Förstärkning av studiestödet

<div class="sidhuvud_publikation">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2004/05:UBU14</div><h1>Förstärkning av studiestödet</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2004/05:111 Förstärkning av
studiestödet och motionsyrkanden i anslutning till denna. Förslagen i proposi-
tionen innebär framför allt ändringar i studiestödslagen (1999:1395) och i
lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Även yrkanden
från 2004 års allmänna motionstid behandlas i betänkandet. Utskottet föreslår
att riksdagen antar regeringens förslag och avslår samtliga motionsyrkanden.
Regeringen lägger i propositionen fram förslag om att införa ett tilläggsbi-
drag för studerande med barn. Tilläggsbidraget skall vara generellt och läm-
nas till studerande som uppbär studiemedel eller rekryteringsbidrag och som
har vårdnad om barn t.o.m. det kalenderhalvår barnet fyller 18 år. Bidraget
skall, för fyra veckors heltidsstudier, utgå med 480 kr för första barnet, med
304 kr för det andra barnet och med 160 kr per barn fr.o.m. det tredje barnet.
Förslag lämnas också för att förbättra för äldre att studera med studiestöd
och rekryteringsbidrag. Åldersgränsen för att kunna få studiemedel och rekry-
teringsbidrag höjs från 50 till 54 år, och ålderstrappan som reglerar antalet
veckor med rätt till studiemedel för äldre ändras. Studerande över 40 år ges
ökade möjligheter till undantag från de veckogränser som begränsar rätten till
studiemedel. Ett förtydligande görs också i studiestödslagen om att utländsk
utbildning skall jämställas med motsvarande svensk utbildning när tiden för
rätt till studiemedel fastställs.
Reglerna om tilläggsbidrag träder i kraft den 1 januari 2006 och förstärkt
studiestöd för äldre den 1 juli 2006.
Ett antal förslag för att anpassa reglerna för svenskt studiestöd till EG-
rätten behandlas också, t.ex. skall det för att få studiemedel vid studier utom-
lands krävas att den studerande varit bosatt i landet minst två år under de
senaste fem åren. Ett antal äldre bestämmelser om återbetalning av studielån
anpassas också till EG-rätten i enlighet med rådande rättspraxis. Förslagen i
propositionen innebär slutligen vissa ändringar vad avser bestämmelser om
ny återbetalningstid, efterkontroll av inkomst och bestämmelser om överkla-
gande.
I betänkandet behandlar utskottet även motioner om bl.a. höjning av stu-
diestödsbeloppet, avskaffande av fribeloppet och karenstidens längd inom
studiemedelssystemet. Vidare behandlas frågor rörande återbetalning av
studielån, studerandes rätt till trygghetssystemen och studiehjälp.
I betänkandet finns reservationer från Moderata samlingspartiet, Folkparti-
et liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Därtill finns särskilda
yttranden från Kristdemokraterna samt ledamöter från Moderaterna och Folk-
partiet.

</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets över-
väganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1.      Nytt studiemedelssystem
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub13 yrkande 7,
2004/05:Ub259 yrkande 1,
2004/05:Ub389 yrkande 1 och
2004/05:Ub441 yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
2.      Tilläggsbidrag för barn till studerande med studiestöd
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/04:111 till
lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 13 a
och 13 b §§.
Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motio-
nerna
2004/05:Ub13 yrkande 1 (i denna del) och
2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del).
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (kd)
3.      Tilläggsbidrag för barn till studerande med
rekryteringsbidrag
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/04:111 till
lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstude-
rande såvitt avser 11 a §.
Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motio-
nerna
2004/05:Ub12 yrkande 2
2004/05:Ub13 yrkande 2 (i denna del) och
2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del).
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (fp)
Reservation 7 (kd)
4.      Tilläggslån
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub12 yrkande 3.
Reservation 8 (fp)
5.      Samordning med annan lagstiftning
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till
a) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
b) lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
c) lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
och
d) lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer
m.fl.
Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motion
2004/05:Ub13 yrkandena 3-6.
Reservation 9 (m)
6.      Åldersgränser och antalet veckor med rätt till studiemedel
för äldre
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till
lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 3 och
9 §§ samt
lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstude-
rande såvitt avser 5 §.
Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motio-
nerna
2004/05:Ub13 yrkandena 1 (i denna del) och 2 (i denna del)
2004/05:Ub14 yrkandena 2-4 och
2004/05:Ub223.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (kd)
7.      Undantag från veckogränserna för äldre
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111
till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser
3 kap. 8 § fjärde stycket.
Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motion
2004/05:Ub13 yrkande 1 (i denna del),
Reservation 12 (m)
8.      Undantag från veckogränserna i övrigt
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub14 yrkande 5,
2004/05:Ub321 yrkande 10,
2004/05:Ub397 yrkande 1,
2004/05:Ub469 yrkande 7 och
2004/05:A245 yrkande 2.
Reservation 13 (m, fp, kd)
9.      Utländsk utbildning vid bedömning av rätt till
studiemedel
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag
om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 8 § andra
och tredje styckena.
Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motion
2004/05:Ub13 yrkande 1 (i denna del).
10.     Återbetalning av studielån
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag
om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 4 kap. 6 §.
Därmed bifaller riksdagen propositionen i denna del och avslår motio-
nerna
2004/05:Ub14 yrkande 6,
2004/05:Ub276 yrkande 11,
2004/05:Ub299 och
2004/05:Ub324 yrkande 1.
Reservation 14 (kd)
Reservation 15 (c)
11.     Lagförslaget i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till
a) lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) och
b) lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxen-
studerande
i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.
12.     Höjning av studiemedelsbeloppet
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub12 yrkande 1 och
2004/05:Ub14 yrkande 11.
Reservation 16 (fp)
Reservation 17 (kd)
13.     Avskaffande av fribeloppet
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub14 yrkande 12.
Reservation 18 (m, fp, kd)
14.     Studiemedel i samband med graviditet,
föräldraskap m.m.
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub14 yrkande 9 och
2004/05:Sf286 yrkande 3.
Reservation 19 (kd)
15.     Speciella villkor för vissa studerande
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub237,
2004/05:Kr269 yrkande 8 och
2004/05:N403 yrkande 25.
16.     Karenstid inom studiemedelssystemet
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub14 yrkande 8 och
2004/05:Ub441 yrkande 4.
Reservation 20 (kd)
17.     Examensbonus
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub378 yrkande 3.
Reservation 21 (fp)
18.     Bonus vid förtida återbetalning av
studiemedel
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub469 yrkande 8.
Reservation 22 (kd)
19.     Nordisk överenskommelse angående
återbetalning av studiemedel
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub263 och
2004/05:Ub462.
Reservation 23 (c)
20. Avskrivning av studiemedel vid bosättning i glesbygd
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub238,
2004/05:N254 yrkande 15 och
2004/05:N346 yrkande 4.
21.     Indragen studiehjälp vid ogiltig frånvaro
m.m.
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub306 yrkande 9 och
2004/05:Ub469 yrkande 3.
Reservation 24 (m, fp, kd)
22.     Indragen studiehjälp för myndig elev
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub469 yrkande 4.
Reservation 25 (kd)
23.     Inackorderingstillägg
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub416 och
2004/05:Ub469 yrkande 2.
Reservation 26 (kd)
24.     Utbetalning av studiehjälp
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub391 och
2004/05:Ub424.
25.     Studiemedel för studier vid vissa utbildningar
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub274,
2004/05:Ub466,
2004/05:Ub493,
2004/05:So359 yrkande 8 och
2004/05:Kr370 yrkande 4.
Reservation 27 (c)
26.     Trygghetssystemens anpassning till
studerande
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub441 yrkandena 3, 6 och 7.
Reservation 28 (kd)
27.     Parlamentarisk utredning om studerande och
trygghetssystemen
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub14 yrkandena 7 och 10,
2004/05:Ub276 yrkande 12 samt
2004/05:Ub324 yrkande 3.
Reservation 29 (m, fp, c)
Reservation 30 (kd)
28.     Villkor för rekryteringsbidrag
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub397 yrkande 2.
Reservation 31 (m) - motiveringen

Stockholm den 2 juni 2005
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Ulf Nilsson
(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),
Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise
Malmström (s), Peter Danielsson (m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valters-
son (mp), Christer Adelsbo (s), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström (kd),
Lennart Gustavsson (v) och Håkan Larsson (c).

</pre><pre>
2004/05
UbU14

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Regeringen lägger i proposition 2004/05:111 Förstärkning av studiestödet
fram förslag till ändringar i framför allt studiestödslagen (1999:1395) men
också i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag för vuxenstuderande. Försla-
gen innebär dessutom följdändringar i ett antal författningar. Lagförslagen
återges i bilaga 2.
I december 2004 redovisade en arbetsgrupp med företrädare för dåvarande
Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet och Socialdepartementet
förslag till ett system med barntillägg till studerande (Ett barntillägg till
stu-
derande, Ds 2004:53). Dessutom har följande promemorior utarbetats inom
dåvarande Utbildningsdepartementet: Förbättrade möjligheter till studiestöd
för äldre studerande (U2004/5255/SV), Studiestöd för studier utomlands
(U2004/5125/SV) och Ändringar i bestämmelser om återbetalning av studie-
lån (2004/5321/SV). Vidare har Överklagandenämnden för studiestöd in-
kommit med skrivelsen Betydelsen av tidigare utländsk utbildning vid bevilj-
ning av studiemedel (U2004/2042/SV) till regeringen. Slutligen har Centrala
studiestödsnämnden (CSN) på uppdrag av regeringen gjort en översyn av
bestämmelserna om återbetalning av studielån för utomlands bosatta avseende
de två äldre återbetalningssystemen (U2003/2053/SV).
Samtliga promemorior och skrivelser har remissbehandlats och ligger till
grund för den proposition som regeringen nu lagt fram.
Med anledning av propositionen väcktes 3 motioner med sammanlagt 22
yrkanden. Utöver dessa behandlas i betänkandet 42 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2004 med anknytning till studiestöd. De motionsför-
slag som behandlas i betänkandet återges i bilaga 1.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag som syftar till att förstärka studiestödssyste-
met. För att främja barn i ekonomiskt utsatta familjer och för att underlätta
för
studerande med barn under 18 år att studera, föreslås att ett tilläggsbidrag
införs i studiemedelssystemet och i rekryteringsbidraget till vuxenstuderande.
Vidare föreslås att åldersgränsen för rätt till studiemedel och rekryteringsbi-
drag höjs från 50 till 54 år och den s.k. återbetalningstrappan föreslås också
därmed ändras. Studerande som är 40 år eller äldre föreslås få ökade möjlig-
heter till undantag från de veckogränser som finns i studiemedelssystemet.
För att få studiemedel vid studier utomlands föreslås att det skall krävas att
den studerande varit bosatt i landet i minst två år under de senaste fem åren.
Ett förtydligande föreslås också av hur de studerandes utbildningsbakgrund
skall bedömas vid beslut om studiemedel. Förslag om att ändra forumreglerna
för överklagande av återbetalningsbeslut lämnas också. Slutligen föreslås
ändringar när det gäller vissa äldre bestämmelser om efterkontroll av inkomst
och återbetalning av studielån, för att dessa skall anpassas till EG-rätten.
Lagförslagen i fråga om tilläggsbidraget för studerande med barn föreslås
träda i kraft den 1 januari 2006 och förstärkt studiestöd för äldre - och övriga
ändringar - den 1 juli 2006.


