Utbildningsutskottets betänkande
2004/05:UBU7
Betyg
Sammanfattning
I betänkandet behandlas Riksrevisionens styrelses
redogörelse angående statens insatser för en
likvärdig betygssättning (2004/05:RRS4) samt 24
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004.
Utskottet föreslår att redogörelsen läggs till
handlingarna och att samtliga motionsyrkanden
avslås.
Riksrevisionens styrelses redogörelse bygger på
Riksrevisionens rapport Betyg med lika värde? - en
granskning av statens insatser. I redogörelsen
betonar styrelsen betydelsen av likvärdiga betyg.
Man menar att Riksrevisionens granskning visar på
behovet av statliga insatser för att komma till
rätta med flera brister i betygssystemets
tillämpning. Utskottet menar att problematiken med
bristande likvärdighet i betygssättningen är
tillräckligt uppmärksammad och hänvisar till
pågående insatser.
Yrkandena från den allmänna motionstiden handlar
bl.a. om ändringar i nuvarande betygssystem,
likvärdiga betyg, nationella prov,
utvecklingssamtal, möjligheten att tentera för betyg
samt försök med externa examinatorer.
Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,
Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de
gröna.
Vänsterpartiet och Centerpartiet har också lämnat
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Betyg från tidigare årskurs och i fler
steg
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub208,
2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del),
2004/05:Ub304,
2004/05:Ub390 yrkande 21,
2004/05:Ub477 yrkande 7 och
2004/05:Ub480 yrkande 20.
Reservation 1 (fp, kd, c)
Reservation 2 (m)
2. Avskaffande av dagens betygssystem
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub230 yrkande 3.
Reservation 3 (v, mp)
3. Utredning om ett nytt betygssystem
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub230 yrkande 4.
Reservation 4 (mp)
4. Riksrevisionens styrelses redogörelse
Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:RRS4 till
handlingarna.
5. Åtgärder för likvärdig betygssättning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub460 yrkandena 1-3.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
6. Uppdrag till Skolverket angående
likvärdig betygssättning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub460 yrkandena 4-7.
Reservation 6 (fp, kd)
7. Nationella prov
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del),
2004/05:Ub390 yrkande 23,
2004/05:Ub460 yrkande 8 och
2004/05:Ub480 yrkande 17.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (fp)
Reservation 9 (kd)
8. Utvecklingssamtal och ansvarskontrakt
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub371,
2004/05:Ub390 yrkande 30 samt
2004/05:Ub480 yrkandena 18 och 19.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (kd)
9. Rätt att tentera för betyg
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub390 yrkande 31.
Reservation 12 (m, fp)
10. Externa examinatorer
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub258 yrkande 8.
Reservation 13 (fp)
Stockholm den 10 mars 2005
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),
Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),
Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik
Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise
Malmström (s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s),
Tobias Billström (m), Mikaela Valtersson (mp),
Christer Adelsbo (s), Axel Darvik (fp) och Lennart
Gustavsson (v).
2004/05
UbU7
Redogörelse för ärendet
Riksrevisionens styrelses
redogörelse angående statens
insatser för en likvärdig
betygssättning
Riksrevisionens styrelses redogörelse (2004/05:RRS4)
bygger på Riksrevisionens rapport Betyg med lika
värde? - en granskning av statens insatser.
Riksrevisionens styrelse har beslutat att
slutsatserna av granskningen skall överlämnas till
riksdagen i form av en redogörelse.
I rapporten konstaterar Riksrevisionen att
skolhuvudmännens och skolornas lokala friutrymme -
inom de av staten fastställd ramarna - måste
balanseras mot kraven på dels nationell
likvärdighet, dels de enskilda elevernas
rättssäkerhet. I rapporten lämnas rekommendationer
till regeringen, Skolverket och Myndigheten för
skolutveckling för att betygens likvärdighet skall
förbättras.
I redogörelsen betonar Riksrevisionens styrelse
betydelsen av likvärdiga betyg. Man menar att
Riksrevisionens granskning visar på behovet av
statliga insatser för att komma till rätta med flera
brister i betygssystemets tillämpning.
Ingen motion väcktes i anledning av redogörelsen.
Motioner från allmänna motionstiden
2004
Under allmänna motionstiden 2004 väcktes yrkanden i
olika betygsfrågor. Först i betänkandet behandlar
utskottet yrkanden som rör ändringar av dagens
betygssystem. Därefter behandlas yrkanden rörande
likvärdig betygsättning i samband med att utskottet
behandlar Riksrevisionens styrelses redogörelse
2004/05:RRS4. Andra frågor som behandlas är
nationella prov, utvecklingssamtal, möjligheten att
tentera för betyg samt försök med externa
examinatorer.
Utskottets överväganden
Inledning
I betänkandet behandlas Riksrevisionens styrelses
redogörelse 2004/05:RRS4 angående statens insatser
för en likvärdig betygssättning. Betänkandet
omfattar också 24 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2004.
Ändringar i betygssystemet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå yrkanden om förändringar
i betygssystemet och tillsättande av en
utredning om betygens utformning med
hänvisning till tidigare ställningstaganden.
Jämför reservationerna 1 (fp, kd, c), 2 (m),
3 (v, mp) och 4 (mp) samt särskilt yttrande 1
(v).
Motionerna
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Miljöpartiet förespråkar
förändringar av nuvarande betygssystem.
