Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU6

Gymnasieskolan

---

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Behörighet till gymnasiet

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub390 yrkande 32 och
2004/05:Ub501.
Reservation 1 (m)

2. Brister i utbildningssystemet

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub436 yrkande 2.
Reservation 2 (m, fp)

3. Livslångt lärande

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub275 yrkandena 1 och 2.
Reservation 3 (c)

4. Examensformer i gymnasiet

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 25 och
2004/05:Ub480 yrkande 45.
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (kd)

5. Fritt val av skola

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub295.
Reservation 6 (m)

6. Insatser för att förhindra avbrutna
gymnasiestudier

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub494.

7. Jämställdhet

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub292 yrkande 1 och
2004/05:A322 yrkandena 4 och 5.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (v)

8. Uppdrag att utforma satsningar för att
öka mäns deltagande i kvinnodominerade
yrken

Riksdagen avslår motion
2004/05:A322 yrkande 3.
Reservation 9 (v, mp)

9. Diskrimineringslagstiftning

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub292 yrkande 2.
Reservation 10 (m)

10. Införande av tvååriga yrkeslinjer

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 19,
2004/05:Ub407 yrkande 1 och
2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del).
Reservation 11 (fp)

11. Struktur för yrkesutbildningen

Riksdagen avslår motion
2004/05:N239 yrkande 6.
Reservation 12 (kd)

12. Yrkesutbildningsdelegationen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub440 yrkande 6.
Reservation 13 (kd)

13. Arbetsplatsförlagd utbildning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub351 samt
2004/05:Ub440 yrkandena 4 och 5.
Reservation 14 (kd)

14. Införande av lärlingsutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del),
2004/05:Ub285,
2004/05:Ub286 yrkande 1,
2004/05:Ub386,
2004/05:Ub407 yrkande 2,
2004/05:Ub440 yrkandena 1 och 3,
2004/05:Ub480 yrkande 43 samt
2004/05:N254 yrkande 14.
Reservation 15 (m, fp, kd, c)

15. Lärlingsutbildning för hantverk

Riksdagen avslår motion
2004/05:Kr354 yrkande 17.
Reservation 16 (m, fp, kd, c)

16. Omvårdnadsprogrammet

Riksdagen avslår motion
2004/05:So605 yrkande 15.

17. Entreprenörskap

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 22,
2004/05:Ub286 yrkande 2 och
2004/05:Ub503.
Reservation 17 (fp)

18. Eget företagande

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub241.
Reservation 18 (m, fp)

19. Idrott och hälsa

Riksdagen avslår motion
2004/05:Kr269 yrkande 5.

20. Konsumentkunskap

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub361 yrkande 2.

21. Kursplaneöversyn

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub339.
Reservation 19 (v)

22. Riksrekryterande gymnasieutbildningar

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Kr331 yrkande 3 och
2004/05:MJ500 yrkande 38.

23. Körkortsutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub250 och
2004/05:Ub311.

24. Teknikprogrammet

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub258 yrkande 20.
Reservation 20 (fp)

25. Kunskapskrav på studieförberedande
program

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub258 yrkande 23.
Reservation 21 (fp)

26. Högskolebehörighet

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub480 yrkande 44.
Reservation 22 (m, fp, kd)

27. Mentorssystem

Riksdagen avslår motion
2004/05:Sf365 yrkande 8.
Reservation 23 (kd)

28. Betyg från de nordiska länderna

Riksdagen avslår motion
2004/05:U312 yrkande 1.
Reservation 24 (kd)

29. Elevresor

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub414.

30. Avgiftsfri skolmat

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub385,
2004/05:Ub484 och
2004/05:Ub488.

31. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub427,
2004/05:Ub445 och
2004/05:Sk404 yrkande 2.

Stockholm den 10 mars 2005

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),
Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),
Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik
Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise
Malmström (s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s),
Tobias Billström (m), Mikaela Valtersson (mp),
Christer Adelsbo (s), Axel Darvik (fp) och Lennart
Gustavsson (v).

2004/05

UbU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 56 yrkanden från allmänna
motionstiden 2004 som gäller gymnasieskolan.
Utskottet föreslår att samtliga yrkanden avslås.
Yrkandena handlar bl.a. om behörighet till
gymnasiet och högskolan, livslångt lärande,
examensformer, fritt val av skola, jämställdhet,
yrkesprogrammen, arbetsplatsförlagd utbildning,
lärlingsutbildning och entreprenörskap.
Utskottet hänvisar i sina bedömningar bl.a. till
tidigare ställningstaganden, framför allt till
betänkandet Utveckling av gymnasieskolan (bet.
2003/04:
UbU13). Betänkandet behandlade regeringens
proposition 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva
steg för utveckling av gymnasieskolan och därtill
hörande motioner samt motioner från allmänna
motionstiden 2003.
I övrigt hänvisas i huvudsak till pågående
utredning och beredning, bl.a. av Skollagskommitténs
betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet
(SOU 2002:121).
Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,
Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de
gröna.
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna,
Vänsterpartiet och Centerpartiet har också lämnat
särskilda yttranden.

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
behörighet till gymnasiet, kritik mot
utbildningssystemet, det livslånga lärandet,
examensformer, fritt val av skola och
insatser för att förhindra avbrutna
gymnasiestudier. Utskottet hänvisar i
huvudsak till tidigare ställningstaganden.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (m, fp), 3
(c), 4 (fp), 5 (kd) och 6 (m) samt särskilda
yrkandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (c) och 5
(fp).

Motionerna

Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Ub390
yrkande 32 att det är självklart att kraven för
behörighet till gymnasiet inte skall sänkas - även
framgent skall minst godkänt i svenska, engelska och
matematik krävas för inträde på de nationella
programmen. I motion 2004/05:Ub501 (s) föreslås att
en översyn skall göras av andra antagningssystem
till gymnasiet. Syftet skall enligt motionären vara
att bredda intagningen till gymnasiet och inte slå
ut ungdomarna utan stärka dem.

I motion 2004/05:Ub436 yrkande 2 hävdar
Moderaterna att det svenska utbildningssystemet inte
klarar av att möta varken enskildas behov eller
arbetsmarknadens krav. Varje år är det ungefär 10
000 grundskoleelever som inte uppnår behörighet till
ett nationellt program i gymnasieskolan och ungefär
tre av tio gymnasieelever lyckas inte fullfölja sina
gymnasiestudier.
Centerpartiet redogör i motion 2004/05:Ub275 för
sin vision för det livslånga lärandet. Bland annat
vill man ha en gymnasieskola som höjer den allmänna
utbildningsnivån och förbereder alla för ett
livslångt lärande (yrkande 1). Vidare vill
Centerpartiet ha en elevanpassad och flexibel
gymnasieskola. Skolan måste ta hänsyn till att
eleverna är olika och lär på olika sätt. Det finns
många olika sätt att anpassa gymnasieskolan efter de
behov de enskilda eleverna har (yrkande 2). Ett sätt
är att se till att alla elever har med sig
tillräckliga förkunskaper från grundskolan.
I motion 2004/05:Ub258 yrkande 25 föreslår
Folkpartiet att det skall införas tre typer av
examina i gymnasieskolan. Studierna skall kunna
avslutas med en internationellt jämförbar
studentexamen som ger behörighet till
högskolestudier. De andra examinationsformerna
föreslås vara lärlings- och yrkesexamina. Även
Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub480
yrkande 45 att gymnasieexamina med olika
inriktningar skall inrättas.
I motion 2004/05:Ub295 (m) hävdar motionärerna att
det är dags att ta bort alla begränsningar i fråga
om vilken skola en elev får gå i. Eleven skall fritt
få välja skola.
Särskilda insatser för att förhindra att ungdomar
avbryter sina gymnasiestudier efterfrågas i motion
2004/05:Ub494 (s). Motionärerna menar att med
förebyggande insatser i gymnasieskolan skulle många
elever undvika att senare hamna på
samhällsomhändertagande anstalter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

