Utbildningsutskottets betänkande
2004/05:UBU12
Högskolan
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut.
1. Lärosätenas självständighet
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub211,
2004/05:Ub225,
2004/05:Ub276 yrkande 4,
2004/05:Ub293 yrkande 5,
2004/05:Ub378 yrkande 15 och
2004/05:Ub473 yrkandena 19 och 35-37.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Högre utbildningspremie
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 2.
Reservation 2 (m)
3. Former för fristående högskolor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 13.
Reservation 3 (m, fp, kd)
4. Grunddragen i högskolans utveckling i
övrigt
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkandena 1 och 8,
2004/05:Ub319 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub457 och
2004/05:Ub473 yrkandena 5, 6 och 42.
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (c)
Reservation 6 (mp)
5. Åtgärder för ökad jämställdhet
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 7,
2004/05:Ub293 yrkande 6,
2004/05:Ub378 yrkande 14,
2004/05:Ub473 yrkande 33 och
2004/05:A352 yrkande 21.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (fp)
Reservation 9 (kd)
Reservation 10 (c)
6. Garanterad miniminivå av lärarledd tid
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub473 yrkande 10.
Reservation 11 (kd)
7. Resursmässiga villkor för en ny
masterutbildning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub473 yrkande 41.
Reservation 12 (kd)
8. Det ekonomiska ansvaret för lärcentrum
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub365.
9. Allmänt om tillträde till högskolan
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 6,
2004/05:Ub293 yrkande 1,
2004/05:Ub378 yrkande 4 och
2004/05:Ub473 yrkandena 21 och 22.
Reservation 13 (m, c)
Reservation 14 (fp)
Reservation 15 (kd)
10. Särbehandling vid urval
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub292 yrkande 4,
2004/05:Ub293 yrkande 7 och
2004/05:Ub335.
Reservation 16 (m, fp)
Reservation 17 (v)
11. Urvalsfrågor i övrigt
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub473 yrkandena 20 och 43,
2004/05:Ub486 och
2004/05:Ub495 yrkandena 1 och 2.
Reservation 18 (kd)
12. Tillämpningsområdet för lagen om
likabehandling av studenter i högskolan
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub442 yrkande 10,
2004/05:U257 yrkandena 23 och 24 och
2004/05:So604 yrkande 7.
Reservation 19 (v)
13. Sanktionsmöjligheter i lagen om
likabehandling av studenter i högskolan
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 16 och
2004/05:Ub473 yrkande 34.
Reservation 20 (kd, c)
14. Studentkontrakt
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub378 yrkande 10 och
2004/05:K459 yrkande 5.
Reservation 21 (fp, mp)
15. Studenternas rättssäkerhet i övrigt
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 15 och
2004/05:Ub441 yrkande 9.
Reservation 22 (kd)
Reservation 23 (c)
16. Kårobligatoriet
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub203,
2004/05:Ub220,
2004/05:Ub227,
2004/05:Ub259 yrkande 7,
2004/05:Ub276 yrkande 14,
2004/05:Ub293 yrkande 11,
2004/05:Ub317,
2004/05:Ub372,
2004/05:Ub378 yrkande 11,
2004/05:Ub392 och
2004/05:Ub473 yrkandena 30-32.
Reservation 24 (m, fp, kd, c, mp)
17. Högskolans tillgänglighet för
funktionshindrade
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub378 yrkande 7.
Reservation 25 (fp, kd)
18. Nationella riktlinjer för
Studenthälsan
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub441 yrkande 12.
Reservation 26 (kd)
19. Uppföljning av studenterna
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub276 yrkande 5.
Reservation 27 (c)
20. Validering
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub340 yrkande 1,
2004/05:Ub473 yrkande 44,
2004/05:Sf288 yrkande 24,
2004/05:Sf360 yrkande 11 och
2004/05:N239 yrkande 16.
Reservation 28 (fp)
Reservation 29 (kd)
Reservation 30 (c)
21. Internationellt utbyte vid svenska
universitet och högskolor
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 3,
2004/05:Ub378 yrkande 12 och
2004/05:Ub422.
Reservation 31 (m)
Reservation 32 (fp)
22. Ny internationellt jämförbar
masterexamen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub378 yrkande 13.
Reservation 33 (fp)
23. Utbildning i Öresundsregionen
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Sf356 yrkande 5 och
2004/05:N403 yrkande 24.
Reservation 34 (m, fp)
24. Rekrytering av högskolelärare
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 3 och
2004/05:Ub473 yrkande 13.
Reservation 35 (kd)
Reservation 36 (c)
25. Meritvärdering vid tillsättning av
lärare
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub473 yrkande 11.
Reservation 37 (kd)
26. Kompetensutveckling av lärare
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub314 och
2004/05:Ub473 yrkandena 12, 15 och 17.
Reservation 38 (kd)
27. Lärarfrågor i övrigt
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub473 yrkandena 14 och 16.
Reservation 39 (kd)
28. Distansutbildning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub276 yrkande 20.
Reservation 40 (c)
29. Övergripande riktlinjer för
utbildningen inom högskolan
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub473 yrkandena 8 och 9 och
2004/05:MJ510 yrkande 7.
Reservation 41 (kd)
Reservation 42 (mp)
30. Kunskaper om mäns våld mot kvinnor
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub404 och
2004/05:Ub455.
Reservation 43 (kd)
31. Jämställdhet i examensordningen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub336.
Reservation 44 (v, mp)
32. Frågor om homo-, bi- och
transsexualitet
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub442 yrkande 7,
2004/05:L295 yrkande 9,
2004/05:U257 yrkande 28 och
2004/05:So604 yrkande 10.
Reservation 45 (fp, mp)
Reservation 46 (v)
Reservation 47 (c)
33. Kunskaper om ANT-frågor
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub408 yrkande 1.
34. Vissa inslag i vårdutbildningar
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub352,
2004/05:Ub502,
2004/05:So513 yrkande 1 och
2004/05:So613 yrkande 5.
35. Språkutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub244,
2004/05:Ub245 yrkande 1,
2004/05:Ub333 yrkandena 1 och 2 och
2004/05:Ub438 yrkande 1.
Reservation 48 (v)
36. Tandsköterskeutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub240 och
2004/05:Ub282.
37. Dramapedagogutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub329 och
2004/05:Kr361 yrkande 10.
38. Utbildning för hotell- och
restaurangområdet
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub296.
39. Gemensam europeisk examensordning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 8 och
2004/05:Ub378 yrkande 17.
Reservation 49 (m)
Reservation 50 (fp)
40. Gemensamt europeiskt betygssystem
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub276 yrkande 19.
Reservation 51 (c)
41. Utbildning för yrkesexamen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub378 yrkande 19.
Reservation 52 (m, fp, kd)
42. Treterminssystem
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub321 yrkande 7,
2004/05:Ub458,
2004/05:Ub464 och
2004/05:Ub473 yrkande 29.
Reservation 53 (fp)
Reservation 54 (kd)
43. Studieorganisatoriska frågor i övrigt
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 9,
2004/05:Ub418 och
2004/05:Kr239 yrkande 15.
Reservation 55 (c)
44. Lunds universitets historiska museum
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub201 och
2004/05:T335 yrkande 5.
45. Fotbollsakademi
Riksdagen avslår motion
2004/05:Kr331 yrkande 1.
46. Examensbevis på värdepapper
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub326.
47. Rätt för privata företag att sälja
akademisk utbildning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub417.
48. Andra motionsyrkanden
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub261,
2004/05:Ub300,
2004/05:Ub310,
2004/05:Ub340 yrkande 2,
2004/05:Ub441 yrkande 11,
2004/05:Ub473 yrkande 18,
2004/05:Sf355 yrkande 3,
2004/05:So247 yrkande 4,
2004/05:So510 yrkande 2,
2004/05:So512 yrkande 3,
2004/05:So519 yrkande 1,
2004/05:So606 yrkande 8,
2004/05:Kr357 yrkande 4,
2004/05:Kr360 yrkande 3 och
2004/05:A321 yrkande 5.
Stockholm den 7 april 2005
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s),
Margareta Pålsson (m), Louise Malmström (s), Sören
Wibe (s), Mikael Damberg (s), Christer Adelsbo (s),
Axel Darvik (fp), Torsten Lindström (kd), Tomas
Högström (m), Håkan Larsson (c) och Jan Lindholm
(mp).
2004/05
UbU12
Sammanfattning
Detta betänkande handlar om 143 yrkanden om
olika
högskolefrågor i motioner som väcktes under allmänna
motionstiden 2004. Utskottet föreslår att riksdagen
skall avslå samtliga yrkanden.
Yrkandena handlar bl.a. om lärosätenas
självständighet, tillträde till högskolan,
kårobligatoriet, studenternas rättssäkerhet,
gemensam europeisk examensordning
(Bolognaprocessen), validering, internationellt
samarbete, lärarna i högskolan, utbildningen i vissa
ämnen eller för vissa yrken samt treterminssystem.
Utskottet hänvisar mestadels till gällande
bestämmelser, tidigare ställningstaganden av
riksdagen och pågående utrednings- eller
beredningsarbete.
Ett antal yrkanden - 15 stycken - gäller frågor
där det enligt gällande ansvarsfördelning ankommer
på lärosätena att fatta beslut. Dessa avstyrker
utskottet utan annan motivering.
Mot utskottets förslag när det gäller
kårobligatoriet har fem partier (m, fp, kd, c och
mp) reserverat sig gemensamt. I övrigt finns
reservationer från samtliga partier utom
Socialdemokraterna.
Särskilda yttranden har lämnats av Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet
samt av en ledamot (fp).
Utskottets överväganden
Utskottet tar upp motionsyrkandena i följande
ordning. Först behandlas övergripande frågor,
därefter resursfrågor, tillträdesfrågor,
studenternas rättssäkerhet, kårobligatoriet, övriga
studentfrågor, validering av främst utländsk
högskoleutbildning, internationellt samarbete,
lärarna i högskolan, distansutbildning, utbildning i
vissa ämnen eller för vissa yrken,
studieorganisatoriska frågor och övriga frågor.
Under rubriken Andra motionsyrkanden tar utskottet
till sist upp yrkanden i frågor där det enligt
gällande ansvarsfördelning ankommer på myndigheter
att fatta beslut. Dessa yrkanden behandlar utskottet
inte i sak.
Text som är markerad med fetstil hänvisar till
punkterna i utskottets förslag till riksdagsbeslut i
det föregående.
Övergripande frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
lärosätenas självständighet. Utskottet anser
att denna är tillgodosedd med dagens regler.
Riksdagen bör inte uttala sig om högre
utbildningspremie eller fler former för
fristående högskolor. Yrkandena om
profilering och samverkan, ökad
detaljstyrning av examensmål, komplettering
av högskolelagen med ett
hållbarhetsperspektiv och åtgärder för ökad
jämställdhet bör avslås med hänvisning till
gällande bestämmelser och pågående beredning
i Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2
(m), 3 (m, fp, kd), 4 (kd), 5 (c), 6 (mp), 7
(m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Motioner
Sex motioner tar upp frågor om lärosätenas
självständighet.
Moderata samlingspartiet skriver i motion
2004/05:Ub293 yrkande 5 att oberoende universitet
utgör grunden för en sund demokrati. Enligt
motionärerna bör man avpolitisera
universitetsstyrelserna för att öka den akademiska
friheten.
Även Folkpartiet pläderar i motion 2004/05:Ub378
yrkande 15 för att det politiska inflytandet över
högskolestyrelsernas tillsättning skall tas bort
helt. Huvudprincipen för de statliga högskolorna
skall vara att studenter, forskare, lärare och
personal utser sin högskolas styrelse. Studenter,
lärare och forskare, inte regeringen, skall utse
rektorn för högskolan. Universitet och högskolor
måste ges frihet att bygga upp sin organisation som
de finner bäst, heter det i motionen.
Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub473
att lärosätena, i enlighet med
subsidiaritetsprincipen, skall vara självförvaltande
och ha stor frihet att utforma sin verksamhet
(yrkande 19). Styrelserna skall till en tredjedel
utses av lärarna, en tredjedel av studenterna och en
tredjedel av regeringen (yrkande 35). Ordföranden
bör utses av regeringen, medan rektorn bör utses av
högskolestyrelsen (yrkande 36). Processen när rektor
skall utses bör bli mer öppen, och i slutet av
processen bör namnen på de kandidater som finns kvar
vara kända på universitetet eller högskolan (yrkande
37).
Centerpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub276
yrkande 4 stärka lärosätenas självbestämmande.
Högskolelagen är kortfattad, men
högskoleförordningen desto mer omfattande, och
regeringen har därigenom i mycket stor utsträckning
makten över högre utbildning och forskning i sin
hand, anser motionärerna. De hävdar att regeringens
förordningsmakt bör ersättas med ett reellt
självstyre vid de enskilda lärosätena.
Enligt motion 2004/05:Ub211 (m) bör det inte
finnas några politiker i högskolestyrelserna, utan i
stället företrädare för näringslivet. Styrelsens
ordförande bör enligt motionären hämtas från det län
där lärosätet ligger.
I motion 2004/05:Ub225 (m) hävdar motionären att
den politiska representationen i högskolestyrelserna
bör minskas kraftigt.
Moderata samlingspartiet begär i motion
2004/05:Ub293 yrkande 2 ett tillkännagivande till
regeringen om vikten av en högre utbildningspremie.
Det är enligt motionärerna helt avgörande att
människor vet att ökade kunskaper värderas och ger
bättre förutsättningar för framtiden. Det måste löna
sig att utbilda och förkovra sig.
Moderaterna anser också att det finns anledning att
i framtiden, utöver stiftelseformen, pröva andra
former för fristående högskolor som kan gynna såväl
den akademiska friheten som utbildningen och
forskningen (motion 2004/05:Ub293 yrkande 13).
Ett antal grundläggande drag i högskolans utveckling
i övrigt tas upp i motionerna.
Kristdemokraterna framhåller i motion
2004/05:Ub473 att högskolor och universitet inte kan
bedriva egen forskning och ligga i forskningens
framkant inom alla forskningsfält. De skall därför
stimuleras att profilera sig inom ett begränsat
antal områden (yrkande 5). I de övriga ämnen där en
högskola bedriver grundutbildning bör den samarbeta
med andra lärosäten som har dessa ämnen som sin
profil. Lärosäten som samverkar bör premieras för
det (yrkande 6). Kristdemokraterna anser också att
det behövs en ökad detaljstyrning av
examinationsmålen för vissa viktiga yrken där det
inte finns utbildad personal i tillräcklig
omfattning (yrkande 42).
Centerpartiet hävdar i motion 2004/05:Ub276 att
högre utbildning skall nå hela folket i hela landet
samt ske under hela livet. Detta är enligt
motionärerna en viktig del av det livslånga lärandet
(yrkande 1). De anser också att det inom högskolans
tredje uppgift även skall inrymmas samverkan i det
lokala samhället och regionen. Detta arbete måste
intensifieras och utvecklas vid många lärosäten
(yrkande 8).
Enligt motion 2004/05:Ub319 (mp) bör högskolelagen
kompletteras med ett hållbarhetsperspektiv (yrkande
1). Det skulle ge en tydlig markering av att ingen
som får statligt stöd för att bedriva högre
utbildning kan ignorera att vad de lär sina
studenter får konsekvenser för det framtida
samhället. Hållbar utveckling bör vara en del av
Högskoleverkets kvalitetsgranskning (yrkande 2).
I motion 2004/05:Ub457 (s) tar motionärerna upp
den kraftiga utbyggnaden av högskolan som nu pågår.
Den saknar enligt deras uppfattning motstycke i
historien och är avgörande för Sveriges utveckling.
Det är angeläget att fortsätta på den inslagna
vägen, anser de.
Åtgärder för ökad jämställdhet tas upp i motioner
från fyra partier.
Moderaterna skriver i motion 2004/05:Ub293 yrkande
6 att likhet inför lagen är den väg till verklig
jämställdhet som de förespråkar. Varken negativ
eller positiv särbehandling kan tolereras i
jämställdhetens namn. Att låta en person
representera eller närvara enbart för att hon anses
tillhöra en viss grupp är att nedvärdera hennes
övriga kvaliteter, heter det i motionen.
Folkpartiet framhåller i motion 2004/05:Ub378
yrkande 14 att det, med utgångspunkt i grundtanken
att diskriminering av individer skall bekämpas, bör
genomföras en rad jämställdhetsbefrämjande åtgärder.
Det behövs ökad öppenhet och klarhet när det gäller
urval och antagningar. De kriterier utifrån vilka
tjänster tillsätts skall vara tydliga och formellt
reglerade. De nämnder som svarar för tillsättningar
skall i görligaste mån ha en jämställd
representation av kvinnor och män. Den nyligen
genomförda reform som gör det möjligt att befordras
till professor utan att det finns en särskild tjänst
tillgänglig måste säkras fullt ut. För de större
institutionerna inom lärosätena bör det vara
självklart att ha en formellt utarbetad
jämställdhetsplan.
Kristdemokraterna påpekar i motion 2004/05:Ub473
yrkande 33 att högskolan har både strukturella och
innehållsmässiga jämställdhetsproblem. Lärosätena
måste ta ansvar för att deras lärare är väl
förtrogna med jämställdhetsfrågor och
genusperspektiv, och man måste tydliggöra alla
valmöjligheter i gymnasieskolan. I motion
2004/05:A352 yrkande 21 föreslår Kristdemokraterna
att Högskoleverket skall ges i uppdrag att upprätta
en handlingsplan för att bryta ned traditionella
könsmaktsstrukturer på högskolor och universitet
samt verka för att det blir möjligt även för
kvinnliga forskarstuderande att bilda familj och
skaffa barn under studietiden.
Centerpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub276
yrkande 7 att regeringen skall lägga fram förslag om
hur högskolan skall komma till rätta med den i dag
rådande situationen när det gäller jämställdhet. Det
är viktigt att satsa på trygga villkor -
doktorandtjänster och mellantjänster - för att få
fler kvinnor att satsa på den akademiska karriären.
Både forskarstuderande och grundutbildningsstudenter
måste omfattas av ett rimligt
föräldraförsäkringssystem.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade motionsyrkanden.
Yrkanden om lärosätenas självständighet har
behandlats av riksdagen många gånger under senare
år, senast i betänkande 2003/04:UbU3 s. 13.
Den nu gällande ordningen att regeringen utser
flertalet av ledamöterna i högskolestyrelsen
infördes år 1993 på initiativ av den dåvarande
regeringen (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103).
Då infördes i lagen även en anvisning om de
kvalifikationer som de av regeringen utsedda
ledamöterna borde ha, nämligen att det borde vara
personer med bakgrund i sådan verksamhet som är av
betydelse för högskolans utbildnings- eller
forskningsuppdrag. Anvisningen togs bort ur
högskolelagen år 1998 med hänvisning till att den
bedömdes som överflödig. Att regeringen, när den
utser styrelsens ledamöter, skall välja personer med
bakgrund i sådan verksamhet som är av betydelse för
högskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag
ligger i sakens natur, hette det i propositionen
(prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr.
1997/98:12). Enligt utskottets bedömning är det
också såsom regeringen brukar göra när ledamöter i
högskolestyrelserna utses.
Rektor utses av regeringen efter förslag av
högskolestyrelsen. Innan styrelsen lämnar sitt
förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och
studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt.
Denna ordning - som regleras i 2 kap.
högskoleförordningen (1993:100) - infördes den 1
september 1998; dessförinnan var det föreskrivet att
en valförsamling med viss sammansättning skulle
höras innan styrelsen avgav sitt förslag till
regeringen. Utskottet anser inte att det finns någon
anledning för riksdagen att begära ändring av sättet
att utse rektorer i högskolan.
Genom högskolelagen och högskoleförordningen
lämnas ett stort utrymme för varje lärosäte att
självt bestämma verksamhetens övergripande
inriktning och lärosätets inre organisation. Vi
delar inte uppfattningen att regeringen utnyttjar
sin förordningsmakt på ett sätt som hindrar ett
reellt självstyre vid lärosätena.
Utskottet har behandlat yrkanden om högre
utbildningspremie många gånger tidigare, senast i
betänkande 2003/04:UbU3 s. 13. Liksom tidigare
påminner utskottet om att lönebildningen på
arbetsmarknaden inte är något som beslutas av
riksdagen. Enligt vår mening bör den inte heller
vara det.
Det finns enligt utskottets uppfattning inte något
behov av att hitta nya former för fristående
högskolor. Forskningens frihet är fastslagen i
högskolelagen som gäller för hela det offentligt
drivna högskoleväsendet. Det är goda förhållanden
för de statliga lärosätena som betyder mest för att
gynna utbildningen och forskningen i Sverige.
Profilering och samverkan, som förs fram av
Kristdemokraterna som ett grundläggande drag i
högskolans önskvärda utveckling, är också enligt
utskottets uppfattning något som bör utvecklas. I
direktiven till utredningen om
resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning har regeringen tagit upp behovet
av möjligheter att bedriva utbildningssamverkan
mellan universitet och högskolor, t.ex. genom
distansutbildning, och behovet av möjligheter att ge
incitament för att all högskoleverksamhet skall
bedrivas så effektivt som möjligt, såväl för det
enskilda lärosätet som totalt för landet (dir.