Moderaterna vill i motion 2004/05:Ub390 yrkande 21
införa ett betygssystem i tio steg senast från
årskurs fem. Man menar att antalet betygssteg som
används i dag är otillräckligt för att spegla
elevernas kunskaper och resultat på ett
tillfredsställande sätt. Eleverna tycker att betygen
är orättvisa, vilket gör betygen mindre användbara
som pedagogiskt verktyg. I motion 2004/05:UbU208 (m)
föreslås att en rätt för enskilda skolhuvudmän att
sätta betyg tidigare än årskurs 8 skall införas.
Motionären menar att begränsningen till årskurs 8 är
en begränsning i skolans kvalitetsarbete.
Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår i
motionerna 2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del)
respektive 2004/05:Ub480 yrkande 20 att betyg skall
ges från årskurs 6 i sex steg. Motionärerna menar
att fler betygssteg ger en mer rättvis bild av
elevernas kunskaper. Också Centerpartiet föreslår i
motion 2004/05:Ub477 yrkande 7 att betyg skall ges
från årskurs 6 i sex steg. Fler betygssteg föreslås
i motion 2004/05:Ub304 (kd) då motionären menar att
ett betygssystem med fler steg är mer studievänligt,
såväl för den som har lätt för sig som för den som
har det svårare.
Miljöpartiet vill i motion 2004/05:Ub230 yrkande 3
avskaffa dagens betygssystem. Motionärerna menar att
betygen fungerar dåligt som kunskapsmätare och att
de dessutom är djupt orättvisa eftersom
betygssättningen inte är likvärdig. I yrkande 4
begär Miljöpartiet att regeringen tillsätter en
utredning med syfte att se över alternativ till
dagens betygssystem. Man vill att utredningen skall
beakta det betygssystem som förespråkas av
motionärerna, nämligen ett betygssystem i tre steg
med ökad konkretionsgrad. I årskurs 1-3 bör det vara
enbart muntliga utvecklingssamtal. Från årskurs 4
bör en övergripande skriftlig rapport tillkomma.
Efter årskurs 7 bör rapporten utvecklas med
tydligare och mer konkret information uppdelat på de
olika ämnena.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att rikdagen avslår
motionsyrkandena.
Motsvarande motionsyrkanden med förslag om fler
betygssteg och betyg från tidigare årskurs än i
dagens betygssystem har vid flera tillfällen under
senare år avslagits av riksdagen på förslag av
utskottet (senast i bet. 2003/04:UbU12). Utskottet
har ingen annan uppfattning nu. Någon utredning om
betygssystemet behövs enligt utskottets uppfattning
inte heller.
Likvärdig betygssättning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör lägga Riksrevisionens styrelses
redogörelse till handlingarna med hänvisning
till pågående insatser. Motionsyrkandena
angående likvärdig betygssättning bör avslås
med samma motivering samt med hänvisning till
pågående utredningsarbete.
Jämför reservationerna 5 (m, fp, kd, c) och 6
(fp, kd).
Riksrevisionens styrelses redogörelse
Redogörelsen bygger på slutsatser som Riksrevisionen
dragit i sin rapport Betyg med lika värde - en
granskning av statens insatser (RiR 2004:11). Syftet
med granskningen var att bedöma de åtgärder som
regeringen, Skolverket och Myndigheten för
skolutveckling vidtagit för att åstadkomma en
likvärdig betygssättning efter att det mål- och
kunskapsrelaterade betygssystemet infördes 1994.
Riksrevisionen har tagit del av
undersökningsresultat gjorda av andra som
konstaterat bristande likvärdighet i
betygssättningen. Utifrån Riksrevisionens egen
granskning och dessa tidigare resultat är
myndighetens bedömning att problemet med bristande
likvärdighet i betygssättningen till väsentliga
delar kvarstår. Riksrevisionen menar också att det
finns brister när det gäller tydligheten i
huvudmännens och rektorernas ansvar för en likvärdig
betygssättning, liksom det finns brister i stödet
till kommuner och skolor och i statens uppföljning
och kontroll av betygssättningen. Riksrevisionen
rekommenderar att regeringen och skolmyndigheterna
förbättrar huvudmännens och professionens
förutsättningar att lösa sina uppgifter. Det handlar
enligt myndigheten bl.a. om att tydligt klara ut vad
de förväntas göra och vilket ansvar de har, samt om
att på olika sätt stödja huvudmän och profession
genom t.ex. kompetensutveckling och
informationsmaterial. Riksrevisionen anser vidare
att regeringen med hjälp av Skolverket mer aktivt
bör följa upp och kontrollera i vilken mån huvudmän
och profession tar ansvar för de uppgifter de ålagts
vad gäller betygssättningen. För att statens
insatser skall ge resultat krävs enligt
Riksrevisionen att regeringen, skolmyndigheterna
samt anordnare av lärarutbildning prioriterar frågan
och genomför insatser utifrån en samlad strategi.
I Riksrevisionens styrelses redogörelse redovisar
styrelsen sina överväganden i anledning av
granskningen. Styrelsen anser att ett likvärdigt
betygssystem är centralt för det decentraliserade
skolsystemet samt för skollagens krav på en
likvärdig utbildning. Likvärdiga betyg har också
stor betydelse för elevernas rättssäkerhet i
skolarbetet. Enligt styrelsen bekräftar
Riksrevisionens granskning tidigare uppgifter om
allvarliga brister i fråga om betygens likvärdighet.
Man pekar på att enligt den gällande regleringen
ansvarar skolhuvudmän, rektorer och lärare för hur
skolans arbete genomförs lokalt. Samtidigt är det
regeringen och de statliga skolmyndigheterna under
regeringen som ansvarar för att skolornas arbete
styrs och följs upp på den nationella nivån.
