Utrikesutskottets betänkande

2004/05:UU3

Norden

---

Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet dels regeringens skrivelse 2003/04:90
Nordiskt samarbete 2003, med huvudsaklig inriktning på regeringssamarbetet
inom Nordiska ministerrådet, dels redogörelsen till riksdagen 2003/04:NR1
avgiven av Nordiska rådets svenska delegation, i vilken redogörs för
parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet under 2003. Utskottet
behandlar även en motion som väckts med anledning av skr. 2003/04:20
Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik samt motioner med inriktning
på nordiskt samarbete från allmänna motionstiden 2004.
Utskottet föreslår att skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna
samt att motionerna avslås.

I ärendet finns två reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Nordens relationer med närområdet och med Vitryssland
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U14 yrkande 6, 2003/04:U221 och
2003/04:U249 yrkande 1.
Reservation 1 (m)

2. Sveriges kontakter med Norge
Riksdagen avslår motion 2003/04:U229 yrkande 1.
3. Nordbors gränslösa rättigheter och gränsregionalt samarbete
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U229 yrkandena 2 och 3, 2003/04:U307,
2003/04:U342 yrkandena 3 och 4, 2004/05:U245 och 2004/05:U312 yrkande
6.
Reservation 2 (kd)

4. Reformerat nordiskt samarbete och institutionella förändringar
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U240, 2003/04:U262, 2003/04:U342
yrkandena 5 och 6, 2003/04:Kr256, 2003/04:Kr380 yrkandena 1 och 2,
2004/05:U265 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:U266.
5. Sprängningar i Idefjorden
Riksdagen avslår motion 2003/04:U306.
6. Skrivelsen och redogörelsen
Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:90 och redogörelse 2003/04:NR1 till
handlingarna.

Stockholm den 12 oktober 2004
På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin (s), Gunilla
Carlsson i Tyresö (m), Berndt Ekholm (s), Birgitta Ahlqvist (s), Holger
Gustafsson (kd), Alice Åström (v), Kent Härstedt (s), Göran Lindblad
(m), Kaj Nordquist (s), Birgitta Ohlsson (fp), Agne Hansson (c), Kenneth
G Forslund (s), Ewa Björling (m), Veronica Palm (s), Anita Johansson
(s) och Cecilia Wikström (fp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Utskottet behandlar i betänkandet dels regeringens skrivelse 2003/04:90
Nordiskt samarbete 2003, dels en redogörelse till riksdagen (2003/04:NR1),
avgiven av Nordiska rådets svenska delegation, i vilken redogörs för
parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet under 2003.
Utskottet behandlar även en motion som väckts med anledning av skr.
2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik samt motioner
med inriktning på nordiskt samarbete från allmänna motionstiden
2003.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
År 2003 var Sverige ordförande i det nordiska regeringssamarbetet. Det
svenska ordförandeprogrammet lades fram vid Nordiska rådets session i
oktober 2002. Temat för det svenska ordförandeskapet var "Integration
Norden". Ordförandeprogrammet tog upp fyra olika aspekter av begreppet
integration: integration inom de nordiska länderna, integration mellan
de nordiska länderna, integrationen mellan Norden och närområdet samt
de nordiska ländernas integration i det europeiska samarbetet.
Ett stort antal projekt inleddes för att genomföra det svenska
ordförandeskapets program. Det gällde inte minst på gränshindersområdet där
den förre danske statsministern Poul Schlüter engagerades som den svenska
samarbetsministerns särskilde representant för att driva på arbetet.
Under år 2004 innehar Island ordförandeskapet i det nordiska
regeringssamarbetet. Island vill under sitt ordförandeskap särskilt lyfta fram
demokratifrågor, kulturfrågor och naturfrågor men lägger också vikt vid
uppföljningen av det svenska ordförandeskapet.
De åtgärder som regeringen arbetar med på samnordisk nivå för att
eliminera gränshinder är också till fördel för integrationen i Öresundsregionen.
Ett stort framsteg under året var det nya skatteavtalet mellan Sverige
och Danmark. Avtalet fokuserar på och löser vissa problem för
arbetskraftspendlarna och skapar större klarhet om var skatt skall betalas.
Ett
betydande reformarbete har bedrivits under 2003, särskilt beträffande
institutionerna inom utbildnings- och forskningssektorn. Flera nordiska
institutioner kommer att föras över till nationell nivå eller övergå i
andra verksamhetsformer. Det gäller Nordiska samiska institutet, Nordiska
institutet för sjörätt, Nordiska institutet för teoretisk atomfysik,
Nordiska institutet för Asienstudier och Nordiska vulkanologiska institutet.
Nordens folkliga akademi läggs ned och verksamheten på området organiseras
på annat sätt.
Samverkan med frivilligorganisationerna, där Föreningen Norden intar en
särskild ställning, är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet.
Det gäller inte minst vid driften av informationsverksamheten vid Norden
i Fokus och servicetelefonen Hallå Norden, vilka är viktiga redskap för
att göra det nordiska samarbetet känt och nå ut till medborgarna.
Verksamheten vid Hallå Norden har stärkts och knutits närmare arbetet med
gränshindersfrågorna inom Nordiska ministerrådet.
Genom att tre nordiska länder är medlemmar i EU och Norge och Island är
parter i EES-avtalet har alla nordiska länder en mycket nära anknytning
till det europeiska samarbetet. Samarbetet i Europafrågor har i första
hand karaktär av samråd och informationsutbyte. Inom en del sektorer,
främst justitiesektorn, finns redan i dag ett välutvecklat samrådsförfarande
vid utarbetandet av den lagstiftning som behövs för att genomföra
EG-direktiv.
Under det svenska ordförandeskapet lyftes närområdesfrågorna fram,
särskilt samarbetet med de baltiska länderna. Nordiska ministerrådets
insatser i närområdet är ett komplement till insatser som görs nationellt
och genom andra internationella organ. Närområdesprogrammet omfattar
dessutom verksamheten vid de nordiska informationskontoren i de baltiska
huvudstäderna och i S:t Petersburg. Ministerrådet önskar även etablera
ett informationskontor i Kaliningrad. Vidare fortsätter Nordiska
ministerrådet att utveckla kontakterna och samarbetet med andra regionala
samarbetsorganisationer, främst Arktiska rådet, Barentsrådet och
Östersjöstaternas råd.
Redogörelsens huvudsakliga innehåll
Redogörelse till riksdagen 2003/04:NR1, Nordiska rådets svenska delegations
berättelse angående verksamheten år 2003, avser parlamentarikersamarbetet
inom Nordiska rådet. I redogörelsen beskrivs de möten som avhållits och
de politiska utvecklingslinjerna i samarbetet.
Under den senaste sessionen fördes omfattande diskussioner om ett
gränslöst Norden. En huvuduppgift är att försvara och utveckla den nordiska
välfärdsmodellen.
I redogörelsen framhålls att Nordiska rådet under de senaste 10-15 åren
har genomgått mer genomgripande förändringar än tidigare under sin
historia. Efter ett nytt utredningsarbete beslöt rådet vid sin 53:e
session att återgå till ämnesindelade utskott, då detta bättre korresponderade
med organisationen på regeringssidan, i Baltiska församlingen och i de
nationella parlamenten. De gemensamma arbetsmötena med Baltiska
församlingen och den utskottsvisa uppföljningen av kontakterna har också
kommit väl i gång. Kontakterna med frivilligorganisationerna fungerar
väl vad gäller Föreningen Norden och Ungdomens Nordiska Råd men mindre
tillfredsställande vad gäller Nordens Fackliga Samorganisation.
En fråga som under året kommit starkare i fokus är den alltmer framväxande
främlingsfientligheten och rasismen, även i Norden. Politikerna i rådet
har länge varit engagerade i de problem som rasism skapar, och vid den
54 : e sessionen antogs en rekommendation om bekämpande av rasism och
främlingsfientlighet och främjande av integration och en rekommendation
med samma inriktning speciellt inom arbetsmarknads- och utbildningsområdena.

