Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetssökande med behov att stärka sina kunskaper i svenska språket under tid då a-kassa uppbärs.
Arbetslösheten bland utomnordiska invandrare uppgår för närvarande till 13,2 %. Andelen arbetslösa är därmed dubbelt så stor bland denna grupp invandrare som bland befolkningen som helhet, där arbetslösheten inklusive arbetslösa i åtgärder nu uppgår till 6,3 % av befolkningen mellan 16 och 64 år. I vissa invandrargrupper är andelen sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden skrämmande låg.
Bakgrunden till den högre arbetslösheten bland invandrare är komplex. Så visade bl.a. en uppmärksammad artikelserie i Dagens Nyheter att vi inte kan bortse från att diskriminering bidrar till högre arbetslöshet både bland invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund.
Det finns dock starka skäl att anta att också bristande svenskkunskaper bidrar till den högre arbetslösheten bland invandrare. Men behovet av svenskstudier gäller inte enbart invandrare. Arbetsförmedlingarna möter också ett alltför stort antal personer, som är födda och uppvuxna i Sverige, men har så bristfälliga svenskkunskaper att de har stora svårigheter att klara samspelet på den moderna arbetsmarknaden.
Den, som är arbetslös riskerar att förlora eller försämra sina svenskkunskaper i samband med arbetslösheten. För alltför många invandrare har t.ex. en längre period av arbetslöshet efter studier i svenska för invandrare betytt att många invandrare förlorat mycket av den kunskap de med stora insatser skaffat sig under de inledande svenskstudierna. Också invandrare som varit inne på arbetsmarknaden riskerar att tappa en hel del av de kunskaper i svenska som de förvärvat på sin tidigare arbetsplats, när de tvingas till det utanförskap som arbetslösheten ofta innebär. Andra åter har slagits ut från arbetsmarknaden på grund av att svenskkunskaperna varit för bristfälliga i takt med att kraven på arbetsplatsen ökat.
Vi menar att regelverket för arbetslöshetsförsäkringen bör ses över så att a-kassorna kan ges möjlighet att ombesörja att den enskilde kan stärka sina kunskaper i svenska under den tid som hon eller han uppbär a-kassa. En viktig princip är att den enskilde under denna period står till arbetsmarknadens förfogande. Studierna får inte utgöra något hinder för arbete eller praktik.
Vi har goda skäl för att föreslå att arbetssökande med behov att stärka sina kunskaper i svenska språket får göra det under tid då a-kassa uppbärs. Det viktigaste är givetvis det akuta behovet av att minska skillnaderna i sysselsättning mellan svenskfödda och olika invandrargrupper. Svenskstudier är av den karaktären att de kan anpassas till den enskildes möjligheter att delta i studier under olika skeden av livet.
|
Stockholm den 21 september 2004 |
|
|
Inger Lundberg (s) |
|
|
Nils-Göran Holmqvist (s) |
Helena Frisk (s) |
|
Lennart Axelsson (s) |
Matilda Ernkrans (s) |