Styrelsen konstaterar att Riksrevisionens granskning
visar på betydande brister i de statliga insatserna
när det gäller förutsättningarna för likvärdiga
betyg och att de statliga insatserna för en
likvärdig betygssättning behöver förbättras. I
huvudsak handlar det om insatser av regeringen och
av de under regeringen ansvariga skolmyndigheterna.
Styrelsen anser att regeringen bör utveckla sin
resultatinformation till riksdagen och bättre
informera om utvecklingen av likvärdiga betyg och om
de statliga insatserna att förbättra
förutsättningarna för likvärdiga betyg.
Motionen
I motion 2004/05:Ub460 understryker
Kristdemokraterna att betygssättningens likvärdighet
är viktig för elevernas rättssäkerhet. Man pekar på
att eleverna genom betygssättningen är föremål för
en myndighetsutövning vars grunder måste vara
tydliga och lätta att identifiera. Kristdemokraterna
anser att regeringen bör pröva hur huvudmännens och
rektorernas ansvar för likvärdiga betyg kan
tydliggöras i lag och andra författningar (yrkande
1). Motionärerna menar vidare att regeringen i
regleringsbrev eller i myndigheternas instruktioner
bör klargöra ansvarsfördelningen mellan Skolverket
och Myndigheten för skolutveckling för att aktivt
bevaka och stödja arbetet för likvärdig
betygssättning (yrkande 2). En redovisning med
bedömning av betygens likvärdighet och hur denna har
utvecklats bör regelbundet lämnas från regeringen
till riksdagen tillsammans med resultatinformationen
om skolan (yrkande 3). Skolverket bör enligt
Kristdemokraterna utveckla sina allmänna råd och
sitt kommentarmaterial i syfte att tydliggöra hur
betygssystemet bör fungera och tillämpas (yrkande 4)
men också aktivt använda sin uppföljningsinformation
i syfte att påverka det lokala arbetet för
likvärdiga betyg (yrkande 6). Vidare bör verket i
ökad utsträckning ta till vara det nationella
provsystemet för att stödja en likvärdig
betygssättning (yrkande 5) samt i övrigt utveckla
och förbättra sitt stöd för en likvärdig
betygssättning (yrkande 7). Stödet bör inte enbart
styras av skolors och skolhuvudmäns efterfrågan,
utan även utgå från konstaterade behov.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen lägger
Riksrevisionens styrelses redogörelse till
handlingarna samt avslår motionsyrkandena.
Utskottet anser att rättvis och likvärdig
betygssättning är en viktig faktor för att en
likvärdig utbildning och skola skall bli en
realitet. En rättvis betygssättning innebär att
betyget skall visa elevens kunskaper och färdigheter
enligt de mål och betygskriterier som anges i
kursplanen. En likvärdig betygssättning innebär att
elevernas mäts mot samma måttstock. Betygens
likvärdighet har också stor betydelse för den
enskilde elevens rättssäkerhet. Exempelvis används
betygen ofta som urvalsinstrument vid antagning till
högre utbildning.
Redan när betygssystemet för grundskolan
beslutades underströk utskottet vikten av att såväl
centralt som lokalt utformade kriterier för
betygssättning är tydliga. Utskottet menade också
att elever och föräldrar på förhand skall informeras
om vad som krävs och förväntas av eleverna och vad
elevernas arbete skall leda fram till (prop.
1994/95:85, bet. 1994/95:UbU6). Utskottet anser
fortfarande att grundläggande för en rättssäker och
likvärdig betygssättning är att lärare och rektorer
har tillräckliga kunskaper för att kunna tillämpa
kursplaner, betygskriterier och andra bestämmelser
på avsett sätt.
Utskottet vill peka på de åtgärder som har
genomförts och som för närvarande pågår för att
uppnå en likvärdig betygssättning. När
betygssystemet infördes 1994 utformades nationella
betygskriterier för betygen Godkänd och Väl Godkänd
och i juli 2000 infördes kriterier för Mycket väl
godkänd. Problematiken med den bristande
likvärdigheten uppmärksammades redan 1999 då
regeringen gav Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd
i uppdrag att genomföra en nationell
kvalitetsgranskning rörande en likvärdig och rättvis
betygssättning. Verkets kvalitetsgranskning 2000 om
betyg och bedömning visade att det förekom betydande
brister i skolans arbete vad gällde rättvisa och
likvärdighet. Granskningen avsåg kommunala skolor
och kompletterades 2001 med en granskning av
fristående skolor, varvid i stort sett samma
iakttagelser gjordes. Skolverket gav 2001 ut ett
kommentarmaterial för bedömning och betygssättning.
År 2003 följde Skolverket upp resultatet av
kvalitetsgranskningen. Då framkom att problemen som
tidigare konstaterats i stor utsträckning fanns
kvar.
År 2001 fick Skolverket också ett uppdrag av
regeringen att planera för kompetensutveckling av
lärare om kunskapsbedömning och betygssättning. I
uppdraget betonades behovet av kollegiala
diskussioner. Regeringen betonar att lärare behöver
mötas för att kunna utbyta tankar och erfarenheter
om kunskapsbedömning och betygssättning. Uppdraget
överfördes till Myndigheten för skolutveckling i
mars 2003. I november 2004 redovisade myndigheten
resultatet av arbetet i rapporten
Kompetensutveckling av lärare om bedömning och
betygssättning (dnr 2003:721). Myndigheten har
genomfört ett antal kompetensutvecklingsinsatser i
kommuner och skolor och anser att mycket talar för
att många skolhuvudmän och rektorer tar ett större
ansvar än tidigare för att åtgärda de brister som
finns. Trots det är skillnaderna i lärares
uttolkning och tillämpning alltför stora för att
kraven på en likvärdig och rättvis betygssättning
skall kunna anses vara uppfyllda. De satsningar som
görs är ofta mer genomarbetade och långsiktiga än de
var för några år sedan och myndighetens bedömning är
att situationen har förbättrats.
