Utbildningsutskottets betänkande
2004/05:UBU10

Elevhälsa, m.m.

Sammanfattning

Utskottet    behandlar   i   detta   betänkande   77
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. elevhälsans
betydelse,     behovet     av     skolsjuksköterska,
skolpsykolog  och   skolkurator   inom   elevhälsan,
skolans   förebyggande   arbete   vad  gäller  ungas
självmord  och  drogmissbruk, undervisning  i  ämnet
alkohol,   narkotika    och    tobak,    sex-    och
samlevnadsundervisning,   lag  om  likabehandling  i
skolan,  respekt  för  elevers  olikheter  samt  att
motverka homofobi i skolan.  I betänkandet behandlas
också  frågor  om  ökat antal undervisningstimmar  i
ämnet idrott och hälsa,  fysisk  aktivitet i skolan,
elevernas uppfattning om sambandet  mellan  kost och
motion,      simundervisning,     elevskyddsombudens
ställning,  skolans  arbetsmiljö  i  allmänhet  samt
förekomsten av buller i skolan.
Utskottet    föreslår     avslag    på    samtliga
motionsyrkanden,  bl.a.  med  hänvisning   till  det
förslag till ny skollag som är under beredning  inom
Regeringskansliet.
I  betänkandet  finns  reservationer från Moderata
samlingspartiet,      Folkpartiet       liberalerna,
Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och
Miljöpartiet. Därtill finns särskilda yttranden från
Vänsterpartiet och Miljöpartiet.



Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Elevhälsans betydelse

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub477 yrkande 29 och
2004/05:Ub480 yrkande 28.
Reservation 1 (kd)
Reservation 2 (c)

2. Behov av skolsköterska, skolpsykolog och
skolkurator inom elevhälsan

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 16,
2004/05:Ub413 yrkande 1,
2004/05:Ub444 yrkandena 1, 2 och 3 samt
2004/05:Ub472 yrkande 6.
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (kd)

3. Förtydliga skolhälsovårdens anmälnings-
och upplysningsplikt

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub413 yrkande 2.

4. Skolans självmordsförebyggande arbete

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:So247 yrkande 2 och
2004/05:So429 yrkande 1.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (fp, kd, c)

5. Skolans förebyggande åtgärder mot
drogmissbruk

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub360 yrkande 2,
2004/05:Ub408 yrkande 2 och
2004/05:Ju486 yrkande 11.
Reservation 7 (fp)

6. ANT-undervisning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:So36 yrkande 2,
2004/05:Ub480 yrkande 16 och
2004/05:So609 yrkande 2 och 3.
Reservation 8 (kd)

7. Mediekonsumtionens påverkan på barn och
ungdomar

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub375.

8. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 25,
2004/05:Ub233 yrkande 6,
2004/05:Ub477 yrkande 24,
2004/05:Ub483 yrkande 3,
2004/05:L295 yrkande 8,
2004/05:U257 yrkande 27,
2004/05:So604 yrkande 9 och
2004/05:A321 yrkande 11.
Reservation 9 (m, c)
Reservation 10 (fp)
Reservation 11 (v)
Reservation 12 (mp)

9. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet i
skolans undervisning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 24 och
2004/05:Ub442 yrkande 2, 5 och 8.
Reservation 13 (fp, mp)

10. Lag om likabehandling

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 16,
2004/05:Ub442 yrkande 3 och
2004/05:A351 yrkande 1.
Reservation 14 (mp)

11. Motverka sexuella trakasserier i skolan

Riksdagen avslår motion
2004/05:A355 yrkande 17.
Reservation 15 (fp, kd, c)

12. Motverka homofobi i skolan

 Riksdagen avslår motion
2004/05:A321 yrkande 15.
13. Respekt för elevers olikheter
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub233 yrkande 1.
Reservation 16 (m)

14. Feministisk självförsvarsträning

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub345 yrkandena 1 och 2.
Reservation 17 (v)

15. Undervisning i feminism och genustänkande

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub483 yrkande 1.

16. Antalet undervisningstimmar i ämnet
idrott och hälsa

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub215,
2004/05:Ub236,
2004/05:Ub258 yrkande 17 och
2004/05:Ub264.
Reservation 18 (fp)

17. Fysisk aktivitet

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub210,
2004/05:Ub248 yrkande 2,
2004/05:Ub316,
2004/05:Ub323 yrkande 3,
2004/05:Ub325,
2004/05:Ub480 yrkande 13 och
2004/05:Kr269 yrkande 3.
Reservation 19 (m)
Reservation 20 (kd)
Reservation 21 (c)
Reservation 22 (mp)

18. Kost och motion

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 8,
2004/05:Ub248 yrkande 1,
2004/05:Ub283,
2004/05:Ub431 yrkande 1 och
2004/05:Kr365 yrkande 4.
Reservation 23 (fp)

19. Skolans ansvar för barns övervikt

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub323 yrkande 2 och
2004/05:Ub437 yrkande 1.
Reservation 24 (mp)

20. Hem- och konsumentkunskapens roll för
hälsosamma kostvanor

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub431 yrkande 2 och
2004/05:MJ499 yrkande 2.
Reservation 25 (m, kd)

21. Vikten av ekologisk och närodlad mat

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub323 yrkande 1.

22. Simundervisning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub398,
2004/05:Ub400 och
2004/05:Ub499.

23. Elevskyddsombud från årskurs 1

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkandena 9 och 10 samt
2004/05:Ub475.
Reservation 26 (mp)

24. Elevskyddsombudens befogenheter

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 11,
2004/05:Ub477 yrkande 28 och
2004/05:Ub497.
Reservation 27 (c, mp)

25. Skolans arbetsmiljö

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub287 och
2004/05:Ub480 yrkande 42.
Reservation 28 (kd)
26. Vikten av god arbetsmiljö
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub233 yrkande 4.
Reservation 29 (m, fp, kd, c)

27. Arbetsro i skolan

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub477 yrkande 22 och
2004/05:Ub480 yrkande 3.
Reservation 30 (fp, kd)
Reservation 31 (m, c)

28. Riktlinjer för bullernivåer

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub318 yrkande 2.
Reservation 32 (kd, mp)

29. Kontroll av skolans inre bullernivå

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub318 yrkande 1.



Stockholm den 22 mars 2005

På utbildningsutskottets vägnar


Britt-Marie Danestig

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Britt-
Marie Danestig (v), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg
(s),  Sten  Tolgfors  (m), Majléne Westerlund  Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-
Erik Söderqvist (s), Margareta  Pålsson  (m), Louise
Malmström  (s),  Ana Maria Narti (fp), Sofia  Larsen
(c),  Tobias  Billström  (m),  Mikael  Damberg  (s),
Mikaela Valtersson  (mp),  Christer  Adelsbo (s) och
Berit Högman (s).
2004/05

UbU10


Utskottets överväganden


Elevhälsa

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande
elevvårdens    betydelse,    betydelsen    av
skolkuratorer   och    skolpsykologer    inom
elevhälsan  samt förtydligande av elevhälsans
anmälnings-   och    upplysningsplikt    till
socialtjänsten.
Jämför  reservationerna 1 (kd), 2 (c), 3 (fp)
och 4 (kd).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna  framhåller  i  motion 2004/05:480
yrkande   28   elevvårdens  betydelse.  I   motionen
framförs att barn  och  ungdomar har ett stort behov
av vuxenkontakt som ofta  inte  tillfredsställs. Den
elevvårdande personalen på skolorna  spelar  en stor
roll för barns uppdämda behov av gemenskap med vuxna
och  har  också  kompetens  att  ge  elever  med mer
uttalade  behov  den  hjälp och det stöd de behöver.
Också    Centerpartiet    framhåller     i    motion
2004/05:Ub477 yrkande 29 skolhälsovårdens betydelse.
I  motionen  framförs  att  minskade  resurser  till
skolhälsovården under 90-talet bidrog till  att fler
barn  inte  fick  hjälp och stöd i tid. Tiden räcker
inte till för att möta  eleverna  i den utsträckning
som  behövs  i  en tid med nya och mer  komplicerade
bakgrunder, allt  från  erfarenheter  av  krig  till
komplicerade      familjebildningar.     En     rätt
dimensionerad hälsovård  inom skolan kan identifiera
barns  och  ungdomars problem  och  behov  tidigare,
skriver motionärerna.

Folkpartiet skriver  i  motion 2004/05:Ub258 yrkande
16  att elever som behöver  stöd  i  sin  utveckling
skall   ges   rätt  till  psykologstöd.  I  motionen
framförs att rätten till psykologstöd bör skrivas in
i skollagen. Kristdemokraterna  skriver i sin motion
2004/05:Ub472   yrkande   6   att  mer  elevvårdande
personal    bör   tillföras   skolan.    I    motion
2004/05:Ub444    (s)    yrkande   2   framförs   att
skolkuratorernas och skolpsykologernas uppdrag måste
skrivas   in   i  skollagen  på   samma   sätt   som
skolsköterskornas uppdrag. I samma motions yrkande 1
skriver motionärerna att ett minimikrav bör vara att
varje elev och skola  har tillgång till en elevhälsa
som  även  har  de  kompetenser   som   skolkurator,
skolsköterska och skolpsykolog kan bidra  med, och i
yrkande 3 framförs att rekommendationer bör tas fram
för  hur  många elever skolsköterskor, skolkuratorer
och skolpsykologer  maximalt bör få ha ansvar för. I
motion 2004/05:Ub413  (fp)  yrkande  1  föreslås att
skolhälsovården    förstärks    med   personal   med
beteendevetenskaplig   kompetens.  Helhetssynen   på
barns situation skulle därmed förbättras.

U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
yrkandena.
I  14  kap.  2  §  skollagen  anges  att  det  för
skolhälsovården   skall   finnas   skolläkare    och
skolsköterska.  Skolhälsovården  och  dess  personal
står under
Socialstyrelsens    tillsyn    enligt    lagen    om
yrkesverksamhet  på hälso- och sjukvårdens område (6
kap. 1 §).
Enligt  Skollagskommitténs   förslag  Skollag  för
kvalitet  och  likvärdighet  (SOU  2002:121)   skall
elevhälsan      främst      arbeta     förebyggande.
Skollagskommittén föreslår att  kravet på skolläkare
förs över till den nya skollagens  2  kap.  17  §. I
förslagets  2  kap.  16  §  andra  stycket införs en
bestämmelse att det skall finnas tillgång till sådan
kompetens att elevens behov kan tillgodoses.
Skollagskommittén    hänvisar   till   regeringens
proposition  Hälsa,  lärande   och  trygghet  (prop.
2001/02:14 s. 31 f.) och understryker  vikten av att
kommuner  och  andra skolhuvudmän förfogar  över  de
kompetenser som  erfordras för elevhälsans delar men
att huvudmännen själva  förutsätts avgöra omfattning
och  inriktning  på elevhälsans  sammansättning  och
kompetens.
I  sammanhanget  kan   nämnas   den   översyn   av
sekretesslagen    som   nyligen   gjorts   och   som
presenteras  i  betänkandet  Sekretess  i  elevernas
intresse (SOU 2003:103).  Utredaren  föreslår  bl.a.
utökade   möjligheter   att   lämna  uppgifter  från
skolhälsovården    till    elevvården    samt    att
sekretesslagen bör anpassas  till Skollagskommitténs
förslag om elevhälsa.
Utskottet föreslår att riksdagen avvisar yrkandena
om elevhälsa med hänvisning till  den  beredning som
för  närvarande  pågår  inom  Regeringskansliet  med
anledning av Skollagskommitténs förslag.

Motion  2004/05:Ub413  (fp)  yrkande   2  anför  att
skolhälsovårdens  anmälnings-  och  upplysningsplikt
till socialtjänsten vid misstanke om  att  barn  far
illa  eller  riskerar  att  utvecklas  ogynnsamt bör
förtydligas.

U t s k o t t e t   föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena.
14   kap.   1   §   socialtjänstlagen   (2001:453)
föreskriver  skyldighet att till socialnämnd  anmäla
förhållanden som  kan  innebära  att nämnden behöver
ingripa till en underårigs skydd.  Denna bestämmelse
är  tillämplig  på  såväl  offentliga  som  enskilda
huvudmän och skolor.
Skollagskommittén    föreslog,    i   likhet   med
Barnpsykiatrikommittén    i    sitt   slutbetänkande
Insatser mot psykiska problem hos  barn och ungdomar
(SOU  1998:31)  och  Kommittén mot barnmisshandel  i
slutbetänkandet Barnmisshandel  -  att förebygga och
åtgärda  (SOU  2001:72),  att  en  hänvisning   till
bestämmelsen  i 14 kap. 1 § bör införas i skollagen.
Med hänvisning till den beredning som för närvarande
pågår   av   Skollagskommitténs   förslag   föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionsyrkandet.

Förebyggande hälsoarbete


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  avslå  motionsyrkanden rörande
bl.a.  skolans  förebyggande   åtgärder   mot
självmord    och   drogmissbruk   samt   ANT-
undervisning.
Jämför reservationerna  5 (m), 6 (fp, kd, c),
7 (fp) och 8 (kd).