I betänkandet Utveckling av gymnasieskolan (bet.
2003/04:UbU13) underströk utskottet vikten av att
reglerna för behörighet till gymnasiets nationella
program upprätthålls. Elever som saknar godkänt
betyg i svenska, svenska som andraspråk, engelska
eller matematik och inte kan antas till
gymnasieskolans nationella program innan de skaffat
sig nödvändiga förkunskaper skall i stället erbjudas
plats på ett individuellt program. Utskottet har
ingen annan uppfattning nu.
När det gäller Moderaternas kritik av
utbildningssystemet vill utskottet framföra
följande. Att elever slutar grundskolan utan att ha
uppnått behörighet till gymnasieskolan är djupt
otillfredsställande. Grundskolan har ansvar för att
möjliggöra för eleverna att nå målen för
utbildningen, och utskottet vill peka på det
kvalitetsarbete som görs inom grundskolan. Till
exempel fortgår arbetet med att implementera
kvalitetsprogrammet Alla skolor skall vara bra
skolor (U/2003/1353/S). Utgångspunkten är att
statens stora ekonomiska satsning på skolan, bl.a.
genom medel för personalförstärkning, måste följas
av tydliga insatser för att uppnå en nationellt
likvärdig och kvalitativt god utbildning. Utskottet
behandlar frågor som rör grundskolan senare under
våren 2005.
Även det förhållandet att elever slutar sina
gymnasiestudier utan att ha slutfört studierna är
enligt utskottets uppfattning otillfredsställande.
Utskottet har därför i betänkande 2004/05:UbU13
välkomnat de förändringar som regeringen
presenterade i propositionen Kunskap och kvalitet -
elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop.
2003/04:140). Genom riksdagens beslut om nämnda
proposition samt beslut om budgetpropositionen för
2005 (prop. 2004/05:1, utg.omr. 16, bet.
2004/05:UbU1) har stora förbättringar gjorts vad
gäller det individuella programmet. Utbildning på
ett individuellt program som påbörjas efter den 1
juli 2006 skall bedrivas i en omfattning som
motsvarar heltid. Utbildningens omfattning får
minskas om en elev begär det och styrelsen för
utbildningen finner det förenligt med syftet för
utbildningen. Syftet med förslaget är att stärka
gymnasieskolans förutsättningar att direkt i
anslutning till grundskolan möta och fånga upp de
elever som saknar behörighet att söka ett nationellt
program. Gymnasieskolan skall på så sätt kunna
erbjuda en utbildning som har hög kvalitet och som
kan utgöra den nödvändiga bro mellan grundskolan och
gymnasieskolan som behövs för att minimera
studieavbrott och avhopp. Regeringen tillför i
samband med att det individuella programmet skall
bedrivas på heltid 450 miljoner kronor till
kommunerna årligen för att göra det möjligt för
kommunerna att förstärka sina insatser för elever
som saknar behörighet till ett nationellt program.
Medlen innefattas enligt regeringen i
budgetpropositionen för 2005 i den ökning av det
generella statsbidraget till kommunerna som
regeringen aviserat för 2006. Utskottet vill också
framhålla att det inte finns något som hindrar
kommunerna från att redan nu erbjuda elever
individuellt program på heltid och att det också
finns kommuner som gör detta.
Utskottet vill också framhålla möjligheten att
enligt 5 kap. 4 b § skollagen inrikta ett
individuellt program mot studier på ett nationellt
eller specialutformat program (programinriktat
individuellt program, PRIV) där eleven utifrån sina
egna förutsättningar kan läsa gymnasiekurser i
kombination med olika stödinsatser för att bli
behörig. Möjligheten att följa ett sådant program är
ett bra steg för att tydliggöra att studier vid ett
individuellt program skall leda till att man övergår
till ett nationellt eller specialutformat program.
Utskottet vill understryka att kommunerna enligt
utskottets uppfattning så långt som möjligt bör
erbjuda elever programinriktade individuella
program.
Vad gäller Centerpartiets yrkanden om att
gymnasieskolan skall vara en förberedelse för det
livslånga lärandet och att gymnasieskolan skall vara
elevanpassad och flexibel menar utskottet att dessa
är tillgodosedda. Drygt 97,9 % av eleverna i
grundskolan som slutade grundskolan 2003 fortsatte
direkt i gymnasieskolan. Av alla elever som började
i gymnasieskolan 1998 fick 73 % slutbetyg inom fyra
år, och läsåret 2002/03 lämnade 81,5 % av eleverna i
år 3 gymnasieskolan med slutbetyg. Såsom utskottet
framhållit ovan är det viktigt att kvaliteten i
gymnasieskolan ökar så att fler elever avslutar
gymnasiet med slutbetyg. Genom de förändringar i
gymnasieskolan som beslutades av riksdagen i
september 2004 med anledning av proposition
2003/04:140 är det utskottets uppfattning att ännu
fler elever kommer att slutföra sina studier. Den
flexibilitet som motionärerna efterfrågar finns
också enligt utskottet genom gymnasieskolans hela
struktur med de olika val som står öppna för eleven.
Det individuella programmet är självfallet också en
möjlighet att individualisera undervisningen för dem
som ännu inte har behörighet att läsa på ett
nationellt program.
De elever som påbörjar sin utbildning efter den 1
juli 2007 kommer - om de uppfyller kraven - att få
en gymnasieexamen (prop. 2003/04:140, bet.
2003/04:UbU13). Gymnasieexamen kommer att motsvara
kraven för grundläggande behörighet till högskolan
samt, utöver det, innebära krav på godkänt betyg på
ett gymnasiearbete. Syftet med examen är att befästa
och förstärka kvaliteten i svensk
gymnasieutbildning, och ett examensbevis skall vara
ett kvalitetsbevis som ger information om att
utbildningens mål som helhet är uppnådda. I samband
med gymnasieexamen behandlade utskottet yrkanden om
att andra examensformer skulle införas, liknande dem
som nu framförs. Utskottet menade då att det genom
införandet av en gymnasieexamen inte fanns behov av
ytterligare examensformer och föreslog att yrkandena
skulle avslås. Riksdagen beslutade i enlighet med
förslaget. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.
I och med beslutet om propositionen Kunskap och
kvalitet - elva steg för utveckling av
gymnasieskolan kommer gymnasieelevernas möjlighet
att söka en utbildning på nationellt program i en
annan kommun att öka. Enligt nu gällande regler
finns endast en rätt att läsa ett program som
hemkommunen inte erbjuder. Även om programmet
erbjuds av hemkommunen införs möjligheten fr.o.m.
höstterminen 2007 att inför åren 1 och 2 söka en
utbildning i annan kommun. Vissa begränsningar
finns - förutom att elever bosatta i kommunen har
företräde - genom att elever från en kommun som inte
har det nationella programmet eller den nationella
inriktningen har företräde. Även den sökande, som
med hänsyn till sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit han
eller hon sökt, skall ha företräde. Utskottet anser
att de regler om s.k. frisökning som nyligen
beslutats av riksdagen är väl avvägda och bör träda
i kraft som avsett. Regeringen har gett i uppdrag åt
Skolverket att senast den 1 december 2008 redovisa
en uppföljning av systemet med frisökning.
Skolverket skall analysera konsekvenserna för såväl
elever som kommuner, särskilt med hänsyn till hur
olika kommuners samverkansformer kring
gymnasieskolan utvecklas.
Utskottet menar att det är viktigt att det finns
möjligheter att erbjuda särskilda insatser för de
ungdomar som riskerar att avbryta sina
gymnasiestudier. Enligt utskottets uppfattning finns
det inom nuvarande regelverk och genom nyligen
fattade beslut goda möjligheter för skolan att
stödja elever som riskerar att inte klara sina
studier. Enligt 5 kap. 20 § gymnasieförordningen
(SFS 1992:394) har en elev som har påtagliga
studiesvårigheter i kärnämnena svenska, svenska som
andraspråk, engelska eller matematik rätt att läsa
kurserna i dessa ämnen i etapper. Enligt 23 § samma
kapitel kan också en elev få läsa ett reducerat
program genom att han eller hon befrias från
undervisning i en eller flera kurser. Eleven skall
då ha påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas
på något annat sätt. Styrelsen får också besluta att
undervisningen på ett nationellt program får
fördelas över längre tid än tre år om det finns
särskilda skäl (5 kap. 24 och 25 §§). Möjligheten
att gå om en kurs regleras i 6 kap. 14 §
gymnasieförordningen. Om en elev har uppenbara
svårigheter att följa undervisningen på sitt
studieprogram skall rektorn vidta de åtgärder som
behövs för att eleven skall kunna fortsätta
studierna, och det skall då övervägas om eleven
skall gå om en eller flera kurser, övergå till ett
reducerat program eller ett annat nationellt program
eller ett individuellt program. I 8 kap. 1 § samma
förordning regleras möjligheten att ge
stödundervisning till en elev som kan befaras inte
uppnå kursplanernas kunskapsmål eller om eleven av
andra skäl behöver särskilt stöd. För elever som har
behov av särskilt stöd får specialundervisning
anordnas inom klassen. För en elev som behöver
stödinsatser skall ett årgärdsprogram utarbetas (1 a
§).
Det är viktigt att skolan kan erbjuda en väl
fungerande elevhälsa. Elevhälsan skall vara
förebyggande och hälsofrämjande, och genom att
skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska
insatser betraktas som en helhet förbättras
möjligheten för skolan att uppnå sina mål (prop.
2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet, bet.
2001/02:UbU6). Enligt Skollagskommitténs förslag
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
skall elevhälsan främst arbeta förebyggande och
omfatta omvårdnad samt medicinska, psykologiska,
sociala och specialpedagogiska insatser. Utskottet
hänvisar till den beredning som pågår inom
Regeringskansliet med anledning av kommitténs
förslag.

Jämställdhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om jämställdhet
och diskrimineringslagstiftning med
hänvisning till tidigare ställningstaganden
och pågående insatser och utredning.
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (v), 9 (v,
mp) och 10 (m) samt särskilda yttrandena 6
(fp) och 7 (kd).

Motionerna

Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Ub292
yrkande 1 att den enskilt viktigaste åtgärden för
att skapa jämställdhet inom svenskt utbildningsväsen
är att värna om människors rätt att bli bedömda som
individer och att få sina prestationer granskade i
ett individuellt perspektiv.

Vänsterpartiet menar i motion 2004/05:A322 att
satsningar som syftar till att få män och kvinnor
att göra "otraditionella" utbildnings- och yrkesval
bör ges fortsatt prioritering samtidigt som
motionärerna menar att regeringen bör förtydliga och
konkretisera uppdrag till berörda myndigheter.
Myndigheten för skolutveckling bör enligt
Vänsterpartiet få i uppdrag att utarbeta kurser som
ger pojkar möjlighet att prova yrken inom vård,
skola och omsorg (yrkande 3). Vidare bör Skolverket
få i uppdrag att granska den arbetsplatsförlagda
verksamhet som bedrivs för elever i grund- och
gymnasieskolan och se om den överensstämmer med de
skrivningar om jämställdhet som finns i läroplanerna
(yrkande 4). Slutligen bör Myndigheten för
skolutveckling enligt Vänsterpartiet se till att
praktikhandledare samt studie- och yrkesvägledare
får kunskap om hur man aktivt arbetar med att bryta
de könstraditionella mönstren, inklusive yrkesvalen
(yrkande 5).
I motion 2004/05:Ub292 yrkande 2 anser Moderaterna
att det inte finns någon anledning att ha en
särskild diskrimineringslagstiftning för
utbildningsväsendet eller för någon del av detta.
Det finns enligt motionärerna inte något motiv för
att dela upp diskriminering i olika kategorier och
att splittra lagstiftningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

När utskottet behandlade frågor om jämställdhet i
grundskolan och inom gymnasieskolan i betänkandet
Jämställdhet inom utbildning och forskning (bet.
2003/04:UbU16) underströk utskottet vikten av att
skolan till eleverna förmedlar de demokratiska
värdena, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och
män. Utskottet menade också att arbetet för
jämställdhet handlar om att motverka traditionella
könsmönster och ge eleverna likvärdiga möjligheter
och villkor att utvecklas oberoende av kön.
Utskottet har ingen annan uppfattning nu.
Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt
att kvinnor och män i ökad utsträckning gör
otraditionella utbildnings- och yrkesval. Detta är
en viktig uppgift för dem som arbetar i
gymnasieskolan, men också i förskolan och skolan i
övrigt. Förskolans och skolans arbete för ökad
jämställdhet behandlas i skollagen, läroplanerna,
jämställdhetslagen och i FN:s barnkonvention. Målen
för jämställdhetsarbetet finns tydligt formulerade i
de nationella styrdokumenten. I grundskolans
kursplaner eftersträvas också att skolans
värdegrund, däribland jämställdhet som en fråga om
demokrati, skall genomsyra undervisningen i alla
ämnen. Kommunerna ansvarar för att lärare,
förskollärare och fritidspedagoger har kunskap om de
föreskrifter som gäller för skolväsendet samt får
kompetensutbildning i dessa frågor. I läroplanen
tilldelas dessutom rektor särskilt ansvar för
jämställdhet som ämnesövergripande kunskapsområde.
Därtill har en rad åtgärder vidtagits på nationell
nivå för att stödja och stimulera det lokala
jämställdhetsarbetet. Jämställdhet är ett av tre
prioriterade områden för Myndigheten för
skolutvecklings generella uppdrag. Regeringen har
avsatt medel för att utbilda resurspersoner i
jämställdhet och genuskunskap. För att ytterligare
stödja utvecklingen av jämställdhetsarbete i skolan
planerar Myndigheten för skolutveckling att bl.a.
under läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser
för genuspedagoger, mediepedagoger samt lärare och
annan skolpersonal. I maj 2004 gav regeringen
Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram
material med information om vad jämställdhet är och
innebär för skolans uppdrag och åtagande
(U2004/2350/S). Myndigheten har tagit fram ett
stödmaterial, Hur är det ställt? Tack, ojämt!
Materialet innehåller lärande exempel på hur skolor
och kommuner i samverkan med olika organisationer
och myndigheter arbetar med jämställdhet samt social
och etnisk mångfald. Alla kommuner och skolor har
fått del av materialet. Utskottet utgår ifrån att
när materialet används i skolorna deltar också
studie- och yrkesvägledare.
Skolverket har fått i uppdrag att utarbeta nya
kursplaner och programmål inför att de beslutade
ändringarna i gymnasieskolan skall träda i kraft. I
detta arbete skall bl.a. genusperspektivet beaktas.
Att integrera genusperspektiv i utbildningen ger
eleverna bättre möjlighet att upptäcka och motverka
diskriminerande och ojämställda förhållanden.
När det gäller jämställdheten inom den
arbetsplatsförlagda verksamheten hänvisar utskottet
till Skolverkets tillsynsansvar som bedrivs inom
inspektionsverksamheten. Ansvaret gäller hela
utbildningen, dvs. också den arbetsplatsförlagda.
Sammantaget menar utskottet att frågan om
jämställdhet inom skolan har uppmärksammats och
tydliggjorts under senare år och även att pågående
verksamhet gör att motionsyrkandena bör avslås.
När det gäller frågan om en
diskrimineringslagstiftning för skolan hänvisar
utskottet till den proposition rörande förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling i
skolan som aviserats från Regeringskansliet till i
maj 2005. I propositionen kommer betänkandet Skolans
ansvar för kränkningar av elever (SOU 2004:50) att
behandlas.

