Utbildningsutskottets betänkande
2004/05:UBU9
Grundskolan
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 178
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004.
Motionsyrkandena avser frågor gällande
grundskolan, däribland frågor om skolans uppgift,
rätt till kunskap, värdegrunden i skolan och därmed
relaterade frågor, principen om avgiftsfrihet i
skollagen, flexibel skolstart, individuellt anpassad
skoltid, individanpassad undervisning,
stödundervisning, avskaffande av timplanen,
modersmålsundervisning, historieämnet m.fl. ämnen,
elevens uppträdande i skolan m.m., val av skola,
kommunala friskolor, elevinflytande, rektors
arbetsuppgifter samt förekomst av lokala
skolstyrelser.
Utskottet föreslår avslag på samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till det
förslag till ny skollag som är under beredning inom
Regeringskansliet.
I betänkandet finns reservationer från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och
Miljöpartiet. Därtill finns särskilda yttranden från
Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut.
1. Rätt till kunskap, lokal makt och fler
Lärare
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub477 yrkande 2.
Reservation 1 (c)
2. Individuell kunskapsrätt
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub390 yrkande 1 och
2004/05:Ub477 yrkande 4.
Reservation 2 (m, c)
3. Skolans uppgift att förmedla kunskap
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub233 yrkande 2,
2004/05:Ub303 yrkande 3 och
2004/05:Ub390 yrkande 12.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)
4. Bildningens betydelse
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub307 yrkande 2.
Reservation 4 (fp)
5. Målstyrd skola
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub303 yrkande 8,
2004/05:Ub390 yrkandena 17 och 20 samt
2004/05:Ub477 yrkandena 1 och 3.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
6. Skollagens kvantitativa detaljstyrning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub303 yrkande 9.
Reservation 6 (m)
7. Skolans resurser
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub390 yrkande 10.
Reservation 7 (m)
8. Kunskapskontrakt
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub477 yrkande 18.
Reservation 8 (c)
9. Pedagogisk mångfald
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub230 yrkande 5.
Reservation 9 (mp)
10. Värdegrunden i skolan
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub341 yrkande 1 och
2004/05:Ub480 yrkande 1.
Reservation 10 (kd)
11. Förändringar i läroplanen avseende
Värdegrunden
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub409.
12. Uppdrag till Skolverket
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub470 yrkande 2.
Reservation 11 (kd)
13. Uppdrag till Myndigheten för
Skolutveckling
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub341 yrkande 2.
Reservation 12 (mp)
14. Rätt till respekt
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub233 yrkande 5.
Reservation 13 (m, fp, kd, c)
15. Föräldrars ansvar för barns uppfostran
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub233 yrkande 3.
Reservation 14 (m, fp, kd, c)
16. Behovet av forskning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub341 yrkande 3.
17. Arbetet med värdegrundsfrågor bör ingå i
skolans kvalitetsredovisning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub470 yrkande 3 och
2004/05:Ub480 yrkande 2.
Reservation 15 (fp, kd)
18. Konstruktiv konflikthantering
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub387 yrkande 3.
19. Förtydliga principen om avgiftsfrihet i
Skollagen
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub271 yrkande 1 och
2004/05:Ub331 yrkande 2.
20. Uppdrag till Skolverket avseende
riktlinjer för avgifter i skolan
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub271 yrkande 3 och
2004/05:Ub331 yrkande 1.
21. Översyn av avgiftsfriheten i skolorna
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub271 yrkande 5.
22. Tillgänglig skola för funktionshindrade
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub258 yrkande 11.
Reservation 16 (fp)
23. Skolans roll i kampen mot utanförskapet
Riksdagen avslår motion
2004/05:Sf288 yrkande 8.
Reservation 17 (fp)
24. Lagstiftning mot diskriminering i skolan
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub483 yrkande 6.
25. Skolans skyldighet att redovisa sitt
arbete mot sexuella trakasserier i
kvalitetsredovisningarna
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub470 yrkande 4.
Reservation 18 (fp, kd)
26. Jämlikhets- och jämställdhetsplaner
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 15 och
2004/05:Ub483 yrkande 5.
27. Minst en genuspedagog i varje kommun
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub364.
28. Läxors avskaffande
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub425.
29. Skoluniform
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub205.
30. Skolstart
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub216,
2004/05:Ub230 yrkande 2,
2004/05:Ub303 yrkande 1,
2004/05:Ub390 yrkande 28,
2004/05:Ub477 yrkande 5 samt
2004/05:Ub480 yrkande 11.
Reservation 19 (m, kd, c)
31. Möjlighet till höst- och vårintagning av
Elever
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub303 yrkande 2.
Reservation 20 (m)
32. Tidigare skolstart i stället för
Förskoleklass
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub258 yrkande 1.
Reservation 21 (m, fp)
33. Skolgången för flickor i patriarkala
Miljöer
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub306 yrkande 4.
Reservation 22 (fp)
34. Individuellt anpassad skoltid
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub303 yrkande 5.
Reservation 23 (m)
35. Skoltidens längd
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub303 yrkandena 4, 6 och 7 samt
2004/05:Ub390 yrkande 29.
Reservation 24 (m, fp, kd)
36. Rätt till baskunskaper
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub212.
Reservation 25 (m, fp)
37. Individanpassad undervisning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub303 yrkande 10 samt
2004/05:Ub390 yrkandena 5, 24 och 27.
Reservation 26 (m)
38. Individuella utvecklingsplaner
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub477 yrkande 6.
Reservation 27 (c)
39. Studieuppehåll för skoltrötta
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub480 yrkande 22.
Reservation 28 (kd)
40. Sommarundervisning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub303 yrkande 11.
Reservation 29 (m)
41. Profilklasser
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub219.
42. Allmän och särskild kurs
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub258 yrkande 4.
Reservation 30 (fp)
43. Stödundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5,
2004/05:Ub477 yrkande 9 samt
2004/05:Ub480 yrkande 21.
Reservation 31 (fp)
Reservation 32 (kd)
Reservation 33 (c)
44. Tillsyn av stödinsatser
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub258 yrkande 6.
Reservation 34 (fp)
45. Tidiga stödinsatser
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub390 yrkande 25.
Reservation 35 (m, fp, kd)
46. Barn med svårigheter i det sociala
Samspelet
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub281 och
2004/05:Ub479 yrkande 7 och
2004/05:Ub480 yrkande 23.
Reservation 36 (m, fp, kd)
47. IT vid undervisning av barn som lider av
Dyslexi
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub302 yrkande 6.
Reservation 37 (m)
48. Skolskjuts
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub332 och
2004/05:Ub415.
49. Bildningens betydelse i läroplaner och
Kursplaner
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub307 yrkande 1.
Reservation 38 (fp)
50. Obligatoriska och frivilliga ämnen i
Grundskolan
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub390 yrkande 26.
Reservation 39 (m)
51. Praktiska och teoretiska ämnen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub480 yrkandena 12 och 36.
Reservation 40 (kd)
52. Avskaffande av timplanen
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub226,
2004/05:Ub230 yrkande 1,
2004/05:Ub390 yrkande 9 och
2004/05:Ub480 yrkande 33.
Reservation 41 (m, kd, c)
53. Prioriterade ämnen i en timplanefri skola
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub258 yrkande 2.
54. Modersmålsundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub477 yrkande 21,
2004/05:Ub480 yrkande 24 och
2004/05:Sf365 yrkande 7.
Reservation 42 (m) - motiveringen
Reservation 43 (kd)
Reservation 44 (c)
55. Ämnesundervisning på annat språk än
svenska på distans
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub477 yrkande 20.
Reservation 45 (c)
56. Prioritera kunskaper i svenska
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub477 yrkande 19.
Reservation 46 (c)
57. Historieämnet
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub306 yrkande 2,
2004/05:Ub387 yrkande 2,
2004/05:Ub480 yrkande 7,
2004/05:Ub490,
2004/05:Sf365 yrkande 34 samt
2004/05:T335 yrkande 9.
Reservation 47 (m, fp, kd)
58. Religionskunskap
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub480 yrkandena 8 och 10.
Reservation 48 (kd)
59. Retorik
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub373.
60. Hem- och konsumentkunskap
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub411 och
2004/05:L291 yrkande 2.
61. Matematikdelegationen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub403.
62. Utbildningsinsatser inom IT
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub266 och
2004/05:Ub393.
63. Kunskap om EU
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub253 yrkande 1.
64. Nutida ungdomslitteratur i undervisningen
i svenska
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub368 yrkande 1.
65. Mediekunskap
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub443 yrkande 2.
Reservation 49 (kd)
66. Kunskap om kooperation
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub492.
67. Elevens fria val
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub480 yrkande 15.
Reservation 50 (kd)
68. Skolans roll för entreprenörskap
Riksdagen avslår motion
2004/05:N392 yrkande 2.
Reservation 51 (fp)
69. Globala hållbarhetsfrågor
Riksdagen avslår motion
2004/05:MJ510 yrkande 6.
70. Naturskolor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub384 yrkandena 1 och 2.
Reservation 52 (mp)
71. Kommunala teknikskolor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub202.
72. Musik- och kulturskolor
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub347 yrkandena 1, 2, 3 och 4 samt
2004/05:Ub480 yrkande 14.
Reservation 53 (kd, mp)
73. Läromedlens betydelse
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub383 yrkande 3,
2004/05:Ub412,
2004/05:Ub446 yrkande 1,
2004/05:Ub480 yrkande 40,
2004/05:Ub483 yrkande 2 och
2004/05:K460 yrkande 3.
Reservation 54 (kd)
Reservation 55 (mp)
74. IT som pedagogiskt hjälpmedel
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub302 yrkande 1 och
2004/05:Ub480 yrkande 41.
Reservation 56 (m, kd)
75. Föräldrars rätt till information och
inflytande i skolan
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub480 yrkande 39.
Reservation 57 (m, fp, kd, c)
76. Skriftligt omdöme rörande elevers
uppträdande i skolan
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub480 yrkande 4.
Reservation 58 (m, fp) - motiveringen
Reservation 59 (kd)
77. Ansvarskontrakt mellan skola och
Föräldrar
Riksdagen avslår motion
2004/05:Sf365 yrkande 9.
Reservation 60 (kd)
78. Elektroniskt distribuerad information
till föräldrar
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub302 yrkandena 2 och 7.
Reservation 61 (m, fp, kd, c)
79. Förtrolig informations offentlighet
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub254.
80. Striktare regler vid skolk
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub217.
Reservation 62 (m, fp, kd)
81. Ogiltig frånvaro
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub480 yrkande 5.
Reservation 63 (kd)
82. Mandat för lärare och skolledare att
tillrättaföra elever som skolkar eller stör
undervisningen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub390 yrkande 22.
Reservation 64 (m, fp, kd)
83. Ändring i skollagen så att en skola
uttryckligen ges rätt att hindra obehöriga
från att vistas på skolområdet
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub306 yrkande 1.
Reservation 65 (fp)
84. Val av skola
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub390 yrkande 11 samt
2004/05:Sf237 yrkande 11.
Reservation 66 (m)
85. Kommunala friskolor
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 21 och
2004/05:Ub322 yrkande 8.
Reservation 67 (m, fp, kd)
86. Självstyre i kommunala skolor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub390 yrkande 2.
Reservation 68 (m)
87. Entreprenadverksamhet inom skolområdet
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub390 yrkande 33.
Reservation 69 (m)
88. Vikten av konkurrens inom
Utbildningsområdet
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub390 yrkande 14.
Reservation 70 (m)
89. Publicering av skolkvalitetsdata
Riksdagen avslår motion
2004/05:K459 yrkande 14.
Reservation 71 (mp)
90. Sanktionsmöjligheter för kommuner som
bryter mot skollagen
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub206 och
2004/05:Ub271 yrkande 4.
91. Elevinflytande
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub480 yrkandena 37 och 38.
Reservation 72 (kd)
92. Stärkt elevmakt
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub230 yrkande 12.
Reservation 73 (mp)
93. Huruvida engagemang rörande
elevinflytande, skyddsombudsarbete,
skoltidningsarbete e.d. bör framgå av elevs
slutbetyg
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub230 yrkande 13.
94. Skollagen bör tydliggöra vad som är att
betrakta som arbete med elevinflytande
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub230 yrkande 14.
95. Elevers rätt till skriftliga omdömen om
skola och lärare
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub401.
96. Lokala skolstyrelser
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub242 yrkande 19,
2004/05:Ub477 yrkande 11 samt
2004/05:Ub480 yrkande 32.
Reservation 74 (fp)
Reservation 75 (kd)
Reservation 76 (c)
97. Rollfördelningen i den målstyrda skolan
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub480 yrkande 31.
Reservation 77 (kd)
98. Rektors och lärares ansvar för beslut
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub242 yrkandena 13 och 16.
Reservation 78 (m, fp)
99. Förstärkning av rektors pedagogiska roll
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub477 yrkande 13 och
2004/05:Ub480 yrkande 26.
Reservation 79 (m, c)
Reservation 80 (kd)
100. Lärare
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub426 och
2004/05:Ub472 yrkandena 3 och 8.
Reservation 81 (kd)
101. Studie- och yrkesvägledare
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub480 yrkande 29 samt
2004/05:A321 yrkande 14.
Reservation 82 (kd)
Reservation 83 (mp)
102. Ökad samverkan mellan grund- och
Gymnasieskolan
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub480 yrkande 30.
Reservation 84 (kd)
103. Skolbibliotekarier
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub368 yrkande 2.
104. Uppdrag till Skolverket att informera
kommuner och skolor om den vägledning som
finns för sponsring av skolor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub338.
Reservation 85 (v)
105. Reklamfri zon
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub383 yrkande 1.
Reservation 86 (mp)
106. Utvecklingsfonder
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub383 yrkande 2.
107. Sommarlovet
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub284.
108. Generellt bemyndigande för de kommuner i
Stockholmsregionen som så önskar att bedriva
förnyelseverksamhet på skolans område
Riksdagen avslår motion
2004/05:N409 yrkande 28.
109. Utredning om särskilt tidsbegränsat stöd
till glesbygdsskolor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub247.
110. Samråd med kommuner och skolor kring
öppna IT-system
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub302 yrkande 3.
111. Omnämnande av homo-, bi- och
transsexualitet i kursplanerna
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub442 yrkande 4.
112. Svenska elever utomlands
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub297.
Stockholm den 7 april 2005
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-
Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise
Malmström (s), Sören Wibe (s), Mikael Damberg (s),
Christer Adelsbo (s), Axel Darvik (fp), Tomas
Högström (m), Håkan Larsson (c) och Jan Lindholm
(mp).
2004/05
UbU9
Utskottets överväganden
Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet
och likvärdighet (SOU 2002:121) innehåller en rad
förslag som berör många av de motionsyrkanden som
behandlas i detta betänkande. Kommitténs förslag
bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Arbetet bedrivs i samverkan mellan
Socialdemokraterna respektive Vänsterpartiet och
Miljöpartiet. Utskottet anser att resultatet av
beredningen bör avvaktas innan ställning tas i
frågor som berörs av skollagsarbetet.
Skolans uppgift
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
rätt till kunskap, lokal makt och fler
lärare, individuell kunskapsrätt, skolans
uppgift att förmedla kunskap, bildningens
betydelse, målstyrd skola, skolans
kvantitativa detaljstyrning och skolans
resurser, kunskapskontrakt samt pedagogisk
mångfald. Utskottet hänvisar till den
beredning av Skollagskommitténs förslag som
för närvarande pågår inom Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 1 (c), 2 (m, c), 3 (m,
fp, kd, c), 4 (fp), 5 (m, fp, kd, c), 6 (m),
7 (m), 8 (c) och 9 (mp).
Motioner och utskottets ställningstagande
Centerpartiet begär i motion 2004/05:Ub477 yrkande 2
förslag till reformer för rätt till kunskap, lokal
makt och fler lärare. Dessa reformer behövs för att
skolan skall kunna utföra sitt uppdrag. I motionen
hävdas att framtidens skola måste lämna den
traditionella synen på kunskaper för att bli mer
flexibel och elevanpassad.
I två motioner förespråkas en individuell
kunskapsrätt för skolans elever. I motion
2004/05:Ub390 yrkande 1 anför Moderaterna att varje
barn bör ha rätt till den undervisning och den form
på undervisning som gör att de kan utvecklas och
tillgodogöra sig grundkunskaper utifrån sina egna
förutsättningar. Motionärerna skriver att detta
innebär rätt till det stöd och den hjälp som krävs
för att eleven skall kunna klara skolans
kunskapsmål. Samma resonemang förs fram av
Centerpartiet i motion 2004/05:Ub477 yrkande 4.
Skollagen bör, enligt motionen, skrivas om med
utgångspunkt i att en individuell kunskapsrätt skall
införas. Det spelar ingen roll om det tar åtta, nio,
tio eller elva år innan eleven är redo att lämna
grundskolan. Kommunen och skolan har en förpliktelse
som inte är avklarad förrän eleven uppnår
grundskolans kunskapsmål.
I flera motionsyrkanden från Moderaterna anförs att
skolans uppgift är att förmedla kunskap. I motion
2004/05:Ub390 yrkande 12 konstateras att
utbildningen i skolan skall ge eleverna kunskap. Det
är det grundläggande målet. Det centrala är att
varje elev ges möjlighet att nå kunskapsmålen, och
det är detta som skall stå i centrum i styrningen av
skolan. I motion 2004/05:Ub233 yrkande 2 anför
Moderaterna att skolans uppgift är att ge möjlighet
till alla elever att klara kunskapsmålen. Detta
förutsätter att varje elev har en sund självtillit
och respekt för andra människor. Skolan skall därför
också förmedla goda värden. I motion 2004/05:Ub303
(m) yrkande 3 framhåller motionären att
kunskapsmålens uppfyllande skall stå i centrum för
skolpolitiken och styrningen av skolan och att det
primära och det skolpolitiken också måste inriktas
på är att så många elever som möjligt skall nå
kunskapsmålen.
Folkpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub307 yrkande
2 att regeringen i instruktioner och regleringsbrev
till myndigheter skall lyfta fram bildningens
betydelse.
I motion 2004/05:Ub390 yrkande 20 anför Moderaterna
vikten av tydliga mål och incitament i skolan. I
motionen framhålls vikten av att tydlig återkoppling
ges redan under elevens första år. Beröm och kritik
skall grundas på fakta och opartiskt övervägande. I
samma motions yrkande 17 föreslås nationella
kunskapsmål för skolan. I en målstyrd skola slår
nationella mål fast vad skolan skall uppnå. Samma
tanke först fram i motion 2004/05:Ub303 (m) yrkande
8. Centerpartiet skriver i motion 2004/05:Ub477
yrkande 1 att eleverna i skolan bör uppnå
kunskapsmålen efter varje enskild elevs egna
förutsättningar. I motionen framförs att
helhetssynen på lärande måste stärkas. Alla elever
skall ges möjlighet att lära oavsett bakgrund.
Skolan måste individanpassas mer och nya
arbetsformer och arbetssätt måste utvecklas. I samma
motions yrkande 3 framförs att utbildningen måste
resultera i höjda kunskaper hos eleverna i
grundskolan. Skolans viktigaste uppgift är att ge
eleverna möjlighet att nå de uppsatta kunskapsmålen.
Genom nationella kunskapsmål kan kvaliteten också
säkerställas.
I motion 2004/05:Ub303 (m) yrkande 9 invänder
motionären mot skollagens kvantitativa
detaljstyrning. Ett tydligt exempel på detta är
enligt motionären att det finns refererat hur mycket
undervisning en elev maximalt skall kunna få.
Moderaterna skriver i motion 2004/05:Ub390 yrkande
10 att det är avgörande hur skolans resurser
används. En oproportionerligt stor andel av
resurserna används till annat än undervisning,
hävdar motionärerna.
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub477
yrkande 18 att ett kunskapskontrakt obligatoriskt
skall upprättas varje termin mellan skolan eller
lärarna, eleven och föräldrarna. Det skulle
innehålla vad var och en av de tre parterna skall
göra, och vad som händer om kontraktet bryts.
Miljöpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub230
yrkande 5 att riksdagen skall begära en utredning om
hur man kan främja den pedagogiska mångfalden i
skolan. En möjlig väg kan enligt motionärerna vara
att inrätta en utvecklingsfond, ur vilken både
fristående och kommunala skolor kan söka medel för
utveckling av den pedagogiska verksamheten.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
En översyn av skollagen (1985:1100) har genomförts
av 1999 års skollagskommitté som i december 2002
avlämnade betänkandet Skollag för kvalitet och
likvärdighet (SOU 2002:121). Förslaget har
remissbehandlats och ett bearbetat förslag skall nu
remissbehandlas på nytt. Proposition i ärendet
väntas till hösten 2005.
Genom skollagen (SFS 1985:1100) och läroplanerna
anger regeringen och riksdagen de grundläggande
värden som skall prägla skolans verksamhet samt de
mål och riktlinjer som skall gälla.
Målen för skolans utbildning för barn och ungdom
anges nu i 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) på
följande sätt:
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och
färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja
deras harmoniska utveckling till ansvarskännande
människor och samhällsmedlemmar.
Motsvarande skrivning i Skollagskommitténs förslag
till ny skollag lyder:
Utbildningen syftar till att ge kunskaper och
färdigheter samt att främja en allsidig personlig
utveckling och en livslång lust att lära.
Utbildningen syftar också till att i samarbete
med hemmen främja barns och ungdomars harmoniska
utveckling till ansvarskännande människor och
samhällsmedlemmar (SOU 2002:121 s. 34).
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo
94) anges att skolan skall ansvara för att eleverna
inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är
nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem och
att utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall
utgöra en grund för undervisningen. I läroplanen
anges också tydliga mål för eleven att uppnå i
grundskolan.
Vid sidan om dessa föreskrifter för skolans
verksamhet finns kursplaner. I kursplanerna för
grundskolan anges vilka kunskaper som alla elever
skall ha uppnått efter sitt femte respektive nionde
skolår. Dessa bindande föreskrifter uttrycker
tillsammans de krav staten ställer på utbildningen i
olika ämnen. Nationella kunskapsmål finns alltså
redan i dag.
Två uppmärksammade internationella studier som
bl.a. visar svenska elevers kunskaper i matematik
har nyligen publicerats. TIMSS 2003 (Trends in
International Mathematics and Science Study) är en
internationell undersökning av elevers kunskaper i
matematik och naturvetenskap. Totalt har 50 länder
och regioner deltagit i studien som genomförs av
International Association for the Evaluation of
Educational Achivement (IEA). I Sverige deltog drygt
4 000 elever i skolår 8, som förutom att göra ett
prov även fick besvara enkäter. Motsvarande
undersökning genomfördes även 1995, vilket innebär
att förändringar i resultat kan studeras över tid.
När svenska elever i år 8 jämfördes med elever i
andra länder 1995 klarade de sig mycket bra. I
jämförelse med 2003 har de svenska elevernas
medelprestationer i matematik sjunkit mer än i de
andra undersökta länderna och ligger nu under
genomsnittet för 20 jämförbara länder. De svenska
åttornas prestationer i matematik och
naturorienterande ämnen 2003 ligger på samma eller
lägre nivå än sjuornas prestationer 1995.
PISA (Programme for International Student
Assessment) är en OECD-undersökning av 15-åringars
läsförståelse och kunnande i matematik,
naturvetenskap och problemlösning. Totalt deltog 41
länder i undersökningen 2003. Från Sverige deltog 4
600 elever, de flesta från år 9.
Enligt PISA ligger 15-åringarnas läsförståelse och
kunnande i matematik, problemlösning och
naturvetenskap över genomsnittet i OECD-länderna.
Svenska elever uppnår mycket höga resultat i
läsförståelse. Resultaten i matematik och
naturvetenskap visar en liten nedgång från förra
mättillfället år 2000. Skillnader i prestationer
mellan skolor och mellan enskilda elever tycks ha
ökat något. Undersökningen visar bl.a. också att
eleverna i Sverige trivs med skolan.
Regeringen pekar i sin utvecklingsplan, Utbildning
för kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) bl.a.
på vikten av goda kunskaper i matematik och framför
ambitionen att svenska elevers resultat vid
internationella jämförelser bör vara ledande.
Regeringen har därefter tillsatt en
matematikdelegation med uppgift att stärka
matematikämnet och matematikundervisningen i hela
utbildningssystemet, från förskola till högskola
(dir. 2003:8). I september 2004 avlämnades
betänkandet Att lyfta matematiken - intresse,
lärande, kompetens (SOU 2004:97). Delegationen
presenterade fyra huvudförslag för att främja
matematikundervisningen i skolan, bl.a. att stödja
och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och
insikterna om matematikens värde, roll och betydelse
i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhälle, att
utbilda kvalificerade lärare i matematik samt att
tydliggöra och utveckla syfte, mål, innehåll och
bedömning i matematik för hela utbildningssystemet.
Skolan skall i sitt arbete värna elevernas rätt
till kunskap. Utskottet anser att gällande regelverk
väl tillgodoser motionsyrkandenas intentioner och
föreslår därför att yrkandena avslås.
Skolans värdegrund
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
värdegrunden i skolan, förändringar i
läroplanen avseende värdegrunden, begäran om
uppdrag till Skolverket respektive
Myndigheten för skolutveckling att öva
tillsyn respektive följa värdegrundsarbetet i
skolan samt rätt till respekt, föräldrars
ansvar för barns uppfostran, behovet av
forskning kring värdegrundsfrågorna och att
dessa bör ingå i skolornas kvalitetsarbete.
Utskottet hänvisar bl.a. till tidigare
uttalanden.
Jämför reservationerna 10 (kd), 11 (kd), 12
(mp), 13 (m, fp, kd, c), 14 (m, fp, kd, c)
samt 15 (fp, kd).
Gällande bestämmelser
I 1994 års läroplan för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo
94) anges inledningsvis skolans värdegrund och
uppdrag. I det första avsnittet Grundläggande värden
anges bl.a. följande:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet
och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män, samt
solidaritet med svaga och utsatta är de värden
som skolan skall gestalta och förmedla. I
överensstämmelse med den etik som förvaltats av
kristen tradition och västerländsk humanism sker
detta genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande.
Formuleringen är delvis annorlunda i 1998 års
läroplan för förskolan (Lpfö 98). I första avsnittet
Grundläggande värden anges bl.a. följande:
En viktig uppgift för verksamheten är att
grundlägga och förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på. Människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet,
alla människors lika värde, jämställdhet mellan
könen samt solidaritet med svaga och utsatta är
värden som förskolan skall hålla levande i
arbetet med barnen.
Motioner och utskottets ställningstagande
Enligt Kristdemokraterna i motion 2004/05:Ub480
yrkande 1 bör värdegrundsarbetet genomsyra hela
skolans verksamhet. Eleverna måste få möjlighet att
utifrån människovärdesprincipen fundera över etiska
dilemman för att på så sätt tränas till etisk
reflexion i vardagen. Goda kunskaper i vårt eget
kulturarv, där kristendomen utgör en viktig kärna,
är nödvändiga för att kunna diskutera värdegrunden
och etiska frågor, men också för att förstå andra
kulturer och religioner. Också Miljöpartiet förordar
i motion 2004/05:Ub341 yrkande 1 att skolans uppdrag
att arbeta med värdegrundsfrågorna bör förstärkas. I
motionen anförs att det finns ett behov av att
arbeta än mer intensivt med värderingar och
livsstilsfrågor i skolan. Skolan måste prioritera
att ge eleverna utrymme att reflektera, diskutera
och förstå sina känslor.
I motion 2004/05:Ub409 (fp) föreslås en förändring
av läroplanen avseende värdegrunden. Motionären
anser att formuleringarna om kristen tradition och
västerländsk humanism bör strykas ur läroplanerna,
och att det är tillräckligt att skolans värdegrund
redovisas med utgångspunkt i demokratin som
förhållningssätt.
Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub470
yrkande 2 att regeringen ger Skolverket i uppdrag
att utöva tillsyn över skolors värdegrunds- och
mobbningsarbete.
I motion 2004/05:Ub341 yrkande 2 föreslår
Miljöpartiet att Myndigheten för skolutveckling
skall få i uppdrag att följa och sprida olika sätt
att arbeta med värdegrundsfrågor.
Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub233 yrkande
5 ett tillkännagivande om varje elevs rätt till
respekt. Rätten till respekt för den egna
identiteten handlar om många olika saker - rätten
att slippa bli diskriminerad, slippa bli mobbad och
inte minst rätten att bli sedd, heter det i
motionen.
Moderaterna framför i motion 2004/05:Ub233 yrkande 3
att föräldrarna har ansvar för barnens fostran och
skall vara elevernas största tillgång i kunskaps-
och personlighetsutvecklingen.
I Miljöpartiets motion 2004/05:Ub341 yrkande 3
betonas behovet av forskning om pedagogiska metoder
för att arbeta med utveckling av barns och ungdomars
värdegrund.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub470
yrkande 3 och i motion 2004/05:Ub480 yrkande 2 att
arbetet med skolans värdegrund skall ingå i
skolornas kvalitetsredovisning för att på så sätt
tydliggöra skolans uppgift att ständigt hålla
värdegrundsarbetet levande. I den förstnämnda
motionen föreslås att Skolverket skall utfärda
föreskrifter om detta (yrkande 4).
I motion 2004/05:Ub387 (c, fp, kd, mp) yrkande 3
anförs betydelsen av systematiska icke-våldsmetoder
i klassrummen för att förebygga alla former av
kränkande behandling med hjälp av konstruktiv
konflikthantering.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Skolans värdegrund formuleras i läroplanerna och
anger de grundläggande värden som vårt samhällsliv
vilar på - människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
med svaga och utsatta - och som skolan skall
förmedla och förankra hos eleverna. Enligt
läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
respektive för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)
görs detta i överensstämmelse med den etik som
förvaltats av kristen tradition och västerländsk
humanism, genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande.
Läroplanerna visar tydligt att de grundläggande
principerna om alla människors lika värde oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och
funktionshinder skall genomsyra verksamheten i
samtliga skolformer.
Yrkanden om att stryka den aktuella hänvisningen i
Lpo 94 respektive Lpf 94 har tidigare behandlats och
avstyrkts av utskottet (jfr bet. 2002/03: UbU11) med
hänvisning till vad utskottet anförde vid
behandlingen av regeringens förslag till läroplan
för det obligatoriska skolväsendet, nämligen att
kristendomen har en särställning som grund för
förståelse för svensk och västerländsk kultur och
samhällsutveckling (bet. 1993/94:UbU1 s. 25). Enligt
utskottet förelåg det ingen motsättning mellan att
vara öppen för och se möjligheterna i ett
mångkulturellt samhälle och samtidigt värna om och
få en fast förankring i det egna kulturarvet.
Utskottet har inte ändrat mening i denna fråga.
Utskottet har tidigare (bet. 2001/02:UbU10)
behandlat motionsyrkanden rörande bristen på
hänvisning till kristen tradition och västerländsk
humanism i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). I
betänkandet om införandet av en läroplan för
förskolan konstaterade utskottet att Barnomsorgs-
och skolakommittén i sina formuleringar av
värdegrunden för förskolan inte tog upp någon
hänvisning till den etik som förvaltats av kristen
tradition. Detta hade inte mött några invändningar
under remissbehandlingen av kommitténs förslag.
Ett omfattande arbete med att föra ut
värdegrundsfrågorna i förskolans och skolans
verksamhet har pågått under senare tid och pågår
fortfarande. Det kan noteras att regeringen under
perioden 2001-2003 stöttat två värdegrundscentrum
vid Göteborgs respektive Umeå universitet med
uppgift att förmedla, förankra och gestalta
värdegrunden. Skolansvarsutredningen har i
betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever
(SOU 2004:50) lämnat förslag till en lagstiftning
som främjar lika rättigheter och motverkar
diskriminering inom skolväsendet. En proposition har
aviserats till maj detta år. Här erinras också om
det beredningsarbete som nu pågår med anledning av
Skollagskommitténs förslag. Skollagskommittén
föreslår en formulering som anknyter till
formuleringen i Lpfö 98.
Skolan utgör en viktig arena för det
brottsförebyggande arbetet. För att stärka barns och
ungdomars band till det demokratiska samhället har
Brottsförebyggande rådet tagit fram ett
undervisningsmaterial att användas i skolan, Livets
spelregler, Ett undervisningsmaterial för
årskurserna 3-5 om brott och straff, rätt och fel,
etik och moral.
Avgiftsfrihet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
förtydligande av principen om avgiftsfrihet i
skollagen, uppdrag till Skolverket att
utarbeta en nationell policy för hur skolor
skall hantera frågan om avgifter samt begäran
om en översyn av i vilken utsträckning
kommunerna följer skollagen. Utskottet
hänvisar till pågående beredningsarbete med
en ny skollag.
Motionerna
Vänsterpartiet begär i motion 2004/05:Ub331 yrkande
2 att principen om avgiftsfrihet förtydligas i
skollagen. I motionen anförs att fattigdom i Sverige
innebär att inte kunna vara med på t.ex.
skolutflykter, gå till simhallen, vara med i
musikskolan eller gå på bio därför att föräldrarna
har en ekonomi som gör att detta inte är möjligt.
Även Miljöpartiet begär i motion 2004/05:Ub271
yrkande 1 en precisering av skollagen i detta
hänseende. I motionen refereras till en undersökning
av Majblommans riksförbund som visar att alltfler
barn i dag får ett utanförskap bekräftat av skolan,
genom de avgifter skolorna tar ut för t.ex.
museibesök, lunchpengar vid utflykter, insamling
till klassresa eller inköp av material.
I motion 2004/05:Ub331 yrkande 1 begär Vänsterpartiet
att
Skolverket ges i uppdrag att utarbeta en nationell
policy för hur skolor och lärare skall hantera
frågan om avgifter i skolan. Samma krav framförs av
Miljöpartiet i motion 2004/05:Ub271 yrkande 3.
Miljöpartiet begär i motion 2004/05:Ub271 yrkande 5
att regeringen tar initiativ till en översyn av i
vilken utsträckning kommunerna följer skollagen vad
gäller grundskolans avgiftsfrihet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
I 4 kap. 4 § skollagen stadgas följande:
Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för
eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till
böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel
som behövs för en tidsenlig utbildning. I
verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som
kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.
I förarbetena till den nuvarande skollagen (prop.
1985/86:10 Ny skollag m.m.) finns exempel på inslag
i undervisningen som kan medföra obetydliga
kostnader för eleven, t.ex. en mindre kostnad för
färd- och entrébiljetter vid studiebesök.
I övrigt stadgas enligt 1 kap. 2 § skollagen att
alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk
hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden,
skall ha lika tillgång till utbildning i det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom.
Skolverket har riktat kritik mot en skola som
anordnat språkresa till England för de flesta elever
i två språkklasser i årskurs 6. Priset för resan var
8 850 kr. Några elever skulle stanna hemma och delta
i undervisningen på skolan. Skolverket bedömde att
resan var ett inslag i undervisningen. Därmed hade
inte alla elever haft lika tillgång till utbildning.
Skolverket menade vidare att utbildningen inte kunde
betraktas som avgiftsfri (Skolverkets beslut den 10
oktober 2000, dnr 2000:790). Utskottet ser med oro
på en utveckling som innebär att avgiftsfriheten
urholkas.
Jämlikhet, jämställdhet m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
utbildningens tillgänglighet för
funktionshindrade, skolan som murbräcka mot
utanförskapet, lagstiftning och föreskrifter
vad gäller diskriminering och arbete mot
sexuella trakasserier, jämlikhetsplaner, en
genuspedagog i varje kommun, läxornas
avskaffande samt skoluniform. Motionerna
avstyrks bl.a. med hänvisning till pågående
beredningsarbete.
Jämför reservationerna 16 (fp), 17 (fp) och
18 (fp, kd).
Motionerna
Folkpartiet kräver i motion 2004/05:Ub258 yrkande 11
att kommuner som inte gör utbildningen fullt
tillgänglig för funktionshindrade skall kunna
bötfällas.
I motion 2004/05:Sf288 yrkande 8 framför Folkpartiet att
skolan
är en murbräcka mot utanförskapet. Skolor i utsatta
områden borde vara de bästa skolorna, hävdas det i
motionen. Förbättrade möjligheter att välja skola,
extra satsningar på skolor i sociala riskområden och
uppbyggnad av s.k. magnetskolor kan locka människor
att bosätta sig och bo kvar i utsatta områden.
I motion 2004/05:Ub483 yrkande 6 (s) begärs
lagstiftning för att garantera elever i skolan samma
rättigheter som diskrimineringslagarna ger
anställda.
Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub470
yrkande 4 att Skolverket ges i uppdrag att utfärda
föreskrifter om skolornas skyldigheter att redovisa
sitt arbete mot sexuella trakasserier.
Miljöpartiet anför i motion 2004/05:Ub230 yrkande 15
att varje skola skall vara skyldig att upprätta
jämlikhetsplaner. I dessa skall bl.a. ingå
strategier mot rasism, trakasserier på grund av kön,
etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell
läggning eller könsidentitet. Eleverna skall vara
delaktiga i arbetet med att ta fram dessa
jämlikhetsplaner. I motion 2004/05:Ub483 (s) yrkande
5 påminns om att jämställdhetsplaner på skolorna bör
uppdateras och efterföljas.
Motion 2004/05:Ub364 (s) förespråkar minst en
genuspedagog i varje kommun som arbetar i förskolan
och skolan.
Enligt motion 2004/05:Ub425 (s) bör läxorna
avskaffas i skolan. Motionärerna ser läxor som en
klassfråga och begär en översyn för att se om barn
och ungdomar med olika bakgrund och hemförhållanden
har samma möjligheter att klara av sina läxor under
fritiden. Motionärerna påminner också om att det är
lärarnas ansvar att lära ut och menar att läxläsning
och inlärning borde ingå i skoldagen.
I motion 2004/05:Ub205 (m) förespråkas användning av
skoluniform i grundskolan. I motionen framförs att
alltmer reklam riktas mot barn och unga. Samtidigt
tycks mobbningen emanera just utifrån klädseln.
Skoluniform skapar en gemensamhetskänsla i skolan,
är lika för alla och är dessutom billigare för
föräldrarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare vid behandling av
motsvarande motionsyrkanden angående
jämställdhetsarbetet, senast i betänkande
2003/04:UbU16, konstaterat att frågan om
jämställdhet inom skolan har uppmärksammats och
tydliggjorts under senare år. Jämställdhet är ett
prioriterat område för skolan.
Förskolans och skolans arbete för ökad
jämställdhet behandlas i skollagen, läroplanerna,
jämställdhetslagen och i FN:s barnkonvention. Målen
för jämställdhetsarbetet finns tydligt formulerade i
de nationella styrdokumenten. I grundskolans
kursplaner eftersträvas också att skolans
värdegrund, däribland jämställdhet som en fråga om
demokrati, skall genomsyra undervisningen i alla
ämnen. Kommunerna ansvarar för att lärare,
förskollärare och fritidspedagoger har kunskap om de
föreskrifter som gäller för skolväsendet samt får
kompetensutbildning i dessa frågor. I läroplanen
tilldelas dessutom rektor särskilt ansvar för
jämställdhet som ämnesövergripande kunskapsområde.
Därtill har en rad åtgärder vidtagits på nationell
nivå för att stödja och stimulera det lokala
jämställdhetsarbetet. Jämställdhet är ett av tre
prioriterade områden för Myndighetens för
skolutveckling generella uppdrag. Som nämnts i
föregående avsnitt har regeringen avsatt medel för
att utbilda resurspersoner i jämställdhet och
genuskunskap. För att ytterligare stödja
utvecklingen av jämställdhetsarbete i skolan
planerar Myndigheten för skolutveckling att bl.a.
under läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser
för genuspedagoger, mediepedagoger samt lärare och
annan skolpersonal.
Som exempel på ytterligare insatser kan nämnas att
Myndigheten för skolutveckling har givit ut ett
stödmaterial för lärare och skolpersonal Jag är
starkare än du tror - Hur skolor stöttar flickor och
möter familjer angående situationen för flickor och
pojkar i miljöer starkt präglade av patriarkala
värderingar och om skolans roll för dessa barn.
Skolansvarsutredningen föreslår i sitt betänkande
Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU
2004:50) en ny lag som förbjuder diskriminering och
kränkning av skolelever. Jämställdhetsombudsmannen
föreslås, tillsammans med Skolverket, Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen,
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning samt Barnombudsmannen, få tillsyn över
lagen. Enligt förslaget blir kommuner och andra som
driver skolverksamhet skadeståndsskyldiga mot elev
som skolan diskriminerar på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder.
Lagförslaget omfattar också mobbning eller
kränkning som begås av andra elever eller av skolans
personal. Skolansvarsutredningens förslag bereds för
närvarande. Som nyss nämnts väntas en proposition i
ärendet under våren 2005. I detta sammanhang erinras
också om det arbete som för närvarande pågår inom
Regeringskansliet med anledning av
Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet
och likvärdighet (SOU 2002:121).
Jämställdhetsombudsmannen har under åren 2001-2003
med finansiellt stöd från regeringen genomfört ett
jämställdhetspedagogiskt projekt, publicerat i en
skolhandbok. Därtill arrangerar myndigheten bl.a.
konferenser och seminarier om hur skolan kan stärka
sitt jämställdhetsarbete.
Regeringen har nyligen redovisat sin avsikt att
satsa 225 miljoner kronor de närmaste två åren på de
mest utsatta områdena i Sverige, för att öka andelen
elever som klarar skolan med godkända betyg.
Pengarna kommer att fördelas av Myndigheten för
skolutveckling och fokus kommer att ligga på
språkutveckling och modersmålsundervisning.
Skolverket har tillsammans med Myndigheten för
skolutveckling utarbetat Allmänna råd för arbetet
mot kränkande behandling i skolan. Råden omfattar
det förebyggande arbetet, arbetet med att upptäcka,
utreda och åtgärda kränkande behandling samt skolors
handlingsprogram mot kränkande behandling.
Utskottet kan inte nog understryka vikten av att
skolan till eleverna förmedlar de demokratiska
värdena, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och
män. Arbetet för jämställdhet i skolan handlar om
att motverka traditionella könsmönster och ge
eleverna likvärdiga möjligheter och villkor att
utvecklas oberoende av kön. Jämställdhet ingår i
samhällets värdegrund och skall genomsyra all
verksamhet i skolan. Utskottet ser därför positivt
på det arbete som pågår för att intensifiera skolans
arbete i dessa frågor.
Flexibel skolstart
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
flexibel skolstart, höst- och vårintagning i
skolorna, att förskoleklassen bör ersättas av
en tidigare skolstart samt att uppföljning av
fullgörande av skolplikten förbättras, så att
skolgången säkras för flickor som växer upp i
miljöer präglade av patriarkala värderingar.
Utskottet hänvisar till tidigare uttalanden
samt till pågående beredning inom
Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 19 (m, kd, c), 20 (m),
21 (m, fp) och 22 (fp).
Motionerna
Moderaterna begär i motion 2004/05:Ub390 yrkande 28
att flexibel skolstart införs. I motionen påminns om
att alla barn inte är skolmogna vid samma tidpunkt.
Att tidsåtgången kan variera lite och att alla
elever som läser tillsammans inte är exakt lika
gamla blir naturligt i en skola med flexibel
skolstart. Ett snarlikt yrkande finns i motion
2004/05:Ub303 (m) yrkande 1 där motionären anser att
barn borde börja skolan när föräldrar och skolan
bedömer att barnet är moget för det. Skillnaden i
mognad mellan barn födda i januari respektive
december samma kalenderår kan vara mycket stor.
Social, motorisk och intellektuell mognad är
individuell. Barn växer i olika takt, och skolan
måste anpassas efter detta. I motion 2004/05:Ub480
yrkande 11 föreslår Kristdemokraterna att
möjligheten till flexibel skolstart bör utnyttjas i
högre grad. I motionen hänvisas till principen om
barnets bästa. Också beslut om när ett barn skall
börja i skolan bör omfattas av denna princip. Även
Centerpartiet föreslår flexibel skolstart i motion
2004/05:Ub477 yrkande 5. En flexibel skolstart
innebär att barnets utvecklingsnivå blir avgörande
för skolstarten, och den ger vissa elever möjlighet
att gå snabbare fram, medan andra ges möjlighet att
ta längre tid på sig, utan hindrande tidsstrukturer.
Miljöpartiet begär i motion 2004/05:Ub230 yrkande 2
att flexibel skolstart skall införas från sex till
åtta års ålder. Dagens skolsystem utgår från att
barn mognar och utvecklas i samma takt. Motionärerna
menar att barn mognar i olika takt och pojkar ofta
senare än flickor. Skolstarten måste därför vara mer
individanpassad och flexibel. Det skall vara barnets
faktiska utvecklingsnivå som är avgörande, inte den
fysiska åldern. Valfriheten att börja skolan bör
utsträckas till åtta års ålder. Även motion
2004/05:Ub216 (m) föreslår individuellt anpassad
tidpunkt för skolstart.
I motion 2004/05:Ub303 (m) yrkande 2 föreslår
motionären
möjlighet till höst- och vårintagning av elever i
grundskolan. Både skollagen och
grundskoleförordningen behöver ändras så att såväl
höst- som vårintagning uttryckligen accepteras.
Ingen skola eller kommun skall tvingas att arbeta
med flexibel skolstart, men ingen skola eller kommun
skall heller hindras från att genomföra detta.
I motion 2004/05:Ub258 yrkande 1 föreslår
Folkpartiet att förskoleklassen skall ersättas av en
tidigare skolstart. I motionen föreslås att
förskoleklassen bör ingå i grundskolan. Eleverna
skall kunna börja i grundskolan vid olika tillfällen
beroende av om de är mogna för det eller inte.
Generellt bör dock svenska barn börja i skolan
tidigare än i dag, skriver motionärerna.
Folkpartiet kräver i motion 2004/05:Ub306 yrkande 4
att kommunernas uppföljning av fullgörande av
skolplikten förbättras, så att skolgången säkras för
flickor som växer upp i miljöer präglade av
patriarkala värderingar. Motionärerna skriver att
det är viktigt med uppsökande verksamhet för de
föräldrar som inte kommer på utvecklingssamtalen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Enligt 3 kap. 8 § skollagen (1985:1100) skall
barnet, om vårdnadshavaren så begär, redan
höstterminen det kalenderår det fyller sex år
jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten
att börja skolan. Om uppskjuten skolplikt till det
år barnet fyller åtta år stadgas i 3 kap. 7 §
skollagen. Den kommun där barnet är bosatt skall,
enligt 2 b kap. 2 § första stycket, anvisa barnet
plats i förskoleklass fr.o.m. höstterminen det år då
barnet fyller sex år. Enligt andra stycket samma
paragraf får barnet tas emot i förskoleklass före
höstterminen det år då barnet fyller sex år.
Skolverket har på uppdrag av regeringen utrett
konsekvenserna av flexibel skolstart under läsåret i
grundskolan. Uppdraget redovisades den 15 april
2004. Skolverket avrådde regeringen från att starta
en försöksverksamhet med flexibel skolstart. Det
viktigaste skälet är att konsekvenserna för
elevernas övergång till gymnasieskolan inte är
tillräckligt utredda. Ett annat skäl är det låga
intresset för en mer flexibel skolstart från
föräldrar, elever och skolpersonal.
Skolverkets utredning konstaterar att det är få
elever som börjar grundskolan det år de fyller sex
år. Andelen som gör det har också minskat. Året
innan förskoleklassen introducerades, dvs. 1996/97,
var det över 8 % som började grundskolan vid sex års
ålder, medan det läsåret 2002/03 bara var drygt 3 %.
Det är också ytterst få elever som går om eller
hoppar över årskurser.
Skolornas attityder till tidigare skolstart eller
att anvisa plats för femåringar i förskoleklass
påverkar flexibiliteten. En konsekvens av nuvarande
reglering av tidig skolstart kan vara att det barn
som börjar i grundskolan som sexåring, förutom att
vara ett år yngre än sina klasskamrater, förutsätts
gå in i en redan befintlig f.d. förskoleklass.
Skolverket konstaterade i sin utredning att det
nuvarande skolsystemet medger en mycket flexibel
skolgång för eleverna. Skolstarten kan ske inom ett
treårsintervall (sex-åtta år) och eleverna kan gå om
eller hoppa över en årskurs. Skolverket ville i
rapporten uppmärksamma regeringen på vissa fördelar
med att göra starten i förskoleklassen mer flexibel
än vad den är för närvarande. Bestämmelserna medger
att starten i förskoleklassen kan göras hur flexibel
som helst, då skolformen inte är obligatorisk för
barnen. En mer flexibel start i förskoleklassen kan
vara positiv både för enskilda elever och för
huvudmännen. För enskilda elever kan förskoleklassen
användas som ett tidsmässigt dragspel där
föräldrarna med hjälp av personalen kan komma fram
till när det är lämpligt att deras barn börjar i
grundskolan. För huvudmännen medför en flexiblare
start i förskoleklassen att belastningen på
förskolan jämnas ut över året. Detta innebär, enligt
Skolverkets rapport, att köerna till förskolorna
blir kortare och att kommunens kostnader minskar.
Skolverket framhåller att ett problem med en mer
flexibel start i förskoleklass är att fler och yngre
barn än i dag då kommer att vistas i fritidshem.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i
betänkande 2002/03:UbU11, behandlat och avstyrkt
yrkanden om ändrad skolstartsålder med hänvisning
till att ett betydande mått av flexibilitet redan
finns i det nuvarande systemet.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
att ett barn även fortsättningsvis skall kunna tas
in i förskoleklass vid en tidigare tidpunkt än när
barnets rätt till en sådan utbildning inträder. Det
är här, liksom i nuvarande reglering, inte fråga om
en rättighet för barnet utan en möjlighet till en
tidigare start i förskoleklassen om barnets
vårdnadshavare önskar det. Regeringen har aviserat
en proposition om ny skollag till nästa riksmöte.
Utskottet har tidigare (bl.a. i bet.
2001/02:UbU10) framhållit vikten av att alla elever
ges möjlighet att nå målen för grundskolan. Alla
elever når dock inte målen samtidigt och på samma
sätt. Undervisningen i skolan måste därför anpassas
till varje elevs förutsättningar och behov, vilket
tydligt framgår av både skollagen (1 kap. 2 §) och
läroplanen (Lpo 94). För de elever som behöver extra
tid i grundskolan finns möjlighet till detta enligt
gällande bestämmelser. I skollagen anges som
huvudregel att skolplikten upphör vid utgången av
vårterminen det kalenderår eleven fyller 16 år (3
kap. 10 § första stycket). Skolplikten kan dock
upphöra dessförinnan om eleven tillfredsställande
slutfört högsta årskursen i grundskolan eller visat
sig ha motsvarande kunskaper vid en särskild
prövning (3 kap. 10 § andra stycket). En elev som
inte tillfredsställande har slutfört det sista
skolåret har rätt att få tillfälle att göra detta
under högst två år efter det att skolplikten upphört
(4 kap. 10 § skollagen).
Vidare får rektor, efter medgivande från
vårdnadshavaren, flytta en elev till en högre
årskurs om eleven har goda förutsättningar att klara
detta (6 kap. 5 § grundskoleförordningen,
1994:1194). Utskottet vill framhålla att målen att
sträva efter i läroplanen är så utformade att det
finns goda förutsättningar för de elever som når
målen snabbare än andra, liksom för andra, att
utvecklas inom grundskolans ramar. Utskottet anser
att det finns tillräckliga möjligheter att anpassa
tiden i grundskolan till olika elevers behov, och
förutsätter att så sker.
Enligt 3 kap. 1 § skollagen (1985:1100) har alla
barn som är bosatta i landet skolplikt. Skolplikten
motsvaras av en rätt till utbildning inom det
offentliga skolväsendet.
I 3 kap. 13 § skollagen regleras kommunens tillsyn
över att skolplikten fullgörs. Kommunen skall se
till att skolpliktiga elever i dess grundskola och
särskola fullgör sin skolgång. Bestämmelser om
elevens närvaroplikt i grundskolan finns i 3 kap. 11
§ första stycket skollagen. Där anges att varje
barn, som fullgör skolplikt inom det offentliga
skolväsendet för barn och ungdom eller på något
annat sätt, skall delta i den verksamhet som
anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om
barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl
att utebli. Vårdnadshavarens ansvar för att eleven
fullgör sin skolplikt regleras i 3 kap. 15 och 16 §§
skollagen. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin
skolgång och detta beror på att elevens
vårdnadshavare inte gjort vad på dem ankommer, får
styrelsen för utbildningen vid vite förelägga
elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter.
Av bestämmelserna framgår att vårdnadshavaren,
eleven och skolhuvudmannen har ett gemensamt ansvar
för att skolplikten fullföljs. Skolförfattningarna
förutsätter även ett fortgående samarbete med
vårdnadshavaren angående elevens skolsituation (se
t.ex. Lpo 94 avsnitt 2.4).
Utskottet anser att gällande regelverk tillgodoser
motionsyrkandena.
Skoltidens längd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande
individuellt anpassad skoltid, möjlighet att
lämna grundskolan tidigare för de elever som
uppfyller målen samt elevens rätt att lämna
skola med tillräckliga baskunskaper.
Utskottet hänvisar till bestämmelserna i
skollagen och till pågående beredning av ny
skollag inom Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 23 (m), 24 (m, fp, kd)
och 25 (m, fp).
Motionerna
I motion 2004/05:Ub303 (m) yrkande 5 förespråkar
motionären en individuellt anpassad skoltid för alla
elever. Med en individualiserad skoltid kommer
elever att gå i grundskolan i åtta till nio år. De
som behöver skall få mer hjälp och längre tid på
sig.
Enligt samma motion, 2004/05:Ub303 yrkande 4, skall det
finnas
möjligheter att lämna grundskolan tidigare för
elever som uppnår kunskapsmålen före vårterminen i
årskurs 9. Det kan behövas olika lång tid för att
uppnå skolans kunskapsmål, men det skall inte finnas
någonting som hindrar att en del elever kan klara
målen på kortare tid. I samma motions yrkande 6 vill
motionären att elevens kunskapsutveckling skall vara
det styrande för skoltidens längd. I yrkande 7 samma
motion anförs att de som behöver skall kunna få ett
extra skolår för att uppnå skolans kunskapsmål.
Detta måste läggas in tidigt under elevens skoltid.
Först i sista hand skall det vara fråga om att gå om
de senare årskurserna. I en individanpassad skola,
där det normala är att eleverna är lite olika gamla,
är inte detta stigmatiserande, skriver motionären.
Samma uppfattning framför Moderaterna i motion
2004/05:Ub390 yrkande 29.
I motion 2004/05:Ub212 (m) hävdas elevens rätt att
lämna grundskolan med tillräckliga baskunskaper.
Motionären anser att ingen elev skall behöva lämna
grundskolan utan att ha tillräckliga baskunskaper,
även om detta tar åtta eller tio år, kanske elva år.
Hemortskommunen skall ge alla dessa elever
baskunskaper innan de lämnar grundskolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.
Skolplikten upphör enligt 3 kap. 10 § första stycket
skollagen i regel vid utgången av vårterminen det
kalenderår då barnet fyller 16 år. Skolplikten
motsvaras av en rätt till utbildning. Denna rätt
upphör således enligt huvudregeln vid skolpliktens
upphörande, dvs. vid utgången av vårterminen det
kalenderår då barnet fyller 16 år. Bestämmelserna i
skollagen 4 kap. 10 § ger dock en elev möjlighet att
beredas tillfälle att fullfölja sista årskursen i
grundskolan högst två år efter det att skolplikten
upphörde.
Enligt andra stycket samma paragraf upphör
skolplikten om barnet dessförinnan
tillfredsställande slutför högsta årskursen i
grundskolan eller motsvarande.
