Utbildningsutskottets betänkande
2004/05:UBU3

Kvalitet i förskolan, m.m.

Sammanfattning

Utskottet  behandlar  i detta betänkande proposition
2004/05:11 Kvalitet i förskolan  och motionsyrkanden
i   anslutning   till   denna.   Därtill   behandlas
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden  2003
och den allmänna motionstiden 2004.

Propositionen  redovisar  regeringens  förslag  samt
bedömningar  när  det gäller förskolans kvalitet och
utveckling.  Regeringen  avser  att  under  år  2005
återkomma  till   riksdagen   med   den  lagtekniska
utformningen av ett flertal förslag som  redovisas i
propositionen. Detta skall ske i förslaget  till  ny
skollag    med   anledning   av   Skollagskommitténs
betänkande -  Skollag  för kvalitet och likvärdighet
(SOU 2002:121).

I  propositionen behandlas  förslag  till  lag  om
ändring  i  skollagen  (1985:1100) samt förslag till
fördelning   av  statsbidrag   till   kommuner   för
personalförstärkning i förskolan.
Motionsyrkandena  handlar  om förskolans läroplan,
språkförskolor,  kvalitetsaspekter   inom  förskolan
såsom      gruppstorlek      och     personaltäthet,
kvalitetsredovisning      och      tillsyn      samt
arbetsmiljölagens tillämpning i förskolan.  Dessutom
behandlas  frågor  om  val  mellan  olika  former av
barnomsorg,  utveckling av familjedaghem samt  öppen
förskola.
Utskottet föreslår  bifall  till propositionen och
avslag   på  samtliga  motionsyrkanden   bl.a.   med
hänvisning      till     propositionen,     tidigare
ställningstaganden,    pågående    utredning   eller
beredning.
I  betänkandet finns en gemensam reservation  från
Moderata  samlingspartiet,  Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de
gröna. Därutöver finns reservationer  från ett eller
flera  av  dessa  partier.  Därtill  finns särskilda
yttranden    av   Folkpartiet,   Miljöpartiet    och
Vänsterpartiet.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub1 yrkande 1.
Reservation 1 (m)

2. Pedagogisk utveckling genom lek

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub438 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub2 yrkandena 2-4 samt
2004/05:Ub4 yrkandena 1 och 2.
Reservation 2 (m) - motiveringen
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)

3. Värdegrunden i förskolans läroplan

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub438 yrkande 8.
Reservation 5 (kd)

4. Mål i förskolan

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 5 samt
2004/05:Ub3 yrkande 9.
Reservation 6 (fp)

5. Pedagogisk barnskola

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub276 yrkande 23 och
2004/05:Ub1 yrkandena 4, 5 och 7-11.
Reservation 7 (m)

6. Jämställdhet i förskolan

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub4 yrkande 9,
2004/05:Ub328,
2004/05:Ub406 yrkande 1 samt
2004/05:A321 yrkande 10.
Reservation 8 (m) - motiveringen
Reservation 9 (c)

7. Språkförskolor

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 14 samt
2004/05:Ub3 yrkande 10.
Reservation 10 (fp)

8. Modersmålsundervisning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub4 yrkande 10 samt
2004/05:Sf360 yrkande 10.
Reservation 11 (m) - motiveringen
Reservation 12 (c)

9. Samverkan mellan förskola och föräldrar

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub416 yrkande 15.
Reservation 13 (m) - motiveringen
Reservation 14 (fp)

10. Förslag om fördelning av statsbidrag till
kommuner för personalförstärkning i
förskolan

Riksdagen    antar    regeringens   förslag   i
proposition 2004/05:11 såvitt  avser  statsbidrag
till   kommuner   för   personalförstärkning    i
förskolan.      Därmed     bifaller     riksdagen
propositionen punkt 2.

11. Barngruppers storlek i förskolan

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub379 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub392 yrkande 1,
2003/04:Ub416 yrkande 6,
2003/04:Ub438 yrkandena 5 och 6,
2003/04:Sf404 yrkande 26,
2004/05:Ub2 yrkande 5,
2004/05:Ub3 yrkande 1 samt
2004/05:Ub4 yrkande 3.
Reservation 15 (m) - motiveringen
Reservation 16 (fp)
Reservation 17 (kd)
Reservation 18 (c)

12. Personaltäthet i förskolan

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 13 samt
2004/05:Ub3 yrkande 3.
Reservation 19 (fp)

13. Personalens kompetens

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 1,
2003/04:So205 yrkande 3,
2004/05:Ub1 yrkandena 2 och 3,
2004/05:Ub2 yrkandena 7 och 8,
2004/05:Ub3 yrkandena 2, 4, 5 och 11 samt
2004/05:Ub4 yrkande 4.
Reservation 20 (m)
Reservation 21 (fp)
Reservation 22 (kd)
Reservation 23 (c)

14. Arbetsmiljölagen i förskolan

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub438 yrkande 13 samt
2004/05:Ub4 yrkande 11.
Reservation 24 (kd, c)

15. Kommunens uppgiftsskyldighet

Riksdagen   antar    regeringens    förslag   i
proposition  2004/05:11  till  lag  om ändring  i
skollagen (1985:1100). Därmed bifaller  riksdagen
propositionen punkt 1.

16. Tillsynsansvar för de fristående
förskolorna

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub438 yrkande 9,
2004/05:Ub2 yrkande 12 och
2004/05:Ub3 yrkande 8.
Reservation 25 (m, fp)
Reservation 26 (kd)

17. Kvalitetsredovisningar

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 7,
2003/04:Ub438 yrkande 3,
2003/04:Sf404 yrkande 25 och
2004/05:Ub2 yrkande 6.
Reservation 27 (m) - motiveringen
Reservation 28 (fp)
Reservation 29 (kd)

18. Rätt till förskola för barn till
föräldralediga och arbetslösa

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub402.

19. Förskolans öppettider

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub421,
2004/05:Ub277 samt
2004/05:Ub367.

20. Taxebestämmelser

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkandena 8 och 9,
2003/04:Ub506 samt
2003/04:Sf404 yrkande 23.
Reservation 30 (m) - motiveringen
Reservation 31 (fp)
Reservation 32 (kd)

21. Stödet till barnfamiljerna
Riksdagen avslår motion
2004/05:Sf363 yrkandena 25, 28 och 29.
Reservation 33 (m, kd)

22. Föräldrars möjlighet att själva ta hand
om sina barn

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub435 yrkande 1.
Reservation 34 (kd)

23. Begäran om att regeringen verkställer
riksdagens tillkännagivande angående
mångfald inom barnomsorgen

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub1 yrkande 12,
2004/05:Ub2 yrkande 1,
2004/05:Ub3 yrkande 13,
2004/05:Ub4 yrkande 5 samt
2004/05:Sf363 yrkande 27.
Reservation 35 (m, fp, kd, c, mp)

24. Föräldrars val mellan familjedaghem och
förskola

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub444 yrkande 2.
Reservation 36 (m, c)

25. Föräldrars val mellan olika förskolor

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub430 och
2004/05:K459 yrkande 11.
Reservation 37 (m, fp, kd, c)

26. Skyldighet för kommuner att erbjuda
familjedaghem

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub2 yrkande 10.
Reservation 38 (kd)

27. Möjlighet till kombination av olika
former av barnomsorg

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub1 yrkande 6.
Reservation 39 (m)

28. Kommunala folkomröstningar om barnomsorg

Riksdagen avslår motion
2004/05:Sf363 yrkande 26.
Reservation 40 (kd)

29. Tillstånd att driva förskoleverksamhet

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub4 yrkande 6 och
2004/05:Sf363 yrkande 33.
Reservation 41 (m, fp, kd, c)

30. Kommunala bidrag till enskild
förskoleverksamhet

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub3 yrkande 6,
2004/05:Ub230 yrkande 6.
2004/05:Ub257,
2004/05:Sf363 yrkande 31 samt
2004/05:So395 yrkande 7.
Reservation 42 (m, fp, kd, c)

31. Säkra familjedaghemmens fortlevnad

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 12,
2004/05:Ub1 yrkande 13,
2004/05:Ub2 yrkande 9 samt
2004/05:Ub4 yrkande 7.
Reservation 43 (m, fp, kd, c)

32. Familjedaghemmen som förskoleform

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 11,
2003/04:Ub438 yrkande 10,
2003/04:Ub444 yrkande 1 samt
2004/05:Ub3 yrkande 7.
Reservation 44 (fp)
Reservation 45 (kd)

33. Öppna förskolans betydelse för barn,
föräldrar och familjedaghem

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub438 yrkande 11,
2004/05:Ub3 yrkande 12 samt
2004/05:Ub4 yrkande 8.
Reservation 46 (m, fp, kd, c)

34. Öppna förskolans betydelse

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Sf400 yrkande 3,
2003/04:Sf404 yrkande 27 och
2004/05:Sf354 yrkande 3.
Reservation 47 (m, fp, kd, c)

35. Öppna förskolan som en viktig del i en
flexibel barnomsorg

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub438 yrkande 12 och
2004/05:Ub2 yrkande 11.
Reservation 48 (m, fp, kd, c)

36. Reglering av öppna förskolor i
lagstiftningen

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub330.

37. Översyn av lagstiftningen för
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub425.


Stockholm den 30 november 2004

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Jan
Björkman (s), Britt-Marie  Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Inger Lundberg (s), Majléne  Westerlund  Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-
Erik  Söderqvist  (s), Margareta Pålsson (m), Louise
Malmström (s), Ana  Maria  Narti  (fp), Sofia Larsen
(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström  (m),  Mikaela
Valtersson   (mp),  Christer  Adelsbo  (s)  och  Ewa
Björling (m).
2004/05

UbU3


Redogörelse för ärendet



Ärendet och dess beredning


I detta betänkande behandlas regeringens proposition
2004/05:11 Kvalitet  i  förskolan  och  motioner som
väckts  med  anledning av propositionen eller  under
allmänna motionstiden 2003 eller 2004.
Skollagskommittén   överlämnade  i  december  2002
betänkandet Skollag för  kvalitet  och  likvärdighet
(SOU  2002:121).  I kommitténs uppdrag ingick  bl.a.
att utreda om, och  i så fall föreslå hur, förskolan
kan bilda en egen skolform.  Kommittén hade vidare i
uppdrag att analysera och definiera  de  termer  som
används    i    skollagen,   t.ex.   skola/skolform,
undervisning och  pedagogisk verksamhet. Förslagen i
betänkandet kommer  att  behandlas  i en proposition
som  regeringen avser att förelägga riksdagen  under
år 2005.
En arbetsgrupp  inom  Utbildningsdepartementet har
på departementschefens uppdrag  utrett möjligheterna
till   utökat   och   reellt   barn-,   elev-    och
föräldrainflytande i förskola, fritidshem, skola och
vuxenutbildning.  Arbetsgruppens  rapport har titeln
Var-dags-inflytande    i    förskola,   skola    och
vuxenutbildning (Ds 2003:46).
I augusti 2003 beslutade regeringen  tillkalla  en
delegation  med  främsta  uppgift  att  lyfta  fram,
förstärka   och   utveckla   jämställdhetsarbetet  i
förskolan (dir. 2003:101).
I regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet
i   förskola,   skola   och  vuxenutbildning   (skr.
2001/02:188) aviserades att  regeringen avsåg att ta
initiativ  för  att införa kvalitetsredovisningar  i
förskoleverksamhet  och  skolbarnsomsorg. I november
2002  remitterades en inom  Utbildningsdepartementet
upprättad  promemoria i frågan, Skyldighet att lämna
uppgifter om  förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
(U2002/4328/S).
I  2004  års  ekonomiska   vårproposition   (prop.
2003/04:100)  aviserade  regeringen  att  ett riktat
statsbidrag till kommunerna för att utöka personalen
i  förskolan med 6 000 personer skulle införas  2005
samt  att  regeringen  avsåg  att  återkomma  med en
förskoleproposition  under  hösten 2004, där stödets
närmare utformning skulle komma att presenteras.
Regeringens bedömningar och  förslag i ovanstående
frågor redovisas i proposition 2004/05:11 Kvalitet i
förskolan.

Propositionens huvudsakliga innehåll


I   propositionen  föreslås  att  regeringen   genom
ändringar  i  skollagen (1985:1100) skall bemyndigas
att  meddela  föreskrifter   för   uppföljning   och
utvärdering      av     förskoleverksamheten     och
skolbarnsomsorgen.  Regeringen  redovisar sin avsikt
att införa en skyldighet för kommunerna att upprätta
kvalitetsredovisningar för förskoleverksamheten  och
skolbarnsomsorgen.

Regeringen  föreslår  i  propositionen också vilka
särskilda  villkor  som  skall  gälla  för  det  nya
statsbidraget   till   personalförstärkningar   inom
förskolan.  Bidraget skall  fördelas  varje  år  med
barnomsorgsmodellen       i       det      kommunala
skatteutjämningssystemet som grund.  För  att få del
av bidraget skall en kommun använda bidraget  så att
personaltätheten   i   förskolan  ökar  jämfört  med
kommunens genomsnittliga  personaltäthet  under åren
2003 och 2004.
Utskottets överväganden



Förskoleverksamhet  är  en  samlande  beteckning  på
verksamheter  som  riktar  sig  till  barn som  inte
börjat skolan. Förskoleverksamheten bedrivs,  enligt
2  a  kap.  2  §  skollagen,  i  form  av  förskola,
familjedaghem  och kompletterande förskoleverksamhet
(öppen förskola).


Avslag på propositionen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå  Moderaternas  förslag om
att propositionen skall avslås.
Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

I   proposition  2004/05:11  Kvalitet  i   förskolan
redovisar  regeringen  förslag  samt bedömningar när
det  gäller  förskolans  kvalitet  och   utveckling.
Regeringen  avser  att under år 2005 återkomma  till
riksdagen med den lagtekniska  utformningen  av  ett
flertal förslag som redovisas i propositionen. Detta
skall  ske i samband med förslag till ny skollag med
anledning av Skollagskommitténs betänkande - Skollag
för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121).

Propositionen innehåller dels förslag till ändring
i skollagen  (1985:1100), dels förslag om fördelning
av      statsbidrag      till      kommuner      för
personalförstärkning i förskolan.
Skollagen   (1985:1100)   föreslås  ändrad  enligt
följande:
Förskoleverksamhet  och  skolbarnsomsorg  föreslås
omfattas  av  5 kap. 11 § skollagen.  Detta  ges  en
uttrycklig skrivning  i 1 kap. 1 §. Skolhuvudmannens
skyldighet   att   lämna  sådana   sakuppgifter   om
skolverksamheten  och  sådan  verksamhetsredovisning
som  behövs  för  uppföljning   och  utvärdering  av
verksamheten   regleras  i  5  kap.  11   §.   Denna
skyldighet föreslås  nu  också  omfatta kommunen för
uppföljning  och utvärdering av förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen.  Ändringen  föreslås  träda i
kraft den 1 april 2005.
I   2004   års  ekonomiska  vårproposition  (prop.
2003/04:100) beräknades  medel  till ett statsbidrag
för    personalförstärkningar    i   förskolan.    I
budgetpropositionen  för  år 2005 (prop.  2004/05:1)
föreslås      att      medel      anvisas       till
personalförstärkningar  i  förskolan. I föreliggande
proposition föreslås formerna  för  hur detta bidrag
skall fördelas. Bidraget skall fördelas varje år med
barnomsorgsmodellen       i       det      kommunala
skatteutjämningssystemet som grund.  Kommunen måste,
för  att få del av bidraget, använda detta  för  att
öka  personaltätheten   i   förskolan   jämfört  med
kommunens  genomsnittliga  personaltäthet  under  år
2003 och år 2004. I kommuner med ett minskande antal
inskrivna  barn  i  förskolan  kan bidraget användas
till  att  öka  personaltätheten genom  att  behålla
redan anställd personal.  Under  åren  2005 och 2006
kan  upp  till  25  %  av bidraget få användas  till
personalkostnader för att  motverka  en minskning av
personaltätheten  i  kommuner  med  ett  ökat  antal
inskrivna  barn.  Statens  skolverk  föreslås  få  i
uppgift att administrera och följa upp stödet.

Motionen

Moderaterna  yrkar  i motion 2004/05:Ub1  yrkande  1
avslag  på  propositionen.   Moderaterna  anser  att
propositionen   innehåller   alltför   få   konkreta
förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår
motionsyrkandet.


Förskolans mål, värdegrund och
uppdrag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå motionsyrkanden som rör
pedagogisk utveckling genom lek, värdegrunden
i förskolans läroplan,  mål  i förskolan, lek
och     omsorg,     pedagogisk     barnskola,
jämställdhet,        språkförskolor       och
modersmålsstöd samt samverkan mellan förskola
och föräldrar.
Utskottet    anger    som   grund    tidigare
ställningstagande, gällande bestämmelser samt
pågående beredningsarbete.
Jämför reservationerna  2 (m), 3 (kd), 4 (c),
5 (kd), 6 (fp), 7 (m), 8 (m), 9 (c), 10 (fp),
11 (m), 12 (c), 13 (m) och 14 (fp).

