Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbete.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försörjning.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om myndighetssamverkan.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hushållsnära tjänster.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder mot ekonomisk brottslighet i Malmö.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statliga praktikplatser.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lättnader i regelverket för småföretag.6
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om minskat socialbidragsberoende och en tydlig arbetslinje.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bekämpa nyttjandet av svart arbetskraft.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra Malmö till försökskommun för en mer flexibel användning av anslagna arbetsmarknadsmedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning.7
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om trygghet.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny polishögskola med placering i Malmö och Rosengård.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett ökat samarbete mellan de sociala myndigheterna, polismyndigheterna, åklagare och domstolar.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de kriminella ungdomsgängen.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder mot ungdomsbrottslingar under 15 år.4
1 Yrkandena 2 och 8 hänvisade till SoU.
2 Yrkande 3 hänvisat till SfU.
3 Yrkandena 4 och 9 hänvisade till SkU.
4 Yrkandena 5 och 12-16 hänvisade till JuU.
5 Yrkande 6 hänvisat till FiU.
6 Yrkande 7 hänvisat till NU.
7 Yrkande 11 hänvisat till UbU.
Malmöär en stad med fantastiska möjligheter, men också med mycket stora problem. Tillväxten i Malmö och Skåne är bland de högsta i landet, inflyttningen likaså. Stadens invånarantal har på bara 20 år ökat med nära 30 000 personer. År 2010 väntas 290 000-strecket passeras. Mycket positivt har skett; bro, högskola, citytunnelbeslut. Företagen riktar sina blickar mot Öresundsregionen i allt större utsträckning, och staden har klarat den senaste lågkonjunkturen bättre än de flesta. Men ändå står det inte rätt till i Malmö.
Handlingsplan - "Välfärd för alla, det dubbla åtagandet" som antagits i bred enighet i Malmös kommunstyrelse redovisar ett antal åtgärder som krävs för att på ett avgörande sätt öka välfärden för grupper som idag är socialt och ekonomiskt utsatta i Malmö.
Ur Välfärd för alla (förordet):
Ett viktigt område gäller insatser som påverkar människors möjligheter att få ett arbete. Det har en avgörande betydelse för integrationen av invandrare. Utbildning är ett annat centralt område där olika åtgärder föreslås. Insatser som gäller boendet finns också medtagna i handlingsplanen. Ett annat område som är viktigt gäller tryggheten.
Ett helhetsgrepp på och en total mobilisering av alla goda krafter kring välfärdsfrågorna ska resultera i att alla Malmöbor på lång sikt får goda levnadsförhållanden, d.v.s. möjlighet till ett arbete, en utbildning och ett boende. Genom att man klarar sin försörjning och sitt boende får man frihet, ökad självrespekt, valmöjlighet att engagera sig i olika samhällsfrågor etc.
För att lyckas med arbetet att genomföra handlingsplanens åtgärder krävs en bred uppslutning från alla delar av samhället i Malmö. Därför måste såväl företrädare för statliga myndigheter, näringslivet, föreningslivet, religiösa samfund, politiska partier, fackförbund involveras i arbetet. Det är naturligtvis också nödvändigt att undersöka vilka idéer som Malmös medborgare har för att öka och förbättra välfärden i staden.
I sin skrivelse påpekar kommunstyrelsen i Malmö helt riktigt att det behövs ett antal generella åtgärder som kräver initiativ från regering och riksdag. Det är viktigt att analysera vilka punkter som kräver nationella beslut för att kunna genomföras. Välfärd för alla innehåller många punkter som måste hanteras på kommunal nivå. Som riksdagsledamöter för Malmö ställer vi oss givetvis bakom de här i motionen redovisade synpunkterna och de konkreta förslag som en bred majoritet i Malmös kommunstyrelse och kommunfullmäktige önskar se genomförda.