En utmaning för det nordiska samarbetet, liksom för de nordiska länderna
var för sig, ligger i EU:s utvidgning med tio nya medlemsländer, däribland
de baltiska länderna och Polen. Denna utvidgning torde, enligt delegationen,
innebära en förskjutning av tyngdpunkten inom unionen och därigenom
öka behovet av stärkt regionalt samarbete. Nordiska rådet bör, anser
delegationen, kunna fungera som en förbindelselänk mellan de nordiska
länderna och de nya EU-länderna samt även övriga områden som berörs av
EU:s nordliga dimension.
I redogörelsen framhålls att Nordiska rådets målsättning bör vara att
arbeta för att Norden skall bli en stark kraft i det nya Europa. Detta
kan ske genom samarbete med andra små stater, i första hand de baltiska
men också Benelux, såsom sker i internationella miljösammanhang. Att de
baltiska staterna nu blir partner i Nordiska investeringsbanken är ett
viktigt första steg.
Delegationen menar att en bredare offentlig debatt kring nordiska och
europeiska frågor kan få en gynnsam effekt på det folkliga engagemanget
för både nordiskt och europeiskt samarbete om debatten kan göra allmänheten
mer medveten om sammanhangen mellan det egna landet, Norden, närområdet
och Europa. Det är viktigt att understryka den nordiska värdegemenskapen,
kombinationen av en mogen välfärdsstat och en fungerande marknadsekonomi,
och med den som utgångspunkt finna gemensamma lösningar på problemen
både i närområdet och i ett vidare europeiskt perspektiv. Möjligheten
att skapa engagemang kring Nordiska rådet är sannolikt mest beroende av
att rådet tar upp ämnen som bedöms som politiskt relevanta och har
aktualitet samt bidrar till den nationella politikutvecklingen eller har
betydelse för deltagande i och möjlighet att påverka internationella
processer.

