Utbildningsutskottets betänkande
2004/05:UBU15
Forskning för ett bättre liv
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition Forskning för ett bättre liv
(prop. 2004/05:80) och drygt 80 motionsyrkanden av vilka knappt 30 ingår i
motioner som väckts med anledning av propositionen och de övriga i motio-
ner som väcktes under allmänna motionstiden hösten 2004.
Trafikutskottet, näringsutskottet och bostadsutskottet har yttrat sig över
propositionen och vissa av motionerna.
Regeringen redovisar i propositionen sina bedömningar av hur de ytterliga-
re resurser till forskning under perioden 2005-2008 som aviserades i budget-
propositionen för 2005 skall fördelas mellan olika ändamål. Av sammanlagt
2,34 miljarder kronor skall 521 miljoner kronor fördelas mellan universitet
och högskolor, medan övriga resurser i huvudsak fördelas till de tre forsk-
ningsråden Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-
skap (Fas), Forskningsrådet för areella näringar, miljö och samhällsbyggande
(Formas) och till Verket för innovationssystem (Vinnova). Resurserna till
dessa statliga forskningsfinansiärer avser starka forskningsmiljöer, prioritera-
de områden som skall vara medicin, teknik och forskning för hållbar utveck-
ling, forskarskolor, meriteringsanställningar, industriforskningsinstitut,
insat-
ser för små och medelstora företag, forskningssamarbete med näringslivet
samt infrastruktur för forskning inklusive Statens ljud- och bildarkiv. Särskil-
da medel riktas till genusforskning och utbildningsvetenskap.
Propositionen innehåller endast två förslag som riksdagen skall ta ställning
till. De gäller dels att inga nya nationella forskningsanläggningar skall inrät-
tas, dels att regeringen skall få avyttra hela eller delar av aktiekapitalet i
det
nu statligt helägda Imego AB. Utskottet tillstyrker dessa förslag.
Allians för Sverige (m, fp, kd, c) framför i en gemensam motion med an-
ledning av propositionen kritik mot regeringens forskningspolitik. De kritise-
rar balansen mellan tillskotten till lärosätena och tillskotten till
forskningsfi-
nansiärerna och vill tillföra forskning och forskarutbildning ytterligare 2
miljarder kronor under perioden 2006-2010. Allianspartierna vill ha ett nytt
system för pris- och löneomräkning när det gäller högskola och forskning.
Utskottet föreslår avslag på samtliga yrkanden i alliansmotionen. Utskottet
föreslår även avslag på samtliga övriga motionsyrkanden, av vilka ett stort
antal också har avstyrkts i näringsutskottets yttrande och en motion med fyra
yrkanden har avstyrkts i bostadsutskottets yttrande. Flera av yrkandena har
behandlats i riksdagen även vid tidigare riksmöten.
De fyra partierna i Allians för Sverige har reserverat sig tillsammans på ett
antal punkter. Därutöver finns reservationer från Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.
I betänkandet finns också fyra särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets över-
väganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut.
1. Forskningspolitikens inriktning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub11 yrkandena 1-9 och 11,
2004/05:Ub293 yrkandena 15 och 18 samt
2004/05:N300 yrkandena 5 och 6.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Stärkande av kunskapskluster
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 21.
Reservation 2 (m, fp, kd)
3. Internationellt samarbete
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 27.
Reservation 3 (m, fp, kd)
4. Den vetenskapliga verksamhetens värdegrund
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub473 yrkandena 1 och 2,
Reservation 4 (kd)
5. Tilldelning av resurser för forskning och forskarutbildning
inom avgränsad del av ett vetenskapsområde
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub473 yrkande 4.
Reservation 5 (kd)
6. Genusperspektiv i medicinsk forskning
Riksdagen avslår motion
2004/05:So598 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:So613 yrkande 2.
Reservation 6 (fp, kd, c)
Reservation 7 (m) - motiveringen
7. Forskning om vissa frågor eller branscher
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub6 yrkandena 1-4,
2004/05:Ub7,
2004/05:Ub231,
2004/05:Ub468,
2004/05:Kr269 yrkande 9,
2004/05:MJ504 yrkande 8,
2004/05:N241 yrkandena 1 och 2,
2004/05:N284 yrkande 2,
2004/05:N318 samt
2004/05:N403 yrkande 23.
Reservation 8 (c)
8. Forskningssamarbetet inom EU
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub9 yrkande 1,
2004/05:Ub11 yrkande 14 och
2004/05:Ub355.
Reservation 9 (m, fp, kd, c)
9. Ett europeiskt forskningsinstitut i Strasbourg
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub5.
10. Nationella forskningsanläggningar
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om inrättande av natio-
nella forskningsanläggningar. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:80 punkt 1.
11. European Spallation Source (ESS)
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub9 yrkande 2,
2004/05:N278 och
2004/05:N403 yrkande 20.
12. Digitalt vetenskapligt bibliotek
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub350.
Reservation 10 (c)
13. Doktorandtjänster
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub10 yrkande 1,
2004/05:Ub11 yrkande 12 och
2004/05:Ub441 yrkande 13.
Reservation 11 (m, fp, kd, c)
14. Organisationen av forskarskolor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 23.
Reservation 12 (m, fp, kd)
15. Upphävande av 1998 års
forskarutbildningsreform
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 24.
Reservation 13 (m)
16. Villkoren för forskarstudier på deltid
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub8 yrkande 2.
17. Antagning till studier för licentiatexamen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 25.
Reservation 14 (m, fp)
18. Forskarstuderandes inflytande
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub276 yrkande 13.
Reservation 15 (kd, c)
19. Examinationsrätt i forskarutbildningen inom del
av vetenskapsområde
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub421.
20. Doktorander som forskar i anslutning till
utlokaliserad utbildning
Riksdagen avslår motion
2004/05:N346 yrkande 3.
21. Postdoktorala tjänster
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub11 yrkande 13 och
2004/05:Ub293 yrkande 26.
Reservation 16 (m, fp, kd, c)
22. Sabbatsår och omstartsstöd för seniora
forskare
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub8 yrkande 1.
23. Översyn av regelverken kring tillsättning av
akademiska tjänster
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub10 yrkande 2.
24. Små och medelstora företags deltagande i
forskning och utveckling (FoU)
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub8 yrkande 3 och
2004/05:N300 yrkande 4.
25. FoU-program i samverkan med näringslivet i
övrigt
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub439 yrkande 8,
2004/05:N285,
2004/05:N300 yrkande 3,
2004/05:N418 och
2004/05:N419.
26. Kommersialisering av forskningsresultat
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub8 yrkande 4,
2004/05:Ub11 yrkande 10,
2004/05:Ub293 yrkande 22,
2004/05:N241 yrkande 7 och
2004/05:N393 yrkande 27.
Reservation 17 (m, fp, kd, c)
27. Imego AB
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att avyttra hela eller
delar av aktiekapitalet i Imego Aktiebolag. Därmed bifaller riksdagen
proposition
2004/05:80 punkt 2.
28. Industriforskningsinstitut
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub286 yrkandena 5 och 6,
2004/05:N234,
2004/05:N282 yrkandena 1 och 2,
2004/05:N300 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:N413 yrkande 14.
Reservation 18 (fp)
29. Kravet på full kostnadstäckning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Sk287 yrkande 2.
30. Regionala hänsyn i forskningspolitiken
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub252 yrkande 2.
31. Utredning om forskningsvägarna för den
kvalificerade yrkeskunskapen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub440 yrkande 12.
Reservation 19 (kd)
32. En vetenskaps- och framtidskommitté i
riksdagen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub8 yrkande 5.
Stockholm den 2 juni 2005
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Ulf Nilsson
(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),
Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise
Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sören Wibe (s), Peter Danielsson (m),
Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Lennart Gustavsson (v), Hå-
kan Larsson (c) och Olle Sandahl (kd).
2004/05
UbU15
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition Forsk-
ning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80).
Regeringen har alltsedan 1980-talet lämnat forskningspolitiska propositio-
ner till riksdagen en gång varje mandatperiod. Den närmast föregående forsk-
ningspropositionen avlämnades i september 2000 (prop. 2000/01:3, bet.
UbU6, rskr. 98).
Inför den nu aktuella forskningspropositionen har regeringen låtit genom-
föra ett antal utredningar. I propositionen nämns betänkandena Innovativa
processer (SOU 2003:90), KB - ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129),
En ny doktorsutbildning - kraftsamling för excellens och tillväxt (SOU
2004:27), Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering - prioritering
(SOU 2004:53), Samspel och integration - Nationell organisation för ett
integrerat deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete (SOU
2004:60) och Verksamheten vid IMEGO AB (SOU 2004:89). Samtliga har
remissbehandlats.
Inom Regeringskansliet har man tagit fram Finansiering av starka forsk-
ningsmiljöer - en internationell utblick (Ds 2004:21) och Innovativa Sverige
- en strategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36). Vidare har forsk-
ningsråden - Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-
skap (Fas) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyg-
gande (Formas) -, Verket för innovationssystem (Vinnova), universitet, hög-
skolor och ett stort antal andra myndigheter på begäran av regeringen kommit
in med forsknings- och kunskapsstrategier. Dessutom har det i regeringens
bedömningsunderlag ingått rapporter från Vinnova, Högskoleverket, För-
svarsberedningen och Kungl. Skogs- och lantbruksakademien i samarbete
med ett stort antal intressenter inom den gröna sektorn samt från projektet
Teknisk framsyn som drivs av Ingenjörsvetenskapsakademien.
Tre andra utskott har lämnat yttrande över propositionen till utbildningsut-
skottet, nämligen trafikutskottet (yttr. 2004/05:TU3y), näringsutskottet (yttr.
2004/05:NU1y) och bostadsutskottet (yttr. 2004/05:BoU4y). Yttrandena bifo-
gas detta betänkande som bilaga 2, 3 respektive 4.
Med anledning av propositionen väcktes sju motioner. Dessa behandlas i
betänkandet tillsammans med ytterligare 28 yrkanden i motioner från allmän-
na motionstiden 2004. Näringsutskottet har tillsammans med sitt yttrande
överlämnat 25 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004 till utbild-
ningsutskottet. Även dessa behandlas i betänkandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen redovisar i forskningspropositionen sina bedömningar av hur de
ytterligare resurser som riksdagen anvisat för forskning, utveckling och fors-
karutbildning år 2005 och som regeringen aviserat för sådana ändamål inför
åren 2006-2008 bör fördelas för att tillgodose strategiska behov inom forsk-
ningen. Den sammanlagda volymen av dessa resurstillskott för perioden
2005-2008 är 2,34 miljarder kronor.
För 2005 har riksdagen anvisat ett tillskott på 100 miljoner kronor. Dessa
medel föreslogs i budgetpropositionen för 2005 inom utgiftsområde 16 under
anslag 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål. I 2005 års vårproposi-
tion (prop. 2004/05:100) har regeringen föreslagit att dessa medel på tilläggs-
budget omfördelas i enlighet med de bedömningar som regeringen redovisar i
forskningspropositionen.
En utgångspunkt för regeringens ställningstagande har varit att skapa goda
förutsättningar för kraftsamling och att säkerställa stöd till forskning av hög
internationell kvalitet med hjälp av långsiktig finansiering av starka forsk-
ningsmiljöer.
I propositionen presenteras strategiska satsningar på de prioriterade forsk-
ningsområdena medicin, teknik och forskning till stöd för hållbar utveckling.
Även stöd till vissa andra områden, såsom design- och genusforskning samt
utbildningsvetenskaplig forskning presenteras.
Regeringen avser att anvisa medel till Vetenskapsrådet för att stärka forsk-
ningens infrastruktur inom alla områden.
En annan utgångspunkt i propositionen har varit att ge goda förutsättningar
för framtidens forskare att meritera sig. Lärosätena, forskningsråden och
Verket för innovationssystem (Vinnova) får möjlighet att öka sina satsningar
på meriteringsanställningar för unga forskare. Dessutom tillförs forskningsrå-
den och Vinnova medel till forskarskolor. Lärosätenas resurser för forskning
och forskarutbildning ökar under perioden.
Regeringen anser att universitet och högskolor bör upprätta handlingspla-
ner för sitt arbete med att kommersialisera forskningsresultat och med teknik-
överföring. Handlingsplanerna är ett led i arbetet med att skapa professionella
och hållbara strukturer med både forskare och externa aktörer såsom forsk-
ningsfinansiärer, holdingbolag och det kunskapsintensiva näringslivet. Vidare
görs bedömningen att en översyn av holdingbolagsstrukturen i syfte att för-
bättra holdingbolagens möjligheter att arbeta med kommersialisering bör
genomföras. Strukturen bör förstärkas med ett kapitaltillskott.
I propositionen redovisas regeringens syn på samverkan mellan näringsliv
och offentligt finansierad forskning samt regeringens förslag till program för
forskning och utveckling (FoU) i samverkan med näringslivet. Vidare presen-
teras insatser för att förbättra den strategiska kompetensuppbyggnaden vid de
industriforskningsinstitut där staten är delägare.
Regeringens syn på den framtida nationella organisationen för EU:s forsk-
ningssamarbete beskrivs. Det s.k. EU/FoU-rådet bör avvecklas och verksam-
heten överföras till ett sekretariat inom Vinnova. Särskilt bör småföretagens
möjligheter att delta i EU:s ramprogram för forskning stödjas.
I propositionen föreslås att regeringen inte längre skall besluta om nya na-
tionella forskningsanläggningar. Däremot föreslås ingen förändring av orga-
nisationen för de två nationella anläggningar som finns i dag. Dessutom begär
regeringen bemyndigande att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i
Imego Aktiebolag till ny huvudman. Detta bolag bedriver uppdragsforskning
med inriktning på mikroelektronikbaserade system och utvecklar nya produk-
ter och processer från idé till färdig prototyp.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Utskottets överväganden
Ett antal motioner som väcktes under allmänna motionstiden 2004 avser
forskningsfrågor. Utbildningsutskottet valde att spara behandlingen av dessa
till behandlingen av den aviserade forskningspropositionen, som lades fram i
mars 2005. Även näringsutskottet sparade ett antal yrkanden om forsknings-
frågor till behandlingen av forskningspropositionen. Näringsutskottet valde
sedan att överlämna dessa yrkanden till utbildningsutskottet, i samband med
att näringsutskottet yttrade sig över propositionen och de motioner som väckts
med anledning av denna. Många av de motionsyrkanden som utbildningsut-
skottet behandlar i detta betänkande är alltså ingivna innan motionärerna fått
kännedom om regeringens förslag och bedömningar.
Forskningspolitikens inriktning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet från Allians
för Sverige (m, fp, kd, c) om forskningspolitikens inriktning. Enligt
utskottets mening finns det en stor överensstämmelse mellan det
motionärerna skriver, det riksdagen tidigare har beslutat och det
regeringen redovisar i propositionen. Utskottet föreslår också av-
slag på andra yrkanden i alliansmotionen, bl.a. om beslutsunderla-
get för fördelning av forskningsresurser, forskningens frihet, nytt
system för pris- och löneomräkning, ökade fakultetsanslag och
principer för fördelning mellan lärosäten samt inrättande av ett na-
tionellt institut för hälsa och medicin. Utskottet föreslår också av-
slag på tre yrkanden (m) om detaljstyrning av forskningsanslag, om
statens roll i samband med forskning resp. om stärkande av kun-
skapskluster och på två yrkanden (v) om behovsmotiverad forsk-
ning. Kristdemokraternas yrkanden om den vetenskapliga verksam-
hetens värdegrund och om att högskolor skall kunna tilldelas forsk-
ningsanslag för en begränsad del av ett vetenskapsområde avstyrks
också.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2 (m, fp, kd), 3 (m, fp, kd), 4
(kd) och 5 (kd).
Riksdagens tidigare beslut
Regeringen föreslog hösten 1996 i forskningspropositionen Forskning och
samhälle (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99) att följande övergripande mål
skulle gälla för forskningen, nämligen att
* forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, sam-
hället och kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i
universum, i jordens ekosystem och i historien,
*
* forskningen skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur,
välfärd och miljö för alla individer och befolkningsgrupper i sam-
hället liksom för kommande generationer,
*
* forskningen skall bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i när-
ingsliv och offentlig sektor samt till samhällets omställning mot en
hållbar utveckling och därigenom också främja sysselsättning och
välfärd,
*
* forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främ-
ja den kulturella utvecklingen,
*
* forskningen skall främja kritiskt tänkande och vetenskapliga för-
hållningssätt i samhället och därmed främja och stärka demokratin,
och
*
* forskningen skall bidra till internationellt samarbete och fred och
till lösningar av globala problem.
*
I samma proposition föreslog regeringen följande allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken:
1. Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället.
2.
3. Övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmak-
terna medan organ med sakkunskap inom berörda områden be-
slutar om närmare medelsfördelning och verksamhet.
4.
5. Krav skall ställas på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning
som finansieras med statliga medel.
6.
7. Forskningen skall komma till nytta.
8.
9. Högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka.
10.
11. Forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor
skall ges ökad uppmärksamhet.
12.
13. Jämställdheten inom forskningen skall öka liksom forskning med
ett genusperspektiv.
14.
15. Sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas.
16.
17. Alla universitet och högskolor skall förfoga över egna forsk-
ningsresurser.
18.
19. Svensk forskning skall bidra till forskningen i världen och aktivt
samspela med forskning i andra länder.
20.
21. Sverige skall verka för att den EU-finansierade forskningen ger
ett brett stöd till utvecklingen i Europa.
22.
Riksdagen godkände regeringens förslag. I propositionen Vissa forsknings-
frågor deklarerade regeringen att dessa mål och riktlinjer tills vidare borde
ligga fast. Riksdagen hade inte någon annan uppfattning (prop. 1998/99:94
bet. 1999/2000:UbU3, rskr. 1999/2000:9). Inte heller i den forskningsproposi-
tion som regeringen lade fram hösten 2000, Forskning och förnyelse, före-
slogs några förändringar av detta, liksom inte heller i utbildningsutskottets
betänkande med anledning av den propositionen (prop. 2000/01:3, bet. UbU6,
rskr. 98). Den proposition som nu behandlas innehåller likaså inga förslag till
förändringar på dessa punkter.
I propositionen Vissa forskningsfrågor lämnade regeringen också förslag
om statens uppgifter inom forskningsområdet. Enligt förslaget, som riksdagen
godkände, skall Sverige utveckla sin ställning som kunskapsnation. Staten har
ett övergripande ansvar för att det svenska samhället utvecklar och tar till va
ny kunskap. Staten har ett särskilt ansvar
- för att garantera forskningens frihet, och
- för grundforskning och forskarutbildning.
Staten skall vidare
- i samverkan med kommuner och landsting främja forskning och utveck-
lingsarbete till stöd för de verksamheter som bedrivs i offentlig regi, där så
påkallat,
- främja forskning och utvecklingsarbete för andra samhällssektorer och
till stöd för de politiska målen inom dessa, när det är av stor betydelse för a
utveckla dessa sektorer och det är befogat att staten bidrar med finansiering,
- ge organisatoriska ramar för utförande av forskningen,
- ge förutsättningar för deltagande i internationellt forskningssamarbete,
och
- utveckla former för forskningsinformation och medverka till att forsk-
ningsrön kan tas till vara i alla delar av det svenska samhället.
Målen för politikområdet Forskningspolitik lades fast av riksdagen i decem-
ber 2000 efter förslag i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1
utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100) och lyder:
Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande
forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
Propositionen
Målen för regeringens forskningspolitik ligger fast: Sverige skall vara en
ledande kunskaps- och forskningsnation där forskning bedrivs med hög ve-
tenskaplig kvalitet. Sverige skall enligt propositionen vara ett av världens
mest FoU-intensiva länder, vilket kräver fortsatt stora insatser av både staten
och näringslivet. All forskning skall hålla hög kvalitet och forskningssats-
ningarna skall rymma både bredd och specialisering.
För att förverkliga visionen att Sverige skall bli Europas mest konkurrens-
kraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi måste enligt regeringen
svensk forskning fortsätta att hålla världsklass. Svensk forskning måste också
bedrivas med öppenhet för den mångfald av frågeställningar som finns i sam-
hället. Sverige skall fortsätta att vara attraktivt för internationellt forskni
samarbete och se till att få ett inflöde av ledande forskare och företag. Höga
krav ställs därför på vårt forskningssystem att ge de bästa förutsättningarna
för högklassig och internationellt konkurrenskraftig forskning.
Regeringen konstaterar att staten har ett tydligt och uttalat ansvar för
grundforskning. Staten har därutöver ett intresse av att stödja forskning som
utgår från olika samhällssektorers behov, inklusive de behov som finns i
näringslivet. I de bedömningar som regeringen redovisar i propositionen finns
åtgärder som syftar till att stödja såväl grundforskning som behovsmotiverad
forskning. Propositionen innehåller också en satsning på forskarutbildning
och meriteringsanställningar för att möta behovet av framtida forskare. Dessa
insatser stärker enligt regeringen såväl den grundvetenskapliga som den be-
hovsmotiverade forskningen.
Mång- och tvärvetenskaplig forskning behövs för att lösa olika samhälls-
problem och utmaningar, skriver regeringen. Möjligheten till landvinningar
även inom grundforskningen kräver allt oftare bidrag från olika discipliner.
Av stor vikt är enligt regeringen också att dialogen mellan forskare och
avnämare stärks. Det är generellt sett angeläget att de stora mängder forsk-
ningsresultat som kontinuerligt produceras görs åtkomliga för samhället och
att avnämarna å sin sida söker efter relevant information.
Problemen i det svenska samhället och i världen förändras ständigt och
kräver därmed nya lösningar, som bör innehålla ett långsiktigt perspektiv.
Orsakerna till problemen bör alltid stå i fokus, och detta kräver ofta forsk-
ningsinsatser, anser regeringen. Det är därför viktigt att alltid ha med ett
forskningsperspektiv när åtgärder inom olika områden planeras.
Regeringen vill att de forskningsfinansierande myndigheterna i större om-
fattning än hittills skall samarbeta vid fördelning av resurser och även utöka
sin samverkan med andra forskningsfinansiärer, såsom forskningsstiftelserna.
Förutsättningarna för de främsta svenska forsknings- och innovationsmiljöer-
na måste förbättras och deras internationella konkurrenskraft stärkas genom
prioritering och kraftsamling.
Det är angeläget att universitet och högskolor stimuleras att profilera sig.
Genom samarbete inom forskningen kan de komplettera varandras profiler
och bygga upp verkligt starka miljöer med internationell synlighet. Ett känne-
tecken för de mest framgångsrika universiteten i världen är att de förmår
förena en stor frihet för forskarna med ett akademiskt ledarskap som är kapa-
belt att göra strategiska vägval, heter det i propositionen.
Ett framgångsrikt svenskt näringsliv med stor konkurrenskraft är enligt re-
geringen en förutsättning för välfärdssamhällets fortlevnad. För att det svens-
ka näringslivet även i framtiden skall vara internationellt konkurrenskraftigt
behövs en fortsatt stark inriktning mot produkter och processer med kun-
skapshöjd. I denna utveckling har enligt regeringen även staten en viktig roll.
Sverige har en lång tradition av samarbete mellan akademisk forskning
och de stora industriföretagen. Framöver bedöms dock de små och medelstora
företagens betydelse för ekonomin öka. Regeringen anser det därför angeläget
att samarbetet vidareutvecklas till att i större utsträckning även omfatta mind
re företag och nya branscher.
Som framgått i avsnittet Redogörelse för ärendet i detta betänkande avser
regeringen att fördela drygt 2,3 miljarder kronor till lärosäten och olika fors
ningsfinansierande myndigheter under perioden 2005-2008. Medlen styrs
bl.a. till starka forskningsmiljöer, prioriterade områden, forskarskolor, merit
ringsanställningar, industriforskningsinstitut, FoU-projekt i samverkan med
näringslivet och insatser för små och medelstora företag.
Tyngdpunkten i satsningen på starka forskningsmiljöer bör enligt reger-
ingen ligga inom den grundläggande forskningen. Medelstillskotten är därför
till största delen riktade till Vetenskapsrådet. Satsningen på starka forsk-
ningsmiljöer skall enligt propositionen samspela med och stödja det arbete
med att profilera forskningen som är ett ansvar för varje universitet och hög-
skola. Ansökningar om stöd till starka forskningsmiljöer bör därför inte
komma från enskilda forskare eller forskargrupper, utan från berörda lä-
rosäten. Av ett lärosätes ansökan om stöd till en stark forskningsmiljö bör
framgå hur den föreslagna satsningen överensstämmer med lärosätets strate-
giska prioriteringar, som kan komma till uttryck bl.a. i den forskningsstrategi
som lärosätet arbetat fram på regeringens uppdrag.
Regeringens förslag och bedömningar innebär följande anslagstillskott, förde-
lade på myndighet, ändamål och budgetår (miljoner kronor):
2005 2006 2007 2008 Summa
Vetenskapsrådet
Starka forskningsmiljöer - 77 73 60 210
Medicin 10 60 60 250 380
Teknik 10 45 25 80 160
Hållbar utveckling - 10 10 30 50
Forskarskolor - 8 12 40 60
Meriteringsanställningar - 8 12 65 85
Infrastruktur - - 30 12 42
Genusforskning - - 7,5 4,5 12
Utbildningsvetenskap - - - 10 ___10
1 009
Vinnova
Starka forskningsmiljöer - 15 20 25 60
Teknik 10 45 25 100 180
Hållbar utveckling - 5 5 10 20
Forskarskolor - 3 5 17 25
Meriteringsanställningar - 3 5 42 50
Industriforskningsinstitut - - 45 65 110
FoU-program i samarbete
med näringslivet 10 60 10 40 120
Insatser för små och
medelstora företag - - 5 5 __10
575
FAS
Starka forskningsmiljöer - 3 2 5 10
Medicin - - 10 10 20
Forskarskolor - - 2 3 5
Meriteringsanställningar - - 2 3 ___5
40
Formas
Starka forskningsmiljöer - 5 5 10 20
Hållbar utveckling 10 20 45 65 140
Forskarskolor - 1 2 7 10
Meriteringsanställningar - 2 2 6 __10
180
Lärosätena (enligt fördelning
på s. 56 i propositionen) 50 65 105,5 300,5 521
Rymdstyrelsen - 5 5 - 10
Statens ljud- och bildarkiv - 5 -
- 5
Utöver dessa tillskott, som regeringen avser som permanenta, räknar reger-
ingen dels med tillfälliga förstärkningar till Statens ljud- och bildarkiv, del
med kapitaltillskott till holdingbolagen.
Motioner
* Under beteckningen Allians för Sverige kritiserar Moderata sam-
lingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet i
motion 2004/05:Ub11 regeringens forskningspolitik. Det finns i
propositionen inte någon tydlig forskningspolitisk inriktning,
anser motionärerna. Alliansen vill främja den fria forskningen
och forskningsutförarnas självbestämmanderätt. Målen för dess
forskningspolitik är
*
* att garantera förutsättningarna för forskningsmiljö i världsklass
*
* att garantera forskningens frihet
*
* att skapa förutsättningar för utveckling och bibehållande av star-
ka och självständiga forskningsinstitutioner
*
* att fokusera på grundforskning, forskarutbildning och postdokto-
ral verksamhet
*
* att satsa extra på de allra mest framstående forskarna och forskar-
lagen
*
* att staten tar ansvar för forskning och utveckling av omedelbar
betydelse för den egna verksamheten
*
att ge goda förutsättningar för internationellt forskningssamarbete.
De föreslår ett tillkännagivande av riksdagen om detta (yrkande 1).
1. Motionärerna anser att det behövs ett bättre beslutsunderlag för
hur de statliga resurserna till forskning skall fördelas för att man
skall uppnå balans mellan fasta och rörliga resurser, dvs. mellan
direkta anslag till lärosätena å ena sidan och resurserna till
forskningsråden och Vinnova å den andra (yrkande 2). Lärosäten
och forskare måste tillåtas att fritt avgöra vilka forskningsfrågor
som skall ställas och vilka forskningsprojekt som skall bedrivas.
Denna frihet måste kombineras med ansvar, varför det behövs en
etisk plattform och diskussion kring forskning och hur forsk-
ningsresultat skall tillämpas. Alla forskningsområden har behov
av en nyfikenhetsbaserad fri forskning, även de områden som
normalt anses mer tillämpade. Motionärerna vill avpolitisera
universitetsstyrelserna och minska det icke-akademiska besluts-
fattandet. Ledamöterna i de statliga forskningsrådens och i
forskningsstiftelsernas styrelse skall inte utses av regeringen
utan av vetenskapssamhället, för att tillförsäkra forskningen
ökad frihet (yrkande 3). Det behövs ett nytt system för pris- och
löneomräkning inom den högre utbildningen och forskningen.
Man kan enligt motionärerna inte räkna med samma rationaliser-
ingsmöjligheter där som inom näringslivet (yrkande 4). Univer-
sitet och högskolor bör tillföras ökade resurser under perioden
2006-2010, sammanlagt 2 miljarder kronor utöver regeringens
förslag för perioden 2005-2008. Anslagen till lärosätena för
forskning och forskarutbildning, de s.k. fakultetsanslagen, bör
enligt motionärerna öka från nuvarande 45 % till lägst 55 % av
de totala statliga anslagen till forskning (yrkande 5). Motionä-
rerna föreslår principer för fördelning av fakultetsanslagen mel-
lan olika universitet och högskolor. Lärosäten skall enligt försla-
get kunna kvalificera sig stegvis för tilldelning av forskningsre-
surser, utifrån en trappa där det anges vilka vetenskapliga rättig-
heter ett lärosäte skall tilldelas beroende på vilket steg i utveck-
lingen det har uppnått. Följande grundmodell föreslås för fördel-
ningen:
2.
3. En del av fakultetsanslagen fördelas utifrån hur många studenter
lärosätet har.
4.
5. En del av medlen fördelas i konkurrens efter en vetenskaplig
prövning av lärosätets forskningsresultat de senaste åren.
6.
7. En viss del av fakultetsanslagen fördelas i konkurrens efter en
kvalitetsgranskning av lärosätets program och strategi för forsk-
ningen.
8.
Systemet är enligt motionärerna rättvist, eftersom det ger alla lärosäten -
oavsett storlek eller traditioner - förutsättningar att utveckla excellenta for
ningsmiljöer (yrkande 6). En oberoende utvärdering av den nuvarande organi-
sationen för forskningsfinansiering behöver tillsättas för att utreda i vilken
grad den har bidragit till att stärka svensk forskning och utveckling (yrkande
7). Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning lider särskilt mycket av
den urholkning som har skett av fakultetsanslagen, eftersom dessa forsk-
ningsområden har liten andel extern finansiering. Forskning inom humaniora
är ofta kulturbärande och bidrar till ökad livskvalitet genom att skapa sam-
manhang och självreflektion, heter det i motionen (yrkande 8). Framstående
forskning inom medicin och teknik är en viktig grund för Sveriges framtids-
möjligheter. Motionärerna stöder därför regeringens förslag att dessa områden
skall vara prioriterade (yrkande 9). De vill utveckla ämnesrådet för medicin
inom Vetenskapsrådet till ett nationellt institut för hälsa och medicin, en
svensk motsvarighet till USA:s National Institutes of Health. Till detta vill
motionärerna anslå 400 miljoner kronor, samma summa som regeringen
avdelat för resursökning till medicin som prioriterat område (yrkande 11).
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:Ub293 ett tillkännagi-
vande om statens roll i samband med forskning. Denna roll skall vara att
komplettera andra forskningsfinansiärer, vilket innebär att tyngdpunkten
läggs på grundforskningen och forskarutbildningen. Staten bör enligt motio-
närerna regelbundet göra centrala avvägningar, såsom mellan fasta och rörliga
medel (fakultetsanslag respektive medel som fördelas av forskningsfinansie-
ringsorgan), mellan olika forskningsområden och mellan koncentration, profi-
lering och decentralisering av forskningsresurserna (yrkande 15).
I samma motion för Moderaterna fram sin uppfattning att regeringen bör
avstå från detaljstyrning av forskningsanslag. Detaljstyrning med krav på
ökad samhällsnytta, ökad tillväxt samt fokusering på jämställdhet, samverkan,
tvärvetenskap m.m. begränsar den akademiska friheten och riskerar dessutom
att få motsatt verkan, heter det i motionen (yrkande 18).
Vänsterpartiet för i motion 2004/05:N300 fram den behovsmotiverade
forskningen. De övriga nordiska ländernas lösningar för sådan forskning är
mer utvecklade och har kommit längre i mångfald än den modell som tilläm-
pas i Sverige, skriver motionärerna. De drar slutsatsen att det offentliga har
viktig roll att spela i en satsning på behovsmotiverad forskning. Det regionala
perspektivet går att vidmakthålla, anser de. Resurserna till behovsmotiverad
forskning måste stärkas väsentligt i en långsiktig uppbyggnad i likhet med de
övriga nordiska länderna (yrkande 5). För att den fina ansats som tagits i
skriften Innovativa Sverige (Ds 2004:36) inte skall bli som något skrivet i
sanden föreslår motionärerna att regeringen årligen skall komma till riksda-
gen med en innovationspolitisk skrivelse (yrkande 6).
I motion 2004/05:Ub293 föreslår Moderaterna också ett tillkännagivande om
stärkande av kunskapskluster (yrkande 21). Det är nödvändigt att koncent-
rera resurser till de regioner och forskningsområden där svenska forskare och
forskarlag redan i dag håller mycket hög klass, skriver motionärerna. I Sveri-
ge finns enligt deras mening i dag kunskapskluster i världsklass vad avser IT
och bioteknik, såväl i området Stockholm-Uppsala som i Malmö-Lund. Även
ett antal andra kunskapskluster i landet håller mycket hög internationell klass
inom skilda områden.
I samma motion begär Moderaterna ett tillkännagivande om internationellt
samarbete. För ett litet land som Sverige är det internationella forskningsut-
bytet särskilt betydelsefullt. Internationellt forskningsutbyte och samverkan
inom högre utbildning och forskning bör stå i fokus för de svenska satsning-
arna. Det är också nödvändigt att Sverige som kunskapsnation utgör en attrak-
tiv partner med forskning av yppersta kvalitet som konkurrensmedel, heter
det i motionen (yrkande 27).
Kristdemokraterna tar i motion 2004/05:Ub473 upp den vetenskapliga verk-
samhetens värdegrund. De anser att den vetenskapliga verksamhetens ut-
gångspunkt skall tas i en värdegrund byggd på kristen etik och västerländsk
humanism (yrkande 1). De anser vidare att värdegrunden skall framgå i hög-
skoleförordningen (yrkande 2).
Det bör enligt Kristdemokraterna i motion 2004/05:Ub473 vara möjligt att
tilldela högskolor resurser att bedriva forskning inom en avgränsad del av
ett vetenskapsområde (yrkande 4). Högskolor kan ha forskningsområden där
de bedriver nationellt och internationellt ledande forskning, och det måste
enligt motionärerna vara möjligt att tilldela dem forskningsanslag inom av-
gränsade områden, även om de inte kan tilldelas ett helt vetenskapsområde.
Utskottets ställningstaganden
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här redovisade motionsyrkan-
den.
När det gäller forskningspolitikens inriktning ser utskottet en stor över-
ensstämmelse mellan det som riksdagen tidigare har beslutat, det som reger-
ingen redovisar i propositionen och det som sägs i yrkande 1 i motionen från
Allians för Sverige. Regeringens satsning på starka forskningsmiljöer, på
förstärkta fakultetsanslag, på forskarskolor och meriteringsanställningar lig-
ger väl i linje med de mål som motionärerna formulerat. Det beslutsunderlag
som regeringen haft för sina förslag till hur de tillkommande resurserna skall
fördelas mellan lärosätena å ena sidan och olika forskningsfinansierande
myndigheter å den andra har omfattat bl.a. kunskaps- och forskningsstrategier
från ett hundratal myndigheter och organisationer. Utskottet delar inte Allian-
sens uppfattning att det skadar forskningens frihet att vissa ledamöter av
lärosätenas, forskningsrådens och forskningsstiftelsernas styrelser utses av
regeringen. När ett liknande yrkande när det gäller forskningsråden och stif-
telserna behandlades vid förra riksmötet påpekade utskottet att den ordningen
att forskningsråden består av dels ledamöter utsedda av regeringen, dels le-
damöter utsedda genom elektorsval inom forskarsamhället har gällt under
lång tid, och att forskarsamhällets företrädare alltid har varit i majoritet i
råden (bet. 2003/04:UbU17 s. 10).
Lärosätenas kostnader består till helt övervägande del av löner. Det system
för pris- och löneomräkning av myndigheternas förvaltningsanslag - inklusi-
ve anslagen till lärosätena och forskningsråden - som nu används innebär att
man räknar fram ett lönekostnadsindex utifrån löneutvecklingen inom den
konkurrensutsatta sektorn för dels arbetare, dels tjänstemän. Sedan drar man
ifrån den produktivitetsutveckling som skett inom den privata sektorn. Denna
princip lades fast i budgetpropositionen i januari 1993 och godkändes av
riksdagen (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. FiU10 och FiU20, rskr. 189). Infö-
randet av denna mekanism för pris- och löneomräkning av anslagen hade
samband med övergången till ramanslag, som myndigheterna själva får
disponera för olika slags kostnader. Ett syfte var att klart skilja statsmakter
ansvar inom ramen för den statliga budgetprocessen från frågor som det an-
kommer på staten som arbetsgivare att förhandla om i likhet med andra parter
på arbetsmarknaden. I samma budgetproposition (bilaga 8) föreslogs en ny
utformning av statens centrala arbetsgivarorganisation. Den innebar att Sta-
tens arbetsgivarverk ombildades till en myndighet som skulle finansieras med
avgifter från de anslutna myndigheterna. Arbetsgivarorganisationen fick
genom denna konstruktion en friare ställning i förhållande till regeringen.
Föredragande statsrådet underströk vikten av att myndigheterna och arbetsta-
garorganisationerna tar på sig fullt ansvar för alla typer av kostnader som
följer av ett avtal.