För att ytterligare öka likvärdigheten i
bedömningen av eleverna utformade Skolverket våren
2004 en handlingsplan för en mer rättssäker och
likvärdig betygssättning. I handlingsplanen ingår
bl.a. att uppmärksamma likvärdighetsfrågorna vid
Skolverkets inspektioner, att förbättra de
nationella provens stödjande roll och att på olika
sätt verka för att stärka kunskaperna om bedömning
och betygssättning i lärar- och
rektorsutbildningarna. I handlingsplanen ingår också
att ge direkt stöd till skolorna. Som en del i detta
stöd publicerade Skolverket i november 2004 Allmänna
råd för likvärdig bedömning och betygssättning.
Skriften innehåller allmänna råd om det lokala
arbetet med tillämpningen av nationella mål och
betygskriterier och bestämmelser för likvärdig
bedömning och betygssättning. Samtidigt publicerades
exempel för likvärdig bedömning på Skolverkets
hemsida. Syftet är att materialet skall ligga till
grund för diskussioner om hur bedömningen och
betygssättningen av elever kan göras mer likvärdig
och ge stöd för utveckling i skolorna. Kommunerna,
liksom andra huvudmän, har ansvar för att lärarna
erbjuds kompetensutveckling och för att det finns
förutsättningar för lärarena att föra de
professionella samtal som behövs för att utveckla
och förbättra betygssättningen.
En löpande åtgärd för att komma tillrätta med
bristande likvärdighet i betygssättningen är
Skolverkets löpande inspektionsverksamhet som
förstärkts efter myndighetsdelningen 2003 (se vidare
nedan). Vid inspektionerna kontrollerar verket hur
skolan kvalitetssäkrar betygssättningen. I januari
2005 redovisade Skolverket ett regeringsuppdrag
avseende kvalitetsredovisning inom skolväsendet (dnr
02-2004:2110). Skolverket föreslår att verket bör
ges bemyndigande att utge närmare föreskrifter om
kvalitetsområden. Det bör enligt verket finnas
kvalitetsområden som skall utgöra underlag för
bedömningen av skolans måluppfyllelse. Vissa områden
skall redovisas årligen, andra för en treårsperiod.
Enligt verkets förslag skall ett årligt
kvalitetsområde benämnas Arbetet i skolan och bl.a.
innehålla kvalitetssäkring av bedömning och
betygssättning.
När det gäller frågan om rektors ansvar
behandlades denna fråga av Skollagskommittén i
betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet
(SOU 2002:121). Kommittén föreslår att rektors
uppgifter skall förtydligas i skollagen. Rektorn
skall leda och samordna det pedagogiska arbetet inom
sitt verksamhetsområde samt besluta om den inre
organisationen. Kommittén föreslår att rektor även i
framtiden har en direkt i författningen utpekad
beslutanderätt i sådana frågor som rör enskilda
elever och som ofta har karaktär av
myndighetsutövning. Kommitténs betänkande bereds
inom Regeringskansliet och en proposition om en ny
skollag har aviserats till hösten 2005.
När det gäller yrkandet om klargörande av
myndighetsstrukturen framgår syftet med bildandet av
Myndigheten för skolutveckling av
budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1,
utg.omr. 16, bet. 2002/03:UbU1). Motivet för
delningen av det tidigare Statens skolverk var att
verkets granskande och främjande roller skulle
särskiljas från varandra genom att en ny myndighet
bildades. Skolverkets och Myndigheten för
skolutvecklings uppgifter framgår närmare av
myndigheternas instruktioner (SFS 2002:1160
respektive SFS 2002:1161).
Utskottet vill också peka på att i
Skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet
och likvärdighet finns förslag om att bestämmelser
skall införas i skollagen som stärker elevens
rättssäkerhet i frågor som gäller bedömning och
betyg. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.
Utskottet utgår vidare ifrån att regeringen i de
redovisningar avseende skolan som regelbundet lämnas
till riksdagen även kommer att redogöra för hur
betygens likvärdighet utvecklas.
Sammantaget menar utskottet att frågan om
likvärdig betygssättning är tillräckligt
uppmärksammad och att varken Riksrevisionens
styrelses redogörelse eller motionsyrkandena bör
föranleda några uttalanden från riksdagen.
Nationella prov
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå yrkanden om förändrad
reglering av nationella prov med hänvisning
till tidigare uttalanden och pågående
utredning.
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp) och 9
(kd).
Motionerna
Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Ub390
yrkande 23 att i en skola som styrs kvalitativt
genom nationella kunskapsmål måste återkommande
utvärderingar och ökad uppföljning få större
betydelse. Två modeller för att uppnå detta är
nationella prov som stämmer av elevernas kunskaper i
ett visst ämne vid en viss tidpunkt respektive ett
ökat bruk av inlärningsscheman som t.ex. LUS, som är
ett verktyg för att följa elever i deras
läsutveckling.
Folkpartiet anser i motion 2004/05:Ub258 yrkande 7
(i denna del) att de nationella proven skall göras
obligatoriska från årskurs tre.
Kristdemokraterna föreslår i två motioner,
2004/05:Ub480 yrkande 17 och 2004/05:Ub460 yrkande
8, att de nationella proven skall genomföras i fler
ämnen än i dag fr.o.m. årskurs fem. Man menar att de
nationella proven kan ge elever stöd i lärandet
genom regelbundna avstämningar. Genom proven kan
läraren konstatera hur långt en elev har nått och
vad som är nästa steg i elevens kunskapsutveckling.
