Lärarutbildning och lärare

<div class="sidhuvud_publikation">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2004/05:UBU4</div><h1>Lärarutbildning och lärare</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning

Betänkandet   behandlar   90   motionsyrkanden  från
allmänna motionstiden 2004 om olika frågor om lärare
och lärarutbildning. Yrkandena handlar om tillgången
på lärare, lärarutbildningens struktur,  alternativa
lärarutbildningar,   utbildning   av  speciallärare,
vissa  kunskapsområden  i  lärarutbildningen,   kom-
petensutveckling,  lärarlegitimation och några andra
frågor om läraryrket.

Utskottet  föreslår   att  riksdagen  skall  avslå
samtliga yrkanden. Av dessa handlar 23 om frågor där
det  enligt gällande ansvarsfördelning  ankommer  på
andra  än  riksdagen  att fatta beslut. De yrkandena
avstyrks utan annan motivering.  I  övrigt  hänvisar
utskottet  till  pågående  utrednings-  eller bered-
ningsarbete och tidigare beslut av riksdagen.
I  betänkandet  finns reservationer från  samtliga
partier utom Socialdemokraterna.  En  reservation om
att  kunskaper  om  mobbning  och  konflikthantering
skall anges i examensordningen som ett  av målen för
lärarexamen stöds av fem partier (m, fp, kd, c, mp).
Därtill  finns  särskilda yttranden från Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Ökad rekrytering till läraryrket i
allmänhet

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub242 yrkande 4,
2004/05:Ub313 yrkande 1 och
2004/05:Ub477 yrkande 12.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Fler yrkeslärare

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub472 yrkande 16.
Reservation 2 (kd)

3. Fler lärare i hem- och konsumentkunskap
och i teckenspråk

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub361 yrkande 1 och
2004/05:Ub423.

4. Lektorstjänster

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub242 yrkande 1 och
2004/05:Ub313 yrkande 5.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (fp)

5. Fler lärare med utländsk bakgrund

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub306 yrkande 3.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)

6. Utvärderingen av den nya
lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub472 yrkande 15.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)

7. Kompletterande utbildning till lärare
för personer med annan akademisk
utbildning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub313 yrkande 4 och
2004/05:Ub472 yrkande 24.
Reservation 7 (m, fp, kd)

8. Förändring av lärarutbildningens
struktur i övrigt

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub242 yrkandena 8, 10 och 12,
2004/05:Ub313 yrkande 2 och
2004/05:Ub472 yrkandena 17, 22 och 23.
Reservation 8 (m)
Reservation 9 (fp)
Reservation 10 (kd)

9. Finansieringen av den
verksamhetsförlagda utbildningen

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub242 yrkande 9 och
2004/05:Ub472 yrkande 25.
Reservation 11 (fp)
Reservation 12 (kd)

10. Alternativa lärarutbildningar

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 14.
Reservation 13 (m)

11. Utbildning i specialpedagogik

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub313 yrkande 7 och
2004/05:Ub477 yrkande 16.
Reservation 14 (m, fp, kd, c)

12. Kunskaper om läs- och skrivinlärning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub242 yrkande 11 och
2004/05:Ub472 yrkande 21.
Reservation 15 (m, fp, kd, c)

13. Kunskaper om funktionshinder

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub242 yrkande 7,
2004/05:Ub258 yrkande 10 och
2004/05:So397 yrkande 8.
Reservation 16 (fp)
14. Kunskaper om mobbning och
konflikthantering
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub233 yrkande 11,
2004/05:Ub387 yrkande 1,
2004/05:Ub470 yrkande 9 och
2004/05:Ub472 yrkande 19.
Reservation 17 (m, fp, kd, c, mp)

15. Kunskaper om sex och samlevnad

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 23,
2004/05:Ub255,
2004/05:Ub292 yrkande 5,
2004/05:Ub454 yrkandena 1-5 och
2004/05:A321 yrkande 12.
Reservation 18 (m, fp, c)
Reservation 19 (mp)

16. Kunskaper hos skolpersonalen i frågor
om homo- och bisexuella och transpersoner

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub260,
2004/05:Ub442 yrkandena 1 och 9 och
2004/05:U257 yrkande 26.
Reservation 20 (v, mp)

17. Kunskaper om genus

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 18 och
2004/05:A321 yrkande 13.
Reservation 21 (mp)

18. Kunskaper om IT

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub302 yrkande 4.

19. Kunskaper om hållbar utveckling

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub376.
20. Kompetensutveckling för lärare
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub242 yrkande 14,
2004/05:Ub472 yrkande 9 och
2004/05:Ub477 yrkande 14.
Reservation 22 (fp, kd, c)

21. Kompetensutveckling av viss
skolpersonal om ätstörningar

Riksdagen avslår motion
2004/05:So249 yrkande 3.
Reservation 23 (m)

22. Lärarauktorisation

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub242 yrkandena 3 och l8,
2004/05:Ub302 yrkande 5,
2004/05:Ub313 yrkande 3,
2004/05:Ub472 yrkande 1,
2004/05:Ub477 yrkande 17 och
2004/05:Ub480 yrkande 25.
Reservation 24 (fp, kd)
Reservation 25 (m)
Reservation 26 (c)

23. Ledarskap i skolan

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub313 yrkande 6.
Reservation 27 (m, fp)

24. Skolledarutbildning med rektorsexamen

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub472 yrkande 5 och
2004/05:Ub480 yrkande 27.
Reservation 28 (m, fp, kd)

25. Värnande av läraryrkets kompetens

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub242 yrkande 15.
Reservation 29 (fp, kd)

26. Värdegrunden i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub472 yrkande 18.
Reservation 30 (kd)
27. Utredning om karriärmöjligheter för
lärare
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub477 yrkande 15.
Reservation 31 (c)

28. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 17,
2004/05:Ub242 yrkande 2,
2004/05:Ub253 yrkande 2,
2004/05:Ub271 yrkande 2,
2004/05:Ub279,
2004/05:Ub360 yrkande 1,
2004/05:Ub368 yrkande 3,
2004/05:Ub384 yrkande 3,
2004/05:Ub406 yrkande 2,
2004/05:Ub443 yrkande 1,
2004/05:Ub446 yrkande 2,
2004/05:Ub447,
2004/05:Ub472 yrkandena 2, 4, 7, 12, 13 och 20,
2004/05:Ub480 yrkande 6,
2004/05:Ub483 yrkande 4,
2004/05:So248 yrkande 2,
2004/05:So508 yrkande 4 och
2004/05:So611 yrkande 1.

Stockholm den 17 februari 2005

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v),  Ulf Nilsson
(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m), Majléne
Westerlund  Panke  (s),  Agneta Lundberg (s),  Inger
Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist  (s),  Margareta
Pålsson  (m), Louise Malmström (s), Ana Maria  Narti
(fp), Sören  Wibe  (s), Tobias Billström (m), Mikael
Damberg  (s),  Mikaela  Valtersson  (mp)  och  Håkan
Larsson (c).</pre><pre>
2004/05

UbU4

</pre><pre>
Utskottets överväganden



Tillgången på lärare


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå  motionsyrkandena om ökad
rekrytering till läraryrket  i  allmänhet och
av  lärare  med utländsk bakgrund,  lektorer,
yrkeslärare   och    lärare    i   hem-   och
konsumentkunskap  och teckenspråk.  Utskottet
hänvisar   till   lärosätenas    ansvar   för
dimensionering,  till att rekryteringen  till
lärarutbildning har  ökat,  till  en pågående
granskning   hos   Riksrevisionen   och  till
kommunernas ansvar för att anställa lektorer.
Jämför  reservationerna 1 (m, fp, kd,  c),  2
(kd), 3 (m), 4 (fp) och 5 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

Enligt 2  kap. 3 § skollagen (1985:1100) är kommuner
och  landsting   skyldiga   att  för  undervisningen
använda lärare, förskollärare  och  fritidspedagoger
som har en utbildning avsedd för den undervisning de
i huvudsak skall bedriva. Undantag får  göras endast
om  personer  med  sådan  utbildning inte finns  att
tillgå eller det finns något  annat  skäl med hänsyn
till eleverna.

Regeringen      styr      dimensioneringen      av
lärarutbildningen  genom  att  i regleringsbrev till
varje  berört  universitet eller högskola  ange  ett
examinationsmål    för    lärarexamina   med   vissa
inriktningar.

Motioner

Moderata     samlingspartiet,    Folkpartiet     och
Centerpartiet tar i motionerna 2004/05:Ub313 yrkande
1, 2004/05:Ub242 yrkande 4 respektive 2004/05: Ub477
yrkande  12  upp   frågan   om   rekryteringen  till
läraryrket i allmänhet.

Moderaterna framhåller att lärarna  har  en mycket
viktig   uppgift  att  fylla  i  samhället.  Lärares
benägenhet att lämna yrket har ökat trendmässigt och
många  obehöriga   arbetar   som   lärare,   skriver
motionärerna. Det är enligt deras mening osäkert  om
samhället  klarar av uppgiften att utbilda de lärare
som behövs.
Folkpartiet  hävdar  att det i dag är mycket svårt
att locka ungdomar till framför allt de matematiska,
naturvetenskapliga och tekniska lärarutbildningarna.
Problemen  med  avhopp från  lärarutbildningarna  är
också  oroande.  Motionärerna   anser  att  åtgärder
därför  måste vidtas snarast för att  kraftigt  höja
läraryrkets attraktionskraft och status.
Centerpartiet  anser  att  lärarna  är  en  av  de
viktigaste  resurserna  i  skolan. Har vi lärare som
trivs bra i skolan har vi också  en  bättre grogrund
för elevernas lärande, heter det i motionen.

Kristdemokraterna   begär   i  motion  2004/05:Ub472
yrkande  16 åtgärder för att komma  till  rätta  med
bristen på  yrkeslärare. Enligt motionärerna bör man
satsa  mer  på  distansutbildning  och  se  över  de
ekonomiska  villkoren   för  yrkeslärarutbildningens
studenter. Motionärerna anser  också  att den norska
och  danska modellen för yrkeslärarutbildning  borde
införas  i  Sverige.  Den  innebär att branschen och
skolan gemensamt rekryterar  en  kunnig yrkesverksam
person,  som  anställs  som  obehörig   lärare   och
förbinder   sig   att   påbörja   och  genomföra  en
lärarutbildning på distans på halvfart,  som  en del
av  arbetet  på  skolan.  Dagens formella krav på 60
poäng i yrkesämnet hindrar enligt motionärerna många
kunniga   yrkesverksamma   från    att   söka   till
lärarutbildning.    Branschen   och   universitetens
antagningsenheter  bör  samverka  för  att  utveckla
valideringsinstrumentet.

I  motion  2004/05:Ub361   (c)   yrkande  1  påtalar
motionärerna den stora bristen på  lärare i hem- och
konsumentkunskap. Detta måste åtgärdas, anser de.

Motion  2004/05:Ub423  (kd) lyfter fram  behovet  av
fler utbildade lärare i  teckenspråk.  Det är enligt
motionärens mening statens ansvar att vidta åtgärder
för  att  öka  antalet utbildade teckenspråkslärare.
Dessutom bör enligt  hans mening åtgärder vidtas för
kompetensutveckling   av    de    många   outbildade
teckenspråkslärare som undervisar hörande  elever  i
teckenspråk.

Två partier tar upp behovet av fler lektorstjänster.

Moderata   samlingspartiet   vill   enligt  motion
2004/05:Ub313  yrkande  5  att regeringen  skall  ta
initiativ   för   att   åstadkomma    fler   sådana.
Motionärerna   konstaterar   att   arbetsgivaren   -
kommunerna  -  inte  har  visat  något intresse  för
lektorstjänster. Därför bör regeringen  ta initiativ
till   nya   lösningar,   t.ex.   samverkan   mellan
gymnasieskola   och  högskola  eller  samverkan  med
företag.
Folkpartiet  föreslår   i   motion   2004/05:Ub242
yrkande 1 att Skolverket skall upprätta  en plan för
att   fler   lektorer   skall   få   anställning   i
gymnasieskolan.     Lektorerna    stärker    skolans
forskningsanknytning  och  tillför  därmed skolan en
viktig kvalitetsdimension, heter det i motionen.

Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub306  yrkande  3
en   utredning  av  hur  fler  lärare  med  utländsk
bakgrund  skall  kunna  rekryteras.  Alldeles för få
lärare  i  Sverige  har i dag sådan bakgrund,  anser
motionärerna.    Representanter     för    den    av
diskriminering    drabbade   gruppen   -   utländska
akademiker - bör delta  i arbetet med den föreslagna
utredningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen  avslår alla de här
redovisade yrkandena om tillkännagivanden.

