Utbildningsutskottets betänkande

2004/05:UBU2

Utgiftsområde 15 Studiestöd

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till
anslag m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2005 samt 23 motionsyrkanden. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag på samtliga punkter
och avstyrker motionsyrkandena.

Regeringens budgetförslag innebär att anslagen för
studiehjälp och studiemedel anpassas till förväntat
studerandeantal. Anslaget för studiemedel minskas
också med 50 miljoner kronor som i stället tillförs
anslag 25:4 Rekryteringsbidrag. Eftersom
rekryteringen successivt beräknas öka föreslås
anslaget för detta ändamål öka med sammantaget cirka
350 miljoner kronor. Anslaget till vissa
organisationer som fördelas av LO, TCO och Statens
institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus)
förblir oförändrat för budgetåret 2005. Bidrag till
kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk och stödet till
produktion av studielitteratur för
högskolestuderande som är synskadade,
rörelsehindrade eller dyslektiker behålls på dagens
nivå.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisar i
särskilda yttranden sina budgetalternativ för
utgiftsområdet. Moderaterna har en annan prognos vad
gäller antalet studerande med studiemedel och
föreslår därför drygt 130 miljoner kronor mindre på
anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Även Folkpartiet har
en annan prognos och minskar anslaget med 200
miljoner kronor. Folkpartiet vill höja totalbeloppet
för studerande med 400 kr per månad och sänka den
högre bidragsnivån för vuxna som läser på
gymnasienivå från 82 % till 60 %. Moderaterna och
Folkpartiet vill ta bort rekryteringsbidraget medan
Centerpartiet föreslår en ökning. Moderaterna vill
även avskaffa anslaget till korttidsstudier medan
Folkpartiet föreslår en minskning med 40 miljoner
kronor. Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår
att anslaget för korttidsstudier avskaffas men
överför 20 miljoner kronor till anslaget till
rekryteringsbidrag. Dessa medel - som motsvarar de
som i dag fördelas av Sisus - skall i stället
fördelas av Centrala studiestödsnämnden. I bilaga 2
finns en översikt över regeringens och
oppositionspartiernas förslag till anslag för år
2005 inom utgiftsområdet.
I betänkandet finns reservationer från
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet till förmån för yrkanden på andra
punkter än anslagen för 2005.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd
för budgetåret 2005, m.m.

Riksdagen
a) godkänner att under 2005 lån tas upp i
Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp
om 140 000 000 000 kr; därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 15 punkt 1,
b) bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala
ändamål beställa produktion av studielitteratur
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 4 000 000 kr efter 2005; därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 15 punkt 2 och
c) för budgetåret 2005 anvisar anslagen under
utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställningen
i bilaga 2 till detta betänkande; därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 15
punkt 3 och avslår motionerna
2004/05:Ub321 yrkandena 1 och 5,
2004/05:Ub419 yrkande 1,
2004/05:Ub448,
2004/05:Ub469 yrkande 9 och
2004/05:Ub485 yrkande 2.

2. Beloppet för studiebidrag inom
studiehjälpen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub469 yrkande 1.
Reservation 1 (kd)

3. Studiemedel till studenter med barn

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub321 yrkande 2,
2004/05:Ub441 yrkande 8 och
2004/05:Sf363 yrkande 24.
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)

4. Bidragsandelen i studiemedel

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 10,
2004/05:Ub324 yrkande 2 och
2004/05:Ub469 yrkande 5.
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (c)

5. Stöd till högre utbildning på
minoritetsspråk

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub353.

6. Inkomstprövningen vid beviljande av
studiemedel (fribeloppet)

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub207,
2004/05:Ub232,
2004/05:Ub259 yrkande 2,
2004/05:Ub290 yrkande 2,
2004/05:Ub321 yrkande 8 och 9 samt
2004/05:Ub469 yrkande 6.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (fp)
Reservation 8 (kd)

7. Studiemedelsbelopp i direkt proportion
till uppnådda studieresultat

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub321 yrkande 6.
Reservation 9 (fp)

Stockholm den 30 november 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp)*, Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s),
Margareta Pålsson (m)*, Louise Malmström (s), Ana
Maria Narti (fp)*, Sofia Larsen (c)*, Sören Wibe
(s), Tobias Billström (m)*, Mikaela Valtersson (mp),
Christer Adelsbo (s), Ewa Björling (m)* och Torsten
Lindström (kd)*.

* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt
1.

2004/05

UbU2

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen har den 24 november 2004 fastställt
utgiftsramen för 2005 för utgiftsområde 15
Studiestöd till 20 995 726 000 kr (prop. 2004/05:1
Budgetpropositionen för 2005, bet. FiU1, rskr. 47).

I utgiftsområdet ingår de två stora
studiestödssystemen: studiehjälp till ungdomar i
gymnasial utbildning och studiemedel för
vuxenutbildning och högskoleutbildning. Systemen
regleras i studiestödslagen (1999:1395) och
studiestödsförordningen (2000:655). Studiehjälp och
studiemedel administreras av Centrala
studiestödsnämnden (CSN).
Vidare finns inom utgiftsområdet
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande och bidrag
vid korttidsstudier. Rekryteringsbidrag beslutas av
CSN men prövningen av vilka som skall få bidraget
görs huvudsakligen av de sökandes hemkommuner. En
särskild satsning inom rekryteringsbidraget som
påbörjades under 2004 och som fortsätter under 2005
innebär att kommuner och landsting får rekrytera
anställda inom vård, skola och omsorg till studier
på halvtid med rekryteringsbidrag. Bidraget regleras
dels i lag (2002:362), dels i förordning (2002:744).
Korttidsstudiestödet regleras i förordning
(2001:362) och administreras av LO, TCO och Statens
institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus).
Utgiftsområdet omfattar också anslag som
finansierar räntesubventioner och avskrivningar av
studielån, bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning för funktionshindrade och vid
viss föräldrautbildning i teckenspråk samt bidrag
för produktion av studentlitteratur för studenter
som är synskadade, rörelsehindrade eller
dyslektiker.
Utskottet tar i det följande först upp regeringens
redovisning av resultaten av utgiftsområdet.
Därefter behandlas regeringens förslag till
anslagsbelopp tillsammans med motioner som rör
dessa. Sist behandlas motioner som rör förändringar
i befintliga regler för studiestödet.

Resultat

Studiestödet hör till politikområdet
Utbildningspolitik. Resultatinformation om
studiestödet lämnas därför i det avsnitt av
budgetpropositionen som handlar om utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning och där
bedömningarna om detta politikområde redovisas.