Pedagogisk utveckling genom lek


Motionerna

Kristdemokraterna  anför  i   motion   2003/04:Ub438
yrkande 1 att barnomsorg är en omsorgsfråga  snarare
än  en  utbildningsfråga.  Det  är viktigt att hävda
barnens  rätt att få vara barn och  deras  rättighet
att få utrymme  för lek och omsorg. Barnomsorgen får
inte bli en skola  för de minsta utan skall i första
hand  erbjuda trygghet,  närhet  och  värme  för  de
minsta barnen. Det finns ingen anledning att stressa
barnen  i  syfte  att göra dem redo för grundskolan,
skriver Kristdemokraterna. I samma motions yrkande 2
framförs vikten av att små barn skall få leka fritt.
Barnomsorg utanför  hemmet  bör  ha hög kvalitet och
innebära  såväl stimulans och pedagogisk  utveckling
som  fri  lek   och  omsorg  med  barnen.  I  motion
2004/05:Ub2 yrkande  2 framför Kristdemokraterna att
regeringens intention att lägga förslag om förskolan
som  en  egen  skolform  riskerar   att  ytterligare
förstärka förskolans karaktär av skola. Motionärerna
befarar  att  detta  får  negativa konsekvenser  för
barnen.  I  samma  motions  yrkande   3  anförs  att
begreppet   undervisning   inte   bör  användas   om
förskolans verksamhet. Omsorg och den fria leken får
stå  tillbaka  för  det  formella lärandet,  skriver
motionärerna. Att förskolans verksamhet skall styras
av  en  rektor  ger också samma  associationer  till
skola i stället för förskola, menar samma motionärer
i yrkande 4.

Centerpartiet anför i motion 2004/05:Ub4 yrkande 1
vikten av en valfri  förskola av hög kvalitet som är
till för alla, där barnen  får pedagogisk utveckling
genom   leken.  Barnomsorg  utanför   hemmet   måste
innebära  såväl  fri  lek  och omsorg som pedagogisk
utveckling. I samma motions  yrkande  2 framförs att
pedagogiken i förskolan skall grundas på  lusten för
lärandet genom lek.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Förskolan är  en  frivillig  pedagogisk verksamhet
för   barn  mellan  1  och  5  år,  vars   föräldrar
förvärvsarbetar  eller  studerar eller är arbetslösa
eller föräldralediga samt  för barn som har ett eget
behov av verksamheten. Sedan  den 1 januari 2003 har
alla barn rätt till 525 avgiftsfria  timmar per år i
förskolan fr.o.m. höstterminen det år de fyller fyra
år (allmän förskola).
Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, utgår  från  en
ansvarsfördelning  där  staten anger de övergripande
målen och riktlinjerna för  förskolan och kommunerna
svarar för genomförandet. Läroplanen  överensstämmer
till sin struktur i huvudsak med skolans läroplaner.
Avsikten  är att de tre läroplanerna skall  länka  i
varandra  utifrån   en   gemensam  syn  på  kunskap,
utveckling   och  lärande.  Läroplanen   bygger   på
skollagen (1985:1100). I dess 2 a kap. 1-12 §§ finns
de    grundläggande     bestämmelserna     om    hur
förskoleverksamheten skall utformas.
Förskolans  uppdrag  så  som  det är formulerat  i
läroplanen  är  bl.a.  annat  att  stimulera   barns
utveckling och lärande. Verksamheten skall utgå från
en  helhetssyn  på barn och barns behov och utformas
så  att  omsorg  och   lärande   bildar  en  helhet.
Förskolan skall främja gemenskap barnen  emellan och
vara  trygg,  utvecklande och lärorik för alla  barn
som deltar, utifrån  vars  och  ens förutsättningar.
Leken har haft och har stort utrymme  i förskolan. I
propositionen  inför  införandet  av läroplanen  för
förskolan (prop. 1997/98:93 s. 21) konstateras bl.a.
att lek leder till social kompetens,  att de sociala
lekreglerna   som   samförstånd,  ömsesidighet   och
turtagande som krävs  för  att leken skall fortgå är
grundläggande demokratiska principer samt att barnet
i den viktiga rolleken eller  låtsasleken tränar sig
att  gå in i tänkta sammanhang.  Vidare  konstateras
att ett medvetet bruk av leken bör ingå i förskolans
pedagogiska verksamhet.
Skolverket  har  nyligen  genomfört  en  nationell
utvärdering  av  förskolan,  publicerad  i rapporten
Förskola  i  brytningstid,  Rapport  239,  2004.   I
rapporten  konstateras  bl.a.  att  vissa  enkätsvar
tyder  på  att  synen på förskolans uppdrag  kan  ha
förändrats  och  att  tyngdpunkten  förskjutits  mot
lärande.
Utskottet anser att den svenska förskolan erbjuder
barn  en  god  pedagogiskt  stimulerande  miljö  för
utveckling och lärande på lekens grund.

Värdegrunden i förskolans läroplan


Motionen och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna  anser  i sin motion 2003/04:Ub438
yrkande  8 att värdegrundsarbetet  i  förskolan  bör
utvecklas  och att basen för värdegrunden därför bör
föras in i förskolans  läroplan.  I  läroplanen  för
grundskolan   fastslås   basen  för  vårt  samhälles
värdegrund.  Läroplanen för  förskolan  bör,  enligt
motionärerna, innehålla samma skrivningar. Förskolan
skall    liksom    skolan     förmedla    samhällets
grundläggande värden till barnen. Barn måste få lära
sig förstå vad som är rätt och  fel,  hur  vi  skall
bete   oss  mot  varandra  samt  öva  sin  empatiska
förmåga, anser motionärerna.

U t s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Förskolans  värdegrund formuleras i läroplanen för
förskolan. Verksamheten  i förskolan skall utgå från
grundläggande värderingar  om  demokrati och respekt
för  andra  människor. Människolivets  okränkbarhet,
individens frihet  och  integritet,  alla människors
lika   värde,   jämställdhet   mellan   könen   samt
solidaritet  med  svaga  och utstötta är värden  som
förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.
Utskottet har tidigare flera  gånger behandlat och
avstyrkt motionsyrkanden beträffande  utformning  av
text   om   värdegrunden  i  förskolans  läroplan  i
jämförelse med motsvarande text i skolans läroplaner
(bet.  2002/03:UbU9   s.   22).   Utskottet  har  då
konstaterat att det i betänkandet om  införandet  av
en  läroplan för förskolan (SOU 1997:157) inte fanns
någon  hänvisning  till  den  etik  som förvaltas av
kristen    tradition.   Detta   mötte   inte   några
invändningar  under remissbehandlingen av förslaget.
De  remissinstanser   som   kommenterade  kommitténs
förslag  till formulering av förskolans  värdegrund,
var i huvudsak positiva.
Utskottet  instämmer  med  motionären om vikten av
ett aktivt värdegrundsarbete i tidig ålder. Detta är
också tydligt utsagt i läroplanen.  Såsom  framförts
vid   tidigare   behandling  av  frågan  anser  inte
utskottet att riksdagen  bör  begära  den ändring av
läroplanen för förskolan som motionären önskar.

Mål i förskolan


Motionerna och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet framför i motion 2003/04:Ub416 yrkande 5
samt  i  motion  2004/05:Ub3 yrkande 9 att  mål  att
uppnå bör införas  i  förskolan samt att tydliga mål
bör införas för den allmänna  förskolan.  Det  skall
finnas  mål  som  är  anpassade  efter  varje barn i
förskolan. Dessa bör vara av två slag, dels  mål som
anger   inriktningen   på   förskolans   pedagogiska
verksamhet    och    som    uttrycker    en   önskad
kvalitetsutveckling,  mål  att sträva mot, dels  mål
som uttrycker vad varje barn  skall  ha  uppnått när
det lämnar förskolan. Folkpartiet föreslår  även att
det i läroplanen utformas en särskild beskrivning av
vilka  mål  den allmänna förskolan skall uppnå.  Det
är, anser motionärerna,  av  yttersta  vikt  att den
allmänna   förskolan   har   ännu   mer  pedagogiskt
strukturerad  och  medvetet  planerad verksamhet  än
övrig förskoleverksamhet.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet  har  flera  gånger  tidigare  behandlat
yrkanden  om målformuleringar i förskolans  läroplan
(senast   i   bet.    2002/03:UbU9    och   i   bet.
2002/03:UbU3).   Allmän   förskola  är  en  del   av
förskolans    verksamhet    och    ingen    särskild
verksamhetsform.    Förskolans    uppdrag     enligt
läroplanen  är att erbjuda barnen en verksamhet  som
skall vara rolig,  trygg  och  lärorik för alla barn
som deltar. Förskolan skall erbjuda  barnen  en  god
pedagogisk   verksamhet   där  omsorg,  fostran  och
lärande bildar en helhet. Läroplanen  för  förskolan
innehåller  till  skillnad  från läroplanen för  det
obligatoriska   skolväsendet  endast   en   typ   av
verksamhetsmål,  nämligen   mål   att   sträva  mot.
Barnomsorg  och  skola-kommittén  föreslog  i   sitt
betänkande (SOU 1997:21) även mål att uppnå.
I  propositionen  rörande läroplanen för förskolan
(prop.  1997/98:93  s.   18)   samt   i   utskottets
betänkande  (1997/98:UbU16  s.  9) erinrades om  att
avsikten med mål att uppnå i skolan  är att de skall
kunna   utvärderas   och   utgöra  grunden  för   en
resultatbedömning.  I  förskolan  är  det  inte  det
enskilda barnets resultat  som  skall utvärderas och
inga  betyg eller omdömen skall utfärdas.  Förskolan
är en pedagogisk  verksamhet i vilken barn kan börja
vid olika åldrar och  delta  under  olika  lång tid.
Förskolan skall vara trygg, utvecklande och  lärorik
för  alla  barn  som  deltar,  utifrån  vars och ens
förutsättningar.  Mål  att  uppnå  ansågs  av  denna
anledning inte böra införas i förskolans läroplan.
Utskottet  har  samma  uppfattning som tidigare  i
dessa frågor och avstyrker därför motionsyrkandet.

Barnskola


Motionerna och utskottets ställningstaganden

I motion 2003/04:Ub276 yrkande  23 begär Moderaterna
förslag  om en pedagogisk förskola.  Alla  föräldrar
som  så önskar  skall  kunna  få  tillgång  till  en
pedagogisk  förskola  för  sina barn där de får lära
sig grunderna till att läsa, räkna och skriva. Denna
allmänna icke obligatoriska förskola med pedagogiskt
innehåll    skall    vara   förenlig    med    andra
barnomsorgslösningar,  skriver Moderaterna. I motion
2004/05:Ub1  yrkandena  4,   5   och   7-11  framför
Moderaterna   förslag   om   frivillig,  kostnadsfri
barnskola  för  3-6-åringar (yrkande  4).  Barn  har
olika behov och förutsättningar.  Föräldrarna  måste
bestämma   hur   avvägningen   mellan   omsorg   och
pedagogisk  verksamhet  skall  se  ut för deras barn
(yrkande    5).   Barnskolan   och   den   nuvarande
förskoleklassen  borde vara en självklar väg till en
flexibel,  elevanpassad  skolstart  (yrkande  7).  I
yrkande 8 föreslås  målstyrning  av  barnskolan  och
yrkandena  9 och 10 behandlar kvalitetsredovisningar
för respektive  kvalitetsutvärdering  av barnskolan.
Moderaterna  menar  också att etableringsfrihet  för
barnskolan måste råda (yrkande 11).

U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Skolverket  konstaterar i sin rapport  Förskola  i
brytningstid  att   en   alltför  stor  betoning  på
formellt lärande kan få negativa  konsekvenser  samt
att  detta  inte  ligger  i  linje  med  läroplanens
intentioner.  Utvärderingen  visar  att förskolan  i
vissa kommuner har en uttalat skolförberedande roll,
där  enskilda  barns  utveckling inom olika  områden
kartläggs,  observeras  och   dokumenteras   i  ökad
omfattning,     ofta     i     s.k.     individuella
utvecklingsplaner   och  med  skolan  som  förebild.
Skolverket menar att  det  finns  en risk att sådana
planer i praktiken fokuserar på barnets  brister och
blir   ett  instrument  för  normalisering,  utifrån
förväntningar  på  vad  barn skall kunna vid en viss
ålder.   Utskottet  delar  den   uppfattningen   och
föreslår att  yrkandet  angående pedagogisk förskola
avslås.

Jämställdhet i förskolan


Propositionen

Regeringen  bedömer  att  jämställdhetsarbetet   har
betydelse  för  förskolans kvalitet. Förskolan skall
ge  varje  flicka  och  pojke  samma  möjlighet  att
utveckla sin fulla potential  som  människa, skriver
regeringen.

Regeringen  påminner  om  att jämställdhet  är  en
demokrati-  och  maktfråga. För  ett  verkningsfullt
jämställdhetsarbete  behövs  kunskap  och kompetens.
Kunskaperna  i  förskolan om hur könsmönster  skapas
och  upprätthålls  bör  därför,  enligt  regeringens
bedömning,   breddas   och   fördjupas.   Förskolans
jämställdhetsarbete  måste  både  till innehåll  och
verksamhet  tydligare  inriktas  mot  att   förändra
könsmönster och traditionella könsroller.

Motionerna

Centerpartiet  anför i motion 2004/05:Ub4 yrkande  9
angående vikten  av  jämställdhet  i  förskolan  att
jämställdhet  måste  växa  fram  inom  verksamheten.
Arbetet med jämställdhet måste börja i tidig  ålder.
Folkpartiet  föreslår i motion 2004/05:Ub406 yrkande
1  att  såväl kommunala  som  fria  förskolor  skall
omfattas      av      obligatoriska     feministiska
jämställdhetsplaner.  Miljöpartiet  begär  i  motion
2004/05:A321 yrkande 10  att  regeringen  verkar för
att jämställdhetsarbetet i skolan stimuleras  så att
normbrytande arbete på sikt blir en naturlig del  av
förskoleverksamheten och att pojkar uppmärksammas på
samma  villkor  som flickor i detta arbete. I motion
2004/05:Ub328 (s)  påminns om behovet av samlevnads-
och sexualundervisning i förskolan.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet  föreslår  att   riksdagen   skall   avslå
motionsyrkandena.

Utskottet  anser,  i  likhet  med  regeringen, att
arbetet  för  ökad  jämställdhet  inom förskolan  är
mycket angeläget för förskolans utveckling.
Målet   för  jämställdhetsarbetet  finns   tydligt
formulerat    i    de   nationella   styrdokumenten.
Förskolans    verksamhet     skall     utformas    i
överensstämmelse    med   grundläggande   nationella
värden. Kommunerna ansvarar för att förskolepersonal
har  kunskap  om  de  föreskrifter  som  gäller  för
förskolan. Av förskolans  läroplan, Lpfö 98, framgår
att jämställdhet mellan könen  tillhör de värden som
förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.
Regeringen fattade den 14 augusti  2003 beslut att
tillsätta en jämställdhetsdelegation (dir. 2003:101)
i syfte att uppmärksamma, intensifiera  och utveckla
arbetet  med  jämställdhet mellan könen i förskolan.
Uppdraget  gäller   både  kommunala  och  fristående
förskolor.  Pojkars och  flickors  livsutrymme  får,
enligt regeringen,  inte  begränsas av könsspecifika
normer    och    värderingar.    Delegationen    för
jämställdhet   i  förskolan  påbörjade   arbetet   i
december 2003. Uppdraget  löper  t.o.m.  den 30 juni
2006.  Delegationens  uppgift  är  att  lyfta  fram,
förstärka   och   utveckla   jämställdhetsarbetet  i
förskolan  genom  att  bl.a.  fördela   medel   till
jämställdhetsprojekt. Delegationen skall också lyfta
fram  goda exempel på insatser i Sverige och i andra
länder  för att stimulera fler män att söka sig till
utbildningar  med  inriktning  mot barn och arbete i
förskolan samt att aktivt arbeta för att behålla män
som  redan  arbetar i förskolan. Delegationen  skall
också välja ut  och dokumentera ett antal förskolors
jämställdhetsarbete  och  sprida dessa kunskaper och
erfarenheter,   sammanställa    den    kunskap    om
jämställdhet  och  genus som finns i dag och se till
att  den  når ut i förskolan  samt  identifiera  det
kunskapsbehov  som  finns  när det gäller förskolans
arbete med jämställdhet. Dessutom skall delegationen
undersöka  vilken  utbildning   i  genuskunskap  och
jämställdhet som blivande förskollärare  får  ta del
av  på  lärarhögskolorna.  Delegationen  skall också
föreslå  lämpliga  insatser  för hur ett långsiktigt
jämställdhetsarbete  för förskolan  skall  utvecklas
och stärkas.
För delegationens arbete  avsätts  sammanlagt 12,5
miljoner  kronor under perioden den 1 december  2003
till den 30  juni  2006 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 16
s. 68). Delegationen  för  jämställdhet  i förskolan
har  hittills delat ut 2,5 miljoner till 18  projekt
för jämställdhetsarbete i förskolan.
Sedan  år  2002  finns särskilda medel avsatta för
att    utbilda    pedagogiska    resurspersoner    i
jämställdhet och genuskunskap.  Målet  har varit att
det år 2004 skall finnas minst en sådan resursperson
i varje kommun. Utbildningen bedrivs på  uppdrag  av
Myndigheten  för  skolutveckling  av  de  nationella
värdegrundscentrumen    vid   Göteborgs   och   Umeå
universitet.   Denna   utbildning    omfattar   både
förskolan och grund- och gymnasieskolan.

Utskottet avvisar förslaget om feministiska
jämställdhetsplaner mot bakgrund av att
Delegationen för jämställdhet i förskolan som
ovan nämnts har till uppgift att föreslå
lämpliga insatser för hur ett långsiktigt
jämställdhetsarbete för förskolan skall
utvecklas och bedrivas.


Mångkulturell förskola


Propositionen

Regeringen  bedömer  att  läroplanen  för  förskolan
(Lpfö 98) bör förtydligas när det gäller  förskolans
mångkulturella  uppdrag  i  syfte  att  stärka barns
språk- och identitetsutveckling. Det bör också anges
att  ett  mål  för förskolan att sträva mot  är  att
varje barn med annat  modersmål  än svenska får stöd
att  utveckla sin förmåga att kommunicera  såväl  på
svenska  som på sitt modersmål. Regeringen avser att
föreslå införandet av sådana mål.