</pre><pre>
Utskottets överväganden
Inledning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2004/05:111 Förstärkning
av studiestödet jämte 22 motionsyrkanden som väckts i anledning av proposi-
tionen. Vidare behandlas 42 motionsyrkanden från den allmänna motionsti-
den 2004 som rör studiestödet.
Utgångspunkter för förslagen om förändringar i
studiemedelssystemet
Utskottets förslag i korhet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om ett nytt studiemedelssy-
stem och om tillsättande av en utredning om ett nytt system för stu-
diestöd.
Jämför reservation 1 (m) och 2 (kd).
Propositionen
I propositionen framhålls betydelsen av det livslånga lärandet. Regeringen
menar att det livslånga lärandet skapar förutsättningar för samhällsutveck-
lingen att gå framåt och lägger grunden för hållbar tillväxt och en framtida
välfärd. Man understryker att så många som möjligt bör ha reella möjligheter
att delta i utbildning och kompetensutveckling eftersom detta stärker männi-
skor och ger dem kraft att möta förändringar i ett alltmer kunskapsintensivt
samhälle. Regeringens politik syftar till att ge fler människor möjlighet till
utbildning och möjlighet till ett livslångt lärande. Det finns enligt regeringe
uppfattning därför anledning att genomföra vissa förstärkningar inom studie-
stödssystemet och rekryteringsbidraget för att äldre skall få förbättrade möj-
ligheter att finansiera sina studier. Regeringen har tidigare i budgetpropositi
nen för 2005 aviserat förändringar i studiemedelssystemet från den 1 juli
2006 som innebär att fler äldre ges möjlighet att studera med studiemedel. För
ändamålet beräknades 100 miljoner kronor för 2006 och 250 miljoner kronor
årligen fr.o.m. 2007. Dessutom angavs att möjligheterna till undantag från
gällande veckogränser för studiemedel borde förändras för äldre studerande. I
föreliggande proposition lämnar regeringen förslag till hur resurserna skall
användas.
I propositionen presenteras vidare förslag till utformning av det barntillägg
för studerande med barn som aviserats i 2004 års vårproposition (prop.
2004/05:100) och i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1). Reger-
ingen understryker den svåra ekonomiska situation som många studerande
med barn befinner sig i och att tilläggsbidrag syftar just till att främja barn
sådana ekonomiskt utsatta familjer. Avsikten är också att underlätta för för-
äldrar med barn att studera. Utgifterna för bidraget har beräknats till 450
miljoner kronor. Regeringen meddelar också att tilläggsbidraget till studeran-
de med barn utgör en del av regeringens satsning på barn i ekonomiskt utsatta
familjer. Övriga förstärkningar inom familjepolitikens område presenteras i
propositionerna Ändrade regler för bostadsbidrag (prop. 2004/05:112) och
Ett reformerat underhållsstöd (prop. 2004/05:116).
Motionerna
Moderaterna framhåller i motionerna 2004/05:Ub13 yrkande 7 och
2004/05:Ub259 yrkande 1 att det studiemedelssystem som trädde i kraft i juli
2001 inte är ett nytt och reformerat system utan snarare ytterligare ett antal
lappar på ett i längden ohållbart system. Enligt motionärerna är den avgöran-
de svårigheten att få ett system vars delar hänger ihop. Många av de problem
som finns har uppstått genom en rigid syn på studiefinansieringen som ytterst
har sin grund i CSN:s dubbla monopol som beslutande myndighet och som
utbetalare. Det finns flera möjligheter till konkurrens och alternativ som i da
inte tillvaratas. I realiteten finns inte någon hållbarhet i det nuvarande syst
met, särskilt vad gäller skuldsättningsproblematiken. Moderaterna menar att
ett nytt studiemedelssystem bör uppfylla följande principer.
*       Systemet skall vara ekonomiskt hållbart och överblickbart för den
enskilde studenten och för samhället.
*
*       Högre utbildning skall löna sig även ekonomiskt. Ett sätt att bidra
till högre lönsamhet är att försöka minska studenternas skuldsätt-
ning, t.ex. genom att ta bort fribeloppet.
*
*       Systemet skall bidra till att motverka social snedrekrytering.
*
*       Skulderna skall betalas tillbaka. Nuvarande system och föreslagna
förändringar bidrar till ökad skuldsättning och svårigheter att kunna
betala tillbaka.
*
*       Systemet skall skilja på sådan finansiering som är relaterad till stu-
dierna och sådan som inte kan direkt hänföras dit, t.ex. bostad under
studietiden.
*
*       Alla studenter skall ha rätt till såväl privatekonomisk rådgivning
som information om vilken kvalitet olika utbildningar har innan de
fattar ett av de viktigaste investeringsbesluten i sina liv.
*
*       Ett större mått av flexibilitet måste tillåtas så att även längre
studier
kan finansieras via studiemedel och de som så vill skall kunna er-
bjudas studiemedel i mer än tio månader per år.
*
*       CSN skall konkurrensutsättas genom att man skapar möjligheter för
de studenter som vill att få sina studielån via sin bank.
*
*       Vikten av ett funktionellt studiesparande måste understrykas. Det
skall finnas samma möjlighet att spara till utbildning som till kör-
kort och till bostad.
*
I motion 2004/05:Ub441 yrkande 1 framhåller Kristdemokraterna att genom
ett väl fungerande studiestöd ges fler tillfälle att lära och vara aktiva och
delaktiga i kunskapssamhället. Man pekar också på att studenterna har gått
från att vara en homogen grupp med unga studenter till en mycket heterogen
grupp. Ett övergripande problem med studiemedelssystemet anses vara att det
är dåligt integrerat med övriga delar av trygghetssystemet, något som i för-
längningen omöjliggör livslångt lärande. Motionärerna menar att en parla-
mentarisk utredning som ser över och föreslår ett nytt studiemedelssystem bör
tillsättas. De sociala konsekvenserna för studenterna skall särskilt beaktas. I
yrkande 2 framhåller Kristdemokraterna att gränsdragningsproblematiken
mellan studiestödssystemet och samhällets trygghetssystem särskilt bör ses
över.
Miljöpartiet efterlyser i motion 2004/05:Ub389 yrkande 1 ett mer flexibelt
studiemedelssystem som ger individen ökat inflytande över sin egen situation.
En möjlighet är att ett totalbelopp fastställs för lån och bidrag som skall fin
nas tillgängligt för varje student. Studenten kan sedan själv förfoga över
totalbeloppet och välja hur fort eller långsamt hon eller han vill spendera
pengarna. Motionärerna begär att regeringen tillsätter en utredning med upp-
gift att se över hur ett sådant system kan se ut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Det studiemedelssystem som infördes den 1 juli 2001 efter förslag i propo-
sition 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem (bet. 1999/2000:UbU7,
rskr. 96) har till uppgift att bidra till att förverkliga utbildningspolitikens
Studiestödet skall verka rekryterande och därmed bidra till ett högt deltagande
i utbildningen. Det skall vidare ha en utjämnande verkan mellan individer och
grupper i befolkningen och därmed bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet
skall ha en god effekt på samhällets ekonomiska hushållning över tiden. Ut-
gångspunkten är att studielån i princip alltid skall betalas tillbaka. Det nya
systemet har nu varit i funktion i knappt fyra år. Utskottet anser inte att det
finns underlag för att påstå att systemet inte skulle vara samhällsekonomiskt
hållbart. Utskottet menar också att studiemedlen har fått en utformning som
innebär att personer kan studera utan att begränsas av sina ekonomiska resur-
ser.  Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att ompröva studie-
stödet i dess helhet och anser inte heller att någon utredning bör tillsättas f
att föreslå ett nytt system.
När det gäller Moderaternas förslag till ett nytt studiemedelssystem vill ut-
skottet peka på följande. Fribeloppet har höjts kraftigt. Att helt avskaffa fri
loppet skulle medföra stora ökningar av statens utgifter, vilket utskottet inte
kan ställa sig bakom. Eftersom studiemedel kan lämnas för varje vecka som
studenten deltar i utbildning finns det inte i studiemedelssystemet något som
hindrar studier under mer än tio månader av året. En begränsning av den tid
som en student maximalt kan få studiemedel för är nödvändig, bl.a. för att
hålla tillbaka skuldsättningen. Studiemedel utbetalas till ett konto i den bank
som studenten själv väljer. Bankerna erbjuder i dag privatekonomisk rådgiv-
ning till sina kunder. Utskottet återkommer till några av dessa frågor i det
följande.
Tilläggsbidrag för barn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag om införande av ett
tilläggsbidrag till studerande med barn i studiestödslagen och i la-
gen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Vidare bör riksda-
gen anta förslagen om regeringens möjlighet att meddela föreskrif-
ter om tilläggsbidragets storlek samt om att regeringen - eller den
myndighet som regeringen bestämmer - skall få möjlighet att med-
dela föreskrifter om de förutsättningar som skall gälla för tilläggs-
bidraget i övrigt. Riksdagen bör således avslå motionsyrkanden om
att avvisa förslagen liksom motionsyrkandet om annan beräkning
av tilläggsbidraget.
Jämför reservationerna 3 (m), 4 (kd), 5 (m), 6 (fp) och 7 (kd).
Propositionen
Regeringen konstaterar att studerande som har barn eller som får barn under
studietiden i genomsnitt har lägre inkomst än förvärvsarbetande med barn.
Regeringen menar att ett ekonomiskt tillskott till denna studerandegrupp
skulle främja barn i ekonomiskt utsatta familjer samtidigt som det genom att
förbättra den ekonomiska situationen skulle underlätta studievillkoren för de
studerande. Regeringen föreslår därför att tilläggsbidrag får lämnas till perso
ner som uppbär studiemedel och som har vårdnad om barn t.o.m. det kalen-
derår barnet fyller 18 år. Bidrag skall enligt förslaget lämnas för varje barn.
Bidraget föreslås vara generellt på så sätt att alla studerande som har rätt ti
tilläggsbidraget skall få bidraget när de uppbär studiemedel. Det skall an-
komma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att
utfärda föreskrifter om den närmare fördelningen av tilläggsbidraget mellan
vårdnadshavarna och vid olika studieomfattning.

Regeringen förslår vidare att ett tilläggsbidrag skall införas också inom re-
kryteringsbidraget för vuxenstuderande. Man pekar på att även om rekryte-
ringsbidraget inte har inordnats i studiemedelssystemet harmoniserar det i
stora delar med detta studiestöd och för att bibehålla bidragets rekryterings-
kraft bör ett motsvarande tilläggsbidrag införas också i rekryteringssyfte.
Beträffande övriga förutsättningar för tilläggsbidraget föreslås att reger-
ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att medde-
la närmare föreskrifter, något som avviker från de principer som i övrigt
gäller studiestödssystemet, nämligen att beloppsnivåerna regleras i lag. Enligt
regeringen är orsaken den osäkerhet som präglar det statistiska underlaget för
reformen och den begränsning om 450 miljoner kronor som reformen får
kosta. Enligt regeringens beräkning kommer ca 97 000 studerande med barn
som finansierar studierna med studiemedel eller rekryteringsbidrag att kunna
få ett tilläggsbidrag. Detta motsvarar ca 60 000 årsstudieplatser för heltidsst
derande. Enligt regeringen är dock det statistiska underlaget bristfälligt varf
denna siffra måste betraktas som osäker. Regeringen vill därför avvakta utfal-
let under det första året innan beloppsnivåerna bestäms i lag och avser att
återkomma till riksdagen med lagförslag våren 2007.
Bestämmelser av den innebörd som redovisats ovan skall enligt regeringen
införas i 3 kap. 13 a och 13 b §§ i studiestödslagen (1999:1395) och i 11 a § i
lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
I avvaktan på det slutliga förslaget om utformningen av tilläggsbidraget
presenterar regeringen delar av den föreskrift som man avser att utfärda i
avvaktan på slutligt ställningstagande från riksdagen. Utgångspunkten är att
tilläggsbidraget skall utformas så enkelt som möjligt och att det i allt väsent
ligt skall följa studiemedelssystemets uppbyggnad. Beloppet bör därför be-
räknas per vecka, knytas till prisbasbeloppet och vara obeskattat. Även gäl-
lande studiemedelsregler vid sjukdom och återkrav vid t.ex. felaktiga uppgif-
ter eller vid studieavbrott skall enligt regeringens mening tillämpas på
tilläggsbidraget. Regeringen anser vidare att bidraget bör omfattas av in-
komstprövning på samma sätt som dagens system vid rätt till tilläggs- och
merkostnadslån. Rätten till dessa lån upphör helt när den studerande på grund
av hög inkomst inte har rätt till ordinarie studiemedel. Stödet reduceras inte
dessförinnan på grund av inkomst.
Tilläggsbidraget bör enligt regeringens bedömning viktas. Störst tyngd ges
till det första barnet i hushållet. En sådan differentierad modell tar hänsyn t
om hushåll har fler barn även om bidraget inte ökar lika mycket för varje
barn. Modellen bygger på tanken att det finns "stordriftsfördelar" med fler
barn. Även studieomfattningen under året skall påverka beräkningarna. Re-
geringen beräknar att tilläggsbidrag vid heltidsstudier kan lämnas med 0,30 %
av prisbasbeloppet per vecka för det första barnet, med 0,19 % av prisbasbe-
loppet för det andra barnet och med 0,10 % av prisbasbeloppet per barn
fr.o.m. det tredje barnet. Det innebär att studerande beräknas få ett tilläggsb
drag avseende fyra veckors heltidsstudier med 480 kr för det första barnet,
med 304 kr för det andra barnet och med 160 kr per barn fr.o.m. det tredje
barnet. Totalt får således vårdnadshavare med ett barn 480 kr, med två barn
784 kr och med tre barn 944 kr under fyra veckors heltidsstudier under 2006.
Bidraget kan även lämnas för studier på trekvartsfart eller halvfart.
Motionerna
Moderaterna understryker i motion 2004/05:Ub13 yrkande 1 att studieme-
delssystemet endast bör hantera kostnader som går att hänföra till studier.
Barn är inte en sådan kostnad. Moderaterna har tidigare förordat ett riktat
extra barnbidrag för att förbättra för studerande föräldrar. Motionärerna häv-
dar vidare att de statistiska underlagen för regeringens förslag är osäkra och
dåligt underbyggda. I samma motion, yrkande 2,  avstyrks också förslaget om
tilläggsbidrag för studerande med rekryteringsbidrag. Rekryteringsbidraget
har tidigare avvisats av Moderaterna eftersom man menar att man skall stude-
ra för att utveckla sina kunskaper, för att få arbete och för att lyckas på ar-
betsmarknaden, inte för att få bidrag.
Folkpartiet stöder i motion 2004/05:Ub12 införandet av ett tilläggsbidrag
för studerande med barn inom studiestödssystemet eftersom det förbättrar
studerande föräldrars ekonomiska situation. I yrkande 2 avvisas dock
tilläggsbidraget för studerande med rekryteringsbidrag. Motionärerna anser
att det är orättvist att studerande över 25 år kan få hela studiestödet som bi-
drag och anser att bidraget bör avskaffas.
Kristdemokraterna framför i motion 2004/05:Ub14 yrkande 1 att det är
glädjande att regeringen äntligen föreslår införandet av ett barntillägg  för
studerande med barn då de har svårare att försörja sig än jämförbara grupper.
Motionärerna menar dock att inriktningen på sikt för bidragets beräkning bör
vara att barntillägget ges med samma nivå till alla barn.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till införande av
tilläggsbidrag i 3 kap. 13 a och 13 b §§ i studiestödslagen (1999:1395) och i
11 a § i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande samt
avslår motionsyrkandena.
Det är väl känt att studerande med barn ofta har en svår ekonomisk situa-
tion, och utskottet välkomnar därför regeringens förslag om införande av
tilläggsbidrag för denna grupp. Samtidigt menar utskottet att det är viktigt at
den ekonomiska begränsning för reformen som tidigare beslutats av riksdagen
inte överskrids. Det är därför rimligt att regeringen fattar beslut om bidraget
storlek i avvaktan på att erfarenheter samlas om i vilken omfattning bidraget
kommer att utnyttjas. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att bidra-
get bör vara högre för det första barnet, bl.a. då det är angeläget att kunna
stödja studerande som får barn under studietiden med ett relativt högt belopp
eftersom det finns initiala kostnader med det första barnet. Också i övrigt
delar utskottet regeringens bedömning av hur tilläggsbidraget bör regleras.
Tilläggslån
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om förändring av tilläggslå-
net med hänvisning till nuvarande regler och införandet av tilläggs-
bidrag för studerande med barn.
Jämför reservation 8 (fp).
Gällande bestämmelser
Tilläggslån är avsett för dem som tidigare haft arbetsinkomster och skall
underlätta övergången mellan arbete och studier. Tilläggslån kan enligt 3 kap.
14 § studiestödslagen (1999:1395) lämnas till vissa studerande utöver de
studiemedelsbelopp som kan lämnas för studier på heltid eller deltid. Sådant
lån får lämnas fr.o.m. det kalenderår då den studerande fyller 25 år. Enligt
3 kap. 12 § första stycket studiestödsförordningen (2000:655) får tilläggslån
lämnas till en studerande som under de tolv månaderna närmast före studier-
nas början har haft en inkomst som uppgått - för 2005 - till minst 163 510 kr.
Propositionen
Regeringen pekar på att inkomstgränsen för att få rätt till tilläggslån medför
att studerande som under året närmast före studierna varit föräldralediga
sällan kvalificerar sig för att få utnyttja denna utökade lånemöjlighet. Reger-
ingen anser att det är rimligt att också se över reglerna för tilläggslån för a
ytterligare underlätta för föräldrar att studera. Regeringen redogör för sin
avsikt att utforma reglerna så att föräldraledigheten görs överhoppningsbar
vid inkomstprövningen för rätt till tilläggslån.
Motionen
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub12 yrkande 3 att ett tilläggslån upp
till 3 000 kr i månaden införs. Detta tilläggslån bör förbehållas studerande
med barn för att de skall kunna klara av akuta ekonomiska situationer. Motio-
närerna föreslår att bidraget finansieras genom att möjligheten till tilläggslå
avskaffas för personer över 25 år som haft en hög arbetsinkomst de närmaste
åren före studierna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet. När tilläggslånet
infördes (prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7) angavs att det skall vara
till för dem som är över 25 år och för de fall då studierna medför en ansträngd
ekonomi för den enskilde, t.ex. till följd av att den tidigare arbetsinkomsten
gett förutsättningar för betydligt högre levnadsomkostnader än vad totalbe-
loppet i studiemedlen medger. Utskottet anser att tilläggslånet bör finnas kvar
i nuvarande form eftersom lånet bidrar till att skapa möjligheter för ett livs-
långt lärande. När det gäller behovet av ekonomiskt stöd för studerande med
barn hänvisar utskottet till förslaget om införande av tilläggsbidrag som be-
handlas i detta betänkande.

Samordning med annan lagstiftning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag om ändringar i
-       lagen om inkomstgrundad ålderspension,
-
-       lagen om bostadsbidrag.
-
-       lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,
-
-       lagen om underhållsstöd,
-
som föranleds av införandet av tilläggsbidraget. Motionsyrkandena
som avvisar dessa ändringar bör avslås.
Jämför reservation 9 (m).
Propositionen
Regeringen föreslår att beloppet för tilläggsbidrag inte skall vara pensions-
grundande eftersom såväl studietid som den tid då en förälder är hemma med
barn redan beaktas enligt gällande ålderspensionssystem. Regeringen föreslår
vidare att tilläggsbidraget inte skall beaktas vid beräkning av bostadsbidrag
eller vid bostadstillägg till pensionärer eftersom detta ger den bästa fördel-
ningsmässiga genomslagskraften i förhållande till syftet att gynna barn i
ekonomiskt utsatta familjer. Inte heller bör enligt regeringens mening
tilläggsbidraget beaktas vid beräkningen av underhållsstöd.
Regeringens förslag innebär förändringar i 4 § lagen (1993:737) om bo-
stadsbidrag, 26 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd, 3 kap. 24 § lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 15 § lagen (2001:761) om
bostadstillägg till pensionärer m.fl. Samtliga här redovisade lagändringar
föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
Motionen
Moderaterna avvisar i motion 2004/05:Ub13 yrkandena 3-6 de följdändringar
som regeringen föreslår i anledning av förslaget om införande av tilläggsbi-
drag för barn.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till följdändringar
de lagar som anges ovan, med anledning av införandet av tilläggsbidrag för
barn och avslår därmed också motionsyrkandet.

