Utbildningsutskottets betänkande
2004/05:UBU11
Särskolan och specialskolan
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 17
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004.
Motionsyrkandena avser bl.a. frågor om särskolan
som egen skolform, tydligare regelverk för placering
i särskolan, föräldrainflytande vid placering i
särskolan, individualiserad undervisning samt
möjlighet till studier vid gymnasieskola för elever
i särskolan, statens ansvar för specialskolans
elever, valfrihet för funktionshindrade elever samt
begäran om parlamentarisk granskning av skolans
kvalitet för elever med funktionshinder.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till de
förslag som lagts fram av den s.k. Carlbeck-
kommittén och som bereds inom Regeringskansliet.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Särskolan som egen skolform
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 13,
2004/05:Ub390 yrkande 6 och
2004/05:Ub479 yrkande 5.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Individualiserad undervisning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub390 yrkande 8.
Reservation 2 (m, c)
3. Tydligare regelverk för särskoleplacering
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub479 yrkandena 3 och 4.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)
4. Föräldrars inflytande över
särskoleplaceringar
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub479 yrkande 1.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)
5. Rätt till omprövning av särskoleplacering
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub479 yrkande 2.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
6. Särskoleelevers möjligheter till fortsatt
utbildning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub479 yrkande 6.
Reservation 6 (kd, c)
7. Statens ansvar för specialskolans elever
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 13,
2004/05:Ub291 yrkandena 1 och 3 samt
2004/05:Ub479 yrkande 9.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
8. Valfrihet för funktionshindrade elever
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 11 och
2004/05:Ub291 yrkandena 4 och 6.
Reservation 8 (m, fp, kd, c)
9. Parlamentarisk utredning för granskning av
skolans kvalitet för elever med
funktionshinder
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub291 yrkande 7.
Reservation 9 (m, fp, kd, c)
Stockholm den 22 mars 2005
På utbildningsutskottets vägnar
Britt-Marie Danestig
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Britt-
Marie Danestig (v), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg
(s), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-
Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise
Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m), Mikael Damberg (s),
Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s) och
Berit Högman (s).
2004/05
UbU11
Utskottets överväganden
Särskolan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
särskolan som egen skolform, individualiserad
undervisning, tydligare regelverk för
placering i särskolan, grund för placering i
särskolan, föräldrainflytande, rätt till
omprövning av placering samt möjlighet till
fortsatt utbildning. Utskottet hänvisar till
den beredning som för närvarande pågår inom
Regeringskansliet med anledning av
slutbetänkandet från den s.k. Carlbeck-
kommittén.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2
(m, c), 3 (m, fp, kd, c), 4 (m, fp, kd, c), 5
(m, fp, kd, c) samt 6 (kd, c).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet begär i motion
2004/05:Ub390 yrkande 6 ett tillkännagivande till
regeringen om att skolformen särskola skall finnas
kvar för elever med diagnostiserad
utvecklingsstörning. Kristdemokraterna betonar i
motion 2004/05:Ub479 yrkande 5 att särskolan bör få
förbli en skola för barn med intellektuell
utvecklingsstörning. Även Centerpartiet lyfter i
motion 2004/05:Ub275 yrkande 13 fram behovet av att
särskolan i fortsättningen skall få finnas kvar som
en egen skolform.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Skollagskommittén konstaterar i sitt betänkande
SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet
att skolformsbegreppet inte längre har någon
materiell innebörd sedan de riktade statsbidragen
försvunnit och att uttrycket främst har betydelse
som en definition av en i skollagen avgränsad och
bestämd del av utbildningen, vilken beskrivs i ett
särskilt kapitel i skollagen och i en egen s.k.
skolformsförordning.
Carlbeck-kommittén föreslår i sitt slutbetänkande
För oss tillsammans - Om utbildning och
utvecklingsstörning (SOU 2004:98) att den nuvarande
särskolan i framtiden skall utgöra två skolformer,
grundsärskolan och gymnasiesärskolan, med varsitt
kapitel i skollagen som en parallell till
grundskolan och gymnasieskolan. Detta överensstämmer
med Skollagskommitténs uppfattning.
Carlbeck-kommittén föreslår en utvecklad samverkan
mellan skolformerna grundsärskolan och grundskolan
och mellan gymasiesärskolan och gymnasieskolan.
