Motion till riksdagen
2004/05:A321
av Ulf Holm m.fl. (mp)

Mäns ansvar för jämställdheten


Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

Förslag till riksdagsbeslut 2

Inledning 4

Mäns ansvar för jämställdhet 4

Mäns våld 5

Mäns köp av sexuella tjänster 6

Prostitution 6

Pornografi 7

Män och föräldraskap 7

Normbrytande och frigörande arbete 8

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att involvera och uppmärksamma män i jämställdhetsarbetet på lokal, nationell och internationell nivå och att regeringen stimulerar en sådan utveckling.

  2. Riksdagen begär att regeringen aktivt skall arbeta för att en världskonferens om mansrollen anordnas i FN:s regi.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mansforskning utifrån det feministiska perspektiv som beskrivs i motionen ska stimuleras ytterligare.2

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i internationella sammanhang med ökad kraft skall lyfta fram dels nödvändigheten av en förändrad mansroll, dels vikten av att mäns användning av våld problematiseras.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att behovet av stöd och hjälp för förövare skall utgöra ett inslag i de högskoleutbildningar som behandlar våld i nära relationer.2

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall stimulera förebyggande arbete mot mäns våld, samt aktivt arbeta för ökad tillgång till behandlingsverksamhet för män som använder eller har använt våld.3

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utvärdering skall göras om vilka konsekvenser den s.k. sexköpslagen har fått.3

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det arbete som bedrivs med att förbereda män på sin roll som förälder skall förstärkas och utvecklas i hela landet.4

  9. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att undersöka orsaker till att män upplever sig som den förlorande parten vid konflikter i domstol om vårdnad av gemensamma barn vid skilsmässor och separationer i enlighet med vad som anförs i motionen.5

  10. Riksdagen begär att regeringen verkar för att jämställdhetsarbetet i skolan ska stimuleras så att normbrytande arbete på sikt skall bli en naturlig del av förskole­verksamheten och att pojkar uppmärksammas på samma villkor som flickorna i detta arbete.2

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att unga män och pojkar erbjuds en fungerande samlevnadsundervisning i grundskola och gymnasium som skall bidra till att förändra den stereotypa mansbilden och medvetandegöra unga pojkar och män om den rådande könsmaktsordningen.2

  12. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att göra en översyn av kursplanerna för lärarstuderande i syfte att stärka kunskapen om sex- och samlevnadsfrågor.2

  13. Riksdagen begär att regeringen ser över examensordningen för lärarutbildningen så att den befäster vikten av att studenten skall ha insikt i genusproblematik och kunna undervisa på ett sätt som främjar jämställdhet och motverkar att eleverna stängs in i könsroller.2

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att unga män och pojkar skall uppmuntras att göra utbildningsval utifrån intresse och färdigheter och stimuleras att göra val som motverkar könssegregeringen på arbetsmarknaden.2

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att homofobi aktivt skall motverkas.2

1 Yrkandena 2 och 4 hänvisade till UU.

2 Yrkandena 3, 5 och 10-15 hänvisade till UbU.

3 Yrkandena 6 och 7 hänvisade till JuU.

4 Yrkande 8 hänvisat till SoU.

5 Yrkande 9 hänvisat till LU.

Inledning

Miljöpartiet de gröna anser att det är viktigt att all jämställdhetspolitik bygger på kunskapen om den rådande könsmaktsordningen. Det är en maktordning som utgår från mannen som norm. Samhället är organiserat utifrån föreställningen om att den medborgare som världen ska anpassas efter först och främst är man, men också hetero­sexuell, vit och medelålders. Sanningen är förstås att denna grupp utgör en ganska liten del av befolkningen, och att majoriteten av befolkningen därigenom definieras som avvikande och i och med det på olika sätt tvingas arbeta mot strukturer som missgynnar dem. Denna orättvisa är ett allvarligt demokratiskt problem då grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts. Det är dessutom ett slöseri med resurser och positiva krafter.

