Utbildningsutskottets betänkande
2004/05:UBU8
Fristående skolor
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 45 yrkanden från allmänna
motionstiden 2004 som gäller fristående skolor.
Utskottet föreslår att samtliga yrkanden avslås.
Yrkandena handlar bl.a. om begreppet fristående
skolor, villkoren för fristående skolor liksom
rättigheter och skyldigheter för dessa, utredning om
konsekvenserna för kommunerna med fristående skolor
och konfessionella skolor. Vidare behandlas yrkanden
om villkoren för etablering av fristående skolor
samt frågor om ersättning och tillsyn. Andra
yrkanden handlar om fristående skolors möjligheter
att anordna individuella program, vuxenutbildning
och fritidsverksamhet. Yrkanden om minsta elevantal,
undervisning i frågor om homo-, bi- och
transsexualitet samt skolskjuts behandlas också.
Utskottet hänvisar i sina bedömningar bl.a. till
tidigare ställningstaganden och till pågående
utredning eller beredning, bl.a. av
Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet
och likvärdighet (SOU 2002:121).
Mot utskottets förslag när det gäller införandet
av ett sista datum för besked om
etableringstillstånd för att starta en fristående
skola har fem partier (m, fp, kd, c och mp)
reserverat sig gemensamt. Dessa partier har också
gemensamt reserverat sig i fråga om ett
tillkännagivande om lika villkor för skolor oavsett
driftsform. I övrigt finns reservationer från
samtliga partier utom Socialdemokraterna och
Miljöpartiet.
Särskilda yttranden har lämnats av Folkpartiet och
Vänsterpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Lika villkor för skolor oavsett
driftsform
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 3,
2004/05:Ub322 yrkande 1 och
2004/05:Ub474 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, kd, c, mp)
2. Friheten för fristående skolor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub322 yrkande 17.
Reservation 2 (m, kd)
3. Samma rättigheter och skyldigheter för
alla skolor
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 4 och
2004/05:Ub358.
Reservation 3 (c)
4. Utredning av reglerna för fristående
skolor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub330.
Reservation 4 (v)
5. Konfessionella fristående skolor
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub256,
2004/05:Ub432 och
2004/05:Ub474 yrkande 2.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (kd)
6. Begreppet fristående skolor
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub322 yrkande 18 och
2004/05:Ub474 yrkande 3.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
7. Etablering av fristående skolor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub322 yrkandena 6, 12 och 16.
Reservation 8 (m)
8. Kommunernas påverkan på
tillståndsgivning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 14,
2004/05:Ub380 och
2004/05:Ub500.
Reservation 9 (m, fp, kd)
9. Skolverkets tillståndshantering
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub228 och
2004/05:Ub474 yrkande 6.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)
10. Sista datum för besked om
etableringstillstånd
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub269.
Reservation 11 (m, fp, kd, c, mp)
11. Tillstånd för fristående skolor för
funktionshindrade
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub479 yrkande 11.
Reservation 12 (m, fp, kd, c)
12. Ersättningssystemets utformning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub322 yrkandena 2 och 5.
Reservation 13 (m)
13. Beräkningsunderlag för ersättning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub322 yrkande 4.
Reservation 14 (m, fp)
14. Riksnorm för ersättning till
grundskolor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub322 yrkande 10.
Reservation 15 (m, fp)
15. Riksprislista för
gymnasieutbildningar
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub322 yrkande 9.
Reservation 16 (m, fp)
16. Prövning av ersättningsnivån av
Skolverket
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub474 yrkande 7.
Reservation 17 (kd)
17. Prövning av ersättningsnivån i
domstol
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub270.
Reservation 18 (m, fp, c)
18. Tillsyn
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub213 samt
2004/05:Ub322 yrkandena 11 och 13.
19. Individuella program
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 7 och
2004/05:Ub474 yrkande 8.
Reservation 19 (m, fp, kd, c)
20. Vuxenutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 27,
2004/05:Ub275 yrkande 5,
2004/05:Ub322 yrkande 20 och
2004/05:Ub474 yrkande 9.
Reservation 20 (m, fp, kd, c)
21. Fritidsverksamhet
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub322 yrkande 19.
Reservation 21 (m, fp)
22. Lägsta elevantal
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub474 yrkande 5 och
2004/05:N407 yrkande 12.
Reservation 22 (m, kd)
23. HBT-frågor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub442 yrkande 6.
24. Rätten till skolskjuts
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 15,
2004/05:Ub322 yrkande 21 och
2004/05:Ub474 yrkande 4.
Reservation 23 (m, fp, kd, c)
Stockholm den 10 mars 2005
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),
Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),
Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik
Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise
Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikaela
Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s) och Lennart
Gustavsson (v).
2004/05
UbU8
Utskottets överväganden
Övergripande frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå yrkanden om lika villkor
för skolor oavsett driftsform och om friheten
för fristående skolor. Vidare bör yrkanden om
utredning av reglerna för fristående skolor,
konfessionella fristående skolor och
begreppet fristående skolor avslås.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c, mp),
2 (m, kd), 3 (c), 4 (v), 5 (m), 6 (kd) och 7
(m, fp, kd, c) samt särskilda yttranden 1
(fp) och 2 (v).
Motionerna
Moderaterna understryker i motion 2004/05:Ub322
yrkande 1 betydelsen av att alla skolor skall ha
samma villkor. Den moderata skolpolitiken syftar
enligt motionärerna till att alla skolor skall vara
av hög kvalitet oavsett driftsform och oavsett i
vilken kommun de ligger. Kristdemokraterna
framhåller i motion 2004/05:Ub474 yrkande 1 att de
fristående skolorna inte enbart är ett komplement
till kommunala skolor utan både fristående och
kommunala skolor är var för sig viktiga delar av
skolväsendet. Fristående skolor är inte ett
skolväsendets B-lag, snarare kommer enligt
Kristdemokraterna mycket av organisatorisk och
pedagogisk förnyelse från fristående skolor. Också
Centerpartiet poängterar i motion 2004/05:Ub275
yrkande 3 friskolornas betydelsefulla roll i det
svenska skolväsendet, bl.a. genom den mångfald av
olika pedagogiska inriktningar som de representerar.
Motionärerna menar att de utgör ett viktigt inslag i
den öppenhet och valfrihet som skall känneteckna
skolväsendet.
I motion 2004/05:Ub322 yrkande 17 hävdar
Moderaterna att de fristående skolornas frihet har
minskat sedan friskolereformen, bl.a. genom att
ersättningssystemet försämrats stegvis.
Centerpartiet framhåller i motion 2004/05:Ub275
yrkande 4 att fristående skolor skall ha samma
rättigheter och skyldigheter som den kommunala
skolan. Motionärerna redovisar ett antal områden där
man menar att villkoren är olika: möjligheten för
barn med funktionsnedsättning att gå i fristående
skola, intagningsreglerna till gymnasiet,
möjligheten att driva individuella program samt
reglerna om skolskjuts. I motion 2004/05:Ub358 (s)
yrkas om rättvisa villkor för kommunala och
fristående skolor. Motionärerna menar att de
fristående skolorna genom lagstiftning måste förmås
att ta större och mer långsiktigt ansvar för sina
elever.
Vänsterpartiet begär i motion 2004/05:Ub330 en
utredning om de samhälleliga konsekvenserna av
gällande regler för fristående skolor. Utredningen
bör enligt motionärerna ta upp frågor om kommunernas
och statens ekonomi och möjligheter att planera samt
friskolornas inverkan på jämställdhet, segregation,
skoldemokrati och inflytande.
Konfessionella skolor behandlas i tre motioner.
Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:Ub474
yrkande 2 att skolor med konfessionell inriktning
fyller en viktig uppgift. Motionärerna poängterar
att dessa skolor inte skall utsättas för vare sig
hårdare eller mildare granskning än övriga skolor.
