Utbildningsutskottets betänkande
2004/05:UBU1
Utgiftsområde 16 Utbildning ochuniversitetsforskning
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag till
anslag m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 2005 samt 197
motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på
samtliga punkter. I anslutning till motioner om att
högskoleutbildningen skall vara avgiftsfri för
svenska studenter föreslår utskottet ett uttalande
av riksdagen om att frågan om lagreglering av
avgiftsfriheten för svenska studenter skall ingå i
direktiven till den utredning om avgiftsfrågan som
förbereds i Regeringskansliet. I övrigt avstyrker
utskottet samtliga motionsyrkanden.
Oppositionspartiernas respektive budgetalternativ
redovisas i särskilda yttranden. I bilaga 3
återfinns en översikt av regeringens och
oppositionspartiernas förslag till anslag för år
2005 inom utgiftsområdet. I övrigt finns 40
reservationer från ett eller flera partier till
förmån för yrkanden på andra punkter än anslagen för
2005.
Utskottets förslag
Ett statsbidrag införs för personalförstärkningar i
förskolan. För 2005 anslås 1 miljard kronor till
detta. Satsningen på personalförstärkningar i skola
och fritidshem - de s.k. Wärnerssonpengarna -
fortsätter. Satsningen på utbildning av vuxna liksom
kvalificerad yrkesutbildning fortsätter i samma
omfattning som föregående år.
I skollagen görs en ändring vad gäller
omfattningen av det individuella programmet på
gymnasiet. Ändringen innebär att utbildningen från
den 1 juli 2006 skall bedrivas i en omfattning som
motsvarar heltid. Vidare ändras skollagen så att
ersättningen till en fristående skola, när en elev
där läser ett program som elevens hemkommun inte
anordnar, skall utgå med det belopp som har
föreskrivits av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämt. Därtill föreslås att lagen
(1995:1249) om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång skall fortsätta att gälla.
Åtta universitet och högskolor återfår en del av
de resurser som tillfälligt drogs bort från dem 2002
när de hade svårigheter att rekrytera studenter. Nya
medel anslås till Göteborgs universitet för att ta
över hantverksskolan Da Capo och till Danshögskolan
för att anordna utbildning i nycirkus. Stockholms
universitet tillförs medel för isocyanatforskningen
i Hässleholm. Kungl. Tekniska högskolan får medel
för att ta över Byggdoks bibliotek. Mitthögskolan
blir universitet och tillförs 10 miljoner kronor för
forskning och forskarutbildning. Högskolan på
Gotland får medel för forskning med inriktning mot
handel och kultur i Östersjöområdet. Regeringen får
bemyndigande att godkänna avtal mellan staten och
två landsting om samarbete om grundutbildning av
tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av
tandvården.
Centrala studiestödsnämnden tillförs 128 miljoner
kronor som skall fördelas till de högskolor som
anordnar de s.k. kombinationsutbildningarna.
Myndigheten erhåller också 1 miljon kronor för
systemutveckling och administration av sådana
utbildningar.
Under anslaget 26:11 Särskilda utgifter för
forskningsändamål finns 100 miljoner kronor för
forskning. Regeringen avser att göra den närmare
fördelningen av dessa medel i den aviserade
forskningspropositionen.
Oppositionspartiernas alternativ
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet står fast vid
sina respektive förslag till utgiftsram.
Moderaternas utgiftsram är högre än regeringens,
medan övriga partiers är lägre.
Moderaterna anser, i likhet med Centerpartiet, att
ett fristående nationellt kvalitetsinstitut skall
byggas upp. För detta ändamål reserverar Moderaterna
150 miljoner kronor. Enligt Moderaterna bör
Specialpedagogiska institutet integreras i
Skolverket och därför föreslår partiet drygt 270
miljoner kronor till Skolverket utöver regeringens
förslag. Den nya Myndigheten för skolutveckling bör
avvecklas, något som även Folkpartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet instämmer i.
Moderaterna vill säkerställa kvaliteten och
tillgängligheten i specialskolan och föreslår drygt
116 miljoner kronor mer än regeringen till
Specialskolemyndigheten. Ytterligare medel föreslås
till produktion av läromedel för elever med
funktionshinder. Ett nytt anslag, Barnskola,
föreslås om 1 miljard kronor. De vill avveckla de
nuvarande anslagen för statligt stöd för utbildning
av vuxna och bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning. I stället föreslår de ett nytt
anslag för vuxnas utbildning om drygt 3,5 miljarder
kronor. Dit vill de även överföra medel anvisade för
folkhögskolan under utgiftsområde 17. Bidragen till
organisationer för uppsökande verksamhet bör enligt
Moderaterna avvecklas helt.
På högskoleområdet vill Moderaterna tillföra
grundutbildningsanslaget drygt 146 miljoner kronor
och anslagen till forskning och forskarutbildning
drygt 621 miljoner kronor mer än regeringen.
Grundutbildningsanslagen skall fördelas mellan
lärosäten med utgångspunkt i studenternas val.
Anslaget 25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m.
tillförs 180 miljoner kronor i Moderaternas
budgetalternativ. De anser att myndigheten inte
skall få disponera avgifter på det sätt som
regeringen medger eftersom tekniken innebär att man
kringgår budgetramen. Deras förslag innebär därför i
praktiken en lägre driftram för myndigheten. Vidare
reducerar de anslagsramen under 25:85
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m. med 6 787 000 kr.
Folkpartiet anser att en nationell skolinspektion
skall införas. Till detta ändamål anvisar
Folkpartiet 200 miljoner kronor. Anslaget till
Skolverket bör minskas med 200 miljoner kronor. I
likhet med övriga borgerliga partier anser
Folkpartiet att Myndigheten för skolutveckling bör
avvecklas. De bidrag som i dag betalas ut till
personalförstärkningar i skola och fritidshem
respektive förskola skall enligt Folkpartiet endast
kunna gå till bidrag för anställning av behöriga
lärare, fritidspedagoger och förskollärare.
Folkpartiet anvisar 200 miljoner kronor till
kvalitetssatsningar i förskolan. Partiet vill minska
bidraget till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet från 50 till 10 miljoner kronor.
På högskoleområdet vill Folkpartiet minska
utbyggnadstakten i grundutbildningen med ca 3 000
platser för att frigöra resurser till
kvalitetsförstärkningar. Partiet föreslår ett anslag
på 70 miljoner kronor till kompletterande utbildning
för utländska akademiker. Fakultetsanslagen föreslås
öka med 600 miljoner kronor.
Folkpartiet vill anvisa drygt 30 miljoner kronor
mindre till anslaget 25:78 Högskoleverket än vad
regeringen föreslagit. Besparingen avser helt det
till verket knutna rådet för högre utbildning.
Under Vetenskapsrådets anslag skall enligt
Folkpartiet den utbildningsvetenskapliga forskningen
inte ha en egen anslagspost, utan få medel från de
övriga ämnesråden.
Kristdemokraterna anser, i likhet med övriga
borgerliga partier, att Myndigheten för
skolutveckling bör läggas ned. Extra resurser läggs
därför på Skolverket för att det skall kunna stärka
sin tillsyns- och kvalitetsgranskningsverksamhet.
Partiet avsätter dessutom 15 miljoner kronor under
en treårsperiod för att stärka arbetet vid de fasta
skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan. Bidraget
till vissa organisationer för uppsökande verksamhet
föreslås avskaffas helt.
Kristdemokraterna vill tillföra högskolan 40
miljoner kronor för att öka antalet disputerade
lärare. De vill att lärosätena skall få sälja
utbildning till studenter från länder utanför EES-
området och föreslår ett anslag i budgeten för sådan
utbildning.
Kristdemokraterna föreslår en allmän besparing på
Högskoleverket på 4,9 miljoner kronor. Vidare vill
de avskaffa anslaget 25:83 Myndigheten för Sveriges
näruniversitet eftersom de anser att lärosätena
själva bör driva Nätuniversitets verksamhet med
bistånd av Högskoleverket. De vill också avskaffa
anslaget 25:85 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
Kristdemokraterna vill minska anslaget 26:11
Särskilda utgifter för forskningsändamål med 9
miljoner kronor.
Centerpartiet anser, i likhet med Moderaterna och
Folkpartiet, att ett nationellt kvalitetsinstitut
skall inrättas. För ett sådant institut avsätts 200
miljoner kronor, samtidigt som anslaget till
Skolverket föreslås minska med 70 miljoner kronor.
Även Centerpartiet anser, liksom Moderaterna,
Folkpartiet och Kristdemokraterna, att Myndigheten
för skolutveckling bör avvecklas. Enligt
Centerpartiet bör de specialdestinerade medlen för
Maxtaxa i barnomsorgen, Statligt stöd för utbildning
av vuxna liksom Personalförstärkningar i skola och
fritidshem överföras direkt till kommunerna via det
generella statsbidraget. Bidragen till vissa
organisationer för uppsökande verksamhet bör
avskaffas helt. Centerpartiet vill stärka
kompetensen samt öka insatserna mot läs- och
skrivsvårigheter m.m. och avsätter 400 miljoner
kronor för detta ändamål. Därtill vill Centerpartiet
satsa 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag
på den kvalificerade yrkesutbildningen.
På högskolans område vill Centerpartiet öka
anslagen till forskning och forskarutbildning vid
samtliga universitet och högskolor som har
vetenskapsområde, och anslagen till forskning vid
övriga statliga högskolor. Sammanlagt vill
Centerpartiet tillföra drygt 400 miljoner kronor.
Partiet vill minska anslaget 25:75 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m. med 67
miljoner kronor.
Innehållsförteckning
Sammanfattning.....................................
1
Innehållsförteckning...............................
5
Utskottets förslag till riksdagsbeslut............
10
Utskottets överväganden...........................
20
1 Inledning 20
U t b i l d n i n g s p o l i t i k 21
2 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning 21
Inledning 21
Resultat 21
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
21
Ändringar i skollagen 26
Förlängd försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång
26
Anslag för 2005 27
25:1 Statens skolverk 27
25:2 Myndigheten för skolutveckling 28
25:3 Utveckling av skolväsende och
barnomsorg.................................
30
25:4 Specialpedagogiska institutet 31
25:5 Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med funktionshinder
31
25:6 Specialskolemyndigheten 32
25:7 Särskilda insatser på skolområdet 33
25:8 Sameskolstyrelsen 33
25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. 34
25:10 Bidrag till personalförstärkningar i
förskola...................................
35
25:11 Bidrag till personalförstärkningar i
skola och fritidshem.......................
36
25:12 Bidrag till viss verksamhet
motsvarande grundskola och gymnasieskola
37
25:13 Bidrag till svensk undervisning i
utlandet...................................
38
25:14 Nationellt centrum för flexibelt
lärande....................................
38
25:15 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning............................
39
25:16 Bidrag till vissa organisationer för
uppsökande verksamhet
40
25:17 Statligt stöd för utbildning av
vuxna......................................
41
25:18 Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning............................
42
25:19 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning............................
42
25:20 Valideringsdelegationen 43
25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar
44
Oppositionspartiernas förslag till nya
anslag.....................................
45
Nationell skolpeng 46
Nationellt kvalitetsinstitut 47
Översyn av myndigheter under
Utbildningsdepartementet...................
48
Skolor för multihandikappade barn 49
Uppdrag till vissa myndigheter 50
Särskilda satsningar i skolan 52
Användning av bidraget till
personalförstärkningar.....................
53
Behovet av KY 53
Övriga frågor 54
3 Högskoleverksamhet 54
Resultat 54
Anslag till universitet och högskolor m.m.
för 2005...................................
58
Nytt avtal mellan staten och vissa
landsting om samarbete om odontologisk
utbildning och forskning m.m.
64
Svenska institutets stipendier 65
Framtida ökning av anslagen till
grundutbildning............................
66
Framtida ökning av forskningsanslagen 66
Frågan om avgifter i högskoleutbildningen
68
Dimensionering av vissa lärarutbildningar
69
Utbyggnad av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna................
71
Fler fristående högskolor 72
Principer för fördelning av resurser och
studieplatser..............................
73
Resurstilldelningssystem för forskning och
forskarutbildning..........................
75
Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna............................
76
Nya utbildningar 77
Förstärkning av vissa lärosäten och vissa
regioner...................................
78
Övriga frågor 84
4 Vissa centrala myndigheter m.m. 84
Inledning 84
Resultat 85
Anslag 25:78 Högskoleverket 87
Anslag 25:79 Verket för högskoleservice 88
Anslag 25:80 Centrala studiestödsnämnden
m.m........................................
88
Anslag 25:81 Överklagandenämnden för
studiestöd.................................
90
Anslag 25:82 Internationella
programkontoret för utbildningsområdet
90
Anslag 25:83 Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet.............................
91
Anslag 25:84 Kostnader för Sveriges
medlemskap i Unesco m.m.
92
Anslag 25:85 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
92
Inrättandet av ett oberoende
kvalitetsinstitut för den högre
utbildningen m.m.
93
Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden m.m.....................
94
Införande av s.k. omvänd straffavgift för
Centrala studiestödsnämnden
95
F o r s k n i n g s p o l i t i k 95
5 Nationella och internationella
forskningsresurser m.m.......................
95
Inledning 95
Resultat 96
Anslag m.m. 98
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation......................
98
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning 100
26:3 Rymdforskning 101
26:4 Institutet för rymdfysik 102
26:5 Kungl. biblioteket 102
26:6 Polarforskningssekretariatet 103
26:9 Centrala etikprövningsnämnden 104
26:10 Regionala etikprövningsnämnder 105
26:11 Särskilda utgifter för
forskningsändamål.........................
105
Organisationen för finansiering av
medicinsk forskning.......................
106
Organisationen för finansiering av
utbildningsvetenskaplig forskning
107
Vissa forskningsområden 108
6 Anslagen inom utgiftsområde 16 111
Reservationer....................................
112
1. Nationell skolpeng (punkt 3) - m 112
2. Nationell skolpeng (punkt 3) - fp 113
3. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 4) -
m, fp, c....................................