I jämställdhetsdebatten har en central punkt alltid varit de socialt konstruerade könsroller som vi människor tvingas förhålla oss till och som sätter gränser för hur en man eller en kvinna kan bete sig inom ramen för vad som är socialt accepterat. Under senare år har den mansroll som vi människor tillsammans konstruerat kommit upp till diskussion och problematiserats ur delvis nya infallsvinklar. Miljöpartiet anser att diskussionen om könsrollerna måste komma vidare från det stadium där det handlar om att flickor måste lära sig att ta för sig och att flickor ska lära sig att säga nej till att utföra sexuella handlingar. Även männen måste ändra beteende. Vi måste på allvar ta itu även med det tryck som män lever under, för att frigöra såväl kvinnor som män.

Den mest använda definitionen av feminism är att feminism är insikten om att patriarkatet är den rådande könsmaktsordningen, samt en vilja att förändra detta. I den bemärkelsen har miljöpartiet alltid varit en del av den feministiska rörelsen.

Mäns ansvar för jämställdhet

Kvinnor har i många år arbetat för att lyfta upp både analysen och effekterna av den rådande könsmaktordningen till diskussion. Viktiga frågor har bl.a. varit halva makten, lika lön för likvärdigt arbete, frihet från mäns våld, prostitution och trafficking, delat ansvar för barn och hem. Allt detta till synes helt självklara rättigheter och krav. Men trots att det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter har kvinnorörelsen mötts av ett mycket starkt och hett känslomässigt motstånd.

Vi anser att alla människor har ett gemensamt ansvar för att bryta den rådande könsmaktsordningen. Det är en uppgift för såväl män som kvinnor. Miljöpartiet vill som politisk kraft i samhället stimulera män att ta ansvar och aktivt engagera sig i detta stora och viktiga förändringsarbete. En förändring blir möjlig när fler män och kvinnor ser de strukturer och normer som styr samhället. Ju fler män som aktivt engagerar sig, desto mindre blir motståndet. Därför anser Miljöpartiet att det är viktigt att män på alla nivåer involveras i jämställdhetsarbetet och vill att regeringen ska stimulera en sådan utveckling. Detta gäller även internationellt. Miljöpartiet har länge krävt att regeringen ska arbeta aktivt för att en världskonferens om mansrollen anordnas i FN:s regi. Vi för återigen fram detta krav.

Vi är medvetna om att många män inte upplever att de tillhör en privilegierad grupp i samhället. Det är värt att poängtera att många enskilda män vare sig kan eller vill passa in i manlighetens norm och därför ocksåär förlorare på att denna norm existerar. Det är inte männen eller kvinnorna som är problemet, det är de konstruerade könsroller som män respektive kvinnor socialiseras in i som är förtryckande. Men eftersom köns­rollerna är konstruerade är de också möjliga att förändra!

Det som idag anses vara den manliga normen ger upphov till stora problem både för kvinnor och män. Nästan alla våldshandlingar begås av män. Varför är det så? Män är i större omfattning än kvinnor kriminella, män missbrukar oftare alkohol och droger och utsätter sig i större utsträckning för fara. Även antalet självmord är högre för gruppen män. Vi tror inte att det är av naturen givet att det ska vara så här. För att kunna förändra denna samhällsbild krävs kunskap och Miljöpartiet anser att mansforskningen har en viktig uppgift i att komplettera övrig feministisk forskning. Vi anser att denna forskning ska stimuleras.

Mäns våld

Mäns våld är ett världsomspännande problem. Det förekommer i krig såväl som på sportfälten, på gatan, i våra skolor och i våra hem. Mäns våld ger upphov till stort lidande både i det nära livet och i ett globalt perspektiv.

Mäns våld mot kvinnor är ett enormt problem och i Sverige drabbas oerhört många kvinnor. En omfångsundersökning från 2001, ledd av professor Ewa Lundgren vid Uppsala universitet, visade att 46 % av kvinnorna över 15 år har erfarenheter av att ha blivit utsatta för våld av en man. Detta visar att våldet inte är någon marginell företeelse utan måste tas på stort allvar. Under de senaste åren har lagstiftningen skärpts och kvinnofridsarbete förekommer både via staten och via kommuner och landsting. De ideella organisationerna drar ett tungt lass i arbetet med skydd och stöd till kvinnor och barn som blir utsatta för mäns våld. Miljöpartiet anser att kommunerna i större utsträckning bör delta i detta arbete.