Det är också viktigt att de konfessionella skolorna
tillåts ha konfessionella inslag i undervisningen så
länge detta inte bryter mot den värdegrund som alla
skolor skall omfatta. I motion 2004/05:Ub432 (fp)
ifrågasätter motionären om offentliga medel skall
användas för att fostra och utbilda i en viss tro då
det finns tveksamhet om konfession och svensk
läroplan kan samverka. I motion 2004/05:Ub256 (s)
understryks vikten av att konfessionella skolor
utsätts för en regelbunden och noggrann granskning
för att bidrag skall kunna utgå, eftersom risken
finns att det blir den konfessionella skolans
religiösa inriktning som dominerar undervisningen.
Moderaterna och Kristdemokraterna tar upp
begreppet fristående skolor i anledning av att
Skollagskommittén i betänkandet Skollag för kvalitet
och likvärdighet (SOU 2002:121) föreslår att dessa
skolor i stället skall benämnas "enskilda skolor".
Partierna motsätter sig i motionerna 2004/05:Ub322
yrkande 18 respektive 2004/05:Ub474 yrkande 3 att
beteckningen ändras eftersom enskilda skolor ger
associationer till, och därmed kan förväxlas med,
icke offentligt finansierade privata skolor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
När utskottet behandlade proposition 2001/02:35
Fristående skolor uttalade utskottet (bet.
2001/02:UbU7) att en grundläggande förutsättning när
det gäller att skapa en skola för alla är att
villkoren för fristående skolor och offentliga
skolor görs rättvisa och likvärdiga. Likvärdiga
ekonomiska villkor är också en förutsättning för
verklig valfrihet, särskilt för elever från
ekonomiskt svaga grupper eller elever som är i behov
av särskilt stöd. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu.
Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet
och likvärdighet (SOU 2002:121) innehåller en rad
förslag som berör fristående skolor och därmed också
flertalet av de motionsyrkanden som behandlas i
detta betänkande. Kommitténs förslag bereds för
närvarande inom Regeringskansliet. Arbetet bedrivs i
samverkan mellan Socialdemokraterna respektive
Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Utskottet anser att
resultatet av beredningen bör avvaktas innan
ställning tas i frågor som berörs av
skollagsarbetet. Utskottet anser därmed också att
det inte finns behov av en utredning om de
samhälleliga konsekvenserna av gällande regler för
fristående skolor.
När det gäller yrkandena om konfessionella skolor
har utskottet senast i betänkande 2003/04:UbU4
Fristående skolor framhållit att riksdagen inte bör
göra något särskilt uttalande med anledning av
liknande motionsyrkanden. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu men vill ändå påpeka att fristående
skolor, såväl på grundskolenivå som på gymnasienivå,
enligt gällande regler i skollagen (1985:1100) skall
svara mot de allmänna mål och den värdegrund som
gäller för utbildning inom det offentliga
skolväsendet (9 kap. 2 och 8 §§). I samma lagrum
stadgas att en fristående skola, inom ramen för den
gemensamma värdegrunden, får ha en konfessionell
inriktning.
Utskottet finner det också viktigt att i
sammanhanget hänvisa till följande uttalanden som
regeringen gjorde i förarbetena till dessa
bestämmelser (prop. 1995/96:200 Fristående skolor
m.m.).
I en fristående skola med konfessionell profil
måste undervisningen i religionskunskap, men även
utbildningen i övrigt, bedrivas under iakttagande
av läroplanens krav på saklighet och allsidighet,
öppenhet för skilda uppfattningar, tolerans samt
möjligheter till personliga ställningstaganden. -
- - En fristående skola skall hävda de
grundläggande värden som anges i skollagen och
läroplanerna samt klart ta avstånd från det som
strider mot dessa värden. Undervisningen får inte
i något ämne vara indoktrinerande eller
tendentiös. Elevens rätt till en saklig och
allsidig undervisning av god kvalitet kan aldrig
underordnas föräldrarnas rätt att välja en
undervisning som överensstämmer med deras
religiösa eller filosofiska övertygelse.
I den nämnda propositionen underströk regeringen att
Skolverket i sin tillsyn av fristående skolor
särskilt bör ge akt på om skolan bedriver sin
verksamhet i enlighet med skollagens och
läroplanernas värdegrund och allmänna mål. Om
Skolverket i sin tillsyn finner att undervisningen i
den fristående skolan inte lever upp till dessa
krav, skall beslutet om godkännande återkallas.
Utöver Skolverkets ordinarie inspektioner fick
verket i juni 2003 i uppdrag av regeringen att
genomföra en särskild inspektion. Skolverket
överlämnade den 15 januari 2004 rapporten Inspektion
av fristående skolor med konfessionell inriktning
eller motsvarande (dnr 54-2003:2372). Enligt
rapporten omfattade inspektionen sammanlagt 25
fristående grundskolor. Av dessa skolor har 19
skolor av huvudmannen betecknats som konfessionella:
13 kristna, 4 islamiska och 2 judiska. Övriga sex
skolor har av huvudmannen betecknats som
språkligt/etniska eller allmänna till sin inriktning
men haft en profil som gjort att Skolverket ansett
att de borde ingå i inspektionen. Skolverkets
samlade bedömning i rapporten visade att skolornas
verksamhet inte stred mot de allmänna mål och den
värdegrund som gäller för all utbildning inom det
offentliga skolväsendet. Det fanns t.ex. inga
indikationer på att allsidigheten och sakligheten i
undervisningen skulle åsidosättas. Däremot hade
skolorna problem som orsakas av bristande styrning,
ledning och kvalitetssäkring. På samtliga skolor har
Skolverket funnit anledning att antingen ge
förelägganden om brister som måste åtgärdas eller
peka på behov av ytterligare utveckling av
verksamheten. Utskottet vill i detta sammanhang
också hänvisa till den pågående beredningen av
Skollagskommitténs förslag till ny skollag.
Utskottet anser vidare att yrkandena om
benämningen på fristående skolor bör avslås i
avvaktan på regeringens förslag till ny skollag.
Etableringsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
etableringsfrihet, kommunens roll vid
tillståndsgivning, hanteringen av ansökningar
om att starta fristående skolor samt
tillstånd för fristående skolor för
funktionshindrade. Utskottet hänvisar till
tidigare ställningstaganden och pågående
beredningsarbete.
Jämför reservationerna 8 (m), 9 (m, fp, kd),
10 (m, fp, kd, c), 11 (m, fp, kd, c, mp) och
12 (m, fp, kd, c).
Motionerna
Moderaterna menar i motion 2004/05:Ub322 yrkande 16
att etableringsfriheten för fristående skolor hotas
genom förslag om att kommunerna i princip ges
vetorätt vid nyetableringar och skyddas från
konkurrens från fristående alternativ. Riksdagen har
vid ett flertal tillfällen uttalat sig mot kommunal
vetorätt men det finns enligt motionärerna all
anledning att återupprepa kravet. Det är staten som
skall godkänna alla skolor och också staten som
skall kunna dra in tillståndet och rätten till
bidrag för skolor som inte uppfyller de
grundläggande kvalitetskraven (yrkande 12). I samma
motion, yrkande 6, pekar Moderaterna på problemet
med att kommuner kan använda plan-, bygg- och
lokalfrågor för att hindra etablering av friskolor.
Kommunerna utgår från ett intresse av att skydda den
egendrivna verksamheten från konkurrens genom att
inte hjälpa friskolor att finna lokaler för sin
verksamhet.
Folkpartiet menar i motion 2004/05:Ub258 yrkande
14 att kommunernas möjligheter att inverka negativt
på en friskolas ansökningsprocess måste upphöra.
Motionärerna menar att Skolverket har den största
kompetensen att bedöma vilka fristående skolor som
uppfyller de krav som ställs och är till skillnad
från kommunen en neutral part.