På regeringens uppdrag har denna arbetsgivarpolitiska reform utvärde-
rats. Utvärderingen redovisades i betänkandet Den arbetsgivarpolitiska
delegeringen i staten - en samlad utvärdering (SOU 2002:32). När det
gäller produktivitetsavdraget - den del i beräkningsmodellen som främst
ifrågasätts i Alliansmotionen - sägs i betänkandet bl.a. följande (s. 183):
Om de statliga arbetskraftskostnaderna tilläts öka lika mycket som inom
tillverkningsindustrin utan att det ställdes några krav på att de delvis
skulle finansieras genom produktivitetstillväxt skulle kostnaden för detta
behöva finansieras genom ett ökat skatteuttag, vilket skulle kunna öka
den konkurrensutsatta sektorns kostnader och försämra dess konkurrens-
kraft. Alternativt, om de statliga myndigheterna kunde påräkna en an-
slagsuppräkning motsvarande arbetskostnadsutvecklingen i industrin utan
att några avdrag för produktivitetsutvecklingen gjordes, skulle den statli-
ga sektorn kunna höja lönerna ytterligare till följd av de resurser som kan
frigöras genom den egna produktivitetsutvecklingen, vilket skulle kunna
leda till ett för övriga avtalsområden ogynnsamt konkurrensläge vad gäll-
er arbetskraften.
Utredarens förslag blev att löneomräkningen skulle göras med hänsyn till
arbetskraftskostnadsutvecklingen inom tillverkningsindustrin för tjänstemän
enbart. I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 2 s. 43-45)
meddelade regeringen sin avsikt att följa detta förslag. Utredarens andra för-
slag gällde hur produktivitetsavdraget skulle beräknas. Regeringen följde inte
utredaren på den punkten. Att ett produktivitetsavdrag skulle göras var inte
ifrågasatt vare sig av regeringen eller utredaren. Ingen motion väcktes med
anledning av detta ställningstagande från regeringen.
Sveriges Universitetslärarförbund har vid uppvaktningar hos utskottet vid
flera tillfällen ifrågasatt det rimliga i produktivitetsavdraget. Olika bedömar
grupper som Högskoleverket anlitat för kvalitetsutvärderingar av ämnen och
program har i sina rapporter pekat på svårigheter för lärosäten och institutio-
ner att få pengarna att räcka till, och på att det skett försämringar de senast
åren i detta avseende (t.ex. i utvärderingen av astronomi, fysik, meteorologi
och hydrologi, Högskoleverkets rapportserie 2005:15 R och av pedagogik,
didaktik och pedagogiskt arbete, Högskoleverkets rapportserie 2005:19 R).
En utredning pågår om resurstilldelningssystemet (dir. 2004:49 och 2005:24).
Vi utgår från att effekterna av produktivitetsavdraget kommer att belysas i
anslutning till detta.
Den förstärkning av fakultetsanslagen med 2 miljarder kronor som föror-
das i Alliansmotionen avser till drygt hälften budgetåren 2009 och 2010, som
ligger bortom den fyraårsperiod som regeringens beräknade förstärkningar
avser.
En utvärdering av 2001 års reform av organisationen för forskningsfinan-
siering aviseras i propositionen (s. 47). Regeringen avser att låta genomföra
en sådan före nästa forskningspolitiska proposition. Det finns därför inte
anledning att göra något tillkännagivande enligt Alliansmotionens yrkande 7.
När det gäller humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och när det
gäller prioriteringen av forskning inom medicin och teknik har utskottet ingen
annan uppfattning än motionärerna. Vi anser att yrkandena är tillgodosedda
genom de förslag som regeringen aviserar i propositionen.
Förslaget att bilda ett nationellt institut för hälsa och medicin och avskaffa
ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet har behandlats av riksdagen
tidigare. Det har avstyrkts flera gånger såväl av utbildningsutskottet (senast
bet. 2003/04:UbU1 s. 95 f.) som av socialutskottet (senast i bet. 2004/05:
SoU10 s. 33). Förslaget har vid tidigare tillfällen också omfattat avskaffande
av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas). Den förebild som
motionärerna pekar på, the National Institutes for Health i USA, är till skill-
nad från ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet inte bara en organisa-
tion för forskningsfinansiering utan också utförare och beställare av forsk-
ning. Utbildningsutskottet anser liksom tidigare att det inte har påvisats vilk
vinsten skulle vara med en sådan ombildning av ämnesrådet för medicin.
Moderaternas förslag till tillkännagivande om statens roll i samband med
forskning har behandlats av riksdagen flera gånger, senast i betänkande
2003/04:UbU17 (s. 9). Den forskningsproposition som nu behandlas innefat-
tar just det slag av avvägningar som motionärerna efterfrågar. De resursför-
stärkningar som regeringen redovisar har sin tyngdpunkt i lärosätena och
Vetenskapsrådet och därmed i grundforskning och forskarutbildning.
Utskottet delar inte Moderaternas uppfattning att regeringen detaljstyr
forskningen på ett sätt som är skadligt.
Vänsterpartiets motion om bl.a. behovsmotiverad forskning väcktes under
allmänna motionstiden, alltså innan forskningspropositionen hade lagts fram.
Näringsutskottet skriver i sitt yttrande att utskottet delar motionärernas syn
behovet av att stärka den behovsmotiverade forskningen. Forskningsproposi-
tionen präglas också av en positiv syn på den behovsmotiverade forskningen
och ett flertal olika insatser och initiativ presenteras för att stärka den. Nä
ingsutskottet anser därför att Vänsterpartiets motion kan anses vara tillgodo-
sedd till stora delar. Det är också utbildningsutskottets uppfattning. Liksom
näringsutskottet anser vi att det är viktigt att regeringen på lämpligt sätt oc
lämpligt sammanhang håller riksdagen informerad om utvecklingen av det
innovationspolitiska arbetet, men att riksdagen inte behöver föreskriva att
detta skall ske genom en årlig innovationspolitisk skrivelse.
Förslaget i moderatmotionen till tillkännagivande om stärkande av kun-
skapskluster har också behandlats av riksdagen flera gånger tidigare, senast i
betänkande 2003/04:UbU17 (s. 12 f.), där utskottet hänvisade till den kom-
mande forskningspropositionen. Där skriver nu regeringen (s. 10) att förut-
sättningarna för de främsta svenska forsknings- och innovationsmiljöerna
måste förbättras och att deras internationella konkurrenskraft bör stärkas
genom prioritering och kraftsamling. Regeringen vill avsätta 300 miljoner
kronor till starka forskningsmiljöer under perioden 2005-2008.
Det som anförs i Moderaternas motion (yrkande 27) om vikten av interna-
tionellt forskningsutbyte stämmer väl överens med den inställning som
regeringen redovisar i propositionen.
Kristdemokraternas förslag till tillkännagivande om att den vetenskapliga
verksamhetens värdegrund skall byggas på kristen etik och västerländsk
humanism kan utskottet inte ställa sig bakom. Enligt 1 kap. 3 a § högskolela-
gen (1992:1434, ändr. 2000:1307) skall i högskolornas verksamhet vetenska-
pens trovärdighet och god forskningssed värnas. Denna paragraf tillkom efter
förslag i den förra forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3, bet.
UbU6, rskr. 98). Riksdagen avslog vid det tillfället ett kristdemokratiskt yr-
kande av liknande innebörd som det som nu behandlas. Lagen (2003:460) om
etikprövning av forskning som avser människor har till syfte att skydda den
enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning (1 §
andra stycket). Utskottet anser inte att det finns anledning att komplettera
dessa bestämmelser med en hänvisning till kristen etik och västerländsk hu-
manism, vare sig i någon av dessa lagar eller i högskoleförordningen.
Samtliga statliga lärosäten har sedan budgetåret 1997 fasta forskningsresur-
ser. Vid universiteten och vissa högskolor har dessa formen av ett eget anslag
för forskning och forskarutbildning inom ett eller flera vetenskapsområden.
De högskolor som inte har vetenskapsområde har var sin anslagspost under
ett gemensamt anslag som heter Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor. Inom ramen för dessa resurser kan mindre högskolor
bedriva forskning inom en avgränsad del av ett vetenskapsområde. Hög-
skolan bestämmer själv för vilken forskning dessa resurser skall användas.
Utskottet anser inte att det behövs ett särskilt anslag för forskning i sådana
fall.
Prioriterade områden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om genusperspektiv i medi-
cinsk forskning med hänvisning till tidigare ställningstaganden.
Jämför reservationerna 6 (fp, kd, c) och 7 (m, motiveringen).
Propositionen
Regeringen menar att ytterligare resurser måste tillföras för att ge Sverige
goda möjligheter att utveckla sin ställning som framstående vetenskapsnation.
För att uppnå detta krävs dock att resurserna i högre utsträckning koncentre-
ras till särskilda forskningsområden. De områden som regeringen nu särskilt
vill prioritera är medicinsk forskning, teknisk forskning och forskning till st
för hållbar utveckling.
Medicinsk forskning skall enligt regeringen tillföras 400 miljoner kronor. Av
detta belopp fördelas 380 miljoner kronor till Vetenskapsrådet och 20 miljo-
ner kronor till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas).
Av de medel som tillförs Vetenskapsrådet år 2006 bör 5 miljoner kronor
avse forskning om kultur och hälsa, och av medlen som tillförs Vetenskapsrå-
det år 2007 bör 5 miljoner kronor avse forskning om barns hälsa i ett sam-
hällsperspektiv.
Av de medel som tillförs Fas bör 10 miljoner kronor avse forskning om
barns hälsa i ett samhällsperspektiv och 10 miljoner kronor avse dels försäk-
ringsmedicinsk forskning om ohälsa och sjukfrånvaro, dels forskning om
hälsa relaterad till övervikt, kost och fysisk aktivitet.
Regeringen konstaterar att den tekniska forskningen i Sverige har minskat och
fortsätter att minska. Bakgrunden till detta är de neddragningar som skett
inom näringslivets FoU i samband med den senaste lågkonjunkturen och
minskningen av stödet från forskningsstiftelserna (prop. s. 77). En stark tek-
nisk forskning är enligt regeringen viktig för näringslivets kompetensförsörj-
ning och för utveckling av nya kommersialiserbara idéer och högteknologiska
produkter. De statliga avsättningarna för civil teknisk FoU är små i jämförelse
med andra länder med liknande industristruktur som Sveriges. Staten behöver
avsätta ökade resurser för civil teknisk forskning inom såväl teknisk grund-
forskning som mer direkt näringslivsinriktad teknikforskning.
Teknisk forskning bör enligt regeringen tillföras 350 miljoner kronor. Av
detta belopp fördelas 160 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, 180 miljoner
kronor till Vinnova och 10 miljoner kronor till Rymdstyrelsen. Regeringen
nämner i propositionen ett antal tekniska områden som har lyfts fram i forsk-
ningsrådens och lärosätenas forskningsstrategier och i kontakter med närings-
livets representanter. Utvecklingen är snabb inom dessa forskningsområden
och svensk forskning befinner sig i flera fall i den internationella forsknings
fronten. Det bör dock ankomma på forskningsfinansiärerna att avgöra vilka
områden som bör få stöd, heter det i propositionen.
Det tredje prioriterade området är forskning till stöd för hållbar utveckling.
För att förverkliga visionen om en hållbar utveckling krävs stora förändringar
i samhället på global, regional och lokal nivå. För att uppnå många av miljö-
kvalitetsmålen, som konkretiserar miljöpolitikens inriktning, krävs forsk-
ningsbaserad kunskap inom många olika områden, skriver regeringen (s. 85).
Forskning till stöd för hållbar utveckling bör enligt regeringen tillföras 210
miljoner kronor. Av detta belopp tillförs Forskningsrådet för areella näringar,
miljö och samhällsbyggande (Formas) 140 miljoner kronor, Vetenskapsrådet
50 miljoner kronor och Vinnova 20 miljoner kronor. Regeringen menar att
forskning om klimat är särskilt angelägen inom ramen för dessa medel.
Forskningen för miljö och hållbar utveckling bör stärkas och utvecklas genom
satsningar på tvärvetenskaplig och långsiktig forskning.
Av medlen till Formas bör 60 miljoner kronor fördelas till stöd för forsk-
ning om hållbar utveckling inom den gröna sektorn. Formas och Vinnova bör
i samverkan finansiera ett forskningsprogram för miljöteknik.
Utöver dessa tre prioriterade områden avser regeringen att satsa särskilda
resurser på dels genusforskning (12 miljoner kronor), dels utbildningsveten-
skap (10 miljoner kronor). Dessa medel riktas till Vetenskapsrådet. Med de
nya medlen till utbildningsvetenskap vill regeringen förstärka den del av den
utbildningsvetenskapliga forskningen som har anknytning till den pedagogis-
ka yrkesverksamheten och stimulera samverkan mellan högskola och skola,
t.ex. genom att yrkesverksamma lärare ges möjlighet att genomgå forskarut-
bildning. Regeringen avser med detta inte något ställningstagande vad gäller
den generella inriktningen av uppdraget till Utbildningsvetenskapliga kom-
mittén inom Vetenskapsrådet.
Motioner
Regeringens prioritering av teknik, medicin och forskning för hållbar utveck-
ling ifrågasätts inte i någon av de motioner som väckts med anledning av
propositionen.
Folkpartiet tar i motion 2004/05:So613 yrkande 2 upp behovet av ett genus-
perspektiv i all medicinsk forskning. Motionärerna konstaterar att den
medicinska forskningen hittills övervägande har bedrivits på män, vilket har
medfört att kvinnor behandlas och bedöms efter en manlig norm som inte
överensstämmer med kvinnors sjukdomar och reaktioner. Riktlinjer för att
forskningen skall omfatta både kvinnor och män skall tas fram i samverkan
med forskarsamhället, heter det i motionen. Förslag till tillkännagivande om
att genusperspektiv skall genomsyra all medicinsk forskning - även den kli-
niska - förs fram också i motion 2004/05:So598 (s) yrkande 1. Motionärerna
anser att samtliga anslagsansökningar inom medicin, omvårdnad och hälso-
och sjukvårdsforskning bör redovisa studiepopulationens könsfördelning i
förhållande till fördelningen i befolkningen eller i den aktuella patientgruppe
(yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden.
Liknande yrkanden har behandlats av riksdagen många gånger, senast i be-
tänkande 2003/04:UbU16 (s. 15 f.). Utskottet har även nu uppfattningen att
det är självklart att könsspecifika skillnader måste uppmärksammas både vid
forskning och klinisk läkemedelsprövning. Regeringen har markerat betydel-
sen av genusperspektiv i forskningen genom att i instruktionen för Veten-
skapsrådet skriva in att rådet skall verka för att genusperspektiv får genom-
slag i forskningen och genom att öronmärka vissa medel för genusforskning. I
budgeten för 2005 har under Vetenskapsrådets anslag 10 miljoner kronor
öronmärkts för genusforskning.
Motionerna väcktes under allmänna motionstiden 2004 - således innan
forskningspropositionen lades fram. I propositionen förklarar regeringen
återigen att det är angeläget att forskningen inom genusområdet fortsätter, och
som utskottet har redovisat ovan avser regeringen att tillföra Vetenskapsrådet
ytterligare 12 miljoner kronor för genusforskning. Med denna förstärkning av
resurserna till genusforskning kommer de medel som Vetenskapsrådet dispo-
nerar särskilt för genusforskning att ha mer än fördubblats vid fyraårsperio-
dens slut. Dessutom skall Göteborgs universitet tillföras 1 miljon kronor som
avser Sekretariatet för genusforskning.
Vi anser inte att det är en uppgift för riksdagen att föreskriva vilka uppgif-
ter som skall finnas i ansökningar om medel hos forskningsfinansierande
organ.
Forskning om vissa frågor eller branscher
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena om forsk-
ning om brottsutvecklingen, byggsektorn, FN, idrott, inköp, livs-
medel, medicin och bioteknik, social ekonomi, trä och träanvänd-
ning. Vissa av yrkandena har avstyrkts i bostadsutskottets och när-
ingsutskottets yttranden. Utbildningsutskottet, som anser att vissa
yrkanden redan är tillgodosedda, hänvisar också till vad som redo-
visas i propositionen och till tidigare ställningstaganden av riksda-
gen.
Jämför reservation 8 (c).
Propositionen
I propositionens avsnitt 9, med rubrik Forskning till stöd för andra politikom-
råden, redogör regeringen för insatser på olika områden. Under skilda rubri-
ker tar regeringen där upp forskning om demokrati och offentlig förvaltning,
forskning om brottsligheten, brottslighetens konsekvenser och åtgärder mot
brottsligheten, forskning om mänskliga rättigheter, folkrörelser och idrott,
forskning för utrikespolitiken, forskning om försvar samt beredskap mot
sårbarhet, forskning om hälsa, välfärd, sociala frågor m.m., forskning om
utbildning och lärande, kommunal forskning och utveckling, forskning för en
hållbar tillväxt, naturresursanvändning och konsumtion, forsknings- och
utvecklingsinsatser på kulturområdet, miljöforskning samt forskning kring IT,
transport, arbetsliv, energi, jämställdhet, turism m.m.
Motioner
I motion 2004/05:N241 (fp) framhålls Södertäljes förutsättningar dels att
fortsatt vara ett viktigt centrum för svensk medicinsk-teknisk forskning (yr-
kande 1), dels att fortsatt vara ett viktigt centrum för produktion, forskning
och utveckling på fordonsområdet (yrkande 2). När det gäller det första yr-
kandet pekar motionärerna på att av Astra Zenecas 60 000 medarbetare finns
13 000 i Sverige, av vilka nästan hälften arbetar i Södertälje. De signaler som
kom hösten 2004 om att biltillverkningen kan komma att flyttas från Trollhät-
tan till Rüsselsheim i Tyskland visar, anser motionärerna, att Sverige måste
ligga i framkanten både vad gäller forskning, utveckling, produktion och
marknadsföring för att säkerställa att inte viktiga delar av verksamheten flyt-
tas till andra länder.
Motion 2004/05:N284 (kd) tar upp nedläggningarna inom försvaret, som
får stora konsekvenser för Bofors. Motionärerna anser att staten bör ta sitt
ansvar för en industri som under årtionden har varit lojal och stått till förfo
gande för den svenska staten och dess försvar. Det bör kanaliseras medel,
med fördel genom Vinnova, för att omorientera mot annan hightechproduk-
tion. På det sättet kan arbetstillfällen bibehållas och kompetensen finnas kvar
i landet, skriver motionärerna (yrkande 2).
Ökad forskning om attitydförändringars negativa påverkan på brottsut-
vecklingen behövs enligt motion 2004/05:Ub7 (c). Motionären pekar på atti-
tydförändringar hos polisen, som aktivt trappar upp våldsspiralen, samt på att
våldsvideor ses som en alltmer naturlig del av samhällets utveckling.
Motion 2004/05:Ub6 (c) tar upp forskningen inom byggsektorn. Hittills
har denna forskning enligt motionärerna mest varit inriktad på byggmaterial
och liknande, medan beteende i samband med byggande, boende och förvalt-
ning alltför sällan har omfattats av någon forskning (yrkande 1). Vidare påta-
lar motionärerna att det är brist på genusperspektiv i byggforskningen. Kvin-
nors erfarenheter och behov tas inte till vara. Denna brist måste åtgärdas
(yrkande 2). Mer forskning behövs om energiförbrukning i boendet, dels för
energibesparing, dels utifrån kostnaden för boendet i ett framtidsperspektiv
(yrkande 3). Forskningen måste belysa såväl stads- som landsbygdsutveck-
ling, så att man ser till behoven i hela landet (yrkande 4).
En förstärkt FN-forskning förordas i motion 2004/05:Ub231 (fp). Trots att
FN är ett mycket viktigt inslag i den svenska utrikespolitiken, bedrivs endast
en begränsad FN-forskning här, påpekar motionären. Mot bakgrund av att det
i år är 100 år sedan Dag Hammarskjöld föddes föreslår han en utredning om
att inrätta ett nationellt program för att stärka FN-forskningen vid svenska
universitet. Det är enligt motionären naturligt att satsningen leds från Utrike
departementet, medan det nationella ansvaret på forskningssidan bör läggas
på institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Idrottsforskningen tas upp av Moderaterna i motion 2004/05:Kr269. Det är
naturligt att idrottsrörelsen får ett inflytande över de organ som samordnar
idrottsforskningen i landet, anser motionärerna. Samtidigt som det är viktigt
att stimulera och stödja forskningen på idrottsrelevanta områden på samtliga
högskolor är det naturligt att se Idrottshögskolan i Stockholm som ett natio-
nellt centrum för idrottslig kunskapsutveckling (yrkande 9).
Behovet av forskning inom området inköp lyfts fram i motion
2004/05:N318 (s). Motionären skriver att det i dag i princip inte bedrivs nå-
gon forskning inom detta område, medan behovet av sådan är stort och ökar.
Ett förstärkt forskningssamarbete mellan Sverige och Danmark när det
gäller livsmedel, medicin och bioteknik förordas i motion 2004/05:N403 (fp,
m, kd, c). I Öresundsregionen har starka kluster växt fram inom dessa fram-
tidsbranscher. Man bör undersöka möjligheterna till gemensamma forskarsko-
lor och stödja andra gemensamma forskningssatsningar speciellt mellan indu-
stri och universitet, anser motionärerna (yrkande 23).
Forskning om social ekonomi tas upp i motion 2004/05:Ub468 (s). Motio-
närerna anser att forskning är angelägen framför allt på tre områden, nämligen
villkor och förutsättningar för den sociala ekonomins organisering, den socia-
la ekonomins organisationer samt den sociala ekonomins betydelse för indi-
vider och samhälle. Det bör övervägas om Svenska institutet för social eko-
nomi vid Mittuniversitetet i Östersund kan ges en starkare roll, heter det i
motionen.
Forskning om trä och träanvändning bör prioriteras, anser Kristdemokra-
terna i motion 2004/05:MJ504. Regeringen måste se till att utrymmet för den
skogliga forskningen inte krymper (yrkande 8).
Yttranden från bostadsutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet
Bostadsutskottet redogör i sitt yttrande (2004/05:BoU4y) kortfattat för den
uppföljning av frågor om bygg- och bostadsforskning som utskottet nyligen
har genomfört. De synpunkter som framkommit under denna uppföljningsin-
sats tas som utgångspunkt för att kommentera de förslag som framförs i mo-
tion 2004/05:Ub6 (c).
Bostadsutskottet anser inte att förslagen i motionen behöver föranleda nå-
got särskilt tillkännagivande till regeringen. Däremot bör, enligt bostadsut-
skottets mening, riksdagens beredning av bl.a. denna motion ses som en del i
den breda diskussion om forskningens inriktning och relevans som bör föras
mellan forskarsamhället, politiska beslutsfattare och forskningsresultatens
olika avnämare. Det gäller bl.a. vad bostadsutskottet anför om behovet av
forskningsinsatser med såväl teknisk-naturvetenskaplig som samhällsveten-
skaplig inriktning och om ett genusperspektiv i bygg- och bostadsforskning-
en.
Näringsutskottet avstyrker i sitt yttrande (2004/05:NU1y) motion 2004/05:
N241 yrkande 1 med hänvisning till de insatser som redan görs och de som
planeras. Dessa redovisas i propositionen. När det gäller yrkande 2 om medi-
cinteknisk forskning delar näringsutskottet motionärernas bedömning om
vikten av denna, men utskottet anser inte att det finns något skäl för riksdage
att genom ett tillkännagivande särskilt lyfta fram Södertäljes förutsättningar
på området.
Motion 2004/05:MJ504 om forskning kring trä och träanvändning bör en-
ligt näringsutskottet inte heller föranleda något riksdagsuttalande. Näringsut-
skottet hänvisar till redovisningen i propositionen av vilka insatser som görs
när det gäller skogsforskning och skogsindustriell forskning. Det rör sig om
forskning vid tekniska universitet och högskolor samt vid industriforsknings-
institut.
Den fråga som tas upp i motion 2004/05:N318 och som rör optimering av
inköp kan enligt näringsutskottet ha stor betydelse för berörda små och me-
delstora företags konkurrenskraft. Forskning avseende inköpsområdet kan
bedrivas inom befintliga forskningsdiscipliner. Näringsutskottet ser inte något
behov av ett särskilt riksdagsuttalande i frågan.
Trafikutskottet konstaterar i sitt yttrande (2004/05:TU3y) att propositionens
förslag till riksdagsbeslut liksom väckta motionsförslag inte berör utskottets
beredningsområde. Trafikutskottet ser det dock som angeläget att riksdagen
vid regelbundna tillfällen med utgångspunkt från regeringens forskningspoli-
tiska propositioner och väckta motioner ges möjlighet till en samlad behand-
ling av forskningens utgångspunkter, förutsättningar och mål. Därmed ges
förutsättningar för att sektorsforskning inom fackutskott som trafikutskottet
kan sättas in i ett större forskningspolitiskt sammanhang.
Mot denna bakgrund redovisar trafikutskottet i yttrandet sin bedömning
om forskningens roll för den fortsatta utvecklingen inom utskottets ansvars-
område och det arbete som skett inom utskottet med att följa upp och bevaka
FoU-frågor inom området. Trafikutskottet konstaterar att forskningen har
strategisk betydelse för att man skall kunna uppnå såväl de transportpolitiska
som de IKT-politiska målen. Enligt utskottets mening är det därför angeläget
att forskningen inom området ges en tillfredsställande omfattning, kvalitet
och inriktning mot angelägna samhällsfrågor. I sammanhanget hänvisar tra-
fikutskottet till att regeringen har meddelat sin avsikt att senare under detta
riksmöte lägga fram dels en transportpolitisk proposition, dels en IT-politisk
proposition. Enligt trafikutskottet är det viktigt att forskningsfrågorna i des
sammanhang ges en tillfredsställande behandling.
Utbildningsutskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här redovisade motionsyrkan-
den.
När det gäller motion 2004/05:Ub6 har vi samma uppfattning som bo-
stadsutskottet.
Motionerna 2004/05:Ub468, 2004/05:MJ504 yrkande 8 och 2004/05:N241
yrkandena 1 och 2 avstyrks med hänvisning till vad näringsutskottet skriver i
sitt yttrande.
I propositionen (s. 182 f.) redovisas regeringens bedömning av läget och
behoven när det gäller forskning om brottsligheten, brottslighetens konse-
kvenser och åtgärder mot brottsligheten. Det bör vara forskarna själva och de
forskningsfinansierande myndigheterna som gör de närmare bedömningarna
av vilka frågor som skall belysas.
Som näringsutskottet påpekar med anledning av bl.a. motion
2004/05:N284 kommer Vinnova enligt regeringen att få en ökning av sina
resurser med 575 miljoner kronor under perioden 2005-2008.
Regeringen skriver i propositionen (s. 188), i avsnittet om utrikes- och sä-
kerhetspolitiskt motiverad forskning, att funktionen hos det multilaterala
samarbetet, dess tyngdpunkt i en internationell säkerhetsordning, är ett viktig
forskningsfält. FN:s roll är härvidlag ett centralt forskningsämne. Det sägs
också att Utrikesdepartementet kommer att anslå resurser för viss forskning
inom det utrikespolitiska området. Med hänvisning till detta avstyrker utskot-
tet motion 2004/05:Ub231. Vi vill tillägga att det inte bör vara riksdagen som
pekar ut vilken institution eller vilket lärosäte som en viss forskning skall
förläggas till.
Yrkande 9 i motion 2004/05:Kr269 har behandlats av riksdagen vid ett
stort antal tillfällen, senast i betänkande 2004/05:KrU5. Av de 13 ledamöterna
i styrelsen för Centrum för idrottsforskning utses två av Riksidrottsförbundet,
en av Idrottshögskolan i Stockholm och två av vart och ett av Lunds, Göte-
borgs, Örebro och Umeå universitet samt Karolinska institutet. Universiteten
skall samråda med vissa närliggande lärosäten. Utskottet anser att yrkandet i
allt väsentligt är tillgodosett.
Det bör enligt vår mening vara en angelägenhet för respektive lärosäten i
Öresundsregionen att undersöka möjligheterna till gemensamma forskarsko-
lor och gemensamma forskningssatsningar tillsammans med industrin. Riks-
dagen bör inte göra något tillkännagivande med anledning av motion
2004/05:N403 yrkande 23.
Forskningssamarbetet inom EU
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena om ett
europeiskt forskningsråd, eftersom regeringen sedan länge arbetar
för ett sådant. Utskottet föreslår också avslag på motionsyrkandena
om att EU:s forskningsbudget skall koncentreras på stora flernatio-
nella projekt och om inrättande av EU-professurer.
Förslaget om ett Strasbourg Institute of Technology i Europaparla-
mentets nuvarande byggnad avstyrks också.
Jämför reservation 9 (m, fp, kd, c).
Propositionen
I avsnitt 4.3.1 i propositionen redovisas Sveriges deltagande i EU:s rampro-
gram hittills. Regeringen konstaterar att Sverige med hänsyn till folkmängden
ligger bland de främsta inom EU när det gäller projektdeltagande. Det svens-
ka deltagandet ökade totalt sett i det femte ramprogrammet, något som dock
inte gällde för små och medelstora företag. Regeringen konstaterar att det inte
bara är i Sverige som småföretagsdeltagandet har sjunkit, utan detta gäller för
hela Europa. Trots vissa farhågor på förhand har det visat sig att det svenska
deltagandet i det sjätte ramprogrammet, som pågår under perioden 2002-
2006, ligger på en högre nivå än i det femte.
Inför diskussionerna om ett sjunde ramprogram prioriterar Sverige inrät-
tandet av ett forskarstyrt europeiskt forskningsråd med budget från EU. Dess
uppgift skall vara att främja vetenskaplig excellens genom att finansiellt
stödja högt kvalificerade forskargrupper utsedda i europeisk konkurrens.
Detta garanterar kvalitet i forskningen och hög kvalitet är en väsentlig grund
för att nå Lissabonmålen, skriver regeringen (s. 30).
Inför kommande ramprogram för FoU inom EU föreslår kommissionen att
EU:s strukturfonder än mer aktivt än hittills skall kunna delta i stöd till for
ningsprojekt. Detta harmonierar med synsättet i Lissabonstrategin och strate-
gin Innovativa Sverige, och denna möjlighet bör enligt regeringen tas till
vara.
Regeringen redogör också för sin bedömning av hur den nationella organi-
sationen för EU:s forskningssamarbete bör förändras. Rådet för forsknings-
och utvecklingssamarbetet inom EU (EU/FoU-rådet) bör avvecklas och verk-
samheten överföras till ett sekretariat inom Vinnova. Huvudansvariga myn-
digheter för de tematiska områdena inom EU:s ramprogram för forskning och
teknisk utveckling bör utses.
Motioner
Allians för Sverige tar i motion 2004/05:Ub11 upp forskningssamarbetet
inom EU. Alliansen anser att ett eller flera europeiska forskningsråd bör
utvecklas och få i uppgift att fördela en betydande del av forskningspengarna
på europeisk nivå. I forskningsråden eller -rådet skall representanter för fors
karsamhället ha det avgörande inflytandet. EU:s forskningsresurser skall
satsas på stora flernationella projekt som det är svårt för ett enskilt land at
finansiera. EU:s forskningsresurser bör i första hand prioritera grundforsk-
ningssatsningar. För att dessa projekt skall kunna finansieras på bästa sätt
måste administrationen runt resurstilldelningen förenklas betydligt (yrkande
14).
I motion 2004/05:Ub355 (fp) föreslår motionären vissa principer för EU:s
forskningspolitik och unionens förhållande till medlemsstaterna på forsk-
ningsområdet. Han anser att den finansiella expansionen av EU:s forsknings-
politik bör hållas tillbaka. Unionens insatser inom forskningspolitiken bör
huvudsakligen inriktas på att stödja och underlätta, men inte styra, utbyte och
samverkan mellan europeiska forskare och europeiska forskningsprojekt. De
beslut om finansiering och prioriteringar som ändå behöver fattas på europe-
isk nivå bör i så hög grad som möjligt fattas av forskarsamhället självt. En
modell vore enligt motionären ett europeiskt forskningsråd.
Utvecklingen av EU:s forskningspolitik tas också upp i motion 2004/05:
Ub9 (fp). Motionärerna anser att EU i huvudsak bör fokusera på satsningar
som är för stora för de flesta enskilda medlemsländer att göra på egen hand.
Vidare borde EU införa någon typ av EU-professurer, som skulle utlysas
inom specifika områden och kunna sökas i konkurrens mellan Europas fors-
kare. Den som får tjänsten skall kunna förlägga den till valfritt universitet
inom EU (yrkande 1).
Ett europeiskt forskningsinstitut i Strasbourg föreslås i motion
2004/05:Ub5 (fp). Motionären framhåller att kostnaden för att Europaparla-
mentet en gång varje månad flyttar från Bryssel till Strasbourg är 200 miljo-
ner euro, något som innebär ett gigantiskt slöseri. Parlamentsbyggnaden i
Strasbourg borde omvandlas till ett Strasbourg Institute of Technology med
Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA som förebild. Vid kom-
mande möten med Europeiska rådet borde Sveriges regering tydligt driva
inrättandet av ett sådant institut, anser motionären.
Utskottets ställningstaganden
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena om forskningssam-
arbetet inom EU.
Initiativet till att skapa ett europeiskt forskningsråd för att stödja grund-
forskning togs av Sverige under det svenska ordförandeskapet i EU första
halvåret 2001. Inrättande av ett sådant råd ingår nu i Europeiska kommissio-
nens förslag till det sjunde ramprogrammet. Ett forskarstyrt europeiskt forsk-
ningsråd med budget från EU är en svensk prioritering inför diskussionerna
om kommande ramprogram. I den delen är alltså motionsyrkandena tillgodo-
sedda. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom uttalanden om att EU:s
forskningspengar skall satsas huvudsakligen på projekt som är för stora för
enskilda länder att driva själva. Inte heller kan vi tillstyrka förslaget om EU
professurer.
Europeiska kommissionen har lämnat förslag till finansieringsramar för
EU som helhet för perioden 2007-2013. Det innebär en utgiftsnivå som mot-
svarar 1,26 % av bruttonationalprodukten, att jämföra med dagens nivå som
är 1,00 %. Regeringen har i skrivelse 2004/05:60 Berättelsen om verksamhe-
ten i Europeiska unionen under 2004 redovisat sin uppfattning att Europeiska
kommissionens förslag är alldeles för högt. Sverige är dock öppet för ökade
satsningar på bl.a. utrikesområdet och på tillväxtfrämjande insatser såsom
utbildning, forskning och utveckling (s. 45). Utbildningsutskottet instämmer
med regeringen och utrikesutskottet i bedömningen att kommissionens förslag
till budget innebär en alldeles för kraftig ökning (bet. 2004/05:UU10 s. 15).
Däremot är vi inte beredda att ställa oss bakom något uttalande om att EU:s
satsningar på forskning inte skall få expandera. På den punkten delar vi reger-
ingens uppfattning om att satsningar på forskning är tillväxtfrämjande och
därför bör kunna tillåtas att öka.
Det är enligt utskottets mening viktigt att de resurser som EU disponerar
används till största möjliga nytta för unionens medborgare. Vi anser dock inte
att riksdagen skall uppmana regeringen att aktivt driva förslaget om att om-
vandla EU-parlamentets byggnad i Strasbourg till ett Strasbourg Institute of
Technology.
Infrastruktur för forskning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår bifall till regeringens förslag att inga fler natio-
nella forskningsanläggningar skall inrättas. Motionerna om Europe-
an Spallation Source (ESS) avstyrks med hänvisning till pågående
förhandlingar. En motion om utredning av möjligheterna att starta
ett digitalt vetenskapligt bibliotek avstyrks med hänvisning till vad
som redovisas i propositionen.
Jämför reservation 10 (c).
Propositionen och utskottets ställningstagande
Sedan drygt tio år har det funnits fyra nationella forskningsanläggningar för
vilka ansvaret har legat på ett nationellt forskningsråd, först Naturvetenskap-
liga forskningsrådet och sedermera Vetenskapsrådet. Anläggningarna har
varit knutna till vissa lärosäten. Två av anläggningarna har efter förslag av
Vetenskapsrådet och beslut av regeringen sedermera upphört som nationella
anläggningar. Vetenskapsrådet har hos regeringen tagit upp frågan om rådet
bör och formellt kan ta eget ansvar för inrättande och avveckling av nationella
anläggningar.
Regeringen instämmer med Vetenskapsrådet om att beslut om att göra ve-
tenskaplig utrustning tillgänglig för forskare från universitet, högskolor och
övriga forskningsinstitutioner och forskare från andra länder inte bör fattas a
regeringen. Beslut om sådan verksamhet bör fattas i nära anslutning till den
vetenskapliga verksamheten och kompetensen. Regeringen föreslår därför i
propositionen att regeringen i fortsättningen inte skall inrätta nya nationella
forskningsanläggningar. De två befintliga nationella anläggningarna skall
dock förbli organiserade som i dag.
Inte heller bör Vetenskapsrådet fatta beslut om organisation vid en annan
myndighet. Däremot är det enligt regeringen en lämplig ordning att Veten-
skapsrådet beviljar bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid ett lärosäte
syfte att utrustningen skall göras tillgänglig för forskare från andra lärosäte
och forskningsinstitutioner i Sverige samt för forskare från andra länder.
Vetenskapsrådet bör under åren 2007-2008 tillföras ytterligare 42 miljoner
kronor för stöd till forskningsinfrastruktur inom alla områden.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om nationella forskningsanläggningar.
Motioner och utskottets ställningstaganden
Tre motioner tar upp placeringen av en planerad stor europeisk neutronforsk-
ningsanläggning, European Spallation Source (ESS).
Enligt motion 20045:N403 (fp, m, kd, c) bör regeringen på ett tydligt sätt
engagera sig i arbetet för att få ESS till Lund. Det finns enligt motionärerna
ett starkt stöd inom skånsk politik, näringsliv och forskarvärld för en sådan
placering. Den förhandlare som regeringen har tillsatt borde få ett tydligare
uppdrag att redan från början arbeta med målsättningen att ESS skall placeras
i Sverige och Lund. Hittills har den tänkta finansieringen av ESS utgått från
att olika enskilda länder tillsammans bidrar från sin forskningsbudget. Motio-
närerna menar att finansieringen borde lyftas upp till EU-nivå (yrkande 20).
I huvudsak samma uppfattning förs fram i motion 2004/05:Ub9 (fp) yr-
kande 2.