113
4. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5)
- kd........................................
114
5. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5)
- v.........................................
115
6. Riksgymnasium för synskadade med
multifunktionella handikapp (punkt 6) - m,
fp, kd, c
115
7. Återinrättande av statliga specialskolor
för multihandikappade (punkt 7) - m, fp,
kd, c
116
8. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - v, mp
116
9. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - fp 117
10. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - kd
117
11. Uppdrag till Myndigheten för
skolutveckling (punkt 9) - v, mp............
118
12. Tilläggsdirektiv till
Valideringsdelegationen (punkt 10) - fp.....
118
13. Extraresurser till skolor i krisområden
(punkt 11) - fp.............................
119
14. Stärka baskunskaperna i skolan (punkt 12)
- c.........................................
119
15. Användning av bidragen till
personalförstärkningar (punkt 13) - fp
120
16. Behovet av KY-utbildning (punkt 14) - fp,
c...........................................
120
17. Framtida ökning av anslagen till
grundutbildning (punkt 17) - fp
121
18. Framtida ökning av fakultetsanslagen
(punkt 18) - m, fp, kd......................
121
19. Framtida ökning av resurserna till
forskning (punkt 19) - fp...................
122
20. Avgiftsfrihet för studenter från Sverige
och övriga EES-området (punkt 21) - mp
122
21. Högskoleavgifter för studenter från
länder utanför EES-området (punkt 22) - m,
kd
123
22. Högskoleavgifter för studenter från
länder utanför EES-området (punkt 22,
motiveringen) - mp
123
23. Sättet för dimensionering av utbildningen
till lärarexamen (punkt 23) - kd
124
24. Utbyggnad av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna (punkt 25) -
kd
124
25. Fler fristående högskolor (punkt 26) - m,
fp, kd......................................
125
26. Fördelning av resurser och studieplatser
efter studenternas egna val (punkt 27) -
m, fp
125
27. Hänsyn till tillgången på bostäder när
grundutbildningsresurser fördelas (punkt
28) - kd
126
28. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - fp
127
29. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - kd
127
30. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - v
128
31. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - c
129
32. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna (punkt 31) - kd
129
33. Utbildning för utländska akademiker
(punkt 32) - fp.............................
130
34. Universitetsstatus eller vetenskapsområde
för vissa högskolor (punkt 34,
motiveringen) - m, fp, kd
131
35. Inrättandet av ett oberoende
kvalitetsinstitut för den högre
utbildningen m.m. (punkt 38) - fp
131
36. Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden (punkt 39) - fp
132
37. Införande av s.k. omvänd straffavgift för
Centrala studiestödsnämnden (punkt 41) -
fp
132
38. Organisationen för finansiering av
medicinsk forskning (punkt 42) - m
133
39. Organisationen för finansiering av
utbildningsvetenskaplig forskning (punkt
43) - kd
133
40. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m
134
Särskilda yttranden..............................
135
1. Avgifter i den svenska högskolan
(punkterna 21 och 22) - v...................
135
2. Otillfredsställande dimensionering av
lärarutbildningen (punkt 23) - m
135
3. Sättet för dimensionering av utbildningen
till lärarexamen (punkt 23) - fp
136
4. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - fp
136
5. Resurstilldelningssystemet för forskning
och forskarutbildning (punkt 30) - 1 v
137
6. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna (punkt 31) - v
137
7. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård
(punkt 33) - kd.............................
137
8. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård
(punkt 33) - v..............................
138
9. Deltagande i University of the Arctic
(punkt 36) - v..............................
138
10. Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden (punkt 39) - m
138
11. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m
138
12. Vissa forskningsområden (punkt 44) - mp
139
13. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - m
139
14. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - fp
141
15. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - kd
143
16. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - c
145
Bilagor
1. Förteckning över behandlade förslag...........
148
Propositionen 148
Motioner från allmänna motionstiden 2004 149
2. Regeringens lagförslag........................
167
Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100).................................
167
Förslag till lag om fortsatt giltighet av
lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med
ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång;
170
3. Regeringens och oppositionspartiernas förslag
till anslag för år 2005
171
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Studiernas omfattning inom individuella
programmet på gymnasiet
Riksdagen antar regeringens förslag i
propositionen 2004/05:1, utg.omr. 16 till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) med den ändringen
att 9 kap. 8 a § skall träda i kraft den 1
februari 2005. Därmed bifaller riksdagen delvis
propositionen punkt 1.
2. Om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång
Riksdagen antar regeringens förslag i
propositionen 2004/05:1, utg.omr. 16 till lag om
fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om
försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande
över utvecklingsstörda barns skolgång. Därmed
bifaller riksdagen propositionen punkt 2.
3. Nationell skolpeng
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 9,
2004/05:Ub291 yrkande 5,
2004/05:Ub322 yrkande 7 samt
2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
4. Nationellt kvalitetsinstitut
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub234,
2004/05:Ub258 yrkande 18,
2004/05:Ub322 yrkandena 14 och 15,
2004/05:Ub390 yrkandena 13, 15 och 16 samt
2004/05:Ub477 yrkande 10.
Reservation 3 (m, fp, c)
5. Översyn av myndighetsstrukturen
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub337,
2004/05:Ub471 yrkande 6 samt
2004/05:Ub473 yrkande 46.
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (v)
6. Riksgymnasium för synskadade med
multifunktionella handikapp
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub275 yrkande 12.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)
7. Återinrättande av statliga specialskolor för
multihandikappade
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 12,
2004/05:Ub291 yrkande 2 samt
2004/05:Ub479 yrkande 10.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
8. Uppdrag till Skolverket
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkandena 20-22,
2004/05:Ub239,
2004/05:Ub242 yrkande 17 samt
2004/05:Ub480 yrkande 35.
Reservation 8 (v, mp)
Reservation 9 (fp)
Reservation 10 (kd)
9. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub230 yrkande 19.
Reservation 11 (v, mp)
10. Tilläggsdirektiv till
Valideringsdelegationen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub209 yrkande 1.
Reservation 12 (fp)
11. Extraresurser till skolor i krisområden
Riksdagen avslår motion
2004/05:Sf288 yrkande 21.
Reservation 13 (fp)
12. Stärka baskunskaperna i skolan
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub477 yrkande 8.
Reservation 14 (c)
13. Användning av bidragen till
personalförstärkningar
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub242 yrkandena 5 och 6.
Reservation 15 (fp)
14. Behovet av KY-utbildning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 7,
2004/05:Ub381,
2004/05:Ub439 yrkande 2 i denna del samt
2004/05:N414 yrkande 2.
Reservation 16 (fp, c)
15. Fler vuxna i skolan
Riksdagen avslår motion
2004/05:A350 yrkande 11.
16. Skolbesök i riksdagen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub235.
17. Framtida ökning av anslagen till
grundutbildning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub485 yrkande 1.
Reservation 17 (fp)
18. Framtida ökning av fakultetsanslagen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub293 yrkande 19.
Reservation 18 (m, fp, kd)
19. Framtida ökning av resurserna till
forskning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub428 och
2004/05:N242 yrkande 4.
Reservation 19 (fp)
20. Forskningsresurser till de fria teologiska
högskolorna
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub405.
21. Avgiftsfrihet för studenter från Sverige
och övriga EES-området
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om avgiftsfrihet för
studenter från Sverige och övriga EES-området.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2004/05:Ub289 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub298,
2004/05:Ub342 och
2004/05:Ub473 yrkande 27.
Reservation 20 (mp)
22. Högskoleavgifter för studenter från länder
utanför EES-området
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 28,
2004/05:Ub473 yrkande 28 och
2004/05:So428 yrkande 2.
Reservation 21 (m, kd)
Reservation 22 (mp) - motiveringen
23. Sättet för dimensionering av utbildningen
till lärarexamen
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub472 yrkande 14.
Reservation 23 (kd)
24. Utökad vidareutbildning i specialpedagogik
Riksdagen avslår motion
2004/05:So520 yrkande 2.
25. Utbyggnad av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna
Riksdagen avslår motion
2004/05:So605 yrkande 12.
Reservation 24 (kd)
26. Fler fristående högskolor
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 12,
2004/05:Ub378 yrkande 16 och
2004/05:Ub473 yrkande 45.
Reservation 25 (m, fp, kd)
27. Fördelning av resurser och studieplatser
efter studenternas egna val
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkandena 4 och 10,
2004/05:Ub378 yrkandena 1 och 5,
2004/05:N254 yrkande 13 och
2004/05:N409 yrkande 29.
Reservation 26 (m, fp)
28. Hänsyn till tillgången på bostäder när
grundutbildningsresurser fördelas
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub441 yrkande 10,
2004/05:Ub489 och
2004/05:Bo304 yrkande 4.
Reservation 27 (kd)
29. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 2,
2004/05:Ub334,
2004/05:Ub357,
2004/05:Ub363,
2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,
2004/05:Ub452 och
2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och
48.
Reservation 28 (fp)
Reservation 29 (kd)
Reservation 30 (v)
Reservation 31 (c)
30. Resurstilldelningssystem för forskning och
forskarutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub222 yrkande 3 och
2004/05:Ub478 yrkandena 1 och 2.
31. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub251,
2004/05:Ub312,
2004/05:Ub396,
20024/05:Ub433 yrkande 2,
2004/05:Ub473 yrkande 26,
2004/05:Ub487 och
2004/05:N346 yrkande 2.
Reservation 32 (kd)
32. Utbildning för utländska akademiker
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub209 yrkande 2.
Reservation 33 (fp)
33. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub267 och
2004/05:Ub305.
34. Universitetsstatus eller vetenskapsområde
för vissa högskolor
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub222 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub252 yrkande 1,
2004/05:Ub273,
2004/05:Ub280,
2004/05:Ub286 yrkande 3,
2004/05:Ub301,
2004/05:Ub449 yrkande 1,
2004/05:Ub453,
2004/05:T260 yrkande 4 och
2004/05:N409 yrkande 30.
Reservation 34 (m, fp, kd) - motiveringen
35. Förstärkningar i övrigt av vissa lärosäten
och vissa regioner
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub214,
2004/05:Ub222 yrkandena 4-9,
2004/05:Ub288 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub308,
2004/05:Ub309,
2004/05:Ub320,
2004/05:Ub344,
2004/05:Ub356,
2004/05:Ub359,
2004/05:Ub369,
2004/05:Ub370,
2004/05:Ub374,
2004/05:Ub379,
2004/05:Ub382,
2004/05:Ub388,
2004/05:Ub394,
2004/05:Ub395,
2004/05:Ub410,
2004/05:Ub433 yrkande 1,
2004/05:Ub434,
2004/05:Ub439 yrkandena 1, 2 i denna del och 3-7,
2004/05:Ub449 yrkande 2,
2004/05:Ub450,
2004/05:Ub451 yrkandena 2-4,
2004/05:Ub482,
2004/05:Ub491,
2004/05:Ub505,
2004/05:T335 yrkande 8,
2004/05:N239 yrkande 4 och
2004/05:N401 yrkande 8.
36. Deltagande i University of the Arctic
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub366.
37. Jämställande av naturskolor med
teknikcentrum
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub384 yrkande 5.
38. Inrättandet av ett oberoende
kvalitetsinstitut för den högre utbildningen
m.m.
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub378 yrkandena 8 och 9.
Reservation 35 (fp)
39. Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub218 och
2004/05:Ub321 yrkande 3.
Reservation 36 (fp)
40. Nedläggning av Centrala
studiestödsnämnden
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub290 yrkande 1.
41. Införande av s.k. omvänd straffavgift
för Centrala studiestödsnämnden
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub321 yrkande 4.
Reservation 37 (fp)
42. Organisationen för finansiering av
medicinsk forskning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 17 och
2004/05:So596 yrkande 5.
Reservation 38 (m)
43. Organisationen för finansiering av
utbildningsvetenskaplig forskning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub472 yrkandena 10 och 11.
Reservation 39 (kd)
44. Vissa forskningsområden
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub243,
2004/05:Ub272 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub293 yrkande 16,
2004/05:Ub327 yrkandena 1-3,
2004/05:Ub349,
2004/05:Ub384 yrkande 4,
2004/05:Ub420 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub456,
2004/05:Ub459,
2004/05:Ub461,
2004/05:Sf355 yrkande 4,
2004/05:So359 yrkande 4,
2004/05:So617 yrkandena 2 och 3,
2004/05:Kr254 yrkande 2,
2004/05:MJ510 yrkande 8,
2004/05:A321 yrkande 3 och
2004/05:A352 yrkande 4.
Reservation 40 (m)
45. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 samt vissa bemyndiganden
Riksdagen
a) anvisar anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2005 på det sätt som framgår av bilaga
3. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 10
samt
avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 24,
2004/05:Ub293 yrkande 20,
2004/05:Ub348,
2004/05:Ub419 yrkande 2,
2004/05:Ub473 yrkandena 24 och 25,
2004/05:Ub476 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub480 yrkande 34,
2004/05:Ub481 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub485 yrkandena 3 och 4 samt
2004/05:So395 yrkande 9.
b) bemyndigar regeringen att, i de delar avtalet
innebär ekonomiska åtaganden för staten, godkänna
avtal mellan svenska staten och vissa landsting
om samarbete om grundutbildning av tandläkare,
odontologisk forskning och utveckling av
tandvården. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 3.
c) bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 25:5 Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med funktionshinder besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 10 000 000 kr under 2006
och högst 10 000 000 kr under 2007. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16
punkt 4.
d) bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 755 834 000 kr
under 2006 och högst 797 129 000 kr under perioden
2007-2010. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 5.
e) bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 25:21 Utveckling av
påbyggnadsutbildningar besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 275 000 000 kr under 2006 och högst
225 000 000 kr under perioden 2007-2010. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 16 punkt 6.
f) bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 25:75 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. besluta om
tilldelning av medel för stipendier på Svenska
institutets område som medför utgifter på högst
3 000 000 kr under 2006. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 7.
g) bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 2 410 000 000 kr under 2006, högst
1 480 000 000 kr under 2007, högst 820 000 000 kr
under 2008, högst 270 000 000 under 2009 och högst
120 000 000 kr under 2010. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 8.
h) bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 132 000 000 kr under 2006, högst
132 000 000 kr under 2007, högst 132 000 000 kr
under 2008, högst 132 000 000 kr under 2009 och
högst 132 000 000 kr under 2010. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 16
punkt 9.