Motionerna

Folkpartiet pekar i motionerna 2003/04:Ub416 yrkande
14  samt  2004/05:Ub3   yrkande  10  på  behovet  av
särskilda  språkförskolor   för   barn   med   andra
modersmål  än  svenska. I språkförskolorna skall man
arbeta medvetet  med  svenska språket på olika sätt,
t.ex. genom sånger, rim och ramsor. Språkförskolorna
bör  utgöra  en del av den  allmänna  förskolan  och
därmed   vara  avgiftsfria,   skriver   motionärerna
vidare.

Centerpartiet anför i motionerna 2004/05:4 yrkande
10   samt   2004/05:    Sf360    yrkande    10   att
modersmålsundervisning  bör påbörjas i förskolan.  I
motionerna  framförs att språkinlärningen  har  stor
betydelse     för      barnens     inlärning     och
identitetsutveckling samt  att  flerspråkighet är en
ovärderlig resurs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    anser    att   riksdagen   bör    avslå
motionsyrkandena.

Utskottet behandlade  yrkande  angående språkskola
även våren 2003 (bet. 2002/03:UbU9  s.  24  f.). Den
s.k.    storstadssatsningen    har   inneburit   att
förskoleverksamhet   i   ett   antal  kommuner   och
stadsdelar har kunnat byggas ut  och  utvecklas  med
statligt  stöd.  Medel  har  bl.a.  använts till att
erbjuda  barn från tre år förskola på  deltid,  ofta
med  språklig   inriktning.   Förskola   har  därvid
erbjudits på barnets eget modersmål. Barn  med annat
modersmål   än   svenska  har  på  detta  sätt  fått
möjlighet att både  utveckla sin svenska och behålla
sitt modersmål.
Regeringen    har    givit     Myndigheten     för
skolutveckling  i  uppdrag  att  genom  åtgärder som
myndigheten  bedömer lämpliga främja utvecklingen  i
förskolor och  skolor  i  områden präglade av social
och etnisk segregation med syfte att en större andel
av  eleverna  i dessa områden  skall  nå  målen  för
utbildningen.  Förskolans,   förskoleklassens   samt
fritidshemmens   roll   i   detta  sammanhang  skall
särskilt  beaktas. Myndighetens  utvecklingsinsatser
skall ske i  nära  samarbete och dialog med kommuner
och övriga skolhuvudmän.
Skollagskommittén  föreslog  i sitt betänkande att
en bestämmelse införs i skollagen  om skyldighet för
huvudmännen  att bidra till att barnen  i  förskolan
får   möjlighet   att   utveckla   sitt   modersmål.
Skollagskommitténs  betänkande bereds för närvarande
inom  Regeringskansliet.   Regeringen   aviserar   i
propositionen  att förskolans mångkulturella uppdrag
kommer att förtydligas  för  att stärka barns språk-
och identitetsutveckling. I läroplanen  skall  också
ett  nytt  mål att sträva mot för förskolan införas,
nämligen att  varje  barn  med  annat  modersmål  än
svenska  får  stöd  att  utveckla  sin  förmåga  att
kommunicera  såväl på svenska som på sitt modersmål.
Utskottet   delar    regeringens   uppfattning   att
förskolans mångkulturella  uppdrag  bör  förtydligas
och ser mycket positivt på de förslag som aviseras i
propositionen.
Det torde för övrigt inte finnas något hinder inom
ramen  för befintlig lagstiftning för en kommun  att
starta den  typ  av  språkförskola som förespråkas i
Folkpartiets motioner.

Samverkan mellan föräldrar och förskola


Propositionen

Regeringen  anser  i  propositionen   att  samverkan
mellan   hem   och   förskola  bör  stärkas.  Utöver
fortlöpande  samtal  vid   dagliga  möten  samt  mer
organiserade föräldraaktiviteter  i  förskolan,  bör
personal  och  barnets  vårdnadshavare minst en gång
varje  halvår  genomföra utvecklingssamtal.  Lärarna
bör, enligt regeringen, ha det övergripande ansvaret
för  utvecklingssamtalets  genomförande.  Regeringen
avser  att  återkomma  till riksdagen, i samband med
den aviserade  propositionen  angående  förslag till
skollag,  med  förslag  till lagtext om en utvecklad
samverkan mellan hem och förskola.

Motionen och utskottets ställningstagande

Folkpartiet framför i motion  2003/04:Ub416  yrkande
15  att  samverkan  mellan förskolan och föräldrarna
bör   stärkas.   Det   skall    finnas    tid    för
utvecklingssamtal   där   föräldrar   och   personal
diskuterar  barnets utveckling och hur den bäst  kan
främjas. Det  är också viktigt att samarbetet mellan
föräldrar och personal ständigt utvärderas.

U t s k o t t  e  t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Utskottet  anser att  samarbetet  med  föräldrarna
till  barnen  på  förskolan  är  en  viktig  del  av
förskolepersonalens   arbete.   I   läroplanen   för
förskolan  (Lpfö  98)  finns  riktlinjer  för  detta
arbete.  Där  anges  bl.a.  att  alla  som arbetar i
förskolan  skall  visa  respekt för föräldrarna  och
känna ansvar för att det  utvecklas  en  tillitsfull
relation  mellan  förskolans  personal  och  barnens
familjer.  Föräldrarna  skall  ha möjlighet att vara
med och påverka verksamheten. Förskolan  måste också
vara   tydlig  i  fråga  om  mål  och  innehåll  för
verksamheten  för  att möjliggöra ett inflytande för
både barn och föräldrar.
Utskottet anser att  samarbetet  mellan  förskolan
och  hemmet är en av grundstenarna för att skapa  de
bästa  förutsättningar  för  att  barnet skall kunna
utvecklas rikt och mångsidigt.

Kvalitet i förskolan


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om hur
statsbidrag      till      kommunerna     för
personalförstärkningar   i  förskolan   skall
fördelas.    Riksdagen   bör   vidare    anta
regeringens förslag  till  lag  om  ändring i
skollagen (1985:1100).
Riksdagen  bör avslå yrkanden avseende  olika
kvalitetsaspekter   av  förskoleverksamheten,
såsom    storlek    på    barngrupper     och
personaltäthet   i   förskolan,  uppföljning,
arbetsmiljölagen m.m. Utskottet hänvisar till
propositionen,   ansvarsfördelningen   mellan
stat   och  kommun,  gällande   bestämmelser,
pågående   beredningsarbete   och   planerade
åtgärder.

Jämför reservationerna 15 (m), 16 (fp), 17
(kd), 18(c), 19 (fp), 20 (m), 21 (fp), 22 (kd),
23 (c), 24 (kd, c), 25 (fp), 26 (kd), 27 (m),
28 (fp) och 29 (kd).


Barngruppers storlek och personaltäthet i
förskolan


Propositionen

I   2004   års   ekonomiska  vårproposition   (prop.
2003/04:100) beräknades  medel  till ett statsbidrag
för    personalförstärkningar    i   förskolan.    I
budgetpropositionen  för  år 2005 (prop.  2004/05:1)
föreslås      att      medel      anvisas       till
personalförstärkningar i förskolan.

Ett  särskilt statsbidrag till kommunerna föreslås
i budgetpropositionen  för  år  2005 införas fr.o.m.
detta år för att möjliggöra anställningar  av  6 000
fler förskollärare, barnskötare och annan personal i
förskolan.
Bidraget  är  treårigt  och  för  2005  avsätts  1
miljard  kronor.  De  därpå  följande åren avsätts 2
miljarder  kronor  per  år.  Därefter  skall  medlen
inordnas i det generella statsbidragssystemet. Målet
med   personalförstärkningen   är    att   förbättra
kvaliteten  i  förskolan  och  minska barngruppernas
storlek.
I proposition 2004/05:11 föreslås  nu formerna för
hur  statsbidraget  skall  fördelas. Bidraget  skall
fördelas  varje  år  med barnomsorgsmodellen  i  det
kommunala skatteutjämningssystemet som grund.
Kommunen  måste,  för  att  få  del  av  bidraget,
använda  detta  för  att   öka   personaltätheten  i
förskolan   jämfört   med  kommunens  genomsnittliga
personaltäthet under år 2003 och år 2004. I kommuner
med ett minskande antal  inskrivna  barn i förskolan
kan  bidraget användas till att öka personaltätheten
genom  att  behålla  redan  anställd personal. Under
åren 2005 och 2006 kan upp till  25 % av bidraget få
användas till personalkostnader för  att motverka en
minskning  av personaltätheten i kommuner  med  ökat
antal inskrivna barn. Statens skolverk föreslås få i
uppgift att administrera och följa upp stödet.

Motionerna

Flera partier  anser  att det bör införas någon form
av  reglering  angående  barngruppernas   storlek  i
förskolan. I motion 2003/04:Ub416 yrkande 6  samt  i
motion 2004/05:Ub3 yrkande 1 förespråkar Folkpartiet
en ändring i skollagen syftande till att en maxgräns
sätts  för  gruppernas  storlek  i  förskolan.  Inga
barngrupper med 0-3-åringar föreslås vara större  än
maximalt  15  barn.  En  maximigräns för större barn
föreslås sättas vid 20 barn.

I   motionerna  2003/04:Ub379   yrkande   1   samt
2003/04:Ub438  yrkande  5 föreslår Kristdemokraterna
att  Skolverket  bör  få  i  uppdrag   att   utforma
nationella  allmänna råd för barngruppers storlek  i
förskolan. Staten  bör på detta sätt ange vägledande
riktlinjer för kommunerna.
Kristdemokraterna  anser  i  motion  2003/04:Sf404
yrkande  26  att ett tak för barngruppernas  storlek
bör läggas fast.  Varje kommun bör åläggas att lägga
fast ett tak för barngruppernas  storlek  för  olika
åldersgrupper.      Skolverket     skall,     enligt
motionärerna,  ange  riktlinjer  för  detta.  Enligt
partiets   motion   2004/05:Ub2    yrkande   5   bör
Skolverkets allmänna råd ange att det bör vara högst
15 barn per grupp för tre-femåringar  och  högst  12
barn  i småbarnsgrupper. Även i motion 2003/04:Ub379
yrkande  2  framför  Kristdemokraterna en skyldighet
för  kommunerna  att  i  samråd   med  personal  och
föräldrar  införa  en  maxgräns  för  barngruppernas
storlek  i  kommunen.  Varje  kommun bör efter  sina
förutsättningar      forma      sin      verksamhet.
Kristdemokraterna    föreslår    även    i    motion
2003/04:Ub438  yrkande  6 att kommunerna bör åläggas
att  sätta upp gränser för  barngruppernas  storlek.
Centerpartiet   anser   i  motionerna  2003/04:Ub392
yrkande   1   samt   2004/05:Ub4   yrkande   3   att
barngruppernas storlek  bör  utgå  från  barnens och
personalens    perspektiv.   På   detta   sätt   kan
verksamheten kvalitetssäkras. Barngrupperna får inte
vara  större  än  att   varje  enskilt  barn  känner
trygghet.

I  motion 2003/04:Ub416 yrkande  13  samt  i  motion
2004/05:Ub3   yrkande   3  framför  Folkpartiet  att
personaltätheten  i  förskolorna   bör  öka  till  i
genomsnitt  en  anställd  per  fem  barn.   Det   är
angeläget   att   personaltätheten   inte  heller  i
enskilda grupper väsentligen understiger denna nivå,
menar motionärerna.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet     föreslår    att   riksdagen   bifaller
regeringens   förslag   rörande   statsbidrag   till
kommuner för personalförstärkningar i förskolan.

Utskottet föreslår vidare, med hänvisning till vad
regeringen   skriver   i   propositionen    angående
kvalitetsarbetet  i  förskolan, att riksdagen avslår
motionsyrkandena om barngruppernas  storlek  och  om
personaltätheten i förskolan.
Skolverket   anger   i   sin  rapport  Förskola  i
brytningstid.  Nationell  utvärdering  av  förskolan
(Rapport 239 2004) att det  är  relativt vanligt att
kommunerna  har  fattat egna beslut  om  normer  för
gruppstorlek, men  att  grupperna  i  dessa kommuner
inte  är  mindre  än  i de kommuner som inte  infört
sådana normer (s. 69).  Det  kan, enligt Skolverket,
tyda på att taken satts så högt  att  de i praktiken
inte fått några större praktiska konsekvenser.

Personalens kompetens


Propositionen

Regeringen  anser  att  det  i förskolan bör  finnas
lärare  med  lärarexamen  som har  det  övergripande
ansvaret   för  barnens  utveckling   och   lärande.
Därutöver kan  det  finnas  annan personal med sådan
utbildning eller erfarenhet att  barnens  utveckling
och  lärande främjas. Barnskötare utgör här,  enligt
regeringen, en viktig grupp. Vidare anser regeringen
att det  bör  klargöras  att  huvudmannen  skall  ha
ansvar  för  att  personalen  ges  möjligheter  till
kompetensutveckling.  Regeringen avser att återkomma
till riksdagen med förslag  till  lagtext  på  detta
område   i   den  aviserade  propositionen  till  ny
skollag.

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderaterna framför  i  motion 2004/05:Ub1 yrkande 2
angående utbildningen av förskollärare att en mycket
lång  akademisk  utbildning   gör  förskolläraryrket
mindre attraktivt än tidigare i förhållande till mer
välavlönade lärartjänster. I samma motions yrkande 3
framförs  att barnskötares insatser  behövs  och  är
värdefulla.

I motion 2003/04:Ub416 yrkande 1 anför Folkpartiet
att läroplanen  för  förskolan bör ändras så att det
tydligt  framgår  att  den   pedagogiskt   utbildade
personalen   skall   vara   huvudansvarig   för  den
pedagogiska      verksamheten      i      förskolan.
Förskollärarnas kompetens är värdefull och måste tas
till vara. I motion 2004/05:Ub3 yrkande 2 anförs att
personalförstärkning  bör  ske  genom  att  utbildad
personal   anställs.  Det  är,  enligt  Folkpartiet,
viktigt  att   slå   fast  att  andelen  pedagogiskt
utbildad personal måste  öka  i  förskolan.  I samma
motions   yrkande   4   föreslås   att  en  särskild
förskollärarutbildning skall införas.  Det behövs en
särskild förskollärarlinje för att ge yrket  en egen
identitet,  menar motionärerna. I motion 2004/05:Ub3
yrkande    5    skriver     Folkpartiet    att    en
förskollärarlegitimation   bör   införas   för   att
tydliggöra  att  vem  som helst  inte  kan  göra  en
förskollärares jobb. Detta  förutsätts  höja  yrkets
status.  I  samma  motions  yrkande  11  anförs  att
målsättningen  skall vara att två tredjedelar av dem
som arbetar med  barn  på  en  förskola är utbildade
förskollärare.  Folkpartiet  vill   att   regeringen
upprättar en tidsplan för hur detta mål skall  kunna
uppnås.
Kristdemokraterna   anför   i  motion  2004/05:Ub2
yrkande 7 angående personalen i  förskolan  att  det
behövs  både  människor  som har rätt utbildning och
som är intresserade av att arbeta inom barnomsorgen.
I  yrkande 8 samma motion anförs  att  barnskötarnas
roll inom barnomsorgen måste uppvärderas.
Centerpartiet framför i motion 2004/05:Ub4 yrkande
4 att  det  måste  finnas  utrymme för fortbildning,
kompetensutveckling    och   vidareutbildning    för
förskolans personal.
I motion 2003/04:So205  (m) yrkande 3 föreslås att
personalen  inom  förskolan får  kompetensutveckling
inom näringslära och kosthållning. I motionen anförs
att tre av fyra barn  som är på förskolan hela dagen
får  i sig för lite näring  samtidigt  som  alltfler
barn är  överviktiga. Enligt motionen beror detta på
att en stor  del  av  personalen  i förskolan saknar
längre utbildning om kosthållning och näringslära.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
motionsyrkandena.
Utskottet   instämmer  i  att  det  är  en  viktig
förutsättning för  läroplanens  genomförande att det
finns  tillgång  på  utbildad  personal,   även   om
begreppet  kompetens  kan innefatta fler aspekter än
utbildning. Utskottet anser  att såväl förskollärare
som barnskötare behövs i förskolan.  Det  är viktigt
att  olika  kompetenser  kan  bidra  till förskolans
utveckling.
Skollagskommittén   (Skollag   för  kvalitet   och
likvärdighet,  SOU 2002:121) har lämnat  förslag  om
att ansvaret för  undervisningen  i  förskolan skall
åvila personal med lärarutbildning. Förslaget bereds
för närvarande.
Regeringen bedömer som ovan nämnts i propositionen
att  det bör finnas lärare med lärarexamen  som  har
det övergripande ansvaret för barnens utveckling och
lärande  samt  att  det  därutöver  kan finnas annan
personal  med sådan utbildning eller erfarenhet  att
barnens utveckling  och  lärande främjas. Regeringen
avser att återkomma till riksdagen  med  förslag  på
detta  område i samband med förslag till ny skollag.
Utskottet förutsätter att denna kommer att stimulera
utvecklingen  av  arbetslag  där olika yrkesgruppers
kompetens tas till vara.
Vad  gäller  frågan  om  kompetensutveckling  inom
näringslära och kosthållning  förutsätter  utskottet
att   kommunerna   beaktar  behovet  av  sådan  inom
insatserna för personalutveckling.