En förläggning av ESS till Lund är enligt motion 2004/05:N278 (s) ett na-
tionellt intresse och skall ses som ett betydande inslag i tillväxtpolitiken.
Konkurrensen om anläggningen kan nu förväntas hårdna, och motionärerna
anser att det är av stor vikt att regeringens stöd för en lokalisering av ESS t
Lund fortsätter och förstärks.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivan-
den.
I den senaste budgetpropositionen redovisas att regeringen, med anledning
av ett nordiskt förslag att vara värd för ESS med placering i Lund, har utsett
en särskild förhandlare för att undersöka möjligheterna för en placering av
ESS i Sverige. Förhandlarens uppdrag innefattar också bl.a. att undersöka
möjliga regionala, nordiska och europeiska finansiärers intresse för medver-
kan i byggandet av ett ESS i Sverige (prop. 2004/05:1 utg.omr. 16 s. 250).
Förhandlaren kommer enligt uppgift från Utbildningsdepartementet att redo-
visa uppdraget i juni 2005.
Förslag om att regeringen skall låta utreda möjligheterna att starta ett digita
vetenskapligt bibliotek i Sverige med tillgång för alla förs fram i motion
2004/05:Ub350 (c). Motionärerna konstaterar att det i världen nu pågår en
utveckling där tidskrifterna i pappersformat blir allt färre och där licensvill
för de elektroniska tidskrifterna utesluter att allmänheten kan ta del av forsk
ningsresultaten. Den digitala klyftan ökar därmed och utestänger på kommer-
siella grunder stora delar av världens befolkning från vårt gemensamma ve-
tenskapligt förankrade kunnande, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
I betänkandet KB - ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) har utre-
daren lagt fram förslag om ett nationellt insatsprogram för digital informa-
tionsförsörjning till utbildning och forskning ("Sveriges nätbibliotek"). Hon
konstaterar att det rör sig om ett stort och komplicerat projekt, vilket gör de
viktigt att särskilt i ett inledningsskede begränsa målgruppens omfång. Inrikt-
ningen bör enligt utredaren dock vara att söka lösningar som gör att så många
som möjligt får del av resurserna i Sveriges nätbibliotek. Utredaren har be-
räknat kostnaderna för ett utvecklingsprogram för ett nationellt digitalt bibli
tek till totalt 64 miljoner kronor, fördelade över perioden 2005-2008.
Regeringen redovisar i propositionen (s. 111) att Kungl. biblioteket (KB)
sedan länge arbetar aktivt med biblioteksstöd för flexibelt lärande, bl.a. i fo
av en nätbaserad biblioteksportal med system för samsökning av information.
Ett exempel på sådana webbaserade distanstjänster är tillgång till e-
publikationer, bibliotekskataloger och digitalt kursmaterial. En permanent
tjänst som jourhavande bibliotekarie har inrättats vid KB fr.o.m. den 1 januari
2005 och ett samarbete har inletts med folkbibliotekens motsvarighet, Fråga
biblioteket.
Forskarutbildning
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till propositionen avstyrker utskottet motionsyr-
kandena om fler doktorandtjänster, om villkoren för forskarstudier
på deltid och om organisationen av forskarskolor. Utskottet anser
inte att 1998 års forskarutbildningsreform skall upphävas och inte
heller att möjligheten att anta studerande för utbildning till licenti-
atexamen skall avskaffas. De forskarstuderandes behov av inflytan-
de kan enligt utskottet tillgodoses med nuvarande bestämmelser.
Motioner om examinationsrätt i forskarutbildningen inom del av
vetenskapsområde och om doktorander som forskar i anslutning till
utlokaliserad utbildning avstyrks också.
Jämför reservationerna 11 (m, fp, kd, c), 12 (m, fp, kd), 13 (m), 14
(m, fp) och 15 (kd, c).
Propositionen
Resurserna för forskarutbildning bör förstärkas inom ramen för den ökning
(521 miljoner kronor) av lärosätenas anslag till forskning och forskarutbild-
ning som regeringen planerar för perioden 2005-2008.
Utvecklingen av forskarutbildningen bör stimuleras genom att forsknings-
råden och Vinnova fördelar medel till forskarskolor inom starka forsknings-
miljöer och inom andra områden där det bedöms ändamålsenligt utifrån re-
spektive myndighets uppdrag. För detta skall forskningsråden och Vinnova
tillföras 100 miljoner kronor under fyraårsperioden. Framställningar om me-
del till enskilda forskarskolor bör hanteras genom den utlysningsprocess som
råden och Vinnova utarbetar. Lärosätena kan lyfta fram områden där man
anser att stöd till forskarskolor vore särskilt angeläget.
De medel som tillfördes olika lärosäten i samband med inrättande av de 16
nationella forskarskolor som föreslogs i den förra forskningspropositionen
betraktas som permanenta förstärkningar av respektive värdhögskolas anslag.
Respektive lärosäte kan alltså, när den nationella forskarskolan är avslutad,
disponera medlen så som lärosätet bedömer lämpligt. Regeringen förutsätter
att medlen fortsatt används till forskarutbildning eller postdoktorala anställ-
ningar med anknytning till forskarskolorna och att givande samarbeten med
deltagande lärosäten fortsätter.
Forskarutbildningsutredningen har i betänkandet En ny doktorsutbildning -
kraftsamling för excellens och tillväxt (SOU 2004:27) lagt fram en rad förslag
om forskarutbildningen och perioden efter doktorsexamen. Regeringen med-
delar i propositionen sin avsikt att återkomma med en proposition om högsko-
lefrågor med anledning av bl.a. översynen av examensfrågor i högskolan.
Vissa av Forskarutbildningsutredningens förslag, rörande bl.a. examensstruk-
turen, målbeskrivningar för doktorsexamen och tillträdesfrågor, kommer att
övervägas inom ramen för högskolepropositionen. I forskningspropositionen
redovisar regeringen dock ett par ställningstaganden när det gäller målen för
och grundsynen på forskarutbildningen.
Regeringen anser att forskarutbildningen i ökad utsträckning bör utformas
så att den även förbereder för en karriär utanför högskolan. Forskarutbild-
ningen skall vara en genomtänkt, systematiskt planerad utbildning där indivi-
dens väsentligaste insatser kommer efter doktorsexamen och inte som ett led i
utbildningen. Även om avhandlingen inte skall vara ett livsverk är det angelä-
get att avhandlingsarbetet har en betydelse för kunskapsutvecklingen, skriver
regeringen.
Motioner och utskottets ställningstaganden
Allians för Sverige begär i motion 2004/05:Ub11 ett tillkännagivande om att
det behöver inrättas betydligt fler doktorandtjänster med en ekonomi och
trygghet som är jämförbar med de normer som gäller i det omgivande samhäl-
let (yrkande 12).
Kristdemokraterna tar i motion 2004/05:Ub441 upp de forskarstuderandes
villkor. Partiet anser att utbildningsbidrag på sikt måste ersättas av fast an-
ställning och stipendier mönstras ut som studiefinansiering. Stipendier ger
inte doktorander någon som helst rätt till ersättning vid exempelvis sjukdom,
föräldraledighet och arbetslöshet och är inte pensionsgrundande, framhåller
motionärerna (yrkande 13).
Motion 2004/05:Ub10 (fp) tar upp situationen som uppstår för doktorander
och innehavare av meriteringstjänster när de varit föräldralediga. Det borde
vara rimligt att få förlängd tid för doktorandstudierna eller meriteringstjänst
efter föräldraledigheten, anser motionärerna. Förslagsvis kunde tjänsten för-
längas med en månad extra för varje månad av föräldraledighet som tas ut,
t.o.m. sex månaders ledighet. Om tjänsten är finansierad via Vetenskapsrådet
eller Vinnova bör dessa efter ansökan stå för merkostnaden som detta innebär,
skriver motionärerna (yrkande 1).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkanden om tillkännagivan-
den.
Genom den resursförstärkning med 521 miljoner kronor som i propositio-
nen beräknas för perioden 2005-2008 får lärosätena utrymme för att inrätta
fler doktorandtjänster. Sådana tjänster ger en rimlig ekonomi för doktoranden
och en trygghet som är jämförbar med de normer som gäller i samhället i
övrigt. Till dess lärosätena får resurser att ge alla doktorander anställning s
doktorand måste utbildningsbidrag finnas kvar som finansieringsform. Sedan
år 1999 har den som fått utbildningsbidrag rätt att bli anställd som doktorand
senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid
som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen (5 kap. 4 §
högskoleförordningen, 1993:100).
Alltsedan 1998 har regeringen i regleringsbrev till universitet och högsko-
lor föreskrivit att stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön
annan form av studiefinansiering för doktorander inte får finansieras med
medel från statsbudgeten, alltså vare sig från fakultetsanslagen eller från
anslag från forskningsråden, Vinnova eller andra statliga myndigheter.
Föräldraledighet nämns i högskoleförordningen som ett särskilt skäl som
kan föranleda förlängt innehav av doktorandtjänst (5 kap. 7 § fjärde stycket).
Även anställningstiden på forskarassistenttjänst får förlängas utöver ordinarie
fyra år om det finns särskilda skäl (4 kap. 30 § punkt 7). Yrkande 1 i motion
2004/05:Ub10 är alltså delvis tillgodosett.
Moderata samlingspartiet framför i motion 2004/05:Ub293 - som väcktes
under allmänna motionstiden 2004 och alltså innan propositionen lagts fram -
kritik mot regeringens sätt att inrätta forskarskolor. Partiet anser att det är
att inrätta forskarskolor genom beslut uppifrån, så som skedde med de natio-
nella forskarskolorna som föreslogs i den förra forskningspropositionen.
Forskarskolor bör byggas nedifrån och upp. Universiteten och högskolorna
bör själva få forma lämpliga nätverk, som utöver svenska universitet och
högskolor gärna får innehålla såväl företag som utländska universitet, heter
det i motionen (yrkande 23).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Som framgått avser regeringen att under perioden 2006-2008 tillföra
forskningsråden och Vinnova 100 miljoner kronor för forskarskolor. Reger-
ingen skriver i propositionen (s. 137) att framställningar om medel till enskil
da forskarskolor i framtiden bör hanteras genom den utlysningsprocess som
forskningsråden och Vinnova utarbetar. I dialog mellan de forskningsfinansi-
erande myndigheterna och universitet och högskolor kan lärosätena lyfta fram
områden där man anser att stöd till forskarskolor vore särskilt angeläget. Det
är lärosäten som, enskilt eller tillsammans med andra, skall ansöka om stöd
till och ansvara för forskarskolorna. När det gäller forskarskolor i samverkan
med näringslivet bör medfinansiering från deltagande företag förutsättas.
Regeringen anser att forskarskolor i samarbete mellan flera länder kan vara
ett viktigt instrument för en stärkt internationalisering av forskarutbildninge
och en större rörlighet av forskare mellan de europeiska länderna. Motionsyr-
kandet är alltså i huvudsak tillgodosett.
I samma motion - 2004/05:Ub293 - föreslår Moderaterna att 1998 års fors-
karutbildningsreform skall upphävas. Förutsättningen för tillträde till
doktorandstudier skall inte vara att doktoranden har en utfäst studiefinansie-
ring, utan i stället att hon eller han har en möjlighet att klara studierna, an
motionärerna. Reformen innebar enligt deras mening att många begåvade
forskare inte får möjlighet att forska på grund av den stelbenthet som syste-
met uppvisar. Kravet på finansiering innebär en begränsning, eftersom många
som är nästan klara med sin avhandling måste avbryta i förtid om det inte går
att få förlängd finansiering. Nuvarande bestämmelser ger inte doktoranden
utrymme för att göra fel, bli oense med handledaren eller byta projekt (yrkan-
de 24).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Riksdagen har behandlat motsvarande förslag många gånger, senast i be-
tänkande 2003/04:UbU17 (s. 16 f.). Regeringens ställningstagande till Fors-
karutbildningsutredningens förslag kommer, som framgått ovan, att i huvud-
sak redovisas i en kommande högskoleproposition. Forskarutbildningsutred-
ningens förslag till ny examensstruktur har till utgångspunkt att den nya dok-
torsutbildningen skall kännetecknas av hög kvalitet och god effektivitet, en
rimlig dimensionering och hög attraktionskraft.
Utskottet anser liksom tidigare att ordnad finansiering bör vara en förut-
sättning för att en studerande skall antas till forskarutbildning. Det grund-
läggande villkoret är dock - självfallet - att den sökande har den behörighet
som är föreskriven samt bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att
klara utbildningen (9 kap. 2 § högskoleförordningen). Att doktoranden ibland
inte hinner slutföra utbildningen inom tidsramen för den erbjudna finansie-
ringen är ingenting som har med 1998 års reform att göra. Den situationen har
kunnat förekomma både före och efter 1998 och sammanhänger primärt med
hur väl forskarutbildningen planeras, genomförs och följs upp för varje dokto-
rand som antagits. Att kraven på avhandlingen ibland kan ställas alltför högt -
inte minst av doktoranden själv - har också betydelse för studietidens längd.
Motion 2004/05:Ub8 (fp) tar upp villkoren för att bedriva forskarstudier
på deltid. Framför allt inom de humanistiska områdena finns det individer
som vill bedriva forskarstudier på deltid, skriver motionären. Deltidsstudier
kan också vara viktiga för industridoktorander. Hon anser att regeringen i den
aviserade propositionen om forskarutbildning bör tydliggöra möjligheterna
och regelverken för detta. Det är dock viktigt att man inte återigen inför osäk
ra tjänster eller orimliga förhållanden för doktorandstudier på deltid (yrkande
2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Vi utgår från att re
geringen inte har några avsikter att försämra doktorandernas villkor.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:Ub293 också att riksda-
gen skall riva upp beslutet om att lärosätena skall kunna anta studenter till
forskarutbildning för licentiatexamen. Det är tänkbart att det regelmässigt
blir så att man måste antas först till studier för licentiatexamen för att seda
eventuellt få gå vidare till doktorsexamen. Det är också möjligt att det nya
systemet underminerar de vetenskapliga krav som måste ställas på lärare i den
högre utbildningen, heter det i motionen (yrkande 25).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Motsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet (bet. 2003/04:
UbU17 s. 17). Utskottet hänvisade till beredningen av Forskarutbildningsut-
redningens förslag. Som nämnts ovan kommer regeringens ställningstaganden
till detta i huvudsak att redovisas i den kommande propositionen om vissa
högskolefrågor. Av Högskoleverkets s.k. NU-databas framgår att det år 2004
antogs 3 045 personer till studier för doktorsexamen och 735 personer för
studier till licentiatexamen. Störst andel som antogs för licentiatstudier var
inom tekniskt vetenskapsområde.
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub276 att de forskarstuderandes
inflytande i olika beslutande organ inom högskolan skall säkerställas. Fors-
karstuderande har enligt motionärerna en situation som varken är jämförbar
med grundutbildningsstudenters eller med de av högskolan anställda lärarnas
och forskarnas (yrkande 13).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
Motsvarande yrkande har behandlats av riksdagen många gånger, senast i
betänkande 2003/04:UbU17 (s. 18). Utskottet hänvisar liksom tidigare till att
doktoranderna ingår i studentkåren och att kåren själv bestämmer hur student-
representanterna i olika organ skall utses. Vi är inte beredda att förorda att
detta ändras.
I motion 2004/05:Ub421 (s) föreslår motionärerna att högskolor skall kunna
få rätt att examinera i forskarutbildning inom del av ett vetenskapsom-
råde. De nya högskolorna har i många fall profilerat sig inom andra områden
än de gamla lärosätena, och de måste enligt motionärerna ha rätt att examine-
ra även i forskarutbildningen inom de områden där de har profilerat sig och
skall utveckla sig. Möjligheterna för högskolorna att ytterligare expandera
och profilera sig försvåras av ordningen med vetenskapsområden, heter det i
motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Frågan huruvida ve-
tenskapsområden är ett lämpligt instrument för att ge examensrätt behandlas i
Forskarutbildningsutredningens betänkande (SOU 2004:27). Riksdagen bör
avvakta regeringens beredning av ärendet.
Motion 2004/05:N346 (fp) handlar om Norrland. Motionärerna anser att vissa
forskningsresurser skall kunna riktas till doktorander som bedriver sin
forskning med direkt koppling till utlokaliserad grundutbildning (yrkan-
de 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Motsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet. Utskottet skrev då
att hur doktorander som bedriver forskning i anslutning till utlokaliserad
grundutbildning skall få resurser för denna forskning inte bör avgöras av
statsmakterna utan av respektive lärosäte (bet. 2003/04:UbU17 s. 13). Detta
är fortfarande vår uppfattning.
Forskarkarriär
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om postdoktorala tjänster.
Liksom regeringen anser utskottet att behovet bäst tillgodoses ge-
nom fler anställningar som forskarassistent och biträdande lektor.
Motionsyrkandena om sabbatsår och omstartsstöd för seniora fors-
kare och om översyn av regelverken kring tillsättning av akademis-
ka tjänster avstyrks också.
Jämför reservation 16 (m, fp, kd, c).
Propositionen
För att Sverige skall befästa och utveckla sin ställning som framgångsrik
kunskapsnation krävs nya forskare som kan flytta vetenskapens gränser fram-
åt. Det behövs också forskare och andra vetenskapligt skolade som kan an-
vända forskningsresultat och vetenskapliga metoder för att utveckla verksam-
heter, processer och tekniker inom både näringsliv och offentlig sektor. Det
måste finnas lärare och forskare som kan förmedla kunskap och ett veten-
skapligt förhållningssätt till nya generationer av studenter och till samhället
stort.
Stora pensionsavgångar kommer att inträffa under en begränsad tidsperiod
i den nära framtiden. Rapporter tyder på att tillgången på forskarutbildade
generellt kommer att vara god, men att brist på forskarutbildade kan uppstå
inom ett antal ämnen, bl.a. humaniora, samhällsvetenskap, vårdvetenskap och
matematik. För att ersätta pensionerade lektorer och professorer behövs det
tillräckligt många som utöver doktorsexamen har hunnit utveckla sin veten-
skapliga och pedagogiska skicklighet. Utvecklingen av antalet forskarassi-
stenter under de senaste 10 åren är i det sammanhanget oroande.
För att säkra tillgången på forskare i framtiden krävs också att såväl fors-
karutbildningen som den fortsatta forskarkarriären upplevs som attraktiv av
unga kvinnor och män.
Regeringens bedömning utifrån rapporter och forskningsstrategier är att
kompetensförsörjningen inom högskolan kommer att kunna hanteras av läro-
sätena, men att det förutsätter en långsiktig planering. I regleringsbrev till
lärosätena för 2005 har regeringen därför begärt redovisning av kompetens-
försörjningsplanerna för en tioårsperiod framåt. Regeringen ser det som sär-
skilt angeläget att lärosätena nu tar till vara tillfället att åstadkomma en jä
nare könsfördelning bland lärare och forskare. Lärosätena bör utforma tydliga
riktlinjer för sin anställningsstruktur, vilka tar sikte på att säkerställa en
mellan anställningar på olika nivåer och att tidsbegränsade anställningar
används i så liten utsträckning som möjligt.
Perioden närmast efter doktorsexamen bör kunna vara en av de mest pro-
duktiva i en forskarkarriär. Denna potential bör utnyttjas bättre. Antalet fors
karassistenter och biträdande lektorer bör öka kraftigt för att man skall möta
generationsskiftet, skapa en mer balanserad karriärstege där de yngre forskar-
nas kapacitet tas till vara och säkerställa att högt kvalificerade nyexaminerad
doktorer ges goda möjligheter att vidareutvecklas till ledande forskare.
För att öka antalet meriteringsanställningar bör såväl fakultetsanslagen di-
rekt till lärosätena som anslagen till de forskningsfinansierande myndigheter-
na användas. Regeringen avser att tillföra Vetenskapsrådet, Fas, Formas och
Vinnova sammanlagt 150 miljoner kronor för detta ändamål.
Motioner och utskottets ställningstaganden
Allians för Sverige begär i motion 2004/05:Ub11 ett tillkännagivande om
behovet av att öka antalet forskartjänster och förbättra forskarnas villkor. De
behöver skapas fler möjligheter för nydisputerade, s.k. postdoktorala tjäns-
ter, utöver de nuvarande forskarassistent- och biträdande lektorstjänsterna,
detta för att långsiktigt bredda och utveckla forskarhandledningskompetensen,
anser motionärerna (yrkande 13).
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:Ub293 också ett till-
kännagivande om postdoktorala insatser. Det är viktigt att unga forskare ges
tillfälle att efter examen vidga sina vyer och komma bort från sina egna hand-
ledare och egna universitet. Ett postdoktorat, gärna utomlands, skapar möjlig-
heter att bredda utbildningen och samtidigt sprida svensk forskningskompe-
tens, heter det i motionen (yrkande 26).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
De resurstillskott som regeringen aviserar både till lärosätena och till
forskningsråden och Vinnova ger utrymme för att öka antalet anställningar
som forskarassistent eller biträdande lektor. Regeringen redovisar i proposi-
tionen (s. 127) sin inställning till ett av förslagen från Forskarutbildningsut
redningen, nämligen att det skulle inrättas en ny tvåårig postdoktoral anställ-
ningsform som skulle vara tillgänglig för nydisputerade. Liksom många av
remissinstanserna anser regeringen att det viktigaste är att i första hand ge f
personer möjlighet att få de anställningar som redan finns i regelverket, dvs.
anställning som forskarassistent eller som biträdande lektor. Utskottet delar
denna uppfattning. Anställningen som forskarassistent är avsedd att ge nyex-
aminerade doktorer möjligheter att meritera sig både vetenskapligt och peda-
gogiskt. För att detta skulle komma ett så stort antal nyblivna doktorer som
möjligt till del, ändrades år 1998 tidsbegränsningen för anställning som fors-
karassistent från högst sex till högst fyra år (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98
UbU3, rskr. 1997/98:12). Som forskarassistent skall i första hand anställas
personer som avlagt doktorsexamen för högst fem år sedan (4 kap. 10 § hög-
skoleförordningen).
I motion 2004/05:Ub8 (fp) lyfter motionärerna fram behovet av sabbatsår
och omstartsstöd för seniora forskare. Många seniorer går mellan perioder
av mer administrativa tjänster, t.ex. som prefekt, och perioder med mer forsk-
ningsansvar. Efter ett avbrott från forskningen kan det enligt motionärerna
vara svårt att komma igen som forskare. Det hade varit önskvärt för rörlighe-
ten att forskare kunde söka medel för att underlätta övergången till forskning.
Många forskare kan också behöva ta ett sabbatsår någon gång under sin karri-
är, t.ex. för att tillbringa ett år som forskare vid någon annan institution el
få tid för att skriva böcker. Vetenskapsrådet bör enligt motionärerna ha medel
för att stödja denna typ av sabbatsår (yrkande 1).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Inget hindrar att t.ex. lärosätena beaktar eventuella behov av detta slag vid
sin resursfördelning.
En översyn av regelverken kring tillsättning av akademiska tjänster
föreslås i motion 2004/05:Ub10 (fp). Den höga graden av extern finansiering
leder enligt motionärerna till en konflikt mellan möjligheten att söka egna
medel och reglerna för tillsättning av tjänster. Det är i princip möjligt att e
person söker och erhåller medel för ett projekt med tillhörande tjänst, och att
tjänsten sedan går till en mer meriterad kollega. I praktiken sker naturligtvis
inte detta, men det innebär ibland att tjänstetillsättningen sker med tveksam-
ma motiveringar, heter det i motionen. Därför krävs en genomgång av regel-
verket. I denna genomgång bör man också studera hindren för kvinnors aka-
demiska avancemang och hur meritvärdering av andra tjänster än akademiska
tjänster underlättas, samt hur man skall utvärdera och uppgradera högskolans
tredje uppgift vid meriteringsgranskningen (yrkande 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Regelverket för tillsättning av lärare vid universitet och högskolor finns i
4 kap. högskoleförordningen. De bedömningsgrunder som skall användas
anges i 15 §. Graden av förmåga att samverka med det omgivande samhället
och att informera om forskning och utvecklingsarbete - den s.k. tredje uppgif-
ten - tillhör det som skall beaktas. Varje högskola skall ha en anställnings-
ordning som anger de regler för anställning av lärare som högskolan tillämpar
(14 §). Vi anser inte att det finns anledning att nu begära en sådan översyn av
regelverket som motionärerna föreslår.
Samverkan mellan forskning och näringsliv
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till vad som redovisas i propositionen avstyrker
utskottet motionsyrkandena om små och medelstora företags delta-
gande i FoU och om FoU-program i samverkan med näringslivet.
Propositionen
Kunskapsöverföring och samarbete mellan offentliga utförare av forskning
och näringslivet blir allt viktigare.
I internationell jämförelse bedriver svenska små och medelstora företag re-
lativt lite egen forskning och utveckling. Det är därför angeläget att den inno
vativa förmågan och FoU-kompetensen i små och medelstora företag stärks.
Regeringen bedömer att det behövs ytterligare insatser för att stödja kun-
skapsutveckling i små och medelstora företag och avser därför att tillföra
Vinnova 10 miljoner kronor under åren 2007-2008 för insatser som främjar
sådana företags tillgång till FoU.
Erfarenheterna av de nu löpande samverkansprogrammen mellan staten
och näringslivet är goda. Regeringen har tagit initiativ till ett antal bransch
visa samtal med näringslivet med utgångspunkt i de områden som angavs i
regeringsförklaringen 2004 i syfte att genomlysa förutsättningarna för att
utveckla Sveriges ledande position inom dessa områden. Samtal kommer att
föras med näringsliv och fackliga organisationer inom IT/telekom- och läke-
medels/bioteknikbranscherna och med företrädare för bas- och verkstadsindu-
stri inom trä/skogsindustri, metallurgi och fordonsindustri. Som ett resultat a
dessa samtal kommer regeringen att ge Vinnova i uppdrag att i en interaktiv
process med näringslivet och andra aktörer såsom universitet, högskolor och
industriforskningsinstitut utveckla samarbetsprogram med näringslivet. Vin-
nova skall därefter inkomma till regeringen med förslag på sådana program.
En förutsättning för att regeringen skall inrätta samarbetsprogram är att när-
ingslivet bidrar med minst halva finansieringen av programmens totala om-
fattning.
För sådana FoU-program avser regeringen att tillföra Vinnova 120 miljo-
ner kronor under perioden 2005-2008.
Motioner och utskottets ställningstaganden
Små och medelstora företags deltagande i FoU tas upp i två motioner.
I motion 2004/05:Ub8 (fp) föreslår motionärerna att regeringen skall upp-
dra till Vinnova att utreda hur små och medelstora företag skall kunna delta
aktivt i långsiktiga strategiska satsningar som t.ex. kompetenscentrum. Små
företag har svårigheter att åta sig ett så långvarigt ansvar som projekt av typ
kompetenscentrum innebär. Ett förslag är enligt motionärerna att låta inkuba-
torer, forskningsparker m.m. ingå och låta småföretagen delta indirekt via
sådana samarbetsorganisationer (yrkande 3).
Vänsterpartiet skriver i motion 2004/05:N300 - som väcktes under all-
männa motionstiden 2004 och alltså innan propositionen lagts fram - att små
och medelstora företag har en mycket liten del av den FoU som utförs. Mo-
tionärerna anser att staten måste delta i skapandet av strategiska långsiktiga
forskningsprogram. För att öka tyngden i en satsning på forskning som de
mindre och medelstora företagen kan använda sig av bör offentliga uppdrag
villkoras så att viss del av FoU alltid hamnar hos sådana företag (yrkande 4).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Näringsutskottet
har i sitt yttrande (2004/05:NU1y) avstyrkt dem. Beträffande förslaget i den
förstnämnda motionen om att småföretag bör ges möjlighet att delta indirekt i
Vinnovas kompetenscentrum via t.ex. inkubatorer eller forskningsparker
nämner näringsutskottet att en tredjedel av de företag som deltar i kompetens-
centrumprogrammet är små och medelstora (dvs. har färre än 250 anställda).
Fem andra motioner, som alla väcktes under allmänna motionstiden 2004, tar
upp frågor om FoU-program i samverkan med näringslivet.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2004/05:N300 att staten skall delta i ska-
pandet av strategiska långsiktiga forskningsprogram, där företagen tillåts
delta med egen personal i forskning, ledning och utformning av forsknings-
samarbetet. Beslutandetiden för att sjösätta program måste kortas betydligt,
heter det i motionen (yrkande 3).
Motion 2004/05:N285 (kd) tar upp Vinnovas roll i satsningar på samspelet
och samfinansieringen med berörda aktörer ute i samhället. Motionärerna vill
att Vinnovas verksamhet och resursbehov skall beaktas. De skriver att Vinno-
vas budget hanteras uteslutande i den forskningspolitiska propositionen, trots
att de arbetsmetoder som används skiljer sig från dem som forskningsråden
använder och trots att många politikområden skulle tjäna på utveckling av ett
svenskt kunskapsbaserat näringsliv. Möjligheter till budgettilldelning även
från andra departement än Utbildningsdepartementet är önskvärda. Genom
den starka kopplingen till forskningspolitiken finns det en risk att åtgärder
som Vinnova skulle kunna vidta och som skulle kunna leda till en ökad till-
växt på något kortare tid än 20-30 år försummas, heter det i motionen.
Motionerna 2004/05:Ub439 (s) yrkande 8, 2004/05:N418 (fp, m, v, kd, c)
och 2004/05:N419 (s) innehåller alla förslag om att staten skall stödja nätver-
ket Produktion i Väst. I detta nätverk samarbetar Chalmers tekniska högskola
AB och högskolorna i Jönköping, Halmstad, Skövde och Trollhättan/
Uddevalla med varandra och med industrin. Det har tillkommit på högskolor-
nas initiativ och inom ramen för befintliga resurser. Nu krävs en aktiv med-
verkan och stöd från olika industriforskningsinstitut och regeringen, anser
motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår samtliga fem här redovisade
yrkanden. Dessa har också avstyrkts av näringsutskottet (yttr. 2004/05:
NU1y).
Vänsterpartiets motion från allmänna motionstiden kan till stora delar an-
ses tillgodosedd genom förslagen i forskningspropositionen.
När det gäller motion 2004/05:N285 konstaterar näringsutskottet i yttran-
det att anslagen till Vinnova kommer att öka med 575 miljoner kronor till
2008. Utbildningsutskottet vill tillfoga att Vinnovas budget varje år behandlas
i budgetpropositionen för utgiftsområde 24 Näringsliv och bereds i näringsut-
skottet.
Näringsutskottet skriver i sitt yttrande att frågan om stöd till Produktion i
Väst är en typ av beslut som det tillkommer myndigheten eller finansiären att
fatta. Vi delar den uppfattningen.
Kommersialisering av forskningsresultat
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till pågående utredning föreslår utskottet avslag på
motionsyrkandena om bibehållande av lärarundantaget och om
införande av belöningssystem för att främja kommersialisering. Ett
motionsyrkande om tillgången på såddkapital avstyrks med
hänvisning till den nyligen inrättade Innovationsbron.
Jämför reservation 17 (m, fp, kd, c).
Gällande bestämmelser
Enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar har lärare
vid universitet, högskolor och andra undervisningsinrättningar rätt att själva
exploatera de forskningsresultat som de tagit fram i sin anställning. Detta
utgör ett undantag från huvudregeln i lagen och benämns därför vanligen
lärarundantaget.
Propositionen
Ett effektivt utbyte av kunskap och teknik mellan den akademiska forskning-
en och näringslivet är avgörande för svensk industris framtida konkurrens-
kraft. Detta ställer stora och delvis nya krav på den offentligt finansierade
forskningen och dess organisation.
Det finns en outnyttjad potential för kommersialisering av resultat som
kommit fram vid forskning inom universitet och högskolor. Kunskapsöverfö-
ringen till näringslivet och kommersialiseringen av forskningsresultat behöver
öka. Detta måste ske på ett sådant sätt att den akademiska forskningens
grundläggande värden, såsom att fritt välja problemställning och metod lik-
som att fritt kunna publicera resultaten av forskningen, värnas.
En särskild utredare arbetar på regeringens uppdrag med att klarlägga de
rättsliga konsekvenserna av att avskaffa lärarundantaget och överväga möj-
ligheterna att med bibehållet lärarundantag införa en anmälningsplikt (dir.
2004:106). Utredningen skall redovisas senast den 1 november 2005 (dir.
2005:47).
Regeringen avser att ge universitet och högskolor i uppdrag att upprätta
handlingsplaner för sitt arbete med att kommersialisera forskningsresultat och
med tekniköverföring. Främst bör lärosätena med medicinskt, tekniskt och
naturvetenskapligt vetenskapsområde utarbeta sådana handlingsplaner. Läro-
sätena bör sträva efter att skapa tydliga strukturer för kommersialisering av
forskningsresultat, där det finns tydliga ingångar för både forskare och stu-
denter samt externa aktörer såsom finansiärer, rådgivare och affärsutvecklare,
forskningsinstitut, inkubatorer, teknikparker etc.
Vid 14 universitet och högskolor finns i dag holdingbolag, som kan för-
värva, förvalta och sälja aktier och andelar i projekt- och tjänstebolag som
bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Regeringen anser det viktigt att
holdingbolagen tillsammans med berörda aktörer ges förutsättningar för att
fortsätta utveckla goda miljöer för kommersialisering och därmed förbättra de
processer som syftar till marknadsintroduktion av innovationer från universi-
tet och högskolor. En förhandlare bör få i uppdrag att föreslå hur en effektiva
re struktur av holdingbolag kan bildas. Regeringen anser att alla lärosäten på
sikt bör få tillgång till ett holdingbolags tjänster. Holdingbolagen bör förstä
kas genom ett kapitaltillskott om 45 miljoner kronor 2006 och ytterligare 15
miljoner kronor 2007.
I början av 2005 infördes en ny struktur för tidigt riskkapital, Innovations-
bron. I denna ingår teknikbrostiftelserna och Vinnovas inkubatorverksamhet,
och verksamheten fick ett kapitaltillskott från Industrifonden. Koncernen,
som skall fördela 1 800 miljoner kronor under en tioårsperiod, har goda möj-
ligheter att förbättra situationen för tidig riskkapitalfinansiering av idéer f
den akademiska forskningen och det kunskapsintensiva näringslivet. Den
förhandlare som regeringen avser att tillsätta skall föreslå hur holdingbolagen
kan samarbeta med Innovationsbron.
Motioner
Allians för Sverige tar i motion 2004/05:Ub11 upp behovet av att stimulera
kommersialiseringen av forskningsresultat. Motionärerna vill införa ett belö-
ningssystem genom s.k. vinstdelningspaket, i vilka forskaren erbjuds royalty,
delägarskap eller optioner i ett eller flera företag. Lärosäten som knoppar av
framgångsrika företag skall få högre anslag till sin forskningsverksamhet.
Högskolorna bör även få en "vinstandel" (yrkande 10).
Samma förslag framförs av Moderaterna i motion 2004/05:Ub293, som
väcktes under allmänna motionstiden 2004 (yrkande 22).
Även Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:N393, som väcktes un-
der allmänna motionstiden 2004, att det behövs ytterligare åtgärder för att
främja kommersialiseringen av innovationer. Royalty på patenterade uppfin-
ningar bör vara skattefri i två år, anser motionärerna. Immateriella rättighete
bör ges ett bättre skydd (yrkande 27).
I motion 2004/05:Ub8 (fp) föreslår motionären att det s.k. lärarundantaget
skall vara en fortsatt rättighet för landets universitetsforskare. Regeringen b
återkomma till riksdagen med förslag på hur de statligt finansierade kommer-
sialiseringsstöden skall se ut, vilka aktörer som skall delta och vilken roll
respektive aktör skall ha, heter det i motionen (yrkande 4).
Enligt motion 2004/05:N241 (fp) kan bristande tillgång på såddkapital leda
till att många idéer från forskningen inte förverkligas. Det är viktigt att lär
tena ges bättre förutsättningar för att kunna kommersialisera sina forsknings-
resultat, skriver motionärerna (yrkande 7). Även denna motion väcktes under
allmänna motionstiden 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden.
Som nämnts arbetar en särskild utredare för närvarande med frågan om lä-
rarundantaget. Utredningen skall klarlägga de rättsliga konsekvenserna av att
avskaffa lärarundantaget och överväga möjligheterna att med bibehållet lärar-
undantag införa en anmälningsplikt. Övervägandena skall även innefatta
lärosätenas eventuella skyldighet att möjliggöra kommersialisering av de
forskningsresultat som lärare underrättat lärosätet om. Utredaren skall vidare
överväga behovet av utvidgad sekretess för uppgifter inom forskning. Utred-
ningen skall redovisas senast den 1 november 2005. Innan utredningen har
redovisats och beretts av regeringen bör riksdagen inte uttala sig om vilka
åtgärder som lärosätena skall ha möjlighet eller skyldighet att vidta när det
gäller kommersialisering av resultat från forskning som utförts av deras an-
ställda lärare.
Vi vill liksom näringsutskottet påminna om att den nyinrättade Innova-
tionsbron, som disponerar ett kapital på 1,8 miljarder kronor under en tioårs-
period, bör kunna spela en betydelsefull roll när det gäller kommersialisering.
Som också framgår av näringsutskottets yttrande pågår två utredningar
som berör immaterialrättsliga frågor av betydelse för kommersialiseringen av
forskningsresultat.
Industriforskningsinstituten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen bemyndigande att
avyttra hela eller delar av aktiekapitalet i Imego AB till ny huvud-
man. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om industriforsknings-
institut inom olika områden eller med viss lokalisering.
Jämför reservation 18 (fp).
Propositionen
För närvarande finns 17 industriforskningsinstitut inom Ireco Holding AB,
som ägs till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för kunskaps- och kom-
petensutveckling. Regeringen avser att under perioden 2005-2008 tillföra
Vinnova 110 miljoner kronor för långsiktig strategisk finansiering av verk-
samheten vid de statligt delägda industriforskningsinstituten. En utförligare
beskrivning av regeringens bedömningar när det gäller instituten ges i när-
ingsutskottets yttrande 2004/05:NU1y.