Stockholm den 30 november 2004
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp)*, Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd)*,
Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m)*,
Louise Malmström (s), Ana Maria Narti (fp)*, Sofia
Larsen (c)*, Sören Wibe (s), Tobias Billström (m)*,
Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s) och
Ewa Björling (m)*.
* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt
45.
2004/05
UbU1
Utskottet
1 Inledning
Riksdagen har den 24 november 2004 beslutat bifalla
regeringens förslag att utgiftsramen år 2005 för
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning skall vara 43 867 639 000 kr
(bet. 2004/05: FiU1, rskr. 47).
Utbildningsutskottet behandlar i det följande
regeringens förslag i budgetpropositionen för 2005
vad gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden som
direkt eller indirekt berör budgeten för detta
utgiftsområde.
Utgiftsområde 16 omfattar politikområdena
Utbildningspolitik och Forskningspolitik.
Inledningsvis återger utskottet de mål som riksdagen
fastställt för dessa politikområden (bet.
2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99), politikområdenas
omfattning samt vissa övergripande
resultatredovisningar i årets budgetproposition.
Utförligare resultatredovisningar återfinns under de
olika avsnitten i detta betänkande.
Målet för utbildningspolitiken är att Sverige
skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av
utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för
tillväxt och rättvisa.
Politikområdet Utbildningspolitik omfattar
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, barn- och
ungdomsutbildning, vuxnas lärande,
högskoleverksamhet samt studiestödsverksamhet. I
politikområdet ingår även centrala myndigheter inom
skol-, högskole- och studiestödsområdet samt
medlemsavgifter till Unesco och verksamheten vid
Svenska Unescorådet. Huvudmannaskapet för den
verksamhet som ingår i politikområdet delas mellan
stat, kommun, landsting och enskilda huvudmän. De
samlade kostnaderna inom politikområdet uppgår nu
till knappt 230 miljarder kronor per år. Av detta
täcker statliga anslag ungefär 29 %.
Genom de stora investeringar som gjorts i
utbildning har Sverige fått en befolkning med goda
kunskaper och hög kompetens. Det visar sig bl.a. i
internationella mätningar av baskunskaper, formell
utbildning och arbetskraftens kompetensutveckling.
Enligt OECD har också Sverige jämfört med andra
länder den högsta andelen av arbetskraften i
kunskapsintensiva arbeten.
EU:s medlemsstater har lagt fast vissa gemensamma
mål för sina utbildningssystem. Här ingår som tre
strategiska mål dels bättre kvalitet och
effektivitet i utbildningssystemen, dels att
underlätta tillträdet för alla till utbildning, dels
att öppna utbildningssystemet mot omvärlden. Sverige
ligger, utifrån de indikatorer på måluppfyllelse som
fastställts på europeisk nivå, väl till avseende
alla tre målen.
Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall
vara en ledande forskningsnation, där forskning
bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
Politikområdet Forskningspolitik omfattar anslag
till nationell och internationell forskning,
infrastruktur för forskning i form av bibliotek,
arkiv och datanät, etikprövning samt nationell
kontakt- och utvecklingsverksamhet i förhållande
till EU:s forskningssamarbete. Till politikområdet
hör Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande, Vetenskapsrådet,
Verket för innovationssystem samt Centrala
etikprövningsnämnden och de sex regionala
etikprövningsnämnderna, Institutet för rymdfysik,
Polarforskningssekretariatet, Rådet för forsknings-
och utvecklingssamarbete inom EU, Kungl. biblioteket
samt Statens ljud- och bildarkiv. De statliga
anslagen inom politikområdet uppgår innevarande
budgetår till 5,4 miljarder kronor. Av detta belopp
hänför sig 3,3 miljarder kronor till utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning. Övriga
anslag anvisas under utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid, utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar samt
utgiftsområde 24 Näringsliv.
Utöver de statliga insatserna svarar stiftelser
och företag för en omfattande finansiering av FoU.
Sverige tillhör sammantaget de länder som satsar
störst andel av bruttonationalprodukten på forskning
och utvecklingsarbete. Svensk forskning håller
därtill hög kvalitet. Under de senaste tio åren har
antalet internationellt publicerade vetenskapliga
artiklar ökat med 45 %. Sveriges andel av den totala
vetenskapliga publiceringen ökade mellan 1981 och
2001 från 1,5 till över 2 %.
Inom EU:s ramprogram för forskning och teknisk
utveckling ligger Sverige bland de främsta både vad
gäller graden av deltagande och vad gäller
återflödet av ekonomiska medel från ramprogrammet.
Den koordinerande roll som alltfler svenska
deltagare åtar sig i projekten är viktig för
Sveriges möjlighet att påverka EU-forskningens
inriktning.
U t b i l d n i n g s p o l i t i k
2 Barnomsorg, skola och
vuxenutbildning
Inledning
I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens
förslag för budgetåret 2005 när det gäller anslag
till myndigheter och stöd inom områdena barnomsorg,
skola och vuxenutbildning (anslagen 25:1-25:21),
samt motioner i anslutning till dessa. Avsnittet
inleds med en sammanfattning av den
resultatredovisning för områdena som ges i
budgetpropositionen.
Resultat
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Regeringen pekar på att drygt hälften av landets
kommuner har tagit initiativ till egna utvärderingar
av förskolan i relation till läroplanen. Resultaten
av enkätundersökningarna visar att den pedagogiska
kvaliteten i verksamheten är hög och att föräldrarna
i hög grad är nöjda med den omsorgsform deras barn
deltar i.
Kommunerna skall, enligt skollagen, erbjuda plats
i barnomsorgen utan oskäligt dröjsmål, dvs. inom tre
till fyra månader från det att anmälan om behov av
plats lämnats in. Skolverkets tillsyn visar att
kommunernas ekonomi är en påverkande faktor för i
vilken utsträckning kommunerna fullgör denna
skyldighet. Vissa kommuner erbjuder plats i
befintliga barngrupper i stället för att öppna nya
avdelningar. Detta kan bidra till större
barngrupper. I maj 2003 uppgav knappt 5 % av
kommunerna att de inte kunde erbjuda plats till alla
barn som så önskade i september samma år. För
skolbarnsomsorgen var motsvarande siffra 1,4 %.
Under de senaste decennierna har
förskoleverksamheten byggts ut kraftigt. Antalet
förskolor ökar medan antalet familjedaghem och öppna
förskolor minskar. Antalet inskrivna barn i
förskolan har ökat med drygt 18 000 barn till 352
000 barn mellan åren 2002 och 2003. Antalet barn
inskrivna i familjedaghem minskade under samma
period med 5 000 till knappt 40 000 barn. Kostnaden
per inskrivet barn i förskolan ökade år 2002 från
året innan med 6,1 % till 91 000 kr.
Den vanligaste gruppstorleken på
småbarnsavdelningarna (barn 1-3) ligger i
intervallet mellan 14 och 16 barn. I hälften av
grupperna fanns mellan 15 och 20 barn.
Personaltätheten har minskat något under perioden:
från 5,3 till 5,4 barn per årsarbetare.
Personaltätheten varierar mellan kommunerna från 6,7
till 3,9 barn per årsarbetare.
Enligt Skolverkets bedömningar kommer behovet av
personal i förskolan att öka. En anledning är att
befolkningsprognosen anger högre födelsetal än
tidigare. Andelen personal inom den kommunala
förskolan med pedagogisk högskoleutbildning har
samtidigt sjunkit något de senaste åren till ett
genomsnitt på 51,4 % år 2002. I fritidshemmen är
motsvarande andel 55,7 %.
Antalet barn inom skolbarnsomsorgen ökade från år
2001 till år 2002 bl.a. till följd av
avgiftssänkningarna genom införandet av maxtaxan.
Mellan år 2002 och år 2003 skedde dock en minskning
med ca 9 000 barn till knappt 342 000 barn.
Genomsnittskostnaden för ett barn i fritidshem var
29 800 kr år 2002, vilket var en ökning med 4,2 %
från året innan.
Gruppstorlekarna i fritidshemmen har minskat under
perioden. Den genomsnittliga gruppstorleken var 30,1
barn per grupp under år 2003 jämfört med 34 barn per
grupp år 2002. Personaltätheten var i genomsnitt
18,2 barn per årsarbetare under år 2003.
Skillnaderna mellan kommunerna var dock stora och
varierade mellan 30,5 barn till 9,3 barn per
årsarbetare.
Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder är
kopplat till maxtaxan inom förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. Statsbidraget uppgår till 500
miljoner kronor. Uppföljningen av 2003 års
statsbidrag visar att 85 % användes till
personalförstärkningar medan 15 % användes till
kompetenshöjande åtgärder.
Barn- och ungdomsutbildningen
Läsåret 2003/04 gick drygt 89 000 barn i
förskoleklass, vilket är 4 000 färre jämfört med
läsåret innan. Andelen sexåringar som fanns i
förskoleklass detta läsår var 94 %. Andelen
femåringar av alla elever i förskoleklass är samma
som föregående år, dvs. 1 %.
Totalt återfinns 6 200 eller 7 % av samtliga
elever i förskoleklass i enskild verksamhet,
fristående skolor eller internationella skolor. I
storstäderna går 14 % av samtliga elever i
förskoleklass hos enskild anordnare.
Personaltätheten i förskoleklasserna varierar
kraftigt mellan kommunerna, från 3,7 till 15,9
årsarbetare per 100 elever. Skillnader finns även
mellan kommunala och enskilda anordnare. I kommunala
förskoleklasser är personaltätheten 7,8 årsarbetare
per 100 elever, i fristående skolor är motsvarande
siffra 8,5. Även när det gäller personalens
utbildning finns skillnader. I kommunal verksamhet
är andelen personal med förskollärarutbildning 73 %.
Motsvarande andel i de fristående skolorna är 48 %.
Det finns dock en större andel personal med
grundskollärarutbildning i de fristående
förskoleklasserna jämfört med de kommunala, 8 %
jämfört med 4 %.
Antalet elever i grundskolan har sjunkit under
senare år. Läsåret 2003/04 uppgick antalet till 1
046 000 elever. Det är 11 000 färre än läsåret
innan. Antalet elever beräknas sjunka ytterligare de
närmaste åren och för läsåret 2009/10 beräknas
elevantalet vara 870 000. Antalet elever i
fristående skolor fortsätter att öka. Läsåret
2003/04 gick 67 054 elever i de fristående skolorna.
Av samtliga grundskoleelever gick 6,2 % i fristående
skolor. De flesta av dessa går i fristående skolor
med allmän inriktning, nämligen 44 %. Näst vanligast
är friskolor med en speciell pedagogik; 29 % av
eleverna går i sådana skolor. 10 % av eleverna går i
konfessionella skolor.
Från och med läsåret 2001/02 har alla kommuner
haft möjlighet att ansöka om särskilda statsbidrag
för personalförstärkningar i förskoleklass,
grundskola, särskola, fritidshem och gymnasieskola.
Läsåret 2003/04 beviljades 288 av 290 kommuner
medel. Skolverkets uppföljning av hur statsbidraget
använts visar att ökningen av heltidstjänster inom
skola och fritidshem mellan läsåren 2000/01 och
2002/03 var 8 500. Ungefär 5 500 beräknas ha
finansierats av det riktade statsbidraget.
Huvuddelen av personalförstärkningarna har riktats
mot grundskolan, men det är inom särskolan som den
pedagogiska personaltätheten har ökat mest.
Antalet lärare i grundskolan ökade med 1 150
läsåret 2003/04 jämfört med året innan. Omräknat
till heltidstjänster är ökningen 405 tjänster. Som
tidigare nämnts har elevantalet sjunkit något. Detta
har också bidragit till att lärartätheten ökat från
7,9 till 8,0 heltidstjänster per 100 elever.
Lärartätheten har ökat i de flesta, dock ej i alla,
kommuner i landet.
Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan
beräknas uppgå till 64,2 miljarder kronor under
2003. Till detta kommer kostnader för skolskjuts.
Den totala kostnaden för grundskolan beräknas öka
med 0,2 % och kostnaden per elev med 1,5 % till 64
700 kr per elev.
Antalet elever i obligatoriska särskolan uppgick
läsåret 2003/04 till 14 900. Av dessa gick 10 700
elever i grundsärskolan och 4 200 elever i
träningsskolan. I grundsärskolan har antalet elever
fördubblats. I träningsskolan har elevantalet ökat
med 44 %.
I en rapport från Skolverket Hur särskild får man
vara, 2000, redovisades brist på kompetens och
resurser i grundskolan som en förklaring till
elevökningen i grundsärskolan. I december 2001
tillsatte regeringen en kommitté (dir. 2001:100) med
uppgift att se över utbildningen för elever med
utvecklingsstörning. Den s.k. Carlbeckkommittén
skulle bl.a. ge förslag till insatser för att
säkerställa att det i särskolan endast tas emot
elever som skolformen är avsedd för. Kommittén
överlämnade i oktober 2004 sitt slutbetänkande För
oss tillsammans - Om utbildning och
utvecklingsstörning, SOU 2003:35.
Läsåret 2003/04 gick totalt 703 elever i den
statliga specialskolan. Elevantalet i specialskolan
har konstant minskat de senaste åren. Denna
utveckling beräknas fortgå. Totalt fick 896 elever
reguljär grundskoleundervisning vid svenska
utlandsskolor. Av dessa var 77 %
statsbidragsberättigade. Antalet grundskoleelever
vid de svenska utlandsskolorna har minskat de
senaste åren.