Arbetsmiljölagen


Motionerna och utskottets ställningstagande

I   motion   2003/04:Ub438    yrkande    13    anför
Kristdemokraterna  att  arbetsmiljölagen  även skall
omfatta förskolebarn. Motionärerna menar att barnens
arbetsmiljö   måste   tas  på  större  allvar.  Även
Centerpartiet anför i motion  2004/05:Ub4 yrkande 11
att förskolebarn skall omfattas av arbetsmiljölagen.
I  motionen  pekas på att dagens  stora  barngrupper
bl.a. kan leda till en orimligt hög ljudnivå.

U t s k o t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Skolan    anses    vara     en    arbetsplats    i
arbetsmiljölagens  mening och elever  likställs  med
arbetstagare  såvitt   gäller  väsentliga  delar  av
arbetsmiljölagen samt anslutande författningar. Barn
i  förskoleverksamhet  och   skolbarnsomsorg   anses
däremot falla utanför lagens tillämpningsområde.
Skollagskommittén  föreslog i sitt betänkande (SOU
2002:121) ett utvidgat  utbildningsbegrepp, som även
innefattar    förskolan    och    skolbarnsomsorgen.
Regeringen beslutade i juni  2004  att  tillsätta en
särskild  utredare  (dir.  2004:91) med uppdrag  att
bl.a.  utreda  frågan  om  tillämpningsområdet   för
arbetsmiljölagen bör utvidgas till att också omfatta
barn  i  förskola  och  fritidshem.  Utredaren skall
redovisa uppdraget senast den 1 mars 2006.
Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kvalitetsredovisning och tillsyn


Propositionen och utskottets ställningstagande

Regeringen    bedömer    att    för    att    stärka
kvalitetsarbetet   bör  en  skyldighet  införas  att
upprätta          kvalitetsredovisning           för
förskoleverksamheten      och     skolbarnsomsorgen.
Skyldigheten  på  den kommunala  nivån  bör  omfatta
kvalitetsredovisning  för samtliga verksamhetsformer
inom  förskoleverksamhet   och  skolbarnsomsorg.  På
verksamhetsnivå   bör  varje  förskola   och   varje
fritidshem  upprätta  kvalitetsredovisning.  Enskild
verksamhet bör  behandlas  på  motsvarande  sätt som
kommunal.

I  propositionen erinras om uppdraget till Statens
skolverk  att  ta  fram  allmänna  råd om kvalitet i
förskolan,  vilket  bör  leda till att  verksamheten
förtydligas utifrån nationella  krav  och  mål  samt
kunna leda till ett reellt stöd för kvalitetsarbetet
i   förskolan.   Uppdraget   skall   redovisas  till
regeringen senast den 17 januari 2005.
Regeringen  föreslår  vidare  vissa  ändringar  av
skollagen   (1985:1100).   Förskoleverksamhet    och
skolbarnsomsorg  föreslås  omfattas  av  5 kap. 11 §
skollagen.  Detta  ges en uttrycklig skrivning  i  1
kap.  1  §. Skolhuvudmannens  skyldighet  att  lämna
sådana sakuppgifter  om  skolverksamheten  och sådan
verksamhetsredovisning  som  behövs  för uppföljning
och utvärdering av verksamheten regleras i 5 kap. 11
§.  Denna  skyldighet  föreslås  nu  också   omfatta
kommunen   för   uppföljning   och   utvärdering  av
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
Ändringarna  föreslås  träda i kraft den  1  april
2005.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen  antar
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen.

Motionerna och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna   föreslår  i  motion  2004/05:Ub2
yrkande 12 att Skolverket  skall  ha  tillsynsansvar
för  de  fristående  skolorna.  Denna  ordning   bör
upprätthållas  dels  för  att garantera likvärdighet
oberoende av driftsform, dels för att det föreligger
en   konkurrenssituation   mellan    kommuner    och
fristående anordnare av förskoleverksamhet. I motion
2003/04:Ub438  yrkande  9  skriver Kristdemokraterna
att    Skolverket,   inte   kommunerna,    bör    ha
tillsynsansvar   över   de  fristående  förskolorna.
Folkpartiet anför i motion 2004/05:Ub3 yrkande 8 att
kommunen inte skall vara den instans som är ansvarig
för att utvärdera barnomsorg  som  bedrivs  av andra
huvudmän.

U  t  s  k o t t e t  föreslår att riksdagen,  med
hänvisning till  beredningen  av  Skollagskommitténs
förslag, avslår motionsyrkandena.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub416  yrkande
7  att  förskolor  skall  bli  skyldiga att lämna in
kvalitetsredovisningar  till  Skolverket.  Förslaget
syftar till att genom denna åtgärd höja kvaliteten i
förskolorna.  Kristdemokraterna   anför   i   motion
2004/05:Ub2  yrkande 6 att en kvalitetssatsning  bör
göras på barnomsorgen för att stärka verksamheten. I
motion    2003/04:Ub438     yrkande    3    föreslår
Kristdemokraterna   ett   tillägg    i   Skolverkets
kvalitetsbegrepp  som  fokuserar  på  hur  barn  och
föräldrar     upplever    verksamhetens    kvalitet.
Kristdemokraterna    framför    också    i    motion
2003/04:Sf404    yrkande    25    vikten    av   att
förskoleverksamheten  utvecklas  så  att en hög  och
jämn  kvalitet kan säkerställas. Insikten  om  barns
behov måste  finnas och få styra både när det gäller
planering av olika omsorgsformer, gruppstorlekar och
kontinuitet i omsorgen, skriver motionärerna.

U t s k o t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena med  hänvisning  till propositionen
och det arbete som pågår angående kvalitetsarbetet i
förskolan.

Tillgänglighet och avgifter i
förskolan


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsyrkanden  rörande
taxe- och avgiftsfrågor samt om barnomsorg på
obekväm arbetstid.  Utskottet  hänvisar  till
ansvarsfördelningen  mellan  stat och kommun,
gällande        bestämmelser,        tidigare
ställningstagande        samt        pågående
beredningsarbete.

Jämför reservationerna 30 (m), 31 (fp) och 32
(kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Taxebestämmelser  för  förskolan  tas  upp  i  flera
motioner.    Kristdemokraterna    anser   i   motion
2003/04:Sf404 yrkande 23 att kommunerna  bör åläggas
att  utforma  och  införa  deltidstaxa  i minst  tre
nivåer   under   taket   för   barnomsorgsavgifterna
(maxtaxan).   Den   som   nyttjar   den   offentligt
finansierade barnomsorgen mindre skall  inte  betala
lika  mycket  som  den  som  nyttjar  den  i  större
utsträckning,   menar  Kristdemokraterna.  I  motion
2003/04:Ub506 (s)  förespråkas  att  hela  förskolan
skall  vara avgiftsfri. Barnomsorgen måste få  kosta
samt  vara   tillgänglig   för  alla,  skriver  man.
Folkpartiet anför i motion 2003/04:Ub416  yrkande  8
att  en  reform på sikt bör göras med innebörden att
även  treåringar   kostnadsfritt  får  gå  i  allmän
förskola tre timmar om dagen. I samma motion yrkande
9 framförs att föräldrar  som  anlitar heldagsomsorg
för sina barn inte skall få sänkta avgifter under de
tre timmar som den allmänna förskolan varar. För att
bekosta kvalitetsökningar i förskolan  bör  de  barn
för  vilka  den allmänna förskolan bara utgör en del
av tiden i förskolan  inte  få sänkta avgifter under
de tre timmar som den allmänna  förskolan varar. Med
de  låga avgifter som nu införts i  barnomsorgen  är
detta inte nödvändigt, skriver Folkpartiet. I motion
2004/05:Ub402  (s)  påminns  om alla barns rätt till
barnomsorg.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare (bl.a. 2001/02:UbU1  s. 43)
uttalat  sig  angående differentierade avgifter inom
barnomsorgen. Utskottet menade bl.a. att maxtaxa med
låga och enhetliga avgifter skulle komma att medföra
att barnens närvarotider  blir mindre splittrade och
att  verksamheten  i  förskolan   och  fritidshemmet
lättare   kan   läggas   upp   utifrån   pedagogiska
överväganden.   En   låg  avgift  kommer  också  att
innebära en avsevärd standardhöjning  för  merparten
av alla barnfamiljer. Utskottet uttalade också att i
och  med  reformen  närmar sig förskolan den princip
som  knappast  någon ifrågasatt  för  skolan  -  att
verksamheten skall  vara avgiftsfri samt tillgänglig
och likvärdig för alla.  Utskottet  har  ingen annan
uppfattning nu.
Om   kommunernas  skyldighet  att  erbjuda  allmän
förskola  utvidgas  till att även omfatta treåringar
medför   detta  enligt  finansieringsprincipen   att
staten måste tillskjuta ytterligare medel.

I motion 2003/04:Ub421  (s)  påpekas  behovet av att
göra  barnomsorgen  tillgänglig för dem som  arbetar
under kvällar och helger  för  att  skapa ett reellt
inflytande   för   arbetstagarna  över  arbetstidens
förläggning.    Småbarnsföräldrar    med    obekväma
arbetstider    diskrimineras    härvidlag,    enligt
motionärerna.   Även    motion   2004/05:Ub367   (s)
förespråkar  åtgärder  för  att  se  till  att  även
föräldrar med obekväm arbetstid  skall  få  tillgång
till  god  kvalitativ  kommunal barnomsorg. I motion
2004/05:Ub277 (s) begärs  att  samtal  bör initieras
med  Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
om   förutsättningarna   för   att   kunna   erbjuda
barnomsorg också för sjuka barn.

U t  s  k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Rätt till  förskoleverksamhet för arbetslösas barn
infördes den 1  juli  2001  och  för föräldraledigas
barn den 1 januari 2002. Den 1 januari 2003 infördes
allmän  avgiftsfri  förskola för alla  barn  fr.o.m.
höstterminen det år barnet  fyller  fyra  år med 525
timmar om året. Förskolan har därmed närmat  sig den
princip  som  gäller i skolan, dvs. att verksamheten
skall vara avgiftsfri, tillgänglig och likvärdig för
alla.
I regleringsbrevet  för  år 2003 fick Skolverket i
uppdrag att genomföra en studie på nationell nivå av
barnomsorg  på  s.k.  obekväm  arbetstid.  Uppdraget
redovisades i mars 2003. I studien  konstateras  att
drygt  varannan  kommun,  ca  150  kommuner,  ordnar
omsorg  till  barn som har föräldrar som arbetar  på
kvällar, nätter  eller helger. Den vanligaste formen
är nattöppna förskolor,  men  även familjedaghem och
omsorg i hemmet förekommer. I ett  sextiotal av alla
kommuner  finns  ett  större behov av barnomsorg  på
dessa tider än vad som kan tillgodoses.

Val mellan olika former av
barnomsorg


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsyrkanden  rörande
val  mellan  olika   former   av  barnomsorg,
skyldighet    för    kommuner   att   erbjuda
familjedaghem,     etableringsfrihet      för
förskolor m.m.

Jämför reservationerna 33 (m, kd), 34 (kd),  35  (m, fp,
kd,  c,  mp), 36 (m,c), 37 (m, fp, kd, c), 38
(kd), 39 (m), 40 (kd), 41 (m, fp, kd, c) samt
42 (m, fp, kd, c).

Valfrihet inom barnomsorgen


Propositionen

Regeringen  skriver i propositionen att kommunen bör
sträva   efter   att   tillgodose   vårdnadshavarnas
önskemål om dessa önskar familjedaghem i stället för
förskola.   Föräldrarnas   möjligheter   att   välja
familjedaghem  som  omsorgsform  för  sina barn bör,
enligt regeringens bedömning, stärkas.  Kommunen bör
sträva  efter att tillgodose föräldrarnas  önskemål.
Detta bör  komma  till  uttryck  i  skollagen. Någon
ovillkorlig skyldighet att erbjuda familjedaghem bör
dock,  enligt  regeringens uppfattning,  ej  åläggas
kommunerna. Omsorgsformen  bygger  bl.a.  på att det
finns dagbarnvårdare att tillgå i kommunen. Så länge
det finns en efterfrågan på dagbarnvårdare  bör dock
kommunerna  sträva  efter att hålla en beredskap  av
familjedaghem tillgängliga som motsvarar behovet.

Motionerna och utskottets ställningstagande

I motion 2004/05:Sf363 yrkandena 25, 28 och 29 anför
Kristdemokraterna    att     dagens     stöd    till
barnfamiljerna  strider mot principer som  rättvisa,
valmöjligheter,      flexibilitet       och      god
fördelningspolitik           (yrkande           25).
Subsidiaritetsprincipen  bör  vara  utgångspunkt för
familjepolitiken,  dvs.  beslut  som  rör  familjen,
såsom  t.ex.  barnomsorg,  skall fattas av  familjen
själv.   Staten   och   kommunen  skall   underlätta
familjens  val,  men inte styra  det  (yrkande  28).
Staten   bör   skapa   ekonomiska    och   praktiska
förutsättningar  för  val mellan olika och  flexibla
barnomsorgsformer. Maxtaxan  förstärker ekonomin för
dem  som  väljer offentligt finansierad  barnomsorg.
Maxtaxan bör, enligt Kristdemokraterna, kompletteras
med barndagar  och kommunalt vårdnadsbidrag som ökar
föräldrarnas  handlingsfrihet   (yrkande  29).  Även
motion 2004/05:Ub435 (kd) yrkande  1 förespråkar att
föräldrarna skall ges större möjlighet att själva ta
hand om sina barn.

I   ett  flertal  motioner,  nämligen  2004/05:Ub1
yrkande   12,  2004/05:Ub2  yrkande  1,  2004/05:Ub3
yrkande 13,  2004/05:Ub4  yrkande  5  samt  2004/05:
Sf363  yrkande  27,  begär Moderaterna, Folkpartiet,
Kristdemokraterna och  Centerpartiet  att regeringen
verkställer  riksdagens  tillkännagivande   angående
mångfald  inom barnomsorgen enligt riksdagsprotokoll
2002/03:98.
Ytterligare  ett  flertal  motionsyrkanden  gäller
möjlighet  till  valfrihet  i barnomsorgen. I motion
2003/04:Ub444 (s) yrkande 2 skriver motionärerna att
det  är viktigt att värna om föräldrars  val  mellan
familjedaghem  och  förskola.  Motionärerna pekar på
att det i en del kommuner inte finns någon utvecklad
valmöjlighet   om   man   vill  ha  förskola   eller
familjedaghem  för sitt barn.  Det  är  viktigt  att
tillgodose föräldrarnas  önskemål  om vilken form av
verksamhet  de  vill  ha  för  sitt  barn,   skriver
motionärerna.  Föräldrars val mellan olika förskolor
behandlas  i  motionerna   2004/05:Ub430   (s)   och
2004/05:K459  (mp)  yrkande  11.  I  det  sistnämnda
yrkandet  anförs att ökad mångfald innebär att  fler
familjer hittar en barnomsorg som de tror på och som
fungerar för  dem.  Alla kommuner måste bli skyldiga
att lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet, om
verksamheten uppfyller de krav som ställs.
I  motion  2004/05:Ub2   yrkande   10  förespråkar
Kristdemokraterna  en  skyldighet  för kommuner  att
erbjuda  familjedaghem. Moderaterna anför  i  motion
2004/05:Ub1  yrkande  6  att  det  inom barnomsorgen
måste  finnas valfrihet samt kombinationsmöjligheter
av barnomsorg. I motionen understryks att barnomsorg
är  på familjens  villkor.  Ersättningssystemet  bör
förändras  så  att det skapas möjligheter att pussla
ihop  den  omsorg  och  pedagogiska  verksamhet  som
passar det egna barnet bäst, skriver motionärerna. I
motion    2004/05:Sf363     yrkande    26    skriver
Kristdemokraterna  att  kommunala   folkomröstningar
angående   barnomsorgsform   måste  tillmätas   stor
betydelse.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
motionsyrkandena.     Utskottet    hänvisar     till
propositionen.
Under  riksmötet  2002/03  gjorde  riksdagen  ett
tillkännagivande till regeringen om mångfald inom
barnomsorgen  (bet.  2002/03:UbU19,  rskr.  160).
Riksdagen ställde  sig bakom följande formulering
i en reservation:
Vi  anser att det är  viktigt  med  mångfald  och
valfrihet  inom  barnomsorgen. Det som passar den
ena familjen passar  inte den andra. Därför skall
föräldrar  ha rätt att  fritt  välja  barnomsorg.
Barnomsorgen  måste  vara  väl utbyggd, med olika
alternativ.  Vi  är positiva till  olika  sorters
barnomsorg med olika inriktning, i såväl kommunal
som  privat  eller  kooperativ   regi.  Valfrihet
innebär också en möjlighet för dem som vill att i
större  utsträckning  vara hemma med  sina  barn.
Kommunerna måste kunna erbjuda likvärdiga villkor
för     alla     godkända    barnomsorgs-     och
förskoleverksamheter.    Med   en   mångfald   av
barnomsorgsformer    kan    olika    verksamheter
stimulera varandra och bidra  till  en utveckling
av hela barnomsorgen.

Regeringen angav i skrivelse 2003/04:75 att den
avsåg att återkomma till riksdagen med en
proposition om förskolan under 2004. Det är den
propositionen som nu är under behandling. Som
utskottet redovisat ovan tar propositionen
bl.a. upp valfriheten inom barnomsorgen.


Enskild förskoleverksamhet


Motionerna och utskottets ställningstagande

Flera     motioner     behandlar     frågorna     om
etableringsfrihet   för  samt  bidrag  till  enskild
förskoleverksamhet.