Mäns våld drabbar även barn, indirekt eller direkt. Det gäller såväl det våld som barn drabbas av i krig som det våld som utövas i hemmet. Att stoppa detta våld är prioriterat både internationellt och nationellt. Mäns våld är också ett problem för män. Pojkar och män är redan från barndomen utsatta för våld, som offer eller som vittnen och genom att de i vissa situationer förväntas använda våld. Miljöpartiet anser att det är viktigt att inte enbart tala om våldet i generella termer, utan att en könsanalys måste läggas på våldet. Det går inte att smita från det faktum att det främst är mäns våld på alla nivåer som är problemet. Miljöpartiet anser att forskning om dessa problem och utvecklande av strategier för att komma till rätta med dessa måste ges mycket hög prioritet.

Regeringen har lyft fram mäns våld inom FN, bl.a. i samband med kvinnokommissionens möte i New York den 8 mars 2004, då rapporten Ending gender-based violence: A call for global action to involve men lades fram. Detta arbete är mycket viktigt och diskussionen om männens ansvar för jämställdheten har nu kommit igång inom FN-systemet. Miljöpartiet anser att Sverige i internationella sammanhang fortsättningsvis ska driva frågan med ökad kraft.

Mycket av det arbete mot våld som bedrivs är bra, men att det behöver vidare­utvecklas och ges högre prioritering. Något som dock saknas är åtgärder med fokus på dem som använder våld, inriktade på såväl behandling som prevention. Arbetet måste vara riktat både mot strukturer och mot den enskilde mannen. Dessa åtgärder med fokus på männen ska ske parallellt med stöd och hjälp till utsatta kvinnor.

Kunskap är nödvändig början av allt förändringsarbete. Miljöpartiet anser att det är viktigt att männen uppmärksammas i den undervisning om mäns våld mot kvinnor som bedrivs på högskolenivå. Det är angeläget att mäns maktutövning över kvinnor problematiseras och att man uppmärksammar de behov av behandlingsinsatser som pojkar och män kan ha.

Det finns idag några få professionella mansmottagningar i landet som tar emot män för rådgivning. Det har visat sig att även män som använder våld söker sig till dessa mansmottagningar för att få hjälp. Utarbetade behandlingsprogram för män som har använt våld finns och används bland annat inom kriminalvården. Miljöpartiet vill att regeringen ska stimulera förebyggande arbete på detta område samt aktivt arbeta för ökad tillgång till behandlingsverksamhet för män som använder eller har använt våld.

Mäns köp av sexuella tjänster

Prostitution

I Sverige är det förbjudet att köpa sex. Den så kallade sexköpslagen trädde i kraft den 1 januari 1999, och syftet med lagen var att klargöra att prostitution är en form av sexualiserat våld som män utsätter kvinnor för och att det därför måste bekämpas. Fokus är därmed satt på köparen. Miljöpartiet står bakom denna kriminalisering av köparen. Omdömena om lagen har varit både positiva och negativa. Vissa menar att den får negativa konsekvenser framför allt för den prostituerade, då prostitutionen gått under jorden, med allt hårdare villkor som följd. Verksamheten bedrivs i stor utsträckning via Internet idag, i stället för som tidigare öppet på gatan, då det var lättare för samhället att nå inblandade i verksamheten. Samtidigt finns tecken på att efterfrågan har minskat sedan lagen infördes. Sex år har nu gått sedan lagen infördes och vi anser att det är dags att regeringen ser till att en utvärdering av vilka konsekvenser lagen fåttgenomförs. Det är viktigt att vi snarast får reda på om det finns fog för den kritik som riktats mot lagen om att situationen för de prostituerade förvärrats.

