Utbildningsutskottets betänkande
2004/05:UBU1

Utgiftsområde 16 Utbildning ochuniversitetsforskning


Sammanfattning

I  betänkandet behandlas  regeringens  förslag  till
anslag  m.m.  inom  utgiftsområde  16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret  2005  samt 197
motionsyrkanden.
Utskottet   tillstyrker   regeringens  förslag  på
samtliga punkter. I anslutning  till motioner om att
högskoleutbildningen   skall  vara  avgiftsfri   för
svenska studenter föreslår  utskottet  ett uttalande
av  riksdagen  om  att  frågan  om  lagreglering  av
avgiftsfriheten för svenska studenter  skall  ingå i
direktiven  till den utredning om avgiftsfrågan  som
förbereds i Regeringskansliet.  I  övrigt  avstyrker
utskottet          samtliga         motionsyrkanden.
Oppositionspartiernas   respektive  budgetalternativ
redovisas  i  särskilda  yttranden.   I   bilaga   3
återfinns    en    översikt   av   regeringens   och
oppositionspartiernas  förslag  till  anslag  för år
2005   inom   utgiftsområdet.   I  övrigt  finns  40
reservationer  från  ett  eller flera  partier  till
förmån för yrkanden på andra punkter än anslagen för
2005.

Utskottets förslag

Ett statsbidrag införs för  personalförstärkningar i
förskolan.  För  2005 anslås 1 miljard  kronor  till
detta. Satsningen  på personalförstärkningar i skola
och  fritidshem  -  de   s.k.  Wärnerssonpengarna  -
fortsätter. Satsningen på utbildning av vuxna liksom
kvalificerad  yrkesutbildning   fortsätter  i  samma
omfattning som föregående år.

I   skollagen   görs   en   ändring   vad   gäller
omfattningen  av  det  individuella  programmet   på
gymnasiet.   Ändringen innebär att utbildningen från
den 1 juli 2006  skall  bedrivas i en omfattning som
motsvarar heltid. Vidare  ändras  skollagen  så  att
ersättningen  till  en fristående skola, när en elev
där läser ett program  som  elevens  hemkommun  inte
anordnar,   skall   utgå  med  det  belopp  som  har
föreskrivits av regeringen  eller  den myndighet som
regeringen  bestämt.  Därtill  föreslås  att   lagen
(1995:1249)    om   försöksverksamhet    med    ökat
föräldrainflytande   över   utvecklingsstörda  barns
skolgång skall fortsätta att gälla.
Åtta universitet och högskolor  återfår  en del av
de resurser som tillfälligt drogs bort från dem 2002
när de hade svårigheter att rekrytera studenter. Nya
medel anslås till Göteborgs universitet för  att  ta
över  hantverksskolan Da Capo och till Danshögskolan
för att  anordna  utbildning  i nycirkus. Stockholms
universitet tillförs medel för  isocyanatforskningen
i  Hässleholm. Kungl. Tekniska högskolan  får  medel
för  att  ta  över Byggdoks bibliotek. Mitthögskolan
blir universitet och tillförs 10 miljoner kronor för
forskning   och  forskarutbildning.   Högskolan   på
Gotland får medel  för  forskning med inriktning mot
handel och kultur i Östersjöområdet.  Regeringen får
bemyndigande  att godkänna avtal mellan  staten  och
två landsting om  samarbete  om  grundutbildning  av
tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av
tandvården.
Centrala  studiestödsnämnden tillförs 128 miljoner
kronor som skall  fördelas  till  de  högskolor  som
anordnar    de    s.k.   kombinationsutbildningarna.
Myndigheten  erhåller  också  1  miljon  kronor  för
systemutveckling   och   administration   av  sådana
utbildningar.
Under   anslaget   26:11  Särskilda  utgifter  för
forskningsändamål  finns  100  miljoner  kronor  för
forskning. Regeringen  avser  att  göra  den närmare
fördelningen   av   dessa   medel  i  den  aviserade
forskningspropositionen.

Oppositionspartiernas alternativ

Moderata  samlingspartiet, Folkpartiet  liberalerna,
Kristdemokraterna  och  Centerpartiet  står fast vid
sina    respektive    förslag    till    utgiftsram.
Moderaternas  utgiftsram  är  högre  än regeringens,
medan övriga partiers är lägre.

Moderaterna anser, i likhet med Centerpartiet, att
ett  fristående  nationellt kvalitetsinstitut  skall
byggas upp. För detta ändamål reserverar Moderaterna
150   miljoner  kronor.   Enligt   Moderaterna   bör
Specialpedagogiska     institutet    integreras    i
Skolverket  och därför föreslår  partiet  drygt  270
miljoner kronor  till  Skolverket utöver regeringens
förslag. Den nya Myndigheten  för skolutveckling bör
avvecklas,     något     som    även    Folkpartiet,
Kristdemokraterna  och  Centerpartiet  instämmer  i.
Moderaterna   vill   säkerställa    kvaliteten   och
tillgängligheten i specialskolan och  föreslår drygt
116   miljoner   kronor   mer   än  regeringen  till
Specialskolemyndigheten. Ytterligare  medel föreslås
till   produktion   av  läromedel  för  elever   med
funktionshinder.   Ett   nytt   anslag,   Barnskola,
föreslås om 1 miljard  kronor.  De  vill avveckla de
nuvarande anslagen för statligt stöd  för utbildning
av    vuxna    och    bidrag    till    kvalificerad
yrkesutbildning.  I  stället  föreslår  de ett  nytt
anslag för vuxnas utbildning om drygt 3,5  miljarder
kronor. Dit vill de även överföra medel anvisade för
folkhögskolan under utgiftsområde 17. Bidragen  till
organisationer  för uppsökande verksamhet bör enligt
Moderaterna avvecklas helt.
På  högskoleområdet   vill   Moderaterna  tillföra
grundutbildningsanslaget drygt 146  miljoner  kronor
och  anslagen  till  forskning och forskarutbildning
drygt  621  miljoner  kronor   mer   än  regeringen.
Grundutbildningsanslagen   skall   fördelas   mellan
lärosäten med utgångspunkt i studenternas val.
Anslaget  25:80  Centrala studiestödsnämnden  m.m.
tillförs   180  miljoner   kronor   i   Moderaternas
budgetalternativ.  De  anser  att  myndigheten  inte
skall   få   disponera  avgifter  på  det  sätt  som
regeringen medger  eftersom tekniken innebär att man
kringgår budgetramen. Deras förslag innebär därför i
praktiken en lägre driftram  för myndigheten. Vidare
reducerar     de     anslagsramen    under     25:85
Utvecklingsarbete   inom   Utbildningsdepartementets
område m.m. med 6 787 000 kr.
Folkpartiet anser att  en nationell skolinspektion
skall   införas.   Till   detta    ändamål   anvisar
Folkpartiet  200  miljoner  kronor.  Anslaget   till
Skolverket  bör  minskas  med 200 miljoner kronor. I
likhet   med   övriga   borgerliga   partier   anser
Folkpartiet att Myndigheten  för  skolutveckling bör
avvecklas.  De  bidrag  som  i dag betalas  ut  till
personalförstärkningar   i  skola   och   fritidshem
respektive förskola skall  enligt Folkpartiet endast
kunna  gå  till bidrag för anställning  av  behöriga
lärare,    fritidspedagoger    och    förskollärare.
Folkpartiet   anvisar   200   miljoner  kronor  till
kvalitetssatsningar i förskolan. Partiet vill minska
bidraget  till vissa organisationer  för  uppsökande
verksamhet från 50 till 10 miljoner kronor.
På   högskoleområdet   vill   Folkpartiet   minska
utbyggnadstakten  i  grundutbildningen  med ca 3 000
platser    för    att    frigöra    resurser    till
kvalitetsförstärkningar. Partiet föreslår ett anslag
på 70 miljoner kronor till kompletterande utbildning
för utländska akademiker. Fakultetsanslagen föreslås
öka med 600 miljoner kronor.
Folkpartiet  vill  anvisa drygt 30 miljoner kronor
mindre  till anslaget 25:78  Högskoleverket  än  vad
regeringen  föreslagit.  Besparingen  avser helt det
till verket knutna rådet för högre utbildning.
Under   Vetenskapsrådets   anslag   skall   enligt
Folkpartiet den utbildningsvetenskapliga forskningen
inte  ha en egen anslagspost, utan få medel från  de
övriga ämnesråden.
Kristdemokraterna   anser,  i  likhet  med  övriga
borgerliga    partier,    att     Myndigheten    för
skolutveckling bör läggas ned. Extra  resurser läggs
därför på Skolverket för att det skall  kunna stärka
sin  tillsyns-  och  kvalitetsgranskningsverksamhet.
Partiet avsätter dessutom  15  miljoner kronor under
en treårsperiod för att stärka arbetet  vid de fasta
skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan. Bidraget
till vissa organisationer för uppsökande  verksamhet
föreslås avskaffas helt.
Kristdemokraterna   vill  tillföra  högskolan   40
miljoner  kronor  för att  öka  antalet  disputerade
lärare.  De  vill  att  lärosätena  skall  få  sälja
utbildning till studenter  från  länder utanför EES-
området och föreslår ett anslag i budgeten för sådan
utbildning.
Kristdemokraterna föreslår en allmän  besparing på
Högskoleverket  på 4,9 miljoner kronor. Vidare  vill
de avskaffa anslaget  25:83 Myndigheten för Sveriges
näruniversitet  eftersom  de  anser  att  lärosätena
själva  bör  driva  Nätuniversitets  verksamhet  med
bistånd av Högskoleverket.  De  vill  också avskaffa
anslaget      25:85      Utvecklingsarbete      inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
Kristdemokraterna   vill   minska  anslaget  26:11
Särskilda  utgifter  för  forskningsändamål   med  9
miljoner kronor.
Centerpartiet anser, i likhet med Moderaterna  och
Folkpartiet,  att  ett  nationellt kvalitetsinstitut
skall inrättas. För ett sådant  institut avsätts 200
miljoner   kronor,   samtidigt  som  anslaget   till
Skolverket föreslås minska  med  70 miljoner kronor.
Även   Centerpartiet   anser,   liksom  Moderaterna,
Folkpartiet och Kristdemokraterna,  att  Myndigheten
för    skolutveckling    bör    avvecklas.    Enligt
Centerpartiet  bör de specialdestinerade medlen  för
Maxtaxa i barnomsorgen, Statligt stöd för utbildning
av vuxna liksom  Personalförstärkningar  i skola och
fritidshem överföras direkt till kommunerna  via det
generella   statsbidraget.   Bidragen   till   vissa
organisationer   för   uppsökande   verksamhet   bör
avskaffas    helt.    Centerpartiet    vill   stärka
kompetensen   samt  öka  insatserna  mot  läs-   och
skrivsvårigheter  m.m.  och  avsätter  400  miljoner
kronor för detta ändamål. Därtill vill Centerpartiet
satsa  50 miljoner kronor utöver regeringens förslag
på den kvalificerade yrkesutbildningen.
På  högskolans   område   vill  Centerpartiet  öka
anslagen  till  forskning och forskarutbildning  vid
samtliga   universitet   och   högskolor   som   har
vetenskapsområde,  och  anslagen  till forskning vid
övriga    statliga   högskolor.   Sammanlagt    vill
Centerpartiet  tillföra  drygt  400 miljoner kronor.
Partiet   vill   minska  anslaget  25:75   Särskilda
utgifter inom universitet  och högskolor m.m. med 67
miljoner kronor.

Innehållsförteckning


Sammanfattning.....................................
1
Innehållsförteckning...............................
5
Utskottets förslag till riksdagsbeslut............
10
Utskottets överväganden...........................
20
1 Inledning 20
U t b i l d n i n g s p o l i t i k 21
2 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning 21
Inledning 21
Resultat 21
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
21
Ändringar i skollagen 26
Förlängd försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång
26
Anslag för 2005 27
25:1 Statens skolverk 27
25:2 Myndigheten för skolutveckling 28
25:3 Utveckling av skolväsende och
barnomsorg.................................
30
25:4 Specialpedagogiska institutet 31
25:5 Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med funktionshinder
31
25:6 Specialskolemyndigheten 32
25:7 Särskilda insatser på skolområdet 33
25:8 Sameskolstyrelsen 33
25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. 34
25:10 Bidrag till personalförstärkningar i
förskola...................................
35
25:11 Bidrag till personalförstärkningar i
skola och fritidshem.......................
36
25:12 Bidrag till viss verksamhet
motsvarande grundskola och gymnasieskola
37
25:13 Bidrag till svensk undervisning i
utlandet...................................
38
25:14 Nationellt centrum för flexibelt
lärande....................................
38
25:15 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning............................
39
25:16 Bidrag till vissa organisationer för
uppsökande verksamhet
40
25:17 Statligt stöd för utbildning av
vuxna......................................
41
25:18 Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning............................
42
25:19 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning............................
42
25:20 Valideringsdelegationen 43
25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar
44
Oppositionspartiernas förslag till nya
anslag.....................................
45
Nationell skolpeng 46
Nationellt kvalitetsinstitut 47
Översyn av myndigheter under
Utbildningsdepartementet...................
48
Skolor för multihandikappade barn 49
Uppdrag till vissa myndigheter 50
Särskilda satsningar i skolan 52
Användning av bidraget till
personalförstärkningar.....................
53
Behovet av KY 53
Övriga frågor 54
3 Högskoleverksamhet 54
Resultat 54
Anslag till universitet och högskolor m.m.
för 2005...................................
58
Nytt avtal mellan staten och vissa
landsting om samarbete om odontologisk
utbildning och forskning m.m.
64
Svenska institutets stipendier 65
Framtida ökning av anslagen till
grundutbildning............................
66
Framtida ökning av forskningsanslagen 66
Frågan om avgifter i  högskoleutbildningen
68
Dimensionering av vissa lärarutbildningar
69
Utbyggnad av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna................
71
Fler fristående högskolor 72
Principer för fördelning av resurser och
studieplatser..............................
73
Resurstilldelningssystem för forskning och
forskarutbildning..........................
75
Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna............................
76
Nya utbildningar 77
Förstärkning av vissa lärosäten och vissa
regioner...................................
78
Övriga frågor 84
4 Vissa centrala myndigheter m.m. 84
Inledning 84
Resultat 85
Anslag 25:78 Högskoleverket 87
Anslag 25:79 Verket för högskoleservice 88
Anslag 25:80 Centrala studiestödsnämnden
m.m........................................
88
Anslag 25:81 Överklagandenämnden för
studiestöd.................................
90
Anslag 25:82 Internationella
programkontoret för utbildningsområdet
90
Anslag 25:83 Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet.............................
91
Anslag 25:84 Kostnader för Sveriges
medlemskap i Unesco m.m.
92
Anslag 25:85 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
92
Inrättandet av ett oberoende
kvalitetsinstitut för den högre
utbildningen m.m.
93
Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden m.m.....................
94
Införande av s.k. omvänd straffavgift för
Centrala studiestödsnämnden
95
F o r s k n i n g s p o l i t i k 95
5 Nationella och internationella
forskningsresurser m.m.......................
95
Inledning 95
Resultat 96
Anslag m.m. 98
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation......................
98
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning 100
26:3 Rymdforskning 101
26:4 Institutet för rymdfysik 102
26:5 Kungl. biblioteket 102
26:6 Polarforskningssekretariatet 103
26:9 Centrala etikprövningsnämnden 104
26:10 Regionala etikprövningsnämnder 105
26:11 Särskilda utgifter för
forskningsändamål.........................
105
Organisationen för finansiering av
medicinsk forskning.......................
106
Organisationen för finansiering av
utbildningsvetenskaplig forskning
107
Vissa forskningsområden 108
6 Anslagen inom utgiftsområde 16 111
Reservationer....................................
112
1. Nationell skolpeng (punkt 3) - m 112
2. Nationell skolpeng (punkt 3) - fp 113
3. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 4) -
m, fp, c....................................
113
4. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5)
- kd........................................
114
5. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5)
- v.........................................
115
6. Riksgymnasium för synskadade med
multifunktionella handikapp (punkt 6) - m,
fp, kd, c
115
7. Återinrättande av statliga specialskolor
för multihandikappade (punkt 7) - m, fp,
kd, c
116
8. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - v, mp
116
9. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - fp 117
10. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - kd
117
11. Uppdrag till Myndigheten för
skolutveckling (punkt 9) - v, mp............
118
12. Tilläggsdirektiv till
Valideringsdelegationen (punkt 10) - fp.....
118
13. Extraresurser till skolor i krisområden
(punkt 11) - fp.............................
119
14. Stärka baskunskaperna i skolan (punkt 12)
- c.........................................
119
15. Användning av bidragen till
personalförstärkningar  (punkt 13) - fp
120
16. Behovet av KY-utbildning (punkt 14) - fp,
c...........................................
120
17. Framtida ökning av anslagen till
grundutbildning (punkt 17) - fp
121
18. Framtida ökning av fakultetsanslagen
(punkt 18) - m, fp, kd......................
121
19. Framtida ökning av resurserna till
forskning (punkt 19) - fp...................
122
20. Avgiftsfrihet för studenter från Sverige
och övriga EES-området (punkt 21) - mp
122
21. Högskoleavgifter för studenter från
länder utanför EES-området (punkt 22) - m,
kd
123
22. Högskoleavgifter för studenter från
länder utanför EES-området (punkt 22,
motiveringen) - mp
123
23. Sättet för dimensionering av utbildningen
till lärarexamen (punkt 23) - kd
124
24. Utbyggnad av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna (punkt 25) -
kd
124
25. Fler fristående högskolor (punkt 26) - m,
fp, kd......................................
125
26. Fördelning av resurser och studieplatser
efter studenternas egna val (punkt 27) -
m, fp
125
27. Hänsyn till tillgången på bostäder när
grundutbildningsresurser fördelas (punkt
28) - kd
126
28. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - fp
127
29. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - kd
127
30. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - v
128
31. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - c
129
32. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna (punkt 31) - kd
129
33. Utbildning för utländska akademiker
(punkt 32) - fp.............................
130
34. Universitetsstatus eller vetenskapsområde
för vissa högskolor (punkt 34,
motiveringen) - m, fp, kd
131
35. Inrättandet av ett oberoende
kvalitetsinstitut för den högre
utbildningen m.m. (punkt 38) - fp
131
36. Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden (punkt 39) - fp
132
37. Införande av s.k. omvänd straffavgift för
Centrala studiestödsnämnden (punkt 41) -
fp
132
38. Organisationen för finansiering av
medicinsk forskning (punkt 42) - m
133
39. Organisationen för finansiering av
utbildningsvetenskaplig forskning (punkt
43) - kd
133
40. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m
134
Särskilda yttranden..............................
135
1. Avgifter i den svenska högskolan
(punkterna 21 och 22) - v...................
135
2. Otillfredsställande dimensionering av
lärarutbildningen (punkt 23) - m
135
3. Sättet för dimensionering av utbildningen
till lärarexamen (punkt 23) - fp
136
4. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - fp
136
5. Resurstilldelningssystemet för forskning
och forskarutbildning (punkt 30) - 1 v
137
6. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna (punkt 31) - v
137
7. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård
(punkt 33) - kd.............................
137
8. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård
(punkt 33) - v..............................
138
9. Deltagande i University of the Arctic
(punkt 36) - v..............................
138
10. Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden (punkt 39) - m
138
11. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m
138
12. Vissa forskningsområden (punkt 44) - mp
139
13. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - m
139
14. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - fp
141
15. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - kd
143
16. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - c
145
Bilagor
1. Förteckning över behandlade förslag...........
148
Propositionen 148
Motioner från allmänna motionstiden 2004 149
2. Regeringens lagförslag........................
167
Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100).................................
167
Förslag till lag om fortsatt giltighet av
lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med
ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång;
170

3.  Regeringens  och  oppositionspartiernas  förslag
till anslag för år 2005
171





Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Med  hänvisning  till de motiveringar  som  framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Studiernas omfattning inom individuella
programmet på gymnasiet

Riksdagen    antar    regeringens    förslag    i
propositionen  2004/05:1, utg.omr. 16 till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) med den ändringen
att  9 kap. 8 a §  skall  träda  i  kraft  den  1
februari  2005.  Därmed bifaller riksdagen delvis
propositionen punkt 1.

2. Om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång

Riksdagen    antar    regeringens    förslag    i
propositionen 2004/05:1,  utg.omr. 16 till lag om
fortsatt  giltighet  av  lagen   (1995:1249)   om
försöksverksamhet   med  ökat  föräldrainflytande
över  utvecklingsstörda  barns  skolgång.  Därmed
bifaller riksdagen propositionen punkt 2.

3. Nationell skolpeng

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 9,
2004/05:Ub291 yrkande 5,
2004/05:Ub322 yrkande 7 samt
2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)

4. Nationellt kvalitetsinstitut

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub234,
2004/05:Ub258 yrkande 18,
2004/05:Ub322 yrkandena 14 och 15,
2004/05:Ub390 yrkandena 13, 15 och 16 samt
2004/05:Ub477 yrkande 10.
Reservation 3 (m, fp, c)

5. Översyn av myndighetsstrukturen

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub337,
2004/05:Ub471 yrkande 6 samt
2004/05:Ub473 yrkande 46.
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (v)

6. Riksgymnasium för synskadade med
multifunktionella handikapp

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub275 yrkande 12.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)

7. Återinrättande av statliga specialskolor för
multihandikappade

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 12,
2004/05:Ub291 yrkande 2 samt
2004/05:Ub479 yrkande 10.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)

8. Uppdrag till Skolverket

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkandena 20-22,
2004/05:Ub239,
2004/05:Ub242 yrkande 17 samt
2004/05:Ub480 yrkande 35.
Reservation 8 (v, mp)
Reservation 9 (fp)
Reservation 10 (kd)

9. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub230 yrkande 19.
Reservation 11 (v, mp)

10. Tilläggsdirektiv till
Valideringsdelegationen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub209 yrkande 1.
Reservation 12 (fp)

11. Extraresurser till skolor i krisområden

Riksdagen avslår motion
2004/05:Sf288 yrkande 21.
Reservation 13 (fp)

12. Stärka baskunskaperna i skolan

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub477 yrkande 8.
Reservation 14 (c)

13. Användning av bidragen till
personalförstärkningar

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub242 yrkandena 5 och 6.
Reservation 15 (fp)

14. Behovet av KY-utbildning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 7,
2004/05:Ub381,
2004/05:Ub439 yrkande 2 i denna del samt
2004/05:N414 yrkande 2.
Reservation 16 (fp, c)

15. Fler vuxna i skolan

Riksdagen avslår motion
2004/05:A350 yrkande 11.

16. Skolbesök i riksdagen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub235.

17. Framtida ökning av anslagen till
grundutbildning

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub485 yrkande 1.
Reservation 17 (fp)

18. Framtida ökning av fakultetsanslagen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 19.
Reservation 18 (m, fp, kd)

19. Framtida ökning av resurserna till
forskning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub428 och
2004/05:N242 yrkande 4.
Reservation 19 (fp)

20. Forskningsresurser till de fria teologiska
högskolorna

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub405.

21. Avgiftsfrihet för studenter från Sverige
och övriga EES-området

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad utskottet anfört om avgiftsfrihet  för
studenter  från  Sverige  och övriga EES-området.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2004/05:Ub289 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub298,
2004/05:Ub342 och
2004/05:Ub473 yrkande 27.
Reservation 20 (mp)

22. Högskoleavgifter för studenter från länder
utanför EES-området

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 28,
2004/05:Ub473 yrkande 28 och
2004/05:So428 yrkande 2.
Reservation 21 (m, kd)
Reservation 22 (mp) - motiveringen

23. Sättet för dimensionering av utbildningen
till lärarexamen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub472 yrkande 14.
Reservation 23 (kd)

24. Utökad vidareutbildning i specialpedagogik

Riksdagen avslår motion
2004/05:So520 yrkande 2.

25. Utbyggnad av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna

Riksdagen avslår motion
2004/05:So605 yrkande 12.
Reservation 24 (kd)

26. Fler fristående högskolor

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 12,
2004/05:Ub378 yrkande 16 och
2004/05:Ub473 yrkande 45.
Reservation 25 (m, fp, kd)

27. Fördelning av resurser och studieplatser
efter studenternas egna val

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkandena 4 och 10,
2004/05:Ub378 yrkandena 1 och 5,
2004/05:N254 yrkande 13 och
2004/05:N409 yrkande 29.
Reservation 26 (m, fp)

28. Hänsyn till tillgången på bostäder när
grundutbildningsresurser fördelas

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub441 yrkande 10,
2004/05:Ub489 och
2004/05:Bo304 yrkande 4.
Reservation 27 (kd)

29. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 2,
2004/05:Ub334,
2004/05:Ub357,
2004/05:Ub363,
2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,
2004/05:Ub452 och
2004/05:Ub473 yrkandena 3,  7, 23, 39, 40, 47 och
48.
Reservation 28 (fp)
Reservation 29 (kd)
Reservation 30 (v)
Reservation 31 (c)

30. Resurstilldelningssystem för forskning och
forskarutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub222 yrkande 3 och
2004/05:Ub478 yrkandena 1 och 2.

31. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub251,
2004/05:Ub312,
2004/05:Ub396,
20024/05:Ub433 yrkande 2,
2004/05:Ub473 yrkande 26,
2004/05:Ub487 och
2004/05:N346 yrkande 2.
Reservation 32 (kd)

32. Utbildning för utländska akademiker

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub209 yrkande 2.
Reservation 33 (fp)

33. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub267 och
2004/05:Ub305.

34. Universitetsstatus eller vetenskapsområde
för vissa högskolor

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub222 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub252 yrkande 1,
2004/05:Ub273,
2004/05:Ub280,
2004/05:Ub286 yrkande 3,
2004/05:Ub301,
2004/05:Ub449 yrkande 1,
2004/05:Ub453,
2004/05:T260 yrkande 4 och
2004/05:N409 yrkande 30.
Reservation 34 (m, fp, kd) - motiveringen

35. Förstärkningar i övrigt av vissa lärosäten
och vissa regioner

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub214,
2004/05:Ub222 yrkandena 4-9,
2004/05:Ub288 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub308,
2004/05:Ub309,
2004/05:Ub320,
2004/05:Ub344,
2004/05:Ub356,
2004/05:Ub359,
2004/05:Ub369,
2004/05:Ub370,
2004/05:Ub374,
2004/05:Ub379,
2004/05:Ub382,
2004/05:Ub388,
2004/05:Ub394,
2004/05:Ub395,
2004/05:Ub410,
2004/05:Ub433 yrkande 1,
2004/05:Ub434,
2004/05:Ub439 yrkandena 1, 2 i denna del och 3-7,
2004/05:Ub449 yrkande 2,
2004/05:Ub450,
2004/05:Ub451 yrkandena 2-4,
2004/05:Ub482,
2004/05:Ub491,
2004/05:Ub505,
2004/05:T335 yrkande 8,
2004/05:N239 yrkande 4 och
2004/05:N401 yrkande 8.

36. Deltagande i University of the Arctic

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub366.

37. Jämställande av naturskolor med
teknikcentrum

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub384 yrkande 5.

38. Inrättandet av ett oberoende
kvalitetsinstitut för den högre utbildningen
m.m.

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub378 yrkandena 8 och 9.
Reservation 35 (fp)

39. Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub218 och
2004/05:Ub321 yrkande 3.
Reservation 36 (fp)

40. Nedläggning av Centrala
studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub290 yrkande 1.

41. Införande av s.k. omvänd straffavgift
för Centrala studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub321 yrkande 4.
Reservation 37 (fp)

42. Organisationen för finansiering av
medicinsk forskning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 17 och
2004/05:So596 yrkande 5.
Reservation 38 (m)

43. Organisationen för finansiering av
utbildningsvetenskaplig forskning

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub472 yrkandena 10 och 11.
Reservation 39 (kd)

44. Vissa forskningsområden

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub243,
2004/05:Ub272 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub293 yrkande 16,
2004/05:Ub327 yrkandena 1-3,
2004/05:Ub349,
2004/05:Ub384 yrkande 4,
2004/05:Ub420 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub456,
2004/05:Ub459,
2004/05:Ub461,
2004/05:Sf355 yrkande 4,
2004/05:So359 yrkande 4,
2004/05:So617 yrkandena 2 och 3,
2004/05:Kr254 yrkande 2,
2004/05:MJ510 yrkande 8,
2004/05:A321 yrkande 3 och
2004/05:A352 yrkande 4.
Reservation 40 (m)

45. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 samt vissa bemyndiganden

Riksdagen
a)   anvisar  anslagen  under  utgiftsområde   16
Utbildning    och    universitetsforskning    för
budgetåret 2005 på det sätt som framgår av bilaga
3. Därmed bifaller riksdagen
proposition  2004/05:1  utgiftsområde 16 punkt 10
samt
avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 24,
2004/05:Ub293 yrkande 20,
2004/05:Ub348,
2004/05:Ub419 yrkande 2,
2004/05:Ub473 yrkandena 24 och 25,
2004/05:Ub476 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub480 yrkande 34,
2004/05:Ub481 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub485 yrkandena 3 och 4 samt
2004/05:So395 yrkande 9.
b) bemyndigar regeringen  att, i de delar avtalet
innebär ekonomiska åtaganden för staten, godkänna
avtal mellan svenska staten  och  vissa landsting
om  samarbete  om grundutbildning av  tandläkare,
odontologisk   forskning    och   utveckling   av
tandvården. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 3.
c)  bemyndigar  regeringen  att  under   2005  för
ramanslaget  25:5  Skolutveckling och produktion  av
läromedel för elever  med funktionshinder besluta om
bidrag  som  inklusive  tidigare   gjorda  åtaganden
medför utgifter på högst 10 000 000  kr  under  2006
och  högst 10 000 000 kr under 2007. Därmed bifaller
riksdagen  proposition  2004/05:1  utgiftsområde  16
punkt 4.
d)  bemyndigar   regeringen  att  under  2005  för
ramanslaget    25:19    Bidrag   till   kvalificerad
yrkesutbildning besluta om  bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning   som  inklusive   tidigare   gjorda
åtaganden medför utgifter  på  högst  755 834 000 kr
under  2006 och högst 797 129 000 kr under  perioden
2007-2010.  Därmed  bifaller  riksdagen  proposition
2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 5.
e)  bemyndigar  regeringen  att  under  2005   för
ramanslaget        25:21        Utveckling        av
påbyggnadsutbildningar   besluta   om   bidrag   som
inklusive  tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på   högst 275 000  000  kr  under  2006  och  högst
225 000 000  kr  under  perioden  2007-2010.  Därmed
bifaller     riksdagen     proposition     2004/05:1
utgiftsområde 16 punkt 6.
f)   bemyndigar  regeringen  att  under  2005  för
ramanslaget    25:75    Särskilda    utgifter   inom
universitet   och   högskolor   m.m.   besluta    om
tilldelning  av  medel  för  stipendier  på  Svenska
institutets  område  som  medför  utgifter  på högst
3 000  000  kr under 2006. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 7.
g)  bemyndigar   regeringen  att  under  2005  för
ramanslaget  26:1  Vetenskapsrådet:   Forskning  och
forskningsinformation   besluta   om   bidrag    som
inklusive  tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på  högst  2 410 000 000   kr   under   2006,  högst
1 480 000 000  kr  under 2007, högst 820 000 000  kr
under 2008, högst 270 000 000  under  2009 och högst
120 000 000 kr under 2010. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 8.
h)  bemyndigar  regeringen  att  under  2005   för
ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om bidrag som
inklusive  tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på   högst  132 000 000   kr   under   2006,   högst
132 000 000  kr  under  2007,  högst  132 000 000 kr
under  2008,  högst  132 000 000 kr under  2009  och
högst  132 000 000 kr under  2010.  Därmed  bifaller
riksdagen  proposition  2004/05:1  utgiftsområde  16
punkt 9.

Stockholm den 30 november 2004

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande  ledamöter  har  deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig  (v), Ulf Nilsson
(fp)*, Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund  Panke
(s),  Agneta  Lundberg  (s),  Inger  Davidson (kd)*,
Nils-Erik  Söderqvist  (s), Margareta Pålsson  (m)*,
Louise Malmström (s), Ana  Maria  Narti (fp)*, Sofia
Larsen (c)*, Sören Wibe (s), Tobias  Billström (m)*,
Mikaela  Valtersson (mp), Christer Adelsbo  (s)  och
Ewa Björling (m)*.
* Har ej  deltagit  i beslutet under förslagspunkt
45.
2004/05

UbU1


Utskottet
1 Inledning

Riksdagen har den 24 november  2004 beslutat bifalla
regeringens  förslag att utgiftsramen  år  2005  för
utgiftsområde        16        Utbildning        och
universitetsforskning  skall  vara 43 867 639 000 kr
(bet. 2004/05: FiU1, rskr. 47).
Utbildningsutskottet  behandlar   i  det  följande
regeringens förslag i budgetpropositionen  för  2005
vad  gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden som
direkt  eller  indirekt  berör  budgeten  för  detta
utgiftsområde.
Utgiftsområde    16    omfattar    politikområdena
Utbildningspolitik       och      Forskningspolitik.
Inledningsvis återger utskottet de mål som riksdagen
fastställt    för    dessa   politikområden    (bet.
2000/01:UbU1,  rskr.  2000/01:99),  politikområdenas
omfattning       samt       vissa       övergripande
resultatredovisningar   i  årets  budgetproposition.
Utförligare resultatredovisningar återfinns under de
olika avsnitten i detta betänkande.
Målet  för  utbildningspolitiken  är  att  Sverige
skall vara en ledande  kunskapsnation som präglas av
utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för
tillväxt och rättvisa.
Politikområdet     Utbildningspolitik     omfattar
förskoleverksamhet och  skolbarnsomsorg,  barn-  och
ungdomsutbildning,          vuxnas          lärande,
högskoleverksamhet  samt  studiestödsverksamhet.   I
politikområdet  ingår även centrala myndigheter inom
skol-,   högskole-   och   studiestödsområdet   samt
medlemsavgifter  till  Unesco  och  verksamheten vid
Svenska   Unescorådet.  Huvudmannaskapet   för   den
verksamhet  som  ingår i politikområdet delas mellan
stat, kommun, landsting  och  enskilda  huvudmän. De
samlade  kostnaderna  inom politikområdet uppgår  nu
till knappt 230 miljarder  kronor  per  år. Av detta
täcker statliga anslag ungefär 29 %.
Genom   de   stora  investeringar  som  gjorts   i
utbildning har Sverige  fått  en befolkning med goda
kunskaper och hög kompetens. Det  visar sig  bl.a. i
internationella  mätningar av baskunskaper,  formell
utbildning  och arbetskraftens  kompetensutveckling.
Enligt OECD har  också  Sverige  jämfört  med  andra
länder   den   högsta  andelen  av  arbetskraften  i
kunskapsintensiva arbeten.
EU:s medlemsstater  har lagt fast vissa gemensamma
mål för sina utbildningssystem.  Här  ingår  som tre
strategiska    mål    dels   bättre   kvalitet   och
effektivitet   i   utbildningssystemen,   dels   att
underlätta tillträdet för alla till utbildning, dels
att öppna utbildningssystemet mot omvärlden. Sverige
ligger, utifrån de indikatorer på måluppfyllelse som
fastställts på europeisk  nivå,  väl  till  avseende
alla tre målen.
Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall
vara  en  ledande  forskningsnation,  där  forskning
bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
Politikområdet  Forskningspolitik omfattar  anslag
till   nationell   och   internationell   forskning,
infrastruktur för forskning  i  form  av  bibliotek,
arkiv   och  datanät,  etikprövning  samt  nationell
kontakt-  och  utvecklingsverksamhet  i  förhållande
till  EU:s  forskningssamarbete. Till politikområdet
hör    Forskningsrådet     för     arbetsliv     och
socialvetenskap,  Forskningsrådet för miljö, areella
näringar   och  samhällsbyggande,   Vetenskapsrådet,
Verket   för   innovationssystem    samt    Centrala
etikprövningsnämnden    och    de    sex   regionala
etikprövningsnämnderna,  Institutet  för  rymdfysik,
Polarforskningssekretariatet, Rådet för  forsknings-
och utvecklingssamarbete inom EU, Kungl. biblioteket
samt   Statens  ljud-  och  bildarkiv.  De  statliga
anslagen   inom  politikområdet  uppgår  innevarande
budgetår till  5,4 miljarder kronor. Av detta belopp
hänför sig 3,3 miljarder  kronor  till utgiftsområde
16  Utbildning  och  universitetsforskning.   Övriga
anslag  anvisas  under  utgiftsområde  9  Hälsovård,
sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 17 Kultur,
medier,  trossamfund  och  fritid, utgiftsområde  20
Allmän miljö- och naturvård,  utgiftsområde 23 Jord-
och  skogsbruk, fiske med anslutande  näringar  samt
utgiftsområde 24 Näringsliv.
Utöver  de  statliga  insatserna svarar stiftelser
och företag för en omfattande  finansiering  av FoU.
Sverige  tillhör  sammantaget  de  länder som satsar
störst andel av bruttonationalprodukten på forskning
och   utvecklingsarbete.  Svensk  forskning   håller
därtill  hög kvalitet. Under de senaste tio åren har
antalet  internationellt  publicerade  vetenskapliga
artiklar ökat med 45 %. Sveriges andel av den totala
vetenskapliga  publiceringen  ökade  mellan 1981 och
2001 från 1,5 till över 2 %.
Inom  EU:s  ramprogram  för forskning och  teknisk
utveckling ligger Sverige bland  de främsta både vad
gäller   graden   av   deltagande  och  vad   gäller
återflödet av ekonomiska  medel  från ramprogrammet.
Den   koordinerande   roll   som  alltfler   svenska
deltagare  åtar  sig  i  projekten   är  viktig  för
Sveriges   möjlighet   att  påverka  EU-forskningens
inriktning.

U t b i l d n i n g s p o l i t i k


2 Barnomsorg, skola och
vuxenutbildning


Inledning

I  detta  avsnitt  behandlar  utskottet  regeringens
förslag för budgetåret  2005  när  det gäller anslag
till myndigheter och stöd inom områdena  barnomsorg,
skola  och  vuxenutbildning  (anslagen  25:1-25:21),
samt  motioner  i  anslutning  till dessa. Avsnittet
inleds     med    en    sammanfattning    av     den
resultatredovisning   för   områdena   som   ges   i
budgetpropositionen.


Resultat


Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Regeringen  pekar  på  att  drygt hälften av landets
kommuner har tagit initiativ till egna utvärderingar
av förskolan i relation till  läroplanen. Resultaten
av enkätundersökningarna visar  att  den pedagogiska
kvaliteten i verksamheten är hög och att föräldrarna
i hög grad är nöjda med den omsorgsform  deras  barn
deltar i.

Kommunerna  skall, enligt skollagen, erbjuda plats
i barnomsorgen utan oskäligt dröjsmål, dvs. inom tre
till fyra månader  från  det att anmälan om behov av
plats  lämnats  in. Skolverkets  tillsyn  visar  att
kommunernas ekonomi  är  en  påverkande faktor för i
vilken   utsträckning   kommunerna   fullgör   denna
skyldighet.   Vissa  kommuner   erbjuder   plats   i
befintliga barngrupper  i  stället för att öppna nya
avdelningar.   Detta   kan   bidra    till    större
barngrupper.  I  maj  2003  uppgav  knappt  5  %  av
kommunerna att de inte kunde erbjuda plats till alla
barn  som  så  önskade  i  september  samma  år. För
skolbarnsomsorgen var motsvarande siffra 1,4 %.
Under      de      senaste     decennierna     har
förskoleverksamheten  byggts  ut  kraftigt.  Antalet
förskolor ökar medan antalet familjedaghem och öppna
förskolor   minskar.  Antalet   inskrivna   barn   i
förskolan har  ökat  med  drygt 18 000 barn till 352
000  barn mellan åren 2002 och  2003.  Antalet  barn
inskrivna   i  familjedaghem  minskade  under  samma
period med 5  000 till knappt 40 000 barn. Kostnaden
per inskrivet barn  i  förskolan  ökade år 2002 från
året innan med 6,1 % till 91 000 kr.
Den       vanligaste       gruppstorleken       på
småbarnsavdelningarna    (barn    1-3)    ligger   i
intervallet  mellan  14  och  16 barn. I hälften  av
grupperna    fanns   mellan   15   och   20    barn.
Personaltätheten  har  minskat något under perioden:
från   5,3   till   5,4   barn   per    årsarbetare.
Personaltätheten varierar mellan kommunerna från 6,7
till 3,9 barn per årsarbetare.
Enligt  Skolverkets bedömningar kommer behovet  av
personal i  förskolan  att  öka. En anledning är att
befolkningsprognosen  anger  högre   födelsetal   än
tidigare.   Andelen   personal  inom  den  kommunala
förskolan  med  pedagogisk   högskoleutbildning  har
samtidigt  sjunkit något de senaste  åren  till  ett
genomsnitt på  51,4  %  år  2002. I fritidshemmen är
motsvarande andel 55,7 %.
Antalet barn inom skolbarnsomsorgen  ökade från år
2001    till   år   2002   bl.a.   till   följd   av
avgiftssänkningarna  genom  införandet  av maxtaxan.
Mellan år 2002 och år 2003 skedde dock en  minskning
med  ca  9  000  barn  till  knappt  342  000  barn.
Genomsnittskostnaden  för  ett barn i fritidshem var
29 800 kr år 2002, vilket var  en  ökning  med 4,2 %
från året innan.
Gruppstorlekarna i fritidshemmen har minskat under
perioden. Den genomsnittliga gruppstorleken var 30,1
barn per grupp under år 2003 jämfört med 34 barn per
grupp  år  2002.  Personaltätheten  var i genomsnitt
18,2   barn   per   årsarbetare   under   år   2003.
Skillnaderna  mellan  kommunerna  var dock stora och
varierade  mellan  30,5  barn  till  9,3   barn  per
årsarbetare.
Statsbidraget  för  kvalitetssäkrande åtgärder  är
kopplat  till maxtaxan inom  förskoleverksamhet  och
skolbarnsomsorg.   Statsbidraget   uppgår  till  500
miljoner   kronor.   Uppföljningen   av   2003   års
statsbidrag   visar   att   85   %   användes   till
personalförstärkningar  medan  15  %  användes  till
kompetenshöjande åtgärder.

Barn- och ungdomsutbildningen

Läsåret   2003/04   gick   drygt   89   000  barn  i
förskoleklass,  vilket  är  4 000 färre jämfört  med
läsåret  innan.  Andelen  sexåringar   som  fanns  i
förskoleklass   detta   läsår   var  94  %.  Andelen
femåringar av alla elever i förskoleklass  är  samma
som föregående år, dvs. 1 %.

Totalt  återfinns  6  200  eller  7  % av samtliga
elever   i   förskoleklass   i  enskild  verksamhet,
fristående  skolor eller internationella  skolor.  I
storstäderna   går   14 %   av   samtliga  elever  i
förskoleklass hos enskild anordnare.
Personaltätheten   i  förskoleklasserna   varierar
kraftigt  mellan  kommunerna,  från  3,7  till  15,9
årsarbetare per 100  elever.  Skillnader  finns även
mellan kommunala och enskilda anordnare. I kommunala
förskoleklasser  är personaltätheten 7,8 årsarbetare
per 100 elever, i  fristående  skolor är motsvarande
siffra   8,5.   Även  när  det  gäller   personalens
utbildning finns  skillnader.  I kommunal verksamhet
är andelen personal med förskollärarutbildning 73 %.
Motsvarande andel i de fristående  skolorna är 48 %.
Det   finns  dock  en  större  andel  personal   med
grundskollärarutbildning     i     de     fristående
förskoleklasserna  jämfört  med  de kommunala,  8  %
jämfört med 4 %.
Antalet  elever  i grundskolan har  sjunkit  under
senare år. Läsåret 2003/04  uppgick  antalet  till 1
046  000  elever.  Det  är  11  000 färre än läsåret
innan. Antalet elever beräknas sjunka ytterligare de
närmaste  åren  och  för  läsåret  2009/10  beräknas
elevantalet   vara   870   000.  Antalet  elever   i
fristående  skolor  fortsätter   att   öka.  Läsåret
2003/04 gick 67 054 elever i de fristående skolorna.
Av samtliga grundskoleelever gick 6,2 % i fristående
skolor.  De flesta av dessa går i fristående  skolor
med allmän inriktning, nämligen 44 %. Näst vanligast
är friskolor  med  en  speciell  pedagogik;  29 % av
eleverna går i sådana skolor. 10 % av eleverna går i
konfessionella skolor.
Från  och  med  läsåret  2001/02 har alla kommuner
haft möjlighet att ansöka om  särskilda  statsbidrag
för    personalförstärkningar    i    förskoleklass,
grundskola,  särskola, fritidshem och gymnasieskola.
Läsåret  2003/04  beviljades  288  av  290  kommuner
medel. Skolverkets  uppföljning av hur statsbidraget
använts visar att ökningen  av  heltidstjänster inom
skola  och  fritidshem  mellan läsåren  2000/01  och
2002/03  var  8  500.  Ungefär  5  500  beräknas  ha
finansierats    av   det   riktade    statsbidraget.
Huvuddelen av personalförstärkningarna  har  riktats
mot  grundskolan, men det är inom särskolan som  den
pedagogiska personaltätheten har ökat mest.
Antalet  lärare  i  grundskolan  ökade  med  1 150
läsåret  2003/04  jämfört  med  året innan. Omräknat
till heltidstjänster är ökningen  405  tjänster. Som
tidigare nämnts har elevantalet sjunkit något. Detta
har också bidragit till att lärartätheten  ökat från
7,9   till   8,0  heltidstjänster  per  100  elever.
Lärartätheten  har ökat i de flesta, dock ej i alla,
kommuner i landet.
Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan
beräknas  uppgå till  64,2  miljarder  kronor  under
2003. Till  detta  kommer  kostnader för skolskjuts.
Den  totala kostnaden för grundskolan  beräknas  öka
med 0,2  %  och kostnaden per elev med 1,5 % till 64
700 kr per elev.
Antalet elever  i  obligatoriska särskolan uppgick
läsåret 2003/04 till 14 900.  Av  dessa  gick 10 700
elever   i   grundsärskolan   och  4  200  elever  i
träningsskolan. I grundsärskolan  har antalet elever
fördubblats.  I träningsskolan har elevantalet  ökat
med 44 %.
I en rapport  från Skolverket Hur särskild får man
vara,  2000,  redovisades  brist  på  kompetens  och
resurser  i  grundskolan   som  en  förklaring  till
elevökningen  i  grundsärskolan.   I  december  2001
tillsatte regeringen en kommitté (dir. 2001:100) med
uppgift  att  se  över utbildningen för  elever  med
utvecklingsstörning.   Den   s.k.  Carlbeckkommittén
skulle  bl.a.  ge  förslag  till  insatser  för  att
säkerställa  att  det  i särskolan endast  tas  emot
elever  som  skolformen  är  avsedd  för.  Kommittén
överlämnade i oktober 2004  sitt  slutbetänkande För
oss     tillsammans     -    Om    utbildning    och
utvecklingsstörning, SOU 2003:35.
Läsåret  2003/04  gick totalt  703  elever  i  den
statliga specialskolan.  Elevantalet i specialskolan
har   konstant  minskat  de  senaste   åren.   Denna
utveckling  beräknas  fortgå. Totalt fick 896 elever
reguljär    grundskoleundervisning    vid    svenska
utlandsskolor.     Av     dessa     var     77     %
statsbidragsberättigade.   Antalet  grundskoleelever
vid  de  svenska  utlandsskolorna   har  minskat  de
senaste åren.
Läsåret  2003/04  gick  totalt  333 928  elever  i
gymnasieskolan, vilket är en ökning med drygt 11 300
elever  jämfört  med året innan. Enligt  Statistiska
centralbyråns prognoser  kommer  antalet  ungdomar i
gymnasieålder  att fortsätta stiga för att kulminera
år 2008. Andelen elever i fristående gymnasieskolor,
internationella  skolor  samt  riksinternatskolor är
10,3   %   av   det   totala   antalet   elever    i
gymnasieskolan. På ett år har antalet elever i dessa
skolor ökat med ca 31 %.
Cirka  36  %  av gymnasieeleverna läser på program
som i första hand  förbereder för vidare studier. På
samtliga program är  andelen elever som har utländsk
bakgrund  nästan 16 % medan  motsvarande  siffra  på
individuella program är nära 40 %.
Fördelningen  mellan kvinnor och män är oförändrat
mycket ojämn mellan  olika  gymnasieprogram.  Nästan
enbart   män   återfinns  på  bygg-,  el-,  energi-,
fordons-, industri- och teknikprogrammen medan barn-
och   fritidsprogrammet,    estetiska    programmet,
hantverks-    samt   omvårdnadsprogrammen   har   en
övervägande      andel       kvinnliga       elever.
Samhällsvetenskaps-   och  naturvetenskapsprogrammen
har en relativt jämn könsfördelning.
Antalet heltidstjänster  inom  gymnasieskolan  var
under  läsåret ca 27 350, vilket är en ökning med ca
4 % från  föregående  år.  Trenden  är  att  andelen
lärare  med  pedagogisk  högskoleexamen har minskat.
Lärartätheten har dock ökat de senaste åren.
Den   totala   kostnaden   för    den    kommunala
gymnasieskolan  beräknas  uppgå  till 22,9 miljarder
kronor. Jämfört med föregående år är detta en ökning
med 1,7 %. Kostnaden per elev uppgår till 77 800 kr,
vilket är en ökning med 0,5 %.
Läsåret  2003/04  gick  drygt  6  700   elever   i
gymnasiesärskolan,  vilket är en ökning med nästan 9
%. Totalt 240 elever  gick  under  samma  tid  i den
reguljära gymnasieskolan vid svenska utlandsskolor.
Av  de  elever som påbörjade gymnasieskolan hösten
1998 fick 73  %  slutbetyg inom fyra år, att jämföra
med 78 % av nybörjarna 1994.
Läsåret 2002/03  lämnade 81,5 % av eleverna i år 3
gymnasieskolan med slutbetyg.  Under  senare  år har
det   genomsnittliga  betygsresultatet  förbättrats.
Resultatet  varierar  dock mellan olika huvudmän och
bland  olika  kommuner.  Läsåret   2002/03  var  den
genomsnittliga betygspoängen för gymnasieskolan 14,0
poäng.  Kvinnorna  hade 14,7 poäng och  männen  13,4
poäng.  För  elever  med   utländsk   bakgrund   var
motsvarande siffror 13,6 och 12,6.
Läsåret  2002/03  uppnådde 89,2 % av de elever som
fick   slutbetyg   grundläggande   behörighet   till
högskolan. Av de elever som 2002 fick slutbetyg från
gymnasieskolan började 17,8 % direkt i högskolan.

Vuxenutbildning

Under  2003 genomfördes  i  de  flesta  kommuner  en
särskild   satsning   om  350  miljoner  kronor  för
utbyggnad av en infrastruktur  för  vuxnas  lärande.
Myndigheten   för   skolutveckling   som  följt  upp
satsningen,  bedömer att kommunerna använt  bidraget
väl  för  att utveckla  infrastrukturen  för  vuxnas
lärande utifrån  de  syften som anges i förordningen
om statsbidraget.