Det är också ett sätt att få en likvärdighet mellan
olika skolor i hela landet och kan samtidigt fungera
som ett stöd för lärarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
I december 2004 gav regeringen Skolverket i
uppdrag att vidareutveckla det nationella
provsystemet (U2004/5293/S). Uppdraget består i att
vidareutveckla det nationella provsystemet. Enligt
uppdraget skall det nationella provsystemet bestå av
· nationella ämnesprov för år 5 och år 9 i
grundskolan och nationella kursprov för
gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning,
·
· en provbank med prov inom olika ämnesområden och
för olika åldrar i grundskolan respektive för
gymnasieskolan och den gymnasiala
vuxenutbildningen samt
·
· diagnostiskt material för grundskolan.
·
Skolverket skall enligt uppdraget prioritera att
bygga ut provbanken för grundskolan med avseende på
ämnen eller ämnesgrupper och för såväl de tidigare
som de senare åren i grundskolan. Verket skall bl.a.
också utveckla diagnostiska material varvid man bör
prioritera de tidiga åldrarna i grundskolan,
särskilt vad gäller läsutveckling och matematik.
Skolverket skall årligen redovisa hur det nationella
provsystemet utvecklats samt en plan för hur
provsystemet skall utvecklas.
Utskottet delar regeringens uppfattning om
omfattningen av det nationella provsystemet och
menar att motionsyrkandena inte skall föranleda
något uttalande från riksdagen.
Utvecklingssamtal m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
utvecklingssamtal och ansvarskontrakt med
hänsyn till tidigare ställningstaganden och
pågående utredningsarbete.
Jämför reservationerna 10 (m) och 11 (kd)
samt särskilt yttrande 2 (c).
Motionerna
Moderaterna menar i motion 2004/05:Ub390 yrkande 30
att skolorna utöver de nationella betygen bör ha
frihet att själva utforma system för information
till hemmen utifrån egna kriterier. Det viktiga är
att alla elever och föräldrar redan från början i
skolan får tydlig information om hur skolarbetet
fortskrider.
Kristdemokraterna hävdar i motion 2004/05:Ub480
yrkande 18 att utvecklingssamtalen är ett viktigt
område när det gäller att utveckla samarbetet mellan
föräldrar och skola. Under utvecklingssamtalet skall
eleven, föräldrarna och lärarna tillsammans göra upp
en individuell studieplan. Motionärerna anser att
studieplanerna inte enbart skall vara framåtsyftande
utan också skall få innehålla en beskrivning av hur
långt eleven kommit för att nå kunskapsmålen, en
form av skriftligt omdöme. Krisdemokraterna anser
också att elevens, skolans och hemmets gemensamma
ansvar för barnets utveckling bör tydliggöras genom
ett ansvarskontrakt (yrkande 19). I kontraktet bör
skriftligen och årligen det gemensamma ansvaret och
vilka delar som åligger respektive part
konkretiseras.
I motion 2004/05:Ub371 (s) föreslås att riksdagen
tar initiativ till att stärka komplement till
skolbetygen såsom utvecklingssamtal och individuella
åtgärdsprogram.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Av 7 kap. 2 § grundskoleförordningen (1994:1194)
framgår att läraren fortlöpande skall informera
eleven och elevens vårdnadshavare om elevens
skolgång. Dessutom skall utvecklingssamtal hållas
minst en gång varje termin då läraren, eleven och
vårdnadshavare skall samtala om hur elevens
kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan
stödjas. Informationen bör grunda sig på en
utvärdering av elevens utveckling i relation till
målen i läroplan och kursplaner och hur eleven skall
nå dessa mål. Om vårdnadshavaren begär det skall
läraren också lämna skriftlig information om elevens
skolgång. Informationen får dock inte ha karaktären
av betyg. I 7 kap. 19 § gymnasieförordningen
(1992:394) stadgas att rektor skall se till att det
minst en gång per termin ges en samlad information
om elevens kunskapsutveckling och studiesituation.
Utvecklingssamtalet skall genomföras med den
individuella studieplanen som grund. I fråga om
elever som inte fyllt 18 år skall även
vårdnadshavaren få sådan information.
Det närmare syftet med utvecklingssamtal framgår
av regeringens utvecklingsplan för förskola, skola
och vuxenutbildning, Utbildning för kunskap och
jämlikhet (skr. 2001/02:188, bet. 2002/03:UbU3).
Utvecklingssamtalet har en framåtsyftande karaktär
och elev och vårdnadshavare skall få besked om
elevens studieresultat och utveckling i relation
till målen i läroplanen och kursplanerna. Vidare
skall läraren allsidigt utvärdera varje elevs
kunskapsutveckling och redovisa detta för eleven och
vårdnadshavarna. Ingenting hindrar att elev, lärare
och vårdnadshavare skriftligen kommer överens om
t.ex. hur elevens resultat i skolan skall förbättras
och föräldrarnas roll i sammanhanget. Utskottet
delar, liksom vid tidigare behandling av liknande
yrkanden (senast i bet. 2003/04:UbU12), regeringens
uppfattning om utvecklingssamtalets innebörd och
syfte. Några särskilda regler om ansvarskontrakt
behöver enligt utskottets mening inte införas.
Utskottet vill också peka på att frågan om
individuella utvecklingsplaner i grundskolan bereds
inom Regeringskansliet i samband med förslaget om en
ny skollag.
Övriga motionsyrkanden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå yrkandet om möjligheten
att tentera för betyg och försök med externa
examinatorer med hänvisning till tidigare
ställningstaganden.