Åldersgränser och antalet veckor med rätt till
studiemedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag vad gäller följande lagänd-
ringar:
-       höjd åldersgräns från 50 år till 54 år för rätt till studiemedel och
rekryteringsbidrag,
-
-       den s.k. lånetrappan i studiestödslagen flyttas så att nedtrapp-
ningen av rätten till studiemedel startar vid 45 år och avslutas
vid 54 år,
-
-       att tidigare lån som är återbetalade eller avskrivna inte skall
beaktas vid prövningen av rätten till nya veckor med studieme-
del.
-
Vidare bör motionsyrkandena om andra åldersgränser avslås. Även
motionsyrkandet om att avslå den föreslagna beräkningen av rätt till
studiemedel bör avslås liksom yrkandet att avvisa beräkningar av
förbrukade studieveckor.
Jämför reservationerna 10 (m) och 11 (kd).
Gällande regler
Studiemedel får lämnas längst t.o.m. det kalenderår då den studerande fyller
50 år om inte regeringen föreskriver annat (3 kap. 3 § studiestödslagen).
Studiemedel i form av studiebidrag får lämnas även till studerande t.o.m. det
kalenderår då han eller hon fyller 55 år om den studerande genomgår yrkesin-
riktad utbildning inom vissa områden där det råder brist på eller kan antas
komma att råda brist på utbildad arbetskraft (3 kap. 2 § studiestödsförord-
ningen).
Studiemedel får lämnas vid eftergymnasiala studier på heltid under sam-
manlagt 240 veckor (3 kap. 8 § första stycket studiestödslagen). Denna rätt är
begränsad genom att antalet sammanlagda veckor som berättigar till studie-
medel minskar efter 40 års ålder. För dem mellan 41 och 50 år finns en s.k.
lånetrappa där den som fyller 41 år under kalenderåret kan låna i högst 220
veckor, och den som fyller 50 år kan låna i högst 40 veckor, dvs. en nedtrapp-
ning med 20 veckor per år. Det antal veckor som den studerande tidigare har
haft studielån skall räknas in i det sammanlagda antalet veckor (9 §). Detta
gäller dock inte studielån som har lämnats för studier på grundskolenivå. Vad
gäller studielån för gymnasiestudier skall halva antalet veckor räknas in.
Rekryteringsbidrag får enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande lämnas till den som har kort tidigare utbildning och som
antingen är eller riskerar att bli arbetslös eller på grund av funktionshinder
behöver extra tid för att uppnå studiemålen (3 § första stycket). Stödet kan
lämnas till studerande som är minst 25 år och högst 50 år (5 §). För perioden
den 1 juli 2004-den 31 december 2005 är det möjligt att under vissa förut-
sättningar vidga användningen av bidraget (3 § andra stycket).
Propositionen
Regeringen föreslår att åldersgränsen för rätt till studiemedel och rekryte-
ringsbidrag höjs från 50 år till 54 år. Man menar att då det i dagens samhälle
ställs krav på kompetensutveckling under i princip hela yrkeslivet är det vik-
tigt att möjligheter till finansiering av studier finns jämförelsevis högt upp
åldrarna. Vid 50 års ålder återstår för de flesta personer fortfarande 15-17 år
av aktiv yrkesverksamhet. Regeringen menar att det under en så lång tidsperi-
od är troligt att individen behöver genomgå någon form av utbildning för att
kunna möta de krav som ställs i arbetslivet. Därför är det rimligt att det finn
möjligheter att utbilda sig inom sitt yrke och för en ny yrkesinriktning även
för den som är något mer än 50 år. När det gäller rekryteringsbidraget är det
viktigt att åldersgränsen för detta stöd synkroniseras med motsvarande gräns
inom studiemedelssystemet. Det skall i de allra flesta fall vara möjligt att
övergå från rekryteringsbidrag till studiemedel för att studierna på så sätt sk
kunna avslutas. Bestämmelser med denna innebörd skall enligt regeringens
förslag införas i 3 kap. 3 § studiestödslagen (1999:1395) och i 5 § lagen
(2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
Regeringen konstaterar att utgångspunkten för studiemedelssystemet är att
lånen skall återbetalas i sin helhet och framhåller att denna grundprincip
måste ligga fast. Lånetrappan bidrar till att begränsa den enskildes skuldsätt-
ning och statens risk för att lån inte återbetalas och skall därför enligt rege
ingens uppfattning behållas. En justering av bestämmelserna kan dock
genomföras utan att riskerna för orimligt höga återbetalningsbelopp eller för
stora avskrivningskostnader ökar alltför mycket, och man föreslår att rätten
att låna trappas ned med 20 veckor per år för personer mellan 45 och 54 års
ålder.
Regeringen menar också att tidigare tagna lån skall fortsätta att räknas in i
det sammanlagda antalet veckor som beviljas, eftersom en studerande som
har en kvarvarande skuld som han eller hon betalar på minskar betalnings-
förmågan. Regeringen föreslår dock att tidigare lån som återbetalats eller
avskrivits i sin helhet inte skall beaktas vid prövningen av rätten till nya
veckor med lån då dessa enligt regeringens bedömning inte påverkar betal-
ningsförmågan. Enligt förslaget skall regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer ges möjlighet att utfärda närmare föreskrifter om be-
stämmelsen.
Kostnadsberäkningarna för förslagen är enligt regeringen osäkra dels bero-
ende på ett något bristfälligt statistiskt underlag, dels beroende på att de dy
namiska effekterna av förslagen är svåra att förutse. Eftersom antalet studie-
platser på alla utbildningsnivåer är begränsat och inte förväntas öka leder
dock förslagen enligt regeringen bara delvis till kostnadsökningar. Förbätt-
ringarna för äldre att få studiemedel får sammantaget enligt riksdagens tidiga-
re beslut uppgå till 250 miljoner kronor. Regeringen meddelar att man avser
att återkomma till anslagsfrågorna i kommande budgetarbete.
Bestämmelser med den innebörd som presenterats ovan skall enligt reger-
ingens förslag införas i 3 kap. 9 § studiestödslagen (1999:1395).
Regeringen informerar om att man har för avsikt att avskaffa möjligheten
att mellan 51 och 55 år få studiemedlets bidragsdel för utbildningar inom s.k.
bristyrken. Övergångsbestämmelser kommer att införas så att ingen som
påbörjat studier utifrån dessa regler skall drabbas oförutsett av att bestämmel
serna ändras.
Motionerna
Moderaterna framhåller i motion 2004/05:Ub13 yrkande 1 att det är rimligt
att man får utbilda sig längre upp i åldrarna så länge man kan återbetala sina
lån. Motionärerna menar dock att det finns problem med förslaget till föränd-
rade regler för studiestöd för äldre studerande. För det första saknas analys
och ekonomiska beräkningar kring varför den generella studiemedelsåldern
skall höjas till just 54 år. För det andra menar man att beräkningsunderlag och
analys saknas av hur förslagen påverkar den enskildes återbetalningsmöjlig-
heter och därmed indirekt statens kostnader för studiemedelssystemet. I yr-
kande 2 avvisas också höjd åldersgräns för studerande med rekryteringsbi-
drag. Vidare avvisar man förslaget att återbetalade eller avskrivna studielån
inte skall räknas in i det sammanlagda antalet veckor med rätt till studielån
(yrkande 1).
Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub14 yrkandena 2 och 3 att ål-
dersgränsen för rätt till studiemedel respektive rekryteringsbidrag bör höjas
till 55 år eftersom detta är en mer vedertagen åldersgräns. Exempelvis bevil-
jas studiebidrag på utbildningar till bristyrken t.o.m. 55 års ålder. I samma
motion yrkande 4 anser motionärerna att också den övre gränsen i den s.k.
lånetrappan höjs till 55 år.
I motion 2004/05:Ub223 (m) yrkas att studiestödet bör förbättras på så sätt
att de ekonomiska förutsättningarna för dem som studerar måste vara anpas-
sade för studier i alla åldrar. Kompetensutveckling för redan yrkesverksamma
är avgörande för att kunna möta kraven i ett arbetsliv som ständigt förändras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i 3 kap
och 9 §§ studiestödslagen och 5 § lagen om rekryteringsbidrag för vuxenstu-
derande samt avslår motionsyrkandena.
Utskottet anser att det är angeläget att höja åldersgränsen för studiemedel
och rekryteringsbidrag. Dagens arbetsliv ställer höga krav på individernas
kunskapsutveckling. Att skaffa sig en utbildning eller att vidareutbilda sig ka
ibland vara enda möjligheten att vara kvar - eller att komma in - på arbets-
marknaden. En höjning av åldersgränsen är enligt utskottets uppfattning ett
sätt att förverkliga målet om ett livslångt lärande. Utskottet godtar regering-
ens beräkningar av kostnaderna för förbättringarna av äldres möjligheter att få
studiemedel och menar att det bör vara möjligt att erhålla studiemedel fram
till 54 års ålder och att lånetrappan börjar vid 45 års ålder och slutar vid 54
Utskottet noterar att regeringen avser att återkomma till anslagsfrågorna i
kommande budgetarbete.
Utskottet vill understryka vikten av att principen om att den enskilde skall
återbetala sina studielån upprätthålls. Den enskildes ansvar för upptagna lån
måste vara tydligt. En av de saker som gjorde återbetalningssystemet i det
tidigare studiestödet ohållbart var att risken för att staten i framtiden skull
drabbas av stora avskrivningar av studielån ökade kraftigt. Det är därför vik-
tigt att inte också det nya systemet kommer att kunna leda till stora avskriv-
ningar. Utskottet delar dock regeringens bedömning att de föreslagna föränd-
ringarna kan genomföras utan oönskade effekter.
Undantag från veckogränserna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag om ändringar i studie-
stödslagen vad avser möjligheterna för den som är 40 år eller äldre
att få studiemedel under längre tid. Motionsyrkandet om att avvisa
förslaget och yrkandena om utökade undantagsmöjligheter från
veckogränserna för samtliga studenter bör avslås.
Jämför reservationerna 12 (m) och 13 (m, fp, kd).
Gällande regler
För varje utbildningsnivå finns en gräns för hur många veckor studiemedel
kan lämnas. För studier på grundskolenivå kan studiemedel beviljas i högst 40
veckor. För den som inte sedan tidigare har grundskoleutbildning kan studie-
medel dock beviljas i 80 veckor och den som dessutom behöver färdighets-
träning i t.ex. läsning och räkning kan få studiemedel i högst 100 veckor. Den
som läser på gymnasienivå kan få studiemedel i högst 80 veckor om han eller
hon har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande. Den som inte har en
treårig gymnasieutbildning kan få studiemedel i högst 120 veckor. För studier
på eftergymnasial nivå kan studiemedel lämnas i högst 240 veckor. Utöver
nämnda veckogränser kan studiemedel bara lämnas om det finns synnerliga
skäl (3 kap. 8 § studiestödslagen). Som synnerligt skäl räknas t.ex. funktions-
hinder eller andra mycket speciella omständigheter.
Propositionen
Regeringen föreslår att den som är 40 år eller äldre - om det finns särskilda
skäl - skall kunna få studiemedel under 40 veckor utöver de ordinarie vecko-
gränserna som medges i studiestödslagen. Enligt regeringens bedömning bör
särskilda skäl anses föreligga om en person har förbrukat studiestödsveckor
för mer än sju år sedan och han eller hon därefter av arbetsmarknadsskäl eller
personliga eller andra liknande skäl behöver fullfölja en utbildning eller öns-
kar vidareutbildning eller annan breddad utbildning som inte ryms inom
återstående antal studiestödsveckor. Regeringen menar vidare att särskilda
skäl inte bör anses föreligga i de fall en person studerar första gången på den
aktuella studienivån och avser att läsa in dubbla utbildningar eller avser att
omedelbart komplettera en nyligen avslutad utbildning. Inte heller bör sär-
skilda skäl anses föreligga för en person som inte kan anföra några arbets-
marknadsskäl och inte heller i övrigt har några personliga skäl som kan kopp-
las till yrkeslivet eller samhällets ökade krav på kompetensutveckling. Reger-
ingen bedömer att det i sak är välmotiverat att öka dispensmöjligheterna just
för personer över 40 år då dessa ofta har en utbildning som ligger längre
tillbaka i tiden och som av arbetsmarknadsmässiga skäl kan behöva förnyas
och uppdateras. Likaså är det i denna grupp vanligare att man av olika anled-
ningar behöver byta yrkesinriktning på grund av t.ex. en förslitnings- eller
yrkesskada eller liknande. De ökade undantagsmöjligheterna bör omfatta
samtliga utbildningsnivåer eftersom det är individuellt vilken utbildning den
enskilde kan behöva. Kostnaderna för ändringen beräknas uppgå till 16,3
miljoner kronor per år. De eventuella framtida kostnaderna för ökade av-
skrivningar uppskattas till ca 24 miljoner kronor per år.
Bestämmelser av denna innebörd skall enligt regeringens förslag införas i
3 kap. 8 § fjärde stycket studiestödslagen (1999:1395).
Regeringen konstaterar att 250 miljoner kronor har beräknats för att för-
bättra möjligheterna för äldre att studera med studiemedel och understryker
därmed att medlen inte kan användas för att skapa generösare möjligheter till
undantag även för yngre. Sådana förändringar ligger enligt regeringen inte i
linje med vad som angavs i budgetpropositionen för 2005. Frågan om hur
många veckor med studiemedel som skall kunna lämnas på de olika utbild-
ningsnivåerna bör enligt regeringen behandlas i ett sammanhang där andra för
sakfrågan viktiga faktorer tas i beaktande, t.ex. längden på olika utbildningar
och genomsnittliga studietider.
Motionerna
Moderaterna avvisar i motion 2004/05:Ub13 yrkande 1 regeringens förslag
om möjligheten för äldre studenter att få ytterligare studiemedel om det finns
särskilda skäl. Motionärerna menar att det saknas beräkningsunderlag och
analys av hur förslagen påverkar den enskildes återbetalningsmöjligheter.
Dessutom gör bristfälligt statistikunderlag av förslaget det svårt att bedöma
reformens framtida kostnader för staten.
Kristdemokraterna menar i motion 2004/05:Ub14 yrkande 5 att regering-
ens förslag är ett steg i rätt riktning men menar, liksom i motion
2004/05:Ub469 yrkande 7, att det skall vara möjligt för alla som studerat
under fyra år eller mer på en lång sammanhållen utbildning att få dispens för
att kunna slutföra sin utbildning om det föreligger särskilda skäl.
Också Folkpartiet anser i motion 2004/05:Ub321 yrkande 10 att det är vik-
tigt att CSN kan vara relativt generöst och ge dispens till studenter som har
någon eller några terminer kvar av sin utbildning men har kommit upp i det
maximala antalet studiemedelsberättigade terminer. Motionärerna anser att
regeringen bör återkomma med förslag om utvidgade dispensmöjligheter både
för studenter och doktorander.
I motion 2004/05:Ub397 (s) yrkande 1 föreslås att det skall krävas "sär-
skilda skäl" i stället för "synnerliga skäl" för att undantas från begränsninge
av studiemedlet. I motion 2004/05:A245 (s) yrkande 2 föreslås att ett steg på
sikt bör vara att underlätta för arbetslösa akademiker att läsa vidare med
studiemedel för att komplettera sin utbildning för en bättre anpassning till
arbetsmarknaden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i 3 k
8 § fjärde stycket i studiestödslagen samt avslår motionsyrkandena.
Utskottet anser att möjligheter att vid särskilda skäl medge undantag från
veckogränserna för studiemedel för personer som är 40 år eller äldre kommer
att bidra till att uppfylla målet om ett livslångt lärande och välkomnar därför
ändringarna. Såsom anförts tidigare är det viktigt att den som av t.ex. arbets-
marknadsskäl eller ohälsa behöver ytterligare utbildning också kan erbjudas
nödvändiga ekonomiska möjligheter. Liksom utskottet framhållit tidigare är
en viktig utgångspunkt för studiestödssystemet att studielånet skall betalas
tillbaka. Utskottet delar regeringens bedömning att förutsättningarna att kun-
na betala tillbaka blir rimliga. När det gäller kostnadsberäkningarna finner
utskottet ingen anledning att ifrågasätta regeringens beräkningar och hänvisar
liksom tidigare till att regeringen avser att återkomma till anslagsfrågorna i
det kommande budgetarbetet.
När det gäller yrkandena om att undantag från veckogränserna för studie-
medel bör medges för samtliga studerande vid "särskilda skäl" och inte endast
vid "synnerliga skäl" delar utskottet regeringens uppfattning att frågan bör
prövas i ett större sammanhang, men vill också erinra om följande. I det gam-
la studiestödssystemet hade en praxis utvecklats som innebar att många stude-
rande i förväg hade räknat med att få studiestöd under 2-3 terminer utöver
huvudregeln. Utskottet har tidigare framfört att villkoren för att få studieme-
del för längre tid än vad som var huvudregeln behövde skärpas och ansåg
därför att ändringen från "särskilda skäl" till "synnerliga skäl" var väl motiv
rad (bet. 1999/2000:UbU7). I sammanhanget vill utskottet också hänvisa till
att CSN i sin uppföljning av 2001 års studiestödsreform (2004) fann att det
var för tidigt att uttala sig om effekterna av regeländringen. Utskottet utgår
ifrån att CSN fortsätter att följa reformens effekter.
Utländsk utbildning vid bedömning av rätt till
studiemedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändring av studie-
stödslagen som rör utländsk utbildnings betydelse vid bedömningen
av det högsta antal veckor som ger rätt till studiemedel på grund-
skole- och gymnasienivå.
Gällande regler
Den studerandes utbildningsbakgrund har betydelse vid bedömning av rätt till
studiemedel på grundskole- och gymnasienivå, både vad avser det högsta
antalet veckor som studiemedel kan lämnas och bidragsnivån. En studerande
som har kort tidigare utbildning kan få studiemedel under längre tid än den
som har längre utbildning (3 kap. 8 § studiestödslagen) och har även större
möjligheter att få bidrag med den högre bidragsnivån (3 kap. 13 §).
Propositionen
Regeringen föreslår att vid bedömningen av det högsta antal veckor som ger
rätt till studiemedel på grundskole- och gymnasienivå skall såväl tidigare
svensk som utländsk utbildning beaktas. Bestämmelser med denna innebörd
skall enligt regeringens förslag införas i 3 kap. 8 § andra och tredje styckena
studiestödslagen (1999:1395). Även vid bedömning av rätt till studiemedlets
högre bidragsnivå bör detta vara fallet. Regeringen anser vidare att förslaget
att föra in utländsk utbildning i regelverket endast innebär ett förtydligande
och inte någon ändring i sak. Motsvarande värdering av tidigare utländsk
utbildning bör enligt regeringen göras även vid bedömning av rätt till rekryte-
ringsbidrag till vuxenstuderande, något som dock inte kräver någon författ-
ningsändring.
Motionen
Moderaterna avvisar i motion 2004/05:Ub13 yrkande 1 regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om ändring i 3 kap.
8 § andra och tredje styckena studiestödslagen och avslår motionsyrkandet.
Utskottet anser att det är rimligt att all tidigare relevant utbildning ingår i
underlaget då antalet veckor med rätt till studiemedel beräknas.
Återbetalning av studielån
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändring i studiestödsla-
gen som rör utökade möjligheter att få en ny återbetalningstid fast-
ställd. Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden som rör andra
ändringar av beräkningarna av återbetalningskraven med hänvis-
ning till planerade förändringar.
Jämför reservationerna 14 (kd) och 15 (c).
Gällande bestämmelser
Eftersom studiestödssystemet har ändrats vid ett antal tillfällen används för
närvarande tre olika återbetalningssystem parallellt för studielån tagna före
1989, studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 respek-
tive studielån tagna efter den 30 juni 2001. I det nyaste återbetalningssysteme
är återbetalningen enligt studiestödslagen (1999:1395) kopplad till lånets
storlek. I de äldre återbetalningssystemen gäller olika bestämmelser enligt den
äldre studiestödslagen (1973:349). Återbetalningen i det näst äldsta systemet
sker med ett belopp som för varje år är 4 % av den sammanlagda inkomsten
enligt den senaste taxeringen, och i det äldsta systemet är återbetalningen
knuten till lånets storlek. Låntagare i de olika systemen kan enligt särskilda
trygghetsregler få det årliga beloppet som skall betalas nedsatt.  Återbetal-
ningstiden i den nya studiestödslagen skall vara 25 år eller det lägre antal år
som återstår till utgången av det år låntagaren fyller 60 år.
Om en låntagare under minst tre år har beviljats nedsättning av årsbeloppet
på grund av att låntagaren har låg inkomst eller inte taxeras för sin huvudsak-
liga inkomst i Sverige får en ny återbetalningstid bestämmas. Årsbeloppet kan
också sättas ned om
-       låntagaren tar emot studiehjälp, studiemedel eller utbildningsbidrag
för doktorander,
-
-       låntagaren fullgör totalförsvarsplikt eller utbildning till reserv-
eller
yrkesofficer eller
-
-       det i något annat fall finns synnerliga skäl.
-
Vid dessa nedsättningsgrunder kan dock inte ny återbetalningstid bestämmas
(4 kap. 6 och 13 §§).
Propositionen
Regeringen anser att regelverket skall ändras och bli mer enhetligt så att
låntagare som under minst tre år fått nedsättning på grund av synnerliga skäl
skall kunna få en ny återbetalningstid beslutad. Samma förhållande kommer
då att gälla som för låntagare som får nedsättning mot prövning av inkomsten
eller den som får nya studielån beviljade under återbetalningstiden. Bestäm-
melser av denna innebörd skall enligt regeringens förslag införas i 4 kap. 6 §
studiestödslagen (1999:1395).
Regeringen redogör också för att CSN:s uppföljning av 2001 års studie-
stödsreform bl.a. visar att en studerande som tar nya lån efter att han eller h
påbörjat återbetalningen av tidigare tagna studielån kan få stora förändringar
av årsbeloppet. Detta kan i vissa fall medföra en besvärlig återbetalningssitua
tion för den enskilde. CSN kan inte på eget initiativ ändra återbetalningstiden
Regeringen meddelar att man avser att se över frågan om hur återbetalnings-
tiden i sådana fall kan justeras på ett enkelt sätt.
Motionerna
Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub14 yrkande 6 att regeringen
snarast bör vidta åtgärder för att underlätta för studerande att få ny återbeta
ningstid i de fall de får orealistiska återbetalningskrav. Denna situation upp-
står om en studerande varvar arbete och lånefinansierade studier sedan det
nya studiemedelssystemet infördes.
Centerpartiet pekar i motion 2004/05:Ub276 yrkande 11 på att många stu-
denter har problem med att man har lån i flera studiemedelssystem och att
återbetalningstakten därmed blir hög. Motionärerna föreslår att regeringen bör
låta utreda effekterna av detta och föreslå lämpliga åtgärder för de personer
som har studielån i flera system. Motsvarande yrkande finns i motion
2004/05:Ub324 (c) yrkande 1.
I motion 2004/05:Ub299 (s) menar motionärerna att om det finns delar i
det nya studiemedelssystemet som skapar svårigheter för studenter och deras
förmåga att betala tillbaka sina studiemedel bör detta ses över av regeringen.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändring av 4 kap. 6 § studie-
stödslagen samt avslå motionsyrkandena. Utskottet delar regeringens bedöm-
ning när det gäller behovet av att utvidga möjligheten för CSN att fastställa e
ny återbetalningstid.
I CSN:s uppföljning av det nya studiemedelssystemet
från 2004 menade myndigheten att det var för tidigt att
dra några slutsatser om hur reglerna om återbetalning
skulle falla ut. Myndigheten noterade dock att det i
första hand var samordningen av återbetalning i de
olika studiemedelssystemen som vållade problem. När
det gäller motionerna om möjligheten att fastställa ny
återbetalningstid då en person med lån i det gamla
systemet åter tar lån men då i det nya systemet,
hänvisar utskottet dels till den här föreslagna
ändringen i studiestödslagen, dels till regeringens
avsikt att återkomma med ytterligare förändringar.
Motionsyrkandena är därmed tillgodosedda.
Förslag om ändringar i övrigt i studiestödslagen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändringar i studie-
stödslagen och lagen om rekryteringsbidrag för vuxenstuderande
även i de delar som inte har behandlats i det föregående.
Propositionen
Regeringen föreslår att studiestödslagens regler skall ändras så att för att få
studiemedel för studier utomlands skall den studerande ha varit bosatt i Sve-
rige i en sammanhängande period - utom i vissa undantagsfall - om minst två
år under de senaste fem åren (3 kap. 23 §). Vidare föreslås att studiemedel
inte får lämnas för den tid den studerande beviljats studiestöd eller motsva-
rande studiefinansiering från ett annat land (3 kap. 25 §). Regeringen föreslår
vidare att ändringar skall göras i forumreglerna vad gäller överklagande av
beslut om återbetalning (6 kap. 10 § och punkt 13 i ikraftträdande- och över-
gångsbestämmelserna). En rad ändringsförslag rör anpassning till EG-rätten
av äldre bestämmelser i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna: fast-
ställelse av årsbelopp för utomlands bosatta (punkt 14); hur det årliga belop-
pet för utomlands bosatta bör sättas ned (punkt 15); efterkontroll av inkomst
för låntagare med lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001
(punkt 16). Regeringens förslag föranleder också några ytterligare mindre
ändringar och justeringar i studiestödslagen.
Vad gäller ändringarna i studiestödslagen föreslås dessa träda i kraft den 1
juli 2006 i fråga om förstärkt studiestöd för äldre och i övrigt den 1 januari
2006. Ändringarna i lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande före-
slås träda i kraft den 1 januari 2006 i fråga om ändrad åldersgräns för bidrage
och i övrigt den 1 juli 2006. Äldre bestämmelser föreslås fortfarande gälla för
rekryteringsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. Även andra regler för
ikraftträdande anges i regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i stu
diestödslagen och i lagen om rekryteringsbidrag för vuxenstuderande i de
delar de inte omfattas av utskottets förslag i tidigare avsnitt.
Vissa frågor om studiemedlets storlek
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande studiemedlets och
fribeloppets storlek med hänvisning till tidigare ställningstaganden.
Jämför reservationerna 16 (fp), 17 (kd) och 18 (m, fp, kd).
Motionerna
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub12 yrkande 1 att totalbeloppet för
alla studerande med studiemedel höjs med 400 kr per månad och att en upp-
räkning därefter sker i förhållande till prisutvecklingen. I motion
2004/05:Ub14 yrkande 11 hävdar Kristdemokraterna att studenternas köp-
kraft har minskat med 22 % jämfört med konsumentprisindex sedan 1990-
talets början. Motionärerna föreslår att nivåerna i studiemedlet långsiktigt
korrigeras för denna förlust.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub14 yrkande 12 att fribe-
loppet skall tas bort. Det skall således enligt motionärerna vara fritt för stu
denter att komplettera studiemedlet med eget arbete utan att bidragsdelen
påverkas, något som leder till att lånedelen kan hållas nere.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
I samband med att budgetpropositionen för 2005 behandlades (bet.
2004/05:UbU2) tog utskottet ställning till studiemedlets storlek och avstyrk-
te då också motionsyrkanden om andra belopp. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu. Eventuella framtida höjningar av beloppet måste enligt ut-
skottets uppfattning beslutas i den ordinarie budgetprocessen och då vägas
mot andra prioriteringar.
Angående yrkandet om borttagande av fribeloppet anser utskottet, liksom
vid tidigare behandling (senast i bet. 2004/05:UbU2) att det redan finns goda
möjligheter för studenter att begränsa sin skuldsättning om de har arbetsin-
komster vid sidan om. Enligt 3 kap. 17 § studiestödslagen kan en studerande
tjäna upp till 98 500 kr för 2005 utan att studiemedlet minskas. Om inkomst-
prövningen skulle avskaffas utan några andra förändringar av studiemedelssy-
stemet skulle även personer med mycket höga inkomster få rätt till bidragsde-
len, något som skulle kunna leda till stora kostnadsökningar för staten. Detta
vore enligt utskottets mening inte förenligt med kraven på hushållning med
offentliga medel.
Vissa frågor om villkoren för studiemedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om förändring av bestäm-
melserna för studiemedel i samband med barnafödande och föräld-
raskap, elitidrottssatsningar, engagemang i studentkårsarbete och
militärtjänstgöring samt om karenstid vid sjukdom. Yrkandena bör
avslås med hänvisning till gällande regelverk och tidigare ställ-
ningstaganden.
Jämför reservationerna 19 (kd) och 20 (kd) samt särskilt yttrande 1
(2 m, 1 fp).
Motionerna
Två yrkanden rör frågor som uppstår i samband med barnafödande och
föräldraskap. Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub14 yrkande 9
att villkoren för att bli förälder under studietiden måste ses över. Motionärer
na pekar på reglerna om vård av sjukt barn och uttag av de s.k. pappadagarna.
I motion 2004/05:Sf286 (kd) yrkande 3 hävdas att studiemedelssystemet
måste ändras så att det inte automatiskt straffar den som presterar mindre på
grund av barnafödande.
I motion 2004/05:Kr269 yrkande 8 föreslår Moderaterna att speciella vill-
kor skall gälla för elitidrottsmän så att de kan kombinera högskolestudier
med elitidrott. Motionärerna anser att elitidrottsmän bör kunna ges dispens för
en mer långsam studietakt och ändå erhålla studiemedel liksom att studieme-
del också bör kunna utgå under längre tid än 12 terminer. Dessa studerande
bör också kunna byta studieort för att på ett optimalt sätt kunna kombinera
idrottsutövande med en god utbildning. Undantag begärs också i motion
2004/05:Ub237 (m) för studenter som gör värnplikt eller är nations- och
kåraktiva under sin studietid. Motionärerna anser att det är fel och orimligt a
den som gör sin värnplikt hamnar i ett sämre läge då det gäller återbetalning
av studielån genom att den som inkallas till militärtjänstgöring under pågåen-
de studier förbrukar sin betalningsfria termin. Samma förhållande gäller enligt
motionärerna för de studenter som tar arvoderade uppdrag i kårer och natio-
ner. I motion 2004/05:N403 (m, fp, kd, c) yrkande 25 föreslås att svenska
studenter skall kunna få stöd för att resa över Öresund om de växlar mellan ett
svenskt och ett dansk universitet.
Kristdemokraterna föreslår i motionerna 2004/05:Ub14 yrkande 8 och
2004/05:Ub441 yrkande 4 att karenstiden för studenter bör sänkas. Den 30
dagar långa karenstiden gör enligt motionärerna att det blir mycket kostsamt
för en student att vara sjuk.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
När det gäller yrkandena som rör villkor för studenter som föder barn
och studenter med barn anför utskottet följande. Studiemedel utgår i princip
inte under studieuppehåll. Studenter som får barn under studietiden är ofta
berättigade endast till föräldrapenning på grundnivån. Den som fortsätter
studierna direkt efter att ha fött barn (och alltså inte gör studieuppehåll) el
drabbas av hälsoproblem under graviditeten, kan åberopa dessa förhållanden
vid eventuell ansökan om fortsatta studiemedel. Vid bedömning av om en
student skall få fortsatta studiemedel med hänsyn till uppnådda studieresultat
tar man hänsyn till förhållanden av personlig natur som kan antas ha inverkat
på studieresultaten (3 kap. 7 § andra stycket studiestödslagen). Som sådant
förhållande räknas enligt CSN:s föreskrifter bl.a. egen sjukdom, vård av sjukt
barn och barnpassningssvårigheter (4 kap. 2 § CSNFS 2001:1). I betänkandet
Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130) skriver utredaren att ett
effektivt sätt att gynna barnafödande bland personer som studerar vore att
förbättra nivåerna i föräldrapenningen. Ärendet bereds inom Regeringskansli-
et. Med hänvisning till gällande regler och i avvaktan på beredningen av ovan
nämnda betänkande menar utskottet att yrkandena skall avslås. Utskottet vill
också i sammanhanget peka på förslaget om tilläggsbidrag som behandlas i
detta betänkande och som kommer att förbättra villkoren för studenter som
får barn under studietiden.
När det gäller övriga yrkanden om speciella villkor för vissa studenter
anför utskottet följande. Frågan om studiemedelsvillkor m.m. för elitidrottare
behandlades senast i betänkandet Studiestöd (bet. 2003/04:UbU5). Liksom då
anser utskottet att idrottsutövning inte bör föranleda större skuldsättning för
studenten är normalt, vilket skulle bli konsekvensen om motionärernas förslag
genomförs. Ytterligare en invändning mot motionärernas förslag är att id-
rottsutövning på elitnivå enligt utskottets mening inte bör finansieras genom
studiemedelssystemet. I fråga om ortsföreträde konstaterar utskottet att Hög-
skoleverket har funnit att sådant inte är förenligt med gällande bestämmelser
om antagning till grundläggande högskoleutbildning. Förändringar i tillträ-
desbestämmelserna till högskolan bereds för närvarande inom Regeringskans-
liet. När det gäller yrkandet om nations- och kåraktiva studenter behandlades
ett liknande yrkande i betänkande 2003/04:UbU5. Utskottet hänvisade då till
att en låntagare i studiemedelssystemet inte får någon ny återbetalningsfri tid
om han eller hon redan har blivit återbetalningsskyldig på lånen (4 kap. 3 §
studiestödslagen). Däremot kan studenten ansöka om att få årsbeloppet som
skall återbetalas nedsatt på grund av studier. Nedsättningen kan beviljas så
länge låntagaren får studiemedel. Det som motionären föreslår skulle innebära
en särbehandling av nations- och kåraktiva i jämförelse med vad som gäller
för studenter som gör studieuppehåll av andra skäl. Utskottet anser, liksom
vid tidigare behandling, att det inte skulle bidra till ett rättvist studiestöd
stem. När det gäller den som inkallas till militärtjänstgöring finns också möj-
lighet till nedsättning av årsbeloppet för den som fullgör en längre grundut-
bildning än 60 dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt. I sammanhanget vill
utskottet också peka på de möjligheter att skjuta upp grund- eller repetitions-
utbildning på grund av studier som finns i 5 kap. 8 § lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt.
När det gäller yrkandet om resebidrag för resor över Öresund hänvisar ut-
skottet till möjligheten att erhålla merkostnadslån (3 kap. 15 § studiestödsla-
gen). Reglerna innebär bl.a. att det är möjligt att låna till kostnader för en
och-retur-resa från Sverige till studielandet per kalenderhalvår eller till res
ett annat nordiskt land (8 kap. 11 och 12 §§ CSNFS 2001:1). Utskottet anser
inte att det finns anledning att behandla resor över Öresund på annat sätt än
andra resor som studenter gör i samband med studierna.
Den som studerar med studiemedel har ett särskilt försäkringsskydd. Det
innebär att den studerande får behålla studiemedlen under sjukdom trots att
han eller hon då inte studerar. Den tid som en studerande har rätt till studie-
medel under sjukdom räknas inte in i det totala antalet veckor som han eller
hon haft studiemedel och inte heller i kommande prövningar av studieresultat.
Karenstiden för studenter vid sjukdom innebär att lånedelen av studiemedlet
kan skrivas av vid sjukfall som varar mer än 30 dagar (4 kap. 23 § studie-
stödslagen och 4 kap. 9-12 §§ studiestödsförordningen). Utskottet anser att
gällande regelverk i stort tillhandahåller tillräcklig ekonomisk trygghet vid
sjukdom.
Vissa förslag om återbetalning av studiemedel
Uskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör införande av exa-
mensbonus, bonus vid förtida återbetalning, återbetalning av nor-
diska studiemedel samt avskrivning av studiemedel vid bosättning i
glesbygd. Yrkandena bör avslås med hänvisning till gällande regel-
verk och tidigare ställningstaganden.
Jämför reservationerna 21 (fp), 22 (kd) och 23 (c).
Motionerna
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub378 yrkande 3 att studenter bör få en
extra stimulans för att vara flitiga och fullfölja sina studier. En möjlighet ä
införa en examensbonus i form av viss nedskrivning av studieskulder. Möj-
ligheterna att införa ett sådant system bör snarast utredas.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub469 yrkande 8 att ett bo-
nussystem skall införas för dem som i förtid återbetalar sin studieskuld.
Enligt motionärerna ökar ett sådant bonussystem de förtida återbetalningarna
till staten och minskar avskrivningarna.
I två motioner - 2004/05:Ub263 (c) och 2004/05:Ub462 (s) - föreslår mo-
tionärerna att en överenskommelse bör utarbetas mellan de nordiska län-
derna om att hänsyn skall tas till studielån tagna i annat nordiskt land i sam-
band med återbetalning av studielån från det egna landet. Man pekar på pro-
blemet att studerande i Norden kan tvingas att återbetala studielån i en takt
som är anpassad till två låntagare.
Folkpartiet pekar i motion 2004/05:N254 yrkande 15 på problemen med
att få akademiker att flytta till eller bo kvar i glesbygden. Motionärerna före
slår att ett system med avskrivning av studieskulder prövas under fem år för
de akademiker som flyttar till Norrbottens län. Ett liknande yrkande framförs
i motion 2004/05:N346 (fp) yrkande 4. I motion 2004/05:Ub238 (kd) föreslår
motionären att regeringen undersöker möjligheterna att starta en försöksverk-
samhet med avskrivning av studielån för ungdomar som väljer att bo och
verka i Norr- och Västerbotten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Folkpartiets förslag om examensbonus har behandlats vid två tidigare
riksmöten (bet. 2002/03:UbU7 och 2003/04:UbU5 och UbU15). Utskottet
pekade då på ett antal förhållanden som förklarar att ganska många studenter
lämnar högskolan utan att ha avlagt examen - förklaringar som inte handlar
om bristande flit hos studenterna. Vidare pekade utskottet på att det också
spelar stor roll vilken värdering som görs på arbetsmarknaden av att examen
är avslutad eller inte. Däremot är förhållandet mellan antalet helårsstudenter
och antalet helårsprestationer ett viktigt mått på effektiviteten i högskoleut-
bildningen. Denna kvot har de senaste åren legat på 0,82-0,83 och tenderar
inte att förändras. Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns anlednin
att begära en utredning om examensbonus.
Även Kristdemokraternas yrkande om att ge bonus till den som återbeta-
lar studielån i förtid har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen, senast
betänkande 2003/04:UbU5. Utskottet hänvisar, liksom tidigare, till att reger-
ingen redan med nuvarande bestämmelser har möjlighet att föreskriva om
premier till låntagare som betalar tillbaka större belopp än det fastställda
årsbeloppet (4 kap. 20 § studiestödslagen). Enligt utskottets uppfattning är
detta en riktig ordning, dvs. att det ankommer på regeringen att bedöma om
det skulle vara till fördel för staten med förtida inbetalning.
När det gäller frågan om en överenskommelse mellan de nordiska län-
derna på så sätt att hänsyn skall tas till studiemedel tagna i ett annat nordis
land menar utskottet att det inte vore rättvist om hänsyn skulle tas just till
sådana skulder och inte till andra, t.ex. studieskulder från ett land utanför
Norden.
Utskottet anser inte heller att studiestödssystemet bör användas som ett re-
gionalpolitiskt instrument eftersom detta kan leda till att systemet uppfattas
som orättvist av låntagarna. Yrkandena om avskrivning av studielån för aka-
demiker som bosätter sig i glesbygd, oavsett om det är fråga om försöksverk-
samhet eller generellt, bör därför enligt utskottets uppfattning avslås.
Vissa förslag om studiehjälp
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör indragen studie-
hjälp, generösare utbetalning av inackorderingstillägg samt föränd-
rade utbetalningsregler av studiehjälp. Yrkandena bör avslås med
hänvisning till gällande regler, tidigare ställningstaganden och på-
gående beredningsarbete
Jämför reservationerna 24 (m, fp, kd), 25 (kd) och 26 (kd).
Motionerna
Folkpartiet anser i motion 2004/05:Ub306 yrkande 9 att närvarokravet måste
kunna hävdas i en frivillig skolform som gymnasieskolan och föreslår att
studiebidraget skall kunna dras in för elever som har en längre tids ogiltig
frånvaro. Även elever som kränker andra bör kunna få indraget studiebidrag.
Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub469 yrkande 3 att studiehjälpen
skall tolkas som en uppmuntran till studier med ett motkrav på studiepresta-
tion. Enligt motionärerna bör ett system införas där delar av studiehjälpen
skall kunna dras in omedelbart av CSN om uppenbart skolk föreligger. Krist-
demokraterna pekar i samma motion, yrkande 4, på att en familjs ekonomi
kan drabbas hårt av att studiebidraget dras in. Eftersom föräldrarna till en
myndig elev inte har självklar rätt till information om elevens uppförande i
skolan menar motionärerna att skolans rätt att informera föräldrar till myndiga
elever vid skolk bör skrivas in i skollagen.
Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:Ub469 yrkande 2 att det är be-
kymmersamt att CSN i sin tillståndsgivning vad gäller inackorderingstillägg
kraftigt begränsar möjligheten för barn till låg- och medelinkomsttagare att
fullt ut tillgodogöra sig friheten att t.ex. välja att gå på en fristående skol
Därför menar motionärerna att en översyn av CSN:s praxis bör göras, särskilt
vad gäller elever som vill gå på en fristående gymnasieskola utanför hemor-
ten. Motsvarande yrkande framförs i motion 2004/05:Ub416 (kd).
Två motioner tar upp frågor om utbetalningen av studiehjälp. I motion
2004/05:Ub391 (s) menar motionärerna att regeringen skall följa frågan om
konsekvenserna av att studiebidraget inte utgår under årets samtliga månader.
Motionären i motion 2004/05:Ub424 (s) pekar på att övergången från barnbi-
drag till studiebidrag kan medföra problem. Beroende på när barnet fyller 16
år under året kan ett uppehåll mellan bidragen uppstå, och motionären menar
att förändringar bör göras för att övergången skall bli mer rättvis.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Studiehjälp får lämnas endast för heltidsstudier (2 kap. 5 § studiestödsla-
gen). Enligt CSN förutsätter heltidsstudier att eleven kontinuerligt deltar i
undervisningen (2 kap. 2 § CSNFS 2001:6). Vid otillåten frånvaro kan såle-
des studiehjälpen dras in av CSN. Regler om skolornas rapporteringsskyldig-
het finns också i CSN:s föreskrifter. För att klargöra för skolorna vilka skyl-
digheter de har när det gäller rapportering av frånvaro till CSN beslutade
regeringen i mars 2005 att ge Skolverket i uppdrag att, i samråd med CSN,
informera om denna skyldighet. Informationen skall finnas tillgänglig inför
skolstarten höstterminen 2005. Motionsyrkandena är därmed tillgodosedda.
Utskottet menar vidare att studiehjälpen bör förbli kopplad till elevernas
studier och inte till annat uppförande i skolan. I arbetet mot mobbning finns
andra mer angelägna åtgärder, varav några behandlades av utskottet i betän-
kandet Kränkande behandling i skolan (bet. 2003/04:UbU9). Vidare kommer
riksdagen att under hösten 2005 behandla en proposition gällande förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan.
När det gäller frågan om skolans rätt att informera föräldrar till en myndig
elev som skolkar hänvisar utskottet till beredningen av Skollagskommitténs
förslag (Skollag för kvalitet och likvärdighet, SOU 2002:121) om en skyldig-
het för skolor att informera samtliga elevers föräldrar om eleven är frånvaran-
de i sådan utsträckning att det kan påverka rätten till studiehjälp. En proposi
tion om ny skollag förväntas läggas fram av regeringen under våren 2006, och
utskottet anser att förslaget bör avvaktas.
Stöd till inackordering kan lämnas av hemkommunen enligt 5 kap. 33 §
skollagen (1985:1100) till elever i gymnasieskolan i det offentliga skolväsen-
det som behöver inackordering till följd av skolgången. Inackorderings-
tillägg enligt studiestödslagen är till för elever utanför det offentliga skolv
sendet. Enligt CSN:s föreskrifter (1 kap. 3 § CSNFS 2001:6) får en elev så-
dant inackorderingstillägg om han eller hon har en viss restid och det inte är
möjligt att bo kvar i föräldrahemmet och gå en motsvarande utbildning på
närmare håll. Med motsvarande utbildning menas enligt föreskrifterna pro-
gram och nationell inriktning i gymnasieskolan. CSN tar inte - förutom vid
vissa undantag - hänsyn till skillnader motsvarande lokala inriktningar. Ut-
skottet tog senast ställning till inackorderingstilläggets konstruktion i betän
kandet Utveckling av gymnasieskolan (bet. 2003/04:UbU13) i samband med
att riksdagen antog regeringens förslag om att införa s.k. frisök till gymnasie
skolan. Frisök innebär att en elev kan söka en utbildning på nationellt pro-
gram i annan kommun även om programmet erbjuds av hemkommunen.
Förslaget omfattade inte förändringar i inackorderingsstödet eftersom detta
skulle öka hemkommunernas kostnader. Utskottet menar att sådana föränd-
ringar av inackorderingsstödet som här föreslås skulle öka statens kostnader
på motsvarande sätt. Utskottet anser att frågan måste prövas i ett större sam-
manhang där olika kostnader för studiehjälpen avvägas mot varandra. I sam-
manhanget vill utskottet också peka Regeringskansliets pågående beredning
av betänkandet Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU 2003:28) där
förslag om ändrade regler för inackorderingstillägg lämnats.
När det gäller yrkandena om utbetalningen av studiehjälp hänvisar ut-
skottet också till beredningen av betänkandet Ekonomiskt stöd vid ungdoms-
studier. I betänkandet föreslås bl.a. att barnbidragsåldern utsträcks t.o.m. de
månad som den unge fyller 18 år samt att studiebidrag lämnas till elever i
gymnasial utbildning fr.o.m. månaden efter den då den studerande fyllt 18 år.

Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör vilka utbildningar
som skall vara berättigade till studiemedel, trygghetssystemens an-
passning till studenternas villkor, tillsättandet av en parlamentarisk
utredning om studerande och trygghetssystemen samt om andra
villkor för rekryteringsbidrag. Yrkandena bör avslås med hänvis-
ning bl.a. till gällande regler och pågående beredningsarbete inom
Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 27 (c), 28 (kd), 29 (m, fp, c), 30 (kd) och 31
(m) - motiv samt särskilt yttrande 2 (kd).
Motionerna
Fem motioner innehåller yrkanden som rör studiemedel för studier vid vissa
utbildningar. I motion 2004/05:Kr370 (fp) yrkande 4 menar motionärerna att
CSN:s bedömning är alltför snäv och föråldrad när det gäller vilka utbild-
ningar som skall anses vara eftergymnasiala. Detta innebär problem för 18-
och 19-åringar eftersom ungdomar som studerar vid utbildningar som inte
bedöms som eftergymnasiala kan erhålla studiemedel först det kalenderhalvår
de fyller 20 år. I motion 2004/05:Ub274 (c) begär motionärerna att studieme-
delssystemet skall ändras så att 18- och 19-åringar får samma rätt som 20-
åringar att erhålla studiemedel för studier vid folkhögskola. Problematiken
med regler för studielån för 19-åringar som vill studera på folkhögskola be-
handlas också i motion 2004/05:Ub466 (s). Rätt till studiemedel för studier i
kommunala vuxenskolan föreslås i motion 2004/05:Ub493 (s). Motionären
menar att det ekonomiska glappet är för stort mellan dem som studerar på
grundskolenivå och gymnasial nivå i kommunala vuxenskolan och dem som
studerar på eftergymnasial nivå. I motion 2004/05:So359 (c) yrkande 8 menar
motionärerna att utbildningarna inom komplementär- och alternativmedicin
bör ses över och att utbildningarna bör få samma villkor som skolmedicinens
utbildning med möjligheter till studiemedel. Det är inte rimligt och förenligt
med utbildning på lika villkor att den enskilde studenten själv står för sina
kostnader.
I motion 2004/05:Ub441 anser Kristdemokraterna att informationen och
vägledningen om de studiesociala trygghetssystemen till studerande måste
förbättras och samlas i ett gemensamt forum. Ett bättre utbyggt informations-
nät och en mer enhetlig tillämpning av reglerna skulle ge ökad trygghet och
rättssäkerhet för studerande och skapa förutsättningar för mer effektiva studi-
er (yrkande 3). I samma motion anser motionärerna att det är mycket angelä-
get att reglerna blir färre och enklare så att tillämpningen blir mer enhetlig
(yrkande 6) och att detta samtidigt förutsätter att definitionen av studerande
förtydligas (yrkande 7).
I ett antal motioner föreslås att en parlamentarisk utredning bör tillsättas
för att se över trygghetssystemens sociala konsekvenser för studerande. Mo-
tionärerna hänvisar till att den utredning som genomförts (Studerande och
trygghetssystemen, SOU 2003:130) är otillräcklig. Kristdemokraterna menar i
motion 2004/05:Ub14 yrkande 7 att några av utredningens förslag är sådana
att de går att genomföra utan vidare utredningsarbete, vissa utan ökade kost-
nader. Motionärerna föreslår också att en parlamentarisk utredning med man-
dat att lämna förslag till andra trygghetssystem bör tillsättas. De studerande
bör ges insyn i utredningens arbete och beredas möjligheter att komma med
förslag. Situationen för studenter som är ensamstående föräldrar bör särskilt
granskas (yrkande 10).
Centerpartiet anser i motion 2004/05:Ub276 yrkande 12 att regeringen bör
tillsätta en ny studiesocial utredning som är parlamentariskt sammansatt och
där studenterna ges ordentlig representation. Utredningen bör gå vidare med
de missförhållanden som påtalades av den tidigare utredningen och göra en
mer förutsättningslös analys av studenternas studiesociala situation. Motsva-
rande yrkande finns i motion 2004/05:Ub324 (c) yrkande 3.
I motion 2004/05:Ub397 (s) yrkande 2 föreslår motionärerna att regeringen
skall överväga att förändra kravet på att man för att komma i fråga för rekry-
teringsbidrag inte får ha haft kontakt med CSN på fem år. Man menar att
fem år är alltför lång tid och att regeln utestänger stora grupper från ett stö
som verkligen skulle påverka deras arbetsmarknadssituation i positiv riktning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Studiestöd lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar i
Sverige som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer (3 kap. 2 § studiestödslagen). För studier på grundskole- och
gymnasienivå kan studiestöd lämnas för dem som är över 20 år, dvs. från det
tillfälle när eleven inte längre kan få studiehjälp. Utskottet anser att det är
lämplig ordning eftersom det inte är rimligt att en ung person skall skuldsätta
sig för sådana studier som normalt bedrivs med studiehjälp i gymnasieskolans
form och med föräldrarna som i princip ansvariga för elevens försörjning. För
elever som fyllt 20 år är det möjligt att erhålla studiemedel för studier på
grundskole- och gymnasienivå i kommunala vuxenskolan. För det fall att en
studerande är under 20 år och antagits till en eftergymnasial utbildning vid en
folkhögskola har han eller hon rätt till studiemedel om det är en godkänd
utbildning. Bedömningen av kvalitet och nivå på utbildningar som bedrivs i
enskild regi och där anordnaren vill få statlig tillsyn och eventuellt statsbid
och deltagarna rätt till studiestöd görs av Högskoleverket respektive Skolver-
ket. Utskottet är inte berett att förorda någon annan ordning.
I december 2003 överlämnades betänkandet Studerande och trygghetssy-
stemen (SOU 2003:130) till regeringen. Utredningens uppdrag var att göra en
samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på
olika utbildningsnivåer under den samlade studietiden, inklusive studieuppe-
håll. Utredningen kartlade hur gällande trygghetssystem samspelar med stu-
diemedelssystemet och drog en rad slutsatser av det sammanställda materia-
let. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet
anser att denna beredning bör avvaktas. Inte heller anser utskottet därför att
en parlamentarisk utredning bör tillsättas.
När riksdagen beslutade att införa rekryteringsbidraget (prop. 2001/02:161,
bet. 2001/02:Ub15) angavs att bidraget skall vara rekryteringsfrämjande och
därför lämnas till en begränsad målgrupp. Avsikten är att genom bidraget
rekrytera kortutbildade vuxna som är studieovana och som annars inte skulle
ha sökt sig till en utbildning. Regeringen angav i propositionen att för de
personer som är aktuella för bidraget är skuldsättningen inom det ordinarie
studiemedelssystemet inte en realistisk tanke och att syftet är att förmå perso
ner som behöver kompetensutveckling att börja studier med det nya bidraget.
En förutsättning för att få rekryteringsbidraget är att den enskilde inte har
studerat med studiestöd under de senaste fem åren (5 § förordning 2002:744
om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande). Villkoret kan sägas fungera som
en indikator på att den sökande hör till målgruppen. Utskottet finner ingen
anledning att ompröva inriktningen av rekryteringsbidraget.