I Göteborg finns ett tekniskt forskningsinstitut med inriktning på mikro-
elektronikbaserade system. Institutet är till skillnad från Irecoinstituten org
niserat som ett statligt helägt aktiebolag, Imego AB. Regeringen anser att
Imego AB kan vara en viktig komponent i den pågående omstruktureringen
av Irecoinstituten och att en närmare samverkan med de av Ireco ägda institu-
ten därför kan vara önskvärd. För att skapa en stark verksamhet begär reger-
ingen nu bemyndigande att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i
Imego till ny huvudman.
Motioner
Ett antal motioner från allmänna motionstiden 2004 tar upp industriforsk-
ningsinstituten.
Enligt Vänsterpartiet i motion 2004/05:N300 bör statens andel i industri-
forskningsinstituten ökas långsiktigt. För detta behövs i storleksordningen
600 miljoner kronor årligen. Finansiering kan enligt tidigare praktik ske ge-
nom överföring av medel från de andra statliga bolagen som direkt verkar på
marknaden, heter det i motionen (yrkande 1). Motionärerna efterlyser vidare
sådana uppföljningar och utvärderingar av verksamheten vid industriforsk-
ningsinstituten som näringsutskottet tidigare har uttalat sig för. Eftersom
sådana inte har redovisats, vill motionärerna att riksdagen skall göra ett till
kännagivande till regeringen om saken (yrkande 2).
Folkpartiet pläderar i motion 2004/05:N413 för en offensiv forskningspoli-
tik för fler företag. Exempel på forskningsinstitutioner som gör mycket vikti-
ga insatser är Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ) och Institutet för verk
stadsteknisk forskning (IVF). Institutens verksamhet bör med kraft understöd-
jas, heter det i motionen (yrkande 14).
I motion 2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c) föreslår motionärerna att det skall
inrättas ett nytt institut för verkstadsteknisk forskning. Den omstrukturering
som pågår inom Ireco innebär bl.a. att man skapar en material- och verkstads-
teknisk koncern. Detta förslag bör snarast genomföras (yrkande 5). Det är
lämpligt att förlägga det nya institutet till Jönköping (yrkande 6).
Motion 2004/05:N234 (s) för fram förslag om ett industriforskningsinstitut
på området energetiska material. Den verksamhet på detta område som redan
i dag finns utvecklad vid Vingåkersverken kan med fördel utnyttjas av lärosä-
tena i Mälardalsområdet i samverkan, anser motionären.
I motion 2004/05:N282 (kd) lyfter motionären fram behovet av en natio-
nell satsning på nanoteknologisk forskning och utveckling med målet att
Sverige skall vara ledande på området (yrkande 1). Det bör inrättas ett natio-
nellt forskningsinstitut för nanoteknik med starka kopplingar till svenska
universitet och högskolor och goda resurser att hjälpa svensk industri (yrkan-
de 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att
avyttra hela eller delar av aktiekapitalet i Imego AB.
Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning avslå motionsyrkandena om
industriforskningsinstituten.
Näringsutskottet delar den syn på behovet av att stärka den behovsmotive-
rade forskningen som framförs i motion 2004/05:N300. Till stora delar kan
motionen enligt näringsutskottet anses tillgodosedd med det som presenteras i
propositionen. Utbildningsutskottet instämmer i detta.
SIQ är en icke vinstdrivande stiftelse som ingår i kretsen av industriforsk-
ningsinstituten. Huvudmän är den svenska staten samt Intressentföreningen
Kvalitetsutveckling. Staten företräds av Nutek. IVF, som numera heter Indu-
striforskning och utveckling AB, ingår i Irecogruppen. Utskottet utgår från att
såväl SIQ:s som IVF:s behov av resurser bedöms inom ramen för utgiftsom-
råde 24 Näringsliv.
Det finns ingen anledning att riksdagen skall ta ställning till huruvida för-
slag som är aktuella inom ramen för den pågående omstruktureringen av Ireco
AB skall genomföras eller ej. Inte heller bör riksdagen uttala sig om vilken
eller vilka orter som bör väljas för placeringen av olika industriforskningsin-
stitut.
Enligt näringsutskottets mening, som vi delar, finns det inte anledning för
riksdagen att ta något initiativ när det gäller inrättandet av ett industrifors
ningsinstitut rörande s.k. energetiska material. Den berörda industrisektorn
har, på motsvarande sätt som gäller för andra industrisektorer, möjlighet att
söka ta del av den verksamhet som Vinnova och industriforskningsinstituten
bedriver. Det kan vidare noteras att det finns en ideell förening, Kompetens-
centrum för energetiska material (KCEM) med säte i Karlskoga, med uppgift
att främja och stödja utbildning och forskning på området energetiska materi-
al.
När det gäller nanoteknisk forskning pekar näringsutskottet i sitt yttrande
på att nanovetenskap i propositionen tas upp som ett strategiskt område inom
ramen för det prioriterade området teknisk forskning. Med hänvisning till
detta föreslår näringsutskottet att utbildningsutskottet skall avstyrka motio-
nen.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till tidigare ställningstaganden av riksdagen av-
styrker utskottet motionsyrkandena om att kravet på full kostnads-
täckning inte skall belasta forskningsanslag från externa finansiärer
och om att man skall ta regionala hänsyn i forskningspolitiken. Ut-
skottet föreslår också avslag på ett motionsyrkande om att forsk-
ningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunskapen skall utredas.
Ett yrkande om en forsknings- och framtidskommitté i riksdagen
avstyrks med hänvisning till att frågan redan tagits upp i Riksdags-
kommittén.
Jämför reservation 19 (kd).
Motioner och utskottets ställningstaganden
I motion 2004/05:Sk287 (m) begär motionären att riksdagen skall ta bort
kravet på full kostnadstäckning när universitet och högskolor tar emot
forskningsanslag från externa finansiärer (yrkande 2). Motionären skriver att
alla medel skall komma forskningen till nytta utan statlig inblandning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Kravet på full kostnadstäckning från externa finansiärer av forskning vid
universitet och högskolor behandlades i samband med den förra forsknings-
propositionen. Utskottet skrev då att en korrekt tillämpning av principen om
full kostnadstäckning är nödvändig för att inte universitetens och högskolor-
nas egna resurser skall urholkas. De medel som anvisas direkt till lärosätena
skall inte användas för att subventionera externfinansierad forskning utan för
verksamhet enligt universitetens och högskolornas egna beslut (bet.
2000/01:UbU6 s. 36 f.). Detta är fortfarande utskottets uppfattning.
Motion 2004/05:Ub252 (fp) för fram behovet av regionala hänsyn i forsk-
ningspolitiken. I motionen, som handlar om Högskolan i Gävle, anger mo-
tionären att just forskningen och forskarutbildningen är avgörande, om den
högre utbildningen skall kunna fungera som tillväxtmotor i en region (yrkan-
de 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
Regeringen avser att fördela ytterligare resurser för forskning till samtliga
universitet och högskolor i landet. De mindre högskolor på olika håll i landet
som inte har vetenskapsområde föreslås få omkring 5 miljoner kronor vardera
under perioden 2005-2008, således bl.a. Högskolan i Gävle.
Kristdemokraternas motion 2004/05:Ub440 handlar om yrkesutbildning.
Motionärerna vill vid sidan om den vanliga högskolan se en yrkeshögskola,
där tonvikten ligger på förtrogenhetskunskap. Denna kvalificerade yrkesut-
bildning bör enligt deras mening forskningsanknytas. Som exempel på detta
nämner de att det i Australien och Storbritannien finns examina som "Profes-
sional Doctorate" och "New Route PhD". Kristdemokraterna anser att forsk-
ningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunskapen bör utredas (yrkande
12).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
Forskarutbildningsutredningens förslag om en ny struktur för forskarut-
bildningen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Riksdagen bör avvakta
regeringens förslag med anledning av utredningen. Motionärerna nämner
själva Institutionen för Tema vid Linköpings universitet, där tvärvetenskapli-
ga forskarutbildningar kan förekomma. Utskottet noterar också att förtrogen-
hetskunskapen är föremål för studier inom Centrum för praktisk kunskap,
som finns vid Södertörns högskola.
Enligt motion 2004/05:Ub8 (fp) bör det inrättas en vetenskaps- och fram-
tidskommitté i riksdagen. Kommittén skulle enligt motionären handha vik-
tiga framtidsfrågor där det är viktigt med input från forskarsamhället och
fungera som riksdagens eget utredningsväsende när det gäller denna typ av
frågor. Den skulle inte arbeta som ett vanligt utskott utan vara ett forum där
forskare och politiker möts (yrkande 5).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
En skrivelse i samma syfte ingavs i mars 2003 till Riksdagskommittén av
Sällskapet riksdagsmän och forskare (Rifo). Enligt uppgift kommer kommit-
tén att redovisa sitt ställningstagande i en rapport hösten 2005.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-
tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.
1. Forskningspolitikens inriktning (punkt 1) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-
ria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Ub11 yrkandena 1-9 och 11 samt
2004/05:Ub293 yrkandena 15 och 18
och avslår motion
2004/05:N300 yrkandena 5 och 6.
Ställningstagande
Sverige behöver en forskningspolitik som medverkar till att ge vårt land en
möjlighet att bli en långsiktigt framstående aktör i det snabbt framväxande
globala kunskapssamhället. Det behövs starka, självständiga universitet och
en mångfald av forskningsfinansiärer. Det behövs också ett företagsklimat
som gör att vi kan behålla de stora företagens forskning i Sverige, locka till
oss andra företag samt göra det möjligt för en ny generation av små och me-
delstora företag att växa upp. Att förmå utveckla och behålla attraktiv före-
tagsforskning är en viktig del av en nationell forskningsstrategi. Det måste
finnas utrymme för fri långsiktig forskning, annars kommer även den mera
behovsinriktade forskningen att utarmas.
Målen för den svenska forskningspolitiken bör vara
* att garantera förutsättningarna för forskningsmiljö i världsklass
*
* att garantera forskningens frihet
*
* att skapa förutsättningar för utveckling och bibehållande av star-
ka och självständiga forskningsinstitutioner
*
* att fokusera på grundforskning, forskarutbildning och postdokto-
ral verksamhet
*
* att satsa extra på de allra mest framstående forskarna och forskar-
lagen
*
* att staten tar ansvar för forskning och utveckling av omedelbar
betydelse för den egna verksamheten
*
* att ge goda förutsättningar för internationellt forskningssamarbe-
te.
*
För att uppnå detta bör en rad åtgärder vidtas under åren 2006-2010. Den
högre utbildningen och forskningen bör förstärkas både genom reformer som
främjar frihet och mångfald och genom resurser som gör det möjligt att ut-
veckla utbildningens och forskningens kvalitet. Det behövs ett bättre besluts-
underlag för hur de statliga resurserna till forskning skall fördelas för att
uppnå balans mellan fasta och rörliga resurser, dvs. mellan direkta anslag till
universitet och högskolor (s.k. fakultetsanslag) å ena sidan och resurserna via
forskningsråden och Vinnova å den andra. Enligt vår mening bör fakultetsan-
slagen öka från nuvarande 45 % till lägst 55 % av de totala statliga anslagen
till forskning.
Resurserna till forskning och forskarutbildning har urholkats rejält under
Socialdemokraternas tid vid makten. Därmed riskeras speciellt grundforsk-
ningen inom områden som inte ansetts kortsiktigt högprioriterade, t.ex. vissa
ämnen inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Forskning
inom humaniora är ofta kulturbärande och bidrar till ökad livskvalitet genom
att skapa sammanhang och självreflexion, men har liten andel extern finansie-
ring. Fakultetsanslagen bör under den kommande femårsperioden ökas med
ytterligare 2 miljarder kronor utöver regeringens förslag, i syfte att förstärk
den fria forskningen, finansieringen av doktorander och insatser på för Sveri-
ge framgångsrika och vitala områden. Fakultetsanslagen bör fördelas enligt
ett transparent och förutsägbart system som premierar kvalitet och utveckling
av forskningsmiljöerna. Alla lärosäten - oavsett storlek och traditioner - skal
ges förutsättningar att utveckla excellenta forskningsmiljöer.
Man kan inte inom forskningen räkna med samma rationaliseringsmöjlig-
heter som inom näringslivet. Det nuvarande systemet för pris- och löneom-
räkning missgynnar den högre utbildningen och forskningen. Den resursök-
ning som regeringen räknar med för perioden 2005-2008 täcker knappast ens
de kostnadsökningar som höjda löner och priser medför. Det krävs ett nytt
system för pris- och löneuppräkning inom den högre utbildningen och forsk-
ningen.
Lärosäten och forskare måste tillåtas att fritt avgöra vilka forskningsfrågor
som skall ställas och vilka forskningsprojekt som skall bedrivas. Denna frihet
måste kombineras med ansvar, varför det behövs en etisk plattform och dis-
kussion kring forskning och hur forskningsresultat skall tillämpas. De statliga
forskningsrådens och forskningsstiftelsernas styrelser måste avpolitiseras.
Ledamöterna skall inte utses av regeringen utan av vetenskapssamhället.
Ordföranden och ledamöterna i högskolestyrelserna skall utses av lärosätena
själva. Bland ledamöterna skall det finnas allmänföreträdare, som kan komma
från politiken, näringslivet eller ha annan kompetens. Rektorn skall kunna
vara ordförande i högskolestyrelsen.
Statens uppgift inom forskning och utveckling är att komplettera andra
forskningsfinansiärer. Det innebär att tyngdpunkten läggs på grundforskning-
en och på forskarutbildningen.
Staten bör regelbundet göra centrala avvägningar såsom
* avvägningen mellan "fasta" och "rörliga" medel till forskning,
dvs. mellan direkta forsknings- och forskarutbildningsanslag till
universitet och högskolor och de medel som fördelas av forsk-
ningsfinansieringsorganen
*
* avvägningar mellan olika forskningsområden
*
* avvägningar mellan koncentration, profilering och decentralise-
ring av forskningsresurserna.
*
Staten kan också spela en aktiv roll inom områden där Sverige har förutsätt-
ningar att nå speciella framgångar.
Däremot bör riksdag och regering avhålla sig från detaljstyrning av forsk-
ningsanslagen.
Till skillnad från regeringen anser vi att breda satsningar snarare än statlig
detaljstyrning är ett effektivt sätt att åstadkomma långsiktig nytta. Därför vi
vi utveckla ämnesrådet för medicin till en svensk motsvarighet till USA:s
National Institutes of Health, kallad Nationellt institut för hälsa och medicin
Syftet är att samla kraft kring strategiska områden såsom exempelvis biotek-
nik med medicinsk inriktning, bioinformatik, klinisk forskning och IT inom
hälso- och sjukvården. Till detta institut bör föras ytterligare 400 miljoner
kronor, dvs. motsvarande ökning av resurserna som regeringen i propositio-
nen öronmärker till olika områden inom medicinsk forskning.
En oberoende utvärdering av organisationen för forskningsfinansiering be-
höver tillsättas för att utreda i vilken grad den har bidragit till att stärka
svensk forskning och utveckling.
2. Stärkande av kunskapskluster (punkt 2) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-
ria Narti (fp), Peter Danielsson (m) och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub293 yrkande 21.
Ställningstagande
För att nu skapa forskningsmiljöer i världsklass är det nödvändigt att koncent-
rera resurserna till de forskningsområden där svenska forskare och forskarlag
redan i dag håller mycket hög klass.
Som exempel har Sverige i dag bl.a. kunskapskluster i absolut världsklass
vad avser IT och bioteknik. Inom många områden finns en kritisk massa av
universitetsforskning, storföretag, utvecklingsföretag samt en infrastruktur
vad avser riskkapital, patent, affärsutveckling m.m. Att stärka och utveckla
dessa kluster är av central betydelse, inte bara för de berörda regionerna utan
för hela landets framtid.
3. Internationellt samarbete (punkt 3) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),
Ana Maria Narti (fp), Peter Danielsson (m) och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub293 yrkande 27.
Ställningstagande
För ett litet land som Sverige är det internationella forskningsutbytet särskil
betydelsefullt. Internationellt forskningsutbyte och samverkan inom högre
utbildning och forskning bör stå i fokus för de svenska satsningarna. Det är
också en nödvändighet att Sverige som kunskapsnation utgör en attraktiv
partner med forskning av yppersta kvalitet som konkurrensmedel.
4. Den vetenskapliga verksamhetens värdegrund (punkt 4) - kd
av Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Kunskap kan användas både konstruktivt och destruktivt och medför därför
ett stort ansvar. Vi lever i en ofullkomlig värld, en värld där människan finns
ett spänningsfält mellan ont och gott och där alla människor begår misstag.
Dagens kunskaps- och informationssamhälle ställer därför höga krav på män-
niskors etiska medvetenhet och förmåga att identifiera, bearbeta och ta ställ-
ning i etiska frågor utifrån en helhetssyn. Den vetenskapliga verksamheten
måste dels ha etiska ramar, dels ha en levande diskussion om denna etik.
De lagar som riksdagen stiftar utgår från samhällets värdegrund. Det väs-
terländska samhället är byggt på en värdegrund av kristen etik och väster-
ländsk humanism. Människans unika och lika värde, människolivets okränk-
barhet och individens frihet är grundpelare i denna värdegrund som utgör en
god bas för ett lärande klimat och skall vara grundläggande för all utbildning.
Jag anser därför att värdegrunden för högskolans verksamhet bör framgå i
högskoleförordningen.
5. Tilldelning av resurser för forskning och forskarutbildning
inom avgränsad del av ett vetenskapsområde (punkt 5) - kd
av Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkande 4.
Ställningstagande
Eftersom Sverige är ett litet land är det inte rimligt att ge alla högskolor ve
tenskapsområde, dvs. fasta statliga forskningsanslag. Volymen av studenter
räcker inte till för det. Högskolor kan dock ha forskningsområden där natio-
nellt och internationellt ledande forskning bedrivs. Det måste vara möjligt att
ge en högskola forskningsanslag till avgränsade områden, utan att den tillde-
las ett helt vetenskapsområde.
6. Genusperspektiv i medicinsk forskning (punkt 6) - fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Håkan Larsson (c) och Olle
Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:So613 yrkande 2
bifaller delvis motion
2004/05:So598 yrkande 1
och avslår motion
2004/05:So598 yrkande 2.
Ställningstagande
Den medicinska forskningen har hittills övervägande bedrivits på män, vilket
har medfört att kvinnor behandlas och bedöms efter en manlig norm som inte
överensstämmer med kvinnors sjukdomar och reaktioner. Riktlinjer för att
forskningen skall omfatta både kvinnor och män skall tas fram i samverkan
med forskarsamhället. Även vid klinisk prövning av läkemedel är det centralt
att få fram riktlinjer för att läkemedel normalt skall testas på båda könen.
7. Genusperspektiv i medicinsk forskning (punkt 6) - m
- motiveringen
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).
Ställningstagande
Vi delar uppfattningen att könsspecifika skillnader bör uppmärksammas vid
forskning och klinisk läkemedelsprövning. Däremot är vi kritiska till reger-
ingens instruktioner till Vetenskapsrådet om att rådet skall verka för att ge-
nusperspektiv får genomslag i forskningen, särskilt eftersom regeringen för-
söker styra vilka perspektiv på genusfrågorna som skall vara gällande. Vi
moderater slår vakt om forskningens fristående roll och kan aldrig acceptera
försök till politisk styrning av forskningen. Av samma skäl är vi även kritiska
till att mer pengar skall öronmärkas till genusforskning.
8. Forskning om vissa frågor eller branscher (punkt 7) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub6 yrkandena 1-4
och avslår motionerna
2004/05:Ub7,
2004/05:Ub231,
2004/05:Ub468,
2004/05:Kr269 yrkande 9,
2004/05:MJ504 yrkande 8,
2004/05:N241 yrkandena 1 och 2,
2004/05:N284 yrkande 2,
2004/05:N318 samt
2004/05:N403 yrkande 23.
Ställningstagande
Forskningen om byggande har hittills mest varit inriktad på byggmaterial och
liknande. Jag anser att det behövs ökad forskning om beteenden i samband
med byggande, boende och förvaltning. I dag är 80 % av dem som är inblan-
dade i byggprocessen män, och kvinnors erfarenheter och behov tas inte till
vara. Denna brist måste åtgärdas. Det är viktigt med mer forskning om energi-
förbrukning i boendet, dels för att nå energibesparing, dels utifrån kostnaden
för boendet i ett framtidsperspektiv. Forskningen måste belysa såväl stads-
som landsbygdsutveckling. Fördelningen mellan dessa två områden är i dag i
markant obalans, vilket bör förändras så att forskningen ser till behoven i hel
landet.
9. Forskningssamarbetet inom EU (punkt 8) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-
ria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub11 yrkande 14
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub9 yrkande 1 och
2004/05:Ub355.
Ställningstagande
Det bör utvecklas ett eller flera europeiska forskningsråd med uppgift att
fördela en betydande del av forskningspengarna på europeisk nivå. EU:s
forskningsresurser bör i första hand prioritera grundforskningssatsningar. I
forskningsråden skall representanter för forskarsamhället ha det avgörande
inflytandet. Sverige bör driva att hanteringen av forskningsanslagen i EU
förenklas och effektiviseras. När det gäller stora forskningsprojekt som bara
kan genomföras av flera länder gemensamt är det motiverat att EU finansierar
forskning. Den svenska regeringen måste snarast agera i EU, eftersom unio-
nen just nu utformar principerna för hur forskningen skall finansieras i ett s.
ramprogram som skall gälla i fem år. Det är särskilt viktigt att de beslut som
fattas i detta sammanhang blir riktiga, eftersom EU nu skaffar sig en alltmer
omfattande och långtgående forskningspolitik.
10. Digitalt vetenskapligt bibliotek (punkt 12) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub350.
Ställningstagande
Om Sverige skall vara bland de främsta kunskapsnationerna bör svenska
staten bättre samordna inköp, drift och tillhandahållande av de avgiftsbelagda
elektroniska informationsresurserna. Sverige behöver ett gemensamt natio-
nellt digitalt vetenskapligt bibliotek med tillgång för alla. Regeringen bör
utreda möjligheten att starta ett sådant.
Sedan några år har forskarvärlden i stor skala börjat använda de digitala,
elektroniska informationsresurser i form av databaser, elektroniska tidskrifter
och böcker, som oftast mot avgift finns att tillgå över Internet. Tyvärr är det
dock så att man i dag inte ens inom det svenska utbildnings- och forskarsam-
hället har en likvärdig tillgång till dessa digitala vetenskapliga litteraturre
ser. I landets läns- och folkbibliotek kan man inte komma åt denna fantastiska
mängd av information som finns. De enskilda medborgarna, skattebetalarna,
kan i dag inte enkelt och kostnadsfritt ta del av de forskningsresultat som de
via skattsedelns tiotals miljarder årligen investerat i svensk offentligt finan
rad forskning.
11. Doktorandtjänster (punkt 13) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-
ria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Ub11 yrkande 12 och
2004/05:Ub441 yrkande 13
och avslår motion
2004/05:Ub10 yrkande 1.
Ställningstagande
Universitet och högskolor har i dag egen finansiering bara till ungefär hälften
av dagens doktorander, vilket inte är acceptabelt. Det bör inrättas betydligt
fler doktorandtjänster med en ekonomi och trygghet som är jämförbar med de
normer som gäller i det omgivande samhället. De ökade fakultetsanslag som
föreslagits av Allians för Sverige gör detta möjligt. Utbildningsbidrag måste
på sikt ersättas av fast anställning och stipendier mönstras ut som studiefinan
siering.
12. Organisationen av forskarskolor (punkt 14) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-
ria Narti (fp), Peter Danielsson (m) och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub293 yrkande 23.
Ställningstagande
Inrättandet av många forskarskolor, bl.a. med finansiering från de stiftelser
som den borgerliga regeringen var med och instiftade, är något positivt. Fors-
karskolor bör byggas nedifrån och upp, inte tvärtom som de nationella fors-
karskolor som regeringen har inrättat. Universiteten och högskolorna bör
själva få utforma lämpliga nätverk som utöver svenska lärosäten också gärna
får innehålla såväl företag som utländska universitet.
13. Upphävande av 1998 års forskarutbildningsreform (punkt 15)
- m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub293 yrkande 24.
Ställningstagande
Den forskarutbildningsreform som genomfördes 1998 måste rivas upp. Förut-
sättningen för tillträde till doktorandstudierna skall inte vara att doktorande
har en utfäst studiefinansiering, utan den skall vara att hon eller han har en
möjlighet att klara studierna. Dagens doktorandsystem har många brister.
Kravet på finansiering innebär en begränsning, eftersom många som nästan är
klara med sin avhandling måste avbryta i förtid om det inte går att få förlängd
finansiering. Vidare kan detta innebära en kvalitetsförsämring i doktorandens
projekt, då doktorand och handledare tvingas att välja ett projekt som "säkert"
går att genomföra på fyra år. Den mest allvarliga konsekvensen av detta sy-
stem är att doktorandens möjlighet att uppnå självständighet minskas kraftigt,
då det kan ta mer än fyra år att uppnå detta. Alla doktorander måste ha rätt at
utvecklas och växa till självständiga forskare i sin egen takt. Nuvarande be-
stämmelser ger inte doktoranden något utrymme för att göra fel, bli oense
med handledaren eller byta projekt.
14. Antagning till studier för licentiatexamen (punkt 17) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-
ria Narti (fp) och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub293 yrkande 25.
Ställningstagande
Den nya ordningen, att det blivit möjligt att anta sökande till forskarstudier
som enbart avser att avlägga licentiatexamen, är inte helt riskfri och måste
därför rivas upp. Det är tänkbart att det regelmässigt blir så att studenter fö
måste antas till studier för licentiatexamen för att sedan eventuellt tillåtas
vidare till studier för doktorsexamen. Det innebär en tröghet och en osäkerhet
som knappast är eftersträvansvärd. Det är också möjligt att det nya systemet
underminerar de vetenskapliga krav som måste ställas på lärare inom den
högre utbildningen.
15. Forskarstuderandes inflytande (punkt 18) - kd, c
av Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub276 yrkande 13.
Ställningstagande
Det är självklart att studentens roll i högskolan skall vara den aktiva medaktö
rens. Grunden för ett optimalt studentinflytande är ett gott formellt inflytand
och att studenterna skall ha rätt att som fullvärdiga ledamöter delta i alla
styrelser och nämnder inom högskolan. Forskarstuderande har en situation
som varken är jämförbar med grundutbildningsstudentens eller med de av
högskolan anställda lärarnas. Därför är det viktigt att även forskarstuderandes
representation i olika beslutande organ säkerställs. Regeringen bör göra en
översyn av hur detta kan ske.
16. Postdoktorala tjänster (punkt 21) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-
ria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub11 yrkande 13
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub293 yrkande 26.
Ställningstagande
Regeringens förslag om sammanlagt 150 miljoner kronor för att öka antalet
meriteringsanställningar är i rätt riktning men otillräckligt. Det behöver ska-
pas fler möjligheter för nydisputerade forskare - s.k. postdoktorala tjänster -
förutom de nuvarande tjänsterna som forskarassistent och biträdande lektor.
17. Kommersialisering av forskningsresultat (punkt 26) - m, fp,
kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-
ria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Ub11 yrkande 10 och
2004/05:Ub293 yrkande 22,
bifaller delvis motion
2004/05:N393 yrkande 27
samt avslår motionerna
2004/05:Ub8 yrkande 4 och
2004/05:N241 yrkande 7.
Ställningstagande
För att stärka forskningens roll för företag och tillväxt krävs en ökad kom-
mersialisering av forskningsresultaten. För att stimulera detta behöver staten
gynna de högskolor och universitet som erbjuder sina forskare belöningar för
sådan kommersialisering. Det är av avgörande betydelse att innovatörer och
exploatörer kopplas ihop. Man bör införa ett belöningssystem genom "vinst-
delningspaket", i vilka forskaren erbjuds royaltiyer, delägarskap eller optione
i ett eller flera företag. Universitet och högskolor som knoppar av framgångs-
rika företag skall få högre anslag till sin forskningsverksamhet. Högskolorna
bör även få en andel i vinsten.
18. Industriforskningsinstitut (punkt 28) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:N413 yrkande 14
och avslår motionerna
2004/05:Ub286 yrkandena 5 och 6,
2004/05:N234,
2004/05:N282 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:N300 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
På kort sikt är den tillämpade, behovsstyrda och mer industrinära forskning,
som ofta bedrivs utanför universitetssfären, av avgörande betydelse för att
skapa ett dynamiskt näringsliv. Exempel på forskningsinstitutioner som gör
mycket viktiga insatser är Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ) och Institu
tet för industriforskning och utveckling (IVF). Institutens verksamhet bör med
kraft understödjas.
19. Utredning om forskningsvägarna för den kvalificerade
yrkeskunskapen (punkt 31) - kd
av Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub440 yrkande 12.
Ställningstagande
Jag anser att forskningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunskapen bör
utredas. Tonvikten i nuvarande högskoleutbildning ligger på påståendekun-
skap - vetenskaplig kunskap. En annan typ av kunskap är förtrogenhetskun-
skap - tyst kunskap, beprövad erfarenhet. Införandet av en ny doktorsutbild-
ning skulle innebära att man beaktar även denna kunskap. Att utveckla meto-
der för beskrivning och strukturering av förtrogenhetskunskap är en intressant
och nydanande inriktning för vetenskapssamhället, på samma sätt som det
konstnärliga utvecklingsarbetet vid de konstnärliga högskolorna. Yrkeskun-
skaper bygger också på mer traditionellt vetenskapligt beprövade kunskaper.
Ett vetenskapligt förhållningssätt krävs för att utveckla yrkeskunnandets
metoder och material. Vetenskaplighet och forskning är en metod, ett förhåll-
ningssätt. Forskningsanknytning till yrkeskunskaper är därmed naturlig, från
förhållningssätt till forskarutbildning och forskning. Ett yrke och en yrkes-
högskoleutbildning kan sägas vara ett tema som inbegriper en rad olika fär-
digheter. I Australien och Storbritannien finns examina som "Professional
Doctorate" och "New Route PhD". Ett utmärkande drag för sådana program
är kopplingen till näringsliv och arbetsliv, som också involveras i själva ut-
bildningsprocessen.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendena har föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbe-
slut som behandlas i yttrandet.
1. Forskningssamarbete i Öresundsregionen (punkt 7) - 2 m, 1
fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Peter Danielsson (m) och
Olle Sandahl (kd).
I Öresundsregionen har starka kluster vuxit fram inom forskning kring t.ex.
medicin, livsmedel och bioteknik. Svenska och danska staten borde underlätta
och stärka detta forskningssamarbete och aktivt arbeta för att undanröja hin-
der. Gemensamma forskningssatsningar mellan företag och universitet på
båda sidor Öresund borde vara möjliga. I dag försvårar exempelvis Vinnovas
regler för anslag satsningar på dansk-svenska projekt. Det behövs också ett
aktivt arbete för att harmonisera regler för hur studier värderas. En fortsatt
utveckling av Öresundsuniversitetet stärker Öresundsregionen men är också
mycket betydelsefull för de båda ländernas högre utbildning och forskning.
Vi förväntar oss att de danska och svenska regeringarna initierar ett aktivare
arbete med gränsöverskridande samarbetsfrågor.
2. European Spallation Source (ESS) (punkt 11) - 2 m, 1 fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Peter Danielsson (m) och
Olle Sandahl (kd).
Konkurrensen hårdnar om placeringen av den kvalificerade forskningsan-
läggningen ESS (European Spallation Source). Lunds universitet är ett av tre
möjliga europeiska alternativ för placering, på grund av universitetets höga
forskarkompetens inom detta forskningsområde. Enligt vår uppfattning har
regeringens utredare ännu inte fått ett tydligt uppdrag att från början arbeta
med målsättningen att ESS skall placeras i Sverige och Lund. Regeringen
borde dessutom verka för att anläggningen får direkt finansiering av EU. Vi
följer med intresse arbetet med att understödja en placering av den kvalifice-
rade forskningsanläggningen ESS till Sverige och Lund. Om inte regeringen
höjer ambitionsnivån återkommer vi med förslag om hur svenska staten skall
stödja projektet.
3. Doktorandtjänster (punkt 13) - fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Olle Sandahl (kd).
Motionären bakom motion 2004/05:Ub10 pekar på svårigheten att förena
föräldraskap med forskning. Kraven på snabb meritering missgynnar föräldrar
som utnyttjar sin rätt till föräldraledighet. Inte minst gäller detta ensamståe
de mödrar. Statistiken visar också att färre kvinnor än män har fasta tjänster
vid universitet och högskolor. En tänkbar lösning vore motionens modell med
rätt till förlängd tid för doktorand- och meriteringstjänster, om föräldraledig
het utnyttjas. Vi förväntar oss att regeringen prövar olika modeller och åter-
kommer med förslag som gynnar jämställdheten.
4. Kommersialisering av forskningsresultat (punkt 26) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-
ria Narti (fp) och Peter Danielsson (m).
Regeringen antyder i propositionen att den har för avsikt att avskaffa lärar-
undantaget som ger läraren/forskaren rätt att äga sina forskningsresultat. Det
finns i grunden ingen anledning att tro att kommersialiseringsgraden av ve-
tenskapliga upptäckter ökar om forskaren inte äger sina resultat. Enligt vår
mening vore det lämpligare att finna morötter för individerna att kommersia-
lisera sina forskningsresultat. Redan i dag finns möjligheten att frivilligt fö
handla bort lärarundantaget, så att forskaren avstår från del av rätten mot
hjälp med patentansökan och kommersialisering. Eftersom det inte finns
något konkret förslag i propositionen avstår vi dock nu från att reservera oss
denna fråga.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen har i proposition 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om inrättande av nationella
forskningsanläggningar (avsnitt 6.2.1),
2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att avyttra hela eller
delar av aktiekapitalet i Imego Aktiebolag (avsnitt 8.4.2).
Följdmotioner
2004/05:Ub5 av Axel Darvik (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att verka inom EU för inrättandet av ett Strasbourg Institute of Technolo-
gy förlagt till Europaparlamentets byggnad i Strasbourg som görs om för
ändamålet.
2004/05:Ub6 av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att öka forskningen inom byggsektorn avseende beteenden i
samband med byggande.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om genusperspektivet vid forskning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av forskning om energiförbrukning i boendet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att forskningen måste belysa såväl stads- som landsbygdsut-
veckling så att forskningen ser till behoven i hela landet.
2004/05:Ub7 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att öka forskningen om attitydförändringars negativa påverkan på brotts-
utvecklingen.
2004/05:Ub8 av Marie Wahlgren (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om finansiering av seniorers sabbatsår samt omstartsstöd för senio-
rer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tydliggöra möjligheterna och regelverken för att bedriva
forskarstudier på deltid och med annan finansiering än doktorandanställ-
ning eller stipendier.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att uppdra åt Vinnova att utreda hur små företag skall kunna del-
ta aktivt i långsiktiga strategiska satsningar, som exempelvis kompetens-
centrum.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att behålla lärarundantaget och om metoder att stärka sambandet
mellan forskning och "tredje uppgiften" i ett brett perspektiv.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en vetenskaps- och framtidskommitté i riksdagen.
2004/05:Ub9 av Marie Wahlgren och Christer Nylander (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utvecklingen av EU:s forskningspolitik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ESS.
2004/05:Ub10 av Marie Wahlgren och Tina Acketoft (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förlängning av doktorand- och meriteringstjänster vid föräldra-
ledighet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av regelverken kring tillsättning av akademiska
tjänster och meritvärdering.
2004/05:Ub11 av Ulf Nilsson m.fl. (fp, m, kd, c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskningspolitikens inriktning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett bättre beslutsunderlag för fördelningen av resurserna för
forskning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskningens frihet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett nytt system för pris- och löneuppräkning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade resurser till universitet och högskolor för forskning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om principerna för fördelning av fakultetsanslagen mellan olika
universitet och högskolor.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en oberoende utvärdering av den nuvarande forskningsfinansie-
ringen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om teknisk och naturvetenskaplig forskning.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet att stimulera kommersialiseringen av forskningsresul-
tat.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av ett nationellt institut för hälsa och medicin.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om doktorandtjänster.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet att öka antalet forskartjänster och förbättra forskarnas
villkor.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskningssamarbetet inom EU.
Motioner från allmänna motionstiden 2004
2004/05:Ub231 av Erik Ullenhag (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om förstärkt FN-forskning med lokalisering vid Uppsala universitet.
2004/05:Ub252 av Hans Backman (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av regionala hänsyn inom forskningspolitiken.
2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):
13. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av hur forskarstude-
randes inflytande säkerställs i olika beslutande organ.
2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillskapa ett nytt institut för verkstadsteknisk forskning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förlägga det nya institutet för verkstadsteknisk forskning till
Jönköping.
2004/05:Ub293 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statens roll i samband med forskning.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om detaljstyrning av forskningsanslag.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stärkandet av kunskapskluster.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om insatser för att främja och underlätta kommersialisering av
forskningsresultat.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskarskolor och deras organisation.
24. Riksdagen beslutar upphäva 1998 års forskarutbildningsreform i enlighet
med vad som anförs i motionen.
25. Riksdagen beslutar upphäva licentiatantagningsreformen i enlighet med
vad som anförs i motionen.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om insatser när det gäller postdoktorala akademiker.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om internationellt samarbete och EU:s sjätte ramprogram.
2004/05:Ub350 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utreda möjligheten att starta ett digitalt vetenskapligt bibliotek i Sve
ge, med tillgång för alla.
2004/05:Ub355 av Tobias Krantz (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om principer för EU:s forskningspolitik och unionens förhållande till med-
lemsstaterna på forskningsområdet.
2004/05:Ub421 av Margareta Sandgren m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om rätten för högskolor att få examinera inom delar av vetenskapsområden.
2004/05:Ub439 av Marianne Carlström m.fl. (s):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att aktivt stödja forskning och utveckling för industriell produk-
tion i Västsverige.
2004/05:Ub440 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda forskningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunska-
pen.
2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskarstudenters anställningsvillkor.
2004/05:Ub468 av Mariann Ytterberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om social ekonomi.
2004/05:Ub473 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den vetenskapliga verksamhetens utgångspunkt i en värdegrund
byggd på kristen etik och västerländsk humanism.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att värdegrunden bör framgå i högskoleförordningen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det skall vara möjligt att bedriva forskning inom avgränsad
del av ett vetenskapsområde.