Ur Välfärd för alla (s. 5):
Utifrån erfarenheterna från det lokala utvecklingsavtalet föreslås regeringen och Malmö stad göra en överenskommelse om samordning av insatser. Denna ska ha fokus på definierade målgrupper och insatsområden med sektorsansvar för aktuella myndigheter och med Malmö stad som lokalt samordningsansvarig utifrån det kommunala befolkningsansvaret. Sektorsansvar bör lämpligen tilldelas Arbetsmarknadsstyrelsen, Migrationsverket, Integrationsverket, Riksförsäkringsverket, Rikspolisstyrelsen, m.fl. med uppdrag att tillsammans med Malmö stad åstadkomma ett långsiktigt och systematiskt förändringsarbete för ökad integration och tillväxt. Det är avgörande att regeringen i regleringsbrev till dessa myndigheter noggrant anger det uppdrag och de förpliktelser man har inom ramen för samverkan med Malmö stad. Det gäller inte minst tillämpning och eventuella ändringar av existerande regelsystem, men även de finansiella förutsättningarna.
Vi delar helt denna uppfattning och vill uppmana regeringen att ta initiativ till att snarast precisera de aktuella regleringsbreven för att underlätta de statliga myndigheternas samverkan med Malmö stad och att samtidigt se över de finansiella förutsättningarna.
Det finns barn födda i Malmö som växer upp utan att någon i deras omgivning har ett riktigt jobb. När bidragsberoende blir en livsstil är det förödande! Det gäller inte bara för den som är direkt drabbad, utan också för hela omgivningen. Barnen får inte en rimlig chans i livet när det inte finns några klara förebilder i familjen. Problemen är inte isolerade till invandrare, men de blir tydligare där utanförskapet är som störst.
Ökade förutsättningar och möjligheter måste kombineras med tydliga krav. Samhället måste signalera att bidrag inte är en acceptabel form för långsiktig försörjning. För den som är arbetsför men inte har ett jobb ska all kraft inriktas på att finna ny försörjning. Det som förr kallades gammal god hederlig arbetsmoral måste värnas och uppmuntras.
Ur Välfärd för alla (s. 6-7):
Det är viktigt att inrikta insatserna på att minska socialbidragsberoendet och att få en tydlig arbetslinje. Insatserna skall fortsättningsvis än mer inriktas på att minska socialbidragsberoendet så att de medel som frigörs kan ersättas med arbetsuppgifter i Malmös kommunala verksamhet. De som erhåller bidrag för sin försörjning skall under bidragstiden förväntas kunna utföra olika arbetsuppgifter och vid behov i kombination med utbildning. Ersättningskonstruktioner bör utarbetas tillsammans med statliga myndigheter som stärker individens aktiva medverkan. Staten bör också ta ett ansvar för att öka andelen praktikplatser i statliga myndigheter. Praktikplatserna skall vara ett komplement till utbildning/fortbildning och skall inte ersätta ordinarie arbetstillfällen. Illojal konkurrens skall undvikas. Övergången från bidrag till arbete leder också till att den ekonomiska tillväxten ökar.
Vi delar helt de av kommunstyrelsen i Malmö framförda uppfattningarna. Det är också viktigt att se till att förutsättningarna för att starta företag är sådana att entreprenörer inte hindras. Framför allt måste regeringen vidta åtgärder för att införa lättnader i regelsystemet för småföretag, precis som kommunstyrelsen i Malmö helt riktigt påpekar.
Ur Välfärd för alla (s. 6):
Det finns inom servicesektorn många arbetsuppgifter som behöver utföras, men där den kommersiella marknaden sviktar. Ett sådant område är de hushållsnära tjänsterna. Detta område skulle kunna bli genomgångsarbeten för vissa personer, men även permanenta arbeten för de som inte satsar på längre utbildningar. Malmö stad ska medverka till att fler kooperativ och småföretag utvecklas inom denna sektor."