Utskottet
Nordens relationer med närområdet och med Vitryssland
Motionerna
Ett antal motioner tar upp det nordiska samarbetets roll i att främja
utvecklingen i närområdet, främst i de baltiska staterna men även i
Vitryssland.
I motion 2003/04:U14 (m) yrkande 6 framhålls att Vitryssland är Europas
enda diktatur. Parlamentsvalet 2000 och presidentvalet 2001 dömdes ut
av de internationella valövervakarna från OSSE och EU, därför att de
inte uppfyllde kraven för ett demokratiskt val. Rättssäkerheten är
bristfällig då det är presidenten som kontrollerar tillsättningen av
domare. Motionärerna anser att Sverige bör driva frågan att Nordiska
rådet skall ge särskilt stöd till de demokratiska krafterna i Europas
enda kvarvarande diktatur.
I motionerna 2003/04:U221 (m) samt 2003/04:U249 (m) yrkande 1 föreslås
att de baltiska staterna skall erbjudas medlemskap i Nordiska rådet.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att likalydande motionsyrkanden har behandlats
under tidigare riksmöten. I sitt betänkande 1999/2000:UU9 uttalade
utskottet att det delade motionärernas bedömning av vikten av ett utvecklat
samarbete med de baltiska länderna samt att det arbete som utförts av
dåvarande närområdesutskottet spelat en viktig roll i det sammanhanget.
Därefter uttalade utskottet:
När det gäller medlemskap konstaterar dock utskottet att det nordiska
samarbetet vilar på den språkliga och kulturella gemenskapen de nordiska
länderna emellan. Det nordiska samarbetet är ingen internationell
organisation där andra länder kan söka medlemskap. De baltiska länderna
har inte heller uttryckt någon önskan om att få medlemskap i Nordiska
rådet. Det bör i sammanhanget framhållas att både Nordiska rådet och
Nordiska ministerrådet i dag bedriver ett nära samarbete med de baltiska
länderna, vilket bl.a. resulterat i regelbundna gemensamma möten mellan
Nordiska rådet och den baltiska församlingen. Representanter för den
baltiska församlingen deltar bl.a. i Nordiska rådets arbetsgruppsmöten
i de frågor som är av ömsesidigt intresse. Vidare inbjuds baltiska
parlamentariker som gäster till Nordiska rådets sessioner.
Detta uttalande upprepades i betänkande 2001/02:UU12 och i betänkande
2003/04:UU6. Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning.
Utskottet konstaterar vidare att Estland, Lettland och Litauen blivit
medlemmar i EU, vilket ökar betydelsen av ökat samarbete och integration
mellan de nordiska och baltiska länderna. Utskottet menar att det finns
goda förutsättningar för ett ökat samarbete på många sakområden där det
råder stor samsyn. Genom en ökad samverkan kan gemensamma positioner få
större genomslag i det utvidgade EU. Det nordisk-baltiska samarbetet
bör fortsätta att fördjupas. Samarbetet kompletterar det arbete som
sker i direkta bilaterala förbindelser mellan länderna. Utskottet menar
att miljöarbetet runt Östersjön kan stärkas, liksom områden som berör
narkotikamissbruk och människohandel. En god utveckling i hela regionen
kommer att kräva mer och utvecklat gränsregionalt samarbete.
Nordiska rådet utreder för närvarande hur man skall agera gentemot
Vitryssland. Utskottet menar att de nordiska regeringarna måste försöka
påverka situationen genom alla tillgängliga kanaler - EU, OSSE och
Nordiska rådet - och genom att på alla sätt stötta de demokratiska
krafterna i Vitryssland.
Utskottet konstaterar att det under 2003 tydligt framgått att det råder
en samsyn beträffande genomförandet av den nordliga dimensionen, dvs.
EU:s handlingsplan för samarbetet med staterna i norra Europa, som numera
utgör en etablerad del av EU:s politik gentemot de nya medlemsländerna.
Utskottet konstaterar att regeringen i sin skrivelse (skr. 2003/04:60
Berättelse om verksamheten inom Europeiska unionen under 2003) framhåller
att unionens utvidgning kommer att resultera i att den nordliga dimensionen
kommer att bli ett allt viktigare instrument i EU:s politik visavi Ryska
federationen.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna
väckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2003/04:U14 (m)
yrkande 6, 2003/04:U221 (m) samt 2003/04:U249 (m) yrkande 1.
Sveriges kontakter med Norge
Motionen
I motion 2003/04:U229 (kd) yrkande 1 framhålls att år 2005 är det 100
år sedan unionen mellan Sverige och Norge upplöstes och att särskilt
Norge satsar mycket resurser på 100-årsjubileet. Jubileumsåret 2005 är
ett mycket bra tillfälle att skapa extra intresse för den svensk-norska
dimensionen och stärka intresset för kontakter över gränsen, och därför
bör en extra satsning göras även från svensk sida för att fira jubileumsåret.
Siktet måste vara inställt på att så många gränshinder som möjligt
skall vara undanröjda till jubileumsåret 2005.
Utskottets överväganden
Utskottet har inhämtat att under hundraårsmarkeringen av unionsupplösningen
planeras ett stort antal aktiviteter att genomföras både på mellanstatlig
nivå och genom olika vänorter, idrottsföreningar, kulturliv, skolor,
näringsliv, turismindustrin och gränskommittéer. I vårpropositionen
föreslår regeringen att anslaget 5:3 Nordiskt samarbete ökas med 2 100
000 kr för att de förberedelser som görs för hundraårsmarkeringen under
innevarande år skall kunna genomföras. För insatser i samband med
hundraårsmarkeringen år 2005 av unionsupplösningen mellan Sverige och
Norge har 7 miljoner kronor avsatts i årets budgetproposition.
Bland de svenska officiella arrangemang som diskuteras av den svenska
referensgruppen ingår invigning av den nya Svinesundsbron, både utgående
och inkommande officiella besök av respektive kungapar, en konferens om
fredlig konfliktlösning planeras liksom en konferens om demokratins
framväxt i Sverige och Norge. Riksdagen och Stortinget planerar en
konferens på temat "Stat och secession".
Två stora historiska utställningar skall visas på Nordiska museet /Norsk
Folkemuseum respektive Livrustkammaren/Maihaugen. Vidare finns det planer
på gemensamma svensk-norska projekt för att främja näringslivssamarbete
och ekonomisk tillväxt och på projekt som skall genomföras på kultur-
och konferensanläggningen Voksenåsen i samarbete med Svenska institutet
och svenska ambassaden i Oslo.
Svenska posten planerar att med det norska postverket ge ut ett gemensamt
frimärke under 2005. Ett historieprojekt - Projekt 1905 - får på svensk
sida stöd av Utbildningsdepartementet och Riksbankens jubileumsfond.
Utskottet konstaterar att en av de centrala aktörerna under
hundraårsmarkeringen är Föreningen Norden.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionen
väckt är besvarade och avstyrker därmed motion 2003/04:U229 (kd) yrkande
1.
Nordbors gränslösa rättigheter och gränsregionalt samarbete
Motionerna
I motion 2003/04:U229 (kd) yrkandena 2 och 3 föreslås dels att hindren
för en fördjupad integration mellan Sverige och Norge undanröjs, dels
att förenklade regler i samband med transporter till Norge från övriga
nordiska länder skapas. Gränspendlares problem uppmärksammas även i
motion 2004/05:U312 (kd) yrkande 6 där motionärerna kräver att en
kartläggning görs av gränspendlares problem.
I motion 2003/04:U307 (c) framhålls att den regionala utvecklingen i
Sverige sedan mitten av 1990-talet har inneburit att två tredjedelar av
landets kommuner minskat sin befolkning och att de regionala klyftorna
har ökat. Dessa förändringar medför risker bl.a. för välfärdens framtida
fördelning, och därför är det viktigt att pröva nya grepp för att försöka
vända utvecklingen. En sådan möjlighet är att stärka det nordiska
samarbetet genom att låta regionerna längs Sveriges gränser mot Norge och
Finland förbättra nya samarbetskoncept.
I motionen 2003/04:U342 (fp) yrkande 3 understryks kravet på en smidigt
fungerande gränstrafik som underlättar enskilda människors vardag och
upprätthåller mellanfolkligt samarbete i gränsregionerna och i yrkande
4 att verksamheten Hallå Norden får en heltäckande uppgift i arbetet
att hjälpa enskilda och småföretagare som verkar i annat nordiskt land.