Kommunernas inflytande behandlas också i motion
2004/05:Ub500 (s) där motionären anser att
Skolverket måste ta större hänsyn till hur
kommunerna påverkas vid etableringar av fristående
skolor så att inte den sammantagna
utbildningsverksamheten i kommunerna försämras. I
motion 2004/05:Ub380 (s) framhålls att besluten om
fristående skolor och riksrekryterande
gymnasieutbildningar fattas av statliga myndigheter
medan de ekonomiska konsekvenserna drabbar
kommunerna. Problemet enligt motionärerna är att
kostnaderna för elever på sådana utbildningar och
skolor inte kan balanseras med motsvarande
kostnadssänkningar och att detta på längre sikt
innebär en kvalitetsmässig utarmning av kommunernas
verksamhet. Regelverket kring dessa utbildningar bör
därför ses över.
Tre motioner behandlar ansökningsförfarandet.
Kristdemokraterna hävdar i motion 2004/05:Ub474
yrkande 6 att ansökningsförfarandet drar ut på tiden
hos Skolverket och att många skolor därför får sina
tillstånd alldeles för sent för att komma i gång med
skolorna såsom avsetts och även för sent för att
hinna överklaga. Skolverket måste därför förbättra
sina rutiner så att alla som ansökt om tillstånd får
besked i rimlig tid. I motion 2004/05:Ub228 (m)
anser motionärerna att den som ansöker om att få
starta en friskola måste få beslut som ligger
väsentligt tidigare än i dag, t.ex. hösten innan den
tänkta skolstarten. Ett sista datum för när
fristående skolor bör få sina besked om de får
starta en skola eller inte bör införas enligt motion
2004/05:Ub269 (mp). Datumet skall infalla i god tid
innan läsåret startar, men också så att skolan skall
kunna överklaga ett eventuellt avslag och ändå kunna
starta skolan om beslutet ändras, alternativt ansöka
på nytt.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub479
yrkande 11 att Skolverket skall vara tillstånds- och
tillsynsmyndighet för alla fristående skolor, även
för skolor för funktionshindrade. Att
Specialskolemyndigheten är tillståndsgivare är
enligt motionärerna en oförklarlig särbehandling av
de funktionshindrade.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
När det gäller yrkandena om etablering av
fristående skolor och kommuners möjlighet att
inverka på förfarandet bör de enligt utskottets
uppfattning avslås med hänvisning till tidigare
riksdagsbehandling. Enligt gällande bestämmelser i
skollagen (1985:1100) skall Skolverket förklara en
godkänd fristående skola på grundskolenivå
berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner.
Ett sådant beslut skall dock inte fattas om skolans
verksamhet skulle innebära påtagliga negativa
följder för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen (9 kap. 6 och 6 a §§). Motsvarande
bestämmelser finns för fristående skolor på
gymnasienivå, nämligen att beslut om rätt till
bidrag inte skall fattas i fråga om utbildning som
skulle innebära påtagliga negativa följder för
skolväsendet i den kommun där skolan är belägen
eller i närliggande kommuner (9 kap. 8 och 8 b §§).
I förordningen (1996:1206) om fristående skolor
föreskrivs att när Skolverket handlägger ärenden om
godkännande av och bidrag till fristående
grundskolor och särskolor, skall verket ge den
kommun där skolan skall vara belägen tillfälle att
yttra sig. När kommunen yttrar sig bör den bifoga en
konsekvensbeskrivning (1 a kap. 2 §). Motsvarande
gäller i ärenden om bidrag till fristående
gymnasieskolor och gymnasiesärskolor med tillägget
att även närliggande kommuner som kan antas bli
berörda av en etablering av en skola skall ges
tillfälle att yttra sig över ansökan (2 kap. 2 §).
Utskottet behandlade motioner om etablering av
fristående skolor i motionsbetänkandet Fristående
skolor (bet. 2003/04:UbU4). Utskottet framhöll då
att riksdagen våren 2002 avslog regeringens förslag
i propositionen Fristående skolor (prop. 2001/02:35,
bet. 2001/02:UbU7, rskr. 184) om tydligare och mer
detaljerade lagregler för Skolverkets prövning av om
en fristående skola skall ha rätt till kommunala
bidrag. Regeringen hade föreslagit att Skolverket
inte skulle förklara en fristående skola berättigad
till bidrag, om skolans verksamhet vid en
helhetsbedömning, som bl.a. innefattade skolans
storlek, geografiska läge och - på gymnasienivå -
utbildningens innehåll, skulle innebära påtagliga
negativa följder för skolväsendet i kommunen eller i
närliggande kommuner. I betänkandet refererades
också riksdagsbehandlingen under riksmötet 2002/03.
Frågan om kommunernas inflytande togs då upp till
behandling med anledning av ett motionsyrkande från
Vänsterpartiet (bet. 2002/03:UbU15). Denna gång
biföll riksdagen en fempartireservation om avslag på
motionsyrkandet och om bibehållande av de
bestämmelser som gäller i dag. I sammanhanget vill
utskottet också erinra om den pågående beredningen
av ny skollag.
När det gäller hanteringen av ansökningar om
tillstånd att starta en fristående skola och om
tidpunkten för besked till den som ansökt om ett
sådant tillstånd anför utskottet följande.
Skolverket har i rapporten Skarpare rutiner vid
tillståndsprövning och inspektion av fristående
skolor (dnr 01-2003:1995) redogjort för Skolverkets
arbete med tillståndsgivning. En undersökning gjord
av verket visar att huvudmännen för fristående
gymnasieskolor menar att alltför sena
tillståndsbeslut är ett mycket stort problem.
Skolorna vill helst ha beslut före oktober året
innan skolan skall starta. Tidig kunskap om
ärendenas utgång skulle även underlätta kommunernas
planläggning av det totala skolväsendet i kommunen.
Inför bidragsåret 2004 hade Skolverket som
målsättning att de som lämnat in ansökan före den 1
februari 2003 skulle få ett beslut tidigt under
hösten. Skolverket mottog 23 ansökningar före detta
datum och samtliga var färdigbehandlade den 1
oktober. Skolverket föreslår i rapporten att
skollagen ändras så att ansökan om att få starta en
fristående skola skall ha inkommit till Skolverket
före den 1 februari läsåret innan skolan skall
starta. Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet
bereds denna fråga inom ramen för arbetet med en ny
skollag.
När det gäller yrkandet om att Skolverket bör vara
tillstånds- och tillsynsmyndighet för fristående
skolor för funktionshindrade bör detta avslås med
hänvisning till att frågan redan är aktualiserad i
samband med arbetet med ny skollag inom
Regeringskansliet.
Ersättningsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
ändrade regler för ersättningssystemets
utformning och om prövning av
ersättningsnivån i domstol med hänvisning
till gällande regler, tidigare
ställningstaganden samt pågående utredning.
Jämför reservationerna 13 (m), 14 (m, fp), 15
(m, fp), 16 (m, fp), 17 (kd) och 18 (m, fp,
c).
Motionerna
Moderaterna hävdar i motion 2004/05:Ub322 att
ersättningssystemet för fristående skolor har
försämrats stegvis till nackdel för de fristående
skolorna (yrkande 2). Ersättningssystemets
utformning är enligt motionärerna av central
betydelse för de fristående skolornas möjlighet att
bedriva sin verksamhet. Moderaterna menar också att
kommunernas beräkningsunderlag för ersättningarna
behöver bli betydligt mer enhetligt och transparant
(yrkande 4). Med nuvarande ersättningssystem är de
fristående skolorna beroende av kommunledningens
godtycke i fråga om hur stor ersättningen skall bli
per elev. Moderaterna tar också upp problematiken
med lokaltillgång och lokalkostnader för fristående
skolor. Motionärerna pekar på att lokalkostnaderna
varierar mellan kommuner och skolor och att det
också skiljer sig från kommun till kommun hur
hyrorna sätts och fördelas. Osäkerheten bland de
fristående skolorna är därför stor (yrkande 5).