Det är mycket välkommet att kommunstyrelsen i Malmö har funnit en bred uppslutning kring denna viktiga slutsats. Vi stödjer helhjärtat tanken på att förbättra de kommersiella villkoren för hushållsnära tjänster, framför allt genom att ändra de statliga skattebestämmelserna för dessa, och vill vi därför att regeringen snarast återkommer till riksdagen med sådana förslag.
Kommunstyrelsen i Malmö anser också att det viktigt att bekämpa ekonomisk brottslighet och svartjobb. I Välfärd för alla skriver man på s. 7: "Nyttjandet av svart arbetskraft leder till osunt företagande och inte minst negativa effekter på längre sikt för den enskilde. Det bästa sättet att motverka svartjobb är att erbjuda människor arbete. Målsättningen är att omvandla de arbetsuppgifter som idag utförs svart till riktiga arbeten, där lagar och regler följs."
Regeringen bör snarast ta politiska initiativ för att se till att de skattemässiga villkoren för arbete och företagande blir sådana att en omvandling sker. Kommunstyrelsen i Malmö föreslår också att staten skall medge att Malmö stad får använda de anslagna resurserna mer flexibelt. Även på denna punkt ställer vi oss positiva och vill uppmana regeringen att snarast ta fram underlag för hur detta skall kunna möjliggöras.
Ur Välfärd för alla (sid 8):
Skolan arbetar under svåra förhållanden i vissa delar av Malmö. Det beror bl.a. på tillströmningen av nya elever från andra länder, som inte behärskar svenska språket och därmed inte kan följa undervisningen på ett acceptabelt sätt.
Utbildningen och skolan spelar centrala roller för att barn och ungdomar ska få en start i livet som ger dem möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det är därför inte, på grund av rådande förhållanden, acceptabelt att cirka 500 ungdomar varje år lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Den långsiktiga målsättningen är att alla elever ska vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. Det av kommunstyrelsen uppställda delmålet är att senast år 2008 ska andelen obehöriga elever inte överstiga riksgenomsnittet. Siffran för Malmöär idag 21 procent och för riket 10 procent.
Som tidigare redovisats i avsnittet Arbete i denna motion finns det många arbetsuppgifter som behöver utföras, men där detta inte sker på grund av dagens system. Genom att omvandla bidrag till lön öppnas möjligheterna för att få fler vuxna till skolorna.
Regeringen bör omedelbart ta initiativ för att gå kommunstyrelsen i Malmö till mötes och öppna upp möjligheterna för att det statliga regelverket skall underlätta omvandlandet av bidrag till lön, för att få fler vuxna till skolorna.
Ur Välfärd för alla (s. 11):
Trygghetsfrågan är central på många sätt. Först och främst är det viktigt för trivseln i vår stad att alla människor kan känna sig trygga både i hemmet, i bostadsområdet, på arbetsplatsen och ute på stan. Men det har även en direkt påverkan på människors benägenhet att besöka, bo kvar i respektive flytta till Malmö. Malmö stad och olika myndigheter kan främst bidra till att tryggheten fungerar i bostadsområdena och i centrala stan. Det är framför allt i de centrala delarna av stan som den upplevda otryggheten är störst. Men problemet med otrygghet finns också uttalat i vissa stadsdelar och bostadsområden.
Antalet brott (misshandel, skadegörelse, inbrott i bostad och bil) per tusen invånare i Malmö var år 2002 61. Den långsiktiga målsättningen är att antalet brott ska vara noll. Delmålet är att under en femårsperiod, d.v.s. fram till 2008, ha minskat detta tal med minst fem procent per år. Denna minskning ska uppnås med de åtgärder som föreslås nedan:
Resurser till polisen. Under senare år har polisens resurser i Malmö skurits ned. Det har bl.a. fått till följd att tiden för utredning av ungdomsbrott har förlängts. Vidare har antalet närpoliser minskat. Vår bedömning är att fördelningen av resurser till polisen sett över hela landet måste förändras så att Malmö får en större andel. Malmö stad ska därför tillskriva regeringen om att få en ökad resurstilldelning till polisen i Malmö. I det här sammanhanget ska även understrykas att det är viktigt att poliskårens sammansättning speglar den etniska mångfalden i Malmö. I det här sammanhanget bör även frågan tas upp om behovet av ytterligare en polishögskola som med fördel skulle kunna lokaliseras till Malmö och Rosengård.