Med hänvisning till bestämmelserna i skollagens 3
kap. 10 § om skolpliktens upphörande och 4 kap. 10 §
om möjligheterna för en elev att beredas tillfälle
att fullfölja sista årskursen i grundskolan högst
två år efter det att skolplikten upphörde, anser
utskottet att det finns goda förutsättningar att
anpassa tiden i grundskolan efter olika elevers
behov. Som tidigare framhållits är målen att sträva
efter så utformade i läroplanen att det finns
utrymme för alla elever att utvecklas inom
grundskolans ramar.
Individanpassad undervisning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande mer
individanpassad undervisning, individuella
utvecklingsplaner, möjlighet till
studieuppehåll före åttonde eller nionde
skolåret, sommarundervisning, profilklasser
samt möjlighet att införa allmän och särskild
kurs i grundskolans basämnen.
Jämför reservationerna 26 (m), 27 (c), 28
(kd), 29 (m) och 30 (fp).
Motionerna
Moderaterna påtalar i motion 2004/05:Ub390 yrkande 5
behovet av en mer individanpassad undervisning.
Enligt samma motions yrkande 27 bör en
individanpassad inriktning av utbildningen införas
redan i grundskolan. I motionen framförs att större
frihet bör skapas i elevernas studietakt. Varje elev
skall ha en kunskapsplan som utgår ifrån de
nationella kunskapsmålen där eleverna kan välja att
studera olika ämnen i olika takt. Den individuella
kunskapsplanen är ett verktyg för att nå en
individualiserad skola, hävdar motionärerna. I samma
motion, 2004/05:Ub390 yrkande 24, förordas
individuella kunskapsplaner. Även i motion
2004/05:Ub303 (m) yrkande 10 förordas
individualiserad undervisning. Motionären skriver
att eleverna kan tappa motivation och intresse om de
utmaningar skolan ställer dem inför inte upplevs som
realistiska eller tillräckligt stimulerande. En
skola som anpassas efter elevers individuella takt
och utveckling måste kunna tillfredsställa både
elever som har behov av mer stöd och tid och elever
som behöver gå fram i snabbare takt.
Centerpartiet begär i motion 2004/05:Ub477 yrkande 6
att individuella utvecklingsplaner skall införas
från år 1. För att på ett tydligt sätt stödja varje
enskild elevs kunskapsutveckling bör skolans
planering utgå från varje enskild elev. Alla elever
i grundskolan bör därför ges en individuell
studieplan redan från år 1.
I motion 2004/05:Ub480 yrkande 22 begär
Kristdemokraterna att det skall finnas möjlighet
till studieuppehåll före åttonde eller nionde
skolåret i grundskolan. Motionärerna anser att det
skall finnas möjlighet att göra ett sådant uppehåll
en termin eller ett skolår. I stället för att gå i
skolan skall eleverna ha möjlighet att gå en
lärlingsutbildning inom ett område som de är
intresserade av. Detta skulle vara en möjlighet dels
för skoltrötta elever, dels för elever som vill
pröva en särskild yrkesinriktning.
I motion 2004/05:Ub303 (m) yrkande 11 förespråkas
sommarundervisning för de elever som halkat efter
eller inte klarar målen på våren i nionde klass.
Sommarundervisning är även ett bra exempel på
betydelsen av individualisering av skoltiden.
Enligt motion 2004/05:Ub219 (m) bör profilklasser
för särskilt begåvade barn införas. Kännetecknen på
högt begåvade barn har, enligt motionären, många
likheter med Aspergers syndrom, vilket riskerar att
leda till att barnen diagnostiseras som att de har
lättare autistiska drag i stället för att vara högt
begåvade. Därigenom anses de vara
behandlingskrävande i stället för
undervisningskrävande.
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258 yrkande
4 att skolorna skall kunna besluta om att införa
allmän och särskild kurs i grundskolans basämnen.
Syftet är att öka individualiseringen i
undervisningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare betonat (bet. 2001/02:UbU10)
vikten av
att skolan, i enlighet med gällande föreskrifter,
arbetar på ett sådant sätt att varje elevs resultat
och skolsituation ständigt följs upp. Utskottet
påpekade också att målstyrningen innebär att det
skall finnas möjligheter till en flexibel lösning av
pedagogiska insatser för enskilda elever och för
grupper av elever. Enligt Lpo 94 är skapande arbete
och lek väsentliga delar i det aktiva lärandet. Där
sägs också att de intellektuella såväl som de
praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna skall
uppmärksammas.
Enligt utskottets uppfattning är det inget som
hindrar att skolor inom ramen för befintligt
regelverk undervisar barn som halkat efter eller
inte uppfyller målen under sommarlovet. Skolan har
ett ansvar att tillse att eleverna uppfyller de
uppställda målen.
Utskottet påminner om att det är huvudmannens
ansvar att undervisningen i skolan anpassas till
varje elevs förutsättningar och behov. Ett högt
begåvat barn skall givetvis, såsom alla andra
elever, ha rätt till en god och till sin speciella
situation anpassad lärandemiljö. Hur klasser sätts
samman i skolor är inte en fråga för riksdagen.
Stödundervisning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande
stödinsatser i skolan, tidiga stödinsatser
för elever som riskerar att inte nå målen,
utredning rörande utbildningen för barn med
svårigheter i det sociala samspelet och
utveckling av metoder för att möta dessa barn
samt användning av IT vid undervisning av
barn som lider av dyslexi.
Jämför reservationerna 31 (fp), 32 (kd), 33
(c), 34 (fp), 35 (m, fp, kd), 36 (m, fp, kd)
och 37 (m).
Motionerna
Folkpartiet anför i motion 2004/05:Ub258 yrkande 3
att grundskolans ansvar för stödinsatser skall
tydliggöras. Grundskolan skall ha ansvar för att
eleverna får de grundläggande kunskaperna som var
och en behöver. Att därefter låta eleverna läsa på
det s.k. individuella programmet i gymnasieskolan
är, menar motionären, olyckligt. Det innebär att
grundskolan ges budskapet att det går att skjuta på
stödinsatser. I samma motions yrkande 5 begär
Folkpartiet att elever som så behöver skall ha rätt
till stöd av speciallärare. Det skall vara en
rättighet för elever att få stöd av en
speciallärare, skriver motionärerna.
Specialpedagogerna har alldeles för grunda kunskaper
i barns språkutveckling för att kunna möta och
hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter.
Specialpedagoger är inte utbildade för att hjälpa
elever som har svårigheter, utan för att stödja
skolledningen och andra lärare i deras arbete. I
motion 2004/05:Ub480 yrkande 21 begär
Kristdemokraterna att elevers behov av särskilt stöd
skall tillgodoses. Kristdemokraterna påminner om att
elever med behov av särskilt stöd inte är en tydligt
avgränsad grupp, utan de flesta elever har någon
gång under sin skoltid haft behov av extra stöd. En
av de viktigaste faktorerna när det gäller särskilt
stöd är, menar motionärerna, att insatserna sätts in
tidigt. I motion 2004/05:Ub477 yrkande 9 menar
Centerpartiet att en översyn bör göras i syfte att
stärka stödet som elever har rätt till enligt
grundskoleförordningen. Motionärerna pekar på det
stöd som kan erhållas vid studier på universitetet,
såsom t.ex. förlängd tid för examina, tillgång till
andra examinationsformer, pedagogiskt datorstöd,
extra stöd från läraren genom extra undervisning,
anteckningshjälp, läromedelsutveckling m.m.
Folkpartiet anför i motion 2004/05:Ub258 yrkande 6
att när
elever avverkat nio år i grundskolan utan att nå
målen i grundskolans basämnen, skall huvudmannen
rapportera detta till en nationell skolinspektion
tillsammans med uppgifter om vilka åtgärder som
vidtagits. Syftet är att rätta till eventuella
brister i skolans arbete, så att fler elever inte
drabbas av bristande undervisning eller stöd.
Moderaterna förordar i motion 2004/05:Ub390 yrkande
25 tidiga stödinsatser för elever som riskerar att
inte nå målen. I motionen poängteras att extra
insatser, stöd eller skolår måste komma tidigt i ett
barns skolgång för att ge resultat.
I motion 2004/05:Ub479 yrkande 7 begär
Kristdemokraterna en utredning rörande utbildningen
för barn med svårigheter i det sociala samspelet.
Motionärerna understryker att dessa barn självklart
inte skall placeras i särskolan som är till för barn
med utvecklingsstörning. Den ordinarie skolan måste
möta behoven hos barn med svårigheter i det sociala
samspelet. Även motion 2004/05:Ub281 (s) begär en
utredning om skolgången för dessa barn.
I motion 2004/05:Ub480 yrkande 23 anför
Kristdemokraterna att metoder måste utvecklas för
att möta de s.k. bokstavsbarnens individuella behov.
Motionärerna framhåller den lilla gruppens betydelse
för god inlärning. Speciellt de elever som har
sociala svårigheter har möjlighet att få studiero i
en lugnare miljö.
I motion 2004/05:Ub302 (m) yrkande 6 framhålls
möjligheterna att använda IT vid undervisning av
barn som lider av dyslexi.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om individanpassad undervisning,
stödundervisning och mindre klasser.
Barns rätt till utbildning kommer till uttryck i
olika internationella dokument som Sverige har
förbundit sig att följa. Barnkonventionen
föreskriver en rätt till utbildning, som skall ges
på grundval av lika möjligheter för alla. Detta
omfattar bl.a. en rätt till individuellt anpassad
undervisning för barn med särskilda behov.
I Salamancadeklarationen om principer, inriktning
och praxis vid undervisning av elever i behov av
särskilt stöd, som antogs 1994 av den
internationella konferensen om specialundervisning
arrangerad av Unesco och Spaniens utbildnings- och
vetenskapsministerium, betonas att skolorna skall ge
plats för alla barn oavsett deras fysiska,
intellektuella, sociala, emotionella, språkliga
eller andra förutsättningar.
Skollagskommittén betonar i sitt betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121
s. 325 f.) att alla elever behöver stöd i skolan för
sin utveckling och sitt lärande. Likvärdigheten i
undervisningen skall ses ur elevernas perspektiv och
innebär inte att undervisningen måste utformas på
samma sätt för alla. Alla elever har rätt att få
ledning och stimulans för maximal
kunskapsinhämtning. Skollagskommittén föreslår en ny
bestämmelse i skollagen med innebörden att alla
elever skall ges den ledning och stimulans som
behövs i deras lärande och personliga utveckling för
att de skall kunna utvecklas så långt som möjligt i
enlighet med utbildningens mål.
I regeringens utvecklingsplan Utbildning för
kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) betonas
bl.a. att eleverna skall ha möjlighet att gå framåt
utifrån individuella förutsättningar även över
skolformsgränserna. Det borde, enligt regeringen,
bli vanligare för grundskoleelever att läsa vissa
kurser på gymnasienivå och för gymnasieelever att få
möjlighet att studera på högskolan i vissa ämnen,
samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning.
Bestämmelser om att elever skall få det stöd och
den hjälp de behöver i skolan finns bl.a. i
skollagen. Enligt 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 §
skollagen skall hänsyn tas till elever i behov av
särskilt stöd. För grundskolan finns bestämmelser om
olika former av stödinsatser i 5 kap.
grundskoleförordningen (1994:1194), bl.a.
studiehandledning på modersmålet, stödundervisning,
specialpedagogiska insatser inom elevens klass eller
i särskild undervisningsgrupp samt anpassad
studiegång. Enligt 5 kap. 4 § grundskoleförordningen
skall en elev ges stödundervisning om det kan
befaras att eleven inte kommer att nå de mål som
minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och
det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl
behöver särskilt stöd. Ytterligare bestämmelser
finns i de övriga skolformsförordningarna samt i
läroplanerna.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (SOU
2002:121) att skollagen skall innehålla bestämmelser
om särskilt stöd. Motivet är att förstärka elevens
rätt samt ange en arbetsprocess som rektor är
skyldig att följa. En skyldighet att utreda elevens
behov av särskilt stöd skall, enligt förslaget,
skrivas in i lagen. För den elev som då befinns ha
rätt till stöd skall ett åtgärdsprogram utarbetas
och fastställas av rektor. Elev och vårdnadshavare
skall ges en aktiv roll vid utarbetandet av
åtgärdsprogrammet.
Enligt skollagen har alla barn i behov av särskilt
stöd rätt till detta. Det är huvudmannens ansvar att
undervisningen i skolan anpassas till varje elevs
förutsättningar och behov och att tillgängliga
resurser fördelas på ett rimligt sätt. I Lpo 94
fastslås:
"En likvärdig utbildning innebär inte att
undervisningen skall utformas på samma sätt överallt
eller att skolans resurser skall fördelas lika.
Hänsyn skall tas till elevernas olika
förutsättningar och behov. Det finns också olika
vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar
för de elever som av olika anledningar har
svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför
kan undervisningen aldrig göras lika för alla."
Många barn i skolan i dag har behov av särskilt
stöd och kan behöva en individualiserad
undervisning, särskilt tillrättalagda
undervisningssituationer eller andra åtgärder.
Utskottet anser att gällande bestämmelser och de
förslag som för närvarande är under beredning väl
tillgodoser motionsyrkandenas intentioner. Det finns
goda möjligheter att anpassa undervisningen till
olika elevers behov och utskottet förutsätter att så
även sker.
Skolskjuts
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande
skolskjuts. Utskottet hänvisar bl.a. till
beredningsarbete inom Regeringskansliet.
Motionerna
Vänsterpartiet begär i motion 2004/05:Ub332 att
regeringen utreder frågan om en ändring av skollagen
så att elever som till följd av funktionshinder har
rätt till tillsyn i anslutning till skoldagens
början och slut också skall ha rätt till kostnadsfri
skolskjuts till och från sådana verksamheter.
Motion 2004/05:Ub415 (kd) begär att regeringen
skyndsamt lägger fram förslag angående skolskjuts
för elever vid växelvis boende.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Skollagen 4 kap. 7 § första stycket ålägger varje
kommun att för eleverna i grundskolan kostnadsfritt
anordna skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållanden,
funktionshinder hos elev eller någon annan särskild
omständighet. Bestämmelsen bygger på huvudregeln att
grundskoleutbildning skall vara kostnadsfri för
eleven. I tredje stycket samma paragraf anges att
hemkommunen inte är skyldig att anordna kostnadsfri
skolskjuts för elever som väljer att gå i en annan
grundskola än den som kommunen annars skulle ha
placerat dem i om något önskemål om en viss skola
inte framställts. Hemkommunen är inte heller skyldig
att anordna skolskjuts för elever som med stöd av 4
kap. 8 eller 8 a §§ skollagen går i skola i en annan
kommun. Begränsningarna i kommunens skyldigheter är
föranledda av att föräldrars och elevers val av
skola inte får leda till oacceptabelt höga kostnader
för kommunerna (prop. 1002/03:14 s. 6).
Regeringsrätten har vid prövning av hemkommuns
skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts vid
växelvis boende i samma kommun funnit att det skulle
strida mot principen om kostnadsfri
grundskoleutbildning om rätten till kostnadsfri
skolskjuts enligt 4 kap. 7 § första stycket
skollagen skulle vara begränsad till resor mellan
den bostad där barnet är folkbokfört och skolan
(Regeringsrättens årsbok 2002 ref. 91). Barnets rätt
till skolskjuts vid växelvis boende inom samma
kommun skall alltså bedömas var för sig från båda
hemmen och ej endast från den förälders bostad där
barnet är folkbokfört.
Vid prövning av rätt till skolskjuts vid växelvis
boende i olika kommuner har inte skyldighet ansetts
föreligga enligt gällande regelverk för hemkommun
att anordna kostnadsfri skolskjuts utanför kommunens
geografiska område.
Frågan om skolskjuts för barn vid växelvis boende
bereds för närvarande inom ramen för arbetet med ny
skollag.
Inriktning på undervisningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande
bildningens betydelse, avvägning mellan
obligatoriska och frivilliga ämnen samt
yrkanden om praktiska och teoretiska ämnen.
Jämför reservationerna 38 (fp), 39 (m) och 40
(kd).
Motionerna
Folkpartiet understryker i motion 2004/05:Ub307
yrkande 1 bildningens betydelse för en skapande
utveckling av skolan. För att åstadkomma en
attitydförändring som ger skolan möjlighet att stå
emot dagens nedbrytande krafter behövs bestämda
riktade ansträngningar att återupprätta bildningen
som en livsviktig del av skolarbetet, skriver
motionärerna. Det finns behov av en revidering av
läroplaner och kursplaner med tanke på förbättrad
dialog mellan eleverna och kulturarvet.
Moderaterna anför i motion 2004/05:Ub390 yrkande 26
att det behövs en avvägning mellan obligatoriska och
frivilliga ämnen. I motionen framförs att alla måste
få grundläggande färdigheter i till exempel svenska,
matematik och engelska. Denna grundläggande
kunskapsbas kräver huvuddelen av den obligatoriska
tiden i skolan och utgör den gemensamma
kunskapsbasen som alla elever skall dela. Inom den
individuellt valda delen, som väljs efter elevens
intresse och fallenhet, kan fördjupningskurser i de
grundläggande ämnena och ämnen med specialinriktning
finnas.
Enligt Kristdemokraterna i motion 2004/05:Ub480
yrkande 12 bör både praktisk och teoretisk förmåga
värderas. Undervisningen i praktiska ämnen bör få en
mer framskjuten plats i skolan, och teori och
praktik bör varvas under skoldagen för att ge såväl
stimulans för alla sinnen som omväxling i vardagen.
Tiden i skolan bör fördelas mellan praktisk-
estetiska och teoretiska ämnen. I samma motions
yrkande 36 anför Kristdemokraterna behovet av
kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block samt
fördelningen mellan praktiska och teoretiska ämnen.
Kvalitetsgranskning bör göras för att tillse att
ämnen såsom geografi eller religionskunskap inte får
för lite undervisningstid.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare betonat (bet. 2003/04:UbU11)
vikten av att skolan, i enlighet med gällande
föreskrifter, arbetar på ett sådant sätt att varje
elevs resultat och skolsituation ständigt följs upp.
Utskottet påpekade också att målstyrning innebär att
det skall finnas möjligheter till en flexibel
lösning av pedagogiska insatser för enskilda elever
och för grupper av elever. Enligt Lpo 94 är skapande
arbete och lek väsentliga delar i det aktiva
lärandet. I läroplanen sägs också att de
intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och
estetiska aspekterna skall uppmärksammas.
Timplanen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande
avskaffande av timplanen samt prioriterade
ämnen i en timplanefri skola. Utskottet
hänvisar till den försöksverksamhet som för
närvarande pågår, pågående utredningsarbete
samt till det beredningsarbete som pågår inom
Regeringskansliet inom ramen för utarbetande
av en skollagsproposition.
Jämför reservation 41 (m, kd, c).
Motionerna
Moderaterna begär i motion 2004/05:Ub390 yrkande 9
att den nationella timplanen skall avskaffas.
Motionärerna pekar i motionen på att Kommunförbundet
har visat att resultaten vad gäller betyg och
meritvärde förbättrats mest på de skolor som inom
ramen för försöksverksamheten tillåts arbeta utan
nationell timplan. Större frihet för skolan och en
avskaffad timplan för undervisningen gynnar inte
minst invandrarelevers kunskapsutveckling. Även
Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub480
yrkande 33 att den nationella timplanen skall
avskaffas. I motionen skrivs att ett borttagande av
den nationella timplanen skulle möjliggöra såväl
större hänsynstagande till enskilda elevers behov
som till en mer sammanhängande undervisning. I
motion 2004/05:Ub230 yrkande 1 föreslår även
Miljöpartiet att den nationella timplanen skall
avskaffas. I motionen anförs att alla elever skall
ha möjlighet att utvecklas efter sina egna
förutsättningar. Skolorna skall ha möjlighet att
tillämpa olika pedagogik och det skall finnas
utrymme för egna initiativ gällande undervisningens
upplägg. I motion 2004/05:Ub226 (m) anförs att den
nationella timplanen bör avskaffas bl.a. mot
bakgrund av alla de positiva effekter som
försöksverksamheten har fört med sig.
Folkpartiet hävdar i motion 2004/05:Ub258 yrkande 2
att
svenska, matematik och engelska skall vara
prioriterade ämnen i en timplanefri skola. Det är
viktigt att timplanen avskaffas under sådana former
att elevernas rätt till baskunskaper prioriteras.
När timplanen avskaffas bör en större uppföljning
starta för att se till att elevernas rätt till
kunskaper i basämnena tillgodoses.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Läsåret 2000/01 inleddes en femårig
försöksverksamhet, Skola utan timplan, som omfattar
knappt 900 kommunala grundskolor i 79 kommuner.
Försöksverksamheten regleras av Förordning om
försöksverksamhet med utbildning utan timplan i
grundskolan (SFS 1999:903). Timplanedelegationen
(dir. 1999:50) har som uppgift att leda, stödja och
utvärdera försöket. Timplanedelegationens
delbetänkande Utan timplan - med målen i sikte (SOU
2004:35) visar att erfarenheterna av
försöksverksamheten är positiva.
Delegationen anser att timplanen passar dåligt i
en mål- och resultatstyrd skola samt att den numera
saknar den betydelse den en gång haft för styrningen
av skolan. Delegationen anser att det är en risk att
timplanen, om den behålls, kommer att förlora
legitimitet och rekommenderar ett avskaffande av
timplanen efter försöksverksamhetens slut.
Liknande yrkanden har behandlats vid förra
riksmötet (bet. 2002/03:UbU11 s. 37). Även nu anser
utskottet att det är viktigt att den femåriga
försöksverksamheten med avskaffad timplan genomförs
och att en utvärdering av denna försöksverksamhet
sker innan ett beslut eventuellt fattas om
avskaffande av timplanen
Särskilda ämnen eller inslag i undervisningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande
bl.a. modersmålsundervisning,
ämnesundervisning på annat språk än svenska
på distans, prioritering av kunskaper i
svenska, historieämnet, religionskunskap,
mediekunskap, elevens fria val samt skolans
roll för entreprenörskap.
Jämför reservationerna 42 (m -motiveringen)
43 (kd), 44 (c), 45 (c), 46 (c), 47 (m, fp,
kd), 48 (kd), 49 (kd), 50 (kd), 51 (fp), 52
(mp) samt 53 (kd, mp).
Motioner och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480
yrkande 24 att modersmålsundervisningen i skolan bör
stärkas. I motionen betonas att man genom
modersmålet får tillgång till det egna kulturarvet
och därigenom utvecklar en tydlig identitet och
självkänsla. Det är därför inte rimligt att
modersmålsundervisningen förvandlas till
stödundervisning, skriver motionärerna. Undervisning
på och i modersmål är två olika saker som fyller
helt olika syften. Kristdemokraterna begär också i
motion 2004/05:Sf365 yrkande 7 att rätt till
modersmålsundervisning under hela skoltiden skall
införas samt en motsvarande skyldighet för kommunen
att erbjuda undervisning om det finns minst tre
elever som är berättigade till sådan. I motion
2004/05:Ub477 yrkande 21 förespråkar Centerpartiet
att åtgärder skall vidtas för att stärka svenska som
andraspråk och modersmålsundervisningen i skolan. I
motionen framförs att språkets roll i skolan för
elever med utländsk bakgrund bör uppmärksammas
ytterligare.
I motion 2004/05:Ub477 yrkande 20 föreslår
Centerpartiet att ämnesundervisning på annat språk
än svenska bör kunna ske på distans. I motionen
framhålls att skolor med god erfarenhet av
undervisning i ett främmande språk, eller
ämnesundervisning på annat språk än svenska, skall
kunna vara värdskola för elever i en annan skola och
ge dem denna undervisning på distans.
Centerpartiet begär i samma motion 2004/05:Ub477
yrkande 19 att elever med utländsk bakgrund skall
kunna prioritera svenska och att undervisningen i
andra ämnen därför skall kunna skjutas upp. I
motionen anförs att elever med utländsk bakgrund
måste ges bättre förutsättningar att nå goda
studieresultat. Kunskaper i svenska skall kunna
prioriteras och det måste göras tidiga satsningar på
läsning av skönlitteratur. Detta är, enligt
motionärerna, ett led i att göra skolan mer
elevanpassad.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
de nu redovisade yrkandena.
Bestämmelserna om modersmålsundervisning finns i
grundskoleförordningen 2 kap. 9-14 §§. I 9 § stadgas
att om en eller båda av elevens vårdnadshavare har
ett annat språk än svenska som modersmål och språket
utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven
få undervisning i detta språk som ett ämne, om
eleven har grundläggande kunskaper i språket och
eleven önskar få sådan undervisning. I andra stycket
anges att en samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev
skall erbjudas modersmålsundervisning även om
språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i
hemmet.
Enligt grundskoleförordningen 2 kap. 13 § är en
kommun skyldig att anordna modersmålsundervisning i
ett språk endast om det finns en lämplig lärare. En
kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om
minst fem elever önskar undervisning i språket. När
det gäller samiska, tornedalsfinska eller romska
elever är kommunen skyldig att anordna
modersmålsundervisning även om antalet elever är
mindre än fem. Undervisning i dessa språk, som är
nationella minoritetsspråk, skall anordnas även om
de inte utgör elevens dagliga umgängesspråk.
Förskolan skall, enligt Lpfö 98, bidra till att barn
med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att
utveckla både det svenska språket och sitt
modersmål.
Utskottet anser liksom tidigare (jfr bet.
2002/03:UbU11) att det inte finns anledning att
föreslå några förändringar i regelverket vad avser
modersmålsundervisning i grundskolan. Som utskottet
tidigare påpekat är modersmålsundervisningen en
viktig rättighet för elever som har ett annat
modersmål än svenska. Även de nationella
minoritetsspråkens särställning är väl motiverad.
Det ligger ett värde i att modersmålsundervisningen
integreras med den övriga verksamheten i skolan och
ses som en del av skolans språkprogram. Utskottet
vill också, liksom tidigare, stryka under att det är
viktigt att modersmålslärarna är en del av skolans
vardag.
Skolverket redovisade i maj 2002 ett uppdrag
angående organisation och omfattning av
modersmålsundervisning och studiehandledning.
Skolverket lämnade förslag till förändringar av
verksamheten, bl.a. att en elev skulle kunna få
undervisning i andra ämnen på sitt modersmål. Frågan
om modersmålsstöd i förskoleklass har behandlats av
Skollagskommittén som lämnade sitt betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet, SOU 2002:121
i december 2002. Skollagskommitténs förslag bereds
för närvarande inom Utbildningsdepartementet.
Utskottet erinrar här om regeringens nyligen
beslutade satsning på modersmålsundervisning. Den
nätbaserade distansundervisningen skall, enligt
förslaget, utvecklas. Ämnesundervisning på
modersmålet föreslås också kunna erbjudas.
Utskottet understryker vikten av
modersmålsundervisning. Det är en stor tillgång för
ett samhälle att många människor är flerspråkiga.
Ämnesundervisning på modersmålet är en stor hjälp
för elever att motverka svårigheter i andra ämnen.
Flera motioner tar upp frågor kring historieämnet i
grundskolan. Kristdemokraterna förespråkar i motion
2004/05:Ub480 yrkande 7 en förstärkning av
historieämnet. Genom ökade kunskaper i 1900-talets
historia kan ungdomar få kännedom t.ex. om
bakgrunden till många av de extrema politiska
rörelserna som finns i dag. Undervisningen i skolan
kan på så sätt bidra till att minska ungdomars
lockelse till dessa rörelser och stärka arbetet mot
rasism, främlingsfientlighet och anarkism, heter det
i motionen. I motion 2004/05:Sf365 yrkande 34
framför Kristdemokraterna att Sverigebilden bör
ändras genom att man synliggör minoriteternas roll i
den svenska historien och det nutida samhället i
historie-, litteratur- och samhällsundervisningen.