Detta är enligt kommittén också en förutsättning för
att på sikt kunna ta ställning till skilda
skolformer. Kommittén betonar behovet av en
attitydförändring till en flexibel undervisning inom
ramen för grundskolan. Kommittén påminner om
skollagens bestämmelser angående rätt till särskilt
stöd för de barn som behöver detta samt om
läroplanen för grundskolan Lpo 94 där det slås fast
att hänsyn skall tas till elevernas olika
förutsättningar och behov och att skolan har ett
särskilt ansvar för de elever som av olika
anledningar har svårigheter att nå målen för
utbildningen. Kommittén gör bedömningen att barn och
ungdomar i en sammanhållen skola får möjligheter att
möta varandra och att utveckla förståelse för och
tolerans mot olikheter. Strävan skall alltså vara
att i så stor utsträckning som möjligt undervisa
alla elever tillsammans.
Den s.k. Carlbeck-kommittén redovisade sitt
slutbetänkande i oktober 2004. Betänkandet bereds
för närvarande inom Regeringskansliet. Resultatet av
detta beredningsarbete bör enligt utskottets
uppfattning inväntas.
Moderaterna betonar i motion 2004/05:Ub390 yrkande 8
behovet av individualiserad undervisning för elever
med utvecklingsstörning. Utmaningen för skolan
ligger, enligt motionärernas uppfattning, i att
kunna sätta realistiska mål för varje elev och att
kunna individualisera undervisningen så att lusten
att lära mer alltid finns där.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Den s.k. Carlbeck-kommittén föreslår att det för
elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan
fastställs individuella utvecklingsplaner och att
skyldighet att upprätta sådana tas in i skollagen.
Enligt förslaget skall den individuella
utvecklingsplanen beskriva elevens
kunskapsutveckling och sociala utveckling i relation
till de nationella målen i läroplaner och
kursplaner. Planen skall vara framåtsyftande och
utarbetas tillsammans med elev och vårdnadshavare.
Med hänvisning till den beredning som för närvarande
pågår med anledning av kommitténs förslag samt med
hänvisning till de styrdokument som fastslår
skolhuvudmannens ansvar för att undervisningen i
skolan anpassas till varje elevs förutsättningar och
behov föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub479
yrkande 3 tydligare reglering kring vilka
bedömningar och diagnoser som skall ligga till grund
för en särskoleplacering. I samma motion anför
Kristdemokraterna att placering av barn i särskola
inte får styras av resursbrist i grundskolan
(yrkande 4). Kommunerna måste se till att det finns
tillräckliga resurser för att möta barnens behov i
grundskolan så att inte brist på resurser får avgöra
vilken skolgång barnen skall ha.
Kristdemokraterna föreslår i samma motion
2004/05:Ub479 yrkande 1 att riksdagen beslutar att
ge föräldrar inflytande över särskoleplacering i
enlighet med nu gällande försöksverksamhet. I
motionen krävs att föräldrarna alltid skall ha det
slutliga avgörandet över sina barns skolgång.
Kristdemokraterna vill också i motionen att det
skall införas rätt till omprövning av
särskoleplacering (yrkande 2). Särskilt för de barn
som ligger i gränszonen för en särskoleplacering bör
en omprövning kunna ske efter några år.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Carlbeck-kommittén föreslår i sitt betänkande en
striktare bedömning av rätten till särskola.
Kriterierna för rätt till särskola skall vara att
ett barn eller en ungdom har en utvecklingsstörning
och på grund av denna har behov av grundsärskolans
respektive gymnasiesärskolans kunskapsmål. Barn med
autism eller autismliknande tillstånd skall tas emot
i särskolan bara om de också har en
utvecklingsstörning. Carlbeck-kommittén föreslår
också skärpta regler vad gäller utredningen inför
ett mottagande i särskolan.
I sitt delbetänkande För den jag är - Om
utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2003:35)
redovisade Carlbeck-kommittén att antalet mottagna
elever i särskolan ökat kraftigt framför allt under
de senaste tio åren. Kommittén konstaterade
samtidigt att elevökningen inte står i proportion
till det ökade elevantalet i grundskolan och inte
heller kan relateras till någon fastställd ökning av
antalet barn med intellektuella funktionshinder i
befolkningen. Stora skillnader finns också mellan
kommunerna vad gäller antalet barn som går i
särskola. De stora skillnaderna i elevökning visar
att kommunerna gör olika bedömningar av vilka barn
som skall tas emot i särskolan. Skolverkets
utvärderingar av särskolan bekräftar att en del av
den kraftiga elevökningen beror på att fler elever i
grundskolan hänvisats dit.