Efter införandet av den nya lärarutbildningen 2001
och starten av projektet Särskilda lärarutbildningar
(SÄL)  2002  har  rekryteringen till lärarutbildning
ökat     påtagligt.     Antalet      nybörjare     i
lärarutbildningarna   läsåret  2000/01  var   8 940.
Motsvarande antal läsåret 2001/02 var 14 408 och det
steg   läsåret   2002/03   till    15 364.   (Källa:
Högskoleverkets  NU-databas). För de  allra  senaste
terminerna finns ännu inte uppgifter publicerade.
Högskoleverket har fått preliminära uppgifter från
lärosätena om antalet  nybörjare  i  lärarutbildning
höstterminen 2004. Enligt dessa uppgifter är antalet
registrerade nybörjare i lärarutbildning  mindre  än
föregående hösttermin.
Sedan budgetåret 1993/94 gäller som grundregel för
dimensioneringen  av högskoleutbildning att ansvaret
är     respektive     lärosätes.     Staten     styr
dimensioneringen endast  av  vissa utbildningar, där
det   anses   vara   ett   särskilt   intresse   för
statsmakterna  att  förvissa sig om ett tillräckligt
antal examinerade. Detta  gör  regeringen  genom att
ange  mål  för  antalet  examina  av  vissa slag för
perioder,  från  början  treårsperioder  och  numera
fyraårsperioder. I de årliga regleringsbreven  anges
sådana  mål  för  varje  lärosäte som har respektive
utbildning. För vilka examina  som  regeringen avser
att ange examensmål, och vilka mål som  avses gälla,
brukar        regelmässigt        redovisas        i
budgetpropositionerna.      När      det      gäller
lärarutbildning   har  examensmål  tidigare  angetts
endast för grundskollärarexamen  med  inriktning mot
tidigare år respektive för grundskollärarexamen  med
inriktning  mot  senare år samt gymnasielärarexamen.
Efter reformen av  lärarutbildningen  och införandet
av en ny lärarexamen har mål för perioden  2001-2004
angetts   endast   för  lärare  med  inriktning  mot
grundskolans  senare   år  och  gymnasieskolan.  För
perioden 2005-2008 har regeringen,  för  lärarexamen
med inriktning mot tidigare år, angett ett  särskilt
delmål    för   lärarexamen   med   inriktning   mot
förskola/förskoleklass.
I regleringsbreven  anges  också sedan ett flertal
år    tillbaka    att    lärosäten   som    bedriver
lärarutbildning   skall  höra   Högskoleverket   och
Statens   skolverk   och    därefter    besluta   om
dimensionering    av    olika    ämneskombinationer,
inriktningar och specialiseringar.  Skolverket har i
uppdrag  att ge regeringen underlag när  det  gäller
behov  av och  tillgång  på  pedagogisk  personal  i
förskola,   skola  och  vuxenutbildning.  Skolverket
lämnade  i  juni   2004   en  prognos  för  perioden
2000-2020.   Sedan   föregående   år   hade   enligt
Skolverket förutsättningarna  förändrats  så att nya
beräkningar krävdes. Enligt prognosen kommer det för
vissa  lärarkategorier,  bl.a.  inom  förskolan  och
gymnasieskolans yrkesämnen, att fortsatt  finnas ett
behov   som   överstiger  den  examination  som  kan
förväntas utifrån  de  examensmål som regeringen har
fastställt.  När  det  gäller  förskolan  har  detta
resulterat i att regeringen  för  den i år påbörjade
nya perioden har angett ett särskilt delmål. När det
gäller yrkesundervisning hänvisade  regeringen i den
senaste  budgetpropositionen  till  den   s.k.  SÄL-
satsningen    (särskilda   lärarutbildningar),   där
behovet av yrkeslärare  särskilt  har markerats, och
till    att    valideringsmetoder   har   utvecklats
tillsammans med  branschorganisationerna  för att ta
till  vara  reell  kompetens  på ett bra sätt (prop.
2004/05:1 utg.omr. 16 s. 114 f.).
Såväl  i  motionerna som i den  allmänna  debatten
uppmärksammas    att    studenter    som    påbörjat
lärarutbildning  i  vissa  fall  lämnar  denna.  Den
statistik   om   genomströmning   och   resultat   i
högskolans    grundutbildning   som   vartannat   år
publiceras av SCB  bekräftar  att en betydande andel
av dem som påbörjat lärarutbildning  inte har avlagt
den   avsedda  examen  och  inte  heller  fortsätter
studierna  inom  denna utbildning. Samma förhållande
gäller   flera   andra   högskoleutbildningar,   som
utbildning       till       högskoleingenjörsexamen,
civilingenjörsexamen,  juris  kandidatexamen   eller
socionomexamen. Den senaste statistiken publicerades
i   december   2003  och  avser  genomströmning  och
resultat t.o.m.  läsåret 2001/02 (Genomströmning och
resultat   i   högskolans   grundutbildning   t.o.m.
2001/02, UF 20 SM  0302).  Där redovisas att andelen
av   dem  som  1995/96  påbörjade   utbildning   för
grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning
i årskurserna  1-7 som inom sju år hade avlagt denna
examen  var  76 %.  Motsvarande  andel  av  dem  som
påbörjat   lärarutbildning    med    inriktning   på
årskurserna  4-9  var  43 % och andelen av  dem  som
påbörjat  gymnasielärarutbildning   var  60  %.  För
högskoleingenjörsexamen var motsvarande  andel  29 %
och  för  civilingenjörsexamen  55  %.  Av  dem  som
1995/96 påbörjade juristutbildning hade 57 % uppnått
examen  inom  sju år, medan motsvarande andel av dem
som samma år påbörjade socionomutbildning var 76 %.
För  närvarande   pågår   inom  Högskoleverket  en
kvalitetsgranskning  av  den nya  lärarutbildningen.
Utbildnings- och kulturministern  har i sitt svar på
en  fråga i riksdagen förklarat att  regeringen  när
granskningen  har redovisats kommer att ta ställning
till    om   ytterligare    insatser    behövs    på
lärarutbildningens område (svar på fr. 2004/05:630).
Regeringen  har  ålagt  Högskoleverket  att  lämna
underlag  för  lärosätenas och regeringens planering
av    utbildningsutbudet     i     relation     till
arbetsmarknadens  behov  av utbildade. Detta uppdrag
är inte avgränsat till lärarutbildning.  I rapporten
Arbetsmarknad     och     högskoleutbildning    2004
(Högskoleverkets rapportserie  2004:36), som nyligen
publicerades,  ger verket en första  redovisning  av
underlag  för  regeringens  utbildningsuppdrag  till
universitet och  högskolor.  Underlaget  skall också
stödja   lärosätena   i   deras  planering  av  sitt
utbildningsutbud  för  att  de  bättre  skall  kunna
tillgodose  arbetsmarknadens  behov.   Arbetet   med
regeringsuppdraget  fortsätter  under  år  2005.  Då
kommer   Högskoleverket   att  genomföra  ett  antal
projekt  med  syfte att i nästa  års  rapport  kunna
presentera fullständiga  och  fördjupade analyser av
alla utbildningar med tydlig yrkesinriktning.
Enligt     Skolverkets     lägesbedömning     2004
(Skolverkets rapport 249) saknade var femte lärare i
grundskolan     och     gymnasieskolan     fullföljd
lärarutbildning  och var således  obehörig.  Andelen
lärare med pedagogisk  högskoleutbildning  var  2003
betydligt  större i kommunala skolor än i fristående
skolor. Mot  bakgrund  av  Skolverkets uppgifter har
Riksrevisionen inlett en granskning som beräknas bli
avslutad i september 2005. Av  projektplanen framgår
att   Riksrevisionen   avser   att  försöka   bedöma
problemets omfattning och betydelse. Det är nämligen
osäkert vad obehörighetsstatistiken  egentligen står
för.  En  annan  fråga  i  granskningen  är   varför
skolorna  anställer  obehöriga  lärare.  Den  tredje
huvudfrågan är vad staten gör för att skolans lärare
i ökad utsträckning skall vara behöriga.
Ungefär hälften av lärarna som saknade lärarexamen
var  enligt Skolverksrapporten tillsvidareanställda.
Under  de  senaste åren har det förekommit uppgifter
om att skolhuvudmän  anställt  obehöriga, fastän det
funnits behöriga sökande. Skollagen  föreskriver att
den  som saknar behörighet ändå i vissa  situationer
kan få  anställas tills vidare. En förutsättning för
detta är att det saknas behöriga sökande (2 kap. 4 §
andra stycket  skollagen).  Som framgått ingår det i
Riksrevisionens  pågående  granskning   att   belysa
frågan   varför  skolorna  anställer  obehöriga  som
lärare.
Kurser i  teckenspråk  som ett ämne ges under 2005
av Stockholms universitet  och  Örebro  universitet.
Vid  Stockholms  universitet  finns både kurser  som
vänder   sig   till  hörande  utan  förkunskaper   i
teckenspråk och sådana som förutsätter att studenten
är teckenspråkig.  Örebro  universitet erbjuder inom
sitt  lärarutbildningsprogram   teckenspråk  som  en
inriktning,  varvid  det  krävs  att  studenten  har
grundläggande  kunskaper  i ämnet från  studier  vid
folkhögskola  eller  liknande.  Teckenspråkiga  döva
eller gravt hörselskadade  studenter  kan  också  få
lärarutbildning    på    teckenspråk    vid   Örebro
universitet. Malmö högskola planerar för nästa läsår
halvfartskurser i teckenspråk på distans,  som skall
vara    tillgängliga   för   studenter   även   utan
förkunskaper i teckenspråk.
Utskottet  utgår  från  att  såväl  regeringen som
Högskoleverket,  Skolverket och lärosätena  tar  det
ansvar som åvilar  respektive  organ  när det gäller
utbudet   av   bl.a.   lärarutbildning   med   olika
inriktning,  t.ex.  i  hemkunskap, teckenspråk eller
yrkesämnen.

Yrkanden om fler lektorstjänster  har  behandlats av
riksdagen varje år sedan länge, senast i  betänkande
2003/04:UbU7   s.   12.   Liksom  tidigare  hänvisar
utskottet till föreskriften  i skollagen (1985:1100)
att varje kommun och landsting  skall  sträva  efter
att  för  undervisning  i  gymnasieskolan, gymnasial
vuxenutbildning  och  påbyggnadsutbildning  anställa
lärare som har forskarutbildning,  dvs. lektorer. En
proposition  om  ny skollag är aviserad  till  nästa
riksmöte.

För  att  kommunerna   skall   kunna  åläggas  att
anställa   lektorer   i   viss  omfattning   fordras
föreskrift   genom   lag.  En  plan   utarbetad   av
Skolverket skulle inte  ha någon rättslig verkan och
skulle enligt utskottets  bedömning  inte  få  någon
påtaglig  effekt  på  kommunernas vilja att anställa
eller  förmåga att rekrytera  lektorer.  Skolverkets
roll har  numera  renodlats  till  att  främst gälla
kvalitetsgranskning   och  tillsyn, uppföljning  och
utvärdering. Utskottet delar  uppfattningen  att det
är värdefullt för skolverksamhetens kvalitet att det
finns forskarutbildade lärare i skolorna.

Utskottet anser det angeläget att vårt land tar till
vara  de  resurser  som lärare med utländsk bakgrund
utgör.  Regeringen  uppdrog  den  17  juli  2003  åt
Socialstyrelsen och Högskoleverket  att  se  över de
bestämmelser och system som för närvarande råder för
bedömning  och  godkännande av bl.a. lärare som  har
genomgått utbildning utomlands och som inte omfattas
av EU/EES-avtalen.  Fokus  skulle  läggas vid att ta
fram  förslag  som  kan effektivisera och  därigenom
förkorta processen från ansökan till kompetensbevis.
Regeringen  gav i december  2004  i  uppdrag  åt  en
arbetsgrupp     inom     Socialdepartementet     och
Utbildningsdepartementet  att utifrån det som de två
myndigheterna  hade  redovisat   utarbeta   konkreta
förslag  kring ett antal frågeställningar. Några  av
frågeställningarna   som   rör   lärare   är  om  de
kompletterande  utbildningarna  vid högskolan  skall
koncentreras  till vissa högskolor  och  i  så  fall
vilka,  hur kurser/kompletterande  utbildningar  vid
högskolan  skall  finansieras,  vilka antagningskrav
som högskolan skall kunna ställa  för  sökande  till
kurserna och vilka försörjningsformer som är möjliga
för   den  enskilde  under  kompletter-ingsperioden.
Arbetsgruppen  skall  också  lämna  förslag  till de
författningsändringar    som    eventuellt   behövs.
Förslagen skall redovisas senast den 30 juni 2005.


Lärarutbildningens struktur


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsyrkandena   om
förändring  av  lärarutbildningens  struktur,
bl.a.  förkortning   av   den  kompletterande
utbildningen  till  lärare för  personer  med
annan    akademisk   utbildning.    Utskottet
hänvisar     till     riksdagens     tidigare
ställningstaganden  i dessa frågor. Riksdagen
bör   inte   begära   att  utvärderingen   av
lärarutbildningen särskilt  skall inriktas på
det  allmänna  utbildningsområdet   och   den
verksamhetsförlagda   utbildningen  och  inte
heller     göra     något    uttalande     om
finansieringsformer för den sistnämnda.
Jämför reservationerna  6  (m,  fp, kd, c), 7
(m, fp, kd), 8 (m), 9 (fp), 10 (kd),  11 (fp)
och 12 (kd).

Gällande bestämmelser

Utbildningen    till   lärarexamen   skall,   enligt
examensordningen    som    utgör   bilaga   2   till
högskoleförordningen   (1993:100),    omfatta    tre
integrerade    utbildningsområden:    ett    allmänt
utbildningsområde om 60 poäng, ett utbildningsområde
med  en  eller  flera inriktningar om minst 40 poäng
mot ämne eller ämnesområde och ett utbildningsområde
med specialisering om minst 20 poäng. I det allmänna
utbildningsområdet   skall   ingå  tvärvetenskapliga
ämnesstudier  om  minst  30 poäng.  Examensordningen
anger också antalet poäng  som  krävs  för lärare av
olika  slag. Poängkraven varierar mellan  120  poäng
för lärare  i yrkesämnen i gymnasieskolan, 140 poäng
för  lärare  i   förskola   och  förskoleklass  samt
grundskolans tidigare år och  fritidsverksamhet  och
180 poäng för lärare i grundskolans senare år och  i
gymnasieskolan i andra ämnen än yrkesämnen.

Av  det allmänna utbildningsområdet skall minst 10
poäng vara  verksamhetsförlagda.  Minst 10 poäng per
inriktning skall likaså vara verksamhetsförlagda.

Motioner

Den   nya   lärarutbildningens   allmänna   struktur
kritiseras i motioner från tre partier.

Moderata   samlingspartiet   skriver    i   motion
2004/05:Ub313  yrkande  2  att ämneskunskaperna  har
blivit eftersatta och borde  ges större utrymme. Det
allmänna utbildningsområdet ger  enligt motionärerna
för litet utrymme för delvis olika  krav  på skolans
olika  nivåer,  antagningskraven  borde  vara  högre
t.ex.  när  det  gäller svenska och det borde finnas
mer koppling till  forskningen  och  dess utveckling
inom respektive ämnesområde.
Folkpartiet  för i motion 2004/05:Ub242  yrkandena
8,  10  och  12  fram   kritik   mot  den  nuvarande
utbildningen till lärarexamen och  förslag  till hur
den  kan  förbättras.  Partiet är kritiskt till  det
allmänna utbildningsområdets  omfattning,  som anses
vara  för  stor,  och till att det är gemensamt  för
lärare  med  inriktning   mot  olika  åldersgrupper.
Ämnesstudierna   för   gymnasielärare   har   enligt
motionärerna minskat med  upp  till  60  poäng  (tre
terminer).  Folkpartiet  motsätter sig en utveckling
mot "enhetslärare", eftersom det anses minska kraven
på     ämneskunskaper.     Mer     praktik      inom
lärarutbildningen  får  inte  ske  på  bekostnad  av
ämneskunskaper, heter det i motionen.
Kristdemokraterna vill enligt motion 2004/05:Ub472
stimulera  framväxten av fler alternativa vägar in i
läraryrket.  Partiet  är positivt till de satsningar
som  görs i form av SÄL,  kompletterande  utbildning
för utländska  akademiker,  utbildning av ingenjörer
till  lärare m.m. Även om ingången  till  yrket  och
innehållet  i  utbildningen  kan  se olika ut är det
angeläget att slå fast att lärarexamen  endast skall
kunna  utfärdas  av  lärosäte  med  lärarutbildning,
heter  det  i  motionen  (yrkande  17). Motionärerna
anser  vidare  att  det  allmänna utbildningsområdet
inom all lärarutbildning skall  förkortas  från  tre
till   två   terminer   (yrkande  22)  och  att  den
överskjutande terminen skall  ägnas  åt ämnesstudier
(yrkande 23).

Enligt Kristdemokraterna bör den verksamhetsförlagda
utbildningen  och  det  allmänna  utbildningsområdet
särskilt uppmärksammas vid utvärderingen  av den nya
lärarutbildningen    (motion  2004/05:Ub472  yrkande
15).