</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-
tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1.      Nytt studiemedelssystem (punkt 1) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Ub13 yrkande 7 och
2004/05:Ub259 yrkande 1
samt avslår motionerna
2004/05:Ub389 yrkande 1 och
2004/05:Ub441 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Det studiemedelssystem som trädde i kraft i juli 2001 är inte ett nytt och
reformerat system, utan snarare ytterligare ett antal lappar på ett i längden
ohållbart system. Den helt avgörande svårigheten handlar framför allt om att
få ett system vars delar hänger ihop. Det tydligaste exemplet på detta rör den
roll som CSN spelar. Många av de problem som finns har uppstått genom en
rigid syn på studiefinansieringen som ytterst har sin grund i CSN:s dubbla
monopol som beslutande myndighet och som utbetalare. Moderaternas upp-
fattning är att utbetalningarna av studiemedlen och myndighetsansvaret inte
är oupplösligt förenade. Det finns flera möjligheter till konkurrens och alter-
nativ som i dag inte tillvaratas. Utbildning är en investering för den enskilde
Studentens möjlighet att betala tillbaka lånen har hamnat vid sidan av fokus.
Faktum är att det i realiteten inte finns en hållbarhet i det nuvarande systeme
särskilt vad gäller skuldsättningsproblematiken. Det är hög tid att sluta lappa
och laga ett i grunden ohållbart system. I stället bör en parlamentarisk utred-
ning tillsättas med uppdrag att se över studenternas situation och ge förslag
till ett nytt studiestödssystem. Ett framtida studiemedelssystem bör uppfylla
följande principer:
*       För det första skall ett framtida studiefinansieringssystem vara eko-
nomiskt hållbart och överblickbart både för den enskilde studenten
och för samhället.
*
*       För det andra skall högre utbildning löna sig även ekonomiskt. Ett
sätt att bidra till högre lönsamhet är att på olika sätt försöka minska
studenternas skuldsättning. Bland annat vill vi helt ta bort fribelop-
pet och göra det möjligt för studenterna att arbeta utan att få mins-
kade studiemedel.
*
*       För det tredje skall systemet bidra till att motverka social snedrekry-
tering. Många vågar av olika skäl inte ta steget in i den akademiska
världen. Det avgörande är att högre studier skall löna sig. Studier
utomlands skall inte missgynnas.
*
*       För det fjärde skall skulderna betalas tillbaka.
*
*       För det femte skall systemen skilja på sådan finansiering som är re-
laterad till studierna och sådan som inte direkt kan hänföras till detta
område, exempelvis vad avser bostad under studietiden. Sådana
kostnader måste hanteras i särskild ordning.
*
*       För det sjätte skall alla studenter kunna få såväl privatekonomisk
rådgivning som information om vilken kvalitet olika utbildningar
har innan de fattar ett av de viktigaste investeringsbesluten i sina liv.
*
*       För det sjunde måste större mått av flexibilitet tillåtas så att även
längre studier kan finansieras via studiemedel och de som så vill kan
erbjudas studiemedel i mer än tio månader per år.
*
*       För det åttonde vill vi konkurrensutsätta CSN genom att skapa möj-
ligheter för de studenter som vill få sina studielån via sin bank eller
annat låneinstitut. Erfarenheter av det finska systemet måste tas till
vara.
*
*       För det nionde måste sparande till studier uppmuntras.
*
2.      Nytt studiemedelssystem (punkt 1) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub441 yrkandena 1 och 2
samt avslår motionerna
2004/05:Ub13 yrkande 7 och
2004/05:Ub259 yrkande 1 samt
2004/05:Ub389 yrkande 1.
Ställningstagande
Samhället är och blir i allt högre grad ett kunskapssamhälle - ett samhälle där
förmågan att lära nytt blir en överlevnadsfråga för välfärden. Ett redskap för
att möjliggöra kunskapssamhällets utveckling och göra det tillgängligt för fler
är studiestödet. Med tanke på behovet av utbildad arbetskraft är ett väl funge-
rande studiestödssystem nödvändigt. Genom ett väl fungerande studiestöd ges
fler tillfälle att lära och vara aktiva och delaktiga i kunskapssamhället. Stu-
denterna har gått från att vara en homogen grupp med unga studenter till en
mycket heterogen grupp. Det finns en stor spridning i hur studenternas livssi-
tuation ser ut: unga, äldre, utan barn, med barn, singlar, par, rika, fattiga.
sociala och könsmässiga snedrekryteringen består. Ett studiestöd måste göra
det ekonomiskt möjligt för alla att studera oavsett bakgrund. Det är inte möj-
ligt i det nuvarande systemet. Ett övergripande problem med studiemedelssy-
stemet är att det är dåligt integrerat med övriga delar av trygghetssystemet.
Studenter får inte ta del av socialförsäkringssystemet på samma villkor som
andra samhällsmedborgare. I förlängningen omöjliggörs livslångt lärande. De
studerande i Sverige behöver ett finansieringssystem som är tryggt, rättvist
och förutsägbart. Systemet måste förändras i grunden. Kristdemokraterna
menar därför att en parlamentarisk utredning som ser över och föreslår ett nytt
studiemedelssystem bör tillsättas. De sociala konsekvenserna för studenterna
skall särskilt beaktas.
3.      Tilläggsbidrag för barn till studerande med studiestöd (punkt
2) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om
ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 13 a och 13 b §§.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub13 yrkande 1 (i denna del)
samt avslår motion
2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del).
Ställningstagande
Regeringens förslag är dåligt underbyggda. De statistiska underlagen är osäk-
ra och analysen är märkbart tunn. Framför allt är kostnadskonsekvenserna
osäkra, särskilt på längre sikt. Regeringen avsätter 450 miljoner kronor årli-
gen för ett barntillägg till studerande med barn. Finansieringen baseras på att
det blir ca 97 000 studerande som kan få tilläggsbidrag, vilket enligt regering
en motsvarar ca 60 000 årsstudieplatser. Regeringen tycks utgå från att detta
förhållande skall bestå även efter att barntillägg införs. Dessutom bygger
antagandena på ett bristfälligt statistiskt underlag, vilket regeringen själv
påpekar i propositionen. Många föräldrar har av ekonomiska skäl svårt att
studera, men studiemedelssystemet bör endast hantera kostnader som går att
hänföra till studier. Barn är inte en kostnad hänförlig till studier. I stället
Moderaterna tidigare föreslagit ett extra barnbidrag om 950 kr per barn och
månad till studerande med barn, samt till ensamstående föräldrar. I förslaget
ingår att en förälder som är både studerande och ensamstående kan komma i
fråga för båda dessa tillägg.
4.      Tilläggsbidrag för barn till studerande med studiestöd (punkt
2) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om
ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 13 a och 13 b §§
samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reserva-
tionen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del)
samt avslår motion
2004/05:Ub13 yrkande 1 (i denna del).
Ställningstagande
Kristdemokraterna har under flera år föreslagit införandet av ett barntillägg
eftersom studerande med barn enligt föreliggande statistik har svårare att
försörja sig än jämförbara grupper. Det är glädjande att regeringen äntligen
föreslår ett sådant. Ett barnperspektiv bör dock råda när bidragets storlek
bestäms. Därför bör inriktningen på sikt vara att barntillägget ges med samma
nivå till alla barn. Kristdemokraterna föreslår också andra förbättringar i
familjepolitiken som kommer studerande föräldrar till del.
5.      Tilläggsbidrag för barn till studerande med
rekryteringsbidrag (punkt 3) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om
ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt
avser 11 a §.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub13 yrkande 2 (i denna del)
samt avslår motionerna
2004/05:Ub12 yrkande 2 och
2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del).
Ställningstagande
Vi anser att reglerna i studiestödssystemet skall vara lika för alla - ingen
student skall på mer eller mindre godtyckliga grunder kunna få en högre
bidragsnivå. Därför har vi tidigare avvisat rekryteringsbidraget. Studera skall
man göra för att utveckla sina kunskaper, för att få arbete och lyckas på ar-
betsmarknaden, inte för att få bidrag. Vi avvisar således även införande av
tilläggsbidrag för studerande inom rekryteringsbidraget.
6.      Tilläggsbidrag för barn till studerande med
rekryteringsbidrag (punkt 3) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om
ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt
avser 11 a §.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub12 yrkande 2
samt avslår motionerna
2004/05:Ub13 yrkande 2 (i denna del) och
2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del).
Ställningstagande
Folkpartiet har i tidigare motioner föreslagit förbättringar för studerande med
barn. Det föreslagna tilläggsbidraget förbättrar studerande föräldrars ekono-
miska situation, och Folkpartiet stöder därför förslaget. Vi anser dock att det
är orättvist att studerande över 25 år kan få hela studiestödet som bidrag. Det
kan t.o.m. tjäna som incitament för att skjuta upp sina studier. Studiesystemet
borde i stället uppmuntra så många unga som möjligt att börja studera. Folk-
partiet anser därför att rekryteringsbidraget skall avskaffas och avvisar i kon
kvens därmed att det tilläggsbidrag för studerande med barn som föreslås bli
infört i studiemedelssystemet införs i rekryteringsbidraget för vuxenstuderande
7.      Tilläggsbidrag för barn till studerande med
rekryteringsbidrag (punkt 3) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om
ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande så vitt
avser 11 a § samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som fram-
förs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub14 yrkande 1 (i denna del)
samt avslår motionerna
2004/05:Ub12 yrkande 2 och
2004/05:Ub13 yrkande 2 (i denna del).
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att ett barnperspektiv skall råda när tilläggsbidragets
storlek bestäms. Därför bör inriktningen på sikt vara att barntillägget ges med
samma nivå till alla barn.
8.      Tilläggslån (punkt 4) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub12 yrkande 3.
Ställningstagande
För att studerande med barn skall kunna klara akuta ekonomiska situationer
föreslår Folkpartiet att en möjlighet införs till ett tilläggslån på upp till 3
kr i månaden. Detta tilläggslån bör förbehållas studerande med barn och
finansieras genom att möjligheten till tilläggslån avskaffas för personer över
25 år som haft en hög arbetsinkomst de närmaste åren före studierna.
9.      Samordning med annan lagstiftning (punkt 5) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att riksdagens förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till
a) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
b) lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
c) lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och
d) lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub13 yrkandena 3-6.
Ställningstagande
Som en följd av att Moderaterna avvisar införandet av tilläggsbidrag för stu-
derande med barn avvisas också de ändringar i annan lagstiftning som föran-
leds av förslaget.