I motion 2004/05:U245 (v) framhålls vikten av att underlätta gränssamarbetet
mellan Sverige och Norge och att informationsinsatser som Grensetjänsten
görs permanent.
Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare konstaterat att en av huvudpunkterna i det svenska
ordförandeprogrammet var att verka för att olika gränshinder och onödig
byråkrati avskaffas. En viktig aspekt av detta arbete är att följa upp
ministerådsförslaget om rapporten Nordbors rättigheter och att driva
detta arbete vidare.
Utskottet konstaterar att vid Nordiska rådets session i oktober 2003
var den avrapportering som gjordes av resultaten i gränshindersarbetet
och den politiska diskussionen om dessa frågor det dominerande temat.
Både Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är inställda på att
arbetet med gränshindersfrågorna kommer att vara en huvuduppgift även i
det fortsatta samarbetet.
Varje år är det mer än 40 000 människor som flyttar eller pendlar mellan
de nordisk länderna. Omkring 250 000 personer med nordiska medborgarskap
är bosatta i ett annat nordiskt land, och en del arbete återstår för
att göra det lättare för medborgare att röra sig fritt inom Norden. För
att åstadkomma kraft i förändringsarbetet och sätta politisk fokus på
konkreta juridiska och administrativa lösningar utsågs den förre danske
statsministern Poul Schlüter till ordförandeskapets särskilde representant
i arbetet med borttagandet av gränshinder i Norden. Poul Schlüter
redovisade resultaten av sitt arbete vid Nordiska rådets session i Oslo
i slutet av oktober 2003.
Uppdraget innebar att utifrån rapporter och utredningar där medborgares
konkreta gränshindersproblem beskrivs, lyfta dessa till politisk nivå
så att ansvariga ministrar kan finna relevanta lösningar på problemen.
Utgångspunkten för Schlüters arbete var att målet skall vara att öka
medborgarnas mobilitet i Norden. Poul Schlüters arbete har fortsatt
under det isländska ordförandeskapet.
Utskottet konstaterar att när Sverige förra året var ordförande i det
nordiska regeringssamarbetet utgjorde olika aspekter av integration
fokus i arbetet. Ett projekt kallat Grensetjänsten har startats, med
syfte att underlätta integrationen mellan Sverige och Norge och med
uppgift att identifiera och eliminera gränshinder, bl.a. genom att bygga
upp en informationscentral i Morokulien. De gränshinder som identifieras
behandlas i ett s.k. gränsråd, som lyfter frågan till den nivå där beslut
om förändring kan tas. Grensetjänsten är en informationscentral dit
privatpersoner, organisationer och företag kan vända sig med sina frågor.
Tjänsten är också tillgänglig via Internet och telefon. Genom deltagande
av 22 svenska och norska myndigheter och organisationer har projektet
tillgång till ett betydande nätverk.
Ett område där flera typer av problem identifierats är hinder för
yrkestrafiken, t.ex. maskinentreprenörer och åkeriägare som vill arbeta
gränsöverskridande i Norden. Eftersom gränsen mellan Sverige och Norge
är Europas längsta, 161 mil, blir omfattningen av denna typ av gränshinder
större mellan dessa båda länder än mellan övriga nordiska länder.
Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet uppnåddes
framgångar i gränshinderssamarbetet bl.a. när det gäller att underlätta
för yrkestrafik i gränsöverskridande arbete. I framtiden kommer även
vissa tullprocedurer att underlättas, vilket kommer att innebära smidigare
rutiner och sannolikt även främja trafiksäkerheten och miljön.
Utskottet konstaterar vidare att samverkan med och mellan nordiska
frivilligorganisationer är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet.
Föreningen Norden intar en särskild ställning i detta arbete med
informationskontoret Norden i Fokus och servicetelefonen Hallå Norden som
viktiga redskap för att göra det nordiska samarbetet känt och för att
nå ut till medborgarna. Hallå Nordens verksamhet är uppbyggd kring
informationspunkter i samtliga nordiska länder och en koordinator på
Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn. Ett komplement till de
nationella servicetelefonerna är en databas där den enskilde operatören
kan besvara frågor direkt på Internet samt den nordiska informationsportal
om det nordiska regelverket som är riktad till privatpersoner, institutioner
och myndigheter i de nordiska länderna. Verksamheten går ut på att lotsa
medborgarna fram till rätt instans och att lyfta fram problem till
ansvarig myndighet.
Utskottet understryker vikten av att riva de kvarvarande gränshindren
mellan de nordiska länderna och behovet av att i ännu högre grad än
hittills harmonisera regelverken och lagstiftningen för att göra vardagen
enklare för alla gränspendlare och andra som flyttar inom Norden.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna
väckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2003/04:U229 (kd)
yrkandena 2 och 3, 2003/04:U307 (c), 2003/04:U342 (fp) yrkandena 3 och
4, 2004/05:U245 (v) samt 2004/05:312 (kd) yrkande 6.
Reformerat nordiskt samarbete och institutionella förändringar
Motionerna
I motion 2003/04:U240 (s) konstateras att Blekinge under lång tid
engagerat sig i Östersjöfrågorna. Ett nytt gränsöverskridande regionalt
politiskt forum för att driva gemensamma utvecklingsprojekt bör därför
förläggas till Blekinge.
I motion 2003/04:U262 (s) konstateras att under den senaste tjugoårsperioden
har en långtgående centraliseringstendens gjort sig gällande inom det
officiella nordiska samarbetet. Från att tidigare ha haft politiskt
tunga institutioner förlagda till fyra av Nordens fem huvudstäder har
en koncentration skett till Köpenhamn och Helsingfors. Motionären menar
att en återflyttning till Stockholm av Nordiska rådets sekretariat bör
utredas.
