Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om privatanställdas yttrandefrihet.
Offentligt anställda har en grundlagsskyddad frihet att i tal, skrift eller bild uttrycka sina kritiska åsikter om kommunen och staten ochhur deras verksamhet bedrivs. För privatanställda gäller tvärtom som regel en avtalsbaserad tystnadsplikt inom ramen för anställningsförhållandet, som innebär att de inte får avslöja något som är ägnat att skada arbetsgivaren. Privata arbetsgivare får också efterforska författare och meddelare och kan exempelvis avskeda den anställde vid brott mot tystnadsplikten.
Frågor om yttrande- och meddelarfrihet för privatanställda i företag, som bedriver verksamhet med anknytning till det allmänna, har fått ökad aktualitet genom att kommunala verksamheter läggs ut på entreprenad. De anställda har därmed förlorat sin grundlagsfästa yttrande- och meddelarfrihet, även om det förekommer att man i avtalsvillkor kräver denna frihet för de anställda hos entreprenören.
Lagen om offentlig upphandling är dock otydlig i fråga om en kommun kan kräva samma yttrande- och meddelarfrihet för anställda inom den del av verksamheten som drivs på uppdrag av kommunen som för kommunalt anställda. Den statliga utredningen om yttrande- och meddelarfrihet för anställda i verksamheter med anknytning till det allmänna har ännu inte lett till någon proposition i frågan.
Det borde vara självklart att all offentlig verksamhet, offentligt ägd verksamhet eller offentligt finansierad verksamhet som utförs av annan, ska vara öppen för insyn och för de anställda att uttala sig om, då denna ytterst styrs av medborgarna genom allmänna val.
Naturligtvis viss finns det vissa verksamheter, där full och lagreglerad meddelarfrihet bland annat skulle kunna användas för industrispionage. Detta bör därför även i fortsättningen vara en fråga som regleras i avtal mellan parterna. Sådana verksamheter fortsätter ändå att vara av allmänt intresse med behov av öppen debatt och insyn. Samtidigt bedrivs den privata verksamheten i alltmer storskaliga former, vilket påverkar samhället och de enskilda medborgarna i stort. Dåökar även där behovet av öppenhet och insyn.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Lars Lilja (s) |
Karl Gustav Abramsson (s) |