Jämför reservationerna 12 (m, fp) och 13
(fp).
Motionerna
Moderaterna menar i motion 2004/05:Ub390 yrkande 31
att det bör införas en rätt att tentera upp och av
betyg. Att göra det möjligt att tentera av de olika
nivåerna på ämnena skulle stärka elevernas rätt.
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258
yrkande 8 att ett geografiskt begränsat försök i
gymnasieskolan med externa examinatorer skall
genomföras. En sådan ordning skulle kunna ge svar på
om de betyg som den undervisande läraren sätter,
stämmer överens med de betygskriterier som finns.
Dessutom skulle relationen mellan eleverna och den
undervisande läraren kunna förbättras om eleverna
visste att betyget inte sätts bara av en lärare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet konstaterar att det inom gällande
regelverk finns möjlighet att tentera av kurser
såväl i grundskolan som i gymnasieskolan (7 kap. 16
§ grundskoleföreningen respektive 7 kap. 14 §
gymnasieförordningen). När det gäller möjligheten
att tentera upp betyg anser utskottet att
regeringens förslag om tillträdesregler till
högskolan bör avvaktas. En proposition om
högskolefrågor har aviserats till maj 2005.
I betänkandet Utveckling av gymnasieskolan (bet.
2003/04:Ub13) behandlades motsvarande yrkande om
externa examinatorer. Utskottet anförde då att
examination kan genomföras på flera sätt inom
nuvarande system - t.ex. skriftliga och muntliga
prov, hemskrivningar, projektarbeten och enskilda
arbeten - och utskottet finner därför inte att det
finns behov av en reglering avseende just externa
examinatorer. Utskottet har ingen annan uppfattning
nu.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Betyg från tidigare årskurs och i fler steg
(punkt 1) - fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Sofia
Larsen (c) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del),
2004/05:Ub477 yrkande 7 och
2004/05:Ub480 yrkande 20
samt avslår motionerna
2004/05:Ub208,
2004/05:Ub304 och
2004/05:Ub390 yrkande 21.
Ställningstagande
Betygen är en viktig del av målstyrningen av skolan.
De ger en tydlig information till elev och föräldrar
om hur långt eleven har kommit på väg mot
måluppfyllelsen. De är inte bara en utvärdering av
elevernas kunskaper, utan tvingar också skolorna
till utvärdering av hur väl de lyckas stödja
eleverna i deras kunskapsutveckling. Det har också
visat sig att betygen är centrala för elevens rätt
till särskilt stöd. Vi förordar att betyg ges redan
från årskurs 6. Betygsskalan skall utökas till sex
steg för att ge en mer rättvis bild av elevernas
kunskaper. Eleverna hinner också vänja sig vid
systemet i god tid före slutbetyget i årskurs 9.
2. Betyg från tidigare årskurs och i fler steg
(punkt 1) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub208 och
2004/05:Ub390 yrkande 21
samt avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del),
2004/05:Ub304,
2004/05:Ub477 yrkande 7 och
2004/05:Ub480 yrkande 20.
Ställningstagande
Moderaterna vill införa ett betygssystem i tio steg
senast från årskurs 5. Begränsningen att betyg får
sättas för första gången i årskurs 8 är en
begränsning i kvalitetsarbetet i skolan. Betyg utgör
en tydlig signal på hur eleven befinner sig i
förhållande till uppsatta mål. De fyra betygssteg
som i dag används är otillräckliga för att spegla
elevernas kunskaper och resultat på ett
tillfredsställande sätt och informationen om
betygskriterierna måste förbättras. Det är för stora
skillnader på vad som är nätt och jämt Godkänt och
nästan Väl godkänt för att motivera samma betyg.
Eleverna tycker att detta gör betygen orättvisa,
vilket gör betygen mindre användbara som pedagogiskt
verktyg. För att stärka elevens rätt skall betygen
kunna överklagas.
3. Avskaffande av dagens betygssystem (punkt 2)
- v, mp
av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub230 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi vill att dagens betygssystem avskaffas. Betygen
fungerar dåligt som kunskapsmätare och är dessutom
djupt orättvisa. Riksrevisionen har nyligen
konstaterat att dagens betygssystem inte är
likvärdigt. Vilket betyg eleven får är beroende av
en mängd omständigheter som har alltför lite att
göra med om eleven uppfyller kunskapsmålen eller ej.
Dagens betyg fungerar även mycket dåligt som
pedagogiskt instrument eftersom de säger alldeles
för lite om vad eleverna kan och vilka
utvecklingsmöjligheter de har.
4. Utredning om ett nytt betygssystem (punkt 3)
- mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub230 yrkande 4.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att en utredning behöver
tillsättas som ser över alternativ till dagens
betygssystem. Detta nya system skulle kunna vara
uppbyggt i tre steg med stegvis ökad
konkretionsgrad. De första skolåren bör det vara
enbart muntliga utvecklingssamtal i skolår ett till
tre. Från skolår fyra lämnas en skriftlig rapport
till eleven och föräldrarna. Den skriftliga
rapporten bör vara övergripande och ge en samlad
bild av elevens kunskaper samt mycket tydligt betona
utvecklingsmöjligheter. Rapporten bör sedan
utvecklas ytterligare från skolår sju med tydligare
och mer konkret information uppdelat på de olika
ämnena. Rapporten bör vara i tre delar. En del som
talar om vilka moment man gjort, en del som talar om
vilken kunskap man uppnått i de olika ämnena och en
del som blickar framåt och talar om
utvecklingsmöjligheter. Ett sådant system skulle
till skillnad från dagens betygssystem på ett bättre
och mer seriöst sätt visa på uppnådda kunskaper.