I Moderaternas motion 2004/05:Ub322 yrkande 10
begärs ett tillkännagivande till regeringen om
behovet av en riksnorm för ersättningsnivån till
fristående grundskolor. Skolverket bör få i uppdrag
att utforma en normalprislista för ersättningsnivån.
Ett sådant normvärde skall kunna ligga till grund
för överenskommelser mellan kommun och skola och
användas vid eventuella tvister. I samma motion,
yrkande 9, föreslår Moderaterna att riksprislistan
för gymnasieutbildningar återinförs. Genom
riksprislistan garanteras eleverna att skolorna har
en långsiktighet.
Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub474
yrkande 7 att ett nytt ersättningssystem för
fristående gymnasieskolor skolor bör införas. Man
menar att kommunen i dialog med de fristående
skolorna skall fastställa ersättningen och om någon
av parterna är missnöjd skall denne kunna vända sig
till Skolverket för prövning.
I motion 2004/05:Ub270 (mp) föreslås att friskolor
skall få rätt att få de kommunala bidragen prövade
av allmän förvaltningsdomstol genom
förvaltningsbesvär. Det skulle betyda att domstolen
inte bara kan undanröja ett felaktigt beslut utan
även beslutar vilken ersättning kommunen skall
betala till friskolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet behandlade bidragsfrågor till fristående
skolor senast i betänkande 2003/04:UbU4, Fristående
skolor. Vad gäller bidrag till fristående
grundskolor framhöll utskottet att likvärdiga och
rättvisa villkor skall gälla för alla skolor oavsett
huvudman, och utskottet menade också att det är
viktigt att denna princip kan upprätthållas.
Utskottet har fortfarande denna uppfattning.
Reglerna om fördelning av resurser till
grundskolan finns i 9 kap. 6 § skollagen. Där
stadgas att för varje elev som genomgår utbildning
motsvarande den som ges i grundskolan lämnas bidrag
av hemkommunen. Bidraget skall bestämmas med hänsyn
till skolans åtagande och elevens behov efter samma
grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av
resurser till de egna grundskolorna. Utskottet
förutsätter, liksom i betänkande 2003/04:UbU4, att
kommunerna utvecklar regler för resursfördelningen
på grundskolenivån som är rimliga. En prislista på
nationell nivå för grundskolan kan utskottet inte
förorda eftersom förutsättningarna för
skolverksamheten är alltför skiftande mellan olika
kommuner.
När det gäller ersättningssystemet för fristående
gymnasieskolor regleras detta i 9 kap. 8 a §
skollagen. Där stadgas att om utbildningen i
bidragshänseende har hänförts till ett sådant
nationellt program som elevens hemkommun anordnar,
skall bidraget bestämmas efter samma grunder som
kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till
det programmet i de egna gymnasieskolorna.
Paragrafens lydelse beslutades våren 2002 (prop.
2001/02:35, bet. 2001/02:UbU7, rskr. 184) och
utskottet ansåg att det nya bidragssystemet, bättre
än vad riksprislistan gjort, borde kunna garantera
att likvärdiga och rättvisa ekonomiska villkor
skulle gälla för kommunala och fristående
gymnasieskolor. Utskottet har fortfarande denna
uppfattning.
Utskottet vill också peka på att riksdagen,
samtidigt som de nya bidragsreglerna för fristående
gymnasieskolor beslutades, gjorde ett
tillkännagivande till regeringen om behovet av att
det utarbetades ett system för redovisning av
kostnaderna för olika program vid kommunala
gymnasieskolor. Ett sådant system har utarbetats av
Skolverket.
Slutligen erinrar utskottet om att riksdagen
nyligen har beslutat om ändringar i reglerna för
bidrag till fristående gymnasieskolor (prop.
2004/05:1, bet. 2004/05:UbU1). Ändringen innebär att
ersättningen, för det fall elevens hemkommun inte
anordnar det aktuella programmet, alltid skall utgå
med det belopp som har föreskrivits av regeringen
eller den myndighet regeringen bestämt.
När det gäller yrkandet om domstolsprövning av
kommunens bidrag till fristående skolor anser
utskottet att beredningen av Skollagskommitténs
betänkande inom Regeringskansliet bör avvaktas.
Tillsynsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
tillsyn med hänvisning till tidigare
ställningstagande.
Motionerna
Moderaterna anser i motion 2004/05:Ub322 yrkande 11
att tillsynen av hur fristående skolor efterlever de
regler som gäller för skolverksamheten även i
fortsättningen skall skötas av Skolverket. I samma
motion, yrkande 13, understryker Moderaterna att
kommunerna inte skall ha insyns- och granskningsrätt
i de fristående skolorna. Detta är inte acceptabelt
då kommunerna själva driver skolor och då de kan
komma att ges ökat inflytande över om fristående
skolor över huvud taget skall godkännas eller få
fortsätta sin verksamhet. I motion 2004/05:Ub213 (m)
anförs att alla friskolor skall utvärderas, men inte
av kommunerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att rikdagen avslår
motionsyrkandena.
Fristående skolor skall i fråga om sin utbildning
stå under tillsyn av Skolverket och vara skyldiga
att delta i den uppföljning och utvärdering av
skolväsendet som genomförs av verket.
Bidragsberättigade fristående skolor är skyldiga att
i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i
den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av
sitt eget skolväsende.
I behandlingen av betänkande 2002/03:UbU15,
Fristående skolor, biföll riksdagen en reservation
rörande uppföljning och utvärdering av fristående
skolor. Reservanterna konstaterade att det fanns en
vilja hos regeringen att låta kommunerna kontrollera
de fristående skolorna, något som de vände sig emot.
Enligt deras mening skall uppföljning och
utvärdering av fristående skolor utföras av
Skolverket. Riksdagens tillkännagivande med
anledning härav hanteras enligt uppgift från
Utbildningsdepartementet tillsammans med förslaget
om ny skollag.
Skolverket fick i juni 2003 ett uppdrag att bl.a.
redovisa hur verket inom ramen för den nya
utbildningsinspektionen kunde skapa nya och skarpa
rutiner och metoder för inspektion av fristående
skolor, liksom för verkets tillsyn under nya skolors
andra verksamhetsår. Särskild tonvikt skulle läggas
vid hur Skolverket kan säkra att läroplanernas
värdegrund och allmänna mål följs i verksamheten. I
januari 2004 redovisade Skolverket rapporten
Skarpare rutiner vid tillståndsprövning och
inspektion av fristående skolor (som också omnämnts
ovan). I rapporten redogör verket för i vilken
omfattning inspektion genomförts enligt uppdraget,
vilka iakttagelser som gjorts samt vilka åtgärder
detta föranlett. I rapporten redogör verket för en
rad åtgärder som man avser att vidta inom ramen för
dess tillståndsgivning respektive inspektion.
Därutöver föreslår myndigheten ett antal
författningsändringar samt en utredning för att
studera för- och nackdelar med olika
huvudmannaformer. Också detta förslag bereds
tillsammans med förslaget om ny skollag.
Utskottet vill slutligen peka på att frågorna om
information från en fristående skola till Skolverket
eller till en kommun där skolan är belägen behandlas
i samband med beredningen av ny skollag.
Verksamheten vid fristående skolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
fristående skolors möjlighet att anordna
individuella program, vuxenutbildning och
fritidsverksamhet. Yrkanden om lägsta
elevantal samt undervisning i HBT-frågor bör
också avslås. Utskottet hänvisar till
tidigare ställningstaganden och pågående
beredningsarbete.
Jämför reservationerna 19 (m, fp, kd, c), 20
(m, fp, kd, c), 21 (m, fp) och 22 (m, kd).
Motionerna
Kristdemokraterna och Miljöpartiet anser att
fristående skolor skall kunna erbjuda elever
individuella program. Miljöpartiet föreslår i motion
2004/05:Ub230 yrkande 7 att riksdagen skall besluta
att friskolor skall få rätt att anordna individuella
program. Motionärerna menar att möjligheten att
välja skola kan fungera motiverande och att detta är
viktigt ur ett rättviseperspektiv. Kristdemokraterna
begär i motion 2004/05:Ub474 yrkande 8 ett
tillkännagivande till regeringen att fristående
skolor skall få rätt att starta individuella
program. Begränsningen är enligt motionärerna
orimlig. De menar att många fristående skolor kan
vara väl lämpade att ta emot elever som saknar
studiemotivation då många skolor drivs med
alternativa och nyskapande pedagogiska metoder.