Yrkesprogram i gymnasieskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om tvååriga
yrkeslinjer, yrkesutbildningen och
arbetsplatsförlagd utbildning. Utskottet
hänvisar till tidigare ställningstaganden.
Jämför reservationerna 11 (fp), 12 (kd), 13
(kd) och 14 (kd).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258 yrkande
19 att tvååriga yrkeslinjer skall inrättas.
Motionärerna hävdar att det är bättre att elever
slutför en kortare yrkesutbildning än att de hoppar
av utan slutbetyg och får svårt att klara sig i
yrkeslivet och i vidare studier. Också i motion
2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del) menar
Folkpartiet att det finns behov av en gymnasiereform
som ger bättre och mindre teoretiska yrkesprogram
men också en ökad valfrihet inom yrkesprogrammen.
Motionärerna menar att med tvååriga gymnasielinjer
kommer sannolikt fler elever att ta sig igenom
gymnasiet och komma fortare ut i arbetslivet. Ett
motsvarande yrkande finns i motion 2004/05:Ub407
(kd) yrkande 1.

Kristdemokraterna efterlyser i motion 2004/05:N239
yrkande 6 en bättre struktur för yrkesutbildningen
på gymnasienivå då man menar att utbildningsvägarna
många gånger är oklara och ofullständiga.
I motion 2004/05:Ub440 yrkande 6 meddelar
Kristdemokraterna att man noggrant kommer att följa
utvecklingen av Yrkesutbildningsdelegationen.
Motionärerna menar att arbetet med att stärka
yrkesutbildningen kan utföras av en befintlig
myndighet på området, t.ex. Skolverket eller
Myndigheten för skolutveckling.
Kristdemokraterna är i motion 2004/05:Ub440
yrkande 4 positiva till arbetsplatsförlag utbildning
då samverkan mellan skola och arbetsliv behövs för
att eleven skall hitta rätt på en arbetsmarknad som
förändras och blir alltmer kunskapsintensiv. I
yrkande 5 vänder sig dock motionärerna mot att det
finns stora svårigheter med att anordna
arbetsplatsförlagd utbildning och föreslår att ett
finansieringssystem skall införas, som säkerställer
tillräckligt många platser med godtagbar kvalitet.
I motion 2004/05:Ub351 (v) begärs att regeringen
skall lämna förslag till åtgärder i syfte att ge
studerande rätt till arbetsplatsförlagd utbildning
och praktik. Motionären pekar bl.a. på att det på
många gymnasieorter är svårt att leva upp till att
erbjuda eleverna på yrkesprogrammen 15 veckors
arbetsplatsförlagd utbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena med hänvisning till tidigare
ställningstaganden.

I betänkandet Utveckling av gymnasieskolan slog
utskottet fast att man menade att gymnasieskolan
skall vara en skola med en minsta gemensam
kunskapsbas för såväl studie- som yrkesförberedande
utbildningar, t.ex. bör kärnämnena vara gemensamma
för samtliga utbildningar. Gymnasieskolan är inte
bara en förberedelse inför högre studier utan också
en förberedelse inför arbetslivet och för livet som
aktiv samhällsmedborgare. Utskottet avvisade därför
förslag om införande av tvååriga linjer. Utskottet
gör samma bedömning nu. När det gäller problematiken
med att elever slutar i gymnasieskolan utan att ha
slutfört sina studier behandlas denna under
Övergripande frågor i detta betänkande.
Utskottet menar att den gymnasiala
yrkesutbildningen måste hålla hög kvalitet och ha
hög legitimitet och därmed vara relevant för
arbetslivet. När det gäller strukturen för
yrkesutbildningen vill utskottet peka på att det
under senare år har pågått ett utvecklingsarbete vad
gäller kvaliteten på yrkesutbildningen. Under åren
2000-2002 genomförde Skolverket ett
yrkesutbildningsprojekt, YKSA, i syfte att höja
kvaliteten inom gymnasieskolans yrkesutbildningar. I
verkets slutrapport Samtal - samsyn - samarbete ges
exempel på arbetssätt för kvalitetsförbättringar
inom yrkesutbildningen. Vidare har Myndigheten för
skolutveckling i februari 2004 publicerat en
rapport, Arbetsplats för lärande, där några av de
möjligheter som finns i gymnasieskolan för att
förlägga delar av utbildningen till en arbetsplats
och samverka med arbetslivet presenteras.
I sammanhanget vill utskottet framhålla den
möjlighet som finns till samverkan mellan kärnämnen
och karaktärsämnen. Även om målen för kärnämnena är
gemensamma för alla elever, innebär inte detta att
utformningen av undervisningen måste vara densamma
för alla. I betänkandet Utveckling av gymnasieskolan
framhöll utskottet att varje elev har unika behov
som måste mötas utifrån vars och ens individuella
förutsättningar och att alla måste få det stöd som
behövs för att nå målen. Olika alternativa
pedagogiska metoder måste utvecklas och användas för
att måluppfyllelsen skall öka. Inte minst gäller
detta för de elever som går i yrkesprogrammen. Ett
sätt att stimulera elevernas intresse kan vara att
kärnämneskurserna ges en prägel av målen för den
studieväg som eleven följer, s.k. infärgning. För
att underlätta för skolorna att arbeta med
infärgning har regeringen givit Skolverket i uppdrag
att utforma kursplanerna så att möjligheterna att
samverka mellan kärnämnen och karaktärsämnen stärks.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 februari
2006. Utskottet vill också erinra om det stöd som
kan ges till elever som av olika skäl har svårt att
klara sin gymnasieutbildning och som utskottet
redogör för under avsnittet Övergripande frågor i
detta betänkande.
I maj 2004 beslutade regeringen om inrättandet av
en yrkesutbildningsdelegation. Delegationen består
av representanter för näringsliv, offentlig
verksamhet, fackliga organisationer och skola och
skall arbeta för att i ökad utsträckning förverkliga
samhällets intentioner för samverkan mellan skola
och arbetsliv och därmed bidra till att höja
kvaliteten i gymnasieskolans yrkesinriktade
utbildning. Delegationen skall medverka till att ett
lokalt utvecklingsarbete initieras och också verka
för en ökad rekrytering till de yrkesinriktade
utbildningarna i gymnasieskolan. Arbetet skall
bedrivas fram t.o.m. den 31 december 2006, och
delegationen skall då lämna en skriftlig redogörelse
till regeringen för sitt arbete. Utskottet, som
välkomnar tillsättandet av
Yrkesutbildningsdelegationen, menar att
delegationens arbete bör avvaktas. Utskottet hyser
goda förhoppningar om att delegationens arbete
kommer att höja statusen för de yrkesinriktade
programmen.
I propositionen Kunskap och kvalitet - elva steg
för utveckling av gymnasieskolan underströk
regeringen att det arbetsplatsförlagda lärandet inom
den gymnasiala yrkesutbildningen är en
kvalitetsmässigt viktig del av utbildningen. Man
menade att elever som väljer yrkesinriktade program
bör få minst 15 veckors utbildning förlagd till en
arbetsplats. Regeringen ansåg också att inslag av
arbetsplatsförlagd utbildning även bör erbjudas
elever som väljer mer studieförberedande studievägar
men pekade samtidigt på svårigheterna att bereda
alla elever plats och föreslog därför ingen minsta
omfattning. Utskottet delade regeringens bedömningar
vad gällde omfattningen av det arbetsplatsförlagda
lärandet och erinrade samtidigt om att det är väl
känt att det finns svårigheter med att hitta sådana
platser. Utskottet anser fortfarande att
omfattningen är väl avvägd med de förutsättningar
för det arbetsplatsförlagda lärandet som nu råder
och vill åter framhålla
Yrkesutbildningsdelegationens arbete som kan leda
till förslag om förändringar.

Lärlingsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om förändrad
lärlingsutbildning med hänvisning till
tidigare ställningstaganden.
Jämför reservationerna 15 (m, fp, kd, c) och
16 (m, fp, kd, c).

Motionerna

Folkpartiet menar i motion 2004/05:N242 yrkande 2 (i
denna del) att det måste vara möjligt att i större
utsträckning genomgå lärlingsutbildning. En sådan
utbildning har stor betydelse för att många
hantverksyrken och småindustrier skall kunna leva
kvar. Dessutom leder förbättrade möjligheter till
lärlingsutbildning enligt motionärerna till att
eleverna i högre utsträckning ges möjlighet att ta
del av den senaste tekniken. Ett liknande yrkande
framställer Folkpartiet i motion 2004/05:N254
yrkande 14. Motionärerna menar att det finns ett
behov av en modern lärlingsutbildning för bl.a.
landsbygdens traditionella yrken.

Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub480
yrkande 43 att ett lärlingsprogram införs inom
gymnasieskolans ram som ett eget nationellt program.
Lärlingsutbildningen skall vara nära knuten till det
lokala näringslivet. Motsvarande yrkande presenteras
också av Kristdemokraterna i motion 2004/05:Ub440
yrkande 1. Lärlingsprogrammet skall ha egen timplan
parallellt med den gymnasiala yrkesutbildningen. I
samma motion (yrkande 3) framhåller man att
lärlingsutbildningen skall utformas i samarbete med
arbetsmarknadens parter och att praktik bör varvas
med teori redan första terminen.
Centerpartiet menar i motion 2004/05:Kr354 yrkande
17 att gymnasieskolan inte lyckats utbilda
tillräckligt många till hantverksyrkena och att en
satsning därför bör göras på en modern
lärlingsutbildning. Motionärerna menar att en sådan
utbildning skulle innebära utökade möjligheter för
ungdomar och att hantverkarkåren skulle bevaras. I
motion 2004/05:Ub386 (c) vill motionären att
regeringen återkommer med förslag om hur ett
effektivt lärlingssystem skall kunna byggas upp för
att stärka småföretagen och deras vilja att utbilda
och anta lärlingar i hantverksyrken som målare,
rörmokare, snickare och bilmekaniker.
I motion 2004/05:Ub407 (kd) yrkande 2 begär
motionären att regeringen lägger fram förslag om ett
utvecklat lärlingssystem och en yrkeshögskola.
Motionären anser att en lärlingsutbildning skall
finnas som ett komplement till den skolrelaterade
utbildningen och efterfrågar ett system med bättre
samverkan mellan skola, arbetsförmedling och
företag.
I motion 2004/05:Ub285 (kd) yrkas att införandet
av en lärlingsutbildning bör prövas i Heby kommun.
En lärlingsutbildning skulle kunna byggas upp före
2007 och på så sätt fungera som modell för övriga
landet inför den reform av lärlingsutbildningen som
då väntar. I motion 2004/05:Ub286 (kd, m, c, fp)
yrkande 1 föreslår motionärerna att en
försöksverksamhet med ett nationellt program för
lärlingsutbildning skall införas i Jönköpings län.
Utbildningen skall ha egen timplan och starta
höstterminen 2005. Lärlingssystemet skall tillgodose
såväl elevens behov av relevant yrkesutbildning som
företagens behov av kvalificerade yrkesarbetare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Frågan om lärlingsutbildning behandlades i samband
med riksdagens beslut om utvecklingen av
gymnasieskolan. I propositionen gjorde regeringen
bedömningen att en lärlingsutbildning skall
utvecklas inom gymnasieskolan som ett valbart
alternativ till den huvudsakligen skolförlagda
utbildningen. Utskottet delade regeringens
bedömning, och har alltjämt den uppfattningen, att
en lärlingsutbildning bör utvecklas inom
gymnasieskolan.
Regeringen har lämnat ett uppdrag till Skolverket
att utreda och lämna förslag på utformning och
reglering av gymnasial lärlingsutbildning. Verket
skall också utreda vilka formella beslut som skall
krävas lokalt för att en skolhuvudman skall ha rätt
att erbjuda lärlingsutbildning som en alternativ
gymnasieutbildning och vilka följder det skall får
för bl.a. elevens rätt att söka utbildning i annan
kommun. Skolverket skall också enligt uppdraget
kartlägga de möjligheter och hinder som kan finnas
med att förena en anställning med studier på ett
nationellt program med yrkesämnen. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 februari 2006. Utskottet
anser att Skolverkets förslag till utformning och
reglering av en gymnasial lärlingsutbildning bör
avvaktas. Under arbetets genomförande förutsätter
utskottet att verket samråder med bl.a.
arbetsmarknadens parter.
När det gäller flera motionärers oro för
hantverksutbildningarnas fortlevnad delar utskottet
denna oro men utgår ifrån att de kontakter och den
utredning som pågår kommer att belysa vilka
branscher som är speciellt lämpade för att omfattas
av lärlingsutbildning. Utskottet vill också peka på
den möjlighet som finns inom ramen för det
individuella programmet att genom lärlingsutbildning
förena en anställning som syftar till
yrkesutbildning med studier av vissa kärnämnen i
gymnasieskolan. Hantverksutbildning inom
vuxenutbildningen har behandlats av utskottet i
betänkandet Vuxenutbildning (bet. 2004/05:UbU5).
Yrkanden om införandet av en yrkeshögskola har också
behandlats i samma betänkande varvid utskottet
föreslagit att riksdagen avslår dessa.

Vissa utbildningssatsningar, ämnen
och kunskapsområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om
omvårdnadsprogrammet, entreprenörskap, idrott
och hälsa samt innehållet i Skolverkets
uppdrag om kursplaneöversyn. Vidare föreslås
avslag på motionsyrkanden avseende
konsumentkunskap, riksrekryterande
utbildningar och körkortsutbildning.
Jämför reservationerna 17 (fp), 18 (m, fp),
19 (v) samt särskilt yttrande 8 (kd).

Motionerna

Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:So605
yrkande 15 nödvändigheten av att fler kvinnor och
män väljer att gå omvårdnadsprogrammet. Om inte fler
väljer detta program - och andra
omvårdnadsutbildningar - kommer det att saknas
200 000 personer med omvårdnadsutbildning år 2015.

Folkpartiet menar i motion 2004/05:Ub258 yrkande
22 att gymnasieskolan bör erbjuda entreprenörskap
som en del av undervisningen och framhåller att
kunskaper om företagande gör att fler vågar ta
steget att starta eget. Också i motion 2004/05:Ub241
(fp) framhävs betydelsen av att skolan lägger
grunden för att stimulera entreprenörsanda och eget
företagande. I motion 2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c)
yrkande 2 föreslås att ett nationellt program med
inriktning på företagande och entreprenörskap införs
på försök i Jönköpings län. Enligt motionärerna har
länet rik tillgång på såväl företag som
entreprenörer. I motion 2004/05:Ub503 (s) menar
motionären att det entreprenörskapsperspektiv som
kommer att införas i gymnasieskolan bör följas av
konkreta åtgärder för ett bestående resultat.
Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Kr269
yrkande 5 att ämnet idrott och hälsa även framledes
skall vara ett kärnämne i gymnasieskolan. I motion
2004/05:Ub361 (c) yrkande 2 hävdas att
konsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne i
gymnasieskolan. Motionärerna menar att först när
ämnet konsumentkunskap ges ett ordentligt utrymme i
skolan kan ungdomar agera på ett bra sätt som
konsumenter på marknaden.
Vänsterpartiet begär i motion 2004/05:Ub339 att
tilläggsdirektiv skall lämnas till Skolverket vad
gäller den kursplaneöversyn som verket skall
genomföra. Motionärerna menar att kursplanerna bör
inkludera inte enbart arbetsrättsliga frågor, utan
även sådant som rör relationer till andra, en god
hälsa, olika studievägar, hur universitetslivet
fungerar samt hur man söker arbete och egen bostad.
I motion 2004/05:MJ500 yrkande 38 pekar
Krisdemokraterna på vikten av att det finns en
gymnasieutbildning med riksintag med inriktning på
fiske för att trygga nyrekryteringen och den
framtida försörjningen inom fiskenäringen och
föreslår därför att en sådan utbildning skall
finnas. Ett yrkande om att gymnasieskolan i
Degerfors bör ges möjlighet att utvecklas till ett
riksrekryterande fotbollsgymnasium framförs i motion
2004/05:Kr331 (v) yrkande 3. Enligt motionären bör
riksdagen begära att regeringen i samverkan med
berörda parter skapar sådana möjligheter.
I motion 2004/05:Ub250 (c) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att en utredning
om möjligheterna att erbjuda gymnasieeleverna
trafik- och körkortsteori bör genomföras. Även i
motion 2004/05:Ub311 (s) föreslås att
körkortsutbildning skall erbjudas i gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Utskottet menar att det är angeläget att
rekryteringen till omvårdnadsprogrammet och andra
vårdutbildningar ökar. För att uppnå detta är det
nödvändigt att utbildningen på t.ex.
omvårdnadsprogrammet görs tillräckligt attraktiv för
ungdomar. Utskottet har erfarit att det finns
framgångsrika lokala satsningar där antalet sökande
till omvårdnadsprogrammet har ökat. Även andelen män
på utbildningen har ökat. Satsningarna görs i
samarbete mellan t.ex. kommuner, skolor och
landsting. Detta är dock inte en fråga för
riksdagen. När det gäller andra
utbildningssatsningar inom vården hänvisas till
utbildningsutskottets betänkande Vuxenutbildning
(bet. 2004/05:UbU5).
Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna
skall ett etiskt perspektiv, ett miljöperspektiv,
ett internationellt perspektiv och ett historiskt
perspektiv prägla undervisningen. I propositionen om
förändringar i gymnasieskolan presenterade
regeringen ytterligare fyra perspektiv som skall
beaktas vid utformningen av programmål och
kursplaner, nämligen ett naturvetenskapligt
perspektiv, ett genusperspektiv, ett
entreprenörskapsperspektiv samt ett internationellt
perspektiv. Skolverket har fått i uppdrag att beakta
dessa perspektiv när verket föreslår hur de nya
kursplanerna skall utformas. Regeringen meddelade
dessutom i budgetpropositionen för 2005 att man
avser att under 2005, som ett led i en sammanhållen
tillväxt- och innovationspolitik, uppmärksamma hur
undervisning i entreprenörskap kan främjas inom
utbildningsområdet. I december 2004 beslutade
regeringen att ge ett uppdrag till Verket för
näringslivsutveckling (Nutek) att genomföra ett
utökat nationellt program för att främja
entreprenörskap. Programmet skall genomföras
perioden den 1 januari 2005 till den 31 december
2007. Programmet skall syfta till att öka intresset
för kunskaperna om entreprenörskap i grund- och
gymnasieskolan samt i högskolan. Det skall också
bidra till regeringens målsättning att få fler
intresserade av att starta företag men också öka
ungdomars entreprenöriella förmåga. Utskottet anser
att frågan om entreprenörskap är tillräckligt
uppmärksammad.
Vad gäller yrkandet om att ämnet idrott och hälsa
också i fortsättningen skall vara ett kärnämne har
utskottet ingen annan uppfattning och menar därför
att yrkandet är tillgodosett. Yrkande om att
konsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne i
gymnasieskolan behandlades i betänkande
2003/04:UbU13. Utskottet föreslog då att yrkandet
borde avslås då det inte enligt utskottets
uppfattning fanns utrymme för ytterligare
obligatoriska ämnen i gymnasieskolan. Riksdagen
beslutade i enlighet med förslaget. Utskottet har
ingen annan uppfattning nu.
När det gäller Skolverkets kursplaneöversyn är
denna främst inriktad på att förbereda den övergång
från kursbetyg till ämnesbetyg som riksdagen
beslutade om hösten 2004 (bet. 2003/04:UbU13).
Verket skall - förutom en översyn av kursplanerna -
se över programmålen, bedöma behovet av förändringar
av nuvarande inriktningar på nationella program,
lämna förslag på utformning och reglering av
gymnasial lärlingsutbildning, följa utvecklingen av
frisökning samt se över hur beredningen av
ansökningar om riksrekrytering skall utformas.
Utskottet anser att Skolverkets uppdrag redan är så
omfattande och av sådan angelägenhet att
motionärernas yrkande bör avslås.
Enligt 5 kap. 9 och 14 §§ i skollagen har
regeringen, eller den myndighet regeringen
bestämmer, möjlighet att föreskriva att vissa
utbildningar skall stå öppna för sökande från ett
bestämt geografiskt område. Utskottet anser att
nuvarande ordning för beslut om sådana
riksrekryterande utbildningar är ändamålsenlig och
yrkandet om att riksdagen skall ta initiativ till en
sådan utbildning bör därför avslås. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om regler om utökad möjlighet
att söka till ett nationellt program i en annan
kommun även om hemkommunen anordnar motsvarande
utbildning. Denna möjlighet torde minska behovet av
riksrekryterande utbildningar (jfr avsnittet
Övergripande frågor ovan). Skolverket har i december
2004 redovisat ett uppdrag om riksrekrytering för
vissa gymnasieutbildningar. I redovisningen lägger
Skolverket fram förslag om bedömningsgrunder för
ansökan om riksrekryterande utbildning. Skolverket
bedömer också att beredningsgången för beslut om
riksrekryterande utbildningar skall behållas.
Förslagen bereds inom Regeringskansliet.
Den gymnasieskola som önskar erbjuda eleverna
undervisning i körkortsteori kan göra det genom att
anordna en lokal kurs med detta innehåll. Utskottet
anser därför att det inte finns behov av en
utredning för att se över möjligheterna att erbjuda
gymnasieeleverna trafik- och körkortsteori.