Centerpartiet anför i motion 2004/05:Ub4 yrkande 6
att etableringsfrihet  bör  gälla  för förskolan. De
förskolor som uppfyller de krav som finns enligt lag
bör  ges  tillstånd  att  driva  förskoleverksamhet.
Också Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:Sf363
yrkande 33 att fri etableringsrätt bör återinföras.
I motion 2004/05:Ub3 yrkande 3 skriver Folkpartiet
att alla kommuner bör bli skyldiga  att lämna bidrag
till    enskild   förskoleverksamhet   och   enskild
skolbarnsomsorg   om   verksamheterna  uppfyller  de
kvalitetskrav som ställs. Detta krav framställs även
i motionerna 2004/05:Ub257  (fp), 2004/05:Sf363 (kd)
yrkande  31,  2004/05:So395  (c)   yrkande   7  samt
2004/05:Ub230 (mp) yrkande 6.
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Familjedaghem


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande
familjedaghemmen.   Utskottet  hänvisar  till
gällande ansvarsfördelning  mellan  stat  och
kommun,  tidigare uttalande samt pågående och
kommande utrednings- och beredningsuppdrag.
Jämför reservationerna  43 (m, fp, kd, c), 44
(fp) och 45 (kd) .

Propositionen

Familjedaghem  bör,  enligt  regeringens  bedömning,
regleras som pedagogisk  verksamhet, men inte utgöra
en skolform. Regeringen skriver  i propositionen att
kommunen    bör    sträva   efter   att   tillgodose
vårdnadshavarnas   önskemål    om    dessa    önskar
familjedaghem  i  stället för förskola. Föräldrarnas
möjligheter att välja  familjedaghem som omsorgsform
för  sina  barn bör, enligt  regeringens  bedömning,
stärkas.

Motionerna och utskottets ställningstagande

Folkpartiet  skriver  i motion 2003/04:Ub416 yrkande
12 att familjedaghemmens  överlevnad  måste  säkras.
Det är viktigt att den allmänna förskolan inte  slår
ut  familjedaghemmen,  som  kan  vara  en mycket bra
lösning  för  barn  som trivs bäst i hemmiljöer  och
mindre grupper. Varje  kommun skall vara skyldig att
erbjuda familjedaghem om  det  är praktiskt möjligt,
skriver motionärerna vidare. Moderaterna  framhåller
vikten av familjedaghem i motion 2004/05:Ub1 yrkande
13.   Moderaterna  framhåller  att  det  skall  vara
möjligt  att kombinera pedagogisk förskola på deltid
med t.ex.  familjedaghemsvistelse. Kristdemokraterna
framhåller  familjedaghemmens   betydelse  i  motion
2004/05:Ub2  yrkande 9. Även Centerpartiet  anför  i
sin  motion  2004/05:Ub4   yrkande   7   vikten   av
familjedaghem.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Familjedaghem  är ett alternativ till förskola och
fritidshem för t.ex.  barn som har behov av att vara
i  en  mindre  grupp eller  då  det  är  långt  till
närmaste förskola.  År  2003 hade 8 % av alla barn i
åldern  ett-fem  år  plats  i  familjedaghem  (prop.
2003/04:1 utg.omr. 16 s. 69).
Statens   skolverk  har  på  regeringens   uppdrag
utfärdat   allmänna    råd    för   familjedaghemmen
(Skolverket 1999). Råden bygger på formuleringarna i
skollagen      om     förskoleverksamhetens      och
familjedaghemmens  uppgift  och knyter också an till
Lpfö 98 och Lpo 94.
Regeringen uppdrog i april  2003  till  Skolverket
att   följa   upp   och   redovisa  utvecklingen  av
familjedaghemmen. Uppdraget  har  redovisats  den  1
april  2004  i  rapporten  Uppföljning  av  reformen
maxtaxa, allmän förskola m.m.

Familjedaghemmen som förskoleform


Motionerna och utskottets ställningstagande

I   motion   2003/04:Ub416  yrkande  11  förespråkar
Folkpartiet  ambulerande   förskollärare  som  skall
kunna    erbjuda    pedagogisk   handledning    till
familjedaghemmen så att  deras  barn  kan ingå i den
allmänna förskolan. I motion 2004/05:Ub3  yrkande  7
skriver  Folkpartiet  att familjedaghemmen skall ges
möjlighet till pedagogiskt  utbyte  med förskolorna.
Även  Kristdemokraterna  anser  att familjedaghemmen
skall  ingå  i  den  allmänna  förskolan.  I  motion
2003/04:Ub438       yrkande       10      framhåller
Kristdemokraterna    familjedaghemmen     som    ett
alternativ  till  förskolan.  Det är självklart  att
också familjedaghemmen skall vara  avgiftsfria under
de  år  och  det  antal  timmar  som  förskolan   är
avgiftsfri,    skriver    motionärerna.   I   motion
2003/04:Ub444  (s)  yrkande  1  framförs  att  också
familjedaghemmen  bör  omfattas  av  läroplanen  för
förskolan.  Motionärerna   skriver  att  många  barn
rekommenderas    att    välja   familjedaghem    som
omsorgsform,  ibland  på grund  av  platsbrist  inom
förskoleverksamheten, ibland på grund av geografiska
avstånd och ibland på grund av särskilda hänsyn till
barnets behov. Dessa barn  vill  naturligtvis  också
känna att de har börjat sitt livslånga lärande i och
med  att de blivit inskrivna i förskoleverksamheten,
och deras  föräldrar  är  mycket  måna om att barnen
skall få den bästa starten i livet  till  utveckling
av  just  sina färdigheter. För barnens skull  borde
även familjedaghemmen  omfattas  av  läroplanen  för
förskolan, skriver motionärerna.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
I   förarbetena    till    Lpfö   står   det   att
familjedaghemmen  är  ett  viktigt  komplement  till
förskolan.  Regeringen  har  i   propositionen   vid
införandet  av  läroplanen för förskolan uttalat att
denna skall vara  vägledande  men  inte bindande för
familjedaghemmen (prop. 1997/98:93 s. 16).
Familjedaghemmen är inte tillgängliga  för  samma
reglering, kontroll och utvärdering som förskolan
och  därför  kan  inte  läroplanen gälla på samma
sätt som för förskolan. Däremot  skall förskolans
läroplan  vara  vägledande  för familjedaghemmen.
Det  innebär  att familjedaghemmen  kan  tillämpa
delar av läroplanen,  utifrån  de förutsättningar
som denna verksamhet ger. De avsnitt i läroplanen
som behandlar normer och värden är lika relevanta
för    familjedaghemmen    som   för   förskolan.
Läroplanen   skall   också   i   övrigt   fungera
vägledande.

Som   tidigare   nämnts  har  Statens  skolverk   på
regeringens  uppdrag   utfärdat   allmänna  råd  för
familjedaghemmen (Skolverket 1999).  Dessa bygger på
formuleringarna i skollagen om förskoleverksamhetens
och  familjedaghemmens uppgift och knyter  också  an
till Lpfö 98 och Lpo 94.


Öppen förskola


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande
öppen  förskola.  Utskottet   hänvisar   till
gällande  ansvarsfördelning  mellan  stat och
kommun, tidigare uttalande samt pågående  och
kommande utrednings- och beredningsuppdrag.
Jämför  reservationerna 46 (m, fp, kd, c), 47
(m, fp, kd, c) och 48 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen  skriver  i  sin  bedömning att en kommun
även bör kunna anordna pedagogisk  verksamhet i form
av    öppen    förskola.   Regeringen   skriver    i
propositionen att  den  öppna förskolan är en viktig
del   av  förskoleverksamheten   och   ett   viktigt
komplement  till förskola och familjedaghem. Det är,
enligt regeringens  mening, angeläget att kommunerna
satsar även på denna  verksamhet. Regeringen kommer,
genom  en  ändring  i  förordningen   (2001:161)  om
statsbidrag  för  kvalitetssäkrande  åtgärder   inom
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner
som  tillämpar  maxtaxa,  att  utvidga ändamålet för
detta statsbidrag till att även  omfatta anställning
och  kompetensutveckling  av personal  i  den  öppna
förskolan.  Denna  ändring avses  kunna  gälla  från
januari 2005.

Regeringen anser vidare  att  den  öppna förskolan
bör  synliggöras  som en egen pedagogisk  verksamhet
genom en reglering i skollagen.

Motioner och utskottets ställningstagande

Folkpartiet pekar i motion 2004/05:Ub3 yrkande 12 på
den   betydelse  de  öppna   förskolorna   har   för
föräldrar, barn och familjedaghem. Kristdemokraterna
anför  i   motion   2003/04:Ub438   yrkande  11  att
situationen för de öppna förskolorna bör bevakas med
anledning av den allmänna förskolans  införande.  De
öppna   förskolorna   spelar   en   stor   roll  för
föräldralediga  och  dagbarnvårdare  som  genom  den
öppna förskolans verksamhet får möta andra vuxna och
barn,   skriver  motionärerna.  Centerpartiet  anför
behovet av  att utveckla den öppna förskolan och den
betydelse  den   har   för   barn,   föräldrar   och
familjedaghem i motion 2004/05:Ub4 yrkande 8.

I  både  motion 2004/05:Sf354 yrkande 3 och motion
2003/04:Sf400 yrkande 3 framhåller Kristdemokraterna
vikten  av  den  öppna  förskolan  för  ensamstående
föräldrar.
I  motionerna   2003/04:Ub438   yrkande   12  samt
2004/05:Ub2  yrkande  11  understryks vikten av  att
bevara  och  utveckla  fler  öppna   förskolor   med
pedagogiskt   utbildad  personal.  Kristdemokraterna
menar att dessa  utgör  en  viktig del i en flexibel
barnomsorg, och kommunerna måste  se  till  att  det
finns  utbildade  förskollärare som ansvarar för den
öppna förskolans verksamhet.
Kristdemokraterna     understryker     i    motion
2003/04:Sf404 yrkande 27 vikten av att arbetet  inom
den  öppna  förskolan tillvaratas och utvecklas. Den
öppna förskolan  bärs  av  en  idé  som  innebär att
förskollärare,  föräldrar, dagbarnvårdare och  andra
vuxna skall vara  med  och  utforma  verksamhet  och
innehåll.  Detta leder till ansvar, trivsel och ökad
delaktighet  samt  engagemang.  Den  öppna förskolan
utgör  en  stor tillgång för ensamstående  föräldrar
och ger dessa ett socialt nätverk.
I motion 2003/04:Ub330  (s)  framhåller motionären
att  frågan  om  en reglering av öppna  förskolor  i
lagstiftningen  bör   uppmärksammas   när   den  nya
skollagen  skall  skrivas. Det är viktigt att rätten
till  öppen  förskola  för  alla  garanteras,  anser
motionären.
U t s k o t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Öppna  förskolan  beskrivs   i  skollagen  som  en
kompletterande förskoleverksamhet. Skolverket har på
regeringens uppdrag utfärdat allmänna  råd  för  den
öppna  förskolan.  Öppna  förskolan  riktar sig till
barn som inte är inskrivna i förskola samt förälder,
dagbarnvårdare eller annan vuxen som har  ansvar för
barnet.  Den  öppna  förskolan  tillhandahåller   en
pedagogisk  gruppverksamhet samtidigt som den kan ge
föräldrar stöd i föräldrarollen. Den öppna förskolan
samarbetar ofta  med barn- och mödrahälsovården samt
med socialtjänsten  i  s.k. familjecentraler. Den är
också  en resurs för familjedaghemmen.  Verksamheten
är i allmänhet avgiftsfri.
Behovet  av  öppna  förskolor tycks ha minskat. En
förklaring kan vara att  den  vanliga  förskolan når
fler   som   tidigare   utgjorde   öppna  förskolans
målgrupp, t.ex. arbetslösa föräldrar och deras barn.
Enligt  Skolverkets  statistik lades  mer  än  var
femte öppen förskola ned  under året 2002/03. Hösten
2003  fanns 550 öppna förskolor  kvar,  jämfört  med
drygt 700  året  innan. I slutet av 1990-talet fanns
det närmare 1 000 öppna förskolor runtom i landet. I
dag  har 138 kommuner  ingen  öppen  förskola  alls.
Vissa kommuner bryter dock mönstret. I Stockholm och
Malmö har antalet öppna förskolor ökat under året.

Övrigt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   ett  motionsyrkande
rörande   villkoren   för   barnomsorg    vid
visstidsanställning och säsongsarbete.

Motionen och utskottets ställningstagande

I  motion  2003/04:Ub425  (s) begär motionärerna  en
översyn  av lagstiftningen för  förskoleverksamheten
och   skolbarnsomsorgen   vad   gäller   rätt   till
barnomsorg      vid      visstidsanställning     och
säsongsarbeten. Växande turistnäring har medfört att
det  i  vissa kommuner såsom  t.ex.  Malungs  kommun
erbjuds visstidsanställning  och säsongsarbeten. Det
sker  en  tillfällig  inflyttning  till  kommunerna,
vilket   genererar   problem    inom   barnomsorgen.
Inflyttningskommunernas kostnad för  barnomsorg ökar
och   dessa   behöver  därför  kompenseras,   hävdar
motionärerna och pekar på systemet med interkommunal
ersättning, som  tillämpas  för  gymnasieskolan.  En
översyn av lagstiftningen bör därför göras.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Enligt   gällande   bestämmelser  är  det  barnets
vistelsekommun som skall  erbjuda förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg (2 a kap.  1 § skollagen). Detta
gäller även för barn i förskoleklassen.  För  övriga
verksamheter med kommunal huvudman i skollagen vilar
i   stället   ansvaret  på  barnets  hemkommun.  Med
hemkommun avses  enligt  1  kap. 15 § första stycket
skollagen  i första hand den kommun  där  barnet  är
folkbokfört.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag
för kvalitet  och  likvärdighet,  SOU  2002:121, att
bestämmelserna   avseende   förskoleverksamhet   och
skolbarnsomsorg ändras så att  det  i  stället  blir
hemkommunen  som blir ansvarig för att erbjuda plats
i förskola till  alla  barn som har rätt till sådan.
Skollagskommitténs förslag  är  för närvarande under
beredning.
Reservationer



Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


1. Avslag på propositionen (punkt 1) - m

av  Margareta  Pålsson  (m), Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub1 yrkande 1.

Ställningstagande

Regeringens  proposition syftar till målstyrning men
bidrar  i  stället   till  ökad  detaljstyrning  och
likriktning.


2. Pedagogisk utveckling genom lek (punkt 2,
motiveringen) - m

av Margareta Pålsson  (m),  Tobias  Billström (m)
och Ewa Björling (m).


Ställningstagande

Var  och en som träffat mer än en femåring  vet  att
ingen  är  den  andre helt lik. Barn har olika behov
och olika förutsättningar,  precis  som  vuxna. Barn
som  är  ett  år gamla behöver omsorg och omvårdnad.
Lite äldre barn  behöver  ofta, men inte alltid, mer
pedagogisk stimulans. Föräldrar  måste  få  bestämma
hur   avvägningen   mellan   omsorg  och  pedagogisk
verksamhet skall se ut för deras barn.

Självklart    bör    respektive   verksamhet    ha
benämningar  som är relevanta  utifrån  vad  det  de
facto är fråga  om.  Barnomsorg kallas omvårdnad för
små barn. Barnskola kallas  verksamhet som består av
undervisning  för  unga  elever.   Fritidsverksamhet
benämns  omsorg på tid före eller efter  barnskolans
timmar. Dessa  verksamheter  måste  kunna kombineras
efter barns behov och föräldrars önskemål.
Alla  föräldrar  som  så  önskar  skall  kunna  få
tillgång till en pedagogisk barnskola  för sina barn
där de får lära sig grunderna i att läsa,  räkna och
skriva.  En  allmän icke-obligatorisk barnskola  med
pedagogiskt   innehåll   är   förenlig   med   andra
barnomsorgslösningar.  I  vårt  förslag är det fullt
möjligt att kombinera pedagogisk barnskola på deltid
med   till   exempel  familjedaghemsvistelse   eller
vårdnadsbidrag.  Starten  på  denna  nya  frivilliga
skolform  är helt flexibel och kan ske från  det  år
barnet fyller  tre.  Alla barn mellan tre och sex år
skall omfattas av rätten  till kostnadsfri barnskola
för att få lära sig grunderna  till  att läsa, räkna
och skriva.
Lusten  att  lära  och  utvecklas  kan  stimuleras
tidigare än i skolan. Medicinsk vetenskap visar  att
det  är  lättast  att  tillägna  sig  kunskap  i  de
tidigaste  åren, och att den kunskapen sitter bättre
än senare inhämtad.  Detta  gäller  inte  minst  för
stimulans av fallenhet inom sång och musik.
Det  finns  ingen  anledning  att  kräva  att  all
barnomsorg  skall  övergå till att följa pedagogiska
planer eller att dessa  behöver se likartade ut. Men
alla  föräldrar som vill att  deras  barn  skall  få
tillgång  till  vetenskapligt  förankrad, pedagogisk
och stimulerande verksamhet redan från tre års ålder
skall ha rätt till undervisning  tre  timmar per dag
eller 15 timmar per vecka.

3. Pedagogisk utveckling genom lek (punkt 2) -
kd

av Inger Davidson (kd).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub438 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:Ub2 yrkandena 2-4
och avslår motion
2004/05:Ub4 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Barnomsorg   är   en   omsorgsfråga   och   inte  en
utbildningsfråga.  Regeringens  förslag om förskolan
som egen skolform, liksom begrepp  som  undervisning
och   rektor   riskerar  att  ytterligare  förstärka
skolifieringen av  förskolans  verksamhet vilket får
negativa konsekvenser för barnen. Det är viktigt att
hävda  barnens  rätt  att  få  vara barn  och  deras
rättighet  att  få  utrymme  för  lek   och  omsorg.
Kristdemokraterna  avvisar  regeringens  försök  att
förvandla barnomsorg till en utbildningsinstans  för
barn  från  ett års ålder. Barnomsorgen får inte bli
en skola för  de  minsta  utan  skall  i första hand
erbjuda  trygghet,  närhet  och värme för de  minsta
barnen.  Barn  är  barn  och måste  också  behandlas
därefter.  Det  finns ingen  anledning  att  stressa
barnen i syfte att göra dem redo för grundskolan.