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet menar att fristående skolor skall få
rätt att anordna vuxenutbildning. Moderaterna
framhåller i motion 2004/05:Ub322 yrkande 20 att
vuxenutbildningen liksom andra utbildningsformer bör
gynnas av etableringsfrihet. I motion 2004/05:Ub258
yrkande 27 föreslår Folkpartiet att fristående
vuxenutbildningsenheter skall få etableras enligt
samma villkor som gäller för fristående
gymnasieskolor. Kristdemokraterna anser i motion
2004/05:Ub474 yrkande 9 att det skall vara möjligt
att starta fristående skolor för att bedriva
vuxenutbildning på motsvarande sätt som gäller för
grund- och gymnasieskolor. I motion 2004/05:Ub275
yrkande 5 menar Centerpartiet att fristående skolor
för vuxenutbildning måste tillåtas med samma
förutsättningar och regelverk som gäller för
fristående skolor.
Moderaterna anser i motion 2004/05:Ub322 yrkande
19 att fristående skolor bör få rätt, men inte ha
skyldighet, att erbjuda och få ersättning för
fritidsverksamhet. Motionärerna menar att det för de
flesta elever är både praktiskt och tryggt att
fritidsverksamheten samverkar med - och också finns
i anslutning till - skolan.
Två motionsyrkanden rör kravet att en fristående
skola skall ha minst 20 elever för att godkännas. I
motionerna 2004/05:Ub474 yrkande 5 och 2004/05:N407
yrkande 12 begär Kristdemokraterna ett
tillkännagivande till regeringen att tillämpningen
av dispensmöjligheterna från lägsta elevantal bör
ses över. Kravet innebär att många byskolor hotas av
stängning, och motionärerna menar att om
finansieringslösningar finns för att driva en skola
och övriga krav uppfylls, skall inte det exakt
antalet elever få vara avgörande för om skolan ges
tillstånd eller ej.
I motion 2004/05:Ub442 (c, fp, v, mp) yrkande 6
menar motionärerna att det måste tydliggöras att
alla elever har samma rätt till en objektiv
undervisning i frågor om sexualitet och samlevnad,
inklusive undervisning om frågor om homo-, bi- och
transsexualitet. Enligt motionärerna förekommer inte
en sådan undervisning i alla fristående skolor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att rikdagen avslår
motionsyrkandena med hänvisning till tidigare
ställningstaganden och Regeringskansliets arbete med
ny skollag.
Utskottet avstyrkte i samband med behandlingen av
gymnasiepropositionen (bet. 2003/04:UbU13) yrkanden
om individuella program i fristående gymnasieskolor.
Utskottet var inte berett att bifalla yrkandena och
hänvisade till den möjlighet som finns för
regeringen att ge tillstånd för friskolor att
anordna individuella program. Utskottet har ingen
annan uppfattning nu men hänvisar till arbetet med
den nya skollagen där denna fråga övervägs.
Utskottet avstyrkte yrkanden om fristående skolor
inom vuxenutbildningen senast i betänkande
2003/04:UbU4. Utskottet anförde bl.a. att en ordning
som innebär att fristående utbildningsanordnare
skulle ges rätt av Skolverket att få bidrag från
elevernas hemkommuner skulle innebära att kommunerna
fråntogs inflytande över verksamhetens omfattning
och inriktning. Utskottet har samma uppfattning nu
och kan således inte ställa sig bakom yrkandena. I
sammanhanget kan framhållas det breda utbud av
anordnare - kommunala vuxenskolan, folkhögskolor,
organisationer och enskilda utbildningsanordnare -
som erbjuder vuxenutbildning.
Utskottet behandlade ett liknande yrkande om
möjligheten att driva fritidshem vid en fristående
skola i betänkande 2003/04:UbU4. Utskottet hänvisade
till att Skollagskommittén föreslagit att
fritidshemmet skall ingå som en frivillig del i
skolväsendet. Utgångspunkten är att huvudmannen för
skolan där eleven går skall erbjuda fritidshem.
Förslaget innebär att såväl offentliga som enskilda
huvudmän är skyldiga att erbjuda verksamheten.
Skyldigheten skall dock inte gälla redan befintliga
friskolor. Ersättning skall enligt förslaget lämnas
från hemkommunen enligt samma grunder som kommunen
tillämpar vid fördelning av resurser till sina
skolor.
Yrkanden om lägsta elevantal behandlades också i
betänkande 2003/04:UbU4, och utskottet hänvisade då
till beredningen av Skollagskommitténs förslag.
När det slutligen gäller yrkandet om undervisning
i frågor om homo-, bi- och transsexualitet hänvisar
utskottet till tidigare behandling av yrkanden om
sex- och samlevnadsundervisning i fristående skolor
i betänkande 2003/04:UbU4. Utskottet föreslog att
riksdagen skulle avslå yrkandena med hänvisning till
Skolverkets tillsyn och kvalitetskontroll samt till
att Skolverket inte tidigare funnit några brister i
fristående skolors sex- och samlevnadsundervisning.
Rätten till skolskjuts
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå yrkanden om rätt till
skolskjuts till fristående skola med
hänvisning till tidigare ställningstagande.
Jämför reservation 23 (m, fp, kd, c).
Motionerna
Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet begär
tillkännagivanden om skolskjuts till fristående
skola. Moderaterna menar i motion 2004/05:Ub322
yrkande 21 att rätten till skolskjuts inte skall
styras av skolans huvudmanna-
skap eftersom elevernas valfrihet då i praktiken
begränsas starkt. Det är enligt motionärerna rimligt
att kommuner bekostar skolskjuts även till
fristående skolor så länge det inte innebär en
merkostnad för kommunen. Folkpartiet anser i motion
2004/05:Ub258 yrkande 15 att den elev som skulle
haft rätt till skolskjuts till den skola som
kommunen anvisat skall ha rätt att använda den
resursen för att ta sig till en annan skola om den
också ligger långt från hemmet. I motion
2004/05:Ub474 yrkande 4 menar Kristdemokraterna att
vid val av annan skola än den närmast belägna det är
rimligt att kommunen står för resekostnader
motsvarande kostnaden till närmaste skola.
Resterande del av kostnaden bör enligt motionärerna
bekostas av eleven.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena med hänvisning till tidigare
ställningstagande.
Utskottet behandlade liknande yrkanden i
betänkande 2003/04:UbU4. Utskottet föreslog att
yrkandena skulle avslås samtidigt som man framhöll
att ingenting hindrar en kommun från att erbjuda
kostnadsfri skolskjuts till en elev om kommunen
finner det skäligt och erbjudandet inte medför
merkostnader för kommunen. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Lika villkor för skolor oavsett driftsform
(punkt 1) - m, fp, kd, c, mp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c), Tobias Billström
(m) och Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 3,
2004/05:Ub322 yrkande 1 och
2004/05:Ub474 yrkande 1.
Ställningstagande
Alla skolor skall vara av hög kvalitet oavsett
driftsform och oavsett i vilken kommun de ligger.