Moderaterna   och   Kristdemokraterna   föreslår   i
motionerna  2004/05:Ub313   yrkande   4   respektive
2004/05:Ub472  yrkande  24  att  den  kompletterande
utbildningen  till  lärare  för  personer med  annan
akademisk utbildning skall förkortas  från  tre till
två  terminer, dvs. få samma omfattning som den  som
tidigare    krävts    i    motsvarande    situation.
Förlängningen   medför  ökad  skuldsättning,  vilket
verkar orimligt i  en situation med svår lärarbrist,
heter  det  i  båda  motionerna.   Även  Folkpartiet
kritiserar  i  motion  2004/05:Ub242  den  förlängda
kompletteringen.

Två   partier   tar   upp   finansieringen   av  den
verksamhetsförlagda utbildningen för lärarexamen.

Folkpartiet   anser  enligt  motion  2004/05:Ub242
yrkande   9  att  systemet   för   finansiering   av
praktikplatser   inom  lärarutbildningen  skall  ses
över. En lärare skall  få  viss  ersättning  för det
arbete det innebär att handleda lärarstuderande.
Kristdemokraterna  noterar  i motion 2004/05:Ub472
yrkande  25  att  det  inte  har blivit  något  nytt
centralt   avtal   om   kommunernas    medverkan   i
lärarutbildningens   verksamhetsförlagda  utbildning
(VFU),  vilket de betecknar  som  ett  misslyckande.
Motionärerna  anser  att  ett  centralt  avtal skall
reglera ersättningen för VFU.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade motionsyrkanden.

Regeringen  gav  i  regleringsbrev  för budgetåret
2004 i uppdrag till Högskoleverket att  förbereda en
utvärdering        av        genomförandet        av
lärarutbildningsreformen.   Till   det   som  därvid
särskilt     skall     följas     upp     hör    den
verksamhetsförlagda    utbildningen.    Enligt   vad
utskottet   har   inhämtat  kommer  regeringen   att
överväga  närmare direktiv  för  utvärderingen,  när
Högskoleverkets        kvalitetsgranskning        av
lärarutbildningen  har  slutförts, vilket väntas ske
under mars månad i år.
När  det  gäller  yrkandena   om  längden  på  den
kompletterande utbildningen till lärare för personer
med  annan  akademisk utbildning hänvisar  utskottet
till   sitt  betänkande   2003/04:UbU7   vid   förra
riksmötet,  där motsvarande yrkanden behandlades (s.
15 f.).
Också yrkandena  om  lärarutbildningens struktur i
övrigt motsvarar sådana  som riksdagen har behandlat
vid  flera  tillfällen  de senaste  åren,  senast  i
betänkande 2003/04:UbU7 s. 14 f.
Det närmare innehållet  i  och  organisationen  av
högskoleutbildningar   beslutas   på   lokal   nivå.
Examensordningen,    som    är    en   bilaga   till
högskoleförordningen,     reglerar     huvudsakligen
omfattningen i poäng av respektive examen  och vilka
mål  som  skall  vara  uppfyllda  för att en student
skall  få  denna examen. När det gäller  lärarexamen
sägs dock i  examensordningen att utbildningen skall
bestå   av   tre   integrerade   utbildningsområden,
nämligen allmänt utbildningsområde,  ett  område med
en  eller flera inriktningar och ett område  med  en
specialisering.
Vad det allmänna utbildningsområdet är avsett att
innebära  beskrevs  i  propositionen  En  förnyad
lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) på följande
sätt:
Utbildningsområdet  bör  omfatta  både  för yrket
centrala  kunskapsområden  och  tvärvetenskapliga
ämnesstudier.
Ett av de centrala kunskapsområdena  rör frågor
om  lärande,  undervisning  och specialpedagogik.
Ett  annat  kunskapsområde  behandlar  frågor  om
socialisation, kulturfrågor och samhälle. Det kan
gälla hur man arbetar för att  barns  och elevers
känsla för demokrati, samhörighet och solidaritet
utvecklas.  Lärarstudenten måste därför  förvärva
kunskaper om  barns och elevers livssituation och
uppväxtvillkor    och    om   vuxna   studerandes
livsvillkor.     Ytterligare     ett     centralt
kunskapsområde       sätter       frågor       om
yrkesverksamhetens samhällsuppdrag, demokrati och
värdegrund i fokus. - - -
De   tvärvetenskapliga   ämnesstudierna   skall
uppmärksamma   olika   sätt  att  organisera  och
tillägna  sig kunskap och  samtidigt  bidra  till
studenternas ämneskunskap. - - - (s. 18 f.)

Liksom  när  yrkanden  motsvarande  de  nu  aktuella
behandlades  vid   förra  riksmötet  vill  utskottet
påminna om att lärarutbildningens  nya  struktur ger
möjlighet  att  utbilda  en  lärarkår som har  stora
gemensamma  yrkeskunskaper, samtidigt  som  det  ges
utrymme  för  stor   individuell   variation   genom
sammansättningen       av      inriktningar      och
specialiseringar. Utskottet  vill  också  än en gång
deklarera att enbart goda ämneskunskaper inte  utgör
någon  garanti  för  att en lärare skall kunna skapa
goda betingelser för lärande.

Frågan om finansieringen  av den verksamhetsförlagda
utbildningen  har  varit föremål  för  förhandlingar
mellan  staten  och Svenska  Kommunförbundet.  Dessa
parter  har  blivit   överens   om   att  frågan  om
ersättning till kommuner som medverkar  bör regleras
uteslutande på lokal nivå. Utskottet anser  inte att
riksdagen  bör  ta  initiativ  till att frångå denna
bedömning.  Genom  kontakt med flera  lärosäten  med
omfattande lärarutbildning  har  utskottet  inhämtat
att  de har träffat avtal med de kommuner hos  vilka
deras lärarkandidater får sin VFU.


Alternativa lärarutbildningar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att
stimulera utvecklingen av alternativa
lärarutbildningar. Utskottet hänvisar till de
möjligheter som redan finns.

Jämför reservation 13 (m).

Motionen

Moderata    samlingspartiet    framför    i   motion
2004/05:Ub293  yrkande  14 förslag om att framväxten
av alternativa lärarutbildningar  skall  stimuleras.
Staten     bör     enligt     motionärerna     pröva
förutsättningarna  att  ställa  sådana  utbildningar
under  statlig tillsyn och tilldela dem statsbidrag.
Det finns,  menar  Moderaterna,  ingen anledning att
ställa  samma  krav  på innehållet som  man  gör  på
statliga utbildningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att  riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.

Samma yrkande behandlades  vid förra riksmötet och
avslogs    med    hänvisning    bl.a.    till    att
examensordningen  lämnar stort utrymme åt lärosätena
att  profilera  utbildningen   och  till  att  lagen
(1993:792)  om tillstånd att utfärda  vissa  examina
gör det möjligt  för  enskilda  utbildningsanordnare
att  ansöka  om  rätt att utfärda lärarexamen  (bet.
2003/04:UbU7 s. 17).  Utskottet  är  inte berett att
förorda  att  man  i  ett  sådant fall skulle  kunna
frångå examensordningens krav för lärarexamen.

Utbildning i specialpedagogik


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  inte uttala sig  för  att  en
särskild   speciallärarutbildning   på   nytt
införs. Utskottet hänvisar till gällande krav
för   specialpedagogexamen    och   till   de
möjligheter     att     få     kunskaper    i
specialpedagogik  som  ges  inom  ramen   för
utbildning till lärarexamen.
Jämför reservation 14 (m, fp, kd, c).

Motioner

Moderata     samlingspartiet    begär    i    motion
2004/05:Ub313  yrkande  7  ett tillkännagivande till
regeringen   om   behovet   av   speciallärare   och
specialpedagoger i skolan. Enligt  motionärerna  bör
en speciallärarutbildning med inriktning på läs- och
skrivsvårigheter inrättas, eftersom specialpedagoger
saknar  den kompetens som speciallärarna har när det
gäller  att   arbeta   med   barn   som  har  sådana
svårigheter.  Specialpedagogen  ser  i  stort   sett
aldrig eleven utan ägnar sig åt att handleda vanliga
lärare, hävdar motionärerna.

Återinförande  av  speciallärarutbildningen begärs
med liknande motivering även i Centerpartiets motion
2004/05:Ub477 yrkande 16.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Motsvarande yrkanden  har  behandlats av riksdagen
varje år sedan den nya lärarutbildningen inrättades,
senast i betänkande 2003/04:UbU7  s. 18 f. Utskottet
vill    även    nu    framhålla   att   kraven   för
specialpedagogexamen inleds  med  följande ord: "För
att  få specialpedagogexamen skall studenten  ha  de
specialpedagogiska  kunskaper  och  färdigheter  som
behövs   för  att  aktivt  kunna  arbeta  med  barn,
ungdomar och  vuxna  i  behov av stöd inom förskola,
skola,             vuxenutbildning             eller
habilitering/rehabilitering" (examensordningen, bil.
2  till högskoleförordningen [1993:100]). Påståendet
att specialpedagoger saknar kompetens att arbeta med
enskilda  elever  och  deras  svårigheter  är alltså
felaktigt.
Som  framgått ovan är specialpedagogik ett  av  de
centrala  kunskapsområden  som det är meningen skall
behandlas inom det allmänna utbildningsområdet i den
nya utbildningen till lärarexamen.  Specialpedagogik
kan  också  erbjudas  som  en  inriktning  eller  en
specialisering   inom   utbildningen.   Därmed   kan
lärarstuderande  i  en helt  annan  utsträckning  än
tidigare inom ramen för en vanlig lärarexamen skaffa
sig kunskaper i specialpedagogik. Kurserna kan också
användas för kompetensutveckling  av  yrkesverksamma
lärare.   Utskottet   vill,   liksom   förra   året,
understryka  vikten  av att kommunerna tar till vara
den   tillgång   som   nu   ökar   på   lärare   med
specialpedagogisk   utbildning    inom    den    nya
lärarexamen.   Likaså   är  det  angeläget  att  man
utnyttjar de möjligheter till kompetensutveckling av
yrkesverksamma lärare som den nya lärarutbildningens
utbud  av kurser i specialpedagogik  innebär.  Vilka
slag av  lärartjänster som skall finnas i kommunerna
är numera  inte  en  fråga  som  statsmakterna skall
avgöra.

Vissa kunskapsområden i
lärarutbildningen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå motioner om ändring  av
examensordningens      målbeskrivning     för
lärarexamen     och     om     översyn     av
lärarutbildningen när det gäller kunskaper om
läs-   och  skrivinlärning,  funktionshinder,
mobbning   och   konflikthantering,  sex  och
samlevnad,   homo-   och    bisexuella    och
transpersoner,    genus,   IT   och   hållbar
utveckling. Utskottet  hänvisar  till  att en
kvalitetsgranskning    av   lärarutbildningen
pågår    inom   Högskoleverket    och    till
lärosätenas    ansvar    för    den   närmare
utformningen av utbildningen.
Jämför reservationerna 15 (m, fp,  kd, c), 16
(fp), 17 (m, fp, kd, c, mp), 18 (m,  fp,  c),
19 (mp), 20 (v, mp) och 21 (mp).

Gällande bestämmelser

För  lärarexamen  gäller  enligt examensordningen
(bil.  2  till  högskoleförordningen   [1993:100]
ändr. 2001:23) följande:
Mål  (utöver  de  allmänna  målen  i  1 kap. 9  §
högskolelagen)
För  att  få  lärarexamen skall studenten  ha  de
kunskaper och de  färdigheter  som behövs för att
förverkliga     förskolans,     skolans     eller
vuxenutbildningens  mål samt för att  medverka  i
utvecklingen  av  respektive   verksamhet  enligt
gällande  föreskrifter och riktlinjer.  Studenten
skall vidare kunna
·  omsätta goda  och  relevanta  kunskaper  i  ämnen
eller  ämnesområden  så  att  alla elever lär och
utvecklas,
·
·  bedöma och värdera elevers lärande och utveckling
samt  informera och samarbeta med  föräldrar  och
vårdnadshavare,
·
·  förmedla  och förankra samhällets och demokratins
värdegrund,
·
·  orientera sig om, analysera och ta ställning till
allmänmänskliga         frågor,        ekologiska
livsbetingelser och förändringar i omvärlden,
·
·  inse     betydelsen    av    könsskillnader     i
undervisningssituationen  och vid presentation av
ämnesstoffet,
·
·  självständigt och tillsammans  med andra planera,
genomföra,  utvärdera  och utveckla  undervisning
och  annan  pedagogisk verksamhet  samt  delta  i
ledningen av denna,
·
·  tillvarata  och  systematisera  egna  och  andras
erfarenheter  samt  relevanta  forskningsresultat
som grund för utveckling i yrkesverksamheten,
·
använda  informationsteknik  i  den   pedagogiska
utvecklingen  och  inse betydelsen av massmediers
roll för denna.
Övrigt
Av det allmänna utbildningsområdet skall minst 10
poäng vara verksamhetsförlagda.  Minst  10  poäng
per      inriktning     skall     likaså     vara
verksamhetsförlagda.
För att  få  lärarexamen  skall  studenten  ha
fullgjort      ett      självständigt      arbete
(examensarbete) om 10 poäng.
I    examensbeviset   skall   anges   vilka
inriktningar  och  specialiseringar som studenten
har fullgjort och för  vilken  undervisning eller
verksamhet utbildningen är avsedd.
Härutöver   gäller  de  mål  som  respektive
högskola bestämmer.

Motioner

Folkpartiet   och   Kristdemokraterna   föreslår   i
motionerna  2004/05:Ub242   yrkande   11  respektive
2004/05:Ub472 yrkande 21 att kunskaper  i  läs-  och
skrivinlärning    skall   vara   obligatoriska   för
lärarexamen   med   inriktning   på   tidigare   år.
Folkpartiet anser att  krav på ett visst antal poäng
i svenska för sådan lärarexamen  därför  bör skrivas
in i examensordningen.

Folkpartiet   framför   i  motionerna  2004/05:Ub242
yrkande   7,   2004/05:Ub258    yrkande    10    och
2004/05:So397  yrkande 8 förslag om att kunskaper om
funktionshinder  och  hur  elever med sådana kan ges
likvärdiga  villkor  i  undervisningen  också  skall
anges   i   examensordningen   som   ett   mål   för
lärarexamen.

Kunskaper om  mobbning och konflikthantering tas upp
i fyra motioner.

Moderata   samlingspartiet    skriver   i   motion
2004/05:Ub233 yrkande 11 att mobbning  bör behandlas
utförligt  redan  i  lärarutbildningen  och  ingå  i
lärarfortbildningen.
Enligt      Kristdemokraterna     i     motionerna
2004/05:Ub470 yrkande 9 och 2004/05:Ub472 yrkande 19
bör    mobbning    och     konflikthantering    vara
obligatoriska  moment  i  lärarutbildningen.  I  den
senare motionen sägs att detta  bör  tas  upp både i
särskilda    kurser   och   framför   allt   i   den
verksamhetsförlagda utbildningen.
I motion 2004/05:Ub387  (c,  fp, kd, mp) yrkande 1
föreslår   motionärerna   att   högskoleförordningen
tydligt  skall ange att lärarstudenten  för  att  få
lärarexamen  skall  ha  goda kunskaper i konstruktiv
konflikthantering.