Läsåret 2003/04 gick totalt 333 928 elever i
gymnasieskolan, vilket är en ökning med drygt 11 300
elever jämfört med året innan. Enligt Statistiska
centralbyråns prognoser kommer antalet ungdomar i
gymnasieålder att fortsätta stiga för att kulminera
år 2008. Andelen elever i fristående gymnasieskolor,
internationella skolor samt riksinternatskolor är
10,3 % av det totala antalet elever i
gymnasieskolan. På ett år har antalet elever i dessa
skolor ökat med ca 31 %.
Cirka 36 % av gymnasieeleverna läser på program
som i första hand förbereder för vidare studier. På
samtliga program är andelen elever som har utländsk
bakgrund nästan 16 % medan motsvarande siffra på
individuella program är nära 40 %.
Fördelningen mellan kvinnor och män är oförändrat
mycket ojämn mellan olika gymnasieprogram. Nästan
enbart män återfinns på bygg-, el-, energi-,
fordons-, industri- och teknikprogrammen medan barn-
och fritidsprogrammet, estetiska programmet,
hantverks- samt omvårdnadsprogrammen har en
övervägande andel kvinnliga elever.
Samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen
har en relativt jämn könsfördelning.
Antalet heltidstjänster inom gymnasieskolan var
under läsåret ca 27 350, vilket är en ökning med ca
4 % från föregående år. Trenden är att andelen
lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat.
Lärartätheten har dock ökat de senaste åren.
Den totala kostnaden för den kommunala
gymnasieskolan beräknas uppgå till 22,9 miljarder
kronor. Jämfört med föregående år är detta en ökning
med 1,7 %. Kostnaden per elev uppgår till 77 800 kr,
vilket är en ökning med 0,5 %.
Läsåret 2003/04 gick drygt 6 700 elever i
gymnasiesärskolan, vilket är en ökning med nästan 9
%. Totalt 240 elever gick under samma tid i den
reguljära gymnasieskolan vid svenska utlandsskolor.
Av de elever som påbörjade gymnasieskolan hösten
1998 fick 73 % slutbetyg inom fyra år, att jämföra
med 78 % av nybörjarna 1994.
Läsåret 2002/03 lämnade 81,5 % av eleverna i år 3
gymnasieskolan med slutbetyg. Under senare år har
det genomsnittliga betygsresultatet förbättrats.
Resultatet varierar dock mellan olika huvudmän och
bland olika kommuner. Läsåret 2002/03 var den
genomsnittliga betygspoängen för gymnasieskolan 14,0
poäng. Kvinnorna hade 14,7 poäng och männen 13,4
poäng. För elever med utländsk bakgrund var
motsvarande siffror 13,6 och 12,6.
Läsåret 2002/03 uppnådde 89,2 % av de elever som
fick slutbetyg grundläggande behörighet till
högskolan. Av de elever som 2002 fick slutbetyg från
gymnasieskolan började 17,8 % direkt i högskolan.
Vuxenutbildning
Under 2003 genomfördes i de flesta kommuner en
särskild satsning om 350 miljoner kronor för
utbyggnad av en infrastruktur för vuxnas lärande.
Myndigheten för skolutveckling som följt upp
satsningen, bedömer att kommunerna använt bidraget
väl för att utveckla infrastrukturen för vuxnas
lärande utifrån de syften som anges i förordningen
om statsbidraget.
Läsåret 2002/03 deltog ca 40 000 personer i
grundläggande vuxenutbildning. De totala kostnaderna
för den kommunala vuxenutbildningen under
kalenderåret 2003 uppgick till ca 830 miljoner
kronor, vilket motsvarar ca
33 500 kr per heltidsstuderande. Svenska som
andraspråk, engelska och orienteringskurser var de
tre kurser som hade högst antal deltagare.
Medelåldern var 36 år och andelen män 36 %.
Den totala kostnaden för gymnasial vuxenutbildning
var för år 2003 ca 3,8 miljarder kronor.
År 2003 hade Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning medel motsvarande 13 000
årsstudieplatser att fördela. Snittkostnaden per
utbildningsplats för utbildningar som fick beslut om
start under året var 55 400 kr, vilket var en ökning
med 2 500 kr sedan föregående år. I alla pågående
utbildningar deltog sammanlagt 17 635 studerande. Av
de utexaminerade hade 71 % anställning eller eget
företag inom ett år efter examen. Detta är en
minskning från föregående år med 10 %, främst
beroende på den försämrade arbetsmarknaden inom IT
och telekom.
Antalet studerande inom vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) uppgick under läsåret
2003/04 till drygt 4 700 personer. Kostnaden per
deltagare har ökat något till drygt 31 000 kr.
Medelåldern i vuxenutbildningen för
utvecklingsstörda var 38 år.
Totalt studerade runt 44 000 studerande
svenskundervisning för invandrare (sfi) under
läsåret 2002/03, vilket var fler än föregående år.
Statens bidrag till folkbildningen uppgick till
drygt 2,5 miljarder kronor år 2003.
Folkbildningsrådet fördelade drygt 1 280 miljoner
kronor till verksamhet inom studieförbunden och
drygt 1 220 miljoner kronor till folkhögskolornas
verksamhet.
Ändringar i skollagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Propositionen
Regeringen föreslår ändringar i skollagen
(1985:1100). I 5 kap. 4 b § görs ett tillägg vad
gäller individuellt program på gymnasiet.
Utbildningen skall, enligt tillägget, bedrivas i en
omfattning som motsvarar heltid. Utbildningens
omfattning får dock minskas om en elev begär det och
styrelsen för utbildningen finner det förenligt med
syftet för utbildningen. Regeringen föreslår vidare
att tredje stycket i 9 kap. 8 a § tas bort.
Ersättningen till en fristående skola, när en elev
där läser ett program som elevens hemkommun inte
anordnar, skall därmed alltid utgå med det belopp
som regeringen, eller den myndighet som regeringen
bestämt, har föreskrivit.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 4
b § samt 9 kap. 8 a §.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 februari 2005 i
fråga om 9 kap. 8 a § och i övrigt den 1 juli 2006.
Bestämmelserna i 9 kap. 8 a § tillämpas första
gången på bidrag för 2005. Bestämmelserna i 5 kap. 4
b § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1
juli 2006.
Förlängd försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till
lag om fortsatt giltighet av lagen
(1995:1249) om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Regeringen föreslår att lagen (1995:1249) om
försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång, som gäller till
utgången av juni 2005, skall fortsätta att gälla
t.o.m. utgången av juni 2008.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag.
Anslag för 2005
En sammanställning av regeringens och
oppositionspartiernas förslag till anslag finns i
bilaga 3 till detta betänkande.
25:1 Statens skolverk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 298 208 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:1 Statens
skolverk och avslå motioner om andra
anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp),
15 (kd) och 16 (c).
Propositionen
Skolverkets uppgifter har renodlats och
koncentrerats till kvalitetskontroll genom
uppföljning och utvärdering samt kvalitetsgranskning
och tillsyn. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på
utbildningsinspektionen som skall granska kommuner
och skolor regelbundet. Skolverket har den 1
november 2003 redovisat en plan över hur
inspektionen byggs ut för att omfatta varje kommun
och alla skolor vart sjätte år. Skolverket
redovisade i januari 2004 ett regeringsuppdrag om
att dels ompröva sina rutiner för prövning och
inspektion av fristående skolor, dels redovisa en
särskild inspektion av sådana skolor med
konfessionell inriktning eller motsvarande.
Regeringen bedömer att Skolverket lyckats väl med
denna uppgift.
Skolväsendets överklagandenämnd har, vidare,
förstärkts. Skolverket har dessutom under året
vidtagit åtgärder för att ytterligare förbättra den
interna styrningen och kontrollen.
Skolverkets anslag tillfördes 15 miljoner kronor
från anslag 25:3 Utveckling av skolväsende och
barnomsorg för omstrukturering av verksamheten under
2003. År 2004 återfördes 5 miljoner kronor och
ytterligare 10 miljoner kronor återförs år 2005.
Regeringen har beräknat anslaget till 298 208 000
kr. Det föreslagna beloppet innebär en pris- och
löneomräkning med 1,15 %.
Motionerna
Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande
2 att vissa delar av Skolverkets verksamhet flyttas
över till ett fristående nationellt
kvalitetsinstitut. Tillsynsverksamhet och
tillståndsgivning för skolan bör vara kvar hos
Skolverket. Skolverkets kvarvarande verksamhet förs,
enligt förslaget, samman med Specialpedagogiska
institutets. Moderaterna föreslår därför en höjning
av anslaget med 272 623 000 kr.
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub485
yrkande 3 att en ny myndighet tillskapas, vars
ansvarsområde är tillsyn och utvärdering av
skolväsendet. Medel för detta kan överföras från
Skolverket. Folkpartiet föreslår 200 miljoner kronor
mindre till anslaget än regeringen.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub481
yrkande 2 att Myndigheten för skolutveckling läggs
ned. I stället bör anslaget till Skolverket öka för
att myndigheten skall kunna stärka sin tillsyns- och
kvalitetsgransknings-verksamhet. Kristdemokraterna
tillför anslaget 50 miljoner kronor.
Även Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub476
yrkande 1 ett nationellt kvalitetsinstitut.
Överföring sker bl.a. från anslag 25:1.
Centerpartiet minskar därför, i samma motions
yrkande 2, anslaget till Skolverket med 70 miljoner
kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen
föreslagna beloppet och avslår motionsyrkanden om
andra belopp. Utskottet vill erinra om den
tyngdpunkt som finns i Skolverkets nuvarande
verksamhet och som ligger på utbildningsinspektionen
med syfte att granska kommuner och skolor
regelbundet. Av Skolverkets instruktion (SFS
2002:1160) framgår de verksamheter och skolor,
förutom det offentliga skolväsendet, som verket har
tillsyn över. Skolverket har här att bedöma hur
verksamheterna arbetar mot de nationella målen samt
kontrollera att nationella krav i skolförfattningar
följs. Utskottet ser också positivt på att
Skolverket nu utvecklat rutiner och metoder för en
förbättrad tillsynsverksamhet avseende fristående
skolor.
25:2 Myndigheten för skolutveckling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 96 278 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:2
Myndigheten för skolutveckling och avslå
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp),
15 (kd) och 16 (c).
Propositionen
Myndigheten för skolutveckling inrättades den 1 mars
2003 efter en ombildning av Statens skolverk.
Myndigheten för skolutveckling har i uppgift att
stödja den lokala verksamhetsutvecklingen i
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och
vuxenutbildning i syfte att uppnå ökad
måluppfyllelse och likvärdighet i utbildningen.
Myndigheten ger stöd till det lokala
utvecklingsarbetet för förbättrade
utbildningsvillkor i segregerade områden. I övrigt
skall myndigheten prioritera insatser som avser
kvalitet i det pedagogiska arbetet i
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,
basfärdigheter och jämställdhet i barn- och
ungdomsutbildningen samt insatser för att stödja
utbildning för vuxna med kort eller ofullständig
utbildning. För budgetåret 2003 redovisades en
utnyttjad anslagskredit på 743 000 kr. Regeringen
föreslår att 200 000 kr förs till anslaget från
anslaget 25:84 Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m. för att finansiera samordningen av
svenska skolors deltagande i Unescos nätverk för
skolor som arbetar med skolutveckling med
internationell inriktning. I 2004 års vårproposition
föreslog regeringen en överföring av 750 000 kr till
anslaget från utgiftsområde 15 Studiestöd, anslaget
25:2 Studiemedel m.m. för att täcka kostnaderna för
samordnings- och informationsåtgärder avseende
kombinationsutbildningar.
Regeringen har beräknat anslaget till 96 278 000
kr. Beloppet innebär en pris- och löneomräkning med
1,11 %.
Motionerna
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet vill - enligt motionerna 2004/05:Ub419
yrkande 2, 2004/05:Ub258 yrkande 24, 2004/05:Ub485
yrkande 3, 2004/05:Ub480 yrkande 34 och
2004/05:Ub481 yrkande 2 respektive 2004/05:Ub476
yrkande 2 - att Myndigheten för skolutveckling skall
läggas ned. Folkpartiet anser att staten inte skall
lägga sig i den lokala verksamhetsutvecklingen.
Skolutvecklingen kan bedrivas mycket bättre i
samspel mellan lärarhögskolorna och skolan. Det
bidrar till att höja kvaliteten på
utvecklingsarbetet och samtidigt öka
lärarhögskolornas kontakt med den dagliga
verksamheten. De delar av verksamheten som är av
nödvändig servicekaraktär kan överföras till
Skolverket. Kristdemokraterna anser likaså att
staten inte bör stå för skolutveckling.
Utvecklingsarbetet bör i stället ske i kommunerna
och på lärarhögskolorna. Myndigheten för
skolutveckling bör därför läggas ned. Vissa av
verkets uppgifter, såsom t.ex. ansvaret för
rektorsutbildningen, kan tas över av Skolverket.
Centerpartiet, som anser att ett nationellt
kvalitetsinstitut bör inrättas, vill också att
Myndigheten för skolutveckling skall läggas ned.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Utskottet ansluter sig till
regeringens beräkning vad gäller storleken på
anslaget till Myndigheten för skolutveckling.
Utskottet vill framhålla att myndigheten har en
mycket viktig roll när det gäller att stimulera den
lokala utvecklingen inom förskoleverksamheten,
skolbarnsomsorgen, skolan och insatser för vuxnas
lärande. Myndigheten har också i uppgift, enligt
regleringsbrevet för 2004, att prioritera insatser
som avser kvalitet i det pedagogiska arbetet i
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,
basfärdigheter, jämställdhet i barn- och
ungdomsutbildningen samt insatser för att stödja
utbildning för vuxna med kort eller ofullständig
utbildning. Utskottet har flera gånger (senast i
bet. 2003/04:UbU1 s. 29) uttalat att utskottet
finner den nu införda myndighetsstrukturen
ändamålsenlig. Den granskande och den
kvalitetsbedömande uppgiften förstärks genom
Skolverkets nya roll samtidigt som kommuner får stöd
i sitt arbete att nå de fastställda målen genom
Myndigheten för skolutveckling. Utskottet ser ingen
anledning att revidera denna uppfattning.