5. Åtgärder för likvärdig betygssättning (punkt
5) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Sofia
Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub460 yrkandena 1-3.
Ställningstagande
Likvärdiga betyg har stor betydelse för elevernas
rättssäkerhet i skolarbetet. Eleverna är föremål för
en myndighetsutövning vars grunder måste vara
tydliga och lätta att identifiera. Vi anser att
regeringen bör pröva hur huvudmännens och
rektorernas ansvar för likvärdiga betyg kan
tydliggöras i lag och andra författningar.
Regeringen bör i regleringsbrev eller myndigheternas
instruktioner klargöra ansvarsfördelningen mellan
Skolverket och Myndigheten för skolutveckling för
att aktivt bevaka och stödja arbetet för likvärdig
betygssättning. Regeringen bör regelbundet redovisa
en bedömning av betygens likvärdighet och hur denna
har utvecklats, tillsammans med sin
resultatinformation om skolan.
6. Uppdrag till Skolverket angående
likvärdig betygssättning (punkt 6) - fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Axel
Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub460 yrkandena 4-7.
Ställningstagande
För att betygen skall kunna bli likvärdiga anser vi
att Skolverket bör utveckla sina allmänna råd och
sitt kommentarmaterial i syfte att tydliggöra hur
betygssystemet bör fungera och tillämpas samt vilket
ansvar som vilar på huvudmän och rektorer för
betygens likvärdighet. Även frågor om de
professionella samtalen bör behandlas och exempel
bör utarbetas för att tydliggöra arbetet. Vi menar
också att nationella prov är bra stöd för
undervisning, bedömning och betygssättning.
Skolverket bör i ökad utsträckning ta till vara det
nationella provsystemet för att stödja en likvärdig
betygssättning. Framför allt bör provbanken
utnyttjas till att omfatta flera ämnen. Vi kräver en
omedelbar förbättring av kontrollen och
uppföljningen av betygen. Skolverket måste förbättra
sina metoder för att följa upp betygen. Resultatet
av detta arbete bör redovisas till regeringen.
Skolverket bör även aktivt använda sin
uppföljningsinformation i syfte att påverka det
lokala arbetet för likvärdiga betyg. Skolverket bör
också utveckla och förbättra sitt stöd för en
likvärdig betygssättning. Stödet bör inte styras av
skolors och skolhuvudmäns efterfrågan, utan även
utgå från konstaterade behov.
7. Nationella prov (punkt 7) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub390 yrkande 23
samt avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del),
2004/05:Ub460 yrkande 8 och
2004/05:Ub480 yrkande 17.
Ställningstagande
I en skola som styrs kvalitativt genom nationella
kunskapsmål måste återkommande utvärderingar och
ökad uppföljning få större betydelse. Mål utan
uppföljning ger ingen styrning alls. Det finns olika
kompletterande modeller för hur detta skall kunna
ske. Ett exempel är ett ökat bruk av nationella prov
som stämmer av elevernas kunskaper i ett visst ämne
vid en viss tidpunkt. Ett annat exempel är ökat
bruk av inlärningsscheman som till exempel LUS. LUS
står för LäsUtvecklingsSchema. LUS är ett verktyg
som hjälper förskole-, grundskole- och
gymnasielärare att hålla reda på och följa elever i
deras läsutveckling.
8. Nationella prov (punkt 7) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del)
samt avslår motionerna
2004/05:Ub390 yrkande 23,
2004/05:Ub460 yrkande 8 och
2004/05:Ub480 yrkande 17.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att de nationella proven skall
göras obligatoriska från årskurs 3. Det är viktigt
att skolorna dessförinnan använder sig av
diagnostiska material och får stöd av Skolverket
genom dess provbanker för att undersöka vilka elever
som behöver stöd.
9. Nationella prov (punkt 7) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub460 yrkande 8 och
2004/05:Ub480 yrkande 17
samt avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 7 (i denna del) och
2004/05:Ub390 yrkande 23.
Ställningstagande
Kristdemokraterna menar att obligatoriska nationella
prov skall genomföras i flera ämnen fr.o.m. årskurs
5. Det är ett sätt att få en likvärdighet mellan
olika skolor i hela landet och kan samtidigt fungera
som ett stöd för lärarna. Det diagnosmaterial och de
prov som ingår i det nationella provsystemet skall
dels kunna användas för att ta reda på elevens
starka och svaga sidor, dels kunna hjälpa läraren
vid en bedömning av om uppställda mål har nåtts och
som ett stöd inför betygssättningen. Nationella prov
har också en viktig uppgift att fylla som
rådgivningsinstrument för en likvärdig
betygssättning i hela landet. De nationella proven
skall utformas på så sätt att elevens alla kunskaper
kan prövas.
10. Utvecklingssamtal och ansvarskontrakt
(punkt 8) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub390 yrkande 30
samt avslår motionerna
2004/05:Ub371 och
2004/05:Ub480 yrkandena 18 och 19.
Ställningstagande
Utöver de nationella betygen bör skolan ha frihet
att själv utforma system för information till
hemmen. Det viktiga är att tydlig information om hur
skolarbetet fortskrider kan lämnas.
11. Utvecklingssamtal och ansvarskontrakt
(punkt 8) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkandena 18 och 19
samt avslår motionerna
2004/05:Ub371 och
2004/05:Ub390 yrkande 30.