Kunskaper  om  sex  och  samlevnad  tas  upp  i  fem
motioner.

Moderata  samlingspartiet   framhåller   i  motion
2004/05:Ub292  yrkande  5  att  sexualundervisningen
skall  vara  modern  och fördomsfri.  Lärarna  skall
kunna  diskutera  inte  bara  heterosexualitet  utan
också homosexualitet och  transgenderfrågor.  Det är
därför   viktigt  att  de  har  den  utbildning  och
underbyggnad  som  de behöver. Lärarna inom akademin
måste  få  tillgång  till   adekvat  utbildning  och
underbyggnad   som   svarar  mot  deras   respektive
uppdrag, heter det i motionen.
Miljöpartiet föreslår  i  motionerna 2004/05:Ub230
yrkande   23   och  2004/05:A321  yrkande   12   att
Högskoleverket  skall  få  i  uppdrag  att  göra  en
översyn av kurserna  för lärarstuderande i syfte att
stärka kunskaperna om sex- och samlevnadsfrågor.
I motion 2004/05:Ub454  (mp,  m, fp, kd, v, c) tar
motionärerna  upp bristerna hos och  förväntningarna
på sex- och samlevnadsundervisningen  i skolorna. De
begär  en  översyn  av  sex-  och samlevnadsämnet  i
lärarutbildningen  (yrkande  1)  och   föreslår  att
lärarutbildningsanordnarna  skall  få  direktiv  att
inte-grera  sex- och samlevnadsundervisning  i  sitt
kursutbud, dels  i  det allmänna utbildningsområdet,
dels i specialiseringen  (yrkande 2). Vidare vill de
att  sex  och  samlevnad  skall   göras   till   ett
obligatoriskt  moment  i  lärarutbildningen (yrkande
3), att Skolverket skall ges ett tydligt uppdrag att
regelbundet   granska   och   utvärdera   sex-   och
samlevnadsundervisningen i ungdomsskolan i syfte att
kvalitetssäkra    den   utbildning   som    ges    i
lärarutbildningen (yrkande  4)  och  att Myndigheten
för skolutveckling skall ges ett tydligt uppdrag att
utreda  behovet  av fortbildning och metodutveckling
av  sex-  och  samlevnadsundervisning   samt  stödja
metodutveckling   och   forskning   inom   sex-  och
samlevnadsområdet (yrkande 5).
En översyn av lärarutbildningarnas undervisning  i
sex och samlevnad och förslag om hur den kan stärkas
föreslås också i motion 2004/05:Ub255 (s).

Tre  motioner  tar särskilt upp behovet av kunskaper
hos  skolpersonalen  om  homo-  och  bisexuella  och
transpersoner (HBT).

Vänsterpartiet  för  i motion 2004/05:U257 yrkande
26   fram  förslag  om  att  regeringen   skall   ge
Skolverket och Högskoleverket i uppdrag att initiera
ett utvecklingsarbete  som syftar till att alla inom
utbildningsväsendet får HBT-kompetens.
Samma förslag förs fram  av  ledamöter  från  fyra
partier  i  motion  2004/05:  Ub442  (c,  fp, v, mp)
yrkande   1.   Högskoleverket   bör   enligt   dessa
motionärer  göra  en  översyn  av  kursplanerna  för
lärarstuderande (yrkande 9).
I    motion    2004/05:Ub260    (s)   begärs   att
Högskoleverket och andra berörda institutioner skall
få  i  uppdrag  att  se  över vilken bild  av  homo-
/bisexuella  och transpersoner  som  förmedlas  till
blivande lärare.

Miljöpartiet  föreslår  i  motionerna  2004/05:Ub230
yrkande 18 och  2004/05: A321 yrkande 13 att krav på
insikt   i   genusproblematik    skall   införas   i
examensordningen  för  lärarexamen.   Läraren  skall
kunna undervisa på ett sätt som främjar jämställdhet
och  motverka  att  eleverna stängs in i könsroller,
heter det i motionerna.

Enligt motion 2004/05:Ub302  (m) yrkande 4 är kraven
för lärarexamen när det gäller kunskaper om IT lägre
än  de  kunskapskrav som ställs  på  elever  när  de
lämnar år  9  i  grundskolan.  Examensordningen  bör
enligt  motionären  ändras  i  syfte  att stärka IT-
utbildningen för lärare.

Motion   2004/05:Ub376   (s)  tar  upp  behovet   av
utbildning som ger kunskaper  om hållbar utveckling.
Särskilt  viktigt  är det att lärarna  har  relevant
kompetens för att kunna inkludera hållbar utveckling
i sin undervisning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade yrkanden.

Högskoleverkets       kvalitetsgranskning       av
lärarutbildningen kommer  inom  kort  att redovisas.
Som nyss nämnts har regeringen också gett  verket  i
uppdrag   att   planera   för   en   utvärdering  av
lärarutbildningsreformen.   Riksdagen  bör   avvakta
regeringens   bedömning,   sedan    resultaten    av
granskningen och utvärderingen har redovisats.
Frågan om hur examensordningens reglering av olika
yrkesexamina  skall vara beskaffad har diskuterats i
samband  med  den   s.k.   Bolognaprocessen   (Högre
utbildning  i utveckling - Bolognaprocessen i svensk
belysning,  Ds   2004:2).   Riksdagen   bör  avvakta
regeringens     bedömning     av    frågan,    sedan
remissbehandlingen nu är avslutad.
Kommittén för hållbar utveckling  har nyligen lagt
fram  betänkandet  Att  lära för hållbar  utveckling
(SOU 2004:104). Kommittén bedömer det som väsentligt
att inrikta dels grundutbildning,  dels fortbildning
av  de pedagogiskt verksamma inom utbildningsområdet
mot utbildning för hållbar utveckling
(s. 144). Remissbehandling av betänkandet pågår.

Kompetensutveckling


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  motionsyrkanden om att
göra kompetensutveckling  för lärare till ett
obligatorium för skolorna. Utskottet hänvisar
till  vad som redan gäller enligt  skollagen.
Riksdagen  bör också avslå ett motionsyrkande
om  att  skolpersonal  skall  ges  utbildning
kring ätstörningar.
Jämför reservationerna  22 (fp, kd, c) och 23
(m).

Gällande bestämmelser

I  2 kap. skollagen (1985:1100,  ändr.  2000:842)
föreskrivs följande:
7 §  Varje kommun och landsting skall se till att
kompetensutveckling anordnas för den personal som
har hand  om utbildningen. Kommuner och landsting
skall  vinnlägga   sig   om   en   planering   av
personalens kompetensutveckling.

Motioner

Kompetensutveckling  för  lärare  tas upp i motioner
från tre partier.

Folkpartiet skriver i motion 2004/05:Ub242 yrkande
14   att  skolan  har  en  skyldighet  att   erbjuda
fortbildning och vidareutbildning till lärare. Denna
skyldighet måste slås fast, och en medveten plan för
varje   lärares   ämnesfördjupning  och  pedagogiska
fortbildning  måste   göras   upp  på  skolorna  och
resurser avsättas för detta.
Kristdemokraterna vill enligt motion 2004/05:Ub472
yrkande  9 att samtliga lärare skall  garanteras  en
individuell      skriftlig      plan     för     sin
kompetensutveckling.    Planen   skall    uppdateras
kontinuerligt  efter  samtal   mellan   lärare   och
arbetsledare.
Centerpartiet   skriver   i  motion  2004/05:Ub477
yrkande  14  att  skolorna  bör  vara  skyldiga  att
utarbeta   ett   system  för  planeringen   av   den
fortbildning,        kompetensutveckling         och
vidareutbildning   som   skolorna  är  skyldiga  att
erbjuda lärarna.

I motion 2004/05:So249 yrkande  3  begär Moderaterna
att   regeringen   i   samarbete   med   skola   och
idrottsrörelse  skall  tillse  att  vissa kategorier
skolpersonal     får    möjlighet    till    adekvat
kompetensutveckling om ätstörningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade motionsyrkanden.

Skolans    skyldighet     att    se    till    att
kompetensutveckling   anordnas    för   lärarna   är
fastslagen  i den gällande skollagen.  Motionärernas
förslag går in  på  detaljer  som  i dag ankommer på
arbetsgivarna. Frågan om vad som skall  regleras  av
staten  när  det  gäller  de av kommunerna anställda
lärarna och annan personal  har  ingått  i uppdraget
till Skollagskommittén, vars betänkande Skollag  för
kvalitet  och  likvärdighet (SOU 2002:121) har varit
föremål för remissbehandling. Regeringen har nyligen
meddelat att ett  bearbetat  förslag till ny skollag
kommer att remissbehandlas, innan  regeringen  efter
lagrådsremiss   lägger   fram   ett   förslag   till
riksdagen.

Lärarauktorisation


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om
lärarcertifikat     och    lärarlegitimation.
Utskottet     hänvisar     till      tidigare
ställningstagande.
Jämför  reservationerna  24 (fp, kd), 25  (m)
och 26 (c).

Motioner

Moderata   samlingspartiet   föreslår    i    motion
2004/05:Ub313  yrkande  3  att  ett  lärarcertifikat
skall  införas.  Certifikatet  skall dels  innehålla
examensbevis  från  föreskriven  högskoleutbildning,
dels     visa    genomgången    kompetensutveckling,
fortbildning  och  eventuell yrkespraktik. Beslut om
att  utfärda  certifikatet  skall  kunna  fattas  av
rektor eller av  en  fristående  nämnd, och beslutet
skall    kunna    överklagas.    Certifikatet    bör
tidsbegränsas  till t.ex. fem år och  skall  medföra
ömsesidiga skyldigheter  för  skolan och läraren när
det gäller kompetensutveckling enligt en individuell
utvecklingsplan.  Lärarcertifikatet  har  inget  med
behörigheten att göra.  Behörig  är varje lärare med
föreskriven lärarutbildning, skriver motionärerna. I
motion  2004/05:Ub302 (m) yrkande 5  framförs  samma
förslag. Motionären anser att kunskap om IT i skolan
kan bli en integrerad del av certifikatet.

Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub242 yrkandena
3 och 18 att regeringen skall tillsätta en utredning
om lärarlegitimation.  Legitimationen  skall  enligt
Folkpartiet  utfärdas  efter  godkänd utbildning och
genomgången praktik, och den skall  kunna återkallas
vid     tydliga    fall    av    misskötsel.    Även
lärarutbildningar  hos godkända fristående anordnare
skall  kunna berättiga  till  legitimationen,  anser
motionärerna.
Kristdemokraterna     föreslår     i    motionerna
2004/05:Ub472 yrkande 1 och 2004/05:Ub480 yrkande 25
att  en legitimation för lärare skall inrättas.  Den
skall  vara  obligatorisk för tillsvidareanställning
som lärare och  skall  förutsätta lärarexamen vid av
staten auktoriserad lärarutbildning.  De yrkesetiska
normerna  skall  fastställas genom samarbete  mellan
staten,     arbetsgivarna     och     professionella
organisationer.  Legitimationen  skall  utfärdas  av
Skolverket.
Centerpartiet  vill  enligt  motion  2004/05:Ub477
yrkande  17  underlätta  för lärarnas organisationer
och skolans huvudmän att införa en certifiering, som
skulle innebära ett tryck på kommunerna att anställa
certifierade  lärare.  Certifikatet   bör  bygga  på
gemensamt  uppsatta  regler.  Frågan  om det  behövs
någon  ytterligare  formell  reglering  bör   enligt
motionärerna övervägas ytterligare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade yrkanden.

Motsvarande  yrkanden  har behandlats av riksdagen
flera gånger, senast i betänkande 2003/04:UbU7 s. 23
f. Utskottet anser liksom  tidigare att det inte har
påvisats  att  det  finns  behov   av   något  annat
behörighetsdokument   för   lärare   än   bevis   om
lärarexamen    eller   motsvarande   äldre   examen.
Skollagen (1985:1100)  föreskriver att kommunerna är
skyldiga  att  för  undervisningen  använda  lärare,
förskollärare  eller  fritidspedagoger  som  har  en
utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak
skall bedriva (2 kap. 3  §).  Förslag om en liknande
reglering  när  det  gäller  lärare  vid  fristående
skolor  har  lagts  fram  av Skollagskommittén  (SOU
2002:121). Som framgått ovan har regeringen aviserat
en ny remissbehandling innan  ett  förslag  till  ny
skollag läggs fram för riksdagen.

Läraryrket i övrigt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om
ledarskap i skolan, om krav  på  att rektorer
skall ha avlagt rektorsexamen, om värnande av
läraryrkets  kompetens,  om  värdegrunden   i
lärarutbildningen  och  om karriärmöjligheter
för lärare. Utskottet hänvisar  till tidigare
ställningstaganden, den nya lärarutbildningen
och kommunernas ansvar.
Jämför reservationerna 27 (m, fp), 28 (m, fp,
kd), 29 (fp, kd), 30 (kd) och 31 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet tar i motion  2004/05:Ub313
yrkande  6 upp behovet av ledarskap i skolan.  Varje
skola  behöver   en   pedagogisk  ledare,  som  inte
nödvändigtvis    också    behöver    leda    skolans
administration. Endast hälften av landets skolledare
har   genomgått   eller   genomgår    den   statliga
rektorsutbildningen,  och denna har också  betydande
brister. Såväl utbildningen  som  kraven  på  att ha
genomgått den måste stärkas, anser motionärerna.  De
hävdar också att även den enskilda läraren måste ges
kunskaper i ledarskap.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Motsvarande  yrkande  har  behandlats av riksdagen
flera  gånger, senast i betänkande  2003/04:UbU7  s.
25.

Kristdemokraterna  för  i  motionerna  2004/05:Ub472
yrkande 5 och 2004/05:Ub480 yrkande 27 fram  förslag
om   en  ny  skolledarutbildning  som  avslutas  med
rektorsexamen.