Antalet studerande som fick studiehjälp under 2003
uppgick till cirka 400 000, vilket är en ökning med
cirka 3 % jämfört med 2002. Ökningen hänger enligt
regeringen samman med befolkningsutvecklingen i
åldrarna 16-19 år. Antalet studerande som fick
inackorderingstillägg var cirka 7 800, vilket är en
ökning med drygt 13 % jämfört med 2002. Ökningen
förklaras till stod del av att antalet friskolor har
ökat under de senaste åren. Det behovsprövade extra
tillägget lämnades till närmare 16 500 studerande,
vilket är en minskning med cirka 5 % jämfört med
föregående år. Av det totala antalet studerande som
haft studiehjälp var 49 % kvinnor. Regeringen gör
bedömningen att studiehjälpen har bidragit till att
i princip alla ungdomar, oavsett deras ekonomiska,
geografiska och sociala situation, har kunnat få en
gymnasial utbildning.
Under 2003 fick närmare 17 200 studerande
studiemedel på grundskolenivå, vilket är en
minskning med cirka 14 % jämfört med 2002. Av de
studerande på grundskolenivå fick drygt hälften
studiemedel med en högre bidragsnivå (82 % av
totalbeloppet) än det normala (34,5 % av
totalbeloppet). Närmare 100 300 studerande fick
studiemedel på gymnasienivå under 2003, en minskning
med 9 % jämfört med 2002. Regeringen bedömer att den
minskade efterfrågan på studiemedel bland
vuxenstuderande beror på ett minskat antal
utbildningsplatser. Av de vuxna studerande på
gymnasial nivå fick cirka 30 % studiemedel med den
högre bidragsnivån. Anledningen till att antalet
vuxna med studiemedel på grundläggande och gymnasial
nivå har minskat är enligt regeringen att det
statliga stödet till vuxenutbildningen har minskat
sedan Kunskapslyftet avslutades 2002.
Lånebenägenheten, dvs. antalet personer som tar
lån i förhållande till antalet studerande som har
rätt till bidrag, sjönk något jämfört med tidigare
år bland de studerande på grundskole- och
gymnasienivå. Under 2003 tog närmare 64 % av de
studerande lån. Antalet studerande som fick
tilläggslån eller merkostnadslån minskade under
2003. Regeringen bedömer att de olika stöden har
bidragit till att upprätthålla antalet vuxna
studerande på grundläggande och gymnasial nivå.
Under 2003 har antalet studerande med studiemedel
på eftergymnasial nivå ökat med närmare 10 000
(motsvarande 3 %) till totalt 320 200 personer. Av
dessa studerade 92 % inom grundläggande
högskoleutbildning. Drygt 8 % fick studiemedel för
annan eftergymnasial utbildning, t.ex. kvalificerad
yrkesutbildning och kompletterande utbildning. Cirka
200 personer fick studiemedel för forskarutbildning.
Studiemedel med den högre bidragsnivån lämnades till
cirka 1 200 studerande.
Lånebenägenheten för studerande på eftergymnasial
nivå sjönk något under 2003. Cirka 82 % av
studiemedelstagarna hade lån under 2003, jämfört med
cirka 83 % under 2002. Övriga hade enbart bidrag.
Under 2003 lämnades tilläggslån till cirka 23 500
studerande, en ökning med cirka 21 % jämfört med
2002. Merkostnadslån lämnades till närmare 30 000
studerande, en minskning med cirka 9 % jämfört med
2002.
Regeringen bedömer att studiemedlen efter 2001 års
studiestödsreform med en högre bidragsdel, ett högre
fribelopp och möjligheten till tilläggslån har fått
en utformning som i hög grad innebär att personer
kan studera utan att begränsas av sina ekonomiska
resurser.
Under 2003 fick cirka 21 000 vuxenstuderande
rekryteringsbidrag, varav cirka 4 100 fick bidrag
för studier på grundskolenivå, cirka 14 600 för
studier på gymnasienivå och närmare 2 700 för
studier på båda nivåerna. Antalet studerande
motsvarar 70 % av de medel som fanns tillgängliga
för bidraget för 2003. Orsaken till att många
kommuner inte förbrukat sina resursramar är enligt
regeringen bl.a. att det tar tid att utveckla de
administrativa formerna för att hantera
rekryteringsbidraget, men man gör också bedömningen
att nyttjandegraden kommer att öka under 2004.
Bidraget kan utgå med ett generellt eller ett högre
belopp. Drygt 53 % av de studerande fick det högre
beloppet. Drygt 29 % av de studerande var män. Av
det totala antalet studerande med rekryteringsbidrag
under 2003 rekryterades närmare 75 % från målgruppen
arbetslösa, drygt 22 % från gruppen som riskerar
arbetslöshet och närmare 3 % från gruppen personer
med funktionshinder som behöver extra studietid för
att uppnå studiemålen. Av de studerande har 93 %
läst på heltid. Endast 2 % valde en studietakt på 20
%.
Bidrag till vissa funktionshindrade elever i
gymnasieskolan (Rh-bidrag) lämnades till drygt 400
studerande under 2003. Bidrag för att delta i
teckenspråksutbildning för föräldrar utbetalades
2003 till cirka 260 föräldrar.
Antalet högskolestuderande med synskada eller
annat läshandikapp som utnyttjade Talboks- och
punktskriftsbibliotekets studentlitteraturservice
2003 var 1 100, en ökning med 26 %. Regeringen
bedömer att utbyggnaden av högskolan sedan slutet av
1990-talet har inneburit ett ökat antal studenter,
vilket också lett till en ökning av antalet
funktionshindrade i högskolan.
Bidrag vid korttidsstudier fördelades 2003 till
cirka 11 500 personer, vilket är en minskning med
drygt 5 500 personer jämfört med 2002. Regeringen
menar att minskningen i huvudsak beror på att
riksdagen under 2002 tillfälligt anslog extra medel
för stödet och att denna möjlighet saknades för
2003. Regeringen bedömer att resultatet av
verksamheten bidrar till att uppfylla målen för
studiestödsverksamheten.

Anslag m.m. för budgetåret 2005

25:1 Studiehjälp m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 3 289 922 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:1
Studiehjälp m.m

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:1 Studiehjälp m.m. för budgetåret 2005 anvisar
ett ramanslag på 3 289 922 000 kr. Anslaget
finansierar studiebidrag, inackorderingstillägg och
extra tillägg till ungdomar som studerar på
gymnasienivå. Studiebidraget utgår 10 månader per år
med 950 kr per månad. Anslagsbeloppet påverkas av
att antalet ungdomar i aktuell ålder är fler än
tidigare och utgifterna beräknas därför öka med
omkring 190 miljoner kronor under 2005.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp.

25:2 Studiemedel m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 10 402 918 000
kr, för budgetåret 2005 under anslaget 25:2
Studiemedel m.m. och därmed avslå
motionsyrkanden om andra belopp.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (fp).

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:2 Studiemedel m.m. för budgetåret 2005 anvisar
ett ramanslag på 10 402 918 000 kr.