Inför högre studier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
teknikprogrammet och tekniskt basår,
kunskapskraven för elever som läser
studieförberedande program, avskaffande av
högskolebehörighet på alla program och
införande av ett mentorssystem.
Jämför reservationerna 20 (fp), 21 (fp), 22
(m, fp, kd) och 23 (kd) samt särskilt
yttrande 9 (v).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258 yrkande
20 att teknikprogrammet skall ge en kompetensnivå
som motsvarar det tekniska basåret på högskolorna.
Enligt motionärerna är det slöseri med resurser att
högskoleutbildning skall ägnas åt grundläggande
kunskaper som bäst lärs ut på gymnasienivå.

I motion 2004/05:Ub258 yrkande 23 menar
Folkpartiet att kunskapskraven bör höjas för elever
som läser en studieförberedande gymnasieutbildning.
Motionärerna anser att alla elever skall läsa
kärnämnen, men att elever som vill gå direkt ut i
yrkeslivet skall kunna läsa ämnena under kortare tid
och med annat innehåll. Om inte alla elever måste
stöpas i samma form menar motionärerna att elever
som siktar på vidare studier redan från början av
gymnasieutbildningen kan mötas av krav som är bättre
anpassade till deras förutsättningar.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub480
yrkande 44 att kravet på direkt högskolebehörighet
tas bort men att möjligheten att komplettera
studierna för att få behörighet alltid skall finnas
på alla program.
Införande av ett mentorssystem föreslås av
Kristdemokraterna i motion 2004/05:Sf365 yrkande 8.
Motionärerna pekar på att få gymnasieelever med
invandrarbakgrund fortsätter till universitet och
högskola. För att underlätta för dessa elever att
skaffa akademisk utbildning bör ett mentorssystem
införas. På så sätt får eleverna lära känna andra
invandrare som studerar, forskar eller som gått
vidare till arbetslivet efter avslutade
universitetsstudier.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Möjligheten att genomgå ett tekniskt basår i
högskolan eller inom den kommunala vuxenskolan är
enligt utskottets uppfattning ett värdefullt
komplement för att bredda rekryteringen till de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna i
högskolan. De elever som går igenom det tekniska
basåret - omkring 3 500 elever vid högskolan och
något färre i kommunala vuxenskolan varje år - är
ett välkommet tillskott till de som avslutar det
tekniska programmet eller det naturvetenskapliga.
Utskottet anser - som tidigare framgått i detta
betänkande - att gymnasieskolan skall vara en skola
med gemensam kunskapsbas för såväl studie- som
yrkesförberedande utbildningar och att kärnämnena
därför bör vara gemensamma för samtliga
utbildningar. Utskottet hänvisar till detta
resonemang även när det gäller att bemöta yrkanden
om andra kunskapskrav på vissa program. Utskottet
vill också hänvisa till de olikheter i innehållet
som redan finns mellan programmen bl.a. genom de
olika karaktärsämnena. Även när det gäller yrkandet
om högskolebehörighet hänvisas till vad utskottet
anfört om en gemensam kunskapsbas för alla. Den
kunskap som motsvarar högskolebehörighet är viktig
för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare och
också för att kunna få ett arbete.
Utskottet menar att det är värdefullt med
kontakter mellan gymnasieelever och högskolan. Det
är dock möjligt för en enskild skola, en kommun
eller en högskola att initiera ett sådant
mentorssystem som förespråkas av motionärerna.
Utskottet anser inte att detta är en fråga för
riksdagen att besluta om.

Övriga yrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende
de nordiska ländernas gymnasiebetyg,
elevresor och avgiftsfri skolmat.
Jämför reservation 24 (kd) och särskilt
yttrande 10 (v).

Motionerna

Kristdemokraterna menar i motion 2004/05:U312
yrkande 1 att en snabb lösning bör komma till stånd
för en gemensam evaluering av de nordiska ländernas
gymnasiebetyg så att de kan jämföras på ett rättvist
sätt.

Kommunernas skyldighet att svara för vissa
elevresor bör förändras enligt motion 2004/05:Ub414
(s). Eftersom väderförhållandena skiljer sig starkt
mellan olika landsändar borde ansvaret för elevernas
resor till skolan ses över med syfte att bli mer
flexibelt.
Tre motioner har väckts angående avgiftsfri
skolmat i gymnasieskolan. I motion 2004/05:Ub385
(mp) yrkar motionärerna att elever inom grund- och
gymnasieskolan bör få en laglig rätt till avgiftsfri
skollunch och pekar på att barn från ekonomiskt
utsatta familjer äter allt mindre och allt sämre
näringsrik mat. I motion 2004/05:Ub484 (s) yrkas att
regeringen bör verka för att skolmaten i
gymnasieskolan förblir kostnadsfri. Motionärerna
menar att detta är viktigt dels ur ett
näringsperspektiv, dels ur ett klassfrågeperspektiv.
FN:s konvention för barns bästa åberopas i motion
2004/05:Ub488 (s) och motionären efterfrågar
åtgärder i syfte att garantera eleverna fri skolmat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

De nordiska länderna har inom ramen för Nordiska
rådet ett samarbete när det gäller gymnasieskolan
och har nyligen överenskommit om ett nytt
gymnasieavtal. Avtalet innebär bl.a. ett ömsesidigt
erkännande av examina, delexamina och annan
dokumentation över genomgången utbildning. Avtalet
säkerställer också att de nordiska länderna ger
utbildningssökande från andra avtalsländer tillgång
till de teoretiska och yrkesinriktade
gymnasieutbildningarna på lika villkor med
respektive lands egna medborgare.
När det gäller yrkandet om flexiblare regler för
skolskjuts beroende på väderlek vill utskottet peka
på bestämmelsen i 4 kap. 7 § skollagen om reglerna
för skolskjuts för elever i grundskolan. Där stadgas
att hemkommunen är skyldig att sörja för att det för
eleverna anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan
behövs med hänsyn till färdvägens längd,
trafikförhållanden, funktionshinder hos en elev
eller någon annan särskild omständighet. Inget
hindrar således en kommun att väga in klimatet som
en faktor i de kommunala bestämmelserna. Motsvarande
skyldighet att anordna skolskjuts finns inte för
gymnasieskolan.
Yrkanden om avgiftsfri skolmat behandlades av
utskottet senast i betänkandet Utveckling av
gymnasieskolan. Utskottet menade då att behandlingen
av Skollagskommitténs betänkande borde avvaktas då
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun behandlas
i betänkandet.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå tre motionsyrkanden i
frågor där det enligt gällande regler
ankommer på andra än riksdagen att fatta
beslut.

Motionerna och utskottets ställningstagande

Ansvaret för skolväsendet delas mellan staten,
kommunerna och respektive skola. Enligt gällande
ansvarsfördelning skall riksdagen främst fatta
beslut om övergripande och nationella frågor.

Följande motionsyrkanden rör frågor där det enligt
gällande ansvarsfördelning ankommer på andra än
riksdagen att fatta beslut:

- motion 2004/05:Ub427 (s) om trafikantutbildning
och förberedande körkotsutbildning,

- motion 2004/05:Ub445 (s) om undervisning i kvinno-
och migrationshistoria och

- motion 2004/05:Sk404 (c) yrkande 2 om
teoriutbildning inför körkortsprov.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.

1. Behörighet till gymnasiet (punkt 1) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub390 yrkande 32
samt avslår motion
2004/05:Ub501.

Ställningstagande

Vi menar att det inte går att tvinga på någon
kunskap. Elever som inte vill lära sig kommer inte
att tillgodogöra sig undervisning. Men
grundinställningen måste vara att alla elever i
grundskolan skall nå målen. När kunskapsrätten -
dvs. rätten till det stöd och den hjälp som krävs
for att eleven skall kunna klara skolans kunskapsmål
- är genomförd skall alla mål nås före gymnasiet.
Självklart skall kraven för behörighet till
gymnasiet inte sänkas utan även framgent skall minst
godkänt i svenska, engelska och matematik krävas för
inträde på de nationella programmen.

2. Brister i utbildningssystemet (punkt 2) - m,
fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Tobias Billström (m), och Axel
Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub436 yrkande 2.

Ställningstagande

Det svenska utbildningssystemet klarar inte av att
möta vare sig enskildas behov eller arbetsmarknadens
krav. De senaste åren har många rapporter påvisat
brister i elevernas baskunskaper. En av fyra elever
i grundskolan når inte betyget Godkänt i ett eller
flera ämnen. Varje år är det ungefär 10 000
grundskoleelever som inte uppnår behörighet till ett
nationellt program i gymnasieskolan. Det innebär att
var tionde elev utestängs från de nationella
programmen i gymnasieskolan. Ungefär tre av tio
gymnasieelever lyckas inte fullfölja sina
gymnasiestudier inom fyra år och avhoppen ökar.
Trenden är tydlig. För elever som började
gymnasieskolan för sex år sedan var motsvarande tal
ungefär två av tio elever.

3. Livslångt lärande (punkt 3) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub275 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Centerpartiets utbildningspolitik tar sikte på det
livslånga lärandet eftersom kunskapskraven ständigt
ökar i samhället. Vi önskar en gymnasieskola som
höjer den allmänna utbildningsnivån och förbereder
alla för ett livslångt lärande. Vi bör ha en
utbildningspolitik som utgår från den enskilda
eleven i varje skolform och som stärker helhetssynen
på lärandet. Skolan måste ta hänsyn till att
eleverna är olika och lär på olika sätt. Det finns
många olika sätt att anpassa gymnasieskolan efter de
behov de enskilda eleverna har. Ett sätt är att se
till att alla elever har med sig tillräckliga
förkunskaper från grundskolan. Om så inte är fallet
kommer dessa elevers tid i gymnasieskolan inte
heller vara någon framgång då alla resurser kommer
att ägnas åt att fylla de hål som uppstått i
tidigare stadier.

4. Examensformer i gymnasiet (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 25
och avslår motion
2004/05:Ub480 yrkande 45.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att gymnasiestudierna skall
avslutas med en internationellt jämförbar
studentexamen som ger behörighet till
högskolestudier. Det skall också finnas en
lärlingsexamen och en yrkesexamen.

5. Examensformer i gymnasiet (punkt 4) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 45
och avslår motion
2004/05:Ub258 yrkande 25.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att gymnasieexamina med
olika inriktningar skall inrättas.

6. Fritt val av skola (punkt 5) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub295.

Ställningstagande

Vi anser att det i samband med regelförändringarna i
gymnasieskolan är dags att ta bort alla
begränsningar i fråga om i vilken skola en elev får
gå på. Det måste bli självklart att varje elev har
rätt att välja utbildning på den skola som han eller
hon vill gå på utan att hinder sätts upp av vare sig
statliga eller kommunala regleringar.