4. Pedagogisk utveckling genom lek (punkt 2) -
c

av Sofia Larsen (c).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub4 yrkandena 1 och 2
och avslår motionerna
2003/04:Ub438 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:Ub2 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Förskolan bör vara valfri, av hög kvalitet  och till
för alla, där barnen får pedagogisk utveckling genom
leken.  Barnomsorgen  utanför  hemmet skall innebära
såväl fri lek och omsorg som pedagogisk  utveckling.
Den  fria  leken är av stor betydelse för ett  barns
utveckling.


5. Värdegrunden i förskolans läroplan (punkt 3)
- kd

av Inger Davidson (kd).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub438 yrkande 8.

Ställningstagande

Värdegrundsarbetet i förskolorna bör utvecklas genom
att basen för värdegrunden skrivs in värdegrunden  i
förskolans  läroplan.  I  läroplanen för grundskolan
fastslås  basen för vårt samhälles  värdegrund,  det
bör även göras i läroplanen för förskolan.

6. Mål i förskolan (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 5 och
2004/05:Ub3 yrkande 9.

Ställningstagande

Mål att uppnå i förskolan och tydliga  mål  för  den
allmänna  förskolan  bör införas. Det är viktigt för
både barn och föräldrar  att det finns klara mål med
verksamheten. Individuella  mål skall sättas upp för
varje barn i förskolan. Det bör  finnas två typer av
mål.   Den   ena   uppsättningen   mål  skall   ange
inriktningen  på  förskolans pedagogiska  verksamhet
och uttrycka en önskad kvalitetsutveckling, dvs. mål
att sträva mot. Den  andra  uppsättningen  mål skall
uttrycka  vad  varje  barn skall ha uppnått när  det
lämnar förskolan. Målen  skall  vara anpassade efter
varje   barn   och  sättas  upp  av  föräldrar   och
förskollärare      i       barnets      individuella
utvecklingsplan.

7. Pedagogisk barnskola (punkt 5) - m

av Margareta Pålsson (m),  Tobias  Billström  (m)
och Ewa Björling (m).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub276 yrkande 23 samt
2004/05:Ub1 yrkandena 4, 5 och 7-11.

Ställningstagande

Alla föräldrar som så önskar skall kunna få tillgång
till  en  pedagogisk,  frivillig   och   kostnadsfri
barnskola   för  sina  barn  där  de  får  lära  sig
grunderna i att  läsa,  räkna  och skriva. En allmän
icke-obligatorisk barnskola med pedagogiskt innehåll
är förenlig med andra barnomsorgslösningar.  Starten
på  den nya skolformen skall vara helt flexibel  och
kan ske från det barnet fyller tre år.
Barn  har  olika  behov och olika förutsättningar.
Barn  som  är  ett  år  gamla   behöver  omsorg  och
omvårdnad. Lite äldre barn behöver  ofta,  men  inte
alltid,  mer pedagogisk stimulans. Föräldrarna måste
bestämma   hur   avvägningen   mellan   omsorg   och
pedagogisk verksamhet skall se ut för deras barn.
Barnskolan  och  nuvarande  förskoleklassen  borde
vara en självklar väg till en flexibel, elevanpassad
skolstart.
Det     behövs     ett    fristående    nationellt
kvalitetsinstitut   för    att    komplettera    den
uppföljning  och  utvärdering som måste bedrivas vid
varje barnskola och  av  berörda huvudmän och även i
någon mån av Skolverket. För  barnskolan  liksom för
andra   utbildningsformer   skall  etableringsfrihet
råda. Möjlighet måste finnas  för fristående enheter
att bedriva barnskola.

8. Jämställdhet i förskolan (punkt 6,
motiveringen) - m

av  Margareta Pålsson (m), Tobias  Billström  (m)
och Ewa Björling (m).


Ställningstagande

Det är viktigt att personal som arbetar med barn och
elever har  kunskap om hur människors könsroller och
sexuella identitet utvecklas. För att detta ska vara
möjligt  måste  personalen  få  den  utbildning  och
underbyggnad som behövs.


9. Jämställdhet i förskolan (punkt 6) - c

av Sofia Larsen (c).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub4 yrkande 9
samt avslår motionerna
2004/05:Ub328,
2004/05:Ub406 yrkande 1 och
2004/05:A321 yrkande 10.

Ställningstagande

Centerpartiet vill framhålla vikten av  en jämställd
förskola.   Jämställdhet   måste   växa   fram  inom
verksamheten. Arbetet måste börja i tidig ålder.


10. Språkförskolor (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 14 och
2004/05:Ub3 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi förespråkar att särskilda  språkförskolor startas
för  barn  med  utländsk bakgrund.  Språkförskolorna
skall utgöra en del  av  den  allmänna förskolan och
därmed    vara    avgiftsfria.    Dessa    särskilda
språkförskolor  för  barn  med  andra  modersmål  än
svenska behövs. I språkförskolorna skall  man arbeta
medvetet med svenska språket på olika sätt  -  t.ex.
genom sånger, rim och ramsor. Språkförskolorna skall
utgöra  en  del av den allmänna förskolan och därmed
vara avgiftsfri.


11. Modersmålsundervisning (punkt 8,
motiveringen) - m

av Margareta  Pålsson  (m),  Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).


Ställningstagande

Många undersökningar bekräftar att  det  är  språket
som  är  nyckel  till  integrationen i Sverige. Inte
minst  LO:s  rapport  om elever  som  avbryter  sina
gymnasiestudier i förtid  visar att elever med minst
en    förälder    från    ett    annat    land    är
överrepresenterade  i  gruppen.  Trots   det  saknas
insatser i förskolan. Problemen skjuts på  framtiden
och   tar   senare   stora  resurser  i  anspråk  på
grundskolan.   Naturligtvis   bör   stödundervisning
sättas in så tidigt  som  möjligt.  I  barnskolan är
barnen som mest receptiva.


12. Modersmålsundervisning (punkt 8) - c

av Sofia Larsen (c).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub4 yrkande 10 samt
2004/05:Sf360 yrkande 10.

Ställningstagande

Modersmålsundervisningen  bör  påbörjas i förskolan.
Språkinlärningen  har  stor  betydelse  för  barnens
inlärning och identitetsutveckling.  Det  är viktigt
att  det  sker  en  utvärdering av barnens språkliga
förmåga  både  i modersmålet  och  i  svenska  inför
övergången till  förskoleklass. Flerspråkighet är en
ovärderlig resurs.


13. Samverkan mellan förskola och föräldrar
(punkt 9, motiveringen) - m

av Margareta Pålsson  (m),  Tobias  Billström (m)
och Ewa Björling (m).


Ställningstagande

Personalens  relation  till föräldrarna är  av  stor
vikt för en framgångsrik  verksamhet  oavsett om det
gäller  omsorg  eller  utbildning.  Därför   är  det
angeläget  att  utbildning, undervisning och praktik
för  de  blivande  barnskötarna  och  förskollärarna
innebär  kontakt med  frågor  rörande  föräldrar  av
olika erfarenhet och bakgrund. Personalens bemötande
av föräldrar  skall  alltid  vara professionellt och
grundas på kunskap och respekt.


14. Samverkan mellan förskola och föräldrar
(punkt 9) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub416 yrkande 15.

Ställningstagande

Samverkan  mellan  förskola  och  föräldrar  behöver
stärkas.  Det skall finnas tid för utvecklingssamtal
där  föräldrar   och   personal  diskuterar  barnets
utveckling  och hur den bäst  kan  främjas.  Det  är
viktigt att samarbetet mellan föräldrar och personal
ständigt utvärderas.

15. Barngruppers storlek i förskolan (punkt 11,
motiveringen)
- m

av Margareta  Pålsson  (m),  Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).


Ställningstagande

Det   bör   vara   ledningen  för  förskolan   eller
familjedaghemmen som avgör hur stora grupperna skall
vara och hur verksamheten skall utformas.

Alla som varit på  en  förskola  vet att det är en
enorm  skillnad  på  olika  grupper.  Syskongrupper,
småbarnsgrupper,   grupper  för  äldre  barn   eller
grupper med barn med  särskilda  behov är olika. Det
går inte att centralt diktera att  ett  visst  antal
barn  är  lämpligt  per  grupp.  Det  beror på vilka
barnen  är, vilken personal som arbetar  med  barnen
och vilken  pedagogik  som används. Det är frågor de
professionella  som arbetar  med  barngrupperna  kan
långt bättre än politiker.

16. Barngruppers storlek i förskolan (punkt 11)
- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub3 yrkande 1
och avslår motionerna
2003/04:Ub379 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub392 yrkande 1,
2003/04:Ub416 yrkande 6,
2003/04:Ub438 yrkandena 5 och 6,
2003/04:Sf404 yrkande 26
2004/05:Ub2 yrkande 5 samt
2004/05:Ub4 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi  anser  att det skall finnas styrande  riktlinjer
för barngruppers  storlek i förskolan. Innebörden av
dessa  skall  vara att  inga  barngrupper  med  0-3-
åringar bör vara  större än maximalt 15 barn. För de
större barnen bör grupperna  inte  vara större än 20
barn. De större barngrupperna är förskolans  största
kvalitetsproblem.


17. Barngruppers storlek i förskolan (punkt 11)
- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub379 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub438 yrkandena 5 och 6,
2003/04:Sf404 yrkande 26 samt
2004/05:Ub2 yrkande 5
och avslår motionerna
2003/04:Ub392 yrkande 1,
2003/04:Ub416 yrkande 6,
2004/05:Ub3 yrkande 1 och
2004/05:Ub4 yrkande 3.

Ställningstagande

Ett tak för  barngruppernas storlek bör läggas fast.
Barngruppernas  storlek  har på många håll för länge
sedan passerat gränsen för  vad  som är acceptabelt.
Varje kommun bör därför åläggas att  lägga  fast ett
tak  för hur stora barngrupperna får vara för  olika
åldersgrupper.  Skolverket skall ange riktlinjer för
detta. Kristdemokraterna  anser  att  det  bör  vara
högst  15  barn  i åldersgruppen 3-5 år och högst 12
barn i småbarnsgrupperna. Kommunerna bör åläggas att
i samråd med personal  och föräldrar, och utifrån de
föreslagna  allmänna råden  från  Skolverket,  lägga
fast en maxgräns  för  barngruppernas  storlek i den
egna   kommunen.   Varje   kommun   bör  efter  sina
förutsättningar få forma sin verksamhet.

18. Barngruppers storlek i förskolan (punkt 11)
- c

av Sofia Larsen (c).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub392 yrkande 1 och
2004/05:Ub4 yrkande 3
och avslår motionerna
2003/04:Ub379 yrkandena 1 och 2,
2003/04:Ub416 yrkande 6,
2003/04:Ub438 yrkandena 5 och 6,
2003/04:Sf404 yrkande 26,
2004/05:Ub2 yrkande 5 och
2004/05:Ub3 yrkande 1.

Ställningstagande

Barngruppernas  storlek  bör  utgå från barnens  och
personalens perspektiv. Riksdagen  bör  inte tala om
hur   stora  barngrupperna  skall  vara.  Förskolans
verksamhet  kvalitetssäkras  genom  att dimensionera
barngrupperna i förskolan utifrån både  barnens  och
personalens  perspektiv. Barngrupperna får inte vara
större än att varje enskilt barn känner trygghet och
får  en  god  pedagogisk   verksamhet,  där  omsorg,
fostran och lärande bildar en helhet.

19. Personaltäthet i förskolan (punkt 12) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub3 yrkande 3
och avslår motion
2003/04:Ub416 yrkande 13.

Ställningstagande

Personaltätheten   bör  öka  till  i  genomsnitt  en
personal  på  fem  barn.   Det   är   angeläget  att
personaltätheten  inte  heller  i  enskilda  grupper
väsentligen understiger denna nivå.


20. Personalens kompetens (punkt 13) - m

av  Margareta Pålsson (m), Tobias  Billström  (m)
och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub1 yrkandena 2 och 3
och avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 1,
2003/04:So205 yrkande 3,
2004/05:Ub2 yrkandena 7 och 8,
2004/05:Ub3 yrkandena 2, 4, 5 och 11 samt
2004/05:Ub4 yrkande 4.

Ställningstagande

En längre akademisk utbildning gör förskolläraryrket
mindre attraktivt än tidigare i förhållande till mer
välavlönade  lärartjänster.   Barnskötares  insatser
behövs i förskolan och är värdefulla.

21. Personalens kompetens (punkt 13) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 1 och
2004/05:Ub3 yrkandena 2, 4, 5 och 11
och avslår motionerna
2003/04:So205 yrkande 3,
2004/05:Ub1 yrkandena 2 och 3,
2004/05:Ub2 yrkandena 7 och 8 och
2004/05:Ub4 yrkande 4.

Ställningstagande

Det  är   viktigt   att   endast  utbildad  personal
anställs.  Andelen  pedagogiskt   utbildad  personal
måste     öka     i     förskolan.    En    särskild
förskollärarutbildning måste  införas. Det behövs en
särskild  förskollärarlinje.  Förskollärare  är  ett
yrke      med      en     egen     identitet.     En
förskollärarlegitimation  bör  därför införas. På så
sätt görs tydligt att vem som helst inte kan göra en
förskollärares jobb. Detta höjer  yrkets  status  på
sikt.

Målsättningen  skall  vara  att två tredjedelar av
dem som arbetar med barn på en förskola är utbildade
förskollärare.
I takt med att förskolans verksamhet  blivit alltmer
pedagogiskt    inriktad,    är   det   viktigt   att
förskollärarnas roll stärks. Regeringen bör upprätta
en tidsplan för hur detta mål skall kunna uppnås.

22. Personalens kompetens (punkt 13) - kd

av Inger Davidson (kd).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub2 yrkandena 7 och 8
samt avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 1,
2003/04:So205 yrkande 3,
2004/05:Ub1 yrkandena 2 och 3,
2004/05:Ub3 yrkandena 2, 4, 5 och 11 samt
2004/05:Ub4 yrkande 4.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att personalens kompetens är
avgörande för kvaliteten i förskolan.  I  dag  råder
det  brist  på utbildad personal. Vi menar att såväl
förskollärare  som  barnskötare  behövs i förskolan.
Varje  personalkategori  har en viktig  uppgift  och
därför krävs en uppvärdering  av  barnskötarnas roll
inom barnomsorgen.

23. Personalens kompetens (punkt 13) - c

av Sofia Larsen (c).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub4 yrkande 4
och avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 1,
2003/04:So205 yrkande 3,
2004/05:Ub1 yrkandena 2 och 3,
2004/05:Ub2 yrkandena 7 och 8 samt
2004/05:Ub3 yrkandena 2, 4, 5 och 11.

Ställningstagande

Det   skall   finnas   utrymme   för   fortbildning,
kompetensutveckling    och   vidareutbildning    för
förskolans personal.

24. Arbetsmiljölagen i förskolan (punkt 14) -
kd, c

av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub438 yrkande13 och
2004/05:Ub4 yrkande 11.

Ställningstagande

Barnens  arbetsmiljö  måste tas på större allvar och
därför  anser  vi  att  även   förskolebarnen  skall
omfattas    av   arbetsmiljölagen.   Dagens    stora
barngrupper leder  till en ohälsosam miljö, bl.a. en
orimligt hög ljudnivå. Detta måste åtgärdas.


25. Tillsynsansvar för de fristående
förskolorna (punkt 16) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp),  Margareta  Pålsson (m), Ana
Maria Narti (fp), Tobias Billström  (m)  och  Ewa
Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub3 yrkande 8
och avslår motionerna
2003/04:Ub438 yrkande 9 och
2004/05:Ub2 yrkande 12.

Ställningstagande

Kommunen skall inte vara den instans som är ansvarig
för  att utvärdera barnomsorg  som  drivs  av  andra
huvudmän.


26. Tillsynsansvar för de fristående
förskolorna (punkt 16) - kd

av Inger Davidson (kd).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub438 yrkande 9 och
2004/05:Ub2 yrkande 12 samt
avslår motion
2004/05:Ub3 yrkande 8.

Ställningstagande

Skolverket skall ha tillsynsansvar för de fristående
förskolorna.  Dels för  att  garantera  likvärdighet
oberoende av driftsform, dels för att det föreligger
en   konkurrenssituation    mellan    kommuner   och
fristående    anordnare    av    förskoleverksamhet.
Skolverket, inte kommunerna, skall ha tillsynsansvar
för de fristående förskolorna.


27. Kvalitetsredovisningar (punkt 17,
motiveringen) - m

av  Margareta Pålsson (m), Tobias  Billström  (m)
och Ewa Björling (m).


Ställningstagande

Undervisningen  måste utvärderas för att säkerställa
att den håller hög och jämn kvalitet. Det behövs ett
fristående  nationellt   kvalitetsinstitut  för  att
komplettera  den  uppföljning  och  utvärdering  som
måste bedrivas vid  varje  barn- och förskola och av
berörda huvudmän och även i någon mån av Skolverket.

