Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt följande uppställning:
Anslag, tkr Regeringens förslag Anslagsförändring
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning
och övriga kostnader 4 540 191 -2 200 000
22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade 6 790 384 +500 000
22:6 Europeiska socialfonden m.m.
för perioden 2000-2006 99 033 -60 000
Summa för utgiftsområdet 69 313 416 -19 010 000
Centerpartiets politik utgår från människan och vars och ens ansvar för sig själv och andra. För Centerpartiet är det centralt att besluten fattas så nära människan som möjligt, det gäller inte minst i arbetsmarknadspolitiken. Dagens arbetsmarknadspolitik ligger långt borta från den vision som Centerpartiet har. Det måste alltid löna sig att arbeta och det behövs starkare incitament och drivkrafter för att få fler människor i arbete. Sverige behöver allt mindre av centralisering och allt mer av ett system där makt, beslut och resurser ligger nära de människor som berörs. I regeringens budget för 2005 åskådliggörs hur regeringen försöker lösa arbetslösheten med fler platser till arbetsmarknadspolitiska program, trots att programmen sällan leder till arbete. Vad som behövs är fler aktörer som kan erbjuda arbetsmarknadsåtgärder, smartare lösningar som bidrar till att människor arbetar i stället för att fastna i ett osunt bidragsberoende. Det måste bli enklare för företag att anställa. Centerpartiet vill föra arbetsmarknadspolitiken i rätt riktning så att vi får mindre av centraliserade beslut och mer av en individualiserad arbetsmarknadspolitik.
Centraliseringen av den svenska arbetsmarknaden behöver brytas. Ett viktigt steg för att bryta centralstyrningen är bland annat att länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar och ytterst den arbetssökande ges mer makt och möjlighet att påverka. Besluten och resurserna ska finnas där kunskapen om de lokala förhållandena finns. Arbetsmarknadsverket bör också avvecklas i sin nuvarande form och i stället bör lokala lösningar få en betydande roll på arbetsmarknaden.
Centerpartiet vill komma bort från det homogena grupptänkande som präglar dagens arbetsmarknadspolitik. Människor har olika behov, bakgrund, utbildning, intressen och förutsättningar. Det behövs en större flexibilitet för att hänsyn ska kunna tas till vilka individuella lösningar som är bäst för olika personer. Arbetsförmedlarna måste kunna ge rätt förutsättningar så att den arbetssökande i stor utsträckning själv kan fatta beslut om vilka åtgärder som är mest lämpliga. Ett exempel som väl belyser bristerna i dagens arbetsmarknadspolitik är arbetsförmedlingarnas otillräckliga kunskap när det gäller arbetslösa akademikers behov. Ofta saknas förståelse för den arbetslöse akademikerns situation och vilka åtgärder som behövs för att få in personen på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingarnas verksamhet behöver inte bara bli mer individinriktad utan måste också få konkurrens av andra aktörer. Den svenska arbetsmarknaden är i behov av fler aktörer som erbjuder arbetsmarknadsåtgärder. Då kan den arbetssökande ställa högre krav på kvalitetssäkra insatser. Dagens arbetsmarknadsprogram leder inte till arbete i någon hög utsträckning. Programmen har en synnerligen liten effekt för de arbetslösas ställning på arbetsmarknaden och bidrar sällan till att skapa kontakter och bygga de nätverk som är betydelsefulla faktorer för att lyckas få ett arbete. Med fler arbetsmarknadsaktörer och med ett tydligare individfokus ges ökade möjligheter till att få fler människor i arbete. Med våra åtgärdsförslag förväntas arbetslösheten minska och därmed görs en kraftig besparing med totalt 16, 7 miljarder på anslaget 22.2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Likaså minskar vi, av ovannämnda skäl, även resurserna för vad vi anser vara ineffektiva arbetsmarknadsprogram med totalt 2,2 miljarder under anslag 22.3.