Folkpartiet anför i motion 2004/05:Ub306 yrkande 2
att skolans undervisning om förtryck och intolerans
som ägt rum och äger rum med olika ideologiska eller
religiösa förtecken bör stärkas. I motionen hävdas
att skolan måste lämna sitt bidrag i det
förebyggande arbetet för att förhindra att
tonåringar dras in i intoleranta rörelser. Alla
former av politik byggd på rasism, klasshat eller
intolerans bör utgöra ämne för ständigt pågående
debatt i skolorna, anser motionärerna. I motion
2004/05:Ub387 (fp, kd, c, mp) yrkande 2 begärs att
icke-våldslig konflikthantering skall ingå i skolans
undervisning. Den roll en sådan undervisning kan ha
i skolans arbete måste klargöras och stärkas, hävdas
i motionen. I motion 2004/05:T335 (c) yrkande 9
förespråkas att skånska skolor borde undervisa i
skånsk-dansk historia samt i danska språket. Motion
2004/05:Ub490 (s) förespråkar införande av
kvinnohistoria som en obligatorisk del av
historieämnet. För att kunna förstå, ställa krav och
aktivt delta i samhällsutvecklingen och effektivt
driva jämställdhetsarbetet krävs kunskap även i
kvinnohistoria, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Regeringen skriver i sin utvecklingsplan
Utbildning för kunskap och jämlikhet (skr.
2001/02:188) att alla ungdomar behöver en gemensam
kärna av kunskap och kompetens. Historiska kunskaper
och perspektiv bör vara en del av denna gemensamma
kärna.
Som utskottet tidigare har konstaterat gäller att
det i den mål- och resultatstyrda skolan finns en
stor frihet att utforma undervisningen så länge som
målen i läroplanen och kursplanerna för respektive
ämne uppnås. När det gäller ovan nämnda yrkanden om
undervisning i historia täcker kursplanerna i de
samhällsorienterande ämnena väl de frågor som
motionärerna tar upp. Även vad gäller
motionsyrkandet om skolans undervisning om förtryck
och intolerans som ägt rum och äger rum menar
utskottet att detta väl ryms inom ramen för de
samhällsorienterande ämnena, och utskottet
förutsätter att adekvat undervisning ges.
I kursplanen för de samhällsorienterande ämnena
anges såsom ett syfte att kunskaperna inom det
samhällsorienterande området ger eleven möjlighet
att se omgivningen i relation till sig själv och att
förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs.
hur individen formar sin värld och formas av
världen. Kunskaperna skall ge en grund för att
delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett
demokratiskt samhälle och för att medverka till en
hållbar samhällsutveckling.
Kristdemokraterna förespråkar i motion 2004/05:Ub480
yrkande 8 en utveckling av ämnet religionskunskap.
Motionärerna anser att religionskunskapsämnet utgör
en viktig förankringsbas för värdegrundsarbetet. I
samma motions yrkande 10 understryks kristendomens
särställning i religionsämnet. Genom att bli
förtrogen med både sin egen och andras kulturella
tradition kan en ömsesidig respekt och tolerans
skapas där främlingsrädsla och främlingshat minskar,
heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om
religionskunskap (jfr bet. 2002/03:UbU11). Utskottet
anser nu, liksom tidigare, att yrkandena tillgodoses
genom gällande kursplaner.
I motion 2004/05:Ub373 (fp) anförs att kursplanen
ännu tydligare skulle kunna betona vikten av att
elever lär sig retorik samt att det bör undersökas
hur väl skolorna lyckas lära ut retoriska kunskaper.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Såsom utskottet tidigare konstaterat finns det i
den mål- och resultatstyrda skolan en stor frihet
vad gäller hur undervisningen utformas så länge som
målen i kursplanerna för respektive ämne uppnås. I
läroplanen anges också att skolan skall sträva efter
att varje elev lär sig att lyssna, diskutera,
argumentera och använda sina kunskaper som redskap
för att formulera och pröva antaganden och lösa
problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt
granska och värdera påståenden och förhållanden.
Betydelsen av ämnet hem- och konsumentkunskap för
barn och ungdomar förs fram i två motioner. I motion
2004/05:L291 yrkande 2 anför Moderaterna att skolans
ansvar för konsumentfrågor inte är tydligt och att
ämnet inte prioriteras. Skolungdomar bör, hävdar
motionärerna, ges möjlighet att lära sig
privatekonomi på ett konkret och praktiskt sätt i
grundskolan. I motion 2004/05:Ub411 (s) framhålls
att hem- och konsumentkunskapens roll i såväl
grundskolan som gymnasieskolan behöver stärkas.
Motionärerna påpekar att alltfler barn och ungdomar
äter dåligt och saknar grundläggande kunskap om
matens betydelse för hälsan. Ämnets ringa betydelse
i dagens skola riskerar att bli mycket kostsam på
längre sikt, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet anser nu liksom tidigare (bet.
2002/03:UbU11 s. 44) att undervisningen i hem- och
konsumentkunskap har en viktig plats i grundskolan.
I kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap
anges som ett mål att sträva efter att eleven skall
utveckla förståelse och intresse för hur handlingar
i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö
såväl lokalt som globalt. Ett mål som eleven skall
ha uppnått i slutet av nionde skolåret är att kunna
använda olika varor, metoder och redskap i hushållet
och därvid ta hänsyn till hälsa, hushållsekonomi och
miljö.
Skolhuvudmannen och skolorna har ansvaret för att
en konkretisering av de nationella målen görs.
Skolhuvudmannen har vidare ett stort ansvar när det
gäller uppföljning och utvärdering av skolans
resultat för att säkerställa att skolorna uppnår de
nationella målen.
I motion 2004/05:Ub403 (s) anförs att det är
strategiskt viktigt att regeringens satsning på
matematik präglas av långsiktighet och att den
matematikutveckling som Matematikdelegationen
arbetar med förs in i den ordinarie verksamheten.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Vikten av goda kunskaper i matematik är
obestridlig. Det handlar om allt från
vardagskunnande till förutsättningar för ett
livslångt lärande, samt att förvärva den kompetens
och problemlösningsförmåga som krävs för lärande i
andra ämnen och för ett aktivt deltagande i
samhälls- och yrkesliv. Regeringen tillsatte under
år 2003 en matematikdelegation med syfte att
förändra attityder till och öka intresset för
matematik. Delegationen lyfter i sitt betänkande Att
lyfta matematiken - intresse, lärande, kompetens
(SOU 2004:97) särskilt fram vikten av att förnya
undervisningen och pedagogiken i matematikämnet.
Förslaget remissbehandlas för närvarande.
Motion 2004/05:Ub393 (kd) begär att kunskap om
säkert surfande och chattande på Internet införs i
läroplanen för grundskola och gymnasium. I motion
2004/05:Ub266 (s) anförs att utbildningsinsatser
inom IT-området såsom IT-insatser i skolan och genom
folkbildningen kan uppmuntra människor att lära sig
använda den nya tekniken.
Kristdemokraterna understryker i motion
2004/05:Ub443 yrkande 2 behovet av medieutbildning
för alla i skolan. Genom att stärka barnens
kunskaper om medier och lära dem att mer kritiskt
förhålla sig till det de ser kan vi göra dem mer
förberedda att möta medierna. Därigenom minskas,
enligt motionärerna, risken för negativ påverkan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om IT och medieutbildning.
Regeringens särskilda satsning på IT i skolan
(ITiS), som pågått sedan 1998, avslutades sommaren
2003. Sedan den 1 mars 2003 har Myndigheten för
skolutveckling det sammanhållande nationella
ansvaret för fortsatta insatser och för att
stimulera utveckling av användning av IT inom
skolan.
Rådet mot skadliga våldsskildringar (Medierådet)
inrättades 1990 som en kommitté (U 1990:03) och
lyder under Utbildnings- och kulturdepartementet.
Syftet med rådets verksamhet skall vara att minska
riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga
och gäller alla rörliga bildmedier: film, tv, video,
dator- och tv-spel samt Internet. Särskild
uppmärksamhet skall ägnas åt våldsskildringar och
pornografi, men uppdraget gäller barns och ungas
hela mediesituation. Barn och unga skall också
aktivt involveras i arbetet och verksamheten skall
genomsyras av ett genusperspektiv. Rådets uppgift är
bl.a. att verka för en förbättrad medieundervisning
i skolor och på lärarutbildningar. Myndigheten för
skolutveckling, det statliga rådet mot
våldsskildringar och KK-stiftelsen har nyligen
genomfört en undersökning av Sveriges skolors IT-
policy och användning av tekniska filter på skolans
datorer.
Motion 2004/05:Ub253 (m) yrkande 1 anför att kunskap
om EU måste öka inom grund- och gymnasieskolan. I
motionen påpekas att många skolungdomar, liksom även
många vuxna, har mycket bristfälliga kunskaper om
vad Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
egentligen innebär. Det finns också, enligt
motionen, en stor misstro baserad på okunskap.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet. Utskottet utgår från att hithörande
fråga tas upp inom berörda ämnen.
Motion 2004/05:Ub368 (s) yrkande 1 lyfter fram
behovet av att använda nutida ungdomslitteratur i
undervisningen i svenska på högstadiet för att
bättre stimulera och vidmakthålla läslusten hos
ungdomar. I motionen påpekas att nutida
ungdomslitteratur är skriven för ungdomar både till
språk och innehåll. Den utspelar sig ofta i
ungdomarnas egen värld och stimulerar till samtal
och diskussioner i klassrummet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet. Att välja metoder och material för
undervisningen är inte en uppgift för riksdagen.
I motion 2004/05:Ub492 (s) understryks behovet av
mer kunskap om kooperation i skolan. Motionärerna
anser att det är viktigt att dagens elever får lära
sig hur de själva kan vara med och lösa sina
problem.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480
yrkande 15 att möjlighet införs att arbeta inom
ideell sektor samt inom vård och omsorg under
elevens fria val. Det skulle vara en nyttig
erfarenhet för eleven, enligt motionärerna,
samtidigt som de utför en samhällsnyttig insats.
Motion 2004/05:N392 (fp) yrkande 2 tar upp frågan om
skolans roll för entreprenörskap. Enligt motionären
måste arbetet med att skapa ett naturligt intresse
för entreprenörskap börja tidigare.
I motion 2004/05:MJ510 (fp, kd, c, mp) yrkande 6
föreslås att de globala hållbarhetsfrågorna skall
ingå som en obligatorisk del i all utbildning i
Sverige - från förskola till den högre utbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om kooperation, elevens fria val,
entreprenörskap och globala hållbarhetsfrågor.
Bestämmelser om elevens val finns i 2 kap. 19 §
grundskoleförordningen. Undervisningen i elevens val
syftar till att fördjupa och bredda elevens
kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan
även ingå ett språk som eleven inte tidigare har
fått undervisning i. Undervisningen i elevens val
skall till sitt innehåll och sin inriktning vara
förenlig med målen i den kursplan eller de
kursplaner som regeringen fastställt för det ämne
eller de ämnen som utgör elevens val.
Demokrati, solidaritet och samarbete är viktiga
mål för skolans verksamhet enligt läroplanen. Det
styrsystem som gäller för dagens skola innebär att
det är lärare och elever som tillsammans skall välja
arbetsmetoder och stoff för undervisningen. I frågan
om att i skolan stödja framtida entreprenörskap vill
utskottet, liksom vid ett flertal tidigare
tillfällen (senast bet. 2002/03:UbU11 s. 45),
understryka skolans betydelse för att lägga grunden
till ett positivt förhållningssätt när det gäller
entreprenörskap och företagsamhet. Vad gäller de
globala hållbarhetsfrågorna påminner utskottet om
att perspektivet hållbar utveckling skall genomsyra
all utbildning. Kommittén för utbildning för hållbar
utveckling har i betänkandet Att lära för hållbar
utveckling (SOU 2004:104) bl.a. föreslagit att
skollagen skall ändras så att det framgår att
utbildningen skall främja en socialt, ekonomiskt och
miljömässigt hållbar utveckling. Ärendet bereds inom
Regeringskansliet.
I motion 2004/05:Ub384 (mp) yrkande 1 understryks
vikten av naturskolor. Motionärerna framhåller att
det är oerhört viktigt att naturskolorna finns kvar
och att de sprids till fler kommuner. I samma
motions yrkande 2 anförs behovet av att sprida
kunskap och information om naturskolor och
utomhuspedagogik. Det är viktigt att idéer och
kunskap om utomhuspedagogik sprids till alla skolor
och lärare.
Motion 2004/05:Ub202 (c) begär en utredning angående
möjligheten till en permanent ekonomisk lösning för
kommunala teknikskolor. Motionären framhåller att
det för att öka intresset för teknik och för att
minska den snedvridna könsfördelningen vid val i
skolan och av yrke krävs genomgripande satsningar.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet anser såsom tidigare framhållits (bet.
2002/03:UbU11 s. 25) att alternativa och
kompletterande utbildningsformer, såsom t.ex.
naturskolor eller teknikskolor, är intressanta och
lovvärda initiativ. Utskottet är dock inte berett
att förorda en utvidgning av uppgifterna för
Skolverket eller Myndigheten för skolutveckling till
att också gälla naturskolor.
Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden
med motiveringen att det finns ett stort utrymme för
kommuner och skolor att ta initiativ till och stödja
olika verksamheter som kan utgöra en del i ett
livslångt lärande. Utskottet har ingen annan
uppfattning i dag.
Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:Ub480
yrkande 14 kulturens roll i skolan och musik- och
kulturskolornas betydelse för barns utveckling.
Motionärerna skriver att kulturen bör leva i skolan
och genomsyra verksamheten. Bild, ord, film, musik
och rörelse är naturliga element som kan fungera som
självklara inslag i alla ämnen. I motion
2004/05:Ub347 (fp) yrkande 1 begärs att
organisationen SMoK (Sveriges Musik- och
Kulturskoleråd) skall få i uppdrag att utreda
musikens betydelse och särskilt den kommunala musik-
och kulturskolans betydelse i orter där den verkar.
I yrkande 2 begär motionären att rätten till studier
i kommunala musik- och kulturskolan skall skrivas in
i läroplanen. Undervisningen bör ske 20 minuter per
vecka under ordinarie skoltid. I samma motion
2004/05:Ub347 yrkande 3 anförs angående kommunala
musikskolors avgifter att de kommunala musik- och
kulturskolorna bör ges stöd i statens skolbudget.
Många elever är uteslutna från de kommunala
musikskolorna på grund av den höga avgiften. I
yrkande 4 i samma motion föreslås samverkan mellan
försvarsmusiken och de kommunala musik- och
kulturskolorna. Samarbete bör inledas mellan dessa i
syfte att för båda parter förbättra informationen om
möjligheter att få arbeta med musik både civilt och
inom försvarsmusiken.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet delar uppfattningen att kultur och musik
är viktiga för att utveckla elevernas personlighet
och intressen. Av de kursplaner som gäller för såväl
grundskola som gymnasieskola framgår att olika
kulturaspekter skall behandlas inom i princip
samtliga ämnen. I Lpo 94 anges att eleverna skall få
pröva och utveckla olika uttryckstermer och uppleva
känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans,
musicerande och skapande i bild, text och form skall
vara inslag i skolans verksamhet. Förmåga till eget
skapande hör till det som eleverna skall tillägna
sig. Musik- och kulturskolor utgör ett viktigt
komplement till den lagreglerade grundskolan. Hur
målen uppnås är en angelägenhet för kommunerna och
för dem som är verksamma i skolan. Skolans
möjligheter att organisera undervisningen efter
lokala behov och intressen är stora. Utskottet vill
i sammanhanget också peka på försöksverksamheten där
arbetet i grundskolan får organiseras utan en
nationellt fastställd timplan.
Som utskottet tidigare betonat, senast i
betänkande 2002/03:UbU11 fyller musik- och
kulturskolor en viktig uppgift både med avseende på
den breda verksamheten och med avseende på att
stimulera och ta till vara talanger. Utskottet är
dock inte berett att ställa sig bakom ett införande
av formella regler om bl.a. rätt till studier i
musik- och kulturskolor.
Läromedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
läromedlens betydelse samt IT som pedagogiskt
hjälpmedel.
Jämför reservationerna 54 (kd), 55 (mp) och
56 (m, kd).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:Ub480
yrkande 40 läromedlens betydelse. I motionen
framhålls att bra och uppdaterade böcker är en
viktig förutsättning för att skolarbetet skall
fungera. Varje elev bör få behålla minst en lärobok
per årskurs. Läromedelsinventering bör också vara en
viktig punkt vid den statliga kvalitetsgranskningen
av skolorna. Miljöpartiet anser i motion
2004/05:Ub383 yrkande 3 att det finns en stor risk
att det uppstår ett omfattande beroende om sponsrade
läromedel breder ut sig i skolorna. Motionärerna
ställer sig frågan om det går att garantera gratis
och allsidiga läromedel för alla barn. Motion
2004/05:Ub412 (mp) föreslår tillsättande av en
kommission för att granska läromedlen för att
därigenom försäkra sig om att kommande upplagor
läromedel inte innehåller fördomar, kränkande ord
och framför allt förmedlar korrekt information. I
motion 2004/05:K460 (mp) yrkande 3 föreslås en
översyn av läromedel i syfte att förändra bilden av
islam och muslimer. Motion 2004/05:Ub446 (s) yrkande
1 understryker vikten av att uppmuntra kritisk
granskning av landets skolböcker ur ett
mångkulturellt perspektiv. Motionären framhåller att
det i de flesta samhällsböcker inte ens ges en
elementär förståelse av olika former av rasism. I
vissa fall kan man t.o.m., enligt motionären, säga
att skolböcker underblåser, snarare än motverkar,
rasism. Motion 2004/05:Ub483 (s) yrkande 2 begär att
läroböcker och annat material skall granskas ur ett
genusperspektiv.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Motionsyrkanden angående läromedlens utformning
behandlades även vid förra riksmötet och avslogs med
hänvisning bl.a. till kommunernas ansvar och till
den förstärkta kvalitetsgranskningen av skolan (bet.
2003/04:UbU16).
Kristdemokraterna understryker i motion
2004/05:Ub480 yrkande 41 betydelsen av IT som
pedagogiskt hjälpmedel. God tillgång till tekniska
hjälpmedel i skolan kan motverka framtida
klasskillnader, enligt motionärerna. I motion
2004/05:Ub302 (m) yrkande 1 framhålls att IT är ett
värdefullt verktyg för att nå skolans mål. Enligt
motionären öppnar tekniken nya möjligheter att
anpassa bl.a. arbetsmetoder, material och
redovisningssätt till varje individs förutsättningar
och behov.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Att välja metoder och materiel för
undervisningen är inte en uppgift för riksdagen.
Uppföljning av elevens utveckling,
elevens uppträdande m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande
föräldrars rätt till information och
inflytande i skolan, skriftligt omdöme
rörande elevers uppträdande i skolan,
kontrakt mellan skola och föräldrar,
striktare regler vid skolk, ogiltig frånvaro,
mandat för lärare och skolledare att
tillrättaföra elever som skolkar eller stör
undervisningen, elektroniskt distribuerad
information till föräldrar, förtroendefull
informations offentlighet samt ändring i
skollagen så att en skola uttryckligen ges
rätt att hindra obehöriga från att vistas på
skolområdet.
Jämför reservationerna 57 (m, fp, kd, c), 58
(m - motiveringen), 59 (kd), 60 (kd), 61 (m,
fp, kd, c), 62 (m, fp, kd), 63 (kd), 64 (m,
fp, kd) och 67 (fp).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480
yrkande 39 att föräldrars rätt till information och
inflytande i skolan stärks. Föräldrarnas intressen,
kunskap och kapacitet måste tas till vara i beslut
som rör skolans och därmed de egna barnens vardag. I
motionen anförs att gott samarbete med hemmen är
avgörande för en framgångsrik skola, men att rätt
till ökat inflytande även innebär ett ansvar. Det är
alltid föräldrarna som har det yttersta ansvaret för
barnens fostran.
I samma motion, 2004/05:Ub480 yrkande 4, föreslår
Kristdemokraterna införande av ett skriftligt omdöme
rörande elevens uppträdande och engagemang i skolan
som bifogas betyget.
I motion 2004/05:Sf365 yrkande 9 föreslår
Kristdemokraterna att ett ansvarskontrakt upprättas
mellan skola och föräldrar. Av detta skall framgå
vad som är skolans ansvar respektive vad som är
föräldrarnas ansvar när det gäller elevens
utbildning. Därmed tydliggörs skolans och
föräldrarnas roller, ansvar och skyldigheter.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
dessa motionsyrkanden.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om
vikten av samarbete mellan föräldrar och skola.
Föräldrars rätt och möjlighet till inflytande i
skolan är fastslagen i läroplanen (Lpo 94). Där
anges att skolans och vårdnadshavarens gemensamma
ansvar för elevernas skolgång skall skapa bästa
möjliga förutsättningar för barns och ungdomars
utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan
skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att
man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet
i skolan. Vidare skall läraren samverka med och
fortlöpande informera föräldrarna om elevens
skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och
hålla sig informerad om den enskilda elevens
personliga situation.
Utskottet anser att det är av vikt att föräldrar
känner sig delaktiga i skolans verksamhet. Skolan
har också ett ansvar för att arbeta fram rutiner för
att så långt det är möjligt, vid gemensam vårdnad,
delge elevens båda föräldrar information.
Om betygssystemet i grundskolan finns bestämmelser
i 7 kap. grundskoleförordningen (1994:1194).
Ämnesbetyg ges i slutet av varje termin fr.o.m.
årskurs 8 i tre steg, nämligen Godkänd (G), Väl
godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en
elev inte nått upp till de mål som bestämts för
ämnet eller ämnesblocket får eleven inget betyg. I
stället skall på begäran av eleven eller elevens
vårdnadshavare ett skriftligt omdöme ges om elevens
kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket.
Slutbetyget från årskurs 9 sätts med hjälp av
kursplanernas mål samt nationella betygskriterier
som utfärdats i anslutning till kursplanerna i varje
ämne. Till stöd för enhetlig bedömning för hela
landet finns obligatoriska nationella ämnesprov i
svenska, svenska som andraspråk, engelska och
matematik. Ämnesprov i samma ämnen kan också
användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma
elevernas kunskapsutveckling.
Utskottet anser inte att förslaget om ett
skriftligt omdöme rörande elevens uppträdande och
engagemang i skolan som bifogas betyget motiverar de
förändringar i betygssystemet som då skulle behöva
göras.
Minst en gång varje termin skall läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare ha utvecklingssamtal om
hur elevens kunskapsutveckling samt sociala
utveckling bäst kan stödjas. På begäran av elevens
vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till
utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om
elevens skolgång. Sådan information får dock inte ha
karaktären av betyg.
Av regeringens utvecklingsplan Utbildning för
kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) framgår
tydligt utvecklingssamtalets framåtsyftande
karaktär. I ett väl fungerande utvecklingssamtal får
eleven och föräldrarna klara besked om elevens
studieresultat och utveckling i relation till målen
i läroplanen och kursplanerna. Läraren skall
allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling
och muntligt och skriftligt redovisa denna för
eleven och föräldrarna.
Av grundskoleförordningen 7 kap. 2 § framgår att
vårdnadshavaren har rätt att begära skriftlig
information som ett komplement till
utvecklingssamtalet. Denna får dock inte ha
karaktären av betyg. Informationen får således ej
vara formaliserad eller standardiserad och den får
inte heller lämnas utan att detta överenskommits i
det enskilda fallet.
I utvecklingsplanen betonas att de
överenskommelser som görs under ett
utvecklingssamtal regelmässigt bör leda till en
framåtsyftande och individuell utvecklingsplan som
skall stödja elevens kunskapsutveckling men inte
användas för att bedöma den. Regeringen anser att
betyg ger en ofullständig information om elevens väg
mot målen och riskerar att formalisera synen på
elevernas utveckling. Dokumentationen av
utvecklingssamtalen får av dessa skäl inte vara
betygsliknande eller användas som omdöme om elevens
resultat.
Utskottet delar regeringens syn på
utvecklingssamtalets innebörd och syfte.
Utskottet hänvisar till vad som ovan har framförts
angående utvecklingssamtalets syfte, nämligen att
skolan, eleven och föräldrarna kommer överens om vad
som behöver göras framöver för att eleven skall göra
framsteg och nå målen. I regeringens utvecklingsplan
betonas att uppföljning och utvärdering samt
studieplanering är en process som är unik för varje
elev och därför varken kan eller bör regleras
centralt i författningar eller föreskrifter.
Utvecklingssamtalet bör leda fram till en
framåtsyftande individuell utvecklingsplan för varje
elev.
Utvecklingssamtalet kan ibland innebära att man
kommer överens om olika åtaganden för eleven,
läraren eller föräldern. Sådana överenskommelser kan
ofta fästas på papper, och det bör då ske i
samverkan mellan lärare, elev och förälder.
Regeringen har beslutat att alla elever i
grundskolan fr.o.m. vårterminen 2006 skall få en
individuell framåtsyftande utvecklingsplan. Vid
utvecklingssamtalet skall läraren i en
framåtsyftande individuell utvecklingsplan
skriftligen sammanfatta vilka insatser som behövs
för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas
så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och
kursplanerna. Utvecklingsplanerna skall utformas som
en överenskommelse mellan lärare, elev och föräldrar
om vad som krävs för att eleven skall nå målen för
utbildningen. För att stödja skolor i arbetet med de
individuella utvecklingsplanerna kommer Skolverket
att få i uppdrag att bl.a. ta fram Allmänna råd.
I motion 2004/05:Ub302 (m) yrkande 2 konstateras att
IT är ett effektivt dokumentationsredskap för
elever, lärare och föräldrar. I samma motions
yrkande 7 begärs att föräldrar skall garanteras
rätten att få löpande och uppdaterad information om
de egna barnens skolgång och kunskapsutveckling
distribuerad elektroniskt.
I motion 2004/05:Ub254 (m) begärs lagförslag
angående förtroendefull informations offentlighet
inom skolan anpassad till den moderna
individualiserade skolan. I motionen framförs att
framtidens skola kräver kontinuerlig skriftlig
uppföljning av hög kvalitet. Om uppföljningen skall
bli förtroendefull och därmed meningsfull kan sådan
information, enligt motionären, inte omfattas av
offentlighetsprincipen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
I grundskoleförordningen finns bestämmelse om att
läraren fortlöpande skall informera eleven och
elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Läraren
skall samverka med och fortlöpande informera
föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och
kunskapsutveckling och hålla sig informerad om den
enskilda elevens personliga situation. Inget hindrar
att allmän information från skolan i form av t.ex.
vecko- eller månadsbrev distribueras elektroniskt.
Självfallet måste dock informationen alltid ges i
sådana former att alla föräldrar kan få tillgång
till den. För information om elevens skolsituation,
trivsel och kunskapsutveckling samt den enskilda
elevens personliga situation förutsätter utskottet
att personlig kontakt sker.
I betänkandet Sekretess i elevernas intresse.
Dokumentation, samverkan och integritet i skolan,
som publicerades i november 2003 (SOU 2003:103),
behandlas frågor som rör sekretess för olika former
av dokumentation som förekommer i skolan, bl.a.
rörande den enskilda eleven.
Utskottet anser att regeringens beredning av
frågan bör avvaktas.
I motion 2004/05:Ub217 (m) föreslår motionären
striktare regler vid skolk. Föräldrarna bör alltid,
enligt motionen, kontaktas och få en rapport om att
deras barn skolkar.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480
yrkande 5 att en elevs ogiltiga frånvaro skall
skrivas in i betyget.
Moderaterna begär i motion 2004/05:Ub390 yrkande 22
förslag om att lärare och skolledare får ett
tydligare mandat att tillrättaföra elever som
skolkar eller stör undervisningen. I motionen anförs
att för att eleverna skall kunna nå målen krävs att
de följer undervisningen. Undervisningen måste
alltid säkerställas för elever som har skolplikt,
men elever som stör skall kunna ges enskild
undervisning, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
dessa motionsyrkanden.
Vad gäller frågan om att föräldrar alltid bör
kontaktas om deras barn skolkar, förutsätter
utskottet att detta sker, bl.a. med hänvisning till
grundskoleförordningens bestämmelse om att läraren
fortlöpande skall informera eleven och elevens
vårdnadshavare om elevens skolgång. Utskottet anser
inte att en elevs ogiltiga frånvaro skall skrivas in
i betyget.