25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 208 841 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:3
Utveckling av skolväsende och barnomsorg och
avslå motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 14 (fp), 15 (kd)
och 16 (c).
Propositionen
Anslaget används till att främja utveckling av
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och
vuxenutbildning. Ur anslaget bekostas främst
insatser som Myndigheten för skolutveckling vidtar
för att stödja och stimulera kommunernas
verksamhetsutveckling inom barnomsorg, skola och
vuxenutbildning. Stödet avser även verksamhet med
annan än kommunal huvudman. En del av anslaget
disponeras av Statens skolverk, bl.a. för utveckling
av nationella prov.
För att förstärka resurserna till arbetet med
skolor i segregerade områden avser regeringen att
tillföra anslaget 70 miljoner kronor för år 2006 och
155 miljoner kronor för år 2007. Under 2005 kommer
även medel från anslaget att avsättas för
regeringens kommande satsning för att öka elevers
intresse för och kunskap i matematik, naturvetenskap
och teknik.
Regeringen avser att fatta beslut om att vissa
förordningar skall upphöra då de ger upphov till
onödig detaljreglering och försvårar för Myndigheten
för skolutveckling att välja metoder som leder till
framgångsrik skolutveckling. Det gäller förordning
(SKOLFS 1991:14) om stipendier för den individuellt
motiverade fortbildningen för lärare, förordning
(SKOLFS 1993:17) om statsbidrag för att främja
fortbildningen av lärare för undervisningen i olika
ämnen på annat språk än svenska och förordning
(SKOLFS 1991:27) om statsbidrag till sommarkurser i
teknik för flickor.
Budgetåret 2003 fördes 15 miljoner kronor från
anslaget till 25:1 Statens skolverk för
omstrukturering av verksamheten. År 2004 återfördes
5 miljoner kronor. Regeringen föreslår att 10
miljoner kronor återförs år 2005.
Regeringen har beräknat anslaget till 208 841 000
kr. Beloppet innebär en pris- och löneomräkning med
0,98 %.
Motionerna
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub485 yrkande
3 en sänkning av anslaget med 60 miljoner kronor.
Även Kristdemokraterna sänker anslagsbeloppet med
100 miljoner kronor i motion 2004/05:Ub481 yrkande
2. I motion 2004/05:Ub476 yrkande 2 föreslår
Centerpartiet en sänkning av anslagsbeloppet med
50 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget och avstyrker därmed motionsyrkanden om
andra anslagsbelopp.
25:4 Specialpedagogiska institutet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 350 157 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:4
Specialpedagogiska institutet och avslå
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 13 (m) och 15
(kd).
Propositionen
Specialpedagogiska institutets uppgift är att ge
specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra
skolhuvudmän som ansvarar för förskola, skola,
skolbarnsomsorg, vuxenutbildning och fristående
skolor som står under statlig tillsyn. Anslaget får
användas för att finansiera kostnader uppkomna under
anslag 25:5 Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med funktionshinder.
Regeringen har beräknat anslaget till 350 157 000
kr. Beloppet innebär pris- och löneomräkning med
2,95 %.
Motionerna
Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande
2 att anslaget avskaffas. Moderaterna föreslår att
verksamheten överförs till Skolverket och anslaget
25:1. Kristdemokraterna föreslår i motion
2004/05:Ub481 yrkande 2 en ökning av anslaget med 5
miljoner kronor. Kristdemokraterna föreslår att 15
miljoner kronor avsätts till anslaget under en
treårsperiod för att stärka arbetet vid de fasta
skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsbelopp och
avstyrker således motionsyrkandena.
25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med funktionshinder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 23 338 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:5
Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med funktionshinder och avslå
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 13 (m).
Propositionen
Syftet med anslaget är att tillgodose behovet av
anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med
funktionshinder. Vid Specialpedagogiska institutet
har det inrättats ett läromedelsråd i syfte att
förtydliga det statliga ansvaret för läromedel för
barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005 för ramanslaget besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 10 000 000 kr under 2006
och högst 10 000 000 kr under 2007.
Regeringen har beräknat anslaget till 23 338 000
kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är
enbart pris- och löneomräkning med 1,13 %.
Motionen
Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande
2 att anslaget tillförs 1 262 000 kr.
Anslagsökningen motiveras med att bristen på
anpassade läromedel är stor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet. Utskottet
finner det angeläget att barn, ungdomar och vuxna
med funktionshinder skall ha tillgång till anpassade
läromedel för att så långt det är möjligt få samma
möjligheter till utbildning som andra i samhället.
Liksom regeringen finner utskottet det
ändamålsenligt att ansvaret för anpassade läromedel
läggs på läromedelsrådet.
Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar
regeringen att besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
10 000 000 kr under vardera åren 2006 och 2007.
25:6 Specialskolemyndigheten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 245 569 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:6
Specialskolemyndigheten och avslå motioner om
andra anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 13 (m).
Propositionen
Myndigheten består av sex skolenheter. Utbildningen
har som mål att ge barn och ungdomar som är döva,
dövblindfödda eller hörselskadade en utbildning som
är anpassad efter varje barns behov och så långt
möjligt motsvarar den utbildning som ges i
grundskolan.
Regeringen har beräknat anslaget till 245 569 000
kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är
enbart pris- och löneomräkning med 1,33 %.
Motionen
Moderaterna påför anslaget 116 719 000 kr i motion
2004/05:Ub419 yrkande 2. Moderaterna anser att det
är angeläget att säkerställa hög kvalitet i
undervisningen samt vid resurscenter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet om
annat anslagsbelopp.
25:7 Särskilda insatser på skolområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 281 353 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:7 Särskilda
insatser på skolområdet.
Propositionen
Från anslaget fördelas medel huvudsakligen som
bidrag till kommuner för samordnade regionala
utbildningsinsatser för elever med funktionshinder
och utbildningsinsatser avseende särskild
undervisning på sjukhus m.m. enligt förordningen
(1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på
skolområdet samt som bidrag till kommuner för
riksrekryterande gymnasieutbildning för bl.a.
rörelsehindrade, döva och hörselskadade elever. Den
huvudsakliga faktorn som styr anslaget är antalet
elever. Regeringen föreslår en tillfällig överföring
för budgetåret 2005 om 7,5 miljoner kronor till
anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet i syfte
att bättre tillgodose stödet till elever med
funktionshinder.
Regeringen har beräknat anslaget till 281 353 000
kr. Beloppet innebär en pris- och löneomräkning med
3,89 %.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.
25:8 Sameskolstyrelsen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 32 816 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:8
Sameskolan.
Propositionen
Myndigheten är styrelse för de sex sameskolorna och
den integrerade samiska undervisningen i den
kommunala grundskolan i nio kommuner.
Sameskolstyrelsen får även efter avtal med en kommun
fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass och
förskole- och fritidsverksamhet för samiska barn.
Intäkterna för verksamheten får delvis disponeras
för kostnaderna.
Regeringen har beräknat anslaget till 32 816 000
kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är
enbart pris- och löneomräkning med 1,36 %.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.
25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet,
3 660 000 000 kr, för budgetåret 2005 under
anslaget 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. och
avslå motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 14 (fp) och 16
(c).
Propositionen
Anslaget bekostar statsbidrag till de kommuner som
har ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen. Under anslaget finansieras
även det statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder
som skall lämnas till de kommuner som tillämpar
maxtaxa. Dessutom bekostas Skolverkets kostnader för
arbete med administration av rekvisitioner från
kommunerna under anslaget liksom den uppföljning av
reformens olika delar för vilken Skolverket skall
ansvara.
Kompensation till kommunerna för de övriga delarna
av reformen maxtaxa och allmän förskola ges genom
det generella statsbidraget under utgiftsområde 25,
anslag 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och
landsting. För den allmänna förskolan är
kompensationen 1 200 miljoner kronor, för
förskoleverksamhet för barn till arbetslösa är
kompensationen 300 miljoner kronor och för barn till
föräldralediga 200 miljoner kronor.
Regeringen har beräknat anslaget under 25:9 till 3
660 000 000 kr.
Motionerna
Folkpartiet föreslår 900 000 000 kr mindre än
regeringens förslag i motion 2004/05:Ub485 yrkande
3. Besparingen på anslaget motiveras av den
taxeförändring angående barnomsorgsavgifterna som
Folkpartiet förespråkar. Centerpartiet föreslår i
motion 2004/05:Ub476 yrkande 2 att hela anslaget
överförs till utgiftsområde 25. Centerpartiet
föreslår att de specialdestinerade statsbidragen för
personalförstärkning i skola och fritidshem,
statligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxa i
barnomsorgen förvandlas till generella statsbidrag.
Liknande förslag framförs i motion 2004/05:So395
yrkande 9.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
regeringens anslagsförslag och avslår
motionsyrkandena om andra belopp samt om att
överföra statsbidraget till det generella bidraget
till kommunerna. Maxtaxan i förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg har som främsta syfte att öka
tillgängligheten för flera grupper, förbättra
barnfamiljernas ekonomi, minska marginaleffekterna
samt underlätta arbetskraftsdeltagandet. Det är
också viktigt att begränsa avgifternas koppling till
barnens närvarotider samt att minska
avgiftsskillnaderna mellan kommunerna.
Samtliga kommuner är anslutna till systemet med
maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
Skillnaderna mellan kommunernas avgifter har
utjämnats och barnfamiljer har fått lägre avgifter,
vilket bidragit till ett ökat konsumtionsutrymme för
denna grupp. Ett flertal kommuner har ingen koppling
mellan avgift och barnets närvarotid. Reformens
genomslag har således varit stort.
Utskottet har tidigare (jfr bl.a. bet.
2003/04:UbU1 och 2002/03:UbU3) behandlat frågan om
specialdestinerade statsbidrag. Utskottet har då
uttalat att ansvaret enligt huvudregeln självfallet
är decentraliserat till kommunerna och att statens
stöd i huvudsak sker genom det allmänna bidraget
till kommunerna. Genom specialdestinerade
statsbidrag ges dock en möjlighet att tillfälligt
stödja kommunerna för angelägna insatser. Balansen
mellan det allmänna bidraget och specialdestinerade
statsbidrag måste dock upprätthållas. Utskottet har
tidigare understrukit vikten av att kommunerna
förbereder mottagandet och användandet av bidragen
väl samt att kommunerna har en sådan flexibel
organisation att det är meningsfullt att ta emot
bidraget. Utskottet har också utgått ifrån att
regeringen beaktar de erfarenheter som vunnits på
olika områden när det gäller planering och
användning av sådana bidrag.
25:10 Bidrag till personalförstärkningar i
förskola
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet,
1 000 000 000 kr, för budgetåret 2005 under
anslaget 25:10 Bidrag till
personalförstärkningar i förskola och avslå
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp)
och 16 (c).
Propositionen
Regeringen föreslår, som tidigare aviserats (prop.
2003/04:100), att medel anvisas för ett särskilt
statsbidrag till personalförstärkning i förskolan.
Förslag om utformningen av bidraget återfinns i
förskolepropositionen (prop. 2004/05:11). Stödet
syftar till att öka personaltätheten, minska
barngruppers storlek samt höja kvaliteten i
förskolan. Detta riktade statsbidrag skall
möjliggöra anställning av 6 000 fler förskollärare,
barnskötare och annan personal i förskolan. Bidraget
skall vara treårigt och införas i två steg med 1
miljard kronor 2005 och 2 miljarder kronor per år
2006 och 2007. Därefter skall bidraget infogas i det
generella statsbidraget och blir då nivåhöjande.
Regeringen bedömer att samtliga kommuner kommer att
omfattas av bidraget.
Regeringen har beräknat anslaget till 1 000 000
000 kr.
Motionerna
Moderaterna avvisar i motion 2004/05:Ub419 yrkande 2
den riktade satsningen med personalförstärkningar i
förskolan. Även Folkpartiet tar i sin motion
2004/05:Ub485 yrkande 3 bort detta anslag.
Folkpartiet föreslår i stället att ett nytt anslag -
Satsning på behöriga lärare, förskollärare och
fritidspedagoger - (i bilaga 3 betecknat som anslag
25:90) tillförs sammanlagt 2 500 miljoner kronor.
Folkpartiet föreslår även att 200 miljoner kronor
tillförs ett nytt anslag, 25:88 Kvalitetssatsningar
i förskolan. Centerpartiet föreslår i motion
2004/05:Ub476 yrkande 2 att anslaget till
personalförstärkningar i förskolan överförs till
utgiftsområde 25.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
regeringens anslagsförslag och avslår
motionsyrkandena.
Mer personal är en avgörande faktor för att
förbättra förskolans kvalitet och arbetsmiljö. Med
mer personal kan barngruppernas storlek minska och
förutsättningarna för att barn i behov av särskilt
stöd ägnas mer tid kan öka. Utgångspunkten för
bidraget bör vara att det skall användas för att öka
personaltätheten i förskolan. Personaltätheten skall
jämföras med den genomsnittliga personaltätheten i
kommunala och enskilda förskolor inom kommunen under
åren 2003 och 2004. I sin fördelning av bidraget
skall inte kommunen skilja mellan kommunala och
enskilda förskolor. Bidragen skall riktas till de
förskolor där de gör störst nytta.
Angående yrkanden om specialdestinerade
statsbidrag hänvisar utskottet till sitt
ställningstagande under anslag 25:9 Maxtaxa i
barnomsorgen m.m.
25:11 Bidrag till personalförstärkningar i
skola och fritidshem
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 1 500 000 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:11
Bidrag till personalförstärkningar i skola
och fritidshem och avslå motioner om andra
anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 14 (fp) och 16
(c).