I motion 2003/04:U342 (fp) yrkande 5 krävs att med anledning av regeringens
proposition om det nya Skatteverket anförs att de människor som hamnat
i svårigheter på grund av att de bor på ena sidan om gränsen och arbetar
på den andra måste avlastas de administrativa bördor som detta innebär.
Motionären menar att upprättandet av ett nordiskt skattekontor för
hela Norden vore den bästa lösningen på dessa problem. I yrkande 6
framhålls att för att ge invånarna i den arktiska regionen samma tillgång
till utbildning, sjukvård och annan service som landsmän i mer centralt
belägna områden behövs stora insatser av de arktiska ländernas regeringar.
I juni 2001 startades det arktiska universitetet som är ett Internetbaserat
nätverk där uppemot 50 institutioner samverkar. Universitetet finansieras
bl.a. av de samverkande institutionerna, men för att universitetet skall
kunna fungera på lång sikt behövs stabila finansieringskällor, som i
princip endast kan tillgodoses av respektive arktiskt lands regering.
I
motion 2003/04:Kr256 (m) framhålls att Nordiska Akvarellmuseet tillvaratar
och synliggör nordisk akvarellkonst. Museet är det första i sitt slag
i Europa och är också ett kunskaps- och aktivitetsmuseum för
vattenfärgstekniker. Akvarellmuseet bidrar till att stärka kulturintresset,
lockar till sig kulturturism med besökare från hela Norden och övriga
Europa. Verksamheten är mycket värdefull för utvecklingen av det nordiska
kulturella samarbetet och för samarbetet på konstens område, och regeringen
bör vid behandlingen av budgeten för det nordiska samarbetet beakta
behovet av stöd till Nordiska Akvarellmuseet.
I motion 2003/04:Kr380 (s) konstateras att folkbildningen är en nordisk
företeelse med djupa traditioner och en stor legitimitet i de nordiska
samhällena. Folkbildningen och dess organisationer bidrar till ett öppet
och demokratiskt samhälle och ger människor stöd i deras utveckling som
medborgare i demokratier och som kulturvarelser i samhällsgemenskapen.
I yrkande 1 framhålls vikten av att bibehålla blockstödet till
frivilligorganisationerna inom ramen för Nordiska ministerrådets budget. I
yrkande 2 redovisas förslaget om att Nordens folkliga akademi (NFA)
avvecklas och att ett nytt nordiskt center för vuxnas lärande inrättas.
Motionärerna anser att det är angeläget att akademin inte avvecklas
förrän den nya organisationen börjat fungera ordentligt och att en
utvärdering av den nya organisationen snabbt genomförs och att folkrörelserna
inkluderas i det utvärderingsarbetet.
I motion 2004/05:U265 (fp) yrkande 1 konstateras att Nordiska rådets
ställning är under omprövning vad gäller organisation och arbetssätt
och motionären understryker vikten av att ge Nordiska rådet en starkare
ställning i arbetet för de nordiska frågorna i EU. I yrkande 2 krävs
att Sverige gör arktiska satsningar i fråga om IT för utbildning och
telemedicin och prioriterade satsningar på miljöforskning.
I motion 2004/05:U266 (m, fp) framhålls att det nordiska samarbetet
reformeras och att regeringen utarbetar förslag som innebär att Nordiska
rådet läggs ned.
Utskottets överväganden
Utskottet vill understryka att ett betydande reformarbete har genomförts
i Nordiska rådet sedan mitten av 1990-talet, vilket inneburit en ny
inriktning av verksamheten, nya arbetsformer och ny organisation. Sedan
den 1 januari 2002 råder en ny utskottsindelning i Nordiska rådet. Den
nya rådsorganisationen har också öppnat sig för nya mötesformer, s.k.
temamöten, där andra än rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter kan
delta. Utskottet ser positivt på att organisation och arbetsformer
anpassas till omvärldsutvecklingen och noterar att ett översynsarbete
pågår inom Nordiska rådet.
Utskottet konstaterar att opinionsundersökningar tydligt visar på den
starka folkliga förankring som Nordiska rådet har. Frågan om det nordiska
samarbetets förankring i de nationella parlamenten är mycket viktig.
Utskottet konstaterar att det inletts en försöksverksamhet där utskott
från de nordiska länderna har hållit särskilda möten. Detta är en del
av det reformarbete som fortsätter inom det nordiska samarbetet och som
kontinuerligt bör utvärderas. Utskottet menar också att det är betydelsefullt
att formerna för samarbete mellan delegationerna till Nordiska rådet
och de nationella parlamenten utvecklas.
Utskottet konstaterar att få centrala nordiska institutioner har
lokaliserats till Sverige. Syftet med att förlägga Nordiska rådets sekretariat
i Köpenhamn var att uppnå samordningsfördelar med Nordiska ministerrådets
sekretariat. Genom samlokaliseringen uppnår man dessutom kostnadsbesparingar
bl.a. genom att utnyttja gemensam administration. En återflyttning till
Stockholm skulle medföra att de nuvarande samordnings- och kostnadsfördelarna
inte skulle uppnås.
Utskottet har inhämtat att de nordiska finans- och ekonomiministrarna
i oktober 2003 gav den nordiska skatteförvaltningsgruppen i uppdrag att
utarbeta konkreta förslag avseende ett nordiskt skattekontor, en nordisk
skatteportal samt en nordisk skatteberäkningsmodell.
Under senaste året har betydande förändringar genomförts inom samarbetet
kring området folkbildning och allmän vuxenutbildning. Genom beslut av
styrgruppen för folkbildning och vuxenutbildning har ca 1 miljon danska
kronor fördelats till ett antal berörda institutioner för att underlätta
övergången till den nya ordningen under 2004.
Nordens folkliga akademi (NFA) läggs ned den 1 augusti 2004. En av
Ministerrådet tillsatt avvecklingsansvarig har sedan den 1 januari 2004
övertagit styrelsens roll och verksamheten har i allt väsentligt upphört.
Ett förslag till konkret utformning av ett nätverk för vuxnas lärande,
vilket föreslås överta vissa av NFA:s funktioner kommer att utarbetas.