2004/05:Sk287 av Ewa Björling (m):
2. Riksdagen beslutar att ta bort "skatten" (overheadkostnader) på anslag från
externa finansiärer i enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:So598 av Sonja Fransson m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att genusperspektiv skall genomsyra all medicinsk forskning -
även den kliniska, bemötande av patienter och prioritering av resurser.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att samtliga anslagsansökningar inom medicin, omvårdnad och
hälso- och sjukvårdsforskning bör redovisa studiepopulationens könsför-
delning i förhållande till fördelningen i befolkningen eller i den aktuella
patientgruppen.
2004/05: So613 av Tina Acketoft m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om medicinsk forskning.
2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om idrottsforskningen.
2004/05:MJ504 av Björn von der Esch m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att prioritera forskningen kring trä och träanvänd-
ning.
2004/05:N234 av Fredrik Olovsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om industriforskningsinstitut och energetiska material.
2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum
för svensk medicinteknisk forskning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum
för fordonmässig produktion, forskning och utveckling.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskningen.
2004/05:N278 av Bo Bernhardsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om lokalisering av ESS-anläggningen till Lund och Sverige.
2004/05:N282 av Maria Larsson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en nationell satsning på nanoteknologisk forskning och utveck-
ling med målet att Sverige skall vara ledande inom området.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att starta ett nordiskt nanocentrum i Sverige.
2004/05:N284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Vinnova möjligheter att bättre stödja goda idéer, vilket
bör ge resultat i form av ökad industriell tillväxt.
2004/05:N285 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att Vinnovas verksamhet och resursbehov bör beaktas.
2004/05:N300 av Lennart Beijer m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheten till finansiering av Ireco.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om uppföljningar och rapporter.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om långsiktiga strategiska forskningsprogram.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utgifterna för forskning och utveckling (FoU) och offentliga
uppdrag.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om långsiktig uppbyggnad i likhet med de övriga nordiska länderna.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en årlig avrapportering av det innovationspolitiska arbetet.
2004/05:N318 av Christina Axelsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av forskning inom området inköp.
2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vissa forskningsresurser skall kunna riktas till doktorander
som bedriver sin forskning i direkt koppling till den utlokaliserade utbild-
ningen.
2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskning, utveckling och innovationer.
2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen på ett tydligt sätt engagerar sig i arbetet för att få
ESS till Lund.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att svenska och danska staten borde stärka forskningssamarbe-
tet, t.ex. vad gäller livsmedel, medicin och bioteknik.
2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en offensiv forskningspolitik för fler företag.
2004/05:N418 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, v, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en satsning på projektet Produktion i Väst.
2004/05:N419 av Monica Green m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förts om behovet av att aktivt stödja en fortsatt utveckling av "Produktion i
Väst".
Bilaga 2
Trafikutskottets yttrande 2004/05:TU3y
Bilaga 3
Näringsutskottets yttrande 2004/05:NU1y
Forskning
_____________________________________
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över p
position 2004/05:80 om forskning för ett bättre liv jämte motioner i de delar
som berör näringsutskottets beredningsområde. Totalt har sju motioner väckts
med anledning av propositionen. Tillsammans med yttrandet överlämnar
näringsutskottet till utbildningsutskottet - under förutsättning av utbildnings
utskottets medgivande - 25 motionsyrkanden från allmänna motionstiden
rörande olika forskningspolitiska frågor (se bilaga).
Inledning
I propositionen lämnas två förslag till riksdagsbeslut, nämligen att riksdagen
skall godkänna vad regeringen föreslår dels om inrättande av nationella
forskningsanläggningar, dels om att avyttra hela eller delar av aktiekapitalet
Imego Aktiebolag. Dessa båda förslag berör inte näringsutskottets bered-
ningsområde. På övriga områden redovisas regeringens bedömningar, som
alltså inte förutsätter formella riksdagsbeslut. Förslag rörande de medel som
skall tilldelas olika aktörer under den period som forskningspropositionen
täcker, dvs. åren 2005-2008, kommer att presenteras dels vad avser år 2005 i
tilläggsbudget i 2005 års ekonomiska vårproposition, dels vad avser åren
2006-2008 i budgetpropositioner för respektive år.
I det följande redovisas de delar av propositionen som berör näringsutskot-
tets beredningsområde och motsvarande delar av de motioner som har väckts
med anledning av propositionen. Följande sju motioner har väckts med an-
ledning av propositionen:
- 2004/05:Ub5 av Axel Darvik (fp),
- 2004/05:Ub6 av Jörgen Johanson och Rigmor Stenmark (c),
- 2004/05:Ub7 av Jörgen Johanson (c),
- 2004/05:Ub8 av Marie Wahlgren (fp),
- 2004/05:Ub9 av Marie Wahlgren och Christer Nylander (fp),
- 2004/05:Ub10 av Marie Wahlgren och Tina Acketoft (fp),
- 2004/05:Ub11 av Ulf Nilsson m.fl. (fp, m, kd, c).
Följande avsnitt av propositionen har koppling till näringsutskottets bered-
ningsområde: Allmänt om forskning och behovsmotiverad forskning, Priorite-
rade forskningsområden, Starka forskningsmiljöer, Meriteringsanställningar,
Forskarskolor, Forskning, innovation och hållbar tillväxt (med underrubriker-
na Forskningens roll i innovationssystemet, Forskning i små och medelstora
företag, FoU-program i samverkan med näringslivet, Institutens roll i innova-
tionssystemet och Insatser för ökad forskarmobilitet) samt Forskning till stöd
för vissa politikområden. Av de nyssnämnda sju motionerna har följande
yrkanden bäring på näringsutskottets beredningsområde: motionerna 2004/05:
Ub8 (fp) yrkande 3, 2004/05:Ub9 (fp) yrkande 2 och 2004/05:Ub11 (fp, m,
kd, c) yrkandena 1 (delvis), 2 (delvis), 10 och 13 (delvis).
Näringsutskottet redovisar sitt ställningstagande till propositionen och
motsvarande motionsyrkanden i ett sammanhang. När det gäller de mer speci-
fika branschfrågorna, som behandlas sist i yttrandet, redovisas näringsutskot-
tets ställningstagande för varje fråga för sig.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen lämnar i propositionen sin syn på forskningspolitikens inriktning
under åren 2005-2008. I propositionen redovisas regeringens bedömningar av
hur de av riksdagen anvisade resurserna för forskning, utveckling och fors-
karutbildning bör fördelas för att tillgodose strategiska behov inom forsk-
ningen. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för år 2005 att anslagen
för forskning och forskarutbildning kommer att tillföras en permanent nivå-
höjning om 2,34 miljarder kronor under tiden fram t.o.m. år 2008.
En utgångspunkt för regeringens ställningstagande har varit att skapa goda
förutsättningar för kraftsamling och att säkerställa stöd till forskning av hög
internationell kvalitet med hjälp av långsiktig finansiering av starka forsk-
ningsmiljöer. I propositionen presenteras satsningar på de prioriterade forsk-
ningsområdena medicin, teknik och forskning till stöd för hållbar utveckling.
Även stöd till vissa andra områden, såsom design- och genusforskning samt
utbildningsvetenskaplig forskning presenteras. Forskningens infrastruktur bör
stärkas och resurser bör tillföras för stöd till forskningsinfrastruktur inom a
områden.
En annan utgångspunkt i propositionen har varit att ge goda förutsättningar
för framtidens forskare att meritera sig. Lärosäten, forskningsråd och Verket
för innovationssystem (Vinnova) får möjlighet att öka sina satsningar på
meriteringsanställningar för unga forskare. Dessutom tillförs forskningsråden
och Vinnova medel till forskarskolor. Lärosätenas resurser för forskning och
forskarutbildning ökar under perioden. Som ett led i lärosätenas arbete med
att utveckla och främja kommersialisering av forskningsresultat bör lärosäte-
na upprätta handlingsplaner för kommersialisering och tekniköverföring.
Handlingsplanerna är ett led i arbetet med att skapa professionella och hållba-
ra strukturer med både forskare och externa aktörer såsom forskningsfinansiä-
rer, holdingbolag och det kunskapsintensiva näringslivet. Vidare görs bedöm-
ningen att en översyn av holdingbolagsstrukturen i syfte att förbättra dessa
bolags möjligheter att arbeta med kommersialisering bör genomföras. Struk-
turen bör förstärkas med ett kapitaltillskott.
I propositionen redovisas regeringens syn på samverkan mellan näringsliv
och offentligt finansierad forskning samt regeringens förslag till FoU-
program i samverkan med näringslivet. Vidare presenteras insatser för att
förbättra den strategiska kompetensuppbyggnaden vid de statligt delägda
industriforskningsinstituten. Regeringens syn på den framtida nationella
organisationen för EU:s forskningssamarbete beskrivs.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokra-
tiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Av tabellerna 1 och 2 på följande sidor framgår de anslagsökningar som
förordas i propositionen.
Tabell 1 Anslagsökningar för lärosäten och forskningsfinansierande myndig-
heter åren 2005-2008
(Miljoner kronor)
Vetenskapsrådet
Vinnova
FAS
Formas
Lärosäten
Övriga
Totalt
Nuv. anslag 2005
2523
1 122
291
531
Förslag i propositionen
Starka forskningsmiljöer
210
60
10
20
300
Prioriterade områden
Medicin
380
20
400
Teknik
160
180
10
350
Hållbar utveckling
50
20
140
210
Forskarskolor
60
25
5
10
100
Meriteringsanställningar
85
50
5
10
150
Forskning vid lärosäten
520
520
Holdingbolag
60
Industriforskningsinstitut
110
110
Samarbetsprogram
120
120
Insatser för små och
medelstora företag
10
10
Forskningsinfrastruktur
42
42
SLBA
5+20
5
Genusforskning
12
1
13
Utbildningsvetenskap
10
10
Totalt
1 009
575
40
180
521
15
2 340
Tabell 2 Anslagsökningar för Vinnova och Rymdstyrelsen fördelade på in-
satsområden och åren 2005-2008
(Miljoner kronor)
2005
2006
2007
2008
Totalt
Vinnova
Starka forskningsmiljöer
15
20
25
60
Prioriterade områden
Teknik
10
45
25
100
180
Hållbar utveckling
5
5
10
20
Forskarskolor
3
5
17
25
Meriteringsanställningar
3
5
42
50
Industriforskningsinstitut
45
65
110
Samarbetsprogram
10
60
10
40
120
Insatser för små och
medelstora företag
5
5
10
Totalt
20
131
120
304
575
Rymdstyrelsen
5
5
10
Myndigheter inom NU:s
utgiftsområde 24 Närings-
liv
20
136
125
304
585
Allmänt om forskning och behovsmotiverad forskning
Propositionen
Målen för regeringens forskningspolitik ligger fast, sägs det i propositionen.
Sverige skall vara en ledande kunskaps- och forskningsnation där forskning
bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Sverige skall vara ett av världens mest
FoU-intensiva länder, vilket kräver fortsatt stora insatser av både staten och
näringslivet. För att förverkliga visionen att Sverige skall bli Europas mest
konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi måste svensk
forskning fortsätta att hålla världsklass. I den offentliga debatten framkommer
ibland en motsättning mellan grundforskning och behovsinriktad, ofta mer
tillämpad, forskning. Motsättningen kan till del ha sin upprinnelse i en be-
greppsförvirring. Behovsmotiverad forskning utgår från ett problem eller en
frågeställning inom en sektor och kan innehålla element av både grundforsk-
ning och tillämpad forskning. Forskare kan samtidigt vara engagerade i såväl
grundforskning som tillämpad forskning. Det är inte ovanligt att just sådana
forskningsmiljöer är framstående.
Regeringen anser att motsättningen mellan inomvetenskapligt motiverad
forskning och grundforskning å ena sidan och behovsmotiverad forskning å
den andra är olycklig. Ett framgångsrikt svenskt näringsliv med stor konkur-
renskraft är en förutsättning för välfärdssamhällets fortlevnad. För att det
svenska näringslivet även i framtiden skall vara internationellt konkurrens-
kraftigt behövs en fortsatt stark inriktning mot produkter och processer med
kunskapshöjd. I denna utveckling har även staten en viktig roll. En högtekno-
logisk industri behöver god tillgång till kompetens inom sådana områden som
är strategiska för denna sektor. Omfattande utbildning och en stark offentlig
forskning och utveckling inom områden med relevans för det högteknologis-
ka näringslivet är därmed viktiga. Sverige har en lång tradition av samarbete
mellan akademisk forskning och de stora industriföretagen. Framöver bedöms
de små och medelstora företagens betydelse för ekonomin öka, varför det är
angeläget att det nyssnämnda samarbetet vidareutvecklas till att i större ut-
sträckning även omfatta små företag och nya branscher. De små företagen
måste på ett bättre sätt kunna ta del av kunskapsutvecklingen inom universi-
tet, högskolor och forskningsinstitut.
Regeringen tillkallade hösten 2004 ett innovationspolitiskt råd som forum
för diskussioner om riktlinjer för svensk innovationspolitik och strategier för
tillväxt och förnyelse. Rådet leds av näringsministern. Forskningsberedningen
och Innovationspolitiska rådet skall samarbeta bl.a. kring den strategi för
innovation som presenterades i juni 2004 i skriften Innovativa Sverige - en
strategi för tillväxt och förnyelse (Ds 2004:36).
Motionen
I motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) föreslås bl.a. tillkännagivanden om
forskningspolitikens inriktning och om ett bättre beslutsunderlag för fördel-
ningen av resurserna för forskning. Sverige behöver en forskningspolitik som
medverkar till att ge landet en möjlighet att bli en långsiktigt framstående
aktör i det globala kunskapssamhället, anför motionärerna. De anser att det
behövs starka, självständiga universitet och en mångfald av forskningsfinan-
siärer. Vidare behövs det ett företagsklimat som gör att de stora företagens
forskning kan behållas i Sverige, som kan locka andra företag till Sverige och
som kan göra det möjligt för nya små och medelstora företag att växa upp. Att
förmå utveckla och behålla attraktiv företagsforskning är en viktig del av en
nationell forskningsstrategi, säger motionärerna. De menar att kunskapsklus-
ter i världsklass som redan finns eller är på väg att etableras behöver stimule
ras. Det måste finnas utrymme för fri långsiktig forskning, annars kommer
också den mer behovsinriktade forskningen att utarmas, påstår motionärerna.
Sverige ligger sedan flera år i topp när det gäller forsknings- och utvecklings
insatser som andel av BNP, men detta beror huvudsakligen på stora insatser
inom näringslivet och försvaret, framhåller motionärerna. De konstaterar att
företagens insatser har lett till stora framgångar, inte minst inom tillämpad
forskning. Företagen är dock känsliga för flera faktorer utanför ramen för
utbildningspolitiken och forskningspolitiken - det ekonomiska klimatet, de
allmänna villkoren för företagande och tillgången på utbildad arbetskraft,
anför motionärerna.
Sverige behöver en nationell strategi för att skapa en attraktiv miljö för
högre utbildning och forskning och en forskningspolitik som medverkar till
att ge landet en reell möjlighet att bli en framstående aktör på den globala
kunskapsarenan, säger motionärerna. Forskningspropositionen innehåller
främst en beskrivning av hur regeringen avser att fördela tillgängliga resurser
anför motionärerna. De menar att propositionen inte innehåller någon syste-
matisk genomgång av principer och mål vad avser statens roll i fråga om
forskning och utvecklingsarbete och att det inte heller finns någon tydlig
forskningspolitisk inriktning. Propositionen omfattar inga förslag om nya
forskningsresurser utöver de som redan aviserats och regeringen redovisar
inte heller någon utvärdering av vad som uppnåtts som ett resultat av den
föregående forskningspolitiska propositionen, säger motionärerna.
Motionärerna anser att det krävs ett bättre beslutsunderlag för svensk
forskningspolitik och att det bör ske en återgång till den princip som tidigare
gällde, nämligen att de politiska organen endast skall göra övergripande be-
dömningar, medan universitet, högskolor och forskningsfinansierande myn-
digheter skall svara för vetenskapliga och professionella bedömningar och
den närmare uppläggningen av verksamheten. Det behövs också ett bättre
beslutsunderlag för hur de statliga resurserna till forskning skall fördelas fö
att uppnå balans mellan fasta och rörliga resurser, dvs. mellan direkta anslag
till universitet och högskolor å ena sidan och resurserna via forskningsråden
och Vinnova å den andra, anför motionärerna.
Anslagen till forskningen måste höjas betydligt mer än vad regeringen fö-
reslår om det skall bli en reell satsning på forskning för utveckling, tillväxt
och ett bättre liv, anser motionärerna. De föreslår - utöver regeringens totala
ökning av fakultetsanslagen med 520 miljoner kronor - ytterligare 200 miljo-
ner kronor år 2006, 300 miljoner kronor år 2007, 400 miljoner kronor år
2008, 500 miljoner kronor år 2009 och 600 miljoner kronor år 2010, vilket
totalt innebär ytterligare 2 miljarder kronor till forskning.
Prioriterade forskningsområden
Propositionen
Inledning
Som tidigare nämnts anges i propositionen tre forskningsområden som priori-
terade, nämligen medicinsk forskning, teknisk forskning och forskning till
stöd för hållbar utveckling. Näringsutskottet tar här upp de två sistnämnda
områdena, där myndigheter på näringsutskottets ansvarsområde berörs, näm-
ligen Vinnova och Rymdstyrelsen. För den medicinska forskningen, där ock-
så behovsmotiverad forskning kan vara aktuell, tillhör de berörda aktörerna -
Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
- inte näringsutskottets beredningsområde.
Teknisk forskning
Regeringen gör bedömningen att Vetenskapsrådet, Vinnova och Rymdstyrel-
sen under åren 2005-2008 tillsammans bör tillföras 350 miljoner kronor för
stöd till teknisk forskning, varav 160 miljoner kronor till Vetenskapsrådet,
180 miljoner kronor till Vinnova och 10 miljoner kronor till Rymdstyrelsen.
Medlen till Vetenskapsrådet bör öka med 10 miljoner kronor år 2005, ytterli-
gare 45 miljoner kronor år 2006, ytterligare 25 miljoner kronor år 2007 och
ytterligare 80 miljoner kronor år 2008. Medlen till Vinnova bör öka med
10 miljoner kronor år 2005, ytterligare 45 miljoner kronor år 2006, ytterligare
25 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 100 miljoner kronor år 2008. Med-
len till Rymdstyrelsen för rymdforskning bör öka med 5 miljoner kronor år
2006 och ytterligare 5 miljoner kronor år 2007.
Som bakgrund redovisas att, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), staten
år 2004 avsatte 2,1 miljarder kronor för teknisk forskning. Utöver detta förde-
lade forskningsstiftelserna ca 1,5 miljarder kronor, varav mer än 50 % avsåg
teknisk forskning. Teknisk forskning finansieras även från andra källor, så-
som näringslivet och privata stiftelser. Sammantaget uppgick avsättningarna
till nästan 3 miljarder kronor. Den offentligt finansierade civila tekniska
forskningen är mindre i Sverige än i motsvarande länder - Finland har t.ex.
ungefär lika omfattande civil teknisk forskning som Sverige trots sitt lägre
invånarantal. Huvuddelen av forskning och utveckling inom teknikområdet
finansieras dock främst av och utförs i näringslivet. De neddragningar inom
näringslivets FoU som gjorts i samband med den senaste lågkonjunkturen har
därmed även minskat den sammanlagda tekniska forskningen i Sverige. Sam-
tidigt har även stödet från forskningsstiftelserna minskat. Sammantaget bety-
der detta att den tekniska forskningen i Sverige har minskat och fortsätter att
minska, konstaterar regeringen.
Bland de tekniska områden som har lyfts fram i rådens och lärosätenas
forskningsstrategier och som förts fram i kontakter med näringslivets repre-
sentanter finns forskning inom informations- och kommunikationsteknik,
materialforskning med både mikro- och nanovetenskap, biovetenskap och
bioteknik samt process- och produktionsteknik, sägs det i propositionen. Det
bör ankomma på forskningsfinansiärerna att avgöra vilka områden som bör få
stöd.
I propositionen lämnas en redovisning av den nuvarande situationen när
det gäller forskning inom följande fem områden: informations- och kommu-
nikationsteknik, materialteknik och nanovetenskap, biovetenskap och biotek-
nik, process- och produktionsteknik samt rymdforskning.
En stark teknisk forskning är viktig för näringslivets kompetensförsörjning
och för utveckling av nya kommersialiserbara idéer och högteknologiska
produkter, framhåller regeringen. Detta gäller speciellt i Sverige där ekono-
min är mycket exportberoende och där en stor del av exporten består av hög-
teknologiska produkter eller härrör från högteknologiska processer. Den
ökande internationella konkurrensen inom exportsektorn ställer nya krav på
förmågan att utveckla och förnya produktutveckling, processer och metoder.
Utöver satsningar på teknik för de högteknologiska branscherna, bl.a. biotek-
nik, nanoteknik och IT-forskning, är det även viktigt att samhället upprätthål-
ler en hög kompetens inom de grundläggande teknikvetenskaperna och inom
teknik relaterad till process- och produktionsteknik inom traditionell industri
Produktionsteknisk forskning är dessutom viktig för andra sektorer, såsom
bio- och nanoteknikindustrierna. Dessutom är de statliga avsättningarna för
civil teknisk FoU små, i jämförelse med andra länder med liknande industri-
struktur, vilket får till följd att andra aktörers beslut får stor effekt. Samm
taget innebär detta att staten behöver avsätta ökade resurser för civil teknisk
forskning inom såväl teknisk grundforskning som mer direkt näringslivsrela-
terad teknikforskning, sägs det i propositionen.
Forskning till stöd för hållbar utveckling
Regeringen gör bedömningen att Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande (Formas), Vetenskapsrådet och Vinnova under åren
2005-2008 tillsammans bör tillföras 210 miljoner kronor för stöd till forsk-
ning om miljö och hållbar utveckling, varav 140 miljoner kronor till Formas,
50 miljoner kronor till Vetenskapsrådet och 20 miljoner kronor till Vinnova.
Medlen till Vinnova bör öka med 5 miljoner kronor år 2006, ytterligare
5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 10 miljoner kronor år 2008 för stöd
till forskning om hållbar utveckling.
Formas och Vinnova bör i samverkan finansiera ett forskningsprogram för
miljöteknik, för vilket Formas bör utnyttja 5 miljoner kronor år 2007 och
ytterligare 5 miljoner kronor år 2008 och Vinnova bör utnyttja 10 miljoner
kronor år 2007 och ytterligare 10 miljoner kronor år 2008 (se vidare avsnittet
om FoU-program i samverkan med näringslivet i det följande).
Motionen
I motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) sägs - utan direkt koppling till något
yrkande - att framstående forskning inom medicin och teknik är en viktig
grund för Sveriges framtidsmöjligheter. Motionärerna stöder därför att dessa
områden skall vara prioriterade.
Starka forskningsmiljöer
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att tillgången till större forskningsanslag som
ger långsiktigt stöd till internationellt ledande forskningsmiljöer bör öka i d
svenska forskningssystemet. Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap (FAS), Formas och Vinnova bör under åren 2006-2008
tillsammans tillföras 300 miljoner kronor för stöd till starka forskningsmiljö-
er, varav 210 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, 10 miljoner kronor till
FAS, 20 miljoner kronor till Formas och 60 miljoner kronor till Vinnova.
Vetenskapsrådet bör tillföras 77 miljoner kronor år 2006, ytterligare 73 mil-
joner kronor år 2007 och ytterligare 60 miljoner kronor år 2008. FAS bör
tillföras 3 miljoner kronor år 2006, ytterligare 2 miljoner kronor år 2007 och
ytterligare 5 miljoner kronor år 2008. Formas bör tillföras 5 miljoner kronor
år 2006, ytterligare 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 10 miljoner
kronor år 2008. Vinnova bör tillföras 15 miljoner kronor år 2006, ytterligare
20 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 25 miljoner kronor år 2008.
I propositionen anges olika skäl för att satsa på starka forskningsmiljöer,
t.ex. inomvetenskapliga, fördelningspolitiska, näringspolitiska och samhälls-
politiska. När det gäller det näringspolitiska perspektivet sägs att tillgången
till starka forskningsmiljöer inom näringslivsrelevanta forskningsfält är av
stor vikt för att öka konkurrenskraften hos kunskapsintensiva företag samt för
att öka Sveriges attraktionskraft för internationella FoU-investeringar. Reger-
ingen gör bedömningen att tillgången till större forskningsanslag som ger
långsiktigt stöd till starka forskningsmiljöer av världsklass bör öka. När det
gäller Vinnova sägs att myndigheten bör stödja starka forsknings- och innova-
tionsmiljöer som bedriver långsiktig, behovsmotiverad forskning av stort
värde för svensk konkurrenskraft och en hållbar tillväxt. För de starka forsk-
nings- och innovationsmiljöer som finansieras av Vinnova ställs, utöver krav
på vetenskaplig excellens, också höga krav på miljöernas relevans för svenskt
näringsliv och på deras förmåga att bidra till innovationer och hållbar tillväx
Viktiga kriterier för dessa miljöer bör därför vara förmåga till samspel med
FoU-baserade företag, förekomst av effektiva stödfunktioner för kommersia-
lisering av forskningsresultat och tekniköverföring samt fungerande samfi-
nansiering med deltagande företag.
Fördjupad samverkan mellan Vetenskapsrådet och Vinnova - som föror-
das i propositionen - syftar till att förena Vetenskapsrådets kunskaper om
villkoren för den nyfikenhetsstyrda och forskarinitierade forskningen med
Vinnovas kompetens inom innovations- och tillväxtfrågor. Regeringen avser
att öronmärka delar av de medel som fördelas till satsningen på starka forsk-
ningsmiljöer för nyssnämnda gemensamt beslutade satsningar. Regeringen
planerar att ge myndigheterna i uppdrag att samverka kring satsningen på
starka forskningsmiljöer och förutsätter att samordningen sker genom någon
form av myndighetsgemensam arbetsgrupp eller motsvarande. Regeringen
förutsätter att satsningar som har en varaktighet på upp till tio år blir förem
för flera utvärderingar under verksamhetsperioden. Det är på längre sikt också
angeläget att satsningen på starka forskningsmiljöer i sin helhet utvärderas fö
att analysera vilka effekter den har haft på utvecklingen av svensk forskning,
innovation och dess finansiering. För att underlätta regeringens uppföljning
och redovisning till riksdagen avser regeringen att ge myndigheterna i upp-
drag att regelbundet lämna redogörelser för hur satsningen på starka forsk-
ningsmiljöer utvecklas.
Meriteringsanställningar
Propositionen
Lärosätena bör, enligt regeringens bedömning, utveckla en långsiktig plane-
ring av kompetensförsörjning och en balanserad karriärstruktur. Den årliga
examinationen inom forskarutbildningen bör vara fortsatt hög, och de nydis-
puterades möjligheter till fortsatt forskning och meritering bör öka. Den för-
stärkning av lärosätenas anslag för forskning och forskarutbildning som avi-
seras i propositionen bör bidra till att bl.a. öka antalet forskarassistenter o
biträdande lektorer. För att öka antalet meriteringsanställningar bör Veten-
skapsrådet, FAS, Formas och Vinnova under åren 2006-2008 tillföras
150 miljoner kronor, varav 85 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, 5 miljo-
ner kronor till FAS, 10 miljoner kronor till Formas och 50 miljoner kronor till
Vinnova. Medlen till Vinnova bör fördelas med 3 miljoner kronor år 2006,
ytterligare 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 42 miljoner kronor år
2008.
Den nuvarande situationen för de nyexaminerade doktorerna är i hög grad
otillfredsställande, sägs det i propositionen. Perioden närmast efter doktorsex
amen bör kunna vara en av de mest produktiva i en forskarkarriär, och denna
potential bör utnyttjas bättre. Bristen på tydliga meriteringsmöjligheter mins-
kar forskarkarriärens attraktivitet. Antalet forskarassistenter och biträdande
lektorer bör öka kraftigt för att hantera det generationsskifte som stundar, fö
att skapa en mer balanserad karriärstege där de yngre forskarnas kapacitet tas
till vara och för att säkerställa att högt kvalificerade nyexaminerade doktorer
ges möjligheter att vidareutvecklas till ledande forskare. Medel bör därför
avsättas för fördelning av de forskningsfinansierande myndigheterna.
Motionen
I motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) föreslås ett tillkännagivande om beho-
vet av att öka antalet forskartjänster och förbättra forskarnas villkor. Reger-
ingens förslag om sammanlagt 150 miljoner kronor för att öka antalet merite-
ringsanställningar går i rätt riktning men är otillräckligt, anser motionärerna
De menar att det behöver skapas fler möjligheter för nydisputerade forskare -
s.k. postdoktorala tjänster - förutom de nuvarande forskarassistenttjänsterna
och biträdande lektorstjänsterna. För dem som har disputerat är genomsnitts-
tiden sju år, innan en fast anställning blir aktuell, säger motionärerna. De
hänvisar till att - enligt tillgänglig statistik - särskilt kvinnliga forskare
bas av de otrygga anställningsvillkoren.
Forskarskolor
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att utvecklingen av forskarutbildningen bör
stimuleras genom att Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova fördelar
medel till forskarskolor inom starka forskningsmiljöer och inom andra områ-
den där det bedöms ändamålsenligt utifrån myndigheternas respektive upp-
drag. För detta ändamål bör myndigheterna under åren 2006-2008 tillföras
100 miljoner kronor, varav 60 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, 5 miljo-
ner kronor till FAS, 10 miljoner kronor till Formas och 25 miljoner kronor till
Vinnova. Medlen till Vinnova bör fördelas med 3 miljoner kronor år 2006,
ytterligare 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 17 miljoner kronor år
2008.
Regeringen anser att det inte är önskvärt att bygga upp ett enhetligt system
med forskarskolor vid sidan av eller i stället för den nuvarande forskarutbild-
ningen. Regeringen menar dock att stöd till forskarskolor från forskningsrå-
den och Vinnova kan vara ett bra sätt att dra nytta av dessa finansiärers bety-
delse för nationell kvalitetsgranskning och prioritering utan att de vare sig g
något generellt ansvar för forskarutbildningens organisation och finansiering
eller bygger upp ett särskilt system för en del av forskarutbildningen. Forsk-
ningsråden och Vinnova bör som ett kompletterande stöd till forskarskolor
utlysa långsiktiga men tidsbegränsade medel som lärosäten, eventuellt till-
sammans med andra intressenter, ansöker om. Regeringen anser att framställ-
ningar om medel till enskilda forskarskolor i framtiden bör hanteras genom
den utlysningsprocess som forskningsråden och Vinnova utarbetar i enlighet
med vad som sägs i propositionen. När det gäller forskarskolor i samverkan
med näringslivet bör medfinansiering från deltagande företag förutsättas.
Liksom när det gäller satsningen på starka forskningsmiljöer är det viktigt att
både de enskilda forskarskolor som får stöd och stödformen som sådan följs
upp och utvärderas, sägs det i propositionen.
Forskning, innovation och hållbar tillväxt
Propositionen
Forskningens roll i innovationssystemet
Ett effektivt utbyte av kunskap och teknik mellan den akademiska forskning-
en och näringslivet är avgörande för svensk industris framtida konkurrens-
kraft, sägs det i propositionen. Kunskapsöverföringen till näringslivet och
kommersialiseringen av forskningsresultat behöver öka. Regeringens bedöm-
ning är att idéer och forskningsresultat från den offentligt finansierade forsk
ningen även fortsättningsvis kommer att ha betydelse för framtida framgångs-
rika företag, på motsvarande sätt som många av de nuvarande vinstgivande
produkterna och tjänsterna har sitt ursprung i forskning som finansierats av
staten. I propositionen presenteras olika initiativ för att förbättra kommersia
sering av forskningsresultat från offentlig forskning och förslag som syftar ti
förbättrade möjligheter till tekniköverföring mellan offentligt finansierad
forskning och näringslivet. De områden som rör näringsutskottets ansvarsom-
råde redovisas i de kommande avsnitten om forskning i små och medelstora
företag, FoU-program i samverkan med näringslivet, institutens roll i innova-
tionssystemet och insatser för ökad forskarmobilitet.
Följande initiativ och insatser rör främst utbildningsutskottets ansvarsom-
råde (i ett fall lagutskottets ansvarsområde):
- Rätten till resultaten av högskoleforskning. Regeringen har tillsatt en sär-
skild utredare, professor Marianne Levin, med uppdrag (dir. 2004:106) att
klarlägga de rättsliga konsekvenserna av att avskaffa lärarundantaget, vilket
innebär att ett avskaffande av lärarundantaget är ett huvudalternativ för reger
ingen i frågan om rätten till forskningsresultaten. Utredaren skall även över-
väga vissa regler i anslutning till ett alternativ med ett bibehållet lärarunda
tag. Utredningen - som enligt de nämnda direktiven skulle redovisa sitt arbete
den 31 mars 2005 - kommer, enligt uppgift från Utbildningsdepartementet,
att ges utökad tid till den 1 november 2005.
- Handlingsplaner för kommersialisering och tekniköverföring vid univer-
sitet och högskolor. Regeringen gör bedömningen att universitet och högsko-
lor bör upprätta handlingsplaner för sitt arbete med att kommersialisera forsk-
ningsresultat och med tekniköverföring, varvid främst lärosäten inom medi-
cinska, tekniska och naturvetenskapliga vetenskapsområden bör utarbeta
handlingsplaner.
- Holdingbolagens roll i innovationssystemet. Regeringen gör bedömning-
en att lärosätenas holdingbolag bör ses över och stärkas. En förhandlare bör
ges i uppdrag att föreslå hur en effektivare struktur av holdingbolag kan bil-
das. Alla lärosäten bör på sikt få tillgång till ett holdingbolags tjänster. Ho
dingbolagen bör förstärkas genom kapitaltillskott om 45 miljoner kronor år
2006 och 15 miljoner kronor år 2007.
- Immaterialrättsligt skydd (främst lagutskottets ansvarsområde). Reger-
ingen har tillsatt en särskild utredare, professor Ove Granstrand, med uppdrag
att se över de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt och
analysera hur svenska företag hanterar patentering som konkurrensmedel i
jämförelse med företag i andra länder (dir. 2004:55). Utredningen syftar till
att skapa förståelse främst hos små kunskapsintensiva företag för de ekono-
miska vinsterna - och kostnaderna - med patentering samt att föreslå åtgärder
för att stimulera dessa företag att i ökande grad skydda sina innovationer.
Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 augusti 2005 (dir. 2005:
09). Vidare har regeringen tillsatt en kommitté (ordförande: justitierådet
Kerstin Calissendorff) med uppgift att följa upp patentskyddet för biotekniska
uppfinningar liksom de effekter på forskningen som detta skydd har givit (dir.
2005:02). Kommittén skall lämna en delredovisning den 1 juli 2006 och
slutredovisning den 1 mars 2008.
- Imego AB. Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga regeringen
att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Imego Aktiebolag till ny
huvudman.
Forskning i små och medelstora företag
Vinnova bör, enligt regeringens bedömning, under åren 2007 och 2008 tillfö-
ras 10 miljoner kronor för att främja små och medelstora företags tillgång till
forskning och utveckling, varav 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare
5 miljoner kronor år 2008.
Mer än 98 % av Sveriges företag är små eller medelstora, dvs. har färre än
250 anställda. Dessa företags konkurrenskraft och tillväxt är betydelsefulla
för Sveriges innovationsförmåga och ekonomiska tillväxt. Små och medelsto-
ra företag sysselsätter 60 % av dem som arbetar i den privata sektorn. Kun-
skapsintensiva företag som har ett nära samarbete med universitet och hög-
skolor uppvisar en högre tillväxt än andra företag enligt en studie utförd av
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Andra studier visar att svensk
små och medelstora företag bedriver relativt lite egen forskning och utveck-
ling i internationell jämförelse. Det är därför angeläget att den innovativa
förmågan och FoU-kompetensen i små och medelstora företag stärks.
Industriforskningsinstituten är en viktig samarbetspartner för många små
och medelstora företag. Regeringen bedömer att den förstärkning av institu-
tens långsiktiga, strategiska finansiering som förordas i propositionen (se
vidare i det följande) ytterligare kan förbättra institutens tillgänglighet för
dessa företag. Samarbetsprogram med näringslivet är en annan insats som kan
bidra till att små och medelstora företag kan bilda varaktiga samarbeten inom
FoU med andra företag, institut och lärosäten (se vidare nästföljande avsnitt).
Flera statliga myndigheter, stiftelser och andra aktörer driver program som
syftar till att stödja forskning och utveckling i små och medelstora företag.
Vinnova och Stiftelsen för strategisk forskning samarbetar t.ex. genom en
insats som syftar till att stödja forskning i små, högteknologiska företag. Den
koncern för kommersialisering av idéer från akademisk forskning och det
kunskapsintensiva näringslivet som nyligen bildats, Innovationsbron AB,
kommer också att kunna bidra till små och medelstora företags innovations-
kraft. Regeringen bedömer dock att det behövs ytterligare insatser för att
stödja kunskapsutveckling i små och medelstora företag.
FoU-program i samverkan med näringslivet
Enligt regeringens bedömning bör Vinnova under åren 2005-2008 tillföras
120 miljoner kronor för FoU-program i samverkan med näringslivet, varav
10 miljoner kronor år 2005, ytterligare 60 miljoner kronor år 2006, ytterligare
10 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 40 miljoner kronor år 2008. Även
de medel för allmänna förstärkningar som enligt propositionen bör fördelas
till Vinnova åren 2006 och 2007 kan tas i anspråk för detta ändamål. Reger-
ingen har nyligen i tilläggsbudget i 2005 års ekonomiska vårproposition fram-
lagt förslag om de anslagsmässiga konsekvenserna under år 2005.
Erfarenheterna av de nu löpande samverkansprogrammen mellan staten
och näringslivet - fordonsforskningsprogrammet och det nationella flygtek-
niska forskningsprogrammet - är goda, sägs det. Regeringen bedömer mot
bakgrund härav att FoU-program i samarbete med näringslivet är ett väl be-
prövat instrument som bör kunna erbjudas även andra för Sverige viktiga
branscher. Programmen skall avse områden där Sverige är eller har förutsätt-
ningar att bli världsledande forskningsmässigt och industriellt på kort och
lång sikt. En förutsättning för att regeringen skall inrätta samarbetsprogram ä
att näringslivet bidrar med minst halva finansieringen av programmens totala
omfattning. Syftet med programmen är i första hand att stärka svensk indu-
stris internationella konkurrenskraft genom att bygga upp strategisk kompe-
tens inom företagen och forskningsinstitutionerna och genom att skapa mö-
tesplatser med förutsättningar för långsiktigt samarbete mellan näringsliv och
forskare vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. Programmen skall
bidra till att öka tillgången på forskarutbildad personal inom områden som är
av vikt för näringslivet. Ytterligare ett syfte med satsningen är att skapa god
förutsättningar för ett fortsatt högt deltagande och ledarskap i projekt inom
EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling.