Läsåret  2002/03  deltog  ca  40  000  personer  i
grundläggande vuxenutbildning. De totala kostnaderna
för    den    kommunala   vuxenutbildningen    under
kalenderåret  2003  uppgick  till  ca  830  miljoner
kronor, vilket motsvarar ca
33  500  kr  per  heltidsstuderande.   Svenska   som
andraspråk,  engelska  och orienteringskurser var de
tre   kurser   som  hade  högst   antal   deltagare.
Medelåldern var 36 år och andelen män 36 %.
Den totala kostnaden för gymnasial vuxenutbildning
var för år 2003 ca 3,8 miljarder kronor.
År   2003   hade  Myndigheten   för   kvalificerad
yrkesutbildning    medel    motsvarande    13    000
årsstudieplatser  att  fördela.  Snittkostnaden  per
utbildningsplats för utbildningar som fick beslut om
start under året var 55 400 kr, vilket var en ökning
med  2  500  kr sedan föregående år. I alla pågående
utbildningar deltog sammanlagt 17 635 studerande. Av
de utexaminerade  hade  71  % anställning eller eget
företag  inom  ett  år  efter examen.  Detta  är  en
minskning  från  föregående  år  med  10  %,  främst
beroende på den försämrade  arbetsmarknaden  inom IT
och telekom.
Antalet   studerande   inom   vuxenutbildning  för
utvecklingsstörda  (särvux)  uppgick  under  läsåret
2003/04  till  drygt 4 700 personer.  Kostnaden  per
deltagare har ökat  något  till  drygt  31  000  kr.
Medelåldern       i       vuxenutbildningen      för
utvecklingsstörda var 38 år.
Totalt   studerade   runt   44    000   studerande
svenskundervisning   för   invandrare  (sfi)   under
läsåret 2002/03, vilket var fler än föregående år.
Statens  bidrag till folkbildningen  uppgick  till
drygt    2,5    miljarder     kronor     år    2003.
Folkbildningsrådet  fördelade  drygt  1 280 miljoner
kronor  till  verksamhet  inom  studieförbunden  och
drygt  1  220 miljoner kronor till  folkhögskolornas
verksamhet.

Ändringar i skollagen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  anta  regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen (1985:1100).

Propositionen

Regeringen    föreslår   ändringar    i    skollagen
(1985:1100). I  5  kap.  4  b § görs ett tillägg vad
gäller    individuellt    program   på    gymnasiet.
Utbildningen skall, enligt  tillägget, bedrivas i en
omfattning   som  motsvarar  heltid.   Utbildningens
omfattning får dock minskas om en elev begär det och
styrelsen för  utbildningen finner det förenligt med
syftet för utbildningen.  Regeringen föreslår vidare
att  tredje  stycket  i  9 kap.  8  a  §  tas  bort.
Ersättningen till en fristående  skola,  när en elev
där  läser  ett  program som elevens hemkommun  inte
anordnar, skall därmed  alltid  utgå  med det belopp
som  regeringen, eller den myndighet som  regeringen
bestämt, har föreskrivit.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår  att riksdagen antar regeringens
förslag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 4
b § samt 9 kap. 8 a §.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 februari 2005 i
fråga om 9 kap. 8 a §  och i övrigt den 1 juli 2006.
Bestämmelserna  i 9 kap.  8  a  §  tillämpas  första
gången på bidrag för 2005. Bestämmelserna i 5 kap. 4
b § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1
juli 2006.

Förlängd försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta  regeringens  förslag till
lag    om   fortsatt   giltighet   av   lagen
(1995:1249)  om  försöksverksamhet  med  ökat
föräldrainflytande   över   utvecklingsstörda
barns skolgång.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Regeringen   föreslår  att  lagen   (1995:1249)   om
försöksverksamhet  med  ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång,  som  gäller  till
utgången  av  juni  2005,  skall fortsätta att gälla
t.o.m. utgången av juni 2008.

U  t  s  k  o t t e t föreslår att  riksdagen  antar
regeringens förslag.


Anslag för 2005


En    sammanställning     av     regeringens     och
oppositionspartiernas  förslag  till  anslag finns i
bilaga 3 till detta betänkande.


25:1 Statens skolverk


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,  298 208 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget  25:1  Statens
skolverk   och   avslå   motioner   om  andra
anslagsbelopp.
Jämför  särskilda yttranden 13 (m), 14  (fp),
15 (kd) och 16 (c).

Propositionen

Skolverkets     uppgifter    har    renodlats    och
koncentrerats    till     kvalitetskontroll    genom
uppföljning och utvärdering samt kvalitetsgranskning
och tillsyn. Tyngdpunkten i  verksamheten  ligger på
utbildningsinspektionen  som  skall granska kommuner
och  skolor  regelbundet.  Skolverket   har   den  1
november   2003   redovisat   en   plan   över   hur
inspektionen  byggs  ut för att omfatta varje kommun
och   alla   skolor  vart  sjätte   år.   Skolverket
redovisade i januari  2004  ett  regeringsuppdrag om
att  dels  ompröva  sina  rutiner för  prövning  och
inspektion av fristående skolor,  dels  redovisa  en
särskild    inspektion    av   sådana   skolor   med
konfessionell    inriktning    eller    motsvarande.
Regeringen bedömer att Skolverket  lyckats  väl  med
denna uppgift.

Skolväsendets   överklagandenämnd   har,   vidare,
förstärkts.   Skolverket  har  dessutom  under  året
vidtagit åtgärder  för att ytterligare förbättra den
interna styrningen och kontrollen.
Skolverkets anslag  tillfördes  15 miljoner kronor
från  anslag  25:3  Utveckling  av  skolväsende  och
barnomsorg för omstrukturering av verksamheten under
2003.  År  2004  återfördes  5  miljoner kronor  och
ytterligare 10 miljoner kronor återförs år 2005.
Regeringen har beräknat anslaget  till 298 208 000
kr.  Det  föreslagna beloppet innebär en  pris-  och
löneomräkning med 1,15 %.

Motionerna

Moderaterna  föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande
2 att vissa delar  av Skolverkets verksamhet flyttas
över     till     ett     fristående      nationellt
kvalitetsinstitut.       Tillsynsverksamhet      och
tillståndsgivning  för  skolan  bör  vara  kvar  hos
Skolverket. Skolverkets kvarvarande verksamhet förs,
enligt  förslaget,  samman   med  Specialpedagogiska
institutets. Moderaterna föreslår  därför en höjning
av anslaget med 272 623 000 kr.

Folkpartiet   föreslår   i   motion  2004/05:Ub485
yrkande  3  att  en  ny  myndighet tillskapas,  vars
ansvarsområde   är   tillsyn  och   utvärdering   av
skolväsendet. Medel för  detta  kan  överföras  från
Skolverket. Folkpartiet föreslår 200 miljoner kronor
mindre till anslaget än regeringen.
Kristdemokraterna  föreslår i motion 2004/05:Ub481
yrkande 2 att Myndigheten  för  skolutveckling läggs
ned. I stället bör anslaget till  Skolverket öka för
att myndigheten skall kunna stärka sin tillsyns- och
kvalitetsgransknings-verksamhet.   Kristdemokraterna
tillför anslaget 50 miljoner kronor.
Även Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub476
yrkande    1   ett   nationellt   kvalitetsinstitut.
Överföring   sker    bl.a.    från    anslag   25:1.
Centerpartiet   minskar   därför,  i  samma  motions
yrkande 2, anslaget till Skolverket  med 70 miljoner
kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår  att riksdagen anvisar  det  av  regeringen
föreslagna beloppet och  avslår  motionsyrkanden  om
andra   belopp.   Utskottet   vill   erinra  om  den
tyngdpunkt   som   finns   i  Skolverkets  nuvarande
verksamhet och som ligger på utbildningsinspektionen
med   syfte   att   granska  kommuner   och   skolor
regelbundet.   Av   Skolverkets   instruktion   (SFS
2002:1160)  framgår  de   verksamheter  och  skolor,
förutom det offentliga skolväsendet,  som verket har
tillsyn  över.  Skolverket  har  här att bedöma  hur
verksamheterna arbetar mot de nationella  målen samt
kontrollera  att nationella krav i skolförfattningar
följs.   Utskottet   ser   också   positivt  på  att
Skolverket nu utvecklat rutiner och  metoder  för en
förbättrad  tillsynsverksamhet  avseende  fristående
skolor.


25:2 Myndigheten för skolutveckling


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,  96  278 000 kr, för
budgetåret    2005   under   anslaget    25:2
Myndigheten  för   skolutveckling  och  avslå
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden  13  (m), 14 (fp),
15 (kd) och 16 (c).

Propositionen

Myndigheten för skolutveckling inrättades den 1 mars
2003  efter  en  ombildning  av  Statens   skolverk.
Myndigheten  för  skolutveckling  har i uppgift  att
stödja   den   lokala   verksamhetsutvecklingen    i
förskoleverksamhet,   skolbarnsomsorg,   skola   och
vuxenutbildning    i    syfte    att    uppnå   ökad
måluppfyllelse   och  likvärdighet  i  utbildningen.
Myndigheten    ger    stöd     till    det    lokala
utvecklingsarbetet          för          förbättrade
utbildningsvillkor i segregerade områden.  I  övrigt
skall  myndigheten  prioritera  insatser  som  avser
kvalitet     i    det    pedagogiska    arbetet    i
förskoleverksamheten      och     skolbarnsomsorgen,
basfärdigheter   och  jämställdhet   i   barn-   och
ungdomsutbildningen  samt  insatser  för  att stödja
utbildning  för  vuxna  med  kort eller ofullständig
utbildning.  För  budgetåret  2003   redovisades  en
utnyttjad  anslagskredit  på 743 000 kr.  Regeringen
föreslår  att  200 000 kr förs  till  anslaget  från
anslaget 25:84 Kostnader  för  Sveriges medlemskap i
Unesco  m.m.  för  att  finansiera  samordningen  av
svenska  skolors  deltagande i Unescos  nätverk  för
skolor   som   arbetar    med   skolutveckling   med
internationell inriktning. I 2004 års vårproposition
föreslog regeringen en överföring av 750 000 kr till
anslaget från utgiftsområde  15 Studiestöd, anslaget
25:2 Studiemedel m.m. för att  täcka kostnaderna för
samordnings-   och   informationsåtgärder   avseende
kombinationsutbildningar.

Regeringen har beräknat  anslaget  till 96 278 000
kr. Beloppet innebär en  pris- och löneomräkning med
1,11 %.

Motionerna

Moderaterna,   Folkpartiet,  Kristdemokraterna   och
Centerpartiet vill - enligt motionerna 2004/05:Ub419
yrkande 2, 2004/05:Ub258  yrkande  24, 2004/05:Ub485
yrkande    3,    2004/05:Ub480   yrkande   34    och
2004/05:Ub481  yrkande  2  respektive  2004/05:Ub476
yrkande 2 - att Myndigheten för skolutveckling skall
läggas ned. Folkpartiet  anser att staten inte skall
lägga  sig  i  den  lokala  verksamhetsutvecklingen.
Skolutvecklingen  kan  bedrivas   mycket   bättre  i
samspel  mellan  lärarhögskolorna  och  skolan.  Det
bidrar     till     att     höja    kvaliteten    på
utvecklingsarbetet      och      samtidigt       öka
lärarhögskolornas    kontakt    med    den   dagliga
verksamheten.  De  delar av verksamheten som  är  av
nödvändig   servicekaraktär   kan   överföras   till
Skolverket.  Kristdemokraterna   anser   likaså  att
staten    inte    bör    stå   för   skolutveckling.
Utvecklingsarbetet bör i stället  ske  i  kommunerna
och    på    lärarhögskolorna.    Myndigheten    för
skolutveckling  bör  därför  läggas  ned.  Vissa  av
verkets   uppgifter,   såsom   t.ex.   ansvaret  för
rektorsutbildningen,  kan  tas  över  av Skolverket.
Centerpartiet,   som   anser   att   ett  nationellt
kvalitetsinstitut  bör  inrättas,  vill  också   att
Myndigheten för skolutveckling skall läggas ned.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.   Utskottet   ansluter   sig  till
regeringens   beräkning   vad  gäller  storleken  på
anslaget till Myndigheten för skolutveckling.

Utskottet vill framhålla  att  myndigheten  har en
mycket viktig roll när det gäller att stimulera  den
lokala   utvecklingen   inom   förskoleverksamheten,
skolbarnsomsorgen,  skolan och insatser  för  vuxnas
lärande. Myndigheten  har  också  i  uppgift, enligt
regleringsbrevet  för 2004, att prioritera  insatser
som  avser kvalitet  i  det  pedagogiska  arbetet  i
förskoleverksamheten      och     skolbarnsomsorgen,
basfärdigheter,    jämställdhet    i    barn-    och
ungdomsutbildningen  samt  insatser  för  att stödja
utbildning  för  vuxna  med  kort eller ofullständig
utbildning.  Utskottet har flera  gånger  (senast  i
bet.  2003/04:UbU1  s.  29)  uttalat  att  utskottet
finner    den    nu   införda   myndighetsstrukturen
ändamålsenlig.    Den     granskande     och     den
kvalitetsbedömande    uppgiften    förstärks   genom
Skolverkets nya roll samtidigt som kommuner får stöd
i  sitt  arbete  att nå de fastställda  målen  genom
Myndigheten för skolutveckling.  Utskottet ser ingen
anledning att revidera denna uppfattning.

25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,  208 841 000 kr, för
budgetåret    2005   under   anslaget    25:3
Utveckling av skolväsende  och barnomsorg och
avslå motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 14  (fp),  15 (kd)
och 16 (c).

Propositionen

Anslaget  används  till  att  främja  utveckling  av
förskoleverksamhet,   skolbarnsomsorg,   skola   och
vuxenutbildning.   Ur   anslaget   bekostas   främst
insatser  som  Myndigheten för skolutveckling vidtar
för   att   stödja   och    stimulera    kommunernas
verksamhetsutveckling  inom  barnomsorg,  skola  och
vuxenutbildning.  Stödet  avser även verksamhet  med
annan  än  kommunal huvudman.  En  del  av  anslaget
disponeras av Statens skolverk, bl.a. för utveckling
av nationella prov.

För  att förstärka  resurserna  till  arbetet  med
skolor i  segregerade  områden  avser regeringen att
tillföra anslaget 70 miljoner kronor för år 2006 och
155 miljoner kronor för år 2007.  Under  2005 kommer
även   medel   från   anslaget   att   avsättas  för
regeringens  kommande  satsning för att öka  elevers
intresse för och kunskap i matematik, naturvetenskap
och teknik.
Regeringen avser att fatta  beslut  om  att  vissa
förordningar  skall  upphöra  då  de ger upphov till
onödig detaljreglering och försvårar för Myndigheten
för skolutveckling att välja metoder  som leder till
framgångsrik  skolutveckling. Det gäller  förordning
(SKOLFS 1991:14)  om stipendier för den individuellt
motiverade  fortbildningen  för  lärare,  förordning
(SKOLFS  1993:17)  om  statsbidrag  för  att  främja
fortbildningen  av lärare för undervisningen i olika
ämnen  på annat språk  än  svenska  och   förordning
(SKOLFS  1991:27) om statsbidrag till sommarkurser i
teknik för flickor.
Budgetåret  2003  fördes  15  miljoner kronor från
anslaget    till    25:1   Statens   skolverk    för
omstrukturering av verksamheten.  År 2004 återfördes
5  miljoner  kronor.  Regeringen  föreslår   att  10
miljoner kronor återförs år 2005.
Regeringen har beräknat anslaget till 208 841  000
kr.  Beloppet innebär en pris- och löneomräkning med
0,98 %.

Motionerna

Folkpartiet  föreslår i motion 2004/05:Ub485 yrkande
3 en sänkning  av  anslaget  med 60 miljoner kronor.
Även  Kristdemokraterna sänker  anslagsbeloppet  med
100 miljoner  kronor  i motion 2004/05:Ub481 yrkande
2.  I  motion  2004/05:Ub476   yrkande   2  föreslår
Centerpartiet  en  sänkning  av anslagsbeloppet  med
50 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget  och  avstyrker därmed  motionsyrkanden  om
andra anslagsbelopp.


25:4 Specialpedagogiska institutet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen
begärda anslagsbeloppet, 350 157  000 kr, för
budgetåret    2005    under   anslaget   25:4
Specialpedagogiska   institutet   och   avslå
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför  särskilda yttranden  13  (m)  och  15
(kd).

Propositionen

Specialpedagogiska  institutets  uppgift  är  att ge
specialpedagogiskt  stöd  till  kommuner  och  andra
skolhuvudmän   som  ansvarar  för  förskola,  skola,
skolbarnsomsorg,   vuxenutbildning   och  fristående
skolor som står under statlig tillsyn.  Anslaget får
användas för att finansiera kostnader uppkomna under
anslag   25:5   Skolutveckling  och  produktion   av
läromedel för elever med funktionshinder.

Regeringen har  beräknat anslaget till 350 157 000
kr. Beloppet innebär  pris-  och  löneomräkning  med
2,95 %.

Motionerna

Moderaterna  föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande
2 att anslaget  avskaffas.  Moderaterna föreslår att
verksamheten överförs till Skolverket  och  anslaget
25:1.    Kristdemokraterna    föreslår    i   motion
2004/05:Ub481 yrkande 2 en ökning av anslaget  med 5
miljoner  kronor. Kristdemokraterna föreslår att  15
miljoner  kronor  avsätts  till  anslaget  under  en
treårsperiod  för  att  stärka  arbetet vid de fasta
skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens  anslagsbelopp och
avstyrker således motionsyrkandena.


25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med funktionshinder


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,  23  338 000 kr, för
budgetåret    2005   under   anslaget    25:5
Skolutveckling  och  produktion  av läromedel
för  elever  med  funktionshinder  och  avslå
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 13 (m).

Propositionen

Syftet  med  anslaget är att tillgodose  behovet  av
anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med
funktionshinder.  Vid  Specialpedagogiska institutet
har  det  inrättats ett läromedelsråd  i  syfte  att
förtydliga  det  statliga ansvaret för läromedel för
barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.

Regeringen  föreslår   att   riksdagen  bemyndigar
regeringen att under 2005 för ramanslaget besluta om
bidrag  som  inklusive  tidigare  gjorda   åtaganden
medför  utgifter  på högst 10 000 000 kr under  2006
och högst 10 000 000 kr under 2007.
Regeringen har beräknat  anslaget  till 23 338 000
kr. Förändringen jämfört med anslaget  för  2004  är
enbart  pris- och löneomräkning med 1,13 %.

Motionen

Moderaterna  föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande
2     att    anslaget     tillförs     1 262 000 kr.
Anslagsökningen   motiveras   med   att  bristen  på
anpassade läromedel är stor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker  regeringens anslagsberäkning
och  avstyrker  därmed  motionsyrkandet.   Utskottet
finner  det  angeläget att barn, ungdomar och  vuxna
med funktionshinder skall ha tillgång till anpassade
läromedel för  att  så långt det är möjligt få samma
möjligheter till utbildning  som  andra i samhället.
Liksom     regeringen    finner    utskottet     det
ändamålsenligt  att ansvaret för anpassade läromedel
läggs på läromedelsrådet.

Utskottet  tillstyrker  att  riksdagen  bemyndigar
regeringen  att  besluta  om  bidrag  som  inklusive
tidigare gjorda  åtaganden  medför utgifter på högst
10 000 000 kr under vardera åren 2006 och 2007.

25:6 Specialskolemyndigheten


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,  245 569 000 kr, för
budgetåret    2005   under   anslaget    25:6
Specialskolemyndigheten och avslå motioner om
andra anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 13 (m).

Propositionen

Myndigheten består  av sex skolenheter. Utbildningen
har som mål att ge barn  och  ungdomar  som är döva,
dövblindfödda eller hörselskadade en utbildning  som
är  anpassad  efter  varje  barns behov och så långt
möjligt   motsvarar  den  utbildning   som   ges   i
grundskolan.

Regeringen  har beräknat anslaget till 245 569 000
kr. Förändringen  jämfört  med  anslaget för 2004 är
enbart  pris- och löneomräkning med 1,33 %.

Motionen

Moderaterna påför anslaget 116 719  000  kr i motion
2004/05:Ub419 yrkande 2. Moderaterna anser  att  det
är   angeläget   att   säkerställa  hög  kvalitet  i
undervisningen samt vid resurscenter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning
och föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet om
annat anslagsbelopp.


25:7 Särskilda insatser på skolområdet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   anvisa   det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet, 281  353 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:7 Särskilda
insatser på skolområdet.

Propositionen

Från  anslaget  fördelas  medel  huvudsakligen   som
bidrag   till   kommuner  för  samordnade  regionala
utbildningsinsatser  för  elever med funktionshinder
och     utbildningsinsatser    avseende     särskild
undervisning  på  sjukhus  m.m.  enligt förordningen
(1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på
skolområdet  samt  som  bidrag  till  kommuner   för
riksrekryterande    gymnasieutbildning   för   bl.a.
rörelsehindrade, döva  och hörselskadade elever. Den
huvudsakliga faktorn som  styr  anslaget  är antalet
elever. Regeringen föreslår en tillfällig överföring
för  budgetåret  2005  om  7,5 miljoner kronor  till
anslaget 25:4 Specialpedagogiska  institutet i syfte
att   bättre  tillgodose  stödet  till  elever   med
funktionshinder.

Regeringen  har beräknat anslaget till 281 353 000
kr. Beloppet innebär  en pris- och löneomräkning med
3,89 %.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


25:8 Sameskolstyrelsen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa  det   av   regeringen
begärda anslagsbeloppet, 32 816 000  kr,  för
budgetåret    2005    under   anslaget   25:8
Sameskolan.

Propositionen

Myndigheten är styrelse  för de sex sameskolorna och
den   integrerade  samiska  undervisningen   i   den
kommunala     grundskolan     i     nio    kommuner.
Sameskolstyrelsen får även efter avtal med en kommun
fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass  och
förskole-  och  fritidsverksamhet  för samiska barn.
Intäkterna  för  verksamheten får delvis  disponeras
för kostnaderna.

Regeringen har beräknat  anslaget  till 32 816 000
kr. Förändringen jämfört med anslaget  för  2004  är
enbart  pris- och löneomräkning med 1,36 %.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,
3 660 000 000 kr, för  budgetåret  2005 under
anslaget 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. och
avslå motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför  särskilda  yttranden  14 (fp) och  16
(c).

Propositionen

Anslaget bekostar statsbidrag till  de  kommuner som
har  ett  system  med maxtaxa i förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen.  Under  anslaget  finansieras
även det statsbidrag för kvalitetssäkrande  åtgärder
som  skall  lämnas  till  de  kommuner som tillämpar
maxtaxa. Dessutom bekostas Skolverkets kostnader för
arbete  med  administration  av  rekvisitioner  från
kommunerna under anslaget liksom den  uppföljning av
reformens  olika  delar för vilken Skolverket  skall
ansvara.

Kompensation till kommunerna för de övriga delarna
av reformen maxtaxa  och  allmän  förskola ges genom
det generella statsbidraget under utgiftsområde  25,
anslag  91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och
landsting.    För    den   allmänna   förskolan   är
kompensationen   1   200   miljoner    kronor,   för
förskoleverksamhet  för  barn  till  arbetslösa   är
kompensationen 300 miljoner kronor och för barn till
föräldralediga 200 miljoner kronor.
Regeringen har beräknat anslaget under 25:9 till 3
660 000 000 kr.

Motionerna

Folkpartiet  föreslår  900  000  000  kr  mindre  än
regeringens  förslag  i motion 2004/05:Ub485 yrkande
3.  Besparingen  på  anslaget   motiveras   av   den
taxeförändring  angående  barnomsorgsavgifterna  som
Folkpartiet  förespråkar.  Centerpartiet  föreslår i
motion  2004/05:Ub476  yrkande  2  att hela anslaget
överförs   till   utgiftsområde   25.  Centerpartiet
föreslår att de specialdestinerade statsbidragen för
personalförstärkning   i   skola   och   fritidshem,
statligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxa i
barnomsorgen  förvandlas till generella statsbidrag.
Liknande förslag  framförs  i  motion  2004/05:So395
yrkande 9.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen   bifaller
regeringens      anslagsförslag      och      avslår
motionsyrkandena   om   andra  belopp  samt  om  att
överföra statsbidraget till  det  generella bidraget
till  kommunerna. Maxtaxan i förskoleverksamhet  och
skolbarnsomsorg   har  som  främsta  syfte  att  öka
tillgängligheten  för   flera   grupper,   förbättra
barnfamiljernas  ekonomi,  minska marginaleffekterna
samt  underlätta  arbetskraftsdeltagandet.   Det  är
också viktigt att begränsa avgifternas koppling till
barnens     närvarotider     samt     att     minska
avgiftsskillnaderna mellan kommunerna.

Samtliga  kommuner  är  anslutna till systemet med
maxtaxa  i förskoleverksamhet  och  skolbarnsomsorg.
Skillnaderna   mellan   kommunernas   avgifter   har
utjämnats  och barnfamiljer har fått lägre avgifter,
vilket bidragit till ett ökat konsumtionsutrymme för
denna grupp. Ett flertal kommuner har ingen koppling
mellan avgift  och   barnets  närvarotid.  Reformens
genomslag har således varit stort.
Utskottet    har    tidigare   (jfr   bl.a.   bet.
2003/04:UbU1 och 2002/03:UbU3)  behandlat  frågan om
specialdestinerade  statsbidrag.  Utskottet  har  då
uttalat  att ansvaret enligt huvudregeln självfallet
är  decentraliserat  till kommunerna och att statens
stöd  i huvudsak sker genom  det  allmänna  bidraget
till    kommunerna.     Genom     specialdestinerade
statsbidrag  ges  dock en möjlighet att  tillfälligt
stödja kommunerna för  angelägna  insatser. Balansen
mellan  det allmänna bidraget och specialdestinerade
statsbidrag  måste dock upprätthållas. Utskottet har
tidigare  understrukit   vikten  av  att  kommunerna
förbereder mottagandet och  användandet  av bidragen
väl  samt  att  kommunerna  har  en  sådan  flexibel
organisation  att  det  är  meningsfullt att ta emot
bidraget.  Utskottet  har  också  utgått  ifrån  att
regeringen beaktar de erfarenheter  som  vunnits  på
olika   områden   när   det   gäller  planering  och
användning av sådana bidrag.

25:10 Bidrag till personalförstärkningar i
förskola


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,
1 000 000 000 kr, för  budgetåret  2005 under
anslaget        25:10       Bidrag       till
personalförstärkningar  i  förskola och avslå
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 13  (m),  14  (fp)
och 16 (c).

Propositionen

Regeringen  föreslår, som tidigare aviserats  (prop.
2003/04:100),  att  medel  anvisas  för ett särskilt
statsbidrag till personalförstärkning  i  förskolan.
Förslag  om  utformningen  av  bidraget återfinns  i
förskolepropositionen  (prop.  2004/05:11).   Stödet
syftar   till   att   öka  personaltätheten,  minska
barngruppers   storlek  samt   höja   kvaliteten   i
förskolan.   Detta    riktade    statsbidrag   skall
möjliggöra anställning av 6 000 fler  förskollärare,
barnskötare och annan personal i förskolan. Bidraget
skall  vara  treårigt och införas i två steg  med  1
miljard kronor  2005  och  2 miljarder kronor per år
2006 och 2007. Därefter skall bidraget infogas i det
generella  statsbidraget och  blir  då  nivåhöjande.
Regeringen bedömer  att samtliga kommuner kommer att
omfattas av bidraget.

Regeringen har beräknat  anslaget  till  1 000 000
000 kr.

Motionerna

Moderaterna avvisar i motion 2004/05:Ub419 yrkande 2
den riktade satsningen med personalförstärkningar  i
förskolan.   Även   Folkpartiet  tar  i  sin  motion
2004/05:Ub485   yrkande   3   bort   detta   anslag.
Folkpartiet föreslår i stället att ett nytt anslag -
Satsning  på  behöriga   lärare,  förskollärare  och
fritidspedagoger - (i bilaga  3 betecknat som anslag
25:90)  tillförs sammanlagt 2 500  miljoner  kronor.
Folkpartiet  föreslår  även  att 200 miljoner kronor
tillförs ett nytt anslag, 25:88  Kvalitetssatsningar
i   förskolan.  Centerpartiet  föreslår   i   motion
2004/05:Ub476    yrkande   2   att   anslaget   till
personalförstärkningar  i  förskolan  överförs  till
utgiftsområde 25.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen   bifaller
regeringens      anslagsförslag      och      avslår
motionsyrkandena.

Mer  personal  är  en  avgörande  faktor  för  att
förbättra  förskolans  kvalitet och arbetsmiljö. Med
mer personal kan barngruppernas  storlek  minska och
förutsättningarna  för  att barn i behov av särskilt
stöd  ägnas  mer  tid kan öka.   Utgångspunkten  för
bidraget bör vara att det skall användas för att öka
personaltätheten i förskolan. Personaltätheten skall
jämföras med den genomsnittliga  personaltätheten  i
kommunala och enskilda förskolor inom kommunen under
åren  2003  och  2004.  I sin fördelning av bidraget
skall  inte  kommunen skilja  mellan  kommunala  och
enskilda förskolor.  Bidragen  skall  riktas till de
förskolor där de gör störst nytta.
Angående     yrkanden     om    specialdestinerade
statsbidrag    hänvisar    utskottet    till    sitt
ställningstagande  under  anslag   25:9   Maxtaxa  i
barnomsorgen m.m.

25:11 Bidrag till personalförstärkningar i
skola och fritidshem


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,  1 500  000  000 kr,
för  budgetåret  2005  under  anslaget  25:11
Bidrag  till  personalförstärkningar  i skola
och  fritidshem  och  avslå motioner om andra
anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden  14  (fp)  och  16
(c).

Propositionen

Anslaget  avser  särskilt  statsbidrag  riktat  till
skolsektorn i syfte att öka personaltätheten i skola
och  fritidshem  (prop. 2000/01:1, utg.omr. 16, bet.
UbU1,  rskr.  99).  Bidraget   avser  att  förbättra
förutsättningarna för att höja skolornas  resultat i
förhållande   till  mål  uttryckta  i  läroplan  och
kursplaner genom  att  tillföra  mer personal. Genom
satsningen  har  kommunerna ökat sin  personal   med
sammanlagt 8 500 heltidstjänster.

Regeringen föreslår  att  3  000  miljoner  kronor
överförs  från  detta  anslag till utgiftsområde 25,
anslag 48:1 Generellt statsbidrag  till kommuner och
landsting år 2005.
För 2003 redovisades ett anslagssparande på 26 356
000 kr. Allt anslagssparande har dragits in.
Regeringen har beräknat anslaget till  1  500  000
000 kr.

Motionerna

Folkpartiet  föreslår i motion 2004/05:Ub485 yrkande
3 att bidraget  avskaffas.  Folkpartiet anser att de
bidrag     som     i    dag    betalas    ut    till
personalförstärkningar  i  skola  och fritidshem har
bidragit till att höja andelen obehöriga  lärare och
fritidspedagoger.  Folkpartiet  föreslår därför  ett
nytt   anslag   -   Satsning  på  behöriga   lärare,
förskollärare  och fritidspedagoger  -  och  tillför
detta anslag 2 500 000 000 kr.

Centerpartiet   föreslår  i  motion  2004/05:Ub476
yrkande 2 att förevarande  anslag  tas  bort.  Samma
belopp    föreslås    i   stället   överföras   till
utgiftsområde 25.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår   att    riksdagen    bifaller
regeringens      anslagsförslag      och      avslår
motionsyrkandena.


25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen
begärda anslagsbeloppet, 133 522  000 kr, för
budgetåret  2005 under anslaget 25:12  Bidrag
till viss verksamhet  motsvarande  grundskola
och gymnasieskola.

Propositionen

Bidraget används till särskilt verksamhetsstöd  till
bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar
och   förberedande   dansutbildningar,  bidrag  till
riksinternatskolor, statsbidrag  till  kommuner  med
s.k.  IB-utbildning,  statsbidrag till kostnader för
utlandssvenska   elevers    skolgång    i   Sverige,
ersättning  för  kostnader  för  nordiska elever  på
gymnasial  nivå  m.m. Den huvudsakliga  faktorn  som
styr utgifterna på anslaget är antalet elever.

Regeringen har beräknat  anslaget till 133 522 000
kr.  Förändringen  jämfört  med  anslaget  för  2004
innebär enbart pris- och löneomräkning med 3,89 %.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning.


25:13 Bidrag till svensk undervisning i
utlandet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,  92  796 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget  25:13  Bidrag
till svensk undervisning i utlandet.

Propositionen

Enligt  förordning  (1994:519)  om statsbidrag  till
utbildning  av  utlandssvenska  barn   och  ungdomar
lämnas    statsbidrag   för   svensk   utlandsskola,
distansundervisning,      kompletterande      svensk
undervisning  och  undervisning  vid utländsk skola.
Anslaget  är  beroende av elevutvecklingen.  Läsåret
2003/04  fanns  det  31  svenska  utlandsskolor  med
sammanlagt 1 240  elever i förskoleklass, grund- och
gymnasieskola. Regeringen  fattade  den  2 september
2004  beslut om att antalet elever som skall  utgöra
underlag  för att få statsbidrag till kompletterande
svensk  undervisning  minskas  från  åtta  till  fem
elever.  För   budgetåret   2003   redovisades   ett
anslagssparande    på    9    474   000   kr.   Allt
anslagssparande har dragits in.

Regeringen har beräknat anslaget  till  92 796 000
kr.  Förändringen  jämfört  med  anslaget  för  2004
innebär  enbart pris- och löneomräkning med 3,89 %.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning.


25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,  99  015 000 kr, för
budgetåret   2005   under   anslaget    25:14
Nationellt centrum för flexibelt lärande  och
avslå motionen om annat anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 15 (kd).

Propositionen

Anslaget  finansierar  verksamheten  vid myndigheten
Nationellt centrum för flexibelt lärande  (CFL)  och
utgifter  för  utvecklingsprojekt  inom  kommunernas
vuxenutbildning,   folkhögskolor  och  studieförbund
samt  för  utveckling  av  Folkbildningsnätet.  Från
anslaget finansieras också utvecklingen av läromedel
för vuxna döva  med  teckenspråk  som första språk i
samarbete med Specialpedagogiska institutet.

Myndighetens verksamhetsområde har  ändrats  mot  en
tyngdpunkt  på  utveckling  snarare är utbildning. I
samband  med denna förskjutning  har  kostnader  för
personalavveckling  uppkommit.  Dessa  är under åren
2004   och  2005  så  stora  att  myndigheten  måste
begränsa   stödet   till   projekt  i  kommuner  och
folkbildning  för  att inte överskrida  tillgängliga
medel.

Regeringen har beräknat  anslaget  till 99 015 000
kr. Förändringen jämfört med anslaget  för  2004  är
enbart pris- och löneomräkning med 0,9 %.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår en neddragning av
anslaget med 20 000 000 kr i motion 2004/05:Ub481
yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker  regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet.


25:15 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa  det   av   regeringen
begärda anslagsbeloppet, 157 262 000  kr, för
budgetåret  2005  under anslaget 25:15 Bidrag
till viss verksamhet inom vuxenutbildning och
avslå motionen om annat anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 15 (kd).

Propositionen

Anslaget finansierar statsbidrag till kompletterande
utbildningar enligt  förordning  (SFS  2000:521)  om
statligt   stöd  till  kompletterande  utbildningar,
vissa  andra   skolor   samt   viss  kursverksamhet.
Dessutom      utgår      medel     till     Samernas
utbildningscentrum   och   ett   resurscentrum   för
vuxenutbildning vid Högskolan  i  Jönköping.  Vidare
ges     medel     till     försöksverksamhet     med
lärlingsutbildning  inom  hantverksyrken  för  vuxna
samt   till  utveckling  av  svenskundervisning  för
invandrare samt validering.

Riksdagen  anvisade  under  detta  anslag,  enligt
regeringens  förslag i budgetpropositionen för 2004,
3,8 miljoner kronor årligen för en försöksverksamhet
med en tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning för
vuxna   till   vissa    hantverksyrken.   Regeringen
beslutade i förordning (2004:167)  om  statligt stöd
till  försöksverksamhet  med lärlingsutbildning  för
vuxna till vissa hantverksyrken  att Myndigheten för
kvalificerad     yrkesutbildning     skall      vara
tillsynsmyndighet.  Regeringen  föreslår  därför att
3,8  miljoner  kronor fr.o.m. år 2005 överförs  till
anslaget    25:19    Bidrag     till    kvalificerad
yrkesutbildning. Regeringen föreslår vidare att 1,25
miljoner  kronor  förs  över  till  anslaget   25:56
Danshögskolan:    Grundutbildning.   I   syfte   att
förstärka ungdomspolitiken  föreslås  att  1  miljon
kronor   överförs   under   2005   och   2006   till
utgiftsområde 17.
Regeringen  har beräknat anslaget till 157 262 000
kr. Beloppet innebär  en pris- och löneomräkning med
3,89 %.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår en neddragning av
anslaget med 15 miljoner kronor i motion
2004/05:Ub481 yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet.


25:16 Bidrag till vissa organisationer för
uppsökande verksamhet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   anvisa   det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet, 50  000  000 kr, för
budgetåret  2005 under anslaget 25:16  Bidrag
till  vissa  organisationer   för  uppsökande
verksamhet   och  avslå  motioner  om   andra
anslagsbelopp.
Jämför särskilda  yttranden  13 (m), 14 (fp),
15 (kd) och 16 (c).

Propositionen

Anslaget   finansierar   bidrag  till   Företagarnas
Riksorganisation,                Handikappförbundens
samarbetsorgan,   Landsorganisationen   i   Sverige,
Lantbrukarnas   Riksförbund,    Ledarna,    Sveriges
Akademikers  Centralorganisation,  Sveriges fiskares
riksförbund  och  Tjänstemännens Centralorganisation
för   uppsökande   verksamhet   och   utbildning   i
samhällsfrågor. Syftet är att stimulera och utveckla
uppsökande verksamhet  för  att  på  så  sätt bredda
intresset för studier och utbildning hos vuxna.

Regeringen  har beräknat anslaget till 50 000  000
kr. Beloppet är detsamma som för år 2004.

Motionerna

Moderaterna,  Kristdemokraterna   och  Centerpartiet
föreslår   i   respektive   motioner,  2004/05:Ub419
yrkande 2, 2004/05:Ub481 yrkande 2 och 2004/05:Ub476
yrkande 2, att anslaget tas bort. Folkpartiet vill i
motion 2004/05:Ub485 yrkande  3  minska anslaget med
40 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning
och  avstyrker  därmed  motionsyrkandena.  Utskottet
anser,   liksom   tidigare  (jfr  bet.  2003/04:UbU1
s. 44),  att  det  är   värdefullt  att  de  berörda
organisationerna  medverkar   i   arbetet   med  att
stimulera  vuxna till studier. Utskottet finner  den
uppsökande verksamheten  vara en mycket viktig metod
för att nå grupper som annars  skulle vara svåra att
nå och på så sätt bredda intresset  för  studier och
utbildning hos dessa.


25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,
1 916 797 000 kr, för  budgetåret  2005 under
anslaget  25:17  Statligt stöd för utbildning
av  vuxna  och  avslå   motioner   om   andra
anslagsbelopp.
Jämför  särskilda  yttranden 13 (m), 14 (fp),
15 (kd) och 16 (c).

Propositionen

Från anslaget finansieras  riktat statsbidrag enligt
förordning   (2002:398)   om   statligt   stöd   för
utbildning   av   vuxna.   Statsbidraget   söks   av
kommunerna årsvis och fördelas  av  Myndigheten  för
skolutveckling.  Utbetalning  sker  från Skolverket.
Anslaget finansierar även statsbidrag för utveckling
av vuxenutbildning för utvecklingsstörda.

Statsbidraget  motsvarar  kostnaden för  ca  46  400
årsstudieplatser    i   kommunal    vuxenutbildning.
Statsbidraget är villkorat och bygger på en kommunal
motprestation motsvarande  ca 82 % av statsbidraget.
För år 2004 minskades statsbidraget  med 60 miljoner
kronor    för    att   finansiera   anslaget   25:20
Valideringsdelegationen.

Från och med år 2006 skall det riktade statsbidraget
till kommunerna inordnas i den kommunala utjämningen
under  utgiftsområde   25   Allmänna   bidrag   till
kommuner.

Regeringen  har  beräknat  anslaget till 1 916 797
000 kr. Beloppet innebär en pris-  och löneomräkning
med 3,89 %.

Motionerna

I    motion   2004/05:Ub419   yrkande   2   föreslår
Moderaterna   att   anslaget   avskaffas   och   att
motsvarande  medel,  1 916 797 000 kr, överförs till
ett  nytt  anslag  Vuxnas   utbildning.  Folkpartiet
föreslår  i  motion  2004/05:Ub485   yrkande   3  en
neddragning  av  beloppet  med  900 000 000 kr. Även
Kristdemokraterna föreslår att anslagsbeloppet sänks
med  175 000 000 kr. Centerpartiet  föreslår  i  sin
motion  2004/05:Ub476  yrkande 2 att anslagsbeloppet
överförs till utgiftsområde 25.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning
och avstyrker motionsyrkandena. Utskottet avvisar nu
liksom tidigare  en förändring av anslagsstrukturen.
Det finns enligt utskottet inte någon anledning till
ett  gemensamt anslag  för  vuxenutbildning,  då  de
nuvarande anslagen finansierar verksamheter av olika
karaktär.  Utskottet  erinrar  om  att  det  riktade
statsbidraget  fr.o.m. år 2006 skall inordnas i  den
kommunala   utjämningen   under   utgiftsområde   25
Allmänna bidrag till kommuner.


25:18 Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   anvisa   det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet, 18  905  000 kr, för
budgetåret    2005   under   anslaget   25:18
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning.

Propositionen

Anslaget finansierar  verksamheten  vid  Myndigheten
för  kvalificerad  yrkesutbildning. Myndigheten  har
ett övergripande ansvar för denna utbildning, vilket
innebär att den bl.a. har att besluta om statsbidrag
eller särskilda medel till den som anordnar en sådan
utbildning,   har   ett    övergripande   nationellt
planeringsansvar, skall följa  upp den kvalificerade
yrkesutbildningen  och  säkerställa  dess  kvalitet,
främja  utvecklingen  samt   informera   och  sprida
kunskap om den kvalificerade yrkesutbildningen.

Regeringen  har beräknat anslaget till 18 905  000
kr. Förändringen  jämfört  med  anslaget för 2004 är
enbart  pris- och löneomräkning med 1,57 %.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,  793 181 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget  25:19  Bidrag
till  kvalificerad  yrkesutbildning och avslå
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 13 (m),14 (fp) och
16(c).

Propositionen

Anslaget finansierar  statsbidrag  till anordnare av
kvalificerad yrkesutbildning (KY) samt kostnader för
personskadeförsäkring  för  studerande.   Utgifterna
påverkas främst av antalet genomförda och utnyttjade
utbildningsplatser  samt utbildningarnas inriktning.
Från  och  med år 2005  finansieras  genom  anslaget
dessutom utgifterna  för  en  tvåårig eftergymnasial
lärlingsutbildning    för    vuxna    till     vissa
hantverksyrken enligt förordning (2004:167).

Regeringen  föreslår  under  punkt 5 att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget
25:19   Bidrag   till  kvalificerad  yrkesutbildning
besluta om bidrag  till kvalificerad yrkesutbildning
som inklusive åtaganden  medför  utgifter  på  högst
755 834 000  kr under 2006 och högst 797 129 000  kr
under perioden 2007-2010.
Regeringen har  beräknat anslaget till 793 181 000
kr.

Motionerna

I   motion   2004/05:Ub419    yrkande   2   föreslår
Moderaterna att anslaget tas bort. Partiet inför ett
nytt anslag Vuxnas lärande (se  anslag  25:17 ovan).
Detta  föreslagna  anslag  skall ge utrymme  för  en
kraftig   ökning   av  antalet  platser   inom   KY-
utbildningen, skriver Moderaterna. Folkpartiet anser
i motion 2004/05:Ub485  yrkande  3 att det finns ett
stort    behov    av   personer   med   kvalificerad
yrkesutbildning och  föreslår  en ökning av anslaget
med 100 000 000 kr. Även Centerpartiet  föreslår  en
ökning  av  anslaget  med  50 000 000  kr  i  motion
2004/05:Ub476  yrkande  2.  Centerpartiet  vill  öka
antalet     platser     på     den     kvalificerade
yrkesutbildningen  för  att tillgodose näringslivets
efterfrågan på utbildad arbetskraft.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   tillstyrker   regeringens   förslag   om
anslagsbelopp och avstyrker  därmed  motionsyrkanden
om andra belopp.

Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) har varit
framgångsrik i att utbilda kvalificerad arbetskraft.
Andelen   examinerade   som  får  arbete  direkt   i
anslutning till sin utbildning är stor. Det finns en
fortsatt stark efterfrågan  från  arbetslivet på nya
utbildningar. De föreslagna medlen  för år 2005 bör,
enligt    regeringens   bedömning,   innebära    att
verksamheten  blir  av  ungefär samma omfattning som
tidigare. Utskottet stöder  regeringens  förslag att
inte   utöka   omfattningen   av  den  kvalificerade
utbildningen,   men   anser  liksom   tidigare   att
utbildningen på sikt bör stärkas.
Utskottet   föreslår  att   riksdagen   bemyndigar
regeringen att  under  2005,  för  ramanslaget 25:19
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning  besluta om
bidrag   till   kvalificerad   yrkesutbildning   som
inklusive  tidigare  åtaganden  medför  utgifter  på
högst   755 834 000   kr   under   2006   och  högst
797 129 000 kr under perioden 2007-2010.

25:20 Valideringsdelegationen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
begärda anslagsbeloppet,  15  261 000 kr, för
budgetåret   2005   under   anslaget    25:20
Valideringsdelegationen och avslå motionen om
annat anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 15 (kd).

Propositionen

Anslaget      finansierar      verksamheten      vid
Valideringsdelegationen.

Valideringsdelegationen  inrättades  den 1 januari
2004 för en fyraårsperiod. Delegationens  uppgift är
bl.a.   att   i   samverkan   med   arbetslivet  och
utbildningssektorn utveckla valideringsinsatser, att
stödja  och  stärka  etablerandet  av ändamålsenliga
samarbetsformer för validering samt att initiera och
genomföra  utvecklingsinsatser  för  personal   inom
valideringsverksamhet.       Valideringsdelegationen
skall,  vidare,  aktivt utforma  och  aktivt  sprida
information om validering och följa upp utvecklingen
av  valideringsverksamhet   och   säkerställa   dess
kvalitet.  Delegationen skall dessutom lämna förslag
om vilka åtgärder  som  kan  behöva  vidtas  för att
säkerställa        valideringsverksamhet       efter
fyraårsperiodens slut.
Regeringen har beräknat  anslaget  till 15 261 000
kr.

Motionen

Kristdemokraterna  föreslår  i  motion 2004/05:Ub481
yrkande  2 att anslaget tas bort.  Kristdemokraterna
är kritiska  till  inrättandet  av  myndigheten  och
anser  att  både  Centrum  för flexibelt lärande och
Valideringsdelegationen   bör    föras    in   under
Högskoleverkets uppdrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen   bifaller
regeringens  anslagsförslag  och  avstyrker   därmed
motionsyrkandet.    Utskottet   är   positivt   till
inrättandet  av  en särskild  valideringsdelegation.
Det  är angeläget både  för  den  enskilde  och  för
samhället   att   ta  till  vara  människors  reella
kunskap.


25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen
begärda anslagsbeloppet, 125 000  000 kr, för
budgetåret    2005   under   anslaget   25:21
Utveckling   av  påbyggnadsutbildningar   och
avslå  motioner   om   andra   anslagsbelopp.
Bemyndigande  bör  också  ges regeringen  att
besluta om utgifter på högst  275  000 000 kr
under  2006  och  högst 225 000 000 kr  under
2007-2010.

Propositionen

Det   föreslagna   anslaget   till   utveckling   av
påbyggnadsutbildningar är nytt. Anslaget finansierar
sådan tidigare påbyggnadsutbildning  som  övergår  i
annan  statligt  finansierad  utbildningsform  såsom
kvalificerad        yrkesutbildning,       högskola,
folkhögskola,     viss     statligt      finansierad
påbyggnadsutbildning samt kompletterande utbildning.
Anslaget skall finnas under en övergångsperiod tills
en  slutlig avstämning sker mellan överförda  belopp
och överförd utbildningskapacitet.

I   budgetpropositionen   för   år   2004   (prop.
2003/04:1)   föreslog  regeringen  att  de  statligt
reglerade    interkommunala    ersättningarna    för
riksrekryterande    påbyggnadsutbildningar    skulle
avvecklas.  Staten  övertar  därmed ansvaret för och
finansieringen av vissa påbyggnadsutbildningar  från
kommunerna    och    överför    dem    till    andra
utbildningsformer med statligt kostnadsanslag.
Regeringen   föreslår   att  125  miljoner  kronor
överförs år 2005 och 250 miljoner kronor överförs år
2006 från utgiftsområde 25  Allmänna  bidrag  anslag
48:1   Kommunalt  utjämningsbidrag  till  detta  nya
anslag.
Regeringen   föreslår   att  riksdagen  bemyndigar
regeringen  att  under  2005 för  ramanslaget  25:21
Utveckling  av  påbyggnadsutbildningar   besluta  om
bidrag   som  inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden
medför utgifter  på  högst  275 000 000  kr under år
2006   och   högst  225 000 000  kr  under  perioden
2007-2010.
Regeringen har  beräknat anslaget till 125 000 000
kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.

Utskottet  föreslår   att   riksdagen   också  ger
regeringen det begärda bemyndigandet.

Oppositionspartiernas förslag till nya anslag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  motionärernas  förslag
till nya anslag.

Motionerna

Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419  yrkande
2  ett  nytt anslag Nationellt kvalitetsinstitut  (i
bilaga 3 betecknat 25:86). Detta anslag tillförs
150 000 000  kr.  En  nödvändig åtgärd för att lyfta
kvaliteten   i  skolan  är   att   uppföljning   och
utvärdering förbättras  och blir mer tillgänglig för
elever,    föräldrar    och    personal,     skriver
motionärerna.  Vissa delar av Skolverkets verksamhet
föreslås    överflyttas    till    det    nationella
kvalitetsinstitutet. Moderaterna föreslår vidare att
1 000 000 000  kr  tillförs  anslaget  Barnskola  (i
bilaga  3  betecknat  25:87).  Förslaget  innebär en
kostnadsfri barnskola för barn i åldern 2 till 6 år.
Förslaget  utgår  från  en  allmän icke-obligatorisk
barnskola med pedagogiskt innehåll,  där  barnen får
lära  sig  grunderna  i  att läsa, räkna och skriva.
Moderaterna föreslår dessutom ett nytt anslag Vuxnas
utbildning  (i  bilaga  3 betecknat  25:92),  vilket
tillförs 3 609 978 000 kr.  Till anslaget förs medel
från anslagen 25:17 Statligt  stöd för utbildning av
vuxna    och    26:19   Bidrag   till   kvalificerad
yrkesutbildning samt  medel  för folkhögskoleplatser
under    utgiftsområde    17.    Anslaget     rymmer
Kunskapslyftet samt KY-utbildningar.

Folkpartiet   föreslår   i   motion  2004/05:Ub485
yrkande  3  200 000 000 kr till anslaget  Nationellt
kvalitetsinstitut.  En  ny myndighet bör tillskapas,
med ansvar för tillsyn och  utvärdering  av  skolan,
skriver   Folkpartiet.   Folkpartiet   föreslår  200
miljoner  kronor  till  anslaget Kvalitetssatsningar
förskolan  (i bilaga 3 betecknat  25:88).  Barn  med
utländsk  bakgrund  skall  sökas  upp  och  erbjudas
avgiftsfri språkförskola. Folkpartiet föreslår också
2 500 000 000  kr till anslaget Satsning på behöriga
lärare, förskollärare och fritidspedagoger (i bilaga
3  betecknat  25:90)   samt  100  000  000  kr  till
Lärlingsutbildning  (i bilaga  3  betecknat  25:91).
Folkpartiet  vill  starta   en  ny  företagsanknuten
lärlingsutbildning  där  företagen   delvis  kan  få
ersättning för att de tar emot lärlingar.
I   motion   2004/05:Ub481   yrkande   2   tillför
Kristdemokraterna  anslaget  Lärlingsutbildning   10
miljoner    kronor.   Kristdemokraterna   vill   att
lärlingsutbildning  skapas  inom  ramen för ett eget
nationellt  program,  nära  knutet till  det  lokala
näringslivet.  Dessutom  tillför   Kristdemokraterna
anslaget Yrkeshögskola (i bilaga 3 betecknat  25:93)
10 000 000 kr.
Även    Centerpartiet    förespråkar    i   motion
2004/05:Ub476  yrkandena  1  och  2  ett  nationellt
kvalitetsinstitut, och tillför detta 200 000 000 kr.
Centerpartiet   tillför   även   anslaget  Läs-  och
skrivutveckling (i bilaga 3 betecknat 25:89)
400  000  000  kr. Centerpartiet vill  genomföra  en
särskild satsning  innefattande  bl.a.  program  för
matematik   och   läs-   och   skrivutveckling  från
förskolan och genom hela grundskolan. Till detta har
Centerpartiet  avsatt totalt 1 200  miljoner  kronor
den kommande treårsperioden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
nya anslag.