Angående tillrättaförande av barn vill utskottet
hänvisa till gällande regelverk och anföra följande.
Barn som är bosatta i landet har enligt 3 kap. 1 §
skollagen skolplikt. Denna skolplikt motsvaras av en
rätt för barn och ungdom att få utbildning inom det
offentliga skolväsendet. Disciplinär åtgärd mot en
skolpliktig elev får enligt 3 kap. 11 § andra
stycket skollagen avse elevens närvaro i skolan,
dock endast i ringa omfattning. Vilka disciplinära
åtgärder som får vidtas mot en elev som uppträder
olämpligt regleras i 6 kap. 9 och
10 §§ grundskoleförordningen. Om en elev uppträder
olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre
förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra
sitt beteende. Om detta inte hjälper skall läraren
kontakta elevens vårdnadshavare. Läraren får visa ut
en elev från undervisningslokalen för högst
återstoden av pågående undervisningspass eller låta
eleven stanna i skolan högst en timme efter
skoldagens slut.
Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller
gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en
allvarlig förseelse, skall saken dels anmälas till
rektorn, dels hänskjutas till elevvårdskonferensen.
Konferensen skall efter kontakt med elevens
vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig
genom åtgärder som är avpassade efter elevens
individuella förhållanden. Om detta inte hjälper
skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till
styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.
I 3 kap. 3 § grundskoleförordningen anges att det
skall finnas en elevvårdskonferens för rektorns
arbetsområde. I 3 kap. 4 § grundskoleförordningen
stadgas bl.a. att i elevvårdskonferensen skall som
ledamöter ingå rektorn, företrädare för elevvården
samt berörd klassföreståndare eller motsvarande och
annan berörd personal. Enligt 3 kap. 5 §
grundskoleförordningen skall det vid
elevvårdskonferensen föras protokoll.
Skollagskommittén har föreslagit ändrade
lagbestämmelser. Utskottet utgår från att
grundskoleförordningen kommer att ses över när en ny
skollag blivit antagen.
Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub306 yrkande 1
ändring i skollagen så att en skola uttryckligen ges
rätt att hindra obehöriga från att vistas på
skolområdet. Motionärerna hävdar att skolan skall,
om de bedömer att det är nödvändigt, kunna utestänga
alla förutom de som studerar eller arbetar vid
skolan från skolans område. Inte heller
vårdnadshavare skall ha en absolut rätt att närvara
i undervisningssituationer om inte läraren har givit
sitt medgivande.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
En myndighets lokaler, t.ex. en skola, utgör inte
en plats där allmänheten har rätt att vistas.
Myndigheten kan själv avgöra vad som skall gälla för
tillträde till dess lokaler (med vissa undantag,
t.ex. 5 § förvaltningslagen, 2 kap. 12 §
tryckfrihetsförordningen). En skolledning kan
således själv avgöra om och på vilka villkor någon
skall få tillträde till dess lokaler. Skolan har med
hänvisning till ovanstående rättsliga befogenheter
att inte släppa in t.ex. demonstranter.
En förälder som önskar besöka sitt barns skola för
att t.ex. övervara en lektion i barnets klass eller
som vill träffa barnets lärare eller rektor för att
tala om barnet kan dock ej utestängas med hänvisning
till det ovanstående. Utskottet vill understryka att
ett sådant agerande av skolan vore oacceptabelt samt
skulle stå i strid med en grundtanke i
skolförfattningarna.
Val av skola m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande val
av skola, kommunala friskolor, undervisning
på entreprenad, vikten av konkurrens inom
utbildningsområdet, publicering av
skolkvalitetsdata samt sanktionsmöjligheter
för kommuner som bryter mot skollagen.
Jämför reservationerna 66 (m), 67 (m, fp,
kd), 68 (m), 69 (m), 70 (m) och 71 (mp).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Moderaterna anför i motion 2004/05:Sf237 yrkande 11
angående val av skola att det måste finnas en större
möjlighet till individualisering i skolan och att
alla skall ha möjlighet att fritt välja den skola
som passar dem bäst. I motionen framförs att
närhetsprincipen inte skall behöva vara styrande för
skolans rekrytering. Alla skall fritt kunna välja
den skola vars profil passar dem bäst och ha makten
att välja bort dåliga skolor. I motion 2004/05:Ub390
yrkande 11 förespråkar Moderaterna nationell
information om möjligheterna till skolval.
Motionärerna skriver att om visionen av en
individuell kunskapsgrund skall bli verklighet måste
det finnas en mångfald av skolinriktningar och
huvudmän. För att få en verklig valfrihet måste det
finnas alternativ att välja mellan och det måste
finnas information om valfriheten.
Moderaterna begär i motion 2004/05:Ub322 yrkande 8
att de bästa erfarenheterna från friskolorna skall
kunna förverkligas vid alla skolor, även de
kommunala. Dessa bör få möjlighet att fungera som
kommunala friskolor. De hinder som de kommunala
skolorna i dag har för att kunna tillgodose sina
elevers intressen behöver därför tas bort.
I motion 2004/05:Ub390 yrkande 2 anför Moderaterna
att alla skolor bör göras till fria självständiga
skolor. Motionärerna anför att alla skolor skall få
samma förmånliga arbetsutrymme som friskolor och
besluten skall läggas hos skolans professionella,
dvs. lärare och skolledare. Folkpartiet anser i
motion 2004/05:Ub258 yrkande 21 att även kommunala
skolor skall kunna vara mer självstyrande i
förhållande till kommunen vad gäller den pedagogiska
verksamheten.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena med hänvisning till den pågående
beredningen av förslag till ny skollag.
I motion 2004/05:Ub390 yrkande 33 anför Moderaterna
att det föreligger ett behov av att öppna för
entreprenadverksamhet inom skolområdet bl.a. för att
tillgodose kraven på ämneskompetens i skolorna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
För grundskolan och motsvarande skolformer där
skolplikten kan fullgöras samt för gymnasiesärskolan
saknas möjlighet att lägga ut utbildning på
entreprenad, vilket framgår av 3 kap. 16 §
kommunallagen. Regeringen får, om särskilda skäl
föreligger, ge dispens enligt 2 § lagen om
entreprenadförhållanden i skolan (1993:802).
Riksdagen gjorde förra riksmötet följande
ställningstagande angående utbildning på entreprenad
(2003/04:UbU12 res. 25 s. 63):
"Utbildning på entreprenad bör tillåtas generellt
både i grundskolan och i gymnasieskolan.
För att det svenska utbildningsväsendet skall
klara den internationella konkurrensen i framtiden
krävs att den svenska skolan hela tiden ligger i
framkant. Det är nödvändigt att söka och pröva nya
lösningar. Det gäller såväl pedagogik och
skolutveckling som driftsformer. Förutom att skolor
på entreprenad skulle öka kvalitetskonkurrensen
skulle det också möjliggöra för personalen att ta
över och driva sin skola på entreprenad.
Om skolor fick drivas på entreprenad skulle
kommunerna kunna välja vilken eller vilka
skolor/lokaler som skall lämnas ut på entreprenad.
Kommunen kvarstår som huvudman och skriver
förfrågningsunderlag, upphandlar och följer upp
verksamheten."
I Skollagskommitténs betänkande föreslogs en
översyn av lagstiftningen rörande
entreprenadförhållanden i skolan. Regeringen
tillsatte i april 2004 en särskild utredare som
skall göra en bred genomlysning av frågan om
entreprenader i gymnasieskolan (Entreprenader i
gymnasieskolan m.m., dir. 2004:04). Frågan om
entreprenader i grundskolan behandlas inom arbetet
med en ny skollag.
Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Ub390
yrkande 14 vikten av konkurrens inom
utbildningsområdet. I motionen hävdas att konkurrens
ger ökad kvalitet inom skolan.
Miljöpartiet föreslår i motion 2004/05:K459 yrkande
14 publicering av skolkvalitetsdata. För att elever
och lärare skall kunna göra informerade val behövs
statistik och indikatorer för frågor som
lärartäthet, mobbning m.m. De skolkvalitetsdata som
finns tillgängliga bör publiceras för varje skola på
ett användarvänligt sätt.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena. Skolverket redovisar regelbundet en rad
uppgifter om skolorna i landet.
Miljöpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub271 yrkande
4 att Skolverkets sanktionsmöjligheter mot kommuner
som bryter mot skollagen stärks. Miljöpartiet anser
att sanktionsmöjligheter bör finnas även för
kommunala huvudmän. I motion 2004/05:Ub206 (m)
anförs behovet av preciserade krav på
kvalitetsredovisningar samt sanktionsmöjligheter mot
kommuner som bryter mot skollagen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena med hänvisning till den pågående
beredningen av förslag till ny skollag.
Elevinflytande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande
elevinflytande, definitionen på
elevinflytande, stärkt elevmakt, engagemang
rörande elevinflytande, frågan om huruvida
förtroendeuppdrag såsom skyddsombud, arbete
med skoltidningsarbete e.d. bör framgå av
elevens slutbetyg samt elevers rätt till
skriftliga omdömen om skola och lärare.
Jämför reservationerna 72 (kd) och 73 (mp).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480
yrkande 37 att en lagstadgad miniminivå för
elevinflytande införs. Det är, enligt motionärernas
uppfattning, nödvändigt att skollagen i detta
avseende blir mer konkret. I samma motions yrkande
38 framförs vikten av ett ökat elevinflytande i takt
med stigande ålder. I grundskolan måste inflytandets
omfattning och utformning anpassas efter elevernas
ålder och mognad. I motionen föreslås att
utformningen av elevinflytandet skall bestämmas
lokalt.
I motion 2004/05:Ub230 yrkande 12 skriver
Miljöpartiet att elevmakten måste stärkas.
Motionärerna påpekar att det är skolans uppgift att
bidra till att fostra demokratiska individer med
respekt för medmänniskor och deras olikheter. Ändå
är det demokratiska inslaget i skolorna starkt
begränsat. Varje skola bör ha ett fungerande
representativt forum för elevinflytande.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Att verka i demokratiska arbetsformer och att
förmedla, förankra och gestalta demokratiska värden
är en del av skolans demokratiska uppdrag. I
skollagen stadgas i 4 kap. 2 § samt i 5 kap. 2 § att
eleverna skall ha inflytande över hur deras
utbildning utformas. Grundskoleförordningen
föreskriver att eleverna i varje klass eller
undervisningsgrupp skall ges tillfälle att
tillsammans med lärare behandla frågor som är av
gemensamt intresse för eleverna. I läroplanen skrivs
vidare att läraren skall se till att alla elever
oavsett kön och social och kulturell bakgrund får
ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer
och undervisningens innehåll samt att detta
inflytande ökar med stigande ålder.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
bl.a. att eleverna själva skall kunna påverka sin
utbildning och aktivt bidra till utbildningens
utveckling samt att elevföreträdare skall informeras
inför förändringar som är viktiga för eleverna samt
ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter innan
beslut fattas i sådana frågor. Dessutom föreslås att
elevers och elevsammanslutningars arbete med
inflytandefrågor skall stödjas och underlättas.
Skollagskommittén föreslår att bestämmelserna om
elevinflytande skall anges i form av allmänna
föreskrifter. En detaljreglering på området bör
undvikas, anser kommittén. Utskottet anser att
regeringens beredning av ärendet bör avvaktas.
Här erinras också om att Skolverket nyligen
utarbetat föreskrifter om elevmedverkan i skolans
arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud (Skolfs
2004:13).
Miljöpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub230 yrkande
13 att skollagen bör ändras så att den garanterar
att det framgår av en elevs slutbetyg om denne varit
engagerad i elevinflytande, skyddsombudsarbete,
skoltidningsarbete eller dylikt.
I samma motion 2004/05:Ub230 yrkande 14 skriver
Miljöpartiet att skollagen skall tydliggöra vad som
är att betrakta som arbete med elevinflytande.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag
för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) bl.a.
föreslagit att elevers arbete med inflytandefrågor
skall stödjas och underlättas. Kommittén skriver att
företrädare för eleverna måste ges både tidsmässiga
och organisatoriska förutsättningar för sitt arbete
samt att elevföreträdare, om de så önskar, skall ges
särskilt stöd i skolarbetet för att de skall kunna
fullgöra sitt uppdrag.
Utskottet anser, liksom Skollagskommittén, att
elevers arbete med elevinflytandefrågor m.m. är
angeläget och skall stödjas, men att detta kan ske
utan att förändringar i det nuvarande betygssystemet
genomförs.
Motion 2004/05:Ub401 (s) föreslår rätt för elever
till skriftliga omdömen om skola och lärare.
Motionären hänvisar till barnkonventionens artikel
12 angående åsiktsfrihet och rätten att bli hörd.
Barn föreslås få möjlighet att skriftligt utvärdera
skolan och lärarnas insatser. Detta skulle bl.a. öka
kvaliteten på utbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Lokala skolstyrelser, skolledare
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande
lokala skolstyrelser, rollfördelningen i den
målstyrda skolan, rektor och lärares ansvar
för beslut samt förstärkning av rektors
pedagogiska roll.
Jämför reservationerna 74 (fp), 75 (kd), 76
(c), 77 (kd), 78 (m, fp), 79 (m, c) och 80
(kd).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Folkpartiet anser i motion 2004/05:Ub242 yrkande 19
att styrelser med lekmän och elever inte skall få
fatta beslut om avgörande ekonomiska, pedagogiska
och ämnesteoretiska frågor i skolan. Folkpartiet
anser att föräldrars och elevers valmöjligheter och
inflytande över skolans arbetsformer är mycket
viktigt, men att lärarnas och rektorernas
professionalism måste värnas. Kristdemokraterna
föreslår i motion 2004/05:Ub480 yrkande 32 att
lokala skolstyrelser införs i skolorna. I dessa bör
det alltid finnas föräldrarepresentanter. Också
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub477
yrkande 11 att lokala skolstyrelser införs och
permanentas snarast.
Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub480
yrkande 31 att rollfördelningen i den målstyrda
skolan måste bli tydligare. De politiska nämndernas
makt över de enskilda kommunala skolorna bör minska
till förmån för ökat självstyre på varje skola.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Försöksverksamhet med lokala styrelser inom
grundskolan och den obligatoriska särskolan pågår
sedan år 1996. Bestämmelserna om försöksverksamheten
i grundskolan finns i en särskild förordning (SFS
1996:605). Denna försöksverksamhet har förlängts
till utgången av juni 2007.
En inom Utbildningsdepartementet tillsatt
arbetsgrupp har under hösten 2003 lämnat förslag
till en tydligare reglering av barns, elevers och
föräldrars rättigheter till inflytande samt
förskolans, skolans och vuxenutbildningens
skyldighet att öka det reella inflytandet för dessa
Var-dags-inflytande i förskola, skola och
vuxenutbildning, Ds 2003:46. Remisstiden för
skrivelsen gick ut den 16 februari 2004. Regeringen
kommer att bereda departementsskrivelsens förslag
tillsammans med Skollagskommitténs förslag på detta
område.
Utskottet anser att beredningen inom
Regeringskansliet av Skollagskommitténs och
arbetsgruppens förslag bör avvaktas.
Folkpartiet anser i motion 2004/05:Ub242 yrkande 13
att rektorn och lärarna skall ha ansvar för beslut
om ekonomi, personal och pedagogik. I motionen
anförs att politiker har till uppgift att sätta upp
målen för skolans verksamhet och att med uppföljning
och utvärdering se till att dessa mål uppnås. Men
det är skolans pedagoger, lärare och skolledare som
måste bestämma hur målen skall uppnås. I samma
motions yrkande 16 anförs att skolledaren måste ges
goda förutsättningar för att leda den skola där han
eller hon verkar. Ledarskapet i skolan bör, enligt
motionärerna, uppvärderas. En översyn bör göras av
på vilket sätt villkoren för rektorstjänsterna kan
förbättras. Rektorn bör vara pedagogisk ledare och
inte kamrer.
Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:Ub480
yrkande 26 att rektorns roll som pedagogisk ledare
bör stärkas. Förutsättningar måste skapas för
skolledare att vara närvarande i vardagsarbetet. Ett
skolområde bör inte vara större än att skolledare
hinner vara pedagogisk ledare och inspiratör men
också administratör och ekonomisk förvaltare. I
motionen framhålls också att genomgången
rektorsutbildning skall vara obligatorisk för en
person som anställs som rektor. Centerpartiet anför
i motion 2004/05:Ub477 yrkande 13 angående
skolledarens pedagogiska roll att skolledaren bör
avlastas administrativa och ekonomiska ärenden och
att deras pedagogiska roll bör förbättras. Ett sätt
att göra detta är, enligt motionen, att stärka
skolledarutbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena med hänvisning till den pågående
beredningen av förslag till ny skollag.
Skolledarens ansvar regleras i den nuvarande
skollagen 2 kap. 2 §. Här stadgas bl.a. att rektor
skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i
skolan. Detta kan ske på flera sätt, t.ex. genom
egen undervisning, lektionsbesök och genom olika
former av samtal med personalen. Rektors ansvar
regleras också i Lpo 94, avsnitt 2.8, som anger att
rektor ansvarar för att en lokal arbetsplan
upprättas samt för att skolans resultat följs upp
och utvärderas i förhållande till de nationella
målen samt till målen i skolplanen och den lokala
arbetsplanen.
I förarbetena till regleringen av skolledarens
ansvar i 2 kap. 2 § skollagen skrev
departementschefen att det är upp till kommunerna
att själva avgöra hur många rektorer de skall ha,
dock med den begränsningen att en rektors
ansvarsområde inte får göras större än att rektor
kan hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i
skolan (prop. 1990/91:18 s. 34 f.).
Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag
för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
föreslagit att rektors uppgifter skall förtydligas i
skollagen. Rektorn skall leda och samordna det
pedagogiska arbetet inom sitt verksamhetsområde samt
besluta om enhetens inre organisation. Ett stort
antal detaljbestämmelser i skolförordningarna som i
dag reglerar rektors uppgifter och beslut föreslås
tas bort. Även i framtiden föreslås rektor ha en
direkt i författningen utpekad beslutanderätt i
sådana frågor som rör enskilda elever och som ofta
har karaktär av myndighetsutövning. Rektor föreslås
också få möjlighet att delegera uppgifter och beslut
inom lednings- och samordningsansvaret. Med hänsyn
till vidden av ledningsuppgifterna kan rektor,
enligt kommittén, behöva dela sitt ledarskap med
andra ledare i skolan.
Efter att Skolverket i januari 1999 hade redovisat
en granskning av rektorernas roll i en
decentraliserad skolorganisation tillsatte
Utbildningsdepartementet en expertgrupp för
skolledarfrågor. Dess rapport Lärande ledare.
Ledarskap för dagens och framtidens skola
publicerades i augusti 2001. Expertgruppens
bedömning var att rektor i större utsträckning borde
arbeta med skolans resultat, kvalitetsfrågorna och
kvalitetssäkringssystemet samt att det lokala stödet
relaterat till rektorsuppdraget borde öka.
Expertgruppen menade att om detta skall kunna uppnås
behövs en ökad gemensam förståelse för skolans
nationella uppdrag samt ett mer lärande och
kommunikativt ledarskap. Regeringen har därefter
tillsatt en särskild utredare med uppgift att
kartlägga och utvärdera skolans ledningsstruktur
(dir. 2003:36). Utredaren har redovisat sitt arbete
i betänkandet Skolans ledningsstruktur - Om styrning
och ledning i skolan (SOU 2004:116).
En ny statlig befattningsutbildning för rektorer
startade år 2002. Den anordnas på regeringens
uppdrag av Myndigheten för skolutveckling.
Nyutnämnda rektorer och andra befattningshavare med
ledningsansvar i verksamheter som omfattas av
läroplanerna (Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94) utbildas i
en förnyad rektorsutbildning. Även rektorer och
ledare i godkända fristående skolor omfattas.
Grunden för rektorsutbildningen är statens ansvar
för en likvärdig utbildning, där rektor står som en
garant för likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet
i det decentraliserade skolsystemet.
Utbildningstiden omfattar minst 30 utbildningsdagar
och genomförs under minst två och högst tre år.
Lärare och annan personal
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande
lärare, studie- och yrkesvägledare, ökad
samverkan mellan grund- och gymnasieskolan
samt skolbibliotekarier.
Jämför reservationerna 81 (kd), 82 (kd), 83
(mp) och 84 (kd).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub472
yrkande 3 att en lärare inte skall ha huvudansvar
för fler än 15 elever och betonar
undervisningsgruppernas stora betydelse för lärarens
möjlighet att ge eleverna individuellt stöd samt
uppmärksamhet. I samma motions yrkande 8 föreslås
att särskilda uppgifter för lärare, såsom t.ex.
institutionsföreståndare, kompenseras på sätt som
bidrar till skolutvecklingen.
I motion 2004/05:Ub426 (s) betonas vikten av
behöriga lärare. I motionen skrivs att regeringen
skyndsamt bör se över skollagen och stärka
Skolverkets utbildningsinspektörers ansvar och
befogenheter mot kommunerna när obehöriga lärare
anställs.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena
med hänvisning till pågående beredning av förslag
till ny skollag. Staten bör enligt utskottets mening
inte reglera lärarnas arbetsvillkor i de avseenden
som tas upp i de kristdemokratiska yrkandena.
Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:Ub480
yrkande 29 studie- och yrkesvägledarnas betydelse.
Dessa måste ha aktuell kunskap om förändringar inom
utbildningsväsendet, och måste därför få ständig
kompetensutveckling. De kan också, enligt
motionärerna, motarbeta könssegregering inom
utbildningar och på arbetsmarknaden genom att stödja
elever som vill göra val som bryter traditionella
könsmönster. Miljöpartiet framhåller i motion
2004/05:A321 yrkande 14 att unga män och pojkar
skall uppmuntras att göra utbildningsval utifrån
intresse och färdigheter och stimuleras att göra val
som motverkar könssegregering på arbetsmarknaden.
Arbetet med att bryta könssegregering måste påbörjas
redan i grundskolan och aktivt uppmärksammas inom
Syoverksamheten.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480
yrkande 30 ökad samverkan mellan grund- och
gymnasieskolan. Bland annat måste, enligt
motionärerna, informationen bli bättre så att
gymnasieskolans lärare inte behöver börja om från
början med att identifiera en elevs styrkor och
svagheter.
I motion 2004/05:Ub368 (s) yrkande 2 framförs att
skolan bör använda sig av den många gånger
outnyttjade kompetensen hos skolbibliotekarier.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet anser att den beredning som för
närvarande pågår med anledning av Skollagskommitténs
förslag bör avvaktas.
Myndigheten för skolutveckling har i sitt uppdrag
att främja användningen av skolbibliotek i de
socialt mest utsatta områdena.
Sponsring och reklam
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande
uppdrag till Skolverket att informera
kommuner och skolor om den vägledning som
finns för sponsring av skolor samt rörande
skolan som reklamfri zon och
utvecklingsfonder för skolor.
Jämför reservationerna 85 (v) och 86 (mp).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Vänsterpartiet begär i motion 2004/05:Ub338 att
Skolverket ges i uppdrag att aktivt informera
kommuner och skolor om den vägledning som finns för
sponsring av skolor. För att den vägledning som
Konsumentverket har utarbetat i samarbete med
Skolverket och Kommunförbundet skall bli känd i
kommuner och skolor föreslår Vänsterpartiet att
Skolverket ges i uppdrag att aktivt informera om
detta.
Miljöpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub383
yrkande 1 att skolor skall vara reklamfri zon. I
motionen anförs att barn och ungdomar borde kunna
vara i skolan utan att utsättas för påverkan från
kommersiell reklam.
I motion 2004/05:Ub383 yrkande 2 förespråkar
Miljöpartiet utvecklingsfonder dit företag kan
betala in bidrag till kommunens skolor. Dessa skall
sedan kunna söka bidrag för olika ändamål ur
fonderna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om
sponsring och skolorna som reklamfri zon (bl.a. bet.
2002/03:UbU11 s. 47). Liksom tidigare hänvisar
utskottet till läroplanernas krav på saklighet och
allsidighet i skolans undervisning samt till
skolhuvudmännens ansvar för att undervisningen
bedrivs så att målen för skolan uppnås.
Konsumentverket har i samråd med Skolverket och
Svenska Kommunförbundet utarbetat ett underlag för
skolhuvudmän och skolledare i deras arbete med att
utarbeta en lokal policy för sponsring inom skol-,
förskole- och fritidshemsverksamhet och ett
hjälpmedel för bedömning av sponsringserbjudanden:
Sponsring i skolan. Vägledning för utarbetande av
lokal policy för sponsring.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande
sommarlovet, generellt bemyndigande till de
kommuner i Stockholmsregionen som så önskar
att bedriva förnyelseverksamhet på skolans
område, utredning om särskilt tidsbegränsat
stöd till glesbygdsskolor, rörande samråd med
kommuner och skolor kring öppna IT-system,
HBT-frågornas nämnande i kursplanerna samt
situationen för svenska elever utomlands.
Motionerna och utskottets ställningstagande
I motion 2004/05:Ub284 (s) förespråkas en förändring
av tidpunkt för sommarlovet. Detta bör inledas i
slutet av juni månad och sträcka sig fram till
augusti månad och motiveras bl.a. med behovet av att
anpassa sommarlovet efter lov och semestrar i andra
EU-länder.
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:N409 yrkande
28 ett generellt bemyndigande för de kommuner i
Stockholmsområdet som så önskar att bedriva
förnyelseverksamhet på skolans område. Syftet med
förslaget är att frigöra utvecklingskraften och öka
tillväxten i Stockholmsregionen. Förnyelse av skolan
kan innebära att tidigarelägga skolstarten eller
införa betyg från grundskolans sjätte år.
I motion 2004/05:Ub247 (kd) föreslås en utredning om
ett särskilt tidsbegränsat stöd till
glesbygdsskolor. Enligt motionen skulle införandet
av ett särskilt stöd av temporär karaktär till
hotade glesbygdsskolor kunna innebära att skolan kan
överleva även om elevantalet tillfälligt är lågt.
I motion 2004/05:Ub302 (m) yrkande 3 föreslås samråd
med kommuner och skolor kring öppna IT-system. I
motionen framhålls att skolorna i dag använder en
lång rad IT-lösningar som är tekniskt omöjliga att
integrera med varandra, med kommunerna och med
berörda myndigheters system.
I motion 2004/05:Ub442 (c, fp, v, mp) yrkande 4
anför motionärerna att homo-, bi- och
transsexualitet måste nämnas i kursplanerna på
grundskole- och gymnasienivå.
I motion 2004/05:Ub297 (s) förespråkas en analys av
situationen för svenska elever utomlands.
Motionärerna anser att det är lika viktigt att satsa
på de svenska barnens svenskundervisning utomlands
som det är att satsa på invandrarbarnens
hemspråksundervisning i Sverige. Att ha kontakt med
sitt ursprung och behärska sitt modersmål är en
viktig grundtrygghet som alla har rätt till, skriver
motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Bestämmelser om läsårets omfattning finns i
skollagen och i grundskoleförordningen. Enligt 4
kap. 3 § andra stycket skollagen skall varje läsår
bestå av en hösttermin och en vårtermin. I 4 kap. 1
§ grundskoleförordningen fastslås att läsåret skall
börja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178
skoldagar och minst 12 lovdagar. Utskottet finner
inte att skäl talar för en förändring av reglerna
för sommarlovet.
Utskottet avvisar också förslag om avvikelser från
skollagens bestämmelser för Stockholmsområdet. Vad
gäller tidigare skolstart hänvisar utskottet till
uttalanden i detta betänkande. Utskottet har
redovisat sina ståndpunkter angående betyg senast i
betänkande 2004/05:UbU7. Utskottet avvisar också
förslag om riktade statsbidrag till glesbygdsskolor.
Kommuners upphandling av IT-system är en kommunal
angelägenhet och omfattas av den kommunala
självstyrelsen.
Kursplanerna för grundskolans alla ämnen har
reviderats med tillämpning från höstterminen år
2000. I de samhällsorienterande ämnena markeras
tydligt att tid skall avsättas för att diskutera och
reflektera över begrepp som identitet, sexualitet,
kärlek och jämställdhet. Även i kursplanen för de
naturorienterade ämnena finns vissa inslag som
gäller sex och samlevnad.