7. Jämställdhet (punkt 7) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub292 yrkande 1
och avslår motion
2004/05:A322 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Moderaterna menar att den enskilt viktigaste
åtgärden för att skapa jämställdhet inom svenskt
utbildningsväsende är att värna människors rätt att
bli bedömda som individer och få sina prestationer
granskade i ett individuellt perspektiv. Olika
människor har olika förutsättningar. Dessa
perspektiv skall naturligtvis speglas i skolans och
den högre utbildningens verksamhet.

8. Jämställdhet (punkt 7) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:A322 yrkandena 4 och 5
samt avslår motion
2004/05:Ub292 yrkande 1.

Ställningstagande

Skolverket bör få i uppdrag att granska den
arbetsplatsförlagda verksamhet som bedrivs i dag för
elever i grund- och gymnasieskolan för att se om den
överensstämmer med de skrivningar om jämställdhet
som finns i läroplanerna Lpo 94 respektive Lpf 94.
Vidare bör Myndigheten för skolutveckling se till
att gruppen praktikhandledare och mentorer men även
studie- och yrkesvägledare, får kunskap om hur man
aktivt arbetar med att bryta de könstraditionella
mönstren, inklusive yrkesvalen.

9. Uppdrag att utforma satsningar för att öka
mäns deltagande i kvinnodominerade yrken
(punkt 8) - v, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson
(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:A322 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att Myndigheten för skolutveckling bör få i
uppdrag att utarbeta kurser i enlighet med det
koncept som tidigare använts för flickornas kurser i
teknik. Det vill säga kurser som ger pojkar
möjlighet att prova på yrken inom vård, skola och
omsorg.

10. Diskrimineringslagstiftning (punkt 9) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub292 yrkande 2.

Ställningstagande

All form av förtryck, diskriminering och negativ
generalisering skall och måste motverkas. Människor
har rätt att betraktas som individer och inte som
delar av en viss kvotgrupp som godtyckligt
tillskrivs vissa egenskaper uppifrån. Vi anser att
det inte finns någon anledning att ha en särskild
diskrimineringslagstiftning för utbildningsväsendet
eller över huvud taget för någon del av detta. Det
finns inget hållbart motiv till att dela upp
diskriminering i olika kategorier och att splittra
lagstiftningen på en rad olika lagar.

11. Införande av tvååriga yrkeslinjer (punkt
10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 19,
2004/05:Ub407 yrkande 1 och
2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del).

Ställningstagande

Folkpartiet menar att det är bättre att elever
slutför en kortare yrkesutbildning, än att många -
som i dag - hoppar av utan slutbetyg. De personer
som följde de tvååriga linjerna som fanns i
gymnasiet för tio år sedan har klarat sig bra i
yrkeslivet. Dagens avhoppare har däremot svårt att
ta sig vidare vare sig det gäller fortsatta studier
eller att få ett arbete. Vi tänker oss att elever
som läser en tvåårig yrkesutbildning skall kunna
komplettera den med lärlingsutbildning eller mer
teoretiskt inriktade studier. Med tvååriga
gymnasielinjer kommer dessutom sannolikt fler elever
att ta sig igenom gymnasiet och komma ut fortare i
arbetslivet. Det skulle inte bara gynna de
individerna utan också det svenska näringslivet.

12. Struktur för yrkesutbildningen (punkt
11) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:N239 yrkande 6.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att det behövs en
uppvärdering av yrkesutbildning. Underförsörjning av
yrkeskvalificerad arbetskraft hindrar tillväxten.
Utbildningsvägarna är många gånger oklara och
ofullständiga. Den tydligaste bristen och därmed den
främsta utmaningen är att det saknas ett
sammanhållet system och en struktur för
yrkesutbildningen. Dubbelt så många hoppar av från
de yrkesförberedande gymnasieprogrammen som från de
studieförberedande. Vi menar att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om en bättre
struktur för yrkesutbildningen på gymnasienivå.

13. Yrkesutbildningsdelegationen (punkt 12) -
kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub440 yrkande 6.

Ställningstagande

Kristdemokraterna kommer noggrant att följa
utvecklingen av den nya
Yrkesutbildningsdelegationen. Enligt
Ekonomistyrningsverket finns redan 272 myndigheter i
Sverige. På fyra år har femtio nya små myndigheter
tillkommit. Det är inte fler myndigheter och
utredningar svensk gymnasieskola behöver utan
konkreta verktyg för att höja kunskapsnivån, stärka
kvaliteten och hjälpa elever med studiesvårigheter.
Kristdemokraterna menar att arbetet med att stärka
yrkesutbildningen kan utföras av en befintlig
myndighet på området, t.ex. Skolverket eller
Myndigheten för skolutveckling.

14. Arbetsplatsförlagd utbildning (punkt 13)
- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub440 yrkandena 4 och 5
samt avslår motion
2004/05:Ub351.

Ställningstagande

Samverkan mellan skola och arbetsliv behövs för att
eleven skall hitta rätt på en arbetsmarknad som
förändras och blir alltmer kunskapsintensiv.
Samverkan med arbetslivet bidrar till att
utbildningen håller hög kvalitet och ligger i fas
med arbetslivets förändring. Kristdemokraterna är
positiva till arbetsplatsförlagt lärande men för att
säkerställa ett tillräckligt stort utbud av platser
behövs ett finansieringssystem som skapar
tillräckligt många platser med godtagbar kvalitet.

15. Införande av lärlingsutbildning (punkt 14)
- m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Sofia
Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna
2004/05:Ub440 yrkandena 1 och 3,
2004/05:Ub480 yrkande 43,
2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del),
2004/05:N254 yrkande 14,
samt avslår motionerna
2004/05:Ub285,
2004/05:Ub286 yrkande 1,
2004/05:Ub386 och

2004/05:Ub407 yrkande 2.

Ställningstagande

En ny lärlingsutbildning måste inrättas.
Lärlingsutbildningen skall ge en gedigen
yrkesutbildning och utformas i samarbete med
arbetsmarknadens parter med ett nationellt
perspektiv för att skapa en god utbildning för hela
samhället och den enskilde. Företagen bör få
ersättning från skolan för utbildning och
handledning. Det är viktigt för att också små
företag skall kunna ta emot lärlingar. En
lärlingsutbildning har också stor betydelse för att
många hantverksyrken och småindustrier skall kunna
leva kvar och kompetensförsörjningen inom dessa
yrkesområden tryggas. Förbättrade möjligheter till
lärlingsutbildning leder även till att eleverna i
högre utsträckning ges möjlighet att ta del av den
senaste tekniken.

16. Lärlingsutbildning för hantverk (punkt 15)
- m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Sofia
Larsen (c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Kr354 yrkande 17.

Ställningstagande

Hantverks- och designyrkena har en enorm betydelse
för att formen och designen skall kunna bli
verklighet. Även klassiska hantverksyrken som
snickare, murare, plåtslagare, stuckatörer, smeder,
skomakare och liknande spelar en viktig roll.
Gymnasieskolan har inte lyckats utbilda tillräckligt
många i de aktuella yrkesgrupperna. Tusentals
ungdomar har aldrig fått chansen att etablera sig
som utlärda hantverkare och därmed gå från
arbetslöshet till att vara anställd eller
företagare. En satsning på en modern
lärlingsutbildning skulle kunna innebära utökade
möjligheter för ungdomar och hantverkarkåren skulle
kunna bevaras.

17. Entreprenörskap (punkt 17) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 22
samt avslår motionerna
2004/05:Ub286 yrkande 2 och
2004/05:Ub503.

Ställningstagande

Kunskaper om företagande gör att fler vågar ta
steget att starta eget. Detta visas t.ex. av
projektet "Ung företagsamhet" som drivits i 20 år
och som låter gymnasieelever starta företag under en
begränsad tidsperiod med förmånliga skattevillkor.
Sannolikheten för att eleverna som vuxna startar
eget företag är fyra gånger större om de deltagit i
projektet än om de inte gjort det. Därför menar vi
att det är viktigt att skolan kan erbjuda
entreprenörskap som en del av undervisningen.

18. Eget företagande (punkt 18) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub241.

Ställningstagande

För att fler ungdomar skall stimuleras att starta
eget måste skolans syn på entreprenörskap förändras
och eleverna ges möjlighet att få inblick i
företagandets vardag. Dagens skola stöper alla
elever i samma form. De individer som i dag går in i
den svenska skolan kommer ut tolv år senare,
likriktade och formade till arbetstagare. Skolan
måste omformas så att entreprenörskap och
kreativitet stimuleras.

19. Kursplaneöversyn (punkt 21) - v

Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub339.

Ställningstagande

Vänsterpartiet anser att gymnasieskolan måste ta ett
större ansvar än vad den gör i dag för att ge
eleverna en god kunskapsgrund för livet efter
gymnasiet och för alla de val som skall göras då. I
regeringens ungdomspolitiska proposition (prop.
2004/05:2) tas ett steg i rätt riktning genom att i
den kursplaneöversyn som uppdragits åt Skolverket ge
verket i uppdrag att överväga hur kunskaper i
arbetsrättsliga frågor kan ges ökad betydelse. Vi
anser att uppdraget till Skolverket bör utökas
ytterligare. En grundutbildning om livet efter
gymnasiet skulle kunna handla om vilka studievägar
som finns och hur universitetslivet fungerar, om att
söka arbete och egen bostad. Den kan också innehålla
kunskap om hälsa och om att leva tillsammans med
andra. Gymnasieskolan bör ge eleverna redskap att se
och hantera livet efter gymnasiet. Den kunskap som
erfordras är så omfattande att det tveklöst ger
underlag för ett eget ämne i gymnasieskolan. Vi
avstår i detta läge från att föreslå något nytt ämne
utan vill inkludera kunskapen i flera befintliga
ämnen.

20. Teknikprogrammet (punkt 24) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 20.

Ställningstagande

Vi anser att det behöver göras en satsning på
naturvetenskap och teknik. Folkpartiet anser att
teknikprogrammet skall ge en kompetensnivå som
motsvarar det tekniska basåret på högskolorna. Det
är slöseri med resurser att högskoleutbildning skall
ägnas åt grundläggande kunskaper som bäst lärs ut på
gymnasienivå.

21. Kunskapskrav på studieförberedande program
(punkt 25) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 23.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att alla elever skall läsa
kärnämnen, men att elever som vill gå direkt ut i
yrkeslivet skall kunna läsa ämnena under kortare tid
och med ett annat innehåll. När inte alla elever
längre måste stöpas i samma form kan de som siktar
på vidare studier redan från början av
gymnasieutbildningen mötas av krav som är bättre
anpassade till deras förutsättningar.

22. Högskolebehörighet (punkt 26) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Tobias
Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub440 yrkande 44.

Ställningstagande

Vi anser att kravet på allmän högskolebehörighet bör
tas bort men att möjligheten att komplettera
studierna för att få sådan behörighet alltid skall
finnas på alla program.