Utskottet har inhämtat att det för närvarande pågår en större analys
och utredning inom Nordiska ministerrådet med syfte att skapa en ny
struktur för kultursamarbetet. En utredare har i uppdrag att arbeta
fram ett förslag på hur verksamheten kan bli mer kostnadseffektiv och
användarvänlig. Förslaget skall diskuteras av kulturministrarna vid
ministermötet i november 2004 i Stockholm. Frågan om vilka institutioner
som skulle kunna läggas till eller tas bort från den nuvarande strukturen
ingår i utredarens uppdrag att besvara.
Utskottet menar att internationellt samarbete är ett oumbärligt inslag
i dagens högre utbildning och forskning. Ett bra initiativ är det
samarbete som utvecklats inom ramen för University of the Arctic mellan
universitet och högskolor runt polcirkeln. Detta samarbete inleddes
officiellt 2001 och omfattar nu över 50 medlemsorganisationer. Från
Sverige deltar Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och
Mitthögskolan. Samarbetet inom University of the Arctic bidrar till att
skapa större förutsättningar för människor i regionen att ta del av
högre utbildning, att stärka de arktiska folkens gemensamma identitet
och att utveckla kunskap inom specifikt arktiska forskningsområden.
Ökat samarbete mellan universiteten och högskolorna i regionen bidrar
också till regional tillväxt. Utskottet menar vidare att samverkan i
internationella samarbetsprojekt ingår i universitetens och högskolornas
uppdrag och skall finansieras inom givna budgetramar.
Utskottet har inhämtat att regeringen i juni 2004 tillsatte en utredning
rörande organisation av ett Östersjöcentrum, som skall lokaliseras till
Gotland. Utredningen beräknas vara klar i december 2004. Ytterligare
satsningar med liknande inriktning är därför inte aktuella.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna
väckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2003/04:U240 (s),
2003/04:U262 (s), 2003/04:U340, 2003/04:U342 (fp) yrkandena 5 och 6,
2003/04:Kr256 (m), 2003/04:Kr380 (s) yrkandena 1 och 2, 2004/05:U265
(fp) yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:U266 (m, fp).
Sprängningar i Idefjorden
Motionen
Motion 2003/04:U306 (c, fp) tar upp planerna på en sprängning i Idefjorden
vid norsk-svenska gränsen. Norska myndigheterna har på initiativ från
Haldens kommun under flera år undersökt möjligheterna att spränga de
grunda trösklarna, vilka är karakteristiska för Idefjorden, i syfte att
djupgående fartygstonnage skall kunna nå den inre hamnen i Halden.
Diskussioner från norsk sida har återigen kommit på dagordningen och
därför borde den svenska regeringen meddela norsk regering att sprängning
av Idefjordens fjordklackar eller annan åverkan inte är aktuell och
aldrig kommer att erhålla ett svenskt bifall.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att denna fråga vid flera tillfällen har varit
föremål för bilaterala kontakter mellan Sveriges och Norges regeringar.
Regeringen har också inför riksdagen redogjort för sin uppfattning att
Idefjordens unika karaktär gör en utvidgning av farleden oförenlig med
den svenska ambitionen att bevara områdets höga naturvärden. Den planerade
utvidgningen av farleden Idefjorden rör svenskt territorium och kan
därför inte realiseras utan svenskt medgivande.
Då någon ansökan inte gjorts har någon miljöprövning ännu inte genomförts.
Den svenska regeringen har föreslagit den svenska delen av Idefjorden
som ett s.k. Natura 2000-område. Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla
naturområden som håller på att byggas upp inom EU. Syftet är att bevara
naturtyper och livsmiljöer för arter som EU-länderna har kommit överens
om att bevara. Med vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor
som motionen väckt är besvarade och avstyrker därmed motion 2003/04:U306
(c, fp).