Propositionen
Anslaget avser särskilt statsbidrag riktat till
skolsektorn i syfte att öka personaltätheten i skola
och fritidshem (prop. 2000/01:1, utg.omr. 16, bet.
UbU1, rskr. 99). Bidraget avser att förbättra
förutsättningarna för att höja skolornas resultat i
förhållande till mål uttryckta i läroplan och
kursplaner genom att tillföra mer personal. Genom
satsningen har kommunerna ökat sin personal med
sammanlagt 8 500 heltidstjänster.
Regeringen föreslår att 3 000 miljoner kronor
överförs från detta anslag till utgiftsområde 25,
anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och
landsting år 2005.
För 2003 redovisades ett anslagssparande på 26 356
000 kr. Allt anslagssparande har dragits in.
Regeringen har beräknat anslaget till 1 500 000
000 kr.
Motionerna
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub485 yrkande
3 att bidraget avskaffas. Folkpartiet anser att de
bidrag som i dag betalas ut till
personalförstärkningar i skola och fritidshem har
bidragit till att höja andelen obehöriga lärare och
fritidspedagoger. Folkpartiet föreslår därför ett
nytt anslag - Satsning på behöriga lärare,
förskollärare och fritidspedagoger - och tillför
detta anslag 2 500 000 000 kr.
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub476
yrkande 2 att förevarande anslag tas bort. Samma
belopp föreslås i stället överföras till
utgiftsområde 25.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
regeringens anslagsförslag och avslår
motionsyrkandena.
25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 133 522 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:12 Bidrag
till viss verksamhet motsvarande grundskola
och gymnasieskola.
Propositionen
Bidraget används till särskilt verksamhetsstöd till
bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar
och förberedande dansutbildningar, bidrag till
riksinternatskolor, statsbidrag till kommuner med
s.k. IB-utbildning, statsbidrag till kostnader för
utlandssvenska elevers skolgång i Sverige,
ersättning för kostnader för nordiska elever på
gymnasial nivå m.m. Den huvudsakliga faktorn som
styr utgifterna på anslaget är antalet elever.
Regeringen har beräknat anslaget till 133 522 000
kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004
innebär enbart pris- och löneomräkning med 3,89 %.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning.
25:13 Bidrag till svensk undervisning i
utlandet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 92 796 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:13 Bidrag
till svensk undervisning i utlandet.
Propositionen
Enligt förordning (1994:519) om statsbidrag till
utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar
lämnas statsbidrag för svensk utlandsskola,
distansundervisning, kompletterande svensk
undervisning och undervisning vid utländsk skola.
Anslaget är beroende av elevutvecklingen. Läsåret
2003/04 fanns det 31 svenska utlandsskolor med
sammanlagt 1 240 elever i förskoleklass, grund- och
gymnasieskola. Regeringen fattade den 2 september
2004 beslut om att antalet elever som skall utgöra
underlag för att få statsbidrag till kompletterande
svensk undervisning minskas från åtta till fem
elever. För budgetåret 2003 redovisades ett
anslagssparande på 9 474 000 kr. Allt
anslagssparande har dragits in.
Regeringen har beräknat anslaget till 92 796 000
kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004
innebär enbart pris- och löneomräkning med 3,89 %.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning.
25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 99 015 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:14
Nationellt centrum för flexibelt lärande och
avslå motionen om annat anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 15 (kd).
Propositionen
Anslaget finansierar verksamheten vid myndigheten
Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) och
utgifter för utvecklingsprojekt inom kommunernas
vuxenutbildning, folkhögskolor och studieförbund
samt för utveckling av Folkbildningsnätet. Från
anslaget finansieras också utvecklingen av läromedel
för vuxna döva med teckenspråk som första språk i
samarbete med Specialpedagogiska institutet.
Myndighetens verksamhetsområde har ändrats mot en
tyngdpunkt på utveckling snarare är utbildning. I
samband med denna förskjutning har kostnader för
personalavveckling uppkommit. Dessa är under åren
2004 och 2005 så stora att myndigheten måste
begränsa stödet till projekt i kommuner och
folkbildning för att inte överskrida tillgängliga
medel.
Regeringen har beräknat anslaget till 99 015 000
kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är
enbart pris- och löneomräkning med 0,9 %.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår en neddragning av
anslaget med 20 000 000 kr i motion 2004/05:Ub481
yrkande 2.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet.
25:15 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 157 262 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:15 Bidrag
till viss verksamhet inom vuxenutbildning och
avslå motionen om annat anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 15 (kd).
Propositionen
Anslaget finansierar statsbidrag till kompletterande
utbildningar enligt förordning (SFS 2000:521) om
statligt stöd till kompletterande utbildningar,
vissa andra skolor samt viss kursverksamhet.
Dessutom utgår medel till Samernas
utbildningscentrum och ett resurscentrum för
vuxenutbildning vid Högskolan i Jönköping. Vidare
ges medel till försöksverksamhet med
lärlingsutbildning inom hantverksyrken för vuxna
samt till utveckling av svenskundervisning för
invandrare samt validering.
Riksdagen anvisade under detta anslag, enligt
regeringens förslag i budgetpropositionen för 2004,
3,8 miljoner kronor årligen för en försöksverksamhet
med en tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning för
vuxna till vissa hantverksyrken. Regeringen
beslutade i förordning (2004:167) om statligt stöd
till försöksverksamhet med lärlingsutbildning för
vuxna till vissa hantverksyrken att Myndigheten för
kvalificerad yrkesutbildning skall vara
tillsynsmyndighet. Regeringen föreslår därför att
3,8 miljoner kronor fr.o.m. år 2005 överförs till
anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning. Regeringen föreslår vidare att 1,25
miljoner kronor förs över till anslaget 25:56
Danshögskolan: Grundutbildning. I syfte att
förstärka ungdomspolitiken föreslås att 1 miljon
kronor överförs under 2005 och 2006 till
utgiftsområde 17.
Regeringen har beräknat anslaget till 157 262 000
kr. Beloppet innebär en pris- och löneomräkning med
3,89 %.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår en neddragning av
anslaget med 15 miljoner kronor i motion
2004/05:Ub481 yrkande 2.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet.
25:16 Bidrag till vissa organisationer för
uppsökande verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 50 000 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:16 Bidrag
till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet och avslå motioner om andra
anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp),
15 (kd) och 16 (c).
Propositionen
Anslaget finansierar bidrag till Företagarnas
Riksorganisation, Handikappförbundens
samarbetsorgan, Landsorganisationen i Sverige,
Lantbrukarnas Riksförbund, Ledarna, Sveriges
Akademikers Centralorganisation, Sveriges fiskares
riksförbund och Tjänstemännens Centralorganisation
för uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor. Syftet är att stimulera och utveckla
uppsökande verksamhet för att på så sätt bredda
intresset för studier och utbildning hos vuxna.
Regeringen har beräknat anslaget till 50 000 000
kr. Beloppet är detsamma som för år 2004.
Motionerna
Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet
föreslår i respektive motioner, 2004/05:Ub419
yrkande 2, 2004/05:Ub481 yrkande 2 och 2004/05:Ub476
yrkande 2, att anslaget tas bort. Folkpartiet vill i
motion 2004/05:Ub485 yrkande 3 minska anslaget med
40 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandena. Utskottet
anser, liksom tidigare (jfr bet. 2003/04:UbU1
s. 44), att det är värdefullt att de berörda
organisationerna medverkar i arbetet med att
stimulera vuxna till studier. Utskottet finner den
uppsökande verksamheten vara en mycket viktig metod
för att nå grupper som annars skulle vara svåra att
nå och på så sätt bredda intresset för studier och
utbildning hos dessa.
25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet,
1 916 797 000 kr, för budgetåret 2005 under
anslaget 25:17 Statligt stöd för utbildning
av vuxna och avslå motioner om andra
anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp),
15 (kd) och 16 (c).
Propositionen
Från anslaget finansieras riktat statsbidrag enligt
förordning (2002:398) om statligt stöd för
utbildning av vuxna. Statsbidraget söks av
kommunerna årsvis och fördelas av Myndigheten för
skolutveckling. Utbetalning sker från Skolverket.
Anslaget finansierar även statsbidrag för utveckling
av vuxenutbildning för utvecklingsstörda.
Statsbidraget motsvarar kostnaden för ca 46 400
årsstudieplatser i kommunal vuxenutbildning.
Statsbidraget är villkorat och bygger på en kommunal
motprestation motsvarande ca 82 % av statsbidraget.
För år 2004 minskades statsbidraget med 60 miljoner
kronor för att finansiera anslaget 25:20
Valideringsdelegationen.
Från och med år 2006 skall det riktade statsbidraget
till kommunerna inordnas i den kommunala utjämningen
under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner.
Regeringen har beräknat anslaget till 1 916 797
000 kr. Beloppet innebär en pris- och löneomräkning
med 3,89 %.
Motionerna
I motion 2004/05:Ub419 yrkande 2 föreslår
Moderaterna att anslaget avskaffas och att
motsvarande medel, 1 916 797 000 kr, överförs till
ett nytt anslag Vuxnas utbildning. Folkpartiet
föreslår i motion 2004/05:Ub485 yrkande 3 en
neddragning av beloppet med 900 000 000 kr. Även
Kristdemokraterna föreslår att anslagsbeloppet sänks
med 175 000 000 kr. Centerpartiet föreslår i sin
motion 2004/05:Ub476 yrkande 2 att anslagsbeloppet
överförs till utgiftsområde 25.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och avstyrker motionsyrkandena. Utskottet avvisar nu
liksom tidigare en förändring av anslagsstrukturen.
Det finns enligt utskottet inte någon anledning till
ett gemensamt anslag för vuxenutbildning, då de
nuvarande anslagen finansierar verksamheter av olika
karaktär. Utskottet erinrar om att det riktade
statsbidraget fr.o.m. år 2006 skall inordnas i den
kommunala utjämningen under utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner.
25:18 Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 18 905 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:18
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning.
Propositionen
Anslaget finansierar verksamheten vid Myndigheten
för kvalificerad yrkesutbildning. Myndigheten har
ett övergripande ansvar för denna utbildning, vilket
innebär att den bl.a. har att besluta om statsbidrag
eller särskilda medel till den som anordnar en sådan
utbildning, har ett övergripande nationellt
planeringsansvar, skall följa upp den kvalificerade
yrkesutbildningen och säkerställa dess kvalitet,
främja utvecklingen samt informera och sprida
kunskap om den kvalificerade yrkesutbildningen.
Regeringen har beräknat anslaget till 18 905 000
kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är
enbart pris- och löneomräkning med 1,57 %.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.
25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 793 181 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:19 Bidrag
till kvalificerad yrkesutbildning och avslå
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 13 (m),14 (fp) och
16(c).
Propositionen
Anslaget finansierar statsbidrag till anordnare av
kvalificerad yrkesutbildning (KY) samt kostnader för
personskadeförsäkring för studerande. Utgifterna
påverkas främst av antalet genomförda och utnyttjade
utbildningsplatser samt utbildningarnas inriktning.
Från och med år 2005 finansieras genom anslaget
dessutom utgifterna för en tvåårig eftergymnasial
lärlingsutbildning för vuxna till vissa
hantverksyrken enligt förordning (2004:167).
Regeringen föreslår under punkt 5 att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget
25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
som inklusive åtaganden medför utgifter på högst
755 834 000 kr under 2006 och högst 797 129 000 kr
under perioden 2007-2010.
Regeringen har beräknat anslaget till 793 181 000
kr.
Motionerna
I motion 2004/05:Ub419 yrkande 2 föreslår
Moderaterna att anslaget tas bort. Partiet inför ett
nytt anslag Vuxnas lärande (se anslag 25:17 ovan).
Detta föreslagna anslag skall ge utrymme för en
kraftig ökning av antalet platser inom KY-
utbildningen, skriver Moderaterna. Folkpartiet anser
i motion 2004/05:Ub485 yrkande 3 att det finns ett
stort behov av personer med kvalificerad
yrkesutbildning och föreslår en ökning av anslaget
med 100 000 000 kr. Även Centerpartiet föreslår en
ökning av anslaget med 50 000 000 kr i motion
2004/05:Ub476 yrkande 2. Centerpartiet vill öka
antalet platser på den kvalificerade
yrkesutbildningen för att tillgodose näringslivets
efterfrågan på utbildad arbetskraft.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
anslagsbelopp och avstyrker därmed motionsyrkanden
om andra belopp.
Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) har varit
framgångsrik i att utbilda kvalificerad arbetskraft.
Andelen examinerade som får arbete direkt i
anslutning till sin utbildning är stor. Det finns en
fortsatt stark efterfrågan från arbetslivet på nya
utbildningar. De föreslagna medlen för år 2005 bör,
enligt regeringens bedömning, innebära att
verksamheten blir av ungefär samma omfattning som
tidigare. Utskottet stöder regeringens förslag att
inte utöka omfattningen av den kvalificerade
utbildningen, men anser liksom tidigare att
utbildningen på sikt bör stärkas.
Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005, för ramanslaget 25:19
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om
bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på
högst 755 834 000 kr under 2006 och högst
797 129 000 kr under perioden 2007-2010.
25:20 Valideringsdelegationen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 15 261 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:20
Valideringsdelegationen och avslå motionen om
annat anslagsbelopp.
Jämför särskilt yttrande 15 (kd).
Propositionen
Anslaget finansierar verksamheten vid
Valideringsdelegationen.
Valideringsdelegationen inrättades den 1 januari
2004 för en fyraårsperiod. Delegationens uppgift är
bl.a. att i samverkan med arbetslivet och
utbildningssektorn utveckla valideringsinsatser, att
stödja och stärka etablerandet av ändamålsenliga
samarbetsformer för validering samt att initiera och
genomföra utvecklingsinsatser för personal inom
valideringsverksamhet. Valideringsdelegationen
skall, vidare, aktivt utforma och aktivt sprida
information om validering och följa upp utvecklingen
av valideringsverksamhet och säkerställa dess
kvalitet. Delegationen skall dessutom lämna förslag
om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att
säkerställa valideringsverksamhet efter
fyraårsperiodens slut.