Motionerna och utskottets ställningstagande

I  motion 2004/05:So247 (m)  yrkande  2  anförs  att
självmordsförebyggande   arbete  behöver  genomföras
inom högstadiet och gymnasieskolan.  Många  ungdomar
upplever  ökade  krav på sig själva och de har  allt
färre  att  tala  med   om   hur   de  mår,  skriver
motionären.  Det  är därför viktigt att  skolan  kan
möta    barn   med   existentiella    problem    och
självmordstankar. I motion 2004/05:So429 (m, fp, kd,
v,  c,  mp)   yrkande   1  anförs  att  program  för
självmordsprevention  bör   integreras  i  skolornas
antimobbningsprogram.  I  motionen   pekas   på  att
studier visat tydliga samband mellan mobbning  under
grundskoleåren     och     självmordsförsök    under
gymnasieåren. Självmordspreventiva program har visat
sig ha en positiv inverkan på  eleverna  i de skolor
som  har  infört  dessa.  Motionärerna  påpekar  att
suicidrisken och förekomsten av suicidala handlingar
i dessa skolor minskat betydligt.

U t s k o t t e t   föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena.
Utskottet har tidigare (bet. 2003/04:UbU12 s.  42)
framhållit    elevhälsans    och    skolhälsovårdens
betydelse i detta hänseende. Utskottet vill återigen
understryka vikten av att elevhälsan  försöker fånga
upp    de    elever    som   riskerar   att   utföra
självmordshandlingar  eller   tillfoga   sig  själva
skada.  Det  är  helt  oacceptabelt att unga mår  så
dåligt att de tar livet  av  sig  eller  skadar  sig
själva.  Det  är  därför  mycket angeläget att bryta
utvecklingen av ökad psykisk  ohälsa bland unga, som
bl.a.  yttrar  sig i ångest, depressioner,  missbruk
och  destruktiva   beteenden,   och   vars  yttersta
konsekvens är självmord och självmordsförsök. Skolan
utgör  en  viktig  plats för att fånga upp  dem  som
befinner  sig i riskzonen  för  självmordshandlingar
och för att i tid sätta in åtgärder.
Riksdagen  beslutade  i  januari 2001 om att WHO:s
riktlinjer   för  att  förebygga   självmord   bland
skolelever skulle anpassas till svenska förhållanden
(skr.  1999/2000:137,   bet.   2000/01:SoU7,   rskr.
2000/01:135). Myndigheten Institutet för psykosocial
medicin  (IPM)  har av regeringen fått uppdraget att
föra ut WHO:s riktlinjer  om  självmordsförebyggande
arbete    i    skolan.   Nationellt   centrum    för
suicidforskning  och  prevention  av  psykisk ohälsa
(NASP) inom IPM arbetar med att förebygga  självmord
och  självmordsförsök. NASP har kartlagt förekomsten
av   självmordspreventiva    åtgärder    i   svenska
högstadie-   och   gymnasieskolor.   Resultatet   av
undersökningen visar bl.a. att beredskapen  i skolan
är låg när det gäller att upptäcka och hjälpa elever
som  befinner  sig  i  sådan  allvarlig  psykisk och
social    nöd    att    de   riskerar   att   utföra
självmordshandlingar.  NASP   utarbetade   år   2003
stödmaterialet    Att    förebygga   självmord   och
självmordsförsök    hos    skolelever.    Materialet
innehåller  vägledning om hur  man  kan  identifiera
ungdomar som  är  deprimerade  och  som riskerar att
begå  självmord samt ger förslag på hur  skolan  kan
stötta   dessa   ungdomar  genom  att  stärka  deras
självförtroende,    tillåta    känslouttryck    samt
förebygga mobbning och våld.
Regeringen  gav  i  juni  2003  Socialstyrelsen  i
uppdrag att kartlägga omfattningen och karaktären av
den problematik som innebär  att  flickor skadar sig
själva avsiktligt. En första delrapport, Flickor som
skadar sig själva, lämnades i januari 2004.
Barnsäkerhetsdelegationen   konstaterar   i   sitt
slutbetänkande Från barnolycksfall  till  barns rätt
till säkerhet och utveckling (SOU 2003:127)  att det
i   den   ordinarie   lärarutbildningen  inte  ingår
undervisning om bemötandet  av barn och unga som mår
psykiskt  dåligt  och  behöver  stöd.   Delegationen
skriver  därför att en ökad kompetens, särskilt  hos
skolpersonal,    i    dessa    frågor   skulle   öka
möjligheterna  för  eleverna att bli  sedda  och  få
hjälp. Barnsäkerhetsdelegationen  föreslår  därför i
sitt  betänkande  att  Socialstyrelsen ges i uppdrag
att  i  samråd  med Myndigheten  för  skolutveckling
utfärda riktlinjer  för  skolan  om hur en skriftlig
plan  för att förebygga självmord,  självmordsförsök
och  annan   självtillfogad   skada   kan  utformas.
Betänkandet     bereds     för    närvarande    inom
Regeringskansliet.
Organisationen  Barnens rätt  i  samhället  (Bris)
redogör i sin årsrapport för 2004 för att samtal och
mejl till Bris från  unga, framför allt flickor, med
självmordstankar och självdestruktivt beteende ökade
under år 2004.
Utskottet har tidigare betonat (bet. 2003/04:UbU12
s. 43) att utskottet förutsätter att pågående arbete
på  nationell  nivå  kommer  att  innebära  en  ökad
fokusering   lokalt  i  kommuner   och   skolor   på
betydelsen  av  att  uppmärksamma  barns  och  ungas
psykiska hälsa  och  vikten av självmordsprevention.
Utskottet har också framhållit  att  det  för  detta
arbete  är  väsentligt  att skolan har tillgång till
personal med tillräcklig utbildning och kompetens på
området.

Flera motioner understryker  betydelsen  av  skolans
förebyggande  insatser mot drogmissbruk. Folkpartiet
föreslår i motion 2004/05:Ju486 yrkande 11 att varje
skola skall ha  ett  konkret  åtgärdsprogram för hur
man  upptäcker  missbruk.  I skolans  åtgärdsprogram
skall bl.a. klargöras hur ansvar  för åtgärder skall
fördelas  mellan familj, skola och socialtjänst.   I
motion 2004/05:Ub408 (kd) yrkande 2 pekas på behovet
av andra förebyggande  åtgärder,  såsom rikstäckande
kampanjer    m.fl.   informationsåtgärder,    utöver
skolornas och  de ideella organisationernas insatser
mot ett ökande drogbruk  bland  ungdomar.  I  motion
2004/05:Ub360 (c) yrkande 2 förespråkas återkommande
rikskampanjer i skolan om farorna med användandet av
olika droger.

Kristdemokraterna   framför  i  motion  2003/04:So36
yrkande  11  att  ANT-undervisningen  i  skolan  bör
påbörjas  redan  från   årskurs   fyra   och   sedan
kontinuerligt  finnas med i kursplanen i grundskolan
och gymnasiet. Skolan  måste,  skriver motionärerna,
samverka  med  föräldrarna  i  undervisningen.   Ett
liknande krav framförs av Kristdemokraterna i motion
2004/05:So609  yrkande  2. I samma motions yrkande 3
framhåller    Kristdemokraterna     polisens     och
frivilligorganisationernas    betydelse    i    ANT-
undervisningen.  I motionen anförs att polisen, före
detta missbrukare,  frivilligorganisationer m.fl. är
de   som   är   bäst  lämpade   att   informera   om
missbruksrelaterade  frågor  på  ett realistiskt och
verklighetsanknutet  sätt.  ANT-undervisningen   bör
påbörjas  från årskurs fyra och finnas med fram till
nionde klass.  Kristdemokraterna  påpekar  i  motion
2004/05:Ub480  yrkande  16 angående ANT-utbildningen
att ungdomars inställning  till droger inte påverkas
enbart genom kunskap. Skolan  måste i stället ta sig
tid att föra samtal och diskussioner med eleverna om
droger och dess effekter för den  enskilde  och  för
samhället.

U  t s k o t t e t   föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet  understryker  här,  liksom  i  tidigare
betänkanden,  skolans  viktiga  roll  när det gäller
information  i  ANT-frågor.  I  läroplanen  för  det
obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo  94)  anges att
rektor    har    ett   särskilt   ansvar   för   att
ämnesövergripande   kunskapsområden   integreras   i
undervisningen.  Som ett sådant kunskapsområde nämns
riskerna med tobak, alkohol och andra droger.
Myndigheten   för   skolutveckling   och   Statens
folkhälsoinstitut har i september 2003 redovisat ett
gemensamt  regeringsuppdrag   att   i   samråd   med
Kommunförbundet  analysera  vilka  insatser  som kan
göras    för    att    stärka   den   alkohol-   och
narkotikaförebyggande    verksamheten    i    skolan
(Insatser   i  skolan  som  stärker   hälsofrämjande
skolutveckling   och  förebygger  alkoholskador  och
narkotikamissbruk).  I rapporten framhålls värdet av
att skolan har en väl  utvecklad  policy för arbetet
mot narkotika och alkohol. Olika insatser  föreslås,
bl.a.   kompetensutveckling   för   personalen  samt
framtagande  av  kunskapsunderlag  för skolpersonal.
Dessa insatser påbörjades under budgetåret  2004  av
Myndigheten   för  skolutveckling  i  samverkan  med
Folkhälsoinstitutet,       Alkoholkommittén      och
Mobilisering mot narkotika (prop. 2003/04:1 utg.omr.
16 s. 78).

I motion 2004/05:Ub375 (fp)  framförs att Skolverket
bör  få  i uppdrag att inhämta information  avseende
skolans  syn   på  och  erfarenheter  av  barns  och
ungdomars mediekonsumtion  inklusive  användandet av
Internet. Det är viktigt att få fördjupad kunskap om
hur  TV-  och Internetanvändningen påverkar  barn  i
dag, hävdar motionären.

U t s k o  t t e t   föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Rådet mot skadliga  våldsskildringar  (Medierådet)
inrättades  1990  som  en  kommitté (U 1990:03)  och
lyder  under  Utbildnings- och  kulturdepartementet.
Syftet med rådets  verksamhet  skall vara att minska
riskerna för skadlig mediepåverkan  på barn och unga
och gäller alla rörliga bildmedier: film, TV, video,
dator-   och   TV-spel   samt   Internet.   Särskild
uppmärksamhet  skall  ägnas åt våldsskildringar  och
pornografi men uppdraget gäller barns och ungas hela
mediesituation. Barn och  unga  skall  också  aktivt
involveras   i   arbetet   och   verksamheten  skall
genomsyras av ett genusperspektiv. Rådets uppgift är
bl.a. att verka för en förbättrad  medieundervisning
i  skolor och på lärarutbildningar. Myndigheten  för
skolutveckling,     det     statliga    rådet    mot
våldsskildringar  och  KK-stiftelsen   har   nyligen
genomfört  en  undersökning av Sveriges skolors  IT-
policy och användning  av tekniska filter på skolans
datorer.
Sex- och samlevnadsundervisning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsyrkanden  rörande
sex-  och samlevnadsundervisning,  frågor  om
homo-,  bi-  och  transsexualitet  i  skolans
undervisning,  respekt  för  elevers olikhet,
att   motverka   sexuella  trakasserier   och
homofobi      i      skolan,      feministisk
självförsvarsträning m.m.
Jämför reservationerna  9 (m, c), 10 (fp), 11
(v), 12 (mp), 13 (fp, mp),  14  (mp), 15 (fp,
kd, c), 16 (m) och 17 (v).

Motionerna

Flera   motioner   tar  upp  frågan  om   sex-   och
samlevnadsundervisningen    i    skolan.    Moderata
samlingspartiet   framför   i  motion  2004/05:Ub233
yrkande  6  att  skolornas sexualundervisning  skall
vara  modern  och fördomsfri.  Folkpartiet  anser  i
motion    2004/05:L295     yrkande     8    angående
skolundervisningen  om  sexualitet,  samlevnad   och
relationer,     att     tydliga    skrivningar    om
homosexuellas,   bisexuellas    och   transpersoners
situation  bör återinföras i kursplanerna,  och  att
skolans undervisning  om  sexualitet,  identitet och
relationer   måste   utgå  från  att  alla  sexuella
läggningar och könsidentitetsuttryck finns också hos
eleverna  själva.  Centerpartiet   anför   i  motion
2004/05:Ub477 yrkande 24 att sexualundervisningen  i
skolan  måste vara modern och fördomsfri. I motionen
understryks  att  det  är  viktigt  att  Skolverkets
tillsyn av utbildningsverksamhet också innefattar om
det  i  skolan  förekommer  fördomsfulla  läromedel.
Centerpartiet  anser  också  i  motion 2004/05:So604
yrkande  9  att  skolan  skall  vara  en  miljö  som
grundlägger jämlika värderingar vad avser elever med
olika  läggning,  som  ger goda förutsättningar  för
alla  elevers  personliga   utveckling  och  som  är
skyddad  från trakasserier, mobbning  och  kränkande
behandling  på  grund av sexuell läggning.  I motion
2004/05:U257 yrkande  27  anför  Vänsterpartiet  att
sexuell  läggning och könsidentitet skall beröras på
ett integrerat  sätt i alla de ämnen som avhandlas i
grundskolan    och    gymnasieskolan.    I    motion
2004/05:Ub230 yrkande 25  skriver  Miljöpartiet  att
kontinuerliga   uppföljningar   av   hur   sex-  och
samlevnadsundervisningen     bedrivs    bör    göras
kontinuerligt.  Motionärerna  skriver   att  det  är
viktigt att de som leder undervisningen i skolan har
goda   kunskaper   i   frågor   rörande   homo-  och
bisexualitet  samt  könsöverskridande.  Miljöpartiet
skriver  i motion 2004/05:A321 yrkande 11  att  unga
män  och  pojkar   måste   erbjudas   en  fungerande
samlevnadsundervisning som bidrar till  att förändra
den  stereotypa  mansbilden och medvetandegöra  unga
pojkar och män om den rådande könsmaktsordningen.  I
motion 2004/05:Ub483  (s) yrkande 3 anförs att homo-
och bisexuella och andra  sexuella  relationer skall
tas upp i sexualundervisningen.

Miljöpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub230 yrkande
24 att frågor om
homo-,    bi-   och   transsexualitet   (HBT-frågor)
uttryckligen   skall   nämnas   i  kursplanerna  för
grundskolan   och  gymnasieskolan.  I   en   motion,
2004/05:Ub442 (c, fp, v, mp) yrkande 2, föreslås att
HBT-frågor skall  skrivas  in i den nya skollagen. I
motionen skrivs att skolans  personal  aktivt  skall
motverka främlingsfientlighet och fördomar inklusive
fördomar  riktade  mot  homosexuella, bisexuella och
transpersoner. I samma motions  yrkande 5 skrivs att
information   om   homo-   och   bisexualitet   samt
könsöverskridande, på ett integrerat  sätt, bör ingå
i  undervisningen  för  samtliga  elever i  samtliga
relevanta  ämnen.  I  nyss nämnda motion  yrkande  8
anförs   att   kränkande  och   djupt   fördomsfulla
läromedel om HBT-frågor  ytterst  bör  räknas som en
form   av   trakasserier   och   behandlas  som  ett
diskriminerings- och arbetsmiljöproblem.

Miljöpartiet begär i motion 2004/05:Ub230 yrkande 16
att   regeringen   lägger   fram   förslag   på   en
lagstiftning om likabehandling gällande  grundskolan
och    gymnasieskolan    och   som   omfattar   alla
diskrimineringsgrunder. Motion 2004/05:Ub442 (c, fp,
v, mp) yrkande 3 innehåller  samma  begäran. Även  i
motion  2004/05:A351  (s)  yrkande  1 framhålls  att
regelverket  om diskriminering på grund  av  sexuell
läggning även  bör  vara  tillämpligt för dem som är
skolpliktiga, gymnasieelever och vuxenstuderande.

Folkpartiet påminner i motion  2004/05:A355  yrkande
17  om problemet med sexuella trakasserier i skolan.
I   skolan   förekommer   sexism,   förnedring   och
nedvärdering   av   flickor   och  kvinnor,  skriver
motionärerna. Detta måste motverkas.

Miljöpartiet   framhåller   i  motion   2004/05:A321
yrkande 15 att homofobi aktivt måste motarbetas. Det
är  en  självklar  del i arbetet  för  grundläggande
mänskliga rättigheter  och  för  att frigöra män och
pojkar, kvinnor och flickor från det  heterosexuella
normativa förtryck som homofobin utgör.

I    motion   2004/05:Ub233   yrkande   1   påminner
Moderaterna   om   respekt  för  elevers  olikheter.
Utsatthet  leder  till  en  ensamhet  som  inte  kan
förstås av omgivningen.  Mobbningsfrågan  handlar om
barns grundläggande rättigheter, rätten att  få vara
sig  själv  och rätten att få respekt för sin person
och sina känslor.

Vänsterpartiet  anser i motion 2004/05:Ub345 yrkande
2 att inriktningen  i  framtiden  bör vara att hitta
former  för  att  alla  tjejer  på  högstadiet   och
gymnasiet   som   så   önskar   ges  möjlighet  till
feministisk självförsvarsträning.

Enligt motion 2004/05:Ub483 (s) yrkande  1  bör alla
elever  i  Sverige  ges undervisning i feminism  och
genustänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet har behandlat  liknande  yrkanden  flera
gånger   tidigare  (senast  i  bet.  2003/04:UbU11).
Utskottet   vill   peka   på  att  kursplanerna  för
grundskolans   alla   ämnen   har   reviderats   med
tillämpning  från  höstterminen  år   2000.   I   de
samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid
skall avsättas för att diskutera och reflektera över
begrepp   som   identitet,  sexualitet,  kärlek  och
jämställdhet. Vikten  av  att  tala om värdefrågor i
samband   med   undervisningen   om  samlevnad   och
relationer, människosyn och språkbruk  betonas. Även
i  kursplanen för de naturorienterande ämnena  finns
vissa inslag som gäller sex och samlevnad. Att kunna
föra  diskussioner  i  dessa frågor och visa respekt
för    andras    ståndpunkter    och    för    olika
samlevnadsformer  är  ett  av  målen  i  biologi.  I
läroplanen för det  obligatoriska  skolväsendet m.m.
(Lpo  94) föreskrivs att skolan skall  sträva  efter
att  varje   elev   respekterar   andra   människors
egenvärde,  tar  avstånd  från att människor utsätts
för kränkande behandling och  kan  leva sig in i och
förstå    andra    människors    situation.    Bland
ämnesövergripande kunskapsområden som rektor har ett
särskilt  ansvar  för  nämns  i  läroplanen  sex och
samlevnad.  Enligt  utskottets  uppfattning  behöver
kränkningar  på  grund  av  kön och sexuell läggning
uppmärksammas  och beaktas i större  utsträckning  i
skolornas värdegrundsarbete.
Regeringen har  nyligen uppmärksammat att det i år
är  50  år sedan sex-  och  samlevnadsundervisningen
blev obligatorisk  i den svenska skolan. I samarbete
med Myndigheten för  skolutveckling genomförs därför
konferenser  m.m.  i syfte  att  ytterligare  stärka
ämnet.

Den s.k. Diskrimineringskommittén  överlämnade i maj
2004   delbetänkandet   Ett   utvidgat   skydd   mot
könsdiskriminering   (SOU  2004:55).  Delbetänkandet
innehåller   kommitténs    förslag    till    skärpt
lagstiftning   mot   könsdiskriminering.  Kommitténs
förslag innebär att den  svenska  lagstiftningen mot
könsdiskriminering     utökas     väsentligt.      I
jämställdhetslagen införs ett skydd även för den som
utan   att   vara   anställd   söker  eller  fullgör
yrkespraktik på en arbetsplats och  för inhyrd eller
inlånad    arbetskraft    (t.ex.    personal    från
bemanningsföretag). Förbud mot diskriminering i form
av   trakasserier  på  grund  av  kön  och  sexuella
trakasserier  införs.  I  lagen om likabehandling av
studenter   i   högskolan   föreslås   att   positiv
särbehandling på grund av kön blir möjlig. Förslaget
bygger på tre EG-direktiv som skall införas i svensk
rätt.   Förslaget   bereds   för   närvarande   inom
Regeringskansliet.

Utskottet    erinrar    också    om    att   det   i
Skolansvarsutredningens  betänkande  Skolans  ansvar
för kränkningar av elever (SOU 2004:50)  föreslås en
lag  om  förbud mot kränkningar av elever. Förslaget
bereds inom  Regeringskansliet  och en proposition i
ärendet väntas under våren 2005.

Idrott och hälsa

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsyrkanden  rörande
ökat     antal     undervisningstimmar      i
idrottsämnet, fysisk aktivitet i skolan, kost
och  motion  samt ett förtydligande av ansvar
för elevers simundervisning i skolan.
Jämför reservationerna  18  (fp),  19 (m), 20
(kd), 21 (c), 22 (mp), 23 (fp), 24 (mp)  samt
25 (m, kd).

Motionerna

Folkpartiet anför i motion 2004/05:Ub258 yrkande  17
att  det  i  läroplanen  skall  anges att varje elev
genom  skolans  försorg skall garanteras  minst  två
timmars fysisk aktivitet  varje  vecka.  Folkpartiet
anser   att  läroplanerna  i  detta  avseende  måste
förtydligas.  Motion 2004/05:Ub215 (m) liksom motion
2004/05:Ub236  (m)   och  motion  2004/05:Ub264  (m)
förespråkar ett utökat  antal  veckotimmar  i  ämnet
idrott  och  hälsa.  I motionerna pekas bl.a. på att
skolans veckotimmar i  ämnet  idrott  och  hälsa för
många  barn  blivit  de  enda  timmar de regelbundet
kommer i kontakt med fysisk aktivitet  samt  att  de
unga har bättre förutsättningar att tillgodogöra sig
andra  skolämnen  om de har bättre fysisk kondition.
Fler  idrottstimmar   behöver  därför  inte,  enligt
motionären, gå ut över andra skolämnen.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Antalet  timmar  för ämnet idrott och  hälsa  inom
ramen för grundskolans timplan ökade fr.o.m. läsåret
1998/99 från 460 till  500  timmar (prop. 1997/98:6,
bet. UbU5, rskr. 107). Samtidigt utökades det lokala
utrymmet för skolans val från  410  timmar  till 600
timmar.  I  grundskolans  timplan finns utöver detta
382 timmar avsatta för elevens val. Dessa timmar kan
bl.a.  användas  för ämnet idrott  och  hälsa.  Inom
ramen  för  skolans   vardag   finns   också   stora
möjligheter    att    erbjuda    eleverna    fysiska
aktiviteter, friskvård m.m.
Utskottet vill också i detta sammanhang påminna om
den försöksverksamhet med att avskaffa timplanen som
nu   pågår  och  som  öppnar  för  en  mer  flexibel
organisation  i  syfte  att  göra det lättare att nå
målen i kursplanerna.

I  motion  2004/05:Kr269  yrkande   3   understryker
Moderata   samlingspartiet  idrottens  betydelse   i
skolan. I motionen  framförs  att  idrott  och hälsa
måste  ges  ett  större  utrymme  i  skolan.  Det är
framför allt viktigt att de elever som inte idrottar
på  fritiden  får  fysisk  aktivitet  och  idrott  i
skolan.  Det  ger  dem  goda  vanor  och  ökar deras
möjlighet    att    leva    ett   sunt   liv.   Även
Kristdemokraterna framhåller  i motion 2004/05:Ub480
yrkande   13   idrottens   betydelse    för    barns
välbefinnande.  I  motionen anförs att även om ämnet
idrott och hälsa har utökats i tid i skolan, har det
fått fler teoretiska  inslag.  För att förhindra att
alltfler barn drabbas av fetma och  diabetes i tidig
ålder måste skolan tydliggöra sin roll  som främjare
av   en   god   livsstil.   Skolans   roll   ur  ett
folkhälsoperspektiv bör granskas, och regeringen bör
återkomma  med förslag till hur detta skall beaktas,
skriver motionärerna.  I  motion  2004/05:Ub210  (m)
framhålls   behovet   av   förändringar   i  skolans
undervisning  i  ämnet  idrott  och  hälsa  för  att
förebygga  ohälsa  och  fetma hos barn och ungdomar.
Motionären skriver att ämnet  idrott och hälsa i dag
fokuserar alltför mycket på prestationer och tävling
och  att  det  är  angeläget att skolan  skapar  ett
bestående  intresse och  förståelse  för  vikten  av
regelbunden  fysisk  aktivitet. Motion 2004/05:Ub248
(kd) yrkande 2 förespråkar  behovet av utveckling av
skolans  roll  när  grunden  skall  läggas  till  en
långsiktig  hälsofrämjande  livsstil  hos  barn  och
ungdomar.  Motionären anser att  skolgymnastiken  är
anpassad till  dem som redan kan och vill, inte till
dem som behöver  den mest, och att det finns utrymme
för  utveckling av  idrottsämnet  och  dess  roll  i
helheten,  med barnens hälsa som drivkraft. I motion
2004/05:Ub325  (c) påpekas att skolan är skyldig att
anpassa idrottsundervisningen  så  att  alla deltar.
För   att  nå  alla  elever  måste  skolan  förändra
arbetssätt  och förhållningssätt till ämnet och till
de ungdomar som i dag inte känner sig motiverade att
delta, skriver  motionärerna.  Motion  2004/05:Ub323
(mp) yrkande 3 understryker betydelsen av idrott och
rörelse  i  skolan. Motionären förespråkar  mera  av
rörelse i skolans  alla  åldrar, från förskolan till
gymnasiet. Det måste finnas  tid  och plats för allt
slags  rörelse  i  varje  skola varje dag  för  alla
elever,  gärna  i samarbete med  lokala  föreningar.
Samma krav om mer fysisk aktivitet i skolan framförs
i motion 2004/05:Ub316 (mp).