23. Mentorssystem (punkt 27) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Sf365 yrkande 8.

Ställningstagande

I dag är det alltför få gymnasieelever med
invandrarbakgrund som fortsätter till universitet
och högskola. För att underlätta för dessa elever
att skaffa akademisk utbildning bör högskolorna
införa ett mentorssystem. Eleverna får då lära känna
andra invandrare som studerar, forskar eller gått
vidare till arbetslivet efter avslutade
universitetsstudier. På så sätt visar man eleverna
vilka möjligheter som finns om man söker sig vidare
i utbildningssystemet, också om man har utländsk
bakgrund. Systemen skall utformas lokalt på
högskolor och universitet.

24. Betyg från de nordiska länderna (punkt 28)
- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:U312 yrkande 1.

Ställningstagande

Undervisningsministrarna i Norden förpliktade sig
våren 2004 att underteckna ett reviderat
gymnasieavtal. Ministrarna skall också förstärka det
nordiska samarbetet om ömsesidigt erkännande av
utbildningar och påbörja samarbete om erkännande av
yrkesutbildningar. Det är angeläget att en snabb
lösning kommer till stånd för en gemensam evaluering
av de olika ländernas gymnasiebetyg, så att de kan
jämföras på ett rättvist sätt.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. Fyra yttranden avser
betänkandet i dess helhet. För övriga yttranden
anges i rubriken inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i yttrandet.

1. Utvecklingen av gymnasieskolan - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).

Det är förmedling av kunskap som är skolans centrala
uppgift. I dag når vart fjärde barn inte
grundskolans mål i ett eller flera ämnen. Mer än var
tionde elev blir inte behörig till gymnasiet.
Grundskolans problem blir också gymnasieskolans
problem när elevernas förkunskaper brister.
Högskolan blir sedan i sin tur lidande när elever
kommer oförberedda från gymnasiet vilket leder till
diskussioner om den högre utbildningens
gymnasifiering.

Det är uppenbart att dagens gymnasieskola inte
fullt ut fungerar. Bara två tredjedelar av alla
gymnasieelever fullgör gymnasiet inom den avsedda
tiden, tre år. Bara tre av fyra elever fullgör
gymnasiet ens inom fyra år. Det individuella
programmet har växt från att vara ett
undantagsprogram till det tredje största. Av de
elever som börjar på det individuella programmet får
högst var femte slutbetyg inom fyra år.
Att så många som drygt 10 % av eleverna inte är
behöriga till gymnasiet i dag visar att grundskolan
inte klarar sin uppgift. Problemet löses inte genom
att de elever som har bristfälliga kunskaper från
grundskolan tvingas in i en utbildning de har
begränsade förutsättningar att klara, utan genom att
åtgärder sätts in tidigt i grundskolan.
Skolpolitiken måste lägga fokus på att ge varje del
av skolan förutsättningar att lösa sina uppgifter,
för att återupprätta Sverige som kunskapsnation.
Framtidens krav på bredare kompetenser förutsätter
även krav på djup i kunskaperna. Gymnasieskolans
uppdrag är inte i första hand att färdigutbilda
eleverna, utan att bidra till personlig utveckling
för ungdomar och göra dem redo för arbetslivet eller
för studier på universitetsnivå. Gymnasieelever bör
i än högre utsträckning än grundskoleelever själva
kunna styra sin utbildning. I och med att det är en
frivillig skolform är det rimligt att eleverna har
mycket stort inflytande över hur deras utbildning
skall se ut och var den skall bedrivas.
Såväl yrkesinriktade elever som starkt
studiemotiverade elever måste kunna lyckas och
utvecklas i gymnasiet. Vi ser inget egenvärde i att
alla utbildningar skall leda till
universitetsstudier. Som i dag skall kurserna också
framöver vara gymnasiets minsta byggsten och det som
betygssätts. Det ger utrymme för valfrihet för
eleverna och skapar en struktur som gör att man
successivt kan gå vidare i sina studier. Samtidigt
är det viktigt att undervisningen inte
fragmentiseras och delas upp i för små
beståndsdelar.
Eleverna skall kunna välja kurser friare än i dag
oavsett inriktning på utbildningen. Endast svenska,
engelska, matematik och historia skall vara
obligatoriska ämnen för alla elever. Den
obligatoriska delen omfattar då ca 20 % av
undervisningstiden. Utrymmet för elevernas egna val
skall i motsvarande mån öka. Tydliga examenskrav och
intagningskrav till universitetet bör styra
gymnasieskolans struktur i övrigt. Med detta synsätt
kan eleverna själva komponera sin utbildning utifrån
egna intressen och bedömningar av kommande behov på
arbetsmarknaden. Det gör det möjligt att variera
utbildningens längd. Vi tror att det skapar
motivation och frihet att förverkliga det egna
livet. Samtliga specialämnen skall ha nationella
kursplaner och kunskapsmål.

2. Utvecklingen av gymnasieskolan - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

I Folkpartiets tidigare behandlade motion om
gymnasieskolan har vi presenterat ett antal konkreta
förslag till förändringar, vilka avslagits av
utskottets majoritet. För liberaler är skolan ett av
samhällets starkaste verktyg för att ge alla jämlika
chanser. Jämlikhet nås dock inte genom en likadan
utbildning för alla elever. Tvärtom måste skolor få
profilera sig mer än i dag och utbildningarna
anpassas till att passa olika livsplaner och behov
hos eleverna. Den enskilde elevens
kunskapsinhämtande skall sättas i centrum. Varje
elev måste mötas på sin egen nivå, utifrån sina
intressen och framtidsplaner och ha möjlighet att
utvecklas i sin takt. I en sådan skola skall ingen
behöva känna sig misslyckad. Vi tror att individer
är olika och lär sig på olika sätt. En del har
fallenhet för vissa teoretiska ämnen, andra är
skickliga praktiker. Skolans uppgift måste vara att
ge alla elever en bra grund att stå på och utveckla
de intressen och färdigheter som eleverna bär med
sig.

Det behövs åtgärder för att komma till rätta med
de stora problemen i gymnasieskolan. En mycket stor
andel elever, 26 %, hoppar av sin
gymnasieutbildning. Över en fjärdedel av dem som
börjar gymnasiet har inte avslutat studierna inom
fyra år. 40 % av 20-åringarna har inte uppnått
gymnasiekompetens. Det är gymnasieskolans struktur
som orsakar de stora problemen i gymnasieskolan. Den
har organiserats ifrån utgångspunkten att alla
elever oavsett om de vill bli frisörer eller läkare,
skall läsa samma kurser i matematik, naturkunskap,
engelska osv. Detta har gjort att ämnena splittras i
små kurser som varken tillfredsställer den blivande
läkarens eller den blivande frisörens behov. Dagens
extremt kursutformade gymnasieskola behöver
förändras så att eleverna i stället kan välja mellan
tydliga utbildningspaket - linjer. Linjerna skall
byggas upp av ämnen som läses under lång tid och som
varierar till omfattning och innehåll, beroende på
vilken utbildningslinje eleven valt. För de
praktiskt inriktade eleverna skall yrkeslinjer och
lärlingsutbildning erbjudas. Tvååriga
gymnasieutbildningar med praktisk inriktning
kombinerad med allmänbildning i viktiga ämnen måste
också finnas för dem som så önskar. Elever som
saknar högskolebehörighet skall ha rätt att
komplettera i vuxenutbildningen.
Gymnasieskolan måste bidra till att betona vikten
av kunskap i humanistiska ämnen i ett modernt
samhälle. Det behövs en linje som skapar en stark
grund för bred kunskap i humanistiska ämnen som
språk, historia, litteratur och kultur. Att
humanistiska ämnen nedvärderats i gymnasieskolan har
fått återverkningar för hur eleverna prioriterat sin
tid. Antalet elever som läser språk har minskat
avsevärt både på det naturvetenskapliga och det
samhällsvetenskapliga programmet.

3. Utvecklingen av gymnasieskolan - kd

av Inger Davidson (kd).

Eftersom riksdagen nyligen behandlade frågan om
gymnasieskolans framtid i samband med regeringens
proposition 2003/04:140 "Kunskap och kvalitet - elva
steg för utveckling av gymnasieskolan", lade vi inte
någon motion om gymnasieskolan under den allmänna
motionstiden hösten 2004. Då frågan nu åter tas upp
till behandling vill vi i detta särskilda yttrande
nämna några huvuddrag i den kristdemokratiska synen
på gymnasieskolan så som den presenterats i tidigare
motioner.

I gymnasieskolan förbereds eleverna inför de sista
stegen ut i vuxenlivet. Där läggs grunden för vidare
studier eller yrkesarbete. Gymnasieskolans
utbildningar har blivit alltmer homogena.
Skillnaderna mellan de olika programmen minskar och
de teoretiska kraven ökar. Det har lett till att
många elever slås ut och att andra inte lär sig det
de skall. I dag lämnar var fjärde gymnasieelev
skolan utan fullständiga betyg, och det individuella
programmet har blivit skolans största.
Gymnasieskolan behöver utvecklas och kvaliteten
höjas så att fler elever når de gemensamma målen och
därmed får de kunskaper som krävs för personlig
utveckling, aktivt deltagande i ett demokratiskt
samhällsliv, ett utvecklande arbetsliv, vidare
studier och ett lärande under hela livet.
Gymnasieskolan måste bättre svara mot de krav som
det moderna samhället ställer på såväl breda
kunskaper som hög specialisering. Det måste finnas
en mångfald av såväl teoretiska studieförberedande
utbildningar som praktiska yrkesförberedande
utbildningar. Bland annat vill Kristdemokraterna
införa en lärlingsutbildning.
Den mest centrala uppgiften för gymnasieskolan
skall självklart vara att ge eleverna de kunskaper
de behöver för livet. En viktig uppgift är att ta
hänsyn till elevers skilda behov och intressen. I
läroplanen för gymnasieskolan definieras kunskap
övergripande såsom fakta, förståelse, förtrogenhet
och färdighet. Denna kunskapssyn behöver utvecklas
ännu mer i skolans alla ämnen. På så sätt stimuleras
elevernas utveckling mer än i en statisk
faktafixerad skola.
Gymnasieskolans verksamhet måste styras av tydliga
mål både när det gäller kunskap och arbetsmiljö, mål
som är väl förankrade hos både lärare och elever.
Att alla är medvetna om och strävar mot samma mål är
nödvändigt för en framgångsrik skola.
Kristdemokratisk skolpolitik har sin grund i
kunskap, ansvar och trygghet. Alla delar måste
fungera för att vi skall få en kvalitativ skola. Vi
anser att en tydlig värdegrund är en förutsättning
för en framgångsrik skola. Det måste vara självklart
att alla som verkar i skolan, lärare, elever och
annan personal, bemöter varandra med respekt.

4. Utvecklingen av gymnasieskolan - c

av Sofia Larsen (c).

I ett samhälle där kunskaper är den viktigaste
grunden för ekonomisk utveckling är lika tillgång
till bra utbildning en avgörande rättvisefråga.
Utbildning är den viktigaste och mest långsiktiga
vägen till social och regional utjämning. I
Centerpartiets utbildningspolitik utgår vi i från
att alla elever kan och vill lära sig. För att ge
alla elever, i olika skolformer, större chanser att
tillgodogöra sig kunskaperna, vill vi individanpassa
skolan ännu mer än dagens skola.