2004:49). Regeringen har också i ett uppdrag till
Högskoleverket begärt att verket skall uppmärksamma
lärosätena och regeringen på utbildningar som
behöver koncentreras till färre lärosäten, t.ex. på
grund av en begränsad efterfrågan på arbetsmarknaden
eller av studenterna, samtidigt som en analys skall
lämnas av möjligheten till en bred tillgänglighet
för de studerande (U20040/1426/UH, återgiven i
Arbetsmarknad och högskoleutbildning,
Högskoleverkets rapportserie 2004:36 R). Mot denna
bakgrund anser vi att det inte behövs några
tillkännagivanden enligt motionsyrkandena.
Förslag om att regeringen skall sätta
examinationsmål för ytterligare utbildningar har
förts fram av Högskoleverket i den nyss nämnda
rapporten. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta
regeringens beredning av förslaget.
Den pågående utvecklingen av Sveriges
nätuniversitet och det aviserade förslaget om höjd
övre åldersgräns för att få studielån vittnar om att
regeringen är inställd på att högre utbildning skall
kunna nå hela folket i hela landet och ske under
hela livet. Något tillkännagivande om detta är
därför inte behövligt.
När det gäller högskolans samverkan med det
omgivande samhället har det relativt nyligen
redovisats tämligen skilda bedömningar av vad som
görs. Högskoleverket har i rapporten Högskolan
samverkar (Högskoleverkets rapportserie 2004:38 R)
funnit att samverkan är väl integrerad i forskning
och undervisning och att det försiggår ett
imponerande arbete med detta vid universitet och
högskolor. I rapporten ges även exempel på hur
samverkan skall kunna utvecklas ytterligare.
Riksrevisionen hävdar i rapporten Tillväxt genom
samverkan (RIR 2005:2) att det finns vissa brister
när det gäller förutsättningarna för en
tillväxtfrämjande samverkan och att regeringens
redovisning till riksdagen av högskolans samverkan
inte har varit fyllig och konkret.
Kommittén för utbildning för hållbar utveckling
har i sitt betänkande Att lära för hållbar
utveckling (SOU 2004:104) föreslagit bl.a. att
högskolelagen skall ändras så att det framgår att
utbildningen skall främja en socialt, ekonomiskt och
miljömässigt hållbar utveckling. Remissbehandlingen
har avslutats och ärendet bereds inom
Regeringskansliet. Riksdagen bör inte föregripa
regeringens beredning av ärendet, som nu pågår i
Regeringskansliet.
Ett antal bestämmelser i högskoleförordningen har
tillkommit i syfte att främja jämställdhet. I den
valberedning som skall föreslå ledamöter i olika
organ inom högskolan - dock inte studenternas
representanter - skall både kvinnor och män vara
representerade (3 kap. 11 § första stycket). Bland
de personer som valberedningen föreslår till
ledamöter skall både kvinnor och män vara
representerade. Om det inte finns synnerliga skäl,
skall de föreslagna personerna till minst en
tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en
tredjedel av män (3 kap. 11 § andra stycket). Om en
högskola har beslutat att positiv särbehandling får
tillämpas vid en viss anställning eller ett visst
slag av anställning som ett led i strävandena att
främja jämställdhet i arbetet gäller följande. Vid
anställningen får en person av underrepresenterat
kön med tillräckliga sådana kvalifikationer som
avses i 4 kap. 15 § första och tredje styckena
högskoleförordningen utses framför en person av
motsatt kön som annars skulle ha utsetts. Positiv
särbehandling får dock inte tillämpas om skillnaden
mellan personernas kvalifikationer är så stor att
tillämpningen skulle stå i strid med kravet på
saklighet vid anställningen (4 kap. 16 §). Som en
allmän bestämmelse för urval mellan sökande till
grundläggande högskoleutbildning gäller att vid i
övrigt likvärdiga meriter får urval också göras med
hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen
av studenter från det underrepresenterade könet (7
kap. 10 § tredje stycket).
Utskottet anser att bestämmelser av detta slag
behövs, eftersom det är angeläget att komma till
rätta med den könsmässiga obalans som på många håll
råder i beslutande organ och inom många yrkesgrupper
i samhället.
För att garantera öppenhet och klarhet i
antagningen av studenter skall varje lärosäte ha en
antagningsordning, som skall beslutas av högskolans
styrelse (2 kap. 2 § första stycket 8 samt 6 kap. 3
§ andra stycket och 8 kap. 3 § tredje stycket
högskoleförordningen). Av samma skäl skall varje
lärosäte ha en anställningsordning, som innehåller
de regler för anställning av lärare som högskolan
tillämpar. Den skall också beslutas av högskolans
styrelse (2 kap. 2 § första stycket 9 samt 4 kap. 14
§ högskoleförordningen). Högskoleförordningen
innehåller vidare förhållandevis detaljerade regler
om kriterier utifrån vilka tjänster skall
tillsättas.
Regeringen redovisar i den senaste
budgetpropositionen att flera lärosäten arbetar
aktivt för att genusperspektiv skall genomsyra all
utbildning. För att så skall ske krävs att lärare
har god kunskap om genusfrågor, vilket också betonas
av lärosätena. Jämställdhets- och genuskunskap ingår
i de flesta högskolepedagogiska utbildningar och
även i många forskarhandledarutbildningar (prop.
2004/05:1 utg.omr. 16 s. 139).
Forskarutbildningsutredningen framför i sitt
betänkande En ny doktorsutbildning (SOU 2004:27) ett
antal förslag för att främja jämställdhet. Ett av
dem är att doktorander skall få doktorandanställning
under hela studietiden. Därmed skulle doktoranden
komma i åtnjutande av de trygghetsanordningar som
gäller för alla anställda, bl.a. när det gäller
föräldraledighet och föräldraförsäkring.
Utredningens förslag bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Resursfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
omfattningen av lärarledd undervisningstid
skall anges i kursplan och om att den nya
masternivån måste ges bättre resursmässiga
förutsättningar. Utskottet anser att pågående
utredning om resurstilldelningssystemet och
regeringens förslag när det gäller
Bolognaprocessen bör avvaktas.
Jämför reservationerna 11 (kd) och 12 (kd).
Motioner
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub473
yrkande 10 att det skall införas en ny bestämmelse i
högskoleförordningens 6 kap. 7 §, som handlar om vad
en kursplan skall innehålla. Motionärerna vill att
där även skall anges omfattningen av lärarledd
undervisningstid eller motsvarande.
I samma motion, yrkande 41, begär Kristdemokraterna
ett tillkännagivande till regeringen om
Bolognaprocessen. Om man menar allvar med den nya
masternivån måste den ges bättre resursmässiga
förutsättningar än grundutbildningen, anser
motionärerna.
Behovet av översyn av det ekonomiska ansvaret för
lärcentrum lyfts fram i motion 2004/05:Ub365 (s).
Enligt motionärerna har många enskilda kommuner i
dag svårt att motivera driftskostnaderna för sitt
lärcentrum. Högre studier är i första hand statens
ansvar och inte primärt en kommunal fråga,
framhåller de. Ett generellt utformat driftstöd till
de kommuner som tillhandahåller lärcenterverksamhet
är en lösning, en annan skulle kunna vara att
kommunerna får ett driftsbidrag för sina lärcentrum
från de universitet och högskolor som utnyttjar
deras tjänster.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Omfattningen av lärarledd undervisning är starkt
beroende av tillgången på medel och sättet att
fördela medel till och inom lärosätena. Ett nytt
resurstilldelningssystem är under utarbetande genom
en särskild utredare (dir. 2004:49). Uppdraget skall
redovisas senast den 27 maj 2005 (dir. 2005:24).
Riksdagen bör inte föregripa utredningen och
regeringens beredning av ärendet.
Förslag om en ny examensstruktur med indelning av
examina i tre nivåer, varav masternivån är den
andra, har ännu inte lagts fram av regeringen.
Utskottet tog ställning till ett antal motioner om
det ekonomiska ansvaret för lärcentrum i betänkande
2004/05:UbU1 s. 77. Vi vill inte heller nu förorda
att staten frångår den hittillsvarande principen att
resurserna för högskoleutbildning fördelas till
statliga lärosäten och vissa enskilda
utbildningsanordnare. Frågan om ansvarsfördelningen
mellan staten och kommunerna är under utredning inom
Ansvarskommittén, vars arbete beräknas bli
slutredovisat i februari 2007 (dir. 2003:10 och
2004:93).
Tillträde till högskolan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
ändringar i tillträdesreglerna i högskolan,
eftersom en utredning om dessa frågor har
genomförts och ärendet nu bereds i
Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 13 (m, c), 14 (fp), 15
(kd), 16 (m, fp), 17 (v) och 18 (kd).
Motioner
Fyra partier redovisar i sina motioner sin allmänna
inställning när det gäller tillträde till
högskolan.
Moderata samlingspartiet vill enligt motion
2004/05:Ub293 yrkande 1 att det centrala
antagningssystemet skall avskaffas. Partiet anser
att det skall vara varje lärosätes sak att avgöra
vilka antagningsbestämmelser som skall gälla, så
länge systemet utformas så att rättssäkerheten
upprätthålls och diskrimineringslagstiftningen
följs.
Folkpartiet slår i motion 2004/05:Ub378 vakt om
studenternas förkunskaper. De måste vara
tillräckliga för att kvaliteten i högskolans
utbildning skall upprätthållas. Förkunskapskraven
till de utbildningar som fått sänkta sådana krav
måste återställas (yrkande 4).
Kristdemokraterna anser enligt motion
2004/05:Ub473 att det är bra med mångfald i
antagningsmetoder vid lärosätena. Behörighetskraven
skall inte behöva vara identiska mellan lärosätena
(yrkande 21). Ett brett antagningssystem ger olika
grupper och individer fler möjligheter att söka sig
till den högre utbildningen, heter det i motionen.
Därför bör man uppmuntra mångfald i
antagningsprocessen (yrkande 22).
Centerpartiet ifrågasätter i motion 2004/05:Ub276
yrkande 6 den centrala styrning som görs av hur
urvalet bland studenterna skall ske. Lärosätena har
ingen makt att själva bestämma vilken typ av urval
som passar bäst för just deras utbildningar.
Inom den offentligt finansierade högre utbildningen
får det inte förekomma vare sig positiv eller
negativ särbehandling vid urval, hävdar Moderaterna
i motion 2004/05:Ub293 yrkande 7. Även i motion
2004/05:Ub292 yrkande 4 skriver Moderaterna att
varken negativ eller positiv särbehandling kan
tolereras i jämställdhetens namn. Likhet inför lagen
är den enda vägen till verklig jämställdhet, heter
det i motionen.
Enligt motion 2004/05:Ub335 (v) däremot skall
positiv särbehandling utifrån kön och etnicitet få
användas i syfte att bredda rekryteringen till och
öka mångfalden i högskolan. Motionärerna vill att
likabehandlingslagen skall förtydligas så att
högskolor och universitet får klara och entydiga
regler att hålla sig till.
Några andra frågor om urval tas upp tre motioner.
Kristdemokraterna anser enligt motion
2004/05:Ub473 att mer avancerade kurser i
gymnasieskolan bör ges ett högre meritvärde än mer
grundläggande kurser (yrkande 20). De vill också att
regeringen skall se över systemet med poängförtur,
som enligt motionärerna innebär att äldre studenter
tränger undan nybörjare genom att de får förtur på
grund av ett antal redan förvärvade högskolepoäng
(yrkande 43).
I motion 2004/05:Ub486 (s) begär motionären ett
tillkännagivande till regeringen om att också
informell och icke-formell kunskap måste kunna
valideras och räknas en sökande till godo vid
antagning.
En utvidgning av begreppet arbetslivspoäng
föreslås i motion 2004/05: Ub495 (fp) yrkandena 1
och 2. Att få tillgodoräkna sig sitt
samhällsengagemang även poängmässigt kan stimulera,
heter det i motionen. Motionärerna anser att
arbetslivspoäng borde kunna tillgodoräknas med 0,1
poäng per år för arbete som förtroendevald ledare,
volontär eller politiker.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga nu
redovisade motionsyrkanden.
En utredning om reglerna för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning har genomförts (Tre
vägar till den öppna högskolan, SOU 2004:29).
Utgångspunkterna för utredningen har varit
* att öka direktövergången från
gymnasieskola till högskola,
*
* att uppmuntra elevers prestationer i
gymnasieskolan,
*
* att minska konkurrenskompletteringen
(dvs. antalet personer som inom gymnasial
vuxenutbildning läser om kurser där de
sedan tidigare har lägst betyget Godkänd)
och
*
* att bredda rekryteringen till högre
utbildning.
*
Riksdagen bör inte föregripa regeringens beredning
av ärendet, som nu pågår i Regeringskansliet.
Studenternas rättssäkerhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om att
likabehandlingslagen skall tillämpas även på
Polishögskolan, Försvarshögskolan och
militärhögskolorna. Riksdagen bör inte heller
begära att denna lag kompletteras med
ytterligare sanktionsmöjligheter. Även övriga
yrkanden om studenternas rättssäkerhet bör
avslås. Utskottet hänvisar till en aviserad
proposition, riksdagens tidigare
ställningstaganden och åtgärder som vidtagits
av regeringen på senare tid.
Jämför reservationerna 19 (v), 20 (kd, c), 21
(fp, mp), 22 (kd) och 23 (c).
Gällande bestämmelser
Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i
högskolan - i det följande kallad
likabehandlingslagen - har till ändamål att på
högskoleområdet främja lika rättigheter för
studenter och sökande och att motverka
diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning och funktionshinder.
I lagen finns bestämmelser om aktiva åtgärder,
skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot
trakasserier, förbud mot direkt och indirekt
diskriminering, förbud mot repressalier, rätt för
sökande som nekats tillträde till en utbildning att
få uppgifter om vilka meriter den har som blivit
antagen, skadestånd, överklagande, tillsyn,
rättegång samt preskription m.m.
Med högskola avses i likabehandlingslagen ett
universitet eller en högskola som har staten, en
kommun eller ett landsting som huvudman och som
omfattas av högskolelagen (1992:1434) samt en
enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att
utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd
att utfärda vissa examina.
I högskoleförordningen (1993:100) finns också ett
antal bestämmelser som har till syfte att garantera
studenternas rättssäkerhet. Kap. 6 handlar om
grundläggande högskoleutbildning, kap. 7 om
tillträde till grundläggande högskoleutbildning,
kap. 8 om forskarutbildning, kap. 9 om tillträde
till forskarutbildning och kap. 10 om disciplinära
åtgärder.
Motioner
Tillämpningsområdet för likabehandlingslagen bör
enligt tre motioner utvidgas.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2004/05:U257 att
Försvarshögskolan och Polishögskolan skall omfattas
av likabehandlingslagen (yrkandena 23 och 24).
Förslag om att denna lag skall gälla Polishögskolan
läggs också fram i motion 2004/05:Ub442 (c, fp, v,
mp) yrkande 10.
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:So604
yrkande 7 att likabehandlingslagen skall omfatta
även militärhögskolorna.
Kristdemokraterna och Centerpartiet skriver i
motionerna 2004/05:Ub473 yrkande 34 respektive
2004/05:Ub276 yrkande 16 att likabehandlingslagen är
tandlös, eftersom den inte innehåller några
sanktionsmöjligheter mot lärosäten som inte
uppfyller lagens krav. I centermotionen begärs att
regeringen skall återkomma med förslag om hur
sanktionsmöjligheterna skall utformas.
Folkpartiet återkommer i motion 2004/05:Ub378
yrkande 10 till förslaget om inrättande av ett
studentkontrakt som en åtgärd för att skapa bättre
villkor och skydd för studenterna. Varje akademisk
institution eller utbildningsprogram skall upprätta
ett sådant kontrakt, som skall innehålla principer
för hur bl.a. rättning och betygssättning skall gå
till och ge studenten rätt att överklaga sitt betyg
eller få sin uppsats bedömd av en annan lärare.
Kontrakten skall också betona studenternas
skyldigheter, inte minst att ägna tid och kraft åt
studierna. Motsvarande kontrakt skall också införas
för doktorander.
Ett liknande studentkontrakt förordas i
Miljöpartiets motion 2004/05:K459 yrkande 5.
Kontrakten kan enligt denna motion innehålla även
utfästelser om lärartäthet och antal
undervisningstimmar, andelen disputerade lärare som
deltar i undervisningen, platsgarantier för
vidareutbildningar och fördjupade kurser, m.m.
Miljöpartiet anser att Högskoleverket bör ges i
uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med
studentkontrakt på fem universitet eller högskolor.
Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:Ub441
yrkande 9 att det är angeläget att kvaliteten i
högskolornas lokala regelverk och studenternas
rättssäkerhet blir föremål för genomgripande förslag
och beslut. Det är viktigt att lärosätena ser till
att de lokala regelsystemen är väl kända för både
studenter och personal och att oreglerade områden
snarast regleras, skriver motionärerna. De påpekar
att Högskoleverkets förslag om 20 åtgärder för att
stärka studenternas rättssäkerhet lämnades till
regeringen 2001, men först i april 2004 har lett
till beslut när det gäller vissa prov-, praktik- och
examinationsfrågor.
Centerpartiet hävdar i motion 2004/05:Ub276
yrkande 15 att det behövs förändringar i
högskoleförordningen för att säkra studenternas
rättssäkerhet. Studieuppehåll, antagning och rätten
att genomgå prov bör regleras där på ett tydligare
sätt. Högskolorna bör vara skyldiga att dokumentera
sin praxis och också motivera alla beslut
skriftligt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade motionsyrkanden.
Yrkandena om att utvidga tillämpningsområdet för
likabehandlingslagen bör avslås med hänvisning till
att frågan om lagreglering av likabehandling av
studerande i andra utbildningsformer än högskolan är
under beredning i Regeringskansliet. Lagen
(2001:1286) om likabehandling av studenter i
högskolan gäller inte Försvarshögskolan,
Polishögskolan eller militärhögskolorna, eftersom de
inte omfattas av högskolelagen. I
utredningsbetänkandet Skolans ansvar för kränkningar
av elever (SOU 2004:50) har det lagts fram förslag
om en ny lag, som enligt utredningen skall tillämpas
på verksamhet som avses i skollagen samt på annan
utbildningsverksamhet som inte regleras i vissa
uppräknade andra lagar, däribland lagen (2001:1286)
om likabehandling av studenter i högskolan.
Regeringen har aviserat en proposition om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling i
skolan till maj 2005.
Lagen om likabehandling av studenter i högskolan
innehåller vissa sanktionsmöjligheter när ett
lärosäte åsidosätter sin skyldighet att utreda och
vidta åtgärder mot trakasserier eller överträder
diskrimineringsförbudet eller förbudet mot att
utsätta studenter eller sökande för repressalier. I
sådana fall skall lärosätets huvudman betala
skadestånd för kränkning. Däremot finns det i
likabehandlingslagen inte några direkta
sanktionsmöjligheter mot ett lärosäte som
åsidosätter sin skyldighet att bedriva ett
målinriktat arbete för att aktivt främja studenters
lika rättigheter oavsett könstillhörighet, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder. Inte heller
finns där direkta sanktionsmöjligheter mot ett
lärosäte som inte uppfyller sin skyldighet att vidta
åtgärder för att förebygga och förhindra
trakasserier eller sin skyldighet att varje år
upprätta en likabehandlingsplan.
Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning (Homo)
och Handikappombudsmannen (HO) skall se till att
likabehandlingslagen följs. Ett antal
tillsynsärenden redovisas på HomO:s hemsida. I flera
fall har ombudsmannen funnit att lärosäten inte har
fullgjort sina skyldigheter när det gäller aktiva
åtgärder eller likabehandlingsplan. De flesta
berörda lärosäten har dock reparerat bristerna när
Homo påtalat dem. HomO konstaterar i sina
tillsynsbeslut att likabehandlingslagen inte
innehåller några regler om sanktioner mot de
högskolor som inte lever upp till lagens krav på ett
aktivt främjande arbete.
I propositionen Likabehandling av studenter i
högskolan (prop. 2001/02:27) redovisade regeringen
att JämO, DO, HomO och HO i sina remissyttranden
hade ansett att kravet på att arbeta planmässigt
måste kopplas till någon sanktion för att inte bli
verkningslöst. Regeringens bedömning var dock att
det för närvarande inte behövdes att skyldigheten
skulle vara kopplad till någon vitessanktion (s. 34
f.). Likabehandlingslagen trädde i kraft den 1 mars
2002.
Diskrimineringskommittén (N 2002:06) har till
uppgift att överväga en samordning eller
sammanslagning av ombudsmännen och att lämna förslag
på hur tillsynen och efterlevnaden av
diskrimineringslagstiftningen skall utformas.
Kommittén skall lämna sitt slutbetänkande senast den
1 juli 2005. Vi anser att riksdagen inte bör
föregripa utredningen och regeringens beredning av
ärendet och att motionsyrkandena om
sanktionsmöjligheter i likabehandlingslagen därför
bör avslås.
Folkpartiets yrkande om studentkontrakt behandlades
av riksdagen även förra året (bet. 2003/04:UbU3 s.
19 f.). Utskottet sade då att det är oklart vilken
rättsverkan det föreslagna kontraktet skulle ha. Det
är även nu utskottets uppfattning. I april 2004
beslutade regeringen om ett antal ändringar i
högskoleförordningen (1993:100) som bl.a. rör rätten
att genomgå prov och att efter två prov utan godkänt
resultat få byta examinator (6 kap. 11 a och 11 b
§§). Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2005.
När det gäller motionsyrkandena om studenternas
rättssäkerhet i övrigt utgår utskottet från att
regeringen överväger de återstående förslagen som
Högskoleverket har lagt fram i 20 åtgärder för att
stärka studenternas rättssäkerhet (Högskoleverkets
rapportserie 2001:27 R). Vi vill också påminna om
att det är föreskrivet i förvaltningslagen
(1986:223) att myndigheterna skall ange skälen till
beslut som innebär myndighetsutövning mot enskild.