Ställningstagande
Utvecklingssamtalen är ett viktigt område när det
gäller att utveckla samarbetet mellan föräldrar och
skola. Under utvecklingssamtalet skall eleven,
föräldrarna och lärarna tillsammans göra upp en
individuell studieplan som omfattar både elevens
kunskapsutveckling och personliga utveckling.
Kristdemokraterna anser att studieplanerna inte
enbart skall vara framåtsyftande. Den individuella
studieplanen skall få innehålla en beskrivning av
hur långt eleven kommit för att nå kunskapsmålen, en
form av skriftligt omdöme. För att eleverna skall
lyckas krävs insatser från eleven, skolan och
hemmen. Det är ett delat ansvar där alla parter
måste hjälpas åt för att främja den enskilde elevens
kunskapsmässiga, sociala och individuella
utveckling. För att tydliggöra det gemensamma
ansvaret för barnets utveckling anser vi att den
individuella studieplanen bör ha utformningen av ett
kontrakt, ett ansvarskontrakt. I kontraktet
konkretiseras skriftligt och årligen det gemensamma
ansvaret och vilka delar som åligger respektive
part.
12. Rätt att tentera för betyg (punkt 9) - m,
fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub390 yrkande 31.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen skall lägga fram förslag om
att det skall vara möjligt att tentera upp och av
betyg. En regel som tillåter en elev att
återkommande tentera av olika nivåer i olika ämnen
ökar elevens möjligheter ytterligare.
13. Externa examinatorer (punkt 10) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 8.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att det vore värdefullt om ett
försök med externa examinatorer kunde genomföras på
gymnasiet. Det skulle kunna ge svar på om de betyg
som den undervisande läraren sätter stämmer överens
med de betygskriterier som finns. Dessutom skulle
relationerna mellan eleverna och den undervisande
läraren kunna förbättras, om eleverna visste att
betyget inte sätts av bara en lärare. Vi menar att
ett geografiskt begränsat försök med externa
examinatorer bör genomföras.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
1. Utredning om ett nytt betygssystem (punkt 3)
- v
av Lennart Gustavsson (v).
Betygen symboliserar konflikten mellan de
motstridiga mål som präglar grundskolan: att fostra
till både samarbete och konkurrens och att verka för
både jämlikhet och sortering. Betygen förstärker
konkurrens och sortering och motverkar därigenom de
demokratiska målen i läroplanen. Betygen värderar
bara elevernas kunskapsutveckling och tar ingen
hänsyn till elevernas personlighetsutveckling och
sociala utveckling. Vänsterpartiet menar att det
behövs andra former av återkoppling till och
bedömning av eleverna som är bättre relaterade till
och speglar inte enbart kursplanemålen utan också
läroplanens mer övergripande mål, såsom
självständighet, samarbetsförmåga, kreativitet,
ansvarstagande och flit. Fortlöpande information om
barnens skolsituation och kunskapsutveckling bör i
stället för betyg ingå i samarbetet mellan hem och
skola.
2. Utvecklingssamtal och ansvarskontrakt (punkt
8) - c
av Sofia Larsen (c).
Individuella utvecklingsplaner bör införas från
årskurs 1. Ett kunskapskontrakt bör upprättas varje
termin mellan skola/lärare, elev och förälder.
Kontraktet skall utgå från den individuella
studieplanen och utvärderas och revideras
successivt. Kontraktet skall vara obligatoriskt för
skolan. I kontraktet skall regleras vad som händer
om kontraktet bryts. Om elev eller förälder upplever
att skolan bryter kontraktet skall de kunna vända
sig till rektor, kommunen och i sista hand till
Skolverket. För eleven gäller att sanktionerna
fyller en funktion för att nå kunskapsmålen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelsen från Riksrevisionens
styrelse
Riksrevisionens styrelse har i redogörelse
2004/05:RRS4 angående statens insatser för en
likvärdig betygssättning, berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad som anförts i skrivelsen.
Motioner från allmänna motionstiden
2004
2004/05:Ub208 av Anders Sjölund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om rätten för enskilda
skolhuvudmän att sätta betyg tidigare än årskurs
åtta.
2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att dagens
betygssystem skall avskaffas.
4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med syfte att se över alternativ till
dagens betygssystem i enlighet med vad som anförs
i motionen.
2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att nationella
prov och betyg skall ges tidigare och att betygen
skall sättas i fler steg.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genomföra ett
försök med externa examinatorer i gymnasieskolan.
2004/05:Ub304 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fler betygssteg.
2004/05:Ub371 av Anders Bengtsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om komplement till
skolbetygen.
2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betyg från år fem
och i tio steg.
23. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om nationella
prov och LUS.
30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om möjlighet för
skolor att avge betyg och skriftliga omdömen.
31. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om rätt att
tentera upp och av betyg.
2004/05:Ub460 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen bör pröva hur huvudmännens
och rektorernas ansvar för likvärdiga betyg kan
tydliggöras i lag och andra författningar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att klargöra
ansvarsfördelningen mellan Skolverket och
Myndigheten för skolutveckling för att aktivt
bevaka och stödja arbetet för likvärdig
betygssättning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen till riksdagen regelbundet
bör redovisa en bedömning av betygens likvärdighet
och hur denna har utvecklats.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
tydliggöra hur betygssystemet skall fungera och
tillämpas.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
ta till vara det nationella provsystemet för att
stödja en likvärdig betygssättning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket
aktivt bör använda sin uppföljningsinformation i
syfte att påverka det lokala arbetet för
likvärdiga betyg.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
utveckla och förbättra sitt stöd för en likvärdig
betygssättning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att nationella
prov bör genomföras i flera ämnen fr.o.m. år 5.
2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (c):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att betyg
skall ges tidigare och i fler steg.
2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anför