Vi måste hela tiden sträva efter att utveckla
utbildningssystemet för att möta kraven från individ
och samhälle. Det handlar om viktiga vägval inför
framtiden. Att avsätta resurser för utbildning är
ett led i att skapa tillväxt men också ett led i att
skapa livskvalitet för den enskilda människan där
alla människor måste få möjlighet och stimulans att
nå toppen av sin egen förmåga. I Centerpartiets
utbildningspolitik tar vi sikte på det livslånga
lärandet, eftersom vi ser att kunskapskraven hela
tiden ökar i samhället. Kunskapskrav som innebär att
vi hela tiden måste ha förmågan att lära och lära
om, att lärandet är en process som återkommer under
hela livet. Att förbereda eleverna för detta
förutsätter att gymnasieskolan lägger en bra grund.
Gymnasieskolan är könsuppdelad med tydliga "flick-
och pojkprogram", det är stora statusskillnader
mellan de olika gymnasieprogrammen, social
snedrekrytering förekommer, att komplettera sina
betyg på komvux ingår i planerna för många elever
redan under gymnasietiden, betygsstress och
fragmentisering ingår i elevernas vardag. Det är ett
misslyckande för gymnasieskolan som inte kan
accepteras.
Gymnasieskolans problem kommer till stor del från
grundskolan eftersom många elever inte får med sig
tillräckliga kunskaper därifrån. Om regeringen inte
börjar från början och löser problemen där de
uppstår kommer vi aldrig att få den gymnasieskola vi
önskar - en gymnasieskola som höjer den allmänna
utbildningsnivån och förbereder alla för ett
livslångt lärande.

5. Behörighet till gymnasiet (punkt 1) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

För att bli behörig till ett nationellt program i
gymnasiet skall en elev från grundskolan ha minst
betyget Godkänt i engelska, svenska och matematik.
Vi anser att det är rimligt att kräva att alla
elever har dessa baskunskaper eftersom det annars
blir svårt att klara studierna i gymnasieskolan.
Kraven för att komma in på olika gymnasieprogram
måste också få variera. Vi vill att högre
förkunskapskrav ställs, exempelvis borde minst
godkänt i de naturvetenskapliga grundskoleämnena
vara krav för naturvetenskapligt program, och
godkänt i språk, historia och samhällskunskap vara
krav för det samhällsvetenskapliga programmet.

6. Jämställdhet (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Vi anser att ett jämställdhetsperspektiv skall
genomsyra all undervisning. Ett aktivt
jämställdhetsarbete behöver bedrivas på många
fronter och med olika innehåll och metoder.
Pedagogik och metodik måste anpassas så att såväl
kvinnliga som manliga elever kan intressera sig och
aktivt ta del av undervisningen. Skolan spelar en
viktig roll för att betona flickors och pojkars rätt
att bli jämställt behandlade. För att skolan skall
lyckas med detta viktiga arbete måste skolan i sig
bli mer jämställd. Ett jämställdhetsperspektiv måste
genomsyra allt arbete i skolan, i relationen mellan
elever och lärare, i skolans ledning, i styrdokument
samt i lärarutbildningen.

7. Jämställdhet (punkt 7) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna anser att jämställdheten i skolan
bör öka. Flickors och pojkars olika sätt att
uttrycka sig både verbalt och med kroppsspråk måste
uppmärksammas. Jämställdhet är en av de viktigaste
frågor som behöver etisk belysning i skolan. Skolan
bör aktivt uppmuntra såväl flickor som pojkar att
söka sig till yrken eller branscher som domineras av
motsatt kön.

8. Entreprenörskap (punkt 17) - kd

av Inger Davidson (kd).

Ett nationellt program med speciell inriktning på
företagande och entreprenörskap bör inrättas i
samarbete med näringslivet. Ett sådant program bör
inrikta sig på samarbete mellan små, medelstora och
stora företag inom samhällets alla sektorer. I ett
företagsinriktat program måste tonvikt läggas på
elevernas kreativitet och kapacitet att planera och
genomföra egna projekt.

9. Mentorssystem (punkt 27) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Alla barn och ungdomar behöver stöd och stimulans
för sin utveckling och sitt lärande. För barn som
lever under sådana förhållanden att de saknar goda
möjligheter att utvecklas socialt och
kunskapsmässigt kan det vara positivt att erbjudas
stöd i form av en mentor, en person som eleven får
råd av, som stöttar eleven när det är svårt och
kanske hjälper henne att se världen med nya ögon.
Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är
mentorsprojektet "Näktergalen - möten mellan
skolbarn och högskolestudenter" som bedrivs av Malmö
högskola. Mentorerna rekryteras både bland
lärarstudenter och studenter vid andra program.
Mentorns uppgift är att vara en positiv vuxenkontakt
och förebild för barnet och ge det den uppmärksamhet
och stöd det behöver. Utvärderingen av projektet
visar att det haft stor betydelse för barnen,
samtidigt som mentorskapet för mentorernas del kan
vara en viktig väg att få kunskap om barns olika
uppväxtvillkor och om de utsatta miljöer som är
många barns vardag.

10. Avgiftsfri skolmat (punkt 30) - v

av Lennart Gustavsson (v).
Att dagligen få bra och näringsriktig mat är en
förutsättning för att dels kunna växa, dels ta till
sig skolans undervisning. Gymnasieskolan har i
praktiken blivit en obligatorisk skola, liksom
grundskolan är det. Kommunerna är enligt skollagen
skyldiga att erbjuda avgiftsfri skollunch i
grundskolan. Avgifter för skollunch på gymnasiet har
införts i många kommuner som behöver spara pengar.
Vi anser att det bör göras en nationell översyn av
hur många kommuner som har avgiftsbelagt skollunchen
och vilka konsekvenser detta har medfört.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2004

2004/05:Ub241 av Anna Grönlund Krantz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att skolan måste lägga
grunden för att stimulera entreprenörsandan och eget
företagande.

2004/05:Ub250 av Birgitta Sellén och Jörgen
Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att utreda möjligheten
att erbjuda gymnasieeleverna trafik- och
körkortsteori.

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta
tvååriga yrkeslinjer.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det tekniska
programmet skall ge samma kompetensnivå som det
tekniska basår som i dag erbjuds på högskolor och
universitet.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kunskaper om
företagande och entreprenörskap skall vävas in i
undervisningen på gymnasiet.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kunskapskraven
skall höjas för elever som läser en
studieförberedande gymnasieutbildning.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan
skall ges tre typer av examina; lärlings-, yrkes-
och studentexamen.

2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en
gymnasieskola som höjer den allmänna
utbildningsnivån och förbereder alla för ett
livslångt lärande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en
elevanpassad och flexibel gymnasieskola.

2004/05:Ub285 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lärlingsutbildning i Heby
kommun.

2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om försöksverksamhet
med ett nationellt program för lärlingsutbildning
i Jönköpings län.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om försöksverksamhet
med ett nationellt program med speciell inriktning
på företagande och entreprenörskap i Jönköpings
län.

2004/05:Ub292 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämställdhet inom
utbildningsväsendet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskild
diskrimineringslagstiftning för olika delar av
utbildningsväsendet.

2004/05:Ub295 av Ewa Thalén Finné och Magdalena
Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om elevens fria val till
gymnasieskola.

2004/05:Ub311 av Ann-Marie Fagerström och Agneta
Ringman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om körkortsutbildning i
skolan.

2004/05:Ub339 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett tilläggsdirektiv till
Skolverkets kursplaneöversyn i syfte att inkludera
kunskap om livet efter gymnasiet.

2004/05:Ub351 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag på åtgärder i syfte att ge studerande rätt
till arbetsplatsförlagd utbildning och praktik.

2004/05:Ub361 av Birgitta Carlsson och Annika
Qarlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
konsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne
i gymnasieskolan.

2004/05:Ub385 av Gustav Fridolin och Mona Jönsson
(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lagstiftning som ger elever
inom grund- och gymnasieskolan rätt till avgiftsfri
skollunch.

2004/05:Ub386 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stärka lärlingssystemet
för småföretag.

2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

32. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om vad i motionen anförs om
antagningskraven till gymnasiet.

2004/05:Ub407 av Lars Gustafsson (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om en tvåårig gymnasieutbildning med
betoning på själva yrkesämnena.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om ett utvecklat lärlingssystem och en
yrkeshögskola.

2004/05:Ub414 av Carin Lundberg och Lars Lilja (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kommunernas skyldighet att
svara för vissa elevresor.

2004/05:Ub427 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införandet av en
trafikantutbildning och en förberedande
körkortsutbildning i skolan.

2004/05:Ub436 av Anders G Högmark m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det nuvarande
utbildningssystemet.

2004/05:Ub440 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till införande av ett lärlingsprogram inom
gymnasieskolans ram.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
lärlingsutbildningens utformning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det
arbetsplatsförlagda lärandet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
finansieringssystem för vidgat arbetsplatsförlagt
lärande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
yrkesutbildningsdelegation.

2004/05:Ub445 av Maria Hassan och Inger Nordlander
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kurser i kvinno- och
migrationshistoria.

2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):

43. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om införande av ett lärlingsprogram inom
gymnasieskolans ram.

44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kravet på
direkt högskolebehörighet tas bort men att
möjligheten att komplettera studierna för att få
behörigheten alltid skall finnas på alla program.

45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
gymnasieexamina med olika inriktning skall
inrättas.

2004/05:Ub484 av Veronica Palm m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen verkar för
att skolmaten i gymnasieskolan förblir kostnadsfri.

2004/05:Ub488 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder i syfte att
garantera eleverna fri skolmat.

2004/05:Ub494 av Jan Emanuel Johansson och Cinnika
Beiming (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att hitta lösningar på
problematiken med de ungdomar som riskerar att falla
ur gymnasieskolan.

2004/05:Ub501 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om betygsfri antagning till
gymnasiet.

2004/05:Ub503 av Berit Högman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om utbildningssektorns
roll för att öka företagandet.

2004/05:Sk404 av Birgitta Carlsson och Eskil
Erlandsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan
bör erbjuda teoriutbildning inför körkortsprov.

2004/05:U312 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvärdering av de
olika nordiska ländernas gymnasiebetyg.

2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett mentorssystem.

2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
fylla utbildningsplatserna för
omvårdnadsutbildningarna.

2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrott och hälsa
som kärnämne i skolan.

2004/05:Kr331 av Peter Pedersen (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i samverkan
med berörda parter verka för att gymnasieskolan i
Degerfors ges möjlighet att utvecklas till ett
riksrekryterande fotbollsgymnasium.

2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att satsa på
hantverksyrken i högre utsträckning än vad som
görs i dag.

2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gymnasieutbildning
med inriktning på fiske.

2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
yrkesutbildningen.

2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
gymnasiereform som ger bättre och mindre
teoretiska yrkesprogram och en ökad valfrihet inom
yrkesprogrammen samt en bättre lärlingsutbildning.

2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
modern lärlingsutbildning för bl.a. landsbygdens
traditionella yrken.

2004/05:A322 av Lars Ohly m.fl. (v):

3. Riksdagen begär att regeringen ger Myndigheten
för skolutveckling i uppdrag att utforma riktade
satsningar i syf