Anslaget finansierar utgifter för studiemedel i
form av studiebidrag och pensionsavgifter.
Utgiftsnivån är främst beroende av antalet
studiestödsplatser. Därutöver påverkas utgiften av
bl.a. de studerandes studieomfattning, studietid,
benägenhet att utnyttja studiebidraget samt uppgiven
inkomst som överstiger friloppsgränserna. Utgiften
på anslaget påverkas också av ersättningsnivåns
koppling till prisbasbeloppet. En sådan uppräkning
av anslaget har gjorts. En överföring till anslag
25:4 Rekryteringsbidrag för att finansiera de s.k.
kombinationsutbildningarna innebär att utgifterna
beräknas minska med cirka 50 miljoner kronor 2005.
Från och med 2006 beräknas utgifterna på anslaget
öka med 450 miljoner kronor till följd av att ett
barntillägg för studerande har aviserats av
regeringen. Regeringen meddelar vidare att 100
miljoner kronor avsätts fr.o.m. den 1 juli 2006 och
totalt 250 miljoner kronor fr.o.m. 2007 för att
förändra studiestödssystemet så att fler äldre får
möjlighet att finansiera sin utbildning med
studiemedel.
Tidigare överföringar av utbildningar till
studiemedelssystemet ökar utgifterna med 21 miljoner
kronor. Både antalet studerande med det generella
och det högre bidraget väntas minska 2005 och
utgifterna på anslaget beräknas därför bli 240
miljoner kronor lägre än anslagna medel 2004.
Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419
yrkande 1 att anslaget minskas med 130 430 000 kr
eftersom man gör en annan prognos av antalet
studerande. Anslaget 25:2 föreslås även bestrida
utgifter för korttidsstudier, men med en oförändrad
anslagsnivå (se vidare under 25:7).
Även Folkpartiet gör i motion 2004/05:Ub485
yrkande 2 en annan prognos än regeringen vad gäller
antalet studerande och minskar anslagsbeloppet med
200 miljoner kronor. I motion 2004/05:Ub321 yrkande
1 föreslår Folkpartiet att totalbeloppet för alla
studerande skall höjas med 400 kr per månad och att
uppräkning därefter sker i förhållande till
prisutvecklingen. Höjningen medför en kostnad om
cirka 400 miljoner kronor per år och täcks av
Folkpartiets övriga förändringar i systemet.
Folkpartiet föreslår i samma motion (yrkande 5)
också att den högre bidragsnivån för vuxna som läser
på gymnasienivå sänks från 82 till 60 %.

U t s k o t t e t har inget att invända mot
regeringens medelsberäkning. Riksdagen bör med
avslag på motionsyrkandena anvisa 10 402 918 000 kr.
Förslaget om höjt totalbelopp avvisas då detta inte
ryms inom den av riksdagen fastlagda utgiftsramen
för 2005.

25:3 Studiemedelsräntor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 5 343 723 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:3
Studiemedelsräntor m.m.
Riksdagen bör vidare godkänna regeringens
förslag om upplåning för studielån.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:3 Studiemedelsräntor m.m. för budgetåret 2005
anvisar ett ramanslag på 5 343 723 000 kr.

Anslaget finansierar räntor på och avskrivningar
av studielån som tas upp i Riksgäldskontoret samt
avskrivningar av äldre typer av studielån.
En övervägande del av anslagsbelastningen utgörs
av räntekostnader för lån tagna i Riksgäldskontoret.
Till följd av att återbetalningarna i det nya
annuitetslånet ännu är relativt begränsade
fortsätter den totala skuldstocken och därmed
räntekostnaderna att öka för 2005.
Regeringen föreslår också att riksdagen skall
godkänna att under 2005 lån tas upp i
Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp om
140 miljarder kronor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen tillstyrker
det föreslagna anslagsbeloppet. Riksdagen bör också
godkänna att under 2005 lån tas upp i Riksgälden
intill ett belopp om 140 miljarder kronor.

25:4 Rekryteringsbidrag

Utskottets förslag i korhet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 1 805 811 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:4
Rekryteringsbidrag. Därmed avvisar riksdagen
yrkanden om avskaffande av anslaget
respektive andra belopp under anslaget.
Jämför särskilda yttranden 1(m), 2 (fp), 3
(kd) och 4 (c).

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:4 Rekryteringsbidrag för budgetåret 2005 anvisar
ett ramanslag på 1 805 811 000 kr.

Utgifterna är främst beroende av kommunernas
förmåga att rekrytera vuxna till studier. Utgifterna
på anslaget påverkas också av ersättningsnivåns
koppling till prisbasbeloppet. En sådan uppräkning
av anslaget har gjorts.
Anslaget infördes 2003. Regeringen menar att
kommunerna nu har kommit till rätta med de
svårigheter med att få i gång
rekryteringsverksamheten som initialt uppstod och
bedömer därför att rekryteringen successivt kommer
att öka. Vidare kommer de politiska prioriteringar
som gjorts i 2003 och 2004 års vårpropositioner att
innebära att uppbyggnaden av rekryteringsbidraget
fortsätter samtidigt som den s.k.
kombinationsutbildningen slutförs under budgetåret
2005. Utgifterna beräknas därför öka under 2005 med
cirka 350 miljoner kronor jämfört med 2004, varav
satsningen på den s.k. kombinationsutbildningen
utgör drygt 200 miljoner kronor.

Moderaterna avvisar i motion 2004/05:Ub419 yrkande 1
rekryteringsbidraget och föreslår att anslagsposten
avskaffas. Detta är en följd av att Moderaterna
under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning samlar alla vuxenutbildningar
i en anslagspost.

Även Folkpartiet vill avskaffa anslaget i motion
2004/05:Ub485 yrkande 2 med motiveringen att det är
orättvist att personer som är över 25 år och redan
har gjort sitt inträde på arbetsmarknaden skall
gynnas i studiemedelssystemet.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub469
yrkande 9 ett tillägg på anslaget med 20 miljoner
kronor. Medlen motsvarar den del av anslaget 25:7
Bidrag till vissa organisationer m.m. som
Folkpartiet anser bör behållas (se vidare under
25:7).
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub448 att
anslaget för rekryteringsbidrag skall öka med 50
miljoner kronor. 20 miljoner kronor av dessa
överförs från anslaget 25:7 Bidrag till vissa
organisationer m.m. (se vidare under 25:7).
Motionärerna menar att det ur perspektivet livslångt
lärande är fel att rekryteringsbidrag inte kan
erhållas av personer över 50 år.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet för
rekryteringsbidrag och därmed också avslår motioner
om avskaffande av anslaget och andra
anslagsberäkningar. Utskottet vill erinra om att
inom ramen för de tillfälliga resurserna får
rekryteringsbidrag lämnas till personer mellan 25
och 55 år som är anställda inom verksamhet som helt
eller till betydande del finansieras av kommuner
eller landsting.

25:5 Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 61 520 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:5
Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:5 Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i
teckenspråk för budgetåret 2005 anvisar ett
ramanslag på 61 520 000 kr.