Vi delar helt kommunstyrelsens i Malmö bedömningar och målsättningar, och regeringen bör därför se över fördelningen av resurserna till polisen i Malmö samt utreda en lokalisering av en ny polishögskola till Malmö.
Samverkan mellan myndigheter. Malmö stad ska ta initiativ till överläggningar med polismyndigheten och åklagarmyndigheten för att utvidga och effektivisera samarbetet mellan berörda myndigheter och de sociala myndigheterna."
Vi delar helt kommunstyrelsens i Malmö bedömning, och regeringen bör därför ge berörda myndigheter direktiv vad gäller samverkan mellan dessa och de sociala myndigheterna i Malmö.
Ur Välfärd för alla (s. 12):
Snabb reaktion på brott, särskilt ungdomsbrott. Snabba polisingripanden på alla typer av brott är nödvändigt och alldeles särskilt i fråga om ungdomsbrott. Det gäller allt från klotter och mindre stölder till grövre brott. De sociala myndigheterna, polismyndigheten och åklagarmyndigheten måste ha en gemensam strategi för snabb och konsekvent reaktion med åtgärder och påföljder. Malmö stad ska också vända sig till polismyndigheten för att påtala vikten av att ungdomsbrotten utreds snabbare. Idag får alltför många utredningar vänta och det kan gå lång tid mellan brott och rättegång. Det är också angeläget med ett ökat och närmare samarbete mellan polismyndigheten och domstolens avdelning för ungdomsbrott.
Mot de föräldrar som medvetet undandrar sig ansvar för sina barn och ungdomar, och där stödjande åtgärder visat sig verkningslösa, ska starkare åtgärder kunna användas."
Vi delar helt kommunstyrelsens i Malmö uppfattning, och regeringen bör därför ta initiativ till att både öka samarbetet mellan polismyndigheterna och domstolarna när det gäller ungdomsbrotten samt utreda vilka åtgärder som skall kunna användas mot föräldrar som undandrar sig ansvaret för sina barn och ungdomar.
Ur Välfärd för alla (s. 12):
Upplösning av kriminella ungdomsgäng. Särskild personal måste avdelas från de sociala myndigheterna och polismyndigheten för att på olika sätt störa och försöka upplösa de kriminella ungdomsgängen. "
Vi delar helt kommunstyrelsens i Malmö uppfattning, och regeringen bör därför ta initiativ för att både öka samarbetet mellan polismyndigheterna och tillse att polisen får resurser för att störa och upplösa de kriminella ungdomsgängen i Malmö.
Ur Välfärd för alla (s. 12):
Åtgärder mot ungdomsbrottslingar under 15 år. I Malmö har kommunstyrelsen noterat att ungdomsbrottsligheten kryper ner i åldrarna. Det blir allt vanligare att ungdomar under 15 år ägnar sig åt olika former av stöld och bl.a. utsätter äldre för väskryckning. Malmö stad ska därför tillsammans med polis- och åklagarmyndigheterna diskutera nya typer av åtgärder som kan användas mot unga lagöverträdare."
Vi delar helt kommunstyrelsens i Malmö uppfattning. Regeringen bör ta initiativ för att både öka samarbetet mellan polis- och åklagarmyndigheterna och tillse att dessa får resurser och lämpliga juridiska verktyg för att använda mot unga lagöverträdare.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Tobias Billström (m) |
|
|
Carl-Axel Roslund (m) |
Allan Widman (fp) |