10.     Åldersgränser och antalet veckor med rätt till studiemedel för
äldre (punkt 6) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande betydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till
lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 3 och  9 §§
samt
lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande
såvitt avser 5 §.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub13 yrkandena 1 (i denna del) och 2 (i denna del)
samt avslår motionerna
2004/05:Ub14 yrkandena 2-4 samt
2004/05:Ub223.
Ställningstagande
Det moderna samhället ställer krav på kompetensutveckling under hela livet.
Därför bör det vara möjligt att bredda sin kompetens och byta karriär i vuxen
ålder, inte minst eftersom det på grund av demografin är angeläget att männi-
skor jobbar längre upp i åldrarna. Moderaterna tycker att det är rimligt att
man får utbilda sig längre upp i åldrarna så länge man kan återbetala sina lån.
För oss är återbetalningsprincipen central. I regeringens förslag är kostnads-
konsekvenserna av en generell höjning av åldersgränserna i studiemedelssy-
stemet svåra att förutsäga. Regeringen skriver själv i propositionen att kost-
nadsberäkningarna är osäkra dels eftersom det statistiska underlaget är brist-
fälligt, dels eftersom de dynamiska effekterna av förslagen är svåra att förut-
se. Förutom detta finns det fler problem med regeringens förslag till förändra-
de regler för studiestöd för äldre studerande. För det första verkar regeringen
förslag nästan godtyckligt tagna ur luften. Det finns ingen analys kring varför
den generella studiemedelsåldern skall höjas till just 54 år i stället för någo
annan ålder. I propositionen skriver regeringen endast att resurserna som
avsatts inte räcker till en 55-årsgräns. Beräkningarna lyser med sin frånvaro.
För det andra saknas ordentligt beräkningsunderlag och analys av hur försla-
gen påverkar den enskildes återbetalningsmöjligheter och därmed indirekt
statens kostnader för studiemedelssystemet. Generellt gäller att ju färre år en
person kan arbeta för att dra nytta av sin nya utbildning, desto svårare blir d
att hinna betala av lånen. Eftersom Moderaterna avvisar rekryteringsbidraget
som sådant, motsätter vi oss också förändringar vad gäller åldersgränsen för
att kunna erhålla detta bidrag.