Skälen får dock utelämnas bl.a. om det gäller
antagning till frivillig utbildning eller
betygssättning (20 §).
Kårobligatoriet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om att
avskaffa kårobligatoriet. Med hänvisning till
att regeringen nyligen har tillsatt en
utredning om modernisering av kårobligatoriet
föreslår utskottet att riksdagen också avslår
en motion om en utredning om samma frågor.
Jämför reservation 24 (m, fp, kd, c, mp).
Gällande bestämmelser
Högskolelagen (1992:1434) ger regeringen möjlighet
att föreskriva skyldighet för studenterna vid
högskolorna att tillhöra särskilda
studentsammanslutningar (4 kap. 4 §). Sådana
föreskrifter finns i förordningen (1983:18) om
studerandekårer, nationer och studentföreningar vid
universitet och högskolor. Där föreskrivs att den
som studerar vid en högskola skall vara medlem i den
studerandekår som finns vid högskolan (4 §). En
studerandekår skall ha till ändamål att främja
medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med
studierna (12 §).
Studenterna vid Uppsala och Lunds universitet är
också skyldiga att tillhöra en nation. Vid
Stockholms och Göteborgs universitet finns
skyldighet att även tillhöra studentförening för
fakultet. Dessa skyldigheter gäller bara de
studenter som läser vid utbildningar som fanns vid
lärosätena före den 1 januari 1999 och som då
omfattades av obligatoriet.
Studenter som går i utbildning som högskolan
anordnar på någon annan ort än högskoleorten har
rätt till begränsat medlemskap i studentkåren.
Detsamma gäller studenter som läser fristående
kurser omfattande högst 9 poäng under en termin samt
forskarstuderande som läser på mindre än halvtid.
De obligatoriska studentsammanslutningarna har
rätt att ta ut avgift av sina medlemmar.
Studentkårerna fastställer själva sina stadgar, men
högskolestyrelsen skall fastställa stadgarna bl.a.
när det gäller sammanslutningens ändamål, begränsat
medlemskap samt avgifterna. Högskolestyrelsen har
rätt att undanröja beslut som uppenbart strider mot
kårens ändamål. För att högskolestyrelsen skall
pröva ett sådant beslut fordras dock att minst en
tiondel av kårens medlemmar eller minst 100
medlemmar begär det.
Tidigare behandling
Frågan om kårobligatoriet har behandlats vid varje
riksmöte sedan 1997/98, senast i utskottets
betänkande 2003/04:UbU3 (s. 20 f.). Utskottet
hänvisar till den utförliga redogörelse för
obligatoriefrågans tidigare behandling som gavs där.
Motioner
I ett antal motioner hävdar motionärerna att
kårobligatoriet är principiellt felaktigt och bör
avskaffas.
Moderata samlingspartiet vill enligt motion
2004/05:Ub259 yrkande 7 se en parlamentariskt
sammansatt utredning som skall få i uppgift att
beakta reglerna för beskattning av
kårerna/nationerna, utreda hur studentinflytandet
kan ges nya former, granska, definiera och avgränsa
studentkårernas kompetens samt ta särskild hänsyn
till kårernas oberoende gentemot lärosätena. Detta
skall ske i ett samlat perspektiv av att avskaffa 4
kap. 4 § högskolelagen och därmed också
kårobligatoriet, skriver motionärerna. Även i motion
2004/05:Ub293 yrkande 11 begär Moderaterna ett
tillkännagivande om kårobligatoriet.
Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet
framför i motionerna 2004/05:Ub378 yrkande 11,
2004/05:Ub473 yrkande 32 respektive 2004/05: Ub276
yrkande 14 också förslag om en parlamentarisk
utredning för att lösa en rad frågor på vägen mot
obligatoriets avskaffande. Det gäller hur
studentinflytandet över den akademiska och
studiesociala kvaliteten kan vidareutvecklas vid ett
avskaffande av obligatoriet. I arbetet med att finna
nya former för studentinflytandet skall behovet av
kontinuitet beaktas. Vidare skall utredningen
behandla studentkårernas oberoende gentemot
lärosätena, avgränsningen av studentkårernas
kompetens, regler för momsredovisning och
beskattning av kårer och nationer m.m.
Utgångspunkten skall vara att dagens kårer och
nationer inte missgynnas skattemässigt när
obligatoriet avskaffas. Utredningen skall arbeta i
nära samarbete med studentsammanslutningar av såväl
kår- som nations- och studentföreningskaraktär.
Motionärerna vill att utredningen skall ta fram en
handlingsplan för avvecklingen och en tidsplan för
denna. Regeringen bör enligt Folkpartiet återkomma
till riksdagen i frågan senast i samband med
vårpropositionen 2006. Kristdemokraterna och
Centerpartiet föreslår att regeringen skall
återkomma i vårpropositionen 2007.
Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub473
att studentkårerna fyller en viktig funktion för att
bevaka studenternas rättigheter när det gäller
utbildning och studiesociala frågor, men att det
inte finns någon klar definition av kårernas mandat.
Det finns enligt deras mening anledning att se över
studentkårernas mandat, så länge studenterna är
tvungna av tillhöra studentkår (yrkande 30). I dag
finns det en påtaglig risk att studentinflytandet är
av låtsaskaraktär och inte reellt. Studenternas
inflytande bör enligt motionärerna i särskild
ordning stärkas (yrkande 31).
Miljöpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub317 att
regeringen skall tillsätta en utredning som ser över
konsekvenserna av ett avskaffande av obligatoriet.
Den grundlagsfästa föreningsfriheten bör gälla utan
undantag, anser partiet. Kårernas studiesociala
verksamhet är viktig, liksom deras roll för
studentinflytandet, men motionärerna har svårt att
se att dessa frågor inte skulle kunna lösas på ett
tillfredsställande sätt utan ett obligatorium. Det
är dock viktigt att man vid ett eventuellt
avskaffande inte genomför förändringen alltför fort,
skriver motionärerna. Det är också viktigt att
studentkårerna själva är med och tar fram förslag
till hur en verksamhet utan kårobligatorium skulle
kunna se ut om ett avskaffande blir aktuellt.
Regeringen bör få i uppdrag att tillsammans med
Sveriges studentkårer ta fram konkreta förslag till
hur studenternas representation i högskolans organ
och den studiesociala verksamheten som
studentsammanslutningarna driver skall kunna
garanteras och fortsätta på ett bra sätt vid en
eventuell övergång till frivillig anslutning, heter
det i motionen.
I motionerna 2004/05:Ub203 (m), 2004/05:Ub220
(kd), 2004/05:Ub227 (m) och 2004/05:Ub372 (m), alla
av enskilda motionärer, förs föreningsfriheten,
fastlagd i svensk grundlag och i FN:s deklaration om
mänskliga rättigheter, fram som ett avgörande skäl
för att kårobligatoriet skall avskaffas.
Enligt motion 2004/05:Ub392 (m, fp) finns det ett
antal ändringar som bör göras snarast beträffande
kår- och nationsobligatoriet:
1. att kompetensen regleras tydligare,
2.
3. att möjligheten att överklaga kompetensvidriga
beslut blir reell,
4.
5. att man tar ett gemensamt grepp på medlemskap i
studentkår för dem som studerar på distans eller
vid flera lärosäten samtidigt, så att ingen
student skall behöva betala en alltför hög
avgift, samt
6.
7. att en "nollnation" av samma typ som Skånelandens
nation i Uppsala ges etableringsrätt inom
obligatoriets ram.
8.
Motionärerna anser att dessa förändringar ganska
lätt skulle kunna åstadkommas. Regeringen bör
snarast tillsätta en expertutredare för att utarbeta
förslag till förändringar och sedan återkomma till
riksdagen med dessa. Detta är enligt motionärerna
bättre än att fortsätta den återkommande debatten om
obligatoriets vara eller icke vara. Denna debatt
orsakar oro och ovisshet och kan ta bort fokus på
frågor som är viktiga för de enskilda studenterna,
anser motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden om avskaffande av obligatoriet.
Regeringen beslutade den 23 mars 2005 direktiv för
en utredning om modernisering av kårobligatoriet
(dir. 2005:36). Utredaren skall se över förordningen
(1983:18) om studerandekårer, nationer och
studentföreningar vid universitet och högskolor och
särskilt se över och lämna förslag till hur
- studentkårernas, nationernas och
studentföreningarnas ändamål kan förtydligas,
-
- möjligheterna till överprövning av studentkårernas
beslut kan stärkas,
-
- bestämmelserna om avgifter vid deltidsstudier och
distansstudier och vid medlemskap i flera
studentkårer kan förändras på ett
tillfredsställande sätt.
-
Utredaren skall enligt direktiven dessutom
överväga om möjligheten att uppfylla kårobligatoriet
genom medlemskap i en nation eller en
studentförening som inte bedriver någon verksamhet
och som inte tar ut någon medlemsavgift kan göras
tydligare. Vidare skall utredaren pröva om det finns
anledning att stärka möjligheterna till överprövning
även av nationers och studentföreningars beslut.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari
2006.
Motion 2004/05:Ub392 vars krav på ändringar
beträffande kår- och nationsobligatoriet utskottet
ställer sig bakom har därmed enligt vår mening
tillgodosetts. Det tillkännagivande som där begärs
behövs således inte längre. Riksdagen bör därför
avslå även den motionen.
Det bör noteras att det enligt direktiven står
utredaren "fritt att ta upp och föreslå andra
författningsändringar som har samband med uppdraget.
Utredaren får dock inte föreslå några
författningsändringar på skatteområdet."
Övriga studentfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om
försöksverksamhet med att ge även psykiskt
funktionshindrade studenter möjlighet att få
särskilt utbildningsstöd, eftersom en sådan
försöksverksamhet redan pågår. Utskottet
anser inte att det behövs nationella
riktlinjer för Studenthälsan. Uppföljning av
studenterna i inledningsskedet av deras
studier är inte något som riksdagen bör
uttala sig om.
Jämför reservationerna 25 (fp, kd), 26 (kd)
och 27 (c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub378 yrkande
7 att högskolans tillgänglighet för
funktionshindrade studenter skall ökas. De är
viktigt att se över situationen för studerande med
psykiska funktionshinder, eventuellt genom en
försöksverksamhet där den grupp som har rätt att
ansöka om särskilt utbildningsstöd vidgas, skriver
motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande. Från och med den 1
januari 2003 beviljar Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (Sisus) under en treårig
försöksperiod särskilt utbildningsstöd i form av
assistans även till studenter med psykiska eller
neuropsykiatriska funktionshinder. Enligt uppgift
från Sisus har 15 lärosäten år 2004 sökt bidrag för
särskilt utbildningsstöd till sådana studenter.
Kristdemokraterna hävdar i motion 2004/05:Ub441
yrkande 12 att det behövs nationella riktlinjer för
Studenthälsan, detta för att man skall kunna mäta
behov och utnyttjande av Studenthälsan i ett längre
perspektiv.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Samma yrkande avslogs av riksdagen vid
förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU3 s. 25 f.).
Lärosätena skall enligt högskoleförordningen
(1993:100) ansvara för att studenterna har tillgång
till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som
har till ändamål att främja studenternas fysiska och
psykiska hälsa (1 kap. 11 §). Motionärerna har
enligt vår mening inte visat att nationella
riktlinjer därutöver behövs för Studenthälsans
verksamhet.
Centerpartiet begär i motion 2004/05:Ub276 yrkande 5
ett tillkännagivande till regeringen om att
lärosätena i större utsträckning bör följa upp hur
det går för studenterna under inledningen av
studietiden. Enligt motionärerna är dagens system
för tilldelning av anslag uppenbarligen inte
tillräckligt motiverande för att lärosätena skall
prioritera uppföljning, även om undantag finns.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Samma yrkande behandlades vid förra
riksmötet (bet. 2003/04:UbU3 s. 26). Även nu anser
utskottet att det, med det nuvarande
resurstilldelningssystemet, ligger i lärosätenas
intresse att studenterna klarar av studierna. Som
nämnts tidigare i detta betänkande är ett nytt
resurstilldelningssystem under utredning. Frågan om
hur lärosätena skall gå till väga för att stödja
sina studenter är enligt vår mening av pedagogisk
art och bör inte avgöras av statsmakterna.
Validering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
validering med hänvisning till
Högskoleverkets bedömningsarbete, pågående
utredning inom Regeringskansliet och
Valideringsdelegationens verksamhet.
Jämför reservationerna 28 (fp), 29 (kd) och
30 (c).
Motioner
Folkpartiet pläderar i motion 2004/05:Sf288 yrkande
24 för införande av ett nytt kunskapsinriktat
valideringssystem. I stället för jämförande
pappersstudier och ekvivalering kurs efter kurs vill
vi införa allmänna tester på de faktiska kunskaper
som en viss person besitter, heter det i motionen.
Dessa tester skall genomföras ofta och vid
regelbundet återkommande tillfällen på de flesta av
landets lärosäten.
Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:N239
yrkande 16 att alla människor, vare sig de är födda
i Sverige eller utomlands, skall behandlas som den
resurs de är. Alldeles för många invandrare utför
arbeten som de är överkvalificerade för, vilket
beror på svårigheter att validera deras utbildning.
I motion 2004/05:Ub473 yrkande 44 framför
Kristdemokraterna kritik mot att
Valideringsdelegationen, som regeringen har inrättat
för en fyraårsperiod, har haft svårigheter att
åstadkomma konkreta åtgärder under sitt första år.
Under resterande tid måste delegationen i större
omfattning arbeta för att uppfylla sina mål, anser
motionärerna.
En metod för att på ett enkelt sätt validera
människors kunskaper är att använda ett allmänt test
inom aktuellt kompetensområde, hävdar Centerpartiet
i motion 2004/05:Sf360 yrkande 11.
I motion 2004/05:Ub340 (c) yrkande 1 framhåller
motionärerna att en validering av människors
kunskaper ständigt måste pågå i det moderna
samhället, eftersom samhället befinner sig i ständig
förändring och en väl etablerad utbildning i dag kan
vara förlegad i morgon.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade motionsyrkanden.
Vi delar motionärernas åsikt att det är viktigt
att människor som har skaffat sig kunskaper genom
utbildning utomlands eller genom icke-formellt eller
informellt lärande kan få dessa kunskaper beaktade
på ett rättvist sätt och utan att behöva vänta
oskäligt länge. Den som har en avslutad utländsk
högskoleutbildning kan få den bedömd av
Högskoleverket, som ger ett utlåtande som kortfattat
anger vilken svensk examen den utländska examen
motsvarar. En sådan bedömning tar numera högst fyra
månader från det att alla handlingar har kommit in
till Högskoleverket. Även arbetsgivare kan - utan
väntetid - få hjälp av Högskoleverket att bedöma
utländska högskoleutbildningar.
När det gäller lärare och hälso- och
sjukvårdspersonal med högskoleutbildning från länder
utanför EES tillsatte regeringen i december 2004 en
arbetsgrupp med uppgift att se över reglering och
system för godkännande av sådana personers
kvalifikationer. Arbetsgruppen skall utgå från
förslag som Socialstyrelsen och Högskoleverket på
regeringens uppdrag redovisade i mars 2004 i
rapporterna Vägen till svensk legitimation inom
hälso- och sjukvården och Översyn av system för
godkännande av personer med viss högskoleutbildning
från länder utanför EU/EES. Arbetsgruppen skall
lämna sina förslag senast den 30 juni 2005.
Valideringsdelegationen, som skall verka under
perioden 2004-2007, har till uppgift bl.a. att
främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet, att
bedriva och stödja utveckling av metoder och
verksamhetsformer och att utforma förslag om vilka
åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa
en verksamhet med validering av vuxnas kunskaper och
kompetens (SFS 2003:1096).
Internationellt samarbete
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra några
tillkännagivanden om internationellt utbyte,
internationellt jämförbar masterexamen och
utbildning i Öresundsregionen. Utskottet
hänvisar till pågående verksamhet som ligger
i linje med motionernas syfte.
Jämför reservationerna 31 (m), 32 (fp), 33
(fp) och 34 (m, fp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Tre motioner tar upp internationellt utbyte vid
svenska universitet och högskolor.
Moderata samlingspartiet skriver i motion
2004/05:Ub293 yrkande 3 att de svenska lärosätena
måste arbeta för att bli globala, attraktiva
studiemiljöer som ger individer från hela världen
bildning och förutsättningar för en global
arbetsmarknad.
Folkpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub378
yrkande 12 se ett ökat internationellt utbyte vid
universitet och högskolor. Målet bör vara att
samtliga studenter som siktar mot en magisterexamen
under en del av utbildningen skall befinna sig vid
ett lärosäte utanför landet. Det är också angeläget
med fler utländska studenter vid de svenska
högskolorna, vilket kräver att man bygger upp fler
utbildningar där huvudspråket inte är svenska. En
viss del av varje universitets kurser bör ges på
exempelvis engelska, heter det i motionen.
Motion 2004/05:Ub422 (s) handlar om studentutbyte
med Saudiarabien. Motionären har funnit att få
studenter från det landet studerar i Sverige, och
hon anser att Sverige på ett mer aktivt sätt borde
arbeta för att fler av Saudiarabiens ungdomar skall
kunna studera här.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Högskoleverkets tematiska kvalitetsutvärdering av
internationaliseringen av grund- och
forskarutbildningen vid svenska universitet och
högskolor redovisades i januari 2005 (En gränslös
högskola? Om internationalisering av grund- och
forskarutbildning Högskoleverkets rapportserie
2005:1 R). Där konstateras (s. 7) att en stor ökning
av antalet internationella studenter vid svenska
lärosäten har gått hand i hand med att kurser och
program på engelska skapats. Utresandet av svenska
utbytesstudenter har stagnerat. För att öka detta
bör lärosätena enligt Högskoleverket se över såväl
strategi som information.
Utskottet anser inte att det finns anledning att
särskilt satsa på att rekrytera studenter från
Saudiarabien.
Enligt Folkpartiet i motion 2004/05:Ub378 yrkande 13
ställer den ökade rörligheten och den tilltagande
internationaliseringen av arbetsmarknaden nya krav
på att det skall vara lätt att jämföra olika slags
examina. På en ny internationellt jämförbar
masterexamen bör det ställas höga krav på
ämnesfördjupning, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Samma yrkande har behandlats vid de två senaste
riksmötena (senast i bet. 2003/04:UbU3 s. 30).
Liksom tidigare hänvisar vi till det pågående
arbetet inom Regeringskansliet med den s.k.
Bolognaprocessen. I skriften Högre utbildning i
utveckling. Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds
2004:2) redovisas vissa förslag, som har varit
föremål för remissbehandling. Riksdagen bör inte
föregripa regeringens beredning av ärendet.
Motionerna 2004/05:Sf356 (m) yrkande 5 och
2004/05:N403 (fp, kd, m, c) yrkande 24 tar upp
problem när det gäller utbildning i
Öresundsregionen.
Enligt den förstnämnda motionen innebär den
nuvarande utformningen av utbildningssystemen hinder
för fri rörlighet av arbetskraft i Öresundsregionen.
Det saknas synkronisering, vilket innebär att
arbetsgivare på båda sidor har svårt att värdera
varandras utbildningsnivåer, hävdar motionärerna.
Enligt fyrpartimotionen bör man underlätta för
studenter att studera på båda sidor av Sundet. Målet
borde vara att det inte skall vara svårare att under
studietiden växla mellan ett danskt och ett svenskt
universitet än att växla mellan olika universitet
inom respektive land. Danska och svenska staten har
här en viktig uppgift att diskutera vilka regler och
bestämmelser som kan samordnas, heter det i
motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Nordiska ministerrådet gjorde i juni 2004 en
deklaration - Reykjavikdeklarationen - om erkännande
av bevis angående högre utbildning. Där står att
ministrarna genom denna deklaration bl.a. vill att
de nordiska ländernas högre utbildning ömsesidigt
erkänns fullt ut och att en större nordisk enighet
för prövning av erkännande av yrkeserfarenhet och
annan utbildning än högre utbildning åstadkoms. I de
nordiska länderna finns myndigheter som är utsedda
att vara nationella informationscentrum för
akademisk rörlighet och erkännande (ENIC-kontor).
Dessa skall kontinuerligt identifiera problem vid
implementeringen och tillämpningen av
Reykjavikdeklarationen och Lissabonkonventionen och
vartannat år avlägga rapport till Nordiska
ministerrådet. Den första rapporten skall avges vid
utgången av 2005. För Sveriges del har
Högskoleverket funktionen som ENIC-kontor.
Lärarna i högskolan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte begära att regeringen
redovisar en strategi för rekrytering av
högskolelärare. Utskottet hänvisar till
utredning som gjorts av Högskoleverket.
Riksdagen bör inte heller uttala sig om
meritvärderingen vid tillsättning av lärare,
som är reglerad i högskoleförordningen.
Kompetensutvecklingen av lärare är enligt
utskottet en fråga för lärosätena.
Tidsbegränsade lärartjänster är redan
tillåtna inom konstnärlig högskoleutbildning.
Motionsyrkanden om dessa frågor bör avslås av
riksdagen.
Jämför reservationerna 35 (kd), 36 (c), 37
(kd), 38 (kd) och 39 (kd).