Carlbeck-kommittén föreslår i sitt slutbetänkande
att bestämmelserna om utredning inför beslut om
mottagande i särskola skärps. Enligt förslaget skall
det av skollagen framgå att en utredning om rätt
till grundsärskola respektive gymnasiesärskola
alltid skall vara allsidig och omfatta såväl en
pedagogisk och en social som en psykologisk och en
medicinsk bedömning. En viktig del av
utredningsförfarandet när det gäller barn som redan
går i grundskolan föreslås vara att belysa vilka
åtgärder som vidtagits för att stödja barnet samt om
grundskolans möjligheter är helt uttömda. Skolorna
föreslås ha skyldighet att använda sig av personer
med adekvat kompetens för de olika utredningarna och
för den slutliga bedömningen. Carlbeck-kommittén
föreslår också att vårdnadshavarens rätt till insyn
i utredningsprocessen om ett barns mottagande i
särskolan skrivs in i skollagen.
Utskottet vill påminna om att bedömningen av
huruvida ett barn har en utvecklingsstörning är en
mycket allvarlig fråga med långtgående konsekvenser
för barnets framtida liv och utbildning. Alla barn
har en laglig rätt till skolutbildning. Barn i behov
av särskilt stöd har rätt att få sådant stöd, och
skolhuvudmannen har en motsvarande skyldighet att
tillgodose detta behov. Att hänvisa en elev med läs-
och skrivsvårigheter, olika typer av
beteendestörningar och andra skolrelaterade
svårigheter till särskolan som villkor för att få
ett stöd som ger eleven möjlighet att uppnå skolans
mål strider mot skollagens bestämmelser.
Försöksverksamhet med ett ökat inflytande över
skolgången för barn med utvecklingsstörning och rätt
till val av skolform har pågått sedan 1996 och löper
t.o.m. utgången av juni 2005 (SFS 1995:249). Lagen
ger vårdnadshavare rätt att välja om ett barn skall
fullgöra sin skolplikt i den obligatoriska särskolan
eller i grundskolan. I proposition 1995/96:212 Ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång - En försöksverksamhet konstateras att en
placering av ett barn i särskola mot
vårdnadshavarens vilja utgör en dålig grund för
barnets skolgång samt att det är principiellt
betänkligt att en myndighet ges möjlighet att
slutligt ta över föräldrars ansvar.
Skolverket har på regeringens uppdrag utvärderat
försöksverksamheten och redovisat sina slutsatser i
två rapporter. Skolverket är övervägande positivt
till försöksverksamheten och föreslår att denna
övergår till reguljär verksamhet. Också Carlbeck-
kommittén föreslår att försöksverksamheten upphör
och rätten till val av skolform införs i skollagen.
Skollagskommittén föreslår i betänkandet Skollag
för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) rätt
att överklaga beslut om särskoleplacering. Carlbeck-
kommittén förordar att det i förordningsform ställs
krav på att ett beslut om rätt till särskola
regelbundet omprövas. Kommittén skriver att om en
förnyad utredning visar att eleven inte bedöms ha en
utvecklingsstörning som berättigar till särskola,
skall eleven läsa enligt grundskolans kunskapsmål.
Detta skall vara möjligt att göra i befintlig
särskoleklass, om eleven och vårdnadshavaren så
önskar. Skollagen ger dessutom möjlighet att låta en
skolpliktig elev göra avvikelser från de mål som
gäller för utbildningen, s.k. anpassad studiegång.
Det skall alltså finnas möjlighet till individuella
anpassningar inom ramen för både grundsärskolan och
grundskolan.
Utskottet påminner om att det enligt nuvarande
reglering (3 kap. 4 § tredje stycket skollagen) är
en skyldighet för styrelsen i särskolan att besluta
att en elev inte längre skall vara elev i särskolan,
om barnet bedöms kunna gå över till grundskolan.
U t s k o t t e t anser att regeringens beredning
av Skollagskommitténs och Carlbeck-kommitténs
förslag bör inväntas och föreslår därför att
motionerna avslås.
Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:Ub479
yrkande 6 ett tillkännagivande om att undanröja de
hinder som finns för särskoleelevers fortsatta
utbildning. I motionen framhålls att det inte får
vara omöjligt för en särskoleelev att gå på ett
nationellt gymnasieprogram om eleven har den
kompetens som krävs.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Elever som har gått grundsärskolan är i dag inte
behöriga att söka till gymnasieskolans nationella
program. Kommunen är dock skyldig att erbjuda ett
individuellt program i gymnasieskolan åt en elev
från särskolan men bara om eleven efter prövning
enligt 6 kap. 7 § skollagen bedöms kunna gå i
gymnasieskolan och därför inte tas emot i
gymnasiesärskolan. Carlbeck-kommittén föreslår en
större flexibilitet för elever i gymnasiesärskolan.