Regeringen har beräknat anslaget till 15 261 000
kr.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub481
yrkande 2 att anslaget tas bort. Kristdemokraterna
är kritiska till inrättandet av myndigheten och
anser att både Centrum för flexibelt lärande och
Valideringsdelegationen bör föras in under
Högskoleverkets uppdrag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
regeringens anslagsförslag och avstyrker därmed
motionsyrkandet. Utskottet är positivt till
inrättandet av en särskild valideringsdelegation.
Det är angeläget både för den enskilde och för
samhället att ta till vara människors reella
kunskap.
25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
begärda anslagsbeloppet, 125 000 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 25:21
Utveckling av påbyggnadsutbildningar och
avslå motioner om andra anslagsbelopp.
Bemyndigande bör också ges regeringen att
besluta om utgifter på högst 275 000 000 kr
under 2006 och högst 225 000 000 kr under
2007-2010.
Propositionen
Det föreslagna anslaget till utveckling av
påbyggnadsutbildningar är nytt. Anslaget finansierar
sådan tidigare påbyggnadsutbildning som övergår i
annan statligt finansierad utbildningsform såsom
kvalificerad yrkesutbildning, högskola,
folkhögskola, viss statligt finansierad
påbyggnadsutbildning samt kompletterande utbildning.
Anslaget skall finnas under en övergångsperiod tills
en slutlig avstämning sker mellan överförda belopp
och överförd utbildningskapacitet.
I budgetpropositionen för år 2004 (prop.
2003/04:1) föreslog regeringen att de statligt
reglerade interkommunala ersättningarna för
riksrekryterande påbyggnadsutbildningar skulle
avvecklas. Staten övertar därmed ansvaret för och
finansieringen av vissa påbyggnadsutbildningar från
kommunerna och överför dem till andra
utbildningsformer med statligt kostnadsanslag.
Regeringen föreslår att 125 miljoner kronor
överförs år 2005 och 250 miljoner kronor överförs år
2006 från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag anslag
48:1 Kommunalt utjämningsbidrag till detta nya
anslag.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:21
Utveckling av påbyggnadsutbildningar besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 275 000 000 kr under år
2006 och högst 225 000 000 kr under perioden
2007-2010.
Regeringen har beräknat anslaget till 125 000 000
kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.
Utskottet föreslår att riksdagen också ger
regeringen det begärda bemyndigandet.
Oppositionspartiernas förslag till nya anslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionärernas förslag
till nya anslag.
Motionerna
Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande
2 ett nytt anslag Nationellt kvalitetsinstitut (i
bilaga 3 betecknat 25:86). Detta anslag tillförs
150 000 000 kr. En nödvändig åtgärd för att lyfta
kvaliteten i skolan är att uppföljning och
utvärdering förbättras och blir mer tillgänglig för
elever, föräldrar och personal, skriver
motionärerna. Vissa delar av Skolverkets verksamhet
föreslås överflyttas till det nationella
kvalitetsinstitutet. Moderaterna föreslår vidare att
1 000 000 000 kr tillförs anslaget Barnskola (i
bilaga 3 betecknat 25:87). Förslaget innebär en
kostnadsfri barnskola för barn i åldern 2 till 6 år.
Förslaget utgår från en allmän icke-obligatorisk
barnskola med pedagogiskt innehåll, där barnen får
lära sig grunderna i att läsa, räkna och skriva.
Moderaterna föreslår dessutom ett nytt anslag Vuxnas
utbildning (i bilaga 3 betecknat 25:92), vilket
tillförs 3 609 978 000 kr. Till anslaget förs medel
från anslagen 25:17 Statligt stöd för utbildning av
vuxna och 26:19 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning samt medel för folkhögskoleplatser
under utgiftsområde 17. Anslaget rymmer
Kunskapslyftet samt KY-utbildningar.
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub485
yrkande 3 200 000 000 kr till anslaget Nationellt
kvalitetsinstitut. En ny myndighet bör tillskapas,
med ansvar för tillsyn och utvärdering av skolan,
skriver Folkpartiet. Folkpartiet föreslår 200
miljoner kronor till anslaget Kvalitetssatsningar
förskolan (i bilaga 3 betecknat 25:88). Barn med
utländsk bakgrund skall sökas upp och erbjudas
avgiftsfri språkförskola. Folkpartiet föreslår också
2 500 000 000 kr till anslaget Satsning på behöriga
lärare, förskollärare och fritidspedagoger (i bilaga
3 betecknat 25:90) samt 100 000 000 kr till
Lärlingsutbildning (i bilaga 3 betecknat 25:91).
Folkpartiet vill starta en ny företagsanknuten
lärlingsutbildning där företagen delvis kan få
ersättning för att de tar emot lärlingar.
I motion 2004/05:Ub481 yrkande 2 tillför
Kristdemokraterna anslaget Lärlingsutbildning 10
miljoner kronor. Kristdemokraterna vill att
lärlingsutbildning skapas inom ramen för ett eget
nationellt program, nära knutet till det lokala
näringslivet. Dessutom tillför Kristdemokraterna
anslaget Yrkeshögskola (i bilaga 3 betecknat 25:93)
10 000 000 kr.
Även Centerpartiet förespråkar i motion
2004/05:Ub476 yrkandena 1 och 2 ett nationellt
kvalitetsinstitut, och tillför detta 200 000 000 kr.
Centerpartiet tillför även anslaget Läs- och
skrivutveckling (i bilaga 3 betecknat 25:89)
400 000 000 kr. Centerpartiet vill genomföra en
särskild satsning innefattande bl.a. program för
matematik och läs- och skrivutveckling från
förskolan och genom hela grundskolan. Till detta har
Centerpartiet avsatt totalt 1 200 miljoner kronor
den kommande treårsperioden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
nya anslag.
Nationell skolpeng
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
införande av nationell skolpeng.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).
Motionerna och utskottets ställningstagande
I motion 2004/05:Ub322 yrkande 7 framför Moderaterna
att en nationell skolpeng bör införas. Genom denna
kan elever och föräldrar själva styra vem som skall
få utbildningsuppdraget. Moderaterna anför vidare i
motion 2004/05:Ub390 yrkande 3 att
finansieringsansvaret för skolan bör flyttas från
kommunerna till staten. Pengarna skall följa eleven
till vald skola, vilket ger skolledningen möjlighet
att lägga skolans pengar där de gör störst nytta. I
samma motions yrkande 4 föreslås att en
parlamentarisk utredning om nationell skolpeng
tillsätts. Nationell skolpeng bör, enligt yrkande 7,
även gälla elever i särskolan. Krav på en nationell
individualiserad skolpeng för specialskolans elever
framförs även i motion 2004/05:Ub291 yrkande 5. Från
år 2006 anslår därför Moderaterna 300 miljoner
kronor i nya resurser för att skapa valfrihet för
elever med funktionshinder. Folkpartiet framför i
motion 2004/05:Ub258 yrkande 9 att en nationell
skolpeng bör införas, som även tar hänsyn till
elever i behov av särskilt stöd. En fjärdedel av den
nationella skolpengen bör, enligt motionsyrkandet,
öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare avstyrkt motsvarande
motionsyrkanden vid ett flertal tillfällen, senast
under våren 2004 (bet. 2003/04:UbU6). Utskottet har
ingen annan uppfattning nu. En nationell skolpeng
ger inte de grundläggande förutsättningarna för att
kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet för
alla elever skall kunna uppfyllas.
Nationellt kvalitetsinstitut
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
nationellt kvalitetsinstitut.
Jämför reservation 3 (m, fp, c).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub234 ett fristående
kvalitetsinstitut. Samma krav framför Moderaterna
även i motion 2004/05:Ub322 yrkande 15. Ett
nationellt kvalitetsinstitut bör, anser
motionärerna, regelbundet granska
undervisningskvaliteten och resultaten vid varje
skola, såväl fristående som kommunala. I samma
motions yrkande 14 anförs angående
kvalitetsgranskning av skolor, att kontinuerlig och
allmänt tillgänglig information om skolors resultat,
kvalitet och utveckling behövs för att alla elever
och föräldrar skall få förutsättningar att välja
skola på lika villkor, oavsett bostadsort. Även i
motion 2004/05:Ub390 framför Moderaterna samma
uppfattning angående nationellt kvalitetsinstitut
(yrkande 15), vikten av kontinuerlig utvärdering av
skolor (yrkande 13) samt att denna utvärdering skall
vara lika oavsett huvudman eller inriktning (yrkande
16).
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258
yrkande 18 att en nationell skolinspektion skall
inrättas.
Centerpartiet framför i motion 2004/05:Ub477
yrkande 10 att ett nationellt kvalitetsinstitut bör
inrättas i syfte att ge kommunerna stöd i
kvalitetsarbetet. Detta institut bör ersätta
Utvecklingsmyndigheten, menar motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om den
tyngdpunkt som finns i Skolverkets nuvarande
verksamhet och som ligger på utbildningsinspektionen
med syfte att granska kommuner och skolor
regelbundet.
Av Skolverkets instruktion (SFS 2002:1160) framgår
de verksamheter och skolor, förutom det offentliga
skolväsendet, som verket har tillsyn över.
Skolverket har här att bedöma hur verksamheterna
arbetar mot de nationella målen samt kontrollera att
nationella krav i skolförfattningar följs.
Skolverket har den 1 november 2003 redovisat en
plan över hur inspektionen byggs ut.
Inspektionsverksamheten planeras att vara fullt
utbyggd under år 2005, och fr.o.m. detta år kommer
inspektionerna att omfatta i genomsnitt 50 kommuner
och 1 000 skolor per år. Med denna kapacitet kommer,
enligt Skolverkets beräkningar, Sveriges alla 5 800
kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor
att vara inspekterade runt halvårsskiftet 2009.
Skolverket fick i regleringsbrevet för år 2004 i
uppdrag att i lägesbedömningen till regeringen lämna
förslag till områden som Skolverket genom sin
utbildningsinspektion avser att särskilt
uppmärksamma under år 2005. I Skolverkets
lägesbedömning 2004 (dnr 2004:622) gjordes
bedömningen att fördjupade analyser kommer att göras
avseende arbetssätt och arbetsformer samt arbetet
med individanpassning, individuella studieplaner och
åtgärdsprogram i den pedagogiska praktiken. Elever i
behov av särskilt stöd kommer att sättas i fokus.
Fördjupade redovisningar kommer att lämnas när det
gäller bedömning och betygssättning samt styrning,
ledning och kvalitetsarbete i skolor och
förvaltningar. Dessutom kommer intresset att riktas
dels mot hur skolorna fungerar med avseende på
rektorernas ansvar, befogenheter och funktion, dels
på vilket stöd skolledningarna får i sitt arbete.
Särskild uppmärksamhet kommer därtill att ägnas
kommuner med stor andel obehöriga lärare.
Utskottet vill också påminna om det av Skolverket
i januari 2004 redovisade regeringsuppdraget om att
dels utveckla och skärpa sina rutiner för prövning
och inspektion av fristående skolor, dels redovisa
en särskild inspektion av sådana skolor med
konfessionell inriktning eller motsvarande.
Översyn av myndigheter under
Utbildningsdepartementet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
översyn av myndigheterna under
Utbildningsdepartementet.
Jämför reservationerna 4 (kd) och 5 (v).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Vänsterpartiet anför i motion 2004/05:Ub337 att en översyn av
myndigheterna under Utbildningsdepartementet bör
göras i syfte att genomföra en sammanslagning av
dessa, dels för att få en ökad effektivitet dels för
att få en enklare och tydligare myndighetsstruktur.
Kristdemokraterna förespråkar i motion 2004/05:Ub473
yrkande 46 en renodling av myndighetsstrukturen och
pekar bl.a. på samordningsvinster vad gäller
kostnader för administration. Kristdemokraterna är
kritiska mot inrättande av Valideringsdelegationen.
I motion 2004/05:Ub471 yrkande 6 anförs att
Valideringsdelegationens arbete sker i lokaler hos
Centrum för flexibelt lärandes (CFL) avdelning i
Norrköping. Enligt motionärerna hade det varit
lämpligare om delegationen inrättats som en
avdelning inom CFL.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare uttalat att det delar
regeringens uppfattning att det är angeläget med en
särskild myndighet för valideringsfrågor.
Utskottet erinrar också om den av regeringen i
januari 2003 tillsatta parlamentariska kommittén,
Ansvarskommittén, med uppdrag att se över strukturen
och uppgiftsfördelningen inom
samhällsorganisationen. Uppdraget avser både
relationen mellan staten, landstingen och kommunerna
och relationen mellan regeringen och myndigheterna.
Ansvarskommittén har också, enligt
tilläggsdirektiven (dir. 2004:93) i uppgift att se
över den statliga styrningen av
samhällsorganisationen, både relationen mellan
regeringen och de statliga myndigheterna och mellan
staten och den kommunala nivån.
Skolor för multihandikappade barn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden angående
riksgymnasium för synskadade med
multifunktionella handikapp. Riksdagen bör
också avslå motionsyrkanden om
återinrättande av statliga specialskolor för
multihandikappade.
Jämför reservationerna 6 (m, fp, kd, c) och 7
(m, fp, kd, c).
Motionerna och utskottets ställningstagande
I ett flertal motioner anförs att de statliga
specialskolorna för multihandikappade barn, bl.a.
Ekeskolan och Hällsboskolan, måste återinrättas. I
motion 2004/05:Ub291 yrkande 2 skriver Moderaterna
att statens huvudmannaskap för specialskolorna bör
kvarstå och att staten har ett särskilt ansvar för
skolan för elever med funktionshinder. Folkpartiet
pekar i sin motion 2004/05:Ub258 yrkande 12 på att
dessa alternativ måste återskapas. Denna reform är
kostnadsneutral, hävdar man. Också Kristdemokraterna
är i motion 2004/05:Ub479 yrkande 10 kritiska till
nedläggningen av de fasta skoldelarna. Detta kan
innebära att många elever med multihandikapp inte
kommer att få den hjälp de behöver. En omprövning av
visstidsvistelse innebär också en osäkerhet för
eleverna, menar motionärerna.