Regeringen har tagit initiativ till ett antal branschvisa samtal med närings-
livet med utgångspunkt i de områden som angavs i regeringsförklaringen år
2004 i syfte att genomlysa förutsättningarna för att utveckla Sveriges ledande
position inom dessa områden. Samtal kommer sålunda att föras med närings-
liv och fackliga organisationer inom IT/telekommunikations- och läkeme-
dels/bioteknikbranscherna och med företrädare för bas- och verkstadsindustri
inom trä/skogsindustri, metallurgi och fordonsindustri. Härefter kommer
Vinnova att ges i uppdrag att i interaktion med näringslivet och andra aktörer,
såsom universitet, högskolor och industriforskningsinstitut, utveckla samar-
betsprogram med näringslivet och inkomma till regeringen med förslag på
sådana program. Programmen skall bidra till utvecklingen av innovationssy-
stemen inom respektive område, och även små och medelstora företag bör ges
utrymme att delta i programmen. Några av de områden som är aktuella för
programsatsningar presenteras i propositionen. Det rör sig om forskningspro-
gram med koppling till fordonsindustrin, program inom flyg- och rymdområ-
dena och program inom miljöteknikområdet. I det följande redovisas vissa
uppgifter om dessa forskningsprogram.
Beträffande fordonsforskningen under programrådet för fordonsforskning
sägs i propositionen att - i syfte att skapa goda förutsättningar för en fortsa
konkurrenskraftig fordonsindustri - staten, berörda regioner och näringslivet
sedan år 1994 gör riktade satsningar på FoU inom ramen för Programrådet för
fordonsforskning. Verksamheten är reglerad genom avtal mellan AB Volvo,
Fordonskomponentgruppen AB, Saab Automobile AB, Scania CV AB, Volvo
Personvagnar AB, Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Vinnova och
Vägverket. Programrådet ansvarar för genomförandet av fyra - av staten och
näringslivet samfinansierade - forskningsprogram inom fordonsområdet. Det
fordonstekniska forskningsprogrammet är ett forskningsprogram för ökad
konkurrenskraft, huvudsakligen inriktat mot miljö, säkerhet och kost-
nad/kvalitet. Regeringen tecknade nyligen ett avtal med fordonsindustrin om
en förlängning och utökning av programmet, som därmed löper t.o.m. år
2008. Den statliga insatsen i programmet utökas från år 2006 med 20 miljoner
kronor. Regeringens bedömning är att de nya medel som regeringen beräknat
i budgetpropositionen för år 2005 för FoU-program i samarbete med närings-
livet skall täcka den utökade statliga insatsen om 20 miljoner kronor per år i
fordonsforskningsprogrammet. Därmed kommer den statliga insatsen att
uppgå till totalt 50 miljoner kronor årligen; industrin har utfäst sig att dera
insats kommer att uppgå till motsvarande nivå. De övriga fordonsforsknings-
programmen är samverkansprogrammet kring utveckling av mer miljöanpas-
sade fordon ("Gröna bilen"), Emissionsforskningsprogrammet och program-
met Intelligent Vehicle Safety Systems.
När det gäller forskningsprogram inom fordonstelematik och produktions-
teknik redovisas i propositionen att regeringen har uppdragit åt Vinnova att
lämna förslag på FoU-program inom fordonstelematik. Planeringsramen för
åren 2005-2008 är 90 miljoner kronor och en förutsättning är att de förslag
som lämnas skall utarbetas i samverkan med fordonsindustrin, telekommuni-
kationsindustrin och med berörda regionala och kommunala aktörer och byg-
ga på samfinansiering, där övriga aktörer går in med minst samma belopp
som staten. Förslagen skall medverka till en tydlig profilering av områden där
Sverige har både stark forskningskompetens och en stark industri och syfta
till att skapa ett svenskt varumärke för fordonstelematik liknande det för
trafiksäkerhet.
Regeringen har vidare uppdragit åt Vinnova att lämna förslag på program
inom produktionsteknisk FoU. Denna satsning skall syfta till att utveckla
metoder för effektivare och mer resurssnål produktion till lägre kostnader och
inriktas mot fordonsindustrin men vara lika relevant för underleverantörer och
övrig tillverkande industri. Förslaget skall utarbetas i samverkan med Verket
för näringslivsutveckling (Nutek), fordonsindustrin samt berörda regionala
och kommunala aktörer. Planeringsramen för perioden 2005-2008 omfattar
290 miljoner kronor i statliga medel och förutsätter samfinansiering med
övriga aktörer med minst samma belopp. Regeringen bedömer att av de medel
som riksdagen anvisat för år 2005 för FoU-program i samarbete med närings-
livet bör 10 miljoner kronor reserveras för forskningsprogram inom fordons-
telematik och produktionsteknik. För åren 2006-2008 bör 50, 60 respektive
40 miljoner kronor beräknas.
Riksdagsbeslut avseende det nationella, flygtekniska forskningsprogram-
met omfattar perioden 1993/1994-2004. Det statliga bidraget till finansiering-
en har hittills uppgått som mest till 30 miljoner kronor per år, och flygindu-
strin har bidragit med motsvarande summa. Programmets mål är att genom
stimulans till forskningsarbete bidra till att utveckla svensk flygindustris
kompetens och konkurrenskraft. I en utvärdering år 2004 (Vinnova, rapport
2004:9) konstaterades att programverksamheten lyckats väl med måluppfyl-
lelsen och förslag lämnades om framtida utformning av programmet, bl.a. att
det bör fortsätta under en fyraårsperiod på en väsentligt utökad ekonomisk
nivå. Flygindustrin stöder detta förslag. Regeringen bedömer att programmet
har bedrivits på ett effektivt sätt, att resultaten är positiva och att samverk
formen har fungerat väl. I enlighet med utvärderingens rekommendationer
gjorde regeringen bedömningen i budgetpropositionen för år 2005 (prop.
2004/05:1) att programmet bör fortsätta under perioden 2005-2008 och att det
statliga bidraget till finansieringen av programmet bör öka. Programmet be-
skrevs vidare i den försvarspolitiska propositionen (prop. 2004/05:5). Reger-
ingen beräknar ett totalt statligt bidrag till programmet om 145 miljoner kro-
nor under perioden 2005-2008, med en finansiering med 80 miljoner kronor
från utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet och med 65 mil-
joner kronor från utgiftsområde 24 Näringsliv (anslag 26:2 Vinnova: Forsk-
ning och utveckling), det sistnämnda fördelat med 10 miljoner kronor år
2005, 15 miljoner kronor år 2006 och 20 miljoner kronor under vardera åren
2007 och 2008.
En av regeringen tillsatt arbetsgrupp, som har haft i uppdrag att utarbeta en
vision och en handlingsplan för flyg- och rymdverksamhetens fortsatta ut-
veckling, har föreslagit att ett motsvarande samarbetsprogram med näringsli-
vet som det nyssnämnda inom flygområdet skall startas inom rymdområdet.
Ett nationellt rymdtekniskt forskningsprogram kan bidra till att positionera
svensk rymdindustri och rymdteknisk forskning i Europa och övriga världen,
menar arbetsgruppen. Ett samarbete mellan industri, universitet, högskolor
och forskningsinstitut anses kunna leda till relevanta projekt i den rymdtek-
niska forskningsfronten och kunna stärka förmågan att delta i och dra nytta av
internationellt forsknings- och tekniksamarbete, t.ex. i EU:s ramprogram. I
EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling föreslås särskilda
aktiviteter inom rymdforskningsområdet. Regeringen ser positivt på arbets-
gruppens förslag och anser att frågan bör utredas närmare. Regeringen avser
därför att uppdra åt Vinnova och Rymdstyrelsen att i samarbete med rymdin-
dustrin analysera möjligheterna att starta ett rymdtekniskt program.
Beträffande samarbetsprogram inom miljöteknikområdet noteras i proposi-
tionen att Vinnova, på regeringens uppdrag, har tagit fram en strategi för
forskning och innovation för området miljödriven teknikutveckling, enligt
vilken Sverige har goda förutsättningar att utveckla kunskap och nya produk-
ter inom bl.a. miljörelaterad bioteknik och materialteknik. Regeringen har
tidigare tagit initiativ till ett centrum för miljödriven näringslivsutveckling
och miljöteknikexport och en särskild utredare, riksdagsledamoten Claes
Roxbergh (mp), har lämnat förslag om organisationen för ett sådant centrum
(SOU 2004:84). Centrumet - Sveriges miljöteknikråd, Swentec (Swedish
Environmental Technology Council) - skall ha som mål att bidra till att Sve-
rige blir en ledande nation inom miljödriven näringslivsutveckling, miljötek-
nikexport och hållbar utveckling. Regeringen, som i december 2004 beslöt att
en kommitté övergångsvis skulle handha Swentecs uppgifter, beslöt den
14 april 2005 att inrätta rådet. Swentec får ett årligt anslag på 10 miljoner
kronor och placeras vid Chalmers tekniska högskola.
Många av de företag som verkar inom miljöteknikområdet är små eller
medelstora. Regeringen avser att ge Vinnova och Formas i uppdrag att
gemensamt och i dialog med näringslivet och andra berörda aktörer, såsom
universitet och högskolor och forskningsinstitut, analysera, bedöma och bere-
da förslag om ett miljöinriktat samarbetsprogram. Programmet skall finansie-
ras gemensamt och till lika delar av staten och näringslivet. Små och medel-
stora företags medverkan i programmet bör vara prioriterad och programmet
bör utformas på ett sådant sätt att deras medverkan underlättas. Regeringen
kommer utifrån detta underlag att besluta om programmets genomförande.
Vinnova bör inom befintlig ram avsätta 10 miljoner kronor för ett forsknings-
program inom miljöteknik i samarbete med näringslivet år 2007 och ytterliga-
re 10 miljoner kronor år 2008, så att den totala omfattningen från Vinnova
uppgår till 20 miljoner kronor årligen från år 2008. Formas bör avsätta
5 miljoner kronor för detta ändamål år 2007 och ytterligare 5 miljoner kronor
år 2008. Regeringen bedömer det som angeläget att ytterligare stödja kun-
skaps- och kompetensuppbyggnad inom miljöteknikområdet och anser att
resurser bör fördelas till Vinnova för forskning till stöd för hållbar utveckli
(se vidare avsnittet om det prioriterade området forskning till stöd för hållba
utveckling i det föregående).
Institutens roll i innovationssystemet
Regeringens bedömning avseende den långsiktiga, strategiska finansieringen
av verksamheten vid de statligt delägda industriforskningsinstituten innebär
att Vinnova under åren 2005-2008 bör tillföras 110 miljoner kronor för detta
ändamål, varav 45 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 65 miljoner kronor
år 2008.
För närvarande finns 17 industriforskningsinstitut inom IRECO Holding
AB, som ägs till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Instituten hade år 2003 en omsättning
på ca 1 120 miljoner kronor. Sedan industriforskningsinstitutens bolagisering
påbörjades år 1997 har finansieringen av långsiktig kompetensutveckling
reglerats genom ett aktieägaravtal mellan staten och KK-stiftelsen. Avtalet
innebär att KK-stiftelsen avsätter 50 miljoner kronor under perioden 2003-
2005, medan staten genom Vinnova avsätter 100 miljoner kronor varje år
under perioden 2003-2005 för institutens kompetensutveckling. Genom riks-
dagens beslut med anledning av proposition 2001/02:02 om FoU och samver-
kan i innovationssystemet (bet. 2001/02:NU5) gavs Ireco i uppdrag att verka
för en omstrukturering av sina institut i syfte att skapa en sammanhållen
struktur med färre, större och mer internationellt konkurrenskraftiga institut
med en stark förankring hos näringslivet. För att finansiera omstruktureringen
tillskjuter staten och KK-stiftelsen årligen 10 miljoner kronor vardera under
perioden 2003-2005. Regeringen tillför ytterligare 40 miljoner kronor, förde-
lade med 29 miljoner kronor år 2004 och 11 miljoner kronor år 2005, via
Vinnovas anslag Forskning och utveckling (26:2) för att finansiera Irecos
omstrukturering. KK-stiftelsen har genom beslut under år 2004 tillskjutit
ytterligare 25 miljoner kronor för samma ändamål. Under perioden har de
ovan angivna medlen för kompetensutveckling om totalt 350 miljoner kronor
fördelats utifrån ansökningar från respektive industriforskningsinstitut.
Ireco förväntas slutföra den pågående fasen av omstruktureringen under år
2005. Irecoinstituten kommer då i huvudsak att vara strukturerade i följande
fyra grupper: en material- och verkstadsteknisk koncern under holdingbolaget
Swerea AB; ett institut för fiber, tryck och förpackningar (STFI-Packforsk
AB); en grupp inom bio-, miljö- och byggteknik (Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB, tidigare Trätek och Institutet för Livsmedel och Bio-
teknik); en gruppering för instituten inom informations- och kommunikations-
teknik. Regeringen konstaterar att samarbetet mellan staten och KK-stiftelsen
varit framgångsrikt och bl.a. utgjort en förutsättning för ett genomförande av
omstruktureringsprocessen. Regeringen avser att verka för att samarbetet
mellan staten och KK-stiftelsen skall kunna fortsätta även efter det att inneva
rande avtalsperiod löpt ut år 2005. Det är regeringens bedömning att Ireco-
instituten behöver fortsätta att utvecklas mot en mer effektiv struktur av stör
och mer fokuserade institut med större förutsättningar för förnyelse. Efter år
2005 kommer utvecklingen av instituten att gå in i en ny fas, sedan den nya
strukturen etablerats.
Regeringen redovisade i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop.
1996/97:150) resultatet av det arbete som utförts i Kommittén för omstruktu-
rering och förstärkning av industriforskningsinstituten, den s.k. KOFI-
utredningen, och angav då särskilt att näringslivsintressenterna vid en bolagi-
sering bör vara majoritetsägare i de av instituten nybildade aktiebolagen.
Genom näringslivets internationalisering, bl.a. avseende ägandet, har förut-
sättningarna för att näringslivet skall vara en betydelsefull och drivande ägar
av industriforskningsinstituten dock förändrats. Den fortsatta utvecklingen av
industriforskningsinstituten förutsätter därför en mer flexibel syn på ägandet
än den som redovisades i KOFI-utredningen. I vissa sektorer där de verk-
samma företagen i huvudsak är utlandsägda är ett majoritetsägande av när-
ingslivet inte rimligt. Regeringen avser därför att i undantagsfall öppna för e
statligt majoritetsägande om det är avgörande för att åstadkomma en stark
institutssektor. En förutsättning för staten att gå in som majoritetsägare i et
institut är ett tydligt engagemang från näringslivet i form av ökad uppdrags-
volym eller ökad omfattning på samverkansprojekt. Finansiering av ett statligt
majoritetsägande måste ske inom ramen för de medel som Ireco disponerar.
De medel om 110 miljoner kronor som regeringen bedömer att Vinnova
bör tillföras under åren 2007 och 2008 är avsedda som en förstärkning av de
medel om 100 miljoner kronor för kompetensutveckling av industriforsk-
ningsinstituten som regeringen sedan tidigare avsätter årligen. Liksom de
sistnämnda medlen bör de nya resurserna disponeras av Vinnova för vidare
fördelning till instituten via Ireco. Som utgångspunkter för Vinnovas och
Irecos förslag till kriterier för fördelning av de nya resurserna bör gälla att
medlen skall bidra till att stärka institutens samarbete med universitet och
högskolor, främja institutens deltagande i internationella samarbetsprogram,
t.ex. inom EU, och stärka deras förmåga att stödja kunskapsutvecklingen
inom små och medelstora företag. Medlen skall också bidra till en ökad sam-
verkan mellan instituten och ge möjlighet att ta till vara ett ökat engagemang
från näringslivet. Vidare måste fördelningen av de nya resurserna främja en
hög vetenskaplig kvalitet i institutens forskning och stimulera förnyelsen av
forskningen. Ireco bör ansvara för fördelningen av medlen för långsiktig,
strategisk finansiering med utgångspunkt i de uppställda kriterierna. Vinnova
har i uppdrag att verka för att industriforskningsinstitutens roll i innovation
systemet utvecklas och planerar att under år 2005 göra en utvärdering av hur
kompetensmedlen bidragit till industriforskningsinstitutens utveckling. Reger-
ingen avser att ge Vinnova i uppdrag att före utgången av år 2008 utvärdera
de insatser som genomförts med de medel som aviseras i propositionen. Möj-
ligheten att ta del av de nya resurserna bör stå öppen för nu existerande Ireco
institut, institut som före omstruktureringen ingått i Irecogruppen och andra
institut som tillkommer i gruppen.
Insatser för ökad forskarmobilitet
Betydelsen av forskarnas mobilitet har sedan länge uppmärksammats i sam-
band med diskussioner om ökad samverkan mellan lärosätena och det omgi-
vande samhället. Regeringen angav i proposition 2001/02:02 om FoU och
samverkan i innovationssystemet att i den då nybildade myndigheten Vinno-
vas uppgifter ingår att stimulera starka innovationssystem, bl.a. genom att
stimulera forskarnas mobilitet mellan olika FoU-miljöer. I instruktionen för
Vinnova anges bl.a. att verket särskilt skall stimulera till kunskapsöverföring
och rörlighet mellan olika grupper av aktörer i innovationssystemet. Reger-
ingen avser att ge Vinnova i uppdrag att utveckla arbetet med att åstadkomma
ökad mobilitet, bl.a. med utgångspunkt i de nya verktyg som regeringen pre-
senterar i propositionen, dvs. forskarskolor och meriteringsanställningar (se
berörda avsnitt i det föregående). Regeringen planerar att följa upp dessa
satsningar så att de får avsedd effekt i form av ökad samverkan mellan lärosä-
tena och det omgivande samhället. Regeringen avser vidare att ge ett uppdrag
till lärosätena att redovisa vilka möjligheter och planer som finns för att öka
mobiliteten och vilka svårigheter och utmaningar som finns i detta samman-
hang.
Motionerna
Motioner med anledning av forskningspropositionen
I motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) föreslås ett tillkännagivande om beho-
vet att stimulera kommersialiseringen av forskningsresultat. Regeringens
förslag om en ökning av Vinnovas anslag till forskning i små och medelstora
företag och till FoU-program i samverkan med näringslivet med sammanlagt
130 miljoner under fyraårsperioden stöds av motionärerna. De anser dock att
detta inte räcker. För att stärka forskningens roll för företag och tillväxt kr
en ökad kommersialisering av forskningsresultaten och för att stimulera detta
behöver staten gynna de högskolor och universitet som erbjuder sina forskare
belöningar för sådan kommersialisering, anför motionärerna. De föreslår att
det skall införas ett belöningssystem genom s.k. vinstdelningspaket, i vilka
forskaren erbjuds royalty, delägarskap eller optioner i ett eller flera företag
Universitet och högskolor som knoppar av framgångsrika företag bör vidare
få högre anslag till sin forskningsverksamhet och högskolorna bör även få en
s.k. vinstandel, anser motionärerna.
Vinnova bör ges i uppdrag att utreda hur små företag skall kunna delta ak-
tivt i långsiktiga, strategiska satsningar, som t.ex. kompetenscentrum, anförs
det i motion 2004/05:Ub8 (fp). Ett högteknologiskt land som Sverige är bero-
ende av att forskning och utveckling genererar tillväxt och nya företag, fram-
håller motionären. Många svenska idéer exporteras och kommersialiseras i
stället utomlands - av orsaker som i stor utsträckning ligger utanför forskar-
världen, säger motionären. Hon anser att huvudproblemen är brist på riskkapi-
tal, synen på företagande och dåliga förhållanden för småföretag. Det finns
för närvarande en mycket splittrad struktur för hur staten stöder kommersiali-
sering av nya idéer via riskkapital och såddkapital, påstår motionären. Hon
föreslår att regeringen skall lämna förslag till riksdagen om utformningen av
de statligt finansierade kommersialiseringsstöden, vilka aktörer som skall
delta och vilken roll respektive aktör skall ha. Riksdagen bör vidare tydliggö-
ra att Vinnovas roll skall vara att stödja samverkan mellan företag, akademi
och institut, t.ex. via kompetenscentrum, anför motionären. Hon påpekar att
det dock finns svårigheter för små företag att åta sig ett så långvarigt ansvar
som denna typ av projekt innebär. Vinnova bör därför ges i uppdrag att utreda
hur dessa problem skall kunna undvikas, varvid ett förslag kan vara att låta
inkubatorer, forskningsparker m.m. ingå och låta småföretagen delta indirekt
via dessa.
Motioner från allmänna motionstiden
I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås ett tillkännagivande om en offensiv
forskningspolitik för fler företag. Kunskapens roll som motor i den ekono-
miska utvecklingen blir allt större - det är nya idéer, kreativt entreprenörska
och innovationer som skapar förutsättningar för tillväxt och välstånd, säger
motionärerna. De framhåller att en kvalitativt högtstående forskning därvid är
central. Det gäller, på längre sikt, den fria grundforskning som bedrivs vid
universitet och högskolor. På kort sikt är den tillämpade, behovsstyrda och
mer industrinära forskning som ofta bedrivs utanför universitetssfären av
avgörande betydelse för att skapa ett dynamiskt näringslivsklimat, anför
motionärerna. De menar att institutens verksamhet bör understödjas och att
formerna för samverkan med företag, organisationer och offentliga myndig-
heter bör utvecklas. Kontakterna mellan forskningsinstituten och de institu-
tioner där forskningsresultaten skall omsättas i praktiken måste förbättras och
mötesplatser där forskare, entreprenörer och beslutsfattare kan mötas måste
skapas, föreslår motionärerna. De framför likartade synpunkter som i nyss-
nämnda motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) om att staten - för att stimulera
kommersialiseringen - bör gynna de högskolor och universitet som erbjuder
sina forskare belöningar. Motionärerna förordar också ett belöningssystem
genom s.k. vinstdelningspaket, i vilka forskaren erbjuds royalty, delägarskap
eller optioner i ett eller flera företag. På motsvarande sätt som anslagen till
grundutbildningen bör styras av hur många studenter som lärosätena lockar
till sig, bör också de universitet som knoppar av flest framgångsrika företag
kunna få högre anslag till sin forskningsverksamhet, sägs det avslutningsvis.
Resurserna till forskningen behöver öka ordentligt de närmaste åren, an-
förs det i motion 2004/05:N241 (fp). Innovationer och nyföretagande i sam-
verkan med högskolor och samhället behöver också stimuleras, säger motio-
närerna. De anser därför att det är viktigt att tillgången på riskkapital i sta
skedet för nya företag med goda idéer säkerställs. Det är också viktigt att
universitet och högskolor ges bättre förutsättningar att kunna kommersialisera
sina forskningsresultat, säger motionärerna.
I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås ett tillkännagivande om forskning,
utveckling och innovationer. Det är avgörande för svenskt näringslivs konkur-
renskraft att tillräckliga resurser satsas på forskning och utveckling och det
nödvändigt att staten bistår de små företagen för att de skall kunna ta del i
FoU-arbetet, anför motionärerna. De anser att det mest naturliga är att skatte-
regler och lagstiftning utformas så att de små företagens forsknings- och
produktionsutveckling underlättas, i kombination med att de får möjligheter
att söka särskilda forskningsbidrag. Innovationer tas inte tillräckligt väl om
hand, menar motionärerna och hänvisar till att i flera konkurrentländer stöder
staten aktivt utvecklingen av nya idéer. Möjligheter för anställda att utveckla
egna idéer på arbetsplatsen med rätt till eget patent bör utredas, varvid avtal
om delad vinst skulle kunna vara en form för samverkan, säger motionärerna.
Förutom ett allmänt gott investerings- och företagsklimat anser de att ytterli-
gare åtgärder måste vidtas för att främja kommersialisering av innovationer.
Det krävs en analys av varför antalet registrerade patent minskar, anför mo-
tionärerna. De föreslår att det skall sättas upp ett mål, med innebörd att anta
registrerade patent skall öka med 10 % per år under mandatperioden. Royalty
på patenterade uppfinningar bör vara skattefri i två år, föreslås det vidare.
Satsningen på innovativ teknikupphandling till små företag och uppfinnare
bör utökas, anser motionärerna och hänvisar till framgångar med sådan riktad
upphandling från Förenta staterna, Storbritannien och Nederländerna. I Fören-
ta staterna kanaliseras minst en procent av all statlig teknikupphandling till
små och medelstora företag. Nya rön inom FoU bör göras mer lättillgängliga
för småföretagen, anför motionärerna avslutningsvis.
Vinnova bör ges möjligheter att bättre stödja goda idéer, i syfte att uppnå
ökad industriell tillväxt, anförs det i motion 2004/05:N284 (kd). Den satsning
på högre teknisk utbildning som gjorts har bidragit till det stora antal goda
idéer som Sverige har visat upp under åren, säger motionärerna. De anser att
det kan krävas såväl rejält med kapital som samordningsansvar för satsningar
för att skapa en bro mellan goda idéer hos forskare och industrins produktion.
Vinnova har ungefär hälften av de medel som dess finska motsvarighet Erika
har, uppger motionärerna. De förordar att ytterligare medel skall tillföras
Vinnova.
Samma motionärer som i nyssnämnda motion 2004/05:N284 (kd) tar i yt-
terligare en motion - 2004/05:N285 (kd) - upp frågan om Vinnovas verk-
samhet och resursbehov. Akademisk forskning är inte en garanti för tillväxt
och en konkurrenskraftig exploatering av forskningsresultat, utan det behövs
kompletterande insatser, t.ex. skapande av miljöer där entreprenörskap och
forskning möts, tillhandahållande av riskvilligt såddkapital samt stöd till
forsknings- och innovationsmiljöer där offentlig verksamhet, akademi och
näringsliv samspelar, anför motionärerna. Innovationspolitiska åtgärder måste
därför komplettera forskningspolitiken. Vinnova arbetar inte på samma sätt
som forskningsråden, vilka står i fokus för de forskningspolitiska propositione
na, konstaterar motionärerna. De anser att det är olämpligt att Vinnovas budget
hanteras uteslutande i forskningspolitiska propositioner. Möjlighet till budget
tilldelning även från andra departement än Utbildningsdepartementet är önsk-
värd, anför motionärerna.
I motion 2004/05:N300 (v) begärs sex tillkännagivanden - om möjligheten
till finansiering av Ireco; om uppföljningar och rapporter; om långsiktiga,
strategiska forskningsprogram; om utgifterna för forskning och utveckling
och offentliga uppdrag; om långsiktig uppbyggnad i likhet med de övriga
nordiska länderna; om en årlig avrapportering av det innovationspolitiska
arbetet. Den paradox som svensk behovsmotiverad forskning lever i är väl-
känd, säger motionärerna och redovisar följande. Sverige har de högsta utgif-
terna för forskning och utveckling inom OECD - 4,3 % av BNP går till FoU.
Det svenska näringslivet svarade år 2001 för 78 % av de totala FoU-
utgifterna, motsvarande ca 3,3 % av BNP, varvid 5-6 stora företag svarade
för 80 % av denna forskning. Små och medelstora företag har en mycket liten
del av den FoU som utförs. Ungefär 10 % av den totala FoU-verksamheten
inom företagssektorn eller 0,34 % av BNP utförs av företag med färre än 50
anställda. Sverige ligger långt ned på listan över OECD-länder när det gäller
överföring av kunskap via teknik till nya företag.
Under de senaste fem åren har FoU-cykeln kortats från 18 till 10 månader,
säger motionärerna. De menar att i ett sådant läge måste det offentliga hjälpa
till med att skapa de bryggor som behövs och delta i forskningscykeln. De
små och medelstora företagens möjlighet ligger i att skapa sig FoU-utrymme
genom industriforskningsinstitutens verksamhet, anser motionärerna. De
konstaterar att det statliga engagemanget av historiska skäl är lågt inom den
tillämpade forskningen. De svenska industriforskningsinstituten erhåller
endast 3 % av forskningsresurserna, medan motsvarande andel inom EU i
snitt är 24 % - ett förhållande som måste ändras om de små och medelstora
företagen skall ha en chans att hävda sig i framtiden, anför motionärerna.
Ireco har, som tidigare nämnts, huvudansvaret för att omorganisera industri-
forskningsinstituten. För detta och för program som kan sätta små och medel-
stora företag i arbete mot ökad FoU behöver Ireco inom de närmaste åren en
medelsförstärkning på i storleksordningen 600 miljoner kronor årligen, varvid
finansiering kan ske genom överföring av medel från andra statliga bolag,
anser motionärerna.
Motionärerna erinrar om vad näringsutskottet anförde hösten 2001 i betän-
kande 2001/02:NU5 om omstrukturering av industriforskningsinstituten vid
behandlingen av proposition 2001/02:2. Där sades att näringsutskottet delade
regeringens bedömning att ingen detaljstyrning skall ske av FoU-områden,
utan riktlinjer i propositioner, utskottsbetänkanden och regleringsbrev skall
vara vägledande för myndigheterna. Däremot bör kontinuerliga uppföljningar
och utvärderingar ske för att statsmakterna skall kunna se att verksamheten
bedrivits som det var tänkt, sades det. Utskottet underströk att det är angeläg
att regeringen utför sådana uppföljningar och utvärderingar och på lämpligt
sätt rapporterar resultaten av dessa till riksdagen. Motionärerna kan dock inte
se att detta har skett och föreslår därför att riksdagen genom ett tillkännagi-
vande begär en sådan redovisning av regeringen.
Globaliseringen har förändrat företagens villkor dramatiskt, framhåller
motionärerna vidare. De anser att när de nordiska grannländerna i allt högre
grad styr om sina resurser mot strategiskt långsiktiga forskningsprogram men
ändå med flexibilitet kan inte Sverige förhålla sig passivt utan staten måste
delta i skapandet av strategiska, långsiktiga forskningsprogram. I de finska
programmen deltar över 1 000 små och medelstora företag. I de av motionä-
rerna förordade forskningsprogrammen måste företagen tillåtas delta med
egen personal i forskning, ledning och utformning av forskningssamarbetet,
sägs det. Interaktionen mellan högskolor, institut och företag måste stärkas
och kunskap som snabbt kan utvecklas till produkter, tjänster och processer
måste spridas, anför motionärerna. De föreslår att offentliga uppdrag skall
villkoras så att viss del av FoU alltid tillfaller små och medelstora företag.
De övriga nordiska ländernas lösningar för den behovsmotiverade forsk-
ningen anses således mer utvecklade och har kommit längre i mångfald än
den modell som tillämpas i Sverige och utifrån detta dras i motionen följande
tre slutsatser: det offentliga har en viktig roll att spela i en satsning på be
hovsmotiverad forskning, det regionala perspektivet går att vidmakthålla och
resurserna till den behovsmotiverade forskningen måste stärkas väsentligt.
Regeringen har i skriften Innovativa Sverige (Ds 2004:36) gjort en utmärkt
genomgång av det innovativa Sveriges olika beståndsdelar - vikten av FoU,
kraftsamling, de små och medelstora företagen, kommersialiseringen av
forskning samt det offentligas och den enskilda människans betydelse, anser
motionärerna. De föreslår - för att det som sagts i denna skrift inte skall tap
pas bort - att regeringen årligen till riksdagen skall lämna en innovationspoli
tisk skrivelse, med redogörelse för hur de ansatser som tagits upp i skriften
har uppfyllts.
Vissa kompletterande uppgifter
Studie om statens insatser för att stödja FoU i små företag
Inom ramen för näringsutskottets arbete med uppföljning och utvärdering
gavs Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) sommaren 2004 av utskottet
i uppdrag att göra en uppföljning av det statliga forsknings- och utvecklings-
stödet (FoU-stödet) till små och medelstora företag. Uppföljningens huvud-
fråga var om de statliga insatserna kommer de små och medelstora företagen
till del och tillgodoser deras behov av FoU-stöd. Studien inriktades på fyra
områden, nämligen bioteknik, energi, trä och turism. Syftet med uppföljning-
en var att den skulle ge utskottet ett underlag inför behandlingen av den
forskningspolitiska propositionen. Rapporten avlämnades av ITPS i december
2004 och kommer inom kort att publiceras i riksdagens rapportserie
(2004/05:RFR2).
Uppföljningen tog sin utgångspunkt i de små företagens situation och in-
riktades på att utifrån deras perspektiv följa upp de stöd som företagen får.
Fokus lades därmed inte på de stödgivande myndigheterna och organen utan
på de enskilda företagens behov. I undersökningen studerades 100 småföretag
(2-15 anställda) inom fyra områden - bio- och medicinteknik, träsektorn,
energiområdet och turism.
Genomgången visade bl.a. att de små företagen inte automatiskt får del av
statens FoU-investeringar. Undersökningen visade också att ingen av de stora
FoU-finansierande aktörerna har någon särskild uppmärksamhet riktad mot de
små företagen. Små företag får del av resurserna inom ramen för satsningar
med andra fokus än just företagsstorlek. En viktig slutsats var att det inte
finns en samlad bild vare sig av de små företagens behov av FoU eller av
deras uppfattning av hur väl nuvarande statlig FoU uppfyller dessa behov. En
annan generell slutsats var att politiken ur de små företagens perspektiv fram-
står som alltför segmenterad och sektoriserad. Företagen har inte behov av
forskningsinsatser ena dagen, allmän affärsrådgivning nästa dag och kompe-
tensutveckling för personalen en tredje dag. Slutsatsen är att det behövs ett
mer samlat statligt grepp på företagssektorn och på de små företagens behov.
Ansvarsfördelningen mellan myndigheter skulle i högre grad kunna utgå från
företagens samlade behov, sades det i rapporten. Likaså borde statens insatser
utgå från frågan huruvida det finns behov som inte kan fyllas med hjälp av
marknadens aktörer och om den statliga insatsen kan förväntas ge en sam-
hällsekonomisk vinst. Detta är inte detsamma som att statens insatser kon-
centreras till exempelvis högteknologisk forskning och utveckling. För att
bättre svara mot de små företagens behov borde statens innovationspolitik
därför i större utsträckning än för närvarande samordnas i kluster av bran-
scher, där en samlad behandling av regler och ramvillkor, grundforskning,
tillämpad forskning och utveckling, övriga kapitalförsörjningsfrågor, affärs-
utveckling samt andra insatser kan ske, sades det vidare i rapporten. Med en
sådan klusterbaserad innovationspolitik skulle också skapas möjlighet att
koncentrera insatserna ytterligare. En genomgående slutsats från företagsin-
tervjuerna var bristen på koncentration.
Bio- och medicinteknik skilde sig från de övriga områdena framför allt ge-
nom att det för denna sektor finns en privat och aktiv riskkapitalmarknad, där
staten har koncentrerat sina satsningar till de tidigaste skedena i en kommer-
sialiseringsprocess. Företagen tycktes dock vara eniga om att de investerade
resurserna är alltför små och att gapet mellan det tidiga, statliga såddkapital
och de privata riskkapitalisterna är alltför stort. Företagen i energibranschen
upplevde sig ha två huvudsakliga problem, nämligen bristen på kapital i form
av stöd till FoU och avsaknad av långsiktiga, tydliga regler och villkor för
branschen och för kommersialiseringen av dess produkter. Inom träbranschen
har företagen behov av en typ av FoU som de i många avseenden själva inte
identifierar. Forskningen inom träområdet är splittrad och utgår i stor ut-
sträckning från ett materialperspektiv. Ett alternativt synsätt, som också kan
ligga till grund för en mer integrerad syn på branschen och dess behov, vore
att utgå från marknaden och marknadspotentialen. Från detta perspektiv bör
forskningen koncentreras till några framtida utvecklingsmarknader. Forsk-
ningen bör kopplas samman med ett produktionsnära utvecklingsarbete i
samband med viktiga företag inom branschen. Beträffande turistområdet
noterades att utvecklingen av nya och bättre s.k. turistprodukter framför allt
sker genom samverkan och genom en samlad marknadsföring. Vidare finns
behov av en samlad kvalitetsutveckling, där standarder och normer kan vara
betydelsefulla, sades det i rapporten.
Vinnova
Vinnovas anslag till forskning och utveckling (26:2), som uppgår till
1 122 miljoner kronor för år 2005 skall, enligt forskningspropositionen, tillfö
ras totalt 575 miljoner kronor under åren 2005-2008, fördelade med 20, 131,
120 och 304 miljoner kronor för respektive år (se tabellerna 1 och 2 i det
föregående). I de här aktuella motionerna görs jämförelser med de satsningar
som Vinnovas motsvarighet i Finland gör. I propositionen (s. 143) redovisas
hur Finland har organiserat sina insatser för forskning och utveckling.
I en motion sägs att budgettilldelning till Vinnova från andra departement
än Utbildningsdepartementet vore önskvärda. Här kan noteras att Vinnovas
anslag tillhör utgiftsområde 24 Näringsliv, men verksamheten ingår som en
del av politikområdet Forskningspolitik.
Beträffande förslaget i en motion om att småföretag bör ges möjlighet att
delta indirekt i Vinnovas kompetenscentrum via t.ex. inkubatorer eller forsk-
ningsparker kan nämnas att en tredjedel av de deltagande företagen i kompe-
tenscentrumprogrammet är små och medelstora (dvs. under 250 anställda).
Huvudinriktningen hittills har varit att företagen skall delta direkt och inte
mellanhänder. Utformningen av framtida program pågår för närvarande inom
Vinnova.
Innovationsbron
Efter riksdagens beslut hösten 2004 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 24, bet.
2004/05:NU1) har staten gemensamt med de sju teknikbrostiftelserna och
Stiftelsen Industrifonden bildat en ny koncern för finansiering av kommersia-
lisering av idéer från både den akademiska forskningen och det kunskapsin-
tensiva näringslivet - Innovationsbron AB. Koncernen skall kunna finansiera
såddlån m.m. med ca 1,8 miljarder kronor under en tioårsperiod.