Nationell skolpeng


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå   motionsyrkandena   om
införande av nationell skolpeng.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).

Motionerna och utskottets ställningstagande

I motion 2004/05:Ub322 yrkande 7 framför Moderaterna
att  en nationell skolpeng bör införas. Genom  denna
kan elever  och föräldrar själva styra vem som skall
få utbildningsuppdraget.  Moderaterna anför vidare i
motion     2004/05:Ub390     yrkande      3      att
finansieringsansvaret  för  skolan  bör flyttas från
kommunerna till staten. Pengarna skall  följa eleven
till vald skola, vilket ger skolledningen  möjlighet
att lägga skolans pengar där de gör störst nytta.  I
samma    motions   yrkande   4   föreslås   att   en
parlamentarisk   utredning   om  nationell  skolpeng
tillsätts. Nationell skolpeng bör, enligt yrkande 7,
även gälla elever i särskolan.  Krav på en nationell
individualiserad skolpeng för specialskolans  elever
framförs även i motion 2004/05:Ub291 yrkande 5. Från
år  2006  anslår  därför  Moderaterna  300  miljoner
kronor  i  nya resurser för att skapa valfrihet  för
elever med funktionshinder.  Folkpartiet  framför  i
motion  2004/05:Ub258  yrkande  9  att  en nationell
skolpeng  bör  införas,  som  även  tar hänsyn  till
elever i behov av särskilt stöd. En fjärdedel av den
nationella  skolpengen  bör, enligt motionsyrkandet,
öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd.

U t s k o t t e t föreslår  att  riksdagen  avslår
motionsyrkandena.
Utskottet   har   tidigare   avstyrkt  motsvarande
motionsyrkanden vid ett flertal  tillfällen,  senast
under våren 2004 (bet. 2003/04:UbU6). Utskottet  har
ingen  annan  uppfattning  nu. En nationell skolpeng
ger inte de grundläggande förutsättningarna  för att
kraven  på  en  likvärdig  skola av hög kvalitet för
alla elever skall kunna uppfyllas.

Nationellt kvalitetsinstitut


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsyrkandena   om
nationellt kvalitetsinstitut.
Jämför reservation 3 (m, fp, c).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderaterna föreslår  i  motion  2004/05:Ub234  ett  fristående
kvalitetsinstitut.  Samma  krav  framför Moderaterna
även   i  motion  2004/05:Ub322  yrkande   15.   Ett
nationellt      kvalitetsinstitut     bör,     anser
motionärerna,           regelbundet          granska
undervisningskvaliteten  och  resultaten  vid  varje
skola,  såväl  fristående  som  kommunala.  I  samma
motions      yrkande      14     anförs     angående
kvalitetsgranskning av skolor,  att kontinuerlig och
allmänt tillgänglig information om skolors resultat,
kvalitet och utveckling behövs för  att  alla elever
och  föräldrar  skall  få förutsättningar att  välja
skola på lika villkor, oavsett  bostadsort.  Även  i
motion   2004/05:Ub390   framför  Moderaterna  samma
uppfattning  angående  nationellt  kvalitetsinstitut
(yrkande 15), vikten av  kontinuerlig utvärdering av
skolor (yrkande 13) samt att denna utvärdering skall
vara lika oavsett huvudman eller inriktning (yrkande
16).

Folkpartiet   föreslår   i  motion   2004/05:Ub258
yrkande  18  att en nationell  skolinspektion  skall
inrättas.
Centerpartiet   framför   i  motion  2004/05:Ub477
yrkande 10 att ett nationellt  kvalitetsinstitut bör
inrättas   i   syfte  att  ge  kommunerna   stöd   i
kvalitetsarbetet.   Detta   institut   bör   ersätta
Utvecklingsmyndigheten, menar motionärerna.
U  t  s  k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet  vill  i  detta sammanhang erinra om den
tyngdpunkt   som  finns  i   Skolverkets   nuvarande
verksamhet och som ligger på utbildningsinspektionen
med   syfte  att   granska   kommuner   och   skolor
regelbundet.
Av Skolverkets instruktion (SFS 2002:1160) framgår
de verksamheter  och  skolor, förutom det offentliga
skolväsendet,   som   verket   har   tillsyn   över.
Skolverket  har här att  bedöma  hur  verksamheterna
arbetar mot de nationella målen samt kontrollera att
nationella krav i skolförfattningar följs.
Skolverket  har  den  1 november 2003 redovisat en
plan    över    hur    inspektionen     byggs    ut.
Inspektionsverksamheten  planeras  att  vara   fullt
utbyggd  under  år 2005, och fr.o.m. detta år kommer
inspektionerna att  omfatta i genomsnitt 50 kommuner
och 1 000 skolor per år. Med denna kapacitet kommer,
enligt Skolverkets beräkningar,  Sveriges alla 5 800
kommunala  och fristående grund- och  gymnasieskolor
att vara inspekterade runt halvårsskiftet 2009.
Skolverket   fick i regleringsbrevet för år 2004 i
uppdrag att i lägesbedömningen till regeringen lämna
förslag  till  områden   som  Skolverket  genom  sin
utbildningsinspektion     avser     att     särskilt
uppmärksamma   under   år   2005.    I   Skolverkets
lägesbedömning    2004    (dnr   2004:622)   gjordes
bedömningen att fördjupade analyser kommer att göras
avseende  arbetssätt och arbetsformer  samt  arbetet
med individanpassning, individuella studieplaner och
åtgärdsprogram i den pedagogiska praktiken. Elever i
behov av särskilt  stöd  kommer  att sättas i fokus.
Fördjupade redovisningar kommer att  lämnas  när det
gäller  bedömning  och betygssättning samt styrning,
ledning   och   kvalitetsarbete    i    skolor   och
förvaltningar. Dessutom kommer intresset  att riktas
dels  mot  hur  skolorna  fungerar  med avseende  på
rektorernas ansvar, befogenheter och  funktion, dels
på  vilket  stöd skolledningarna får i sitt  arbete.
Särskild  uppmärksamhet  kommer  därtill  att  ägnas
kommuner med stor andel obehöriga lärare.
Utskottet  vill också påminna om det av Skolverket
i januari 2004  redovisade regeringsuppdraget om att
dels utveckla och  skärpa  sina rutiner för prövning
och inspektion av fristående  skolor,  dels redovisa
en   särskild   inspektion  av  sådana  skolor   med
konfessionell inriktning eller motsvarande.

Översyn av myndigheter under
Utbildningsdepartementet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå   motionsyrkanden   om
översyn      av      myndigheterna      under
Utbildningsdepartementet.
Jämför reservationerna 4 (kd) och 5 (v).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Vänsterpartiet anför i  motion  2004/05:Ub337 att en översyn av
myndigheterna  under  Utbildningsdepartementet   bör
göras  i  syfte  att  genomföra en sammanslagning av
dessa, dels för att få en ökad effektivitet dels för
att få en enklare och tydligare  myndighetsstruktur.
Kristdemokraterna förespråkar i motion 2004/05:Ub473
yrkande 46 en renodling av myndighetsstrukturen  och
pekar   bl.a.   på   samordningsvinster  vad  gäller
kostnader för administration.  Kristdemokraterna  är
kritiska  mot inrättande av Valideringsdelegationen.
I  motion  2004/05:Ub471   yrkande   6   anförs  att
Valideringsdelegationens  arbete sker i lokaler  hos
Centrum  för flexibelt lärandes  (CFL)  avdelning  i
Norrköping.   Enligt  motionärerna  hade  det  varit
lämpligare   om  delegationen   inrättats   som   en
avdelning inom CFL.

U t s k o t  t  e  t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet  har  tidigare  uttalat  att  det  delar
regeringens uppfattning  att det är angeläget med en
särskild myndighet för valideringsfrågor.
Utskottet erinrar också  om  den  av  regeringen i
januari  2003  tillsatta  parlamentariska kommittén,
Ansvarskommittén, med uppdrag att se över strukturen
och             uppgiftsfördelningen            inom
samhällsorganisationen.    Uppdraget    avser   både
relationen mellan staten, landstingen och kommunerna
och  relationen mellan regeringen och myndigheterna.
Ansvarskommittén       har       också,       enligt
tilläggsdirektiven  (dir. 2004:93) i uppgift att  se
över      den      statliga      styrningen       av
samhällsorganisationen,   både   relationen   mellan
regeringen  och de statliga myndigheterna och mellan
staten och den kommunala nivån.

Skolor för multihandikappade barn


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  avslå motionsyrkanden angående
riksgymnasium     för      synskadade     med
multifunktionella  handikapp.  Riksdagen  bör
också       avslå     motionsyrkanden      om
återinrättande  av statliga specialskolor för
multihandikappade.
Jämför reservationerna 6 (m, fp, kd, c) och 7
(m, fp, kd, c).

Motionerna och utskottets ställningstagande

I  ett  flertal  motioner  anförs  att  de  statliga
specialskolorna för  multihandikappade  barn,  bl.a.
Ekeskolan  och Hällsboskolan, måste återinrättas.  I
motion 2004/05:Ub291  yrkande  2 skriver Moderaterna
att  statens huvudmannaskap för specialskolorna  bör
kvarstå  och  att staten har ett särskilt ansvar för
skolan för elever  med  funktionshinder. Folkpartiet
pekar i sin motion 2004/05:Ub258  yrkande  12 på att
dessa  alternativ måste återskapas. Denna reform  är
kostnadsneutral, hävdar man. Också Kristdemokraterna
är i motion  2004/05:Ub479  yrkande 10 kritiska till
nedläggningen  av  de fasta skoldelarna.  Detta  kan
innebära att många elever  med  multihandikapp  inte
kommer att få den hjälp de behöver. En omprövning av
visstidsvistelse  innebär  också  en  osäkerhet  för
eleverna, menar motionärerna.

I    motion   2004/05:Ub275   yrkande   12   anför
Centerpartiet  att ett nytt riksgymnasium för blinda
och   synskadade  barn   med   funktionshinder   bör
inrättas.  Motionärerna påpekar att det i dag saknas
tillräckligt  bra  möjligheter  för  dessa  barn att
studera  vidare  efter grundskolan och att också  de
har rätt att kunna  gå  vidare  i sin utbildning och
utvecklas i sin egen takt, oavsett ålder.
U  t s k o t t e t föreslår att  riksdagen  avslår
motionsyrkandena.
Riksdagen  beslutade  hösten  1999  att elever med
synskada respektive grav språkstörning  inte  längre
skulle tillhöra den statliga specialskolans målgrupp
(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr.  14).
Beslutet  innebar  att  riksdagen  ställde sig bakom
regeringens förslag om en successiv avveckling av de
fasta   skoldelarna  vid  de  statliga  riksskolorna
Ekeskolan  i  Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och
en  samtidig utbyggnad  av  resurscenterverksamheten
vid skolorna.  Frågan om omprövning av nämnda beslut
har återkommande  behandlats  av  utskottet,  senast
under  förra  riksmötet  (bet. 2003/04:UbU1 och bet.
2003/04:UbU10). Utskottet finner inte heller nu skäl
för    riksdagen    att    ändra    sitt    tidigare
ställningstagande.
I  november  2002  överlämnade  den av  regeringen
tillsatte  utredaren  betänkandet Visstidsutbildning
vid    statliga   resurscenter    (SOU    2002:106).
Visstidsutbildning ges i dag vid Ekeskolan i Örebro,
för   elever    med    synskada    och   ytterligare
funktionshinder,  och Hällsboskolan i  Sigtuna,  för
elever  med  grav  språkstörning.   Dessa   tidigare
specialskolor    är    i   dag   resurscenter   inom
Specialpedagogiska institutet.
Syftet med visstidsutbildningen är att ge eleverna
en  utbildning  som  är anpassad  till  varje  elevs
förutsättningar och att  ge  förutsättningar  för en
fortsatt  utbildning  i hemskolan eller hemkommunen.
De  elever  som  undervisas   vid   resurscenter  är
fortfarande elever i sina hemkommuner.  Utbildningen
skall  fortgå så länge som elevens behov kräver  det
och  det  inte  finns  förutsättningar  att  anordna
utbildning  av  motsvarande  kvalitet  i hemkommunen
eller hemskolan. Elevens vårdnadshavare  får  ansöka
om     plats     vid     ett     resurscenter.    Av
budgetpropositionen framgår att regeringen anser att
det  är  viktigt  att resurscenter har  ett  tydligt
ansvar och en tydlig  roll när det gäller elever med
funktionshinder.
Visstidsutbildningen     vid     Ekeskolan     och
Hällsboskolan  regleras  i  förordning (2004:203) om
visstidsutbildning vid särskilda resurscenter.
Frågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade
elever  med  flerfunktionshinder  har  avslagits  av
riksdagen vid  ett  flertal  tillfällen sedan hösten
1999 (senast i bet. 2003/04:UbU10).  Utskottet anser
nu  liksom  då  att  det naturliga alternativet  för
dessa  elever  är  den  reguljära  gymnasiesärskolan
eller   gymnasieskolan   på  hemorten   eller   inom
samverkansområdet.

Uppdrag till vissa myndigheter


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden  angående
uppdrag   till  Skolverket,  Myndigheten  för
skolutveckling  samt om tilläggsdirektiv till
Valideringsdelegationen.
Jämför reservationerna  8 (v, mp), 9 (fp), 10
(kd), 11 (v, mp) samt 12 (fp).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Folkpartiet skriver i motion  2004/05:Ub242  yrkande
17  att  Skolverket aktivt bör utvärdera rektorernas
möjligheter  att vara pedagogiska ledare. Skolverket
bör   under   sina    tillsynsinspektioner,    menar
motionärerna,   utvärdera  att  rektor  tillåts vara
pedagogisk ledare. Kristdemokraterna anser  att  det
är nödvändigt att satsa mer på nationell tillsyn och
granskning  samt  att öka statens ansvarstagande för
en likvärdig utbildning  över  hela landet. I motion
2004/05:Ub480  yrkande 35 framför  Kristdemokraterna
att   ökade  resurser   därför   bör   läggas   till
Skolverket.   Myndigheten   bör   också  få  tydliga
direktiv  om att granskningen skall  vara  lika  för
alla skolor oavsett huvudman. Miljöpartiet skriver i
motion 2004/05:Ub230  yrkande  20 att Skolverket bör
få  i uppdrag att utvärdera läromedel  ur  både  ett
genus-  och  ett  HBT-perspektiv.  I  samma  motions
yrkande  21  föreslår  partiet att Skolverket ges  i
uppdrag att undersöka möjligheter  att  öka  andelen
män  som arbetar inom skolan i enlighet med vad  som
anförs  i  motionen. I yrkande 22 begär Miljöpartiet
att Skolverket får i uppdrag att utarbeta riktlinjer
för  att  säkerställa  kompetens  i  HBT-frågor  för
anställda    inom     utbildningsväsendet.    Motion
2004/05:Ub239  (m)  tar  upp   frågan  om  obehöriga
lärares   anställning   i  skolor  och   anför   att
Skolverket måste inspektera  hur  skollagstiftningen
efterlevs i detta hänseende.

Miljöpartiet anför i motion  2004/05:Ub230 yrkande
19  att  Myndigheten  för  skolutveckling   ges  ett
uppdrag   rörande   genuskunskap   i   skolans   och
förskolans  pedagogik. Folkpartiet föreslår i motion
2004/05:Ub209   yrkande   1   tilläggsdirektiv  till
Valideringsdelegationen.
U  t s k o t t e t föreslår att  riksdagen  avslår
motionsyrkandena.
Utskottet  erinrar  om  att  Skolverket  genom sin
utbildningsinspektion   under   år  2005  avser  att
särskilt  uppmärksamma  bl.a. lärarnas  kompetens  i
inspekterade kommuner. Särskild uppmärksamhet kommer
därvid att ägnas kommuner  med stor andel lärare som
saknar lärarbehörighet.
Myndigheten   för   skolutveckling   skall   bl.a.
prioritera insatser som  avser  jämställdhet i barn-
och ungdomsutbildningen. För att  ytterligare stödja
utvecklingen   av   jämställdhetsarbete   i   skolan
planerar Myndigheten  för  skolutveckling  att bl.a.
under läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser
för  genuspedagoger, mediepedagoger samt lärare  och
annan  skolpersonal.  Sedan  år  2002  finns därtill
särskilda medel avsatta för att utbilda  pedagogiska
resurspersoner   i  jämställdhet  och  genuskunskap.
Målet har varit att  det  år 2004 skall finnas minst
en sådan resursperson i varje  kommun.  Utbildningen
bedrivs på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling
av  de nationella värdegrundcentrumen vid  Göteborgs
och Umeå  universitet.  Utbildningen  omfattar såväl
förskolan  som  grund- och gymnasieskolan.  I  detta
sammanhang vill utskottet  också  påminna  om den av
regeringen         år         2003         tillsatta
jämställdhetsdelegationen (dir. 2003:101) med  syfte
att  uppmärksamma, intensifiera och utveckla arbetet
med jämställdhet mellan könen i förskolan.

Särskilda satsningar i skolan


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om
extraresurser till skolor i  krisområden samt
särskilda    satsningar    för   att   stärka
baskunskaperna i skolan.
Jämför reservationerna 13 (fp) och 14 (c).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Folkpartiet framför i motion  2004/05:Sf288  yrkande
21  betydelsen  av en reformerad skola med tydligare
krav  och  mål för  kampen  mot  utanförskapet  samt
behovet   av  att   kanalisera   extraresurser   och
riskkapital  till  skolorna  i  sociala krisområden.
Folkpartiet  anser  att skolan bör  finansieras  med
hjälp av en nationell  skolpeng.  En  del  av  denna
skall,  enligt förslaget, vara lika för alla elever,
medan en  del  skall kunna riktas till de elever som
behöver särskilt stöd. Skolor som får extra resurser
kan genom att erbjuda  högre  lärarlöner  rusta  upp
lokaler  m.m.  bli  s.k.  magnetskolor,  som  lockar
människor  att  bosätta  sig  i  utsatta områden. På
detta  sätt kan segregationen brytas.  Centerpartiet
vill i motion  2004/05:Ub477  yrkande 8 genomföra en
särskild  satsning  på  baskunskaper,   innefattande
matematik, läs- och skrivutveckling, från  förskolan
och   genom   hela   grundskolan.   Till  detta  har
Centerpartiet  den  kommande  treårsperioden  avsatt
totalt 1 200 miljoner kronor.

U  t s k o t t e t föreslår att  riksdagen  avslår
motionsyrkandena.
Utskottet anser att förbättrade utbildningsvillkor
i segregerade  områden  är  en  av de mest angelägna
frågorna  inom utbildningssektorn.  Myndigheten  för
skolutveckling  har här en mycket viktig uppgift när
det  gäller  att  ge  handfast  stöd  i  det  lokala
utvecklingsarbetet.  För  att  förstärka  resurserna
till arbetet med skolor i segregerade områden  avser
regeringen att tillföra anslaget 25:3 Utveckling  av
skolväsende och barnomsorg 70 miljoner kronor för år
2006 och 155 miljoner kronor för år 2007.
I  likhet  med  motionärerna  anser  utskottet att
satsningar  på  att  stödja läs- och skrivutveckling
samt kunskapsutveckling  i  matematik  är angelägna.
Insatser för läs-, skriv- och språkutveckling  är av
stor vikt för förbättrade resultat på alla nivåer  i
skolväsendet.  Inte minst för stödet till elever med
utländsk  bakgrund   är   kopplingen   till  läsning
väsentlig.  Myndigheten  för skolutveckling  arbetar
med  dessa  frågor  på  flera   sätt  samtidigt  som
regeringen  bl.a. understryker att  skolorna  i  sin
kvalitetsredovisning    skall    kunna    visa   hur
läsutvecklingen  skall  följas  och  hur elever  som
behöver stöd skall få det. Vidare har  den särskilda
Matematikdelegationen  haft till uppgift  att  lägga
fram  förslag som utvecklar  matematikundervisningen
och stimulerar utvecklingsarbetet inom detta område.
Bakgrunden   är   bl.a.   sviktande  intresse  bland
eleverna för matematikämnet  och  ett stort behov av
pedagogiskt utvecklingsarbete. Delegationens förslag
skall remissbehandlas.

Användning av bidraget till
personalförstärkningar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
användning       av       bidraget       till
personalförstärkningar.
Jämför reservation 15 (fp).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Folkpartiet anför i motion  2004/05:Ub242  yrkande  5  att  det
behövs   en   uppföljning   av   att  bidraget  till
personalförstärkningar  i skola och  fritidshem  går
till personer med rätt utbildning. Folkpartiet anser
att  samma  princip  skall  gälla   även  när  andra
personalgrupper   än   lärare  och  fritidspedagoger
rekryteras.   Att   läraren   har   genomgått   rätt
utbildning  har  stor betydelse  för  kvaliteten  på
undervisningen. I samma motions yrkande 6 anförs att
bidraget  till personalförstärkningar  i  skola  och
fritidshem   måste  kunna  användas  till  att  höja
lönerna för att  kunna anställa utbildade lärare och
fritidspedagoger.

U t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet erinrar om Skolverkets uppdrag att följa
upp  och  utvärdera  det  särskilda   statsbidraget.
Skolverkets uppföljning visade att det  fanns  8 500
fler   heltidstjänster  inom  skola  och  fritidshem
läsåret  2002/03  jämfört  med  läsåret  2000/01. Av
dessa  uppskattas  ca  5  500  tjänster  vara direkt
finansierade   genom   det   riktade  statsbidraget.
Personalförstärkningarna 2002/03 består till 72 % av
pedagogisk  personal  såsom  lärare,  förskollärare,
speciallärare och fritidspedagoger.  Resterande  del
utgörs   av   personalgrupper   som  skolsköterskor,
kuratorer, psykologer och elevassistenter.
Utskottet  vill  också  påminna  om   att  det  är
kommunerna som själva avgör vilka personalkategorier
som  bäst  behövs  för  att  öka  måluppfyllelsen  i
verksamheten. Utskottet utgår ifrån  att  kommunerna
vid anställningar eftersträvar att anställa  behörig
personal.

Behovet av KY


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om
behovet av KY-utbildning.
Jämför reservation 16 (fp, c).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Centerpartiet föreslår i motion  2004/05:Ub275  yrkande  7  att
antalet utbildningsplatser inom KY-utbildningen ökas
för   att   motsvara   företagens   efterfrågan   på
kvalificerad arbetskraft. I motion 2004/05:N414 (fp)
yrkande   2   påpekar   motionärerna   att  det  för
närvarande   inte   pågår   någon  KY-utbildning   i
Dalsland.  I  motion  2004/05:Ub439  (s)  yrkande  2
efterfrågas fortsatt utbyggnad av  KY i Västsverige.
I  motion  2004/05:Ub381  (s)  påpekas  att  det  är
angeläget  att  via  KY  och  annan  vuxenutbildning
tillgodose ett lokalt behov av arbetskraft. Ett ökat
statligt engagemang är önskvärt, menar motionärerna,
och  efterfrågar  en  översyn  gällande  behovet  av
vuxenutbildning  generellt och särskilt kvalificerad
yrkesutbildning.

U t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Som   utskottet   tidigare    påpekat    har   den
kvalificerade     yrkesutbildningen    (KY)    varit
framgångsrik i att utbilda kvalificerad arbetskraft.
Andelen  examinerade   som   får   arbete  direkt  i
anslutning till sin utbildning är stor. Det finns en
fortsatt stark efterfrågan från arbetslivet  på  nya
utbildningar.  De föreslagna medlen för år 2005 bör,
enligt   regeringens    bedömning,    innebära   att
verksamheten  blir  av ungefär samma omfattning  som
tidigare. Utskottet stöder  regeringens  förslag att
inte   utöka   omfattningen   av  den  kvalificerade
utbildningen   men   anser   liksom   tidigare   att
utbildningen på sikt bör stärkas.

Övriga frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsyrkanden om  fler
vuxna i skolan samt skolbesök i riksdagen.

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderaterna  föreslår  i  motion  2004/05:A350  yrkande  11 att
möjligheterna  måste öppnas för att få in fler vuxna
till   skolan.   I   motion    2004/05:Ub235   anför
Centerpartiet vikten av att alla  landets  elever  i
högstadiet  eller gymnasieskolan vid något tillfälle
under  sin  skoltid   får   besöka   riksdagen   och
Stockholm.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagens avslår
motionsyrkandena. Utskottet har tidigare uttalat sig
positivt  om  verksamheter  där  vuxna  engageras  i
skolan   som   t.ex.   klassmorfar.   Utskottet  har
samtidigt  påpekat att det ankommer på lokala  organ
att besluta om sådana verksamheter.

3 Högskoleverksamhet


Resultat

Om  grundutbildningens   omfattning  och  inriktning
redovisas i propositionen att expansionen som pågått
under flera år till en viss del fortsatte även under
2003.  Antalet  helårsstudenter  ökade  med  12 500,
vilket innebär en  ökning med 4 % sedan 2002. Därmed
uppgick antalet helårsstudenter  2003  till 299 750.
Ökningen    av    antalet   registrerade   studenter
(individer) ökade med 9 % mellan läsåren 2001/02 och
2002/03, eller med  drygt  30 000  personer. Andelen
kvinnor  bland  studenterna låg 2003 liksom  de  två
närmast föregående  åren  på 60 %. Motsvarande andel
bland  högskolenybörjarna  minskade  däremot  med  1
procentenhet till 58 %.

Antalet   lärare   ökade   i  takt   med   antalet
helårsstudenter så att antalet  helårsstudenter  per
lärare var oförändrat.
För  2003  har 29 lärosäten av regeringen fått som
mål att öka antalet  helårsstudenter  totalt.  Detta
mål  har  27  av  lärosätena  uppnått.  Även antalet
helårsstudenter  inom naturvetenskap och teknik  har
ökat,   men  i  mindre   utsträckning   än   antalet
helårsstudenter   totalt   (1,5   %  mot  5  %).  De
utbildningsområden som ökade mer än genomsnittet var
undervisning,   medicin,   vård   och   konstnärliga
områden.
För perioden 2001-2004 har regeringen satt upp mål
för  antalet  examina av vissa slag. Måluppfyllelsen
för magisterexamen  var  mycket  god  (96 % av målet
efter    tre   av   fyra   år   i   perioden).   För
civilingenjörsexamen var motsvarande utfall 73 % och
för sjuksköterskeexamen  72  %.  För lärarexamen med
inriktning på tidigare år var måluppfyllelsen  efter
tre  år  av  fyra  82  %  och  för  lärarexamen  med
inriktning mot senare år 68 %.
Regeringen  har  för  lärarexamen  också  satt upp
målet  att  minst  en  tredjedel  av antalet examina
skall   ha   en   inriktning   i  vilken  matematik,
naturvetenskap  eller teknik ingår.  Detta  mål  har
inte uppnåtts. Läsåret  2002/03 var andelen 19 % för
lärarexamina med inriktning  på tidigare år och 24 %
för lärarexamina med inriktning på senare år.
Antalet högskoleingenjörsexamina,  tillsammans med
högskole-,   kandidat-   och   magisterexamina   med
inriktning  mot teknik, skulle enligt  det  mål  som
regeringen har  fastställt  öka  2003. Dessa examina
ökade med 5 % från 2002 till drygt  5  000.  Andelen
kvinnor med sådana examina var 29 % läsåret 2002/03,
vilket kan jämföras med 23 % läsåret 1998/99.
Enligt  Statistiska  centralbyråns (SCB) bedömning
väntas bristen på förskollärare och fritidspedagoger
öka fram till 2010 om examinationen  ligger  kvar på
dagens  nivå.  Den  nuvarande bristen på yrkeslärare
kommer att förvärras.  Även  för  tandläkar-, läkar-
och sjuksköterskeutbildningarna gör  SCB bedömningen
att bristen kan bli stor om några år.  För högskole-
ingenjörer och civilingenjörer är tillgången nu god,
men  en  brist  är  att  vänta inom några år.  Andra
yrkesgrupper för vilka en  bristsituation enligt SCB
är  att  vänta  är arbetsterapeuter,  sjukgymnaster,
socionomer och teologer.
År 2003 nådde 26  av  37 lärosäten sina takbelopp,
dvs. utförde utbildning i  sådan  omfattning  att de
kunde    tillgodoräkna    sig   hela   sitt   grund-
utbildningsanslag för året.  Samma  år redovisade 26
av lärosätena fler helårsprestationer än de kunde få
ersättning för inom sitt takbelopp.

Under  2003  samverkade 32 lärosäten genom  Sveriges
nätuniversitet.  Utbudet av kurser och program ökade
avsevärt i förhållande  till  året innan. Huvuddelen
av  utbudet  var  5-poängskurser,   men  ett  70-tal
utbildningar omfattade 40 poäng eller  mera.  Mer än
10  %  av  de svenska högskolestudenterna läste 2003
minst en kurs  inom nätuniversitetet. Omkring 600 av
nätuniversitetskurserna  (en  knapp tredjedel) kunde
man studera helt ortsobundet, dvs.  utan att delta i
några gemensamma samlingar.

När det gäller rekrytering och tillträde  till högre
utbildning  har regeringen satt som långsiktigt  mål
att hälften av  en  årskull  skall  ha  påbörjat  en
högskoleutbildning  vid  25  års  ålder.  Av dem som
under 2003 fyllde 25 år hade drygt 42 % påbörjat  en
högskoleutbildning,  inklusive  studenter  som  fått
svenska     studiemedel    för    högskoleutbildning
utomlands.

Högskoleintroducerande       utbildning,      s.k.
collegeutbildning, har från höstterminen 2002 t.o.m.
vårterminen   2004   erbjudits  vid  sammanlagt   18
lärosäten. Totalt 1 307  personer har under perioden
deltagit i någon form av collegeutbildning. Cirka 60
% av deltagarna fullföljer  collegeutbildningen, och
flertalet av dessa fortsätter med högskolestudier.
Behörighetsgivande förutbildning,  s.k. basår, har
fr.o.m.   2003   kunnat   anordnas  inte  bara   med
inriktning  på  naturvetenskapliga   eller  tekniska
studier   utan   också   i   anslutning  till  andra
högskoleprogram  där  det råder  brist  på  behöriga
sökande   och   där   det   finns   ett   behov   på
arbetsmarknaden   av   utbildad  personal.   Antalet
basårsstudenter var totalt 3 349 läsåret 2002/03, en
ökning med 5 % sedan föregående  läsår.  Endast  två
lärosäten  har  utnyttjat  möjligheten  att  anordna
basår  med  annan inriktning än naturvetenskap eller
teknik. Cirka  70  %  av  studenterna som deltagit i
basår befinner sig i högskoleutbildning ett år efter
det att de började studierna  i basåret. Andelen som
fortsätter  från  basåret  till lärarutbildning  med
inriktning mot grundskolans  tidigare  år  har  dock
minskat de senaste åren.
Inför  antagningen  till  höstterminen 2003 skulle
lärosätena  för  första  gången   tillämpa   de  nya
reglerna   om  validering  av  reell  kompetens  vid
prövning av grundläggande behörighet. Sammanlagt 712
sökande bedömdes  behöriga vid sådan validering, och
210  av  dem blev också  antagna.  Valideringen  har
huvudsakligen  gällt  sökande till yrkesutbildningar
såsom    sjuksköterske-    och    lärarutbildningar.
Processen med att bedöma ansökningarna har tagit tid
och varit resurskrävande för lärosätena.
Antalet          förstahandssökande           till
ingenjörsutbildningarna  har  fortsatt  att  minska.
Särskilt   stor   är   minskningen  när  det  gäller
högskoleingenjörsutbildning.         Även        för
systemvetenskaplig utbildning fortsätter  nedgången.
Sökandetrycket, dvs. antalet förstahandssökande  per
antagen,   var  liksom  de  senaste  åren  högst  på
psykolog-,       läkar-,        arkitekt-        och
sjukgymnastutbildningarna.
Lärosätenas kursutbud har blivit alltmer flexibelt
och  tillgängligt  för  bredare grupper i samhället.
Antalet yrkeshögskoleutbildningar  samt utbildningar
med inslag av mång- och tvärvetenskap  ökar,  liksom
utbudet   av   IT-stödda   distansutbildningar.  Nya
specialistsjuksköterskeutbildningar   har  startats,
samt     även     röntgensjuksköterskeprogram    och
sjuksköterskeprogram på distans.

Inom högskolan har  den  internationella rörligheten
ökat när det gäller studenter.  Antalet som studerar
utomlands  på  egen  hand,  s.k.  free  movers,  var
läsåret 2002/03 närmare 23 000, samma som föregående
läsår.  Antalet  som  reste  ut inom ramen  för  ett
utbytesprogram ökade med 10 %  till  drygt 6 000, av
vilka  2 660  reste  ut inom ramen för Erasmus,  som
ingår    i    EU:s   utbildningsprogram    Sokrates.
Regeringens mål  om  3 000  utresande  inom  Erasmus
nåddes  alltså  inte.  Fler  utländska studenter kom
till svenska högskolor inom utbytesprogram, nämligen
totalt 10 600, varav ca 5 300 inom Erasmus.

Lärarutbytena  inom  Erasmusprogrammet  har  ökat,
både när det gäller utresande och inresande lärare.

Om  forskning  och  forskarutbildning   redovisas  i
propositionen bl.a. följande.

Mellan 2002 och 2003 var de totala resurserna  för
forskning   och   forskarutbildning   i  stort  sett
oförändrade,  men  vid  de  unga  universiteten   (i
Karlstad,   Växjö  och  Örebro)  och  vid  flertalet
högskolor ökade  intäkterna.  Dessa lärosätens andel
av den totala forskningsverksamheten vid universitet
och högskolor har sedan mitten  av  1990-talet  ökat
från 2 % till 10 %.
Antalet  nybörjare  i forskarutbildningen minskade
2003 med 4 % från föregående  år.  De  flesta börjar
sin  forskarutbildning på det lärosäte där  de  fått
sin grundutbildning.  Antalet avlagda doktorsexamina
2003 var nästan 2 700,  en  ökning  med  10  %  från
föregående  år.  Andelen  av en årskull som avlägger
forskarexamina  var enligt propositionen  2,8  %  år
2002, vilket är den  högsta  andelen inom hela OECD-
området.
Högskoleverkets enkätundersökning Doktorandspegeln
(Högskoleverkets rapportserie  2003:28R)  visade att
merparten  av  doktoranderna ger sin utbildning  ett
gott  betyg, men  att  det  också  förekommer  vissa
problem,  särskilt  i  fråga  om introduktionen till
forskarutbildningen,       handledningen        samt
medinflytandet och miljön på institutionerna.
De  16  nationella forskarskolorna som etablerades
med början  2001  har enligt Högskoleverket kommit i
gång  bra.  Totalt sett  är  doktoranderna  relativt
jämnt fördelade  mellan  värd- och partnerhögskolor,
och   könsfördelningen   är   också   nästan   jämn.
Doktoranderna  i  forskarskolorna   har   en   högre
aktivitetsgrad än genomsnittet, fler har anställning
som doktorander och avhoppen har varit mycket få.

Lärosätenas  samverkan  med  det omgivande samhället
varierar  stort  i  omfattning och  former.  Det  är
vanligt  med  externa  ledamöter,   även   i   andra
beslutande  organ  än  styrelserna.  Många lärosäten
framhåller  kontakten  med  tidigare  studenter  som
mycket  central  för utvecklingen av befintliga  och
nya utbildningar.  Samverkan  sker  också  naturligt
genom  den  verksamhetsförlagda  delen  som ingår  i
bl.a.  lärar- och vårdutbildningar. Några  lärosäten
lyfter   i    sina   redovisningar   särskilt   fram
kontakterna   med    lärcentrum    som   viktiga   i
samverkansarbetet.      Inom      forskning      och
forskarutbildning  finns  många exempel på samverkan
med nationella och internationella  företag  och med
utländska  universitet. Många lärosäten har haft  en
aktiv    roll   i    framtagandet    av    regionala
tillväxtprogram.

Sedan  2002   har  lärosätena  haft  i  uppdrag  att
utveckla och erbjuda  sina lärare högskolepedagogisk
utbildning. Poänggivande sådan utbildning ges vid de
flesta lärosäten. Största  andelen  lärare  som  har
genomgått    sådan    utbildning    återfinns   inom
humanistisk-samhällsvetenskapligt    och    tekniskt
vetenskapsområde.   För   doktorander   ges    korta
introducerande  kurser,  samtidigt  som  det erbjuds
såväl  grundläggande  som  fördjupande  kurser   för
lärare. Rådet för högre utbildning har 2003 fördelat
medel  till  innovativa  pedagogiska  satsningar med
fokus  på studenternas lärande. Rådet har  genomfört
en särskild  satsning  på  utveckling av metoder för
att integrera genusperspektiv i undervisningen.

Under rubriken jämställdhet  redovisas  att  andelen
kvinnor   i  grundutbildningen  2002/03  var  61  %,
oförändrat  från  föregående  läsår.  Majoriteten av
helårsstudenterna  läser på utbildningar  med  ojämn
könsfördelning (andelen  av  det ena könet är större
än 60 %). Flera olika typer av insatser görs för att
öka rekryteringen, samtidigt som  lärosätena betonar
vikten  av  att  skapa utbildningsmiljöer  som  inte
stöter  bort  personer  av  underrepresenterat  kön.
Andelen     kvinnor     bland     nyantagna     till
forskarutbildningen  har  under  de senaste nio åren
ökat    från   37   till   48   %.    Beroende    på
vetenskapsområde  kan  könsfördelningen  vara mycket
sned.

Av  professorerna är andelen kvinnor 15 %,  vilket
innebär  en  ökning med 7 procentenheter sedan 1995.
Flera lärosäten  har kraftigt ökat denna andel under
2003,  men  vid  många   lärosäten   måste  ökningen
fortsätta  ytterligare  för  att  man  skall  nå  de
rekryteringsmål  som  regeringen  har satt  upp  för
perioden  2001-2004.  I lärosätenas årsredovisningar
uppmärksammas  den  sneda   könsfördelningen   bland
personer  på  ledande  befattningar,  och behovet av
insatser lyfts fram. Jämställdhets- och genuskunskap
ingår  i  de flesta högskolepedagogiska utbildningar
och även i många forskarhandledningsutbildningar.

I enlighet  med  lagen (2001:1286) om likabehandling
av  studenter i högskolan  har  flertalet  lärosäten
fastställt likabehandlingsplaner. Till de vanligaste
åtgärderna  enligt  dessa  planer  hör  insatser för
studenter med funktionshinder.

Anslag till universitet och högskolor m.m. för
2005

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    bör    anvisa    anslagen   till
universitet     och    högskolor    (anslagen
25:22-25:77)  för   budgetåret   2005  enligt
regeringens förslag. Det innebär:
tusental kronor
Anslag till de statliga universiteten och
högskolorna   för   grundläggande  utbildning
15 904 033
Anslag till de statliga universiteten och
högskolorna      för      forskning       och
forskarutbildning                 8 046 289
25:74    Enskilda   utbildningsanordnare   på
högskole-
området m.m. 2 006 836
25:75 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. 287 228
25:76 Forskning och konstnärligt utvecklings-
arbete vid vissa högskolor 347 644
25:77 Ersättningar för klinisk utbildning och
forskning 1 934 671
Motionsyrkanden    om    andra    anslagsbelopp    eller
anslagsvillkor bör avslås.
Jämför  särskilda  yttranden 13 (m), 14 (fp),
15 (kd) och 16 (c).

Propositionen

Regeringens   förslag   till   anslagsbelopp   under
anslagen 25:22-25:77  framgår av sammanställningen i
bilaga 3 till detta betänkande.

Lärosätenas anslag för  grundutbildning, forskning
och forskarutbildning har för  budgetåret 2005 pris-
och löneomräknats med 1,01 %.

Regeringens   förslag   innebär  mycket   begränsade
förändringar       av      dimensioneringen       av
grundutbildningen. Ett  antal lärosäten bedömdes för
några år sedan få svårt att  rekrytera  tillräckligt
många    studenter    för    att    fullgöra    sina
utbildningsuppdrag  och  nå  sina takbelopp och fick
därför vissa medel tillfälligt  indragna  i budgeten
för  2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16 s. 111,  bet.
UbU1,  rskr. 97). Sex av dessa lärosäten föreslås nu
återfå en  del  av de indragna medlen i budgeten för
2005,  och  regeringen   meddelar   sin  avsikt  att
återföra  ytterligare  medel  i budgeten  för  2006.
Indragningarna   i   budgeten  för  2002   omfattade
262 521 000  kr, medan  återföringen  2005  omfattar
93 700 000 kr  och  den  planerade återföringen 2006
omfattar  99 609 000 kr. De  lärosäten  som  återfår
indragna  medel   är   Kungl.   Tekniska  högskolan,
Karlstads universitet, Malmö högskola,  Högskolan  i
Skövde,     Högskolan    i    Trollhättan/Uddevalla,
Södertörns högskola samt Chalmers tekniska högskola.
Högskolan på  Gotland skall enligt vad som redovisas
i propositionen  återfå  de indragna medlen år 2006.
För  Mitthögskolan och Blekinge  tekniska  högskola,
som också  fick  medel indragna 2002, föreslås ingen
återföring.

De medel som drogs  in  från  ett  antal lärosäten
2002 överfördes då till anslaget Särskilda  utgifter
inom  universitet  och  högskolor  och  användes  av
regeringen  bl.a.  för  att finansiera s.k. särskild
lärarutbildning  (SÄL)  för   yrkesverksamma   icke-
behöriga  lärare  i  skolväsendet.  Medlen  användes
alltså  till  grundläggande  högskoleutbildning   av
betydande omfattning.
Utöver  återföringen av tillfälligt indragna medel
innebär regeringens  budgetförslag för grundläggande
högskoleutbildning endast  följande  förändringar av
dimensioneringen.  Göteborgs  universitet   tillförs
medel för att ta över utbildning vid Hantverksskolan
Dacapo  i  Mariestad.  Utbildningen  skall  vid full
utbyggnad omfatta 100 helårsstudenter. Danshögskolan
tillförs  medel  för  att fr.o.m. 2005 vartannat  år
kunna ta in 16 studenter  till en treårig utbildning
i nycirkus. Denna skall vid  full  utbyggnad omfatta
24  helårsstudenter.  Under anslaget 25:74  Enskilda
utbildningsanordnare   på    högskoleområdet    m.m.
föreslås    ökade    medel    för   ytterligare   50
helårsstudenter i sjuksköterskeutbildning,  därav 30
vid  Ersta  Sköndal  högskola,  10  vid Röda Korsets
högskola och 10 vid Sophiahemmets högskola.
Medel  för grundläggande högskoleutbildning  finns
också     under      anslaget     25:80     Centrala
studiestödsnämnden   m.m.    för    att   finansiera
utbildningsplatser  vid  universitet  och  högskolor
inom ramen för den tidsbegränsade utbildnings-
satsning  som föreslogs av regeringen i  proposition
2003/04:138  (bet.  UbU15,  rskr.  261).  Satsningen
syftar  till  att minska risken för friställning  av
personal och samtidigt  stärka  kompetensen inom den
av kommuner och landsting finansierade  verksamheten
med  vård,  skola  och omsorg. Under anslaget  25:80
finns för detta ändamål  128  miljoner  kronor,  som
Centrala  studiestödsnämnden  skall överföra till de
lärosäten som anordnar utbildning inom satsningen.

Under anslagen till forskning och  forskarutbildning
föreslår regeringen följande förändringar.

Mitthögskolan blir universitet den  1 januari 2005
och  tillförs  under  anslaget 25:47 ytterligare  10
miljoner   kronor.   Anslagsnamnet    ändras    till
Mittuniversitetet:  Forskning och forskarutbildning.
Grundutbildningsanslagets namn ändras på motsvarande
sätt. Stockholms universitet  tillförs  3 350 000 kr
för isocyanatforskning i Hässleholm; medlen överförs
från  utgiftsområde  14  Arbetsliv.  Kungl. Tekniska
högskolan  tillförs  750 000  kr  för  att  ta  över
stiftelsen Byggdoks bibliotek. Dessa medel  överförs
från  utgiftsområde  20 Allmän miljö- och naturvård.
Under  anslaget  25:76  Forskning  och  konstnärligt
utvecklingsarbete  vid  vissa   högskolor   tillförs
Högskolan på Gotland 750 000 kr för förstärkning  av
forskningen där med inriktning mot handel och kultur
i Östersjöområdet.

Anslaget  25:75  Särskilda utgifter inom universitet
och  högskolor  m.m.  används  till  verksamhet  för
vilken medel inte ställs till förfogande under annat
anslag. Medel för de förändringar i dimensioneringen
av  grundläggande  högskoleutbildning  som  beskrivs
ovan  har överförts härifrån till berörda lärosätens
anslag.     Detsamma     gäller     utökningen    av
Mittuniversitetets   anslag   till   forskning   och
forskarutbildning och de ökade medlen till Högskolan
på  Gotland  under anslaget 25:76. Medel  har  också
överförts  till   anslaget  25:77  Ersättningar  för
klinisk utbildning och forskning.

Anslagsposterna   för   projekt   för   invandrade
akademiker, för Delegationen  för regional samverkan
och för Rekryteringsdelegationen  har  tagits  bort,
eftersom    de    har   finansierat   tidsbegränsade
satsningar som upphör  med  utgången  av  2004. Inga
medel  föreslås nu till Sveriges nätuniversitet  för
extra percapitaersättningar.  År  2004  finns  under
detta  anslag  medel  engångsvis  för  att bygga upp
infrastrukturen        för        de       regionala
etikprövningsnämnderna  och  utjämna   skillnader  i
faktisk och förväntad ärendevolym under deras första
verksamhetsår.   Dessa   nämnder   skall  finansiera
verksamheten genom avgifter och fr.o.m. 2005 avsätts
inga medel för dem under detta anslag. Anslagsposten
för stipendier inom programmet North2north  minskas,
eftersom      regeringen      har     funnit     att
medelstilldelningen  för den första  programperioden
2002-2004  grundade  sig   på  alltför  optimistiska
bedömningar av programmets utveckling. Anslagsposten
Särskilda lärarutbildningar minskas med en fjärdedel
i förhållande till budgetåret 2004.
Vissa nya ändamål föreslås  bli finansierade under
detta  anslag.  Talboks- och punktskriftsbiblioteket
föreslås få medel för att utveckla talboksproduktion
baserad på en ny metod för inläsning genom talsyntes
(2 775 000  kr),  Södertörns  högskola  föreslås  få
medel   för   att   under    2005   finansiera   den
naturvetenskapliga   forskningen    vid    högskolan
(8 000 000 kr) och Högskolan på Gotland föreslås  få
medel   för   att   utveckla  högre  utbildning  och
forskning  med inriktning  på  Östersjön  (2 000 000
kr).
På  anslagsposten   Till  regeringens  disposition
föreslås    drygt    67    miljoner     kronor.    I
budgetpropositionen för 2004 var motsvarande  belopp
drygt 22 miljoner kronor.

Anslaget  25:77  Ersättningar för klinisk utbildning
och  forskning  föreslås  bli  tillfört  ytterligare
drygt 136 miljoner kronor. Antalet helårsstudenter i
läkarutbildningen   ökar   enligt   den   plan   som
regeringen     presenterade     i     förra    årets
budgetproposition  (prop. 2003/04:1 utg.omr.  16  s.
236, bet. UbU1, rskr. 92). Denna ökning, tillsammans
med en förra året aviserad  höjning  av ersättningen
för  medicinsk  forskning  till  Östergötlands  läns
landsting    och   Västerbottens   läns   landsting,
motsvarar 121 miljoner kronor.

Anslaget  har   vidare  tillförts  ytterligare  15
miljoner kronor som avser det odontologiska området.
Ett nytt avtal om samarbete  om  grundutbildning  av
tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av
tandvården  har sommaren 2004 slutits mellan svenska
staten,  Västra   Götalands   läns   landsting   och
Västerbottens  läns  landsting. De belopp som enligt
det nya avtalet skall tilldelas respektive landsting
avser dels 30 miljoner kronor vardera som ersättning
för en fast basorganisation,  inklusive  ett  bidrag
som  i  viss  utsträckning skall täcka kostnader för
kliniskt inriktad  odontologisk  forskning,  dels en
ersättning   med   65 000  kr  per  helårsstudent  i
tandläkarutbildning.   Utskottet  återkommer  i  det
följande till det nya avtalet.

Motionerna

Oppositionspartiernas förslag till anslag framgår av
uppställningen i bilaga 3 till detta betänkande.

Moderata   samlingspartiet    föreslår    i   motion
2004/05:Ub419    yrkande   2   att   anslagen   till
grundutbildning år  2005  skall ökas med 146 050 000
kr.  Motionärerna  skriver  att  anslagen  till  den
akademiska  grundutbildningen   har   urholkats  med
omkring   25   %  sedan  Socialdemokraterna  övertog
regeringsmakten.  Moderaterna  vill  nu  påbörja  en
successiv  återuppbyggnad  av dessa anslag. Partiets
budgetförslag innebär ett enda  samlat  anslag  till
grundutbildning, som i motionen inte är fördelat  på
lärosäten.    Anslaget    skall    fördelas   mellan
universitet   och   högskolor  med  utgångspunkt   i
studenternas   val,  heter   det   i   motionen.   I
sammanställningen i bilaga 3 redovisas förslaget som
anslag         25:94.         Det         föreslagna
grundutbildningsanslaget        inkluderar        en
kvalitetsförstärkning av utbildningarna vid Sveriges
lantbruksuniversitet, som tillhör utgiftsområde 23.

Moderaterna vill också höja beloppet  på  anslaget
25:74      Enskilda      utbildningsanordnare     på
högskoleområdet  m.m.  med  20 000 000  kr  för  att
trygga möjligheterna för alternativa driftformer att
bedriva verksamhet och forskning.
Även  forskningsanslagen  har  enligt  Moderaterna
urholkats  under  senare  år. Partiet  föreslår  ett
samlat anslag till forskning  och forskarutbildning,
ej fördelat på lärosäten. Under  det nya anslaget, i
bilaga  3  betecknat  som  anslag  25:97,   föreslås
621 558 000  kr  mer  än  summan av de av regeringen
föreslagna  anslagen till statliga  universitet  och
högskolor  för   forskning   och  forskarutbildning.
Syftet med satsningen är att ge den fria forskningen
en   välbehövlig   förstärkning  samt   att   stärka
finansieringen av doktorander.

Folkpartiet  skriver   i  sin  motion  2004/05:Ub485
yrkande 3 att högskolan  har  byggts  ut så kraftigt
att   kvaliteten  blivit  lidande.  Resurserna   per
student  var  enligt  motionärerna  för tio år sedan
ungefär   20   %   högre   än  i  dag.  Folkpartiets
budgetförslag    innebär    att    anslagen     till
grundläggande utbildning minskas med 130 000 000 kr.
Partiet  vill  se  en  lägre  takt  i utbyggnaden av
grundutbildningen. Minskningen, som inte är fördelad
på  lärosäten,  motsvarar enligt motionen  ca  3 000
platser  och är i  bilaga  3  redovisad  som  anslag
25:96. Till  kvalitetshöjning  i  högskolan föreslår
Folkpartiet 200 000 000 kr under ett  nytt anslag, i
bilaga 3 redovisat som anslag 25:95.