Motioner
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub276
yrkande 3 att riksdagen skall begära att regeringen
lägger fram förslag om hur rekryteringen av
högskolelärare kan genomföras. Högskolan har behov
av kvalificerade lärare, såväl vetenskapligt som
pedagogiskt skickliga, samt av en långsiktig
strategi för hur rekryteringen skall kunna
genomföras.
Kristdemokraterna pekar i motion 2004/05:Ub473
yrkande 13 på eftersläpningen i andelen disputerade
lärare, särskilt vid de yngre lärosätena. Målet
måste vara att andelen disputerade lärare når 50 %
av högskolans lärarkår, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Enligt Högskoleverkets årsrapport 2004 (s. 70) har
hälften av den forskande och undervisande personalen
i högskolan avlagt doktorsexamen. Andelen är dock
olika stor inom olika utbildningsområden.
Behovet av lärare inom högskolan på längre sikt
har på regeringens uppdrag utretts av
Högskoleverket. Uppdraget redovisades i november
2003. Enligt rapporten kommer rekryteringsbasen i
form av personer med doktorsexamen att överstiga
eller avsevärt överstiga högskolans behov av
nyrekryterade lärare inom naturvetenskap,
teknikvetenskap och medicin under tiden fram till
2017. Däremot kommer rekryteringsbasen att
understiga rekryteringsbehovet när det gäller
humaniora/religionsvetenskap, rättsvetenskap/juridik
och övriga forskningsämnen (huvudsakligen
vårdvetenskap). Dessa beräkningar utgår från att
alla vakanser som uppstår genom pensionering skall
fyllas med personer som har doktorsexamen.
Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub473
yrkande 11 ett tillkännagivande till regeringen om
meritvärderingen vid tillsättning av lärare inom
högskolan, nämligen att lika stor vikt bör läggas
vid såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet.
Metoder för att säkerställa och utveckla detta bör
åstadkommas av Högskoleverket, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
I högskoleförordningen (1993:100) föreskrivs att
man vid anställning av professor eller lektor skall
ägna lika stor omsorg åt prövningen av den
pedagogiska skickligheten som åt prövningen av den
vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten (4
kap. 5, 6 och 7 §§). Mot bakgrund av denna
bestämmelse gav Högskoleverket ut rapporten
Pedagogisk skicklighet och pedagogiska meriter -
historik och praktik av Airi Rovio-Johansson och
Gunnar Tingbjörn (Högskoleverkets rapportserie
2001:18 R).
Kompetensutvecklingen för högskolans lärare tas
också upp i Kristdemokraternas motion 2004/05:Ub473.
Yngre eller nyanställda adjunkter bör ges möjlighet
att få forskarutbildning inom ramen för sin
anställning (yrkande 12). Varje lärare bör ha en
egen skriftlig kompetensutvecklingsplan (yrkande
15). All undervisande personal bör ges praktisk-
pedagogisk utbildning. Det är bra att
högskolepedagogisk utbildning är ett villkor för
fast anställning som högskolelärare. Motionärerna
ser en fördel i en nationell modell där lärosätena
får ansvar för den pedagogiska utbildningen av
lärare i hela landet inom ett ämnesområde (yrkande
17).
I motion 2004/05:Ub314 (c) begär motionärerna att
regeringen skall återkomma till riksdagen med
förslag om en förbättrad grund- och vidareutbildning
i pedagogik för lärare vid universitet och
högskolor.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Behovet av individuella kompetensutvecklingsplaner
och möjligheten att erbjuda adjunkter att genomgå
forskarutbildning inom ramen för sin anställning är
frågor som enligt vår mening bör bedömas av
respektive lärosäte. Om flera eller alla lärosäten
är beredda att samverka inom den nationella modell
som beskrivs i den kristdemokratiska motionen är
också något som de själva måste avgöra. Utformningen
av den pedagogiska utbildningen för högskolans
lärare bör enligt vår uppfattning också beslutas av
lärosätena och inte av riksdagen.
Kristdemokraterna tar i motion 2004/05:Ub473 också
upp några övriga frågor om lärarna i högskolan.
Högskolan måste skapa sådana möjligheter att
människors olikheter kan tas till vara. Det bör ges
möjlighet att profilera sig som enbart lärare eller
enbart forskare (yrkande 14). Möjligheter bör finnas
att skapa tidsbegränsade lärartjänster, exempelvis
vid de konstnärliga högskolorna (yrkande 17). Detta
är enligt motionärerna viktigt för att inhämta
kunskap och inspiration från fältet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Enligt 4 kap. högskoleförordningen (1993:100)
skall en högskola besluta om i vilken omfattning som
lärarna vid högskolan skall ha hand om utbildning,
forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete och
administrativt arbete. Högskolan skall dock beakta
bestämmelser i högskolelagen om att det i professors
och lektors arbetsuppgifter normalt skall ingå både
forskning och utbildning. Vi anser inte att
riksdagen bör ta initiativ till att ändra lagen på
denna punkt. Lärare inom konstnärlig verksamhet får
ges tidsbegränsad anställning. Yrkande 17 i motionen
är alltså tillgodosett.
Distansutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om
insatser för att utveckla de pedagogiska
formerna för distansutbildning. Utskottet
hänvisar till pågående samverkan mellan
lärosätena med stöd av Myndigheten för
Sveriges nätuniversitet.
Jämför reservation 40 (c).
Motion
Centerpartiet begär i motion 2004/05:Ub276 yrkande
20 ett tillkännagivande till regeringen om
distansutbildning. Partiet anser att
distansutbildning har en viktig funktion att fylla
när det livslånga lärandet ökar i betydelse. Det är
viktigt att Nätuniversitetet får resurser. Denna
utbildningsform är speciellt värdefull för
studerande som av familje- eller arbetsmarknadsskäl
inte kan flytta till en högskoleort. Lokala
lärcentrum samlar studenter på mindre orter till
studier på distans från lärosätet. Det krävs enligt
Centerpartiet betydande insatser för att utveckla
pedagogiska former som gör distansutbildningarna
till en fullgod lärandemiljö.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Riksdagen har behandlat snarlika yrkanden från
Centerpartiet vid de två senaste riksmötena (senast
i bet. 2003/04:UbU3 s. 31 f.). Vi har samma
uppfattning som motionärerna om vikten av
distansutbildning för att livslångt lärande skall
kunna bli möjligt i hela landet. Utskottet påminner
liksom tidigare om att distansutbildning som
anordnas av universitet och högskolor ingår i deras
reguljära verksamhet och omfattas av samma
kvalitetskrav som övrig verksamhet där. De kurser
som erbjuds inom ramen för Nätuniversitetet
finansieras av respektive lärosäte, men verksamheten
får stöd av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet,
som i samverkan med lärosätena skall främja
utvecklingen av IT-stödd distansutbildning.
Myndigheten finansieras under ett särskilt anslag på
statsbudgeten. Högskoleverket har regeringens
uppdrag att följa upp om lärosätenas samverkan inom
Nätuniversitetet har bidragit till att öka
tillgängligheten och breddat rekryteringen till
högre utbildning. Under 2005 skall en slutlig
uppföljning redovisas till Regeringskansliet.
Utbildning i vissa ämnen eller för
vissa yrken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
övergripande riktlinjer för utbildningen inom
universitet och högskolor och om att
kunskaper på vissa områden skall ingå i
utbildningarna för vissa yrken. Riksdagen bör
inte göra något uttalande om utbudet av
språkutbildning. Riksdagen bör inte heller
begära förslag om en högskoleutbildning av
tandsköterskor eller om
dramapedagogutbildning.
Jämför reservationerna 41 (kd), 42 (mp), 43
(kd), 44 (v, mp), 45 (fp, mp), 46 (v), 47 (c)
och 48 (v).
Motioner
Två motioner tar upp övergripande riktlinjer för
utbildningen inom högskolan.
Enligt Kristdemokraterna i motion 2004/05:Ub473
bör etiska aspekter vägas in i samtliga utbildningar
och varje högskola bör få i uppdrag att redovisa hur
de etiska frågorna implementeras (yrkande 8).
Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att verka
för att etiska dimensioner naturligt integreras på
samtliga utbildningsområden (yrkande 9).
I motion 2004/05:MJ510 (fp, c, kd, mp) sägs att
hållbar utveckling bör ingå som en central del i
målsättningen för undervisningen och skrivas in i
högskolelagen. Utbildningen skall enligt
motionärerna förmedla ett helhetsperspektiv och vara
tvärvetenskaplig.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Förslag om att föra in hållbar utveckling i
högskolelagen som ett mål för utbildningen i
högskolan har förts fram av Kommittén för utbildning
för hållbar utveckling i betänkandet Att lära för
hållbar utveckling (SOU 2004:104).
Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen
avslutats och beredning pågår i Regeringskansliet.
Vi anser inte att det finns anledning för riksdagen
att göra något tillkännagivande enligt
fyrpartimotionen.
För många yrkesexamina gäller mål som har
anknytning till etiska frågor. Kristdemokraternas
yrkanden gäller emellertid högskoleutbildningen
generellt. I 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434)
sägs bl.a.:
I högskolornas verksamhet skall jämställdhet
mellan kvinnor och män alltid iakttas och
främjas.
Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja
förståelsen för andra länder och för
internationella förhållanden.
Som mål för den grundläggande
högskoleutbildningen gäller enligt 9 § samma
kapitel följande:
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge
studenterna
- förmåga att göra självständiga och kritiska
bedömningar
- förmåga att självständigt urskilja, formulera
och lösa problem, samt
- beredskap att möta förändringar i
arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall
studenterna, utöver kunskaper och färdigheter,
utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig
nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan
specialkunskaper inom
området.
Inom högskoleväsendet har det under de senaste åren
förts en debatt om bildning som ett mål för
utbildningen. Högskoleverket har publicerat ett
flertal skrifter om detta. I det bildningsbegrepp
som diskuteras ingår i allmänhet etiska frågor.
Utskottet välkomnar bildningsdebatten, men vi är
inte beredda att ställa oss bakom de generella
uppdrag till lärosätena och Högskoleverket som
Kristdemokraterna föreslår.
Motionerna 2004/05:Ub404 (kd) och 2004/05:Ub455 (s)
lyfter fram mäns våld mot kvinnor, vilket enligt
motionärerna bör införas i examensordningens
skrivningar för vissa utbildningar. De utbildningar
som åsyftas är de som leder till examen som
barnmorska, läkare, lärare, psykolog, psykoterapeut,
sjuksköterska, socionom, tandläkare samt social
omsorgsutbildning. Detsamma bör övervägas även för
vissa andra utbildningar. I den socialdemokratiska
motionen görs en hänvisning till riksdagens beslut
med anledning av propositionen om kvinnofrid (prop.
1997/98:55, bet. JuU13, rskr. 250). Motionären anser
att regeringen snarast måste komplettera
examensordningen för de yrkesexamina som
kvinnofridsbeslutet omfattade.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Riksdagens beslut med anledning av propositionen
om kvinnofrid innebar inte något uttryckligt uppdrag
till regeringen att ändra i examensordningen. Det
hade däremot föreslagits av den utredning som
föregått propositionen (Kvinnofrid, SOU 1995:60). I
oktober 2003 gav regeringen Högskoleverket i uppdrag
att utvärdera hur frågor om genusperspektiv och mäns
våld mot kvinnor beaktas i utbildningar som leder
till just de examina som räknas upp i den
kristdemokratiska motionen. I uppdraget skriver
regeringen att olika yrkesgruppers utbildning i
dessa frågor inte får bygga bara på valfria moment
eller på enskilda lärares engagemang i frågan. När
uppdraget redovisades i juni 2004 föreslog
Högskoleverket att regeringen skulle överväga att i
examensordningen föra in krav på kunskap om mäns
våld mot kvinnor i de nio berörda utbildningarna
(Genusperspektiv och mäns våld mot kvinnor. Ett
regeringsuppdrag regnr 843-4749-03).
Mäns våld mot kvinnor är ett mycket allvarligt
samhällsproblem. Vi förutsätter att regeringen
skyndsamt handlägger Högskoleverkets förslag. Frågan
hur kraven för yrkesexamina skall utformas i
examensordningen har på regeringens uppdrag
behandlats av en projektgrupp inom
Utbildningsdepartementet. Den har i rapporten Högre
utbildning i utveckling - Bolognaprocessen i svensk
belysning (Ds 2004:2) lämnat förslag, som har
remissbehandlats.
Vänsterpartiet skriver i motion 2004/05:Ub336 att
kunskap om könsmaktsordningen måste skrivas in i
läroplanerna för skolan och i högskolans
examensordning. Det mål i fråga om kunskaper om
jämställdhet som i dag anges i examensordningen för
lärarexamen är för vagt och oklart och måste
omformuleras, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet med hänvisning till vad vi nyss nämnt om
att frågan hur kraven för yrkesexamina skall
utformas är under omprövning.
Utskottet har noterat att Delegationen för
jämställdhet i förskolan i ett delbetänkande (SOU
2004:115) har föreslagit en omformulering i
examensordningen av ett av kraven för lärarexamen. I
stället för att inse betydelsen av könsskillnader
(kurs. här) i undervisningssituationen och vid
presentation av ämnesstoffet skall studenten, enligt
delegationens förslag, inse betydelsen av
genusordningen.
Bättre kunskaper inom flera yrkesgrupper om
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
situation (HBT-frågor) efterlyses i flera motioner.
Folkpartiet vill enligt motion 2004/05:L295
yrkande 9 att Högskoleverket skall få i uppdrag att
lägga upp en plan för hur undervisningen för
blivande lärare, socionomer, läkare, präster,
psykologer, jurister och poliser skall kunna
förbättras med avseende på HBT-personer.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2004/05:U257
yrkande 28 att Högskoleverket skall få i uppdrag att
verka för att undervisningen vid högskolor har ett
integrerat HBT-perspektiv.
Centerpartiet anser enligt motion 2004/05:So604
yrkande 10 att yrkesgrupper som möter människor i
känsliga situationer eller fattar beslut om
människors personliga förhållanden behöver HBT-
kompetens. Partiet vill att Högskoleverket skall
undersöka för vilka yrken det kan vara befogat att
säkerställa att kunskaper om HBT-frågor och
bemötandefrågor förmedlas och på vilket sätt detta
bör ske.
Motion 2004/05:Ub442 (c, fp, v, mp) yrkande 7 tar
också upp behovet av att kunskapen om HBT-frågor får
en mer framträdande plats i utbildningen för bl.a.
lärare, socionomer, läkare, präster, psykologer,
poliser och jurister. Motionärerna vill att
Högskoleverket skall få i uppdrag att inleda ett
utvecklingsarbete med syftet att förbättra
undervisningen om detta.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Liksom när motsvarande yrkanden behandlades vid de
två senaste riksmötena vill vi understryka att
respekt för alla människors lika värde och för den
enskilda människans frihet och värdighet är
grundläggande för vårt samhälle (bet. 2003/04:UbU3
s. 37). Av dem som utövar människovårdande yrken, är
lärare av något slag eller har att göra med
människor inom ramen för ordningsmakten eller
rättskipningen måste krävas att de är villiga och
kapabla att möta människor med respekt och
inlevelse. Därför är kunskaper om människor med
olika levnadsförhållanden och livsstilar viktiga för
alla de yrkesgrupper som tas upp i motionerna.
I den gällande examensordningen i
högskoleförordningen (1993:100) finns för bl.a.
lärarexamen, läkarexamen och sjuksköterskeexamen
formuleringar som anknyter till detta.
I motion 2004/05:Ub408 (kd) yrkande 1 hävdar
motionären att lärare har dåliga kunskaper om ANT-
frågor (frågor om alkohol, narkotika och tobak). Han
konstaterar att riksdagen har små möjligheter att
direkt påverka kursplanerna. I stället bör enligt
hans mening riksdagen uttala att förekomst av ANT-
kurser skall göras till ett av kriterierna för hur
lärar-, läkar-, socionom- och vårdutbildningar
lyckas.
U t s ko t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riskerna med alkohol, narkotika och tobak är ett
ämnesövergripande kunskapsområde som enligt
läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo
94) skall integreras i undervisningen i olika ämnen.
Även eleverna i gymnasieskolan skall enligt
läroplanen (Lpf 94) få kunskaper om ANT-frågor. Det
är därför självklart nödvändigt att det i skolorna
finns lärare som har utbildning på detta område.
Även andra yrkesutövare, som läkare, socionomer och
sjuksköterskor, behöver sådana kunskaper. Det är
dock enligt vår mening inte lämpligt att riksdagen
gör uttalanden som pekar ut ett enskilt
kunskapsområde som kvalitetskriterium för vissa
utbildningar.
Några motioner innehåller förslag om vissa inslag i
olika vårdutbildningar.
Regeringen bör enligt motion 2004/05:Ub502 (s) ge
berörda lärosäten ett uppdrag att införa
förbättringskunskap som ämne i utbildningarna av
personal för hälso- och sjukvård. Enligt motion
2004/05:Ub352 (m) bör försäkringsmedicin ingå som
ett specifikt mål i examensbeskrivningen för
läkarexamen. I motion 2004/05:So613 (fp) yrkande 5
föreslår Folkpartiet att genusmedicin skall läggas
till i examensordningen som ett mål för läkarexamen.
Enligt motion 2004/05:So513 (fp) yrkande 1 bör
regeringen utreda kvaliteten på utbildningen om
smärta i läkarutbildning och andra vårdutbildningar.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Det är enligt vår mening inte riksdagens uppgift
att i detalj ange vilka ämnen som skall ingå i olika
utbildningar eller hur examensordningens mål för
olika examina skall formuleras. Som framgår av det
föregående befinner sig utformningen av
examensordningen när det gäller yrkesexamina under
omprövning. Examensordningen är en bilaga till
högskoleförordningen, som utfärdas av regeringen.
Högskoleverket genomför ett sexårigt program för
utvärdering av samtliga ämnen och program inom
högskolan.
Högskolans språkutbildning tas upp i flera motioner.
Vänsterpartiet för i motion 2004/05:Ub333 fram
förslag om att Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet skall utarbeta en gemensam nordisk
strategi för minoritetsspråken inom den högre
utbildningen, eftersom det finns risk att flera
lärosäten i Sverige överväger att lägga ned
undervisningen i dessa språk (yrkande 1).
Motionärerna anser vidare att Högskoleverket och
Vetenskapsrådet bör få i uppdrag att utarbeta en
policy om vilka språk som är oundgängliga i den
svenska högskolan (yrkande 2). Två av de nationella
minoritetsspråken i Sverige, nämligen jiddisch och
romani chib, finns inte vid något universitet i
Norden, påpekar de.
I motion 2004/05:Ub244 (c) skriver motionären att
det är viktigt att landets större universitet kan ge
undervisning i ett brett utbud av språk, inklusive
de nordiska språken.
Motion 2004/05:Ub245 (m) yrkande 1 handlar om
mandarinkinesiska. Regeringen bör enligt motionären
främja studiet av detta språk. Ett sätt att göra
detta är att etablera fler stipendier. Sverige bör
också studera de utbytesprojekt som finns i England
och USA. Finansiering skulle kunna ske ur den
svenska budgeten för bistånd, anser motionären.
Enligt motion 2004/05:Ub438 (s) yrkande 1 bör
ukrainska etableras som universitetsämne. Ukraina är
ett land som kommer att få allt större vikt i de
svenska kontakterna med Östeuropa, framhåller
motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Högskoleverkets kvalitetsgranskningar har visat
att antalet studenter som läser språk minskar och
att antalet lärosäten som erbjuder även stora språk
som tyska, franska eller italienska också minskar.
De bedömargrupper som verket anlitat för
granskningarna har i många fall rekommenderat att
undervisningen i olika språk koncentreras till färre
lärosäten, för att ge ett större studentunderlag och
därmed bättre möjligheter att hålla en tillräcklig
lärarstab på de lärosäten där språket erbjuds.
För närvarande finns det inte någon nationell
styrning av utbudet av språkutbildning i den svenska
högskolan. Regeringen gav i maj 2002 Högskoleverket
i uppdrag att efter samråd och samverkan med
Vetenskapsrådet göra en översyn i fråga om
språkämnen där omfattningen av utbildning och
forskning är förhållandevis liten, s.k. småspråk.
Verket slutredovisade uppdraget i januari 2003 med
rapporten Att vara eller inte vara? Frågan om
småspråkens framtid i den svenska högskolan (regnr
12-2408-01). Rapporten belyser bl.a. förekomsten i
andra nordiska länder av småspråk som saknas i
Sverige. Vi har inhämtat att beredning av frågan
pågår inom Utbildningsdepartementet.
I april 2004 gav regeringen Högskoleverket i
uppdrag att lämna underlag för regeringens
utbildningsuppdrag till universitet och högskolor
och för lärosätenas planering av utbildningsutbudet.
I uppdraget ingick att Högskoleverket skulle
uppmärksamma lärosätena och regeringen på
utbildningar som behöver koncentreras till färre
lärosäten. En första redovisning av detta uppdrag
har Högskolverket lämnat i rapporten Arbetsmarknad
och högskoleutbildning 2004 (Högskoleverkets
rapportserie 2004:36 R).
Flera lärosäten har genom frivilliga
överenskommelser fördelat ansvaret för utbildningen
i olika språk mellan sig.
Förslag om en högskoleutbildning av tandsköterskor
förs fram i motionerna 2004/05:Ub240 (s) och
2004/05:Ub282 (s). Motionärerna påtalar att det
råder brist på tandsköterskor, att bristen kan
väntas öka och att utvecklingen inom tandvården gör
att det behövs en högskoleutbildning för yrket.