Det är också nödvändigt att få till ett fungerande
kontrollsystem för skolorna  och  deras  huvudmän. I
andra  verksamheter  uppmärksammas värdet av  tidiga
varningssystem och ständig kvalitetskontroll.
Kvalitetsinstitutet   skall  ges  en  självständig
ställning  och  därmed  svara   för  mer  fristående
kvalitetsuppföljning   fritt   från  den   politiska
sfären.  Varje  barnskola skall granskas  med  jämna
mellanrum  vad  gäller   undervisningskvalitet   och
resultat.  Återkommande  granskning  borde ske minst
vart tredje år. Alla rapporter skall vara offentliga
och  det bör ligga i institutets ansvar  att  aktivt
informera om analyser och slutsatser.

28. Kvalitetsredovisningar (punkt 17) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub416 yrkande 7
samt avslår motionerna
2003/04:Ub438 yrkande 3,
2003/04:Sf404 yrkande 25 och
2004/05:Ub2 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att förskolor  skall bli skyldiga att lämna
in kvalitetsredovisningar  till  Skolverket. För att
höja  kvaliteten i förskolornas verksamhet  bör  det
finnas  krav  på  att  förskolor, precis som skolor,
skall    lämna   in   kvalitetsredovisningar    till
Skolverket. Kommunen skall inte vara den instans som
är ansvarig  för  att utvärdera barnomsorg som drivs
av andra huvudmän.

29. Kvalitetsredovisningar (punkt 17) - kd

av Inger Davidson (kd).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub438 yrkande 3,
2003/04:Sf404 yrkande 25 och
2004/05:Ub2 yrkande 6
samt avslår motion
2003/04:Ub416 yrkande 7.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser  att barnomsorgen är i behov
av  mer  resurser  för  att  stärka   kvaliteten   i
verksamheten.   Kristdemokraterna  anser  också  att
Skolverket skall ha tillsynsansvar för de fristående
förskolorna. Dels  för  att  garantera  likvärdighet
oberoende av driftsform, dels för att det föreligger
en    konkurrenssituation    mellan   kommuner   och
fristående    anordnare    av    förskoleverksamhet.
Förskolor   måste   bli   skyldiga   att  lämna   in
kvalitetsredovisningar till Skolverket. För att höja
kvaliteten i förskolornas verksamhet bör  det finnas
krav  på  att  förskolor,  precis  som skolor, skall
lämna in kvalitetsredovisningar till Skolverket.

Ett   tillägg  bör  också  införas  i  Skolverkets
kvalitetsbegrepp. Skolverket bör lägga till en punkt
under kvalitetsbegreppet  som tar upp hur barnen och
föräldrarna    upplever   verksamhetens    kvalitet.
(Skolverkets arbetsmaterial  för  kvalitetsarbete  i
förskolan, BRUK).
Det  är viktigt att förskoleverksamheten utvecklas
så att en  hög  och  jämn kvalitet kan säkerställas.
Insikten om barns behov  måste  finnas  och få styra
både    när    det   gäller   planering   av   olika
omsorgsformer, gruppstorlekar  samt  kontinuiteten i
omsorgen.     Såväl     kommunala     som    privata
barnomsorgsalternativ     skall     bedrivas     med
kvalitetskontroll.

30. Taxebestämmelser (punkt 20, motiveringen) -
m

av  Margareta  Pålsson  (m), Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).


Ställningstagande

Vi   förespråkar  en  allmän  avgiftsfri   frivillig
barnskola för barn mellan 3 och
6 år.

31. Taxebestämmelser (punkt 20) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub416 yrkandena 8 och 9
och avslår motionerna
2003/04:Ub506 och
2003/04:Sf404 yrkande 23.

Ställningstagande

Vi anser att en reform  på sikt skall genomföras som
innebär att även treåringar  kostnadsfritt  får gå i
allmän förskola tre timmar om dagen. Att delta  i en
pedagogisk  verksamhet  redan  från  tidig ålder ger
stora   möjligheter   till  individuell  utveckling.
Eftersom förskolan är avgiftsfri  för dem som enbart
utnyttjar denna del kommer den att nå nya grupper av
barn  som  annars inte utnyttjar barnomsorgen.  Barn
med  särskilda   behov   av   stöd   får  nu  större
möjligheter att uppmärksammas på ett tidigt stadium.

På  sikt bör även treåringar kostnadsfritt  få  gå
tre timmar  om  dagen  i  allmän  förskola.  För att
bekosta  kvalitetsökningar  i  förskolan bör de barn
för vilka den allmänna förskolan  bara  utgör en del
av  tiden i förskolan inte få sänkta avgifter  under
de tre  timmar som den allmänna förskolan varar. Med
de låga avgifter  som  nu införts i barnomsorgen, är
detta inte nödvändigt.

32. Taxebestämmelser (punkt 20) - kd

av Inger Davidson (kd).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  20
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Sf404 yrkande 23
och avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkandena 8 och 9 och
2003/04:Ub506.

Ställningstagande

Deltidstaxor bör införas  inom förskolan. Kommunerna
bör  åläggas att utforma och  införa  deltidstaxa  i
minst     tre     nivåer     under     taket     för
barnomsorgsavgifterna  (maxtaxan).  Den  som nyttjar
den   offentligt  finansierade  barnomsorgen  mindre
skall inte  betala  lika  mycket som den som nyttjar
den i större utsträckning.

33. Stödet till barnfamiljerna (punkt 21) - m,
kd

av Inger Davidson (kd),  Margareta  Pålsson  (m),
Tobias Billström (m) och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Sf363 yrkandena 25, 28 och 29.

Ställningstagande

Vi anser att dagens stöd till barnfamiljerna strider
mot   principer   som   rättvisa,    valmöjligheter,
flexibilitet och god fördelningspolitik.

Den   s.k.   Lindbeckkommissionen   (SOU  1993:16)
anförde följande:

Framför  allt  kan  inte  dagens subventioner  av
barnomsorg   utanför   hemmet   motiveras    från
fördelningssynpunkt.  .  Från fördelningssynpunkt
vore ett kontantstöd eller  en servicecheck, lika
för  alla, mer motiverad. En annan  möjlighet  är
skatteavdrag för barnomsorgskostnader.

Vi anser  också  att   subsidiaritetsprincipen måste
vara  utgångspunkt  för familjepolitiken.  Politiken
byggs underifrån. Så  många  beslut  som möjligt som
berör familjen, skall fattas av familjen  själv. Ett
sådant  beslut  är  valet av barnomsorg. Staten  och
kommunerna skall underlätta  familjens val, men inte
styra det.

Familjepolitiken   måste  skapa   ekonomiska   och
praktiska förutsättningar  för  val mellan olika och
flexibla   barnomsorgsformer.  Maxtaxan   förstärker
ekonomin  för   dem  som  väljer  dagens  offentligt
finansierade barnomsorg. Den är starkt styrande.

34. Föräldrars möjlighet att själva ta hand om
sina barn (punkt 22) - kd

av Inger Davidson (kd).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub435 yrkande 1.

Ställningstagande

Den  lilla  gemenskap  som  familjen  utgör  har  en
oersättlig   betydelse   för   barns   uppväxt   och
utveckling. Enligt FN:s barnkonvention  är  familjen
den   grundläggande  enheten  i  samhället  och  den
naturliga miljön för barnens utveckling och välfärd.
Därför   skall   familjen  enligt  konventionen  ges
"nödvändigt skydd  och  bistånd".  I Sverige är dock
familjens betydelse ifrågasatt. Begreppet  familj är
nu till exempel borttaget ur svensk lagstiftning.

Kristdemokraterna  anser  att  familjens betydelse
måste  uppvärderas genom att de föräldrar  som  vill
ges större  möjlighet  att  själva  ta  hand om sina
barn. Kristdemokraterna anser att barnomsorg är allt
från   familjens  omsorg  i  det  egna  hemmet  till
familjedaghem   och   förskolor.  Socialdemokraterna
driver en politik som ensidigt  premierar  förskolan
som  barnomsorgsform.  Föräldrar som själva vill  få
möjlighet att vara hemma  med  sina  barn  under  en
längre  tid än vad föräldraförsäkringen tillåter får
inget stöd. Det är inte rimligt.

35. Begäran om att regeringen verkställer
riksdagens tillkännagivande angående
mångfald och valfrihet inom barnomsorgen
(punkt 23) - m, fp, kd, c, mp

av  Ulf   Nilsson   (fp),  Inger  Davidson  (kd),
Margareta  Pålsson (m),  Ana  Maria  Narti  (fp),
Sofia Larsen  (c),  Tobias Billström (m), Mikaela
Valtersson (mp) och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub1 yrkande 12,
2004/05:Ub2 yrkande 1,
2004/05:Ub3 yrkande 13,
2004/05:Ub4 yrkande 5 samt
2004/05:Sf363 yrkande 27.

Ställningstagande

Under  riksmötet  2002/03  gjorde riksdagen följande
tillkännagivande  (rskr.  160   den   7   maj  2003,
Förskolan  [förnyad behandling], bet. 2002/03:UbU19,
reservation   2   under  punkt  2  om  mångfald  och
valfrihet inom barnomsorgen):

Vi anser att det  är  viktigt  med  mångfald  och
valfrihet  inom  barnomsorgen. Det som passar den
ena familjen passar  inte den andra. Därför skall
föräldrar  ha rätt att  fritt  välja  barnomsorg.
Barnomsorgen  måste  vara  väl utbyggd, med olika
alternativ.  Vi  är positiva till  olika  sorters
barnomsorg med olika inriktning, i såväl kommunal
som  privat  eller  kooperativ   regi.  Valfrihet
innebär också en möjlighet för dem som vill att i
större  utsträckning  vara hemma med  sina  barn.
Kommunerna måste kunna erbjuda likvärdiga villkor
för     alla     godkända    barnomsorgs-     och
förskoleverksamheter.    Med   en   mångfald   av
barnomsorgsformer    kan    olika    verksamheter
stimulera varandra och bidra  till  en utveckling
av hela barnomsorgen.

Regeringen  bör  verkställa  riksdagens  beslut   om
mångfald och valfrihet inom barnomsorgen.


36. Föräldrars val mellan familjedaghem och
förskola (punkt 24) - m, c

av  Margareta  Pålsson  (m),  Sofia  Larsen  (c),
Tobias Billström (m) och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub444 yrkande 2.

Ställningstagande

Föräldrars val mellan familjedaghem och förskola bör
tillgodoses.

I dag har kommunerna skyldighet att antingen erbjuda
förskola  eller  familjedaghem   till  de  barn  och
familjer  som efterfrågar det. I budgetpropositionen
trycker regeringen  på att familjedaghemmen kan vara
ett viktigt alternativ för vissa barn och föräldrar.
I en del kommuner finns ingen utvecklad valmöjlighet
om man vill ha förskola  eller familjedaghem. Det är
viktigt  att  tillgodose  föräldrarnas  önskemål  om
vilken form av verksamhet de  vill ha för sitt barn,
nämligen förskola eller familjedaghem.

37. Föräldrars val mellan olika förskolor
(punkt 25) - m, fp, kd, c

av   Ulf  Nilsson  (fp),  Inger  Davidson   (kd),
Margareta  Pålsson  (m),  Ana  Maria  Narti (fp),
Sofia  Larsen (c), Tobias Billström (m)  och  Ewa
Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub430 och
2004/05:K459 yrkande 11.

Ställningstagande

Regeringen  bör  överväga  åtgärder som innebär  att
rätten att välja förskola är något som alla familjer
kan ta del av. Vi anser att valfrihet inom förskolan
bör  öka. Ökad mångfald innebär  att  fler  familjer
hittar en barnomsorg som de tror på och som fungerar
just för  dem.  Alla kommuner måste bli skyldiga att
lämna  bidrag till  enskild  förskoleverksamhet  och
enskild  skolbarnsomsorg,  om verksamheten uppfyller
de kvalitetskrav som ställs.


38. Skyldighet för kommuner att erbjuda
familjedaghem (punkt 26) - kd

av Inger Davidson (kd).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  26
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub2 yrkande 10.

Ställningstagande

Kristdemokraterna   anser  att  kommunen  skall   ha
skyldighet att i enlighet  med föräldrarnas önskemål
erbjuda   plats  oavsett  omsorgsform.   Regeringens
förslag innebär  att  kommunerna  "är  skyldiga" att
ordna  plats  i förskolan men att de däremot  enbart
behöver  "sträva   efter"   att   erbjuda   plats  i
familjedaghem. Ett sådant förslag kommer på sikt att
innebära att familjedaghemmen slås ut. Vi anser  att
samma   skyldighet   för   kommunen  att  tillgodose
önskemål om plats måste gälla  oavsett  omsorgsform,
alltså även önskemål om familjedaghemsplats.


39. Möjlighet till kombination av olika former
av barnomsorg (punkt 27) - m

av  Margareta  Pålsson (m), Tobias Billström  (m)
och Ewa Björling (m).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub1 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi   anser  att  möjligheterna  till  valfrihet  och
kombinationsmöjligheter   av   barnomsorg  bör  öka.
Barnomsorg   skall   ges   på   familjens   villkor.
Ersättningssystemet bör förändras  så att det skapas
möjligheter   att   pussla   ihop  den  omsorg   och
pedagogisk  verksamhet som passar  det  egna  barnet
bäst.


40. Kommunala folkomröstningar om barnomsorg
(punkt 28)
- kd

av Inger Davidson (kd).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  28
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Sf363 yrkande 26.

Ställningstagande

I  tre  kommuner har folkomröstningar  om  valfrihet
inom barnomsorgen  genomförts.  Intresset för att få
till  stånd  kommunala  folkomröstningar   i   flera
kommuner  är mycket stort, och en bred majoritet  av
allmänheten   stöder  föräldrarnas  krav.  Kommunala
folkomröstningar  måste tillmätas stor betydelse och
får inte nonchaleras på det sätt regeringen gör.


41. Tillstånd att driva förskoleverksamhet
(punkt 29) - m, fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson  (fp),   Inger   Davidson  (kd),
Margareta  Pålsson  (m),  Ana  Maria Narti  (fp),
Sofia Larsen (c), Tobias Billström  (m)  och  Ewa
Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub4 yrkande 6 samt
2004/05:Sf363 yrkande 33.

Ställningstagande

Vi anser att etableringsfrihet  för  förskolan är en
viktig  princip  som  bör  gälla.  De förskolor  som
uppfyller  de  krav  som  finns enligt lag  bör  ges
tillstånd att bedriva förskoleverksamhet.  Vi  anser
att   fri   etableringsrätt   bör  återinföras.  Som
komplement till föräldrarnas omsorg  bör  det finnas
en   mångfald   av   barnomsorgsformer   med   olika
inriktning och huvudmän.


42. Kommunala bidrag till enskild
förskoleverksamhet (punkt 30) - m, fp, kd, c

av   Ulf   Nilsson  (fp),  Inger  Davidson  (kd),
Margareta Pålsson  (m),  Ana  Maria  Narti  (fp),
Sofia  Larsen  (c),  Tobias Billström (m) och Ewa
Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub3 yrkande 6,
2004/05:Ub230 yrkande 6,
2004/05:Ub257,
2004/05:Sf363 yrkande 31 samt
2004/05:So395 yrkande 7.

Ställningstagande

Alla kommuner  skall  vara skyldiga att lämna bidrag
till   enskild   förskoleverksamhet    och   enskild
skolbarnsomsorg,   om   verksamheten  uppfyller   de
kvalitetskrav som ställs. På samma sätt som eget val
fungerar inom skolväsendet, dvs. att pengarna följer
barnet, bör det fungera inom barnomsorgen.


43. Säkra familjedaghemmens fortlevnad (punkt
31) - m, fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson  (fp),  Inger   Davidson   (kd),
Margareta  Pålsson  (m),  Ana  Maria  Narti (fp),
Sofia  Larsen (c), Tobias Billström (m)  och  Ewa
Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 12,
2004/05:Ub1 yrkande 13,
2004/05:Ub2 yrkande 9 samt
2004/05:Ub4 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi  anser  att familjedaghemmen har stor  betydelse.
Det  finns många  skäl  till  att  föräldrar  väljer
familjedaghem framför förskola. Det kan handla om de
små  barngrupperna,   om   platsbrist  i  förskolan,
geografiska förutsättningar eller om särskilda behov
hos   barnet.   Familjedaghemmen   ger   föräldrarna
möjlighet  att  välja   en  omsorgsform  som  liknar
omsorgen i det egna hemmet.  Därför  är  det viktigt
att denna barnomsorgsform inte får försvinna.


44. Familjedaghemmen som förskoleform (punkt
32) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).


Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 11 och
2004/05:Ub3 yrkande 7
samt avslår motionerna
2003/04:Ub438 yrkande 10 samt
2003/04:Ub444 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi vill att ambulerande  förskollärare  skall  kunna
erbjuda pedagogisk handledning till familjedaghemmen
så   att   dessas  barn  kan  ingå  i  den  allmänna
förskolan.  Ambulerande  förskollärare  skall  kunna
hålla förskola  tillsammans  med dagbarnvårdarna och
ge dem pedagogisk handledning.

Att   förskolan  blivit  mer  pedagogisk   i   sin
inriktning  är  mycket  bra,  men det måste också få
komma  familjedaghemmen  till  del.  Kommunerna  bör
pröva   att   låta   förskollärarna  samarbeta   med
dagmammorna och ge dem pedagogisk handledning.

45. Familjedaghemmen som förskoleform (punkt
32) - kd

av Inger Davidson (kd).


Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  32
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2003/04:Ub438 yrkande 10
och avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 11,
2003/04:Ub444 yrkande 1 samt
2004/05:Ub3 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi  anser  att familjedaghemmen  skall  ingå  i  den
allmänna förskolan.  Vi  vill fortsätta att satsa på
familjedaghemmen som ett alternativ  till förskolan.
Det  är självklart att också familjedaghemmen  skall
vara avgiftsfria  under  de  år och det antal timmar
som förskolan är avgiftsfri.