Vikten  av  att i unga  år  grundlägga  en  hälsosam
livsstil och  skolans  betydelse  i detta sammanhang
framförs   av  Folkpartiet  i  motion  2004/05:Kr365
yrkande   4.  Miljöpartiet   framhåller   i   motion
2004/05:Ub230  yrkande  8  att  elevers  önskemål om
specialkost   skall   respekteras   utan   krav   på
läkarintyg.  Skolan  skall, enligt motionen, anlägga
ett brett perspektiv på idrott och hälsa. Ungdomarna
behöver dagligen få utöva fysisk aktivitet i skolans
regi, eftersom alla inte  rör sig på fritiden. Detta
ger   impulser  till  eget  idrottande.   I   motion
2004/05:Ub431  (fp)  yrkande  1  understryks skolans
roll i kampen för ökad folkhälsa och  välbefinnande.
Motion   2004/05:Ub248  (kd)  kräver  förslag   till
åtgärder så  att  svenska  grund- och gymnasieskolor
görs  till  frizoner  från  godis  och  läskedrycker
(yrkande 1). I motionen framhålls dels att samhället
bör ta samma ansvar för att göra  skolan till frizon
från godis och läsk som det har tagit när det gäller
tobak, alkohol och andra droger, dels att skolgympan
bör anpassas till dem som behöver den  mest.  Enligt
motion  2004/05:Ub283  (s)  är det från statens sida
angeläget   att   tydligare   markera    vikten   av
kombinationen kost och motion i syfte att  förebygga
sjukdomar och andra problem senare i livet.

Miljöpartiet  tar  i motion 2004/05:Ub323 yrkande  2
upp frågan om övervikt.  I  motionen  framhålls  att
fler  barn  blir  överviktiga. Skolan har ett ansvar
och kan stödja de elever  som  är eller riskerar att
bli överviktiga genom att se till  att det finns ett
bra utbud i skolans kafeteria, kiosk eller automater
och att det inte där finns läsk, godis  och  snacks.
Enligt   motion  2004/05:Ub437  (c)  yrkande  1  bör
skolans roll  tydliggöras i arbetet med att minimera
fetma och därmed utveckla framtida sjukdomar.

Kristdemokraterna  framhåller i motion 2004/05:MJ499
yrkande   2  hemkunskapsundervisningens   roll   för
hälsosamma  kostvanor.  I  motion 2004/05:Ub431 (fp)
yrkande  2 framförs vikten av  att  förmedla  tydlig
kunskap  om   sambandet  mellan  mat  och  hälsa.  I
motionen  hävdas   att   utbildningen   i  hem-  och
konsumentkunskap ger kunskaper för livet, om livet.

I  motion  2004/05:Ub323  (mp)  yrkande  1 framhålls
vikten  av  att  det  i  de  kommunala  köken främst
serveras ekologiskt framtagen och närodlad mat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Ämnet  idrott och hälsa syftar enligt kursplanerna
till att utveckla  elevernas  fysiska,  psykiska och
sociala  förmåga samt att ge kunskaper om  den  egna
livsstilens betydelse.
Utskottet  delar motionärernas uppfattning att det
är angeläget att  uppmärksamma  barns  och ungdomars
hälsomässiga   utveckling.  Såväl  föräldrarna   som
skolan har en viktig  roll  som  främjare  av en god
livsstil  och  ett  ansvar  för  att motverka fysisk
inaktivitet och osunda matvanor hos barnen.
Regeringen har uttalat som sin ambition  att  alla
barn skall ha fysisk aktivitet som omfattar minst 30
minuter  varje  dag  inom ramen för skoldagen (prop.
2003/04:1 utg.omr. 16, s. 81). Skolan är en naturlig
mötesplats  för  alla  barn  och  bildar  därmed  en
naturlig plattform för samverkan  mellan  lärare och
idrottsledare  i arbetet med att fånga upp barn  för
fysisk aktivitet, skriver regeringen.
Skolans ansvar  att erbjuda daglig och regelbunden
fysisk aktivitet inom  ramen  för hela skoldagen har
fr.o.m.  februari 2003 förts in  i  Lpo  94  och  en
liknande formulering  har  förts  in i Lpf 94. Varje
skola  skall,  utifrån  sina lokala förutsättningar,
hitta former för att dessa  mål  skall uppnås. I Lpo
94 skrivs:
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det
aktiva  lärandet. Skolan skall sträva  efter  att
erbjuda alla  elever daglig fysisk aktivitet inom
ramen för hela  skoldagen ... I skolarbetet skall
de  intellektuella   såväl   som   de  praktiska,
sinnliga  och estetiska aspekterna uppmärksammas.
Även    hälso-    och    livsstilsfrågor    skall
uppmärksammas.
I läroplanen  för  de frivilliga skolformerna (Lpf
94) har följande stycke skrivits in:
Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och
sociala kompetens samt  uppmärksamma  hälso-  och
livsstilsfrågor.  Skolan  skall även sträva efter
att   ge  gymnasieeleverna  förutsättningar   att
regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.
Myndigheten   för   skolutveckling  har  fått  ett
särskilt  uppdrag  att stödja  och  följa  skolornas
arbete  med att genomföra  ändringar  som  gjorts  i
läroplanerna,  i syfte att stärka skolans ansvar att
erbjuda  daglig  och  regelbunden  fysisk  aktivitet
(U2003/1020/S). Uppdraget  skall slutredovisas den 1
september 2005. Myndigheten skall också återkommande
rapportera   till   regeringen   bl.a.    i   vilken
utsträckning  skolorna lyckats förverkliga målet  om
30 minuters fysisk  aktivitet  om  dagen  för  varje
elev.
Regeringen  inledde  under  budgetåret  2003 flera
samordnade  insatser  för  att stimulera till  lokal
utveckling avseende fysisk aktivitet  hos  barn  och
unga.
I  detta  syfte  inrättades  bl.a.  ett nationellt
centrum för främjande av fysisk aktivitet  hos  barn
och ungdom vid Örebro universitet i syfte att stödja
skolor i deras arbete med att stimulera och utveckla
barns   och   ungas   attityder   till  ökad  fysisk
aktivitet. Verksamheten påbörjades under hösten 2003
och  invigdes i september 2004. Idrottsrörelsen  har
därtill tillförts sammanlagt en miljard kronor under
mandatperioden  från  överskott  i  AB  Svenska Spel
under förutsättning att idrottsrörelsen tar  på  sig
att  bl.a.  intensifiera  samarbetet  med  skolorna.
Vidare har Sveriges Riksidrottsförbund av regeringen
utsetts   till   nationellt   samordningsorgan   för
Europeiska  året  för  utbildning genom idrott 2004.
Detta uppdrag skall bedrivas  i  nära  samarbete med
Myndigheten  för skolutveckling och uppdraget  skall
redovisas senast den 1 maj 2005.
U t s k o t  t e t   föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet   har    tidigare    (bl.a.    i    bet.
2003/04:UbU12)  framhållit  att  såväl föräldrar som
skola  har  en viktig roll som främjare  av  en  god
livsstil och  ett  ansvar  för  att  motverka fysisk
inaktivitet och osunda matvanor hos barn  respektive
elever.  Utskottet är alltjämt av samma uppfattning.
Utskottet  vill  också  peka på kursplanen för ämnet
idrott och hälsa där det  bl.a.  sägs att eleverna i
slutet  av  nionde  skolåret skall förstå  sambandet
mellan mat, motion och  hälsa. Ämnet syftar till att
utveckla  elevernas fysiska,  psykiska  och  sociala
förmåga samt  ge  kunskaper  om den egna livsstilens
betydelse för hälsan.

Flera motioner tar upp simundervisningens  betydelse
i  grundskolan.  I motion 2004/05:Ub499 (s) föreslås
att det i kursplanen för grundskolans lågstadium bör
införas  krav på obligatorisk  simundervisning  från
det barnet  börjar i första klass. I motionen skrivs
att den mest onödiga dödsorsaken bland barn och unga
i vårt samhälle  är  drunkning. Sverige har tidigare
haft    simundervisning    som     obligatorium    i
skolundervisningen och på detta sätt  lyckats  hålla
ned  dödstalen,  skriver motionären vidare. I motion
2004/05:Ub398 (s)  förespråkas  en nationell samling
för ökad vattensäkerhet i Sverige.  Samlade insatser
görs  regelbundet  för  trafiksäkerhet,  elsäkerhet,
brandsäkerhet, arbetarskydd,  arbetsmiljö  med flera
områden. Den nya räddningstjänstlagen, där skydd mot
olyckor  sätts  i  fokus,  signalerar  att det krävs
gemensamma  tag  i  Sverige  för att minska  antalet
drunkningar och tillbud i och  vid  vattnet, skriver
motionären. Även i motion 2004/05:Ub400  (s) betonas
simkunnighetens  betydelse.  I  motionen skrivs  att
läroplanens  mål bör förtydligas och  att  krav  bör
ställas   på   landets    skolor    att    på    ett
tillfredsställande sätt organisera simundervisningen
för  sina elever.  Inga barn skall behöva drunkna på
grund    av    undermåliga   simkunskaper,   skriver
motionären. Att  kunna  simma  är  en baskunskap som
alla barn har rätt till. En nollvision  skulle kunna
formuleras på samma sätt som inom trafiken  eller  i
kampen mot narkotika.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Barnsäkerhetsdelegationen   konstaterar   i   sitt
slutbetänkande  SOU  2003:127  att  drunkning är den
tredje  vanligaste  dödsorsaken  efter trafikolyckor
och  självtillfogad  skada  bland  barn   och  unga.
Skolverket   skriver   i   sin  rapport  Tillsyn  av
simkunnighet och förmåga att  hantera nödsituationer
vid  vatten,  (dnr 2003:3260) att  drunkningsolyckor
sker under alla  årstider, såväl inomhus som utomhus
och i både grunt och  djupt vatten. Under de senaste
två åren har det skett  en  viss  ökning  av antalet
drunknade    barn.    Skolverket   konstaterar   att
simkunnighet, ökad vattensäkerhet  samt  övervakning
av små barn är de absolut viktigaste åtgärderna  för
att förhindra drunkningsolyckor.
Skolverket  genomförde under våren 2004 tillsyn av
samtliga  kommuner   och   samtliga   huvudmän   för
fristående  grundskolor  avseende  simkunnighet  och
förmåga   att  hantera  nödsituationer  vid  vatten.
Tillsynen  avsåg  elever  som  avslutade  det  femte
skolåret våren 2003, och syftade till att bedöma hur
huvudmän och  skolor  arbetar i riktning mot målen i
kursplanen samt kontrollera att de nationella kraven
i kursplanen följs. Tillsynen  visade att över 7 000
elever i årskurs fem inte kan simma.  Skolverket har
riktat kritik mot 14 % av kommunerna och  3  % av de
fristående  skolorna  därför  att de inte undervisat
eleverna i simning på skoltid.  Skolverket har också
riktat kritik mot 26 % av kommunerna  och  7 % av de
fristående skolorna därför att de inte gett eleverna
förutsättningar  att  praktiskt  lära  sig  hur  man
hanterar nödsituationer vid vatten.
Såsom  utskottet  tidigare  konstaterat  (senast i
bet. 2003/04:UbU11) är simkunnighet en baskunskap  i
säkerhet som alla barn har rätt att få. I kursplanen
för  idrott  och  hälsa anges tydligt att eleverna i
slutet  av  femte  skolåret   skall   kunna  hantera
nödsituationer  vid  vattnet.  I  slutet  av  nionde
skolåret  skall  eleverna  dessutom  ha kunskaper  i
livräddande första hjälp. Det framgår mycket tydligt
av   kursplanen   för  ämnet  idrott  och  hälsa   i
grundskolan  att  skolan  har  ett  ansvar  för  att
eleverna skall få denna  kunskap. Samma krav i fråga
om   individualisering   av  undervisningen   gäller
självfallet  för  simundervisning   som   för  annan
undervisning.  Enligt 1 kap. 12 § skollagen  är  det
huvudmannen för  det  offentliga  skolväsendet eller
huvudmannen för en fristående skola som ansvarar för
att   utbildningen   genomförs   i   enlighet    med
bestämmelserna   i   skolförfattningarna.  Utskottet
menar att kommuner och  skolor  har  ett  självklart
ansvar  för  simkunnigheten  hos skolans elever  och
förutsätter att detta ansvar också tas.

Elevernas arbetsmiljö


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsyrkanden  rörande
elevskyddsombud från år 1, elevskyddsombudens
befogenheter,  skolans  arbetsmiljö  i övrigt
samt bullernivåer i skolan.
Jämför  reservationerna 26 (mp), 27 (c,  mp),
28 ( kd),  29 (m, fp, kd, c), 30 (kd, fp), 31
(m, c) samt 32 (kd, mp).

Motionerna och utskottets ställningstagande

I  motion  2004/05:Ub230  understryker  Miljöpartiet
vikten av att  utredningen  om elevernas arbetsmiljö
kommer till resultat som stärker  eleverna och deras
inflytande över sin arbetsmiljö (yrkande 9). I samma
motions  yrkande  10 påminns om att arbetsmiljölagen
ålägger huvudmannen  att se till att elevskyddsombud
skall ges möjlighet att  medverka i det förebyggande
arbetsmiljöarbetet. Denna  möjlighet är nu begränsad
till   elever   från   årskurs  7  och   uppåt   och
Miljöpartiet anser att denna rätt skall införas även
för årskurserna 1-6. Även i motion 2004/05:Ub475 (s)
föreslås  att elevskyddsombudens  ställning  stärks.
Motionären  skriver  att  det borde vara rimligt att
eleverna   har   lika   många   representanter   som
personalen  har  för  att på ett bättre  sätt  kunna
representera majoriteten  på arbetsplatsen - skolan,
nämligen eleverna.