Enligt den förstnämnda motionen bör det inrättas en
treårig sådan utbildning, och man skall kunna
vidareutbilda sig stegvis från tandsköterska till
tandhygienist och därefter till tandläkare.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Socialstyrelsen har i oktober 2004 föreslagit att
en tandsköterskeutbildning inrättas på
eftergymnasial nivå utanför högskolan, antingen i
form av en påbyggnadsutbildning eller som en
kvalificerad yrkesutbildning (KY). Utbildningen bör
enligt Socialstyrelsens förslag vara baserad på en
nationell kursplan som tas fram specifikt för
ändamålet av den myndighet som kommer att ansvara
för utbildningen. Vi anser inte att riksdagen bör
föregripa regeringens beredning av frågan.
Utbildningssituationen för dramapedagoger tas upp i
två motioner.
Enligt Kristdemokraterna i motion 2004/05:Kr361
yrkande 10 bör regeringen låta utreda efterfrågan
och utbildningssituationen för denna yrkesgrupp.
Förutom skolan använder sig organisationer,
föreningar, vårdsektorn, näringsliv och teater av
dramapedagogik. Den hänvisning till den nya
lärarutbildningen som utskottet har gjort när
motsvarande yrkande behandlats vid tidigare
riksmöten är inte relevant, menar motionärerna.
I motion 2004/05:Ub329 (v) sägs att det är viktigt
att staten tar ansvar för utbildningen av
dramapedagoger. Det får inte vara upp till en
enskild folkhögskola om utbildningen skall finnas
kvar eller inte, utbildningen är för viktig för det,
anser motionären. Regeringen bör ta fram förslag på
hur dramapedagogutbildningens status kan höjas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Liksom när motsvarande yrkanden behandlades vid
förra riksmötet anser vi i dag att det ännu är för
tidigt att bedöma om det behövs något initiativ av
statsmakterna angående dramapedagogutbildning.
Utbildning till dramapedagog ges för närvarande på
Västerbergs folkhögskola och är tvåårig. För att bli
antagen skall man vara minst 20 år, vara behörig för
högskolestudier, ha minst ett års
arbetslivserfarenhet, ha deltagit i dramagrupp eller
amatörteater samt varit ledare för någon form av
gruppverksamhet. Vid Högskolan i Gävle finns
fristående kurser i dramapedagogik på 20+20 poäng,
som tillsammans med den tvååriga utbildningen vid
Västerbergs folkhögskola kan ge en filosofie
kandidatexamen.
Högskoleutbildningen på hotell- och
restaurangområdet bör enligt motion 2004/05:Ub296
(s) bättre än i dag möta de kompetensbehov som finns
i branschen. De relevanta utbildningsmöjligheterna
måste både ändra inriktning och höjas
kvalitetsmässigt, anser motionärerna. Utvecklingen
inom högskolan bör stimuleras så att detta blir
fallet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Universitet och högskolor har ansvar för att
samverka med det omgivande samhället och att utforma
sina utbildningar i samverkan med arbetslivet.
Motionen ger ingen fingervisning om vilken åtgärd av
regeringen som skulle behövas.
Studieorganisatoriska frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om olika
studieorganisatoriska frågor, främst med
hänvisning till pågående beredning i
Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 49 (m), 50 (fp), 51
(c), 52 (m, fp, kd), 53 (fp), 54 (kd) och 55
(c).
Motioner
Moderata samlingspartiet tar i motion 2004/05:Ub293
yrkande 8 upp planerna på en gemensam europeisk
examensordning inom ramen för den s.k.
Bolognaprocessen. En gemensam sådan examensordning
är en god idé så länge den arbetas fram underifrån,
bygger på frivillighet och inte innebär att
nationella examina tas bort, heter det i motionen.
De svenska universitet och högskolor som så önskar
skall redan från början kunna delta i systemet med
en europeisk examensordning, anser motionärerna.
Folkpartiet anser enligt motion 2004/05:Ub378
yrkande 17 att det skall ställas höga krav på
ämnesfördjupning för den nya masterexamen som har
föreslagits inom ramen för Bolognaprocessen.
Centerpartiet framhåller i motion 2004/05:Ub276
yrkande 19 att Sverige bör arbeta för att betygen i
ett gemensamt europeiskt betygssystem fortsatt skall
vara målrelaterade.
Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub378 yrkande 19
en översyn av vilka utbildningar som skall kunna ge
yrkesexamen. Både generella examina och yrkesexamina
behövs, anser motionärerna. En yrkesexamen medför
större förutsebarhet genom att studenter och
arbetsgivare vet att utbildningen är uppbyggd med
sammanhängande kurser. Branschorganisationerna skall
vara med och värdera examina, heter det i motionen.
Folkpartiet och Kristdemokraterna förordar i
motionerna 2004/05:Ub321 yrkande 7 respektive
2004/05:Ub473 yrkande 29 ett treterminssystem inom
högskolan. Enligt Folkpartiet bör det vara möjligt
att ägna sig åt seriösa studier med stöd av
studiemedel även under sommaren. Motionärerna
föreslår att högskolorna skall inbjudas att delta i
försöksverksamhet med treterminssystem.
Kristdemokraterna konstaterar i sin motion att det i
dag finns möjlighet att införa treterminssystem, men
att det hittills inte har skett. Motionärerna vill
att lärosätena skall få i uppdrag att aktivt
utveckla ett treterminssystem.
I motion 2004/05:Ub464 (s) skriver motionärerna
att man kan förkorta utbildningstiden genom att
använda en större del av sommaren åt studier. Detta
är ett sätt att uppnå effektivitetsvinster och att
undanröja ett reellt försörjningsproblem för de
studenter som inte lyckas skaffa sig ett sommarjobb.
Motion 2004/05:Ub458 (s) hänvisar till
diskussionen om huruvida de som studerar skall kunna
få arbetslöshetsersättning under studieuppehåll. Med
ett system där studierna kan bedrivas på helårsbasis
och studiemedel utgår under hela året uppstår inte
det problemet. På sikt bör man enligt motionärerna
jämställa studieåret med ett arbetsår.
Några övriga studieorganisatoriska frågor tas också
upp i motionerna.
Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Kr239
yrkande 15 att ett gemensamt basår för all
konstnärlig högskoleutbildning bör införas. De vill
att Högskoleverket skall se över utbildningarna vid
de konstnärliga högskolorna.
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub276
yrkande 9 att studenter skall ges rätt att ta igen
examination och andra obligatoriska moment som de
missat på grund av offentliga uppdrag. Rätten skall
gälla att ta igen detta samma termin.
I motion 2004/05:Ub418 (m) föreslår motionären att
en fri tentamensrätt skall införas, åtminstone för
teoretiska utbildningar vid statliga lärosäten. Man
skall få rätt att tentera ett ämne utan att vara
antagen eller ha gått igenom kurser som tillhör
ämnet. Tentamensrätten bör vara kopplad till en
eventuell självkostnadsavgift, heter det i motionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här
redovisade motionsyrkanden.
Frågor om gemensam europeisk examensordning och
gemensamt europeiskt betygssystem har behandlats av
en projektgrupp inom Utbildningsdepartementet. Dess
rapport Högre utbildning i utveckling.
Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds 2004:2)
ingår i underlaget för den proposition om vissa
frågor inom högskolan som regeringen har aviserat.
Även frågan om kriterier för införande av
yrkesexamina, liksom principer för
examensbeskrivning av sådana examina, har behandlats
i rapporten.
Högskoleverket har på regeringens uppdrag utrett
konsekvenserna av ett utökat studieår, som skulle
innebära att årsstudietiden för studenterna utökades
från dagens genomsnittliga 40 veckor upp till 50
veckor genom att sommaren i ökad utsträckning
utnyttjas för studier. Rapporten Konsekvenser av
utökat studieår (Högskoleverkets rapportserie
2005:12) överlämnades i februari till regeringen.
Riksdagen bör avvakta regeringens beredning av
frågan och därför inte uttala sig i frågan om
treterminssystem.
När det gäller övriga studieorganisatoriska frågor
konstaterar utskottet att det i motionen om ett
gemensamt basår för all konstnärlig utbildning inte
har framförts några tydliga skäl för förslaget.
Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar kan enligt
vår mening ge berörda lärosäten underlag för att
överväga förändringar i studieorganisationen. Det är
inte lämpligt att riksdagen tar ställning till
frågan om en rätt för studenter att ta igen
examination eller andra obligatoriska moment som de
missat på grund av offentliga uppdrag. En sådan rätt
skulle rimligen få ekonomiska konsekvenser som inte
är belysta. Den skulle också behöva vägas mot andra
för studenterna viktiga rättighetsfrågor. Vi är inte
heller beredda att ställa oss bakom ett
tillkännagivande om fri tentamensrätt.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om Lunds
universitets historiska museum, vars akuta
problem nu anses vara lösta, och om nationell
fotbollsakademi, examensbevis på värdepapper
och rätt för företag att sälja akademisk
utbildning.
Motioner och utskottets ställningstaganden
Situationen för Lunds universitets historiska museum
(LUHM) tas upp i motionerna 2004/05:Ub201 (m) och
2004/05:T335 (c) yrkande 5. Den förstnämnda motionen
pläderar för att museet skall ges status som filial
till Statens historiska museum och erkännas som ett
statligt museum. Motionären anser att LUHM är att
betrakta som ett riksintresse, och han oroar sig för
att Lunds universitet inte kan prioritera museet
framför grundutbildning och forskning. I den andra
motionen säger man att tillräckliga medel måste
ställas till LUHM:s förfogande för bevarande av
fornfynden, visning för allmänheten och pedagogisk
verksamhet. Motionärerna anser det självklart att
fornfynden från Skåne skall bevaras och finnas
tillgängliga i Skåne, både för forskning och för
allmänheten.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Enligt vad som redovisats i tidskriften Lunds
universitet meddelar nr 3 2004 har fyndhanteringen
vid LUHM lösts genom ett årligt tillskott på 2
miljoner kronor från Utbildningsdepartementet.
Museet har ytterligare 2 miljoner kronor till den
övriga verksamheten som utställningar och drift.
Behovet av en nationell fotbollsakademi i Degerfors
tas upp i motion 2004/05:Kr331 (v) yrkande 1.
Motionären skriver att en regional fotbollsakademi
redan har kommit i gång i Degerfors. Det finns
förutsättningar att utveckla denna till en nationell
akademi med utbildning, träningsmetodik, forskning
osv. Han vill att regeringen i samarbete med berörda
parter skall verka för tillskapandet av denna
akademi. I samarbete med Örebro universitet finns
det en 20-poängskurs i idrott med inriktning på
fotboll. Det långsiktiga målet bör enligt motionären
vara att man skall kunna avlägga doktorsexamen i
fotboll.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Det är enligt vår mening inte motiverat att
regeringen skall engagera sig i denna sak.
Det är enligt motion 2004/05:Ub326 (s) möjligt att
komma åt examensdokument från s.k. bluffuniversitet.
Motionären anser att universiteten och högskolorna
skulle kunna utfärda sina examensbevis på
värdepapper med något slags sigill, detta för att
undvika åtkomst av examensbevis på orättfärdigt
sätt. Hon föreslår ett tillkännagivande till
regeringen om detta.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen bör enligt vår mening inte ägna sig åt
detaljreglering av det slag som motionären föreslår.
I motion 2004/05:Ub417 (m) föreslår motionärerna att
privata företag skall ha rätt att sälja akademisk
utbildning. I ett populärt ämne som företagsekonomi
måste alla genomgå den första kursen 0-20 poäng för
att kunna gå vidare i ämnet, vilket skapar en
flaskhals. Genom att tillåta privata företag att
sälja sådana kurser skulle trycket på de offentliga
lärosätena lätta, och dessa skulle få bättre
möjligheter att lägga resurser på de mer akademiskt
krävande fördjupningskurserna, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa
examina ger möjlighet för enskilda
utbildningsanordnare att ansöka hos regeringen om
rätt att utfärda sådana examina som regeringen
reglerat i högskoleförordningen. Vi anser inte att
riksdagen bör ta initiativ till att vidga
möjligheterna för t.ex. företag att ge
högskoleutbildning.
Andra motionsyrkanden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår 15
motionsyrkanden i frågor där det enligt
gällande regler ankommer på andra än
riksdagen att fatta beslut.
Motioner och utskottets ställningstagande
Ansvaret för den högre utbildningen är delat mellan
statsmakterna och lärosätena (universitet och
högskolor). Enligt gällande styrsystem skall
riksdagen främst fatta beslut om övergripande och
nationella frågor.
Ett antal motionsyrkanden rör frågor där det
ankommer på regeringen, lärosätena eller andra organ
att fatta beslut.
U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till
gällande ansvarsfördelning att följande
motionsyrkanden avslås:
Motion 2004/05:Ub261 (s) om ökat utrymme för
bemötandefrågor i juristutbildningen.
Motion 2004/05:Ub300 (m) om genusperspektiv inom
sjukvården.
Motion 2004/05:Ub310 (s) om högre utbildning i
animation.
Motion 2004/05:Ub340 (c) yrkande 2 om
tillgodoräknande av utbildning från gymnasieskolan
vid vidareutbildning till sjuksköterska.
Motion 2004/05:Ub441 (kd) yrkande 11 om att
lärosätena bör utbilda faddrar och förebygga
alkoholmissbruk.
Motion 2004/05:Ub473 (kd) yrkande 18 om
individualisering av högskolans utbildning.
Motion 2004/05:Sf355 (kd) yrkande 3 om
försäkringsmedicin i läkarutbildningen.
Motion 2004/05:So247 (m) yrkande 4 om att
prevention av psykisk ohälsa samt
självmordsförebyggande åtgärder blir ett
högskoleämne.
Motion 2004/05:So510 (s) yrkande 2 om att kunskap
om sexuella övergrepp och deras konsekvenser skall
ges i ett antal yrkesutbildningar.
Motion 2004/05:So512 (kd) yrkande 3 om att
grundutbildningen till vissa yrken skall inbegripa
utbildningsmoment om upptäckt och anmälan av
sexuella övergrepp samt om det utsatta barnets behov
av stöd.
Motion 2004/05:So519 (c) yrkande 1 om
demenskunskap i läkarutbildningen.
Motion 2004/05:So606 (kd) yrkande 8 om utbildning
i hälsoinformation i läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna.
Motion 2004/05:Kr357 (kd, m, fp, c) yrkande 4 om
dans- och sångutbildningen.
Motion 2004/05:Kr360 (kd) yrkande 3 om kultur och
hälsa i vårdutbildningarna.
Motion 2004/05:A321 (mp) yrkande 5 om att behovet av
stöd och hjälp för förövare skall utgöra ett inslag
i de högskoleutbildningar som behandlar våld i nära
relationer.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Lärosätenas självständighet (punkt 1) - m,
fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström
(kd), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub211,
2004/05:Ub293 yrkande 5,
2004/05:Ub378 yrkande 15 och
2004/05:Ub473 yrkandena 19 och 37,
bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub225 och
2004/05:Ub276 yrkande 4
samt avslår motion
2004/05:Ub473 yrkandena 35 och 36.
Ställningstagande
Universitetens och högskolornas självbestämmande
måste säkras genom lag. Lärosätena måste ges frihet
att bygga upp sin organisation på det sätt som de
själva finner bäst. Därför skall regeringens direkta
inflytande över högskolestyrelserna avskaffas.
Styrelserna skall inte partipolitiseras, vilket sker
i dag. Den helt övervägande majoriteten av de
ordförande i högskolestyrelser som har politisk
bakgrund har socialdemokratisk tillhörighet. Varken
ordförande eller ledamöter bör utses på nuvarande
sätt, dvs. av regeringen, utan de bör i stället
utses av lärosätena själva. De som är närmast
verksamheten kan forma och förändra den på det mest
flexibla sättet. Bland ledamöterna skall finnas
allmänföreträdare, utsedda av lärosätet. Dessa kan
komma från politiken eller näringslivet eller ha
annan kompetens. Vidare skall det finnas ledamöter
utsedda av personal och studenter. Rektorn skall
tillsättas efter en förberedande valprocess, där
fakulteter, studenter och lärare är inblandade, och
han eller hon skall kunna vara ordförande i
högskolestyrelsen.
2. Högre utbildningspremie (punkt 2) - m
Av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
20004/05:Ub293 yrkande 2.
Ställningstagande
Det krävs motivation för att utbildning skall ge
goda resultat. Helt avgörande är att människor vet
att ökade kunskaper värderas och ger bättre
förutsättningar för framtiden. Det måste löna sig
att utbilda och förkovra sig. En högre
utbildningspremie är därför viktig.
3. Former för fristående högskolor (punkt 3) -
m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström
(kd) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub293 yrkande 13.
Ställningstagande
Den ökade internationella konkurrensen understryker
behovet av institutionell konkurrens mellan landets
lärosäten. Lärosätena bör ges möjlighet till
dynamisk frigörelse genom att ombildas till
stiftelser. Därutöver bör man pröva andra
organisatoriska former, som kan gynna såväl den
akademiska friheten som utbildningen och
forskningen.
4. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt
(punkt 4) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkandena 5, 6 och 42
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkandena 1 och 8,
2004/05:Ub319 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:Ub457.
Ställningstagande
All högre utbildning skall knytas till en levande
forskningsmiljö. Varje lärosäte kan dock inte på
alla forskningsfält bedriva egen forskning och ligga
i forskningsfrontens framkant. Därför skall
högskolor och universitet stimuleras att profilera
sig inom ett begränsat område. Denna profilering
skall utgöra bas för permanenta statliga
forskningsmedel och leda till rätt att utfärda
doktorsexamen. Kvaliteten i de övriga ämnena där
högskolorna bedriver grundutbildning bör garanteras
genom att de stimuleras att samarbeta med andra
lärosäten som har dessa ämnen som sin profil.
Konkurrens mellan lärosätena är en viktig drivkraft
för att stärka utbildningens kvalitet, men samtidigt
krävs samverkan för att resurserna skall utnyttjas
effektivt. I dag är balansen inte till fördel för
samverkan. Om tyngdpunkten förskjuts i riktning mot
ökad samverkan ökar förutsättningarna för att få
till stånd starkare, om än färre, miljöer för de
olika ämnena vid svenska universitet och högskolor.
Lärosäten som samverkar bör premieras för det.
I samhället finns specifika behov av vissa
yrkesgrupper som inte kan ersättas. Vi har ett
basbehov av t.ex. läkare och lärare. Det är
nödvändigt med en ökad statlig detaljstyrning i
examinationsmålen för vissa viktiga yrken, där det
inte finns utbildad personal i tillräcklig
omfattning.
5. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt
(punkt 4) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub276 yrkandena 1 och 8,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub457
och avslår motionerna
2004/05:Ub319 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:Ub473 yrkandena 5, 6 och 42.
Ställningstagande
Kunskap är en rättighet för alla människor. Högre
utbildning är viktig för näringslivet och för vår
gemensamma välfärd, och den betyder mycket för
enskilda människors trygghet. Högre utbildning bör
nå hela folket, i hela landet och ske under hela
livet. Detta är en viktig del av det livslånga
lärandet.
Högskolans tredje uppgift, att samverka med det
omgivande samhället, handlar om ömsesidigt utbyte av
kunskaper. Uppgiften är till för att möjliggöra de
övriga uppgifter som högskolan har. Inom den tredje
uppgiften skall det även rymmas samverkan i det
lokala samhället och regionen. Arbetet med samverkan
och deltagande i samhällsutvecklingen måste
intensifieras och utvecklas vid många lärosäten.
6. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt
(punkt 4) - mp
av Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub319 yrkandena 1 och 2
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkandena 1 och 8,
2004/05:Ub457 och
2004/05:Ub473 yrkandena 5, 6 och 42.
Ställningstagande
Högskolelagen bör kompletteras med ett
hållbarhetsperspektiv. Högskolor och universitet kan
på ett konstruktivt sätt bidra till att ge människor
beredskap för ett alltmer komplext samhälle. Om man
definierar hållbar utveckling som att vi inte
accepterar att skjuta över problem på nästa
generation, eller ett samhälle som genererar nya
problem som nästa generation måste hantera, så
handlar hållbar utveckling mycket om förmedlande av
förmågan att identifiera vilka problem i samhället i
dag som kommer att påverka nästa generation, samt
förmåga att utveckla redskap för att kunna hantera
dessa problem på ett sätt som inte skapar nya
problem för nästa generation. De flesta ekonom-,
juridik- och statsvetarstudenterna genomgår i dag
sin fyraåriga utbildning utan att konfronteras med
det livsavgörande konceptet hållbar utveckling. Att
skriva in hållbarhetsperspektivet i högskolelagen
skulle tydligt markera att inga som får statligt
stöd för att bedriva högre utbildning kan ignorera
att vad de lär sina studenter får konsekvenser för
framtiden. Lagen bör säga att hållbarhet skall
integreras i undervisningen. Hur detta skall göras
är det dock viktigt att man avgör på varje lärosäte.
Det är också viktigt att hållbarhetsperspektivet
följs upp på ett bra sätt. Det bör ingå som en
naturlig del i Högskoleverkets kvalitetsgranskning.
7. Åtgärder för ökad jämställdhet (punkt 5)
- m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub293 yrkande 6
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 7,
2004/05:Ub378 yrkande 14,
2004/05:Ub473 yrkande 33 och
2004/05:A352 yrkande 21.
Ställningstagande
Likhet inför lagen är den väg till verklig
jämställdhet som vi förordar. Varken negativ eller
positiv särbehandling kan tolereras i
jämställdhetens namn. Att låta en person
representera eller närvara enbart för att hon anses
tillhöra en viss grupp är att nedvärdera hennes
övriga kvaliteter. Vårt mål är ett samhälle där alla
individer ges likvärdiga möjligheter att förverkliga
sina livsprojekt.