U t  s  k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Den    statliga    rektorsutbildningen    är    en
befattningsutbildning  för  dem som fått anställning
som  rektorer  och  utgör alltså  inte  en  reguljär
högskoleutbildning  som   leder  till  en  akademisk
examen. Myndigheten för skolutveckling  fick  den  1
juli  2004  i  uppdrag  av  regeringen  att utveckla
innehåll     och     form     för    den    statliga
rektorsutbildningen   i   syfte   att    öka    dess
effektivitet.  Översynen  av  innehållet skall syfta
till att stärka rektorernas ansvar för läroplanernas
övergripande  mål.  Rektorsutbildningen   skall   ge
deltagarna  fördjupad kunskap om skolans uppdrag och
stärka rektorerna i deras roll som chef att leda och
utveckla verksamheten.  I  uppdraget  ingår  att  ta
initiativ  till  dialog  med Svenska Kommunförbundet
och  andra  aktörer  om  ansvarsfördelningen  mellan
staten  och  respektive  huvudman   när  det  gäller
utbildning och utveckling av ledarskapet i förskola,
skola    och   vuxenutbildning.   Myndigheten    för
skolutveckling   skall   lämna  en  delrapport  till
regeringen senast den 1 april  2005  och slutrapport
senast den 1 september 2006.
Vid      flera      av     lärosätena     anordnas
påbyggnadsutbildning  som   riktar  sig  bl.a.  till
skolledare. Sedan en magisterexamen  med  ämnesbredd
infördes anordnas numera påbyggnadsutbildningarna  i
ledarskap  ofta  i  form  av  utbildning  till sådan
examen.   Den   som   har   genomgått  den  statliga
rektorsutbildningen  (befattningsutbildningen)   med
godkänt  resultat  har  i  allmänhet  möjlighet  att
tillgodogöra  sig  delar  av denna inom ramen för en
magisterexamen, men det är  vanligen  inte  fråga om
något   automatiskt   tillgodoräknande.   I  stället
förekommer     det    att    den    som    genomgått
rektorsutbildningen får genomgå nytt prov innan viss
del       av       denna      tillgodoräknas       i
påbyggnadsutbildningen, eller att högskolan erbjuder
en  kurs  i  vetenskaplig   metod  som  villkor  för
tillgodoräknande.
En  särskild utredare avlämnade  i  november  2004
betänkandet  Skolans  ledningsstruktur.  Om styrning
och  ledning i skolan (SOU 2004:116). Utredaren  har
förslag      om     rektorers     utbildning     och
kompetensutveckling.

Folkpartiet begär  i motion 2004/05:Ub242 yrkande 15
ett  tillkännagivande   om   vikten   av  att  värna
läraryrkets   kompetens.   Motionärerna  anser   att
politiker  inte skall lägga sig  i  det  pedagogiska
arbetet i skolan.  Politiker  har  till  uppgift att
sätta  upp  målen  för  skolans  verksamhet och  med
uppföljning och utvärderingar tillse  att målen nås,
men det är skolans pedagoger, lärare och skolledare,
som  måste bestämma hur målen skall uppnås,  skriver
motionärerna.  Vid  beslut som gäller skolan - såsom
vid utarbetandet av nya  kursplaner - måste lärarnas
professionella synpunkter få komma fram.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet.
Motsvarande  yrkande har behandlats  av  riksdagen
flera gånger, senast i betänkande 2003/04:UbU7 s. 25
f.   Utskottet   hänvisar    även    nu   till   vad
Skollagskommittén skrev i sitt kapitel  om förstärkt
målstyrning (SOU 2002:121
s.  120).  Som  nämnts ovan planerar regeringen  att
till nästa riksmöte  lägga fram en proposition om ny
skollag.  I den senaste  budgetpropositionen  (prop.
2004/05:1 utg.omr.  16  s.  75) meddelade regeringen
att den avser att i skollagspropositionen  också  ta
upp frågan om inflytande för elever och föräldrar.
Skolverket arbetar för närvarande med att revidera
samtliga     programmål     och    kursplaner    för
gymnasieskolan.  Bakgrunden  till  detta  arbete  är
riksdagens  beslut  hösten  2004  om  utveckling  av
gymnasieskolan     (prop.     2003/04:140,      bet.
2003/04:UbU13,  rskr.  2004/05:4). Skolverket knyter
för  detta  arbete  till  sig   ämnesexpertis,   som
rekryteras   bl.a.   via  lärarnas  ämnesföreningar.
Verket använder sig av  Internet  för att under hand
lägga  ut  förslag,  som den som är intresserad  kan
yttra  sig  över.  Skolverket   har  också  inbjudit
samtliga gymnasieskolor att utse två kontaktpersoner
var  för  arbetet  med  programmål  och  kursplaner.
Kontaktpersonerna    är   vanligen   lärare    eller
skolledare. Verket håller  kontinuerlig  kontakt med
dessa  för  att  via  dem  få in reaktioner från  de
professionella i skolorna i hela landet.

Värdegrunden  bör  enligt Kristdemokraternas  motion
2004/05:Ub472       yrkande       18       genomsyra
lärarutbildningen.  Undervisningen  om  värdegrunden
bör göras obligatorisk i lärarutbildningen.

U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Som utskottet redovisat ovan är  värdegrunden  ett
av  de  centrala  kunskapsområden som är avsedda att
ingå i det allmänna  utbildningsområdet inom den nya
lärarutbildningen.  De   tre  utbildningsområdena  i
lärarutbildningen skall enligt examensordningen vara
integrerade.   Motionärernas   yrkande   är   enligt
utskottets  uppfattning  tillgodosett  med  vad  som
redan är föreskrivet i examensordningen.

Centerpartiet  begär  i motion 2004/05:Ub477 yrkande
15 att regeringen skall  tillsätta  en utredning för
att  se över hur karriärmöjligheter för  lärare  kan
vidareutvecklas.

U t  s  k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen    har   behandlat   liknande   yrkanden
tidigare, senast i betänkande 2003/04:UbU7 s. 26 f.
Enligt utskottets  mening  är karriärmöjligheterna
främst  en  fråga för huvudmännen  för  skolan,  som
lärarnas   arbetsgivare.    Utbildningsdepartementet
bedriver  sedan mars 2001 tillsammans  med  Lärarnas
Riksförbund,         Lärarförbundet,        Sveriges
Skolledarförbund    och   Svenska    Kommunförbundet
skolutvecklingsprojektet    Attraktiv    skola.    I
projektet   deltar   34   kommuner.  Den  gemensamma
ambitionen är att göra skolan  till en mer attraktiv
arbetsplats. Kommunerna planerar  bl.a.  att inrätta
karriärtjänster som kan ge lärare nya utmaningar och
möjligheter    att    söka   andra   tjänster   inom
utbildningssystemet.  Regeringen  har  uppdragit  åt
Myndigheten  för  skolutveckling   att  ansvara  för
driften av projektet.

Andra motionsyrkanden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  23  motionsyrkanden  i
frågor     där     det     enligt    gällande
kompetensfördelning  ankommer   på  andra  än
riksdagen att fatta beslut.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ansvaret för skolväsendet och den högre utbildningen
är  delat mellan staten, kommunerna  och  respektive
skola/lärosäte.  Enligt gällande kompetensfördelning
skall riksdagen främst  fatta beslut om övergripande
och nationella frågor.

Ett  antal  motionsyrkanden  rör  frågor  där  det
ankommer   på   främst   respektive   lärosäte   med
lärarutbildning att fatta beslut.
U t s k o t t e  t   föreslår  med hänvisning till
gällande  ansvarsfördelning  att  riksdagen   avslår
följande motionsyrkanden:
Motion   2004/05:Ub230  (mp)  yrkande  17  om  att
lärarutbildningen   bör   innehålla  moment  om  det
mångkulturella samhället.
Motion  2004/05:Ub242  (fp)   yrkande   2  om  att
särskilda karriärtjänster bör inrättas för lärare.
Motion    2004/05:Ub253    (m)    yrkande   2   om
vidareutbildning i EU-kunskap.
Motion 2004/05:Ub271 (mp) yrkande 2  om  moment  i
lärarutbildningen om ekonomiskt utsatta barn.
Motion  2004/05:Ub279 (s) om stimulans att studera
läsinlärning.
Motion 2004/05:Ub360  (c)  yrkande  1 om att olika
yrkesgrupper  skall  få  goda kunskaper om  alkohol,
narkotika och tobak (ANT).
Motion 2004/05:Ub368 (s)  yrkande  3  om  att höja
ungdomslitteraturens status i lärarutbildningen.
Motion    2004/05:Ub384    (mp)   yrkande   3   om
utomhuspedagogik i lärarutbildningen.
Motion   2004/05:Ub406   (fp)   yrkande    2    om
genuskunskap i förskollärarutbildningen.
Motion    2004/05:Ub443    (kd)   yrkande   1   om
medieutbildning i lärarutbildningen.
Motion 2004/05:Ub446 (s) yrkande 2 om fortbildning
i mångkulturella frågor.
Motion   2004/05:Ub447   (s)   om    adhd/damp   i
lärarutbildningen.
Motion  2004/05:Ub472  (kd)  yrkande  2  om  ökade
möjligheter    för   lärarna   att   ägna   sig   åt
undervisning.
Motion 2004/05:Ub472  (kd)  yrkande  4  om  att ge
lärarutbildade  bättre  möjligheter  att   kombinera
lärartjänst med forskning på hel- eller deltid.
Motion   2004/05:Ub472   (kd)  yrkande  7  om  att
samtliga  nya lärare skall garanteras  kvalificerade
mentorer.
Motion  2004/05:Ub472   (kd)  yrkande  12  om  att
utveckla  forskningsinriktade  påbyggnadskurser  för
lärare.
Motion 2004/05:Ub472 (kd) yrkande 13 om att införa
fler lärartjänster för forskarutbildade.
Motion   2004/05:Ub472    (kd)   yrkande   20   om
ledarskapsutbildning   som   en   tydlig    del    i
lärarutbildningen.
Motion    2004/05:Ub480    (kd)   yrkande   6   om
jämställdhet i skolan.
Motion 2004/05:Ub483 (s) yrkande  4  om att lärare
skall  utbildas i feminism, genustänkande  och  HBT-
kompetens.
Motion  2004/05:So248  (m)  yrkande  2 om adekvata
kunskaper   i   näringslära   och   kosthållning   i
utbildningen   av  barnskötare,  förskollärare   och
lärare för tidigare skolår.
Motion 2004/05:So508 (fp) yrkande 4 om att lärar-,
barnskötar-     och     fritidspedagogutbildningarna
kompletteras med  stärkande  av  den psykiska hälsan
och förebyggande av psykisk ohälsa  bland  barn  och
ungdomar.

Motion    2004/05:So611    (s)    yrkande    1    om
lärarutbildningen och kunskap om missbruksproblem.


</pre><pre>
Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.


1. Ökad rekrytering till läraryrket i allmänhet
(punkt 1) - m, fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger
Davidson (kd),  Margareta  Pålsson (m), Ana Maria
Narti  (fp),  Tobias  Billström   (m)  och  Håkan
Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 4,
2004/05:Ub313 yrkande 1 och
2004/05:Ub477 yrkande 12.

Ställningstagande

Lärarna är  skolans  viktigaste  resurs. Det råder i
dag en oroväckande lärarbrist, som bl.a. innebär att
en  påfallande  stor andel av dem som  undervisar  i
skolan  inte  har  lärarutbildning  eller  inte  har
utbildning   i   de   ämnen    de    undervisar   i.
Lärarutbildningarna    har   svårt   att   rekrytera
studenter   som  är  behöriga   till   utbildningen,
särskilt   när    det    gäller   inriktningen   mot
matematik/naturvetenskap. En viktig anledning är att
läraryrket har blivit mindre attraktivt. Läraryrkets
låga popularitet är särskilt  allvarlig  just nu när
vi   står   inför  ett  generationsskifte  i  svensk
lärarkår. Åtgärder för att kraftigt höja läraryrkets
attraktionskraft  och  status  måste  därför  vidtas
snarast.


2. Fler yrkeslärare (punkt 2) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkande 16.

Ställningstagande

Bristen  på utbildade  yrkeslärare  är  oroande  och
kommer att förvärras i och med att medelåldern bland
de nuvarande  lärarna  är  hög. Alla möjligheter att
utbilda fler yrkeslärare bör användas, såsom att

   öka satsningen på distansutbildning,

   använda  den norska och  danska  modellen  där
branschen  och skolan gemensamt rekryterar  en
kunnig yrkesverksam  person  som  anställs som
obehörig lärare och förbinder sig att  som  en
del   av   arbetet   på   skolan   påbörja  en
lärarutbildning på distans,

·  utveckla   valideringsinstrumentet   i  samverkan
mellan      branschen      och     universitetens
antagningsenheter, så att dagens formella krav på
60 poäng i yrkesämnet inte blir ett hinder,
·
·  se    över    de    ekonomiska   villkoren    för
yrkeslärarutbildningens studenter.
·

3. Lektorstjänster (punkt 4) - m

av Sten Tolgfors (m),  Margareta  Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub313 yrkande 5
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub242 yrkande 1.

Ställningstagande

Lektorstjänster  i  den  svenska  gymnasieskolan har
nästan      helt     försvunnit     sedan     skolan
kommunaliserades.  Eftersom arbetsgivaren kommunerna
inte har visat något  intresse  för frågan borde nya
lösningar prövas. Lektorer som tjänstgör  såväl inom
gymnasieskolan  som  inom  högskolan  kan  vara   en
lösning,  samverkan med företag en annan. Kanske kan
forskare  visstidsanställas   som   pedagoger   inom
ämnesområden där bristen på kvalificerade lärare  är
särskilt   stor,   som   t.ex.   i   matematik   och
naturvetenskap.  Regeringen bör ta initiativ för att
åstadkomma sådan samverkan.


4. Lektorstjänster (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub242 yrkande 1
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub313 yrkande 5.

Ställningstagande

I dag  har lektoraten i stort sett försvunnit ur det
svenska skolväsendet. Vi anser att Skolverket bör få
i uppdrag  att upprätta en plan där målet skall vara
att var tionde  gymnasielärare  är  lektor  inom  en
femårsperiod.  Verket bör aktivt verka för att detta
mål nås. Lärare måste få möjlighet att göra uppehåll
för forskningsarbete  och  studier  utan att riskera
sin tjänst.


5. Fler lärare med utländsk bakgrund (punkt 5)
- m, fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger
Davidson (kd),  Margareta  Pålsson (m), Ana Maria
Narti  (fp),  Tobias  Billström   (m)  och  Håkan
Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub306 yrkande 3.

Ställningstagande

Skolan skall  främja förståelsen för Sverige som ett
mångkulturellt  samhälle. För att åskådliggöra detta
är det viktigt att  det bland skolans personal finns
personer med utländsk  bakgrund.  I dag har alldeles
för   få  lärare  i  den  svenska  skolan   utländsk
bakgrund.  Arbetsmarknaden  är generellt sett mycket
svår för personer med utländsk bakgrund, även när de
har den kompetens som krävs.  Det finns tyvärr ingen
anledning att tro att den offentliga  sektorn skulle
vara  förskonad  från  sådan diskriminering.  Frågan
måste därför granskas och  förslag  läggas  fram  på
förbättringar  på  alla  nivåer  inom  skolsystemet.
Representanter  för den berörda gruppen -  utländska
akademiker    -   bör    delta    i    ett    sådant
utredningsarbete.


6. Utvärderingen av den nya lärarutbildningen
(punkt 6) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors  (m), Inger
Davidson  (kd), Margareta Pålsson (m), Ana  Maria
Narti  (fp),   Tobias  Billström  (m)  och  Håkan
Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkande 15.

Ställningstagande

Sedan  den  nya  lärarutbildningen  startade har ett
antal   brister  uppmärksammats  av  studenter   och
lärarutbildare  via  studentkårer och fackförbund. I
oktober 2003 presenterade LR:s studerandeförening en
enkätstudie  med  705  svarande   från   14   orter.
Studenterna     är     huvudsakligen    nöjda    med
lärarutbildningen,       men      det       allmänna
utbildningsområdet bedöms  av  många  som "flummigt"
eller "uselt". De som besvarat enkäten  är  positiva
till    den    handledning    de   fått   inom   den
verksamhetsförlagda   utbildningen,   men   det   är
alarmerande  att många av  dem  inte  fått  sådan  i
tillräcklig omfattning.  Att  så är fallet bekräftas
också i den undersökning som LR  lät  Sifo genomföra
hösten  2004  och  som publicerades i november.  Mot
denna bakgrund är det  viktigt  att  den utvärdering
som  skall  genomföras  av den nya lärarutbildningen
särskilt       uppmärksammar      det       allmänna
utbildningsområdet   och   den   verksamhetsförlagda
utbildningen.