11.     Åldersgränser och antalet veckor med rätt till studiemedel för
äldre (punkt 6) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till
lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 3 och  9 §§
samt
lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande
såvitt avser 5 §
med de ändringar som framgår av bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:UbU14 yrkandena 2-4
samt avslår motionerna
2004/05:Ub13 yrkandena 1 (i denna del) och 2 (i denna del) samt
2004/05:Ub223.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att åldersgränsen för studiemedel och för att erhålla
rekryteringsbidrag bör vara 55 år i stället för 54 år. 55 år är en mer vedertag
åldersgräns, studiebidrag på utbildningar till bristyrken beviljas t.ex. i dag
t.o.m. 55 års ålder. Som en följd av förslaget att studiemedel skall kunna ges
fram till 55 års ålder anser jag också att lånetrappan skall påbörjas vid 46 år
och avslutas vid 55 år.
12.     Undantag från veckogränserna för äldre (punkt 7) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om
ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 8 § fjärde stycket.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub13 yrkande 1 (i denna del).
Ställningstagande
Vi anser att regeringens förslag att den som är 40 år eller äldre skall kunna f
studiemedel längre tid än vad veckogränserna i övrigt medger om det finns
särskilda skäl bör avvisas. Enligt vår uppfattning saknas en tillräcklig analys
av kostnaderna för förslaget och hur det kommer att påverka studenternas
återbetalningsförmåga.
13.     Undantag från veckogränserna i övrigt (punkt 8) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Peter Da-
nielsson (m), Axel Darvik (fp) och Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Ub14 yrkande 5,
2004/05:Ub321 yrkande 10 och
2004/05:Ub469 yrkande 7
samt avslår motionerna
2004/05:Ub397 yrkande 1 och
2004/05:A245 yrkande 2.
Ställningstagande
Alla som har gått fyra år eller mer på en lång sammanhållen utbildning skall
ha möjlighet att få dispens vid särskilda skäl för att kunna slutföra sin utbil
ning. "Synnerliga skäl" för att få dispens - som infördes med det nya studie-
medelssystemet - bör ersättas med "särskilda skäl". Om inte CSN kan vara
mer generöst med sina dispenser kan detta leda till en negativ kunskapssyn
som inte värderar kunskaper inom skilda ämnesområden. Det är inte heller
ekonomiskt lönsamt för samhället att avstå från t.ex. en termins extra utbetal-
ning som kan leda till att en läkare blir färdigutbildad. Det kan också leda ti
personliga tragedier om studierna inte avslutas.
14.     Återbetalning av studielån (punkt 10) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om
ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 4 kap. 6 § samt bifaller
motion
2004/05:Ub14 yrkande 6
samt avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 11,
2004/05:Ub299 och
2004/05:Ub324 yrkande 1.
Ställningstagande
Kristdemokraterna menar att regeringen snarast måste vidta åtgärder för att
återbetalningstiden på ett enkelt sätt skall kunna justeras för dem som först
studerar med lån, sedan arbetar ett tag, därefter återgår till studier med lån
att sedan åter börja arbeta. Effekten för dessa personer kan bli att årsbeloppe
innebär en orimlig återbetalningsbörda för den enskilde.
15.     Återbetalning av studielån (punkt 10) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:111 till lag om
ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 4 kap. 6 § samt bifaller
motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 11 och
2004/05:Ub324 yrkande 1
samt avslår motionerna
2004/05:Ub14 yrkande 6 och
2004/05:Ub299.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att regeringen skyndsamt bör utreda effekterna för de
personer som har studielån i flera system och också föreslå lämpliga åtgärder.
Många har problem med att de har lån i upp till tre studiemedelssystem, och
därmed blir återbetalningstakten väldigt hög. Sedan det nya studiemedelssy-
stemet, infördes har antalet personer som inte betalat sin studieskuld hos
kronofogden ökat med 43 %.
16.     Höjning av studiemedelsbeloppet (punkt 12) - fp
Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub12 yrkande 1
samt avslår motion
2004/05:Ub14 yrkande 11.
Ställningstagande
De senaste 15 åren har standarden för studenterna enligt Föreningssparbanken
sänkts kraftigt, och de har fått nästan 500 kr mindre att röra sig med varje
månad. Samtidigt har kostnaderna ökat, bl.a. boendekostnaderna och kostna-
der för egen dator och mobiltelefon. Det finansiella läget tillåter inte en kra
tig höjning av studiemedlet, men även en liten höjning är av betydelse för de
studerande. Folkpartiet föreslår därför att totalbeloppet för alla studerande
med studiemedel höjs med 400 kr per månad och att en uppräkning därefter
sker i förhållande till prisuppräkningen. Förbättringen beräknas medföra en
kostnadsökning på 400 miljoner kronor per år och täcks av övriga förändring-
ar inom systemet som Folkpartiet tidigare föreslagit.
17.     Höjning av studiemedelsbeloppet (punkt 12) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub14 yrkande 11
samt avslår motion
2004/05:Ub12 yrkande 1.
Ställningstagande
Till skillnad mot andra grupper har inte studenterna återhämtat sig från 1990-
talets ekonomiska kris. Kristdemokraterna vill långsiktigt höja nivåerna i
studiemedlet. Studiestödssystemet ska konstrueras så att många attraheras av
högre studier samtidigt som personligt ansvarstagande för den egna ekonomin
och därmed också indirekt för samhällets ekonomi uppmuntras. På sikt bör
principen därför vara hälften bidrag, hälften lån. Kristdemokraterna har också
i förslag till budget föreslagit att bidragsdelen som ett första steg höjs till
procent av totalbeloppet.
18.     Avskaffande av fribeloppet (punkt 13) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Peter Da-
nielsson (m), Axel Darvik (fp) och Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub14 yrkande 12.
Ställningstagande
Vi anser att inkomsttaket på sikt skall tas bort, dvs. att det skall vara fritt
studenter att komplettera bidragsdelen med eget arbete utan att bidragsdelen
påverkas, något som ger möjlighet att minska studielånen.
19.     Studiemedel i samband med graviditet, föräldraskap m.m.
(punkt 14) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub14 yrkande 9
samt avslår motion
2004/05:Sf286 yrkande 3.
Ställningstagande
Studenterna får vara hemma för vård av sjukt barn med bibehållet studiestöd.
Det innebär dock att studierna blir lidande. Vård av barn med bibehållet stu-
diestöd kan tas ut med maximalt 60 dagar per barn och år. Överskrids denna
gräns förloras rätten till studiemedel. En nybliven pappa skall kunna ta ut tio
"pappadagar" i samband med barnets födelse, men CSN tar inte hänsyn till
dessa pappadagar vid bedömningen av studiemeriter. Det betyder att rätten till
studiemedel förloras om man missat att ta poäng för att man tagit ut dessa
pappadagar i samband med sitt barns fördelse. Kristdemokraterna anser att
villkoren för att bli förälder under studietiden måste ses över.
20.     Karenstid inom studiemedelssystemet (punkt 16) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Ub14 yrkande 8 och
2004/05:Ub441 yrkande 4.
Ställningstagande
För alla studenter som uppbär studiemedel finns en sjukförsäkring som inne-
bär att om sjukperioden varar mer än 30 dagar avskrivs lånen för tiden däref-
ter. De första 30 dagarna utgör alltså en sorts karenstid. Denna försäkring
gäller dock bara vid heltidssjukskrivning. Att studenternas karenstid är 30
dagar gör att det blir mycket kostsamt för en student att vara sjuk. Kristdemo-
kraterna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till
kortare karenstid.

21.     Examensbonus (punkt 17) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub378 yrkande 3.
Ställningstagande
Det är mycket viktigt för samhället, och inte minst för den studerande själv,
att inledda högskolestudier avslutas med en examen. Folkpartiet menar att
studenter borde få en extra stimulans att vara flitiga och fullfölja sina studi
En möjlighet är att införa en examensbonus i form av viss nedskrivning av
studieskulder. Vi menar att möjligheterna att införa ett sådant system snarast
bör utredas.
22.     Bonus vid förtida återbetalning av studiemedel (punkt 18) -
kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub469 yrkande 8.
Ställningstagande
Vid två tillfällen - under andra halvåret 1983 och under 1986 - erbjöds lånta-
gare att mot en premie frivilligt i förtid återbetala sin studieskuld. Premien
5-20 % beroende på antalet återstående betalningar. Ett sådant bonussystem
ökar de förtida återbetalningarna till staten och minskar avskrivningarna, dvs.
de innebär netto en besparing för staten. Därför anser Kristdemokraterna att
någon form av bonussystem bör utarbetas och genomföras snarast.
23.     Nordisk överenskommelse angående återbetalning av
studiemedel (punkt 19) - c
av Håkan Larsson (c)
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub263
samt avslår motion
2004/05:Ub462.
Ställningstagande
I 30 års tid har de nordiska studiemedelsmyndigheterna haft en överenskom-
melse om att ta hänsyn till lån tagna i annat nordiskt land i samband med
fastställelse av återbetalningstakten i det egna landet. Denna överenskommel-
se har upphört för lån tagna efter den 1 juli 2001. Detta innebär att en stude-
rande i Norden kan tvingas återbetala studielån i en takt som är anpassad till
två låntagare. Centerpartiet anser därför att en överenskommelse bör utarbetas
mellan de nordiska länderna kring att hänsyn skall tas till studielån tagna i e
annat nordiskt land i samband med återbetalning av studielån från det egna
landet.
24.     Indragen studiehjälp vid ogiltig frånvaro m.m. (punkt 21) - m,
fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Peter Da-
nielsson (m), Axel Darvik (fp) och Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub469 yrkande 3
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub306 yrkande 9.
Ställningstagande
Skolk är ett växande problem i många skolor och gör det svårt att bedriva en
meningsfull undervisning. Skolk skapar också ordningsproblem både i och
utanför klassrummet. Studiehjälpen skall tolkas som en uppmuntran till studi-
er med ett motkrav på studieprestation. Vi anser att såväl kraven på prestation
som kontrollen av närvaron i skolan bör öka. Såväl lärare och skolledare som
politiker måste ge tydliga signaler om att skolan inte är ett "öppet hus" där
man kan komma och gå som man vill. Exempelvis skall studiebidraget ome-
delbart kunna dras in för elever som har en längre tids ogiltig frånvaro.

25.     Indragen studiehjälp för myndig elev (punkt 22) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub469 yrkande 4.
Ställningstagande
En familjs ekonomi kan drabbas hårt av att studiebidraget dras in för en gym-
nasieelev på grund av att eleven skolkar. Föräldrarna har försörjningsansvaret
för gymnasieeleven intill 20 års ålder men har inte självklar rätt till informa
tion om elevens uppförande i skolan, t.ex. om han eller hon skolkar. Kristde-
mokraterna anser att detta skall lösas genom att rätten att informera föräldrar
till myndiga elever vid skolk skrivs in i skollagen.
26.     Inackorderingstillägg (punkt 23) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 23 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Ub416 och
2004/05:Ub469 yrkande 2.
Ställningstagande
Det är bekymmersamt att CSN i sin tillståndsgivning vad gäller inackorde-
ringstillägg kraftigt begränsar möjligheten för barn till låg- och medelin-
komsttagare att fullt ut tillgodogöra sig friheten att t.ex. välja att gå på en
fristående gymnasieskola. Myndigheten gör det mycket svårt för dessa ung-
domar att förverkliga sin dröm att få gå i en fristående gymnasieskola. Krist-
demokraterna anser att en översyn av CSN:s praxis bör göras när det gäller
inackorderingstillägg, särskilt för elever som vill gå i en fristående gymnasie
skola utanför hemorten.
27.     Studiemedel för studier vid vissa utbildningar (punkt 25) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub274
samt avslår motionerna
2004/05:Ub466,
2004/05:Ub493,
2004/05:So359 yrkande 8 och
2004/05:Kr370 yrkande 4.
Ställningstagande
Ungdomar mellan 18 och 20 år kommer i kläm i dagens regelsystem eftersom
de inte har rätt till fullt studiemedel. Om t.ex. en 19-åring efter gymnasiet g
till högskoleutbildning har han eller hon rätt till fullt studiemedel, men inte
om samma 19-åring söker till en eftergymnasial utbildning vid folkhögskola.
Då blir ersättningen densamma som under gymnasietiden. Centerpartiet anser
att riksdagen bör ändra på de bestämmelser som finns så att 18- och 19-
åringar som vill fortsätta sina studier inte fortsättningsvis diskrimineras.
28.     Trygghetssystemens anpassning till studerande (punkt 26) -
kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub441 yrkandena 3, 6 och 7.
Ställningstagande
Den ekonomiska och sociala situationen under den samlade studietiden skulle
förbättras för alla studerande om regelverken kring trygghetssystemen bättre
anpassas till studenternas behov. Ett bättre utbyggt informationsnät och en
mer enhetlig tillämpning av reglerna skulle ge ökad trygghet och rättssäkerhet
för studerande och skapa förutsättningar för mer effektiva studier. Kristdemo-
kraterna anser att information och vägledning om de studiesociala trygghets-
systemen till studerande måste förbättras och samlas i ett gemensamt forum.
Ett förslag är att Högskoleverket i samarbete med bl.a. Försäkringskassan
upprättar en webbsajt. Kristdemokraterna anser också att det är mycket ange-
läget att reglerna blir färre och enklare så att tillämpningen blir mer enhetli
Detta förutsätter att definitionen av studerande förtydligas.