Anslaget finansierar dels kostnader för resor och
boende för döva och hörselskadade elever vid
riksgymnasierna i Örebro och för elever vid Rh-
anpassad gymnasial utbildning i Göteborg,
Kristianstad, Stockholm och Umeå, dels kostnader för
anordnande av teckenspråksutbildning för vissa
föräldrar och utgifter för deltagandet i
utbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen tillstyrker
det föreslagna anslagsbeloppet.

25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 28 073 000 kr
under anslaget 25:6 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål.
Riksdagen bör vidare ge regeringen det
begärda bemyndigandet att under 2005 beställa
produktion av viss studielitteratur.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 2005 anvisar ett ramanslag på 28 073 000
kr.

Anslaget finansierar stöd till produktion av
studielitteratur för högskolestuderande som är
synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker och
disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket.
Budgetåret 2004 tillfördes anslaget 2 miljoner
kronor. För 2005 bedöms behovet av studielitteratur
vara oförändrat.
Regeringen begär också riksdagens bemyndigande att
under 2004 för ramanslaget 25:6 beställa produktion
av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 4 000 000 kr
efter 2005.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen tillstyrker
det föreslagna anslagsbeloppet. Riksdagen bör också
bemyndiga regeringen att för ramanslaget 25:6
beställa produktion av studielitteratur i den
omfattning som regeringen begärt.

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 63 759 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:7
Bidrag till vissa organisationer m.m. och
därmed avslå motionsyrkanden om att avskaffa
anslaget och om andra belopp.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3
(kd) och 4 (c).

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. för
budgetåret 2005 anvisar ett ramanslag på 63 759 000
kr.

Anslaget finansierar bidrag vid studier under
kortare tid och fördelas av LO, TCO och Statens
institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus).
Bidrag utgår för vissa studiecirklar, kortare kurser
vid folkhögskola, viss kommunal och statlig
vuxenutbildning samt vuxenutbildning för
utvecklingsstörda.
Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419
yrkande 1 att anslaget avskaffas och att medel för
korttidsstudier hanteras inom studiemedelssystemet.
I motion 2004/05:Ub485 yrkande 2 föreslår
Folkpartiet en minskning av anslaget med 40 miljoner
kronor.
Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att
anslaget avskaffas. I motion 2004/05:Ub469 yrkande 9
respektive 2004/05:Ub448 hävdas att huvudmannen för
bidrag för korttidsstudier bör vara Centrala
studiestödsnämnden snarare än fackförbund.
Anslagsposten stryks därför men 20 miljoner kronor,
motsvarande det korttidsstudiestöd som fördelas av
Sisus, läggs till 25:4 Rekryteringsbidrag.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen tillstyrker
det föreslagna anslagsbeloppet och därmed också
avslår yrkanden om andra belopp och avskaffande av
anslaget. Utskottet anser, liksom tidigare (bet.
2003/04:UbU2), att rekryteringen till
korttidsstudier underlättas om bidraget fördelas av
LO, TCO och Sisus.

Beloppet för studiebidrag inom
studiehjälpen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå förslaget om höjning av
studiebidraget från den 1 juli 2006.
Jämför reservation 1 (kd).

Motionen

Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub469 yrkande 1 att
studiebidragsdelen i studiehjälpen skall höjas och
föreslår en nivå på 1 050 kr per månad. Höjningen
bör träda i kraft den 1 juli 2006.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Utskottet behandlade ett liknande yrkande under
förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU2) och hänvisade då
till Regeringskansliets beredning av
Studiehjälpsutredningens betänkande Ekonomiskt stöd
vid ungdomsstudier (SOU 2003:28). Utredarens uppdrag
var att klargöra studiehjälpens syfte, dess roll som
studiestöd i relation till olika ekonomiska
samhällsstöd, främst på det familjepolitiska
området, samt graden av måluppfyllelse i systemet.
Eftersom beredningsarbetet fortfarande pågår anser
utskottet att riksdagen bör avvakta detta innan
beslut fattas om studiehjälpens utformning.

Studiemedel till studenter med barn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om förändringar
vad gäller studiemedel till studerande med
barn med hänvisning till kommande förslag
från regeringen.
Jämför reservationerna 2 (fp) och 3 (kd).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub321 yrkande
2 att studenter och övriga vuxenstuderande med barn
skall ges möjlighet att erhålla tilläggslån på 3 000
kr i månaden. Förslaget finansieras genom att man
avskaffar möjligheten till ett motsvarande
tilläggslån till personer över 25 år som haft hög
arbetsinkomst de senaste åren. Folkpartiet menar att
det är ett stort problem att trygghetssystemen inte
alls harmoniserar med de studerandes situation.

Kristdemokraterna föreslår i motionerna
2004/05:Ub441 yrkande 8 och 2004/05:Sf363 yrkande 24
att ett barntillägg införs i studiemedelssystemet.
Barntillägget bör enligt Kristdemokraterna beräknas
per barn, inte per student. Motionärerna pekar på
att utformningen av regeringens reform inte har
preciserats och uppger att man kommer att följa
utvecklingen i denna fråga noga.

U t s k o t t e t konstaterar att regeringen
aviserat att barntillägg för studerande med barn
kommer att införas budgetåret 2006. Riksdagen bör
därför avslå motionsyrkandena i avvaktan på
regeringens förslag.

Bidragsandelen i studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå förslag om höjning av
bidragsdelen i studiemedelssystemet.
Jämför reservationerna 4 (kd) och 5 (c).

Motionerna

Kristdemokraterna framför i motion 2004/05:Ub469
yrkande 5 att principen hälften lån och hälften
bidrag på sikt bör gälla för studiemedlen för
universitets- och högskolestudier. I ett första steg
skall bidragsdelen höjas till 36 % av totalbeloppet
höstterminen 2006. För detta har Kristdemokraterna
beräknat en höjning av anslaget till studiemedel med
150 miljoner kronor för 2006 och med 300 miljoner
kronor mer 2007.

Centerpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub276
yrkande 10 att bidrag och lån skall utgöra vardera
50 % av totalbeloppet i studiemedelssystemet.
Liknande yrkande framförs i motion 2004/05:Ub324 (c)
yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet behandlade liknande yrkanden under förra
riksmötet (bet. 2003/04:UbU2) och anförde då
följande. Studiemedelssystemet skall göra det
möjligt för människor att studera oavsett vilka
ekonomiska resurser de har själva. Bidragsnivån i
studiemedlen har visat sig ha stor betydelse för
systemets rekryteringsfrämjande förmåga. Av den
anledningen höjdes också den normala bidragsnivån
högst påtagligt när det nya studiemedelssystemet
trädde i kraft den 1 juli 2001 (prop. 1999/2000:10,
bet. UbU7, rskr. 96). Värdet av en hög bidragsandel
är således väl känd av regeringen. Ett
tillkännagivande om att på sikt - men utan angivande
av tidpunkt - höja bidragsdelen till 50 % av
totalbeloppet är enligt utskottets mening inte
lämpligt. Varje höjning av bidragsnivån får stora
effekter på statens kostnader, och måste därför
vägas mot andra viktiga ändamål inom
utbildningssektorn eller andra samhällssektorer. Den
höjning av bidragsnivån till 36 % av totalbeloppet
som förordas i Kristdemokraternas motion, ryms inte
inom den beräkning av utgifterna för åren 2006 och
2007 som riksdagen nyligen har godkänt (prop.
2004/05:1 volym 1 punkterna 11 och 12, bet. FiU1).