Forskning till stöd för andra politikområden
Inledning
I propositionens avsnitt 9, med rubrik Forskning till stöd för andra politikom-
råden, redogörs för insatser på olika områden. I det följande redovisas de
delar som har koppling till näringsutskottets beredningsområde och som
återfinns i propositionens avsnitt 9.12 om forskning kring IT, transport, ar-
betsliv, energi, jämställdhet, turism, m.m.
FoU inom informations- och kommunikationsteknik
Vinnova finansierar tillämpad forskning inom området. Under år 2003 förde-
lade Vinnova drygt 185 miljoner kronor till FoU inom informations- och
kommunikationsteknik och knappt 62 miljoner kronor till FoU inom tjänster
och IT-användning. År 2004 tillfördes verket 100 miljoner kronor för stöd till
tillämpad industriforskning inom IT/telekommunikationsområdet. Satsningen
är inriktad mot nano- och mikroelektronik samt för stöd till utvecklings- och
testmiljöer av IT-baserade tjänster och för utveckling av plattformar kopplade
till teknik med hög överföringskapacitet. Vetenskapsrådet finansierar grund-
läggande IT-forskning och beviljade år 2002 nästan 29 miljoner kronor till
ämnesområdet datavetenskap. Dessutom bedriver ett antal industriforsknings-
institut IT-relaterad forskning. I den tidigare nämnda propositionen 2001/02:2
om FoU och samverkan i innovationssystemet gjorde regeringen bedömning-
en att Vinnova bör ta fram en strategi för området IT-användning och till-
lämpning för att stärka svenskt näringsliv och i regleringsbrevet för budget-
året 2002 gavs Vinnova ett sådant uppdrag. Vinnova inlämnade i december
2002 förslag till en nationell strategi för FoU inom området tillämpning av
informationsteknik, enligt vilket visionen är att sammanhållna och effektiva
FoU-insatser inom tillämpning och användning av IT skall bidra till hållbar
tillväxt genom att öka den internationella konkurrenskraften inom näringslivet
och inom forskningsinstitut och högskolor samt den offentliga verksamhetens
effektivitet. I strategin har prioriterats tre tillväxtområden, nämligen indust
ell IT, IT för privata och offentliga tjänster samt möjliggörande tekniker.
Dessa stämmer väl överens med den IT-forskning som lyfts fram inom EU:s
ramprogram.
FoU inom experimentell teknik och mätteknik
Vinnova styr sedan budgetåret 2003 inriktningen av de statliga insatserna på
FoU-området experimentell teknik. Det övergripande målet för denna verk-
samhet inriktas mot områden som stärker teknisk utveckling, konkurrens-
kraft/kvalitet, utveckling av små och medelstora företag, säkerhet, hälsa,
energi och hållbar utveckling. Med experimentell teknik menas kunskapen
om att systematiskt undersöka och beskriva egenskaper hos material, proces-
ser och produkter genom påverkan och genom att studera resultaten av påver-
kan. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB ansvarar för huvuddelen
av den fysikaliska mättekniken, viss kemisk mätteknik och relaterad FoU. Det
övergripande målet för verksamheten är att upprätthålla en hög standard med
normaler av tillräcklig omfattning och relevans.
Skogsforskning och skogsindustriell forskning
Grundläggande skogsindustriell forskning bedrivs huvudsakligen vid tekniska
universitet och högskolor. Skogsnäringen har dessutom egen forskning och
finansierar tillsammans med staten forskning vid branschforskningsinstituten
med inriktning mot skogsbruk - Skogsbrukets forskningsinstitut (SkogForsk),
institut med inriktning mot träbearbetningsindustri - SP-Trätek, bildat efter
sammanslagning av Institutet för träteknisk forskning (Trätek) och Sveriges
Provningsinstitut (SP), samt institut med inriktning mot pappers- och massa-
industrin - STFI-Packforsk, bildat efter sammanslagning av Skogsindustrins
tekniska forskningsinstitut (STFI) och Institutet för förpackning och distribu-
tion (Packforsk).
Geovetenskaplig forskning och utveckling
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är sektorsorgan för stöd till tilläm-
pad geovetenskaplig forskning och riktad grundforskning. Enligt en nyligen
genomförd internationell utvärdering av detta stöd skulle utan ett sådant stöd
flera, för samhället viktiga, forskningsområden ha svårt att finna finansiering
För att verksamheten inom gruv- och mineralsektorerna fortsättningsvis skall
ha en god position i den globala konkurrensen och bidra till hållbar utveckling
krävs satsningar på dessa basindustrier genom stöd till långsiktiga utveck-
lingsinsatser för forskning, utveckling och utbildning.
Forskning på malm och mineraler
För att kunna använda ändliga naturresurser såsom malm och mineral i ett
hållbart samhällsperspektiv krävs omfattande forsknings- och utvecklingsar-
bete. Finansiering av mineralrelaterad forskning sker genom bl.a. Formas,
Vetenskapsrådet och Vinnova. Medel tillförs även från EU.
Energiforskning
Propositionen
Genom 1997 års energipolitiska beslut tillskapades ett långsiktigt program för
utveckling av teknik för framtidens energisystem, i vilket ingick en satsning
under åren 1998-2004 på forskning, utveckling och demonstration. I betän-
kandet EFUD - en del i omställningen i energisystemet (SOU 2003:80) ut-
värderades verksamheten inom 1997 års långsiktiga energipolitiska program
och förslag till riktlinjer för fortsatta insatser kring forskning, utveckling
demonstration på energiområdet presenterades. Sådana insatser är, enligt
regeringens bedömning, en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att
möjliggöra en långsiktig omställning av energisystemet. Riksdagen har, på
regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1, bet.
2004/05:NU3), beslutat om ett nytt långsiktigt program, inriktat mot forsk-
ning, utveckling och demonstration för utveckling av teknik och processer för
omställningen till ett hållbart energisystem. Regeringen har i budgetproposi-
tionen för år 2005 beräknat resursbehovet till 440 miljoner kronor per år, elle
totalt 3 080 miljoner kronor för en sjuårsperiod med början den 1 januari
2005, vilket innebär en väsentlig minskning av resurserna jämfört med inne-
varande programperiod. Regeringen avser återkomma om den närmare ut-
formningen av de fortsatta, långsiktiga insatserna under perioden 2005-2011.
Statens energimyndighet har i regleringsbreven för åren 2004 och 2005 getts i
uppdrag att lämna förslag om hur insatserna för forskning, utveckling, de-
monstrationsverksamhet och kommersialisering av teknik för framtidens
energisystem kan fokuseras.
Vissa kompletterande uppgifter
I tilläggsbudget för år 2005 i den ekonomiska vårpropositionen (prop.
2004/05:100), som nyligen avlämnats, föreslås att tidigare lämnade bemyndi-
ganden avseende anslaget Energiforskning (35:5) skall ökas med 100 miljo-
ner kronor - från 446 till 546 miljoner kronor - under år 2006 respektive
under perioden 2007-2009.
Miljödriven teknikutveckling
Under rubriken Miljödriven teknikutveckling redovisas en del av den text
som tidigare i propositionen redovisats i avsnittet (8.3.3) om FoU-program i
samverkan med näringslivet under rubriken Samarbetsprogram inom miljö-
teknikområdet (prop. s. 158-160). Denna del av propositionen har återgetts i
avsnittet om FoU-program i samverkan med näringslivet i det föregående.
Konkurrensforskning
Konkurrensforskning avser insatser inom främst de ekonomiska och juridiska
vetenskaperna och har som syfte att bl.a. ge kunskap om olika marknaders
funktionssätt av betydelse från ett konsumentperspektiv samt om hur offentli-
ga regleringar påverkar olika marknader.
Entreprenörskapsforskning
Forskningen kring entreprenörskap i Sverige har utvecklats snabbt under
senare år och inneburit att det finns svenska forskningsmiljöer av internatio-
nell betydelse. Till områden som bör utvecklas hör forskning om entrepre-
nörskap, småföretag, innovationer och tillväxt. Inom området bör sådan
forskning prioriteras som belyser kopplingar mellan entreprenörskap och
innovationer eller mellan småföretag och tillväxtperspektiv.
Forskning om regional utveckling, sektorssamordning och
sektorssamverkan
Regeringen avser att uppdra åt ett antal myndigheter med särskilt ansvar inom
regional utvecklingspolitik att ta fram en samlad och systematiserad kun-
skapsbild kring utvärderingsmodeller, grundade på systemtänkande.
Turismforskning
En forskningsprioritering kan stödja utveckling och spridning av kunskap om
turism och bidra till utveckling av den svenska turistnäringen som tillväxtfak-
tor, nationellt, regionalt och lokalt. En bra turismforskning med disputerade
och kvalificerade forskare har en central roll för utvecklingen av turistnäring
en.
Näringsutskottets ställningstagande
En ökad ekonomisk aktivitet genom fler och växande företag är grundläggan-
de för att främja tillväxten. Denna är i sin tur en förutsättning för att arbet
fällen, välfärd och jämställdhet skall kunna värnas och utvecklas. Det är vik-
tigt att understryka att tillväxten skall vara ekonomiskt, ekologiskt och socia
hållbar. Ökat företagande är alltså av stor betydelse för den svenska tillväxte
och sysselsättningen. Regeringen arbetar, i samarbete med Vänsterpartiet och
Miljöpartiet, med att utveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet,
både för att öka nyföretagandet och för att få redan etablerade företag att
växa. Ett långsiktigt tillväxtarbete kräver ökad samverkan mellan många
aktörer. Sveriges förmåga att skapa kunskap och omsätta den till en hållbar
tillväxt och nya jobb behöver förbättras och för detta krävs det insatser på
olika områden. Kunskapsbasen i akademi och näringsliv behöver vidgas för
att bl.a. utveckla svenska profilområden. Innovationsförmågan i näringslivet
behöver stärkas, både i befintliga företag och genom att det skapas goda vill-
kor för kunskapsintensivt entreprenörskap bl.a. genom snabbare flöden från
idé till marknad.
Den inriktning av forskningspolitiken som presenteras i den forskningspo-
litiska propositionen och som bygger på en överenskommelse mellan Social-
demokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ligger helt i linje med de be-
dömningar som näringsutskottet gör. Forskningspolitiken har blivit en allt
viktigare del i en politik för ökad välfärd, hållbar ekonomisk tillväxt och
teknisk utveckling. Såväl nya kunskapsintensiva branscher som traditionella
industribranscher och offentlig sektor behöver tillgång till ny kunskap för att
utveckla och förnya sin verksamhet. Den svenska industrins konkurrenskraft
avgörs i ökande utsträckning av dess höga kunskapsinnehåll. Företagen söker
sig till de länder som har de bästa förutsättningarna, och tillgång till högkla
sig forskning och högutbildad arbetskraft kan vara en avgörande faktor vid
företagens val av lokalisering. Sverige skall vara en ledande kunskaps- och
forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Sveri-
ge skall vara ett av världens mest FoU-intensiva länder, vilket kräver fortsatt
stora insatser av både staten och näringslivet.
Näringsutskottet vill här lyfta fram en rapport från Ingenjörsvetenskaps-
akademien (IVA), Produktion för konkurrenskraft, som nyligen presenterats
och där synsättet i flera delar sammanfaller med propositionens. Bakom pro-
jektet står IVA, Teknikföretagen, Metallindustriarbetareförbundet, Vinnova,
KK-stiftelsen och Stiftelsen för strategisk forskning. Bland åtgärder som
föreslås kan följande nämnas: forskningsfinansiärerna och staten bör utöka
det långsiktiga stödet till industrinära forskning inom produktframtagning;
universitetens/högskolornas och institutens forskningsresurser inom produk-
tionsområdet bör samlas i ett nätverk och samordnas av en grupp bestående
av företrädare för näringsliv, staten, universitet/högskolor och finansiärer;
staten bör stödja små och medelstora företag att utveckla sin kunskap och sitt
ledarskap inom FoU och produktion, så att de därigenom stärker sin konkur-
renskraft. I rapporten poängteras att insatser för att utveckla Sveriges konkur
renskraft på produktionsområdet bör ske i samverkan mellan staten, närings-
livet samt universiteten och högskolorna. Enligt näringsutskottets mening är
det viktigt att krav ställs på alla de tre kategorierna och att de tar ett geme
samt ansvar.
Näringsutskottet står således bakom det som sägs i propositionen om den
allmänna inriktningen av forskningspolitiken. Den kritik som i detta avseende
riktas mot propositionen i motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) finner närings-
utskottet missriktad. I motionen sägs felaktigt att propositionen inte innehåll
någon systematisk genomgång av principer och mål vad avser statens roll i
fråga om forskning och utvecklingsarbete; propositionen innehåller bl.a. just
detta. Inte heller kan näringsutskottet finna att beslutsunderlaget i propositi
nen skulle vara otillräckligt.
I det följande kommenterar näringsutskottet vissa områden som behandlas
i propositionen och som rör näringsutskottets ansvarsområde. Ett av de priori-
terade områdena är, som tidigare nämnts, teknisk forskning. På detta område
förordas i propositionen ytterligare 350 miljoner kronor under åren 2005-
2008, varav 180 miljoner kronor till Vinnova och 10 miljoner kronor till
Rymdstyrelsen. Den tekniska forskningen är av avgörande betydelse för den
högteknologiska delen av det svenska näringslivet. Detta framkommer t.ex. i
den nyssnämnda rapporten från IVA om produktion för konkurrenskraft.
Näringsutskottet stöder till fullo de satsningar som aviseras i propositionen.
Det är också tillfredsställande att Rymdstyrelsen skall tillföras ökade medel.
Detta är av stor betydelse för utvecklingen av den svenska rymdindustrin.
När det gäller området starka forskningsmiljöer, där det i propositionen
förordas ytterligare medel om 300 miljoner kronor, varav 60 miljoner kronor
till Vinnova, delar näringsutskottet den bedömning som görs i propositionen.
Ur ett näringspolitiskt perspektiv är tillgången till starka forskningsmiljöer
inom näringslivsrelevanta forskningsfält av stor vikt för att öka konkurrens-
kraften hos kunskapsintensiva företag och för att öka Sveriges attraktionskraft
för internationella FoU-investeringar. Regeringen gör bedömningen att till-
gången till större forskningsanslag som ger långsiktigt stöd till starka forsk-
ningsmiljöer av världsklass bör öka. När det gäller Vinnova sägs att myndig-
heten bör stödja starka forsknings- och innovationsmiljöer som bedriver lång-
siktig, behovsmotiverad forskning av stort värde för svensk konkurrenskraft
och en hållbar tillväxt. För de starka forsknings- och innovationsmiljöer som
finansieras av Vinnova ställs, utöver krav på att de skall vara vetenskapligt
framstående, också höga krav på miljöernas relevans för svenskt näringsliv
och på deras förmåga att bidra till innovationer och hållbar tillväxt. Viktiga
kriterier för dessa miljöer bör därför vara förmåga till samspel med FoU-
baserade företag, förekomst av effektiva stödfunktioner för kommersialisering
av forskningsresultat och tekniköverföring samt fungerande samfinansiering
med deltagande företag.
De bedömningar som görs i propositionen rörande meriteringsanställningar
och forskarskolor, där Vinnova skall tillföras 50 respektive 25 miljoner kro-
nor under perioden 2006-2008, har näringsutskottet inget att erinra mot.
Den del av propositionen som har rubriken Forskning, innovation och
hållbar tillväxt, där det presenteras olika initiativ för att öka kommersialise
ring av forskningsresultat och åtgärder för tekniköverföring, är av särskild
betydelse utifrån det synsätt som näringsutskottet har att anlägga. Ett effekti
utbyte av kunskap och teknik mellan den akademiska forskningen och när-
ingslivet är avgörande för svensk industris framtida konkurrenskraft. Invester-
ingarna i forskning ger dock inte tillräcklig utväxling i form av hög ekono-
misk tillväxt - det finns en outnyttjad potential avseende kommersialisering
av forskningsresultat. Kunskapsöverföring till näringslivet och kommersiali-
sering av forskningsresultat behöver alltså öka. Näringsutskottet välkomnar
med hänvisning härtill de insatser och initiativ som presenteras i propositio-
nen.
Genom en studie som ITPS utfört på uppdrag av näringsutskottet, och som
tidigare redogjorts för, gjordes en uppföljning av det statliga forsknings- och
utvecklingsstödet till små och medelstora företag. Uppföljningens huvudfråga
var om de statliga insatserna kommer de små och medelstora företagen till del
och tillgodoser deras behov av FoU-stöd. Genomgången visade bl.a. att de
små företagen inte automatiskt får del av statens FoU-investeringar. Av un-
dersökningen framgick också att ingen av de stora FoU-finansierande aktö-
rerna har någon särskild uppmärksamhet riktad mot de små företagen. Små
företag får del av resurserna inom ramen för satsningar med andra fokus än
just företagsstorlek. En viktig slutsats var att det inte finns en samlad bild
sig av de små företagens behov av FoU eller av deras uppfattning av hur väl
nuvarande statlig FoU uppfyller dessa behov. En annan generell slutsats var
att politiken ur de små företagens perspektiv framstår som alltför segmenterad
och sektoriserad.
Näringsutskottet noterar med särskild tillfredsställelse, mot bakgrund av
det nyss anförda, att Vinnova skall tillföras 10 miljoner kronor för att främja
små och medelstora företags tillgång till forskning och utveckling. Det är
enligt näringsutskottets mening ytterst angeläget att kunskapsnivån och den
innovativa förmågan hos dessa företag höjs. För att den nödvändiga syssel-
sättningsökningen skall kunna uppnås framöver är små och medelstora före-
tag av central betydelse. Självklart skall dessa företag även vara delaktiga i
andra aktuella insatserna - samverkansprogrammen med näringslivet och
industriforskningsinstitutens verksamhet - men det krävs därutöver särskilda
insatser för de små och medelstora företagen.
När det gäller de samverkansprogram med näringslivet som presenteras i
propositionen och som gäller fordonstelematik och produktionsteknik, flyg-
teknik, rymdteknik och miljöteknik anser näringsutskottet att det är centrala
och väsentliga områden för den svenska ekonomin. Den modell som reger-
ingen har valt och som innebär att urval av programmen sker efter branschvi-
sa samtal med näringslivet och att Vinnova därefter svarar för utformningen
av programmen i interaktion med näringslivet bör, enligt näringsutskottets
mening, kunna leda till goda resultat.
Industriforskningsinstituten skall, som tidigare redovisats, via Vinnova till-
föras 110 miljoner kronor för kompetensutveckling. Den verksamhet som
instituten bedriver är av stor betydelse för näringslivet och därmed för den
ekonomiska tillväxten i Sverige. Näringsutskottet anser att den omstrukture-
ring av instituten som pågått sedan riksdagsbeslutet hösten 2001 och som
syftar till att skapa en sammanhållen struktur med färre, större och mer inter-
nationellt konkurrenskraftiga institut med en stark förankring hos näringslivet
har varit nödvändig. Som näringsutskottet framhöll hösten 2001 (bet.
2001/02:NU5) är omstruktureringen av instituten ett steg i riktning för att
skapa kraftfulla aktörer när det gäller finansiering av behovsmotiverad forsk-
ning.
I motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) uttalas stöd för att Vinnova skall till-
föras 130 miljoner kronor för samverkan med näringslivet, men det anses inte
räcka utan motionärerna vill införa bl.a. s.k. vinstdelningspaket för att öka
kommersialiseringen av forskningsresultat. Likartade synpunkter framförs i
motion 2004/05:N413 (fp), och även i motionerna 2004/05:N241 (fp) och
2004/05:N393 (kd) förordas ytterligare åtgärder för att öka kommersialise-
ringen. Näringsutskottet delar motionärernas önskan om att kommersialise-
ringen skall öka. Insatserna och initiativen i propositionen har just denna
inriktning. Utöver det som tidigare nämnts rörande samverkan med näringsli-
vet och industriforskningsinstituten kan nämnas att universitet och högskolor,
enligt regeringen, bör upprätta handlingsplaner för kommersialisering och
tekniköverföring och att lärosätenas holdingbolag skall ses över och stärkas.
Det pågår också utredningsarbete beträffande avskaffande av lärarundantaget
och på patentområdet. Vidare bör den tidigare nämnda, nyinrättade koncernen
Innovationsbron, som disponerar ett kapital på 1,8 miljarder kronor under en
tioårsperiod, kunna spela en betydelsefull roll när det gäller kommersialise-
ring. Sammantaget vill näringsutskottet framhålla att frågan om behovet av
åtgärder för att främja kommersialisering självfallet inte kan anses avförd
med de insatser och initiativ som nu är aktuella. Detta arbete bör snarare ses
som en fortgående process.
När det gäller förslagen i motionerna 2004/05:N284 (kd) och 2004/05:
N285 (kd) om ökade verksamhetsmöjligheter och resurser till Vinnova note-
rar näringsutskottet att anslagen till Vinnova kommer att öka med 575 miljo-
ner kronor år 2008. Detta innebär att anslagen, som uppgår till 1,1 miljarder
kronor för år 2005, kommer att öka med ca 50 %. Beträffande förslaget i
motion 2004/05:Ub8 (fp) om att småföretag bör ges möjlighet att delta indi-
rekt i Vinnovas kompetenscentrum via t.ex. inkubatorer eller forskningspar-
ker kan noteras att en tredjedel av de deltagande företagen i kompetenscent-
rumprogrammet är små och medelstora (dvs. under 250 anställda). Huvudin-
riktningen hittills har varit att företagen skall delta direkt och inte via mel
händer. Utformningen av framtida program pågår för närvarande inom Vin-
nova.
I motion 2004/05:N300 (v) framförs, som tidigare redovisats, sex yrkanden
rörande olika åtgärder för att stärka den behovsmotiverade forskningen och
speciellt industriforskningsinstituten. Näringsutskottet delar motionärernas
syn på behovet av att stärka den behovsmotiverade forskningen. Forsknings-
propositionen präglas också av en positiv syn på den behovsmotiverade
forskningen, och ett flertal olika insatser och initiativ presenteras för att s
den. Till stora delar kan således den nyssnämnda motionen anses tillgodo-
sedd, även om motionärerna i vissa avseenden hade velat gå längre. När det
gäller den årliga avrapportering av det innovationspolitiska arbetet som före-
slås i motionen menar näringsutskottet att det är viktigt att regeringen på
lämpligt sätt och i lämpligt sammanhang håller riksdagen informerad om
utvecklingen av arbetet. Däremot anser näringsutskottet inte att det finns
behov av att föreskriva att detta skall ske genom en årlig, innovationspolitisk
skrivelse.
Sammantaget innebär propositionen ökade satsningar på teknisk forskning
och på samverkan med näringslivet, vilka näringsutskottet till fullo stöder.
Samtliga här aktuella motioner bör avstyrkas av utbildningsutskottet i berörda
delar.
Branschfrågor och vissa övriga frågor
Inledning
I detta avsnitt behandlas yrkanden om särskilda branscher eller områden, som
- med ett undantag - härrör från motioner från allmänna motionstiden. När-
ingsutskottets ställningstaganden redovisas under respektive rubrik.
Verkstadsteknisk forskning
Motionerna
I tre motioner från allmänna motionstiden - 2004/05:N419 (s), 2004/05:
Ub439 (s) och 2004/05:N418 (fp, m, v, kd, c) - begärs tillkännagivanden om
stöd till projektet Produktion i Väst. Motiveringarna bakom de tre motionsyr-
kandena är likartade. Nätverket Produktion i Väst, som är en forsknings-,
utvecklings- och utbildningsplattform för industriell produktion, skapades
våren 2004 och är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Ingen-
jörshögskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde och
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Motionärernas vision är att Produktion i
Väst skall stärka konkurrenskraft, tillväxt och kunskapsutveckling i västra
Sverige genom samarbete mellan industri och akademi. Produktion i Väst
skall, sägs det i motionerna, samordna kraftfulla, gemensamma insatser, bl.a.
följande: effektiv samverkan mellan industri och högskolor genom industriba-
serade forskningsprojekt; omfattande forskningssamverkan mellan högsko-
lorna genom högskolegemensamma forskargrupper; breda satsningar på hög-
skolegemensam fort- och vidareutbildning, anpassade till företags behov och
förutsättningar; långtgående samordning av utbildningsprogram till civilin-
genjörer och högskoleingenjörer för att säkerställa ett industriellt kompetens-
behov på bredden och på djupet; yrkeshögskolor med inriktning mot svensk
industri, bl.a. fordonsindustrin; gemensam forskarutbildning inom produk-
tionsområdet, baserad på industriella behov och med ett stort inslag av indu-
strianknutna doktorander; insatser för effektivt utbyte av kunskaper och erfa-
renheter mellan akademi och företag; konkurrensneutral samverkan mellan
regionerna i västra Sverige där produktionsfrågan och den industriella utveck-
lingen står i fokus. Produktion i Väst har en organisation med en styrgrupp,
en operativ ledningsgrupp och fem forskargrupper, där varje grupp består av
lärare och forskare från flera högskolor i västra Sverige. Områden som omfat-
tas av projektet är följande: processutveckling och processimulering, utform-
ning av produktionssystem, virtuell produktion, människan i produktion och
automatisering samt produktivitet och effektivitet. Nätverket Produktion i
Väst är den starkaste samlingen och koordineringen av forsknings- och ut-
bildningsresurser inom produktionsområdet som genomförts i Sverige, och
det har skett på högskolornas eget initiativ och inom ramen för befintliga
resurser, säger motionärerna. De menar dock att det nu krävs en medverkan
och ett stöd från olika industriforskningsinstitut och regeringen.
Ett tillkännagivande om att det bör tillskapas ett nytt institut för verkstads-
teknisk forskning och att detta bör förläggas till Jönköping, föreslås i motion
2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c) från allmänna motionstiden. De nuvarande
industriforskningsinstituten är mycket kompetenta, men en samordning krävs
för att möta morgondagens behov, säger motionärerna. De erinrar om att det
pågår en omstruktureringsprocess av forskningsinstituten och att en program-
kommitté har presenterat en framtida struktur med följande fyra områden:
Bio-, miljö- och byggteknik; Fiber- och förpackningsteknik; Informationstek-
nik; Material- och verkstadsteknik. Förslaget om ett brett verkstadstekniskt
forskningsinstitut är mycket positivt, och Ireco bör snarast genomföra detta
förslag, anser motionärerna. Detta institut måste kunna möta industrins behov
av tillämpad forskning och utveckling, och institutets uppdrag och verksam-
het måste tydliggöras både utifrån övergripande behov och utifrån efterfrågan
i industrin, anför motionärerna. De menar att det är viktigt att institutet får
strategisk, geografisk placering och att en placering i Jönköping är att förord
av olika skäl - förekomsten av många små och medelstora företag, Ingenjörs-
högskolan vid Jönköpings tekniska högskola och Internationella högskolan,
forskningssamarbete med ett tyskt Fraunhofer-institut, m.m.
I motion 2004/05:N241 (fp) från allmänna motionstiden föreslås ett till-
kännagivande om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt cent-
rum för fordonsmässig produktion, forskning och utveckling. Sverige måste
ligga i framkant vad gäller forskning, utveckling, produktion och marknadsfö-
ring för att säkerställa att inte viktiga delar av verksamheten flyttas till an
länder där förhållandena anses ge bättre företagsekonomiska förutsättningar,
anför motionärerna. De menar att forskningsintensiva företag behöver en
kringliggande miljö som stimulerar utbyte av erfarenheter och kunskaper
mellan skilda men till sin akademiska inriktning likartade verksamheter,
vilket i Södertälje kommer till uttryck främst på fordonsområdet.
Vissa kompletterande uppgifter
I propositionen (s. 153) finns, som tidigare redovisats i avsnittet om FoU-
program i samverkan med näringslivet, ett särskilt avsnitt om forskningspro-
gram med koppling till fordonsindustrin. Där redogörs för det arbete rörande
fordonsforskningen under programrådet för fordonsforskning som bedrivits
sedan år 1994 och vilka medel som skall anvisas arbetet framöver. Vidare
informeras om Vinnovas uppdrag att lämna förslag på FoU-program inom
områdena produktionsteknik och fordonstelematik (fordons-IT) och de medel
som regeringen vill avsätta för dessa ändamål.
Vinnova redovisade den 15 mars 2005 uppdraget i en rapport (dnr 2004-
02841). I förslaget ingår två FoU-program - dels ett inom produktionsteknik
med fokus på tillverkningsprocesser, produktionssystem och produktionsut-
veckling, dels ett inom fordons-IT med fokus på fordonstelematik och for-
donselektronik. Inom produktionsteknik föreslås gemensamma satsningar på
minst 580 miljoner kronor och inom fordons-IT på minst 180 miljoner kronor
under perioden 2005-2008. Programmen skall bl.a. möjliggöra en fortsatt
konkurrenskraftig svensk fordonsindustri, effektivisera nyttiggörandet av
forskningsresultat, skapa varaktiga arbetstillfällen i tillverknings- och for-
donsindustrierna samt få internationella koncerner att satsa på FoU i Sverige.
Inom produktionsteknik ingår t.ex. satsningar på integrerad produktionsut-
veckling, simulering av tillverkningsprocesser och virtuell produktionsut-
veckling. Inom fordons-IT ingår t.ex. satsningar på datorarkitektur - hur
datorer, sensorer och styrenheter kommunicerar och fungerar tillsammans -
samt hur tekniker från fordons- och telekommunikationsindustrierna kan
användas i kommunikationen mellan fordon och infrastruktur. Programförsla-
gen skall ta till vara det regionala behovet av kraftsamling kring västsvensk
fordonsindustri och det nationella intresset av internationellt konkurrenskraf-
tiga FoU-miljöer som kan gynna hela den svenska fordonsindustrin och till-
verkningsindustrin.
De båda FoU-programmens övergripande målsättning är att bidra till den
svenska fordonsindustrins internationella konkurrenskraft. Programmen syftar
till att främja detta genom sådan forskning och utveckling som stärker for-
donsföretagens svenska etableringar och bidrar till att Sverige är attraktivt f
framtida nyetableringar. I förslagen ingår en ökad samverkan av regionala
och nationella resurser, och därför föreslås en sammanhållen finansiering där
statens och regionens medel tillsammans utgör offentliga medel som medfi-
nansieras av övriga aktörer med minst samma belopp. Fordonsindustrins
behov har varit styrande för programutformningen, varför de fyra fordonstill-
verkarna - Saab Automobile AB, Volvo Personvagnar AB, Volvo AB och
Scania AB - är naturliga avtalsparter i programmen.
Vinnovas förslag till FoU-program inom områdena produktionsteknik och
fordonstelematik bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Huruvida
projektet Produktion i Väst, som aktualiserats i några motioner, kan komma
att få stöd från detta program eller från andra av Vinnovas program är ett
beslut som det tillkommer myndigheten att fatta. Ett sådant beslut kan också
fattas av myndigheten tillsammans med övriga avtalsparter inom ramen för ett
samverkansprogram.
Riksdagen avslog - på förslag av näringsutskottet - tidigare under våren
2005 två motionsyrkanden rörande insatser för fordonsindustrin (bet.
2004/05:NU9). Utskottet hänvisade till de satsningar på infrastruktur, forsk-
ning och utbildning för att stärka Trollhättan och Västsverige som produk-
tionsplats för fordonsindustrin som regeringen, Vänsterpartiet och Miljöparti-
et enats om. I en reservation (m, fp, kd, c) förordades att regeringen bör utar
beta en offensiv strategi när det gäller fordonsindustrin. Reservanterna ansåg
att statsmakterna tydligt måste ta ansvar för de övergripande nationella struk-
turerna, såsom t.ex. forskning, skatter, utbildning och infrastruktur, med syft
att tillse såväl att nuvarande industrijobb behålls som att nya skapas.
Näringsutskottets ställningstagande
Verkstadsteknisk forskning, som är föremål för yrkande i de fem här aktuella
motionerna 2004/05:N419 (s), 2004/05:Ub439 (s), 2004/05:N418 (fp, m, v,
kd, c), 2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c) och 2004/05:N241 (fp), är ett mycket
viktigt område och av stor betydelse för det svenska näringslivet och dess
utveckling. Som redovisats pågår det FoU-program med denna inriktning.
Vidare planeras ytterligare programinsatser på området, vilket redovisas i
propositionen. Vinnova har nyligen avrapporterat uppdrag rörande FoU-
program inom produktionsteknik och fordonstelematik, och myndighetens
förslag bereds nu inom Regeringskansliet. Inom kretsen av industriforsk-
ningsinstitut finns, som tidigare redovisats, en gruppering på de material- och
verkstadstekniska områdena.
Med hänvisning till de insatser som redan görs och de som planeras anser
näringsutskottet att det inte finns anledning för riksdagen att agera i frågan
om verkstadsteknisk forskning. När det gäller frågan om stöd till enskilda
projekt som det här aktuella Produktion i Väst, är det dessutom en typ av
beslut som det tillkommer myndigheten eller finansiären att fatta. Utbild-
ningsutskottet bör således avstyrka de fem här aktuella motionerna i berörda
delar.
Neutronforskningsanläggningen ESS
Motionerna
I motion 2004/05:N278 (s) från allmänna motionstiden föreslås ett tillkänna-
givande om att neutronforskningsanläggningen ESS bör lokaliseras till Lund
och Sverige. European Spallation Source (ESS) är en forskningsanläggning
som enligt planerna skall byggas i Europa och tas i drift om ett tiotal år.
Forskningen vid ESS kommer att innebära att neutroner utnyttjas för att stu-
dera hur ett material är uppbyggt och fungerar. Anläggningen kommer att få
central betydelse för flera strategiska forskningsområden, såsom bio- och
nanoteknik, utveckling av läkemedel och biokompatibla implantat, material-
teknik, energiteknik och många andra potentiella applikationsområden, anför
motionärerna. ESS-Scandinavia är dels en förening (bildad hösten 2000 av de
svenska, danska och norska neutronspridningssällskapen), dels ett konsortium
som driver frågan om att ESS skall byggas i Lunds kommun. Beslut kan
väntas någon gång mellan åren 2005 och 2007 som resultat av förhandlingar
på hög nivå mellan inblandade länder. ESS-Scandinavia har varit i kontakt
med företrädare för Närings- och Utbildningsdepartementen och påpekat
vikten av att Sverige agerar för att anläggningen skall lokaliseras till Lund,
säger motionärerna. De bedömer att konkurrensen om anläggningen kan
förväntas hårdna, och de anser att det krävs att regeringen ekonomiskt backar
upp och i europeiska sammanhang driver kravet på en lokalisering till Lund.
Det är positivt att regeringen har gett i uppdrag till en särskild förhandlare
undersöka möjligheten att placera ESS i Sverige, framhåller motionärerna. De
erinrar om att näringsutskottet våren 2004 påpekade (bet. 2003/04:NU10) att
t.ex. natur- och kulturmiljön i Lunds omgivningar bör beaktas i en sådan
bedömning. Motionärerna menar dock att närings- och tillväxtaspekterna
måste lyftas fram ytterligare vid en bedömning av projektet.
Även i motion 2004/05:N403 (fp, m, kd, c) från allmänna motionstiden
begärs ett tillkännagivande om att regeringen skall engagera sig i arbetet för
att ESS skall placeras i Lund. I motionen påpekas att ESS är ett projekt som
kan ses som ett led i arbetet med att stärka Europas konkurrenskraft. Projektet
väntas få stöd från såväl EU som enskilda europeiska länder, den totala kost-
naden beräknas till ca 1,5 miljarder euro och ESS skall tas i bruk år 2013,
säger motionärerna. Utöver de förväntade 500 fast anställda vid anläggningen
beräknas årligen mellan 4 000 och 5 000 gästforskare utnyttja anläggningen.
Motionärerna erinrar om det arbete som pågår för att ESS skall placeras i
Öresundsregionen och i Lund. Det finns starkt stöd inom skånsk politik, när-
ingsliv och forskarvärld för en sådan placering, säger motionärerna. De anser
att den förhandlare som regeringen tillsatt bör få ett tydligare uppdrag, med
målsättning att ESS skall placeras i Lund. Hittills har den tänkta finansiering
en av ESS utgått från att olika länder bidrar via sina respektive forsknings-
budgetar, men motionärerna menar att finansieringen bör lyftas upp till EU-
nivå. Regeringen bör därför, tillsammans med andra länder, driva frågan om
att en stor del av finansieringen av ESS skall ske med EU:s forskningsmedel,
anför motionärerna.
I en motion som väckts med anledning av forskningspropositionen -
2004/05:Ub9 (fp) - föreslås också ett tillkännagivande om ESS. Regeringen
bör verka för att den planerade ESS-anläggningen, som utgör en av världens
mest kraftfulla neutronkällor, får starkt stöd och direkt finansiering från EU.
Motionärerna anser att detta är ett exempel på den typ av större vetenskapliga
satsningar som lämpar sig för EU-nivån. Även i denna motion erinras om det
arbete som har inletts för att ESS skall placeras i Öresundsregionen och det
stöd som finns för en placering av ESS i Lund. Det är viktigt med ett brett
nationellt stöd, och riksdagen bör därför, enligt motionärerna, uttala att rege
ingen aktivt skall arbeta för att placeringen av ESS skall ske i Sverige och
Lund.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog våren 2004 motioner om en lokalisering av ESS till Lund,
liknande de här aktuella (bet. 2003/04:NU10). Näringsutskottet redovisade
arbetsläget och hänvisade till att frågan lämpligen borde behandlas i anslut-
ning till riksdagens ställningstagande till den nu aktuella forskningspolitiska
propositionen.
I budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 16) lämnades en
redovisning av arbetsläget hösten 2004. Där sades (s. 250) följande beträffan-
de uppdraget för den av regeringen tillsatta förhandlaren för ESS (f.d. statsrå
det Allan Larsson):
ESS-Council inbjöd 2001-2002 de europeiska länderna att ange förslag om
värdskap för en stor europeisk neutronforskningsanläggning, ESS. En sam-
manslutning av nordiska forskare har lämnat ett förslag att placera ESS i
Lund. Förutom detta finns även förslag från Tyskland och Storbritannien att
vara värd för ESS. Ytterligare några länder kan vara intresserade av att ge bud
på att vara värdnation för ESS. Med anledning av det nordiska förslaget att
vara värd för ESS med en placering i Lund, beslöt regeringen vid sammanträ-
de den 8 juli 2004 att undersöka möjligheterna till en eventuell placering av
ESS i Sverige genom att utse en särskild förhandlare. I förhandlarens uppdrag
ingår att klargöra intresset för ESS i forskarsamhället, näringslivet, i andra
europeiska länder och hos EG-kommissionen. Dessutom skall förhandlaren
analysera de långsiktiga tillväxteffekterna för samhället, undersöka möjliga
regionala, nordiska och europeiska finansiärers intresse för medverkan i byg-
gandet av ett ESS i Sverige.