Män bör i högre grad involveras i kampen mot prostitution och slaveri och särskilda insatser bör göras för att få män att på bred front ta avstånd från denna maktutövning.

Pornografi

Heterosexuell pornografi ger ofta en bild av manligheten som de flesta inte känner igen sig i, där mannen är tydligt överordnad kvinnan och ska tillfredsställas av henne. Kvinnans roll präglas ofta av underkastelse. Utbudet av pornografi har ökat kraftigt i takt med teknologins utveckling. I dag finns både video och dator med Internet-uppkoppling i var mans hem. Undersökningar har visat att antalet som besöker pornografiska hemsidor på Internet i Sverige ökat från 395 000 i januari 2002 till 820 000 i oktober 2003 1 . Majoriteten av dessa är män. Pornografin måste problematiseras och man bör göra detta ur ett könsmaktsperspektiv för att synliggöra de normer som pornografin ger ett uttryck för. Unga pojkar och män måste ges verktyg för att kunna förhålla sig kritiskt, så att inte kontakten med pornografin tillåts bli en skola i sexualitet. Det kan leda till en problematisk och felaktig uppfattning om hur sexuella relationer med andra bör vara. Vi gröna anser att det är dags att på allvar börja diskutera den positiva sexualiteten och i den diskussionen även ta avstånd från sådan pornografi som tydligt ger skeva uppfattningar om hur en mans sexualitet ska yttra sig.

Män och föräldraskap

Fortfarande anses ansvarstagandet för barn vara kvinnans uppgift i mångas ögon. Trots att vi har en av de bäst utbyggda föräldraförsäkringarna som dessutom är både flexibel och går att använda av båda föräldrarna, såär det kvinnorna som tar ut den största delen. Det finns förmodligen flera orsaker till att det anses vara kvinnans roll att ta hand om hem och barn. Ett generellt jämställdhetsarbete och en ny syn på manlighet kommer säkerligen på sikt att påverka detta i positiv riktning. En ökad kvotering av föräldra­försäkringen kan vara ett sätt att stötta och stimulera män att ta ansvar för sitt föräldraskap. I detta sammanhang spelar arbetsgivarna en viktigt roll.

Ett annat sätt att påverka män att förstå och ta ansvaret för sina barn är genom föräldrautbildningar. Dessa ska erbjudas i samband med graviditet och födsel och vända sig särskilt till män för att hjälpa dem att förbereda sig inför sitt kommande faderskap. Vi anser att det arbete som bedrivs i detta syfte bör vidareutvecklas och stimuleras, så att alla blivande fäder har tillgång till sådan verksamhet.

Vid separationer och skilsmässor där det uppstår tvist om vårdnaden av barn blir kvinnor i större utsträckning än män tilldömda vårdnaden. Det kan säkerligen finnas många orsaker bakom detta som är helt förståeliga. Samtidigt kan man ana att domstolarna ofta har en föreställning om att det i de flesta fall är kvinnan som är mest lämplig som vårdnadshavare, en föreställning som baseras på traditionella könsrolls­föreställningar. Miljöpartiet anser att en utredning ska tillsättas för att undersöka vilka orsaker som ligger bakom att män sällan blir tilldömda den dagliga vårdnaden i domstol.

Normbrytande och frigörande arbete

För att på sikt bryta könsmaktsordningen är det viktigt att insatser görs på många olika nivåer i samhället så att alltfler människor slipper bli bärare av de normer som leder till den idag rådande ordningen. Arbete i denna riktning pågår runt om i landet.

Många förskolor arbetar till exempel med jämställdhetspedagogik på olika sätt. Det första steget är då att förskolepersonalen analyserar sitt eget beteende och gör sig själva medvetna om hur de för över könsrollsmönster på de barn de arbetar med, för att sedan förändra detta med hjälp av utvecklad pedagogik. Miljöpartiet anser att arbetet på förskolorna ska stimuleras så att alla kommuner runt om i landet använder en pedagogik som bygger på en medvetenhet om nödvändigheten att bryta den traditionella könsrolls­normen.

