Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta se över reglerna för pendlingsstöd.
Att bekämpa ungdomsarbetslösheten är oerhört viktigt. Få saker kan vara mer förödande för en ung människa än att inte få fäste på arbetsmarknaden. Det minskar individens frihet och hindrar henne från att försörja sig och förverkliga sina livsprojekt. Om arbetslösheten blir långvarig ökar risken för utslagning. Det är därför viktigt med en aktiv arbetsmarknadspolitik som ger unga bra möjligheter att få jobb och sysselsättning.
Arbetsmarknadspolitiken har i huvudsak två syften, att se till att omställningen på arbetsmarknaden både regionalt och nationellt fungerar samtidigt som den enskildes ställning på och anknytningen till arbetsmarknaden bibehålls. På det sättet minskar både risken för att det uppstår flaskhalsar i ekonomin och att människor slås ut.
En åtgärd för att underlätta matchningen på arbetsmarknaden och göra det möjligt för människor att ta jobb är pendlingsstöd. Enligt nu gällande förordning är åtgärden i första hand inriktad mot människor som fyllt 25 år. Endast om det finns särskilda skäl kan yngre komma i fråga för åtgärden. Det krävs vidare att anställningen vid dagspendling är minst 6 månader för att stödet ska kunna ges. Det är ett onödigt stelbent regelverk, inte minst eftersom det inte tar hänsyn till unga människors behov av att få arbete och erfarenheter från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingarna borde ha en möjlighet att ge detta stöd även vid kortare anställningar, i synnerhet när det gäller unga människor, inte minst för att detta då skulle kunna underlätta för den unga att få erfarenhet på arbetsmarknaden. Regeringen bör därför låta se över regelverket.
|
Stockholm den 16 september 2004 |
|
|
Fredrik Olovsson (s) |
Louise Malmström (s) |