Folkpartiet  föreslår  också  att  70 000 000   kr
anslås     under     ett     nytt     anslag     för
kompletteringsutbildningar för utländska akademiker.
Det  nya  anslaget  redovisas  i bilaga 3 som anslag
25:101.
Till   forskning   och   forskarutbildning    vill
Folkpartiet  anslå 600 000 000 kr utöver regeringens
förslag.  Universiteten  skall  enligt  partiet  ges
större   möjligheter   att   själva   förfoga   över
forskningsresurserna.  Ökningen, som i motionen inte
är fördelad på lärosäten,  skall  fördelas till alla
högskolor  som bedriver forskning. Den  redovisas  i
bilaga 3 som anslag 25:98.
Anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet
och   högskolor    m.m.   minskas   i   Folkpartiets
budgetförslag med 70 000 000 kr.

Kristdemokraterna anser  enligt motion 2004/05:Ub481
yrkande    2   att   utbyggnaden    av    högskolans
grundutbildning  har  gått  för  fort  och att medel
behövs  för att stärka kvaliteten. Partiet  föreslår
att  40 000 000  kr  anvisas  för  att  öka  antalet
disputerade  lärare.  Förslaget redovisas i bilaga 3
som ett nytt anslag 25:99.

Kristdemokraterna  vill   tillföra  forskning  och
forskarutbildning  75 000 000   kr   (i   bilaga   3
redovisat  som  anslag  25:98).  Partiet  avser  att
återkomma  till  fördelningen  av beloppet i samband
med den aviserade forskningspropositionen.
Anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet
och  högskolor  m.m.  minskas  i  Kristdemokraternas
förslag med 71 000 000 kr.
För  att ge lärosätena ytterligare  resurser  till
kvalitetsfrämjande  åtgärder  vill Kristdemokraterna
att  dessa  skall tillåtas sälja  utbildningsplatser
till utländska  intressenter,  såväl till stater och
företag  som  till  enskilda personer  utanför  EES-
området.  För  kostnad  för  genomförande  av  sådan
utbildning föreslår  de  ett nytt anslag (i bilaga 3
redovisat som anslag 25:100) på 93 000 000 kr.

Centerpartiet   föreslår   i  motion   2004/05:Ub476
yrkandena  1  och  2 att sammanlagt  180 000 000  kr
tillförs de olika statliga  lärosätenas  anslag till
forskning och forskarutbildning samt anslaget  25:74
Enskilda   utbildningsanordnare  på  högskoleområdet
m.m.  (anslagsposten  till  Stiftelsen  Högskolan  i
Jönköping,  för  forskning  och  forskarutbildning).
Därutöver  föreslår  Centerpartiet  en   ökning   av
anslagen  till  forskning  och forskarutbildning med
222 118 000  kr  (i  bilaga 3 redovisat  som  anslag
25:98). Dessa resurser  skall enligt motionärerna gå
till  en  allmän  förstärkning  av  forskningen  och
forskarutbildningen  vid landets samtliga lärosäten.
Omkring  82  miljoner  kronor   skall   gå  till  de
högskolor  som  inte  har  vetenskapsområde,   medan
resterande medel skall tilldelas övriga lärosäten.

I  motion  2004/05:Ub348 (c) föreslår motionären att
riksdagen skall anvisa ett särskilt forskningsanslag
på 22 miljoner kronor till Högskolan i Borås. Medlen
skall hämtas  ur det av Centerpartiet föreslagna nya
anslaget på 222 118 000  kr.  Högskolan  i  Borås är
enligt  motionären  väl  förberedd för en utveckling
mot universitetsstatus.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar anslagen
25:22-25:77 enligt regeringens  förslag  och  avslår
motionsyrkandena.

Regeringens   förslag  innebär  endast  en  mycket
marginell dimensioneringsökning av den grundläggande
utbildningen.   Utskottet   är   inte   berett   att
tillstyrka Folkpartiets  förslag om en minskning med
3 000 helårsstudenter 2005.  I  sitt  betänkande  om
proposition  2001/02:15  Den öppna högskolan ställde
sig utskottet bakom regeringens  mål  att 50 % av en
årskull skall ha påbörjat högskoleutbildning  vid 25
års ålder (bet. 2001/02:UbU4 s. 12). Utskottet anser
även   nu   att   detta   mål   är   angeläget.   En
dimensioneringsminskning  skulle motverka målet, som
ännu inte har nåtts men är på god väg att uppfyllas.
Vissa lärosäten har under några  år  på  senare  tid
haft  svårigheter  att  rekrytera  studenter i sådan
omfattning   att   de  kunnat  utnyttja  hela   sina
takbelopp. Dessa svårigheter  har  dock minskat, och
antalet   lärosäten   som   nått  eller  överskridit
takbeloppen steg under 2003.  Enligt prognoserna för
2004 kommer alltfler lärosäten att nå sina takbelopp
(prop. s. 126). De resurser som  regeringen föreslår
till  grundläggande högskoleutbildning  2005  kommer
alltså sannolikt att bli väl utnyttjade.
Högskoleverket   genomför  nationella  ämnes-  och
programutvärderingar  enligt  en sexårsplan. I dessa
utvärderingar     deltar    bl.a.    internationella
sakkunniga. Ett allmänt  omdöme i utvärderingarna är
att  svensk högre utbildning  håller  god  kvalitet.
Utbildningarna    står   sig   också   väl   i   ett
internationellt  perspektiv   enligt   de  utländska
bedömarna.     Ett    problem    som    återkommande
uppmärksammas i utvärderingarna hänger samman med de
ekonomiska resurserna.  Utskottet  anser  att  ökade
resurser   till   grundutbildningen   för  att  höja
kvaliteten i och för sig skulle vara önskvärda,  men
det  är  inte  möjligt  att tillföra sådana inom den
utgiftsram  för  utgiftsområde   16   som  riksdagen
nyligen     har    fastställt    på    förslag    av
finansutskottet.
Utgiftsramen  medger  inte  heller  de ökningar av
varierande   omfattning   som   oppositionspartierna
föreslår när det gäller anslagen  till forskning och
forskarutbildning.
Försäljning av reguljär högskoleutbildning är inte
tillåten.       Regeringen       deklarerade       i
budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 79)
sin  uppfattning  att  utbildningen  inom  högskolan
skall  vara avgiftsfri, och en bestämmelse om  detta
fördes därefter in i högskoleförordningen (1993:100,
ändr. 1995:944).  Något  anslag för platskostnad för
utbildning som försäljs kan  därför  inte tas upp på
statsbudgeten. Utskottet återkommer till  frågan  om
avgiftsfrihet   i   ett   senare   avsnitt  i  detta
betänkande.

Nytt avtal mellan staten och vissa landsting om
samarbete om odontologisk utbildning och
forskning m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   bemyndiga   regeringen  att
godkänna det avtal som slutits  mellan staten
och    två    landsting   om   samarbete   om
grundutbildning  av  tandläkare, odontologisk
forskning och utveckling av tandvården.

Propositionen

Det  avtal  som  år 1992  slöts  mellan  staten  och
Göteborgs kommun samt  Västerbottens  läns landsting
angående   samarbete   om  tandläkarutbildning   och
forskning  m.m.  sades  upp  av  staten  och  skulle
upphöra   att   gälla   vid   utgången    av   2003.
Förhandlingar  om  ett nytt avtal inleddes 2001  men
hade inte nått resultat i tid, och det gamla avtalet
förlängdes därför till utgången av 2004.

I  augusti 2004 har  statens  förhandlare,  Västra
Götalands  läns  landsting  och  Västerbottens  läns
landsting    undertecknat    ett   nytt   avtal   om
grundutbildning    av    tandläkare,    odontologisk
forskning  och  utveckling  av  tandvården.  Avtalet
gäller   fr.o.m.   den   1   januari    2005   under
förutsättning att det godkänts av regeringen  och, i
de  delar  avtalet innebär ekonomiska åtaganden,  av
riksdagen.  Det  skall  kompletteras  med  regionala
avtal, som skall  ingås före den 1 april 2005. Om så
inte skett upphör avtalet att gälla gentemot berörda
landsting.  Avtalet   gäller  tills  vidare  med  en
femårig uppsägningstid.
Enligt avtalet består ersättningen till respektive
landsting av dels ett belopp  som  ersättning för en
fast  basorganisation, inklusive ett  bidrag  som  i
viss utsträckning skall täcka kostnader för kliniskt
inriktad odontologisk forskning, dels ett belopp per
helårsstudent  i grundutbildningen. Beloppen har för
2005 beräknats i  2005  års  prisnivå,  och de skall
räknas  upp till löpande års prisnivå med  beaktande
av   besparingar    eller   utgiftsminskningar   som
riksdagen beslutar om  för anslagen till universitet
och  högskolor  för  grundläggande  utbildning  samt
forskning och forskarutbildning.
I det nya avtalet har  parterna  kommit överens om
att  antalet  helårsstudenter  i tandläkarutbildning
skall    öka.    I   propositionen   meddelas    att
tandläkarutbildningen      för     närvarande     är
dimensionerad för 200 helårsstudenter  per år både i
Göteborg  och  i  Umeå.  Avtalsparterna föreslår  en
utökning till 300 helårsstudenter i Göteborg och 225
i Umeå. I avtalet har ersättningen  till landstingen
för denna utökning beaktats. Regeringen  räknar  med
att   ökningen   av  antalet  helårsstudenter  skall
inrymmas    inom    takbeloppen    för    respektive
universitets anslag till grundutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att  riksdagen ger regeringen det
begärda bemyndigandet att godkänna avtalet.

Det nu aktuella avtalet  bygger  på  att riksdagen
fastställer     antalet    utbildningsplatser    för
tandläkarutbildning.  I  det  avseendet  är  det nya
avtalet  likt  det som godkändes vid förra riksmötet
om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk
forskning och utveckling  av  hälso- och sjukvården.
Vid  behandlingen  förra  året  av   det  sistnämnda
avtalet  påtalade  utskottet  att  något uttryckligt
beslut om dimensioneringen av läkarutbildningen inte
hade  föreslagits  riksdagen  efter högskolereformen
1993 och att riksdagen inte hade fattat något sådant
beslut  (bet.  2003/04:UbU1  s. 62  f.).  Samma  sak
gäller    för   tandläkarutbildningen.    Regeringen
redovisar i  propositionen  (s.  235) en tabell över
dimensioneringen dels av läkarutbildningen vid olika
lärosäten,   dels   av   tandläkarutbildningen   vid
Göteborgs  och Umeå universitet.  Något  uttryckligt
förslag   om   att    riksdagen   skall   fastställa
dimensioneringen finns  dock  inte,  liksom det inte
fanns  förra  året när det gäller läkarutbildningen.
Med   hänsyn   till   hur   det   nya   avtalet   om
läkarutbildningen  var   utformat  utgick  utskottet
från  att  regeringen  i  kommande budgetproposition
skulle komma att lägga fram  förslag  till beslut av
riksdagen  om läkarutbildningens dimensionering.  Så
har dock inte skett.
Utskottet  vill,  liksom  förra  året,  påpeka att
läkarutbildning och tandläkarutbildning - med hänsyn
till hur avtalen med landstingen är utformade  - kan
komma att behöva utgöra undantag från huvudregeln  i
styrsystemet  för  grundläggande högskoleutbildning,
som bör förbli att respektive  lärosäte ansvarar för
sitt  utbildningsutbud  och dimensioneringen  av  de
utbildningar som lärosätet erbjuder. Det kan noteras
att tandläkarutbildning även  anordnas av Karolinska
institutet  och Malmö högskola.  Dessa  berörs  dock
inte  av  avtal   med   landstingen,  eftersom  båda
lärosätena  har  en egen tandvårdscentral  inom  sin
organisation.

Svenska institutets stipendier


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  bemyndiga   regeringen   att
besluta   om   tilldelning   av   medel   för
stipendier inom  Svenska  institutets  område
som  medför  utgifter  på   högst  3 miljoner
kronor under 2006.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Under   anslaget   25:75  Särskilda  utgifter   inom
universitet   och    högskolor    m.m.   finns   tre
anslagsposter  som disponeras av Svenska  institutet
för stipendier.  Institutet  beviljar  under  ett år
stipendier  för senare läsår. Regeringen vill därför
få bemyndigande  att besluta om tilldelning av medel
för detta ändamål  som  inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter om högst 3 000 000 kr för 2006.

U t s k o t t e t  tillstyrker  att regeringen får
det begärda bemyndigandet.

Framtida ökning av anslagen till
grundutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   inte  begära  en  plan  för
successiv    höjning    av    resurserna    i
grundutbildningen med målet  en  20-procentig
ökning.
Jämför reservation 17 (fp).

Motionen och utskottets ställningstagande

Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub485  yrkande  1
att   regeringen   snarast   skall   återkomma  till
riksdagen   med   en   plan   för   att   återställa
grundutbildningsanslagen  per student till den  nivå
som de hade för knappt tio  år sedan. Antingen måste
budgetramen  ökas  kraftigt  eller  utbyggnadstakten
sänkas, heter det i motionen.

U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet.
En  utbyggnad  av  högskolans grundutbildning  har
genomförts under 1990-talets  sista år och de första
åren  av 2000-talet. Under de närmaste  åren  kommer
antalet  ungdomar i högskoleåldern att öka kraftigt.
Det innebär  att det kommer att behövas en betydande
utbyggnad av den  högre  utbildningen,  om  man inte
vill  överge målet att hälften av en årskull vid  25
års  ålder  skall  ha  påbörjat  högskoleutbildning.
Utskottet anser att detta mål är angeläget och utgår
från att  högskolans  behov kommer att noga prövas i
kommande budgetarbete inom regeringen.
Framtida ökning av forskningsanslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     inte     göra     några
tillkännagivanden om ökning av anslagen  till
forskning,   utan   invänta   den   aviserade
forskningspropositionen.  Riksdagen bör  inte
heller  ta ställning till om  forskningsmedel
skall  tilldelas   de  fristående  teologiska
högskolorna.
Jämför reservationerna  18 (m, fp, kd) och 19
(fp).
Motionerna

Moderata   samlingspartiet    skriver    i    motion
2004/05:Ub293    yrkande    19    att   starka   och
självständiga  universitet  och  högskolor   är   en
förutsättning  för forskningens frihet. Därför anser
partiet   att   anslagen    till    forskning    och
forskarutbildning vid universiteten och högskolorna,
"fakultetsanslagen", bör öka.

Folkpartiet framför i motion 2004/05:N242 yrkande  4
sin   uppfattning   att  resurserna  till  forskning
behöver öka ordentligt  som ett led i en politik för
svensk   industri.   I  motion   2004/05:Ub428   (s)
framhåller motionären  att  det  är  viktigt att nya
forskningsmedel   också   tillförs  de  mindre   och
medelstora lärosätena.

Motion  2004/05:Ub405 (c, m,  fp,  kd)  tar  upp  de
fristående    teologiska   högskolornas   situation.
Motionärerna hälsar med tillfredsställelse att dessa
högskolor  har fått  statsmakternas  erkännande  och
vidgade möjligheter,  samtidigt  som  de  har kunnat
behålla sin profil som folkrörelsebaserade  idéburna
institutioner  för  högre  utbildning och forskning.
För  att  kunna  fullgöra  uppgifterna  att  bedriva
utbildning  och  att  samverka   med  det  omgivande
samhället  behöver dessa högskolor  möjligheter  att
bedriva egen  forskning, anser motionärerna. De vill
att riksdagen till  regeringen  skall  anmäla  dessa
högskolors   behov  av  forskningsresurser  som  kan
garantera    deras    fortsatta    utveckling    som
folkrörelsebaserade     högskolor     på     gedigen
vetenskaplig grund.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Ett motsvarande yrkande om forskningsresurser till
de  fristående  teologiska  högskolorna  avslogs  av
riksdagen vid förra  riksmötet (bet. 2003/04:UbU1 s.
74). Utskottet hänvisar  även  nu till att frågan om
forskningsmedel   till   dessa   högskolor   är   en
principfråga   som   lämpligen   bör   behandlas   i
anslutning till en forskningsproposition.  En  sådan
är aviserad att läggas fram inom kort.
I budgetpropositionen (prop. 2004/05:1 utg.omr. 16
s.  248)  meddelar  regeringen  sin avsikt att under
perioden  2005-2008  tillföra svensk  forskning  och
forskarutbildning ytterligare  2,3  miljarder kronor
utöver     tidigare    beslutade    och    aviserade
anslagshöjningar.  Den närmare fördelningen av dessa
förstärkningar kommer  att redovisas i den aviserade
forskningspropositionen.
Utskottet  anser  att  riksdagen   inte   bör   ta
ställning  till  hur  framtida anslagsökningar skall
fördelas  förrän  regeringen   har   redovisat  sina
förslag.

Frågan om avgifter i  högskoleutbildningen


Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till den planerade utredningen
om  möjligheter att ta ut avgift av studenter
från  länder  utanför  EES föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionsyrkandena  om att
avgifter   skall   kunna  tas  ut  av  sådana
studenter.  Riksdagen   bör  tillkännage  för
regeringen  att  frågan  om  lagreglering  av
avgiftsfrihet   för   svenska   studenter   i
högskoleutbildning bör  tillföras  direktiven
till den planerade utredningen.
Jämför reservationerna 20 (mp), 21 (m, kd)
och 22 (mp) - motiv samt särskilt yttrande 1
(v).

Motionerna

Vänsterpartiet och Miljöpartiet framför i motionerna
2004/05:Ub289  yrkande  1  respektive  2004/05:Ub342
förslaget  att  avgiftsfrihet för svenska  studenter
skall skrivas in  i högskolelagen. I Vänsterpartiets
motion påtalas också  att vissa fristående högskolor
enligt  gällande  avtal med  regeringen  får  ta  ut
avgifter   för  utbildningar    som   ej   har   sin
motsvarighet vid statliga universitet och högskolor.
Motionärerna  vill  att regeringen skall omförhandla
dessa avtal, så att möjligheten  att  ta ut avgifter
försvinner (yrkande 2).

Kristdemokraterna  skriver  i motion 2004/05:Ub473
yrkande 27 att avgiftsfriheten för svenska studenter
i högskolan skall ligga fast.
I  motion 2004/05:Ub298 (s) begärs  ett  lagförbud
mot  terminsavgifter   för   svenska   studenter   i
universitet och högskolor.

Enligt    Moderata    samlingspartiet    i    motion
2004/05:Ub293  yrkande  28  bör högskoleförordningen
ändras  i  syfte  att  tillåta högskoleavgifter  för
studenter från länder utanför EES.

Kristdemokraterna föreslår  i motion 2004/05:Ub473
yrkande  28  en  översyn  av högskoleförordningen  i
samma syfte. Försäljning av  utbildning  till sådana
studenter  bör enligt motionärerna kunna starta  vid
halvårsskiftet  2005.  I  sin  motion  2004/05:So428
yrkande 2 skriver Kristdemokraterna att det överallt
i  världen  finns människor som vill och behöver  ha
utbildning och  som  har  pengar för att betala den.
Att erbjuda människor från andra länder att vara med
och dela våra investeringar  kan  enbart  gynna alla
parter,  heter  det  i  motionen.  I dag kan svenska
universitet  bedriva  uppdragsutbildning   åt  andra
länder  eller företag. Också enskilda studenter  bör
enligt motionärerna kunna köpa utbildning på svenska
universitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
att  tillåta  högskoleavgifter  för  studenter  från
länder utanför EES.

Liknande     motionsyrkanden     har    behandlats
återkommande (senast i bet. 2003/04:UbU1). Frågan om
avgifter  i  högskolan  har  prövats av  utredningen
Advantage  Sweden  (SOU  2000:92).   Den   dåvarande
utbildningsministern  uttalade  i en tidningsartikel
den  28 februari 2004 att det skulle  vara  bra  för
kvalitetsutvecklingen  inom den svenska högskolan om
Sveriges universitet och  högskolor  kunde rekrytera
ännu  fler utländska studenter. Han ansåg  det  dock
inte självklart  att  detta  skall finansieras av de
svenska  skattebetalarna.  För  att  rekrytera  fler
utländska     studenter     till     master-     och
forskarutbildningarna    borde    universitet    och
högskolor   enligt   dåvarande  utbildningsministern
kunna erbjuda studenter  från  länderna  utanför EES
utbildning mot betalning utan att avgiftsfriheten  i
övrigt  hotas.  Utskottet  har  erfarit att direktiv
till  en  utredning  om  denna  fråga   bereds  inom
Regeringskansliet. Riksdagen bör därför inte  nu  ta
någon ställning i sak till motionärernas yrkanden.

Enligt  utskottets  mening  är  avgiftsfriheten  för
svenska studenter viktig att slå vakt om. Den är för
närvarande reglerad genom en generell bestämmelse  i
högskoleförordningen  (1993:100) om att utbildningen
inom   högskolan   skall  vara   avgiftsfri.   Innan
bestämmelsen infördes i förordningen hade regeringen
meddelat    riksdagen    sin     uppfattning     att
högskoleutbildningen   skall  vara  avgiftsfri,  men
detta underställdes inte riksdagen för beslut (prop.
1994/95:100  bil.  9  s. 79).  Utskottet  anser  att
frågan   om   eventuell   reglering    i    lag   av
avgiftsfriheten   för  studenter  från  Sverige  och
övriga EES-området bör tillföras direktiven till den
planerade   utredningen.    Detta    bör   riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
delvis bifalla motionerna 2004/05:Ub289  yrkandena 1
och     2,    2004/05:Ub298,    2004/05:Ub342    och
2004/05:Ub473 yrkande 27.


Dimensionering av vissa lärarutbildningar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  inte  föreslå  att regeringen
centralt  skall bestämma platsantalet  på  de
olika  inriktningarna   i  utbildningen  till
lärarexamen.   Riksdagen  bör   också   avslå
motionsyrkandet   om  en  extra  satsning  på
vidareutbildning i specialpedagogik.
Jämför  reservation  23  (kd)  och  särskilda
yttranden 2 (m) och 3 (fp).

Motionerna

Kristdemokraterna för i motion 2004/05:Ub472 yrkande
14 fram sin  uppfattning att staten i fortsättningen
centralt   bör   dimensionera    platstillgången   i
lärarutbildning med olika inriktningar. Motionärerna
konstaterar att det under överskådlig  tid finns ett
stort behov av nyutbildade lärare och att  det visat
sig   svårt   att   få  lärarstudenterna  att  välja
inriktningar som svarar  mot  rekryteringsbehoven  i
skola  och  förskola,  bl.a. när det gäller förskola
och fritidshem men även grundskolans senare år.

I  motion  2004/05:So520  (c)   yrkande  2  föreslår
motionärerna att det skall göras  en  extra satsning
på     vidareutbildning    av    fler    lärare    i
specialpedagogik.  En del barn har svårt att anpassa
sig i skolan och få bra kamratkontakter. De kan vara
mobbare eller mobbade,  tystlåtna eller utåtagerande
i klassen. För att fler barn skall få adekvat stöd i
undervisningssituationen     behövs     den    extra
satsningen, anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandet    om    att    platstillgången    i
lärarutbildning   med   olika   inriktningar   skall
centraliseras.

Det  problem  som  föranlett  motionsyrkandet   är
verkligt,  och det har uppmärksammats av regeringen.
I propositionen  (s.  116)  redovisas att regeringen
avser  att  i regleringsbrev precisera  examensmålen
för 2005-2008  när  det  gäller antalet lärarexamina
med  inriktning mot tidigare  år  med  ett  särskilt
delmål    för    examina    med    inriktning    mot
förskola/förskoleklass.  Vidare avser regeringen att
i regleringsbrevet ge uppdrag  till de lärosäten som
har lärarutbildning med inriktning  mot tidigare år.
Meningen är att det antingen skall vara  möjligt att
välja inriktning mot förskola och förskoleklass  som
ett    tydligt   alternativ,   inför   eller   under
lärarutbildningen,  eller att lärosätet vidtar andra
åtgärder som säkerställer att ett tillräckligt antal
studerar    med    inriktning     mot    arbete    i
förskola/förskoleklass. Förbättrat tillgodoräknande,
validering   och  vidareutbildningsmöjligheter   för
t.ex. barnskötare  och  andra med förskolepedagogisk
kompetens bör enligt regeringen  också  kunna  bidra
till   att  förse  förskola  och  förskoleklass  med
välutbildad  personal. Högskoleverket avses också få
ett ytterligare  utvecklat  uppdrag att medverka vid
lärosätenas    beslut    om    dimensionering     av
lärarutbildningen.
Mot  denna  bakgrund  finns det inte anledning för
riksdagen att ställa sig  bakom  en  så  principiell
förändring   av   systemet  för  dimensionering   av
grundläggande högskoleutbildning  som  motionärernas
förslag skulle innebära.

Riksdagen   bör   också  avslå  motionsyrkandet   om
vidareutbildning av  fler lärare i specialpedagogik.
Sådan vidareutbildning  kan  antingen  bestå  i  att
lärare  som  redan har en lärarexamen läser kurser i
specialpedagogik     hämtade     från     den    nya
grundutbildningen  till  lärarexamen,  eller att  de
genomgår          påbyggnadsutbildning          till
specialpedagogexamen.

Hur den nya utbildningen till lärarexamen fungerar
utvärderas    för    närvarande   inom   ramen   för
Högskoleverkets  kvalitetsutvärderingsprogram.   Det
finns   ännu   ingen   kartläggning   av   i  vilken
utsträckning den nya utbildningsstrukturen verkligen
utnyttjas  som avsett även för vidareutbildning  och
fortbildning.   Kommunerna   har   enligt  skollagen
skyldighet   att  se  till  att  kompetensutveckling
anordnas  för  den   personal   som   har   hand  om
utbildningen,  och  de  skall  vinnlägga  sig  om en
planering    av   personalens   kompetensutveckling.
Antalet  som avlagt  specialpedagogexamen  har  ökat
kraftigt  under   de  senaste  åren.  Utskottet  har
inhämtat  att lärosätena  har  anpassat  utbudet  av
platser i denna  utbildning  till  efterfrågan  från
studenterna, som har varierat.
Utskottet  anser  mot  denna bakgrund att det inte
finns   anledning  för  riksdagen   att   göra   det
tillkännagivande som motionärerna föreslagit.

Utbyggnad av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     inte     göra     något
tillkännagivande  om  utbyggnad av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna.
Jämför reservation 24 (kd).

Motionen och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna anser  enligt motion 2004/05:So605
yrkande  12  att  det måste skapas  fler  platser  i
läkar- och sjuksköterskeutbildningarna.  Det  behövs
fler händer i vården, heter det i motionen.

U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
En viss  utbyggnad  av  läkarutbildningen inleddes
2001  och  2002  och  kommer att  medföra  att  fler
avlägger   läkarexamen   om   några   år.   Ökningen
beräknades  i  budgetpropositionen   för   2000  bli
sammanlagt    200    ytterligare    examina   (prop.
1999/2000:1    utg.omr.    16    s.    106).    Även
sjuksköterskeutbildningen  utökades  med ytterligare
475 nybörjarplatser hösten 2001. Denna ökning bör ha
fått till effekt ett ökat antal examinerade  fr.o.m.
sommaren 2004.
I  propositionen (s. 123) refereras en analys  som
Statistiska centralbyrån (SCB) gjort av det framtida
utbildningsbehovet.    För    bl.a.    läkar-    och
sjuksköterskeutbildningarna  gör SCB bedömningen att
bristen kan bli stor om några  år, trots ökningen av
antalet  platser  på dessa utbildningar.  Regeringen
har i regleringsbrev  gett  lärosätena i uppdrag att
anpassa    sitt    utbildningsutbud    till    såväl
studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov.
Resurstilldelningen är en viktig del av styrningen
av universiteten och högskolorna. Grundprincipen vid
införandet av nuvarande resurstilldelningssystem var
att  lärosätena  förväntades  anpassa  utbudet  till
studenternas efterfrågan.  Regeringen har funnit att
det   nuvarande   resurstilldelningssystemet,    som
baseras   på   dels  antalet  helårsstudenter,  dels
studenternas  prestationer,   kan   vara  svårt  att
kombinera med kravet på att utbildningsutbudet skall
anpassas till arbetsmarknadens behov. Om studenterna
inte efterfrågar sådan utbildning, kan  effekten bli
att   lärosätets   intäkter   minskar.  En  särskild
utredare   har   tillsatts   för   att    se    över
resurstilldelningssystemet (dir. 2004:49). Uppdraget
skall redovisas senast den 15 mars 2005.
För  att  åstadkomma  en  utbildningsplanering som
medger  en  bättre anpassning av  utbildningsutbudet
till arbetsmarknadens  behov  har  regeringen  också
gett   Högskoleverket  ett  särskilt  uppdrag  (dnr.
U2004/1426/UH)  att  lämna  underlag för lärosätenas
planering av utbildningsutbudet  samt  underlag  för
regeringens  utbildningsuppdrag till universitet och
högskolor. Utskottet  har erfarit att Högskoleverket
kommer att redovisa uppdraget i mitten av december.

Fler fristående högskolor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena  om  att
regeringen  bör  uppmuntra  bildandet av fler
fristående högskolor.
Jämför reservation 25 (m, fp, kd).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderata   samlingspartiet   vill    enligt   motion
2004/05:Ub293  yrkande  12  att  den  utveckling  av
högskolor  i  stiftelseform  som  Chalmers  tekniska
högskola och Högskolan i Jönköping varit föregångare
för  skall  fortsätta. Regeringen bör  erbjuda  alla
landets universitet  och  högskolor  denna möjlighet
till dynamisk frigörelse, skriver motionärerna.

Folkpartiet skriver i motion 2004/05:Ub378 yrkande
16   att   stiftelsedrivna   högskolor  och  privata
universitet bör uppmuntras. Genom  att  ha  en annan
huvudman   än   staten  och  kanske  utnyttja  andra
finansieringsvägar  kan privata högskolor bidra till
ökad  mångfald,  som  är  till  gagn  både  för  den
enskilda studentens valfrihet  och  för kvaliteten i
högskolesektorn i dess helhet, anser motionärerna.
Kristdemokraterna  anser  likaså,  enligt   motion
2004/05:Ub473   yrkande   45,  att  fler  fristående
högskolor behövs. Regeringen bör enligt motionärerna
aktivt pröva vilka högskolor  som  kan vara lämpliga
att driva i stiftelseform.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena.
Liksom  när motsvarande yrkanden behandlades förra
året (bet.  2003/04:  UbU3 s. 14) och tidigare anser
utskottet att det inte  finns  någon  anledning  att
avsätta  medel  från statsbudgeten för att bilda nya
stiftelser för högskoleverksamhet.  Det finns enligt
utskottets  uppfattning  redan  i  dag en  betydande
mångfald i utbudet av forskning och utbildning i den
svenska högskolan och stort utrymme  för  lärosätena
att  själva välja hur de vill utveckla verksamheten.
Någon   omvandling  av  ytterligare  högskolor  till
stiftelser  behövs  inte  för detta. Upprättandet av
helt nya, privata högskolor  är inte en angelägenhet
för staten.
Principer för fördelning av resurser och
studieplatser

Utskottets förslag i korthet

Med  hänvisning  till  pågående utredning  om
resurstilldelningssystemet    bör   riksdagen
avslå motionsyrkandena om olika  förändringar
i systemet.
Jämför reservationerna 26 (m, fp),  27  (kd),
28  (fp),  29  (kd),  30  (v) och 31 (c) samt
särskilt yttrande 4 (fp).

Motionerna

Moderata   samlingspartiet   anser   enligt   motion
2004/05:Ub293 yrkandena 4 och  10  att studenten bör
få läsa den utbildning och vid det lärosäte  som hon
eller   han   själv   väljer.   Såväl   plats-   som
medelstilldelningen  bör  styras av efterfrågan från
studenterna.  I  en övergångsperiod  är  en  tänkbar
modell  att 80 % av  medlen  följer  studenten  till
inskrivningen  och  20  %  ges lärosätet vid examen,
heter det i motionen.

Folkpartiet framför i motion 2004/05:Ub378 yrkande
1 förslag om införande av en  studentpeng.  Då  blir
det  enligt  motionärerna studenternas val som avgör
fördelningen av platser både mellan skilda ämnen och
mellan  olika  lärosäten.  Folkpartiet  vill  enligt
samma motion, yrkande  5, minska centraliseringen av
platstilldelningen.  Högskolorna   skall  inte  vara
bundna  av  att antal platser på olika  utbildningar
har  fastställts  av  riksdagen  för  varje  enskild
högskola,            skriver           motionärerna.
Resursfördelningssystemet   måste  utformas  så  att
högskolor som har ett högt sökandetryck tillförs mer
resurser, om de har möjlighet och är intresserade av
att  utöka  för  att möta ett ökat  sökandetryck.  I
motion 2004/05:N254  yrkande 13 förordar Folkpartiet
en studentpeng som följer studenten, så att tillväxt
av  högskoleplatser  sker   där   studenterna   vill
studera. Enligt motion 2004/05:N409 (fp) yrkande  29
bör fördelningen av platser på högskolorna ske efter
studenternas önskemål.

Kristdemokraterna  föreslår  i  motion 2004/05:Ub441
yrkande 10 att man skall ta hänsyn  till  tillgången
på     studentbostäder     vid     fördelning     av
högskoleplatser.  Tillgången  på bostäder bör enligt
motion  2004/05:Bo304 (kd) yrkande  4  ses  som  ett
konkurrensmedel när det gäller högskoleplatser.

I motion 2004/05:Ub489 (s) föreslår motionären att
stöd till  utbyggnad  av  universitet  och högskolor
skall  knytas  till  ett  krav på berörd kommun  att
jämsides ordna bostäder till studenterna.

I ett antal andra motioner framförs olika förslag om
förändringar  i  övrigt i resurstilldelningssystemet
för grundutbildningen.

Folkpartiet  föreslår   i   motion   2004/05:Ub378
yrkande   2   att   en   utredning   om   ett   nytt
finansieringssystem    snarast   skall   tillsättas.
Inriktningen bör vara att  högskolorna  inte  längre
skall  få  sin  ersättning  utifrån  vad studenterna
presterar.  I  samma  motion,  yrkande 18,  pläderar
Folkpartiet för att resurstilldelningssystemet skall
ge  lärosätena  större  resurser  per   student   på
avancerade  kurser  än  på grundkurser. Ett liknande
förslag framförs i motion 2004/05: Ub363 (c).
Kristdemokraterna framför  i  motion 2004/05:Ub473
ett      stort      antal     förslag     om     hur
resurstilldelningssystemet    bör    utvecklas.   En
långsiktig grundfinansieringsmodell bör införas, som
skall  motverka  lärosätenas  sårbarhet  vid   stora
svängningar     i     söktrycket    (yrkande    47).
Grundutbildningsanslagen  bör innehålla en komponent
avsatt för vetenskaplig anknytning  (yrkandena 3 och
48). En förändring av anslagssystemet  bör innehålla
ett särskilt stöd för bildningsaktiviteter  (yrkande
7).  Vid  utformningen av resurstilldelningssystemet
bör man beakta  rekrytering från underrepresenterade
grupper, kursernas  svårighetsgrad  samt  pedagogisk
mångfald (yrkandena 23, 39 och 40).
Vänsterpartiet  tar  i  motion  2004/05:Ub334  upp
systemet  med  s.k.  prislappar  vid  fördelning  av
grundutbildningsanslagen. Systemet, som  innebär att
den    ersättning    som    lärosätena    får    för
helårsstudenter   och   helårsprestationer  varierar
mycket  kraftigt  mellan  olika  utbildningsområden,
infördes  för drygt tio år sedan,  och  motionärerna
anser att prislapparna  är  i  behov  av  översyn ur
många perspektiv.
Centerpartiet  anser  enligt  motion 2004/05:Ub276
yrkande   2  att  förändringarna  som   skett   inom
högskolan under de senaste åren kräver en översyn av
tilldelningssystemet, i syfte att stärka lärosätenas
självständighet   och   möjlighet  till  långsiktigt
kvalitetsarbete.
Anslaget   per   student,   "studentpengen",   bör
innefatta en viss del forskningsresurser, åtminstone
så   mycket  att  det  motsvarar  den   avtalsenliga
möjligheten för en lektor att bedriva egen forskning
på 20  %  av  arbetstiden, anser motionären i motion
2004/05:Ub452 (fp).
I   motion   2004/05:Ub357   (kd)   föreslås   att
takbeloppen  till   lärosätena  skall  omprövas  två
gånger under löpande  budgetår.  Nuvarande system är
enligt motionären alltför oflexibelt  och medför att
attraktiva     lärosäten     får    ett    begränsat
expansionsutrymme  samtidigt som  oanvända  resurser
låses in på andra håll.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
att  styra  plats-  och   medelstilldelningen  efter
studenternas efterfrågan.

Det resurstilldelningssystem som infördes 1993 och
som  i  sina  huvuddrag  har tillämpats  hela  tiden
därefter innebär att de resurser  ett  lärosäte  kan
utnyttja  i hög grad anpassas till studenternas val.
Som  har  framgått   ovan  innebär  det  faktum  att
lärosätena får tillgodogöra  sig  resurser i form av
en    studentpeng    per   helårsstudent   och    en
prestationsersättning  per  helårsprestation att det
blir  svårt  att  samtidigt  i  önskvärd  omfattning
anpassa     verksamheten     efter    behoven     på
arbetsmarknaden. Detta är ett  av  skälen  till  att
regeringen  tidigare  i år tillsatte en utredning om
resurstilldelningssystemet   (dir.   2004:49).   Det
nuvarande  systemet innebär vidare att det för varje
lärosäte finns  ett  tak  för  de  resurser  som kan
användas    med    tillämpning    av   reglerna   om
helårsstudenter  och  helårsprestationer.   Utan  en
ordning  av  detta slag skulle det enligt utskottets
uppfattning  vara  omöjligt  att  tillförsäkra  alla
lärosäten  rimliga   möjligheter   att  planera  och
genomföra   en   kvalitetsmässigt   god  utbildning.
Hastiga  svängningar  i  studenternas  val  av  både
utbildningar och lärosäten skulle, enligt utskottets
mening, snabbt kunna utarma vissa lärosäten.
Utskottet vill i sammanhanget påpeka att det sedan
1993 inte fattas några beslut på riksnivå  om  exakt
vilka utbildningar som olika lärosäten skall erbjuda
eller om antalet platser i varje sådan utbildning.

Riksdagen  bör  enligt utskottets mening också avslå
yrkandena  om  att  ta  hänsyn  till  tillgången  på
studentbostäder  vid  fördelning  av  resurser  till
grundutbildning.

Yrkanden  av  denna  innebörd behandlades även vid
förra riksmötet och avslogs  då.  Utskottet påpekade
då  att  studenternas efterfrågan på  utbildning  är
särskilt stark  just  på de orter där det är svårast
att få tag i en bostad.  Det har också visat sig att
högskolor på orter som kan erbjuda god tillgång till
studentbostäder i vissa fall  inte  drar till sig så
många  sökande att det är rimligt att  tilldela  dem
ökade  resurser   (bet.   2003/04:UbU1   s.  66).  I
regeringsdeklarationen den 1 oktober 2002 förklarade
regeringen    sin    avsikt   att   utbyggnaden   av
högskoleplatser kopplas till krav på  kommunerna att
tillhandahålla bostäder  för  studenter.  De senaste
åren  har  emellertid  totalt  sett  ingen utbyggnad
föreslagits av regeringen.

Motionsyrkandena   om   förändringar   i  övrigt   i
resurstilldelningssystemet för grundutbildningen bör
också  avslås av riksdagen med hänvisning  till  att
utredning   pågår.   Utgångspunkten  för  utredarens
uppdrag       är       att      åstadkomma       ett
resurstilldelningssystem     som    möjliggör    ett
utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av
studenter   och  arbetsmarknaden.   Systemet   skall
tillgodose  lärosätenas  behov  av  långsiktighet  i
planeringen så  att  de  ekonomiska effekterna av en
förändrad efterfrågan av studenter  blir hanterbara.
Det   bör   vidare   möjliggöra   att   de   samlade
grundutbildningsresurserna utnyttjas bättre och  att
nuvarande  brister  i effektiviteten, t.ex. "dubbel-
etablering"  av  vissa  utbildningar  i  en  region,
minskar. Uppdraget  skall  redovisas  senast  den 15
mars 2005 (dir. 2004:49).


Resurstilldelningssystem för forskning och
forskarutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  inte göra några uttalanden om
grunderna  för  fördelning   av  anslag  till
forskning och forskarutbildning  mellan olika
lärosäten.
Jämför särskilt yttrande 5 (v).

Motionerna och utskottets ställningstagande

I  motion  2004/05:Ub478  (kd,  m,  fp,   c)   begär
motionärerna   att   Linköpings   universitet  skall
tilldelas  likvärdiga fakultetsanslag  (anslag  till
forskning   och    forskarutbildning)    som   andra
universitet av motsvarande storlek (yrkande  1).  De
vill  också  att regeringen skall redovisa grunderna
för sin beräkning  av  fakultetsanslag  (yrkande 2).
Motionärerna  skriver att om samma principer  skulle
gälla  för  Linköpings  universitet  som  för  t.ex.
Stockholms    universitet,     skulle     Linköpings
universitet   få   ytterligare  drygt  700  miljoner
kronor.

Motion  2004/05:Ub222  (kd)  tar  upp  Mälardalens
högskola,  som   enligt   motionären  borde  få  ett
motsvarande stöd som andra  lärosäten som tilldelats
vetenskapsområde (yrkande 3).
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
Liksom   när  liknande  yrkanden  behandlades   av
riksdagen för  två år sedan vill utskottet framhålla
att det inte finns  någon fördelningsnyckel som styr
hur anslagen till de olika lärosätena till forskning
och    forskarutbildning     dimensioneras     (bet.
2002/03:UbU1 s. 65). Utskottet påpekade då också att
någon  väsentlig förändring av storleksförhållandena
mellan de olika universitetens anslag till forskning
och  forskarutbildning   endast  är  möjlig  om  det
ekonomiska   utrymmet   totalt    sett    ökar.   En
omfördelning  mellan  lärosätena  för att tillgodose
Linköpings universitet och Mälardalens högskola inom
den  ekonomiska  ram  som nu gäller för  medel  till
forskning och forskarutbildning  skulle  skapa stora
problem  vid  andra  lärosäten. Detta vill utskottet
inte heller nu medverka till.

Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena  om  att
vissa  resurser  för högskoleutbildning skall
gå direkt till kommunerna  utan förmedling av
statliga lärosäten.
Jämför  reservation  32  (kd)  och   särskilt
yttrande 6 (v).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Kostnadsansvaret  vid  distansutbildning  och  annan
utbildning utanför högskoleorterna  tas  upp  i  sju
motioner.

Kristdemokraterna  skriver  i motion 2004/05:Ub473
yrkande    26    att    en    viktig   insats    för
högskoleutbildning på distans görs  vid de kommunala
lärcentren  och att lärosätena borde få  ett  större
ansvar  för  dessa.   Staten   borde  reglera  detta
tydligare, anser motionärerna.
Motionerna  2004/05:Ub251  (fp)  och  2004/05:N346
(fp)    yrkande    2    tar   upp   problemet    att
distansutbildning  på högskolenivå  kräver  resurser
vid kommunala lärcentrum,  som blir oskäligt dyrbara
för kommunerna. Motionärerna  anser  att de statliga
lärosätena  borde  stå  för  dessa kostnader.  Samma
problem påtalas i motionerna 2004/05:Ub396  (s)  och
2004/05:Ub487  (s),  där  motionärerna  föreslår  en
översyn av kostnadsansvaret.
Enligt    motionerna    2004/05:Ub312    (s)   och
2004/05:Ub433 (fp) yrkande 2 borde kommuner kunna få
en   beställarroll   för  högskoleutbildning.  Vissa
statliga  resurser  för   högskoleutbildning   borde
omfördelas från lärosätena till kommuner och ses som
en  resurs  för utveckling av kommunen. Motionärerna
lyfter   fram   Kalmar    län   som   ett   lämpligt
försöksområde för en sådan ordning.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
De   statliga  resurserna  för  högskoleutbildning
fördelas  sedan lång tid av riksdagen och regeringen
direkt  till   landets  universitet  och  högskolor.
Lärosätenas uppgift  är  att  anordna utbildning och
bedriva  forskning.  De  skall  samverka   med   det
omgivande  samhället,  vilket bl.a. bör innebära att
utforma   utbildningar   som   är   attraktiva   för
studenterna     och     samtidigt     svarar     mot
arbetsmarknadens  behov.  Det   är   bra  att  många
lärosäten samverkar med kommunerna i sin  region och
anpassar  sitt  utbildningsutbud  till behoven  där,
samtidigt som kommunerna bidrar med  vissa  resurser
för     att     kunna    erbjuda    sina    invånare
högskoleutbildning  på  hemorten.  Staten  har under
åren  2002-2004  avsatt  medel  för etablerandet  av
lärcentrum  i  kommunerna, dels genom  ett  särskilt
utvecklingsbidrag  år  2003  på  20 miljoner kronor,
dels  genom att Delegationen för regional  samverkan
om högre utbildning har fördelat 150 miljoner kronor
till regional  samverkan,  medel  som  bl.a.  kommit
lärcentrum  till  del.  Också det statsbidrag på 350
miljoner  kronor  som  under   2002   ställdes  till
kommunernas     förfogande    för    att    utveckla
infrastrukturen för  vuxnas  lärande torde ha stärkt
möjligheterna för vuxna att genom lärcentrum studera
på  högskolan.
Utskottet är inte berett att  förorda  att  staten
frångår den hittillsvarande principen att resurserna
för   högskoleutbildning   fördelas   till  statliga
lärosäten  och  vissa enskilda utbildningsanordnare.
Frågan  om  ansvarsfördelningen  mellan  staten  och
kommunerna är under utredning inom Ansvarskommittén,
vars arbete beräknas  bli  slutredovisat  i februari
2007 (dir. 2003:10 och 2004:93).

Nya utbildningar


Utskottets förslag i korthet

Med  hänvisning  till  lärosätenas ansvar bör
riksdagen avslå motionsyrkandet  om  nya  och
reguljära  högskoleutbildningar för utländska
akademiker.   Riksdagen   bör   också   avslå
motionsyrkandena     om     inrättande     av
högskoleutbildning   i   medicinsk   fotvård,
eftersom  regeringen  har  aviserat att sådan
skall inrättas nästa år.
Jämför  reservation  33(  fp)  och  särskilda
yttranden 7 (kd) och 8 (v).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Folkpartiet har i sitt budgetförslag,  som utskottet
behandlat   i  det  föregående,  avsatt  medel   för
kompletterande     utbildningar     för    utländska
akademiker. I motion 2004/05:Ub209 yrkande 2 skriver
partiet att högskolorna bör uppmuntras  och ges stöd
att utforma utbildningsprogram som ger personer  som
redan    har    en    utländsk    högskoleutbildning
förutsättningar  att  anpassa  sina  kunskaper  till
svenska  förhållanden. De högskolor som  presenterar
långsiktiga   och   väl   genomtänkta  förslag  till
utbildningar av denna typ bör  garanteras långsiktig
finansiering, heter det i motionen.

U t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Under   åren  2002-2004  har  det  under  anslaget
Särskilda utgifter  inom  universitet  och högskolor
funnits  vissa  medel  till  projekt  för invandrade
akademiker. Medlen har fördelats mellan lärosäten av
regeringen.  Det är uppenbart att behov  finns  även
framdeles   av  utbildning   med   det   syfte   som
motionärerna slår vakt om. Utskottet anser att detta
bör betraktas  som en normal uppgift för universitet
och högskolor och  att  sådan  utbildning därför bör
planeras och finansieras av dessa  på  vanligt sätt.
Som  utskottet  nämnt i det föregående ingår  det  i
uppdraget         till        utredningen         om
resurstilldelningssystemet  att  beakta  behovet  av
långsiktighet i planeringen på lärosätena.

Behovet  av  högskoleutbildning  i medicinsk fotvård
tas   upp  i  motionerna  2004/05:Ub267   (kd)   och
2004/05:Ub305   (v).   I  den  förstnämnda  motionen
redovisas att de flesta  länder  i  EU  har en lägst
treårig  universitets- eller yrkeshögskoleutbildning
för medicinsk  fotvård.  Motionärerna  hänvisar till
Socialstyrelsen,  som  i  en  rapport  1990 framfört
uppfattningen  att utbildningen i medicinsk  fotvård
borde ligga på högskolenivå. Utbildning inom komvux,
som har förekommit  i begränsad omfattning hittills,
är enligt motionärerna  otillräcklig.  I  den  andra
motionen   begär  motionären  att  regeringen  skall
kartlägga behovet av utbildningsinsatser för att öka
kunskapen i  medicinsk  fotvård.  Även hon anser att
det i dag behövs en högskoleutbildning i detta.

U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena  om  tillkännagivande  med hänvisning till
att  regeringen i propositionen (s.  118)  förklarat
att  Karolinska   institutet   fr.o.m.   2006  skall
tilldelas      resurser      för     att     bedriva
högskoleutbildning i medicinsk fotvård.

Förstärkning av vissa lärosäten och vissa
regioner


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena  om  att
vissa      lärosäten      skall     tilldelas
universitetsstatus   eller  vetenskapsområde.
Riksdagen bör också avslå  motionsyrkanden om
förstärkningar  i  övrigt av vissa  lärosäten
eller regioner.
Jämför reservation 34 (m, fp, kd) - motiv.

Motionerna

Elva  motioner  innehåller   förslag  om  att  vissa
högskolor   skall   få   universitetsstatus    eller
tilldelas vetenskapsområde.

Motion  2004/05:Ub222  (kd) yrkande 2 föreslår att
Mälardalens      högskola      skall       tilldelas
universitetsstatus.  Tre  motioner  -  2004/05:Ub273
(c),  2004/05:  T260 (fp) yrkande 4 och 2004/05:N409
(fp)  yrkande  30 -  gäller  universitetsstatus  för
Södertörns högskola,  medan motionerna 2004/05:Ub449
(fp) yrkande 1 och 2004/05:Ub453  (s)  gäller  sådan
status  för  Malmö  högskola.  I  samtliga  motioner
hänvisas   till   respektive  lärosätes  ansökan  om
universitetsstatus och dess goda förutsättningar att
vara universitet. Motionerna från folkpartiledamöter
framhåller    särskilt    att    det    enbart    är
kvalitetsmässiga överväganden som skall avgöra.
Högskolan   i   Gävle    bör   enligt   motionerna
2004/05:Ub252 (fp) yrkande 1,  2004/05:Ub280 (v) och
2004/05:Ub301   (kd)   tilldelas   vetenskapsområdet
teknik.
Enligt  motion  2004/05:Ub222 (kd) yrkande  1  bör
Mälardalens    högskola    tilldelas    humanistisk-
samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.
I motion 2004/05:Ub286  (kd,  m,  fp, c) yrkande 3
hävdas  att  Högskolan  i  Jönköping  bör  tilldelas
vetenskapsområdet teknik och därmed få möjlighet att
förverkliga Jönköpings tekniska högskola.
Enligt  motionärerna har såväl Högskolan  i  Gävle
som  Högskolan   i   Jönköping  ansökt  om  tekniskt
vetenskapsområde.

I ett stort antal andra motioner framförs förslag om
förstärkningar i övrigt av vissa lärosäten och vissa
regioner.  Yrkandena  redovisas   här  i  geografisk
ordning, från norr till söder till väster.