Kommittén föreslår att det skall vara möjligt för en
elev i gymnasiesärskolan att kombinera kurser i
ämnen och kunskapsområden till ett individuellt
program. Eleven skall också kunna välja kurser från
gymnasieskolan. Carlbeck-kommittén betonar att
elevernas möjligheter inte skall begränsas av
onödiga formella hinder.
Specialskolan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
statens ansvar för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder respektive grav
tal- och språkstörning, valfrihet för
funktionshindrade elever samt en begäran om
en parlamentarisk utredning för granskning av
skolans kvalitet för elever med
funktionshinder.
Jämför reservationerna 7 (m, fp, kd, c), 8
(m, fp, kd, c) samt 9 (m, fp, kd, c).
Motionerna
Moderata samlingspartiet begär i motion
2004/05:Ub291 yrkande 1 ett tillkännagivande
angående statens ansvar för specialskolans elever. I
motionen anförs att staten bör ha ett särskilt
ansvar för elever med funktionshinder. I samma
motions yrkande 3 krävs ett återställande av
specialskolans målgrupp. Även Folkpartiet förordar i
motion 2004/05:Ub258 yrkande 13 att staten skall
överta ansvaret för teckentolkning för dövas och
hörselskadades utbildning. I motionen framförs att
beslutet att lägga ned de statliga specialskolorna
var djupt olyckligt och att många kommuner inte kan
bygga upp samma kompetens. I motion 2004/05:Ub479
yrkande 9 lyfter Kristdemokraterna fram behovet av
specialskolor för funktionshindrade barn. I motionen
påpekas att dessa barn i och med integreringen i den
kommunala skolan förlorar den dagliga tillgången
till teckenspråkslärare och därför tvingas
kommunicera med sina klasskamrater genom tolk.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2004/05:Ub291 yrkande 4 ett tillkännagivande
angående rätten att välja skola även för
specialskolans elever. Även elever med
funktionshinder måste ha rätt och möjlighet att
välja skola. I samma motion anförs att elever med
funktionshinder måste ges rätten att söka
alternativ, i form av statliga specialskolor,
regionala specialskolor och friskolor med inriktning
på funktionshindrade elevers behov (yrkande 6). Även
Centerpartiet förordar i motion 2004/05:Ub275
yrkande 11 möjlighet för funktionshindrade att välja
skola. Barnen skall ha rättigheten och inte
skyldigheten att gå integrerat. Det måste därför
finnas en frihet för elever och föräldrar att välja
en skola där det finns specialkompetens när det
gäller funktionshindrade elever.
I motion 2004/05:Ub291 yrkande 7 föreslår Moderata
samlingspartiet ett tillkännagivande om en
parlamentarisk utredning för att granska skolans
kvalitet för elever med funktionshinder, avseende
både undervisningens kvalitet och den sociala
situationens kvalitet.
Utskottets ställningstaganden
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Riksdagen beslutade hösten 1999 att elever med
synskada respektive grav språkstörning inte längre
skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp
(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 14).
Det innebär att riksdagen ställde sig bakom
regeringens förslag om en successiv avveckling av de
fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna
Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och
en samtidig utbyggnad av resurscenterverksamheten
vid skolorna.
Frågan om omprövning av nämnda beslut har därefter
återkommande behandlats av riksdagen, senast våren
2004 (bet. 2003/04:UbU10). Utskottet finner inte
heller nu skäl för riksdagen att ändra sitt tidigare
ställningstagande. Särskilt vill utskottet framhålla
den pågående utvecklingen av verksamheten vid
resurscentren.
Visstidsutbildning ges i dag vid Ekeskolan i
Örebro, för elever med synskada och ytterligare
funktionshinder, och Hällsboskolan i Sigtuna, för
elever med grav språkstörning. Dessa tidigare
specialskolor är i dag resurscenter inom
Specialpedagogiska institutet.
Syftet med visstidsutbildningen är att ge eleverna
en utbildning som är anpassad till varje elevs
förutsättningar och att ge förutsättningar för en
fortsatt utbildning i hemskolan eller hemkommunen.