Den samlevnadsundervisning som bedrivs i skolorna har fått svidande kritik av Skolverket. Samlevnadsundervisningen ger en möjlighet att ta upp just kunskapen om de stereotypa könsroller som finns i samhället och ge den enskilde styrka att våga bryta normerna. Vi anser att samlevnadsundervisningen måste bedrivas utifrån en medvetenhet om könsmaktsordningen och med syfte att bryta denna norm. Miljöpartiet anser att riksdagen ska ge regeringen till känna vikten av att unga män och pojkar erbjuds en fungerande samlevnadsundervisning i grundskola och gymnasium som ska bidra till att förändra den stereotypa mansbilden och medvetandegöra unga pojkar och män om den rådande könsmaktsordningen. Som ett led i detta vill vi att Högskoleverket ges i uppdrag att göra en översyn av kursplanerna för lärarstuderande i syfte att stärka kunskapen om sex- och samlevnadsfrågor.

Det är enormt viktigt att pojkar och män görs delaktiga i jämställdhetsarbetet. Det får inte vara så att det jämställdhetsarbete som bedrivs enbart handlar om att stärka flickorna genom att uppmuntra dem att inte ställa upp på den rådande ordningen - detta är minst lika viktigt för pojkarna. Som ett led i att förbättra jämställdhetsarbetet på skolorna vill Miljöpartiet att examensordningen för lärarutbildningen i högskole­förordningen ändras. Den nuvarande lydelsen är föråldrad och befäster den rådande ojämställdheten snarare än motarbetar den! I examensordningen står det att studenten skall "inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet". Miljöpartiet vill att riksdagen skall ge regeringen i uppdrag att se över examensordningen för lärarutbildningen i högskoleförordningen så att den befäster vikten av att studenten skall ha insikt i genusproblematik och kunna undervisa på ett sätt som främjar jämställdhet och motverkar att eleverna stängs in i könsroller.

Sverige har en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna. Män arbetar i stor utsträckning inom det privata näringslivet och kvinnor inom offentlig sektor med vård och omsorg. Framgångsrika satsningar har gjorts för att bryta denna könssegregering. Det är dock främst så att kvinnor tagit sig in på de traditionella manliga arbetsplatserna, inte tvärtom. Fortfarande är det ovanligt att män arbetar inom traditionellt kvinno­dominerade yrkesområden, som barn- och äldreomsorg. Miljöpartiet anser att arbetet med att bryta denna könssegregation måste börja redan i grundskolan och att man aktivt uppmärksammar detta i den SYO-verksamhet som bedrivs på våra skolor. Medveten­heten om detta ska prägla så väl SYO-verksamhet som verksamhet på gymnasium, högskolor och på arbetsförmedlingarna.

Det finns många sätt att upprätthålla ett normativt förtryck. Homofobi är ett fenomen som eldar på och bevakar den heterosexuella manliga respektive kvinnliga normen, värnar stereotypa uttryck inom respektive könsroll och fördömer det som ligger utanför. När det gäller mansrollen såär homofobin ett av de starkaste uttrycken för att upprätt­hålla den manliga normen, då den försvårar ytterligare för män som vill ge uttryck för en identitet som inte ryms inom denna. Motsvarande problematik gäller för kvinnor även om uttrycken ser olika ut. Denna homofobi, som riktas mot både kvinnor och män, utgör en stark motkraft till förändring av både mans- och kvinnorollen. Miljöpartiet anser att homofobi aktivt måste motverkas, som en självklar del i arbetet för grund­läggande mänskliga rättigheter och för att frigöra män och pojkar, kvinnor och flickor från det heterosexuella normativa förtryck som homofobin utgör.

Stockholm den 3 oktober 2004

Ulf Holm (mp)

Peter Eriksson (mp)

Gustav Fridolin (mp)

Lotta Hedström (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Mikael Johansson (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Ingegerd Saarinen (mp)

Lars Ångström (mp)


[1]

Månsson och Söderlind, Sexindustrin på nätet. 2004.