U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
yrkandena.
I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop.
2001/02:14) konstateras att elever i flera avseenden
upplever   skolans   arbetsmiljö  som   påfrestande.
Regeringen har i propositionen  aviserat  en översyn
ur  elevperspektiv  av arbetsmiljölagen i syfte  att
förtydliga elevernas  inflytande  över arbetsmiljön.
Det      utvidgade     utbildningsbegreppet      som
Skollagskommittén  föreslår,  bör, enligt kommittén,
få  som konsekvens att även elever  i  förskola  och
fritidshem   omfattas   av  arbetsmiljölagen.  Vilka
förändringar  i  arbetsmiljölagen   som   detta  kan
föranleda  bör,  enligt  kommittén,  övervägas  inom
ramen för regeringens översyn.

Flera    motionsyrkanden    tar    upp   frågan   om
elevskyddsombudens    befogenheter.    Centerpartiet
kräver   i  motion  2004/05:Ub477  yrkande  28   att
rättigheterna  för elevskyddsombuden i 6 kap. 17 och
18 §§ arbetsmiljölagen  skall  utökas till att likna
dem  som  gäller  för  övriga  skyddsombud.   I  dag
påminner        elevernas        rättigheter       i
arbetsmiljösammanhang om arbetstagarnas.  Det  finns
dock viktiga undantag. De anställdas ombud får t.ex.
rösta    vid    skyddskommitténs   sammanträde   och
sammankalla      sådana      sammanträden      medan
elevskyddsombuden  bara får yttra sig. Skyddsombuden
har också rätt att stoppa  verksamhet som utgör hot,
vilket inte elevskyddsombuden har. Elevskyddsombuden
har  även  undantagits från rätten  att  ta  del  av
sekretessbelagd     information.     Detta     anser
motionärerna bör ändras. Miljöpartiet anser i motion
2004/05:Ub230 yrkande 11 att elevskyddsombuden skall
ha  rätt  att  kalla  in yrkesinspektionen. I motion
2004/05:Ub497 (s) pekas  på  vikten  av  att även de
yngre    eleverna    får    rätt   att   utse   egna
elevskyddsombud. Fler än två  elever  borde få sitta
med   i   skyddskommittéerna   skriver   motionären.
Elevskyddsombuden    borde    få    förslags-    och
beslutanderätt  i skolans skyddskommittéer. Eleverna
bör omfattas av arbetsmiljölagen  även  de timmar de
går  på  fritids  samt omfattas av arbetsmiljölagens
bestämmelser om samverkan.

U t s k o t t e t    föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
De  övergripande  bestämmelserna  om  arbetsmiljön
finns  i  arbetsmiljölagen  (1977:1160).  Denna  har
karaktär av  ramlag.  Skolan  är i arbetsmiljölagens
mening  en  arbetsplats,  och  arbetsmiljölagen  och
anslutande författningar gäller  därför arbetstagare
i skolan. Den som genomgår utbildning  likställs med
arbetstagare   och   omfattas  av  arbetsmiljölagens
bestämmelser   utom  såvitt   gäller   reglerna   om
skyddsombud, skyddskommittéer och åldersgränser. I 6
kap.  arbetsmiljölagen  finns  bestämmelser  om  den
lokala     skyddsverksamheten    i    företag    och
förvaltningar. Bestämmelserna bygger på principen om
samverkan i  organiserade former mellan arbetsgivare
och arbetstagare i arbetsmiljöfrågor. Bestämmelserna
i kapitlet gäller  inte  för elever förutom reglerna
om elevskyddsombud i 17 och 18 §§.
Enligt  6  kap.  17  §  skall   de   som  genomgår
utbildning  av  huvudmannen  för  utbildningen   ges
tillfälle   att   genom   skyddsombud   medverka   i
skyddsverksamheten   på  arbetsstället,  om  det  är
rimligt  med  hänsyn  till   utbildningens  art  och
utbildningens längd. Elevskyddsombuden  skall vidare
beredas tillfälle att delta i skyddsarbetet  i  alla
väsentliga  avseenden, såsom att delta i planeringen
av nya eller  ändrade  lokaler,  arbetsmetoder eller
arbetsförhållanden i övrigt. Reglerna om organiserad
elevmedverkan gäller inte elever i  lägre  årskurser
än  årskurs  7  i  grundskolan.  I  förarbetena till
arbetsmiljölagen betonas dock att de  yngre eleverna
i takt med sin mognad bör få möjlighet  att  delta i
skolans miljöarbete i olika former vid sidan av  det
organiserade miljöarbetet (prop. 1976/77:149).
Enligt   6   kap.   18  §  skall  huvudmannen  för
utbildningen se till att  elevskyddsombuden  får den
utbildning   och   den   ledighet   som  behövs  för
uppdraget.
Barnombudsmannen      har      föreslagit      att
elevskyddsombuden  skall  få en förstärkt roll genom
bl.a.   förslags-  och  beslutanderätt   i   skolans
skyddskommitté  eller motsvarande. Skollagskommittén
anser att frågan  om  att  ge  elevskyddsombuden  en
starkare  ställning  är  angelägen. Enligt kommittén
bör  frågan om elevskyddsombudens  ställning  prövas
inom ramen  för  regeringens  aviserade  översyn  av
arbetsmiljölagen  ur  ett elevperspektiv i syfte att
förtydliga elevernas inflytande över sin miljö.
En utredare har utsetts för att göra en översyn av
vissa delar av arbetsmiljölagen  (Översyn  av  vissa
delar  av arbetsmiljölagen, dir. 2004:91). Utredaren
skall bl.a.  utreda huruvida tillämpningsområdet för
lagen  bör  utvidgas   till   barn  i  förskola  och
fritidshem   samt   se   över  elevrepresentanternas
befogenheter och pröva om  det är möjligt att stärka
bevakningen  av  elevernas  arbetsmiljö.   Uppdraget
skall redovisas senast den 1 mars 2006.
Skolverkets   föreskrifter   om  elevmedverkan   i
arbetsmiljöarbetet genom elevskyddsombud gäller från
den 1 juli 2004 (SKOLFS 2004:13).

Skolans     arbetsmiljö     behandlas    i     flera
motionsyrkanden.       Moderata      samlingspartiet
framhåller i motion 2004/05:Ub233  yrkande  4 vikten
av  en  god  inlärningsmiljö  i skolan. Motionärerna
hävdar  att man vid studier av framgångsrika  skolor
kan se att  tydliga  regler som tillämpas konsekvent
är   en   viktig   förutsättning    för    en    god
inlärningsmiljö.  Rektorn  och  skolans personal har
ett viktigt uppdrag att skapa en  positiv  kultur på
skolan,  en  anda  av god gemenskap och respekt  för
varandra,    skriver    motionärerna.    I    motion
2004/05:Ub480  yrkande 42  lyfter  Kristdemokraterna
fram  den  fysiska   miljön  i  skolan.  I  motionen
understryks att en god  fysisk  miljö  borde vara en
självklarhet på Sveriges största arbetsplats.  Detta
är särskilt viktigt eftersom den fysiska miljön  har
stor  betydelse  även  ur  pedagogisk  synvinkel. En
fräsch  funktionell  skolmiljö inbjuder till  arbete
och  ansvarstagande.  Miljön   påverkar   inte  bara
barnens  fysiska  hälsa  utan  också  deras psykiska
tillstånd.   Elever  har  rätt  att  kräva  en   bra
arbetsmiljö.  I   motionen   framhålls   vidare  att
allergiproblem  hos  barn  och  ungdomar  ofta   kan
härledas  till  att de vistas i undermåliga lokaler.
Städrutinerna måste  därför  utformas  så  att  även
allergikänsliga barn kan vistas i lokalerna utan att
deras besvär förvärras. I motionen konstateras också
att  eleverna  själva, enligt Barnombudsmannen, ofta
lyfter fram toaletterna  som  det  största problemet
när  det  gäller miljön på skolan. Eleverna  tvingas
acceptera att  toaletterna  inte fungerar eller inte
städas tillräckligt ofta, något  som  aldrig  skulle
accepteras på en arbetsplats för vuxna. Också motion
2004/05:Ub287   (s)   strävar   efter   ett   bättre
arbetsklimat  i  skolan. Därför bör antalet vuxna  i
skolan öka, t.ex.  genom  allmän  föräldradag  eller
genom   dem  som  deltar  i  arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.  I den kristdemokratiska motionens yrkande
3 understryks  också  vikten  av  arbetsro i skolan.
Arbetsro    är    nödvändigt    för    att   skolans
kunskapsförmedling skall fungera. Genom  att  införa
skriftliga   omdömen   om  elevens  uppträdande  och
engagemang  i  skolan  samt   genom   att  göra  det
obligatoriskt  att  skriva  in  ogiltig  frånvaro  i
betyget   vill   motionärerna   ge   lärarna  bättre
förutsättningar för att arbeta för bättre arbetsro i
skolan.    Centerpartiet    framhåller    i   motion
2004/05:Ub477  yrkande  22  att  arbetsmiljön  måste
stärkas.   I   motionen  framhålls  att  elever  med
svårigheter   i   lärandet    drabbas   hårdast   om
arbetsmiljön är kaotisk.

U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
yrkandena.
Den nationella utvärderingen av  grundskolan  2003
(Statens  skolverks  rapport  250,  2004)  visar att
eleverna  i regel upplever miljön i skolan som  lugn
och trygg. Skolverkets undersökning av yngre elevers
attityder till  skolan visar att över 80 % av barnen
trivs bra i skolan  och  med  sina lärare. Samtidigt
tycker en fjärdedel av de tillfrågade att det nästan
aldrig eller aldrig är lugnt på lektionerna.
I  läroplanerna (Lpo 94 och Lpf  94)  stadgas  att
skolan  skall  främja elevernas förståelse för andra
människor samt deras  förmåga till inlevelse. Vidare
har lärarna i läroplanerna  givits  ett  uttryckligt
ansvar  att  uppmärksamma  och  i  samråd  med övrig
skolpersonal   vidta  nödvändiga  åtgärder  för  att
förebygga  och motverka  alla  former  av  kränkande
behandling i skolan.
Skollagskommittén     föreslår    att    särskilda
bestämmelser förs in i skollagen  som ger rektor och
lärare  möjlighet  att  i  akuta  situationer  vidta
tillfälliga  åtgärder  för  att  tillförsäkra   alla
elever  en  trygg skolmiljö och studiero och för att
komma till rätta  med  elever som uppträder störande
eller hotfullt. Föremål  som  är  störande eller som
utgör ett hot mot säkerheten föreslås  kunna  tas om
hand.
Skollagskommittén   föreslår   också   att  det  i
skollagen  tas  in  en  erinran om arbetsmiljölagens
bestämmelser  om  kravet  på   en   god   och  trygg
arbetsmiljö för såväl elever som personal.
Utskottet anser att en trygg miljö i skolan  är en
viktig  förutsättning  för  att eleverna skall kunna
tillgodogöra sig kunskaper och  utvecklas mot målen.
Regeringens beredning av Skollagskommitténs  förslag
bör emellertid avvaktas.

I motion 20044/05:Ub318 yrkande 1 anför Miljöpartiet
behovet  av  regelbundna  kontroller av skolans inre
bullernivå, exempelvis i matsalarna.  Det är av stor
vikt  att kommunerna har regelbundna kontroller  vad
gäller  bullernivåer  i  miljöer  där  barn  vistas,
skriver  motionärerna.  I  samma  motions yrkande  2
understryks    vikten   av   att   riktlinjer    för
bullernivåer anpassade  för barn tas fram. Detta bör
ske då barns öron är mer  känsliga än vuxnas och det
kan  behöva ses över huruvida  det  krävs  särskilda
gränser     för    bullernivåer    för    barn.    I
Socialstyrelsens  allmänna råd om buller inomhus och
höga  ljudnivåer  skrivs   det  att  barn  utgör  en
särskild riskgrupp och att barn  har  en kortare och
smalare  hörselgång.  För  att uppnå fullgott  skydd
även för mindre barn bör ljudnivåerna  hållas  extra
låga.  Socialstyrelsen  bör få i uppdrag att se över
huruvida  nivågränserna är  anpassade  till  barnets
känsliga öra.