Utbildningen skall fortgå så länge som elevens behov
kräver det och det inte finns förutsättningar att
anordna utbildning av motsvarande kvalitet i
hemkommunen eller hemskolan. Elevens vårdnadshavare
får ansöka om plats vid ett resurscenter. Av
budgetpropositionen 2005 (prop. 2004/05:1 volym 8 s.
161) framgår att regeringen anser att det är viktigt
att resurscenter har ett tydligt ansvar och en
tydlig roll när det gäller elever med
funktionshinder.
Visstidsutbildningen vid Ekeskolan och
Hällsboskolan regleras i förordning (2004:203) om
visstidsutbildning vid särskilda resurscentrer.
Utskottet hänvisar vidare till den nyligen
genomförda förändringen för specialskolan och att
frågan nyligen utretts och publicerats i betänkandet
Visstidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU
2002:106).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Särskolan som egen skolform (punkt 1) - m,
fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 13,
2004/05:Ub390 yrkande 6 och
2004/05:Ub479 yrkande 5.
Ställningstagande
Det är viktigt att särskolan även fortsättningsvis
får finnas kvar som en egen skolform.
Elever med diagnostiserad utvecklingsstörning och
som inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapsmål
har i dag rätt att bli mottagna i särskolan.
Särskolan behövs som egen skolform men måste
naturligtvis enbart vara en skola för elever med
diagnostiserad utvecklingsstörning.
I många kommuner tolkas begreppet
utvecklingsstörning allt vidare. Denna utveckling är
oacceptabel. Särskolan skall vara en skolform för
barn och ungdomar med just utvecklingsstörning. Det
får inte bli en skola för alla barn som av olika
anledningar har det svårt i skolan.
2. Individualiserad undervisning (punkt 2) - m,
c
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),
Sofia Larsen (c) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub390 yrkande 8.
Ställningstagande
Det finns ett behov av individualiserad undervisning
för elever med utvecklingsstörning. Utmaningen för
skolan när det gäller elever med utvecklingsstörning
ligger i att kunna sätta realistiska mål för varje
elev och att kunna individualisera undervisningen så
att lusten att lära mer alltid finns där.
3. Tydligare regelverk för särskoleplacering
(punkt 3) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub479 yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Det behövs en tydligare reglering kring vilka
bedömningar och diagnoser som skall ligga till grund
för särskoleplacering. Rutinerna för inskrivning bör
ses över och ett regelverk tas fram där det tydligt
anges vilka barn som har rätt till särskola och
vilka bedömningar och diagnoser som skall ligga till
grund för placeringen.
Placering av barn i särskola får inte styras av
resursbrist i grundskolan. Barn är olika, och
kommunerna måste se till att det finns tillräckliga
resurser för att möta barnens behov i grundskolan så
att inte brist på resurser får avgöra vilken
skolgång barnen skall ha.
4. Föräldrars inflytande över
särskoleplaceringar (punkt 4) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub479 yrkande 1.
Ställningstagande
Föräldrar bör ges inflytande över
särskoleplaceringar i enlighet med nu gällande
försöksverksamhet. Under en försöksperiod har
föräldrarnas godkännande krävts vid en
särskoleplacering. Vi anser att ett ökat
föräldrainflytande är en självklar och positiv
förändring som bör permanentas. Föräldrarna skall
alltid ha det slutliga avgörandet över sina barns
skolgång. För att beslutet skall fattas på goda
grunder krävs dock att föräldrarna har god tillgång
till information om vad beslutet innebär för barnet.
5. Rätt till omprövning av särskoleplacering
(punkt 5) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub479 yrkande 2.
Ställningstagande
Det finns brister i det nuvarande systemet. Någon
naturlig omprövning av beslutet efter några år
förekommer inte, inte ens för de barn som ligger i
gränszonen för en särskoleplacering. Det finns inte
heller någon rättighet för föräldrar att få beslutet
om sitt barn omprövat. Vi anser att en naturlig
omprövning av särskoleplaceringen bör införas,
särskilt för de barn som ligger i gränszonen.
6. Särskoleelevers möjligheter till fortsatt
utbildning (punkt 6) -kd, c
av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub479 yrkande 6.
Ställningstagande
Det får inte vara omöjligt för en särskoleelev att
gå på ett nationellt gymnasieprogram om eleven har
den kompetens som krävs. Det måste alltid vara den
enskilda individens förmåga och inte formella
regelverk som avgör möjligheten till utbildning.
7. Statens ansvar för specialskolans elever
(punkt 7) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 13,
2004/05:Ub291 yrkandena 1 och 3 samt
2004/05:Ub479 yrkande 9.