8. Åtgärder för ökad jämställdhet (punkt 5) -
fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub378 yrkande 14
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 7,
2004/05:Ub293 yrkande 6,
2004/05:Ub473 yrkande 33 och
2004/05:A352 yrkande 21.
Ställningstagande
Män och kvinnor skall ha samma, inte bara formella
utan självfallet också reella, möjligheter att göra
sig gällande i den akademiska världen. All form av
diskriminering skall bekämpas. Med utgångspunkt i
denna grundtanke bör man genomföra en rad liberala
jämställdhetsfrämjande åtgärder. Ökad öppenhet och
klarhet när det gäller urval och antagningar skapar
förutsättningar att bryta upp interna brödraskap och
stävja svågerpolitik. De kriterier utifrån vilka
tjänster tillsätts skall vara tydliga och formellt
reglerade. Därmed försvårar man avsevärt för
informella manliga nätverk att på oklara grunder gå
förbi kompetenta kvinnliga sökande. De nämnder som
svarar för tillsättningar inom högskolan skall i
görligaste mån ha en jämställd representation av
kvinnor och män. När kvinnor är med i konkurrensen
om en viktig tjänst skall detta vara huvudregel.
Reformen som gör det möjligt att befordras till
professor utan att det finns en särskild tjänst
tillgänglig måste säkras fullt ut. Det är angeläget
att de nya befordrade professorerna inte ses som en
andra rangens professorer. Det är således viktigt
att alla löne- och anställningsvillkor i
fortsättningen bygger på kompetens och attraktivitet
på arbetsmarknaden och inte på om en person har
blivit professor genom befordran eller efter att ha
sökt och fått en utlyst anställning. En stor del av
det praktiska jämställdhetsarbetet måste bedrivas på
varje separat arbetsplats inom högskolan. Det är på
den enskilda institutionen som grunden läggs för
jämlika villkor för kvinnor och män i forskningens
vardag. För större institutioner skall det vara
självklart att ha en formellt utarbetad
jämställdhetsplan, som t.ex. kan ta upp hur
antagningen av doktorander skall gå till så att
kvinnor inte missgynnas och hur förläggningen av
viktiga seminarier och sammanträden kan påverka
föräldrars förutsättningar att delta i det
vetenskapliga arbetet. Det är också viktigt att ett
genusperspektiv anläggs i själva undervisningen.
Blivande läkare måste t.ex. lära sig att behandla
både kvinnor och män.
9. Åtgärder för ökad jämställdhet (punkt 5) -
kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkande 33,
bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 7 och
2004/05:A352 yrkande 21
och avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 6 och
2004/05:Ub378 yrkande 14.
Ställningstagande
Högskolan har både strukturella och innehållsmässiga
jämställdhetsproblem. Flertalet utbildningar har en
ojämn eller mycket ojämn könsfördelning, och
utvecklingen går åt fel håll: könsfördelningarna
blir allt ojämnare. Ur ett
kunskapsutvecklingsperspektiv kan mans- eller
kvinnodominerade studentgrupper förlora
infallsvinklar på problem och möjliga lösningar. Det
innebär också ett resursslöseri att snäva in
rekryteringsbasen med t.ex. könsberoende
begränsningar. Än viktigare är att varje persons
unika och lika värde och rätt måste värnas. Det
måste t.ex. vara enkelt att göra studieuppehåll för
barnledighet för både kvinnor och män. Lärosätena
måste ta ansvar för att högskolelärarna är väl
förtrogna med jämställdhetsfrågor och
genusperspektiv, och man måste tydliggöra alla
valmöjligheter i gymnasieskolan.
10. Åtgärder för ökad jämställdhet (punkt 5) -
c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub276 yrkande 7
och avslår motionerna
2004/05:Ub283 yrkande 6,
2004/05:Ub293yrkande 6,
2004/05:Ub378 yrkande 14,
2004/05:Ub473 yrkande 33 och
2004/05:A352 yrkande 21.
Ställningstagande
På bara 10 år har antalet kvinnor som börjar i
forskarutbildningen fördubblats. Men procentsatser
säger inte allt om hur jämställt det är i praktiken.
Det räcker inte med bara kvantitativa mål för vissa
typer av utbildningar. Det verkliga
jämställdhetsarbetet handlar om ett
attitydförändrande arbete och att riva rådande
förtryckande maktstrukturer. Ett aktivt
jämställdhetsarbete är viktigt för att behålla en
hög kvalitet på den högre utbildningen.
Ett nära samarbete mellan grundskola,
gymnasieskola och högskola behövs för att vi skall
få en jämnare könsfördelning till olika
utbildningar. En annan viktig förutsättning för att
öka andelen kvinnor i den högre utbildningen och få
kvinnor att satsa på den akademiska karriären är att
det finns möjligheter att arbeta under ekonomiskt
trygga omständigheter, vilket naturligtvis också
gäller män. Därför är genomförandet av
doktorandtjänster och satsning på mellantjänster
kanske de två viktigaste åtgärderna för att
stimulera kvinnor att påbörja en akademisk karriär.
Samtidigt krävs att såväl forskarstuderande som
grundutbildningsstudenter omfattas av ett rimligt
föräldraförsäkringssystem. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till hur högskolan skall
komma till rätta med den i dag rådande situationen
när det gäller jämställdhetsproblematiken.
11. Garanterad miniminivå av lärarledd tid
(punkt 6) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
22004/05:Ub473 yrkande 10.
Ställningstagande
Högskolelagen (1 kap. 9 §) anger vad den
grundläggande högskoleutbildningen skall ge
studenterna. Målsättningarna går inte att uppfylla
utan ett adekvat stöd i form av lärarledd
undervisningstid och annan handledning. Det finns
exempel på att studenter vid humanistisk och
samhällsvetenskaplig fakultet har fått nöja sig med
två till fyra timmars undervisning per vecka. I
nuläget finns inga garantier för att studenterna kan
få adekvat stöd och handledning. Det är viktigt att
det införs en sådan garanti och att det läggs fast
en miniminivå för t.ex. föreläsningar, seminarier,
handledning och annan pedagogisk vägledning som
studenterna har rätt till. I 6 kap. 7 §
högskoleförordningen, där det stadgas vad en
kursplan skall innehålla, bör det införas en tionde
punkt, nämligen "10) omfattningen av lärarledd
undervisningstid eller motsvarande".
12. Resursmässiga villkor för en ny
masterutbildning (punkt 7) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkande 41.
Ställningstagande
Om man menar allvar med den nya masternivå som
diskuteras i rapporten Högre utbildning i
utveckling. Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds
2004:2) och som kan bli en avancerad nivå mellan
grundutbildning och forskning, så måste den ges
bättre anslagsmässiga förutsättningar än
grundutbildningen. Regeringen bör pröva vilka
effekter detta kan få.
13. Allmänt om tillträde till högskolan
(punkt 9) - m, c
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),
Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 6 och
2004/05:Ub293 yrkande 1,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub473 yrkande 21
och avslår motionerna
2004/05:Ub378 yrkande 4 och
2004/05:Ub473 yrkande 22.
Ställningstagande
Vår vision om mer reellt självstyre för lärosätena
öppnar för en ökad lokal antagning och
urvalsprocess. Vi ifrågasätter den centrala styrning
som i dag sker av hur studenter skall antas till
högskoleutbildning. Lärosätena har ingen makt att
själva bestämma vilken typ av urval som passar bäst
för just deras utbildningar. Varje lärosäte måste få
bestämma hur antagningarna skall gå till på egen
hand.
14. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt
9) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub378 yrkande 4
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 6,
2004/05:Ub293 yrkande 1 och
2004/05:Ub473 yrkandena 21 och 22.
Ställningstagande
För att kvaliteten i högskolans utbildningar skall
upprätthållas måste studenterna ha tillräckliga
förkunskaper när de påbörjar utbildningen. Högskolan
kan inte ägna sig åt att repetera gymnasiekunskaper,
det förlorar såväl studenter som samhälle på.
Förkunskapskraven till vissa utbildningar har
sänkts. Dessa måste återställas.
15. Allmänt om tillträde till högskolan (punkt
9) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkandena 21 och 22
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 7,
2004/05:Ub293 yrkande 1 och
2004/05:Ub378 yrkande 4.
Ställningstagande
Det är inte statens uppgift att centralt styra vilka
förkunskapskrav och behörighetsregler som skall
gälla. Statens uppgift är i detta sammanhang bara
att garantera jämlikhet och kvalitet. Högskolorna
skall ha stor frihet att utarbeta egna
behörighetskrav och urvalsmetoder utifrån
utbildningens karaktär. Ett brett antagningssystem
ger olika grupper och individer fler möjligheter att
söka sig till den högre utbildningen. Antagning och
urval kan göras utifrån gymnasiebetyg, högskoleprov,
andra prov eller t.ex. genom intervjuer. Meriter av
olika slag skall kunna beaktas när de är relevanta
för utbildningens innehåll. Högskoleverket bör
uppmuntra mångfaldsarbetet genom att stödja
lärosätena.
16. Särbehandling vid urval (punkt 10) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub292 yrkande 4 och
2004/05:Ub293 yrkande 7
och avslår motion
2004/05:Ub335.
Ställningstagande
Vid ett flertal tillfällen har olika
socialdemokratiska regeringar laborerat med
kvotering av olika grupper för att uppnå en
politiskt önskvärd balans vid landets lärosäten. En
konstgjord balans kan emellertid dölja och
permanenta en reell ojämlikhet. Kvotering är en
åtgärd som hör hemma i en värld där kollektivismen
råder. Kvotering innebär att önskan om
meritneutralitet ges upp. I stället
institutionaliseras en uppdelning mellan grupper,
där individer främst ses som representanter för
gruppen. Likhet inför lagen är den väg till verklig
jämställdhet som vi förordar. Varken negativ eller
positiv särbehandling kan tolereras i
jämställdhetens namn. Individen och individens
kunskaper skall sättas i centrum och
grupptillhörighet ses som något sekundärt.
17. Särbehandling vid urval (punkt 10) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub335
och avslår motionerna
2004/05:Ub292 yrkande 4 och
2004/05:Ub293 yrkande 7.
Ställningstagande
Huvudprincipen att studenter skall behandlas
likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religiös
åskådning, sexuell läggning eller funktionshinder
fastslås i lagen (2001:1286) om likabehandling av
studenter i högskolan. Denna huvudregel är i de
flesta fall en självklarhet. Dock kan det finnas
tillfällen där avsteg från huvudprincipen kan vara
berättigat. Därför finns det i likabehandlingslagen
en bestämmelse om att särbehandling kan accepteras
om den är berättigad av hänsyn till ett särskilt
intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset
av att förhindra diskriminering i högskolan. Denna
undantagsbestämmelse har visat sig svår att tolka.
Det tveksamma rättsläget har fördröjt lärosätena i
deras arbete med att öka mångfalden i högskolan,
vilket är beklagligt. Likabehandlingslagen bör
förtydligas på denna punkt, så att det klart framgår
att positiv särbehandling utifrån kön och etnicitet
får användas i syfte att bredda rekryteringen till
och öka mångfalden inom högskolan.
18. Urvalsfrågor i övrigt (punkt 11) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkandena 20 och 43
och avslår motionerna
2004/05:Ub486 och
2004/05:Ub495 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Mer avancerade kurser i gymnasieskolan bör ges ett
högre meritvärde än mer grundläggande kurser vid
urval till högskoleutbildning. Därigenom
säkerställer man att gymnasiestudenterna har det
kunskapsdjup och den studievana som möjliggör en
smidig övergång till högskolan.
En fråga som kan bli problematisk i framtiden är
att andelen nybörjare i högskolan har minskat sedan
några år tillbaka. Fler äldre studenter tränger
undan nybörjarna, möjligen på grund av att de äldre
studenterna ibland ges förtur genom antal redan
inlästa poäng. Systemet med poängförtur bör ses
över.
19. Tillämpningsområdet för lagen om
likabehandling av studenter i högskolan
(punkt 12) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub442 yrkande 10 och
2004/05:U257 yrkandena 23 och 24
och avslår motion
2004/05:So604 yrkande 7.
Ställningstagande
Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i
högskolan bygger på principen om rätt till
likabehandling utan åtskillnad på grund av t.ex.
kön, ålder eller sexuell läggning. Lagen ålägger
högskolor och universitet att aktivt främja
studenters lika rättigheter samt att förebygga och
förhindra trakasserier på grund av sexuell läggning.
Det är anmärkningsvärt att denna lag inte gäller
Polishögskolan och Försvarshögskolan. Det finns
inget som tyder på att dessa högskolor är undantagna
från den heterosexuella norm som finns i vårt
samhälle. Därför bör likabehandlingslagen ändras så
att Försvarshögskolan och Polishögskolan ingår i
tillämpningsområdet för den.
20. Sanktionsmöjligheter i lagen om
likabehandling av studenter i högskolan
(punkt 13) - kd, c
av Torsten Lindström (kd) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 16 och
2004/05:Ub473 yrkande 34.
Ställningstagande
Likabehandlingslagen innehåller inte några
sanktionsmöjligheter mot lärosäten som underlåter
att uppfylla lagens krav på aktiva åtgärder. Lagen
är därmed tandlös. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om lämpliga
sanktionsmöjligheter i sådana fall.
21. Studentkontrakt (punkt 14) - fp, mp
av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Jan
Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub378 yrkande 10 och
2004/05:K459 yrkande 5.
Ställningstagande
Studenternas rättssäkerhet inom högskolan kan
stärkas genom att man inför studentkontrakt. Ett bra
kontrakt måste innebära rättigheter och skyldigheter
för båda parter - studenterna och lärarna. Varje
institution bör upprätta ett sådant kontrakt. Där
skall regleras bl.a. principer för hur rättning och
betygssättning skall gå till. Studenten skall ha
rätt att överklaga sitt betyg eller få sin uppsats
bedömd av en annan lärare, i slutändan av en av
institutionens professorer eller någon fristående
granskare. För doktorander kan anges exempelvis hur
mycket handledning som den enskilda
forskarstuderanden har rätt till. För
grundutbildningsstudenter kan anges t.ex. krav på
närvaro, antal studietimmar kursen omfattar och
betygskrav för godkänt m.m. För att främja arbetet
med studentkontrakt bör regeringen ge Högskoleverket
i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med
studentkontrakt på fem lärosäten.
22. Studenternas rättssäkerhet i övrigt
(punkt 15) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub441 yrkande 9
och avslår motion
2004/05:Ub276 yrkande 15.
Ställningstagande
En god institution skall bejaka och följa de regler
som bestäms av statsmakterna och av högskolan själv.
Institutionen skall utreda regelbrott, i synnerhet
när de drabbar studenterna, och vidta åtgärder för
att förebygga att samma fel uppstår igen. Den skall
också göra erforderlig uppföljning. Erfarenheten
visar att få institutioner motsvarar idén om den
goda institutionen. Högskoleverket har på
regeringens uppdrag år 2001 lagt fram förslag till
20 åtgärder för att stärka studenternas
rättssäkerhet. Först långt senare har regeringen
gjort ändringar i högskoleförordningen på grundval
av en del av verkets förslag. Ändringarna trädde i
kraft den 1 januari 2005. Det är mycket angeläget
att kvaliteten på högskolornas lokala regelverk och
studenternas rättssäkerhet blir föremål för
genomgripande förslag och beslut.
23. Studenternas rättssäkerhet i övrigt (punkt
15) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub276 yrkande 15
och avslår motion
2004/05:Ub441 yrkande 9.
Ställningstagande
Högskolorna bedriver i flera fall myndighetsutövning
i förhållande till studenterna vad gäller antagning,
examination, beviljande av studieuppehåll, rätt att
fullfölja utbildning, rätt till omtentamen, byte av
examinator, tillgodoräknande av poäng m.m.
Högskolornas lokala regelverk måste ses över oftare
av JO och Högskoleverket. Regler som rör
studieuppehåll, antagning och rätten att genomgå
prov bör också regleras i högskoleförordningen på
ett tydligare sätt. Högskolornas lokala regelverk
finns inte alltid sammanställda eller tillgängliga,
vilket leder till stora skillnader i praxis mellan
olika högskolor och mellan olika delar av samma
högskola, och därmed till att det blir
svåröverskådligt för den enskilda studenten.
Givetvis bör högskolorna vara skyldiga att
dokumentera sin praxis och också att motivera alla
beslut skriftligt. Regeringen bör göra de
förändringar av högskoleförordningen som behövs för
att garantera detta.
24. Kårobligatoriet (punkt 16) - m, fp, kd, c,
mp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström
(kd), Tomas Högström (m), Håkan Larsson (c) och
Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub203,
2004/05:Ub220,
2004/05:Ub227,
2004/05:Ub259 yrkande 7,
2004/05:Ub276 yrkande 14,
2004/05:Ub293 yrkande 11,
2004/05:Ub317,
2004/05:Ub372 samt
2004/05:Ub473 yrkandena 30-32,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub378 yrkande 11
och avslår motion
2004/05:Ub392.
Ställningstagande
Kårobligatoriet är principiellt felaktigt och bör
därför avskaffas. Även studenter bör själva få välja
vilken förening de vill vara med i. Obligatoriets
existens är ett bevis för hur liten tilltro som den
svenska staten har till studenternas förmåga att
skapa och upprätthålla frivilliga sammanslutningar
för att tillvarata sina intressen.
Det finns en rad frågor som behöver lösas på vägen
mot obligatoriets avskaffande. För att frågorna
skall bli noggrant utredda vill vi att regeringen
tillsätter en parlamentarisk utredning. Utredningen
skall ta fram en handlingsplan för avvecklingen samt
en tidsplan för denna, varefter regeringen senast i
vårpropositionen 2007 skall återkomma till
riksdagen. Handlingsplanen kan innehålla
övergångsregler.
I direktiven till utredningen måste ett antal
moment preciseras. Först och främst måste
utredningen granska de strukturer som i dag
existerar för val av studentrepresentanter till
olika organ inom lärosätena, presentera alternativ
för en frivillig kårverksamhet samt i övrigt föreslå
nya former för studentinflytandet. Utredningen skall
lämna förslag till hur studentinflytandet över den
akademiska och studiesociala kvaliteten kan
vidareutvecklas vid ett avskaffande av obligatoriet.
Studenternas möjlighet att bedriva
utbildningsbevakning skall särskilt belysas.
Härvidlag skall särskild hänsyn tas till frågan om
studentkårernas oberoende gentemot lärosätena.
Utredningen skall vidare granska och lämna förslag
på framtida definitioner och avgränsning av
studentkårernas kompetens. I arbetet med att finna
nya former för studentinflytande skall behovet av
kontinuitet beaktas. Utredningen skall också studera
de nuvarande reglerna för beskattning av landets
kårer och nationer och beakta de frågor kring
momsredovisning, fastighetsbeskattning och
beskattning av verksamheter som kan komma att bli
aktuella vid ett avskaffande av obligatoriet.
Särskild uppmärksamhet skall ägnas förhållandena för
nationerna vid Lunds universitet och Uppsala
universitet och hur dessa nationers studiesociala
kvalitet fortsatt skall kunna upprätthållas vid ett
avskaffande av obligatoriet. Utgångspunkten skall
vara att dagens kårer och nationer inte missgynnas
skattemässigt när obligatoriet avskaffas.
25. Högskolans tillgänglighet för
funktionshindrade (punkt 17) - fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Torsten
Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/04:Ub378 yrkande 7.
Ställningstagande
Alla som vill och kan skall kunna studera. Det är
bra för individen och bra för samhället. Men
studerande med funktionshinder möter ibland sådana
svårigheter att vissa ger upp. Studenter med
rörelsehinder har i dag rätt att ansöka om statligt
s.k. särskilt utbildningsstöd. Det går till sådan
personlig assistans som behövs under studietiden och
som inte bör tillgodoses genom kommunen eller genom
stödåtgärder av lärosätet. Studenter med andra
former av funktionshinder, t.ex. studenter med
psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk problematik, har
i dag inte rätt till detta stöd. Det är viktigt att
se över situationen för studerande med psykiska
funktionshinder, eventuellt genom en
försöksverksamhet där den grupp studenter som har
rätt att ansöka om särskilt utbildningsstöd
utvidgas.
26. Nationella riktlinjer för Studenthälsan
(punkt 18) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub441 yrkande 12.
Ställningstagande
Det finns i dag ett ideellt nationellt nätverk
mellan Studenthälsan i hela landet. Däremot saknas
nationellt fastslagna riktlinjer för hur arbetet i
Studenthälsan skall bedrivas. Sådana behövs för att
man skall kunna mäta behov och utnyttjande av
Studenthälsan i ett längre perspektiv. Eftersom
ohälsa är ett symptom på bakomliggande stress- och
arbetsmiljöfaktorer kan just sådana mätningar
blottlägga strukturella problem inom utbildningarna
och den studiesociala miljön. Regeringen bör därför
slå fast nationella riktlinjer för
studenthälsoarbetet.
27. Uppföljning av studenterna (punkt 19) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub276 yrkande 5.
Ställningstagande
Att man som student i princip kan klara sig igenom
en hel utbildning utan att klara av sina studier, är
ett slöseri med såväl statens finanser som
studentens ekonomi och studentens tid. Dagens system
för tilldelning av anslag ger uppenbarligen inte
tillräcklig motivation för lärosätena att prioritera
uppföljning, även om undantag finns. Lärosätena bör
i större utsträckning följa upp hur det går för
studenterna under inledningen av studietiden och vid
behov kanske erbjuda studievägledning eller kurser i
studieteknik.