Det handlar om att eleverna skall få en bra
kunskapsgrund och trivas i skolan. Det skall också
finnas en reell möjlighet för alla elever att välja
skola. För att kunna ta till vara den positiva
drivkraft som friskolor och elevers möjlighet att
välja skola kan utgöra är det viktigt att alla
skolor - fristående som kommunala - får verka under
likvärdiga villkor. Vi vill också understryka att
fristående skolor har en betydelsefull roll i det
svenska skolväsendet, inte minst genom den mångfald
av olika pedagogiska inriktningar som de
representerar. De utgör ett viktigt inslag i den
öppenhet och valfrihet som skall känneteckna
skolväsendet. Fristående skolor är en viktig del i
samhället där människor på många olika sätt visar
att de vill ta större ansvar, ha större möjligheter
till egna initiativ och vara mycket mer delaktiga i
samhället. Fristående skolor är inte enbart ett
komplement till kommunala skolor, utan både
fristående och kommunala skolor är var för sig
viktiga delar av skolväsendet. Fristående skolor är
inte ett skolväsendets B-lag, snarare kommer mycket
av organisatorisk och pedagogisk förnyelse från just
fristående skolor.
2. Friheten för fristående skolor (punkt 2)
- m, kd
av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),
Margareta Pålsson (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub322 yrkande 17.
Ställningstagande
Skolverket har nyligen framfört ett antal förslag
riktade mot fristående skolors frihet. Skolverket
vill göra det möjligt att stänga skolor utan
fastslagen anledning och lagakraftvunnet beslut "när
man finner lämpligt". Den som driver skolor i
koncernform skall särbehandlas och tvingas betala
avgift vid ansökningar om godkännande. De juridiska
formerna för vem som får bedriva skola föreslås
vidare begränsas. Det skall ställas högre krav på
rektor för fristående skolor än för kommunala. Vi
anser att dessa förslag syftar till att begränsa
friskolornas frihet. Fokus skall läggas på skolors
kvalitet och kunskapsförmedling, inte på driftsform.
Även Skollagskommitténs förslag innebär en ökning av
regleringen för de fristående skolorna. Själva idén
med friskolor är att erbjuda alternativ och bidra
till mångfalden i skolsystemet.
3. Samma rättigheter och skyldigheter för alla
skolor (punkt 3) - c
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub275 yrkande 4
och avslår motion
2004/05:Ub358.
Ställningstagande
Fristående skolor måste ha samma rättigheter och
skyldigheter som den kommunala skolan. De fristående
skolorna måste liksom de kommunala vara förpliktade
att erbjuda utbildning på lika vilkor för alla
elever, även elever som kräver extra ekonomiska
resurser som t.ex. funktionshindrade barn. Barn med
funktionsnedsättning skall ha samma möjlighet att ta
del av de fristående skolorna. Jag menar också att
intagningsreglerna för gymnasiet bör ses över och
blir mer konkurrensneutrala. I dag gynnas
friskolorna genom att de har "riksintag" och
kommunen måste bekosta utbildningen på en friskola
oavsett om likvärdig utbildning erbjuds i
hemkommunen eller ej. Reglerna bör ses över för att
bli mer konkurrensneutrala. Vidare anser jag att det
är angeläget att ta vara på den kunskap och det
engagemang som finns också utanför det offentliga
skolväsendet för att ge elever som lämnar
grundskolan rätt stöd och stimulans för vidare
studier. Även fristående skolor skall därför ges
möjlighet att erbjuda undervisning inom ramen för
individuella program. Det måste finnas en möjlighet
även inom vuxenutbildningen att välja
utbildningsanordnare. Eleven bör kunna välja själv -
det är inte kommunen som skall välja åt eleven.
Fristående skolor för vuxenutbildning måste
tillåtas. Slutligen menar jag att kommunen bör bidra
med skolskjuts till elever i fristående skolor, om
det inte är så att detta innebär merkostnader för
kommunen. Att elever i fristående skolor inte har
denna rätt kan innebära att föräldrar på grund av
ekonomiska skäl avstår från att välja en friskola
för sina barn.
4. Utredning av reglerna för fristående skolor
(punkt 4) - v
av Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub330.
Ställningstagande
Tyvärr saknas det en fullständig analys av vilka
samhälleliga konsekvenser det rådande regelverket
för fristående skolor har. Det finns därför behov av
en utredning som belyser om och på vilket sätt de
fristående skolorna påverkar kommunernas ekonomi och
möjlighet att planera verksamheten. Utredningen bör
även belysa eventuella effekter på annan kommunal
verksamhet. Även effekterna på statens ekonomi och
verksamhet bör tas upp. Andra frågor som behöver
belysas är de fristående skolornas inverkan på
jämställdhet och segregation samt skoldemokrati och
möjligheter till inflytande.
5. Konfessionella fristående skolor (punkt 5) -
m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion
2004/05:Ub474 yrkande 2
samt avslår motionerna
2004/05:Ub256 och
2004/05:Ub432.
Ställningstagande
Friskolor med konfessionell inriktning är
efterfrågade av många föräldrar och bidrar till
valfrihet och mångfald i skolan. De verkar inom
ramen för ett system där samtliga skolor skall
uppfylla de kvalitetskrav som staten ställer upp,
med krav på att undervisningen skall vara allsidig
och skollag och värdegrund upprätthållas. Varje
skola - oavsett i vilken form den drivs - bör
granskas med samma ögon. De konfessionella skolorna
skall inte särbehandlas vare sig negativt eller
positivt. Tillsynen skall behandla skolans kvalitet
och allsidighet. Skolverket kom i sin granskning av
konfessionella friskolor förra året fram till att
"skolornas verksamhet inte strider mot de allmänna
mål och den värdegrund som gäller för all utbildning
inom det offentliga skolväsendet". Regeringen
framhärdar i att måla upp de konfessionella skolorna
som hotfulla och har vid flera tillfällen sökt
politisera kvalitetsgranskningen av skolor.
6. Konfessionella fristående skolor (punkt 5) -
kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub474 yrkande 2
samt avslår motionerna
2004/05:Ub256 och
2004/05:Ub432.
Ställningstagande
Skolor med konfessionell inriktning fyller en viktig
uppgift. De erbjuder en skolgång som många barn och
föräldrar trivs med och känner sig hemma i. Det är
viktigt att poängtera att undervisningen i
konfessionella skolor skall vara allsidig, men att
det kan förekomma inslag av konfessionell karaktär i
verksamheten. De konfessionella skolorna skall inte
utsättas för vare sig hårdare eller mildare
granskning än övriga skolor utan behandlas precis
som Skolverket behandlar andra fristående skolor och
kommunala skolor. Det är också viktigt att de
konfessionella skolorna tillåts ha konfessionella
inslag i undervisningen så länge detta inte bryter
mot den värdegrund som alla skolor skall omfatta.
7. Begreppet fristående skolor (punkt 6) - m,
fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub322 yrkande 18 och
2004/05:Ub474 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att det är olyckligt att ändra benämningen
på fristående skolor eftersom det föreslagna
uttrycket - enskilda skolor - lätt kan förväxlas med
privata skolor. Detta vore missvisande eftersom de
fristående skolorna, liksom de kommunala, är
offentligt finansierade och öppna för alla. Ordet
enskilda associeras till icke-offentligt
finansierade skolor. Fristående skolor är ett
inarbetat begrepp och också den mest korrekta
benämningen.
8. Etablering av fristående skolor (punkt 7) -
m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub322 yrkandena 6, 12 och 16.
Ställningstagande
Alla skolor skall behandlas lika. Av detta följer
att staten skall godkänna alla skolor och också
kunna dra in tillståndet - och rätten till bidrag -
för skolor som inte uppfyller de grundläggande
kvalitetskraven. Vi anser att etableringsfriheten
hotas. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill
att kommunerna i princip skall ges vetorätt till
nyetableringar och konkurrens från fristående
alternativ. Riksdagen har vid ett flertal tidigare
tillfällen uttalat sig mot kommunal vetorätt för
friskoleetableringar. Ett särskilt problem utgörs av
att kommuner kan använda plan-, bygg- och
lokalfrågor för att hindra etablering av friskolor.
Många friskolor som sökt och meddelats tillstånd
hindras från att starta sin verksamhet av att de
inte får tag på lämpliga lokaler. Många kommuner är
helt ointresserade av att hjälpa friskolor med att
finna lokaler. I sådana fall utgår kommunerna inte
från sina kommuninvånares intresse av alternativ och
valfrihet i skolan, utan i stället från ett intresse
av att skydda den egendrivna verksamheten från
konkurrens.