U t s k o  t t e t   föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
I den allmänna  debatten  sägs  ibland att alltför
höga     ljudnivåer    förekommer    i    förskolan,
förskoleklassen              och             skolan.
Barnsäkerhetsdelegationen (SOU 2003:127) fann i sitt
arbete   inte   några   studier  som   bedömde   att
ljudnivåerna i förskolan  eller  skolan  var så höga
att det fanns risk för hörselskada.
Socialstyrelsen har tillsammans med Institutet för
miljömedicin    vid    Karolinska   institutet   och
Miljömedicinska   enheten    vid   Stockholms   läns
landsting tagit fram en rapport  som bl.a. beskriver
det  ökande  bullret  i samhället, Miljöhälsorapport
2001.   Regeringen  beslutade   år   2002   att   ge
Socialstyrelsen  i  uppdrag  att  i samråd med andra
myndigheter  utvärdera  om  regelverket  kring  höga
ljudnivåer är ändamålsenligt  och ger avsedd effekt.
Uppdraget  redovisades  i maj 2003.  Socialstyrelsen
konstaterade bl.a. att barn är speciellt utsatta och
föreslog  att  man i samarbete  med  länsstyrelserna
borde genomföra  en riksomfattande uppföljning under
år 2005 av kommunernas tillsyn över verksamheter där
det  framförs  hög musik.  Socialstyrelsen  föreslog
också att en skärpt  maximinivå  av  ljud  för  barn
sätts till 110 dBA.
Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Elevhälsans betydelse (punkt 1) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 28
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub477 yrkande 29.

Ställningstagande

Barn  och  ungdomar   har   ett   stort   behov   av
vuxenkontakt  som  ofta  inte  tillfredsställs.  Den
elevvårdande   personalen   får  ofta  ta  emot  det
uppdämda behov av gemenskap med vuxna som bristen på
annan vuxenkontakt skapat. Med  den  professionalism
de besitter har de också kompetens att ge elever med
mer  uttalade  behov  den  hjälp  och  det  stöd  de
behöver.

2. Elevhälsans betydelse (punkt 1) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 29
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub480 yrkande 28.

Ställningstagande

Minskade  resurser till  skolhälsovården  under  90-
talet bidrog  till  att  fler barn och ungdomar inte
fick hjälp och stöd i tid.  Tiden  räcker  inte till
för att möta eleverna i den utsträckning som  behövs
i  en  tid  med nya och mer komplicerade bakgrunder,
alltifrån erfarenheter  från  krig till komplicerade
familjebildningar. Med rätt dimensionerad  hälsovård
inom  skolan  kan  barns  och ungdomars problem  och
behov identifieras tidigare.

3. Behov av skolsköterska, skolpsykolog och
skolkurator inom elevhälsan (punkt 2) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 16 och
2004/05:Ub413 yrkande 1
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub444 yrkandena 1, 2 och 3 samt
2004/05:Ub472 yrkande 6.

Ställningstagande

Elever  som  behöver stöd i sin utveckling måste ges
rätt  till  psykologstöd.  Det  psykosociala  stödet
behöver  förstärkas.   Rätt  till  psykologstöd  bör
skrivas in i skollagen.  Eftersom  de  flesta skolor
redan  i  dag erbjuder detta stöd, utgår Folkpartiet
från    att    reformen     inte    blir    särskilt
kostnadsdrivande.   Skolhälsovården    måste   också
förstärkas  med  personal  med  beteendevetenskaplig
kompetens. Eftersom dagens barn har  en  helt  annan
problematik  än  förr är det viktigt att komplettera
skolhälsovården  med   personal   som   har  adekvat
utbildning.  Det  kan  vara  kuratorer  med  gedigen
erfarenhet  av socialt arbete med barn och föräldrar
och som har goda  kunskaper i gällande lagstiftning.
Kuratorer är i dag  en  bristvara  på  många  skolor
trots att åtskilliga barn har en social problematik.
Genom       att       tillföra       skolhälsovården
beteendevetenskaplig  kompetens skulle  helhetssynen
på barns situation bli bättre.

4. Behov av skolsköterska, skolpsykolog och
skolkurator inom elevhälsan (punkt 2) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub472 yrkande 6
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 16,
2004/05:Ub413 yrkande 1 samt
2004/05:Ub444 yrkandena 1, 2 och 3.

Ställningstagande

Elevvården   är  en  betydelsefull  del  av  skolans
verksamhet. Många  elever  lider  i dag av mer eller
mindre allvarliga psykiska problem. Den elevvårdande
personalen  besitter  kompetens  att ge  elever  med
uttalade  behov  den  hjälp  och  stöd  de  behöver.
Samtidigt kan de också vara ett stöd  för  de  många
elever   som  helt  enkelt  har  behov  av  en  ökad
vuxenkontakt.  Elevvårdens  betydelse  i  skolan får
inte  underskattas och kommunerna måste tillförsäkra
elevvårdspersonal   erforderlig  kompetensutveckling
och stöd i sitt arbete.

5. Skolans självmordsförebyggande arbete (punkt
4) - m

av Sten Tolgfors (m),  Margareta  Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:So247 yrkande 2
och bifaller delvis motion
2004/05:So429 yrkande 1.

Ställningstagande

Självmordsförebyggande   arbete  behöver  genomföras
inom högstadiet och gymnasieskolan.  Många  ungdomar
upplever  ökade krav på sig själva och de har  färre
att tala med om hur de mår. Det är viktigt att t.ex.
kunna möta  ungdomar  med  existentiella problem och
självmordstankar.

6. Skolans självmordsförebyggande arbete (punkt
4) - fp, kd, c

av  Ulf Nilsson (fp), Inger  Davidson  (kd),  Ana
Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:So429 yrkande 1
och bifaller delvis motion
2004/05:So247 yrkande 2.

Ställningstagande

Program  för  självmordsprevention bör integreras  i
skolornas   antimobbningsprogram.    Studier   visar
tydliga samband mellan mobbning under grundskoleåren
och självmordsförsök under gymnasieåren. Utsattheten
som den mobbade eleven befinner sig i  sätter  djupa
spår,  som  han eller hon inte klarar av att hantera
på egen hand.  Livssituationen  blir för svår. Varje
vecka  tar en svensk tonåring sitt  liv.  Det  finns
självmordspreventiva program som har visat sig ha en
positiv  inverkan  på  elever.  Mentalt förebyggande
hälsovård  har prövats i olika skolor  och  jämförts
med skolor som inte har tillgång till detta program.
Suicidrisken  och  suicidala  handlingar har tydligt
minskat  i  de skolor som genomfört  detta  program.
Stödmaterial  för självmordsprevention skall vara en
integrerad del av skolans antimobbningsprogram.

7. Skolans förebyggande åtgärder mot
drogmissbruk (punkt 5) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ju486 yrkande 11
och avslår motionerna
2004/05:Ub360 yrkande 2 och
2004/05:Ub408 yrkande 2.

Ställningstagande

Varje  skola skall ha ett konkret åtgärdsprogram för
hur man  upptäcker  missbruk. Vilka åtgärder man kan
och  skall vidta, hur  skolan  skall  involvera  den
unges  familj i arbetet, vilka andra samhällsaktörer
som skall involveras i detta arbete och hur ansvaret
mellan familj, skola och socialtjänst skall fördelas
bör klargöras i skolans åtgärdsprogram.

8. ANT-undervisning (punkt 6) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2003/04:So36 yrkande 2,
2004/05:Ub480 yrkande 16 samt
2004/05:So609 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

ANT-undervisningen skall påbörjas redan från årskurs
fyra och sedan kontinuerligt finnas med i kursplanen
i grundskolan och på gymnasiet.  Skolan måste i ANT-
undervisningen samverka med föräldrarna.
ANT-undervisningen  bör  utgå  från   verkligheten
genom  att  föreläsare  som t.ex. arbetar med  dessa
frågor till vardags eller  som  har  levt i missbruk
anlitas.       Polisen,       f.d.      missbrukare,
frivilligorganisationer  m.fl. är  de  som  är  bäst
lämpade att informera om missbruksrelaterade  frågor
på ett realistiskt och verklighetsanknutet sätt.
Ungdomars   inställning   till   droger  kan  inte
påverkas  enbart  genom  kunskap.  I  stället  måste
skolan  ta  sig tid att föra samtal och diskussioner
med eleverna  om  droger  och  dess effekter för den
enskilde och för samhället.

9. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 8) -
m, c

av  Sten  Tolgfors  (m), Margareta  Pålsson  (m),
Sofia Larsen (c) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub233 yrkande 6
och avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 25,
2004/05:Ub477 yrkande 24,
2004/05:Ub483 yrkande 3,
2004/05:L295 yrkande 8,
2004/05:U257 yrkande 27,
2004/05:So604 yrkande 9 samt
2004/05:A321 yrkande 11.

Ställningstagande

Ett fördomsfullt  bemötande  från  skolan  och  dess
personal  får  inte  förekomma,  vare  sig  i direkt
uttryck  eller  i  nyttjandet  av  gammalt,  obsolet
material.   Det   finns  ingen  anledning  till  att
sexualundervisningen  inte  skall  vara  modern  och
fördomsfri.   Skolverket  skall  utföra  tillsyn  av
sexualundervisning  i skolorna. I dagens skola måste
sexualundervisningen vara modern och fördomsfri. Det
är  viktigt att tillsynen  av  utbildningsverksamhet
från  bl.a.  Skolverket  också  innefattar  om det i
skolan förekommer fördomsfulla läromedel.

10. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 8) -
fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8  borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:L295 yrkande 8
och avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 25,
2004/05:Ub233 yrkande 6,
2004/05:Ub477 yrkande 24,
2004/05:Ub483 yrkande 3,
2004/05:U257 yrkande 27,
2004/05:So604 yrkande 9 samt
2004/05:A321 yrkande 11.

Ställningstagande

Tydliga  skrivningar om  homosexuellas,  bisexuellas
och  transpersoners   situation  bör  återinföras  i
kursplanerna.  Skolans undervisning  om  sexualitet,
identitet och relationer  måste  utgå  från att alla
sexuella läggningar och könsidentitetsuttryck  finns
också hos eleverna själva.

11. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 8) -
v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:U257 yrkande 27
och avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 25,
2004/05:Ub233 yrkande 6,
2004/05:Ub477 yrkande 24,
2004/05:Ub483 yrkande 3,
2004/05:L295 yrkande 8,
2004/05:So604 yrkande 9 samt
2004/05:A321 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi vill att homo-, bi- och transsexualitet skall ses
som en aspekt i sex-  och samlevnadsundervisningen i
alla ämnen. Vi anser också att detta bör ske med ett
perspektiv   på   kopplingen    till   grundläggande
värderingar  om  alla  människors  lika   värde  och
rättigheter.  Därför  vill  vi att frågor om sexuell
läggning  och  könsidentitet skall  beröras  på  ett
integrerat sätt  i  alla  de  ämnen  som avhandlas i
grundskolan och gymnasieskolan.


12. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 8) -
mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 25 och
2004/05:A321 yrkande 11
och avslår motionerna
2004/05:Ub233 yrkande 6,
2004/05:Ub477 yrkande 24,
2004/05:Ub483 yrkande 3,
2004/05:L295 yrkande 8,
2004/05:U257 yrkande 27 samt
2004/05:So604 yrkande 9.

Ställningstagande

Regeringen skall kontinuerligt göra uppföljningar av
hur  sex- och  samlevnadsundervisningen  bedrivs  på
landets  skolor.   Det  är  viktigt att de som leder
undervisningen i skolan har goda  kunskaper i frågor
rörande      homo-     och     bisexualitet     samt
könsöverskridande.

Homofobi måste  motverkas aktivt, som en självklar
del   i   arbetet   för   grundläggande    mänskliga
rättigheter  och  för  att  frigöra  män och pojkar,
kvinnor   och   flickor   från   det  heterosexuella
normativa förtryck som homofobin utgör.

13. Frågor om homo-, bi- och transsexualitet i
skolans undervisning (punkt 9) - fp, mp

av  Ulf Nilsson (fp), Ana Maria  Narti  (fp)  och
Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub230 yrkande 24
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub442 yrkandena 2, 5 och 8.

Ställningstagande

Frågor om homo-, bi och transsexualitet  (HBT) skall
uttryckligen  nämnas  i kursplanerna för grundskolan
och gymnasiet. Det är vanligt att frågor som rör HBT
inte alls tas upp i undervisningen,  inte ens i sex-
och samlevnadsundervisningen.


14. Lag om likabehandling (punkt 10) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 16 och
2004/05:Ub442 yrkande 3
och bifaller delvis motion
2004/05:A351 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen bör lägga fram förslag på en lagstiftning
om    likabehandling    gällande   grundskolan   och
gymnasieskolan        som       omfattar        alla
diskrimineringsgrunder.  Skolan  är en nyckelaktör i
försvaret  och  utvecklingen av demokrati,  tolerans
och mänskliga rättigheter.  En lag om likabehandling
på  skolväsendets  område  som  tillförsäkrar   alla
elever  och studerande rätt till lika behandling bör
införas.   Ombudsmännen   mot   diskriminering   bör
övervaka  efterlevnaden av lagen och brott mot denna
skall  kunna  leda  till  skadeståndsskyldighet  för
skolan.

En lag  om likabehandling på skolväsendets område,
från   förskolan    till    vuxenutbildningen,   kan
tillförsäkra alla elever och  studerande  rätt  till
lika  behandling  oavsett bl.a. sexuell läggning och
könsidentitet.

15. Motverka sexuella trakasserier i skolan
(punkt 11) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp),  Inger  Davidson  (kd),  Ana
Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:A355 yrkande 17.

Ställningstagande

Sexuella trakasserier  i  skolan  bör  motverkas.  I
skolorna  tycks  det  höra till vardagen att flickor
får könsord ropade efter  sig.  Vi  har  en  sexism,
förnedring och nedvärdering av flickor och kvinnor i
det   offentliga  rummet  där  flickor  och  kvinnor
objektifieras.