28. Validering (punkt 20) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Sf288 yrkande 24,
bifaller delvis motion
2004/05:Sf360 yrkande 11
och avslår motionerna
2004/05:Ub340 yrkande 1,
2004/05:Ub473 yrkande 44 och
2004/05:N239 yrkande 16.
Ställningstagande
Ett enklare och mer ändamålsenligt alternativ för
validering bör erbjudas. Vid sidan om jämförande
pappersstudier och ekvivalering kurs efter kurs bör
det införas allmänna tester på de faktiska kunskaper
som en viss person besitter. Det är det väsentliga
och det som faktiskt efterfrågas på arbetsmarknaden.
Dessa tester skall genomföras ofta och vid
regelbundet återkommande tillfällen på de flesta av
landets högskolor och universitet.
29. Validering (punkt 20) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till beslut under
punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub473 yrkande 44 och
2004/05:N239 yrkande 16
och avslår motionerna
2004/05:Ub340 yrkande 1,
2004/05:Sf288 yrkande 24 och
2004/05:Sf360 yrkande 11.
Ställningstagande
För att ta till vara den kompetens och kunskap som
människor skaffar sig i ett annat land eller utanför
det traditionella utbildningssystemet är det
nödvändigt att använda validering som en metod. Det
är alldeles för många invandrare som på grund av
svårigheter att validera utbildningar utför arbeten
som de är överkvalificerade för.
Valideringsdelegationen har funnits i snart ett år,
men har haft svårigheter att åstadkomma konkreta
åtgärder. Delegationen måste under resterande tid i
större omfattning arbeta för att uppfylla de mål som
satts för den.
30. Validering (punkt 20) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 20
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Sf360 yrkande 11,
bifaller delvis motion
2004/05:Sf288 yrkande 24
och avslår motionerna
2004/05:Ub340 yrkande 1,
2004/05:Ub473 yrkande 44 och
2004/05:N239 yrkande 16.
Ställningstagande
Många av de nya svenskarna har utbildning eller
annan kompetens som inte bekräftas av den svenska
arbetsmarknaden. Åtskilliga studier åskådliggör hur
nya svenskars erfarenhet och kompetens inte tas till
vara. En viktig åtgärd i detta sammanhang är att
utveckla system som säkrar tydliga kriterier och
standardiserade metoder för validering, så att
kompetens och betyg tidigt valideras på ett korrekt
sätt. För att på ett enkelt sätt validera människors
kunskaper skulle man kunna införa ett allmänt test
inom aktuellt kunskapsområde. Då kan man se vad
personen kan och inte kan. Det är de faktiska
kunskaperna som är det viktiga.
31. Internationellt utbyte vid svenska
universitet och högskolor (punkt 21) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub293 yrkande 3,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub378 yrkande 12
och avslår motion
2004/05:Ub422.
Ställningstagande
Den högre utbildningen måste internationaliseras och
svenska universitet och högskolor kunna erbjuda
utbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat
utbildningssamarbete. Sverige måste bli ett land dit
utländska studenter söker sig för att skaffa sig en
högkvalitativ utbildning. Våra lärosäten måste
arbeta för att bli globala, attraktiva studiemiljöer
som ger individer från hela världen bildning och
förutsättningar för en global arbetsmarknad.
32. Internationellt utbyte vid svenska
universitet och högskolor (punkt 21) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub378 yrkande 12,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub293 yrkande 3
och avslår motion
2004/05:Ub422.
Ställningstagande
Studier utomlands berikar den enskilda studenten och
gör att samhället i stort får tillgång till personer
med en bred, vittomfattande kompetens. Målet bör
vara att samtliga studenter som läser i syfte att ta
en magisterexamen skall befinna sig vid ett lärosäte
i ett annat land under en del av utbildningstiden.
Det är också angeläget med fler utländska studenter
vid de svenska högskolorna. Ett betydelsefullt led i
en sådan satsning är att bygga upp fler utbildningar
där huvudspråket inte är svenska. En viss del av
varje universitets kurser bör ges på exempelvis
engelska. Rekryteringen av lärare från andra länder
måste förbättras. Det ställer krav på lärosätena att
skapa attraktiva villkor för utländska akademiker
som kan tänka sig att arbeta här. En utbyggnad av
högskolan som inte är maniskt inriktad på att enbart
tillfredsställa kvantitativa planmål för ett visst
antal utbildningsplatser utan främst tar hänsyn till
utbildningens kvalitet gör det möjligt att avsätta
mer resurser för att förbättra lärarrekryteringen.
Det är viktigt att Sverige är i fas med de
förändringar som andra länder genomför och att vi
aktivt driver våra frågor i det internationella
samarbetet på utbildningsområdet.
33. Ny internationellt jämförbar
masterexamen (punkt 22) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub378 yrkande 13.
Ställningstagande
Den ökande rörligheten bland studenter och den
tilltagande internationaliseringen av
arbetsmarknaden ställer nya krav på att det skall
vara lätt att jämföra olika slags examina. Det
viktigaste är inte att utbildningarna exakt
motsvarar varandra, utan att det finns utarbetade,
allmänt erkända metoder att jämföra olika examinas
innehåll. Högskoleverket och de enskilda
universiteten skall vara skyldiga att vid studenters
examination kunna ge en fullständig beskrivning av
utbildningens innehåll. Därutöver bör en ny
internationellt jämförbar masterexamen inrättas i
Sverige. Det gör det möjligt även för studenter att
kunna konkurrera på lika villkor inom exempelvis den
alltmer integrerade europeiska ekonomin.
34. Utbildning i Öresundsregionen (punkt 23) -
m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Sf356 yrkande 5 och
2004/05:N403 yrkande 24.
Ställningstagande
Den fria rörligheten för arbetskraft i
Öresundsregionen hindras av den nuvarande
utformningen av utbildningssystemen. Arbetsgivare på
båda sidor om sundet har svårt att värdera varandras
utbildningar, eftersom det saknas synkronisering.
Man bör underlätta för studenter att studera på båda
sidor av sundet. Målet bör vara att det inte skall
vara svårare att under studietiden växla mellan ett
danskt och ett svenskt universitet än det är att
växla mellan olika universitet inom respektive land.
Danska och svenska staten har en viktig uppgift att
diskutera vilka regler och bestämmelser som kan
samordnas.
35. Rekrytering av högskolelärare (punkt 24) -
kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkande 13
och avslår motion
2004/05:Ub276 yrkande 3.
Ställningstagande
Eftersläpningen i andelen disputerade lärare är
stor, speciellt på de yngre lärosätena. Målet måste
vara att andelen disputerade lärare når 50 % av
högskolans lärarkår.
36. Rekrytering av högskolelärare (punkt 24) -
c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub276 yrkande 3
och avslår motion
2004/05:Ub473 yrkande 13.
Ställningstagande
Behovet av kompetenta högskolelärare är i dag mycket
stort på sina håll. Högskolan har behov av
kvalificerade lärare, såväl vetenskapligt som
pedagogiskt skickliga, och av en långsiktig strategi
för hur rekryteringen skall kunna genomföras, inte
minst med tanke på de kommande pensionsavgångarna.
37. Meritvärdering vid tillsättning av lärare
(punkt 25) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 25
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkande 11.
Ställningstagande
Erfarenheten visar att man vid anställning av lärare
i högskolan brukar fästa stor vikt vid de
vetenskapliga meriterna, bl.a. beroende på att de
pedagogiska meriterna är svåra att mäta. Lika stor
vikt bör läggas vid både vetenskaplig och pedagogisk
skicklighet. Högskoleverket bör åstadkomma metoder
för att säkerställa och utveckla detta.
38. Kompetensutveckling av lärare (punkt 26) -
kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 26
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkandena 12, 15 och 17
och avslår motion
2004/05:Ub314.
Ställningstagande
Det är angeläget att lärarnas kompetensutveckling
säkerställs. Adjunkterna betyder mycket i
undervisningen inom högskolan. Det är rimligt att
yngre respektive nyanställda adjunkter erbjuds
möjlighet att inom anställningen gå igenom
forskarutbildning. Varje lärare bör ha en egen
skriftlig kompetensutvecklingsplan som kontinuerligt
uppdateras i samråd mellan lärare och lärosätet. För
att organisera lärarnas praktisk-pedagogiska
utbildning finns det fördelar med en modell där
lärosätena får ansvar för den pedagogiska
utbildningen av lärare i hela landet inom ett
ämnesområde. Det innebär exempelvis att alla
högskolelärare i kemi genomgår en pedagogisk
utbildning vid endast ett lärosäte i Sverige, en
utbildning som vilar på praktisk pedagogik och hur
denna kan användas specifikt för högskolekurser i
kemi.
39. Lärarfrågor i övrigt (punkt 27) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 27
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkandena 14 och 16.
Ställningstagande
Högskolans struktur måste skapa sådana möjligheter
att människors olikheter kan tas till vara. Både
lektorer och adjunkter har en given plats inom
högskolesfären. Det skall vara möjligt att profilera
sig som enbart högskolelärare eller enbart forskare.
Det är inte allom givet att vara en god pedagog, och
det är inte allom givet att vara en god forskare.
Möjligheter att skapa tidsbegränsade
lärartjänster, exempelvis vid de konstnärliga
högskolorna, är viktigt för att man skall kunna
inhämta kunskap och inspiration från fältet.
40. Distansutbildning (punkt 28) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 28
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub276 yrkande 20.
Ställningstagande
Distansutbildning har en allt viktigare funktion att
fylla, ju mer det livslånga lärandet ökar i
betydelse. Inrättandet av Nätuniversitetet är därför
mycket värdefullt. Distansutbildning som
utbildningsform är speciellt värdefull för
studerande som av familje- eller arbetsmarknadsskäl
inte kan flytta till en ordinarie högskoleort.
Distansutbildningar har även öppnat upp för lokala
lärcentrum, som samlar studenter på mindre orter
till studier på distans från lärosätet. Det krävs
dock betydande insatser för att utveckla pedagogiska
former som gör distansutbildningarna till en fullgod
lärandemiljö.
41. Övergripande riktlinjer för utbildningen
inom högskolan (punkt 29) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 29
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkandena 8 och 9
och avslår motion
2004/05:MJ510 yrkande 7.
Ställningstagande
Såväl enskilda personer verksamma inom universitet
och högskolor som vetenskapssamhället i stort har
ett ansvar för att verksamheten bedrivs med respekt
för samhällets värdegrund. Det västerländska
samhället är byggt på en värdegrund av kristen etik
och västerländsk humanism. Människans unika och lika
värde, människolivets okränkbarhet och individens
frihet är grundpelare i denna värdegrund. Dessa
värderingar är en viktig förutsättning för ett
tolerant och öppet samhälle där mångfald i
kunskapsutvecklingen råder. Värdegrunden för
högskolans verksamhet bör därför framgå av
högskoleförordningen. Etiska aspekter bör vägas in
i samtliga utbildningar inom högskolan. Vad innebär
begrepp som etik och moral, akademisk frihet,
lojalitet mot överordnade, kollegialitet, respekt
för studenter, professionalism, yrkesetik? Dessa
frågor är exempel på sådant som etiska samtal kan
vara ägnade att belysa. Varje högskola bör få i
uppdrag att redovisa hur de etiska frågorna
implementeras, och Högskoleverket bör få i uppdrag
att verka för att etiska dimensioner, utifrån
samhällets värdegrund, naturligt integreras inom
samtliga utbildningsområden.
42. Övergripande riktlinjer för utbildningen
inom högskolan (punkt 29) - mp
av Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 29
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:MJ510 yrkande 7
och avslår motion
2004/05:Ub473 yrkandena 8 och 9.
Ställningstagande
På högskolenivå bör hållbar utveckling ingå som en
central del i målsättningarna för undervisningen och
skrivas in i högskolelagen. Utbildningen skall vara
tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt
gränsöverskridande. Hållbar utveckling skall
samtidigt vara en självklar del av Högskoleverkets
kvalitetsgranskning.
43. Kunskaper om mäns våld mot kvinnor (punkt
30) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 30
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub404
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub455.
Ställningstagande
Våld mot kvinnor är ett växande problem i vårt
samhälle och måste motverkas på alla tänkbara sätt.
En åtgärd är att se till att de yrkesgrupper som
kommer i kontakt med kvinnor som har eller kan
misstänkas ha blivit utsatta för misshandel har en
adekvat utbildning för att kunna möta dessa kvinnor
på bästa sätt. Regeringen bör föra in krav på
kunskap om mäns våld mot kvinnor i examensordningens
skrivningar för de utbildningar som leder till
examen som barnmorska, läkare, lärare, psykolog,
psykoterapeut, sjuksköterska, socionom och
tandläkare samt för social omsorgsutbildning.
Detsamma bör övervägas när det gäller de
utbildningar som leder till examen som
röntgensjuksköterska, sjukgymnast,
specialistsjuksköterska och specialpedagog.
44. Jämställdhet i examensordningen (punkt 31)
- v, mp
av Britt-Marie Danestig (v) och Jan Lindholm
(mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub336.
Ställningstagande
Jämställdhet är en politisk viljeyttring som alla
politiska partier har enats om. Därför har
jämställdhetssträvandena också skrivits in i de
dokument som styr skola och högre utbildning. För
att kunna leva upp till det som står i läroplanerna
för skolan, i skollagen och högskolelagen krävs
kunskap hos all personal i skola och högskola. Men
framför allt måste elever och studenter ges kunskap
för att själva kunna bilda sig en egen uppfattning,
ta ställning och själva agera för förändring.
I Lpo 94 och Lpf 94 finns avsnitt om skolans
uppdrag respektive skolans huvuduppgifter. I dessa
avsnitt beskrivs ett antal perspektiv som skall
finnas med i all undervisning. Där bör det läggas
till ett genusperspektiv. Tillägget i Lpo 94 bör ges
följande lydelse: Genom genusperspektivet får
eleverna möjlighet att ytterligare nyansera frågorna
om mångfald, makt och jämlikhet. Undervisningen
stödjer därmed eleverna i deras identitetsskapande
process samt ger dem förutsättningar att själva ta
ställning och påverka rådande könsmaktsstrukturer. I
Lpf 94 bör avsnittet om genusperspektiv placeras
direkt efter det etiska perspektivet och ges
följande lydelse: Genusperspektivet stödjer
elevernas utveckling och identitetsskapande process.
Det skall ge kunskap om maktrelationen mellan
gruppen kvinnor och gruppen män samt om hur
begreppen kvinnligt och manligt konstrueras inom en
patriarkal ordning. Det skall ge eleverna
förutsättningar att själva ta ställning och kunna
påverka rådande könsmaktsstrukturer.
På högskolenivå måste som ett första steg
kunskapsaspekten av jämställdhet skrivas in i
examensordningen. Det gäller alla examina, men det
är särskilt viktigt i alla de utbildningar som leder
till yrken som medför arbete med människor och
behandlar människors liv, såsom lärare, läkare,
sjuksköterskor, jurister, socionomer, psykologer,
studievägledare m.fl. Den nuvarande formuleringen
för lärarexamen är både vag och oklar. Den bör i
stället lyda: Lärarstudenten skall inse betydelsen
av könsmaktsordning i skolans hela verksamhet och i
undervisning, i relationen till eleverna likaväl som
vid val av och presentation av ämnesstoff.
Genuskunskap måste också prioriteras i all
lärarfortbildning liksom i fortbildning för de
övriga nyss nämnda yrkesgrupperna.
45. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet
(punkt 32) - fp, mp
av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Jan
Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:L295 yrkande 9
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub442 yrkande 7,
2004/05:U257 yrkande 28 och
2004/05:So604 yrkande 10.
Ställningstagande
Av en kartläggning som redovisades av
Folkhälsoinstitutet 1997 framgår att undervisning
vid högskolor om homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners situation förekommer endast i
begränsad omfattning. Högskoleutbildningar för yrken
i vilka man kommer i kontakt med homosexuella,
bisexuella och transpersoner som behöver stöd, är
viktiga. Det gäller t.ex. lärare, socionomer,
läkare, präster, psykologer, jurister och poliser.
Högskoleverket bör få i uppdrag att lägga upp en
plan för hur undervisningen skall kunna förbättras
på denna punkt inom ramen för arbetet med de
allmänna demokratiska grundvärdena om respekt för
mångfalden.
46. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet
(punkt 32) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 32
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:U257 yrkande 28
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub442 yrkande 7,
2004/05:L295 yrkande 9 och
2004/05:So604 yrkande 10.
Ställningstagande
Högskolan har en viktig roll för att undanröja
diskriminering och osynliggörande av homo-, bi-
eller transsexuella (HBT) personer. Det är därför
viktigt att säkerställa att undervisning om homo-
och bisexuella och transpersoner är integrerad och
systematisk. Regeringen bör ge Högskoleverket i
uppdrag att verka för att undervisningen vid
högskolor har ett integrerat HBT-perspektiv.
47. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet
(punkt 32) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 32
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:So604 yrkande 10
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub442 yrkande 7,
2004/05:L295 yrkande 9 och
2004/05:U257 yrkande 28.
Ställningstagande
I många yrken där man möter människor i känsliga
situationer eller fattar beslut om människors
personliga förhållanden är det viktigt att
personalen har kompetens om homo-, bi- och
transsexualitet (HBT) för att man skall undvika
diskriminerande eller kränkande behandling.
Högskoleverket bör undersöka för vilka yrken det kan
vara befogat att säkerställa att kunskaper om HBT-
frågor och bemötandefrågor förmedlas och på vilket
vis detta bör ske.
48. Språkutbildning (punkt 35) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 35
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub333 yrkandena 1 och 2
och avslår motionerna
2004/05:Ub244,
2004/05:Ub245 yrkande 1 och
2004/05:Ub438 yrkande 1.
Ställningstagande
I och med undertecknandet av den europeiska stadgan
om landsdels- eller minoritetsspråk har Sverige
förbundit sig att tillhandahålla undervisning i de
nationella minoritetsspråken på alla
utbildningsnivåer, däribland högskolenivån. Många
språkämnen har en utsatt position vid universitet
och högskolor med ansträngd ekonomi och få
studerande. De nationella minoritetsspråkens
ställning vid högskolan är hotad.
De nationella minoritetsspråken förekommer i flera
av de nordiska länderna. Högskoleverket har
föreslagit att man skall stärka det nordiska
samarbetet vad gäller dessa språk. Det som behövs är
en gemensam nordisk strategi för minoritetsspråk
inom den högre utbildningen. Regeringen bör agera
för att Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet
får i uppdrag att utarbeta en sådan strategi inom
ramen för det nordisk språksamarbetet.
Vad gäller jiddisch och romani chib, som inte
finns i det reguljära kursutbudet vid något av de
svenska lärosätena och inte heller vid något annat
större nordiskt universitet, har Högskoleverket
föreslagit att det utarbetas en nationell policy för
vilka språk som anses oundgängliga i den svenska
högskolan, både avseende undervisning och forskning.
Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att i
samarbete med Vetenskapsrådet ta fram en sådan
policy.
49. Gemensam europeisk examensordning (punkt
39) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och
Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub293 yrkande 8
och avslår motion
2004/05:Ub378 yrkande 17.
Ställningstagande
Bolognaprocessen, som syftar till att öka
rörligheten inom Europa när det gäller studenter och
lärare, är viktig. Att underifrån kunna harmonisera
de olika europeiska högre utbildningssystemen för
att underlätta för studenter att tillgodogöra sig
kurser från flera universitet i Europa i sin examen
är viktigt. En gemensam europeisk examensordning,
med en treårig grundnivå och en tvåårig masternivå,
är också en god idé så länge den arbetas fram
underifrån, bygger på frivillighet och inte innebär
att nationella examina tas bort. De svenska
universitet och högskolor som så önskar skall redan
från början kunna delta i systemet för en europeisk
examensordning.
50. Gemensam europeisk examensordning (punkt
39) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub378 yrkande 17
och avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 8.
Ställningstagande
När nu regeringen inleder arbetet på att skapa en
svensk masterexamen som skall passa i en gemensam
europeisk examensordning, måste det ställas höga
krav på att denna examen skall innehålla
ämnesfördjupning, kvalificerad vetenskaplig uppsats
m.m. Den magisterexamen med ämnesbredd som
regeringen tidigare har infört bidrar till att sänka
statusen på magisterexamen, eftersom denna examen
inte längre behöver innehålla kvalificerad
ämnesfördjupning.
51. Gemensamt europeiskt betygssystem (punkt
40) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 40
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub276 yrkande 19.
Ställningstagande
Bolognaprocessen eftersträvar att utveckla det
europeiska samarbetet inom högre utbildning i syfte
att främja studenternas rörlighet över gränserna.
Sverige bör också på nationell nivå agera för att
främja detta syfte. Det är dock viktigt att Sverige
arbetar för att betygen även fortsatt skall vara
målrelaterade, dvs. vara ett "kvitto" på att den
studerande har uppnått en viss kunskaps- och
färdighetsnivå inom ämnesområdet.
52. Utbildning för yrkesexamen (punkt 41) -
m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström
(kd) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub378 yrkande 19.
Ställningstagande
Högskoleutbildning skall kunna leda till en generell
examen eller en yrkesexamen. Båda typerna av examen
behövs, eftersom arbetslivet efterfrågar klara
kompetenser för anställning. Inom vissa fackområden
har en tradition utvecklats där examen mer eller
mindre betraktas som en yrkesexamen, även om den
inte officiellt kallas för det, t.ex.
civilekonomutbildningen. En yrkesexamen medför också
större förutsägbarhet genom att studenter och
arbetsgivare vet att utbildningen är uppbyggd med
sammanhängande kurser. Många studenter vill veta att
deras utbildning är gångbar i arbetslivet.