46. Öppna förskolans betydelse för barn,
föräldrar och familjedaghem (punkt 33) - m,
fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson  (fp),  Inger   Davidson   (kd),
Margareta  Pålsson  (m),  Ana  Maria  Narti (fp),
Sofia  Larsen (c), Tobias Billström (m)  och  Ewa
Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub438 yrkande 11,
2004/05:Ub3 yrkande 12 och
2004/05:Ub4 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi  vill  understryka  behovet  av att utveckla  den
öppna förskolan och den betydelse  den har för barn,
föräldrar  och  familjedaghem. De öppna  förskolorna
spelar   en  stor  roll   för   föräldralediga   och
dagbarnvårdare som genom öppna förskolans verksamhet
får möta andra vuxna och barn.


47. Öppna förskolans betydelse (punkt 34) - m,
fp, kd, c

av  Ulf   Nilsson   (fp),  Inger  Davidson  (kd),
Margareta  Pålsson (m),  Ana  Maria  Narti  (fp),
Sofia Larsen  (c),  Tobias  Billström (m) och Ewa
Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Sf400 yrkande 3,
2003/04:Sf404 yrkande 27 och
2004/05:Sf354 yrkande 3.

Ställningstagande

Arbetet  inom  den öppna förskolan måste tillvaratas
och utvecklas. Öppna  förskolan  bärs  av en idé som
innebär att förskollärare, föräldrar, dagbarnvårdare
och andra vuxna som besöker den skall vara  med  och
utforma  verksamhet  och  innehåll. Detta leder till
ansvar,  trivsel,  ökad delaktighet  och  engagemang
från olika vuxna.

Den  öppna  förskolan  är  många  gånger  en  stor
tillgång för ensamstående föräldrar eftersom den ger
möjlighet  att  bygga  upp  ett  nätverk  med  andra
föräldrar och barn i närområdet.

48. Öppna förskolan som en viktig del i en
flexibel barnomsorg (punkt 35) - m, fp, kd,
c

av  Ulf  Nilsson   (fp),   Inger  Davidson  (kd),
Margareta  Pålsson  (m),  Ana Maria  Narti  (fp),
Sofia Larsen (c), Tobias Billström  (m)  och  Ewa
Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:Ub438 yrkande 12 och
2004/05:Ub2 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi vill bevara och  bygga ut de öppna förskolorna.
Dessa är en viktig del  i  en  flexibel  barnomsorg.
Kommunerna   måste  också  se  till  att  det  finns
utbildade  förskollärare   som  ansvarar  för  öppna
förskolans verksamhet.

Särskilda yttranden



Utskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges  inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Jämställdhet i förskolan (punkt 6) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Jämställdhetsarbetet i förskolan skall stimuleras så
att  normbrytande  arbete  på  sikt  skall  bli   en
naturlig  del av förskoleverksamheten och att pojkar
och flickor  uppmärksammas  på samma villkor i detta
arbete.   Miljöpartiet   anser   att    arbetet   på
förskolorna  skall  stimuleras så att alla  kommuner
runtom i landet använder  en pedagogik som bygger på
en  medvetenhet  om  nödvändigheten  att  bryta  den
traditionella könsrollsnormen.


2. Förslag om fördelning av statsbidrag till
kommuner för personalförstäkning i förskolan
(punkt 10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet anser att  personaltätheten  i förskolan
bör  öka till i genomsnitt en anställd på fem  barn.
Personaltätheten  i enskilda grupper bör inte heller
väsentligen understiga denna nivå. Folkpartiet anser
dock att det är viktigt  att det klargörs att endast
de   kommuner   som   anställer   behöriga   lärare,
fritidspedagoger och förskollärare  skall  tilldelas
bidrag för personalförstärkning.


3. Förskolans öppettider (punkt 19) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Det finns enligt Vänsterpartiets mening ett behov av
att    förtydliga    kommunernas    skyldighet   att
tillhandahålla barnomsorg under kvällar,  nätter och
helger.

Vänsterpartiet  menar  att  kommunerna även  under
sådan tid skall ha ett ansvar för att tillhandahålla
omsorg i den omfattning som det  behövs  med  hänsyn
till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller
barnets  eget behov, om föräldrarna inte själva  kan
ordna omsorgen.  Vänsterpartiet  avser att återkomma
till frågan i samband med arbetet med ny skollag.

4. Taxebestämmelser (punkt 20) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förskolan  blir  alltmer  en  del  av den  generella
välfärden.  Förskolan gör att barnen  kommer  bättre
rustade till  skolan,  genom  att  de får ett tidigt
stöd  i språkutvecklingen och genom tidiga  insatser
för barn  i  behov  av  särskilt stöd. På detta sätt
tydliggörs förskolans roll i kunskapssamhället och i
det  livslånga  lärandet. Vänsterpartiet  menar  att
visionen skall vara  att förskolan skall omfattas av
samma  princip  som knappast  någon  ifrågasatt  för
skolan:   att  verksamheten   är   avgiftsfri   samt
tillgänglig och likvärdig för alla.


5. Valfrihet mellan olika förskolor (punkterna
25 och 30) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).
Miljöpartiet  anser att valfriheten inom förskolan
bör öka. Ökad mångfald  innebär  att  fler  familjer
hittar en barnomsorg som de tror på och som fungerar
för  just dem. Alla kommuner måste bli skyldiga  att
lämna  bidrag  till  enskild  förskoleverksamhet och
enskild  skolbarnsomsorg, om verksamheten  uppfyller
de kvalitetskrav  som ställs. Miljöpartiet anser att
möjligheten att etablera  en  enskild förskola skall
stärkas  i enlighet med Skollagskommitténs  förslag.
Vi kommer att återkomma till frågan vid behandlingen
av en ny skollag.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag




Propositionen


1. Riksdagen  antar  regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100).

2. Riksdagen godkänner  vad  regeringen  föreslår om
statsbidrag till kommuner för personalförstärkning
i förskolan (avsnitt 7).

Lagförslaget  återfinns  som  bilaga  2  till  detta
betänkande.


Följdmotioner


2004/05:Ub1 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1.    Riksdagen   avslår   regeringens   proposition
2004/05:11.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om utbildningen  av
förskollärare.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av
barnskötare och förskollärare i förskolan.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en frivillig,
kostnadsfri barnskola för 3-6-åringar.

5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett
förslag  i  enlighet  med motionens riktlinjer  om
omsorg och undervisning.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om möjligheterna till
valfrihet     och    kombinationsmöjligheter    av
barnomsorg.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om flexibel skolstart
och barnskolan.

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om målstyrning  av
barnskolan.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
kvalitetsredovisningar för barnskolan.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
kvalitetsutvärdering av barnskolan.

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om etableringsfrihet
för barnskolan.

12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  regeringen
verkställer  riksdagens   beslut   om   en   reell
valfrihet.

13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   vikten  av
familjedaghem.

2004/05:Ub2 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   riksdagens
tidigare  tillkännagivande angående mångfald  inom
barnomsorgen.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om förskolan
som egen skolform.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om begreppet
undervisning i förskolans verksamhet.

4.  Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  om  att
förskolans verksamhet skall styras av en rektor.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om minigrupper  i
förskolan, max 15 barn för  tre-femåringar och max
12 barn i småbarnsgrupperna.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad   i   motionen    anförs    om    en
kvalitetssatsning på barnomsorgen.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  personalen i
förskolan.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  barnskötarnas
roll.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om familjedaghemmens
betydelse.

10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  kommunens
skyldighet   att  i  enlighet   med   föräldrarnas
önskemål erbjuda plats oavsett omsorgsform.

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  den  öppna
förskolans betydelse.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att Skolverket
skall   ha   tillsynsansvar  för   de   fristående
förskolorna.

2004/05:Ub3 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att grupper med
små barn inte skall vara större än maximalt 15 och
för äldre barn inte större än 20 barn.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
personalförstärkning bör  ske  genom  att utbildad
personal anställs.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om    att
personaltätheten  bör  öka  till  i  genomsnitt en
personal på fem barn.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att en särskild
förskollärarutbildning måste införas.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  införa  en
förskollärarlegitimation.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  alla kommuner
skall  bli skyldiga att lämna bidrag till  enskild
förskoleverksamhet  och enskild skolbarnsomsorg om
verksamheten  uppfyller   de   kvalitetskrav   som
ställs.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  kommunerna
skall erbjuda familjedaghem om möjlighet finns och
att  familjedaghemmen  skall  ges  möjlighet  till
pedagogiskt utbyte med förskolorna.

8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att kommunen  inte
skall  vara  den  instans  som är ansvarig för att
utvärdera barnomsorg som drivs av andra huvudmän.

9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att införa mål att
uppnå i förskolan.

10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att  särskilda
språkförskolor skall startas för barn med utländsk
bakgrund.

11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att målsättningen
skall vara  att två tredjedelar av dem som arbetar
med   barn   på   en    förskola    är   utbildade
förskollärare.

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  de  öppna
förskolornas betydelse  för  föräldrar,  barn  och
familjedaghem.

13.   Riksdagen  begär  att  regeringen  verkställer
beslutet om valfrihet i barnomsorgen.

2004/05:Ub4 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om en valfri förskola
av  hög  kvalitet som är till för alla, där barnen
får pedagogisk utveckling genom leken.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att pedagogiken  i
förskolan  skall  grundas  på  lusten för lärandet
genom leken.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  barngruppernas
storlek.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att det skall
finnas       utrymme       för       fortbildning,
kompetensutveckling   och   vidareutbildning   för
förskolans personal.

5.   Riksdagen  begär  att  regeringen   verkställer
riksdagens     beslut    om    valfrihet    enligt
riksdagsprotokoll 2002/03:98.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om etableringsfrihet
för förskolan.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  vikten  av
familjedaghem.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att
utveckla den öppna förskolan och den betydelse den
har för barn, föräldrar och familjedaghem.

9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  vikten av en
jämställd förskola.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  påbörja
modersmålsundervisningen i förskolan.

11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att förskolebarn
skall omfattas av arbetsmiljölagen.


Motioner från allmänna motionstiden
2003


2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):

23.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag om pedagogisk förskola  där grunderna till
att läsa, räkna och skriva läggs.


2003/04:Ub330 av Veronica Palm (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att uppmärksamma  frågan om
en reglering av öppna förskolor i lagstiftningen när
den nya skollagen skall skrivas.

2003/04:Ub379 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om att ge Skolverket
i   uppdrag   att   utfärda   allmänna   råd   för
barngruppernas storlek.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   kommuners
skyldighet  att  införa  ett maximiantal barn  för
barngrupperna i förskolan.

2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att
barngruppernas storlek bör  utgå  från barnens och
personalens perspektiv.

2003/04:Ub416 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram
förslag  till ändring i förskolans läroplan så att
där tydligt  framgår att den pedagogiskt utbildade
personalen  skall   vara   huvudansvarig  för  den
pedagogiska verksamheten.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att införa mål att
uppnå i förskolan och tydliga mål för den allmänna
förskolan.

6.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag till sådan  ändring  i  skollagen  att  en
maxgräns sätts för gruppernas storlek i förskolan.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att  förskolor
skall     bli     skyldiga     att    lämna     in
kvalitetsredovisningar till Skolverket.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att en reform på
sikt  skall  genomföras  som  innebär   att   även
treåringar  kostnadsfritt får gå i allmän förskola
tre timmar om dagen.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att föräldrar som
anlitar heldagsomsorg för sina barn, inte skall få
sänkta  avgifter  under  de  tre  timmar  som  den
allmänna förskolan varar.

11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  ambulerande
förskollärare   skall   kunna  erbjuda  pedagogisk
handledning till familjedaghemmen  så  att  dessas
barn kan ingå i den allmänna förskolan.

12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   att  säkra
familjedaghemmens överlevnad.

13.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om    att
personaltätheten  i  förskolorna  bör  öka  till i
genomsnitt en personal per fem barn.

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om  att  införa
kostnadsfria språkförskolor för barn  med utländsk
bakgrund.

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om stärkt samverkan
mellan förskola och föräldrar.

2003/04:Ub421 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa
och Rolf Lindén (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  att  göra
barnomsorgen tillgänglig  för  dem som arbetar under
kvällar och helger för att skapa  reellt  inflytande
för arbetstagaren över arbetstidens förläggning.

2003/04:Ub425 av Hans Unander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att överväga en översyn  av
lagstiftningen    för    förskoleverksamheten    och
skolbarnsomsorgen.

2003/04:Ub438 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  barnomsorg är
en omsorgsfråga och inte en utbildningsfråga.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om lekens betydelse
för barns utveckling.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  ett  tillägg  i
Skolverkets kvalitetsbegrepp.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  ge Skolverket
i   uppdrag   att   utfärda   allmänna   råd   för
barngruppernas storlek.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  kommuners
skyldighet  att  införa   ett  maxantal  barn  för
barngrupperna i förskolan.

8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att utveckla
värdegrundsarbetet i förskolorna genom  att skriva
in värdegrunden i förskolans läroplan.

9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  tillsyn  och
uppföljning av förskoleverksamhet  och  skolbarns-
omsorg.

10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om    att
familjedaghemmen   skall   ingå   i  den  allmänna
förskolan.

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  bevaka
situationen för de öppna förskolorna med anledning
av den allmänna förskolans införande.

12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  bevara  och
utveckla  fler  öppna  förskolor  med  pedagogiskt
utbildad personal.

13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
arbetsmiljölagen även skall omfatta förskolebarn.

2003/04:Ub444 av Christina Axelsson och Ingela
Thalén (s):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
familjedaghemmen bör omfattas  av  läroplanen  för
förskolan.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om föräldrars  val
mellan familjedaghem och förskola.

2003/04:Ub506 av Veronica Palm m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bra och på sikt kostnadsfri
barnomsorg.

2003/04:Sf400 av Inger Davidson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att arbetet inom
den  öppna  förskolan  skall  tas  till  vara  och
utvecklas, inte  minst  mot  bakgrund av vikten av
denna typ av förskola för ensamstående föräldrar.

2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (kd):

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om deltidstaxor inom
förskolan.

25. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  kvalitet   i
förskoleverksamhet.

26.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  att  ett tak för
barngruppernas storlek bör läggas fast.

27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att
arbetet  inom den öppna förskolan tillvaratas  och
utvecklas.

2003/04:So205 av Inger René (m):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att personalen
inom   förskolan   får  kompetensutveckling   inom
näringslära och kosthållning.


Motioner från allmänna motionstiden
2004


2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

6. Riksdagen beslutar  att  möjligheten att etablera
en enskild förskola skall stärkas  i  enlighet med
Skollagskommitténs förslag.

2004/05:Ub257 av Anna Grönlund Krantz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen   anförs   om   att   jämställa
etableringsfriheten      för      förskolor      med
etableringsfriheten  för  skolor  och sålunda tvinga
kommuner   att   ge   medel  även  till  alternativa
förskolor.

2004/05:Ub277 av Matilda Ernkrans m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  att  initiera  samtal  med
Svenska  Kommunförbundet och Landstings-förbundet om
förutsättningarna  för  att kunna erbjuda barnomsorg
av något slag också för sjuka barn.

2004/05:Ub328 av Ann-Marie Fagerström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  behovet av samlevnads- och
sexualundervisning i förskolan.

2004/05:Ub367 av Helena Frisk (s):

Riksdagen  tillkännager  till   regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder  för att se
till att även föräldrar med obekväm arbetstid  skall
få tillgång till god kvalitativ kommunal barnomsorg.

2004/05:Ub402 av Veronica Palm m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  alla  barns  rätt till
barnomsorg.

2004/05:Ub406 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   att  såväl
kommunala  som  fria  förskolor skall omfattas  av
obligatoriska jämställdhetsplaner i förskolan.

2004/05:Ub430 av Annika Nilsson och Carina Moberg
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs  om  möjligheten att välja
barnomsorg.

2004/05:Ub435 av Mikael Oscarsson (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att ge föräldrarna
större möjlighet att själva ta hand om sina barn.

2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om mer valfrihet inom
förskolan.

2004/05:Sf354 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  arbetet  inom
den  öppna  förskolan  skall  tas  till  vara  och
utvecklas,  inte  minst  mot bakgrund av vikten av
denna typ av förskola för ensamstående föräldrar.

2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
modersmålsundervisning bör inledas i förskolan.

2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att dagens stöd
till  barnfamiljerna  strider  mot  principer  som
rättvisa,  valmöjligheter,  flexibilitet  och  god
fördelningspolitik.

26.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  att följa de tre
kommunala  folkomröstningar  som  genomförts,  där
majoriteten  har  röstat  för  rätten  att   välja
barnomsorgsform,  även  att  själva ha omsorgen om
sina barn.

27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om reservationen från
utbildningsutskottet  (2002/03:UbU)  i  vilken  en
majoritet  av  riksdagspartierna stöder föräldrars
rätt att fritt välja barnomsorgsform.

28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
subsidiaritetsprincipen   som   utgångspunkt   för
familjepolitiken.

29.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  skapa
ekonomiska och praktiska  förutsättningar  för val
mellan olika och flexibla barnomsorgsformer.

31.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om behovet av olika
barnomsorgsformer  och etableringsmöjligheter  för
dessa.

33. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att återinföra fri
etableringsrätt.

2004/05:So395 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om etableringsfrihet
och valfrihet inom barnomsorgen.

2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):

10. Riksdagen  begär  att  regeringen verkar för att
jämställdhetsarbetet i skolan  skall stimuleras så
att  normbrytande  arbete  på sikt  skall  bli  en
naturlig  del  av  förskoleverksamheten   och  att
pojkar   uppmärksammas   på   samma   villkor  som
flickorna i detta arbete.



Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100)