Motion  2004/05:Ub344  (m) handlar  om  att  Luleå
tekniska    universitet,   som    har    ett    lågt
forskningsanslag       i       förhållande      till
grundutbildningens omfattning, bör tillförsäkras ett
tillskott  som  innebär  höjning  av  anslagen  till
vetenskapsområdena.   I  motion  2004/05:Ub370   (s)
föreslår motionärerna att  sjöbefälsutbildning skall
byggas  upp i Luleå. För en sådan  etablering  talar
enligt deras  mening  universitetets starka position
när  det  gäller  maskinsidan   och  utbildning  för
underhåll   samt   det  faktum  att  Sjöfartsverkets
isbrytarflotta är lokaliserad till Luleå.
Forskningen  i  Norrbotten   behöver  byggas  upp,
breddas och fördjupas, hävdar motionärerna  i motion
2004/05:Ub369 (s).
Enligt    motion   2004/05:Ub309   (c)   bör   ett
forskningscentrum   för   sociala  uppfinningar  och
innovationsprocesser inrättas  vid Umeå universitet.
Motionären  hänvisar  till  betänkandet   Innovativa
processer (SOU 2003:90), där det föreslagits att två
sådana centrum skall inrättas.
I  motion  2004/05:Ub382  (s) skriver motionärerna
att  Mittuniversitetet på sikt  behöver  få  utökade
anslag  både till grundutbildning och till forskning
och forskarutbildning.  I dess forskningsstrategiska
plan för 2005-2008 anges  sex  profilområden: skogen
som  resurs,  digitala  samhällen,   kulturarv   och
demokratiutveckling,  välfärdssamhällets utmaningar,
lärande  och  bildning  samt   turism,   idrott  och
upplevelseteknologi.  Samma  motionärer  föreslår  i
motion 2004/05:Ub379 (s) att sjöbefälsutbildning  på
nytt  skall lokaliseras till Mitthögskolan. De anser
det oroande  att  så få personer från Norrland söker
sig till sådan utbildning  sedan den försvunnit från
Härnösand och enbart anordnas i Kalmar och Göteborg.
Motionärerna  påpekar  också  att  200  nya  platser
utlovades  i samband med försvarsbeslutet  2000  men
att löftet ännu inte har uppfyllts.
Också i motion 2004/05:Ub214 (m), som pläderar för
Högskolan Dalarna,  åberopas  löften  i  samband med
tidigare   nedläggning   av   Dalregementet.  Enligt
motionären utlovades då 150 nya högskoleplatser, men
nya pengar till dessa kom aldrig. Det är viktigt för
Dalarnas län att ha en högskola som ges resurser att
växa, heter det i motionen.
I motion 2004/05:Ub222 (kd) skriver motionären att
Mälardalens  högskola bör få kompensation  för  sitt
utvidgade utbildningsuppdrag  (yrkande 4). Högskolan
fick år 2002 medel till ytterligare 400 platser, men
på   grund   av  sökandetrycket  satsade   man   med
användning av  egna resurser ännu mera. Nu har dessa
egna resurser redan  uttömts,  meddelar  motionären.
Mälardalens  högskola  bör  också få ett långsiktigt
större  anslag till forskning  (yrkande  5).  Enligt
motionären är andelen forskningsmedel i dag orimligt
liten för  Mälardalens  högskola,  om man jämför med
motsvarande  andel  för  Blekinge tekniska  högskola
eller  för  Växjö  universitet   (yrkande   6).  Han
föreslår  ett  tillkännagivande  till regeringen  om
Mälardalens högskolas betydelse för  att  bidra till
att  fler får högre utbildning och forskarutbildning
i  landet   (yrkande   7).   Vidare  anser  han  att
Mälardalens    högskola,    som    anordnar    vissa
konstnärliga utbildningar, också bör  få  medel  för
konstnärligt    utvecklingsarbete    (yrkande    8).
Slutligen   anser  motionären  att  de  platser  för
utbildning i  dans, som erbjuds vid denna högskola i
samarbete  med Danshögskolan,  bör  permanentas  som
tillhörande Mälardalens högskola (yrkande 9).
Mälardalens  högskola och Västerås stad har enligt
motion 2004/05:Ub482  (kd, m, fp, c) tagit initiativ
till att skapa en School  of  Aviation  i  Västerås.
Detta  skulle  innebära  att vissa utbildningar  för
trafikflygare, flygtekniker  och flygmotormekaniker,
som hittills anordnats som påbyggnadsutbildningar  i
kommunal   vuxenutbildning,  skulle  omvandlas  till
tvååriga  högskoleutbildningar.   Om  den  önskvärda
förändringen skall kunna genomföras behövs beslut om
extra  medel  till  Mälardalens  högskola,   skriver
motionärerna.
Örebro universitet bör enligt motion 2004/05:Ub395
(kd) få medel för att finansiera sina kostnader  för
tolkar   till   döva,  dövblinda  och  hörselskadade
studenter direkt  under  sitt eget anslag, i stället
för att som nu söka och tilldelas sådana medel ur en
anslagspost som disponeras av Stockholms universitet
(anslag   25:28).   I   dag   förekommer   det   att
teckenspråkiga  studenter  som blivit  antagna  till
olika utbildningar vid Örebro  universitet  inte kan
erbjudas   tolkning  och  därför  inte  kan  gå  den
utbildning de antagits till. Situationen blir enligt
motionären alltmer  ohållbar för varje år som går, i
takt med att fler och  fler  tolkanvändare söker sig
till  akademiska studier. Samme  motionär  hävdar  i
motion  2004/05:Ub356  (kd)  att  Örebro universitet
behöver  en  permanent  höjning  av sitt  takbelopp,
vilket enligt hans mening kan ske genom omfördelning
från  de  lärosäten  som inte förmår  utnyttja  sina
tilldelade resurser.
Motion  2004/05:Ub388   (s)  tar  upp  behovet  av
satsningar  på  högre  utbildning  och  forskning  i
Karlskoga. Örebro universitet håller på att utveckla
ett    regionalt   campus   där,    vilket    medför
extrakostnader  på 4, 6 respektive 7 miljoner kronor
under   åren   2005,   2006   och   2007,   meddelar
motionärerna. De  anser  att  det  dessutom krävs en
minst  femårig  forskningssatsning  om  10  miljoner
kronor  årligen, som kan möjliggöra en  forskarskola
inom modellering  och simulering samt rekrytering av
vetenskapliga nyckelpersoner.
Enligt motion 2004/05:Ub374  (fp)  bör fullständig
jur.kand.-utbildning     anordnas     vid     Örebro
universitet. Universitetet har ansökt om examensrätt
för juris kandidatexamen. Motionären är medveten  om
att  det är Högskoleverket som avgör den frågan, men
han  framhåller   att  saken  i  grunden  avgörs  av
regeringens anslagsfördelning  och vilken profil man
väljer, inte minst i sin forskningspolitik.
Ökat  antal  högskoleplatser  i Stockholmsregionen
förordas   i   motionerna  2004/05:Ub491   (s)   och
2004/05:N239 (kd)  yrkande  4.  Andelen ungdomar som
går vidare till högskolan är enligt  båda motionerna
bland de minsta i landet. Utbyggnaden  bör  i första
hand  ske  i  de  delar av regionen som i dag saknar
högskoleplatser eller som behöver fler sådana, såsom
Södertörn.
En  forskarskola  om   fibromyalgi  och  långvarig
smärta och ett kunskapscentrum  för  fibromyalgi bör
enligt motion 2004/05:Ub451 (fp) yrkandena  3  och 4
förläggas   till   Linköpings   universitet.  Enligt
motionärerna behövs det mer forskning  om reumatiska
sjukdomar, och den forskning som bedrivs  måste vara
långsiktig.  Kostnaden  för  forskarskolan får  inte
drabba universitetets nuvarande  verksamhet,  varför
universitetet  måste få full kostnadstäckning, anser
de.
I samma motion,  yrkande  2,  föreslås att det vid
Lunds universitet skall inrättas en forskarskola för
reumatiska ledsjukdomar och artros.
Ett Campus Ystad, liknande det  Campus Helsingborg
som  finns  inom  Lunds  universitet, skulle  enligt
motion 2004/05:T335 yrkande 8 vara ett lyft för hela
Österlens utveckling.
I motion 2004/05:Ub449 (fp) yrkande 2 föreslås att
Malmö högskola och Lunds universitet skall tilldelas
ett ökat antal studieplatser.  Dessa  lärosäten drar
till sig många sökande, och Malmö högskola  är en av
de  högskolor  som  har  lyckats  bäst  med  att  få
studenter  från icke studievana miljöer att börja på
högskolan, framhåller  motionärerna.  I nuläget drar
båda lärosätena ned antalet studieplatser,  eftersom
man  inte  längre  klarar  av  att  upprätthålla den
överproduktion  gentemot anslagen som  man  tidigare
har genomfört, heter det i motionen.
Enligt motion 2004/05:Ub450  (fp)  bör den skånska
livsmedelsforskningen  stödjas  genom en  långsiktig
finansiering  på fakultetsnivå. En  forskarskola  på
området bör enligt  motionärerna  inrättas vid Lunds
universitet.
En  forskarskola i fiskekologi och  fiskeribiologi
bör enligt  motion  2004/05:Ub434  (fp) inrättas vid
Högskolan  i  Kalmar.  Denna  högskola  har   enligt
motionären  byggt  upp  kompetens som passar perfekt
för att tackla många av de  av Havsmiljökommissionen
aktualiserade frågorna. Samme  motionär anser enligt
motion 2004/05:Ub433 (fp) yrkande  1 att takbeloppet
för   Högskolan   i  Kalmar  bör  höjas.  Motionären
hänvisar till att högskolan  har  högt  söktryck och
att den har överproducerat i förhållande  till  sitt
takbelopp, vilket bara går under en mycket begränsad
tid.
I  motion  2004/05:Ub359 (s) begärs att regeringen
skall  lägga  fram   förslag  om  etablering  av  en
högskoleutbildning  i  Vimmerby  med  inriktning  på
livsmedel. Den bör enligt  motionärerna  knytas till
Högskolan i Kalmar.
Ett    stort    antal    motionsyrkanden    gäller
Västsverige.
Enligt  motion  2004/05:N401 (fp) yrkande 8 behövs
en översyn av resursbehovet  för forskning. Chalmers
skall   ha   ställning   som  teknisk   högskola   i
världsklass och Invandrarakademien  i  Borås bör bli
en permanent nationell resurs, anser motionärerna.
Motion 2004/05:Ub439 (s) pläderar för  en satsning
på  forskning  och  forskarutbildning  i Västsverige
(yrkande 1). Utbyggnaden av högskolan i regionen bör
fortsätta   (yrkande   2).   Läkarutbildningen   och
vårdutbildningarna   bör  tillföras   fler   platser
(yrkandena 3 och 4). En nätverksbaserad forskarskola
i  vårdvetenskap  bör  etableras   i  regionen,  där
lärosätena har mycket goda förutsättningar  för  att
anordna en sådan (yrkande 5). Ett nationellt centrum
för   arbetsintegrerat   lärande  bör  inrättas  vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,  som  är  ledande
inom området och bör ges fortsatta resurser för  att
utveckla  sitt  nationella  uppdrag (yrkande 6). Det
bör också göras en fortsatt satsning på form, design
och  medier  i  Västsverige (yrkande  7).  Chalmers,
Stenebyskolan,    Halmens    hus    i    Bengtsfors,
Akvarellmuseet på Tjörn  och Textilhögskolan i Borås
utgör enligt motionärerna  viktiga  resurser som ger
goda    förutsättningar    för    att    form-   och
designverksamheten    kan    växa    och   utvecklas
ytterligare.
Motion 2004/05:Ub288 (fp) handlar om  Universeum i
Göteborg. Staten bör enligt motionären ta ett större
ansvar   för   att  Universeum  skall  få  en  trygg
finansiell  försörjning   (yrkande  1).  Universeums
verksamhet bör användas som  en  inspirationskälla i
landet  för  att  öka svenska elevers  intresse  för
naturvetenskap och  teknik samt för samspelet mellan
dessa ämnen och kulturen (yrkande 2).
Enligt motionerna 2004/05:Ub308 (m), 2004/05:Ub410
(s)  och 2004/05: Ub505  (fp)  är  det  viktigt  att
Högskolan i Borås även fortsättningsvis kan utveckla
Invandrarakademien.  Denna bör enligt den sistnämnda
motionen få en filial  i Dalsland och utvecklas till
en nationell resurs.
I motion 2004/05:Ub320  (c,  fp,  kd) föreslås att
Högskolan  i  Skövde  skall  få  rätt  att   utfärda
masterexamen.  Motionärerna  syftar  på  ett förslag
från  en arbetsgrupp i Utbildningsdepartementet  (Ds
2004:2)    att   det   skall   införas   två   olika
masterexamina,  en  ettårig  och en tvåårig, och att
det skall krävas särskilt beslut  av  Högskoleverket
för att lärosäten som inte är universitet  eller har
rätt  vetenskapsområde skall få utfärda den tvååriga
examen.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla tas upp i motion
2004/05:Ub394   (kd).   Motionären   framhåller  att
medieindustrin    växer    kraftigt   i   högskolans
närområde, framför allt beroende  på att Film i Väst
i Trollhättan har utvecklats till en  av  de största
filmproducenterna     i    Europa.    Högskolan    i
Trollhättan/Uddevalla har  utvecklat ett antal film-
och  medieutbildningar som för  att  kunna  fortleva
behöver    adekvata    resurser.    Prislappen   för
utbildningsområdet   Media  bör  få  tillämpas   vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, anser motionären.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen   bör  enligt  utskottets   mening   avslå
yrkandena      om       universitetsstatus       och
vetenskapsområde.

Utskottet delar regeringens uppfattning (redovisad
i  proposition 1996/97:1 utg.omr. 16) att regeringen
skall besluta om att ge benämningen universitet till
högskolor  som  begärt  detta  och som uppfyller ett
antal  krav när det gäller omfattning  och  bredd  i
grundutbildning,   forskning  och  forskarutbildning
m.m. Innan regeringen  beslutar skall Högskoleverket
pröva huruvida högskolan  i  fråga har nått den nivå
som  erfordras.  Utskottet delar  också  regeringens
uppfattning, uttalad bl.a. av utbildningsministern i
en interpellationsdebatt  med en av motionärerna den
18  november  2003,  att det också  måste  föreligga
statsfinansiella  förutsättningar,   om  ytterligare
högskolor  skall  bli  universitet  eller  tilldelas
vetenskapsområde (prot. 2003/04:130).

Riksdagen   bör   även  avslå  övriga  yrkanden   om
förstärkningar   av  vissa   lärosäten   och   vissa
regioner.

Utskottet  utgår   från   att  regeringen  även  i
framtiden   kommer  att  beakta  såväl   behoven   i
respektive region  som  efterfrågan från studenterna
och lärosätenas möjligheter  att  erbjuda utbildning
av  god  kvalitet,  när  förslag om utbyggnad  eller
omfördelning  av  resurser  till   universitet   och
högskolor bereds.
Inrättande  av  forskarskolor  beslutas normalt av
lärosätena  själva. När det gäller  forskarskolor  i
fiskekologi och  fiskeribiologi  noterar  utskottet,
liksom förra året, att Havsmiljökommissionen  i sitt
betänkande En nationell marin strategi (SOU 2003:72)
föreslog   att   sådana  skulle  bli  inrättade  vid
Göteborgs,  Stockholms   och   Umeå   universitet  i
anslutning till de marina centrum som finns där.
Förslag  om  att  etablera  sjöbefälsutbildning  i
Norrland  har  behandlats av riksdagen  vid  de  tre
senaste riksmötena.  Liksom  tidigare vill utskottet
framhålla  att  sjöbefälsutbildning   kräver  mycket
dyrbara  investeringar,  för  vilka  det inte  finns
utrymme för närvarande.
Betänkandet Innovativa processer, som  åberopas  i
motion   2004/05:Ub309,   bereds  för  närvarande  i
Regeringskansliet        (Utbildningsdepartementet).
Förslagen     från     den     arbetsgrupp      inom
Utbildningsdepartementet   som   har   genomfört  en
översyn av vissa examensfrågor i högskolan och bl.a.
lagt fram förslag om masterexamen bereds likaså inom
Regeringskansliet  (Högre  utbildning  i utveckling.
Bolognaprocessen  i  svensk  belysning. Ds  2004:2).
Riksdagen    bör    inte    föregripa    regeringens
ställningstagande i någondera frågan.
Högskoleverket  har den 11 november 2004  beslutat
att   Örebro   universitet    får    utfärda   juris
kandidatexamen.
Universeum  i Göteborg är ett s.k. science  center
(teknik-   och   naturvetenskapscentrum)   som   får
statsbidrag  ur anslaget  25:75  Särskilda  utgifter
inom universitet  och  högskolor  m.m.  Alla  sådana
centrum  har  till  syfte  att  öka  svenska elevers
intresse  för  naturvetenskap och teknik.  Utskottet
förutsätter  att  regeringen  fördelar  tillgängliga
medel för sådana på bästa möjliga sätt.
Att  olika  utbildningsområden   har  olika  stora
ersättningsbelopp     för    helårsstudenter     och
helårsprestationer   (s.k.    prislappar)   är   ett
grundläggande     inslag     i     det     nuvarande
resurstilldelningssystemet,  som befinner sig  under
utredning.  Utskottet anser inte  att  riksdagen bör
göra något uttalande om vilka lärosäten som skall få
tillämpa  ersättningsbeloppen för utbildningsområdet
Media,   som   är   högre   än   för   något   annat
utbildningsområde.

Övriga frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkandet  om
deltagande  i University of  the  Arctic  och
motionsyrkandet  om att jämställa naturskolor
med teknik- och naturvetenskapscentrum.
Jämför särskilt yttrande 9 (v).

Motionerna och utskottets ställningstagande

University   of  the   Arctic   är   enligt   motion
2004/05:Ub366  (s)  ett samarbete mellan universitet
och  högskolor  runt  polcirkeln.  För  det  svenska
deltagandet står Luleå  tekniska  universitet,  Umeå
universitet  och  Mitthögskolan.  Motionärerna anser
det angeläget att Sverige fullt ut  deltar  i  denna
samverkan   och   att   University   of  the  Arctic
prioriteras  av  de  högskolor  och universitet  som
finns  med.  Därför  är det viktigt  att  regeringen
kontinuerligt  ser  över  det  svenska  deltagandet,
heter det i motionen.

U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Inom ramen för de anslag som står  till de berörda
lärosätenas förfogande står det dem fritt  att delta
i   internationellt   samarbete.  Enligt  utskottets
mening är det värdefullt  att  de  nämnda lärosätena
har engagerat sig i University of the Arctic.

Motion     2004/05:Ub384     (mp)     handlar     om
utomhuspedagogik.  I landet finns ca 70 naturskolor,
som    har   utvecklat   just    utomhuspedagogiken.
Motionärerna skriver att man bör se över möjligheten
att definiera  naturskolor på samma sätt som teknik-
och naturvetenskapscentrum, vilket skulle kunna göra
naturskolorna  berättigade  till  statligt  stöd  på
samma sätt som dessa (yrkande 5).

U t s k o t t  e  t  anser att riksdagen bör avslå
yrkandet.
Teknik-   och   naturvetenskapscentrum    (science
centers)  får  som  nämnts  statsbidrag  ur anslaget
25:75   Särskilda  utgifter  inom  universitet   och
högskolor m.m. Att göra naturskolor berättigade till
statsbidrag  skulle  självfallet få konsekvenser för
anslagsbehovet. Riksdagen har inget underlag för att
bedöma hur stort detta skulle bli.

4 Vissa centrala myndigheter m.m.


Inledning

I   detta  avsnitt  behandlar   utskottet   anslagen
25:78-25:83  som avser myndigheterna Högskoleverket,
Verket      för      högskoleservice,       Centrala
studiestödsnämnden,      Överklagandenämnden     för
studiestöd,  Internationella   programkontoret   för
utbildningsområdet  samt  myndigheten  för  Sveriges
nätuniversitet.  Dessutom  behandlas  anslagen 25:84
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco  m.m. och
25:85             Utvecklingsarbete             inom
Utbildningsdepartementets område m.m.


Resultat


Regeringen   lämnar   i   budgetpropositionen  bl.a.
följande uppgifter om verksamheten vid myndigheterna
under år 2003.

Högskoleverkets  främsta uppgift  är  att  granska
kvaliteten i högskolans  verksamhet  och  att främja
kvalitetsutvecklingen.  Under 2003 har nio rapporter
publicerats. I vissa fall  har  granskningarna  lett
till att examensrätter har ifrågasatts, och kritiken
har   resulterat  i  att  högskolorna  har  vidtagit
åtgärder som har höjt kvaliteten. Regeringen bedömer
att utvärderingar  av  såväl  grundutbildningen  som
forskarutbildningen  vid  universitet  och högskolor
har  bidragit  till  att kvaliteten har förbättrats.
Högskoleverket  följer   också  den  nationella  och
internationella    utvecklingen     inom     området
kvalitetsgranskning.   Antalet  tillsynsärenden  har
ökat  under  2003 jämfört  med  tidigare  år.  Dessa
ärenden  har  till   största   del   gällt  enskilda
studenters  rättssäkerhet, och flera har  haft  stor
principiell betydelse för universitet och högskolor.
Lärosätena  har  godtagit  verkets  bedömningar  och
ändrat den lokala regeltillämpningen. Regeringen gör
bedömningen  att   de   mål   som   uppställts   för
Högskoleverkets verksamhet har uppfyllts.
Verket  för  högskoleservice  (VHS) genomförde den
samordnade  antagningen till höstterminen  2003  och
vårterminen  2004   inom   de   uppsatta  tids-  och
kostnadsramarna. Fler sökande anmälde sig under 2003
via  VHS hemsida jämfört med 2002.  Antalet  ärenden
avseende  bedömning  av  utländska gymnasiebetyg har
ökat  under de senaste åren,  och  under  budgetåret
2003 fick VHS 1 miljon kronor i förstärkning för att
minska   handläggningstiderna   för   bedömning   av
utländska     gymnasiebetyg.    Under    2003    har
handläggningstiderna  minskat,  och  antalet ärenden
som avslutats under året har ökat jämfört  med 2002.
Regeringen  gav  i  juni  2000  VHS i uppdrag att  i
samarbete med universitet och högskolor utveckla ett
nytt flexibelt antagningssystem för  såväl samordnad
som lokal antagning. Under 2003 konstaterade  verket
en försening i utvecklingsarbetet, och i stället för
att  kunna  tas  i  bruk till höstterminen 2004 sker
detta  till  höstterminen   2006.   Beträffande  VHS
upphandlingsverksamhet  har antalet uppdrag  minskat
under  2003.  Upphandlingsvärdet   är   trots  detta
ungefär  i  nivå  med  värdet  föregående år.  Färre
universitet     och    högskolor    anlitade     VHS
upphandlingstjänster  under  2003  jämfört med 2002,
medan  övriga  statliga myndigheter anlitade  VHS  i
högre omfattning.
Antalet ansökningar  om  studiestöd  till Centrala
studiestödsnämnden (CSN) har minskat med  6  % under
2003. Enligt CSN:s regleringsbrev för 2003 var målen
för       myndighetens       tilldelnings-       och
återbetalningsverksamhet   att   den  genomsnittliga
tiden  för ärendehandläggning skulle  kortas.  Målet
var också  att  andelen  beslut i studiestödsärenden
som kan hanteras maskinellt  skulle  öka. Under 2003
har handläggningstiden för studiemedel för studier i
Sverige  förkortats  från 20 till 17 dagar.  Andelen
studiemedelsärenden som hanteras helt maskinellt har
ökat till totalt 20 %.  Enligt  CSN:s regleringsbrev
för  2003  var  målen för myndighetens  service  och
information bl.a.  att andelen inkommande samtal som
besvaras  skulle  öka,   liksom  andelen  inkommande
samtal som besvaras inom tre  minuter.  Även andelen
nöjda  kunder skulle öka. Under 2003 har det  totala
antalet  besvarade  samtal  emellertid  minskat  med
12 %,  och  den andel samtal som besvarades inom tre
minuter har också  minskat. Däremot har utnyttjandet
av  självservicetjänsterna   på   webbplatsen  ökat.
Kundundersökningen  som  gjordes  2003   visar   att
andelen  nöjda kunder är oförändrad jämfört med året
dessförinnan.
Regeringen   bedömer   att   administrationen   av
studiemedel  för  studier  i  Sverige under 2003 har
präglats   av   en   positiv   trend   med   kortare
handläggningstider.   Arbetet   med   att  fortsätta
effektivisera  hanteringen  av ärenden måste  enligt
regeringen  fortsätta samtidigt  som  effektiviteten
balanseras mot  kraven  på rättssäkerhet. Regeringen
konstaterar dock att CSN  under  2003  inte lyckades
bibehålla    den   positiva   trend   som   präglade
myndighetens service  under  2002.  Det  fanns stora
brister   i   tillgängligheten,  som  har  fått  stå
tillbaka  då  myndigheten   prioriterat   beslut  om
studiestöd  och  utbetalning.  En förklaring är  att
myndigheten   under   2003  haft  ett   ansträngande
verksamhetsår  då  den  vidtagit  åtgärder  för  att
långsiktigt förbättra tillgänglighet och service. De
åtgärder         som         vidtagits,        bl.a.
organisationsförändringar   och   en   satsning   på
vidareinformatörer,   bedöms   vara   framgångsrika.
Regeringen   understryker   dock   vikten   av   att
myndigheten   arbetar   med   att   återvinna    och
upprätthålla  en  god servicenivå och avser att noga
följa   utvecklingen    gällande   tillgängligheten.
Regeringen bedömer att CSN:s  administration  av det
nya    rekryteringsbidraget    och   samverkan   med
kommunerna  har  fungerat  väl.  Handläggningen   av
rekryteringsbidraget  har i stor utsträckning kunnat
hanteras  maskinellt,  och   handläggningstiden  var
kortare än en vecka.
Under  2003  har CSN identifierat  och  korrigerat
väsentliga fel i sin redovisning orsakade av brister
i  tidigare  års  interna   styrning  och  kontroll.
Myndigheten  har för verksamhetsåret  2003  fått  en
revisionsberättelse      med      invändning      av
Riksrevisionen. Under året har CSN vidtagit åtgärder
för att förbättra den interna kontrollen.
Överklagandenämnden   för   studiestöd  (ÖKS)  har
enligt regeringen under 2003 visat  ett bra resultat
vad  gäller  balansen  mellan  ärendehantering   och
service.   De   mål   för   handläggningstider   som
regeringen har fastställt har uppnåtts, och servicen
till  allmänheten  bedöms  som god. Under 2003 inkom
drygt 5 300 ärenden, en ökning  med 16 % jämfört med
föregående  år.  Av  de  närmare 6 000  ärenden  som
hanterades   under   året   beslutades    88 %    av
myndighetens   direktör  och  10 %  av  nämnden.  De
vanligast  förekommande   överklagandena  har  gällt
antal   studiemedelsveckor   på    grundskole-   och
gymnasienivå   samt   studieresultatsprövning.   ÖKS
svarade på 18 500 telefonsamtal  under  2003, vilket
var fler än tidigare år.
Internationella         programkontoret        för
utbildningsområdet  ansvarar  för  genomförandet  av
olika EU-program samt  vissa nordiska och nationella
stipendieordningar för främjande  av internationellt
arbete.   Regeringen   bedömer   att   det   svenska
deltagandet  inom de program som myndigheten  svarar
för huvudsakligen  är på en tillfredsställande nivå.
Insatser bör dock göras  för  ökat  deltagande  inom
vissa  delar  av  programmen, bl.a. inom Erasmus och
Leonardo da Vinci.
Myndigheten för Sveriges  nätuniversitet  bildades
den  1  mars  2002. Myndigheten har under 2003 stött
lärosätena  i  deras   utveckling   av   personalens
kompetens  kring  IT-stödd  distansutbildning   samt
givit  stöd  till  institutionell utveckling av goda
rutiner och stödprocesser  för flexibelt lärande och
IT-stödd  distansutbildning.  Myndigheten  har  även
tillsammans  med  Kungl. biblioteket arbetat med att
bygga    upp    olika    former    av    nätbaserade
bibliotekstjänster.

Anslag 25:78 Högskoleverket


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  anvisa  det  av   regeringen
föreslagna anslagsbeloppet,  187 915 000  kr,
för  budgetåret  2005  under  anslaget  25:78
Högskoleverket.  Motionsyrkanden  med förslag
om andra anslagsbelopp bör därmed avslås.
Jämför  särskilda  yttranden 14 (fp)  och  15
(kd).

Högskoleverkets uppgift  är  att genom uppföljningar
och  utvärderingar  bidra  till  att  förbättra  och
förnya  den högre utbildningen och  forskningen  vid
universitet  och  högskolor. Verket svarar också för
tillsynen över högskolans verksamhet i syfte att öka
rättssäkerheten.  Vidare   har   Högskoleverket  som
uppgift  att  på  uppdrag  av  regeringen  genomföra
utredningar   och   utvärderingar  som   grund   för
regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket
har dessutom ansvar för  statistik  om  verksamheten
vid universitet och högskolor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar  187 915
000  kr  till  Högskoleverket  för  budgetåret 2005.
Förslaget  inkluderar  en  ökning  av  anslaget  med
750 000    kr    för    implementeringen    av   den
tidsbegränsade   utbildningssatsningen   vad   avser
studier    med    rekryteringsbidrag    (jfr   prop.
2003/04:138,    bet.   UbU15,   rskr.   261),   s.k.
kombinationsutbildningar,     samt     pris-     och
löneomräkning med 1,09 %.
Av   anslagsbeloppet   avses  30  602  000  kr  få
disponeras  av  Rådet  för  högre   utbildning   vid
Högskoleverket.  Rådet fördelar medel för pedagogisk
utveckling av högskolans  utbildningar  och  sprider
information om högskolepedagogisk forskning.
Folkpartiet   föreslår   i   motion  2004/05:Ub485
yrkande   3   en   minskning   av   anslaget    till
Högskoleverket   med  30 602 000  kr.  Neddragningen
avser anslagspost 2 Rådet för högre utbildning.
Också Kristdemokraterna  föreslår  en minskning av
anslaget till Högskoleverket. I motion 2004/05:Ub481
yrkande 2 minskas anslaget med 4 900 000  kr jämfört
med regeringens förslag. Minskningen är ett led i en
allmän  besparing  på  myndigheten  och  bör  enligt
Kristdemokraterna kunna göras utan inskränkningar  i
verksamheten.
U  t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till medelsberäkning  under  anslaget  och avstyrker
motionsyrkanden  om  annat  belopp.  Riksdagen   bör
således   anvisa   det   av   regeringen  föreslagna
anslagsbeloppet,  187 915 000  kr.  När  det  gäller
Rådet för högre utbildning vill  utskottet erinra om
att  rådet relativt nyligen fått en  självständigare
roll inom  verket  och  ett  utvidgat uppdrag att på
olika sätt stödja pedagogiskt  utvecklingsarbete vid
universitet och högskolor (SFS 2003:7).

Anslag 25:79 Verket för högskoleservice


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet,  14 225 000  kr,
för  budgetåret  2005  under  anslaget  25:79
Verket för högskoleservice.

Verket  för  högskoleservice  (VHS) ansvarar för den
samordnade     antagningen     till    grundläggande
högskoleutbildning.   Utöver  detta   biträder   VHS
universitet, högskolor  och  andra  myndigheter  vid
upphandling.  Från anslaget bestrids också kostnader
för underhåll och utveckling av datorbaserade system
för antagningsprocessen  samt  kostnader  för  övrig
antagningsverksamhet,    såsom   betygsdatabas   och
bedömning  av utländska gymnasiebetyg.  Från  den  1
april  2004  är  VHS  teknisk  systemförvaltare  för
lärosätenas studieadministrativa IT-stöd Ladok.

Regeringen   föreslår   att   till   VHS   anvisas
14 225 000   kr  för   budgetåret   2005.   Beloppet
inkluderar pris- och löneomräkning med 1,22 %.
U t s k o t  t  e t anser att riksdagen bör anvisa
medel i enlighet med regeringens förslag.

Anslag 25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet, 505 470 000  kr,
för  budgetåret  2005  under  anslaget  25:80
Centrala    studiestödsnämnden    m.m.,   och
motionsyrkandet  om  annat belopp bör  därmed
avslås.
Jämför särskilt yttrande 13 (m).

Anslaget finansierar utgifter  för administration av
olika  studiestöd  och  lån  till hemutrustning  för
flyktingar.   Anslaget  finansierar   delvis   också
Centrala  studiestödsnämndens   (CSN)  studiesociala
verksamhet. Vidare finansierar anslaget utgifter för
administration  av  bidrag  vid korttidsstudier  vid
Statens   institut   för  särskilt   utbildningsstöd
(Sisus), LO och TCO.

Regeringen  föreslår   att   till   CSN  m.m.  för
budgetåret 2005 anvisas 505 470 000 kr. Anslaget har
ökats  med 1 miljon kronor för systemutveckling  och
administration   av   den   tidsbegränsade   vidgade
användningen         av        rekryteringsbidraget.
Administrationen av satsningen innebär också att CSN
skall    utbetala    ersättning     för    anordnade
utbildningsplatser vid respektive högskola. Utgiften
för utbildningsplatserna beräknas till  128 miljoner
kronor,   och   motsvarande   belopp  har  tillförts
anslaget. Anslagsbeloppet inkluderar också pris- och
löneomräkning med 1,1 %.
CSN     har    av    Riksrevisionen    fått     en
revisionsberättelse      med      invändning     för
verksamhetsåret  2003.  Invändningen   gäller  CSN:s
korrigering  av  fel  i  redovisningen  orsakade  av
tidigare  brister  i  den  interna  styrningen   och
kontrollen.   Denna   korrigering  har  medfört  att
anslaget har överskridits  med 45,5 miljoner kronor.
Anslaget har förstärkts med 41 miljoner kronor genom
beslut  av  riksdagen  i  anledning   av   2004  års
ekonomiska   vårproposition.   CSN  har  under  2003
vidtagit  åtgärder  för  att förbättra  den  interna
kontrollen och skall även  under  2004 fortsätta att
förbättra rutinerna. Regeringen utgår  ifrån  att de
vidtagna  åtgärderna skall förhindra framtida fel  i
redovisningen        och       förutsätter       att
ekonomiadministrationen  fortsättningsvis håller god
kvalitet.
Moderaterna   tillför   i   motion   2004/05:Ub419
(yrkande 2) 180 miljoner kronor till anslaget utöver
regeringens förslag. Moderaterna anser samtidigt att
CSN inte skall få disponera avgifter på det sätt som
regeringen  medger  eftersom  tekniken  innebär  att
budgetramen    kringgås.    I   praktiken    innebär
Moderaternas   förslag   en   lägre   driftram   för
myndigheten.      Moderaterna      vill     dessutom
konkurrensutsätta CSN.
U  t  s  k o t t e t  erinrar, liksom  tidigare  i
betänkande 2003/04:UbU1, om att riksdagen våren 2000
godkände att  intäkter från avgifter för uppläggning
av lån vid CSN  får disponeras av myndigheten (prop.
1999/2000:100, yttr.  UbU7y, bet. FiU27, rskr. 262).
Återbetalningsverksamheten     har    sedan    länge
finansierats   med  avgifter  som  myndigheten   får
disponera (prop.  1988/89:100  bil. 10, SfU15, rskr.
173). CSN:s verksamhet var t.o.m.  år 2000 indelad i
tre   resultatområden,   varav   återbetalning    av
studielån  var  ett. På grund av att denna indelning
medförde problem  för  den  ekonomiska styrningen av
verksamheten slogs resultatområdena  samman till ett
enda  sådant  område.  Samtliga  avgifter  redovisas
därför mot anslaget.
Utskottet     noterar     att     CSN     erhållit
revisionsberättelse      med      invändning     för
verksamhetsåret  2003  men  också  att   myndigheten
vidtagit  åtgärder  för  att  förbättra  den interna
kontrollen.  Utskottet utgår liksom regeringen  från
att de vidtagna  åtgärderna skall förhindra framtida
fel i redovisningen.
Utskottet noterar också att tillgängligenheten hos
CSN försämrades under  2003 och att en positiv trend
därmed har brutits. Myndigheten  har  dock  vidtagit
åtgärder för att förbättra tillgängligheten.
Mot  bakgrund av det redovisade föreslår utskottet
att riksdagen  med avslag på motionsyrkandet anvisar
505 470 000  kr  till  CSN  för  budgetåret  2005  i
enlighet med regeringens förslag.

Anslag 25:81 Överklagandenämnden för studiestöd


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet,  10 824 000  kr,
för  budgetåret  2005  under  anslaget  25:81
Överklagandenämnden för studiestöd.

Överklagandenämnden för studiestöd  (ÖKS) inrättades
2001  i  syfte  att  stärka rättssäkerheten  för  de
studerande.   ÖKS  har  till   uppgift   att   pröva
överklaganden  enligt   studiestödslagen  (199:1395)
samt pröva överklaganden  av beslut om bidrag enligt
förordningen    (2001:362)    om     bidrag     till
korttidsstudier.  Anslaget  finansierar utgifter för
kansliets verksamhet, arvoden och andra ersättningar
till nämndens ledamöter. Regeringen  anser  att  det
finns  förutsättningar  för ÖKS att klara uppställda
mål med medel motsvarande 2004 års tilldelning under
det   kommande   budgetåret   trots    ökningar    i
ärendemängden.

Mot   denna   bakgrund   föreslår  regeringen  att
riksdagen för budgetåret 2005  anvisar 10 824 000 kr
till   ÖKS.   I   beloppet  inkluderas   pris-   och
löneomräkning med 1,43 %.
U t s k o t t e t  anser  att riksdagen bör anvisa
medel i enlighet med regeringens förslag.

Anslag 25:82 Internationella programkontoret
för utbildningsområdet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet,  43 514 000  kr,
för  budgetåret  2005  under  anslaget  25:82
Internationella      programkontoret      för
utbildningsområdet.

Anslaget finansierar Internationella programkontoret
för  utbildningsområdet  som  svarar  för stöd  till
aktörer inom utbildningsområdet som önskar  delta  i
olika    former    av   internationellt   samarbete.
Verksamheten  omfattar   olika   EU-program,   bl.a.
Sokrates (EU:s program för utbildning), Leonardo  da
Vinci  (EU:s  program  för yrkesutbildning), Erasmus
(EU:s  utbytesprogram för  lärare  och  studenter  i
högskolan)      och      Iaeste      (internationell
praktikplatsförmedling  för blivande civilingenjörer
och naturvetare) samt vissa  nordiska och nationella
stipendieordningar för främjande  av internationellt
samarbete.

Regeringen   meddelar   att  administrationen   av
Interpraktikstipendierna        flyttas         från
programkontoret till Arbetsmarknadsstyrelsen, vilket
dock   inte   påverkar   anslaget   då  verksamheten
finansierats  över  utgiftsområde  13 Arbetsmarknad.
Vidare föreslås att 1 225 000 kr förs  till anslaget
från   det   under  utgiftsområde  13  Arbetsmarknad
uppförda   anslaget    22:1    Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader  för  hantering   av   Iaeste.
Anslagsbeloppet    inkluderar    också   pris-   och
löneomräkning med 0,89 %.
Regeringen   föreslår   mot  denna  bakgrund   att
43 514 000  kr  anvisas  till   programkontoret  för
budgetåret 2005.
U t s k o t t e t anser att riksdagen  bör  anvisa
medel i enlighet med regeringens förslag.

Anslag 25:83 Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet,  32 028 000  kr,
för  budgetåret  2005  under  anslaget  25:83
Myndigheten   för   Sveriges  nätuniversitet.
Motionsyrkanden om nedläggning av myndigheten
och att därmed avskaffa anslaget bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 15 (kd).

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skall stödja
Sveriges  nätuniversitet   och   i   samverkan   med
universitet och högskolor främja utvecklingen av IT-
stödd    distansutbildning.   Anslaget   finansierar
myndighetens    verksamhet,   en   presentation   av
universitet  och  högskolors   utbud   av   IT-stödd
distansutbildning i en IT-stödd portal samt utgifter
för  att  identifiera  och stödja områden som saknar
IT-stödd distansutbildning.

Regeringen föreslår att riksdagen till Myndigheten
för  Sveriges  nätuniversitet  för  budgetåret  2005
anvisar 32 028 000 kr. Beloppet inkluderar pris- och
löneomräkning med 0,87 %.
Kristdemokraterna  betonar  i motion 2004/05:Ub473
att man är positiv till att högre utbildning ges via
nya medier, t.ex. genom Nätuniversitetet.  De  anser
dock  att  det är lärosätena som skall ha ett lokalt
och gemensamt  ansvar  för Nätuniversitetet (yrkande
24). Den separata myndigheten på området bör däremot
läggas  ned och de uppgifter  som  inte  övertas  av
lärosätena   kan   överföras   till   Högskoleverket
(yrkande   25).  I  Kristdemokraternas  budgetmotion
2004/05:Ub481  yrkande  2 föreslår Kristdemokraterna
att   anslaget   för   Myndigheten    för   Sveriges
nätuniversitet tas bort. I samma motion  (yrkande 1)
anför  man  ytterligare argument för att myndigheten
skall läggas  ned,  nämligen att det finns för många
småmyndigheter i Sverige.  Om  en  sanering  gjordes
bland  småmyndigheterna skulle flera hundra miljoner
kronor kunna sparas årligen.
U t s  k  o t t e t föreslår att riksdagen anvisar
det av regeringen  föreslagna  anslagsbeloppet  till
Myndigheten  för  Sveriges nätuniversitet och därmed
avslår    motionsyrkandena.     Enligt    utskottets
uppfattning finns det behov av en särskild myndighet
för   att   stödja   och   samordna   den  IT-stödda
distansutbildning  som  anordnas av universitet  och
högskolor.

Anslag 25:84 Kostnader för Sveriges medlemskap
i Unesco m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa  det   av   regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet,  34 808 000  kr,
för  budgetåret  2005  under  anslaget  25:84
Kostnader  för Sveriges medlemskap  i  Unesco
m.m.

Medlen under  anslaget är till största delen avsedda
att finansiera  Sveriges  medlemsavgift till Unesco,
vilken  utbetalas  i  euro  och   i   USD.  Anslaget
finansierar  även  medlemsavgifter till konventionen
om  skydd  för  världens   kultur-   och   naturarv,
Internationella    centret    för    bevarande   och
restaurering  av  kulturföremål i Rom (ICCROM)  samt
avgifter till fonden  kopplad  till  konventionen om
det immateriella kulturarvet. Vidare täcker anslaget
kostnader för Svenska unescorådet samt  bevakning av
Unescos  verksamhet  i  Paris.  Faktorer  som   styr
utgifterna   under   anslaget   är  utvecklingen  av
organisationens budget, Sveriges  andel  av budgeten
samt valutaförändringar.

Regeringen  föreslår att riksdagen under  anslaget
för budgetåret 2005 anvisar 34 808 000 kr. Förslaget
inkluderar en överföring  av medel från anslaget med
200 000  kr  till  anslaget  25:2   Myndigheten  för
skolutveckling  för  att  finansiera  samordning  av
svenska  skolors  deltagande  i  Associated  Schools
Projekt, Unescos nätverk för skolor  som arbetar med
skolutveckling    med   internationell   inriktning.
Anslagsbeloppet inkluderar  pris-  och löneomräkning
med 0,99 %.
U t s k o t t e t anser att riksdagen  bör  anvisa
medel i enlighet med regeringens förslag.

Anslag 25:85 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet,  11 787 000  kr,
för  budgetåret  2005  under  anslaget  25:85
Utvecklingsarbete                        inom
Utbildningsdepartementets  område m.m. Därmed
avslår riksdagen motionsyrkanden  om  minskad
respektive  avskaffad  medelsanvisning  under
anslaget.
Jämför  särskilda  yttranden  13  (m)  och 15
(kd).

Anslaget      25:85      Utvecklingsarbete      inom
Utbildningsdepartementets  område  m.m. används dels
för  utveckling  av  system  som  skall  leda   till
effektiviseringar    och    kostnadsminskningar    i
myndigheternas  verksamhet  eller  av system som ger
ökad   tillgång  till  information  nationellt   och
internationellt,  dels  för  övergripande  statistik
inom  utbildningsområdet.  Från anslaget finansieras
även  vissa  andra  övergripande   verksamheter   av
tillfällig art. I vissa fall uppstår behoven löpande
under  året,  vilket innebär att anslagsbelastningen
kan variera mellan budgetåren.

Regeringen föreslår  att  riksdagen under anslaget
för budgetåret 2005 anvisar 34 666 000 kr.
Regeringen  har  beräknat  medlen  under  anslaget
enligt följande. Under innevarande  år  har tidigare
reserverade anslagsmedel om 3,2 miljoner  kronor för
ett  internationellt  seminarium  rörande utbildning
för hållbar utveckling dragits in då  seminariet har
finansierats  på  annat sätt. Detta leder  till  att
anslaget reduceras  till  en  permanent nivå fr.o.m.
2005.  158 000  kr  överförs till  utgiftsområde  17
Kultur, medier och trossamfund  och fritid, anslaget
28:21 Riksarkivet och landsarkiven, för finansiering
av   leveranser   av   arkivmaterial   från    vissa
myndigheter  inom  Utbildningsdepartementets område.
Vidare överförs 900 000  kr  från  anslagsposten för
OECD-CERI:s indikatorprogram INES till utgiftsområde
1  Rikets styrelse, anslaget 90:5 Regeringskansliet.
De överförda  medlen  avser  kostnader för löner och
resor  medan övriga kostnader även  fortsättningsvis
finansieras   från   detta  anslag.  Anslagsbeloppet
inkluderar även pris- och löneomräkning med 0,99 %.
Moderaterna  föreslår   i   motion   2004/05:Ub419
yrkande 2 att anslagsbeloppet för 2005 reduceras med
6 787 000 kr.
Kristdemokraterna tar bort hela anslaget  i motion
2004/05:Ub481 yrkande 2.
U  t  s  k  o  t  t  e t har inget att invända mot
regeringens medelsberäkning.  Riksdagen  bör  därför
anvisa 11 787 000 kr under anslaget och därmed avslå
motionsyrkandena.

Inrättandet av ett oberoende kvalitetsinstitut
för den högre utbildningen m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om
inrättandet       av       ett      oberoende
kvalitetsinstitut     och     Högskoleverkets
uppgifter.
Jämför reservation 35 (fp).

Motionerna

Folkpartiet   hävdar  i  motion  2004/05:Ub378   att
Högskoleverkets   ställning   som  ämbetsverk  under
regeringen   i   längden  kan  innebära   försvagade
möjligheter att bedriva  en  självständig granskning
av kvaliteten vid landets universitet och högskolor.
Utvärderingen av lärosätenas förmåga  att bedriva en
för   studenterna  högkvalitativ  utbildning   måste
utövas  av  en eller flera institutioner vars arbete
inte riskerar att politiseras. Kvalitetsgranskningen
bör därför brytas  ut ur Högskoleverket och placeras
i  ett  oberoende kvalitetsinstitut  för  den  högre
utbildningen  (yrkande  9).  Institutet bör bestå av
representanter  för  ämnesområden,  discipliner  och
vetenskapliga tidskrifter.  Högskoleverkets roll bör
därmed   renodlas   till   att   svara    för    ren
myndighetsutövning  (yrkande  8).  Det innebär bl.a.
att verket som sitt ansvar skulle ha att kontrollera
att bestämmelser följs och liksom nu  kunna  dra  in
examensrättigheter   för   utbildningar   som   inte
upprätthåller kvalitetskraven.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkandena.  Liknande
motionsyrkanden om renodling av Högskoleverkets roll
och ett fristående  kvalitetsinstitut  för högskolan
har  vid  flera  tillfällen  avslagits av riksdagen,
senast  hösten  2003 (bet. 2003/04:UbU1).  Utskottet
menar   att   farhågorna    om    politisering    av
Högskoleverket saknar grund eftersom Högskoleverkets
utvärderingar  utförs av högt kvalificerade experter
inom respektive  område.  Dessa experter hämtas även
från andra länder än Sverige.

Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsyrkanden  om  att
lägga ned eller konkurrensutsätta CSN.
Jämför reservation 36 (fp) och särskilt
yttrande 10 (m).

Motionerna

Folkpartiet  menar  i motion 2004/05:Ub321 yrkande 3
att det på något längre  sikt är angeläget att CSN:s
de  facto-monopol  bryts. Studielånsmarknaden  måste
öppnas för verklig konkurrens.  Genom  att släppa in
banker   och   andra   finansiella   institut  menar
Folkpartiet  att tillgängligheten och effektiviteten
i administrationen av studielånen kan öka.

Också i motion 2004/05:Ub218 (m) förs fram förslag
om  att  studielånsmarknaden   och   hanteringen  av
studielånen    borde    utsättas   för   konkurrens.
Motionären  menar  att  det   finns   grund  för  en
nyordning  då  CSN  har  en  dubbelroll då man  både
fattar  beslut  och också betalar  ut  pengar  efter
dessa beslut. I motion  2004/05:Ub290  (m) yrkande 1
föreslås  att  CSN  läggs  ned  och  att banker  och
finansiella    företag   i   stället   administrerar
studiestödet. Statens  roll  bör  begränsas till att
bevilja lånen och garantera återbetalningen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena.  Frågan om att
konkurrensutsätta CSN har behandlats i riksdagen vid
ett flertal tillfällen under senare år,  senast  vid
föregående  riksmöte  (bet. 2003/04:UbU1). Utskottet
vidhåller  sin uppfattning  att  nuvarande  ordning,
nämligen  att   CSN   sköter  både  utbetalning  och
återbetalning,  har fördelar  både  för  staten  och
studenterna.  Därför   avstyrker   utskottet   också
motionsyrkandet om nedläggning av CSN.


Införande av s.k. omvänd straffavgift för
Centrala studiestödsnämnden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  motionsyrkandet om att
införa   s.k.   straffavgift   för   Centrala
studiestödsnämnden.
Jämför reservation 37 (fp).

Motionerna

Folkpartiet föreslår  i motion 2004/05:Ub321 yrkande
4  att  CSN  skall  bli  skyldig   att   betala   en
straffavgift   till  studenter  som  inte  får  sina
studiemedel  i  tid,   t.ex.   på   grund  av  långa
handläggningstider.  En  sådan  omvänd  straffavgift
skall   också   utbetalas   om  studenten  inte  får
information eller svar på ansökan  inom en viss tid.
Folkpartiet menar att detta är ett rimligt  sätt att
sätta  press  på CSN att skärpa sina rutiner så  att
effektiviteten förbättras.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen  bör  avslå   motionsyrkandet.   Riksdagen
behandlade  och  avstyrkte  ett  motsvarande yrkande
senast  under  förra riksmötet (bet.  2003/04:UbU1).
Utskottet anförde  att  det  är  angeläget  att  CSN
handlägger  studiestödsärenden korrekt och effektivt
för samtliga  studerande  men  att  en  minskning av
CSN:s  resurser  knappast  skulle  främja  vare  sig
servicegraden  eller  effektiviteten. Utskottet  har
ingen annan uppfattning nu.


F o r s k n i n g s p o l i t i k


5 Nationella och internationella
forskningsresurser m.m.

Inledning

Politikområdet  Forskningspolitik   omfattar  anslag
till  nationell  och internationell forskning,  till
infrastruktur för  forskning  i  form  av bibliotek,
arkiv  och  datanät,  till  etikprövning  samt  till
nationell  kontakt-  och  utvecklingsverksamhet  som
gäller EU:s forskningssamarbete.

Inom   utgiftsområde   16   hänförs   till   detta
politikområde   anslagen   26:1-26:11    som   avser
Vetenskapsrådet,   Rymdforskning,   Institutet   för
rymdfysik,            Kungl.            biblioteket,
Polarforskningssekretariatet,  Rådet för forsknings-
och  utvecklingssamarbete inom EU,  Sunet,  Centrala
etikprövningsnämnden, Regionala etikprövningsnämnder
samt Särskilda utgifter för forskningsändamål.
Anslag  som  tillhör  politikområdet  finns  också
under  utgiftsområdena  9,  17,  20,  22  och 24 som
behandlas   av   socialutskottet,   kulturutskottet,
miljö-   och   jordbruksutskottet,   trafikutskottet
respektive näringsutskottet.