Ställningstagande
Staten har ett särskilt ansvar för skolan för elever
med funktionshinder. Det är orimligt att tro att
alla landets kommuner skall kunna nå samma
kunskapsnivå som finns på några få specialskolor.
Kommunerna kan knappast mer än i undantagsfall
förväntas att klara att bygga upp det kunnande som
krävs för alla de mycket speciella behov som de
berörda eleverna har. Dessutom har kommunerna, och
kommer än mer att få, stora problem med att bära
kostnaderna för elever med bl.a.
multifunktionshinder. Specialskolans målgrupp bör
återställas till det som gällde före den proposition
som blev resultatet av Funkisutredningen.
Vi anser att beslutet att lägga ned de statliga
specialskolorna Ekeskolan och Hällsboskolan var
djupt olyckligt. I många små kommuner kan inte den
kompetens som fanns på dessa skolor byggas upp.
Därför måste ett sådant alternativ återskapas.
Stora brister finns i den kommunala skolans
kunskaper om funktionshinder och om hur hjälpmedel
för synskadade fungerar. Insatser måste sättas in
för att tillse att det finns en tillräcklig tillgång
till statliga specialskolor för de barn och
föräldrar som så önskar.
8. Valfrihet för funktionshindrade elever
(punkt 8) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 11 och
2004/05:Ub291 yrkandena 4 och 6.
Ställningstagande
Även elever med multifunktionshinder måste ha rätt
och möjlighet att välja skola. Vi vill skapa en
garanterad och finansierad rätt att välja skola.
Rätten omfattar såväl kommunala skolor som
specialskolor eller andra skolor med särskild
förmåga att undervisa dessa elever. Elever med
funktionshinder bör i lag tillförsäkras rätten att
välja skola.
Elever med funktionshinder måste ges rätten att
söka sig alternativ, i form av statliga
specialskolor, regionala specialskolor och friskolor
med inriktning på funktionshindrade elevers behov.
Det kan också vara fråga om kommunala skolor som har
en särskild kvalitet som barn och föräldrar
eftersöker. Målet måste vara att föräldrar kan välja
skola åt sina barn efter barnens behov och
personlighet samt skolans profil, inriktning och
kompetens.
Barnen skall ha rättigheten och inte skyldigheten
att gå integrerat. Det måste finnas en frihet för
elever och föräldrar att välja en skola där det
finns specialkompetens när det gäller
funktionshindrade elever. Därför borde de elever som
lever med funktionshinder enligt lag själva kunna
välja skola. Urvalet skall inte bara innefatta de
kommunala skolorna utan även fristående skolor och
specialskolor.
9. Parlamentarisk utredning för granskning av
skolans kvalitet för elever med
funktionshinder (punkt 9) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub291 yrkande 7.
Ställningstagande
En parlamentarisk utredning måste tillsättas för att
granska skolans kvalitet för elever med
funktionshinder, med avseende på både
undervisningens och den sociala situationens
kvalitet.
Direktiven bör klargöra att förhållandena i den
kommunala skolan skall betraktas i ett elev- och
föräldraperspektiv och att den sociala situationen
för elever med funktionshinder utförligt skall
belysas.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten skall
överta ansvaret för teckentolkning för dövas och
hörselskadades utbildning.
2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om möjligheten
för funktionshindrade elever att välja skola.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om särskolans
betydelse.
2004/05:Ub291 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statens ansvar för
specialskolans elever.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett återställande
av specialskolans målgrupp.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten att välja
skola även för specialskolans elever.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om valfrihet i skolan
för barn med funktionshinder.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
parlamentarisk utredning måste tillsättas för att
granska skolans kvalitet för elever med
funktionshinder, både med avseende på
undervisningens och den sociala situationens
kvalitet.
2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskolan som egen
skolform.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
individualiserad undervisning för elever med
utvecklingsstörning.
2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen beslutar att ge föräldrar inflytande
över särskoleplaceringar i enlighet med nu
gällande försöksverksamhet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till
omprövning av särskoleplacering.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en tydligare
reglering kring vilka bedömningar och diagnoser
som skall ligga till grund för särskoleplacering.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att placering av
barn i särskola inte får styras av resursbrist i
grundskolan.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att särskolan bör få förbli en skola för barn
med intellektuell utvecklingsstörning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att undanröja de hinder som finns för
särskoleelevers fortsatta utbildning.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behoven av specialskolor för funktionshindrade
barn.