Branschorganisationerna skall vara med och värdera
examina. Regeringen bör göra en översyn av vilka
utbildningar som skall kunna ge en yrkesexamen.
53. Treterminssystem (punkt 42) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub321 yrkande 7,
bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub464 och
2004/05:Ub473 yrkande 29
samt avslår motion
2004/05:Ub458.
Ställningstagande
Det bör vara möjligt att ägna sig åt seriösa
heltidsstudier med stöd av studiemedel även under
sommaren. Därför bör ett treterminssystem införas.
Detta är en reform som många studenter önskar sig.
Det skulle innebära ökad ekonomisk trygghet, i och
med att en del av studieåret som nu inte är
studiemedelsberättigad kan bli det. Flera högskolor
har uttryckt sitt intresse för att pröva på
treterminssystem, men de skulle vilja att staten
följer upp hur det går med t.ex. lärarnas arbetstid.
Högskolorna bör inbjudas att delta i en
försöksverksamhet med treterminssystem. Att
studenterna kan ta examen snabbare än på andra
högskolor kan bli ett sätt för de lärosäten som
deltar i försöket att attrahera fler studenter.
54. Treterminssystem (punkt 42) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 42
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkande 29,
bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub321 yrkande 7 och
2004/05:Ub464
samt avslår motion
2004/05:Ub458.
Ställningstagande
I dag finns möjlighet att införa treterminssystem,
men det har hittills inte skett. Motiven bakom
tanken på ett sådant system är att öka
genomströmningen, säkerställa studentens försörjning
för en större del av året, förenkla utbytet med
utlandet samt förkorta utbildningstiderna för
studenterna. Lärosätena bör få i uppdrag att aktivt
utveckla ett treterminssystem. Dock kan
treterminssystemet fungera sämre för doktorander än
för studenter i grundutbildning. Doktorander arbetar
betydligt mer än 40 veckor per år redan nu. Att
införa krav på 45 poäng per läsår skulle således öka
pressen ytterligare på doktoranderna och faktiskt
vara omöjligt att genomföra inom ramen för det
befintliga poängräkningssystemet.
55. Studieorganisatoriska frågor i övrigt
(punkt 43) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 43
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub276 yrkande 9
och avslår motionerna
2004/05:Ub418 och
2004/05:Kr239 yrkande 15.
Ställningstagande
Studenters möjlighet att ha offentliga uppdrag är
viktig. För att möjliggöra detta bör studenter som
innehar offentliga uppdrag få rätt att fullgöra sitt
uppdrag utan att studierna påverkas negativt. Därför
måste studenter med offentliga uppdrag ges möjlighet
att genomföra examination och andra obligatoriska
moment i utbildningen vid andra tillfällen under
samma termin, när deltagande i dessa omöjliggörs av
det offentliga uppdraget.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
1. Det ekonomiska ansvaret för lärcentrum
(punkt 8) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Kommunala lärcentrum erbjuder i dag såväl
grundläggande vuxenutbildning som gymnasial
vuxenutbildning, påbyggnadsutbildningar,
kvalificerad yrkesutbildning och högskoleutbildning.
Glesbygdsverkets rapport om lärcentrum visar tydligt
att dessa växt upp utifrån lokala och regionala
behov och förutsättningar. Dessvärre drivs ofta
verksamheten som tidsbegränsade projekt, vilket
skapar osäkerhet och otrygghet.
Vänsterpartiet menar att verksamheten vid
lärcentrum bör få möjlighet att utvecklas och få en
betydligt fastare form. Vår uppfattning är också att
flera kommuner bör kunna samarbeta om en gemensam
infrastruktur med ett större lärcentrum i en större
kommun som nav och med olika mindre lärcentrum i
angränsande mindre kommuner som lättillgängliga
satellitenheter. Den typen av organisation har man
goda erfarenheter av i Storbritannien. Verksamheten
bör tillföras ytterligare medel. De 20 miljoner som
fördelas av CFL, Centrum för flexibelt lärande, för
investerings- och utvecklingskostnader och de
350 miljoner som avsattes för år 2002 för att stärka
kommunernas arbete med utvecklingen av
infrastrukturen för vuxnas lärande, varav bidrag
till lärcentrum var en möjlighet, har visat sig vara
otillräckliga. Vi anser att en hållbar lösning för
finansieringen av lärcentrum som permanenta
lärmiljöer måste tillskapas.
2. Urvalsfrågor i övrigt (punkt 11) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Folkpartiet har i annan motion fört fram förslag om
att betygen skall viktas efter sin betydelse för den
sökta utbildningen. Samtidigt har vi föreslagit att
obligatoriska kurser i språk, naturvetenskapliga
ämnen m.m. skall öka i gymnasieskolans
studieförberedande program. Vi har också föreslagit
att en studentexamen skall införas och att den skall
ge behörighet till högskolestudier. Vi återkommer i
samband med kommande beslut om antagningsreglerna
med förslag till regler, som premierar studerande
som valt teoretiskt kvalificerade kurser i
gymnasieskolan.
3. Validering (punkt 20) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
I dag måste en asylsökande vänta till dess att han
eller hon fått uppehållstillstånd, innan betyg
översätts och kompletterande yrkesutbildning ges.
Den nedbrytande väntan som detta ofta leder till
försämrar möjligheterna till en positiv integration.
Vänsterpartiet anser det viktigt att vuxnas betyg
ekvivaleras och nödvändig kompletterande utbildning
ges utan dröjsmål.
4. Dramapedagogutbildning (punkt 37) - kd
av Torsten Lindström (kd).
Dramapedagogiken används med stor framgång i olika
problemsituationer i skolan, men också
organisationer, föreningar, vårdsektorn, näringsliv
och teater använder sig av dramapedagogik. Behoven
av dramapedagogik är stora och efterfrågan på
utbildade dramapedagoger överstiger med råge
tillgången.
5. Dramapedagogutbildning (punkt 37) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Utbildning inom drama kan ha stor och positiv
betydelse i skolan för att stärka elevernas
självförtroende och förmåga till empati. Det är
därför viktigt att blivande lärare kan ta med drama
i sin utbildning, vilket den nuvarande lärarexamen
ger möjlighet till. Det är också angeläget att
högskolor som ger lärarutbildning erbjuder kurser i
drama.
6. Gemensamt europeiskt betygssystem (punkt 40)
- v
av Britt-Marie Danestig (v).
Den sjugradiga betygsskalan i ECTS-systemet, som
rekommenderas som ett led i Bolognaprocessen, är
grupprelaterad. Tanken att Sverige skulle använda
den skalan men tillämpa den målrelaterat är absurd.
Därmed skapas definitivt inte någon tydlighet i
jämförelsen mellan utbildningar från olika länder.
En sjugradig betygsskala skulle sannolikt få
skadliga effekter. Risken är uppenbar för att
examinationen förskjuts i riktning mot detaljer och
kvantifierbara resultat, och detta i sin tur kommer
ofrånkomligen att påverka studenternas lärande på
ett sätt som inte alls överensstämmer med målen
enligt högskolelagen och examensordningen. Dessutom
finns det en risk att den sjugradiga skalan skall
smitta av sig på betygssystemet i gymnasieskolan och
grundskolan, vilket inte heller är önskvärt.
7. Utbildning för yrkesexamen (punkt 41) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Det finns goda skäl att överväga om det skall finnas
en yrkesexamen för civilekonomer, liksom det redan
finns för civilingenjörer. Vänsterpartiet utgår från
att examensordningen kommer att ses över med
anledning av Bolognaprocessen. Vi vill dock invänta
regeringens förslag i den aviserade
högskolepropositionen och har därför avstått från
att reservera oss på denna punkt.
8. Lunds universitets historiska museum (punkt
44) - 1 fp
av Ulf Nilsson (fp).
Problemen för Lunds universitets historiska museum
kvarstår trots de tillskott som beskrivs i
betänkandet. Enligt vår mening borde problemen lösas
genom att museet ges status som filial till Statens
historiska museum. Museets verksamhet i Lund, med
ansvar bl.a. för insamlingen av fornfynd från södra
Sverige, skall säkras inom ramen för Statens
historiska museums verksamhet. Detta bör medföra
åtgärder i budgeten för utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid. För detta
utgiftsområde har kulturutskottet
beredningsansvaret.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2004
2004/05:Ub201 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Lunds universitets
historiska museum.
2004/05:Ub203 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa
kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och
universiteten.
2004/05:Ub211 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tillsättning av styrelser
och ordförande för högskolor och universitet.
2004/05:Ub220 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa
kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och
universiteten.
2004/05:Ub225 av Peter Danielsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att den politiska
representationen i universitets- och
högskolestyrelser kraftigt bör minskas.
2004/05:Ub227 av Anders Sjölund och Tomas Högström
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om avskaffande av
kårobligatoriet.
2004/05:Ub240 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om rekrytering av
tandsköterskor.
2004/05:Ub244 av Johan Linander (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att bevara
universitetsutbildning i småspråken.
2004/05:Ub245 av Tobias Billström (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
befrämja mandarinkinesiskans ställning i svensk
utbildning.
2004/05:Ub259 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kårobligatoriet.
2004/05:Ub261 av Helena Frisk m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ökat utrymme för
bemötandefrågor vid juristlinjens utbildningar.
2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att högre
utbildning skall nå hela folket i hela landet samt
ske under hela livet och att den är en viktig del
i det livslånga lärandet.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om hur rekryteringen av högskolelärare kan
genomföras.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att stärka
lärosätenas självbestämmande.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av
lärosätenas uppföljning av hur det går för
studenterna under inledningen av studietiden.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en ökad lokal
antagning och urvalsprocess.
7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om hur högskolan skall komma till rätta
med den i dag rådande situationen vad gäller
jämställdhetsproblematiken.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om högskolans
tredje uppgift.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att studenter
skall ges rätt att ta igen examination och andra
obligatoriska moment som de missat på grund av
offentliga uppdrag.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ett
avskaffande av kårobligatoriet.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ett
förtydligande av högskoleförordningen för att
säkra studenternas rättssäkerhet.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
likabehandlingslagen måste åtföljas av
sanktionsmöjligheter.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
Sverige arbetar för att betygen fortsatt skall
vara målrelaterade, dvs. att den studerande
uppnått en viss kunskaps- och färdighetsnivå inom
ämnesområdet.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om värdet av
distansutbildning, Nätuniversitetet och lokala
lärcentra samt behovet av vidareutveckling av
dessa.
2004/05:Ub282 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Susanne Eberstein (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tandsköterskeutbildning.
2004/05:Ub292 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvotering inom
utbildningsväsendet.
2004/05:Ub293 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa det
centrala antagningssystemet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av en högre
utbildningspremie.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av en
internationalisering av högskolan och
universiteten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om akademiernas
självständighet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämställdhet inom
högre utbildning och forskning.
7. Riksdagen beslutar att varken positiv eller
negativ särbehandling skall få förekomma inom den
offentligt finansierade högre utbildningen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Bolognaprocessen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kårobligatoriet.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om andra former för
fristående högskolor än stiftelseformen.
2004/05:Ub296 av Inger Jarl Beck m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stimulera utvecklingen
inom högskolan så att den utbildning på högskolenivå
som erbjuds inom hotell- och restaurangområdet möter
de krav som ställs i branschen i dag.
2004/05:Ub300 av Lena Adelsohn Liljeroth och
Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om genusperspektivet inom
sjukvården.
2004/05:Ub310 av Helene Petersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att följa utvecklingen och
se över behovet av grundutbildning och högre
utbildning inom området animation.
2004/05:Ub314 av Margareta Andersson och Staffan
Danielsson (c):
Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag på en förbättrad grund- och
vidareutbildning i pedagogik för universitets- och
högskolelärare.
2004/05:Ub317 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning som ser över konsekvenserna av ett
avskaffande av kårobligatoriet.
2004/05:Ub319 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att högskolelagen bör kompletteras med ett
hållbarhetsperspektiv i enlighet med motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att hållbar utveckling skall vara en del av
Högskoleverkets kvalitetsgranskning.
2004/05:Ub321 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av ett
treterminssystem.
2004/05:Ub326 av Margareta Sandgren (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att examina från
universitet och högskolor skall utfärdas på
värdepapper.
2004/05:Ub329 av Tasso Stafilidis (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om statens ansvar att
tillhandahålla dramapedagogutbildning.
2004/05:Ub333 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Nordiska rådet
och Nordiska ministerrådet bör utarbeta en
gemensam nordisk strategi för minoritetsspråken
inom den högre utbildningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket
och Vetenskapsrådet får i uppdrag att utarbeta en
policy om vilka språk som är oundgängliga i
högskolan.
2004/05:Ub335 av Britt-Marie Danestig och Lennart
Gustavsson (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att möjliggöra positiv
särbehandling i högskolan.
2004/05:Ub336 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om förändringar i
läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan samt
i högskoleförordningens examensordningar.
2004/05:Ub340 av Jörgen Johansson och Birgitta
Sellén (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en validering
av människors kunskaper skall vara en naturlig del
av arbetslivet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att analysera
möjligheten att få tillgodoräkna sig kunskap från
t.ex. gymnasieskolans omvårdnadsprogram vid
vidareutbildning till sjuksköterska.
2004/05:Ub352 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att
försäkringsmedicin ingår i läkarutbildningen.
2004/05:Ub365 av Fredrik Olovsson och Matilda
Ernkrans (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att se över det
ekonomiska ansvaret för lärcentrum.
2004/05:Ub372 av Ulrika Karlsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avskaffande av
kårobligatoriet.
2004/05:Ub378 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att återställa
förkunskapskraven till de utbildningar som fått
sänkta förkunskapskrav.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka
tillgängligheten för funktionshindrade
högskolestuderande.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett
studentkontrakt.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av
kårobligatoriet.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett ökat
internationellt utbyte vid universitet och
högskolor.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av en
ny internationellt jämförbar masterexamen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
stoppa könsdiskrimineringen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
återupprättande av det akademiska självstyret.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det skall
ställas höga krav på att masterexamen skall
innehålla ämnesfördjupning.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
vilka utbildningar som skall kunna ge en
yrkesexamen.
2004/05:Ub392 av Lennart Hedquist och Cecilia
Wikström (m, fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nödvändiga förändringar av
kår- och nationsobligatoriet.
2004/05:Ub404 av Inger Davidson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att kunskap om mäns våld
mot kvinnor bör införas i examensordningens
skrivningar för vissa utbildningar.
2004/05:Ub408 av Ingemar Vänerlöv (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ANT-kunskap inom
den högre utbildningen av lärare och inom
pedagogutbildningar samt läkar-, socionom- och
vårdhögskoleutbildningarna.
2004/05:Ub417 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om privata företags rätt
att sälja akademisk utbildning.
2004/05:Ub418 av Ulrika Karlsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av en fri
tentamensrätt.
2004/05:Ub422 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om studentutbyte med
Saudiarabien.
2004/05:Ub438 av Maria Hassan och Anders Bengtsson
(s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det ukrainska
språket bör etableras som universitetsämne.
2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om högskolornas
lokala regelverk och studenters rättssäkerhet.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lärosätena bör
utbilda faddrar och förebygga alkoholmissbruk.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av tydliga
nationella riktlinjer för Studenthälsan.
2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,
mp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning om HBT-
frågor för studerande till vissa yrken.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Polishögskolan
skall omfattas av lagen (2001:1268) om
likabehandling av studenter i högskolan.
2004/05:Ub455 av Carina Ohlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att komplettera
examensordningen i de yrkesexamina som
kvinnofridsbeslutet omfattade och att listan
kompletteras i enlighet med Högskoleverkets förslag
i nämnda utvärdering.
2004/05:Ub457 av Carin Lundberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utbildning samt personal-
och kompetensförsörjning i skogslänen.
2004/05:Ub458 av Kristina Zakrisson och Lennart
Axelsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att på sikt jämställa
studieåret med ett arbetsår.
2004/05:Ub464 av Fredrik Olovsson och Johan
Löfstrand (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att öka
effektiviteten i den högre utbildningen.
2004/05:Ub473 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärosätens
inriktning och profilering.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samarbete mellan
lärosäten.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om implementering av
etiska aspekter i undervisningen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket
skall främja etiska dimensioner i undervisningen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om garanterad
lärarledd tid.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
vetenskapliga och pedagogiska meriter vid
tillsättande av lärartjänst vid lärosäte.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om adjunkters
möjlighet till forskarutbildning.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om målsättningen
disputerade lärare.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att
profilera sig som enbart lärare respektive
forskare.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
kompetensutveckling för lärare vid lärosäten.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa
tidsbegränsade lärartjänster.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en pedagogisk
utbildning för lärare vid lärosäten.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om individualisering
av högskolans undervisning.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärosätens frihet
att utforma sin verksamhet.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillträde till
lärosäten.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mångfald i
antagningsmetoder till lärosäten.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppmuntra
mångfald i antagningsprocessen.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppmuntra ett
treterminssystem.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att se över
studentkårernas mandat.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att se över hur
studenters inflytande kan öka.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta bort
kårobligatoriet.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärosätenas ansvar
för jämställdheten.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om likabehandling av
studenter.
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att högskolorna
skall vara självförvaltande.
36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hur ordförande
respektive rektor för ett lärosäte skall utses.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om processen vid
rekrytering av rektor i högskolan.
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Bolognaprocessens
implementering i Sverige.
42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad
detaljreglering i mål för examina.
43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att se över
systemet med poängförtur.
44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om meritvärdering.
2004/05:Ub486 av Åsa Lindestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om alternativa urval till
högskolor.
2004/05:Ub495 av Anita Brodén och Marita Aronson
(fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utvidga
begreppet arbetslivspoäng.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att låta
förtroendevalda barn- och ungdomsledare,
biståndsarbetare på ideell basis (volontärer) samt
politiskt förtroendevalda få arbetslivspoäng för
sina arbetsinsatser.
2004/05:Ub502 av Berit Högman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förbättringskunskap i
universitets- och högskoleutbildning för yrken inom
vård- och omsorgssektorn.
2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
5. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket
i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med
studentkontrakt på fem universitet eller
högskolor.
2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
högskoleutbildningen för vissa yrken.
2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Försvarshögskolan skall omfattas av lagen
(2001:1268) om likabehandling av studenter i
högskolan.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Polishögskolan
skall omfattas av lagen (2001:1268) om
likabehandling av studenter i högskolan.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket
bör ges i uppdrag att verka för att undervisningen
vid högskolor har ett integrerat HBT-perspektiv.
2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt
kunskapsinriktat valideringssystem.
2004/05:Sf355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att
utbildning i försäkringsmedicin ges en starkare
ställning i läkarutbildningen.
2004/05:Sf356 av Tobias Billström m.fl. (m):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hinder för fri
rörlighet av arbetskraft i Öresundsregionen på
grund av nuvarande utformning av
utbildningssystemet.
2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
valideringssystemen bör få ett större
kunskapsfokus.
2004/05:So247 av Hillevi Engström (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Prevention av
psykisk ohälsa samt självmordsförebyggande
åtgärder blir ett högskoleämne.
2004/05:So510 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla
utbildningar som leder till yrkesverksamhet inom
barnomsorg och skola, hälso- och sjukvård samt
polis-, socionom-, psykolog- och
psykoterapiutbildningar skall ge kunskap om
sexuella övergrepp och deras konsekvenser.
2004/05:So512 av Annelie Enochson (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
grundutbildningen för alla yrkesgrupper med
anmälningsplikt vid misstanke om sexuella
övergrepp skall inbegripa utbildningsmoment om
upptäckt och anmälan av sexuella övergrepp samt om
det utsatta barnets behov av stöd.
2004/05:So513 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning inom
smärta.
2004/05:So519 av Birgitta Carlsson och Viviann
Gerdin (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det måste ingå
större del demenskunskap i läkarutbildningen.
2004/05:So604 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om ändring av lagen om likabehandling av
studenter i högskolan i enlighet med vad som
anförs i motionen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om HBT-kompetens för
yrkesgrupper som möter människor i känsliga
situationer eller fattar beslut om människors
personliga förhållanden.
2004/05:So606 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förstärka
utbildningen i hälsoinformation i läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna.
2004/05:So613 av Tina Acketoft m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om genusmedicin.
2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett basår för all
konstnärlig utbildning.
2004/05:Kr331 av Peter Pedersen (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i samarbete
med berörda parter verka för tillskapandet av en
nationell fotbollsakademi i Degerfors.
2004/05:Kr357 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp,
c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dans- och
sångutbildningen.
2004/05:Kr360 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kultur och
hälsa skall finnas med i vårdutbildningarna.
2004/05:Kr361 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
efterfrågan och utbildningssituationen för
dramapedagoger.
2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson
(c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Historiska museet
i Lund.
2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, c, kd, mp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tvärsektoriell och
tvärvetenskaplig utbildning.
2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av att
kunna validera utländska utbildningar.
2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m,
c):
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta för
studenter att studera på båda sidor sundet.
2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att behovet av
stöd och hjälp för förövare skall utgöra ett inslag i
de högskoleutbildningar som behandlar våld i nära
relationer.
2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett uppdrag till Högskoleverket
att upprätta en handlingsplan för att bryta ner
traditionella könsmaktstrukturer på högskolor och
universitet samt verka för att det blir möjligt även för
kvinnliga forskarstuderande att bilda familj och skaffa
barn under studietiden.