Vid sidan av uppdraget att klargöra intresset från forskarsamhället och när-
ingslivet samt analysera de långsiktiga tillväxteffekterna för samhället skall
utredaren, med utgångspunkt i denna analys, studera vilka möjligheterna är
för näringslivets finansiella medverkan. Förhandlaren skall även undersöka
möjliga regionala, nordiska och europeiska finansiärers intresse för medver-
kan. Andra europeiska länders och EG-kommissionens inställning skall också
klargöras. Vetenskapsrådet skall bistå förhandlaren i vetenskapliga bedöm-
ningar av projektet och i initiala kontakter med näringslivet. Vidare bör be-
rörda svenska ambassader bistå i förhandlingsuppdraget. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 juli 2005. Regeringen kommer senare att ta ställning
till frågan om ett eventuellt svenskt värdskap. I detta ingår en bedömning av
intresset, kostnadsberäkningar och finansieringsmöjligheter samt möjligheter-
na till utländsk medfinansiering av projektet.
Förhandlaren Allan Larsson har, enligt uppgift från Utbildningsdeparte-
mentet, i sitt hittillsvarande arbete genomfört diskussioner med de nordiska
länderna, Baltikum, Polen och Tyskland. Han har även diskuterat med Nor-
diska investeringsbanken och med EG-kommissionen om deras möjligheter
att delta i investeringen. Hur dessa diskussioner utfallit saknar Utbildningsde
partementet uppgift om, men det påpekas att kommissionen generellt betalar
maximalt 10 % av budgeten. Detta har dock sagts i samband med mindre
projekt, och hur kommissionen ställer sig till en så stor investering som ESS
finns ingen uppgift om.
ESS finns inte omnämnt i forskningspropositionen. Neutronfaciliteter be-
rörs dock i propositionen i avsnitt 6.2 om forskningsinfrastruktur (s. 99). Där
sägs att staten, via Vetenskapsrådet, finansierar svenskt deltagande vid spalla
tionskällan ISIS i England och vid kärnreaktorn ILL i Grenoble. Vetenskaps-
rådet bedömer att det finns ett behov av att långsiktigt öka det svenska enga-
gemanget vid dessa neutronfaciliteter. Myndigheten avser med hänvisning till
detta behov att utarbeta en långsiktig plan för svensk användning av neutron-
spridningsteknik. Den brittiska regeringen ämnar, enligt Utbildningsdeparte-
mentet, bygga ut ISIS till högre effekt. Dess storlek blir ca 20-25 % av ett
ESS.
Näringsutskottets ställningstagande
Den planerade ESS-anläggningen bedöms bli en viktig del i Europas infra-
struktur för forskning och teknisk utveckling inom flera strategiskt betydelse-
fulla områden. Mot denna bakgrund vore det av värde om Sverige skulle stå
som värdland för anläggningen.
Som redovisats har regeringen tillkallat en särskild förhandlare, f.d. stats-
rådet Allan Larsson, med uppdrag att undersöka möjligheterna att eventuellt
placera ESS i Sverige. Uppdraget skall redovisas den 1 juli 2005. Med hän-
visning härtill kan näringsutskottet inte se någon anledning för riksdagen att
nu uttala sig i frågan. Utbildningsutskottet bör alltså avstyrka de tre här akt
ella motionerna i berörda delar.
När det gäller lokalisering till Lund, som förordas i motionerna, vill när-
ingsutskottet erinra om vad utskottet anförde våren 2004, då likartade mo-
tionsyrkanden behandlades. Näringsutskottet framhöll då (bet. 2003/04:
NU10) att olika positiva nyttoeffekter vid en helhetsbedömning måste vägas
mot t.ex. värdet av att bevara natur- och kulturmiljön i Lunds omgivningar.
Vidare måste olika risker beaktas, som exempelvis hanteringen av miljöfarligt
avfall samt att eleffektbalansen i södra Sverige kan påverkas negativt.
Nanoteknisk forskning
Motionen
I motion 2004/05:N282 (kd) från allmänna motionstiden begärs två tillkänna-
givanden rörande nanoteknik, nämligen om en nationell satsning på nanotek-
nisk forskning och utveckling med målet att Sverige skall vara ledande inom
området och om att ett nordiskt nanocentrum bör startas i Sverige. Studien
Teknisk framsyn år 2000 pekade ut nanotekniken som ett viktigt och strate-
giskt forskningsområde, men Sverige har ännu inte gjort någon samlad sats-
ning på nanoforskning, säger motionären. Hon hänvisar vidare till att Fram-
tidsgruppen för svensk industri, ledd av verkställande direktör Carl Bennett
och förbundsordförande Göran Johnsson, i maj 2002 föreslog en satsning på
ytterligare 55 miljoner kronor per år för att förstärka svensk nanoforskning
med tonvikt på Lund-Malmö-regionen. Sommaren 2002 startades en verk-
samhet, Pronano, av Lunds universitet, med syfte att koppla samman svensk
industri med nanoteknisk forskning, säger motionären. Pronano har t.o.m. år
2004 finansierats av Region Skåne och Malmö stad, varefter finansieringen är
oklar. Att inrätta ett nationellt forskningsinstitut för nanoteknik med starka
kopplingar till svenska universitet och högskolor och med goda resurser att
hjälpa svensk industri skulle innebära en satsning på framtiden, så att Sverige
kan vara spjutspets när den nya industriella revolutionen kommer, anför mo-
tionären.
Vissa kompletterande uppgifter
I propositionen finns under avsnittet om ett av de prioriterade områdena,
teknisk forskning, ett särskilt avsnitt om materialteknik och nanovetenskap (s.
78). Där sägs bl.a. att det inom materialvetenskapen pågår en utveckling mot
studier av mindre strukturer med inriktning på mikro- och nanoskalan. Nano-
vetenskap och nanoteknik har en stor industriell potential inom bl.a. material-
industrin och elektronikindustrin. Dessa industrier är omfattande i Sverige
och behovet av kompetens inom nanoområdet, inklusive kunskap om eventu-
ella risker med tekniken, är därmed stort. Flera högkvalitativa forskningspro-
gram inom materialområdet har börjat riktas mot nanovetenskap, sägs det i
propositionen. Området nanovetenskap finansieras för närvarande med ca
50 miljoner kronor per år från Vetenskapsrådet och olika stiftelser. Det finns
ingen sammanhållen bild av forskningen inom nanovetenskap i Sverige,
konstaterar regeringen. Övergripande uppgifter om näringslivets ekonomiska
engagemang och FoU-insatser inom nanoområdet är också knapphändiga,
vilket kan tala för behovet av en kartläggning av området. Enligt uppgift från
Näringsdepartementet är något beslut om en sådan kartläggning ännu inte
fattat. I sammanhanget kan nämnas att Ingenjörsvetenskapsakademien har
initierat ett projekt som syftar till bl.a. att utveckla en s.k. nanostrategi.
Nanovetenskap och nanoteknik är av strategisk vikt på längre sikt, heter
det vidare i propositionen. Området är horisontellt eftersom det kan genomsy-
ra i stort sett alla tekniksektorer, föra samman olika vetenskapsområden och
bygga på ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt. Materialvetenskapens ut-
veckling mot nanovetenskap tillsammans med tillverkning i nanoskala är
grunden för potentiella tillämpningar av nanovetenskapen inom en mängd
områden, t.ex. informationsteknik, medicin, energi och miljö. Svensk nano-
forskning hävdar sig väl vid en internationell jämförelse. Starka forskargrup-
per finns inom samtliga de områden som nanovetenskapen kan delas in i -
material, elektronik, bioteknik, mekanik och verktyg. EG-kommissionen
konstaterar också i en rapport att Sverige har en infrastruktur och vetenskap-
lig position som möjliggör vetenskapliga applikationer inom nanoområdet.
Det är emellertid viktigt att satsningar genomförs som också möjliggör att
kommersiella produkter kan utvecklas, sägs det i propositionen.
EG-kommissionen framhöll i maj 2004 (i meddelandet Towards a Europe-
an Strategy for Nanotechnology) vikten av att stärka nanovetenskap och
nanoteknik. Områden som behandlades i meddelandet är bl.a. förbättrat stöd
till forskning och innovation, inriktningen av stödet samt förbättrade villkor
för privata forskningsinvesteringar. Konkurrenskraftsrådet har i allt väsentlig
ställt sig bakom innehållet i meddelandet, bl.a. välkomnades kommissionens
initiativ att under första kvartalet 2005 utarbeta en handlingsplan för nanotek
nik. Kommissionen har dock ännu inte presenterat någon sådan handlings-
plan, men kommer, enligt uppgift från Näringsdepartementet, förmodligen att
göra det senare under våren 2005. Kommissionen har vidare föreslagit två
teknikplattformar med nanoinriktning, nämligen nanoelektronik (European
Nanoelectronics Initiative Advisory Group) och nanomedicin (European
Nanomedicine Technology Platform Nanobiotechnologies for Medical Appli-
cations). Området är också prioriterat inom ramen för EU:s pågående sjätte
ramprogram för forskning där 1,3 miljarder euro har avsatts för åren 2002-
2006.
Näringsutskottets ställningstagande
Nanoteknik har ett stort potentiellt tillämpningsområde, inom t.ex. informa-
tionsteknik, medicin, energi och miljö. Den svenska nanoforskningen ligger
väl framme internationellt sett. Det finns starka forskargrupper inom de be-
rörda områdena - material, elektronik, bioteknik, mekanik och verktyg. När-
ingsutskottet delar de synpunkter som förs fram i motion 2004/05:N282 (kd)
om att det är angeläget med satsningar på nanoteknik, bl.a. för att ta till var
de möjligheter till kommersialisering av forskningsresultat och industriell
utveckling som finns på området.
Som redovisats uppmärksammas i propositionen området materialteknik
och nanovetenskap som ett strategiskt område inom ramen för det prioriterade
området teknisk forskning. Med hänvisning till detta anser näringsutskottet att
det inte finns anledning för riksdagen att nu göra ett särskilt uttalande om
nanoteknisk forskning. Motionen bör alltså avstyrkas av utbildningsutskottet.
Medicinsk-teknisk forskning
Motionen
I motion 2004/05:N241 (fp) från allmänna motionstiden begärs ett tillkänna-
givande om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum fö
svensk medicinsk-teknisk forskning. I motionen erinras om Astra Zenecas
betydelse för tillväxten och för välfärden. Den medicinsk-tekniska industrin
utgör en viktig grund för det svenska välståndet - det skapas arbetstillfällen
och forskning för miljarder kronor, framhåller motionärerna. De påpekar att
Sveriges välfärd kommer att påverkas negativt utan fortsatt tillväxt, grundad
på goda forsknings- och produktionsförutsättningar i bl.a. Södertäljeregionen.
Vissa kompletterande uppgifter
I propositionen finns under avsnittet om ett av de prioriterade områdena,
teknisk forskning, ett särskilt avsnitt om biovetenskap och bioteknik (s. 79).
Där sägs bl.a. att det finns en stor potential för tillväxt inom bioteknikområ-
det, vilket lyfts fram i forskningsstrategierna. Det gäller dels avknoppningar
från etablerade företag och från offentliga forskningsmiljöer, dels etablerade
företags expansion. En stor drivkraft för tillväxt inom läkemedelsområdet i
framtiden är de landvinningar som för närvarande görs inom molekylärmedi-
cinsk forskning, sägs det. En viktig utvecklingspotential för Sverige ligger i
att ta fram teknik, metoder och verktyg inom biotekniken där teknikkunnande
kopplas till en tillämpning i samverkan med de forskare som skall använda de
nya verktygen, framhåller regeringen.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet delar den bedömning som görs i motion 2004/05:N241 (fp)
avseende vikten av den medicinsk-tekniska forskningen. Denna typ av forsk-
ning lyfts också fram i propositionen under avsnittet om det prioriterade om-
rådet teknisk forskning. Där sägs bl.a. att det finns en stor potential för til
inom bioteknikområdet - det gäller dels avknoppningar från etablerade före-
tag och från offentliga forskningsmiljöer, dels etablerade företags expansion.
Något skäl för riksdagen att genom ett tillkännagivande särskilt lyfta fram
Södertäljes förutsättningar på det medicinsk-tekniska området - vilket före-
slås i motionen - kan näringsutskottet dock inte se. Utbildningsutskottet bör
således avstyrka motionen i berörd del.
Träforskning
Motionen
Forskning kring trä och träanvändning bör prioriteras, anförs det i motion
2004/05:MJ504 (kd) från allmänna motionstiden. Vetenskapsrådet har stor
betydelse för svensk forskning, varför det är viktigt att rådet harmoniserar de
grundläggande forskningen och tillämpade innovationer, säger motionärerna.
De anser att industriforskningsinstitutens statliga grundfinansiering är en
förutsättning för långsiktig forskningsverksamhet där näringen tillskjuter
huvuddelen av medlen. Regeringen måste tillse att utrymmet för den skogliga
forskningen inte krymper, kräver motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
I propositionen finns i avsnitt 9.12 ett särskilt avsnitt om skogsforskning och
skogsindustriell forskning (s. 228), som näringsutskottet tidigare redovisat
delar av i avsnittet om forskning till stöd för andra politikområden. Där sägs
bl.a. att det för att upprätthålla den svenska skogsnäringens konkurrenskraft
krävs god kunskapsförsörjning och gott innovationsklimat. Sverige har en god
ställning inom skogsforskning och skogsindustriell forskning. Det nationella
skogs- och skogsindustriella klustret och innovationssystemet används ofta
som exempel på system som har lett till en rad framgångsrika, internationellt
konkurrenskraftiga företag genom hela förädlings- och leverantörskedjan.
Grundläggande skogsindustriell forskning bedrivs huvudsakligen vid tekniska
universitet och högskolor. Skogsnäringen har dessutom egen forskning och
finansierar tillsammans med staten forskning vid branschforskningsinstitut
med inriktning mot skogsbruk - Skogsbrukets forskningsinstitut (SkogForsk),
institut med inriktning mot träbearbetningsindustri - SP-Trätek, bildat efter
sammanslagning av Institutet för träteknisk forskning (Trätek) och Sveriges
Provningsinstitut (SP), samt institut med inriktning mot pappers- och massa-
industrin - STFI-Packforsk, bildat efter sammanslagning av Skogsindustrins
tekniska forskningsinstitut (STFI) och Institutet för förpackning och distribu-
tion (Packforsk).
Regeringen har på riksdagens uppmaning (bet. 2001/02:NU12) utsett en
särskild förhandlare, ställföreträdande generaldirektör Fredrik von Platen, att
utarbeta en strategi för att främja träanvändningen i byggandet. Arbetet pre-
senterades våren 2004 i departementspromemorian Mer trä i byggandet, un-
derlag för en nationell strategi att främja användning av trä i byggande (Ds
2004:1). För att utveckla Sverige till en ledande nation inom området träbyg-
gande föreslås i strategin ett åtgärdsprogram för forskning inriktat mot ut-
veckling av träbyggsystem och trä i samverkan med andra material. Strategin
inriktas på områden där trä har stor innovationspotential, framför allt i störr
och högre byggnadsverk och där forskning kom i gång på allvar först när
byggreglerna ändrades år 1995. Träbyggande är att betrakta som en industriell
produktionsprocess och faller därför delvis under insatsområdet Trämanufak-
tur som Vinnova utarbetat en strategi för, Nya material och produkter från
förnybara råvaror (Vinnova rapport 2004:01).
Bland åtgärderna i strategin föreslogs att regeringen skulle utse en ordfö-
rande för den grupp av intressenter som skall genomföra strategin. I oktober
2004 utsåg regeringen riksdagsledamoten Kenth Högström (s) till ordförande
för samordningen av träbyggnadsstrategin med uppdraget att verka för att
åtgärdsförslagen i strategin genomförs. I arbetet skall berörda företrädare frå
skogsnäringen, byggsektorn och myndigheter delta. Ordföranden skall sam-
verka med en bred krets av företrädare med intresse i byggfrågor och tillse att
åtgärderna i linje med strategin och utifrån objektiva grunder främjar utveck-
lingen inom byggsektorn vad gäller utbudet av fler och bättre långsiktigt
hållbara alternativ. Ordföranden skall, enligt regeringsbeslutet, beakta det
konkurrensrättsliga regelverket och verka för en förbättrad konkurrens på
området. Vidare skall han söka samverkan med den särskilde byggsamordna-
re som fått i uppdrag att bygga upp och samordna ett utvecklingsprogram för
bygg-, fastighets- och anläggningssektorn (dir. 2004:138). Ordföranden skall
årligen rapportera till regeringen hur det övergripande arbetet med strategin
går, och uppdraget skall avslutas med en redogörelse för vad som uppnåtts
senast den 31 december 2006.
Näringsutskottets ställningstagande
Skogsindustrin har en stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sve-
rige och svarar för en betydande del av det svenska exportnettot. I de delar av
landet där skogsindustrin är etablerad spelar den en väsentlig roll för syssel-
sättningen på de berörda orterna.
I den här aktuella motionen, 2004/05:MJ504 (kd), betonas vikten av forsk-
ning kring trä och träanvändning. Näringsutskottet har vid återkommande
tillfällen - i anslutning till behandlingen av motioner rörande skogs- och
träindustrin - betonat att det, för att skogsindustrin även framöver skall kunn
bidra till att upprätthålla välståndet, är viktigt att konkurrenskraften inom
denna industri kan utvecklas. En viktig faktor är härvid insatser avseende
forskning och utveckling. I propositionen redovisas, som nämnts, vilka insat-
ser som görs när det gäller skogsforskning och skogsindustriell forskning. Det
rör sig om forskning vid tekniska universitet och högskolor samt vid industri-
forskningsinstitut. Något behov av ett riksdagsuttalande i frågan kan närings-
utskottet, med hänvisning härtill, inte se. Utbildningsutskottet bör alltså av-
styrka den nyssnämnda motionen i berörd del.
Forskning om energetiska material
Motionen
Det bör utvecklas ett industriforskningsinstitut för s.k. energetiska material,
anförs det i 2004/05:N234 (s) från allmänna motionstiden. (Med energetiska
material avses produkter som kan sönderfalla utan hjälp av luftens syre, men
även andra energirika produkter.) Sverige besitter en internationellt erkänd
hög kompetensnivå inom området energetiska material, säger motionären.
Han anser att forskning och utveckling i fråga om avveckling av explosiva
varor är en förutsättning för att Sveriges ledande position inom denna indu-
strisektor skall kunna bevaras och vidareutvecklas. Det är nödvändigt att det
utvecklas processer och metoder för avveckling på ett säkert och ekologiskt
hållbart sätt, anför motionären. Därför menar han att ett FoU-centrum behöver
byggas upp. Det finns redan utvecklad verksamhet vid Vingåkersverken, och
till denna verksamhet knyts i allt högre grad forskning, framhåller motionä-
ren. Han hänvisar till att det i Mälardalsområdet finns många universitet,
högskolor och forskningsinstitut som kan samverka kring nyttjandet av de
resurser som finns på Vingåkersverken för tillämpad forskning och utveckling
inom området.
Näringsutskottets ställningstagande
Enligt näringsutskottets bedömning finns det inte anledning för riksdagen att
ta något initiativ när det gäller inrättandet av ett industriforskningsinstitut
rörande s.k. energetiska material - vilket föreslås i motion 2004/05:N234 (s).
Den berörda industrisektorn har, på motsvarande sätt som gäller för andra
industrisektorer, möjlighet att söka ta del av den verksamhet som Vinnova
och industriforskningsinstituten bedriver. Det kan vidare noteras att det finns
en ideell förening, Kompetenscentrum för energetiska material (KCEM) med
säte i Karlskoga, med uppgift att främja och stödja utbildning och forskning
på området energetiska material.
Med hänvisning till det anförda anser näringsutskottet att utbildningsut-
skottet bör avstyrka den nämnda motionen.
Forskning om inköp
Motionen
Ett tillkännagivande om behovet av forskning inom området inköp, föreslås i
motion 2004/05:N318 (s) från allmänna motionstiden. Sverige är ett mycket
utrikeshandelsberoende land, konstaterar motionären. Utbildning och forsk-
ning inom handelsområdet har varit högt prioriterade, men hittills har resur-
serna främst koncentrerats på dem som skall sälja svenska produkter, medan
inköpssidan har varit eftersatt, säger motionären. Hon framhåller att de svens-
ka exportprodukterna innehåller en ökande andel importerade delar och att
den offentliga sektorn också använder mer produkter som är importerade. För
framför allt små och medelstora företag behövs mer utbildning och forskning
kring hur inköp kan optimeras för att bibehålla svensk konkurrenskraft, anser
motionären. Hon säger att det för närvarande i princip inte bedrivs någon
forskning inom inköpsområdet, vare sig för privat eller offentlig upphandling.
Vissa kompletterande uppgifter
Den typ av forskning som efterfrågas i motionen kan inrymmas t.ex. i konkur-
rensforskning (prop. s. 233) och entreprenörskapsforskning (prop. s. 234) som
omnämns i propositionens avsnitt 9 och där det redovisas insatser på olika
områden. Det kan också förekomma forskning inom områdena företagseko-
nomi och nationalekonomi som kan beröra den typ av frågeställningar som
tas upp i motionen.
Näringsutskottets ställningstagande
Den fråga som tas upp i motion 2004/05:N318 (s) och som rör optimering av
inköp kan ha stor betydelse för berörda små och medelstora företags konkur-
renskraft. Forskning avseende inköpsområdet kan, som nyss redovisats, be-
drivas inom befintliga forskningsdiscipliner. Något behov av ett särskilt riks-
dagsuttalande i frågan kan näringsutskottet inte se, varför utbildningsutskotte
bör avstyrka motionen.
Stockholm den 28 april 2005
På näringsutskottets vägnar
Marie Granlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s), Per Bill
(m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp),
Berit Högman (s), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löf-
gren (m), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lars Johansson (s),
Nyamko Sabuni (fp), Håkan Larsson (c), Ann-Kristine Johansson (s) och Lars
Lindén (kd).
Avvikande mening
Allmänt om forskning och behovsmotiverad forskning
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Anne-Marie Pålsson (m),
Nyamko Sabuni (fp), Håkan Larsson (c) och Lars Lindén (c).
Vi anser - i likhet med vad som anförs i motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c)
- att det behövs en forskningspolitik som medverkar till att ge Sverige en
möjlighet att bli en långsiktigt framstående aktör i det snabbt framväxande,
globala kunskapssamhället. Det fordras starka, självständiga universitet och
en mångfald av forskningsfinansiärer. Det krävs också ett företagsklimat som
gör att Sverige kan behålla de stora företagens forskning i landet, locka hit
andra företag och göra det möjligt för en ny generation av små och medelsto-
ra företag att etableras och tillväxa. Att utveckla och behålla attraktiv före-
tagsforskning är en viktig del av en nationell forskningsstrategi. Kunskaps-
kluster i världsklass som redan finns eller är på väg att etableras behöver
stimuleras. Forskare och forskningsfinansiärer runt om i världen skall se
Sverige som ett lockande land att forska och investera i. Det måste finnas
utrymme för fri, långsiktig forskning - annars kommer även den mer behovs-
inriktade forskningen att utarmas. Eftersom vi ser forskningspolitiken som en
helhet kommer vi i det följande - när det gäller de mål som vi anser bör gälla
för forskningspolitiken och de åtgärder som bör vidtas för att uppnå dessa mål
- in på områden som ligger utanför näringsutskottets beredningsområde.
Vi vill främja den fria forskningen och forskningsutförarnas självbestäm-
manderätt och anser att följande mål bör gälla för forskningspolitiken:
- att garantera förutsättningarna för forskningsmiljö i världsklass,
- att garantera forskningens frihet,
- att skapa förutsättningar för utveckling och bibehållande av starka och
självständiga forskningsinstitutioner,
- att fokusera på grundforskning, forskarutbildning och postdoktoral verk-
samhet,
- att satsa extra på de allra mest framstående forskarna och forskarlagen,
- att staten tar ansvar för forskning och utveckling av omedelbar betydelse
för den egna verksamheten,
- att ge goda förutsättningar för internationellt forskningssamarbete.
Vi vill uppnå dessa mål genom följande åtgärder under åren 2006-2010:
- förstärkning av den högre utbildningen och forskningen, både genom re-
former som främjar frihet och mångfald och genom resurser som gör det
möjligt att utveckla utbildningens och forskningens kvalitet,
- ökning av forskningsanslagen med 2 miljarder kronor, utöver regering-
ens förslag, under den kommande femårsperioden, i syfte att förstärka den
fria forskningen, finansieringen av doktorander och insatserna på för Sverige
framgångsrika och vitala områden,
- utveckling av ett nationellt institut för hälsa och medicin för att kraftsam-
la kring strategiska områden, såsom t.ex. bioteknik med medicinsk inriktning,
bioinformatik, klinisk forskning och IT inom hälso- och sjukvården,
- avpolitisering av universitetsstyrelserna och minskning av det icke-
akademiska beslutsfattandet för att öka forskarnas och lärarnas frihet att själ
va råda över verksamheten,
- fördelning av de direkta anslagen till lärosätena, de s.k. fakultetsansla-
gen, enligt ett transparent och förutsägbart system som premierar kvalitet och
utveckling av forskningsmiljöerna,
- ökning av de direkta anslagen till lärosätena för att möjliggöra fler dok-
torandtjänster och postdoktorala tjänster och förbättrade villkor för forskarna
- inrättande av fler doktorandtjänster och postdoktorala tjänster för att
skapa bättre villkor för unga forskare,
- tillsättande av en oberoende utvärdering av organisationen för forsk-
ningsfinansiering för att utreda i vilken grad denna typ av organisation bidrar
till att stärka svensk forskning och utveckling,
- långsiktiga satsningar som ger utrymme och ökade drivkrafter för kom-
mersialisering av forskningsresultat, eftersom den tillämpade forskningen
utgör en viktig länk mellan vetenskaplig grundforskning och utvecklingen av
kommersiella produkter,
- tillskapande av lämpliga nätverk för utveckling av forskarskolor och
kunskapskluster, vilka bör handhas av universiteten och högskolorna själva.
När forsknings- och utvecklingsinsatser mäts som andel av BNP ligger Sveri-
ge sedan flera år i topp. Det bör dock noteras att detta huvudsakligen beror på
stora insatser inom näringslivet och försvaret. Den svenska industrin står för
en betydande del av FoU-investeringarna; i förhållande till folkmängden är
den svenska industrins satsningar i nivå med den amerikanska och den
schweiziska. FoU-insatserna är emellertid koncentrerade till ett fåtal stora
företag och utgörs till övervägande del av utvecklingsarbete. De tio största
företagen i landet svarar för omkring hälften av företagssektorns totala FoU-
utgifter.
Företagens insatser har lett till stora framgångar, inte minst inom tillämpad
forskning på strategiskt viktiga områden. Företagen är dock känsliga för flera
faktorer utanför ramen för utbildningspolitiken och forskningspolitiken - det
ekonomiska klimatet, de allmänna villkoren för företagande och tillgången på
utbildad arbetskraft. Om dessa villkor inte är attraktiva är det risk att föret
flyttar utomlands. Också det förhållandet att huvudkontor flyttar utomlands
utgör en risk, eftersom forsknings- och utvecklingsarbete ofta följer huvud-
kontorens placering.
Vad Sverige behöver är inte en engångsinsats för att klara ett generations-
skifte, som antyds i forskningspropositionen, utan en nationell strategi för at
skapa en attraktiv miljö för högre utbildning och forskning. Sverige behöver
en forskningspolitik som medverkar till att ge landet en reell möjlighet att bl
en framstående aktör på den globala kunskapsarenan. Forskningspropositio-
nen liknar mer ett utvidgat pressmeddelande och innehåller främst en be-
skrivning av hur regeringen avser att fördela tillgängliga resurser. Den är
därmed inte en forskningspolitisk proposition i vanlig mening. Den innehåller
ingen systematisk genomgång av principer och mål vad avser statens roll i
fråga om forskning och utvecklingsarbete. I stället upprepas de olika, ofta
otydliga målen och prioriteringarna som tidigare angivits. Det finns inte helle
någon tydlig forskningspolitisk inriktning. Propositionen innehåller inga
förslag om nya forskningsresurser utöver de som redan aviserats. Regeringen
redovisar inte heller någon utvärdering av vad som uppnåtts som ett resultat
av den föregående forskningspolitiska propositionen.
Vi anser att det krävs ett bättre beslutsunderlag för svensk forskningspoli-
tik. Vi menar att Sverige behöver återgå till den princip som tidigare var
självfallen, nämligen att de politiska organen endast skall göra övergripande,
värderingsgrundade bedömningar, medan universitet, högskolor och forsk-
ningsfinansierande myndigheter skall svara för vetenskapliga och professio-
nella bedömningar och den närmare uppläggningen av verksamheten. Det
behövs också ett bättre beslutsunderlag för hur de statliga resurserna till
forskning skall fördelas för att uppnå balans mellan fasta och rörliga resurser
dvs. mellan direkta anslag till universitet och högskolor å ena sidan och resur
serna via forskningsråden och Vinnova å den andra.
Om man skall kunna tala om en reell satsning på forskning för utveckling,
tillväxt och "ett bättre liv", måste anslagen till forskningen höjas betydligt
mer än vad regeringen föreslår. Utöver regeringens totala ökning av fakultets-
anslagen med 520 miljoner kronor bör därför till dessa anslag avsättas ytterli-
gare 200 miljoner kronor år 2006, 300 miljoner kronor år 2007, 400 miljoner
kronor år 2008, 500 miljoner kronor år 2009 och 600 miljoner kronor år 2010.
Totalt innebär detta ytterligare 2 miljarder kronor till forskning, utöver rege
ingens satsning.
När det gäller de områden som i propositionen föreslås vara prioriterade
områden vill vi framhålla att framstående forskning inom medicin och teknik
är en viktig grund för Sveriges framtidsmöjligheter. Vi stöder därför, i likhet
med vad som görs i motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c), att dessa områden
skall vara prioriterade.
I den nyssnämnda motionen berörs också vad som sägs i propositionen om
att sammanlagt 150 miljoner kronor skall anvisas Vetenskapsrådet, FAS,
Formas och Vinnova under åren 2006-2008, varav 50 miljoner kronor till
Vinnova för att öka antalet meriteringsanställningar. Detta är en åtgärd i rätt
riktning men otillräcklig. Vi anser att det behöver skapas fler möjligheter för
nydisputerade forskare - s.k. postdoktorala tjänster - förutom de nuvarande
forskarassistenttjänsterna och biträdande lektorstjänsterna. För dem som har
disputerat är genomsnittstiden sju år innan en fast anställning blir aktuell.
Enligt tillgänglig statistik drabbas särskilt kvinnliga forskare av de otrygga
anställningsvillkoren.
I propositionen förordas vidare en ökning av anslagen till forskning i små
och medelstora företag och till FoU-program i samverkan med näringslivet,
med sammanlagt 130 miljoner under fyraårsperioden 2005-2008, medel som
skall fördelas av Vinnova. Vi stöder denna satsning - men det är inte tillräck-
ligt. För att stärka forskningens roll för företag och tillväxt krävs ytterliga
insatser för att åstadkomma en ökad kommersialisering av forskningsresultat.
En åtgärd som föreslås i bl.a. motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) och som vi
tillstyrker är att staten skall gynna de högskolor och universitet som erbjuder
sina forskare belöningar för sådan kommersialisering. Vi föreslår att det skall
införas ett belöningssystem genom s.k. vinstdelningspaket, i vilka forskaren
erbjuds royalty, delägarskap eller optioner i ett eller flera företag. Universi
och högskolor som knoppar av framgångsrika företag bör vidare få högre
anslag till sin forskningsverksamhet. Universiteten och högskolorna bör också
få en s.k. vinstandel. I några motioner från allmänna motionstiden - motio-
nerna 2004/05:N413 (fp), 2004/05:N241 (fp) och 2004/05:N393 (kd) - föror-
das likartade åtgärder för att öka kommersialiseringen av forskningsresultat.
Sammantaget bör riksdagen genom ett
tillkännagivande anmoda regeringen att
återkomma till riksdagen med förslag till
åtgärder i enlighet med vad som förordas i
motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) på de
områden som rör näringsutskottets
beredningsområde och som tagits upp här.
Med hänvisning härtill anser vi att
utbildningsutskottet bör tillstyrka den
nyssnämnda motionen i aktuella delar.
Motionerna 2004/05:N413 (fp),
2004/05:N241 (fp) och 2004/05:N393 (kd)
blir därmed också tillgodosedda och bör
tillstyrkas av utbildningsutskottet i berörda
delar. Övriga motionsyrkanden som är
aktuella i detta sammanhang - i motionerna
2004/05:Ub8 (fp), 2004/05:N284 (kd),
2004/05:N285 (kd) och 2004/05:N300 (v) -
bör avstyrkas av utbildningsutskottet.
Särskilt yttrande
Allmänt om forskning och behovsmotiverad forskning
av Lennart Beijer (v).
Jag vill något beröra en fråga som tas upp i motion 2004/05:N300 (v) och
som rör industriforskningen i allmänhet och avrapporteringen av det in-
novationspolitiska arbetet i synnerhet. Motionen har - som framgår av
näringsutskottets ställningstagande - i hög grad tillgodosetts. Jag anser
dock att det skulle vara värdefullt om regeringen vid återkommande till-
fällen, t.ex. en gång per år, på lämpligt sätt och i lämpligt sammanhang
till riksdagen återkom med en redovisning över det innovationspolitiska
arbetet. En sådan redovisning skulle öka insikten om och sätta fokus på
arbetets vikt för Sveriges framtida välstånd. Detta är nödvändigt om de
ansatser som nu görs på industriforskningens område skall bli bestående.
Bilaga
Förteckning över motionsyrkanden som
överlämnas till utbildningsutskottet
2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c)
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillskapa ett nytt institut för verkstadsteknisk forskning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förlägga det nya institutet för verkstadsteknisk forskning till
Jönköping.
2004/05:Ub439 av Marianne Carlström m.fl. (s)
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att aktivt stödja forskning och utveckling för industriell produktion
i Västsverige.
2004/05:MJ504 av Björn von der Esch m.fl. (kd)
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att prioritera forskningen kring trä och träanvändning.
2004/05:N234 av Fredrik Olovsson (s)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om industriforskningsinstitut och energetiska material.
2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp)
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum för
svensk medicinteknisk forskning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum för
fordonsmässig produktion, forskning och utveckling.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskningen.
2004/05:N278 av Bo Bernhardsson m.fl. (s)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om lokalisering av ESS-anläggningen till Lund och Sverige.
2004/05:N282 av Maria Larsson (kd)
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en nationell satsning på nanoteknologisk forskning och utveckling
med målet att Sverige skall vara ledande inom området.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att starta ett nordiskt nanocentrum i Sverige.
2004/05:N284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd)
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Vinnova möjligheter att bättre stödja goda idéer, vilket bör
ge resultat i form av ökad industriell tillväxt.
2004/05:N285 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att Vinnovas verksamhet och resursbehov bör beaktas.
2004/05:N300 av Lennart Beijer m.fl. (v)
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheten till finansiering av Ireco.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om uppföljningar och rapporter.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om långsiktiga strategiska forskningsprogram.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utgifterna för forskning och utveckling (FoU) och offentliga upp-
drag.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om långsiktig uppbyggnad i likhet med de övriga nordiska länderna.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en årlig avrapportering av det innovationspolitiska arbetet.
2004/05:N318 av Christina Axelsson (s)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av forskning inom området inköp.
2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd)
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskning, utveckling och innovationer.
2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c)
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen på ett tydligt sätt engagerar sig i arbetet för att få
ESS till Lund.
2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp)
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en offensiv forskningspolitik för fler företag.
2004/05:N418 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, v, kd, c)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en satsning på projektet Produktion i Väst.
2004/05:N419 av Monica Green m.fl. (s)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om behovet av att aktivt stödja en fortsatt utveckling av "Produktion i
Väst".
Bilaga 4
Bostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU4y
Elanders Gotab, Stockholm 2005
Medel till Rymdstyrelsen för rymdforskning. Detta anslag är 156,3 miljoner kron
2005.
Tillfällig förstärkning med 45 miljoner kronor år 2006 och 15 miljoner kronor å
Förstärkning av anslaget till Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) med 5 miljoner
en tillfällig förstärkning med 10 miljoner kronor för vardera åren 2006 och 200
anslag år 2005 är 40,7 miljoner kronor.
Förstärkning av anslaget till Sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs un
Nuvarande anslag år 2005 är 6,4 miljoner kronor.
Dessutom ges tillfälliga anslag till holdingbolag och SLBA.
Exklusive tillfälliga förstärkningar.
2004/05:UbU15 SAMMANFATTNING
2004/05:UbU15
2
2
1
2004/05:UbU15 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT
2004/05:UbU15
6
11
2004/05:UbU15
3
2004/05:UbU15 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2004/05:UbU15
10
12
2004/05:UbU15
8
2004/05:UbU15 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
2004/05:UbU15
48
64
2004/05:UbU15
11
2004/05:UbU15 RESERVATIONER
2004/05:UbU15
60
83
2004/05:UbU15
50
2004/05:UbU15 RESERVATIONER
2004/05:UbU15
66
86
2004/05:UbU15
62
2004/05:UbU15 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
BILAGA 1 2004/05:UbU15
70
98
2004/05:UbU15
64
2004/05:UbU15 BILAGA 2 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2004/05:TU3Y
BILAGA 2 2004/05:UbU15
72
111
2004/05:UbU15
71
2004/05:UbU15 BILAGA 3 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2004/05:NU1Y
BILAGA 3 2004/05:UbU15
140
177
2004/05:UbU15
86
2004/05:UbU15 BILAGA 4 BOSTADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2004/05:BOU4Y
BILAGA 4 2004/05:UbU15
150
188
2004/05:UbU15
141