7. Kompletterande utbildning till lärare för
personer med annan akademisk utbildning
(punkt 7) - m, fp, kd

av  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger
Davidson (kd),  Margareta  Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub313 yrkande 4 och
2004/05:Ub472 yrkande 24.

Ställningstagande

Den borgerliga  regeringen  införde  i början av 90-
talet   möjligheten   att  efter  akademisk   examen
komplettera  med två terminer  i  lärarutbildningen.
Det stora flertalet  gymnasielärare  valde  därefter
denna  väg.  De  bestämde  sig  för läraryrket först
sedan de bedrivit akademiska studier  i  stället för
att  påbörja  en  lärarutbildning från första  årets
studier.  Nu  har genom  den  nya  lärarutbildningen
denna möjlighet  försämrats.  En  filosofie magister
måste  gå tre terminer på lärarhögskolan  -  genomgå
det  allmänna   utbildningsområdet  -  för  att  bli
behörig. Detta medför  en termins längre studier och
ökad  studieskuld,  vilket   verkar  orimligt  i  en
situation med svår lärarbrist. Akademiker med examen
i  relevanta  ämnen  bör kunna bli  behöriga  lärare
efter två terminers kompletterande lärarutbildning.

8. Förändring av lärarutbildningens struktur
i övrigt (punkt 8) - m
av Sten Tolgfors (m),  Margareta  Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub313 yrkande 2
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub242 yrkandena 8, 10 och 12 samt
2004/05:Ub472 yrkandena 17, 22 och 23.

Ställningstagande

Med den nya  lärarutbildning  som  infördes 2001 har
man     inte     löst     uppgiften     att    säkra
kompetensförsörjningen av lärare. Det stora allmänna
blocket  i  utbildningen  ger  för lite utrymme  för
delvis  olika  krav  på  skolans olika  nivåer,  och
ämneskunskaperna har blivit  eftersatta.  Det  borde
finnas  ett  större  inslag  av  ämneskunskaper  och
koppling  till  forskningen och dess utveckling inom
respektive   ämnesområde.    Antagningskraven   till
utbildningen borde vara högre, exempelvis vad gäller
kunskaper  i  svenska.  Det är allvarligt  att  inga
ansträngningar görs för att  ordna praktikplatser åt
lärarkandidater, eftersom bristen  på sådana platser
i dag är stor. Staten måste hitta andra  former  för
finansieringen än vad som i dag är fallet.


9. Förändring av lärarutbildningens struktur i
övrigt (punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub242 yrkandena 8, 10 och 12
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub313 yrkande 2 samt
2004/05:Ub472 yrkandena 17, 22 och 23.

Ställningstagande

Antalet  examinerade  från  lärarutbildningarna  kan
fortfarande inte fylla  behovet av lärare, bl.a. när
det gäller förskollärare  och yrkeslärare. En viktig
anledning  är  att  den  nya  lärarutbildningen  har
minskat attraktionskraften i yrket.  Tre terminer av
lärarutbildningen  ägnas åt gemensamma  studier  för
studenter  med  helt  olika  inriktning,  t.ex.  mot
gymnasienivå   eller   mot    grundskolans    tidiga
årskurser.    Praktiken   (den   verksamhetsförlagda
utbildningen)   har    ökat    på    bekostnad    av
ämneskunskaperna.  Lärare blir inte kunnigare i sina
ämnen genom att man  ersätter  tid  för ämnesstudier
med  praktik.  Följden  av reformen har  blivit  att
ämnesstudierna för gymnasielärare  minskat  med  upp
till  60  poäng.  Vi motsätter oss en utveckling mot
"enhetslärare"  eftersom   det   minskar  kraven  på
ämneskunskaper.  Det  är  stor skillnad  mellan  att
pedagogiskt arbeta med en treåring  och  att lära ut
komplicerade  ekvationer  till en artonåring  -  men
båda uppgifterna är lika viktiga  och för att utföra
dem krävs en specialiserad utbildning.


10. Förändring av lärarutbildningens struktur i
övrigt (punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkandena 17, 22 och 23
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub242 yrkandena 8, 10 och 12 samt
2004/05:Ub313 yrkande 2.

Ställningstagande

En fast förankrad kunskap är grunden för
självförtroende och yrkesmässig trygghet.
Det finns risk att inte tillräcklig tid
läggs på ämneskunskaperna i den nya
lärarutbildningen. Omfattningen av det
allmänna utbildningsområdet bör minskas från
60 till 40 poäng. De överskjutande 20
poängen bör i stället inriktas mot
ämnesstudier eller andra för professionen
relevanta studier, detta i syfte att skapa
en trygg kunskapsbas. Regeringens satsningar
på alternativa vägar in i läraryrket - såsom
SÄL, kompletterande utbildning för utländska
akademiker, utbildning för ingenjörer till
lärare, utbildning till specialpedagog och
till lärare i modersmål m.m. - är bra. Man
bör i det sammanhanget slå fast att
lärarexamen endast skall kunna utfärdas av
lärosäte med lärarutbildning. Det är viktigt
med en enhetlig examen som gäller i hela
landet.
11. Finansieringen av den
verksamhetsförlagda utbildningen (punkt 9) -
fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager   för   regeringen  som  sin
mening  vad  som  framförs  i reservationen.  Därmed
bifaller riksdagen motion

2004/05:Ub242 yrkande 9
och avslår motion
2004/05:Ub472 yrkande 25.

Ställningstagande

Systemet för finansiering av  praktikplatser bör ses
över.  Den  ersättning  som  kommunerna   får   från
högskolorna   för  att  ta  emot  lärarstuderande  i
skolorna har på  de  flesta  håll  inte  höjts sedan
1993. Även om skolorna på lång sikt tjänar på att ta
emot  praktikanter är det ett merarbete för  lärarna
att ta hand om lärarstuderande.


12. Finansieringen av den verksamhetsförlagda
utbildningen (punkt 9) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkande 25
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub242 yrkande 9.

Ställningstagande

År 1993 träffade staten  och Svenska Kommunförbundet
en  överenskommelse  om  statens   ersättning   till
kommunerna     för     kommunernas    medverkan    i
lärarutbildningen.   Den  relativt   låga   statliga
ersättning som då bestämdes har inte justerats under
de   senaste  tio  åren.  Regeringen   meddelade   i
budgetpropositionen  hösten  2003 att en förhandlare
och en intern expertgrupp hade fått i uppdrag att se
över villkoren för den verksamhetsförlagda  delen av
lärarutbildningen.    I    årets   budgetproposition
meddelas  att  parterna har konstaterat  att  lokala
överenskommelser  är  den mest ändamålsenliga formen
för samverkan mellan lärosätena  och  skolan. Det är
ett  misslyckande  att  regeringen inte har  lyckats
fastlägga en central miniminivå  för  hur kommunerna
skall  kompenseras för den extra kostnaden  som  VFU
innebär. Ett centralt ramavtal bör enligt min mening
reglera ersättningen till skolor för VFU.


13. Alternativa lärarutbildningar (punkt 10) -
m

av Sten  Tolgfors  (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 14.

Ställningstagande

Det  är   viktigt   att  stimulera  utvecklingen  av
alternativa  lärarutbildningar.   Staten  bör  pröva
förutsättningarna för att ställa sådana utbildningar
under statlig tillsyn och tilldela  dem statsbidrag.
Däremot finns det ingen anledning att  ställa  samma
krav    på   innehållet   som   görs   på   statliga
utbildningar.    Ambitionen    med    sådana    fria
lärarutbildningar  är  att  stimulera  en  nödvändig
utveckling inom undervisningssektorn.

En  av lärarhögskolorna bör ges möjlighet till  en
självständig ställning. Fristående institutioner med
statens uppdrag att bedriva lärarutbildning ligger i
linje med  de  aktuella trenderna som går mot större
valfrihet och egenmakt.

14. Utbildning i specialpedagogik (punkt 11) -
m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors  (m), Inger
Davidson  (kd), Margareta Pålsson (m), Ana  Maria
Narti  (fp),   Tobias  Billström  (m)  och  Håkan
Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub313 yrkande 7 och
2004/05:Ub477 yrkande 16.

Ställningstagande

Besparingarna  under  1990-talet  har inneburit  att
specialundervisningen  har  minskat  och  att  många
specialinriktade  lärare saknas. Bristen  på  sådana
har blivit ett hinder för ett kvalificerat stöd till
elever i grundskolan  och  en begränsande faktor för
ökad måluppfyllelse. I dag finns  inte  längre någon
speciallärarutbildning,   utan  man  har  i  stället
inrättat specialpedagogutbildning.  Specialpedagoger
är  utbildade till att handleda vanliga  lärare  att
undervisa   elever  med  inlärningsproblem,  men  de
saknar den kompetens som speciallärarna hade när det
gäller   att  arbeta   med   barn   med   läs-   och
skrivsvårigheter.   Speciallärarutbildningen   måste
därför återinföras.


15. Kunskaper om läs- och skrivinlärning (punkt
12) - m, fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson  (fp),  Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson  (m),  Ana Maria
Narti   (fp),  Tobias  Billström  (m)  och  Håkan
Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 11 och
2004/05:Ub472 yrkande 21.

Ställningstagande

Utbildningen  för  lärare som skall undervisa  yngre
elever bör starkare  än  i dag fokuseras på läs- och
skrivinlärning.     Grundläggande      läs-      och
skrivinlärning  bör  göras  till  ett  obligatoriskt
moment  för  alla lärare inriktade mot förskola  och
skolans  tidigare   år   genom   att  skrivas  in  i
examensordningen  som  ett  mål för lärarexamen  med
denna inriktning. Där bör också  anges  krav  på ett
visst antal poäng i svenska för sådan lärarexamen.


16. Kunskaper om funktionshinder (punkt 13) -
fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 7,
2004/05:Ub258 yrkande 10 och
2004/05:So397 yrkande 8.

Ställningstagande

Så gott som varje lärare  kommer under sitt yrkesliv
att  möta  elever med funktionshinder.  Huruvida  en
funktionshindrad  elev får en bra undervisning skall
inte vara beroende  av  vid  vilken högskola läraren
har   fått  sin  utbildning.  Kunskaper   om   olika
funktionshinder  bör därför anges i examensordningen
som ett av målen för lärarexamen.


17. Kunskaper om mobbning och konflikthantering
(punkt 14) - m, fp, kd, c, mp

av Ulf Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors  (m), Inger
Davidson  (kd), Margareta Pålsson (m), Ana  Maria
Narti  (fp),   Tobias   Billström   (m),  Mikaela
Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub233 yrkande 11,
2004/05:Ub387 yrkande 1,
2004/05:Ub470 yrkande 9 och
2004/05:Ub472 yrkande 19.

Ställningstagande

Mobbning  är   ett   oacceptabelt   beteende  som  i
skrämmande  stor utsträckning förekommer  i  skolan.
För att förverkliga  intentionerna  i  skollagen och
läroplanerna  behöver  lärare få bättre verktyg  för
och möjlighet att utveckla  sina  kunskaper  när det
gäller   konflikthantering.   Det   är  viktigt  att
förebygga  alla  former av kränkande behandling  med
hjälp  av  konstruktiv   konflikthantering.  Läraren
måste dels kunna hantera konflikter  på skolan, dels
lära   ut   icke-våldslig   konflikthantering   till
eleverna.  Redan  i lärarutbildningen  bör  mobbning
behandlas  utförligt,  liksom  i  fortbildningen  av
lärare. Kunskaper  om mobbning och konflikthantering
bör anges i examensordningen  som  ett  av målen för
lärarexamen.


18. Kunskaper om sex och samlevnad (punkt 15) -
m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson   (m),   Ana  Maria  Narti  (fp),  Tobias
Billström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub292 yrkande 5,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub255
och avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 23,
2004/05:Ub454 yrkandena 1-5 samt
2004/05:A321 yrkande 12.

Ställningstagande

Sexualundervisningen  i skolan skall vara modern och
fördomsfri.     Det    finns    redovisningar     om
sexualundervisningen    som    ger   en   skrämmande
gammaldags  bild av synen på homo-  och  bisexuellas
och     transgenderpersoners     sexualitet.     Ett
fördomsfullt bemötande från skolan och dess personal
får inte  förekomma, vare sig i direkt uttryck eller
i nyttjandet  av  gammalt, obsolet material. För att
lärarna skall kunna  undervisa  och  obesvärat kunna
diskutera  inte  bara  heterosexualitet  utan   även
homosexualitet  och transgenderfrågor är det viktigt
att  de  har  den  utbildning  och  underbyggnad  de
behöver.  Lärarna  inom   akademin  måste  också  få
tillgång till en adekvat utbildning och underbyggnad
som svarar mot deras respektive uppdrag.


19. Kunskaper om sex och samlevnad (punkt 15) -
mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  15
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 23,
2004/05:Ub454 yrkandena 1 och 5 samt
2004/05:A321 yrkande 12
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub292 yrkande 5 samt
avslår motionerna
2004/05:Ub255 och
2004/05:Ub454 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

När    sex-   och   samlevnadsundervisningen    blev
obligatorisk  i  den svenska skolan 1955 var Sverige
pionjärland,  först   i   världen   med   att   göra
sexualundervisning obligatorisk i skolan. Men vi  är
definitivt inte något pionjärland om vi ser till vad
lärarkandidaterna  får  inom  sin utbildning. Det är
viktigt att de som leder undervisningen i skolan har
goda  kunskaper  bl.a.  i frågor rörande  homo-  och
bisexualitet samt könsöverskridande.  Högskoleverket
bör    göra   en   översyn   av   kursplanerna   för
lärarstuderande  i  syfte  att stärka kunskaperna om
sex-  och samlevnadsfrågor. Vidare  bör  Myndigheten
för skolutveckling få ett tydligt uppdrag att utreda
behovet  av fortbildning och metodutveckling av sex-
och     samlevnadsundervisningen     samt     stödja
metodutveckling   liksom  forskning  inom  sex-  och
samlevnadsområdet.


20. Kunskaper hos skolpersonalen i frågor om
homo- och bisexuella och transpersoner
(punkt 16) - v, mp

av   Britt-Marie   Danestig   (v)   och   Mikaela
Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub442 yrkande 1 och
2004/05:U257 yrkande 26
och avslår motionerna
2004/05:Ub260 och
2004/05:Ub442 yrkande 9.