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Nordens relationer med närområdet och med Vitryssland, punkt 1
(m)
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Göran Lindblad (m) och Ewa Björling
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:U221
och 2003/04:U249 yrkande 1 och avslår motion 2003/04:U14 yrkande 6.

Ställningstagande
Som medlemmar i EU och Nato är Estland, Lettland och Litauen förankrade
i det europeiska och västliga samarbetet. Därför är det naturligt att
nu erbjuda dessa tre länder medlemskap i Nordiska rådet. Det skulle
innebära att åtta små länder fast förankrade i Europa och i väst har
möjligheten att tillsammans bygga samarbetet i en väl beprövad organisation.
Det handlar inte om att avgränsa sig från omvärlden eller minska andra
samarbetsrelationer. Tvärtom handlar det om att tillsammans söka
identifiera de gemensamma fördelar som finns i Norden och Östersjöområdet
och formulera gemensamma ståndpunkter utifrån kulturell, geografisk och
annan samhörighet.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionerna
2003/04:U221 samt 2003/04:U249 yrkande 1.

2. Nordbors gränslösa rättigheter och gränsregionalt samarbete, punkt
3 (kd)
av Holger Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U312
yrkande 6 och avslår motionerna 2003/04:U229 yrkandena 2 och 3,
2003/04:U307, 2003/04:U342 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:U245.
Ställningstagande
Tusentals människor pendlar varje dag mellan de nordiska länderna och
har sin bostad och nationalitet i ett land och sitt arbete i ett annat.
Ett sådant exempel är Öresundsregionen där Öresundsbron inneburit en
kraftig ökning av gränspendlare mellan Danmark och Sverige. I Nordiska
rådet har problemen för dem som bor på ena sidan om en nordisk gräns
och arbetar på den andra återkommit i ett par årtionden. Inte sällan
har det gällt skatteproblem när man haft inkomst på ena sidan gränsen
och varit folkbokförd på den andra. Det har också gällt problem med
beskattning av fastigheter och fordon, rätten att tillfälligt övernatta
på arbetsplatsen utan att få sin bil beslagtagen och rätten att passera
en nordisk landgräns med sin tjänstebil. Enbart smärre justeringar har
gjorts, men problematiken är långt ifrån löst i grunden för gränspendlare.
Trots Nordiska rådets påtryckningar, trots den gemensamma nordiska
arbetsmarknaden och EES-avtalet, som avser fri rörlighet för arbetskraft,
kapital, varor och tjänster, kvarstår problematiken för gränspendlare.
Genom inrättandet av servicetelefonen "Hallå Norden", lokaliserad till
Norden i Fokus, har en klar förbättring inträtt vad gäller enskildas
möjligheter att få information om gällande regler och om möjligheterna
att komma till rätta med olika konkreta problem. Men svårigheterna
kvarstår.
Jag anser att regeringen skall genomföra en kartläggning av problemen
genom att gränspendlarna själva tillfrågas och att regeringen ger förslag
på lösningar på de problem som försvårar för nordbor att bosätta sig
och arbeta i annat nordiskt land. De kvarstående svårigheterna strider
mot andan i den fria nordiska arbetsmarknaden och mot EES-avtalet, som
alla nordiska länder deltar i.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion
2004/05:U312 yrkande 6.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelse 2003/04:90
Regeringens skrivelse 2003/04:90 Nordiskt samarbete 2003.
Redogörelse 2003/04:NR1
Redogörelse 2003/04:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående verksamheten under 2003.
Följdmotion
2003/04:U14 med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i
svensk utrikespolitik av Göran Lennmarker och Göran Lindblad (båda
m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Nordiska rådet bör ge särskilt stöd till de demokratiska
krafterna i Vitryssland.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:U221 av Kent Olsson och Inger René (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheter till medlemskap i Nordiska rådet för de baltiska
staterna.
2003/04:U229 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en extra satsning på 100-årsjubileet av unionsupplösningen.
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om hindren för ett fördjupat samarbete mellan Sverige och Norge.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en förenkling av regler i samband med transporter till Norge.

2003/04:U240 av Kerstin Andersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att etablera ett Östersjöcentrum med placering i Blekinge.
2003/04:U249 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Estland, Lettland och Litauen snarast bör inbjudas som
medlemmar av Nordiska rådet.
2003/04:U262 av Margareta Israelsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige bör verka för att en återflyttning av Nordiska
rådets sekretariat utreds.
2003/04:U306 av Åsa Torstensson och Lars Tysklind (c, fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att avföra frågan om sprängningar i Idefjorden från den
politiska dagordningen och ge Norges regering besked om detta.
2003/04:U307 av Håkan Larsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om förbättrade möjligheter att stärka gränslänens samarbete med
grannregionerna i Norge och Finland.
2003/04:U342 av Runar Patriksson (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om orsakerna till gränsgångares problem och åtgärder för att
främja ökad rörlighet och smidigt vardagsumgänge över landgränserna.
4.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Hallå Norden får en heltäckande uppgift i arbetet att
hjälpa enskilda och småföretagare som verkar i annat nordiskt land.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nordiskt skattekontor.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om medverkan i uppbyggandet av det arktiska universitetet med
säte i Arendal i Norge.
2003/04:Kr256 av Kent Olsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stöd till Nordiska Akvarellmuseet.
2003/04:Kr380 av Anita Johansson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att bibehålla blockstödet till frivilligorganisationerna
inom ramen för Nordiska ministerrådets budget.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Nordens folkliga akademi.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:U245 av Marie Engström (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om satsningar för att underlätta integrationen mellan Sverige
och Norge.
2004/05:U265 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda Nordiska rådets ställning, med inriktning på ett
starkare Nordiska rådet för nordiska frågor i EU.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra arktiska satsningar och att IT för utbildning,
telemedicin och miljöforskning bör utgöra prioriterade satsningar från
svensk sida och ges svenskt stöd via Nordiska rådet.
2004/05:U266 av Tomas Högström och Lennart Kollmats (m, fp):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att
Nordiska rådet läggs ned och att det nordiska samarbetet reformeras i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:U312 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning om orsakerna till gränspendlares problem och
åtgärder för att lösa dessa.