För svenska elever utomlands finns statsunderstödd
utbildning på grund- och gymnasienivå i många
länder. Bidragsbestämmelserna angående bidrag till
svensk undervisning i utlandet finns i förordningen
(1994:519) om statsbidrag till utbildning av
utlandssvenska barn och ungdomar. Enligt
bestämmelserna lämnas statsbidrag till huvudmannen
för en svensk utlandsskola, distansundervisning,
kompletterande svenskundervisning och undervisning
vid utländsk skola. Utskottet anser att motionens
intentioner i huvudsak är tillgodosedda genom
gällande bestämmelser.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Rätt till kunskap, lokal makt och fler
lärare (punkt 1) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 2.
Ställningstagande
Framtidens skola måste lämna den traditionella synen
på kunskaper för att bli mer flexibel och
elevanpassad. För att skolan skall kunna utföra sitt
uppdrag behövs mer resurser, men framför allt krävs
tre stora reformer: rätt till kunskap, lokal makt
och fler lärare.
2. Individuell kunskapsrätt (punkt 2) - m, c
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),
Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub390 yrkande 1 och
2004/05:Ub477 yrkande 4.
Ställningstagande
Fler elever kan lära sig mer i skolan än vad som är
fallet i dag. En viss mängd baskunskaper är
nödvändigt för medborgarna att ha för att de skall
klara sig bra i livet. Varje barn bör därför ha rätt
till den undervisning som gör att de kan utvecklas
och tillgodogöra sig grundkunskaper utifrån sina
egna förutsättningar. Konkret innebär detta rätt
till det stöd och den hjälp som krävs för att eleven
skall klara skolans kunskapsmål och ta det första
trappsteget på livets kunskapstrappa. Utan detta
riskerar han eller hon att hamna utanför redan som
16-åring. Ingen elev skall behöva lämna grundskolan
med bristande baskunskaper på grund av bristande
individanpassning.
Grundskolan måste ha ett åtagande att följa eleven
till dess att eleven uppnått målen för grundskolan.
Ingen elev skall vara tvungen att lämna grundskolan
utan dessa kunskaper. Skollagen bör därvid skrivas
om med utgångspunkt i att en individuell
kunskapsrätt skall införas. Det avgörande är inte om
det tar 8, 9, 10 eller 11 år innan elever är redo
att lämna grundskolan. Kommunen och skolan har en
förpliktelse som inte är avklarad förrän eleven
uppnår grundskolans kunskapsmål.
3. Skolans uppgift att förmedla kunskap (punkt
3) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub233 yrkande 2,
2004/05:Ub303 yrkande 3 och
2004/05:Ub390 yrkande 12.
Ställningstagande
Det primära och det skolpolitiken måste inriktas på
är att så många elever som möjligt skall nå
kunskapsmålen. Utbildningen skall ge eleverna
kunskap. Det är det grundläggande målet. Det
centrala är att varje elev ges möjlighet att nå
kunskapsmålen och att det är detta som skall stå i
centrum i styrningen av skolan. Skolans uppgift är
att ge möjlighet till alla elever att klara
kunskapsmålen.
4. Bildningens betydelse (punkt 4) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub307 yrkande 2.
Ställningstagande
Instruktioner och regleringsbrev som Kultur- och
utbildningsdepartementet riktar till underordnade
myndigheter bör lyfta fram bildningens betydelse för
en skapande utveckling i skolan.
5. Målstyrd skola (punkt 5) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub303 yrkande 8 och
2004/05:Ub390 yrkandena 17 och 20 samt
2004/05:Ub477 yrkandena 1 och 3.
Ställningstagande
Vi vill ha en målstyrd skola där nationellt
etablerade mål slår fast vad skolan skall uppnå. Hur
de nationella målen nås skall vara upp till skolans
medarbetare att avgöra.
Det är viktigt att tydliga mål och tydlig
återkoppling ges redan under elevens första år.
Beröm och kritik skall grundas på fakta och
opartiskt övervägande. Det skall vara möjligt för
föräldrar att begära betyg eller skriftliga omdömen
redan under skolans första år. Tydliga regler som
tillämpas konsekvent är en viktig förutsättning för
en god inlärningsmiljö. Rektorn och skolans personal
har ett viktigt uppdrag i att skapa en positiv
kultur på skolan, en anda av god gemenskap och
respekt för varandra. Beröm och uppmuntran bör vara
självklara inslag i det arbetet.
Det skall finnas nationellt etablerade mål som
slår fast vad och vilka resultat skolan skall uppnå.
I en målstyrd skola måste karaktären av styrning
övergå från att vara kvantitativ detaljstyrning till
kvalitativ målstyrning. Ökad målstyrning och
borttagande av kvantitativa restriktioner för
skolans arbete möjliggör en ökad individualisering
av undervisningen och skoltiden. Det gäller såväl
skoltidens längd som hur undervisningen avpassas
efter varje enskild elevs förutsättningar och behov.
Helhetssynen på lärandet måste stärkas. I skolan ska
alla elever ges möjlighet att lära oavsett bakgrund,
vilken skola de går i eller hur de lär sig. Skolan
måste ta hänsyn till att elever är olika och lär på
olika sätt. Skolan måste därför individanpassas mer
och nya arbetsformer och arbetssätt måste utvecklas.
Hänsyn bör tas till att elever behöver olika lång
tid att lära. Skolan bör därför utgå från
kunskapsmålen snarare än antalet år i skolan.
Utbildningen måste resultera i höjda kunskaper hos
eleverna i grundskolan. Skolans viktigaste uppgift
är att ge eleverna möjlighet att nå de uppsatta
kunskapsmålen. Genom nationella kunskapsmål kan
kvaliteten också säkerställas.
6. Skollagens kvantitativa detaljstyrning
(punkt 6) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub303 yrkande 9.
Ställningstagande
Skollagen medverkar till en kvantitativ
detaljstyrning av skolan. Ett tydligt exempel på att
skollagen är kvantitativ och detaljreglerande i sin
karaktär är att det är reglerat hur mycket
undervisning en elev maximalt skall kunna få. Det
ter sig underligt att i en tid när vart fjärde barn
inte når grundskolans kunskapsmål och mer
undervisningstid i många fall vore av godo, sänder
skollagen en signal om att detta skulle vara
problematiskt.
7. Skolans resurser (punkt 7) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub390 yrkande 10.
Ställningstagande
Avgörande för kvaliteten i skolan är hur skolans
resurser används. Sverige lägger mest medel i
världen på skolan men långt ifrån mest i världen på
utbildning. En oproportionerligt stor andel av
resurserna används till annat än undervisning, som
lokaler och administration. Kostnaden per elev i
skolan säger därför inte särskilt mycket om
undervisningens resurser. Skillnaderna i kommunernas
kostnader för skolan är också stora och svåra att
förklara.
8. Kunskapskontrakt (punkt 8) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 18.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att kunskapskontrakt bör
införas. Kunskapskontrakt fokuserar på elevens rätt
till kunskaper i stället för att bara leverera nio
års obligatorisk skolgång. Kunskapskontraktet ökar
det gemensamma åtagandet mellan alla inblandade,
skola, lärare, elever och föräldrar, för att
eleverna skall kunna nå kunskapsmålen. Det
obligatoriska kunskapskontraktet skall upprättas
varje termin och utvärderas och revideras successivt
under arbetet gång. Vad som händer om kontraktet
bryts skall regleras i kontraktet.
9. Pedagogisk mångfald (punkt 9) - mp
av Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub230 yrkande 5.
Ställningstagande
Den pedagogiska mångfalden i skolan bör främjas. En
möjlig väg kan vara att inrätta en utvecklingsfond
till stöd för pedagogisk utveckling i skolan. Denna
skall vara tillgänglig för både friskolor och
kommunala skolor, med syfte att underlätta
utveckling och prövning av nya pedagogiska vägar och
undervisningsmetoder.
10. Värdegrunden i skolan (punkt 10) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 1
och avslår motion
2004/05:Ub341 yrkande 1.
Ställningstagande
Värdegrundsarbetet skall genomsyra hela skolans
verksamhet. Eleverna måste få möjlighet att utifrån
människovärdesprincipen fundera över etiska dilemman
för att på så sätt tränas till etisk reflektion i
vardagen. Värdegrunden måste kopplas till den egna
situationen och det egna beteendet. Goda kunskaper i
vårt eget kulturarv, där kristendomen utgör en
viktig kärna, är nödvändigt för att kunna diskutera
värdegrunden och etiska frågor men också för att
förstå andra kulturer och religioner.
11. Uppdrag till Skolverket (punkt 12) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub470 yrkande 2.
Ställningstagande
Skolverket bör ges i uppdrag att utöva tillsyn över
skolors värdegrunds- och mobbningsarbete. Skolverket
bör utöva tillsyn över hur värdegrunden omsätts i
praktiken.
12. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling
(punkt 13) - mp
av Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub341 yrkande 2.
Ställningstagande
Myndigheten för skolutveckling bör få i uppdrag att
följa och sprida olika sätt att arbeta med
värdegrundsfrågor. Myndigheten för skolutveckling
bör få i uppdrag att följa skolornas arbete i syfte
att skapa ett icke-fördömande förhållningssätt hos
både barn och vuxna. Myndigheten bör också sprida
goda exempel på hur man kan arbeta med dessa frågor,
exempelvis genom livskunskap som ämne eller arbete
med EQ.
13. Rätt till respekt (punkt 14) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub233 yrkande 5.
Ställningstagande
Skolan bör garantera rätten till respekt för varje
elev. Skolans uppgift är att ge möjlighet till alla
elever att klara kunskapsmålen, och det förutsätter
att varje elev har en sund självtillit och respekt
för andra människor.
Rätten till respekt för den egna identiteten
handlar om många olika saker - rätten att slippa bli
diskriminerad, slippa bli mobbad och inte minst
rätten att bli sedd.
14. Föräldrars ansvar för barns uppfostran
(punkt 15) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub233 yrkande 3.
Ställningstagande
Föräldrarna har ansvar för barnens uppfostran.
Föräldrarna är ansvariga för barnens fostran och
skall vara elevernas största tillgång i kunskaps-
och personlighetsutvecklingen.
För att föräldrarna skall kunna vara delaktiga och
bli en tillgång i skolan måste samarbetet mellan hem
och skola öka. Engagerade föräldrar ger bättre
möjligheter för eleverna att klara och uppskatta
skolarbetet. För att detta skall bli möjligt måste
föräldrar få mer information om arbetsinsatser och
resultat. En självklar del i arbetet med normer och
respekt för varandra är att föräldrarna hålls
informerade om hur deras barn sköter sig. Olovlig
frånvaro, skolk och mobbning skall alltid
rapporteras direkt till föräldrarna.
15. Arbetet med värdegrundsfrågor bör ingå i
skolans kvalitetsredovisning (punkt 17) -
fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Axel
Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub470 yrkande 3 och
2004/05:Ub480 yrkande 2.
Ställningstagande
Redovisning av skolornas värdegrundsarbete bör göras
i skolornas kvalitetsredovisning. Värdegrundsarbetet
skall redovisas i den kvalitetsredovisning som varje
skola gör årligen för att på så sätt tydliggöra
skolans uppgift att ständigt hålla
värdegrundsarbetet levande.
16. Tillgänglig skola för funktionshindrade
(punkt 22) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 11.
Ställningstagande
Kommuner som inte gör utbildningen fullt tillgänglig
för funktionshindrade skall kunna bötfällas.
Kommunerna måste erbjuda alla funktionshindrade en
fullt tillgänglig skola. Kommuner som inte gör vad
de skall för att eleverna skall kunna tillgodogöra
sig undervisningen, skall tvingas att betala böter.
17. Skolans roll i kampen mot utanförskapet
(punkt 23) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Sf288 yrkande 8.
Ställningstagande
Skolan skall vara en murbräcka mot utanförskapet.
Skolan har en central roll i kampen mot
utanförskapet. Skolor i utsatta områden borde vara
de bästa skolorna. Förbättrade möjligheter att välja
skola, extra satsningar på skolor i sociala
riskområden och uppbyggnad av s.k. magnetskolor kan
locka människor att bosätta sig och bo kvar i
utsatta områden. Tydliga krav, mål och utvärderingar
behövs också för att skapa en skola där alla kan
lyckas.
18. Skolans skyldighet att redovisa sitt
arbete mot sexuella trakasserier i
kvalitetsredovisningarna (punkt 25) - fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Axel
Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub470 yrkande 4.
Ställningstagande
Skolorna bör vara skyldiga att redovisa sitt arbete
mot sexuella trakasserier i sina
kvalitetsredovisningar. Kränkningar i form av
sexuella anspelningar har blivit allt vanligare i
klassrum och på skolgårdar. Det är oerhört viktigt
att skolan betonar alla människors lika, unika och
okränkbara värde oavsett kön, etnisk tillhörighet
eller sexuell läggning.
19. Skolstart (punkt 30) - m, kd, c
av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),
Margareta Pålsson (m), Tomas Högström (m) och
Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub303 yrkande 1,
2004/05:Ub390 yrkande 28,
2004/05:Ub477 yrkande 5 och
2004/05:Ub480 yrkande 11
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub216 och
2004/05:Ub230 yrkande 2.
Ställningstagande
Alla barn är inte skolmogna vid samma tidpunkt. Att
tidsåtgången kan variera lite och att alla elever
som läser tillsammans inte är exakt lika gamla blir
naturligt i en skola med flexibel skolstart.
Flexibel skolstart innebär att vi går från dagens
fyrkantiga skola, där elevernas ålder styr mer än
den kunskaps- och mognadsnivå som de befinner sig
på, till en verkligt individanpassad skola. Flexibel
skolstart innebär att barnets utvecklingsnivå blir
avgörande för skolstarten. Det handlar också om att
ge eleverna möjlighet att börja förskoleklass,
grundskola och gymnasieskola vid andra tidpunkter än
bara på höstterminen.
Flexibel skoltid öppnar för att vissa elever
kommer att gå snabbare fram, medan andra ges
möjlighet att ta längre tid på sig, utan hindrande
tidsstrukturer.
Möjligheten till flexibel skolstart skall
utnyttjas i högre grad. Alla beslut som gäller barn
skall utgå från principen om barnets bästa. Det
gäller även skolstarten. Ingen kan bedöma vad som är
barnets bästa bättre än de som står barnet närmast,
i normalfallet barnets föräldrar. Barn mognar i
olika takt. Somliga är skolmogna vid fem eller sex
års ålder, andra först då de fyllt sju eller kanske
åtta år. Föräldrarnas åsikt om när barnet är moget
att börja skolan skall tillmätas stor betydelse.
Skolstarten bör kunna ske vid olika åldrar och kunna
ske successivt. I dag finns viss möjlighet till en
flexibel skolstart inskriven i skollagen, men den
utnyttjas i alltför liten omfattning.
Barn borde börja skolan när föräldrar och skolan
bedömer att barnet är moget för det. Skillnaden i
mognad mellan ett barn fött i januari ett år och ett
barn fött i december samma år kan vara mycket stor.
Social, motorisk och intellektuell mognad är
individuell. Barn växer i olika takt, och skolan
måste anpassas efter detta.
20. Möjlighet till höst- och vårintagning av
elever (punkt 31) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub303 yrkande 2.
Ställningstagande
Det skall finnas möjlighet till höst- och
vårintagning av elever i grundskolan.
Både skollagen och grundskoleförordningen behöver
ändras så att såväl höst- som vårintagning
uttryckligen accepteras. Ingen skola eller kommun
skall tvingas arbeta med flexibel skolstart, men
ingen skola eller kommun skall heller hindras från
att genomföra detta. Med en kursbaserad
gymnasieskola kan eleven fortsätta sin skolgång i
gymnasiet utan avbrott.
21. Tidigare skolstart i stället för
förskolesklass (punkt 32) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 1.
Ställningstagande
Förskoleklassen bör ersättas av en tidigare
skolstart för alla barn. Förskoleklassen bör ingå i
grundskolan. Eleverna skall kunna börja grundskolan
vid olika tillfällen beroende på om de är mogna för
det eller inte. Generellt bör dock svenska barn
börja skolan tidigare än i dag. I Sverige har vi en
senare skolstart än man har i de allra flesta
länder.
22. Skolgången för flickor i patriarkala
miljöer (punkt 33) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub306 yrkande 4.
Ställningstagande
Kommunernas uppföljning av fullgörandet av
skolplikten måste förbättras, så att skolgången
säkras för flickor som växer upp i miljöer präglade
av patriarkala värderingar. Tillsynen måste skärpas
av vart de barn tar vägen som plötsligt försvinner
från skolan. Kommunerna måste följa upp skolplikten
bättre och bötfälla de föräldrar som hindrar sina
barn att gå till skolan. Det är viktigt med
uppsökande verksamhet för de föräldrar som inte
kommer på utvecklingssamtalen.
23. Individuellt anpassad skoltid (punkt 34) -
m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub303 yrkande 5.
Ställningstagande
Skoltiden bör kunna vara individuellt anpassad för
alla elever. De som behöver mer hjälp och längre tid
på sig skall få det.
24. Skoltidens längd (punkt 35) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub303 yrkandena 4, 6 och 7 samt
2004/05:Ub390 yrkande 29.
Ställningstagande
Det kan behövas olika lång tid för landets elever
att nå skolans kunskapsmål. För de flesta kan nio år
säkert vara ett riktmärke, men ingenting hindrar att
en del elever kan klara att nå målen snabbare,
samtidigt som andra kan behöva mer tid på sig.
Möjligheter skall finnas för elever att lämna
grundskolan om de uppnår kunskapsmålen tidigare än
under vårterminen i årskurs nio. Elevens
kunskapsutveckling skall vara det styrande för
skoltidens längd. För de flesta blir det nio år som
i dag, men ingen skall tvingas att efter nionde året
lämna skolan utan att ha nått målen. Det skall
finnas möjlighet till ett extra skolår för den som
så behöver.
Extra undervisning, undervisningstid eller skolår
måste läggas in tidigt under elevens skoltid. Först
i sista hand skall det vara fråga om att gå om de
senare årskurserna.
25. Rätt till baskunskaper (punkt 36) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub212.
Ställningstagande
Barn och elever skall ha rätt att lämna grundskolan
med tillräckliga baskunskaper. Ingen elev skall
behöva lämna grundskolan utan att ha tillräckliga
baskunskaper, även om detta tar åtta eller tio,
kanske elva år. Hemortskommunen skall ge alla elever
dessa baskunskaper innan de lämnar grundskolan.
26. Individanpassad undervisning (punkt 37)
- m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub303 yrkande 10 och
2004/05:Ub390 yrkandena 5, 24 och 27.
Ställningstagande
Det finns i dag ett behov av en mer individanpassad
undervisning. Moderaterna vill därför att
individuella utvecklingsplaner skall införas. Varje
elev skall ha en utvecklingsplan som utgår ifrån de
nationella kunskapsmålen där eleven kan välja att
studera olika ämnen i olika takt. Den individuella
utvecklingsplanen är ett verktyg för att nå en
individualiserad skola.
Elever kan tappa motivation och intresse om de
utmaningar skolan ställer dem inför inte upplevs som
realistiska eller tvärtom tillräckligt stimulerande.
En skola som anpassas efter elevers individuella
takt och utveckling måste kunna tillfredsställa både
elever som har behov av mer stöd och tid och elever
som behöver gå fram i snabbare takt.
27. Individuella utvecklingsplaner (punkt 38) -
c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 38
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 6.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att individuella
utvecklingsplaner skall införas från år ett. För att
på ett tydligt sätt stödja varje enskild elevs
kunskapsutveckling bör skolans planering utgå från
varje enskild elev. Alla elever i grundskolan skall
ges en individuell studieplan, i likhet med vad som
gäller för gymnasieskolan.
28. Studieuppehåll för skoltrötta (punkt 39) -
kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 39
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 22.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att det skall finnas
möjlighet för elever att göra studieuppehåll under
ett år eller en termin före årskurs åtta eller nio.
I stället för att gå i skolan skall de då ha
möjlighet att gå en lärlingsutbildning inom ett
område som de är intresserade av. Detta skulle vara
en möjlighet dels för skoltrötta elever, dels för
elever som vill pröva en särskild yrkesinriktning.
29. Sommarundervisning (punkt 40) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub303 yrkande 11.
Ställningstagande
På flera håll i landet förekommer
sommarskoleundervisning för elever som halkat efter
eller inte klarat målen på våren i nionde klass.
Sommarskola kan vara förvånansvärt effektivt. Efter
nio år i skolan då man inte klarat målen kan tre
intensiva sommarveckor av undervisning göra att
många hinner i kapp. Små grupper och stor motivation
kan vara förklaringen till detta. Sommarskola är ett
exempel på individualisering av skoltiden.
30. Allmän och särskild kurs (punkt 42) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 4.
Ställningstagande
Skolorna skall själva kunna besluta om att införa
allmän och särskild kurs i grundskolans basämnen.
För de högre årskurserna skall skolorna kunna välja
att införa allmän och särskild kurs i matematik,
engelska och svenska, om de anser det vara det bästa
sättet att öka individualiseringen. Båda kurserna
skall ha samma mål men ta olika lång tid på sig för
att nå dem.
31. Stödundervisning (punkt 43) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5
och avslår motionerna
2004/05:Ub477 yrkande 9 och
2004/05:Ub480 yrkande 21.
Ställningstagande
Grundskolans ansvar för stödinsatser skall
tydliggöras. Grundskolan skall ansvara för att
eleverna får de grundläggande kunskaper som var och
en behöver. Att som i dag låta elever läsa in
grundskolan på gymnasiet i det s.k. individuella
programmet är olyckligt. Det innebär att grundskolan
ges budskapet att stödinsatser kan skjutas på.
Det skall vara en rättighet för elever att få stöd
av speciallärare om de behöver det. Specialpedagoger
har alldeles för grunda kunskaper i barns
språkutveckling för att kunna möta och hjälpa elever
med läs- och skrivsvårigheter. Specialpedagoger är
inte utbildade för att hjälpa elever som har
svårigheter, utan för att stödja skolledningen och
andra lärare i deras arbete.
32. Stödundervisning (punkt 43) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 43
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 21
och avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5 samt
2004/05:Ub477 yrkande 9.
Ställningstagande
Elevers behov av särskilt stöd skall alltid
tillgodoses. Elever med behov av särskilt stöd är
inte en tydligt avgränsad grupp, utan de flesta
elever har någon gång under sin skoltid behov av
extra stöd. En av de viktigaste faktorerna när det
gäller särskilt stöd är att insatserna sätts in
tidigt.
33. Stödundervisning (punkt 43) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 43
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 9
och avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5 samt
2004/05:Ub480 yrkande 21.
Ställningstagande
En översyn bör göras av hur stödet som eleven har
rätt till enligt grundskoleförordningen skall
stärkas. Om vi ser på hur det fungerar på högskolor
och universitet i jämförelse med grundskola och
gymnasieskola är skillnaderna stora. I dag får
studenter på högskolan hjälp med t.ex. förlängd tid
för examina, tillgång till andra examinationsformer,
pedagogiskt datorstöd, extra stöd från läraren genom
extra undervisning, anteckningshjälp,
läromedelsutveckling etc. I grundskolan får eleverna
förlita sig till grundskoleförordningen och att
skolan och kommunen tar sitt ansvar. Centerpartiet
begär en översyn för att stärka det stöd som eleven
har rätt till enligt grundskoleförordningen.
34. Tillsyn av stödinsatser (punkt 44) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 6.
Ställningstagande
När elever avverkat nio år i grundskolan utan att nå
målen i grundskolans basämnen, skall huvudmannen
rapportera detta till en nationell skolinspektion
tillsammans med uppgifter om vilka åtgärder som
vidtagits. Om den nationella skolinspektionen
bedömer att det är oklart huruvida skolan gett
eleverna den undervisning och det stöd de har rätt
till, skall en tillsyn inledas. Syftet är att rätta
till eventuella brister i skolans arbete, så att
fler elever inte drabbas av bristande undervisning
eller stöd.
35. Tidiga stödinsatser (punkt 45) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub390 yrkande 25.
Ställningstagande
Tidiga stödinsatser måste sättas in för de elever
som riskerar att inte nå målen. Det är att
kunskapsmålen kan nås som är det viktiga, inte i
första hand vilken tid det tar.
Redan i dag finns en formell möjlighet till
extraår i skollagen för elever som behöver, men den
utnyttjas ytterst sällan. Extra insatser, stöd eller
skolår skall komma tidigt i ett barns skolgång för
att ge resultat. I dag kommer extra stöd ofta för
sent, när problem blir uppenbara i samband med att
de första betygen ges i åttonde klass.
36. Barn med svårigheter i det sociala
samspelet (punkt 46) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub479 yrkande 7
2004/05:Ub480 yrkande 23
och avslår motion
2004/05:Ub281.
Ställningstagande
En utredning bör göras rörande utbildningen för de
s.k. bokstavsbarnen. De s.k. bokstavsbarnen står för
en stor del av ökningen i särskolan. Särskolan är
till för barn med en utvecklingsstörning, barn som
saknar den intellektuella förmågan att klara
grundskolan. Bokstavsbarnen tillhör oftast inte
denna kategori. De kan ha en hög intellektuell
kapacitet men saknar förmåga till socialt samspel.
Självklart skall inte dessa barn placeras i
särskola. Den ordinarie skolan måste möta dessa
barns behov.
Vi vill här framhålla den lilla gruppens betydelse
för god inlärning. Speciellt de elever som har
sociala svårigheter har möjlighet att få studiero i
en lugnare miljö.
37. IT vid undervisning av barn som lider av
dyslexi (punkt 47) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub302 yrkande 6.
Ställningstagande
Möjligheterna att använda IT vid undervisning av
barn som lider av dyslexi måste utvecklas. Dessa
elever kan på ett helt annat sätt hantera bokstäver
och siffror när de förmedlas elektroniskt.
38. Bildningens betydelse i läroplaner och
kursplaner (punkt 49) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub307 yrkande 1.
Ställningstagande
För att åstadkomma en attitydförändring som ger
skolan möjlighet att stå emot dagens nedbrytande
krafter behövs bestämda riktade ansträngningar att
återupprätta bildningen som en livsviktig del av
skolarbetet. Instruktioner och regleringsbrev som
Kultur- och utbildningsdepartementet riktar till
underordnade myndigheter bör lyfta fram bildningens
betydelse för en skapande utveckling av skolan. Det
finns behov av en revidering av läroplaner och
kursplaner med tanke på förbättrad dialog mellan
eleverna och kulturarvet.
39. Obligatoriska och frivilliga ämnen i
grundskolan (punkt 50) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub390 yrkande 26.
Ställningstagande
Det skall finnas en avvägning mellan obligatoriska
och frivilliga ämnen. Alla skall få grundläggande
färdigheter i t.ex. svenska, matematik och engelska.
Denna grundläggande kunskapsbas kräver huvuddelen av
den obligatoriska tiden i skolan. Denna gemensamma
kunskapsbas skall alla elever dela. Inom den
individuellt valda delen kan fördjupningskurser i de
grundläggande ämnena och ämnen med specialinriktning
finnas. Dessa väljs efter elevens intresse och
fallenhet.
40. Praktiska och teoretiska ämnen (punkt 51) -
kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 51
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkandena 12 och 36.
Ställningstagande
Det skall finnas en lagom fördelning mellan
praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i skolan.
Både praktisk och teoretisk förmåga måste värderas.
Undervisningen i praktiska ämnen bör få en mer
framskjuten plats i skolan. Teori och praktik bör
varvas under skoldagen för att ge såväl stimulans
för alla sinnen som omväxling i vardagen. De
praktisk-estetiska ämnena, som hemkunskap, slöjd,
musik, bild och idrott, är därför en viktig del av
helheten i skolan.
Det föreligger också ett behov av att
kvalitetsgranska ämnen som läses i block, samt
fördelningen mellan praktiska och teoretiska ämnen.