Ställningstagande

Att    främja     likabehandling     och    motverka
diskriminering är viktiga uppgifter för  skolan. För
att  utbildningsväsendet  skall ge samma kvalitet  i
bemötandet  av  enskilda  individer   oavsett  deras
sexuella läggning krävs kunskaper om HBT-frågor  hos
olika  kategorier  av anställda, som skolsköterskor,
övriga delar av elevvården  samt  lärare. Regeringen
bör ge Skolverket och Högskoleverket  i  uppdrag att
initiera ett utvecklingsarbete som syftar  till  att
alla  anställda  inom  utbildningsväsendet  får HBT-
kompetens.


21. Kunskaper om genus (punkt 17) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  17
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub230 yrkande 18 och
2004/05:A321 yrkande 13.

Ställningstagande

Examensordningen  för  lärarexamen  är föråldrad och
snarare   befäster   än   motarbetar   den   rådande
ojämställdheten. Där står det nu att studenten skall
"inse     betydelsen     av     könsskillnader     i
undervisningssituationen  och  vid presentationen av
ämnesstoffet".     Regeringen     bör    se     över
examensordningens  beskrivning  av  lärarexamen  och
ändra  den  så  att  den  befäster  vikten   av  att
studenten  skall  ha  insikt  i genusproblematik och
kunna undervisa på ett sätt som främjar jämställdhet
och motverkar att eleverna stängs in i könsroller.


22. Kompetensutveckling för lärare (punkt 20) -
fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson (fp), Inger Davidson  (kd),  Ana
Maria Narti (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub242 yrkande 14,
2004/05:Ub472 yrkande 9 och
2004/05:Ub477 yrkande 14.

Ställningstagande

Många lärare får i dag inte möjlighet  att utvecklas
i  sin yrkesutövning, och det leder självklart  till
att  en del lärare lämnar skolvärlden för andra jobb
med bättre utvecklingsmöjligheter. Läraryrket är ett
yrke  som   aldrig   får   vara   statiskt.  Skolans
skyldighet    att    erbjuda    fortbildning     och
vidareutbildning  måste  därför  slås  fast.  Det är
viktigt  att  skolan  gör strategiska satsningar och
att lärare kan utvecklas både ämnesmässigt och i sin
övriga   kompetens.   Varje   lärare   bör   få   en
individuell,     skriftlig      plan     för     sin
kompetensutveckling.     Planen     bör    revideras
kontinuerligt.


23. Kompetensutveckling av viss skolpersonal om
ätstörningar (punkt 21) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson  (m)  och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:So249 yrkande 3.

Ställningstagande

Ätstörningar - som anorexi,  bulimi och hetsätning -
är ett folkhälsoproblem i dag. Ätstörningar förstör,
begränsar och förkortar livet för tusentals svenskar
och resulterar i lidande och utanförskap. Regeringen
bör därför i samarbete med skola  och idrottsrörelse
tillse   att  skolsköterskor,  gymnastiklärare   och
idrottsledare  ges möjlighet till adekvat utbildning
kring ätstörningar,  så  att dessa kan upptäckas och
bemötas i tid.

24. Lärarauktorisation (punkt 22) - fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger  Davidson (kd) och Ana
Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottet förslag under  punkt 22 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub242 yrkandena 3 och 18,
2004/05:Ub472 yrkande 1 och
2004/05:Ub480 yrkande 25,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub477 yrkande 17
och avslår motionerna
2004/05:Ub302 yrkande 5 och
2004/05:Ub313 yrkande 3.

Ställningstagande

Inrättande  av  en särskild lärarlegitimation skulle
ge ett tydligt budskap till samhället att läraryrket
kräver  något  alldeles   särskilt.   Detta   skulle
innebära  en  kvalitetssäkring  av lärarutbildningen
och     därmed    höja    kvaliteten    i    skolan.
Lärarlegitimationen       bör       utfärdas      av
tillsynsmyndigheten för skolan, dvs. Skolverket. För
att få legitimationen bör det krävas att läraren har
godkänd  lärarutbildning  och har genomgått  praktik
samt  uppfyller  yrkesetiska  kriterier.  Dessa  bör
fastställas   genom    samarbete    mellan   staten,
arbetsgivarna   och  professionella  organisationer.
Legitimationen skall  vara  en förutsättning för att
få tillsvidareanställning som  lärare, och den skall
kunna  dras  in  vid  tydliga  fall  av  misskötsel.
Lärarlegitimation  skall kunna utfärdas  även  efter
utbildning  i  godkänd   fristående   lärarhögskola.
Skollagskommittén  ansåg  att  frågor om behovet  av
legitimationsregler   för   lärare   bör    utredas.
Regeringen bör se till att denna utredning blir av.


25. Lärarauktorisation (punkt 22) - m

av  Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m)  och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub302 yrkande 5 och
2004/05:Ub313 yrkande 3
och avslår motionerna
2004/05:Ub242 yrkandena 3 och 18,
2004/05:Ub472 yrkande 1,
2004/05:Ub477 yrkande 17 och
2004/05:Ub480 yrkande 25.

Ställningstagande

Ett  lärarcertifikat bör  införas.  Det  skall  dels
innehålla      examensbevis     från     föreskriven
högskoleutbildning, dels visa genomgången kompetens-
utveckling, fortbildning och eventuell yrkespraktik.
På  grundval  av  sådant   underlag  kan  beslut  om
utfärdande av certifikat fattas. Beslutet, som skall
kunna överklagas, kan fattas av en fristående nämnd.
Certifikatet  har inget med behörigheten  att  göra.
Behörig   är   varje    lärare    med    föreskriven
lärarutbildning.   Certifikatet  bör  tidsbegränsas,
förslagsvis  till  fem  år,  och  skall  medföra  en
skyldighet för skolan  att se till att läraren under
perioden får fortlöpande vidareutbildning enligt den
individuella utvecklingsplan som lagts upp. På samma
sätt medföljer en skyldighet  för läraren att skaffa
sig  den  fortbildning  och  uppdatering  som  höjer
vederbörandes  kompetens.  Med  införandet   av  ett
lärarcertifikat  skapas  ett system för kontinuerlig
kvalitetskontroll  och  kompetenshöjning,  samtidigt
som  läraryrkets  status  höjs.   Regeringen  bör  i
samverkan   med  universitet,  högskolor,   lärarnas
organisationer  och  arbetsgivare  ta initiativ till
att utarbeta regler för ett lärarcertifikat.


26. Lärarauktorisation (punkt 22) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  22
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 17,
bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub242 yrkandena 3 och 18,
2004/05:Ub472 yrkande 1 och
2004/05:Ub480 yrkande 25
samt avslår motionerna
2004/05:Ub302 yrkande 5 och
2004/05:Ub313 yrkande 3.

Ställningstagande

Staten  bör  underlätta  för lärarnas organisationer
och skolans huvudmän att införa  en  certifiering av
lärare.  En certifiering skulle vara en  del  i  att
höja  statusen   för   läraryrket  och  innebära  en
kvalitetssäkring av verksamheten.  Certifikatet  bör
bygga  på  gemensamt  uppsatta regler. Införandet av
ett lärarcertifikat kommer  att medföra ett tryck på
kommunerna att anställa certifierade  lärare. Frågan
vilken formell reglering som eventuellt  behövs  bör
övervägas ytterligare.


27. Ledarskap i skolan (punkt 23) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson  (m),  Ana  Maria  Narti  (fp) och Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub313 yrkande 6.

Ställningstagande

Skolan behöver  skickliga  ledare. Varje skola måste
ha  en  pedagogisk  ledare, som  inte  nödvändigtvis
också    behöver   leda   skolans    administration.
Skolledarutbildningen  måste  stärkas och kan mycket
väl  ske tillsammans med annan ledarskapsutbildning,
som vänder sig till olika yrkeskategorier. Mer än en
fjärdedel av dem som är verksamma som skolledare har
inte deltagit  vare  sig i rektorsutbildning eller i
någon annan form av längre ledarskapsutbildning. Det
är  nödvändigt  att stärka  såväl  utbildningen  som
kraven  på  genomgången   utbildning.  Den  enskilda
läraren måste också ges kunskaper  i  ledarskap. Det
är mycket viktigt att alla lärarstuderande  lär  sig
principerna  för  ett  aktivt ledarskap och  hur man
praktiskt  tillämpar  utvärdering,  uppföljning  och
betygssättning.


28. Skolledarutbildning med rektorsexamen
(punkt 24) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp),  Sten  Tolgfors  (m),  Inger
Davidson  (kd),  Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis motionerna

2004/05:Ub472 yrkande 5 och
2004/05:Ub480 yrkande 27.

Ställningstagande

I dag  är  det  en stor andel av rektorerna som inte
har  gått  den  statliga   rektorsutbildningen,  som
Myndigheten för skolutveckling har ansvar för. Detta
är inte acceptabelt, eftersom  den  målstyrda skolan
ställer  stora  krav  på  rektorernas kompetens  och
ansvarstagande.  En  ny statlig  skolledarutbildning
som leder till rektorsexamen bör införas.


29. Värnande av läraryrkets kompetens (punkt
25) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp),  Inger Davidson (kd) och Ana
Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub242 yrkande 15.

Ställningstagande

Alltför  många  skolreformer  har  under  de senaste
trettio åren genomförts i strid med lärarkåren.  Det
är inte underligt att så många som var tredje lärare
funderar på att byta yrke. Kommunala skolor måste få
villkor  som  mer  liknar  de  fristående skolornas:
korta  beslutshierarkier  och  större   frihet  från
kommunpolitikerna.  Politiker  har till uppgift  att
sätta  upp  målen  för  skolans verksamhet  och  med
uppföljning och utvärdering tillse att målen uppnås.
Däremot  är  det  skolans  pedagoger,   lärare   och
skolledare,  som  måste  bestämma  hur  målen  skall
uppnås.   Politiker  skall  inte  lägga  sig  i  det
pedagogiska  arbetet i skolan. Vid beslut som gäller
skolan måste lärarnas  professionella  synpunkter få
komma  fram. Detta gäller också vid utarbetandet  av
nya kursplaner, som tyvärr ofta sker utan dialog med
lärarkåren.   Stora   förändringar  i  skolan  måste
föregås  av  ett  omfattande  remissförfarande,  där
lärarkåren får tillfälle  att aktivt delta och lämna
synpunkter.


30. Värdegrunden i lärarutbildningen (punkt 26)
- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  26
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkande 18.

Ställningstagande

Vårt  samhälles  värdegrund bygger på den  etik  som
förvaltats  av kristen  tradition  och  västerländsk
humanism. Alla  människors  unika  och  lika  värde,
människolivets okränkbarhet och individens frihet är
grundpelare  som  denna  etik vilar på. Den är också
fastlagd i läroplanerna för  de obligatoriska och de
frivilliga   skolformerna.   Lärarna    skall   vara
värdegrundens  levande  ambassadörer i skolvardagen.
För   att   möjliggöra   det  behöver   värdegrunden
genomsyra  lärarutbildningen   och  undervisning  om
värdegrundsfrågorna göras obligatorisk i denna.


31. Utredning om karriärmöjligheter för lärare
(punkt 27) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  27
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub477 yrkande 15.

Ställningstagande

I dag lämnar många duktiga lärare skolan
när de vill utveckla sig själva och vill
göra mer än att undervisa. Det måste
finnas fler karriärvägar att gå inom
skolan. En lärare skall inte behöva söka
sig bort därifrån för att vidareutbilda
eller vidareutveckla sig. För att främja
vidareutbildning och specialisering i
lärarkåren bör specialisttjänster
inrättas i skolan. De skall vara till för
att utveckla det pedagogiska arbetet
eller för att ge annan undervisning.
Regeringen bör tillsätta en utredning,
där bl.a. lärarorganisationerna bör ingå,
för att se över hur karriärmöjligheter
för lärare kan vidareutvecklas.


Särskilda yttranden



Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.


1. Fler yrkeslärare (punkt 2) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet  har  i  flera  år  med  oro  noterat
bristen på pedagogiskt utbildade lärare i yrkesämnen
och  svårigheterna  att  rekrytera   studenter  till
lärarutbildning  som  både  har  god yrkeserfarenhet
inom  sin  bransch  och fyller högskoleförordningens
krav  på  formella meriter.  Att  utbildningen  till
lärare medför  studieskulder  och  ett framtida yrke
med  i  många  fall  lägre lön än inom det  aktuella
yrkesområdet    underlättar     naturligtvis    inte
rekryteringen.  Det finns risk för  att  bristen  på
yrkeslärare kommer  att påverka yrkesutbildningarnas
kvalitet  och  i  sin  förlängning  möjligheten  för
branscherna att rekrytera  välutbildad  arbetskraft.
Det  är  bra  att  SÄL  har  haft  en inriktning  på
yrkesämnen,  men  när  nu det projektet  nalkas  sin
avslutning  behöver  frågan  om  rekryteringen  till
yrkeslärarutbildning     fortsatt     uppmärksamhet.
Skolministern har i ett tal  nyligen lovat att följa
utvecklingen  inom  detta område  och  att  överväga
ytterligare åtgärder,  om  utvecklingen inte vänder.
För att undvika paniklösningar när krisen väl är ett
faktum är det av stor vikt att  dessa  frågor  lyfts
upp  på  agendan  och  behandlas snabbt och med stor
noggrannhet.  Det  finns också  ett  samband  mellan
denna fråga och den  översyn  av den eftergymnasiala
yrkesutbildningen som riksdagen  begärde  vid  förra
riksmötet  på  grundval  av  bl.a.  ett förslag från
Vänsterpartiet.


2. Fler lärare i hem- och konsumentkunskap
(punkt 3) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Skolverkets  nationella  utvärdering av  grundskolan
2003 visar att både elever och deras föräldrar anser
att hem- och konsumentkunskap  är viktigt och att de
har användning för vad de lär sig  i undervisningen.
Enligt samma utvärdering hade bara 58  %  av dem som
undervisade     i    hem-    och    konsumentkunskap
lärarutbildning  i   ämnet.  Nyligen  har  hem-  och
konsumentkunskap   också    förts    in    som   ett
kunskapsområde   i   grundläggande  vuxenutbildning,
vilket är välkommet men  givetvis  ökar  behovet  av
lärare i ämnet. Det är besvärande att det inte finns
någon  ordentlig statistik över tillgången på lärare
i detta  ämne,  i  dag  och  inom  några  år.  I det
statistiska  material  som regeringen via Skolverket
och SCB har tillgång till  finns kategorin praktisk-
estetiska ämnen, dvs. de olika lärarkategorierna som
undervisar i bild, hem- och konsumentkunskap, idrott
och hälsa, musik respektive  slöjd  särskiljs  inte.
Utbildnings-  och  kulturministern har hänvisat till
SÄL som en väg att öka  tillgången  på lärare i hem-
och konsumentkunskap. Utöver detta behövs  sannolikt
att   lärarutbildning   i  ämnet  inrättas  på  fler
lärosäten än Uppsala, Göteborgs och Umeå universitet
där den finns i dag.


3. Lektorstjänster, m.m. (punkterna 4, 23 och
28) - kd

av Inger Davidson (kd)

En av de yrkesgrupper som  har  avgörande  betydelse
för  vår  framtid  är lärarna. Det är lärarna som  i
mötet med vår framtid  -  barn och ungdomar - skapar
dynamik i lärandet. Otaliga undersökningar har visat
att läraren är skolans viktigaste resurs. En central
utmaning i skolpolitiken är  därför  att se till att
det finns professionella, kompetenta och  engagerade
lärare. Läraryrket måste vara ett ledande yrke.