16. Respekt för elevers olikheter (punkt 13) -
m

av Sten  Tolgfors  (m), Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub233 yrkande 1.

Ställningstagande

Det måste  finnas  respekt  för  elevers  olikheter.
Stressade och oroliga går tusentals barn till skolan
med  vetskapen om att händer inget i dag, så  händer
det nästa  dag.  Utsattheten  leder till en ensamhet
som inte kan förstås av omgivningen. Varje dag är en
mardröm   som   man   bara  vill  skall   ta   slut.
Mobbningsfrågan  handlar   om   barns  grundläggande
rättigheter,  rätten att få vara sig  själv,  rätten
att få respekt  för sin person och sina känslor. Det
handlar om individens  rätt  att  välja  sin  väg  i
livet,  sitt  sätt att vara och sitt sätt att tänka.
Det är fråga om barns rätt att få vara i fred.


17. Feministisk självförsvarsträning (punkt 14)
- v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  14
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub345 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är viktigt att fortsätta att driva skolprojekt
som ger utrymme för flickor  att utbyta erfarenheter
och stärka sin självkänsla. Regeringen bör därför ge
förnyat  uppdrag åt Myndigheten  för  skolutveckling
att inom ramen  för  befintliga  medel fortsätta att
utveckla  projektet  som  syftar  till   att  stärka
flickors       självförtroende      genom      bl.a.
självförsvarsträning.
I väntan på uppgifter  från  utvärderingen  gäller
vidare  att  inriktningen  bör vara att hitta former
som  medger  att  alla  tjejer  på   högstadiet  och
gymnasiet som så önskar ges möjlighet  i skolan till
feministisk självförsvarsträning.

18. Antalet undervisningstimmar i ämnet idrott
och hälsa (punkt 16) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 17
och avslår motionerna
2004/05:Ub215,
2004/05:Ub236 samt
2004/05:Ub264.

Ställningstagande

I läroplanen  bör  det  anges  att  varje elev genom
skolans försorg skall garanteras minst  två  timmars
fysisk  aktivitet  varje vecka. Det är positivt  att
skolans   ansvar  för  att   erbjuda   alla   elever
regelbunden   fysisk   aktivitet   inom   ramen  för
skoldagen  nu  har  skrivits  in i läroplanerna.  Vi
anser dock att avsnittet kan göras tydligare och att
det i läroplanen måste anges att  varje  elev  skall
garanteras  minst två timmars fysisk aktivitet varje
vecka.

19. Fysisk aktivitet (punkt 17) - m
av Sten Tolgfors  (m),  Margareta Pålsson (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Kr269 yrkande 3
och avslår motionerna
2004/05:Ub210,
2004/05:Ub248 yrkande 2,
2004/05:Ub316,
2004/05:Ub323 yrkande 3,
2004/05:Ub325 samt
2004/05:Ub480 yrkande 13.

Ställningstagande

Idrott  och  hälsa  måste  ges  ett större utrymme i
skolan. Det är framför allt viktigt  att  de  elever
som  inte  idrottar på fritiden får fysisk aktivitet
och idrott i skolan. Det ger dem goda vanor och ökar
deras möjlighet att leva ett sunt liv.

20. Fysisk aktivitet (punkt 17) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 13
och avslår motionerna
2004/05:Ub210,
2004/05:Ub248 yrkande 2,
2004/05:Ub316,
2004/05:Ub323 yrkande 3,
2004/05:Ub325 samt
2004/05:Kr269 yrkande 3.

Ställningstagande

Idrotten har stor betydelse för barns välbefinnande.
Ämnet idrott och hälsa  har  utökats i tid i skolan,
men fått fler teoretiska inslag.  För  att förhindra
att  alltfler  barn drabbas av fetma och diabetes  i
tidig ålder måste  skolan  tydliggöra  sin  roll som
främjare  av  en  god livsstil. Skolans roll ur  ett
folkhälsoperspektiv bör granskas, och regeringen bör
återkomma med förslag till hur detta skall beaktas.


21. Fysisk aktivitet (punkt 17) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub325
och avslår motionerna
2004/05:Ub210,
2004/05:Ub248 yrkande 2,
2004/05:Ub316,
2004/05:Ub323 yrkande 3,
2004/05:Ub480 yrkande 13 samt
2004/05:Kr269 yrkande 3.

Ställningstagande

Skolan är skyldig att anpassa  idrottsundervisningen
så att alla kan delta. För att nå  alla elever måste
skolan förändra arbetssätt och förhållningssätt till
ämnet och till de ungdomar som i dag inte känner sig
motiverade att delta.


22. Fysisk aktivitet (punkt 17) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub316,
2004/05:Ub323 yrkande 3 och
2004/05:Kr269 yrkande 3
och avslår motionerna
2004/05:Ub210,
2004/05:Ub248 yrkande 2,
2004/05:Ub325 och
2004/05:Ub480 yrkande 13.

Ställningstagande

Vi  behöver  mera  av rörelse i skolans alla åldrar,
från förskolan till  gymnasiet. Det måste finnas tid
och plats för allt slags rörelse i varje skola varje
dag för alla elever, gärna  i  samarbete  med lokala
föreningar.
23. Kost och motion (punkt 18) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Kr365 yrkande 4
och avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 8,
2004/05:Ub248 yrkande 1,
2004/05:Ub283 och
2004/05:Ub431 yrkande 1.

Ställningstagande

Det  är  av  stor vikt att  grundlägga  en  hälsosam
livsstil i unga  år och skolan spelar en stor roll i
detta sammanhang.  Skolan  skall  anlägga  ett brett
perspektiv  på  idrott och hälsa. Ungdomarna behöver
dagligen få utöva  fysisk  aktivitet i skolans regi,
eftersom  alla  inte  rör  på  sig  tillräckligt  på
fritiden.  Detta  ger  impulser till  fortsatt  eget
idrottande.


24. Skolans ansvar för barns övervikt (punkt
19) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub323 yrkande 2
och avslår motion
2004/05:Ub437 yrkande 1.

Ställningstagande

Problemen med övervikt  bland barn måste motarbetas.
Alltfler barn blir överviktiga.  Då  maten  och  vår
livsstil  i  hög  grad  påverkar vår hälsa bör detta
debatteras, diskuteras och  forskas på betydligt mer
än vad som sker i dag. Skolan har ett ansvar för att
stödja  de  elever  som är eller  riskerar  att  bli
överviktiga.

25. Hem- och konsumentkunskapens roll för
hälsosamma kostvanor (punkt 20) - m, kd
av  Sten  Tolgfors  (m),   Inger  Davidson  (kd),
Margareta Pålsson (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:MJ499 yrkande 2
och avslår motion
2004/05:Ub431 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi ser  skolan  som  ett  viktigt instrument för att
sprida kunskapen om hur vi  skall  äta  och leva ett
hälsosamt    liv.    Livsmedelsverket   har   i   en
undersökning om mat och  hälsa  i  skolan  från 2004
visat  att  sambandet  mat-hälsa  behandlas  ytterst
bristfälligt  i  skolans undervisning. Vi anser  att
skolans  hemkunskapsundervisning   skall   vara  ett
redskap för att grundlägga goda matvanor.

26. Elevskyddsombud från årskurs 1 (punkt 23) -
mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  23
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub230 yrkandena 9 och 10
och avslår motion
2004/05:Ub475.

Ställningstagande

Elevernas  inflytande  över  sin  arbetsmiljö  måste
stärkas. Miljöpartiet vill understryka vikten av att
utredningen    Översyn    av    vissa    delar    av
arbetsmiljölagen (dir. 2004:91) kommer till resultat
som  stärker  eleverna och deras inflytande över sin
arbetsmiljö.  Arbetsmiljölagen  ålägger  huvudmannen
att se till att  elevskyddsombud skall ges möjlighet
att medverka i det  förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Denna möjlighet är dock  begränsad  till elever från
årskurs  7 och uppåt. Miljöpartiet anser  att  denna
rätt skall införas även för årskurserna 1-6.

27. Elevskyddsombudens befogenheter (punkt
24) - c, mp
av Sofia Larsen (c) och Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub230 yrkande 11 och
2004/05:Ub477 yrkande 28
och avslår motion
2004/05:Ub497.

Ställningstagande

Rättigheterna för elevskyddsombuden i  6 kap. 17 och
18 §§ arbetsmiljölagen bör utökas till att likna dem
som  gäller  för övriga skyddsombud. I dag  påminner
elevernas  rättigheter  i  arbetsmiljösammanhang  om
arbetstagarnas.   Men   det   finns   undantag.   De
anställdas  ombud  får  rösta  vid  skyddskommitténs
sammanträde  och  sammankalla sådana sammanträden  -
elevskyddsombuden får  bara yttra sig. Skyddsombuden
har rätt att stoppa verksamhet  som  utgör  hot, det
har  inte elevskyddsombuden. De har även undantagits
från  rätten   att   ta   del   av   sekretessbelagd
information.   Elevers  inflytande  på  arbetsmiljön
skulle   stärkas   genom   att   rättigheterna   för
elevskyddsombuden  i   6   kap.   17   och   18   §§
arbetsmiljölagen  utökades  till  att  likna dem som
gäller  för  övriga  skyddsombud.  Elevskyddsombuden
skall ha rätt att kalla in yrkesinspektionen.

28. Skolans arbetsmiljö (punkt 25) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  25
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 42
och avslår motion
2004/05:Ub287.

Ställningstagande

Skolan  är  Sveriges  största  arbetsplats.  En  god
fysisk  miljö  borde  därför  vara  en självklarhet.
Detta  är  särskilt  viktigt  eftersom  den  fysiska
miljön   har   stor  betydelse  även  ur  pedagogisk
synvinkel. En fräsch  funktionell skolmiljö inbjuder
till både arbete och ansvarstagande. Miljön påverkar
inte bara barnens fysiska  hälsa  utan  också  deras
psykiska tillstånd. Elever har rätt att kräva en bra
arbetsmiljö.  Elever  omfattas  av  arbetsmiljölagen
från  årskurs 1 och kan i princip vända  sig  direkt
till Yrkesinspektionen.  Allergiproblem hos barn och
ungdomar kan ofta härledas  till  att  de  vistas  i
undermåliga lokaler. Städrutinerna måste utformas så
att även allergikänsliga barn kan vistas i lokalerna
utan    att    deras    besvär   förvärras.   Enligt
Barnombudsmannen lyfter eleverna  själva  ofta  fram
toaletterna som det största problemet när det gäller
miljön  på  skolan.  Eleverna  tvingas acceptera att
toaletterna   inte   fungerar  eller   inte   städas
tillräckligt   ofta,   något   som   aldrig   skulle
accepteras på en arbetsplats för vuxna.

29. Vikten av god arbetsmiljö (punkt 26) - m,
fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp),  Sten  Tolgfors  (m),  Inger
Davidson  (kd),  Margareta Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub233 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi vill  framhäva vikten av en god inlärningsmiljö i
skolan. Vid  studier av framgångsrika skolor kan man
se att tydliga regler som tillämpas konsekvent är en
viktig förutsättning  för  en  god  inlärningsmiljö.
Rektorn och skolans personal har ett viktigt uppdrag
att skapa en positiv kultur på skolan,  en  anda  av
god gemenskap och respekt för varandra.


30. Arbetsro i skolan (punkt 27) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 27
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 3
och avslår motion
2004/05:Ub477 yrkande 22.

Ställningstagande

Arbetsro   är    nödvändigt    för    att    skolans
kunskapsförmedling      skall     fungera.     Flera
undersökningar  under  senare   tid  har  visat  att
Sverige  hamnar  långt efter andra  länder  när  det
gäller arbetsro i  skolan.  Oordningen i klassrummet
drabbar  framför  allt  de  elever   som  har  sämst
förutsättningar och minst stöd hemifrån  eftersom de
är     beroende     av     en     väl     fungerande
undervisningssituation.  Det  krävs  ett långsiktigt
arbete på flera plan för att förbättra  arbetsron  i
skolan. Framför allt krävs tydliga gemensamma regler
och  konsekvent  tillämpade  sanktioner  som  är väl
förankrade  hos alla som verkar i skolan. Genom  att
dessutom  införa   skriftliga   omdömen  om  elevens
uppträdande och engagemang i skolan  samt  genom att
göra   det   obligatoriskt  att  skriva  in  ogiltig
frånvaro  i  betyget   vill  vi  ge  lärarna  bättre
förutsättningar för att arbeta för bättre arbetsro i
skolan.


31. Arbetsro i skolan (punkt 27) - m, c

av  Sten  Tolgfors (m),  Margareta  Pålsson  (m),
Sofia Larsen (c) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 22
och avslår motion
2004/05:Ub480 yrkande 3.

Ställningstagande

Miljön i skolan måste förbättras. Så mycket  som var
fjärde  femtonåring  upplever  oväsen  och  oordning
under  lektionerna, vilket är helt oacceptabelt.  En
lugn och  harmonisk miljö i skolan och i klassrummet
är  en  förutsättning   för   lärande.   Elever  med
svårigheter    i   lärandet   drabbas   hårdast   om
arbetsmiljön är kaotisk.