Det är väl känt att ämnen som t.ex. geografi och
religionskunskap lätt hamnar i strykklass när tiden
fördelas mellan de olika blocken. Orsakerna till
detta bör utredas och åtgärder i form av t.ex.
fortbildning sättas in, om det anses nödvändigt.
41. Avskaffande av timplanen (punkt 52) - m,
kd, c
av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),
Margareta Pålsson (m), Tomas Högström (m) och
Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 52 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub226,
2004/05:Ub390 yrkande 9 och
2004/05:Ub480 yrkande 33
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub230 yrkande 1.
Ställningstagande
Det är en självmotsägelse att en målstyrd skola även
har en timplan med regler för hur många
undervisningstimmar som skall ges i varje ämne. Att
ta bort den nationella timplanen skulle möjliggöra
såväl större hänsynstagande till enskilda elevers
behov som en mer sammanhängande undervisning. Ett
borttagande av den nationella timplanen kräver en
ökad nationell kvalitetskontroll för att garantera
en likvärdig utbildning i hela landet.
Samtliga landets skolor måste ges ökad pedagogisk
frihet och möjlighet att arbeta utan nationell
timplan. Kommunförbundet har visat att resultaten
vad gäller betyg och meritvärde förbättrats mest på
de skolor som inom ramen för försöksverksamheten
tillåts arbeta utan nationell timplan.
Det förändrade arbetssätt som försöksverksamheten
har genererat har lett till omfattande och positiv
skolutveckling. Undervisningen har moderniserats,
individualiserats och blivit mer flexibel. Större
frihet för skolan och avskaffad timplan har inte
minst gynnat invandrarelevers kunskapsutveckling.
Mot bakgrund av alla de positiva effekter som
försöksverksamheten har fört med sig borde nästa
steg vara att avskaffa den nationella timplanen för
samtliga skolor.
42. Modersmålsundervisning (punkt 54,
motiveringen) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Ställningstagande
Skolor skall ha möjlighet att ge elever tvåspråkig
undervisning. För många barn kan det vara enklare
att ta till sig ämnesundervisning på modersmålet.
Den som har ett fungerande förstaspråk har lättare
att lära ett nytt språk, varför
modersmålsundervisning är viktig.
Rekrytering av lärare med kunskap i berörda
elevgruppers modersmål är viktigt, naturligtvis för
undervisning i och på detta språk, men också för att
stärka skolans kontakter med barnens föräldrar.
Skolor med god erfarenhet av och kompetens för
undervisning på olika språk, eller ämnesundervisning
på dessa, kan bli "värdskolor" för elever i andra
skolor. Studiehandledning eller ämnesstöd skall
kunna ges på distans.
43. Modersmålsundervisning (punkt 54) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 54
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub480 yrkande 24 och
2004/05:Sf365 yrkande 7
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub477 yrkande 21.
Ställningstagande
Modersmålet är det första språk vi lär. Genom
modersmålet får man tillgång till det egna
kulturarvet, och därigenom utvecklar vi en tydlig
identitet och självkänsla. Trots en tydligt reglerad
skyldighet att erbjuda eleverna
modersmålsundervisning är det en verksamhet som är
satt på undantag i de flesta kommuner. Detta har
resulterat i att enbart hälften av de elever som är
berättigade till det får modersmålsundervisning i
dag. För att stärka kvaliteten i
modersmålsundervisningen krävs att den i högre grad
integreras med övrig skolverksamhet. Det är inte
rimligt att modersmålsundervisningen förvandlas till
stödundervisning. Undervisning på och i modersmål är
två olika saker som fyller helt olika syften.
Rätt till modersmålsundervisning under hela
skoltiden bör införas samt en motsvarande skyldighet
för kommunen att erbjuda undervisning om det finns
minst tre elever som är berättigade till sådan.
Tvåspråkighet hos barnen underlättar både deras och
föräldrarnas möjlighet att delta i samhället. De
båda språken är huvudnyckel till en dubbel förenlig
identitet.
44. Modersmålsundervisning (punkt 54) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 54
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 21
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub480 yrkande 24,
2004/05:Sf365 yrkande 7.
Ställningstagande
Åtgärder bör vidtas för att stärka svenska som
andraspråk och modersmålsundervisningen i skolan. I
arbetet för att se till att elever med utländsk
bakgrund når bättre studieresultat är samarbetet med
föräldrarna viktigt. Föräldrarna måste få
information om den svenska skolan, rätten att välja,
elevens utveckling och hur föräldrarna kan uppmuntra
elevens skolarbete. Språkets roll i skolan för
elever med utländsk bakgrund bör ytterligare
uppmärksammas.
45. Ämnesundervisning på annat språk än
svenska på distans (punkt 55) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 55
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 20.
Ställningstagande
Ämnesundervisning på ett annat språk än svenska bör
kunna ske på distans.
Skolor med god erfarenhet av undervisning i ett
främmande språk, eller ämnesundervisning på ett
annat språk än svenska, skall kunna vara värdskola
för elever i en annan skola och ge dem denna
undervisning på distans.
46. Prioritera kunskaper i svenska (punkt 56) -
c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 56
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 19.
Ställningstagande
Elever med utländsk bakgrund skall kunna prioritera
svenska, och undervisningen i andra ämnen skall
därför kunna skjutas upp. Eleverna med utländsk
bakgrund måste ges bättre förutsättningar att nå
goda studieresultat. Kunskaper i svenska skall kunna
prioriteras, och det måste göras tidiga satsningar
på läsning av skönlitteratur. Detta kan innebära att
undervisningen i andra ämnen skjuts upp. Detta är
ett led i att göra skolan mer elevanpassad.
47. Historieämnet (punkt 57) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 57 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub306 yrkande 2,
2004/05:Ub480 yrkande 7 och
2004/05:Sf365 yrkande 34
och avslår motionerna
2004/05:Ub387 yrkande 2,
2004/05:Ub490 och
2004/05:T335 yrkande 9.
Ställningstagande
Genom ökade kunskaper i 1900-talets historia kan
ungdomar få kännedom t.ex. om bakgrunden till många
av de extrema politiska rörelser som finns i dag. På
så sätt kan skolan bidra till att minska ungdomars
lockelse till dessa rörelser och stärka arbetet mot
t.ex. rasism, främlingsfientlighet och anarkism.
Skolans undervisning om förtryck och intolerans
som ägt och äger rum med olika ideologiska eller
religiösa förtecken måste stärkas. Skolan måste
lämna sitt bidrag i det förebyggande arbetet för att
förhindra att tonåringar dras in i intoleranta
rörelser. Alla former av politik byggd på rasism,
klasshat eller intolerans bör utgöra ämne för en
ständigt pågående debatt i skolorna. Skolorna har
länge drivit ett utmärkt arbete med att informera om
och stödja diskussioner kring Förintelsen.
Motsvarande arbete har nyligen kommit i gång när det
gäller den intolerans som har sina rötter i
kommunismen. Det är viktigt att detta arbete
utvecklas. Fanatism och intolerans med olika
religiösa och politiska förtecken bör bli föremål
för systematisk analys i skolarbetet.
Vi behöver också förändra Sverigebilden genom att
synliggöra minoriteternas roll i den svenska
historien och det nutida samhället i historie-,
litteratur- och samhällsundervisningen. Den svenska
kulturella identiteten speglar i stor utsträckning
endast majoritetsgruppens bild av den svenska
kulturen.
48. Religionskunskap (punkt 58) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 58
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkandena 8 och 10.
Ställningstagande
Religionskunskapens roll bör utvecklas. Ämnet skall
vara en naturlig förankringsbas för
värdegrundsarbetet. Religionskunskapen är viktig för
att lära känna det svenska kulturarvet men också
andra länders religiösa och kulturella arv.
Kristendomens ställning i religionsämnet behöver
stärkas. Kristendomen måste ha en särställning i
religionsämnet. Genom att bli förtrogen med både sin
egen och andras kulturella tradition kan en
ömsesidig respekt och tolerans skapas där
främlingsrädsla och främlingshat minskar.
49. Mediekunskap (punkt 65) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 65
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub443 yrkande 2.
Ställningstagande
Det finns ett behov av medieutbildning för alla i
skolan. Genom att stärka barnens kunskaper om medier
och lära dem att mer kritiskt förhålla sig till det
de ser, kan vi göra dem än mer förberedda att möta
medierna och därigenom minska risken för negativ
påverkan.
50. Elevens fria val (punkt 67) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 67
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 15.
Ställningstagande
Det bör finnas möjlighet att arbeta inom ideell
sektor samt inom vård och omsorg under elevens fria
val. Detta skulle vara en nyttig erfarenhet för
många elever samtidigt som det är en samhällsnyttig
insats.
51. Skolans roll för entreprenörskap (punkt
68) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 68 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:N392 yrkande 2.
Ställningstagande
Skolan bör spela en roll för intresset för
entreprenörskap. Arbetet med att skapa ett naturligt
intresse för entreprenörskap måste börja tidigare
och ta sig uttryck i motivation och möjligheter
snarare än utveckling av direkta kunskaper i
företagande.
52. Naturskolor (punkt 70) - mp
av Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 70
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub384 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Det är oerhört viktigt att naturskolorna finns kvar
och sprids till fler kommuner. Det finns också ett
behov av att sprida kunskap och information om
naturskolor och utomhuspedagogik. Det är viktigt att
idéer och kunskap om utomhuspedagogik sprids till
alla skolor och lärare.
53. Musik- och kulturskolor (punkt 72) - kd, mp
av Inger Davidson (kd) och Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 72 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 14
och avslår motion
2004/05:Ub347 yrkandena 1-4.
Ställningstagande
Kulturen bör spela en stor roll i skolan. Musik- och
kulturskolorna har en mycket stor betydelse för
barns utveckling. Kulturen bör leva i skolan och
genomsyra verksamheten. Bild, ord, film, musik och
rörelse är naturliga element som kan fungera som
självklara inslag i alla ämnen. Musik- och
kulturskolornas betydelse för barns och ungdomars
utveckling bör tas till vara i ännu högre grad.
54. Läromedlens betydelse (punkt 73) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 73
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 40
och avslår motionerna
2004/05:Ub383 yrkande 3,
2004/05:Ub412,
2004/05:Ub446 yrkande 1,
2004/05:Ub483 yrkande 2 och
2004/05:K460 yrkande 3.
Ställningstagande
Bra och uppdaterade böcker är en viktig
förutsättning för att skolarbetet skall fungera.
Varje elev bör få behålla minst en lärobok per
årskurs. För att betona vikten av goda läroböcker
anser Kristdemokraterna att läromedelsinventering
skall vara en viktig punkt vid den statliga
kvalitetsgranskningen av skolorna. Även i skolornas
egna kvalitetsredovisningar bör situationen gällande
läroböcker klargöras.
55. Läromedlens betydelse (punkt 73) - mp
av Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 73
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub383 yrkande 3
och avslår motionerna
2004/05:Ub412,
2004/05:Ub446 yrkande 1,
2004/05:Ub480 yrkande 40,
2004/05:Ub483 yrkande 2 och
2004/05:K460 yrkande 3.
Ställningstagande
Sponsrade läromedel har ökat som företeelse i
skolan. Det finns en stor risk att det uppstår ett
omfattande beroende om sponsrade läroböcker breder
ut sig i skolorna i samma takt som nu. Kommer vi i
takt med att beroendet breder ut sig kunna garantera
gratis och allsidiga läromedel för alla barn? Denna
utveckling bör uppmärksammas och följas så att
skolans oberoende och allsidighet minskar.
56. IT som pedagogiskt hjälpmedel (punkt 74) -
m, kd
av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),
Margareta Pålsson (m) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 74 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub302 yrkande 1 och
2004/05:Ub480 yrkande 41.
Ställningstagande
IT är ett värdefullt verktyg för att nå skolans mål.
Tekniken öppnar nya möjligheter att anpassa
arbetsmetoder, material, redovisningssätt och andra
delar av pedagogiken till varje individs
förutsättningar och behov.
Datorerna ger möjligheter till mer
individualiserad och effektiv undervisning utan att
eleverna behöver lämna gruppgemenskapen. Det kan
gälla invandrarelever som behöver enskild
språkträning i både svenska och sitt eget modersmål.
Det kan gälla elever med läs- och skrivsvårigheter
och elever med behov av extra övning i t.ex.
matematik.
Att fler skolor använder datorn som hjälpmedel är
inte minst viktigt för de elever som inte har
tillgång till dator hemma. God tillgång till
tekniska hjälpmedel i skolan kan motverka framtida
klasskillnader.
57. Föräldrars rätt till information och
inflytande i skolan (punkt 75) - m, fp, kd,
c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 75 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 39.
Ställningstagande
Föräldrar bör ha rätt till information och
inflytande i skolan. Föräldrars rätt till
information och medinflytande i skolan behöver
stärkas. Deras intressen, kunskap och kapacitet
skall tas till vara i beslut som rör skolans och
därmed de egna barnens vardag. Gott samarbete med
hemmen är avgörande för en framgångsrik skola. Rätt
till ett ökat inflytande innebär även ett ansvar.
Föräldrar får aldrig frånsäga sig sitt ansvar för
barnets uppfostran och lägga över det på skola och
barnomsorg. Det är alltid föräldrarna som har det
yttersta ansvaret och i det arbetet är skolan och
barnomsorgen ett stöd.
58. Skriftligt omdöme rörande elevers
uppträdande i skolan (punkt 76,
motiveringen) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström
(m).
Ställningstagande
Skolans signaler om hur det går för elever måste
vara tydliga. Betyg skall ges tidigare och i fler
steg än i dag. Skolverkets detaljerade föreskrifter
om hur ett betyg skall se ut skall tas bort. Om
reglerna i stället utformas som minimikrav ges
utrymme för skolor att ge betygen en anpassad
utformning med ytterligare information, t.ex. med
frånvaroredovisning i betyget. Skriftliga omdömen
skall kunna vara betygsliknande.
59. Skriftligt omdöme rörande elevers
uppträdande i skolan (punkt 76) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 76
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 4.
Ställningstagande
För att stärka arbetet för en positiv arbetsmiljö i
skolan anser Kristdemokraterna att det krävs
tydligare uppföljning av elevernas uppträdande. En
elev som beter sig illa måste få ett tydligt besked
om att hans eller hennes uppförande inte accepteras
i skolan likaväl som en elev som anstränger sig, är
aktiv på lektionerna och omtänksam mot sina
klasskamrater skall uppmuntras i sitt beteende.
Därför skall skriftligt omdöme rörande elevens
uppträdande i skolan införas. Detta omdöme om
elevens uppträdande och engagemang i skolan bör
bifogas betyget. Omdömet kan liknas vid ett
arbetsintyg.
60. Ansvarskontrakt mellan skola och
föräldrar (punkt 77) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 77
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Sf365 yrkande 9.
Ställningstagande
Föräldrars engagemang i skolan måste öka. För att
eleverna skall lyckas krävs insatser från eleven,
skolan och hemmet. Det är ett delat ansvar där alla
parter måste hjälpas åt för att främja den enskilda
elevens kunskapsmässiga, sociala och individuella
utveckling. För att tydliggöra det gemensamma
ansvaret för barns utveckling vill Kristdemokraterna
att den individuella studieplanen skall ha
utformningen av ett kontrakt, ett ansvarskontrakt.
I detta skall framgå vad som är skolans ansvar och
vad som är föräldrarnas ansvar när det gäller
elevens utbildning. I kontraktet konkretiseras
skriftligen och årligen det gemensamma ansvaret och
vilka delar som åligger respektive part. Därmed
tydliggörs skolans och föräldrarnas roller, ansvar
och skyldigheter
61. Elektroniskt distribuerad information till
föräldrar (punkt 78) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 78 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub302 yrkandena 2 och 7.
Ställningstagande
IT är ett effektivt dokumentationsredskap för
elever, lärare och föräldrar.
Föräldrar bör kunna få löpande och uppdaterad
information om de egna barnens skolgång och
kunskapsutveckling distribuerad elektroniskt.
62. Striktare regler vid skolk (punkt 80) -
m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 80 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub217.
Ställningstagande
Striktare regler vid skolk bör införas. Det skall
alltid vara så att föräldrarna kopplas in och får en
rapport om att deras barn skolkar. Den typen av
frånvaro måste rapporteras till föräldrarna. Varje
skola bör ha en utarbetad plan och klara regler för
hur denna rapportering skall gå till.
63. Ogiltig frånvaro (punkt 81) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 81
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 5.
Ställningstagande
Kristdemokraterna ser det som en självklarhet att
ogiltig frånvaro från skolan skrivs in i betygen. I
dag är detta frivilligt men bör vara obligatoriskt i
både grundskolan och gymnasieskolan. Frånvaro för
sjukdom eller elevrådsarbete skall inte tas upp som
ogiltig frånvaro.
64. Mandat för lärare och skolledare att
tillrättaföra elever som skolkar eller stör
undervisningen (punkt 82) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 82 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub390 yrkande 22.
Ställningstagande
För att eleverna skall kunna nå målen krävs att de
följer undervisningen. Lärare och skolledare skall
få ett tydligt mandat att tillrättaföra elever som
skolkar eller stör undervisningen. Pedagogisk frihet
måste mötas av en faktisk möjlighet att verka.
Undervisningen måste alltid säkerställas för elever
som har skolplikt, men elever som stör skall kunna
ges enskild undervisning.
65. Ändring i skollagen så att en skola
uttryckligen ges rätt att hindra obehöriga
från att vistas på skolområdet (punkt 83) -
fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 83 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub306 yrkande 1.
Ställningstagande
Riksdagen bör besluta om en ändring i skollagen så
att en skola uttryckligen ges rätt att hindra
obehöriga från att vistas på skolområdet. Skolan
skall, om man bedömer att det är nödvändigt, kunna
utesluta alla från skolans område utom de som
studerar eller arbetar i skolan. Inte heller
vårdnadshavare skall ha en absolut rätt att närvara
i undervisningssituationen om inte läraren har gett
sitt medgivande.
66. Val av skola (punkt 84) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 84 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub390 yrkande 11 och
2004/05:Sf237 yrkande 11.
Ställningstagande
Det bör finnas större möjlighet till
individualisering i skolan och alla skall ha
möjlighet att fritt välja den skola som passar dem
bäst.
Närhetsprincipen skall inte behöva vara styrande
för skolans rekrytering. Alla skall fritt kunna
välja den skola vars profil passar dem bäst och ha
makten att välja bort dåliga skolor.
Det bör finnas nationell information om
möjligheterna till skolval. Om visionen av en
individuell kunskapsgrund skall bli verklighet måste
det finnas en mångfald av skolinriktningar och
huvudmän. För att få en verklig valfrihet måste det
finnas alternativ att välja mellan, och det måste
finnas information om valfriheten och hur valet går
till.
67. Kommunala friskolor (punkt 85) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik
(fp) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 85 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 21 och
2004/05:Ub322 yrkande 8.
Ställningstagande
Alla skolor skall verka under likvärdiga villkor. De
bästa erfarenheterna från friskolorna skall kunna
förverkligas vid alla skolor, även de kommunala. De
bör få möjlighet att fungera som kommunala
friskolor. De hinder som de kommunala skolorna i dag
har för att kunna tillgodose sina elevers intresse
behöver därför tas bort.
Rektorer och lärare skall kunna fatta pedagogiska
och andra avgöranden självständigt i högre grad än i
dag. Friskolorna har visat att det går att bedriva
skolor med minimal inblandning från kommunala
politiker och tjänstemän.
68. Självstyre i kommunala skolor (punkt 86) -
m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 86 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub390 yrkande 2.
Ställningstagande
Alla skolor bör göras till fria självständiga
skolor. Alla skolor skall få samma förmånliga
arbetsutrymme som friskolor, och besluten skall
läggas hos skolans professionella - lärare och
skolledare. De bästa erfarenheterna från friskolorna
skall kunna förverkligas vid alla skolor.
Dagens kommunala skola är inte fri. Den tvingas
följa den kommunala skolpolitikens direktiv. Den kan
inte fritt förfoga över sina resurser.
Finansieringsansvaret bör därför övergå från
kommunerna till staten. En nationell skolpeng bör på
sikt införas. Pengarna skall följa eleven till vald
skola och inte gå omvägen via kommunen.
Den nationella skolpengen ger skolledningarna
möjlighet att lägga skolans pengar där de gör störst
nytta. Detta förutsätter lika stor frihet att
utveckla verksamheten som de fristående skolorna
har. Skolpengen undanröjer de hinder som de
kommunala skolorna i dag har att tillgodose just
sina elevers intressen på grund av en alltför
långtgående politisk styrning.
69. Entreprenadverksamhet inom skolområdet
(punkt 87) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 87 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub390 yrkande 33.
Ställningstagande
Det föreligger ett behov av att öppna för
entreprenadverksamhet inom skolområdet. Den snabba
kunskapsutvecklingen och komplexiteten i skolans
uppdrag innebär ökade svårigheter att tillgodose
kraven på ämneskompetens. Både reglerna för
kommunala och fristående skolor måste ge skolorna
ökade möjligheter att använda specifik kompetens,
exempelvis genom undervisning på entreprenad.
70. Vikten av konkurrens inom
utbildningsområdet (punkt 88) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 88 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub390 yrkande 14.
Ställningstagande
Det är av stor vikt att få konkurrens inom
utbildningsområdet. Konkurrens ger kvalitet. Det
stora problemet i dag är att många elever saknar
möjlighet att ta sig ifrån en skola som inte
motsvarar kraven. Eleven har rätt till en miljö där
han eller hon kan utvecklas.
71. Publicering av skolkvalitetsdata (punkt 89)
- mp
av Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 89
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:K459 yrkande 14.
Ställningstagande
De skolkvalitetsdata som finns skall publiceras. För
att elever och lärare skall kunna göra informerade
val behövs statistik och indikatorer även för frågor
som lärartäthet, mobbning, våld och trakasserier,
upplevd trivsel, pedagogisk utveckling och elevernas
delaktighet. De skolkvalitetsdata som finns
tillgängliga bör publiceras för varje skola på ett
användarvänligt sätt.
72. Elevinflytande (punkt 91) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 91
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkandena 37 och 38.
Ställningstagande
Kristdemokraterna menar att en lagstadgad miniminivå
av elevinflytande bör införas. Dagens lagutformning
stadgar endast att elevinflytande skall finnas, inte
i vilken omfattning eller på vilket sätt. Det är
därför nödvändigt att skollagen blir mer konkret.
Goda förslag finns i det nya förslaget till skollag
som presenterades av Skollagsutredningen våren 2003.
Kristdemokraterna vill också betona vikten av ett
ökat elevinflytande i takt med stigande ålder. I
grundskolan skall inflytandets omfattning och
utformning anpassas efter elevernas ålder och
mognad. Utformningen av elevinflytandet skall
bestämmas lokalt. Dessvärre visar undersökningar att
elever upplever att deras inflytande avtar med
stigande ålder trots att det borde vara tvärtom. Att
ge eleverna inflytande och ansvar är det bästa
sättet att utveckla deras känsla för demokratiska
beslutsformer och förmåga till ansvarstagande för
gemensamma samhällsangelägenheter.
73. Stärkt elevmakt (punkt 92) - mp
av Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 92
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub230 yrkande 12.
Ställningstagande
Elevmakten måste stärkas. Det är skolans uppgift att
bidra till att fostra demokratiska individer med
respekt för medmänniskor och deras olikheter. Ändå
är det demokratiska inslaget i skolorna starkt
begränsat. I Miljöpartiet brukar vi prata om
elevmakt när vi talar om elevers inflytande, för att
särskilt betona var makten i skolan skall ligga.
Skolan är till för eleverna och självklart skall de
då ha inflytande över den.
För att förbättra förutsättningarna för ökad
demokrati inom skolan skall varje skola skall ha ett
fungerande representativt forum för elevinflytande.
74. Lokala skolstyrelser (punkt 96) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 96 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub242 yrkande 19
och avslår motionerna
2004/05:Ub477 yrkande 11 samt
2004/05:Ub480 yrkande 32.
Ställningstagande
Att föräldrar och elever ges valmöjligheter och
inflytande över skolans arbetsformer är mycket
viktigt. Elever och föräldrar skall delta i fler
beslut i skolan. Samtidigt kan inte styrelser med
lekmän och elever få fatta beslut om avgörande
ekonomiska, pedagogiska och ämnesteoretiska frågor i
skolan. Vi måste värna om lärarnas och rektorernas
professionalism.
75. Lokala skolstyrelser (punkt 96) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 96
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 32
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub477 yrkande 11
samt avslår motion
2004/05:Ub242 yrkande 19.
Ställningstagande
Varje skola bör ledas av en styrelse. I styrelsen
som skall ledas av rektor skall finnas
representanter för personal, elever och föräldrar.
Även andra intressenter som representanter för
näringslivet på orten, elever som tidigare gått på
skolan eller släkting som mor- eller farföräldrar
bör kunna förekomma. Styrelsens uppgift skall vara
att arbeta för skolans bästa. Rektor och styrelse
bör utifrån den ekonomiska ram och de mål som är
uppsatta vara fria att själva besluta om och utforma
skolans verksamhet.
I de skolstyrelser som Kristdemokraterna
förespråkar bör det alltid finnas
föräldrarepresentanter. Föräldrars rätt till
information och medinflytande i skolan behöver
stärkas. Deras intressen, kunskap och kapacitet
skall tas till vara i beslut som rör skolans och
därmed de egna barnens vardag.
76. Lokala skolstyrelser (punkt 96) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 96
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 11
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub480 yrkande 32
samt avslår motion
2004/05:Ub242 yrkande 19.
Ställningstagande
Det krävs en förändrad syn på elever och deras rätt
till inflytande och skyldighet att ta ansvar för
läroprocessen. Elevinflytande får inte bara vara
vackra ord som står i läroplanen, men sällan
efterlevs. Eleverna skall ha ett inflytande redan
från skolstart som sedan växer med stigande ålder.
Varje skola har ett uppdrag att se till att alla
elever får ett verkligt inflytande på arbetssätt,
arbetsformer och innehåll i undervisningen.
Centerpartiet medverkade till den
försöksverksamhet med lokala styrelser med
föräldramajoritet som nu genomförs i landet. Denna
möjligheten för skolor att inrätta lokala styrelser
bör snarast permanentas. Då styrelserna blir
permanenta bör deras befogenheter avgränsas så att
skiljelinjen mellan lärarnas och skolledningarnas
pedagogiska ledarskap och föräldrastyrelsernas
uppgifter blir tydlig.
77. Rollfördelningen i den målstyrda skolan
(punkt 97) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 97
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 31.
Ställningstagande
Både roll- och ansvarsfördelningen måste bli
tydligare. De kommunala skolorna måste få större
frihet att besluta om sina egna angelägenheter. De
politiska nämndernas makt över de enskilda kommunala
skolorna bör minska till förmån för ökat lokalt
självstyre på varje skola.
78. Rektors och lärares ansvar för beslut
(punkt 98) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 98 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub242 yrkandena 13 och 16.
Ställningstagande
Rektorn och lärarna skall ha ansvar för beslut om
ekonomi, personal och pedagogik. Politiker har till
uppgift att sätta upp målen för skolans verksamhet
och med uppföljning och utvärderingar tillse att
målen nås. Men det är skolans pedagoger, lärare och
skolledare som måste bestämma hur målen skall
uppnås. Politiker skall inte lägga sig i det
pedagogiska arbetet i skolan.
Skolledaren skall ges goda förutsättningar för att
leda den skola där han eller hon verkar. Ledarskapet
i skolan måste uppvärderas. Som pedagogisk ledare
har rektorn det övergripande ansvaret för att målen
uppfylls och för att verksamheten följs upp och
utvärderas i förhållande till de mål skolan har. En
översyn bör göras av på vilket sätt villkoren för
rektorstjänsterna kan förbättras.
79. Förstärkning av rektors pedagogiska roll
(punkt 99) - m, c
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),
Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 99 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 13
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub480 yrkande 26.
Ställningstagande
Skolledaren skall ha det pedagogiska ansvaret för
utbildning som bedrivs på skolan. Därför bör
skolledarna till stor del avlastas när det gäller
administrativa och ekonomiska ärenden som inte rör
det pedagogiska ansvaret. Ett sätt att förbättra
rollen som skolledare är att stärka
skolledarutbildningen.