I       Lärarutbildningskommitténs      betänkande
poängterades att alla lärarutbildningar skall ta upp
ledarskap som  ämne i sin utbildning eftersom lärare
skall tränas i sin  ledarroll  som  arbetslagsledare
och  som  ledare för sina elevers lärande.  Det  har
dock  varit  svårt  att  väcka  lärarutbildningarnas
intresse för detta och det är ett område som behöver
förbättras.  Nyutexaminerade  lärare  är inte alltid
förberedda på den arbetsbelastning som  uppstår  när
de   träder  in  i  läraryrket  och  behöver  därför
möjlighet  till  stöd.  Kristdemokraterna  vill  att
varje  nyutexaminerad  lärare  skall  få  en erfaren
lärare   som  personlig  mentor  under  sitt  första
arbetsår.   Lärare   måste   vara   medvetna  om  de
könsstrukturer  som finns både i samhället  i  stort
och i skolans värld  och  aktivt verka för att dessa
motarbetas. Det handlar i första  hand  inte  om att
undervisa om jämställdhet utan att indirekt förmedla
värderingar.  Här  har  lärarutbildningen  ett stort
ansvar.   Skolans  decentralisering  och  flera  års
besparingar  på  skolan  har inneburit att uppgifter
och  ansvar  tillförts  skolan.  För  att  lätta  på
arbetsbördan  och skapa reella  förutsättningar  att
tillgodose alla  elevers behov är det väsentligt att
se över hela skolans organisation.
Behovet  av forskarutbildade  lärare  är  stort  i
skolan. Lärare  med ämnesinriktad forskarexamen blir
allt  färre  i gymnasiet.  Lärare  med  vetenskaplig
ämnesdidaktisk   kompetens  saknas  överlag  i  alla
skolformer.  Därför   krävs  insatser  för  att  öka
antalet lärare med forskarutbildning  i  grund-  och
gymnasieskola och självklart inom lärarutbildningen.
Numera  är  det  möjligt  att  som forskarstuderande
studera  på  deltid  samtidigt som  man  kan  ha  en
deltidstjänst  utanför   lärosätet.  Kommunerna  och
skolorna  måste  bli bättre  på  att  samarbeta  med
lärosätena så att  sådana  tjänster  kan  komma till
stånd   i   skolorna.   Det  är  också  viktigt  att
kommunerna inrättar forskningsinriktade  tjänster på
olika  nivåer  och  återbesätter  de lektorat  eller
liknande som finns och har funnits i gymnasieskolan.
Det  bidrar  till  skolutveckling  och  vetenskaplig
förankring  samtidigt  som  sådana  tjänster   utgör
karriärsteg  och  på  så vis bidrar till ökad status
för läraryrket.

4. Förändringar av lärarutbildningens struktur
i övrigt (punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Folkpartiets  uppfattning   är  att  det  allmänna
utbildningsområdet  inom  den nya  lärarutbildningen
har  fått  alldeles  för  stor  omfattning  och  att
ämnesstudierna därmed har fått för litet utrymme. Vi
anser  att  det  allmänna  utbildningsområdet  borde
minskas från dagens 60 poäng  till  20 poäng och att
det   överskjutande  utrymmet  på  40  poäng   skall
överföras till ämnesstudier.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Motioner från allmänna motionstiden
2004

2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
lärarutbildningen  bör  innehålla  moment  om  det
mångkulturella samhället.

18.   Riksdagen  begär  att  regeringen   ser   över
examensordningen  för lärarutbildningen så att den
befäster vikten av att studenten skall ha insikt i
genusproblematik och  kunna  undervisa på ett sätt
som   främjar   jämställdhet  och  motverkar   att
eleverna stängs in i könsroller.

23.    Riksdagen   begär    att    regeringen    ger
Högskoleverket  i  uppdrag  att göra en översyn av
kursplanerna  för  lärarstuderande   i  syfte  att
stärka kunskapen om sex- och samlevnadsfrågor.

2004/05:Ub233 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att mobbning bör
behandlas utförligt  redan i lärarutbildningen och
ingå i lärarfortbildningen.

2004/05:Ub242 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att Skolverket
upprättar en plan för att fler  lektorer  skall få
anställning i gymnasieskolorna.

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs  om  att  särskilda
karriärtjänster bör inrättas för lärare.

3.  Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en
utredning om lärarlegitimation.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att komma till
rätta med lärarbristen.

7.   Riksdagen   begär   att  regeringen   förändrar
högskoleförordningens examensordning så att ett av
lärarutbildningens mål blir  att  ge  kunskaper om
elever med funktionshinder och hur dessa  kan  ges
likvärdiga villkor i undervisningen.

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att  förbättra
lärarutbildningen.

9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av
finansieringen    av    den    verksamhetsförlagda
utbildningen.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att systemet med
enhetslärare  riskerar   att   försvaga   lärarnas
ämneskunskaper.

11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  mer  läs-  och
skrivinlärning   för  lärare  med  inriktning  mot
grundskolans tidigare år.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att mer praktik
inom lärarutbildningen  inte  får ske på bekostnad
av ämneskunskaper.

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att skolan har en
skyldighet    att    erbjuda    fortbildning   och
vidareutbildning till lärare.

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  värna
läraryrkets kompetens.

18. Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en
utredning om lärarlegitimation.

2004/05:Ub253 av Hillevi Engström och Lena Adelsohn
Liljeroth (m):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lärare i ämnet
samhällskunskap      erbjuds     en     omfattande
vidareutbildning i EU-kunskap.

2004/05:Ub255 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  förbättrad lärarutbildning
i sex och samlevnad.

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

10.   Riksdagen   begär   att   regeringen    ändrar
högskoleförordningens    examensordning   så   att
kunskaper om funktionshinder  ingår  i  målen  för
lärarutbildningen.

2004/05:Ub260 av Helena Frisk m.fl. (s):

Riksdagen  begär  att  regeringen ger Högskoleverket
och andra berörda verk och  institutioner  i uppdrag
att  se  över  vilken  bild  av  homo/bisexuella och
transpersoner som förmedlas till blivande lärare.

2004/05:Ub271 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av att
lärarutbildningen  innehåller moment om ekonomiskt
utsatta barn.

2004/05:Ub279 av Barbro Hietala Nordlund och Anneli
Särnblad (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utbildning i läsinlärning i
lärarutbildningen.

2004/05:Ub292 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  en  modern
sexualundervisning.

2004/05:Ub293 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  alternativa
lärarutbildningar.

2004/05:Ub302 av Tobias Billström (m):

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  stärka
utbildningen i IT för landets lärare.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om lärarcertifikat.

2004/05:Ub306 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utredning  av  hur
fler lärare med utländsk bakgrund kan rekryteras.

2004/05:Ub313 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om betydelsen  av
läraryrket.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om lärarutbildning.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om lärarcertifikat.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att akademiker med
examen i relevanta ämnen skall bli  behöriga efter
två terminers kompletterande lärarutbildning.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om initiativ för att
åstadkomma fler lektorstjänster.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av
ledarskap i skolan.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av
speciallärare och specialpedagoger i skolan.

2004/05:Ub360 av Birgitta Carlsson och Annika
Qarlsson (c):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  att  de
yrkesgrupper som finns nämnda i motionen  erhåller
goda  kunskaper i ANT inom sina olika utbildningar
för att  kunna  ge  ungdomar  en  heltäckande ANT-
undervisning.

2004/05:Ub361 av Birgitta Carlsson och Annika
Qarlsson (c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om ökad utbildning av
lärare i hem- och konsumentkunskap.

2004/05:Ub368 av Lennart Axelsson m.fl. (s):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
ungdomslitteraturens      status       höjs      i
lärarutbildningarna.

2004/05:Ub376 av Sinikka Bohlin och Per-Olof
Svensson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  utbildning för hållbar
utveckling.

2004/05:Ub384 av Mikaela Valtersson och Helena
Hillar Rosenqvist (mp):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om    att
lärarutbildningen    bör   innehålla   moment   om
utomhuspedagogik.

2004/05:Ub387 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp, kd,
mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
högskoleförordningen  tydligt   skall   ange   att
lärarstudenten  för  att  få  lärarexamen skall ha
goda kunskaper i konstruktiv konflikthantering.

2004/05:Ub406 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att det skall vara
obligatoriskt  med  både  teoretisk  och  praktisk
genuskunskap på för ämnet relevanta utbildningar.

2004/05:Ub423 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om det stora behovet av  fler
utbildade  teckenspråkslärare  samt fortbildning för
outbildade teckenspråkslärare som undervisar hörande
elever i teckenspråk.

2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,
mp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om HBT-kompetens för
anställda inom utbildningsväsendet.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om undervisning i
HBT-frågor för lärarstuderande.

2004/05:Ub443 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av
medieutbildning i lärarutbildningarna.

2004/05:Ub446 av Joe Frans (s):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
fortbildningsverksamhet      för      lärare     i
mångkulturella frågor.

2004/05:Ub447 av Inger Nordlander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen    anförs    om   adhd/damp   i
lärarutbildningen.

2004/05:Ub454 av Gustav Fridolin m.fl. (mp, m, fp,
kd, v, c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av  en
översyn  och eventuella förstärkningar av sex- och
samlevnadsämnet på lärarutbildningen.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  direktiv för
lärarutbildningen att, i likhet med genusfrågorna,
integrera   sex-   och  samlevnadsundervisning   i
utbildningens  kursutbud,   dels  i  det  allmänna
utbildningsområdet, dels i specialiseringen.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att göra sex och
samlevnad   till   ett  obligatoriskt   moment   i
lärarutbildningen.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet av ett
tydligt  uppdrag till Skolverket  att  regelbundet
granska      och      utvärdera      sex-      och
samlevnadsundervisningen  i  ungdomsskolan i syfte
att  kvalitetssäkra  den  utbildning  som  ges  på
lärarutbildningen.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet av ett
tydligt uppdrag för Myndigheten för skolutveckling
att    utreda   behovet   av   fortbildning    och
metodutveckling         av         sex-        och
samlevnadsundervisningen        samt        stödja
metodutveckling  liksom  forskning  inom  sex- och
samlevnadsområdet.

2004/05:Ub470 av Inger Davidson m.fl. (kd):

9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  obligatorisk
undervisning om mobbning och  konflikthantering  i
lärarutbildningen.

2004/05:Ub472 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  inrätta  en
legitimation för lärare.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  att  öka
möjligheterna   för   lärare  att  ägna   sig   åt
undervisning.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  att  ge
lärarutbildade  bättre  möjligheter  att kombinera
lärartjänst med forskning på hel- eller deltid.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att inrätta en ny
skolledarutbildning med en ny rektorsexamen.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att samtliga nya
lärare garanteras kvalificerade mentorer.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att samtliga
lärare  garanteras en individuell, skriftlig  plan
för  sin  kompetensutveckling,  vilken  uppdateras
kontinuerligt   efter  samtal  mellan  lärare  och
arbetsledare.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att utveckla
forskningsinriktade påbyggnadskurser för lärare.

13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att införa fler
lärartjänster för forskarutbildade.

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  att  den
verksamhetsförlagda  utbildningen  (VFU)  och  det
allmänna   utbildningsområdet    (AUO)    särskilt
uppmärksammas då lärarutbildningen utvärderas.

16.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om åtgärder för att
förbättra utbildningen av yrkeslärare.

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att stimulera
framväxten   av  fler  alternativa  vägar   in   i
läraryrket.

18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
lärarutbildningen    genomsyras     av     skolans
värdegrund.

19.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om    att
lärarutbildningen  har  obligatorisk utbildning om
mobbning och konflikthantering.

20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
ledarskapsutbildning   är    en   tydlig   del   i
lärarutbildningen.

21.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att kunskaper i
grundläggande läs-  och  skrivinlärning skall vara
obligatoriska för lärare inriktade  mot  förskolan
och skolans lägre år.

22.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att det allmänna
utbildningsområdet (AUO) inom all  lärarutbildning
förkortas från tre till två terminer.

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  att  den
överskjutande  terminen i lärarutbildningen  ägnas
åt ämnesstudier.

24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att kompletterande
lärarutbildning   för   akademiker  med  examen  i
relevanta ämnen skall förkortas  från tre till två
terminer.

25.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att ett centralt
ramavtal med en grundläggande miniminivå sluts för
den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU.


2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (c):

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om betydelsen  av
lärarnas arbete.

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  som  i motionen anförs  om  skolornas
skyldighet  att  erbjuda   lärarna  tillgång  till
fortbildning,       kompetensutveckling        och
vidareutbildning.

15.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om att tillsätta
en    utredning    för    att    se    över    hur
karriärmöjligheter för lärare kan vidareutvecklas.

16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om återinförande
av speciallärarutbildningen.

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen anförs om att införa en
lärarcertifiering.

2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om jämställdhet  i
skolan.

25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet  av en
legitimation för lärare.

27.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om att en rektor som
anställs    i   grundskolan   skall   ha    erlagd
rektorsexamen.

2004/05:Ub483 av Börje Vestlund m.fl. (s):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  lärare
utbildas  i   feminism,   genustänkande  och  HBT-
kompetens.

2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):

26. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
ge  Skolverket  och  Högskoleverket  i uppdrag att
initiera ett utvecklingsarbete som syftar till att
alla inom utbildningsväsendet får HBT-kompetens.

2004/05:So248 av Inger René (m):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  det  i
utbildningarna    ledande    till     barnskötare,
förskollärare  och  lärarexamen för yngre  år  ges
adekvata kunskaper i näringslära och kosthållning.

2004/05:So249 av Sten Tolgfors (m):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att regeringen i
samarbete  med   skola  och  idrottsrörelse  måste
tillse  att  skolsköterskor,  gymnastiklärare  och
idrottsledare    ges    möjlighet   till   adekvat
utbildning kring ätstörningar.

2004/05:So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):

8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  kunskaper om
funktionshindrade i lärarutbildningen.

2004/05:So508 av Mia Franzén (fp):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  lärar-,
barnskötar-    och    fritidspedagogutbildningarna
kompletteras med stärkande  av den psykiska hälsan
och  förebyggande  av den psykiska  ohälsan  bland
barn och ungdomar.

2004/05:So611 av Johan Löfstrand och Luciano
Astudillo (s):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om lärarutbildningen
och kunskap om missbruksproblem.

2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):

12.   Riksdagen    begär    att    regeringen    ger
Högskoleverket  i  uppdrag  att göra en översyn av
kursplanerna  för  lärarstuderande   i  syfte  att
stärka kunskapen om sex- och samlevnadsfrågor.

13.   Riksdagen   begär   att  regeringen  ser  över
examensordningen för lärarutbildningen  så att den
befäster vikten av att studenten skall ha insikt i
genusproblematik  och kunna undervisa på ett  sätt
som  främjar  jämställdhet   och   motverkar   att
eleverna stängs in i könsroller.





</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>