32. Riktlinjer för bullernivåer (punkt 28) -
kd, mp

av Inger Davidson  (kd)  och  Mikaela  Valtersson
(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub318 yrkande 2.

Ställningstagande

Riktlinjer för bullernivåer anpassade för barn bör
tas fram. Då barns öron  är  mer  känsliga än vuxnas
bör man se över huruvida det krävs särskilda gränser
för   bullernivåer   för  barn.  I  Socialstyrelsens
allmänna råd om buller  inomhus  och höga ljudnivåer
skrivs det att barn utgör en särskild  riskgrupp och
att barn har en kortare och smalare hörselgång.  För
att  uppnå  fullgott  skydd även för mindre barn bör
ljudnivåerna hållas extra  låga. Socialstyrelsen bör
få i uppdrag att se över huruvida  nivågränserna  är
anpassade till barnets känsliga öra.
Särskilda yttranden



Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Elevhälsans betydelse (punkt 1) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet anser att elevers  hälsa  måste  vara
ett   högprioriterat   område   för   hela   skolans
verksamhet,  i  undervisning,  i organisation och  i
elevhälso-arbetet. Vi vet att de  allra  flesta barn
och  unga  mår  bra  i  dag,  men  långt ifrån alla.
Vänsterpartiet vill särskilt lyfta fram  behovet  av
klass- och könsperspektiv i fråga om barns och ungas
hälsa.  Studier visar att fler flickor än pojkar mår
psykiskt  dåligt  och  att barn från områden med låg
socioekonomisk status drabbas oftare av övervikt och
fetma.

All verksamhet i skolan skall vara hälsofrämjande,
även  elevhälsans verksamhet  skall  primärt  ha  en
hälsofrämjande  och  förebyggande  inriktning. Detta
kräver   bemanning   och  kompetens.  Personer   med
specialistkompetens måste  finnas  tillgängliga  för
elever, men också för lärare för handledning och för
samverkan.
Förutom  att skapa en god miljö för utveckling och
lärande måste  skolan  se till att barn och ungdomar
får lära sig om hälsa, t.ex. om den egna livsstilens
betydelse för hälsan, och  om hur viktigt det är med
rörelse och motion, balanserat  ätande  och  om  hur
goda  sociala  relationer  skapas och bibehålls. Det
handlar  också  om  kunskap  om  hygien,  relationer
barn-föräldrar, intima relationer,  hetero-,  homo-,
bi-  och  transsexualitet  och om alkohol, narkotika
och tobak. Ämnen som idrott  och  hälsa och hem- och
konsumentkunskap   har   här   en  särskilt   viktig
ställning.

2. Kost och motion (punkt 18) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Elevers  önskemål om specialkost  skall  respekteras
utan krav på läkarintyg.

Skolan skall  tillgodose  alla  elevers  behov:  det
skall   vara   självklart   att   elevernas   etiska
ställningstagande     respekteras,     ett    etiskt
förhållningssätt borde snarast uppmuntras.  Önskemål
om   mat  som  är  vegetarisk  eller  vegansk  skall
accepteras utan krav på läkarintyg.
3. Kontroll av skolans inre bullernivå
(punkt 29) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Det  finns  behov  av  regelbundna  kontroller  av
skolans  inre  bullernivå,  exempelvis i matsalarna.
Det är av stor vikt att kommunerna  har  regelbundna
kontroller  vad  gäller  bullernivåer i miljöer  där
barn vistas.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Motion med anledning av proposition
2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor

2003/04:So36 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ANT-
undervisningen.

Motioner från allmänna motionstiden
2004

2004/05:Ub210 av Hillevi Engström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet  av  förändringar i
skolans  undervisning i ämnet idrott och  hälsa  för
att  förebygga   ohälsa   och  fetma  hos  barn  och
ungdomar.

2004/05:Ub215 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten  av  mera  idrott på
schemat i skolan.

2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

8.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  elevers
önskemål  om  specialkost skall  respekteras  utan
krav på läkarintyg.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   att   elevernas   inflytande   över   sin
arbetsmiljö  skall  stärkas i enlighet med vad som
anförs i motionen.

10.    Riksdagen    beslutar    att    rätten    för
elevskyddsombud att  medverka i arbetsmiljöarbetet
utvidgas till att gälla från skolår 1.

11. Riksdagen beslutar att  elevskyddsombuden  skall
ha rätt att kalla in yrkesinspektionen.

16.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag   på  en  lagstiftning  om  likabehandling
gällande  grundskolan   och   gymnasieskolan   som
omfattar alla diskrimineringsgrunder.

24.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening att HBT-frågor uttryckligen  skall nämnas i
kursplanerna för grundskolan och gymnasiet.

25.  Riksdagen  begär  att  regeringen kontinuerligt
skall   göra  uppföljningar  av   hur   sex-   och
samlevnadsundervisningen    bedrivs   på   landets
skolor.

2004/05:Ub233 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  respekt  för
elevers olikheter.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om vikten av en god
inlärningsmiljö i skolan.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  en  modern
sexualundervisning.

2004/05:Ub236 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  fler  veckotimmar i ämnet
idrott och hälsa.

2004/05:Ub248 av Olle Sandahl (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen  lägger  fram  ett
förslag  till  sådana  åtgärder att svenska grund-
och gymnasieskolor görs  till  frizoner från godis
och läskedrycker.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av
utveckling av skolans roll när  grund skall läggas
till  en  långsiktig hälsofrämjande  livsstil  hos
barn och ungdom.

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

16. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen så att
elever som behöver stöd i sin utveckling skall ges
rätt till psykologstöd.

17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att   det  i
läroplanen   skall  anges  att  varje  elev  genom
skolans försorg skall garanteras minst två timmars
fysisk aktivitet varje vecka.

2004/05:Ub264 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om antalet veckotimmar i ämnet
idrott och hälsa.

2004/05:Ub283 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kost och motion i skolan.

2004/05:Ub287 av Gunnar Sandberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bättre arbetsklimat i
skolan.

2004/05:Ub316 av Ulf Holm och Jan Lindholm (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  mer  fysisk  aktivitet  i
skolan.

2004/05:Ub318 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av
regelbundna kontroller av skolans inre bullernivå,
exempelvis i matsalarna.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att riktlinjer för
bullernivåer anpassade för barn tas fram.

2004/05:Ub323 av Mikaela Valtersson (mp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om vikten av att det
i  de kommunala köken främst  serveras  ekologiskt
framtagen och närodlad mat.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om problemen med
övervikt.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  mer  idrott och
rörelse i skolan.

2004/05:Ub325 av Birgitta Sellén och Annika Qarlsson
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om att skolan är skyldig  att
anpassa idrottsundervisningen så att alla deltar.

2004/05:Ub345 av Kalle Larsson m.fl. (v):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  att  regeringen bör ge förnyat uppdrag  åt
Myndigheten för  skolutveckling att inom ramen för
befintliga medel fortsätta  att utveckla projektet
som    syftar    till    att    stärka    flickors
självförtroende genom bl.a. självförsvarsträning.

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening att inriktningen bör  vara att hitta former
som  i  framtiden  medger  att  alla   tjejer   på
högstadiet   och   gymnasiet  som  så  önskar  ges
möjlighet till feministisk  självförsvarsträning i
skolan.

2004/05:Ub360 av Birgitta Carlsson och Annika
Qarlsson (c):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  återkommande
rikskampanjer i skolan  om farorna med användandet
av olika droger.

2004/05:Ub375 av Solveig Hellquist (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om att  Skolverket  får  i
uppdrag att inhämta information avseende skolans syn
på   och   erfarenheter  av  barns   och   ungdomars
mediekonsumtion inklusive användandet av Internet.

2004/05:Ub398 av Margareta Israelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  en nationell samling för
ökad vattensäkerhet i Sverige.

2004/05:Ub400 av Kent Härstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om simkunnighet.

2004/05:Ub408 av Ingemar Vänerlöv (kd):

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om andra förebyggande
åtgärder mot ett ökande drogbruk.

2004/05:Ub413 av Solveig Hellquist (fp):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
skolhälsovården   förstärks   med   personal   med
beteendevetenskaplig kompetens.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att förtydliga
skolhälsovårdens          anmälnings-          och
upplysningsskyldighet  till   socialtjänsten   vid
misstanke  om att barn far illa eller riskerar att
utvecklas ogynnsamt.

2004/05:Ub431 av Tina Acketoft (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om skolans roll i
kampen för ökad folkhälsa och välbefinnande.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att
förmedla  tydlig kunskap om sambandet  mellan  mat
och hälsa.

2004/05:Ub437 av Jörgen Johansson (c):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att tydliggöra
skolans roll i arbetet med  att minimera fetma och
därmed framtida sjukdom.

2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,
mp):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  HBT-frågor  i
skollagen.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  en  lag  om
likabehandling  på  förskolans,  grundskolans  och
gymnasieskolans område.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om HBT-frågor  inom
olika skolämnen.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om läromedel om HBT-
frågor.

2004/05:Ub444 av Anneli Särnblad och Barbro Hietala
Nordlund (s):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att ett minimikrav
bör  vara  att  varje  elev och skola har tillgång
till en elevhälsa som även  har de kompetenser som
skolkurator,  skolsköterska och  skolpsykolog  kan
bidra med.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
skolkuratorernas  och  skolpsykologernas   uppdrag
måste  på samma sätt som skolsköterskornas skrivas
in i skollagen.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  det bör
övervägas  att  rekommendationer tas fram för  hur
många  elever  skolsköterskor,  skolkuratorer  och
skolpsykologer maximalt får ha ansvar för.

2004/05:Ub472 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att tillföra mer
elevvårdande personal i skolan.

2004/05:Ub475 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs  om  elevers  inflytande  på
arbetsmiljön i skolan.

2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (c):

22. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att
arbetsmiljön i skolan måste stärkas.

24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om att Skolverket
utför tillsynen av fördomsfri sexualundervisning.

28.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  som   i   motionen   anförs   om  att
rättigheterna  för  elevskyddsombuden i 6 kap.  17
och 18 §§ arbetsmiljölagen  bör  utökas  till  att
likna dem som gäller för övriga skyddsombud.

29.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om betydelsen av
skolhälsovård.

2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om arbetsro i skolan.

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  idrottens
betydelse för barns välbefinnande.

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om ANT-utbildningen.

28.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  elevvårdens
betydelse.

42. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om den fysiska miljön
i skolan.

2004/05:Ub483 av Börje Vestlund m.fl. (s):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  alla elever i
Sverige  skall  ges  undervisning  i feminism  och
genustänkande.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  homo-  och
bisexuella och andra sexuella relationer tas upp i
sexualundervisningen.

2004/05:Ub497 av Anneli Särnblad och Barbro Hietala
Nordlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen anförs om arbetsmiljölagen och
elevskyddsombud.

2004/05:Ub499 av Marina Pettersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  att det i kursplanen för
grundskolans   lågstadium   bör  införas   krav   på
obligatorisk simundervisning  från det barnet börjat
första klass.

2004/05:Ju486 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att varje skola
skall ha ett konkret  åtgärdsprogram  för  hur man
upptäcker missbruk.

2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolundervisningen
om sexualitet, samlevnad och relationer.

2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):

27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  sexuell
läggning  och  könsidentitet skall beröras på  ett
integrerat sätt  i  alla  de ämnen som avhandlas i
grundskolan och gymnasieskolan.

2004/05:So247 av Hillevi Engström (m):

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
självmordsförebyggande  arbete  behöver genomföras
inom högstadiet och gymnasieskolan.

2004/05:So429 av Magdalena Andersson m.fl. (m, fp,
kd, v, c, mp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  att  integrera
program  för   självmordsprevention   i  skolornas
antimobbningsprogram.

2004/05:So604 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att skolan skall
vara  en  miljö  som ger goda förutsättningar  för
alla elevers personliga utveckling och de krav det
ställer på personalens  medvetenhet och kompetens,
på  samlevnadsundervisningens   kvalitet   och  på
läromedlens innehåll vad avser sexuell läggning, i
enlighet med vad i motionen anförs.

2004/05:So609 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

2.   Riksdagen   begär  att  regeringen  uppdrar  åt
Skolverket att omgående  stärka ANT-undervisningen
i grundskolan fr.o.m. årskurs 4.

3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  polisens och
frivilligorganisationernas   betydelse   i    ANT-
undervisningen.

2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  idrottens
betydelse i skolan.

2004/05:Kr365 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att
grundlägga  en  hälsosam  livsstil i unga  år  och
skolans betydelse i detta sammanhang.

2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
hemkunskapsundervisningens   roll  för  hälsosamma
kostvanor.

2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att unga
män    och    pojkar    erbjuds    en   fungerande
samlevnadsundervisning i grundskola  och gymnasium
som  skall bidra till att förändra den  stereotypa
mansbilden  och medvetandegöra unga pojkar och män
om den rådande könsmaktsordningen.

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att homofobi
aktivt skall motverkas.
2004/05:A351 av Börje Vestlund och Anders Bengtsson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regelverket om diskriminering på grund
av sexuell läggning även bör vara tillämpligt för dem som är
skolpliktiga, gymnasieelever och vuxenstuderande.
 2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sexuella trakasserier i skolan.