Resultat


Regeringen   lämnar   i   budgetpropositionen    för
utgiftsområde   16   en   utförlig  redogörelse  för
verksamheten   under   2003   inom    politikområdet
Forskningspolitik som helhet.

När    det    gäller    utgiftsområde    16,   som
utbildningsutskottet  behandlar  i detta betänkande,
redovisas bl.a. följande.
Regeringen  konstaterar  att  Sverige  svarar  för
nästan  2 %  av  världens  samlade  publicering   av
vetenskapliga  artiklar,  vilket  innebär  ett högre
antal artiklar per invånare än i USA, Japan och även
högre   än  i  övriga  EU-länder.  Svenska  artiklar
tillhör även  de  mest  citerade;  dock  har en viss
nedgång förmärkts i citeringen av svenska medicinska
artiklar.
Om  verksamheten  inom  Vetenskapsrådet  redovisas
bl.a. följande.
Ett viktigt mål för fördelningen av forskningsstöd
är  att  främja forskningens vetenskapliga kvalitet.
Vetenskapsrådet  fördelar  forskningsbidrag efter en
noggrann prövning och prioritering i ett stort antal
beredningsgrupper,    specialiserade     på    olika
forskningsområden. Förutom de över 400 experter  som
i  dessa  grupper  granskar  och bedömer ansökningar
tillkommer inom vissa områden  experter  i  utlandet
som lämnar skriftliga yttranden över ansökningar.  I
ansökningsomgången  för  2004, som genomfördes under
2003,  inkom  till  ämnesrådet   för  humaniora  och
samhällsvetenskap 915 ansökningar,  av  vilka knappt
10  % beviljades. Till ämnesrådet för medicin  inkom
1 153  ansökningar,  av  vilka  34 % beviljades, och
till     ämnesrådet    för    naturvetenskap     och
teknikvetenskap inkom 2 026 ansökningar, av vilka 24
%    beviljades.    Till    utbildningsvetenskapliga
kommittén  inkom  271  ansökningar,  av  vilka  14 %
beviljades.  Insatser  har  gjorts  för  att  förnya
forskningsstödet  på  ett  sätt  som  ger  de  bästa
forskarna     bättre     och     mer     långsiktiga
förutsättningar.   Ämnesrådet   för  humaniora   och
samhällsvetenskap har infört ett  särskilt  sexårigt
stöd  till  ledande  forskare,  och  alla ämnesråden
strävar    efter    att    vid    fördelningen    av
forskningsstödet      öka      de     genomsnittliga
bidragsbeloppen.
Vetenskaplig kvalitet främjas  av  Vetenskapsrådet
även  genom  att  rådet  genomför utvärderingar  där
många forskares resultat bedöms  vid  ett  och samma
tillfälle.    Under    2003    genomfördes    sådana
utvärderingar  av  forskning inom områdena teoretisk
kemi,  allergi  och överkänslighet,  bioteknik  samt
växtfysiologi   och   växtmolekylärbiologi.   Vidare
utfördes  en kartläggning  av  svensk  forskning  om
demokrati, offentlig förvaltning och folkrörelser.
Vetenskapsrådet har till uppgift att verka för att
ge   unga   och    nydisputerade    forskare    goda
förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär. Av
de  särskilda  medel  för  unga  forskare  som rådet
disponerar   utnyttjades  67  miljoner  kronor  till
anställningar  som  forskarassistent och 40 miljoner
kronor  till  projektbidrag.  Under  2003  beviljade
rådet   medel  till   77   nya   anställningar   som
forskarassistent.  Från  och med 2003 har tillkommit
postdoktorsstipendier för vistelse utomlands. Totalt
inkom  353  ansökningar  till  postdoktorsprogrammet
inom  medicin  och natur- och  teknikvetenskap,  ett
program som Vetenskapsrådet  övertog från Stiftelsen
för  internationalisering  av högre  utbildning  och
forskning (STINT).
Vetenskapsrådets    stöd    till     mång-     och
tvärvetenskaplig  forskning  uppgick  2003  till  58
miljoner  kronor.  Förutom  10  miljoner kronor till
genusforskning  gick  sådant  stöd till  projekt  om
biologisk      mångfald,      medicinsk      teknik,
funktionsgenomik, gränsområdet mellan matematik  och
naturvetenskap/teknikvetenskap,
arbetsmarknadsforskning,        genterapi        och
människa-samhälle-IT.
Vetenskapsrådet  har  beslutat  att utlysningen av
särskilda medel för genusforskning  för  2004  skall
avse teori- och begreppsutveckling inom området.  Av
13 inkomna ansökningar beviljades fem stöd. Samtliga
ansökningar kom från kvinnliga forskare.
Efter  utbyggnaden  av universitetsdatanätet Sunet
till kapaciteten 10 Gbit/s har de svenska lärosätena
tillgång till ett datanät som tillhör de främsta i
Europa  när det gäller överföringskapacitet.  Därmed
har de svenska  forskarna  möjlighet  att  fullt  ut
använda  det europeiska höghastighetsnätet Géant som
kontinuerligt byggs ut.
Vetenskapsrådet        antog        2003        en
jämställdhetsstrategi  med  följande mål: att sträva
efter  en  jämn  könsfördelning   i  beslutande  och
beredande  organ,  att män och kvinnor  i  lika  hög
utsträckning skall beviljas anställningar, att verka
för att fler kvinnor  söker  och  får  bidrag  eller
anställningar  samt att bidra till jämställdhet inom
forskarvärlden. Under 2003 varierade andelen kvinnor
i    rådets    beredningsgrupper     mellan    olika
ämnesområden; genomsnittet låg på 30 %. Den andel av
inkomna  ansökningar  som  beviljades  var   ungefär
densamma  för kvinnor som för män, med undantag  för
medicinområdet  där  beviljandegraden  var högre för
män.  Andelen  kvinnor  var  större  bland  dem  som
beviljades anställning som forskarassistent än bland
dem  som beviljades projektbidrag.  Eftersom andelen
kvinnor  främst  inom  teknikvetenskap  är  låg  har
ämnesrådet   reserverat   sex   anställningar   inom
teknikvetenskap för kvinnor.
Under 2003 pågick särskilda forskningsprogram dels
om   kommunistiska   regimer,   dels   om   Sveriges
förhållande  till  nazismen.  Fem  forskningsprojekt
finansierades inom det förstnämnda och  sju inom det
sistnämnda programmet.
Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar  för att
tillhandahålla     och     utveckla     övergripande
forskningsinformation.  Detta uppdrag utförs  på  en
rad olika sätt. Webbportalen forskning.se är exempel
på rådets strategi att samverka  med  andra aktörer.
Den  är  gemensamt  finansierad  och  utvecklad   av
Forskningsrådet  för  arbetsliv  och socialvetenskap
(FAS), Forskningsrådet för miljö,  areella  näringar
och   samhällsbyggande   (Formas)   och  Verket  för
innovationssystem (Vinnova).
Genom       medlemskap      i      internationella
forskningsorganisationer    får   svenska   forskare
tillgång  till ett stort internationellt  kontaktnät
och möjligheter  att  utnyttja  avancerad utrustning
som  är  alltför  kostsam  att bygga  och  driva  på
nationell   bas.   Vetenskapsrådet    avsatte   2003
sammanlagt ca 242 miljoner kronor till  deltagande i
elva sådana organisationer. Rymdstyrelsens kostnader
för  deltagande  i  vetenskapsprogrammet  inom   det
europeiska rymdorganet i Paris (ESA) uppgick till ca
89 miljoner kronor. Svenska forskares utnyttjande av
de  internationella  anläggningarna  motsvarar  i de
flesta  fall minst Sveriges andel av kostnaderna,  i
vissa fall avsevärt mer.
Kostnaderna  för  Rymdstyrelsens   internationella
åtaganden  har ökat kraftigt under de senaste  åren,
varvid myndighetens  stöd  till  nationella  projekt
minskats  i  motsvarande  mån.  Under  2003 har dock
valutaförändringarna varit små och Rymdstyrelsen har
fått bättre förutsättningar att fördela  stöden till
nationella forskningsprojekt.
Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver  forskning
och utveckling, genomför observatorieverksamhet samt
deltar  i  utbildning  inom rymdfysik, atmosfärfysik
och rymdteknik.  IRF:s forskning är sedan våren 2003
uppdelad i fem forskningsprogram inom atmosfärfysik,
solärterresterfysik,    solsystemets    fysik    och
rymdteknik,  rymdplasmafysik   samt  rymdens  fysik.
Forskningen är till stor del inriktad mot utveckling
av instrument för ESA:s satellitprogram  samt analys
av    mätdata    från    dessa    expeditioner.   De
internationella  projekten  kräver  deltagande  från
flera  vetenskapsgrenar  och  verksamheten   bedrivs
oftast  i  internationella  program.  Till  följd av
detta   har   IRF   en   internationellt  sammansatt
forskarkår  med  ett flertal  gästforskare.  Andelen
kvinnliga  forskare   är   ca   25  %.  Två  av  sju
professorer  och  två  av sju docenter  vid  IRF  är
kvinnor.

Anslag m.m.

26:1    Vetenskapsrådet:    Forskning     och
forskningsinformation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen   bör  anvisa  det  av  regeringen  föreslagna
anslagsbeloppet,    2 522 807 000   kr,   för
budgetåret   2005   under    anslaget    26:1
Vetenskapsrådet:         Forskning        och
forskningsinformation.   Motionsyrkanden   om
annan  fördelning  av anslagsbeloppet  mellan
ämnesråden   än   den  som   regeringen   har
föreslagit bör avslås.
Jämför  särskilda yttranden  13  (m)  och  14
(fp).
Riksdagen  bör också bemyndiga regeringen att under 2005
för   ramanslaget    26:1    Vetenskapsrådet:
Forskning  och forskningsinformation  besluta
om  bidrag  som   inklusive  tidigare  gjorda
åtaganden    medför   utgifter    på    högst
2 410 miljoner kronor under 2006, högst 1 480
miljoner  kronor   under   2007,   högst  820
miljoner   kronor   under   2008,  högst  270
miljoner  kronor  under  2009 och  högst  120
miljoner kronor under 2010.

Propositionen

Anslaget      avser     stöd     till     forskning,
forskningsinformation  och  vetenskaplig utrustning.
Det     används     även     för     internationellt
forskningssamarbete,                  utvärderingar,
beredningsarbete,  resor  och  seminarier   som   är
kopplade till forskningsstödet.

Regeringen  föreslår  att  riksdagen  under  detta
anslag för budgetåret 2005 anvisar 2 522 807 000 kr.
Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart
pris- och löneomräkning med 0,99 %.
Anslaget föreslås bli fördelat på anslagsposter enligt
följande:
Anslagets fördelning på anslagsposter       (tkr)

1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning  247 912

2. Medicinvetenskaplig forskning                   419 608

3. Natur- och teknikvetenskaplig forskning         791 848

4. Utbildningsvetenskaplig forskning               127 748

5. Övrig forskningsfinansiering                    935 691

Summa
2 522 807

Inför  2005 har regeringen fört över vissa medel för
internationellt       forskningssamarbete       från
anslagsposterna   1-3  till  anslagsposten  5  Övrig
forskningsfinansiering.     Medlen     för    dyrbar
vetenskaplig   utrustning,  som  tidigare  anvisades
under en särskild  anslagspost, har också förts till
anslagsposten 5. Syftet  med  omfördelningen  är att
samla   Vetenskapsrådets   resurser  för  stöd  till
forskningens infrastruktur till  en  anslagspost. En
ny     beredande     kommitté    för    forskningens
infrastrukturer    är    under     bildande     inom
Vetenskapsrådet.

Den     grundforskning    som    finansieras    av
Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga
projekt. Även  de  medel  som  rådet  fördelar  till
vetenskaplig  utrustning  är  långsiktiga.  Dessutom
svarar      Vetenskapsrådet      för     långsiktiga
internationella  åtaganden gentemot  internationella
forskningsorganisationer. Vetenskapsrådet bör därför
enligt regeringen  för budgetåret 2005 ges möjlighet
att  fatta  beslut  om   stöd   till  forskning  och
vetenskaplig  utrustning som innebär  åtaganden  för
kommande budgetår.
Regeringen   föreslår    därför    att   riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget
26:1       Vetenskapsrådet:       Forskning      och
forskningsinformation    besluta   om   bidrag   som
inklusive tidigare gjorda  åtaganden medför utgifter
på  högst 2 410 miljoner kronor  under  2006,  högst
1 480 miljoner kronor under 2007, högst 820 miljoner
kronor  under  2008, högst 270 miljoner kronor under
2009 och högst 120 miljoner kronor under 2010.

Motionerna

Moderata   samlingspartiet    vill   enligt   motion
2004/05:Ub293   yrkande   20   att   anslagen   till
ämnesråden  för teknik och naturvetenskap  samt  för
medicin skall  ökas.  Partiet  har  inget förslag om
annat anslagsbelopp till Vetenskapsrådet  än det som
regeringen har föreslagit.

Folkpartiet framför i motion 2004/05:Ub485 yrkande
4  sin uppfattning att anslaget till Vetenskapsrådet
skall    omfördelas   genom   att   ingen   särskild
anslagspost   avdelas   för  utbildningsvetenskaplig
forskning. Sådan forskning  bör  i  stället få medel
via  ämnesråden  för humaniora och samhällsvetenskap
respektive  för natur-  och  teknikvetenskap,  anser
motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser  att  riksdagen  bör  anvisa  det av
regeringen föreslagna anslagsbeloppet under anslaget
26:1       Vetenskapsrådet:       Forskning      och
forskningsinformation.

Riksdagen  bör  enligt  utskottets  mening   avslå
Moderaternas  och  Folkpartiets  förslag om en annan
fördelning  på anslagsposter än den  som  regeringen
har föreslagit. Moderaternas förslag skulle innebära
en   försvagning   av   stödet   till   humanistisk,
samhällsvetenskaplig                       och/eller
utbildningsvetenskaplig forskning som utskottet inte
kan  ställa  sig bakom. En särskild anslagspost  för
utbildningsvetenskaplig  forskning,  som fördelas av
en särskild kommitté inom Vetenskapsrådet,  infördes
i    samband    med    riksdagens   beslut   om   ny
lärarutbildning    (prop.    1999/2000:135,     bet.
2000/01:UbU3,  rskr.  2000/01:5). Detta utgör enligt
utskottets mening ett viktigt  led  i att stärka och
bredda      den      vetenskapliga     basen     för
lärarutbildningen,   något    som   fortfarande   är
angeläget.

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna anslagsbeloppet,  105 089 000  kr,
för   budgetåret  2005  under  anslaget  26:2
Vetenskapsrådet: Förvaltning.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslaget     avser     förvaltningskostnader     för
Vetenskapsrådet.

Regeringen    föreslår   att   riksdagen   anvisar
105 089 000 kr under  anslaget  för budgetåret 2005.
Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart
pris- och löneomräkning med 5,4 %.
U t s k o t t e t  anser att riksdagen  bör anvisa
föreslaget belopp.
26:3 Rymdforskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen
föreslagna anslagsbeloppet,  156 274 000  kr,
för   budgetåret  2005  under  anslaget  26:3
Rymdforskning.
Riksdagen  bör  också lämna regeringen begärt
bemyndigande att  under 2005 för detta anslag
besluta  om  bidrag  som  inklusive  tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 132
miljoner  kronor  under   2006,   högst   132
miljoner   kronor   under   2007,  högst  132
miljoner   kronor   under  2008,  högst   132
miljoner  kronor under  2009  och  högst  132
miljoner kronor under 2010.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslaget utnyttjas  för  den  obligatoriska avgiften
till  ESA, för Sveriges avtalsbundna  andel  av  det
internationella driftsbidraget till Esrange samt för
projektstöd  till  svenska forskare för deltagande i
nationell  och  internationell  grundforskning  inom
rymdområdet. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.

Regeringen   föreslår    att   riksdagen   anvisar
156 274 000 kr under anslaget  för  budgetåret 2005.
Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart
pris- och löneomräkning med 0,99 %.
U t s k o t t e t  anser att riksdagen  bör anvisa
föreslaget belopp.

Den  grundläggande  forskning  som  finansieras  via
detta  anslag bedrivs vanligen i form  av  fleråriga
projekt.  Regeringen  föreslår  därför att riksdagen
bemyndigar  regeringen att besluta  om  bidrag,  som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter
om högst 132  miljoner  kronor under 2006, högst 132
miljoner  kronor  under  2007,  högst  132  miljoner
kronor under 2008, högst 132  miljoner  kronor under
2009 och högst 132 miljoner kronor under 2010.

U  t  s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen  ger
regeringen det begärda bemyndigandet.
26:4 Institutet för rymdfysik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet,  44 423 000  kr,
för  budgetåret  2005  under  anslaget   26:4
Institutet för rymdfysik.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Institutet  för  rymdfysik  (IRF) bedriver forskning
och   utveckling,   utbildning   samt    mät-    och
registreringsverksamhet   inom   främst   rymdfysik,
atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringen  föreslår  att riksdagen under anslaget
26:4 Institutet för rymdfysik  anvisar 44 423 000 kr
för  budgetåret  2005.  Förändringen   jämfört   med
anslaget  för 2004 är enbart pris- och löneomräkning
med 1,3 %.
IRF har under  åren  2001-2004  som  en tillfällig
åtgärd  disponerat  extra  resurser  under  anslaget
Särskilda  utgifter  för  forskningsändamål för  att
klara bl.a. ökade lokalkostnader.  I samband med att
Luleå  tekniska  universitet  ökar  verksamheten   i
Kiruna  och  genom att andra intressenter tillkommer
vid  IRF:s rymdcampus  ökar  intäkterna.  Regeringen
räknar  med  att  institutet,  med  dessa  nya medel
tillsammans    med   besparingsåtgärder   och   ökad
externfinansiering,  kan  nå  balans i budgeten. Som
ett  stöd i denna process avsätter  regeringen  1,25
miljoner   kronor   för  IRF  under  anslaget  26:11
Särskilda utgifter för forskningsändamål.
U  t s k o t t e t   föreslår  att  riksdagen  för
budgetåret  2005  anvisar  det av regeringen begärda
beloppet   under   anslaget  26:4   Institutet   för
rymdfysik.

26:5 Kungl. biblioteket


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen
föreslagna  anslagsbeloppet, 236 891 000  kr,
för  budgetåret   2005  under  anslaget  25:5
Kungl. biblioteket.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Kungl.     biblioteket      (KB)     är     Sveriges
nationalbibliotek.  KB  samlar   in,   bevarar   och
tillhandahåller   det   svenska  tryckta  ordet  och
förvärvar  viss  utländsk  litteratur   om  Sverige.
Myndighetens  uppgifter baseras på lagen (1993:1392)
om  pliktexemplar  av  dokument.  KB  främjar  också
informationsförsörjningen   till  svensk  forskning,
genom  bl.a.  det nationella databassystemet  Libris
och genom insatser  för  att  utveckla  och förvalta
ansvarsbibliotek inom olika ämnesområden.

Regeringen  föreslår att riksdagen under  anslaget
26:5 Kungl. biblioteket  för budgetåret 2005 anvisar
236 891 000 kr. Förändringen  jämfört  med  anslaget
för 2004 är enbart pris- och löneomräkning med  1,23
%.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen anvisar
det föreslagna beloppet.

26:6 Polarforskningssekretariatet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör för budgetåret 2005 anvisa det
av  regeringen   föreslagna  anslagsbeloppet,
25 355 000    kr,   under    anslaget    26:6
Polarforskningssekretariatet.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Polarforskningssekretariatet      främjar     svensk
polarforskning  genom  att  delta  i planeringen  av
vetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis
samt svara för den logistik och utrustning som krävs
för expeditionerna. Sekretariatet är  också ansvarig
myndighet  för  prövning av tillstånd att  vistas  i
Antarktis och för  tillsyn  över svensk verksamhet i
Antarktis.

Regeringen föreslår att riksdagen  under  anslaget
26:6   Polarforskningssekretariatet  för  budgetåret
2005 anvisar 25 355 000 kr. Förändringen jämfört med
anslaget  för 2004 är enbart pris- och löneomräkning
med 1,1 %.
U t s k o  t t e t  föreslår att riksdagen anvisar
det föreslagna beloppet.

26:7 Rådet för forsknings- och
utvecklingssamarbete inom EU


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  för budgetåret 2005 anvisa det
av  regeringen  föreslagna   anslagsbeloppet,
15 225 000 kr, under anslaget  26:7 Rådet för
forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete  inom
EU  (EU/FoU-rådet) främjar svenskt deltagande i EU:s
ramprogram  för  forskning  och utveckling genom att
erbjuda information och rådgivning  i frågor som rör
svensk medverkan i dessa program. Rådet svarar också
för  statistik och utvärdering som rör  det  svenska
deltagandet   i   programmen   och   är   nationellt
kontaktorgan  gentemot  Europeiska kommissionen  för
frågor som rör samarbetet inom EU:s ramprogram.

Regeringen föreslår att  riksdagen  under anslaget
26:7  Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU  för  budgetåret 2005 anvisar 15 225 000 kr.
Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart
pris- och löneomräkning med 5,8 %.

U t s k o t t e t  föreslår att riksdagen
anvisar det föreslagna beloppet. 26:8 Sunet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör för  budgetåret 2005 anvisa det
av  regeringen  föreslagna   anslagsbeloppet,
39 647 000 kr, under anslaget 26:8 Sunet.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Sunet (Swedish University Computer  Network)  är ett
datanätverk    för    överföring    av   elektronisk
information   som   binder  samman  i  första   hand
universitet   och   högskolor,   men   också   vissa
folkbibliotek  och  länsmuseer.   Sunet  finansieras
genom   detta   anslag  samt  genom  avgifter   från
högskolor och universitet. Avgifterna skall täcka de
kostnader  som  ej   täcks   av  anslaget.  Anslaget
disponeras av Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår att riksdagen  under  anslaget
26:8  Sunet  för  budgetåret 2005 anvisar 39 647 000
kr. Förändringen jämfört  med  anslaget  för 2004 är
enbart pris- och löneomräkning med 0,99 %.
U t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  anvisar
det föreslagna beloppet.

26:9 Centrala etikprövningsnämnden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör för budgetåret 2005 anvisa det
av  regeringen   föreslagna  anslagsbeloppet,
4 182 000 kr, under  anslaget  26:9  Centrala
etikprövningsnämnden.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Centrala  etikprövningsnämnden  är en myndighet  som
prövar överklaganden av beslut som fattats av de sex
regionala  nämnderna för etikprövning  enligt  lagen
(2003:460) om  etikprövning  av  forskning som avser
människor. Den centrala etikprövningsnämnden  utövar
också  tillsyn  över  efterlevnaden  av lagen och de
föreskrifter som har meddelats med stöd av denna.

Regeringen  föreslår att riksdagen under  anslaget
26:9  Centrala etikprövningsnämnden  för  budgetåret
2005 anvisar  4 182 000 kr. Förändringen jämfört med
anslaget för 2004  är enbart pris- och löneomräkning
med 1,75 %.
U t s k o t t e t   föreslår att riksdagen anvisar
det föreslagna beloppet.

26:10 Regionala etikprövningsnämnder


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör för budgetåret  2005 anvisa det
av   regeringen  föreslagna  anslagsbeloppet,
40 705 000 kr, under anslaget 26:10 Regionala
etikprövningsnämnder.

Propositionen och utskottets ställningstagande

De   regionala    etikprövningsnämnderna    är   sex
myndigheter  som fattar beslut avseende etikprövning
av  forskning  som   rör   människor.  Myndigheterna
finansierar  sin  verksamhet  genom   avgifter   som
redovisas  på  inkomsttitel.  Eftersom  verksamheten
ännu  är  förhållandevis  ny  finns  en osäkerhet  i
beräkningen      av     anslagsförbrukningen     och
avgiftsintäkterna.

Regeringen föreslår  att  riksdagen under anslaget
26:10 Regionala etikprövningsnämnder  för budgetåret
2005 anvisar 40 705 000 kr. Förändringen jämfört med
anslaget  för 2004 är enbart pris- och löneomräkning
med 1,76 %.
U t s k o  t t e t  föreslår att riksdagen anvisar
det föreslagna beloppet.

26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  för budgetåret 2005 anvisa det
av  regeringen  föreslagna   anslagsbeloppet,
211 470 000   kr,   under   anslaget    26:11
Särskilda   utgifter  för  forskningsändamål.
Motionsförslaget  om  ett  lägre  belopp  bör
avslås.
Jämför särskilt yttrande 15 (kd).

Propositionen

Anslaget      används      för      bidrag      till
forskningsverksamhet  och  vissa  särskilda utgifter
inom forskningsområdet.

Regeringen föreslår att riksdagen  under  anslaget
26:11  Särskilda utgifter för forskningsändamål  för
budgetåret   2005   anvisar  211   470 000  kr.  Det
föreslagna beloppet under  anslaget innebär en pris-
och löneomräkning med 0,99 %.
Från anslaget föreslår regeringen att 0,5 miljoner
kronor  tillförs utgiftsområde  1  Rikets  styrelse,
anslaget    90:5    Regeringskansliet    m.m.    för
Utbildningsdepartementets utredningsverksamhet.
Regeringen avser att fördela anslaget på  följande
organisationer:
ü  Kungl. Vetenskapsakademien
ü
ü  Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Istanbul
ü
ü  Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet
ü
ü  Fulbrightkommissionen
ü
ü  Institutet för framtidsstudier
ü
ü  Imego AB
ü
ü  European Incoherent Scatter Facility (EISCAT)
ü
ü  Tillfälliga resurser (1,25 miljoner kronor)  till
Institutet för rymdfysik under 2005
ü
ü  Nobelmuseum
ü
ü  Den ideella föreningen Vetenskap och samhälle
ü
Vidare  föreslår  regeringen  att  anslaget  26:11
tillförs  100  miljoner  kronor  budgetåret 2005 för
forskning. Regeringen har beräknat  ytterligare  500
miljoner  kronor  för  forskning budgetåret 2006 och
ytterligare 500 miljoner kronor budgetåret 2007. Hur
dessa  tillskott  närmare   skall   fördelas   avser
regeringen  att  föreslå  i samband med den kommande
forskningspropositionen.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår  i  motion  2004/05:Ub481
yrkande 2 att anslagsbeloppet minskas med 9 miljoner
kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår  att  riksdagen anvisar  det  av
regeringen    föreslagna   beloppet    och    avslår
motionsyrkandet i denna del.


Organisationen för finansiering av medicinsk
forskning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå   motionsyrkandena   om
införande  av  ett  nationellt  institut  för
hälsa och medicin.
Jämför reservation 38 (m).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderata    samlingspartiet   vill   enligt   motion
2004/05:Ub293  yrkande  17  att de myndigheter som i
dag            inom           det           statliga
forskningsfinansieringssystemet  var  och en för sig
svarar för olika delar av forskningen inom  medicin,
bioteknik,  hälso-  och sjukvård, beteendevetenskap,
social      omsorg     och     arbetsmiljö      samt
informationsteknik  (IT) skall integreras inom ramen
för ett nationellt institut  för  hälsa och medicin.
Motionärerna vill se detta som en motsvarighet  till
de National Institutes of Health som finns i USA.

I   motion   2004/05:So596   yrkande   5   skriver
Moderaterna  att Folkhälsoinstitutet i sin nuvarande
form bör avvecklas och ett nytt institut bildas, som
skall vara inriktat  på  medicin  och hälsa. Det nya
institutet för hälsa skall kraftsamla och möjliggöra
ny  tvärvetenskaplig  forskning  men också  fördjupa
forskningen  inom olika discipliner  med  anknytning
till hälsa och  sjukvård  i  vid mening, heter det i
motionen.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
Det som motionärerna föreslår skulle  innebära  en
kraftig    omkonstruktion    av   det   system   för
forskningsfinansiering  som  finns   i  dag.  Sådana
förändringar   bör   enligt  utskottets  uppfattning
genomföras  endast  efter   grundlig  utredning  och
remissbehandling. Dagens organisation  inrymmer  tre
forskarstyrda  forskningsråd:  Vetenskapsrådet  inom
utgiftsområde  16, Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap   (FAS)  inom  utgiftsområde  9  och
Forskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och
samhällsbyggande (Formas)  inom  utgiftsområdena  20
och  23. Dessutom finns Verket för innovationssystem
(Vinnova)  inom utgiftsområde 24. Denna organisation
infördes  den   1   januari  2001  efter  förslag  i
proposition 1999/2000:81 (bet. UbU17, rskr. 257) och
hade föregåtts av en omfattande utredning.

Organisationen för finansiering av
utbildningsvetenskaplig forskning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    bör   inte   uttala    sig    om
permanentning   av   Utbildningsvetenskapliga
kommittén  inom  Vetenskapsrådet  förrän  den
pågående utvärderingen har slutförts.
Jämför reservation 39 (kd).

Motionen och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub472 att
regeringens ambition  att öka forskningsanknytningen
av lärarutbildningen är mycket lovvärd och angelägen
(yrkande  10).  Partiet  vill  att  riksdagen  skall
uttala    sig   för   att   Utbildningsvetenskapliga
kommittén inom  Vetenskapsrådet permanentas (yrkande
11).

U t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
När   regeringen  lade  fram   förslaget   om   en
utbildningsvetenskaplig         kommitté        inom
Vetenskapsrådet  var avsikten att  kommittén  skulle
vara  temporär  under   en  uppbyggnadsfas  och  att
utvecklingen   inom  utbildningsvetenskap   därefter
skulle  utvärderas   (prop.  1999/2000:135  s.  43).
Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att
utvärdera hur stödet till  utbildningsvetenskap  har
påverkat         det        utbildningsvetenskapliga
forskningsområdet   och   utreda   om  systemet  för
finansiering  av  sådan forskning bör  ändras  (dir.
2004:48). Utvärderingen  kommer  att  redovisas till
regeringen   under   våren   2005.  Innan  den   har
genomförts  bör  riksdagen inte  ta  ställning  till
frågan om permanentning  av Utbildningsvetenskapliga
kommittén.

Vissa forskningsområden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsyrkandena   om
förstärkning     eller     prioritering    av
forskningen  inom  vissa  områden.  Utskottet
hänvisar till att den närmare fördelningen av
de statliga forskningsresurserna  ankommer på
forskningsfinansierande  myndigheter  och  på
universitet och högskolor.
Jämför  reservation  40  (m)   och  särskilda
yttranden 11 (m) och 12 (mp).

Motionerna

Ett   tjugotal   motioner  innehåller   förslag   om
prioritering    eller    förstärkning    av    vissa
forskningsområden.     Inom     det     humanistisk-
samhällsvetenskapliga     vetenskapsområdet    finns
följande motionsyrkanden.

I  motion  2004/05:Ub384 (mp)  yrkande  4  stryker
motionärerna   under    vikten   av   forskning   om
utomhuspedagogik. Viss sådan  forskning  finns i dag
vid    Sveriges    lantbruksuniversitet   samt   vid
Linköpings universitet, och en fortsatt satsning och
utveckling av kunskapen behövs, anser motionärerna.
Motion 2004/05:Ub420  (kd,  fp) innehåller förslag
om  att  avsätta  resurser  för  dokumentation   och
forskning   i   det   assyrianska/kaldeiska  folkets
historia   (yrkande   1).  Motionärerna   vill   att
regeringen    skall    ta   initiativ    till    ett
dokumentations- och forskningscentrum  i Sverige för
detta folks identitet och historia (yrkande 2).
Enligt  motion 2004/05:Ub459 (s) är det  angeläget
att staten  medverkar  till  att  en institution för
subarktisk   kulturlandskapsforskning   inrättas   i
Arjeplog. Silvermuseet  i  Arjeplog har genomfört en
förstudie om förutsättningarna  för etablering av en
sådan institution.
Motion  2004/05:Ub461 (s) pläderar  för  förstärkt
forskning  beträffande   samisk   rätt  samt  samisk
organisations-   och   folkrörelsehistoria.   Enligt
motionärerna finns det en  omfattande  forskning  om
samiska  förhållanden,  men oftast om andra saker än
samisk  ägande- och nyttjanderätt  och  den  samiska
politiska organisationsutvecklingen.
I motion 2004/05:Kr254 yrkande 2 föreslår Moderata
samlingspartiet  ett tillkännagivande om forskningen
på designområdet.  Konsthantverkets,  formgivningens
och industridesignens historia, liksom  den  samtida
designen,    behöver    enligt   motionärerna   både
dokumenteras   och  analyseras.   Samspelet   mellan
formgivare, utbildningsanstalter,  företag,  privata
och offentliga beställare, brukare m.fl. är viktigt,
heter det i motionen.
Inom   det   medicinska   vetenskapsområdet  finns
följande motionsyrkanden.
Moderata  samlingspartiet  anser   enligt   motion
2004/05:Ub293 yrkande 16 att det är viktigt att  den
medicinska forskningen får ökade resurser.
I  motion  2004/05:Ub456  (s)  lyfter motionärerna
fram  behovet  av  forskning  inom konstområdet.  De
anser att sambandet mellan kultur  och hälsa behöver
analyseras och att det behövs en strategi för att ta
till vara forskningsresultaten.
Kristdemokraterna   för   i  motion  2004/05:Sf355
yrkande   4   fram   behovet   av   professurer    i
försäkringsmedicin.
Öronmärkta     resurser    bör    enligt    motion
2004/05:So359 (c)  yrkande  4 avsättas för forskning
inom komplementär- och alternativmedicin.
Enligt  motion  2004/05:So617   (mp)  behövs  ökad
forskning    på    den    reumatologiska   sjukdomen
sklerodermi (yrkande 2). Motionären  vill  också att
det  skall  inrättas  professurer i reumatologi  vid
universitetssjukhusen (yrkande 3).
Medicinsk forskning har  av  tradition ofta utgått
från   män,  skriver  Kristdemokraterna   i   motion
2004/05:A352   yrkande  4.  Motionärerna  anser  att
anslagen till forskning  om  kvinnors,  och särskilt
äldre kvinnors, hälsa, sjukdom och medicinanvändning
behöver ökas.
Inom        det       naturvetenskapliga       och
teknikvetenskapliga vetenskapsområdet finns följande
motionsyrkanden.
I motion 2004/05:Ub243  (mp)  förordas en satsning
på  forskning  och  utveckling  av den  industriella
produktionen.  Nätverket  Produktion   i   Väst  har
genomfört   en   kraftsamling   och  profilering  på
högskolornas  eget  initiativ  och  inom  ramen  för
befintliga resurser, men man behöver  en  långsiktig
och  stabil  finansiering. En kraftfull satsning  är
nödvändig för  att  uppnå  en  dramatisk förändring,
skriver motionärerna.
Behovet  av  ett  nationellt forskningsprogram  om
biologiska effekter av  elektromagnetiska  fält  tas
upp  i  motion  2004/05:Ub272 (mp). En utredning bör
tillsättas för inrättande av ett sådant (yrkande 1).
Inom ramen för ett  sådant  program  bör  det  också
inrättas en forskarskola (yrkande 2).
Motion  2004/05:Ub327  (m)  handlar om ett svenskt
köldcentrum. Ett sådant bör inrättas  för  test- och
utbildningsverksamhet  för  både civila och militära
ändamål  (yrkande  1). Det skulle  kunna  bilda  ett
Center   of  Excellence   med   forskningsanknytning
(yrkande  2),   och  det  skulle  med  fördel  kunna
placeras i Luleåregionen (yrkande 3).
Mång- och tvärvetenskaplig forskning tas upp i tre
motioner.
Enligt motion 2004/05:Ub349  (c)  behövs ökat stöd
till  genusforskning. Enligt motionärerna  vore  det
förödande om enbart integrering av genusperspektiv i
all forskning  blev  inriktningen för framtiden. Det
är viktigt att ge utrymme  för  unika forskarmiljöer
som byggs upp institutionellt, heter det i motionen.
I motion 2004/05:MJ510 (fp, kd,  c,  mp) yrkande 8
förordar  motionärerna  att  det inrättas ett  antal
tidsbegränsade  forskningsinstitut,   fokuserade  på
problemorienterad  forskning  inom  området  hållbar
utveckling.  Forskningen skall etableras  inom  hela
fältet           humaniora-samhällsvetenskap-teknik-
naturvetenskap och  med stor öppenhet för behovet av
mång-, tvär- och transdisciplinär  kunskap,  skriver
motionärerna.
Miljöpartiet skriver i motion 2004/05:A321 yrkande
3  att  mansforskningen  har  en  viktig uppgift att
komplettera   övrig  feministisk  forskning.   Denna
mansforskning skall  enligt  motionärerna stimuleras
ytterligare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga här
beskrivna yrkanden. Motionerna  rör  i  och  för sig
angelägna och intressanta forskningsområden.

Liksom  tidigare år vill utskottet påminna om  att
statsmakterna   när   det   gäller  resurserna  till
grundforskning endast fattar  övergripande beslut om
fördelningen  av  de statliga forskningsmedlen.  Den
närmare     fördelningen      av     de     statliga
forskningsresurserna   är   det  forskningsråden   -
Vetenskapsrådet, FAS och Formas  - och universiteten
och    högskolorna    som   skall   avgöra   utifrån
vetenskapliga  kvalitetsbedömningar.   Genom   bl.a.
Formas,  FAS  och  Vinnova ges stöd till behovsstyrd
forskning inom respektive  myndighets  område. Också
här  är  det myndigheten som svarar för den  närmare
fördelningen av forskningsresurserna.
Med    anledning     av     motionsyrkandet     om
utomhuspedagogik  vill  utskottet  peka  på  att ett
nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet
har  inrättats  vid Örebro universitet. Verksamheten
vid centrumet  kom i gång hösten 2003. På centrumets
webbsida har det  publicerats  ett  flertal  lärande
exempel på utomhuspedagogiska aktiviteter.

Ett  nationellt  sekretariat  för genusforskning  är
knutet  till  Göteborgs  universitet.  Sekretariatet
ägnar  sig  åt  att med ett rikstäckande  perspektiv
främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för
att betydelsen av  genusperspektiv  uppmärksammas  i
all  forskning.  I  sekretariatets  uppgifter  ingår
bl.a. att överblicka genusforskningen i Sverige  och
aktivt  främja  spridningen  av  dess  resultat, att
analysera   behovet  av  genusforskning  inom   alla
vetenskapsområden   och  att  arbeta  för  ett  ökat
medvetande       om      genusforskningens       och
genusperspektivens  betydelse. Enligt sekretariatets
årsberättelse för 2002/03  är  det viktigt bl.a. att
belysa genusforskningens institutionella villkor och
konstituering som vetenskapligt  fält. Sekretariatet
har  en webbplats, www.genus.gu.se,  där  man  bl.a.
publicerar genusvetenskapliga nyheter, en debattsida
och en  lista  över  nyutkomna avhandlingar. Antalet
nya  doktorsavhandlingar  med  genusperspektiv  ökar
snabbt. Mansforskning har uppmärksammats i tidningen
Genus  som  ges ut av sekretariatet och som sprids i
ökande upplaga.


6 Anslagen inom utgiftsområde 16


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår    att   riksdagen   för
budgetåret   2005   anvisar   anslagen   inom
utgiftsområde 16 enligt regeringens förslag.
Jämför särskilda yttranden 13 (m),  14  (fp),
15 (kd) och 16 (c).

Regeringens och oppositionspartiernas förslag

En     sammanställning     av     regeringens    och
oppositionspartiernas       budgetförslag        för
utgiftsområde        16        Utbildning        och
universitetsforskning  finns  i  bilaga 3 till detta
betänkande.

Utskottet har i avsnitten 2 Barnomsorg,  skola och
vuxenutbildning,   3   Högskoleverksamhet,  4  Vissa
centrala  myndigheter  m.m.  och  5  Nationella  och
internationella  forskningsresurser  m.m.  redogjort
för innehållet i förslagen.

Utskottets ställningstagande

I de föregående avsnitten  har  utskottet  redovisat
sin      bedömning      av      regeringens      och
oppositionspartiernas  förslag  inom  olika delar av
utgiftsområdet och där tagit ställning till samtliga
berörda    yrkanden.    Utskottet   har   tillstyrkt
regeringens förslag.

Utskottet föreslår att  riksdagen  för  budgetåret
2005  anvisar anslagen inom utgiftsområde 16  enligt
regeringens  förslag (kolumnen Regeringens förslag i
bilaga 3).
Reservationer


Utskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.

1. Nationell skolpeng (punkt 3) - m

av  Margareta Pålsson (m), Tobias  Billström  (m)
och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub291 yrkande 5,
2004/05:Ub322 yrkande 7 och
2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7
samt avslår motion
2004/05:Ub258 yrkande 9.

Ställningstagande

Finansieringsansvaret  för  skolan bör flyttas  från
kommunerna  till staten. En nationell  skolpeng  bör
införas  på  sikt  och  staten  bör  ta  ansvar  för
finansieringen.  En  nationell  finansiering  skapar
valfrihet   för  eleven  och  etableringsfrihet  för
skolor. Pengarna  skall följa eleven till vald skola
och  inte  gå omvägen  via  kommunen.  En  nationell
skolpeng  ger   skolledningen  möjlighet  att  lägga
skolans pengar där  de  gör störst nytta. Skolpengen
undanröjer de hinder som de kommunala skolorna i dag
har att tillgodose just sina  elevers  intressen  på
grund av en alltför långtgående politisk styrning.

Genom  en  nationell skolpeng decentraliseras makt
till  elever och  föräldrar  som  med  sin  skolpeng
själva     kan    styra    vem    som    skall    få
utbildningsuppdraget.  Dessutom  säkras friskolornas
likabehandling gentemot de kommunala skolorna. Detta
innebär  en  mer rättvis konkurrens  och  en  bättre
fungerande utbildningsmarknad.
Rätt att välja  skola  bör  införas för elever med
funktionshinder. Rätten att välja skola blir då lika
för alla elever, men storleken på skolpengen bestäms
efter varje elevs behov. Moderaterna  anslår  därför
från år 2006 300 miljoner kronor i nya resurser  för
att  skapa valfrihet för elever med funktionshinder.
En nationell  skolpeng  anpassad  efter  varje elevs
behov,  nya anslag för barn med multifunktionshinder
och full  frihet  för  skolor  att  starta och välja
profilering kan ge förutsättningar för  en mängd nya
skolalternativ  som  saknas i dag. Också elever  med
multifunktionshinder  skall   i   lag  tillförsäkras
rätten  att välja skola. Nationell skolpeng  bör  på
sikt införas även för elever i särskolan. Elever med
utvecklingsstörning   är   av   naturliga  skäl  mer
resurskrävande,  varför  den  nationella  skolpengen
utformas så att det fria valet  av  skola även skall
gälla för dessa elever.
En parlamentarisk utredning om nationell  skolpeng
bör tillsättas för att utreda dessa frågor.

2. Nationell skolpeng (punkt 3) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3  borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 9
samt avslår motionerna
2004/05:Ub291 yrkande 5,
2004/05:Ub322 yrkande 7 och
2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7.

Ställningstagande

I  dag  råder  stor  brist  på  likvärdighet  mellan
kommunerna,  när det gäller  resurser  till  skolan.
Folkpartiet anser  att  en  nationell skolpeng skall
införas,   där  en  fjärdedel  av   beloppet   skall
öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd samt
elever i socialt  utsatta  områden.  Staten skall ta
över    ansvaret   för   resurserna   till   skolans
undervisning.  En  nationell  finansiering av skolan
skulle öka likvärdigheten och även valfriheten.


3. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 4) - m,
fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Margareta  Pålsson  (m), Ana
Maria   Narti  (fp),  Sofia  Larsen  (c),  Tobias
Billström (m) och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub234,
2004/05:Ub258 yrkande 18,
2004/05:Ub322 yrkandena 14 och 15,
2004/05:Ub390 yrkandena 13, 15 och 16 samt
2004/05:Ub477 yrkande 10.

Ställningstagande

Ett  nationellt  kvalitetsinstitut bör inrättas  med
uppgift att löpande  utvärdera  skolan.  Varje skola
bör  granskas  vad gäller undervisningskvalitet  och
resultat. Alla rapporter  bör vara offentliga. Såväl
fristående som kommunala skolor bör granskas.
Ett nationellt kvalitetsinstitut kan åstadkomma en
jämförelse kommun för kommun  och  skola  för skola.
Ett  sådant  institut bör ha till uppgift såväl  att
sammanställa uppgifter  för  nationella  jämförelser
som   att   utveckla   metoder   för  att  förbättra
utvärderingen       och      stödja      kommunernas
kvalitetsarbete.
Ett fristående nationellt  kvalitetsinstitut skall
komplettera  den  uppföljning  och  utvärdering  som
måste bedrivas vid varje skola,  lokalt  av  berörda
huvudmän   och  även  i  någon  mån  av  Skolverket.
Resurser bör avsättas så att alla skolor kan besökas
och granskas.  Friskolor som inte följer läroplanens
anda skall få sina  tillstånd  indragna. Det är dock
viktigt att det vidtas åtgärder  även  när kommunala
skolor    har   motsvarande   brister,   t.ex.   bör
skolledningen  på  en  kommunal  skola  bytas  ut om
skolan      misskött     sig.     Ett     nationellt
kvalitetsinstitut   skall  stå  för  tillsynen  samt
säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella
prov och det nationella betygssystemet.
Brister  skall  påpekas   tidigt   för  att  kunna
åtgärdas    tidigt.    Kontinuerlig    och   allmänt
tillgänglig   information   om   skolors   resultat,
kvalitet  och  utveckling behövs också för att  alla
elever och föräldrar  skall  få  förutsättningar att
välja skola på lika villkor, oberoende  av  i vilken
kommun man bor.
Det  är av yttersta vikt att så tidigt som möjligt
upptäcka  om  en skola är på väg i fel riktning. Med
regelbundna    granskningar     och     återkommande
uppföljningar skall en skolas kvalitet aldrig  kunna
bli   oacceptabelt   låg   utan   hinna  fångas  upp
dessförinnan. Staten skall godkänna  alla skolor och
också  kunna  dra  in tillståndet - och rätten  till
bidrag  -  för  skolor   som   inte   uppfyller   de
grundläggande kraven.

4. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5) -
kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub337,
2004/05:Ub471 yrkande 6 samt
2004/05:Ub473 yrkande 46.

Ställningstagande

Jag anser att nedläggning  av  små  myndigheter samt
samordning    av    deras    uppgifter    bör   ske.
Kristdemokraterna  är  kritiska  till inflationen  i
inrättandet  av  myndigheter. Så långt  möjligt  bör
myndighetsstrukturen  renodlas.  Små myndigheter ger
bl.a. onödigt stora administrationskostnader.

På utbildningsområdet finns flera små myndigheter,
t.ex.  Nationellt  centrum  för  flexibelt  lärande,
Valideringsdelegationen    och    Myndigheten    för
kvalificerad                        yrkesutbildning.
Valideringsdelegationen är rent lokalmässigt  inhyst
hos Centrum för flexibelt lärandes (CFL) avdelning i
Norrköping.    Det    hade   varit   lämpligare   om
delegationen inrättats som en avdelning inom CFL.

5. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5) -
v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub337,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub473 yrkande 46
och avslår motion
2004/05:Ub471 yrkande 6.

Ställningstagande

Till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör
i dag  ett 80-tal myndigheter. Vissa av dem ansvarar
för mycket begränsade områden.

Statskontoret har på regeringens uppdrag undersökt
de statliga myndigheternas organisation. I rapporten
Myndigheternas    ledning    och    organisation   -
kartläggning   och   analys   av   Myndighetssverige
(2004:9) ifrågasätts värdet av att bilda  många  små
myndigheter  och  det  sägs  att  i  många  fall när
regeringen   bildat   en  ny  myndighet  kunde  dess
verksamhet ha införlivats  i  en  redan  existerande
myndighets   ansvarsområde.  Statskontoret  föreslår
därför att regeringen  skall  göra  en översyn av de
små  myndigheterna i syfte att slå samman  dem  till
större  enheter.  I  Danmark  har  en  sådan översyn
genomförts,  vilket  inneburit en nettobesparing  på
150 miljoner danska kronor.
Regeringen   bör   genomföra    en    översyn   av
myndigheterna         som         lyder        under
Utbildningsdepartementet,  i  syfte  att   genomföra
sammanslagningar   för   att   dels   få   en   ökad
effektivitet,   dels   en   enklare   och  tydligare
myndighetsstruktur med en distinktare uppdelning  av
ansvarsområden.

6. Riksgymnasium för synskadade med
multifunktionella handikapp (punkt 6) - m,
fp, kd, c

av   Ulf   Nilsson  (fp),  Inger  Davidson  (kd),
Margareta Pålsson  (m),  Ana  Maria  Narti  (fp),
Sofia  Larsen  (c),  Tobias Billström (m) och Ewa
Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub275 yrkande 12.

Ställningstagande

Ett  nytt  riksgymnasium  för  synskadade  barn  med
multifunktionshinder  bör  inrättas.  I  dag  saknar
blinda  och synskadade barn med multifunktionshinder
tillräckligt  bra  möjligheter  att  studera  vidare
efter grundskolan. De har rätt att kunna gå vidare i
sin  utbildning  och  utvecklas  i  sin  egen  takt,
oavsett  ålder.  Det  bör  därför  inrättas ett nytt
riksgymnasium  för  blinda och synskadade  barn  med
multifunktionshinder.


7. Återinrättande av statliga specialskolor för
multihandikappade (punkt 7) - m, fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson  (fp),   Inger   Davidson  (kd),
Margareta  Pålsson  (m),  Ana  Maria Narti  (fp),
Sofia Larsen (c), Tobias Billström  (m)  och  Ewa
Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 12,
2004/05:Ub291 yrkande 2 samt
2004/05:Ub479 yrkande 10.

Ställningstagande

Riksdagen   bör   upphäva  beslutet   att   avveckla
Ekeskolan  och  Hällsboskolan  som  specialskolor.Vi
anser att detta beslut  var  djupt  olyckligt. Dessa
elever  kan  inte  få  ett  fullgott  stöd   i  sina
hemkommuners   skolor.   Därför   måste  ett  sådant
alternativ  åter skapas för dessa elever  med  flera
funktionshinder.  Denna  reform  är kostnadsneutral.
Regeringen gjorde ingen ekonomisk  besparing när den
lade ned de statliga specialskolorna.
Staten  har  ett  särskilt ansvar för  skolan  för
elever med funktionshinder.  Statens  huvudmannaskap
för specialskolan bör kvarstå.

8. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - v, mp

av   Britt-Marie   Danestig   (v)   och   Mikaela
Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8  borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub230 yrkandena 20-22
samt avslår motionerna
2004/05:Ub239,
2004/05:Ub242 yrkande 17 samt
2004/05:Ub480 yrkande 35.

Ställningstagande

Vi  anser att Skolverket  skall  få  i  uppdrag  att
utvärdera läromedlen ur både ett genus- och ett HBT-
perspektiv.  Det  är  viktigt  att  de läromedel som
används  präglas  av  en insiktsfull förståelse  för
genusproblematiken.

Skolverket bör också  ges  i uppdrag att undersöka
möjligheter  att öka andelen män  som  arbetar  inom
skolan i enlighet  med  vad  som  anförs i motionen.
Skolverket bör till exempel titta närmare  på om det
finns  kommuner  eller enskilda skolor och förskolor
som  har en jämnare  könsfördelning  bland  lärarna,
förskollärarna  och  barnskötarna  och se om man kan
identifiera  några särskilda framgångsfaktorer  samt
sprida dessa goda exempel.
Riksdagen bör  dessutom  begära att regeringen ger
Skolverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att
säkerställa  kompetens  i HBT-frågor  för  anställda
inom  utbildningsväsendet.   Riktlinjerna  bör  även
innefatta   hur   skolorna   kan  arbeta   för   att
tillförsäkra  ett  jämlikt  klimat   för  unga  HBT-
personer på skolorna.

9. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub242 yrkande 17
och avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkandena 20-22
2004/05:Ub239 och
2004/05:Ub480 yrkande 35.