9. Kommunernas påverkan på tillståndsgivning
(punkt 8) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 14
samt avslår motionerna
2004/05:Ub380 och
2004/05:Ub500.
Ställningstagande
Vi anser att kommunernas möjligheter att inverka
negativt på en friskolas ansökningsprocess måste
upphöra. Skolverket har den största kompetensen att
bedöma vilka fristående skolor som uppfyller de krav
som ställs. Till skillnad från kommunen är verket en
neutral part. En del kommuner ser på friskolor ur
ett snävt perspektiv, trots att alla elever, även de
i kommunala skolorna, gynnas av att en friskola
finns i området. Konkurrensen höjer kvaliteten.
10. Skolverkets tillståndsbehandling (punkt 9)
- m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub228 och
2004/05:Ub474 yrkande 6.
Ställningstagande
För att få driva en fristående skola med offentligt
stöd krävs tillstånd från Skolverket. För att
skolorna skall ha tillräckligt med tid för alla
förberedelser måste de få sina tillstånd i god tid
innan terminen börjar. Under senare år har
ansökningsförfarandet dragit ut på tiden hos
Skolverket och många skolor har fått sina tillstånd
alldeles för sent för att hinna komma i gång med
skolorna. Ibland får de sökande beslut så sent att
de inte ens hinner överklaga inför nästkommande
ansökningsomgång. Skolverket måste förbättra sina
rutiner så att alla som ansökt om tillstånd får
besked i rimlig tid.
11. Sista datum för besked om
etableringstillstånd (punkt 10) - m, fp, kd,
c, mp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c), Tobias Billström
(m) och Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub269.
Ställningstagande
Vi anser att det bör finnas ett sista datum för när
fristående skolor bör få sina besked om de får
starta friskola för att i god tid kunna förbereda
sin start till nästa hösttermin om de får tillstånd.
Detta datum skall infalla i god tid innan läsåret
startar och också i god tid innan ansökningstiden
hos Skolverket går ut för nästa ansökningsomgång.
Även besked om avslag är viktigt att få tidigt så
att skolan kan hinna med att överklaga avslaget
eller kunna ansöka på nytt i nästa ansökningsomgång.
12. Tillstånd för fristående skolor för
funktionshindrade (punkt 11) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub479 yrkande 11.
Ställningstagande
De fristående skolor som motsvarar specialskolan är
en viktig del i den mångfald som vi eftersträvar.
Normalt är Skolverket tillstånds- och
tillsynsmyndighet för de fristående skolorna, men
regeringen har beslutat att styrelsen för
Specialskolemyndigheten skall vara
tillståndsmyndighet för fristående skolor för
funktionshindrade. Detta är ytterligare ett exempel
på en helt oförklarlig särbehandling av de
funktionshindrade. Vi anser att Skolverket bör vara
tillstånds- och tillsynsmyndighet för alla
fristående skolor, men självklart i samråd med
Specialskolemyndigheten när det gäller skolor för
funktionshindrade.
13. Ersättningssystemets utformning (punkt 12)
- m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub322 yrkandena 2 och 5.
Ställningstagande
Sedan friskolereformen genomfördes har
ersättningssystemet försämrats stegvis, till nackdel
för de fristående skolorna. Sedan 1997 utgår
ersättning per elev som fastställs av kommunen,
något som har lämnat ett stort utrymme för godtycke
till kommunerna, trots att dessa samtidigt är
konkurrenter till de fristående skolorna. Eftersom
ersättningen per elev är helt avgörande för huruvida
en fristående skola har finansiella förutsättningar
att bedriva någon verksamhet över huvud taget, kan
ersättningsnivån bli ett sätt för kommunerna att
antingen underlätta eller helt slå undan benen för
redan etablerad verksamhet. Det kan också användas
som ett sätt att uppmuntra friskoleetableringar
eller omöjliggöra alternativ i den egna kommunen.
Ett annat orosmoment för de fristående skolorna är
relaterat till lokaltillgång och stora skillnader i
hur lokalkostnader ersätts. De kommunala
lokalkostnaderna för skolan varierar kraftigt mellan
kommuner och skolor. Hur hyrorna sätts och fördelas
över skolor skiljer sig från kommun till kommun. I
vissa kommuner kan de egna skolorna nyttja lokaler
utan kostnad, i andra inte. Osäkerheten kring
ersättningen för lokalkostnaderna är därför stor
bland de fristående skolorna.
14. Beräkningsunderlag för ersättning (punkt
13) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m),
Ana Maria Narti (fp) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub322 yrkande 4.
Ställningstagande
Kommunernas beräkningsunderlag för ersättningen till
de fristående skolorna behöver bli betydligt mer
enhetligt och transparent. Med dagens
ersättningssystem är de fristående skolorna beroende
av kommunledningens godtycke i fråga om hur stor
ersättningen per elev skall bli.
15. Riksnorm för ersättning till grundskolor
(punkt 14) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub322 yrkande 10.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen - i avvaktan på en nationell
skolpeng - bör ge Skolverket i uppdrag att utforma
en normalprislista för ersättningsnivån till
fristående grundskolor. Ett sådant normvärde skall
kunna ligga till grund för överenskommelser mellan
kommun och skola och användas vid eventuella
tvister. På detta sätt får fristående utövare större
framförhållning i planeringen. En normalprislista
skulle också möjliggöra en långsiktig planering.
16. Riksprislista för gymnasieutbildningar
(punkt 15) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub322 yrkande 9.
Ställningstagande
I avvaktan på en nationell skolpeng vill vi
återinföra den s.k. riksprislistan för fristående
gymnasieskolor. Genom riksprislistan garanteras
eleverna att skolorna har en långsiktighet.
Rättssäkerheten för de fristående skolorna stärks
också eftersom det vid tvister om beräkningsgrunder
finns en av staten fastställd norm att utgå från.
17. Prövning av ersättningsnivån av Skolverket
(punkt 16) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub474 yrkande 7.
Ställningstagande
Jag anser att ett modifierat ersättningssystem bör
införas. Samhället skall värna kvaliteten och
tryggheten i alla skolor och slå vakt om
föräldrarnas möjligheter att välja den skola,
oavsett huvudman, som gagnar just deras barns
utveckling och lärande. Jag menar därför att
kommunen i dialog med de fristående skolorna skall
fastställa ersättningen. Om någon är missnöjd med
ersättningsnivån skall den parten kunna vända sig
till Skolverket för prövning. Verket skall se till
att ersättningsnivån stämmer med den som ges för
likartad utbildning i kommunal regi.
18. Prövning av ersättningsnivån i domstol
(punkt 17) - m, fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub270.
Ställningstagande
Vi föreslår att friskolor får rätt att få bidragen
prövade av allmän förvaltningsdomstol genom
förvaltningsbesvär. Det skulle betyda att domstolen
inte bara undanröjer ett felaktigt kommunalt beslut
utan även beslutar vilken ersättning kommunen skall
betala till friskolan. Dessutom blir då de som
beslutet rör besvärsberättigade oavsett geografisk
hemvist. Med förvaltningsbesvär skulle alla parter
slippa den tidsödande och resurskrävande rundgång vi
i dag har i systemet. Det skulle också innebära
stora vinster för rättssäkerheten - för de
fristående skolorna och för de elever som går där -
om en domstol inte bara avgör om en kommun gjort
rätt eller fel, utan även yttrar sig om vilken
ersättning den fristående skolan faktiskt har rätt
till.
19. Individuella program (punkt 19) - m, fp,
kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub474 yrkande 8
och avslår motion
2004/05:Ub230 yrkande 7.