Regeringen vill permanenta försöket med friår och inför detta i hela landet år 2005. Detta trots att regeringen vet att friåret i huvudsak använts av de som redan har en stark position på arbetsmarknaden. Vi behöver fler som arbetar, inte färre. Friårsverksamheten är ett missbruk av arbetsmarknadspolitiken som undergräver arbetslinjen. Många människor använder friåret för att de behöver ta en paus från ett allt mer krävande och stressande arbetsliv, ofta i offentlig sektor. Friår är inte lösningen, vad vi behöver är stabila arbetsmiljöer, ett bättre företagsklimat och fler människor i arbete. Centerpartiet tar därför bort friårsförsöket som är 1,5 miljarder kronor av det totala sparandet under anslaget 22.2.
En annan viktig reform är att öka den egna inbetalningen till arbetslöshetskassan. Kostnaden för arbetslösheten blir då tydligare. Genom att höja "försäkringspremien" till en tredjedel av hela kostnaden (idag betalar försäkringstagaren 8-10 %) samtidigt som de utan arbete får betala halv avgift, minskar statens kostnad för arbetslöshetsförsäkringen med 6,3 miljarder. Ekonomiska drivkrafter är även nödvändiga för att skapa motivation hos den arbetssökande. Vi sänker ersättningsnivån i a-kassan till 78 % kombinerat med historisk beräkning av inkomsten vilket ger ett anslagssparande på 4,5 miljarder kronor. Besparingarna görs under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning.
Centerpartiet är övertygade om att alla människor har något att bidra med, även människor som aldrig har kommit in på arbetsmarknaden. Ett förändrat synsätt måste till där människor ses som unika bärare av värdefulla kompetenser som kan bidra till ett vitalt och dynamiskt Sverige. Vi tror inte att människor som varit långtidsarbetslösa eller långtidssjuka inte har något kvar att ge i arbetslivet. Centerpartiet vill underlätta för människor som av olika skäl varit utestängda från arbetsmarknaden att komma tillbaks i arbete. Arbete och företagsamhet är en förutsättning för välfärden eftersom resurserna som skapas av arbetet finansierar välfärden. För att uppnå detta är det viktigt att insatser som bidrar till att personer som drabbats av långtidsarbetslöshet eller varit långtidssjuka kan komma i arbete och få rehabiliteringsinsatser. I dag förs en politik där regeringen hellre låter långtidssjukskrivna förtidspensioneras än att ge dem rehabiliteringsinsatser eller möjlighet att byta arbete. Vad som behövs är mer arbetsinriktade insatser!Människor med reducerad arbetskapacitet bör erbjudas lönebidrag i högre utsträckning än vad som görs i dag. Centerpartiet vill öka antalet lönebidragsplatser och även höja bidragsnivån som i dag ligger mycket lågt. Vi föreslår att den bidragsgrundade lönekostnaden i lönebidraget höjs från dagens från 13 700 kronor till AMS rekommenderade nivå på 17 700 kronor.Likaså bör människor kunna få lönebidrag upp till 67 års ålder och inte som i dag där gränsen går vid 65 år. Anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade höjs med totalt 500 miljoner kronor, vilket skulle ge ytterligare cirka 5300 lönebidragsplatser. Inom anslagshöjningen avser vi även förstärka resurserna för att de som behöver ska kunna få hjälp av arbetsbiträden samt tekniska hjälpmedel. 300 miljoner omfördelar vi från anslagspost 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Resterande 200 miljoner kronor förs över från utgiftsområde 10 som en del i vårt rehabiliteringsarbete där vi vill ge fler människor möjlighet att arbeta, i sin egen takt, i stället för att förtidspensioneras. Det handlar om att se varje människas värde och potential.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Margareta Andersson (c) |
|
|
Sofia Larsen (c) |
Jan Andersson (c) |
|
Kenneth Johansson (c) |
Birgitta Carlsson (c) |
|
Birgitta Sellén (c) |