Ställningstagande

Vi anser att  Skolverket skall utvärdera rektorernas
möjligheter att  vara pedagogiska ledare. Skolverket
bör aktivt under sina tillsynsinspektioner utvärdera
att rektor tillåts vara pedagogisk ledare.


10. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 35
och avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkandena 20-22,
2004/05:Ub239 och
2004/05:Ub242 yrkande 17.

Ställningstagande

Kristdemokraterna  anser  att  det är nödvändigt att
satsa  mer på nationell tillsyn och  granskning  för
att på så  sätt  öka  statens  ansvarstagande för en
likvärdig  utbildning  över  hela  landet.  För  att
möjliggöra   detta   läggs   ökade   resurser   till
Skolverket.   Myndigheten   bör   också  få  tydliga
direktiv  om att granskningen skall  vara  lika  för
alla skolor oavsett huvudman. Det är av största vikt
att Skolverkets tillsyn är noggrann och tydlig.

11. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling
(punkt 9) - v, mp

av   Britt-Marie   Danestig   (v)   och   Mikaela
Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub230 yrkande 19.

Ställningstagande

Jämställdhetsarbetet  i  skolan och förskolan  skall
stimuleras så att normbrytande  arbete på sikt skall
bli en naturlig del av verksamheten  och  att pojkar
uppmärksammas på samma villkor som flickor  i  detta
arbete.  Det  finns  ett  behov  av  att skolans och
förskolans pedagogik har en tydligare  koppling till
genuskunskap.  Regeringen  bör  ge  Myndigheten  för
skolutveckling  i  uppdrag  att föreslå  åtgärder  i
denna riktning.


12. Tilläggsdirektiv till
Valideringsdelegationen (punkt 10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub209 yrkande 1.

Ställningstagande

En  likvärdig   bedömning   behövs   baserad  på  en
utarbetad redovisning av vad utländska  utbildningar
motsvarar i det svenska utbildningssystemet  och vad
som  eventuellt  behöver  kompletteras  för  att  en
svensk  examen skall nås. Valideringen måste även ta
hänsyn till  kunskaper  som inte ingår i motsvarande
svenska    utbildningar.   Detta    bör    ingå    i
tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen.

13. Extraresurser till skolor i krisområden
(punkt 11) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Sf288 yrkande 21.

Ställningstagande

Vi  anser  att  skolan bör reformeras med  tydligare
krav och mål för  kampen  mot utanförskapet samt med
beaktande av behovet av att kanalisera extraresurser
till skolorna i socialt utsatta områden.

Skolan bör finansieras med  hjälp  av en nationell
skolpeng. En del av skolpengen skall vara  lika  för
alla  elever  men  en  del  skall  kunna riktas till
skolor i sociala krisområden och en  del riktas till
de elever som behöver särskilt stöd. Därmed  tar man
större   hänsyn   till  skolors  och  elevers  olika
förutsättningar.
Genom  att erbjuda  högre  lärarlöner,  rusta  upp
skollokaler,  ställa  krav  på  eleverna,  ge  svaga
elever   extra   tid  och  göra  satsningar  på  nya
pedagogiska hjälpmedel  kan  de skolor som i dag har
sociala problem omvandlas till motorn som lyfter ett
bostadsområde.   Genom   sådana   magnetskolor   kan
människor lockas att bosätta sig i  utsatta  områden
och segregationen därmed brytas.

14. Stärka baskunskaperna i skolan (punkt 12) -
c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 8.

Ställningstagande

Centerpartiet vill stärka  baskunskaperna  i  skolan
genom   en  satsning  på  matematik  samt  läs-  och
skrivutveckling.   Vi  vill  genomföra  en  särskild
satsning innefattande  bl.a.  program för matematik,
läs-  och skrivutveckling från förskolan  och  genom
hela  grundskolan.  Baskunskaperna  i  skolan  måste
stärkas.  Till  detta har Centerpartiet den kommande
treårsperioden avsatt totalt 1 200 miljoner kronor.


15. Användning av bidragen till
personalförstärkningar
(punkt 13) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub242 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Vi   anser   att  det  är  angeläget  att  göra   en
uppföljning av  bidraget till personalförstärkning i
skola och fritidshem för att tillse att bidraget går
till personer med rätt utbildning. Folkpartiet anser
att  samma  princip   skall  gälla  även  när  andra
personalgrupper  än  lärare   och   fritidspedagoger
rekryteras, dvs. att personen i fråga  skall ha rätt
utbildning  för  det  arbete  han  eller  hon  skall
utföra.  Att  läraren  har genomgått rätt utbildning
har stor betydelse för kvaliteten på undervisningen.

Bidraget  till personalförstärkning  i  skola  och
fritidshem måste  också kunna användas till att höja
lönerna för att kunna  anställa utbildade lärare och
fritidspedagoger.  Eftersom  resurstillskottet  inte
utgår  endast  om en kommun  ökar  andelen  behöriga
lärare,  har  det  bidragit  till  att  öka  andelen
obehöriga lärare.

16. Behovet av KY-utbildning (punkt 14) - fp, c

av Ulf Nilsson  (fp),  Ana  Maria  Narti (fp) och
Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub275 yrkande 7
samt avslår motionerna
2004/05:Ub381,
2004/05:Ub439 yrkande 2 i denna del samt
2004/05:N414 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi  anser att  antalet  utbildningsplatser  vid  KY-
utbildningen  bör  ökas.  En nära arbetslivsanknuten
utbildning  med tydliga praktikinslag  och  med  ett
utbildningsinnehåll  som svarar mot företagens behov
av kompetens är oerhört betydelsefull. Intresset för
att starta kvalificerad yrkesutbildning är stort. En
hög andel av de studerande  har  fått  arbete direkt
efter  avslutade  studier. För att klara efterfrågan
bör antalet platser på KY-utbildningen kontinuerligt
höjas.


17. Framtida ökning av anslagen till
grundutbildning (punkt 17) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub485 yrkande 1.

Ställningstagande

Högskolan har byggts ut så kraftigt på senare år att
kvaliteten         har        blivit        lidande.
Grundutbildningsresurserna  måste  återställas  till
den  nivå  de  hade  för  knappt  10  år  sedan,  då
resurserna  per  student låg ungefär 20 % högre än i
dag. Regeringen räknar nu bara med en procents löne-
och prisuppgång, trots  att  den normalt sett ligger
på tre procent. Detta innebär  att  resurserna  till
utbildningen  i verkligheten ytterligare urholkas  i
regeringens budget  för 2005. Regeringen bör snarast
återkomma  med  förslag   på   hur   resurserna  kan
återställas till den tidigare nivån.


18. Framtida ökning av fakultetsanslagen (punkt
18) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson  (m),  Ana
Maria  Narti  (fp),  Tobias Billström (m) och Ewa
Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 19.

Ställningstagande

Starka  och  självständiga universitet och högskolor
är  en  förutsättning   för   forskningens   frihet.
Anslagen  till  forskning och forskarutbildning  vid
universiteten    och     högskolorna,     de    s.k.
fakultetsanslagen,  bör  därför  ökas.  Denna åtgärd
skall   ses   som   en   förstärkning  av  den  fria
forskningen.


19. Framtida ökning av resurserna till
forskning (punkt 19) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:N242 yrkande 4
och avslår motion
2004/05:Ub428.

Ställningstagande

Resurserna  till  forskningen behöver öka ordentligt
de  närmaste  åren.  Forskningspengarna   bör   inte
fördelas över alla högskolor, utan koncentreras till
ett  mindre  antal  lärosäten.  Bara då kan vi skapa
verkligt högklassiga forskningsmiljöer.


20. Avgiftsfrihet för studenter från Sverige
och övriga EES-området (punkt 21) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  21
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub289 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub298 och
2004/05:Ub342
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub473 yrkande 27.

Ställningstagande

Den   högre   utbildningen   i  Sverige  är  i   dag
avgiftsfri. Detta har varit en  av  grundprinciperna
för utbildningspolitiken. Genom att öppna för att ta
ut  avgifter  för studenter som kommer  från  länder
utanför EES-området  börjar  man  luckra  upp  denna
princip.  Erfarenheter  från  andra länder visar att
avgifter för utländska studenter kan vara ett första
steg på vägen mot avgifter även  för  studenter från
det  egna landet. Detta är en utveckling  som  måste
motarbetas.   Därför   bör   bestämmelsen   om   att
utbildningen   i  högskolan  skall  vara  avgiftsfri
flyttas      från     högskoleförordningen      till
högskolelagen.  Regeringen bör återkomma med förslag
till lagbestämmelse  som inte skall ge möjlighet att
göra undantag från regeln  om  avgiftsfrihet när det
gäller utländska studenter.


21. Högskoleavgifter för studenter från länder
utanför EES-området (punkt 22) - m, kd

av  Inger Davidson (kd), Margareta  Pålsson  (m),
Tobias Billström (m) och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub293 yrkande 28,
2004/05:Ub473 yrkande 28 och
2004/05:So428 yrkande 2.

Ställningstagande

Kunskapsmarknaden blir global. Sverige måste bli ett
land  dit  utländska studenter  söker  sig  för  att
skaffa    sig    en     högkvalitativ    utbildning.
Högskoleförordningen bör ses över för att möjliggöra
en  försäljning av utbildning  till  studenter  från
länder   utanför  EES-området.   Lärosätena  bör  få
möjlighet  och  skyldighet  att  ta  ut  avgift  för
högskoleutbildning av studenter och doktorander från
sådana  länder,  i  de  fall  de  inte  omfattas  av
utbytesavtal  i särskild ordning. Vilka skyldigheter
som detta innebär  gentemot de studenter som betalar
avgifter bör regleras i en särskild förordning.


22. Högskoleavgifter för studenter från länder
utanför EES-området (punkt 22, motiveringen)
- mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
att  tillåta  högskoleavgifter  för  studenter  från
länder utanför EES.

Principen att  högskoleutbildningen  i  Sverige är
avgiftsfri bör gälla alla studenter, oavsett  om  de
kommer  från länder inom eller utom EES-området. Det
blir   svårt   att   ta   ut   avgifter   av   vissa
studentgrupper men inte av andra. Om man öppnar  för
avgifter  från  vissa får staten genom avgifter från
dessa  upp ögonen  för  studenterna  som  potentiell
inkomstkälla. I tider av ekonomisk åtstramning finns
en uppenbar  risk  att  även de inhemska studenterna
tvingas betala avgifter för  att  fylla  igen  hål i
statsbudgeten.

23. Sättet för dimensionering av
utbildningen till lärarexamen (punkt 23) -
kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 23
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkande 14.

Ställningstagande

Det visar sig  att  den  nya  lärarutbildningen  som
startade  2001  har  haft  stora  svårigheter att få
studenter      att      välja     inriktning     mot
förskola/fritidshem,  men   även   mot  grundskolans
senare år. Vidare kvarstår bristen på  studenter som
väljer      inriktning     mot     matematik     och
naturvetenskapliga   ämnen,  framför  allt  när  det
gäller      lärare     i     gymnasieskolan      och
vuxenutbildningen.   För   att  klara  den  framtida
lärarförsörjningen  bör  staten   i   fortsättningen
centralt     dimensionera     platstillgången     på
lärarutbildningen   och   dess  olika  inriktningar.
Högskoleplatser måste omfördelas för att kunna svara
emot söktrycket.


24. Utbyggnad av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna (punkt 25) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  25
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:So605 yrkande 12.

Ställningstagande

Vårdpersonalen   behöver   få   en  ny  framtidstro.
Personalens   hängivenhet   och   arbetsvilja    har
utnyttjats  maximalt,  vilket bl.a. resulterat i att
många förlorat gnistan.  Det  behövs  "fler händer i
vården". Därför måste fler utbildningsplatser skapas
inom läkar- och sjuksköterskeprogrammen.


25. Fler fristående högskolor (punkt 26) -
m, fp, kd

av   Ulf  Nilsson  (fp),  Inger  Davidson   (kd),
Margareta  Pålsson  (m),  Ana  Maria  Narti (fp),
Tobias Billström (m) och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub293 yrkande 12,
2004/05:Ub378 yrkande 16 och
2004/05:Ub473 yrkande 45.

Ställningstagande

Den  högre  utbildningen   är   nästan   uteslutande
offentligt   finansierad.   Staten   måste  även   i
framtiden  ta  ett stort ansvar för universitet  och
högskolor. Det är  emellertid  önskvärt  att det vid
sidan   av   de  statligt  finansierade  och  drivna
högskolorna också  växer  fram andra alternativ. Man
bör  fortsätta  den  utveckling   av   högskolor   i
stiftelseform  som  Chalmers  tekniska  högskola och
Högskolan   i   Jönköping   varit  föregångare  för.
Regeringen bör erbjuda alla landets  universitet och
högskolor   denna   möjlighet   till   en   dynamisk
frigörelse.

Det  är också eftersträvansvärt att det i konkurrens
med de  offentliga  högskolorna  växer  fram privata
universitet,  som genom att ha en annan huvudman  än
staten och kanske  utnyttja andra finansieringsvägar
kan bidra till ökad mångfald, till gagn både för den
enskilda  studentens   valfrihet  och  kvaliteten  i
högskolesektorn i dess helhet.

26. Fördelning av resurser och studieplatser
efter studenternas egna val (punkt 27) - m,
fp

av Ulf Nilsson (fp),  Margareta  Pålsson (m), Ana
Maria Narti (fp), Tobias Billström  (m)  och  Ewa
Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punk 27 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2004/05:Ub293 yrkandena 4 och 10,
2004/05:Ub378 yrkandena 1 och 5,
2004/05:N254 yrkande 13 och
2004/05:N409 yrkande 29.

Ställningstagande

Det är ett viktigt mål att skapa förutsättningar för
en högre utbildning med  mångfald, valfrihet och hög
kvalitet. Det krävs motivation  för  att  utbildning
skall  ge  goda  resultat. Denna motivation ökar  om
studenten kommer in  på  sitt  förstahandsval på den
ort  där han eller hon önskar läsa.  I  dag  matchar
antalet  platser  på  olika  utbildningar  inte alls
studenternas    intresse.    Staten   styr   i   hög
utsträckning resurser till ämnen  och kurser som den
anser  att  studenterna bör ägna sig  åt,  och  till
andra lärosäten  än  dem  som studenterna helst vill
komma in vid. Centraliseringen av platstilldelningen
måste  minska.  I  stället  bör   resurserna   följa
studenternas  val  både av utbildning och studieort.
Resurssystemet bör utformas så att högskolor som har
ett högt sökandetryck  tillförs  mer resurser, om de
har möjlighet och är intresserade  av  att utöka för
att möta sökandetrycket.


27. Hänsyn till tillgången på bostäder när
grundutbildningsresurser fördelas (punkt 28)
- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  28
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub441 yrkande 10
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub489 och
2004/05:Bo304 yrkande 4.

Ställningstagande

Utbyggnaden av studentbostäder bör följa utbyggnaden
av  högskolan   och   inte   vara   frikopplad  från
studieplatstilldelningen. Bostadssituationen  på  de
olika   högskoleorterna   bör  således  beaktas  vid
fördelningen  av  nya  utbildningsplatser.   Om  två
högskoleorter  i  övrigt  bedöms vara lika lämpliga,
bör  den ort som kan erbjuda  studenterna  de  bästa
boendealternativen prioriteras.


28. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub363
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 2,
2004/05:Ub334,
2004/05:Ub357,
2004/05:Ub452 och
2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.

Ställningstagande

Nuvarande system där högskolorna får ersättning dels
utifrån hur många studenter som börjar, dels utifrån
hur många som uppnår ett  visst  antal  poäng skapar
stor osäkerhet för lärosätena om hur många lärare de
har  råd att anställa. Inriktningen på en  utredning
om ett  nytt  system måste vara att högskolorna inte
skall få ersättning  efter  hur  mycket  studenterna
presterar, eftersom det äventyrar kvaliteten. Vidare
bör  ett  nytt  system  innebära att lärosätena  får
större resurser per student  på avancerade kurser än
på  grundkurser.  Kurser  på  avancerad  nivå  måste
bedrivas    i    betydligt    mindre   grupper    än
grundkurserna, eftersom studentunderlaget är mindre.
Vidare  är undervisningen på de  högre  nivåerna  så
specialiserad   att   det  krävs  betydligt  mer  av
individuell handledning  och  seminarieverksamhet  i
smågrupper.


29. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 29
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40 47 och 48
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 2,
2004/05:Ub334,
2004/05:Ub357,
2004/05:Ub363,
2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18 samt
2004/05:Ub452.

Ställningstagande

Det nuvarande  resurstilldelningssystemet har skapat
stagnation i den  högre utbildningen. Det är bra att
systemet    nu    ses    över.     En     långsiktig
grundfinansieringsmodell  bör införas, som motverkar
lärosätenas  sårbarhet  vid  stora  omsvängningar  i
söktrycket   mellan   terminer  eller   mellan   år.
Resurstilldelningssystemet   måste  ta  hänsyn  till
kursernas  svårighetsgrad.  Påbyggnadskurser  kräver
mer av individuellt stöd till studenterna och har få
deltagare jämfört med A- och B-kurser, något som gör
att   de   kostar   mer   per  student.   Ett   nytt
resurstilldelningssystem  bör   också  innehålla  en
komponent avsatt för vetenskaplig  anknytning, något
som   är  särskilt  viktigt  för  grundutbildningens
forskningsanknytning  vid  högskolor  som  inte  har
vetenskapsområde.  När  ett nytt system utformas bör
man      också      beakta     rekrytering      från
underrepresenterade grupper och pedagogisk mångfald.
Utredningen om resurstilldelningssystemet  bör också
se  över  hur  bildning kan stimuleras bättre i  ett
vidareutvecklat system.


30. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  29
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub334
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 2,
2004/05:Ub357,
2004/05:Ub363,
2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,
2004/05:Ub452 och
2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.

Ställningstagande

Efter   10  års  erfarenheter   av   det   nuvarande
resurstilldelningssystemet  är  det  nu  dags för en
översyn. Den bör ge svar på frågor som: Vad  grundar
sig   skillnaderna  mellan  prislapparna  för  olika
utbildningsområden  på?  Grundar  de sig på aktuella
antaganden om utbildningarnas uppläggning, eller har
utbildningarna förändrats i så hög  utsträckning att
fördelningen bör se annorlunda ut? Vilka krav har en
student rätt att ställa på utbildningen vare sig den
är teknisk, humanistisk eller rör sig  inom medierna
eller  det  konstnärliga  området?   Kan  frågor  om
rättvisa  och  jämställdhet  utifrån kön, etnicitet,
klass, geografiskt läge etc. tillföra  något i detta
sammanhang?  Den översyn som skall genomföras  måste
bedrivas ur många  perspektiv,  i  syfte  att  ge en
uppdaterad   grund   för  den  s.k.  prislappen  för
utbildning vid universitet och högskolor.


31. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  29
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub276 yrkande 2
och avslår motionerna
2004/05:Ub334,
2004/05:Ub357,
2004/05:Ub363,
2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,
2004/05:Ub452 och
2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.

Ställningstagande

Det nuvarande tilldelningssystemet  gör  att en allt
större  del  av högskolornas verksamhet koncentreras
på att rekrytera studenter. Mindre högskolor med små
resurser har svårt  att  konkurrera  med  de  större
lärosätena, trots att kvaliteten på deras utbildning
är  minst  lika  hög.  Förändringarna som skett inom
högskolan  under  senare år  kräver  en  översyn  av
tilldelningssystemet  i syfte att stärka lärosätenas
självständighet  och  möjlighet   till   långsiktigt
kvalitetsarbete.


32. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna (punkt 31) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  31
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub473 yrkande 26,
bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub396 och
2004/05:Ub487
samt avslår motionerna
2004/05:Ub251,
2004/05:Ub312,
2004/05:Ub433 yrkande 2 och
2004/05:N346 yrkande 2.

Ställningstagande

En viktig  insats  för högskoleutbildning på distans
görs vid de kommunala lärcentrumen. Denna verksamhet
borde   utökas  för  att   göra   högre   utbildning
tillgänglig  för  fler. Lärosätena bör få ett större
ansvar  för lärcentrumen,  något  som  staten  borde
reglera tydligare.


33. Utbildning för utländska akademiker (punkt
32) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub209 yrkande 2.

Ställningstagande

Olika kompletterande utbildningar som  hittills  har
anordnats  på eftergymnasial nivå har inte lett till
omfattande  förbättringar.   Positiva   erfarenheter
finns   vid   Stockholms,   Linköpings   och   Lunds
universitet  (Campus  Helsingborg),  Lärarhögskolan,
Malmö högskola och Högskolan i Borås,  men  de är än
så  längre begränsade till små grupper och de  hotas
att bli  avbrutna  eller  läggas ned när lärosätenas
ekonomi förändras. Dessa satsningars största svaghet
är  den  osäkra finansieringen  och  förvirringen  i
relationer  mellan  olika  studiefinansiärer  - AMS,
Integrationsverket, kommuner och högskolor.

Högskolorna   bör  ges  uppmuntran  och  stöd  att
utforma utbildningsprogram  som  ger  personer,  som
redan  har  en  utländsk utbildning, förutsättningar
att   anpassa   sina    kunskaper    till    svenska
förhållanden.    De    högskolor   som   presenterar
långsiktiga   och  väl  genomtänkta   förslag   till
utbildningar av  denna typ bör garanteras långsiktig
finansiering.

34. Universitetsstatus eller
vetenskapsområde för vissa högskolor (punkt
34, motiveringen) - m, fp, kd

av  Ulf  Nilsson   (fp),   Inger  Davidson  (kd),
Margareta  Pålsson  (m),  Ana Maria  Narti  (fp),
Tobias Billström (m) och Ewa Björling (m).

Ställningstagande

Riksdagen   bör  enligt  utskottets   mening   avslå
yrkandena      om       universitetsstatus       och
vetenskapsområde.

Det  finns  en  risk  att regeringen vid beslut om
universitetsstatus eller  nya  vetenskapsområden tar
alltför stor hänsyn till andra skäl  än  kvaliteten.
Högskoleverket  gör  en  ambitiös  och  strukturerad
granskning av ansökningarna. Principen bör  vara att
regeringen   skall   ge   universitetsstatus   eller
vetenskapsområde   till   ansökande   högskolor  där
Högskoleverket   har   undersökt   kvaliteten    och
tillstyrkt ansökan.

35. Inrättandet av ett oberoende
kvalitetsinstitut för den högre utbildningen
m.m. (punkt 38) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub378 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Högskoleverkets  ställning   som   ämbetsverk  under
regeringen   kan   i   längden  innebära  försvagade
möjligheter att bedriva  en  självständig granskning
av kvaliteten vid landets universitet och högskolor.
Det   är   också  viktigt  att  skilja   mellan   de
utvecklande och de uppföljande rollerna. Den viktiga
utvärderingen  av  de  svenska lärosätenas insatser,
deras  förmåga  att  bedriva   en   för  studenterna
högkvalitativ utbildning, måste därför  utövas av en
eller flera institutioner, vars arbete inte riskerar
att   politiseras.   Det   bör   övervägas   att  ur
Högskoleverket  bryta  ut kvalitetsgranskningen  och
placera  den  i  en  självständig  institution  utom
räckhåll för politisk  och  ekonomisk  styrning från
regeringen.  Institutet  bör bestå av representanter
för  ämnesområden,  discipliner   och  vetenskapliga
tidskrifter.  Högskoleverkets  roll  skall  renodlas
till  att  svara för ren myndighetsutövning.  Verket
skall   t.ex.,    liksom    nu,    kunna    dra   in
examensrättigheter   för   utbildningar   som   inte
upprätthåller kvalitetskraven.


36. Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden (punkt 39) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/5:Ub321 yrkande 3
och avslår motion
2004/05:Ub218.

Ställningstagande

Studiemedelssystemet  måste  förändras  både  i  det
korta  och  det  långa perspektivet. På något längre
sikt     är    det    angeläget     att     Centrala
studiestödsnämndens  de facto-monopol på att erbjuda
studielån  bryts. Studielånsmarknaden  måste  öppnas
för verklig  konkurrens.  Genom att släppa in banker
och andra finansiella institut  kan tillgängligheten
och effektiviteten i administrationen av studielånen
öka.  Vem som slutligen tillhandahåller  studielånen
avgör studenten  själv  efter  att ha valt mellan de
alternativ som existerar på marknaden.  Staten skall
garantera  att  alla  studenter  erbjuds  en generös
offentlig  studiefinansiering genom att gå i  borgen
för studielånen.


37. Införande av s.k. omvänd straffavgift för
Centrala studiestödsnämnden (punkt 41) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub321 yrkande 4.

Ställningstagande

Folkpartiet  föreslår  att det införs en  skyldighet
för Centrala studiestödsnämnden  (CSN) att betala en
omvänd straffavgift till studenter som inte får sina
studiemedel   i  tid,  t.ex.  på  grund   av   långa
handläggningstider eller annat byråkratiskt krångel.
En  sådan  straffavgift  skall  också  utbetalas  om
studenten inte får information eller svar på ansökan
inom en viss  tid. Att införa en omvänd straffavgift
vore ett rimligt  sätt  att  sätta  press på CSN att
skärpa    sina   rutiner   så   att   effektiviteten
förbättras.


38. Organisationen för finansiering av
medicinsk forskning (punkt 42) - m

av Margareta  Pålsson  (m),  Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 17
och bifaller delvis motion
2004/05:So596 yrkande 5.

Ställningstagande

För att  på ett optimalt sätt kunna ta till vara den
potential  som finns inom medicin, bioteknik, hälso-
och sjukvård,  beteendevetenskap,  social omsorg och
arbetsmiljö  samt IT bör de myndigheter  som  i  dag
inom  det  statliga  forskningsfinansieringssystemet
svarar  för olika  delar  av  forskningen  på  dessa
områden integreras  inom  ramen  för  ett nationellt
institut för hälsa och medicin, en motsvarighet till
de  National Institutes of Health som finns  i  USA.
Genom  detta  institut skapas en forskningsfinansiär
med ansvar för  hela  det samlade hälsovetenskapliga
spektrumet. Ett sådant  råd  skulle  också  kunna ta
omfattande     initiativ    för    att    möjliggöra
fenomenbaserade      elitforskningsinstitut      med
tillräckliga  resurser  för  att kunna bryta helt ny
kunskapsmark.  De forskningsutförande  universiteten
och högskolorna  skulle  kunna  ha  stor nytta av en
forskningsfinansiär   av   denna   omfattning    och
kompetens.


39. Organisationen för finansiering av
utbildningsvetenskaplig forskning (punkt 43)
- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 43
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub472 yrkandena 10 och 11.

Ställningstagande

Ett väsentligt inslag i den nya lärarutbildningen är
utbildningsvetenskapen.     Ambitionen    att    öka
forskningsanknytningen   av   lärarutbildningen   är
mycket  lovvärd och angelägen. Det  är  möjligt  att
intresset för forskning inte kommer förrän en lärare
har   noterat    problemställningar   i   den   egna
lärargärningen. Mot  den  bakgrunden  är det viktigt
att  det  finns forskningsinriktade påbyggnadskurser
mot magister/master-,  licentiat- och doktorsexamen.
Den    utbildningsvetenskapliga    kommittén    inom
Vetenskapsrådet  har hittills haft ett tidsbegränsat
uppdrag.  Det är angeläget  att  kommitténs  uppdrag
permanentas.


40. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m

av Margareta  Pålsson  (m),  Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2004/05:Ub293 yrkande 16
och avslår motionerna
2004/05:Ub243,
2004/05:Ub272 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub327 yrkandena 1-3,
2004/05:Ub349,
2004/05:Ub384 yrkande 4,
2004/05:Ub420 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub456,
2004/05:Ub459,
2004/05:Ub461,
2004/05:Sf355 yrkande 4,
2004/05:So359 yrkande 4,
2004/05:So617 yrkandena 2 och 3,
2004/05:Kr254 yrkande 2,
2004/05:MJ510 yrkande 8,
2004/05:A321 yrkande 3 och
2004/05:A352 yrkande 4.

Ställningstagande

Det  är viktigt att den medicinska forskningen får
ett välbehövligt  resurstillskott.  Denna  forskning
måste  byggas  ut  och antalet forskningsfinansiärer
måste öka.
Särskilda yttranden


Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Avgifter i den svenska högskolan
(punkterna 21 och 22) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Rätten till avgiftsfria studier  har  länge varit en
grundläggande  princip  i svensk utbildningspolitik.
Ett öppet utbildningssystem  som är tillgängligt för
alla   är  ett  viktigt  verktyg  för   att   minska
klasskillnaderna,   öka  jämställdheten  och  minska
segregationen i det svenska  samhället.  Sverige kan
och bör även ta ett ansvar för att minska de globala
orättvisorna  genom  att  erbjuda  utbildning   till
utländska  studenter  på  samma villkor som svenska.
Det innebär att vi anser att  högskolestudier  skall
vara avgiftsfria för alla, oavsett härkomst, och att
staten   skall   ta   det  fulla  ansvaret  för  att
finansiera högskoleutbildningen.

Det är också viktigt  att  kunskap  inte  blir  en
handelsvara vars värde endast mäts i dess ekonomiska
nytta.   Rätten   till   kunskap   är  en  nödvändig
beståndsdel   i   en   demokrati.  Universitet   och
högskolor  har därför ett  demokratiskt  ansvar  att
erbjuda  en  miljö   som  uppmuntrar  till  kritiskt
tänkande och där kunskap har ett egenvärde.
I  en  analys  av den internationella  rörligheten
bland   studenter,  Marknadsföring   och   mobilitet
(2004:25R),     konstaterar    Högskoleverket    att
avgiftsfriheten är  en  av  de  viktigaste orsakerna
till att utländska studenter väljer  att  studera  i
Sverige.  Genom  att  införa  avgifter  riskerar man
därför  att antalet utländska studenter vid  svenska
högskolor  minskar.  Dessutom, menar Högskoleverket,
kan avgifter inom den  högre  utbildningen leda till
ökade   kostnader.  Det  kommer  att   krävas   fler
stipendier    för    studenter   med   otillräckliga
ekonomiska     resurser,     administrationen     av
avgiftssystemet kommer att kräva  mer  resurser  och
kostnaderna  för  internationell  marknadsföring  av
universitet och högskolor kommer att öka.
Avgiftsfriheten har dessutom ett mycket stort stöd
bland både studenter och lärare inom högskolan. Både
Sveriges  förenade  studentkårer  (SFS) och Sveriges
universitetslärarförbund   (SULF)   har   kritiserat
tankarna  på  att införa avgifter för såväl  svenska
som utländska studenter.

2. Otillfredsställande dimensionering av
lärarutbildningen (punkt 23) - m

av Margareta  Pålsson  (m),  Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).

Det är statens ansvar att säkerställa  att det finns
lärarutbildad personal. De senaste årens skärpningar
i  lagen  har  höjt  kraven  på  att endast behöriga
lärare skall anställas.

Samtidigt       har       dimensioneringen      av
lärarutbildningen   inte   följt   det   behov   som
regeringen själv konstruerat.  Den  förlängning  som
skett av förskollärarutbildningen har, precis som vi
förutspådde,  lett  till  att färre studenter väljer
den  inriktningen  och  fler i  stället  väljer  att
inrikta sig mot grundskolans tidigare år.
Den goda intentionen att fler förskollärare skulle
ha en längre utbildning bakom  sig när de inträdde i
yrket  har  lett till att färre personer  söker  sig
till arbetsområdet.
I en situation  där endast var femte student läser
sin drömutbildning  på sitt drömlärosäte är det inte
märkligt att utbildningarna  tar  för  lång  tid och
inte  leder  till bästa möjliga utfall. Såväl kraven
på de olika lärartjänsterna  som  sättet att fördela
utbildningsresurser  måste ses över  för  att  komma
till rätta med det av regeringen skapade problemet.

3. Sättet för dimensionering av utbildningen
till lärarexamen (punkt 23) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Enligt vår mening är en  nödvändig förutsättning för
att skolutbildningen skall  hålla  god  kvalitet att
lärarna  har adekvat utbildning för den undervisning
de skall bedriva. Det är därför mycket angeläget att
rekryteringen  till  lärarutbildning  av  olika slag
ökar  och  att  kommunerna efterlever sin skyldighet
att använda utbildade  lärare.  Vi  påminner om vårt
förslag  att  ett  anslag  förs upp i budgeten  till
satsning  på  behöriga  lärare,   förskollärare  och
fritidspedagoger. Folkpartiet kan dock  inte  ställa
sig   bakom   förslag  om  att  dimensioneringen  av
lärarutbildningen  på  olika  inriktningar och olika
lärosäten skall beslutas på nationell nivå.


4. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Forskningsanknytningen   av   grundutbildningen   är
viktig   för   utbildningens   kvalitet.    Eftersom
resurstilldelningssystemet är under utredning avstår
vi  från  att  reservera  oss till förmån för motion
2004/05:Ub452. Folkpartiet  har i sitt budgetförslag
avsatt   medel   för   en   betydande    ökning   av
fakultetsanslagen,  vilket  skulle göra det  möjligt
för lärarna att ägna en större  del  än i dag av sin
arbetstid   till  forskning.  Detta  skulle   främja
grundutbildningens vetenskapliga anknytning.


5. Resurstilldelningssystemet för forskning
och forskarutbildning (punkt 30) - 1 v

av Britt-Marie Danestig (v).
För ett universitet  är  det av största vikt att det
råder  en  rimlig  balans  mellan   omfattningen  av
grundutbildningen  å  ena  sidan  och forskning  och
forskarutbildning  å  den  andra.  Detta   bör  vara
säkerställt genom de fasta statliga anslagen till de
olika verksamheterna.
Genom  den snabba expansionen av grundutbildningen
de senaste  åren har obalanser uppstått för några av
universiteten,   främst   då   Linköpings  och  Umeå
universitet.  Värst är det för Linköpings  del,  där
numera fakultetsanslaget  är  mindre  än  hälften så
stort som grundutbildningsanslaget. Detta är  i  sig
en  orimlig  situation.  Hittills  har universitetet
lyckats    kompensera    detta    genom   att   vara
framgångsrikt     med    att    attrahera    externa
forskningsanslag,   bl.a.    från   Stiftelsen   för
strategisk   forskning   (SSF)   och    Verket   för
näringslivsutveckling  (Nutek).  Externa  anslag  är
dock över tid osäkra. Kraven på motfinansiering  vid
extern  anslagsgivning  och  minskade  resurser  hos
anslagsgivande   myndigheter   gör   det  svårt  för
universitetet att i längden behålla den  höga  nivån
av externa anslag. Det låga fasta forskningsanslaget
riskerar  därmed  att  få förödande konsekvenser för
möjligheterna  att bibehålla  en  god  forskningsan-
knytning av grundutbildningen och att kunna satsa på
egna forskarassistent-  och  doktorandtjänster  samt
att öka antalet mellantjänster för att förbereda den
nödvändiga  rekryteringen  av  lärare inför de stora
pensionsavgångarna inom universitetet som kommer att
ske om ca 10 år.
Enligt   min   mening   är   därför  behovet   för
universitetet    i    Linköping    att    få    sitt
fakultetsanslag höjt till en nivå jämförbar  med  de
flesta andra universiteten stort och välmotiverat.

6. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna (punkt 31) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Landets    lärcentrum    erbjuder    i   dag   såväl
grundläggande    som    gymnasial   vuxenutbildning,
påbyggnadsutbildning,       KY-utbildning        och
högskoleutbildning.    Dessvärre    bedrivas    ofta
verksamheten   som  tidsbegränsade  projekt,  vilket
skapar  osäkerhet   och  otrygghet  när  det  gäller
finansieringen.  Jag  anser   att   staten,  på  ett
tydligare   sätt   än   nu,  bör  ansvara  för   att
verksamheterna vid landets  lärcentrum får möjlighet
att utvecklas och få en fastare form.


7. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård
(punkt 33) - kd

av Inger Davidson (kd).

Det är värdefullt att regeringen  nu  insett behovet
som   vi  påtalat  av  en  högskoleutbildning   inom
medicinsk fotvård. Den är nödvändig och efterfrågad.


8. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård
(punkt 33) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Det är  värdefullt  att  regeringen nu har insett behovet av en
högskoleutbildning i medicinsk  fotvård.  Det  finns
dock ett antal andra yrken som också har behov av en
eftergymnasial   utbildning   med   tydlig  plats  i
utbildningssystemet.    Exempel    på    detta    är
tandsköterskeutbildningen                        och
barnskötarutbildningen.

Riksdagen  begärde  våren  2004  en översyn av den
eftergymnasiala  yrkesutbildningen.  Utredningen  är
tillsatt och skall lägga fram sitt betänkande  under
våren  2005.  Jag förutsätter att utredningen kommer
att  föreslå  i vilken  form  olika  eftergymnasiala
yrkesutbildningar    skall    bedrivas    och    att
utbildningarna  konstrueras så att de är möjliga att
bygga vidare på i nästa nivå i systemet.

9. Deltagande i University of the Arctic (punkt
36) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

University  of  the   Arctic   är  ett  nätverk  för
samarbete  inom  utbildning  och  forskning   i  det
cirkumpolära  området.  Målet  är  att  stärka  hela
regionen  genom högre utbildning. Det sker genom att
göra  utbildningen  mer  tillgänglig  och  lockande,
skapa  och  förmedla  kunskap  till  nytta  för  den
arktiska  regionen, främja en arktisk identitet samt
stärka  regionens   position  i  världen  genom  att
fungera  som  ett  språkrör   för  arktiska  frågor.
Svenska medlemmar i detta nätverk  är Luleå tekniska
universitet,  Mitthögskolan  och  Umeå  universitet.
Detta finansieras för närvarande helt  med ordinarie
anslag. För att utveckla den högre utbildningen  och
forskningen   i   denna   region  är  detta  nätverk
nödvändigt.  Därför  anser  jag   att  staten  måste
garantera  en  mer  långsiktig finansiering  av  det
svenska deltagandet.


10. Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden (punkt 39) - m

av Margareta Pålsson  (m),  Tobias  Billström (m)
och Ewa Björling (m).

Vi   anser   att  Centrala  studiestödsnämnden   bör
utsättas   för   konkurrens.    Banker   och   andra
finansiella    företag    kan   också   administrera
studiestödet.  För  den  enskilde  studenten  skulle
makten  över den egna studiesituationen  bli  större
och servicen  skulle  öka  när olika aktörer tvingas
konkurrera  om  studenterna.  Genom   att  lägga  ut
administrationen  av  lånen  på flera olika  aktörer
kommer förutsättningarna för den  enskilde studenten
att  få  gehör  för  sina  individuella   behov  och
önskemål att öka avsevärt.


11. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m

av  Margareta  Pålsson (m), Tobias Billström  (m)
och Ewa Björling (m).

Forskningen kring designområdet  behöver  ges bättre
möjligheter.  Konsthantverkets,  formgivningens  och
industridesignens  historia,  liksom   den   samtida
designen  behöver  både dokumenteras och analyseras.
Design  är  i  lika  hög   grad   en   kultur-   och
näringspolitisk   fråga   som  en  utbildningsfråga;
därför   är  samspelet  mellan   olika   aktörer   -
formgivare,  utbildningsanstalter,  företag, privata
och offentliga beställare, brukare m.fl. - viktigt.


12. Vissa forskningsområden (punkt 44) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Genom en mycket snabb teknikutveckling  med  trådlös
kommunikation exponeras den svenska befolkningen för
elektromagnetiska  fält.  Svensk  industri har varit
mycket framgångsrik med mobil kommunikation,  varför
det  är  ett  nationellt  intresse  att tekniken kan
utvecklas på ett framgångsrikt och säkert  sätt. Det
är   därför   av   största  vikt  att  kunskapen  om
hälsoeffekter av elektromagnetiska fält ökar.

Samma  sak  gäller  förslagen   om   satsning   på
forskning   och   utveckling   av  den  industriella
produktionen.    En   omfattande   utflyttning    av
produktion  ur  Sverige  pågår  och  har  fått  till
konsekvens arbetslöshet  och ett minskat forsknings-
och utvecklingsmässigt fokus  på produktionsområdet.
I båda fallen rör det sig om att  utveckla kunskaper
som har stor betydelse för Sveriges näringsliv.
Naturskolorna är med sin utomhuspedagogik  viktiga
resurser  i  skolans  undervisning. I dag finns viss
forskning om pedagogiska  utemiljöer, men det behövs
en fortsatt satsning och utveckling av kunskapen.
Hur de statliga resurserna  till  forskning  skall
styras,  liksom  hur  forskarskolor skall komma till
stånd, är dock saker som  bör behandlas i anslutning
till den kommande forskningspropositionen.

13. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - m

av Margareta Pålsson (m),  Tobias  Billström  (m)
och Ewa Björling (m).

En  riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister beslutade den 24
november  att  fastställa  ekonomiska  ramar  för de
olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en
beräkning   av   statens  inkomster  avseende  2005.
Samtidigt  fastställdes   utgiftstaket   för  staten
inklusive   ålderspensionssystemet   vid  sidan   av
statsbudgeten för åren 2005 och 2006.

Moderata   samlingspartiet   har   i   partimotion
2004/05:Fi231   En   politik   för   arbete   och  i
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.  Våra
förslag  syftar till att bryta  bidragsberoende  och
utanförskap,  ge  fler medborgare makt över den egna
vardagen  samt  trygga  goda  statsfinanser  och  en
långsiktig finansiering  av välfärden. Vi vill satsa
på   offentliga   kärnverksamheter   som   sjukvård,
rättstrygghet   och   skola   i   stället   för   på
bidragssystemen.
Vi  föreslår  en  växling  från  subventioner  och
bidrag till omfattande  skattesänkningar  för  alla,
främst  för  låg-  och medelinkomsttagare. Samtidigt
värnar vi de människor  som  är  i  störst  behov av
gemensamma  insatser  och  som  har  små  eller inga
möjligheter att påverka sin egen situation.  Vi slår
också fast att det allmänna skall tillföras resurser
för   att   på  ett  tillfredsställande  sätt  kunna
genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en
annan inriktning  av  politiken deltar vi inte i det
nu  aktuella  beslutet om  anslagsfördelningen  inom
utgiftsområdet 16.
I det följande  redovisar  vi vilken fördelning på
anslagen inom utgiftsområde 16  som  vi  förordade i
vår anslagsmotion 2004/05:Ub419.

Moderaterna förordar att staten övertar ansvaret för
grundskolans  finansiering  från kommunerna  fr.o.m.
2007. Vid övergången till nationell  skolpeng  avser
vi  att  öka satsningen på grundskolan med 1 miljard
kronor. Kostnadsansvaret  övertas inom ramen för ett
system i vilket staten fastställer ersättningsnivåer
inom  ett  system som vi valt  att  kalla  nationell
skolpeng. Den  nationella skolpengen betalas ut till
den skola som eleven  valt för att täcka kostnaderna
för elevens skolgång. Resurser  för elever med behov
av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga
skolpengen.  Skolverkets  roll  förändras   för  att
tillgodose       den      nya      ansvarsfördelning
skolpengssystemet medför.

En nödvändig åtgärd  för  att  lyfta  kvaliteten i
skolan är att uppföljning och utvärdering förbättras
och  blir mer tillgänglig för elever, föräldrar  och
personal.  Därför reserverar Moderaterna medel under
25:86 Nationellt kvalitetsinstitut för att bygga upp
ett  fristående   nationellt  kvalitetsinstitut  med
början fr.o.m. den  1  januari 2005. Det innebär att
vissa delar av Skolverkets  verksamhet  flyttas över
till det fristående institutet.
Tillsyn och tillståndsgivning för skolan  bör vara
kvar   hos   Skolverket.   Skolverkets   kvarvarande
verksamhet skall föras samman med Specialpedagogiska
institutets,  25:4.  Anslaget under denna punkt  tas
bort.  Moderaterna  anvisar   272   623  kr  mer  än
regeringen  under  25:1 Statens skolverk.  Delar  av
anslaget för Specialpedagogiska  institutet överförs
till    25:6   Specialskolemyndigheten    för    att
säkerställa  kvaliteten  och  tillgängligheten i den
fasta  organisationen  för specialskolan.  Samtidigt
anser vi att den nya Myndigheten  för skolutveckling
under anslag 25:2 bör avvecklas.
För att säkerställa hög kvalitet  i undervisningen
och vid resurscenter anslår Moderaterna  116 719 000
kr  mer  än  regeringen  under  anslag 25:6 Special-
skolemyndigheten. Vi anser att det  finns  behov  av
statliga  specialskolor.  Vi  anslår  24  600 000 kr
under   25:5   Skolutveckling   och   produktion  av
läromedel   till   utveckling   av   läromedel   för
handikappade. Detta är angeläget eftersom bristen på
anpassade läromedel fortfarande är ett problem.
Moderaterna  avvisar  den  riktade  satsningen  på
personalförstärkningar  i  förskolan  under   anslag
25:10. Förskolan behöver ett resurstillskott, men är
inte  betjänt  av  bidrag som styr medlen, lika lite
som skolan kunnat dra  full  nytta  av  den  riktade
satsningen  på  personalförstärkningar  där.  Vidare
reserveras  1 000 000 miljoner kronor för införandet
av anslag 25:87 Barnskola.
Medlen under  anslagen  25:17  Statligt  stöd  för
utbildning   av   vuxna   och   26:19   Bidrag  till
kvalificerad  yrkesutbildning,  liksom  medlen   för
folkhögskoleplatser  under utgiftsområde 17 överförs
till  anslag 25:92 Vuxnas  utbildning.  Under  detta
anslag  anvisar Moderaterna medel för Kunskapslyftet
och kvalificerad yrkesutbildning. Vår anslagsram ger
utrymme för  en  kraftig  ökning  av antalet platser
inom KY-utbildningen. Vi anslår medel motsvarande 21
000 platser år 2005. Antalet platser  bör  ökas till
25 000 platser år 2007.

Anslagen  till grundläggande högskoleutbildning  har
urholkats med  omkring 25 % sedan Socialdemokraterna
återtog  regeringsmakten.   Vi  vill  nu  inleda  en
successiv   återuppbyggnad  av  dessa   anslag   och
föreslår  att   drygt   146  miljoner  kronor  skall
tillföras  grundutbildningen   2005.   Det   samlade
grundutbildningsanslaget   skall   fördelas   mellan
lärosätena  med  utgångspunkt  i  studenternas  val.
Anslaget   25:74  Enskilda  utbildningsanordnare  på
högskoleområdet     m.m.     tillförs     i     vårt
budgetalternativ 20 miljoner kronor.

Lärosätenas     anslag    till    forskning    och
forskarutbildning vill  vi också tillföra sammanlagt
ytterligare drygt 621 miljoner  kronor,  i syfte att
stärka  den fria forskningen samt finansieringen  av
doktorander.

Centrala   studiestödsnämnden   tillförs   med  vårt
förslag  180 miljoner kronor under budgetåret  2005.
Vi  anser  att   myndigheten  inte  skall  disponera
avgifter på det sätt  som regeringen medger eftersom
tekniken innebär att man  kringgår budgetramen. Vårt
förslag innebär i praktiken  en  lägre  driftram för
myndigheten, som vi dessutom vill konkurrensutsätta.
Vidare   reducerar   vi   anslagsramen  under  25:85
Utvecklingsarbete   inom   Utbildningsdepartementets
område m.m. med 6 787 000 000 kr.


14. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet liberalernas budgetförslag  för  år 2005
syftar    till    att    förändra    de   ekonomiska
förutsättningarna  så  att en högre stabil  tillväxt
uppnås och att den dryga  miljon  människor som står
utanför arbetsmarknaden får en möjlighet  att  komma
in  och  bidra  med  en  egen  arbetsinsats. För att
åstadkomma detta är det nödvändigt  att fler arbetar
och  att  statsskulden minskar. Ett viktigt  verktyg
för att uppnå  detta är sänkta skatter på arbete och
företagande.  Våra   utgiftsökningar   avser  främst
bistånd, rättssäkerhet, utbildning, vård  och omsorg
samt   förbättringar  för  handikappade.  Vi  uppnår
utrymme  för  detta bl.a. genom åtgärder mot ohälsan
och en reformerad arbetsmarknadspolitik.

Vårt förslag  till utgiftsram för utgiftsområde 16
har   emellertid   avslagits    av    riksdagen    i
budgetprocessens   första   steg.   Då  Folkpartiets
budgetförslag är en helhet är det inte  meningsfullt
att    delta   i   fördelningen   på   anslag   inom
utgiftsområdena.   I   det   följande   redovisas  i
sammanfattning  innehållet i vårt budgetförslag  för
utgiftsområde 16.

Myndigheten  för  skolutveckling   bör  läggas  ned,
eftersom skolutveckling skall ske på  lokal nivå med
stöd  av universitet och högskolor. En ny  myndighet
bör  tillskapas,   vars   ansvarsområde  skall  vara
tillsyn och utvärdering av  skolväsendet.  Medel för
denna    tas    från    Skolverket.   Anslagen   för
skolutveckling kan minskas något.

Folkpartiet anser att de bidrag som i dag betalas ut
till personalförstärkningar  i  skola och fritidshem
har bidragit till att höja andelen  obehöriga lärare
och  fritidspedagoger. När nu bidraget  också  skall
gälla  förskolan,  är  det  särskilt viktigt att det
görs  klart  att  kommuner  bara   skall   tilldelas
bidraget    om   de   anställer   behöriga   lärare,
fritidspedagoger  och förskollärare. Den pedagogiska
verksamheten blir lidande  om  personer  som  saknar
rätt utbildning skall vara ansvariga.

Folkpartiet  anser  att barn med utländsk bakgrund
skall    sökas    upp   och   erbjudas    avgiftsfri
språkförskola. Detta  och andra satsningar, t.ex. på
pedagogiskt  samarbete  mellan   familjedaghem   och
förskollärare,  bekostas  genom att de föräldrar som
har fyra- eller femåringar  i  förskola  mer  än tre
timmar  per  dag,  inte  får  avdrag  för tre timmar
enligt reformen allmän förskola.
Vuxenutbildningen  är  i dag ett kommunalt  ansvar
men   det  statliga  projekt  som   tidigare   hette
Kunskapslyftet  har  levt  vidare  i  olika  former.
Resurserna till detta projekt kan dras ned, eftersom
det    reella    behovet    inte    är   så   stort.
Vuxenutbildningen  belastas  i dag av studenter  som
läser  trots  att de redan har godkända  betyg  från
gymnasiet.

Högskolan har byggts  ut  så kraftigt och resurserna
till  grundutbildningen  urholkats   så  mycket  att
kvaliteten    blivit   lidande.   Vi   vill   minska
utbyggnadstakten  med  ca 3 000 platser. Tillsammans
med  en  minskning  av  anslaget   25:75   Särskilda
utgifter  inom universitet och högskolor m.m.   vill
vi därmed frigöra  200 miljoner kronor för att satsa
dem  på kvalitetshöjning.  Vidare  föreslår  vi  ett
anslag på 70 miljoner kronor för att lärosäten skall
kunna  starta  reguljära  kompletteringsutbildningar
för    utländska    akademiker.    Forskning     och
forskarutbildning  tillförs i vårt budgetförslag 600
miljoner kronor. Denna  ökning  skall  fördelas till
alla högskolor med vetenskapsområde.

Vi  vill  anvisa 30 602 000 kr mindre till  anslaget
25:78 Högskoleverket  än  vad regeringen föreslagit.
Besparingen avser helt det  till verket knutna rådet
för högre utbildning.

Under anslaget till Vetenskapsrådet  bör  enligt vår
mening      ingen     anslagspost     finnas     för
utbildningsvetenskaplig forskning, eftersom vi anser
att sådan forskning  kan  och  bör finansieras genom
ämnesråden   för   humaniora  och  samhällsvetenskap
respektive för naturvetenskap och teknikvetenskap.