Ställningstagande
Många fristående skolor drivs med alternativa och
nyskapande pedagogiska metoder. I vissa fall kan det
göra skolorna väl lämpade att ta emot elever som
saknar studiemotivation och som av olika anledningar
har svårt att klara de nationella
gymnasieprogrammen. Det är dock inte tillåtet för
fristående gymnasieskolor att starta individuella
program, något som vi anser är en orimlig
begränsning som bör förändras.
20. Vuxenutbildning (punkt 20) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 27,
2004/05:Ub275 yrkande 5,
2004/05:Ub322 yrkande 20 och
2004/05:Ub474 yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser att vuxenutbildningen liksom andra
utbildningsformer skulle gynnas av
etableringsfrihet. Eleven bör kunna välja
utbildningsanordnare själv och inte tvingas låta
kommunen välja åt sig. Vi anser att det skall vara
möjligt att starta fristående skolor för att bedriva
vuxenutbildning på motsvarande sätt som gäller för
gymnasieskolor.
21. Fritidsverksamhet (punkt 21) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub322 yrkande 19.
Ställningstagande
I dag nyttjar i stort sett alla den kommunala
skolbarnsomsorgen. För de allra flesta är det både
praktiskt och tryggt att fritidsverksamheten
samverkar med och finns i anslutning till skolan. Vi
vill värna om att fristående skolor på lika villkor
som kommunala skolor skall ha rätt att erbjuda och
få ersättning för fritidsverksamhet. Fristående
skolor skall dock inte vara skyldiga att erbjuda
fritidsverksamhet.
22. Lägsta elevantal (punkt 22) - m, kd
av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),
Margareta Pålsson (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub474 yrkande 5 och
2004/05:N407 yrkande 12.
Ställningstagande
Många byskolor i glesbygden hotas av stängning på
grund av vikande elevunderlag. Ett alternativ till
nedläggning kan vara att starta en fristående skola,
t.ex. i form av ett föräldrakooperativ. För att öka
förutsättningarna för detta anser vi att möjligheten
att få dispens från kravet på minst 20 elever för
att få starta en fristående skola bör öka. Om
finansieringslösningar finns för att driva en skola
och övriga krav uppfylls, skall inte det exakta
antalet elever få vara avgörande för om skolan ges
tillstånd eller ej.
23. Rätten till skolskjuts (punkt 24) - m, fp,
kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 15,
2004/05:Ub322 yrkande 21 och
2004/05:Ub474 yrkande 4.
Ställningstagande
Möjligheten till skolskjuts skall inte styras av
skolans huvudmannaskap. Då begränsas elevernas
valfrihet starkt i praktiken. Det är rimligt att
kommuner bekostar skolskjuts även till fristående
skolor så länge det inte innebär en merkostnad för
kommunen. Den elev som skulle haft rätt till
skolskjuts till den skola kommunen anvisat skall ha
rätt att använda den resursen för att ta sig till en
annan skola, om den också ligger långt från hemmet.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
1. Konfessionella fristående skolor (punkt 5) -
fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Vi anser att Skolverkets tillsyn över alla skolor
måste skärpas. Missförhållandena i vissa skolor får
dock inte tas till intäkt för att misskreditera en
viss kategori av skolor. Samtidigt vill vi
understryka den positiva roll som de fristående
skolorna spelar i samhället.
2. Konfessionella fristående skolor (punkt 5) -
v
av Lennart Gustavsson (v).
I läroplanerna både för det obligatoriska
skolväsendet och för gymnasieskolan anges att
undervisningen i skolan skall vara icke-
konfessionell. Detta är en mycket viktig princip,
särskilt i ett mångkulturellt samhälle. Att
undervisningen inte skall ta ställning för en viss
trosuppfattning utan i stället uppmuntra till eget
kritiskt sökande efter kunskap och ge stöd i
skapandet av en egen världsbild är grundläggande i
en demokrati. Jag ställer mig därför frågande till
hur de fristående skolor som drivs på konfessionell
grund uppfyller detta grundläggande krav. Det är
svårt att se varför offentliga medel skall användas
till verksamheter som på avgörande punkter gör
avsteg från gällande läroplaner. Den offentligt
organiserade skolans uppgift är enligt min mening
bl.a. att utgöra en mötesplats för barn och unga med
olika ursprung och därmed verka för integration,
förståelse och respekt. Regeringen bör snarast låta
se över frågan om offentlig finansiering av
konfessionella skolor.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2004
2004/05:Ub213 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utvärdering av friskolor.
2004/05:Ub228 av Anders Sjölund och Tomas Högström
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tidigare besked från
Skolverket vad gäller tillstånd för fristående
skolor.
2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
7. Riksdagen beslutar att friskolor skall få anordna
individuella program.
2004/05:Ub256 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tillsyn av fristående
skolor på konfessionell grund.
2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommunernas
möjligheter att inverka negativt på en fristående
skolas ansökningsprocess måste upphöra.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever som har
rätt till skolskjuts till en kommunal skola skall
kunna använda den resursen för att ta sig till en
fristående skola.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fristående
vuxenutbildningsenheter skall få etableras.
2004/05:Ub269 av Mikaela Valtersson (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att det införs ett sista
datum när de som ansöker om att få starta friskola
skall få besked av Skolverket huruvida de får
tillstånd att starta skola eller inte.
2004/05:Ub270 av Mikaela Valtersson (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att friskolor får rätt att
få bidragen prövade av allmän förvaltningsdomstol
genom förvaltningsbesvär.
2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om fristående
skolors betydelse.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att fristående
skolor skall ha samma rättigheter och skyldigheter
som den kommunala skolan.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att fristående
skolor för vuxenutbildning skall tillåtas.
2004/05:Ub322 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lika villkor för
skolor oavsett driftsform.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om villkoren för
fristående skolor.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunernas
beräkningsunderlag för ersättning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lokalkostnader vid
beräkning av ersättning till friskolor.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommuners
användning av plan-, bygg- och lokalfrågor för att
hindra etablering av friskolor.
9. Riksdagen begär att regeringen återinför
riksprislistan för gymnasieutbildningar.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
riksnorm för ersättningsnivån till fristående
grundskolor.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillsyn av
fristående skolor.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om godkännande av
fristående skolor.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommunerna
inte skall ha insyns- och granskningsrätt i de
fristående skolorna.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunalt veto mot
friskoleetableringar.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fristående skolors
frihet.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om begreppet
fristående skolor.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fristående skolors
rätt att tillhandahålla och få ersättning för
fritidsverksamhet.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fristående skolors
rätt att bedriva vuxenutbildning.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommuner skall
bekosta skolskjuts även till fristående skolor så
länge det inte innebär en merkostnad för kommunen.
2004/05:Ub330 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att skyndsamt utreda de
samhälleliga konsekvenserna av de gällande reglerna
för fristående skolor.
2004/05:Ub358 av Lars Wegendal m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om rättvisa villkor för
kommunala och fristående skolor.
2004/05:Ub380 av Göran Norlander och Kerstin
Kristiansson Karlstedt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om riksrekryterande
gymnasieutbildningar och fristående gymnasieskolor.
2004/05:Ub432 av Tina Acketoft (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om offentliga medel till
konfessionella skolor.
2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,
mp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om undervisning i
HBT-frågor vid fristående skolor.
2004/05:Ub474 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fristående skolors
betydelse.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konfessionella
fristående skolor.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om beteckningen
fristående skolor.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever som har
rätt till skolskjuts till en kommunal skola skall
få använda den resursen för att ta sig till en
fristående skola.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten till
dispens från kravet på ett elevantal om minst 20
elever för att få tillstånd att driva fristående
skola.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Skolverkets
tillståndshantering.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt
ersättningssystem för fristående gymnasieskolor.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fristående
gymnasiers rätt att starta individuella program.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fristående skolors
rätt att bedriva vuxenutbildning.
2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (kd):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Skolverket som till
synsmyndighet för fristående skolor för
funktionshindrade.
2004/05:Ub500 av Åsa Lindestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kommuners inflytande över fristående
skolors etablering.
2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheterna att driva skolor med lägre
elevantal än 20.