29.     Parlamentarisk utredning om studerande och
trygghetssystemen (punkt 27) - m, fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Peter Da-
nielsson (m), Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 12 och
2004/05:Ub324 yrkande 3
samt avslår motion
2004/05:Ub14 yrkandena 7 och 10.
Ställningstagande
I början av 2004 presenterade den studiesociala utredningen sitt betänkande,
Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130). Utredningen konstatera-
de en hel del missförhållanden som råder för de studerande, men eftersom
regeringen hade valt att inte ge utrymme för förändringar och förbättringar
blev förslagen därefter. Eftersom regeringen anser att grundstrukturerna för
de olika socialförsäkringssystemen skall ligga fast, finns det inget som talar
för att regeringen är beredd att låta studenterna ta del av trygghetssystemen.
Det vore rimligt att man nu går vidare med de missförhållanden som påtala-
des av utredningen och också gör en mer förutsättningslös analys av studen-
ternas studiesociala situation. Vi anser att regeringen bör tillsätta en ny stu
diesocial utredning som är parlamentariskt sammansatt och där studenterna
ges ordentlig representation.
30.     Parlamentarisk utredning om studerande och
trygghetssystemen (punkt 27) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ub14 yrkandena 7 och 10
samt avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 12 och
2004/05:Ub324 yrkande 3.
Ställningstagande
Kristdemokraterna ser tryggheten för studenterna som en av de hörnpelare
som den högre utbildningen vilar på. Trygghetssystemen skall vara utformade
så att studenterna däri har en naturlig plats oavsett livssituation. I ett kun-
skapssamhälle där förmågan att lära, lära om och lära nytt blir allt viktigare
för ett gott liv fordras också ett studiemedelssystem som ser till studentens
hela livssituation. Det går därför inte att acceptera vare sig ur etiskt, samhä
ekonomiskt eller personbaserat perspektiv att de livsvillkor som dagens stu-
denter har inte beaktats i propositionen Förstärkning av studiestödet. Sam-
mansättningen av gruppen studerande har förändrats kraftigt under de senaste
åren, varför de studerande inte längre är att betrakta som en homogen grupp.
Trots idoga försök har emellertid inte politikens bild av studenten - som en
ung person som är fri, festar, pluggar sent om nätterna och kan låna pengar av
mamma och pappa när ekonomin tryter - ändrats i motsvarande grad. Allt
oftare är studenterna äldre och har barn. Gränsdragningsproblematiken gent-
emot andra sociala välfärdssystem blir därmed också ett problem som berör
alltfler. Regeringen har under gångna år inte, utöver tillfälliga ändringar,
förmått föreslå de förändringar i studiemedelssystemet som skulle ha varit
nödvändiga.  Kristdemokraterna vill göra det möjligt för fler att studera, oav-
sett bakgrund. Därför har vi under längre tid föreslagit tillsättandet av en
studiesocial utredning. Den studiesociala utredningen (Studerande och trygg-
hetssystemen, SOU 2003:130) som till slut tillsattes kartlade situationen för
studenterna, men presenterade inga förslag på hur socialförsäkringen skall
fungera för studenter. Att situationen är ohållbar för studenter är redan känt.
En starkt bidragande orsak till misslyckandet är att den socialdemokratiska
regeringen inte gav utredningen tillräckliga direktiv med mandat att föreslå
förändringar i alla delar. De förändringar och förslag som hittills presenterat
är mest att betrakta som plåster på såren. Det landets 350 000 högskolestu-
denter behöver är grundläggande trygghet. Några av förslagen var av sådan
karaktär att de går att genomföra utan vidare utredningsarbete, vissa utan
ökade kostnader. Det är angeläget att de genomförs snarast. Kristdemokrater-
na föreslår därför att en parlamentarisk utredning med mandat att lämna för-
slag också i förhållande till andra trygghetssystem bör tillsättas. De studeran
de bör ges insyn i utredningens arbete och beredas möjligheter att komma
med förslag.
31.     Villkor för rekryteringsbidrag (punkt 28, motiveringen) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).
Ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet. Enligt utskottets
mening borde rekryteringsbidrag till vuxenstuderande aldrig ha införts. Ett
system för finansiering av studier för vuxna med behov av grundläggande
utbildning måste vara enkelt, hållbart och uppfattas som rättvist. Det måste
dessutom vara något så när likvärdigt i konstruktionen med motsvarande
system för andra och högre studier. Rekryteringsbidraget motsvarar inte dessa
krav.

Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbe-
slut som behandlas i avsnittet.
1.      Speciella villkor för vissa studerande (punkt 15) - 2 m, 1 fp
av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).
Öresundsuniversitetet (ett samarbete mellan tolv svenska och danska högsko-
lor och universitet) skapar stora möjligheter för studenter och forskare. Men
det finns fortfarande hinder kvar som måste rivas för att ta till vara möjlighe
terna fullt ut. Målet måste vara att det inte skall vara svårare att under stud
tiden växla mellan ett danskt och ett svenskt universitet än det är att växla
mellan olika universitet inom respektive land. För att främja sådant utbyte bör
svenska studenter erbjudas möjligheter att få stöd för resor över Öresund.
2.      Trygghetssystemens anpassning till studerande (punkt 26) -
kd
av Torsten Lindström (kd).
Studier i mer begränsad omfattning kan vara den bästa chansen att komma
tillbaka till vardagslivet för en person som blivit sjuk. De positiva effektern
för både samhället och den enskilde är uppenbara om förutsättningarna att
kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på deltid ökar. I dag måste stu-
diestöd uppbäras kontinuerligt för att ge skydd i samband med beräkning av
sjukpenninggrundad inkomst. Om reglerna kan anpassas till ett flexibelt bruk
av studiemedlen, kan skyddet för studerande i samband med sjukdom förbätt-
ras. Detta kan underlätta övergången från sjukdom till studier. Kristdemokra-
terna anser att deltidssjukskrivning skall vara möjlig att kombinera med del-
tidsstudier. Studiemedel är i dag inte en SGI-grundande inkomst. Det innebär
att en student inte har rätt till sjukförsäkringen. Kristdemokraterna föreslår
därför att en ny standardförsäkring vilken skulle inkludera de studerande i
socialförsäkringen utreds, lämpligen av en parlamentarisk utredning. Vidare
bör möjligheten till avskrivning av studielån vid kortare sjukdom och vård av
sjukt barn ses över.


Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen har i proposition 2004/05:111 Förstärkning av studiestödet före-
slagit:
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödsla-
gen (1999:1395),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,
3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag,
4. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1996:1030) om underhållsstöd,
5. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
6. att riksdagen antar regeringens förslag till lag (2001:761) om ändring i
lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Lagförslaget återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.
Följdmotioner
2004/05:Ub12 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en höjning av totalbeloppet med 400 kr per månad.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rekryteringsbidraget.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tilläggslånet.
2004/05:Ub13 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i 3 kap. 3 §, 8 §,
§, 13 a § och 13 b § studiestödslagen (1999:1395).
2. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i lagen (2002:624) om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
3. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag.
4. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i lagen (1996:1030) om
underhållsstöd.
5. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.
6. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i lagen (2001:761) om
bostadstillägg till pensionärer m.fl.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om principer för ett reformerat studiemedelssystem.
2004/05:Ub14 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tilläggsbidragets modell och nivå.
2. Riksdagen beslutar att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs
till 55 år.
3. Riksdagen beslutar att den övre åldersgränsen för rätt till rekryteringsbi-
drag höjs till 55 år.
4. Riksdagen beslutar att den övre åldersgränsen i den s.k. lånetrappan höjs
till 55 år.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om dispensregler för maximalt antal studiemedelsberättigade veck-
or.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ytterligare studiemedelsfinansierade studier efter förvärvsarbete.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att se över stu-
diemedelssystemet och dess sociala konsekvenser för de studerande.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att korta den s.k. 30-dagarskarensen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om villkoren för studenter som blir föräldrar.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ensamstående studenter med barn.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om justering av nivåerna i studiemedlet.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avskaffande av fribeloppet utan att bidragsdelen i studiebidraget
påverkas.

Motioner från allmänna motionstiden 2004
2004/05:Ub223 av Anita Sidén och Hillevi Engström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att förbättra studiestödet.
2004/05:Ub237 av Jeppe Johnsson och Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen fram-
förs om att reglerna för återbetalning ändras för dem som gör värnplikt och är
nations- eller kåraktiva under sin studietid.
2004/05:Ub238 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen begär att regeringen undersöker möjligheten att starta en försöks-
verksamhet med avskrivning av studielån för ungdomar som väljer att bo och
verka i Norr- och Västerbottens inland.
2004/05:Ub259 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nödvändigheten av ett reformerat studiemedelssystem.
2004/05:Ub263 av Håkan Larsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utarbeta en överenskommelse mellan de nordiska länderna kring hän-
syn till studielån tagna i annat nordiskt land i samband med återbetalning av
studielån från det egna landet.
2004/05:Ub274 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c):
Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag
till förändring av studiemedelssystemet så att 18-19-åringar får samma rättig-
heter som 20-åringar.
2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):
11. Riksdagen begär att regeringen utreder effekterna och föreslår lämpliga
åtgärder för de personer som har studielån i flera system.
12. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny studiesocial utredning som
är parlamentariskt sammansatt och där studenterna ges ordentlig represen-
tation.
2004/05:Ub299 av Johan Löfstrand och Fredrik Olovsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om problemet att många studenter har betalningsanmärkningar.

2004/05:Ub306 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om indraget studiebidrag som en möjlig åtgärd att vidta mot elever
som kränker andra eller har ogiltig frånvaro.
2004/05:Ub321 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
10. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om
mer flexibla dispensregler.
2004/05:Ub324 av Annika Qarlsson och Johan Linander (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör få i uppdrag att skyndsamt utreda effekterna
och föreslå lämpliga åtgärder för de personer som har studielån i flera sy-
stem.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillsätta en ny studiesocial utredning som är parlamentariskt
sammansatt och där studenterna ges ordentlig representation.
2004/05:Ub378 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda en examensbonus för studenter.
2004/05:Ub389 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se
över hur ett mer flexibelt system för studiestöd kan se ut i enlighet med
vad i motionen anförs.
2004/05:Ub391 av Carina Adolfsson Elgestam och Carina Ohlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att regeringen skall följa frågan om konsekvenserna av att studiebidraget
inte utgår under årets samtliga månader.
2004/05:Ub397 av Anne Ludvigsson och Hillevi Larsson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över möjligheterna att genom ökad flexibilitet förbättra
vuxnas villkor att genomföra studier med syfte att ta sig ut på arbetsmark-
naden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att överväga att förändra kravet på att man för att komma i fråga
för rekryteringsstöd inte får ha haft kontakt med CSN på fem år.

2004/05:Ub416 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en översyn av CSN:s praxis när det gäller inackorderingstillägg för elever
som vill gå på fristående gymnasium.
2004/05:Ub424 av Christina Nenes (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om barnbidragets övergång till studiebidrag.
2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att se över stu-
diemedelssystemet och dess sociala konsekvenser för de studerande.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att särskilt se över gränsdragningsproblematiken mellan studie-
stödssystemet och samhällets trygghetssystem.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att informationen och vägledningen om de studiesociala trygg-
hetssystemen till studerande måste förbättras och samlas i ett gemensamt
forum.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att korta 30-dagarskarensen för studenter med studiemedel.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regelverket runt studenternas trygghetssystem måste förenk-
las.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att begreppet student måste ges en enhetlig definition i lagar och
förordningar.
2004/05:Ub462 av Anita Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att tillsammans med våra nordiska grannländer utarbeta en överenskom-
melse kring hänsyn till studielån tagna i annat nordiskt land i samband med
återbetalningen av studielån från det egna landet.
2004/05:Ub466 av Lennart Axelsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om problematiken med regler för studielån för 19-åringar som vill studera på
folkhögskola.
2004/05:Ub469 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inackorderingstillägg.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om indragen studiehjälp vid skolk.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätt till information för föräldrar till myndiga elever vid skolk.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att återinföra de tidigare reglerna för dispens för extra studieme-
del.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en bonus för den som i förtid återbetalar sina studieskulder.
2004/05:Ub493 av Yilmaz Kerimo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om studiestödsformer för komvuxstuderande.
2004/05:Sf286 av Tuve Skånberg (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utforma studiemedelssystemet så att det inte missgynnar den
som blir gravid.
2004/05:So359 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utbildningarna inom KAM bör ses över och att utbildningar-
na sker på samma villkor som skolmedicinens utbildning med möjligheter
till studielån och befriad moms.
2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om studiemedel, studietid i högskolan samt ortsföreträde för elit-
idrottare.
2004/05:Kr370 av Anita Brodén och Gunnar Nordmark (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om översyn av vilka utbildningar vid landets folkhögskolor som
skall bedömas som eftergymnasiala.
2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-
nen anförs om avskrivning av studieskulder.
2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det skall bli möjligt att pröva avskrivning av studieskulder
för akademiker som tar arbeten i glesbygd, och försöksverksamhet kan be-
drivas i exempelvis Norrbotten.
2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (m, fp, kd, c):
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att svenska studenter borde erbjudas samma möjlighet som de
danska studenterna vad avser stöd för resor över sundet.
2004/05:A245 av Hillevi Larsson (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att på sikt underlätta för arbetslösa akademiker med examen att
läsa vidare med studiemedel.

</pre><pre></pre><pre></pre><pre>
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)













2. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:624) om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag



4. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om
underhållsstöd



5. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension



6. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg
till pensionärer m.fl.



Bilaga 3
Reservantens lagförslag
Av reservanten (kd) föreslagna ändringar i regeringens
lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Regeringens förslag
Reservantens förslag
3 kap.
3 §
Studiemedel får lämnas längst till
och med det kalenderår då den stude-
rande fyller 54 år. Regeringen får
föreskriva att studiemedel i form av
studiebidrag får lämnas även för tid
därefter.
Studiemedel får lämnas längst till
och med det kalenderår då den stude-
rande fyller 55 år. Regeringen får
föreskriva att studiemedel i form av
studiebidrag får lämnas även för tid
därefter.
9 §
Trots vad som anges i 8 § är rätten
till studiemedel i form av studielån
begränsad till sammanlagt högst det
antal veckor som anges nedan från
och med det kalenderår då den stude-
rande fyller 45 år.
Trots vad som anges i 8 § är rätten
till studiemedel i form av studielån
begränsad till sammanlagt högst det
antal veckor som anges nedan från
och med det kalenderår då den stude-
rande fyller 46 år.
Det antal veckor som den studerande tidigare har haft studielån skall räknas
in i det sammanlagda antalet veckor. Detta gäller dock inte studielån som har
lämnats för studier på grundskolenivå. Vad gäller studielån som har lämnats
för studier i någon annan sådan utbildning som avses i 2 § andra stycket skall
hälften av antalet veckor räknas in.
En studerande som genom återbetalning eller avskrivning inte längre har
studielån får beviljas nya studielån trots vad som anges i andra stycket. Reger
ingen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
förutsättningarna att bevilja nya lån enligt detta stycke.
Om den studerande inte har fått studielån under en sammanhängande period
skall rätten till fortsatta studielån bedömas med beaktande av den studerandes
ålder vid den nya studiemedelsperiodens början. Regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som skall
anses vara en sammanhängande period.


Ålder som
uppnås
under
kalenderåret
Antal veckor
Ålder som
uppnås
under
kalenderåret
Antal veckor
45 år
46 år
47 år
48 år
49 år
50 år
51 år
52 år
53 år
54 år
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40
46 år
47 år
48 år
49 år
50 år
51 år
52 år
53 år
54 år
55 år
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40


2. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:624) om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Regeringens förslag
Reservantens förslag
5 §
Rekryteringsbidrag får lämnas från
och med det kalenderår då den stude-
rande fyller 25 år och till och med
det kalenderår då den studerande
fyller 54 år.
Rekryteringsbidrag får lämnas från
och med det kalenderår då den stude-
rande fyller 25 år och till och med
det kalenderår då den studerande
fyller 55 år.
Rekryteringsbidrag får lämnas till och med det kalenderår då den studeran-
de fyller 55 år, om den studerande har ansökt om rekryteringsbidrag med stöd
av 3 § andra stycket.



Senaste lydelse 2002:1108.


2004/05:UbU14      SAMMANFATTNING

2004/05:UbU14

2
2

1
2004/05:UbU14      UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2004/05:UbU14

8
4
2004/05:UbU14

3
2004/05:UbU14      REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2004/05:UbU14

10
15
2004/05:UbU14

9
2004/05:UbU14      UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2004/05:UbU14

38
41
2004/05:UbU14

11
2004/05:UbU14      RESERVATIONER

2004/05:UbU14

56
59
2004/05:UbU14

39
2004/05:UbU14

2004/05:UbU14

83
84
2004/05:UbU14

57
2004/05:UbU14      BILAGA 1   FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

BILAGA 1      2004/05:UbU14

64
96
2004/05:UbU14

58

2004/05:UbU14      BILAGA 2   REGERINGENS LAGFÖRSLAG

2004/05:UbU14

66
116
2004/05:UbU14

65
2004/05:UbU14      BILAGA 3   RESERVANTENS LAGFÖRSLAG

BILAGA 3      2004/05:UbU14

82
120
2004/05:UbU14

81
</pre>