15. Anslagen inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2005 m.m. (punkt 45) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna har  i parti- och kommittémotioner
förordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska
politiken och budgetpolitiken  än den regeringen och
dess stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ  tar  sikte på
att       långsiktigt       förbättra       Sveriges
tillväxtförutsättningar  genom strukturella reformer
för  minskad  ohälsa,  förbättrad  lönebildning  och
strategiska skattesänkningar på arbete och sparande.
Därigenom    skapas    förutsättningar    för    att
sysselsättningen  skall  kunna   öka   i   en  sådan
utsträckning att välfärden tryggas för alla.
En   ekonomi   som   vilar   på   väl   fungerande
institutioner   -  såsom  förutsägbart  rättssystem,
personligt  ansvarstagande,   god   affärsetik   och
hederlighet   i   uppträdande  människor  emellan  -
utmärks  av ordning  och  låg  osäkerhet.  En  sådan
ordning uppkommer  inte  spontant utan bygger på att
samhället  grundas  i  en gemensam  etik  med  dessa
inslag. I vårt samhälle  är  det  den  etik  som det
klassiska  kristna kulturarvet förmedlar. Det kostar
både merarbete,  tid  och  pengar att kompensera och
reducera   den   osäkerhet  som  dåligt   fungerande
institutioner skapar.
Inom  ramen för marknadsekonomin  vill  vi  förena
frihet och  solidaritet. Grundläggande är individens
frihet  under   ansvar.   Enskilda   initiativ   och
personligt  ansvarstagande skall uppmuntras. Statens
uppgift  är att  säkra  en  grundläggande  ekonomisk
trygghet för  alla.  Det sker genom socialpolitiken,
skattesystemet,    lagar    och    den    offentliga
verksamheten. Ett exempel  på detta är gemensamt och
solidariskt  finansierad  social  service  som  alla
medborgare har rätt till, men  också stor frihet för
individen  att  välja  vem som skall  tillhandahålla
denna service.
Arbetsmarknaden måste  göras  mer flexibel och den
kraftigt  ökande sjukfrånvaron måste  mötas  med  en
förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering. Skatterna
på arbete och  företagande  måste sänkas och på sikt
anpassas    till    omvärldens    betydligt    lägre
skattetryck.  Det  svenska  konkurrenstrycket  måste
förbättras.  Vidare  måste  den  offentliga  sektorn
förnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas
behov  och  bättre tillvarata personalens  kompetens
och   idéer.   Dessutom   måste   valfriheten   inom
familjepolitiken  öka,  rättsväsendet återupprättas,
pensionärernas  ekonomiska   situation  stärkas  och
infrastrukturen förbättras. Kristdemokraterna  anser
också att statens lånebehov kan minskas jämfört  med
regeringens  förslag  genom ett starkare finansiellt
sparande  och genom en snabbare  avveckling  av  det
statliga  ägandet   av   bolag  som  verkar  på  den
konkurrensutsatta marknaden.
Målet med våra reformer  på  dessa  områden är att
skapa  förutsättningar  för en uthållig tillväxt  på
åtminstone   3   %  över  en  konjunkturcykel,   där
sysselsättningen kan  öka  utan  att inflationen tar
fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar
och  välfärd  kan öka utan politisk  detaljstyrning,
där den offentliga  sektorn kan vitaliseras och möta
ökande behov utan att jagas av krympande skattebaser
och    där    statens    finanser     blir    mindre
konjunkturkänsliga.
Riksdagsmajoriteten       -      bestående      av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för
de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster ställt sig bakom  en  annan  inriktning av
politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.
Därför  redovisar  vi i detta särskilda yttrande  (i
stället för i en reservation) den del av vår politik
som rör utgiftsområde  16 och som vi skulle ha yrkat
bifall till om vårt förslag  till  ramar hade vunnit
riksdagens bifall i den första beslutsomgången.

Vi anser att förskoleverksamheten intimt  hör samman
med  synen  på omsorg om barnen. Utgångspunkten  för
val av barnomsorg  skall  vara  barnets  bästa,  och
föräldrarna   skall   ges   rätt   att   välja   den
barnomsorgsform  som  passar  deras  barn  bäst. Det
innebär  att det måste finnas ett varierat utbud  av
olika barnomsorgsformer, inklusive omsorg i det egna
hemmet, för att skapa valfrihet och rättvisa.

Skolan är  en  framtidsinvestering för de enskilda
medborgarna och för  samhället  i  stort.  Under  de
senaste åren har varken kommunerna eller staten levt
upp  till  sina  åtaganden  för utbildningsväsendet.
Trots att mer resurser kommit skolorna till del, har
många  skolor  i  dag  en  standard   som   inte  är
tillräcklig för att de mål och riktlinjer som  finns
i  läroplanen  skall  uppnås. En utbildningssatsning
måste därför lägga stor  vikt vid kärnverksamheten i
grundskolan och gymnasieskolan  för att garantera en
likvärdig     utbildning     över    hela    landet.
Kristdemokraterna anser att skolutveckling skall ske
ute    på    de    enskilda    skolorna   samt    på
lärarhögskolorna, inte på en statlig  myndighet.  Vi
föreslår  därför  att Myndigheten för skolutveckling
läggs  ned. Vi satsar  därför  extra  resurser  till
Skolverket  för  att  det  skall  kunna  stärka  sin
tillsyns-   och  kvalitetsgranskningsverksamhet.  Vi
avsätter också  under  en  treårsperiod  15 miljoner
kronor   till   att  stärka  arbetet  vid  de  fasta
skoldelarna på Ekeskolan  och  Hällsboskolan för att
tillgodose de multihandikappade barnens behov.

Den  socialdemokratiska  regeringens   satsning   på
högskolan   är   slutförd.   Nu   tvingas  man  till
indragningar av en del outnyttjade  högskoleplatser.
Detta visar att den kristdemokratiska kritiken varit
riktig:  utbyggnaden  har  gått för fort  och  medel
behövs för att stärka kvaliteten.  I linje med detta
anslår Kristdemokraterna 40 miljoner kronor  för att
öka antalet disputerade lärare.

Vår  övertygelse  är  att  samhällets  behov  inte
tillgodoses  genom  ensidiga insatser  på  akademisk
utbildning.    Det   behövs    också    kvalificerad
yrkeskunskap   genom    eftergymnasial   utbildning.
Kristdemokraterna    vill    därför     införa    en
yrkeshögskola.   Som  inledning  till  denna  reform
tillför vi 10 miljoner kronor 2005.
För att ge lärosätena  ytterligare  resurser  till
kvalitetsfrämjande  åtgärder anser vi att lärosätena
i  Sverige,  liksom  i  många  andra  länder,  skall
tillåtas  sälja  utbildningsplatser  till  utländska
intressenter, såväl till stater och företag som till
enskilda personer utanför EES-området.
Sverige  är  ett  kunskapsintensivt  samhälle  där
forskningen får allt  större  betydelse för tillväxt
och  välfärd.  Kristdemokraterna  anslår  därför  75
miljoner mer än  regeringen  2005 till forskning och
forskarutbildning.

Vi  vill  anvisa  4,9  miljoner kronor  mindre  till
anslaget  25:78  Högskoleverket  än  vad  regeringen
föreslagit. Besparingen  är  en  allmän besparing på
myndigheterna  inom utbildningsområdet.  Vi  bedömer
att   förändring  av   basnivån   kan   göras   utan
inskränkningar  i  verksamheten.  Vi föreslår vidare
att   anslaget   25:83   Myndigheten  för   Sveriges
nätuniversitet avskaffas.  Det  är enligt vår mening
lärosätena  som  skall ha ett lokalt  och  gemensamt
ansvar       för      Nätuniversitetet.       Enligt
Ekonomistyrningsverket  finns  det 272 myndigheter i
Sverige.  Sverige  har på fyra år  fått  femtio  nya
småmyndigheter.  Staten  skulle  kunna  spara  flera
hundra    miljoner   kronor    årligen    och    öka
effektiviteten   genom   att   sanera   bland   alla
småmyndigheter.    Kristdemokraterna    har   därför
föreslagit      strategiska      förbättringar     i
myndighetsstrukturen  genom  att Högskoleverket  ges
fler  uppgifter.  Vi  vill också  avskaffa  anslaget
25:85           Utvecklingssamarbete            inom
Utbildningsdepartementets område m.m.

Under   anslaget   26:11   Särskilda   utgifter  för
forskningsändamål  anser  vi att de medel  som  står
till  regeringens  disposition  kan  minskas  med  9
miljoner kronor.


16. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - c

av Sofia Larsen (c).

I  riksdagen  finns  en  majoritet  -  bestående  av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens
inkomster avseende år 2005 i den statliga  budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt
förslaget  om  preliminära  utgiftstak för åren 2005
och 2006.

Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
-  skall  ses som en helhet, där  inte  någon  eller
några delar  kan  brytas  ut  och behandlas isolerat
från de andra.
Centerpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns
på det friska och inte på det sjuka. Att mer än 20 %
av    den    arbetsföra    befolkningen     är     i
arbetsmarknadspolitiska        åtgärder,       öppen
arbetslöshet, sjukskrivning eller förtidspension, är
inte tillfredsställande. Alla dessa  människor är en
resurs.  Varje individ kan, med  en annan  syn,  ges
möjlighet  att  bidra  med  vad  han  eller  hon kan
prestera.
För  att  uppnå en positiv förändring fordras  ett
annat tänkande,  där  individen  ges självkänsla och
självbestämmande   och   där  samhället   ser   till
människan i första hand och inte till systemet som i
dag,  ett  samhälle  som  bygger   på  federalismens
principer   där  individen  och  lokalsamhället   är
grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess
bl.a.  genom  att   sänka  skatterna  för  låg-  och
medelinkomsttagare.
Den  globala tillväxten,  energiförsörjningen  och
den därmed  sammanhängande miljöproblematiken väcker
stora frågor om framtiden. Den långsiktiga lösningen
för en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som
använder  förnybara   resurser.  Centerpartiet  vill
genom vårt budgetalternativ  beträda vägen som leder
in i kretsloppssamhället.
Näringsliv  och företagande  är  grunden  för  ett
blomstrande samhälle. Ett Sverige där företagande är
minst lika naturligt  som anställning måste vara ett
framtidsmål.
I allt från skolan till  myndigheter  måste vikten
av  företagande  och företagsamhet uppmuntras.  Allt
detta tillsammans med en tydlig bild av ett framtida
hållbart och grönt  samhälle  är bärande delar i den
resa in i framtiden som Centerpartiets  budgetmotion
anslår.
I  ett  samhälle  där  kunskaper är den viktigaste
grunden för ekonomisk utveckling  är  lika  tillgång
till   bra   utbildning   en   avgörande  fråga  för
självbestämmande. Utbildning är  den  viktigaste och
mest  långsiktiga  vägen  till  social och  regional
utjämning. Centerpartiet vill investera i utbildning
på   alla   nivåer,   från   förskola,   grundskola,
gymnasieskola till högre utbildning och forskning, i
ett livslångt lärande.
Utbildning ger redskapen för människor att  infria
sina   framtidsdrömmar.  Kunskap  innebär  makt  att
förändra  och  påverka  samhället i stort, men också
makt  att göra sina egna val. Politiken måste därför
bygga på en grund som erbjuder alla lika möjligheter
till en god utbildning; i  allt från grundutbildning
till specialinriktad kvalificerad yrkesutbildning.

Vi anser att regeringens "Wärnerssonpengar" skall gå
direkt till kommunerna och användas  efter det behov
som   finns.   I   enlighet  med  det  förslag   som
presenterades    av   den    parlamentariska    s.k.
Utjämningskommittén  föreslår  Centerpartiet  att de
specialdestinerade         statsbidragen         för
personalförstärkning   i   skola   och   fritidshem,
statligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxa i
barnomsorgen  omvandlas  till generella statsbidrag.
Anslagen  25:10 Bidrag till  personalförstärkning  i
förskola och  25:11 Bidrag till personalförstärkning
i skola och fritidshem  bör  därför  överföras  till
utgiftsområde  25  Allmänna  bidrag till kommunerna.
Anslaget 25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna
överförs till utgiftsområde 25  liksom anslaget 25:9
Maxtaxa  i barnomsorgen m.m. Anslaget  25:16  Bidrag
till vissa  organisationer för uppsökande verksamhet
avskaffas.

Centerpartiet    anser    att    ett    nationellt
kvalitetsinstitut  skall  inrättas  med uppgift  att
utveckla  och  förfina metoder för utvärdering  samt
stödja kommunerna  i deras arbete. Till detta anslag
avsätter vi 200 miljoner  kronor  år  2005 samtidigt
som  vi  tar  bort  anslaget  25:2  Myndigheten  för
skolutveckling.   Anslaget  25:1  Statens   skolverk
minskas  med  70 miljoner  kronor  och  anslag  25:3
Utveckling av skolväsende och barnomsorg minskas med
50 miljoner kronor.
Centerpartiet  vill  öka  antalet  platser för den
kvalificerade  yrkesutbildningen för att  tillgodose
näringslivets    efterfrågan     på     kvalificerad
arbetskraft.  Vi understryker vikten av att  en  hög
kvalitet på utbildningarna  bibehålls. Centerpartiet
tillför  anslaget  25:19  Bidrag  till  kvalificerad
yrkesutbildning 54 miljoner kronor.

Inom området universitet och  högskolor  föreslår vi
att   anslaget   25:75   Särskilda   utgifter   inom
universitet och högskolor m.m. minskas med drygt  67
miljoner kronor, nämligen den anslagspost som enligt
budgetpropositionen   skall   stå  till  regeringens
disposition.

Forskning  och  forskarutbildning   skall  i  vårt
budgetförslag   tillföras   sammanlagt   drygt   400
miljoner  kronor. Vi föreslår en ökning av  anslaget
till forskning och forskarutbildning med 15 miljoner
kronor  vardera   vid  Luleå  tekniska  universitet,
Karlstads,    Växjö    och    Örebro    universitet,
Mittuniversitetet och Mälardalens  högskola,  med 10
miljoner   kronor   vardera   vid   Uppsala,  Lunds,
Göteborgs, Umeå och Linköpings universitet och med 5
miljoner  kronor vardera vid Karolinska  institutet,
Kungl.   Tekniska   högskolan,   Blekinge   tekniska
högskola,  Malmö  högskola,  Högskolan i Kalmar samt
Högskolan  i Jönköping. Därutöver  föreslår  vi  ett
nytt anslag  på drygt 222 miljoner kronor, som skall
gå till en allmän  förstärkning  av  forskningen och
forskarutbildningen vid landets samtliga  lärosäten,
därav ca 82 miljoner kronor till forskningen  vid de
lärosäten  som  inte  har eget anslag till forskning
och forskarutbildning.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

Regeringen     har    i    proposition     2004/05:1
Budgetpropositionen   för   2005,  utgiftsområde  16
Utbildning och universitetsforskning, föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens  förslag till lag
om ändring i skollagen (1985:1100) (avsnitten 2.1,
6.1.2 och 6.1.15),

2. att riksdagen antar regeringens förslag  till lag
om  fortsatt  giltighet  av  lagen (1995:1249)  om
försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda  barns skolgång  (avsnitten  2.2
och 6.1.14),

3. att riksdagen bemyndigar  regeringen  att,  i  de
delar  avtalet  innebär  ekonomiska  åtaganden för
staten, godkänna avtal mellan svenska  staten  och
vissa landsting om samarbete om grundutbildning av
tandläkare,  odontologisk forskning och utveckling
av tandvården (avsnitt 8.1.5),

4. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under
2005   för  ramanslaget  25:5  Skolutveckling  och
produktion    av    läromedel   för   elever   med
funktionshinder besluta  om  bidrag  som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
10  000 000 kr under 2006 och högst 10 000 000  kr
under 2007 (avsnitt 10.1.5),

5. att  riksdagen  bemyndigar  regeringen  att under
2005    för    ramanslaget   25:19   Bidrag   till
kvalificerad  yrkesutbildning  besluta  om  bidrag
till kvalificerad  yrkesutbildning  som  inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
755 834 000 kr under 2006 och högst 797 129 000 kr
under perioden 2007-2010 (avsnitt 10.1.19),

6.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under
2005   för   ramanslaget   25:21   Utveckling   av
påbyggnadsutbildningar   besluta  om  bidrag   som
inklusive   tidigare   gjorda   åtaganden   medför
utgifter på högst 275 000  000  kr  under 2006 och
högst  225  000  000  kr  under perioden 2007-2010
(avsnitt 10.1.21),

7.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  under
2005 för ramanslaget 25:75 Särskilda utgifter inom
universitet   och   högskolor   m.m.   besluta  om
tilldelning  av  medel  för  stipendier på Svenska
institutets område som medför  utgifter på högst 3
000 000 kr under 2006 (avsnitt 10.1.75),

8.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  under
2005   för   ramanslaget   26:1   Vetenskapsrådet:
Forskning  och  forskningsinformation  besluta  om
bidrag  som  inklusive  tidigare  gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 2 410 000  000  kr  under
2006, högst 1 480 000 000 kr under 2007, högst 820
000  000 kr under 2008, högst 270 000 000 kr under
2009 och  högst 120 000 000 kr under 2010 (avsnitt
11.9.1),

9. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under
2005 för ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om
bidrag  som  inklusive  tidigare  gjorda åtaganden
medför  utgifter  på  högst 132 000 000  kr  under
2006, högst 132 000 000  kr  under 2007, högst 132
000 000 kr under 2008, högst 132 000  000 kr under
2009 och högst 132 000 000 kr under 2010  (avsnitt
11.9.3),

10.   att  riksdagen  för  budgetåret  2005  anvisar
anslagen  under  utgiftsområde  16  Utbildning och
universitetsforskning   enligt  uppställningen   i
bilaga 3 till detta betänkande.

Lagförslagen  återfinns  som  bilaga  2  till  detta
betänkande.


Motioner från allmänna motionstiden
2004


2004/05:Ub209 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om tilläggsdirektiv
till Valideringsdelegationen.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om startandet av nya
och reguljära  högskoleutbildningar  för utländska
akademiker.

2004/05:Ub214 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  satsning  på Högskolan
Dalarna.

2004/05:Ub218 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om CSN:s ställning.

2004/05:Ub222 av Torsten Lindström (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att Mälardalens
högskola  tilldelas  vetenskapsområdet  humaniora-
samhällsvetenskap.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att Mälardalens
högskola blir universitet.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att Mälardalens
högskola skall erhålla  motsvarande stöd som andra
lärosäten som tilldelats vetenskapsområde.

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att Mälardalens
högskola  får  kompensation   för  sitt  utvidgade
grundutbildningsuppdrag.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att Mälardalens
högskola bör erhålla ett långsiktigt större anslag
till forskning.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om relationen mellan
grundutbildningsmedel  och   forskningsmedel  till
Mälardalens högskola.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  Mälardalens
högskolas betydelse för att  bidra  till  att fler
får  högre  utbildning  och  forskarutbildning   i
landet.

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  konstnärligt
utvecklingsarbete vid Mälardalens högskola.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om utbildning i dans
vid Mälardalens högskola.

2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening att det finns ett behov av att skolans  och
förskolans  pedagogiker  har en tydligare koppling
till genuskunskap.

20. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att Skolverket
skall  få  i uppdrag att utvärdera  läromedlen  ur
både ett genus- och ett HBT-perspektiv.

21. Riksdagen  begär att regeringen ger Skolverket i
uppdrag att undersöka  möjligheter att öka andelen
män som arbetar inom skolan i enlighet med vad som
anförs i motionen.

22. Riksdagen begär att regeringen  ger Skolverket i
uppdrag   att   utarbeta   riktlinjer   för    att
säkerställa  kompetens  i HBT-frågor för anställda
inom utbildningsväsendet.

2004/05:Ub234 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   ett    nationellt
kvalitetsinstitut.

2004/05:Ub235 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att alla  landets
elever  i  högstadiet eller gymnasieskolan vid något
tillfälle under sin skoltid får besöka riksdagen och
Stockholm.

2004/05:Ub239 av Anita Sidén och Anna Lindgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behörighet för lärare.

2004/05:Ub242 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om en uppföljning  av
att bidraget till personalförstärkning i skola och
fritidshem går till personer med rätt utbildning.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  bidraget till
personalförstärkning i skola och fritidshem  måste
kunna användas till att höja lönerna för att kunna
anställa utbildade lärare och fritidspedagoger.

17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs  om  att  Skolverket
skall utvärdera  rektorernas  möjligheter att vara
pedagogiska ledare.

2004/05:Ub243 av Claes Roxbergh och Mikaela
Valtersson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om satsning  på  forskning och
utveckling av den industriella produktionen.

2004/05:Ub251 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om vikten av att staten,  som
svarar  för  högskolorna,  står för de kostnader som
distansundervisning på högskolenivå  för med sig och
inte övervältrar dem på kommunerna.

2004/05:Ub252 av Hans Backman (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att Högskolan i
Gävle skall tilldelas vetenskapsområdet teknik och
bli universitet.

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  införa  en
nationell   skolpeng,  varav  en  fjärdedel  skall
öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att återinrätta de
statliga specialskolorna för multihandikappade.

18.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  skärpa
tillsynen av kommunala och fristående  skolor samt
inrätta en nationell skolinspektion.

24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att Myndigheten
för skolutveckling  skall  läggas  ned  och att en
pedagogisk  mångfald  skall  stimuleras genom  att
utvecklingsarbete    drivs    i   samarbete    med
högskolorna och skolan.

2004/05:Ub267 av Yvonne Andersson och Sven Brus
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   att   starta   en
fotvårdsutbildning i paritet med utbudet i andra EU-
länder.

2004/05:Ub272 av Barbro Feltzing (mp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  en utredning för
inrättande  av  ett  nationellt  forskningsprogram
avseende  biologiska effekter av elektromagnetiska
fält.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om en utredning  om
inrättande  av   en   forskarskola   som  studerar
biologiska effekter av elektromagnetiska fält.

2004/05:Ub273 av Kerstin Lundgren (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om att Södertörns  högskolas
universitetsansökan     skall     överlämnas    till
Högskoleverket för kvalitetsprövning under 2004/05 i
syfte  att  bana  väg  för  ett  nytt universitet  i
Stockholmsregionen under mandatperioden.

2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen anförs om en ökning av
antalet utbildningsplatser vid KY-utbildningen.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  i motionen anförs om att inrätta
ett nytt riksgymnasium  för  synskadade  barn  med
multifunktionshinder.

2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):

2.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  på  hur  tilldelningssystemet av resurser
kan förbättras.

2004/05:Ub280 av Owe Hellberg (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs  om  att Högskolan i Gävle
tilldelas forskarutbildning inom området teknik.

2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att låta Högskolan
i Jönköping erhålla  vetenskapsområdet  teknik och
därmed  få  möjlighet  att  förverkliga Jönköpings
tekniska högskola.

2004/05:Ub288 av Axel Darvik (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att staten skall
ta ett större ansvar för att Universeum i Göteborg
skall ges en trygg finansiell försörjning.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att Universeums
verksamhet skall användas som en inspirationskälla
i landet för att öka svenska elevers  intresse för
naturvetenskap   och  teknik  samt  för  samspelet
mellan dessa ämnen och kulturen.


2004/05:Ub289 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  tillägg  i
högskolelagen om avgiftsfrihet.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om omförhandling av
avtal med vissa högskolor i linje med principen om
avgiftsfrihet.

2004/05:Ub290 av Lars Lindblad och Peter Danielsson
(m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om nedläggningen av
CSN.

2004/05:Ub291 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

2.   Riksdagen  upphäver   beslutet   att   avveckla
Ekeskolan och Hällsboskolan som specialskolor.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  en nationell
individualiserad   skolpeng   för   specialskolans
elever.

2004/05:Ub293 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om studenternas egna
val.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om fördelningen  av
medel   och   studieplatser    med   hänsyn   till
studenternas val.

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om fler fristående
högskolor.

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om ökade resurser
till medicinsk forskning.

17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett
nationellt institut för hälsa och medicin.

19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad  i  motionen  anförs   om   att   öka
fakultetsanslagen.

20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ämnesråd.

28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  ändring  i
högskoleförordningen    i    syfte   att   tillåta
högskoleavgifter för studenter från länder utanför
EES.

2004/05:Ub298 av Johan Löfstrand och Fredrik
Olovsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet  av  ett  lagförbud
mot   terminsavgifter   för   svenska   studenter  i
universitet och högskolor.

2004/05:Ub301 av Ragnwi Marcelind (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om att tilldela Högskolan  i
Gävle vetenskapsområdet teknik.

2004/05:Ub305 av Marie Engström (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om medicinsk fotvård.

2004/05:Ub308 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om att Invandrarakademin vid
Högskolan    i    Borås   skall   prioriteras    vid
anslagsgivande till landets högskolor.

2004/05:Ub309 av Maud Olofsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs   om   att   inrätta   ett
forskningscentrum   för   sociala  uppfinningar  och
innovationsprocesser vid Umeå universitet.

2004/05:Ub312 av Håkan Juholt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om fördelning  av  högskolans
resurser.

2004/05:Ub320 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, fp,
kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs  om  att  Högskolan i Skövde
skall ha rätt att utfärda masterexamen.

2004/05:Ub321 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att bryta Centrala
studiestödsnämndens,     CSN:s,     monopol     på
studielånsmarknaden.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet  av  en
s.k.   omvänd   straffavgift   för  CSN  vid  sena
utbetalningar.

2004/05:Ub322 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   nationell
skolpeng.

14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening     vad     i    motionen     anförs     om
kvalitetsgranskning av skolor.

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om ett nationellt
kvalitetsinstitut.

2004/05:Ub327 av Krister Hammarbergh (m):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om att inrätta
ett   svenskt   köldcentrum    för    test-    och
utbildningsverksamhet för både civila och militära
ändamål.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  i  motionen anförs  om  att  ett
svenskt köldcentrum skulle  kunna bilda ett Centre
of Excellence med forskningsanknytning.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs om att placera
ett svenskt köldcentrum i Luleåregionen.


2004/05:Ub334 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om en  översyn av systemet
med    s.k.    prislappar    vid    fördelning    av
grundutbildningsanslaget   till   universitet    och
högskolor.

2004/05:Ub337 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att genomföra en översyn av
myndigheterna         som         lyder        under
Utbildningsdepartementet   i  syfte  att   genomföra
sammanslagningar.

2004/05:Ub342 av Mikaela Valtersson och Ulf Holm
(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om att  ett  stadgande  om
avgiftsfrihet i den högre utbildningen skall införas
i högskolelagen.

2004/05:Ub344 av Krister Hammarbergh (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fördelning och tillskott av
obundna forskningsresurser.

2004/05:Ub348 av Claes Västerteg (c):

Riksdagen  beslutar  om  att  anvisa   ett  särskilt
forskningsanslag  till  Högskolan  i  Borås  med  22
miljoner  kronor  i  enlighet  med  vad  i  motionen
anförs.

2004/05:Ub349 av Kerstin Lundgren och Annika
Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om behovet av ökat stöd  till
genusforskning.

2004/05:Ub356 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs  om  takbeloppen  för Örebro
universitet.

2004/05:Ub357 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om omprövning av takbeloppen i
den högre utbildningen under löpande verksamhetsår.

2004/05:Ub359 av Håkan Juholt m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om en högskoleutbildning  i
Vimmerby.

2004/05:Ub363 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad      i      motionen     anförs      om      att
resurstilldelningssystemet  till  högskolan skall ge
lärosätena större resurser per student på avancerade
kurser jämfört med grundkurser.

2004/05:Ub366 av Fredrik Olovsson och Sinikka Bohlin
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om deltagande  i University of
the Arctic.

2004/05:Ub369 av Kristina Zakrisson och Birgitta
Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om forskning i Norrbotten.

2004/05:Ub370 av Birgitta Ahlqvist och Lennart
Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om sjöbefälsutbildning  vid
Luleå tekniska universitet.

2004/05:Ub374 av Johan Pehrson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  en fullständig jur.kand.-
utbildning vid Örebro universitet.

2004/05:Ub378 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om införandet av en
studentpeng.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att utreda ett
nytt finansieringssystem för grundutbildningen.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  minska
centraliseringen av platstilldelningen.

8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om ett renodlande  av
Högskoleverkets roll.

9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett
oberoende kvalitetsinstitut.

16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att uppmuntra
stiftelsedrivna högskolor och privata universitet.

18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
resurstilldelningssystemet till högskolan skall ge
lärosätena   större  resurser   per   student   på
avancerade kurser jämfört med grundkurser.

2004/05:Ub379 av Göran Norlander och Kerstin
Kristiansson Karlstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs  om  sjöbefälsutbildning  vid
Mitthögskolan.

2004/05:Ub381 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Hans Stenberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vuxenutbildning.

2004/05:Ub382 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Hans Stenberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utveckling av forskning och
grundutbildning inom Mittuniversitetet.

2004/05:Ub384 av Mikaela Valtersson och Helena
Hillar Rosenqvist (mp):

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  vikten  av
forskning om utomhuspedagogik.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att definiera
naturskolor på samma sätt som teknikcentrum.

2004/05:Ub388 av Helena Frisk m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om behovet av satsningar  på
högre utbildning och forskning i Karlskoga.

2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att införa en
nationell skolpeng.

4.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter  en
parlamentarisk utredning om  nationell  skolpeng i
enlighet med vad i motionen anförs.

7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om nationell skolpeng
även för elever i särskolan.

13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om utvärdering av
skolor.

15. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att skolan bör
styras  genom lagstiftning och  styrdokument  samt
därefter svara för resultaten inför ett nationellt
kvalitetsinstitut.

16.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  enligt vad i motionen anförs om likvärdig
återkommande   utvärdering   av   samtliga  skolor
oavsett huvudman eller inriktning.

2004/05:Ub394 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om film- och medieutbildningen
på Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

2004/05:Ub395 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om behovet av stödinsatser
från det nationella anslaget till Örebro universitet
för kostnader för tolkar till  döva,  dövblinda  och
hörselskadade studenter.

2004/05:Ub396 av Lennart Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om behovet av att se över det
ekonomiska ansvaret för lärcentrum.

2004/05:Ub405 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp,
kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i    motionen    anförs    om    behovet    av
forskningsresurser   som   kan   garantera  de  fria
teologiska  högskolornas  fortsatta  utveckling  som
folkrörelsebaserade     högskolor     på     gedigen
vetenskaplig grund.

2004/05:Ub410 av Sonja Fransson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  vikten  av att Högskolan i
Borås    även    fortsättningsvis    kan    utveckla
Invandrarakademien.

2004/05:Ub419 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

2.  Riksdagen  anvisar  för budgetåret 2005 anslagen
under    utgiftsområde    16     Utbildning    och
universitetsforskning    med   de   ändringar    i
förhållande till regeringens  förslag  som framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2004/05:Ub420 av Per Landgren m.fl. (kd, fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  avsätta
resurser för dokumentation  och  forskning  i  det
assyriska/syrianska/kaldeiska folkets historia.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  ta  initiativ
till  ett dokumentations- och forskningscentrum  i
Sverige   för   det  assyriska/syrianska/kaldeiska
folkets identitet och historia.

2004/05:Ub428 av Kerstin Andersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om forskningens betydelse.

2004/05:Ub433 av Sverker Thorén (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  att  höja
takbeloppet för Högskolan i Kalmar.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att på försök göra
kommunerna  i  norra Kalmar län till beställare av
högskoleutbildning.

2004/05:Ub434 av Sverker Thorén (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om   att   en   permanent
forskarskola för fiskekologi och fiskeribiologi  med
tillhörande  resurser  bör  föras  till  Högskolan i
Kalmar.

2004/05:Ub439 av Marianne Carlström m.fl. (s):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  satsning  på
forskning och forskarutbildning i Västsverige.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om fortsatt utbyggnad
av     högskolan     samt     de     kvalificerade
yrkesutbildningarna i Västsverige.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om fler platser till
läkarutbildningen i Västsverige.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om fler platser till
vårdutbildningarna i Västsverige.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om en nätverksbaserad
forskarskola i vårdvetenskap i Västsverige.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationellt centrum
för arbetsintegrerat lärande i Västsverige.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  en  fortsatt
satsning på form, design och medier i Västsverige.

2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om tillgång till
studentbostäder vid fördelning av högskoleplatser.

2004/05:Ub449 av Marie Wahlgren och Allan Widman
(fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Malmö högskola
tilldelas universitetsstatus.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Malmö högskola
och  Lunds  universitet  skall  tilldelas ett ökat
antal studentplatser.

2004/05:Ub450 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om att stödja  den  skånska
livsmedelsforskningen.

2004/05:Ub451 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om en forskarskola
för reumatiska ledsjukdomar  och  artros vid Lunds
universitet.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en forskarskola
för   fibromyalgi   och   långvarig   smärta   vid
Linköpings universitet.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om    ett
kunskapscentrum för fibromyalgi.

2004/05:Ub452 av Marie Wahlgren (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om förändringar av systemet
för finansiering av högskoleutbildning.

2004/05:Ub453 av Luciano Astudillo m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs  om  att  ge  Malmö  högskola
universitetsstatus.

2004/05:Ub456 av Marianne Carlström och Maria Hassan
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om behov av forskning inom
konstområdet.

2004/05:Ub459 av Maria Öberg och Per Erik Granström
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett institut för subarktisk
kulturlandskapsforskning.

2004/05:Ub461 av Anita Johansson och Ann-Kristine
Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i   motionen   anförs  om  förstärkt  forskning
beträffande samisk rätt  samt  samisk organisations-
och folkrörelsehistoria.

2004/05:Ub471 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening     vad     i    motionen     anförs     om
Valideringsdelegationen.

2004/05:Ub472 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att stärka den
utbildningsvetenskapliga forskningen.

11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att permanenta den
utbildningsvetenskapliga       kommittén      inom
Vetenskapsrådet.

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att staten, för
att   trygga   lärarförsörjningen,   dimensionerar
lärarutbildningen ur ett nationellt perspektiv.

2004/05:Ub473 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
grundutbildningsanslagen  bör innehålla avsatt del
för vetenskaplig anknytning.

7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  bildning  i
resurstilldelningssystemet.

23. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att   beakta
rekrytering  från underrepresenterade grupper  vid
utformningen av resurstilldelningssystemet.

24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om lärosätenas ansvar
för Nätuniversitetet.

25.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  myndigheten
Nätuniversitetet.

26. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om lärosätenas ansvar
för lärcenter.

27.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om avgiftsfrihet för
studenter från Sverige och EES-länderna.

28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  översyn  av
högskoleförordningen   för   att   möjliggöra  att
avgifter  tas  ut av studenter som kommer  utanför
EES-området.

39. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
resurstilldelningssystemet  skall  ta  hänsyn till
kursernas svårighetsgrad.

40.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
resurstilldelningssystemet  skall  ta  hänsyn till
pedagogisk mångfald.

45.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  fler  fria
högskolor.

46. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om nedläggning av små
myndigheter och samordning av deras uppgifter.

47.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   en   fast
grundfinansiering   för   att  minska  lärosätenas
sårbarhet vid växlande söktryck.

48. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om en andel avsatt
till            forskningsanknytning             i
grundutbildningsanslagen.

2004/05:Ub476 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1.  Riksdagen beslutar att uppta nya anslag för Läs-
och  skrivutveckling, Kvalitetsinstitut och ökning
av anslagen till forskning och forskarutbildning.

2. Riksdagen  anvisar  för  budgetåret 2005 anslagen
under    utgiftsområde    16    Utbildning     och
universitetsforskning    med    de   ändringar   i
förhållande till regeringens förslag  som  framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (c):

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad som i motionen anförs  om  att  stärka
baskunskaperna  i  skolan  genom  en  satsning  på
matematik samt läs- och skrivutveckling.

10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om  att  inrätta
ett nationellt kvalitetsinstitut.

2004/05:Ub478 av Yvonne Andersson m.fl. (kd, m, fp,
c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  likvärdiga
fakultetsanslag för Linköpings universitet som för
andra universitet i motsvarande storlek.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om redovisning av
grunderna för beräkning av fakultetsanslag.

2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  Eke-  och
Hällsboskolorna.

2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):

34. Riksdagen beslutar att lägga ned Myndigheten för
skolutveckling.

35. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om Skolverket och den
statliga kvalitetsgranskningen av skolväsendet.

2004/05:Ub481 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om Myndigheten  för
Sveriges nätuniversitet.

2. Riksdagen anvisar  för  budgetåret  2005 anslagen
under     utgiftsområde    16    Utbildning    och
universitetsforskning    med    de   ändringar   i
förhållande till regeringens förslag  som  framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2004/05:Ub482 av Torsten Lindström m.fl. (kd, fp, m,
c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  School  of  Aviation i
Västerås.

2004/05:Ub485 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  en  successiv
höjning  av  resurserna  i  grundutbildningen  med
målet 20-procentig ökning.

3. Riksdagen anvisar  för  budgetåret  2005 anslagen
under     utgiftsområde    16    Utbildning    och
universitetsforskning    med    de   ändringar   i
förhållande till regeringens förslag  som  framgår
av i motionen redovisad uppställning.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om omfördelning  av
Vetenskapsrådets anslag.

2004/05:Ub487 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om behovet av att se över det
ekonomiska  ansvaret för  lokala  studiecentrum  och
distansstudier.

2004/05:Ub489 av Hillevi Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stöd till universitets-
och högskoleutbyggnad  i  fortsättningen  knyts till
ett   krav  på  berörd  kommun  att  jämsides  ordna
bostäder till studenterna.

2004/05:Ub491 av Niclas Lindberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om behovet av att över tiden
utöka antalet högskoleplatser i Stockholmsregionen.

2004/05:Ub505 av Anne-Marie Ekström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  att göra Invandrarakademin
i  Borås  med filial i Dalsland  till  en  nationell
resurs.

2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen  av  en
reformerad  skola  med  tydligare krav och mål för
kampen  mot  utanförskapet  samt  behovet  av  att
kanalisera  extraresurser   och  riskkapital  till
skolorna i sociala krisområden.

2004/05:Sf355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av att
inrätta en professur i försäkringsmedicin.

2004/05:So359 av Birgitta Carlsson och Birgitta
Sellén (c):

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  öronmärkta
medel avsätts för forskning inom komplementär- och
alternativmedicinen.

2004/05:So395 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av den
nationellt reglerade maxtaxan.

2004/05:So428 av Yvonne Andersson och Sven Brus
(kd):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  tillåta
landets   lärosäten  att  sälja  utbildning   till
människor från andra länder.

2004/05:So520 av Margareta Andersson och Birgitta
Carlsson (c):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att en extra
satsning  på  vidareutbildning  av  fler lärare  i
specialpedagogik är nödvändig.

2004/05:So596 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m):

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs  om  ett  nytt
institut för hälsa.

2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  att fler platser
till läkar- och sjuksköterskeutbildningarna  måste
tillskapas.

2004/05:So617 av Barbro Feltzing (mp):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning  på  den
reumatologiska sjukdomen sklerodermi.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  inrätta
professurer        i        reumatologi        vid
universitetssjukhusen.

2004/05:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om forskningen  på
designområdet.

2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
universitetsansökan från Södertörns högskola.

2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson
(c):

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om ett Campus Ystad.

2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, c, kd, mp):

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att inrätta ett
antal      tidsbegränsade      forskningsinstitut,
fokuserade  på  problemorienterad  forskning  inom
området hållbar utveckling.

2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att öka
antalet  platser  inom  den  högre utbildningen  i
Storstockholm.

2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att öka anslagen
till forskningen.

2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  vikten  av
utbildningssatsningar     som     en     del    av
landsbygdspolitiken.

2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om att utlokaliserade
högskoleutbildningar skall åtföljas  av ersättning
för merkostnaderna för utlokalisering.

2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om översyn av anslag
till  forskning, Chalmers  ställning  som  teknisk
högskola  i  världsklass  samt Invandrarakademin i
Borås som permanent nationell resurs.

2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

29. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att fördelningen
av  platser  på   högskolorna   skall   ske  efter
studenternas önskemål.

30.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om  Södertörns
högskolas ansökan om att bli universitet.

2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén
(fp):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  kvalificerad
yrkesutbildning i Dalsland.

2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att mansforskning
utifrån det feministiska perspektiv som beskrivs i
motionen skall stimuleras ytterligare.

2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp):

11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning.

2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en ökad
forskning på äldre  kvinnors  hälsa,  sjukdom  och
medicinanvändning.

2004/05:Bo304 av Annelie Enochson (kd):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen  anförs om att tillgången till
bostäder är ett konkurrensmedel om högskoleplatser.
Bilaga 2

Regeringens lagförslag


Förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100)









Förslag  till  lag om fortsatt  giltighet  av  lagen
(1995:1249)    om   försöksverksamhet    med    ökat
föräldrainflytande   över   utvecklingsstörda  barns
skolgång;

Härigenom  föreskrivs  att  lagen   (1995:1249)   om
försöksverksamhet  med  ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång,  som  gäller  till
utgången  av  juni  20054, skall fortsätta att gälla
till och med utgången av juni 2008.













_____________________________________
4 Lagens giltighet senast förlängd 2000:446.

Bilaga 3

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005
inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning


Utskottets  förslag överensstämmer med regeringens förslag. Företrädarna
för (m), (fp), (kd) och (c)
har avstått från att

delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 13-16).

Belopp i 1 000-tal kronor


-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Politikområde                          Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från
typ      förslag         regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
--------------------------

(m)    (fp)      (kd)      (c)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25 Utbildningspolitik
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:1     Statens skolverk              (ram)    298 208  +272 623
-200   +50 000  -70 000
000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:2     Myndigheten för               (ram)     96 278   -96 278 -
96 278   -96 278  -96 278
skolutveckling
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:3     Utveckling av skolväsende och (ram)    208 841           -
60 000  -100 000  -50 000
barnomsorg
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:4     Specialpedagogiska institutet (ram)    350 157  -350 157
+5 000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:5     Skolutveckling och produktion (ram)     23 338    +1 262
av läromedel för
elever med funktionshinder
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:6     Specialskolemyndigheten       (ram)    245 569  +116 719
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:7     Särskilda insatser på         (ram)    281 353
skolområdet
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:8     Sameskolstyrelsen             (ram)     32 816
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:9     Maxtaxa i barnomsorgen m.m.   (ram)  3 660 000
-900             -3 660
000                000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:10   Bidrag till                    (ram)  1 000 000    -1 000
-1 000             -1 000
personalförstärkningar i förskola                             000
000                000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:11   Bidrag till                    (ram)  1 500 000
-1 500             -1 500
personalförstärkningar i skola och
000                000
fritidshem
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Politikområde                          Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från
typ      förslag         regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
--------------------------

(m)    (fp)      (kd)      (c)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:12   Bidrag till viss verksamhet    (ram)    133 522
motsvarande
grundskola och
gymnasieskola
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:13   Bidrag till svensk             (ram)     92 796
undervisning i utlandet
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:14   Nationellt centrum för         (ram)     99 015
-20 000
flexibelt lärande
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:15   Bidrag till viss verksamhet    (ram)    157 262
-15 000
inom vuxen-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:16   Bidrag till vissa              (obet.)   50 000   -50 000 -
40 000   -50 000  -50 000
organisationer för uppsökande
verksamhet
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:17   Statligt stöd för utbildning   (ram)  1 916 797    -1 916
-900  -175 000   -1 916
av vuxna                 797     000                797
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:18   Myndigheten för kvalificerad   (ram)     18 905
yrkesutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:19   Bidrag till kvalificerad       (ram)    793 181  -793 181
+100            +50 000
yrkesutbildning                  000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:20   Valideringsdelegationen        (ram)     15 261
-15 261
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:21   Utveckling av                  (ram)    125 000
påbyggnadsutbildningar
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:22   Uppsala universitet:           (ram)  1 137 310    -1 137
Grundutbildning          310
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:23   Uppsala universitet: Forskning (ram)  1 185 950    -1 185
+10 000
och forskar-             950
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:24   Lunds universitet:             (ram)  1 465 988    -1 465
Grundutbildning          988
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:25   Lunds universitet: Forskning   (ram)  1 204 255    -1 204
+10 000
och forskar-             255
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:26   Göteborgs universitet:         (ram)  1 418 138    -1 418
Grundutbildning          138
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:27   Göteborgs universitet:         (ram)    981 022  -981 022
+10 000
Forskning och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:28   Stockholms universitet:        (ram)    902 304  -902 304
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:29   Stockholms universitet:        (ram)  1 003 274    -1 003
+10 000
Forskning och forskar-   274
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:30   Umeå universitet:              (ram)  1 020 911    -1 020
Grundutbildning          911
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:31   Umeå universitet: Forskning    (ram)    687 409  -687 409
+10 000
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Politikområde                          Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från
typ      förslag         regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
--------------------------

(m)    (fp)      (kd)      (c)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:32   Linköpings universitet:        (ram)  1 100 417    -1 100
Grundutbildning          417
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:33   Linköpings universitet:        (ram)    478 087  -478 087
+10 000
Forskning och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:34   Karolinska Institutet:         (ram)    550 091  -550 091
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:35   Karolinska Institutet:         (ram)    768 480  -768 480
+5 000
Forskning och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:36   Kungl. Tekniska högskolan:     (ram)    892 955  -892 955
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:37   Kungl. Tekniska högskolan:     (ram)    659 624  -659 624
+5 000
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:38   Luleå tekniska universitet:    (ram)    564 425  -564 425
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:39   Luleå tekniska universitet:    (ram)    245 045  -245 045
+15 000
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:40   Karlstads universitet:         (ram)    451 910  -451 910
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:41   Karlstads universitet:         (ram)    147 188  -147 188
+15 000
Forskning och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:42   Växjö universitet:             (ram)    378 673  -378 673
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:43   Växjö universitet: Forskning   (ram)    143 246  -143 246
+15 000
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:44   Örebro universitet:            (ram)    523 689  -523 689
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:45   Örebro universitet: Forskning  (ram)    159 594  -159 594
+15 000
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:46   Mittuniversitetet:             (ram)    466 675  -466 675
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:47   Mittuniversitetet: Forskning   (ram)    133 226  -133 226
+15 000
och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:48   Blekinge tekniska högskola:    (ram)    202 930  -202 930
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:49   Blekinge tekniska högskola:    (ram)     63 956   -63 956
+5 000
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:50   Malmö högskola:                (ram)    669 147  -669 147
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Politikområde                          Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från
typ      förslag         regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
--------------------------

(m)    (fp)      (kd)      (c)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:51   Malmö högskola: Forskning och  (ram)     74 993   -74 993
+5 000
forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:52   Högskolan i Kalmar:            (ram)    372 573  -372 573
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:53   Högskolan i Kalmar: Forskning  (ram)     64 895   -64 895
+5 000
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:54   Mälardalens högskola:          (ram)    517 594  -517 594
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:55   Mälardalens högskola:          (ram)     46 045   -46 045
+15 000
Forskning och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:56   Danshögskolan: Grundutbildning (ram)     35 123   -35 123
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:57   Dramatiska institutet:         (ram)     76 505   -76 505
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:58   Högskolan i Borås:             (ram)    327 411  -327 411
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:59   Högskolan Dalarna:             (ram)    320 824  -320 824
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:60   Högskolan på Gotland:          (ram)     91 918   -91 918
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:61   Högskolan i Gävle:             (ram)    334 567  -334 567
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:62   Högskolan i Halmstad:          (ram)    261 026  -261 026
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:63   Högskolan Kristianstad:        (ram)    291 191  -291 191
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:64   Högskolan i Skövde:            (ram)    246 204  -246 204
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:65   Högskolan i                    (ram)    246 684  -246 684
Trollhättan/Uddevalla: Grund-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:66   Idrottshögskolan i Stockholm:  (ram)     44 776   -44 776
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:67   Konstfack: Grundutbildning     (ram)    119 399  -119 399
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:68   Kungl. Konsthögskolan:         (ram)     54 622   -54 622
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:69   Kungl. Musikhögskolan i        (ram)    124 913  -124 913
Stockholm: Grund-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:70   Lärarhögskolan i Stockholm:    (ram)    397 793  -397 793
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:71   Operahögskolan i Stockholm:    (ram)     16 849   -16 849
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:72   Södertörns högskola:           (ram)    251 382  -251 382
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:73   Teaterhögskolan i Stockholm:   (ram)     27 116   -27 116
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Politikområde                          Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från
typ      förslag         regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
--------------------------

(m)    (fp)      (kd)      (c)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:74   Enskilda utbildningsanordnare  (ram)  2 006 836   +20 000
+5 000
på högskole-
området m.m.
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:75   Särskilda utgifter inom        (ram)    287 228           -
70 000   -71 000  -67 081
universitet och högskolor
m.m.
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:76   Forskning och konstnärligt     (ram)    347 644
utvecklingsarbete vid
vissa högskolor
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:77   Ersättningar för klinisk       (ram)  1 934 671
utbildning och forskning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:78   Högskoleverket                 (ram)    187 915           -
30 602    -4 900
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:79   Verket för högskoleservice     (ram)     14 225
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:80   Centrala studiestödsnämnden    (ram)    505 470  +180 000
m.m.
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:81   Överklagandenämnden för        (ram)     10 824
studiestöd
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:82   Internationella                (ram)     43 514
programkontoret för utbildnings-
området
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:83   Myndigheten för Sveriges       (ram)     32 028
-32 000
nätuniversitet
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:84   Kostnader för Sveriges         (ram)     34 808
medlemskap i Unesco
m.m.
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:85   Utvecklingsarbete inom         (ram)     11 787    -6 787
-11 787
Utbildnings-
departementets område m.m.
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:86   Nationellt kvalitetsinstitut   (ram)             +150 000
+200           +200 000
(nytt anslag)                    000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:87   Barnskola (nytt anslag)        (ram)               +1 000
000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:88   Kvalitetssatsningar i          (ram)
+200
förskolan (nytt anslag)          000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:89   Läs- och skrivutveckling (nytt (ram)   +400 000
anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:90   Satsning på behöriga lärare,   (ram)
+2 500
förskollärare och                000
fritidspedagoger (nytt
anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:91   Lärlingsutbildning (nytt       (ram)
+100   +10 000
anslag)                          000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:92   Vuxnas utbildning (nytt        (ram)               +3 609
anslag)                  978
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:93   Yrkeshögskola (nytt anslag)    (ram)
+10 000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:94   Grundläggande                  (ram)              +16 050
högskoleutbildning (nytt anslag)                              083
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:95   Kvalitetshöjning i högskolan   (ram)
+200
(nytt anslag)                    000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Politikområde                          Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från
typ      förslag         regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
--------------------------

(m)    (fp)      (kd)      (c)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:96   Lägre takt i utbyggnaden i     (ram)
-130
högskolan                        000
(nytt  anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:97   Forskning och                  (ram)               +8 667
forskarutbildning (nytt anslag)                               847
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:98   Ökning av anslagen till        (ram)
+600   +75 000 +222 118
forskning och forskar-           000
utbildning (nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:99   Ökat antal disputerade lärare  (ram)
+40 000
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:100  Försäljning av                 (ram)
+93 000
högskoleutbildning (nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:101  Kompletteringsutbildning till  (ram)                      +
70 000
utländska
akademiker (nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
26 Forskningspolitik
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
26:1     Vetenskapsrådet: Forskning    (ram)  2 522 807
och forsknings-
information
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Elanders Gotab, Stockholm  2004
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:2     Vetenskapsrådet: Förvaltning  (ram)    105 089
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:3     Rymdforskning                 (ram)    156 274
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:4     Institutet för rymdfysik      (ram)     44 423
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:5     Kungl. biblioteket            (ram)    236 891
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:6     Polarforskningssekretariatet  (ram)     25 355
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:7     Rådet för forsknings- och     (ram)     15 225
utvecklingssamarbete
inom EU
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:8     Sunet                         (ram)     39 647
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:9     Centrala etikprövningsnämnden (ram)      4 182
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:10   Regionala etikprövningsnämnder (ram)     40 705
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:11   Särskilda utgifter för         (ram)    211 470
-9 000
forskningsändamål
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
Summa för utgiftsområdet                         43 867    +1 904
-956  -317 226   -7 358
639       990     880                038
--------------------------------------------------------------------
-------------------------