Stöd till högre utbildning på
minoritetsspråk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett yrkande om att
studenter som läser på ett minoritetsspråk
utomlands skall få ett särskilt bidrag till
merkostnader. Utskottet hänvisar till
möjligheterna till merkostnadslån.

Motionen

Vikten av att de nationella minoritetsspråken i
Sverige får stöd från samhället för att hållas
levande tas upp i motion 2004/05:Ub353 (fp).
Motionären pekar på att det är svårt att i Sverige
ge högre utbildning på minoritetsspråken, medan
dessa språk har en betydligt starkare ställning i
andra länder. Det bör därför vara möjligt att få ett
särskilt stöd för att bedriva studierna utomlands.
Stödet bör utformas som ett utökat studiebidrag som
söks hos CSN.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Utskottet behandlade motsvarande motionsyrkande
under förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU2). Liksom då
hänvisar utskottet till de regler som gäller för
studiemedel vid studier utomlands som tar hänsyn
till kostnadsläget i studielandet. För merkostnader
i form av resor och studieavgifter kan studenten få
särskilt lån. Dessa regler gäller för
studiemedelsberättigade studier utomlands, oavsett
ämne. Motionen handlar om att merkostnader för den
som läser på ett minoritetsspråk skulle finansieras
med bidrag. Utskottet är inte berett att ställa sig
bakom en särbehandling av studier just på
minoritetsspråk.

Inkomstprövningen vid beviljande av
studiemedel (fribeloppet)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
avskaffa inkomstprövningen i studiemedlet.
Yrkandet om höjning av fribeloppsgränsen bör
också avslås.
Jämför reservationer 6 (m), 7 (fp) och 8
(kd).

Gällande bestämmelser

Studiemedel med fullt belopp lämnas bara om den
studerandes inkomst under ett kalenderår inte är
högre än ett visst belopp, kallat fribeloppet. Har
den studerande högre inkomst än fribeloppet
reduceras det belopp som hon eller han kan få i
studiemedel för det halvåret med 50 % av den del av
inkomsten som överstiger fribeloppet. Bidragsdelen
och lånedelen minskas proportionellt (3 kap.
studiestödslagen).

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2004/05:Ub259 att högre
utbildning skall löna sig även ekonomiskt och att
ett sätt att bidra till högre lönsamhet är att
försöka minska studenternas skuldsättning.
Moderaterna föreslår därför att fribeloppsgränsen
avskaffas (yrkande 2). Liknande yrkanden framförs i
motionerna 2004/05:Ub207 (m), 2004/05:Ub232 (m) och
2004/05:Ub290 (m) yrkande 2. I motionerna hävdas att
den studerande själv skall få bestämma över sin
ekonomi och att studielånet ändå alltid skall
betalas tillbaka

Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub321 yrkande 8
att regeringen skall återkomma till riksdagen med en
strategi för hur fribeloppsgränsen skall avskaffas.
Fribeloppet leder enligt Folkpartiet i många fall
till att arbete bestraffas så att studenter drabbas
av marginaleffekter och fastnar i en fälla där det
är svårt att påverka sin egen ekonomiska situation.
Fribeloppet bör höjas för att undan för undan tas
bort helt och Folkpartiet föreslår (yrkande 9) att
gränsen för vad en student får tjäna innan
studiemedlen skärs ner inledningsvis skall höjas
från 250 % till 300 % av basbeloppet.
Kristdemokraterna menar i motion 2004/05:Ub469
yrkande 6 att inkomsttaket (fribeloppet) skall tas
bort, dvs. det skall vara fritt för studenter att
komplettera bidragsdelen med eget arbete utan att
bidragsdelen i studiemedlen påverkas. Ett högre
bidrag kombinerat med borttaget inkomsttak ger
möjlighet att minska studielånen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Liksom när motsvarande yrkanden
behandlades vid förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU2)
hänvisar utskottet till att med de regler som gäller
i dag finns det goda möjligheter för studenter att
begränsa sin skuldsättning om de har arbetsinkomster
vid sidan av studiemedlen. Om inkomstprövningen
skulle avskaffas utan några andra förändringar av
studiemedelssystemet skulle även personer med mycket
höga inkomster få rätt till bidragsdelen. Det skulle
kunna leda till stora kostnadsökningar för staten
som enligt utskottets mening inte är skäliga.

Studiemedelsbelopp i direkt
proportion till uppnådda
studieresultat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig för ett system
med "peng per poäng".
Jämför reservation 9 (fp).

Motionen

Folkpartiet menar i motion 2004/05:UbU321 yrkande 6
att studiemedelssystemet måste bli mer flexibelt och
följsamt i förhållande till den enskilde studenten
och föreslår att fler avklarade poäng skall leda
till en successiv upptrappning av studiestödet,
"peng per poäng". Man menar att modellen uppmuntrar
till flit men gör det också möjligt för studenter
med en tillfällig svacka i sina studier att
fortsätta sin utbildning på lägre fart utan att helt
bli utan ekonomiskt stöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Riksdagen har behandlat motsvarande yrkande flera
gånger tidigare, senast hösten 2003 (bet.
2003/04:UbU2). Liksom då hänvisar utskottet till att
Studiestödsutredningen kom fram till att nackdelarna
med ett sådant system överväger fördelarna
(Sammanhållet studiestöd, SOU 1996:90 s. 113 f.).
Utskottet delar utredningens uppfattning att
huvudprincipen bör vara att studiestödet inte skall
verka styrande på valet av utbildning. Om ett system
med "peng per poäng" infördes skulle det kunna
förstärka lockelsen för studenter att välja kurser
som anses lätta framför sådana som anses mer
krävande.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.

1. Beloppet för studiebidrag inom studiehjälpen
(punkt 2) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub469 yrkande 1.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att studiebidragsdelen i
studiehjälpen skall höjas och föreslår en nivå på
1 050 kr per månad. Denna förändring bör träda i
kraft den 1 juli 2006.

2. Studiemedel till studenter med barn (punkt
3) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub321 yrkande 2
samt avslår motionerna
2004/05:Ub441 yrkande 8 och
2004/05:Sf363 yrkande 24.

Ställningstagande

Studerande föräldrar befinner sig i en mycket utsatt
ekonomisk situation och åtgärder för att förbättra
den behöver vidtas. Folkpartiet anser att studenter
och övriga vuxenstuderande med barn skall ges
möjlighet till tilläggslån på 3 000 kr i månaden.
Resurserna till detta anvisar Folkpartiet genom att
avskaffa möjligheten till ett motsvarande
tilläggslån till personer över 25 år som haft hög
arbetsinkomst de senaste åren.