80. Förstärkning av rektors pedagogiska roll
(punkt 99) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 99
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 26
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub477 yrkande 13.
Ställningstagande
Rektorns roll som pedagogisk ledare måste stärkas.
Förutsättningar måste skapas för skolledaren att
vara närvarande i vardagsarbetet. Svensk skola
behöver tydligt ledarskap på det lokala planet. Ett
skolområde bör inte vara större än att skolledaren
hinner vara pedagogisk ledare och inspiratör men
också administratör och ekonomisk förvaltare. Det är
viktigt att rektorn har goda ledaregenskaper och är
väl förtrogen med de lagar och förordningar som
reglerar skolans verksamhet. I dag är det en stor
andel av rektorerna som inte har gått den
rektorsutbildning som genomförs av Myndigheten för
skolutveckling. Det är inte acceptabelt eftersom den
målstyrda skolan ställer mycket stora krav på
rektorernas kompetens och ansvarstagande.
Kristdemokraterna anser att genomgången
rektorsutbildning skall vara obligatoriskt för en
person som skall anställas som rektor.
81. Lärare (punkt 100) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 100
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub472 yrkandena 3 och 8
och avslår motion
2004/05:Ub426.
Ställningstagande
En lärare skall inte ha huvudansvar för fler än 15
elever. Undervisningsgruppernas storlek har stor
betydelse för lärarens möjlighet att ge eleverna
individuellt stöd och uppmärksamhet.
Särskilda uppgifter (som institutionsföreståndare
och liknande) kompenseras på sätt som bidrar till
skolutveckling. Kompensation kopplad till de
särskilda uppdragen bör införas för att freda dem
och tydiggöra deras betydelse.
82. Studie- och yrkesvägledare (punkt 101) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 101
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 29
och avslår motion
2004/05:A321 yrkande 14.
Ställningstagande
En studie- och yrkesvägledare måste ha aktuell
kunskap och hålla sig ajour med förändringar inom
utbildningsväsendet, och därför är det nödvändigt
att vägledaren får ständig kompetensutveckling. Hon
eller han kan också medverka i att motarbeta
könssegregering inom utbildningar och på
arbetsmarknaden genom att stödja elever som vill
göra val som bryter traditionella könsmönster.
83. Studie- och yrkesvägledare (punkt 101) - mp
av Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 101
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:A321 yrkande 14
och avslår motion
2004/05:Ub480 yrkande 29.
Ställningstagande
Unga män och pojkar skall uppmuntras att göra
utbildningsval utifrån intresse och färdigheter och
stimuleras att göra val som motverkar
könssegregeringen på arbetsmarknaden. Miljöpartiet
anser att arbetet med att bryta denna
könssegregation måste börja redan i grundskolan och
att man aktivt uppmärksammar detta i den SYO-
verksamhet som bedrivs på våra skolor.
84. Ökad samverkan mellan grund- och
gymnasieskolan (punkt 102) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 102
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 30.
Ställningstagande
Ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan är
viktig. Bland annat måste informationen bli bättre
så att gymnasieskolans lärare inte behöver börja om
från början med att identifiera en elevs styrkor och
svagheter.
85. Uppdrag till Skolverket att informera
kommuner och skolor om den vägledning som
finns för sponsring av skolor (punkt 104) -
v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 104
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub338.
Ställningstagande
Skolverket bör ges i uppdrag att aktivt informera
kommuner och skolor om den vägledning som finns för
sponsring av skolor.
För att den vägledning som Konsumentverket har
utarbetat i samarbete med Skolverket och
Kommunförbundet skall bli känd i kommuner och skolor
bör Skolverket ges i uppdrag att aktivt informera om
denna vägledning.
86. Reklamfri zon (punkt 105) - mp
av Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 105
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub383 yrkande 1.
Ställningstagande
Överallt runt oss matas vi från morgon till kväll
med reklam. Det är en utveckling som kanske är svår
att hejda, men vissa områden i samhället borde vara
fredade från reklam. Våra barn och ungdomar borde
kunna vara i skolan utan att inom skolan utsättas
för påverkan från kommersiell reklam. Skolan har en
mycket viktig uppgift i vårt samhälle där vår
gemensamma värdegrund som den uttrycks i läroplanen
måste få vara det viktiga budskapet. Det får inte
finnas tvivel om att skolan står fri från
kommersiella företags påverkan. Skolor måste vara en
reklamfri zon. Skolorna skall inte belamras av
reklamskyltar från företag som sponsrar
verksamheten.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
1. Värdegrunden i skolan m.m - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Med anledning av de pågående förhandlingarna om ett
förslag till ny skollag anser vi att riksdagen bör
avvakta att fatta beslut i de frågor som rör
skollagen. Vi vill ändå klargöra vår ståndpunkt i
några principiellt viktiga frågor, som har
anknytning till en ny skollag.
Grundskolan skall vara fri från avgifter för
eleverna. Enligt skollagen får det dock förekomma
enstaka inslag i verksamheten som medför obetydliga
kostnader. Många elever lever i en ekonomiskt utsatt
situation och för dem kan även dessa mindre
kostnader vara oöverstigliga och hindra dem från att
delta i skolans verksamhet på samma villkor som
andra elever. Vi anser därför att principen om en
avgiftsfri skola skall förtydligas i skollagen.
Skolans elever har ett stort behov av stöd och
vägledning inför fortsatta studier och framtida
yrkesval. Skolans studie- och yrkesvägledare har ett
särskilt ansvar för detta, vilket ställer krav på
att de har lämplig kompetens. Det bör därför finnas
ett fortsatt krav på att studie- och yrkesvägledare
har utbildning för att tillsvidareanställas i
skolan.
Skrivningarna i läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94)
om kristen tradition och västerländsk humanism utgör
ett avsteg från den anda som i övrigt präglar
läroplanernas värdegrund. Det strider mot kravet på
att undervisningen skall vara icke-konfessionell och
motverkar strävan att skapa ett mångkulturellt
samhälle. I förskolans läroplan (Lpfö 98) saknas
hänvisningar till kristen tradition och västerländsk
humanism. Vi anser att de tre läroplanerna bör
samordnas på denna punkt med formuleringen: "Detta
sker genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande. "
I den svenska skolan är det målen som skall styra
undervisningen och varje elev skall få det stöd som
behövs för att nå målen. Det innebär att timplanen
inte längre fyller någon funktion. Den
försöksverksamhet med utbildning utan timplan som
har bedrivits vid nära 900 grundskolor i 79 kommuner
har också visat att verksamheten fungerar väl utan
timplan. Vi anser därför att timplanen kan
avskaffas.
Jämställdhet är en politisk viljeyttring som alla
politiska partier har enats om. Därför har
jämställdhetssträvandena också skrivits in i de
dokument som styr skolan. För att kunna leva upp
till dessa skrivningar krävs kunskap hos all
personal i skolan. Men framför allt måste elever och
studenter ges kunskap för att själva kunna bilda sig
en egen uppfattning, ta ställning och själva agera
för förändring. För att nå dit är kunskap om
könsmaktsordningen, kvinnors och mäns olika
livssituation i olika tid och rum och olika
feministiska teorier och samhällsanalyser ett
grundläggande verktyg. Detta måste tydligt framgå av
lagstiftning och skrivas in i olika styrdokument.
Vi vill utveckla en verklig skoldemokrati med
delaktighet och inflytande för alla elever.
Elevinflytandet kan exempelvis stärkas genom
inrättandet av institutioner med representanter för
eleverna och genom att öka elevernas möjligheter att
påverka sin vardag. För att ge förutsättningar för
detta skall elever ha rätt att frånvara från
undervisning för arbete med elevinflytande,
skyddsombudsarbete, arbete med skoltidning eller
liknande. Dessutom skall det framgå av en elevs
slutbetyg om denna har varit engagerad i arbete av
detta slag. Eleverna skall ha tolkningsföreträde om
vad som är elevinflytande.
Reklam och annan typ av marknadsföring omger oss
överallt. Barn och ungdomar har blivit en allt
viktigare målgrupp för reklamen. Därför är det
viktigt att skolan får vara en reklamfri zon och att
skolsponsring begränsas. Ett annat motiv till att
stoppa reklamen i skolan är att undervisningen skall
vara saklig och allsidig, vilket den knappast kan
vara om kommersiella intressen tillåts verka i
skolan.
2. Behovet av forskning (punkt 16) - mp
av Jan Lindholm (mp).
Vi ser ett allt större behov av att i skolan arbeta
än mer intensivt med värderingar och
livsstilsfrågor. Att ge eleverna utrymme att
reflektera, diskutera och förstå sina känslor måste
prioriteras högre i skolan. Det finns ett behov av
ytterligare forskning om möjligheterna att arbeta
med utveckling av barns och ungdomars värderingar
samt kring olika metoder för att göra detta.
3. Minst en genuspedagog i varje kommun (punkt
27) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Tyvärr har bara drygt hälften av landets
genuspedagoger antagit erbjudandet att vidareutbilda
någon eller några av sina anställda till
genuspedagoger. För att inte förskolan och skolan
skall vara miljöer där barn formas olika utifrån
sitt kön i stället för utifrån sin personlighet och
sina intressen bör varje kommun ha åtminstone en
utbildad jämställdhetspedagog anställd som kan
sprida sin kunskap vidare och inspirera resten av
personalen i förskolan och skolan att arbeta för
ökad jämställdhet.
4. Kommunala teknikskolor (punkt 71) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
För att öka intresset för teknik och för att minska
den snedvridna könsfördelningen vid val i skolan och
av yrke krävs det genomgripande satsningar i vårt
samhälle. Kommunala teknikskolor borde finnas runt
om i hela landet. Ett ökat teknikintresse är till
gagn för hela samhället. Därför borde staten ge
ekonomiskt stöd till denna verksamhet.
5. Läromedlens betydelse (punkt 73) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Redan från födseln gör fördomar och uppfostran att
tjejer och killar får olika möjligheter och
förutsättningar. Detta förstärks inte minst under
skoltiden. Skolan är den plats där ungdomar
tillbringar mest tid under sin uppväxt. Det är här
man formas, utvecklas och förbereds för sitt vuxna
liv. Det ligger på skolans ansvar att ge eleverna en
undervisning där man redan från början lär sig att
arbeta mot könsdiskriminering, sexuella trakasserier
och där man uppmuntrar unga att bryta de
traditionella yrkesvalen. Läroböcker och annat
material måste därför granskas ur ett
genusperspektiv.
6. Läromedlens betydelse (punkt 73) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
I takt med att skolan får allt mindre resurser
växer markanden för sponsrade läromedel. Flera
hundratusen högstadie- och gymnasieelever kommer i
höst att få sina läroböcker finansierade via
sponsring från företag. Det finns en stor risk att
det uppstår ett omfattande ekonomiskt beroende om
sponsrade läroböcker breder ut sig i skolorna i
samma takt som nu. Sponsringen riskerar att bli en
förevändning för spartörstande skolpolitiker att dra
ned anslagen till läromedel ännu mer. Kommer vi i
takt med att beroendet ökar att kunna garantera
gratis och allsidiga läromedel för alla barn?
Sponsrade läromedel kan förekomma som komplement,
men inte ersätta de vanliga läromedlen. Företag som
tillverkar sponsrade läromedel hävdar att ingen
annonsör har inflytande över läromedlens innehåll.
Men hur skall man kunna garantera läromedlens
allsidighet när särintressen avgör vilka läroböcker
som ges ut? Naturligtvis skrivs texterna så att de
passar dem som skall sponsra. Det är viktigt att
skolan står fri från olika ekonomiska intressen. Det
blir allt svårare att se skillnad på läromedel för
eleverna och för skolan att upprätthålla en neutral
och opartisk undervisning.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2004
2004/05:Ub202 av Sofia Larsen (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda möjligheten till
en permanent ekonomisk lösning för de kommunala
teknikskolorna.
2004/05:Ub205 av Carl-Axel Roslund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av skoluniform i
grundskolan.
2004/05:Ub206 av Anders Sjölund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av preciserade krav
på kvalitetsredovisningar samt sanktionsmöjligheter
mot kommuner som bryter mot skollagen.
2004/05:Ub212 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om barns/elevers rätt att
lämna grundskolan med tillräckliga baskunskaper.
2004/05:Ub216 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tidpunkt för skolstart.
2004/05:Ub217 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om striktare regler vid skolk.
2004/05:Ub219 av Carl-Axel Roslund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om profilklasser för särskilt
begåvade barn.
2004/05:Ub226 av Peter Danielsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att permanent avskaffa den
nationella timplanen för alla svenska skolor.
2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
1. Riksdagen beslutar att den nationella timplanen
skall avskaffas.
2. Riksdagen beslutar att flexibel skolstart från
6-8 års ålder skall införas.
5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med syfte att se över hur man kan främja
den pedagogiska mångfalden i skolan i enlighet med
vad som anförs i motionen.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att elevmakten måste stärkas i enlighet med
vad som anförs i motionen.
13. Riksdagen beslutar att skollagen skall ändras så
att den garanterar att det framgår av en elevs
slutbetyg om denne varit engagerad i
elevinflytande, skyddsombudsarbete,
skoltidningsarbete eller dylikt.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att skollagen skall tydliggöra vad som är
att betrakta som arbete med elevinflytande.
15. Riksdagen beslutar att skollagen skall ändras så
att den föreskriver att varje skola är skyldig att
upprätta jämlikhetsplaner i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2004/05:Ub233 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans uppgift
att förmedla kunskap och goda värden.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föräldrarnas
ansvar för barnens uppfostran.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till
respekt för varje elev.
2004/05:Ub242 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att rektorn och
lärarna skall ha ansvar för beslut om ekonomi,
personal och pedagogik.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolledaren
skall ges goda förutsättningar för att leda den
skola där han eller hon verkar.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att styrelser med
lekmän och elever inte skall få fatta beslut om
avgörande ekonomiska, pedagogiska och
ämnesteoretiska frågor i skolan.
2004/05:Ub247 av Ulrik Lindgren och Erling Wälivaara
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förutsättningarna för
ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor
utreds.
2004/05:Ub253 av Hillevi Engström och Lena Adelsohn
Liljeroth (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kunskap om EU
måste öka inom grund- och gymnasieskolan.
2004/05:Ub254 av Peter Danielsson (m):
Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer
till riksdagen med förslag som innebär att
lagstiftningen avseende förtroendefull informations
offentlighet inom skolan anpassas till den moderna
individualiserade skolan.
2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
förskoleklassen bör ersättas av en tidigare
skolstart.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att svenska,
matematik och engelska skall vara prioriterade
ämnen i en timplanefri skola.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att grundskolans
ansvar för stödinsatser skall tydliggöras.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolorna skall
kunna besluta om att införa allmän och särskild
kurs i grundskolans basämnen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever som så
behöver skall ha rätt till stöd av speciallärare.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att när elever
avverkat nio år i grundskolan utan att nå målen i
grundskolans basämnen, skall huvudmannen
rapportera detta till en nationell skolinspektion
tillsammans med uppgifter om vilka åtgärder som
vidtagits.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommuner som
inte gör utbildningen fullt tillgänglig för
funktionshindrade skall kunna bötfällas.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att även kommunala
skolor skall kunna vara mer självstyrande i
förhållande till kommunen vad gäller den
pedagogiska verksamheten.
2004/05:Ub266 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Göran Norlander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utbildningsinsatser inom
IT-området.
2004/05:Ub271 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
precisering av skollagen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
Skolverket tar fram en policy vad gäller avgifter
i skolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka
Skolverkets sanktionsmöjligheter mot kommuner som
bryter mot skollagen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att göra en
översyn av i vilken utsträckning kommunerna följer
skollagen vad gäller grundskolans avgiftsfrihet.
2004/05:Ub281 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren
(kd, m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utredning om
skolgången för barn med svårigheter i det sociala
samspelet.
2004/05:Ub284 av Christer Skoog och Kerstin
Andersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om det svenska sommarlovet.
2004/05:Ub297 av Nikos Papadopoulos och Paavo
Vallius (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en analys av situationen
för svenska elever utomlands.
2004/05:Ub302 av Tobias Billström (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om IT som ett
värdefullt verktyg för att nå skolans mål.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om IT som ett
effektivt dokumentationsredskap för elever, lärare
och föräldrar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samråd med
kommuner och skolor kring öppna IT-system.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheterna att
använda IT vid undervisning av barn som lider av
dyslexi.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att garantera
föräldrar rätten att få löpande och uppdaterad
information om de egna barnens skolgång och
kunskapsutveckling distribuerad elektroniskt.
2004/05:Ub303 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om flexibel
skolstart.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjlighet till
höst- och vårintagning av elever i grundskolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kunskapsmålens
uppfyllande skall stå i centrum för skolpolitiken
och styrningen av skolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheterna att
lämna grundskolan för elever som uppnår
kunskapsmålen tidigare än under vårterminen i
årskurs nio.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att få
en individuellt anpassad skoltid för alla elever.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skoltidens längd.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om extra skolår för
den som behöver.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om målstyrning av
skolan.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skollagens
kvantitativa detaljstyrning av skolan.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om individualiserad
undervisning.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
sommarundervisning.
2004/05:Ub306 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen så att
en skola uttryckligen ges rätt att hindra
obehöriga från att vistas på skolområdet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka skolans
undervisning om förtryck och intolerans som ägt
och äger rum med olika ideologiska eller religiösa
förtecken.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommunernas
uppföljning av fullgörandet av skolplikten måste
förbättras, så att skolgången säkras för flickor
som växer upp i miljöer präglade av patriarkala
värderingar.
2004/05:Ub307 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om läroplaner och
kursplaner.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om instruktioner och
regleringsbrev.
2004/05:Ub322 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunala
friskolor.
2004/05:Ub331 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett uppdrag till
Skolverket att utarbeta en nationell policy för
hur skolor och lärare skall hantera frågan om
avgifter i skolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att i
skollagen förtydliga principen om avgiftsfrihet.
2004/05:Ub332 av Lennart Gustavsson och Britt-Marie
Danestig (v):
Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om en
ändring av skollagen så att elever som till följd av
funktionshinder har rätt till tillsyn i anslutning
till skoldagens början och slut också skall ha rätt
till kostnadsfri skolskjuts till och från sådana
verksamheter i enlighet med vad i motionen anförs.
2004/05:Ub338 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Skolverket bör ges i
uppdrag att aktivt informera kommuner och skolor om
den vägledning som finns för sponsring av skolor.
2004/05:Ub341 av Mikaela Valtersson och Mona Jönsson
(mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolans
uppdrag att arbeta med värdegrundsfrågor bör
förstärkas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Myndigheten
för skolutveckling skall få i uppdrag att följa
och sprida olika sätt att arbeta med
värdegrundsfrågor.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
forskning om pedagogiska metoder för att arbeta
med utveckling av barns och ungdomars värdegrund.
2004/05:Ub347 av Runar Patriksson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att låta
organisationen SMOK (Sveriges Musik- och
Kulturskoleråd) utreda musikens betydelse och
särskilt då den kommunala musik- och kulturskolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skriva in
rätten till studier i kommunala musik- och
kulturskolan i läroplanen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunala
musikskolors avgifter.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samverkan mellan
försvarsmusiken och de kommunala musik- och
kulturskolorna.
2004/05:Ub364 av Fredrik Olovsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om minst en genuspedagog i
varje kommun som arbetar i förskolan och skolan.
2004/05:Ub368 av Lennart Axelsson m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att använda nutida
ungdomslitteratur i svenskundervisningen på
högstadiet för att bättre stimulera och
vidmakthålla läslusten hos våra ungdomar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolan börjar
använda sig av den många gånger outnyttjade
kompetensen hos skolbibliotekarier och
ungdomsbibliotekarier.
2004/05:Ub373 av Johan Pehrson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utöka retorikträningen
i skolan och undersöka hur skolan lyckas med att
lära ut retoriska kunskaper.
2004/05:Ub383 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolor skall
vara en reklamfri zon.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvecklingsfonder.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om läromedel.
2004/05:Ub384 av Mikaela Valtersson och Helena
Hillar Rosenqvist (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
naturskolor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet att sprida
kunskap och information om naturskolor och
utomhuspedagogik.
2004/05:Ub387 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp, kd,
mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att icke-våldslig
konflikthantering skall ingå i skolans
undervisning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
systematiska icke-våldsmetoder i klassrummen för
att förebygga alla former av kränkande behandling
med hjälp av konstruktiv konflikthantering.
2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om individuell
kunskapsrätt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla skolor
bör göras till fria självständiga skolor.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en mer
individanpassad undervisning.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av
den nationella timplanen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans resurser.
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om en nationell
information om möjligheterna till skolval.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans
huvuduppgift att förmedla kunskap.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening om vikten av konkurrens inom
utbildningsområdet.
17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om nationella
kunskapsmål.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av tydliga
mål och incitament i skolan.
22. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om behovet av att
lärare och skolledare får ett tydligt mandat att
tillrättaföra elever som skolkar eller stör
undervisningen.
24. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om individuella
kunskapsplaner.
25. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om tidiga
stödinsatser för elever som riskerar att inte nå
målen.
26. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om avvägning
mellan obligatoriska och frivilliga ämnen.
27. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om
individanpassad inriktning av utbildningen redan i
grundskolan.
28. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om flexibel
skolstart.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skoltidens längd.
33. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om undervisning
på entreprenad.
2004/05:Ub393 av Rosita Runegrund (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att kunskap om säkert
surfande och chattande på Internet införs på
läroplanen för grundskola och gymnasium.
2004/05:Ub401 av Veronica Palm m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om elevers rätt till
skriftliga omdömen om skola och lärare.
2004/05:Ub403 av Joe Frans (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Matematikdelegationen.
2004/05:Ub409 av Martin Andreasson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om omnämnandet av kristen
tradition och västerländsk humanism i läroplanerna
för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet samt de frivilliga skolformerna.
2004/05:Ub411 av Marianne Carlström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hem- och
konsumentkunskapens betydelse för barn och ungdomar
i såväl grund- som gymnasieskolan.
2004/05:Ub412 av Nyamko Sabuni (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att tillsätta en kommission
för att granska läromedlen.
2004/05:Ub415 av Else-Marie Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att skyndsamt lägga fram
ett förslag gällande skolskjuts för elever vid
växelvis boende.
2004/05:Ub425 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa läxor i
skolan.
2004/05:Ub426 av Kerstin Andersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av behöriga lärare.
2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,
mp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kursplanerna på
grundskole- och gymnasienivå.
2004/05:Ub443 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs angående behovet av
medieutbildning för alla i skolan.
2004/05:Ub446 av Joe Frans (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppmuntra
kritisk granskning av landets skolböcker ur ett
mångkulturellt perspektiv.
2004/05:Ub470 av Inger Davidson m.fl. (kd):
2. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i
uppdrag att utöva tillsyn över skolors
värdegrunds- och mobbningsarbete.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om redovisning av
skolornas värdegrundsarbete i skolornas
kvalitetsredovisning.
4. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i
uppdrag att utfärda föreskrifter om skolornas
skyldigheter att redovisa sitt arbete mot sexuella
trakasserier i sina kvalitetsredovisningar.
2004/05:Ub472 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en lärare inte
skall ha huvudansvar för fler än 15 elever.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att särskilda
uppgifter (som institutionsföreståndare och
liknande) kompenseras på sätt som bidrar till
skolutveckling.
2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en skola där
elever uppnår kunskapsmålen efter den enskilde
elevens förutsättningar.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till reformer för rätt till kunskaper,
lokal makt och fler lärare i enlighet med vad i
motionen anförs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
utbildningen måste resultera i höjda kunskaper hos
eleverna i grundskolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om kunskapsmål
och en individuell kunskapsrätt.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om flexibel
skolstart.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
individuella utvecklingsplaner skall införas från
år ett.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av hur
stödet som eleven har rätt till enligt
grundskoleförordningen skall stärkas.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att införa
lokala skolstyrelser.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om skolledarens
pedagogiska roll.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om inrättande av
kunskapskontrakt.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att elever med
utländsk bakgrund skall kunna prioritera svenska
och att undervisningen i andra ämnen därför skall
kunna skjutas upp.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
ämnesundervisning på ett annat språk än svenska
bör kunna ske på distans.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att åtgärder
skall vidtas för att stärka svenska som andraspråk
och modersmålsundervisningen i skolan.
2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (kd):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning
rörande utbildningen för de s.k. bokstavsbarnen.
2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans
värdegrund.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att arbetet med
skolans värdegrund skall ingå i skolornas
kvalitetsredovisning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett skriftligt
omdöme rörande elevens uppträdande i skolan.
5. Riksdagen beslutar att en elevs ogiltiga frånvaro
skall skrivas in i betyget.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om historieämnet.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
religionskunskapsämnet.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kristendomens
ställning i religionsämnet.
11. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag om hur möjligheten till
flexibel skolstart skall utnyttjas i högre grad.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelningen
mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i
skolan.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kulturens roll i
skolan och musik- och kulturskolornas betydelse
för barns utveckling.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att
arbeta inom ideell sektor samt inom vård och
omsorg under elevens fria val.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elevers behov
av särskilt stöd skall tillgodoses.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten till
studieuppehåll före åttonde eller nionde skolåret
i grundskolan.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
metoder för att möta de s.k. bokstavsbarnens
behov.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om elever med
invandrarbakgrund och modersmålsundervisning.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka
rektorns roll som pedagogisk ledare.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studie- och
yrkesvägledarnas betydelse.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad samverkan
mellan grund- och gymnasieskolan.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rollfördelningen i
den målstyrda skolan.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lokala styrelser
för skolorna.
33. Riksdagen beslutar att ta bort nationella
timplanen för skolan.
36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block,
samt fördelningen mellan praktiska och teoretiska
ämnen.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en lagstadgad
miniminivå för elevinflytande.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat
elevinflytande i takt med stigande ålder.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föräldrars rätt
till information och inflytande i skolan.
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om läromedlens
betydelse.
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om IT som pedagogiskt
hjälpmedel.
2004/05:Ub483 av Börje Vestlund m.fl. (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att läroböcker och
annat material skall granskas ur ett
genusperspektiv.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
jämställdhetsplaner på svenska skolor uppdateras
och efterföljs.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
lagstiftning tas fram för att garantera elever i
skolan samma rättigheter som
diskrimineringslagarna ger anställda.
2004/05:Ub490 av Eva Arvidsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av kvinnohistoria
som en obligatorisk del av historieämnet.
2004/05:Ub492 av Christina Axelsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av mer kunskap om
kooperation i skolan.
2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de
skolkvalitetsdata som finns publiceras.
2004/05:K460 av Yvonne Ruwaida och Gustav Fridolin
(mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
läromedel.
2004/05:L291 av Inger René m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konsumentkunskap.
2004/05:Sf237 av Per Westerberg m.fl. (m):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om större möjlighet
till individualisering i skolan och att alla skall
ha möjlighet att fritt välja den skola som passar
dem bäst.
2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reformeringen av
skolan och om skolan som murbräcka mot
utanförskapet.
2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa rätten
till modersmålsundervisning under hela skoltiden
och en skyldighet för kommunen att erbjuda
undervisning om det finns minst tre elever som är
berättigade till sådan.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att upprätta ett
slags "kontrakt" mellan skola och föräldrar.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förändra
Sverigebilden genom att synliggöra minoriteternas
roll i den svenska historien och det nutida
samhället i historie-, litteratur- och
samhällsundervisningen.
2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson
(c):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skånska skolor
borde undervisa i skånsk/dansk historia samt i
danska språket.
2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, kd, c, mp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de globala
hållbarhetsfrågorna skall ingå som en obligatorisk
del i all utbildning i Sverige - från förskola
till den högre utbildningen.
2004/05:N392 av Tina Acketoft (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans roll för
entreprenörskap.
2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om ett generellt
bemyndigande för de kommuner i Stockholmsregionen
som så önskar att bedriva förnyelseverksamhet
på skolans område.
2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att unga män och pojkar skall
uppmuntras att göra utbildningsval utifrån intresse och
färdigheter och stimuleras att göra val som motverkar
könssegregeringen på arbetsmarknaden.