3. Studiemedel till studenter med barn (punkt
3) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub441 yrkande 8 och
2004/05:Sf363 yrkande 24
samt avslår motion
2004/05:Ub321 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har i flera år krävt införandet av
ett särskilt barntillägg i studiemedlen. Regeringen
har äntligen aviserat en satsning 2006 men inte
specificerat utformningen av barntillägget i
budgetpropositionen. Vi anser att införandet av ett
barntillägg måste beräknas per barn, inte per
student. I vår budgetmotion finansieras även en
höjning av garantinivån i föräldraförsäkringen till
230 kr per dag, något som särskilt skulle gynna
studenter som får barn under studietiden.

4. Bidragsandelen i studiemedel (punkt 4) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub469 yrkande 5
samt avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 10 och
2004/05:Ub324 yrkande 2.

Ställningstagande

Studiestödet skall konstrueras så att många
attraheras av högre studier samtidigt som det
uppmuntrar till personligt ansvarstagande för den
egna ekonomin och därmed också indirekt för
samhällets ekonomi. På sikt bör principen hälften
bidrag, hälften lån gälla. Kristdemokraterna
föreslår att bidragsdelen höjs till 36 % av
totalbeloppet höstterminen 2006. Därför satsar vi
150 miljoner kronor mer än regeringen 2006 och 300
miljoner kronor mer 2007.

5. Bidragsandelen i studiemedel (punkt 4) -
c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 10 och
2004/05:Ub324 yrkande 2
samt avslår motion
2004/05:Ub469 yrkande 5.

Ställningstagande

Ett nytt och förbättrat studiefinansieringssystem
bör byggas där bidrag och lån skall utgöra vardera
50 % av totalbeloppet i studiemedelssystemet. Även
återbetalningsreglerna bör förändras. Systemets
viktigaste uppgift bör vara att förverkliga
samhällets intresse i att den enskilde medborgaren
satsar på högre utbildning och att främja
rekryteringen genom att undanröja sociala och
ekonomiska hinder för högre studier.

6. Inkomstprövningen vid beviljande av
studiemedel (fribeloppet) (punkt 6) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub207,
2004/05:Ub232,
2004/05:Ub259 yrkande 2 och
2004/05:Ub290 yrkande 2
samt avslår motionerna
2004/05:Ub321 yrkandena 8 och 9 samt
2004/05:Ub469 yrkande 6.

Ställningstagande

Högre utbildning skall löna sig även ekonomiskt. Ett
sätt att bidra till högre lönsamhet är att på olika
sätt försöka minska studenternas skuldsättning.
Bland annat vill vi helt ta bort fribeloppet och
göra det möjligt för studenterna att arbeta utan att
få minskade studiemedel. Kopplingen mellan inkomst
och möjligheten att låna i studiemedelssystemet
måste tas bort eftersom det är studenten själv som
skall avgöra hur han eller hon vill lägga upp sitt
liv, inte staten.

7. Inkomstprövningen vid beviljande av
studiemedel (fribeloppet) (punkt 6) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub321 yrkandena 8 och 9
samt avslår motionerna
2004/05:Ub207,
2004/05:Ub232,
2004/05:Ub259 yrkande 2,
2004/05:Ub290 yrkande 2 och
2004/05:Ub469 yrkande 6.

Ställningstagande

Reglerna om fribeloppet leder i många fall till att
arbete bestraffas så att studenter drabbas av
väldiga marginaleffekter. Studenten fastnar i en
fälla där det är mycket svårt att påverka sin egen
ekonomiska situation. Folkpartiet anser att
fribeloppet skall höjas för att undan för undan tas
bort helt. I ett första steg föreslår vi att gränsen
för vad en student får tjäna innan studiemedlen
skärs ner, skall höjas från 250 % till 300 % av
basbeloppet. Det vore en kännbar förbättring för de
individer det gäller, samtidigt som kostnaden för
samhället är försumbar eftersom få studenter tjänar
så mycket att de når upp till basbeloppsgränsen.

8. Inkomstprövningen vid beviljande av
studiemedel (fribeloppet) (punkt 6) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub469 yrkande 6
och avslår motionerna
2004/05:Ub207,
2004/05:Ub232,
2004/05:Ub259 yrkande 2,
2004/05:Ub290 yrkande 2 samt
2004/05:Ub321 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Vi anser att inkomsttaket (fribeloppet) skall tas
bort, dvs. det skall vara fritt för studenter att
komplettera bidragsdelen med eget arbete utan att
bidragsdelen påverkas. Ett högre bidrag kombinerat
med borttaget inkomsttak ger möjlighet att minska
studielånen. Den enskilde studenten uppmuntras till
personligt ansvarstagande för sin ekonomi.
Uppmuntran i kombination med krav när det gäller
studieresultat är en god modell för framtidens
studiestöd. Kristdemokraterna vill vidare höja den
övre åldersgränsen för att kunna få studiemedel.

9. Studiemedelsbelopp i direkt proportion till
uppnådda studieresultat (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub321 yrkande 6.

Ställningstagande

Studiemedelssystemet måste bli mer flexibelt och
följsamt i förhållande till den enskilde studenten.
Studiemedel skall utbetalas med utgångspunkt i hur
många högskolepoäng som en studerande tar under en
termin men bör differentieras i jämförelse med
dagens system. Principen "peng per poäng" bör därför
genomföras. Fler avklarade poäng leder till en
successiv upptrappning av studiestödet. Modellen
uppmuntrar till flit men gör det också möjligt för
studenter med en tillfällig svacka i sina studier
att fortsätta sin utbildning på lägre fart utan att
helt bli utan ekonomiskt stöd.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parantes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2004, m.m. (punkt 1) - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).

En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister beslutade den 24
november att fastställa ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en
beräkning av statens inkomster avseende 2005.
Samtidigt fastställdes utgiftstaket för staten
inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten för åren 2005 och 2006.

Moderaterna har i partimotionen 2004/05:Fi231 En
politik för arbete och i kommittémotioner förordat
en annan inriktning av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att bryta
bidragsberoende och utanförskapskap, ge fler
medborgare makt över den egna vardagen samt trygga
goda statsfinanser och en långsiktig finansiering av
välfärden. Vi vill satsa på offentliga
kärnverksamheter som sjukvård, rättstrygghet och
skola i stället för på bidragssystemen.
Vi föreslår en växling från subventioner och
bidrag till omfattande skattesänkningar för alla,
främst för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt
värnar vi de människor som är i störst behov av
gemensamma insatser och som har små eller inga
möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall tillföras resurser
för att på ett tillfredsställande sätt kunna
genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en
annan inriktning av politiken deltar vi inte i det
nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom
utgiftsområdet 15.
I det följande redovisar vi vilken fördelning på
anslagen inom utgiftsområde 15 som vi förordade i
vår anslagsmotion 2004/05:Ub419.
Rekryteringsbidraget avvisas och medel för
korttidsstudier förs in i studiemedelsanslaget. Hela
studiemedelssystemet behöver en genomgripande
förändring för att bli hållbart och transparent. Det
innebär att medlen under såväl 25:4
Rekryteringsbidrag som 25:7 Bidrag till vissa
organisationer flyttas till 25:2 Studiemedel.
Förändringarna är en följd av att vi under
Utgiftsområde 16 med vårt budgetalternativ samlar
alla vuxenutbildningar i en anslagspost. Under 25:2
har vi minskat anslagsramen med 130 430 000 kr på
grund av en annan prognos av antalet studerande.

2. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2004, m.m. (punkt 1) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2005
syftar till att förändra de ekonomiska
förutsättningarna så att en högre stabil tillväxt
uppnås och att den dryga miljon människor som står
utanför arbetsmarknaden får en möjlighet att komma
in och bidra med en egen arbetsinsats. För att
åstadkomma detta är det nödvändigt att fler arbetar
och att statsskulden minskar. Ett viktigt verktyg
för att uppnå detta är sänkta skatter på arbete och
företagande. Våra utgiftsökningar avser främst
bistånd, rättssäkerhet, utbildning, vård och omsorg
samt förbättringar för handikappade. Vi uppnår
utrymme för detta bl.a. genom åtgärder mot ohälsan
och en reformerad arbetsmarknadspolitik.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 15
har emellertid avstyrkts av finansutskottet i
budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets
budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt
att delta i fördelningen på anslag inom
utgiftsområdena. I det följande redovisas i
sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för
utgiftsområde 15.
Folkpartiet anser att studenterna under lång tid
har fått stå tillbaka ekonomiskt genom att värdet av
studiemedlen har urholkats med 40 % de senaste 15
åren. Vi föreslår en höjning av totalbeloppet för
alla studerande med 400 kr per månad och att
uppräkning därefter sker i förhållande till
prisutvecklingen. Denna förbättring medför en
kostnad om ca 400 miljoner kronor per år och täcks
av Folkpartiets övriga förändringar inom systemet.
Bland annat anser Folkpartiet att den högsta
bidragsnivån för vuxna gymnasiestuderande bör sättas
till 60 % av studiemedlet i stället för dagens 82 %.
Med tanke på de avskrivningsmöjligheter som reglerna
medger vid högre studier, kan en något högre lånedel
accepteras. Folkpartiet minskar anslaget för
studiemedel med 200 miljoner kronor eftersom vi har
ett antagande om färre studenter än regeringen.
Folkpartiet anser vidare att det är orättvist att
personer som är över 25 år och redan gjort sitt
inträde på arbetsmarknaden, ska gynnas i
studiemedelssystemet och vi motsätter oss därför det
rekryteringsbidrag som riktas till denna grupp. Vi
minskar också anslaget 25:7 Bidrag till vissa
organisationer med 40 miljoner kronor.

3. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2004, m.m. (punkt 1) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än den regeringen och
dess stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på
att långsiktigt förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer
för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och
strategiska skattesänkningar på arbete och sparande.
Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen ska kunna öka i en sådan
utsträckning att välfärden tryggas för alla.
En ekonomi som vilar på väl fungerande
institutioner - såsom förutsägbart rättssystem,
personligt ansvarstagande, god affärsetik och
hederlighet i uppträdande människor emellan utmärks
av ordning och låg osäkerhet. En sådan ordning
uppkommer inte spontant utan bygger på att samhället
grundas i en gemensam etik med dessa inslag. I vårt
samhälle är det den etik som det klassiska kristna
kulturarvet förmedlar. Det kostar både merarbete,
tid och pengar att kompensera och reducera den
osäkerhet som dåligt fungerande institutioner
skapar.
Inom ramen för marknadsekonomin vill vi förena
frihet och solidaritet. Grundläggande är individens
frihet under ansvar. Enskilda initiativ och
personligt ansvarstagande ska uppmuntras. Statens
uppgift är att säkra en grundläggande ekonomisk
trygghet för alla. Det sker genom socialpolitiken,
skattesystemet, lagar och den offentliga
verksamheten. Ett exempel på detta är gemensamt och
solidariskt finansierad social service som alla
medborgare har rätt till, men också stor frihet för
individen att välja vem som skall tillhandahålla
denna service.
Arbetsmarknaden måste göras mer flexibel och den
kraftigt ökande sjukfrånvaron måste mötas med en
förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering. Skatterna
på arbete och företagande måste sänkas och på sikt
anpassas till omvärldens betydligt lägre
skattetryck. Det svenska konkurrenstrycket måste
förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn
förnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas
behov och bättre tillvarata personalens kompetens
och idéer. Dessutom måste valfriheten inom
familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas,
pensionärernas ekonomiska situation stärkas, och
infrastrukturen förbättras. Kristdemokraterna anser
också att statens lånebehov kan minskas jämfört med
regeringens förslag genom ett starkare finansiellt
sparande och genom en snabbare avveckling av det
statliga ägandet av bolag som verkar på den
konkurrensutsatta marknaden.
Målet med våra reformer på dessa områden är att
skapa förutsättningar för en uthållig tillväxt på
åtminstone tre procent över en konjunkturcykel, där
sysselsättningen kan öka utan att inflationen tar
fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar
och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,
där den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta
ökande behov utan att jagas av krympande
skattebaser, och där statens finanser blir mindre
konjunkturkänsliga.
Riksdagsmajoriteten - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för
de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster ställt sig bakom en annan inriktning av
politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.
Därför redovisar vi i detta särskilda yttrande (i
stället för i en reservation) den del av vår politik
som rör utgiftsområde 15 och som vi skulle ha yrkat
bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit
riksdagens bifall i den första beslutsomgången.
Vi anser att bidrag till korttidsstudier fyller en
funktion för dem som av olika skäl valt att inte
vidareutbilda sig, eller som inte avslutat grund-
eller gymnasieskola. Korttidsstudier kan ge dessa en
introduktion till studier och ge en grund för en
fortsatt utbildning. Vi menar dock att huvudmannen
för verksamheten bör vara Centrala
studiestödsnämnden snarare än fackförbund.
Anslagsposten 25:7 Bidrag till vissa organisationer
m.m. stryks därför men 20 miljoner kronor,
motsvarande det korttidsstudiestöd som fördelas av
Statens institut för särskilt utbildningsstöd, läggs
till 25:4 Rekryteringsbidrag. Förslaget ligger i
linje med den kristdemokratiska grundtanken att
skapa ett enkelt och sammanhållet studiestödssystem.

4. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för
budgetåret 2004, m.m. (punkt 1) - c

av Sofia Larsen (c).

I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt
förslaget om preliminära utgiftstak för åren 2005
och 2006.

Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
- skall ses som en helhet, där inte någon eller
några delar kan brytas ut och behandlas isolerat
från de andra.
Centerpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns
på det friska och inte på det sjuka. Att mer än 20 %
av den arbetsföra befolkningen är i arbetsåtgärder,
öppen arbetslöshet, sjukskrivning eller
förtidspension, är inte tillfredsställande. Alla
dessa människor är en resurs. Varje individ kan, med
en annan syn, ges möjlighet att bidra med vad han
eller hon kan prestera.
För att uppnå en positiv förändring fordras ett
annat tänkande, där individen ges självkänsla och
självbestämmande och där samhället ser till
människan i första hand och inte till systemet som i
dag. Ett samhälle som bygger på federalismens
principer där individen och lokalsamhället är
grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess
bl.a. genom att sänka skatterna för låg- och
medelinkomsttagare.
Den globala tillväxten, energiförsörjningen och
den därmed sammanhängande miljöproblematiken väcker
stora frågor om framtiden. Den långsiktiga lösningen
för en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som
använder förnyelsebara resurser. Centerpartiet vill
genom vårt budgetalternativ beträda vägen som leder
in i kretsloppssamhället.
Näringsliv och företagande är grunden för ett
blomstrande samhälle. Ett Sverige där företagande är
minst lika naturligt som anställning måste vara ett
framtidsmål.
I allt från skolan till myndigheter måste vikten
av företagande och företagsamhet uppmuntras. Allt
detta tillsammans med en tydlig bild av ett framtida
hållbart och grönt samhälle är bärande delar i den
resa in i framtiden som Centerpartiets budgetmotion
anslår.
Vi menar att bidraget vid korttidsstudier är
viktigt för att rekrytera personer med kort tidigare
utbildning och stimulera till längre studier.
Däremot anser vi att statligt studiestöd inte skall
fördelas av olika fackliga intresseorganisationer,
såsom är fallet när det gäller anslag 25:7 Bidrag
till vissa organisationer. Vi föreslår i stället att
Centrala studiestödsnämnden och Statens institut för
särskilt utbildningsstöd ges ansvar för fördelning
av korttidsstudiestöd respektive timersättning till
deltagare i särvux. Vi vill därmed avskaffa anslaget
25:7 Bidrag till vissa organisationer och i stället
stärka anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag med 20
miljoner kronor. Vi anser också att det ur
perspektivet livslångt lärande är fel att
rekryteringsbidrag inte går till personer över 50
år. Vi menar att det inte finns skäl att ha en sådan
övre åldersgräns. Vi föreslår att
rekryteringsbidraget förstärks med sammanlagt 50
miljoner kronor.

5. Ökat belopp i studiehjälpen - kd

av Torsten Lindström (kd)

Kristdemokraterna anser att studiebidraget i
studiehjälpen bör öka med 100 kr per månad från den
1 januari 2006.

6. Studerande med barn - m

av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).
I en kommittémotion (2004/05:So358) föreslår
Moderaterna att bostadsbidraget för barnfamiljer
ersätts med ett extra barnbidrag per barn dels för
ensamboende, dels för studerande föräldrar. Eftersom
bostadsbidraget är inkomstprövat är detta en av
flera viktiga faktorer som gör att det inte lönar
sig att gå från bidrag till arbete eller att arbeta
mer.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2004/05:1
Budgetpropositionen för 2005, utgiftsområde 15
Studiestöd, föreslagit

1. att riksdagen godkänner att under 2005 lån tas
upp i Riksgäldskontoret för studielån intill ett
belopp om 140 000 000 000 kr (avsnitt 3.1.3),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för ramanslag 25:6 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål beställa produktion av
studielitteratur som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst
4 000 000 kr efter 2005 (avsnitt 3.1.6),

3. att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd i
enlighet med uppställningen.

Motioner från allmänna motionstiden
2004

2004/05:Ub207 av Anders Sjölund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om slopande av
fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet.

2004/05:Ub232 av Jan-Evert Rådhström och Magdalena
Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om slopande av
fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet.

2004/05:Ub259 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

2. Riksdagen beslutar avskaffa fribeloppsgränsen
helt i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om införandet av
ett nytt studiemedelssystem där bidrag och lån
skall utgöra vardera 50 % av totalbeloppet.

2004/05:Ub290 av Lars Lindblad och Peter Danielsson
(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om borttagandet av
fribeloppsgränsen.

2004/05:Ub321 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en höjning av
totalbeloppet med 400 kr per månad.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa
dagens tilläggslån till personer över 25 år med
arbetslivserfarenhet och föra över de resurserna
till ett tilläggslån för studerande med barn.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studiemedel till
vuxenstuderande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om etablerandet av
principen "peng per poäng".

8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med en strategi för hur
fribeloppsgränsen skall avskaffas enligt vad i
motionen anförs.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en höjning av
fribeloppsgränsen från 250 till 300 % av
basbeloppet.

2004/05:Ub324 av Annika Qarlsson och Johan Linander
(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av ett
nytt studiemedelssystem där bidrag och lån skall
utgöra vardera 50 % av totalbeloppet.

2004/05:Ub353 av Heli Berg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till gymnasial och
högre utbildning på minoritetsspråk.

2004/05:Ub419 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar
i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barntillägg i
studiemedelssystemet.

2004/05:Ub448 av Sofia Larsen m.fl. (c):

Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under
utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som framgår av
i motionen redovisad uppställning.

2004/05:Ub469 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt
gymnasiestudiebidrag till 1 050 kr/månad.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att på sikt höja
studiebidragsdelen till 50 %.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av
fribeloppet utan att bidragsdelen i studiebidraget
påverkas.

9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar
i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2004/05:Ub485 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som framgår av
i motionen redovisad uppställning.

2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa ett
barntillägg i studiemedlen.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005
inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Företrädarna
för (m), (fp), (kd) och (c)
har avstått från att
delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1-4).

Belopp i 1 000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------
--------------------------------------
Politikområde Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från regeringens
typ förslag förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------

(m)
(fp) (kd) (c)
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
25 Utbildningspolitik
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
25:1 Studiehjälp m.m. (ram) 3 289 922
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
25:2 Studiemedel m.m. (ram) 10 402 918 -130
430 -200 000
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
25:3 Studiemedelsräntor m.m. (ram) 5 343 723
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
25:4 Rekryteringsbidrag (ram) 1 805 811 -1 805
811 -1 805 811 +20 000 +50 000
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
25:5 Bidrag till kostnader vid viss (ram) 61 520
gymnasieutbildning
och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
25:6 Bidrag till vissa studiesociala (ram) 28 073
ändamål
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
25:7 Bidrag till vissa organisationer (ram) 63 759 -63
759 -40 000 -63 759 -63 759
m.m.
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 20 995 726 -2 000
000 -2 045 811 -43 759 -13 759
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------
-------------------------------------------------------------------
---------------------------------------