I motion 2004/05:Ub275 yrkande 12 anför
Centerpartiet att ett nytt riksgymnasium för blinda
och synskadade barn med funktionshinder bör
inrättas. Motionärerna påpekar att det i dag saknas
tillräckligt bra möjligheter för dessa barn att
studera vidare efter grundskolan och att också de
har rätt att kunna gå vidare i sin utbildning och
utvecklas i sin egen takt, oavsett ålder.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Riksdagen beslutade hösten 1999 att elever med
synskada respektive grav språkstörning inte längre
skulle tillhöra den statliga specialskolans målgrupp
(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 14).
Beslutet innebar att riksdagen ställde sig bakom
regeringens förslag om en successiv avveckling av de
fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna
Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och
en samtidig utbyggnad av resurscenterverksamheten
vid skolorna. Frågan om omprövning av nämnda beslut
har återkommande behandlats av utskottet, senast
under förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU1 och bet.
2003/04:UbU10). Utskottet finner inte heller nu skäl
för riksdagen att ändra sitt tidigare
ställningstagande.
I november 2002 överlämnade den av regeringen
tillsatte utredaren betänkandet Visstidsutbildning
vid statliga resurscenter (SOU 2002:106).
Visstidsutbildning ges i dag vid Ekeskolan i Örebro,
för elever med synskada och ytterligare
funktionshinder, och Hällsboskolan i Sigtuna, för
elever med grav språkstörning. Dessa tidigare
specialskolor är i dag resurscenter inom
Specialpedagogiska institutet.
Syftet med visstidsutbildningen är att ge eleverna
en utbildning som är anpassad till varje elevs
förutsättningar och att ge förutsättningar för en
fortsatt utbildning i hemskolan eller hemkommunen.
De elever som undervisas vid resurscenter är
fortfarande elever i sina hemkommuner. Utbildningen
skall fortgå så länge som elevens behov kräver det
och det inte finns förutsättningar att anordna
utbildning av motsvarande kvalitet i hemkommunen
eller hemskolan. Elevens vårdnadshavare får ansöka
om plats vid ett resurscenter. Av
budgetpropositionen framgår att regeringen anser att
det är viktigt att resurscenter har ett tydligt
ansvar och en tydlig roll när det gäller elever med
funktionshinder.
Visstidsutbildningen vid Ekeskolan och
Hällsboskolan regleras i förordning (2004:203) om
visstidsutbildning vid särskilda resurscenter.
Frågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade
elever med flerfunktionshinder har avslagits av
riksdagen vid ett flertal tillfällen sedan hösten
1999 (senast i bet. 2003/04:UbU10). Utskottet anser
nu liksom då att det naturliga alternativet för
dessa elever är den reguljära gymnasiesärskolan
eller gymnasieskolan på hemorten eller inom
samverkansområdet.
Uppdrag till vissa myndigheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden angående
uppdrag till Skolverket, Myndigheten för
skolutveckling samt om tilläggsdirektiv till
Valideringsdelegationen.
Jämför reservationerna 8 (v, mp), 9 (fp), 10
(kd), 11 (v, mp) samt 12 (fp).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Folkpartiet skriver i motion 2004/05:Ub242 yrkande
17 att Skolverket aktivt bör utvärdera rektorernas
möjligheter att vara pedagogiska ledare. Skolverket
bör under sina tillsynsinspektioner, menar
motionärerna, utvärdera att rektor tillåts vara
pedagogisk ledare. Kristdemokraterna anser att det
är nödvändigt att satsa mer på nationell tillsyn och
granskning samt att öka statens ansvarstagande för
en likvärdig utbildning över hela landet. I motion
2004/05:Ub480 yrkande 35 framför Kristdemokraterna
att ökade resurser därför bör läggas till
Skolverket. Myndigheten bör också få tydliga
direktiv om att granskningen skall vara lika för
alla skolor oavsett huvudman. Miljöpartiet skriver i
motion 2004/05:Ub230 yrkande 20 att Skolverket bör
få i uppdrag att utvärdera läromedel ur både ett
genus- och ett HBT-perspektiv. I samma motions
yrkande 21 föreslår partiet att Skolverket ges i
uppdrag att undersöka möjligheter att öka andelen
män som arbetar inom skolan i enlighet med vad som
anförs i motionen. I yrkande 22 begär Miljöpartiet
att Skolverket får i uppdrag att utarbeta riktlinjer
för att säkerställa kompetens i HBT-frågor för
anställda inom utbildningsväsendet. Motion
2004/05:Ub239 (m) tar upp frågan om obehöriga
lärares anställning i skolor och anför att
Skolverket måste inspektera hur skollagstiftningen
efterlevs i detta hänseende.
Miljöpartiet anför i motion 2004/05:Ub230 yrkande
19 att Myndigheten för skolutveckling ges ett
uppdrag rörande genuskunskap i skolans och
förskolans pedagogik. Folkpartiet föreslår i motion
2004/05:Ub209 yrkande 1 tilläggsdirektiv till
Valideringsdelegationen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet erinrar om att Skolverket genom sin
utbildningsinspektion under år 2005 avser att
särskilt uppmärksamma bl.a. lärarnas kompetens i
inspekterade kommuner. Särskild uppmärksamhet kommer
därvid att ägnas kommuner med stor andel lärare som
saknar lärarbehörighet.
Myndigheten för skolutveckling skall bl.a.
prioritera insatser som avser jämställdhet i barn-
och ungdomsutbildningen. För att ytterligare stödja
utvecklingen av jämställdhetsarbete i skolan
planerar Myndigheten för skolutveckling att bl.a.
under läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser
för genuspedagoger, mediepedagoger samt lärare och
annan skolpersonal. Sedan år 2002 finns därtill
särskilda medel avsatta för att utbilda pedagogiska
resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap.
Målet har varit att det år 2004 skall finnas minst
en sådan resursperson i varje kommun. Utbildningen
bedrivs på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling
av de nationella värdegrundcentrumen vid Göteborgs
och Umeå universitet. Utbildningen omfattar såväl
förskolan som grund- och gymnasieskolan. I detta
sammanhang vill utskottet också påminna om den av
regeringen år 2003 tillsatta
jämställdhetsdelegationen (dir. 2003:101) med syfte
att uppmärksamma, intensifiera och utveckla arbetet
med jämställdhet mellan könen i förskolan.
Särskilda satsningar i skolan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
extraresurser till skolor i krisområden samt
särskilda satsningar för att stärka
baskunskaperna i skolan.
Jämför reservationerna 13 (fp) och 14 (c).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Folkpartiet framför i motion 2004/05:Sf288 yrkande
21 betydelsen av en reformerad skola med tydligare
krav och mål för kampen mot utanförskapet samt
behovet av att kanalisera extraresurser och
riskkapital till skolorna i sociala krisområden.
Folkpartiet anser att skolan bör finansieras med
hjälp av en nationell skolpeng. En del av denna
skall, enligt förslaget, vara lika för alla elever,
medan en del skall kunna riktas till de elever som
behöver särskilt stöd. Skolor som får extra resurser
kan genom att erbjuda högre lärarlöner rusta upp
lokaler m.m. bli s.k. magnetskolor, som lockar
människor att bosätta sig i utsatta områden. På
detta sätt kan segregationen brytas. Centerpartiet
vill i motion 2004/05:Ub477 yrkande 8 genomföra en
särskild satsning på baskunskaper, innefattande
matematik, läs- och skrivutveckling, från förskolan
och genom hela grundskolan. Till detta har
Centerpartiet den kommande treårsperioden avsatt
totalt 1 200 miljoner kronor.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet anser att förbättrade utbildningsvillkor
i segregerade områden är en av de mest angelägna
frågorna inom utbildningssektorn. Myndigheten för
skolutveckling har här en mycket viktig uppgift när
det gäller att ge handfast stöd i det lokala
utvecklingsarbetet. För att förstärka resurserna
till arbetet med skolor i segregerade områden avser
regeringen att tillföra anslaget 25:3 Utveckling av
skolväsende och barnomsorg 70 miljoner kronor för år
2006 och 155 miljoner kronor för år 2007.
I likhet med motionärerna anser utskottet att
satsningar på att stödja läs- och skrivutveckling
samt kunskapsutveckling i matematik är angelägna.
Insatser för läs-, skriv- och språkutveckling är av
stor vikt för förbättrade resultat på alla nivåer i
skolväsendet. Inte minst för stödet till elever med
utländsk bakgrund är kopplingen till läsning
väsentlig. Myndigheten för skolutveckling arbetar
med dessa frågor på flera sätt samtidigt som
regeringen bl.a. understryker att skolorna i sin
kvalitetsredovisning skall kunna visa hur
läsutvecklingen skall följas och hur elever som
behöver stöd skall få det. Vidare har den särskilda
Matematikdelegationen haft till uppgift att lägga
fram förslag som utvecklar matematikundervisningen
och stimulerar utvecklingsarbetet inom detta område.
Bakgrunden är bl.a. sviktande intresse bland
eleverna för matematikämnet och ett stort behov av
pedagogiskt utvecklingsarbete. Delegationens förslag
skall remissbehandlas.
Användning av bidraget till
personalförstärkningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
användning av bidraget till
personalförstärkningar.
Jämför reservation 15 (fp).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Folkpartiet anför i motion 2004/05:Ub242 yrkande 5 att det
behövs en uppföljning av att bidraget till
personalförstärkningar i skola och fritidshem går
till personer med rätt utbildning. Folkpartiet anser
att samma princip skall gälla även när andra
personalgrupper än lärare och fritidspedagoger
rekryteras. Att läraren har genomgått rätt
utbildning har stor betydelse för kvaliteten på
undervisningen. I samma motions yrkande 6 anförs att
bidraget till personalförstärkningar i skola och
fritidshem måste kunna användas till att höja
lönerna för att kunna anställa utbildade lärare och
fritidspedagoger.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet erinrar om Skolverkets uppdrag att följa
upp och utvärdera det särskilda statsbidraget.
Skolverkets uppföljning visade att det fanns 8 500
fler heltidstjänster inom skola och fritidshem
läsåret 2002/03 jämfört med läsåret 2000/01. Av
dessa uppskattas ca 5 500 tjänster vara direkt
finansierade genom det riktade statsbidraget.
Personalförstärkningarna 2002/03 består till 72 % av
pedagogisk personal såsom lärare, förskollärare,
speciallärare och fritidspedagoger. Resterande del
utgörs av personalgrupper som skolsköterskor,
kuratorer, psykologer och elevassistenter.
Utskottet vill också påminna om att det är
kommunerna som själva avgör vilka personalkategorier
som bäst behövs för att öka måluppfyllelsen i
verksamheten. Utskottet utgår ifrån att kommunerna
vid anställningar eftersträvar att anställa behörig
personal.
Behovet av KY
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
behovet av KY-utbildning.
Jämför reservation 16 (fp, c).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub275 yrkande 7 att
antalet utbildningsplatser inom KY-utbildningen ökas
för att motsvara företagens efterfrågan på
kvalificerad arbetskraft. I motion 2004/05:N414 (fp)
yrkande 2 påpekar motionärerna att det för
närvarande inte pågår någon KY-utbildning i
Dalsland. I motion 2004/05:Ub439 (s) yrkande 2
efterfrågas fortsatt utbyggnad av KY i Västsverige.
I motion 2004/05:Ub381 (s) påpekas att det är
angeläget att via KY och annan vuxenutbildning
tillgodose ett lokalt behov av arbetskraft. Ett ökat
statligt engagemang är önskvärt, menar motionärerna,
och efterfrågar en översyn gällande behovet av
vuxenutbildning generellt och särskilt kvalificerad
yrkesutbildning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Som utskottet tidigare påpekat har den
kvalificerade yrkesutbildningen (KY) varit
framgångsrik i att utbilda kvalificerad arbetskraft.
Andelen examinerade som får arbete direkt i
anslutning till sin utbildning är stor. Det finns en
fortsatt stark efterfrågan från arbetslivet på nya
utbildningar. De föreslagna medlen för år 2005 bör,
enligt regeringens bedömning, innebära att
verksamheten blir av ungefär samma omfattning som
tidigare. Utskottet stöder regeringens förslag att
inte utöka omfattningen av den kvalificerade
utbildningen men anser liksom tidigare att
utbildningen på sikt bör stärkas.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om fler
vuxna i skolan samt skolbesök i riksdagen.
Motionerna och utskottets ställningstagande
Moderaterna föreslår i motion 2004/05:A350 yrkande 11 att
möjligheterna måste öppnas för att få in fler vuxna
till skolan. I motion 2004/05:Ub235 anför
Centerpartiet vikten av att alla landets elever i
högstadiet eller gymnasieskolan vid något tillfälle
under sin skoltid får besöka riksdagen och
Stockholm.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagens avslår
motionsyrkandena. Utskottet har tidigare uttalat sig
positivt om verksamheter där vuxna engageras i
skolan som t.ex. klassmorfar. Utskottet har
samtidigt påpekat att det ankommer på lokala organ
att besluta om sådana verksamheter.
3 Högskoleverksamhet
Resultat
Om grundutbildningens omfattning och inriktning
redovisas i propositionen att expansionen som pågått
under flera år till en viss del fortsatte även under
2003. Antalet helårsstudenter ökade med 12 500,
vilket innebär en ökning med 4 % sedan 2002. Därmed
uppgick antalet helårsstudenter 2003 till 299 750.
Ökningen av antalet registrerade studenter
(individer) ökade med 9 % mellan läsåren 2001/02 och
2002/03, eller med drygt 30 000 personer. Andelen
kvinnor bland studenterna låg 2003 liksom de två
närmast föregående åren på 60 %. Motsvarande andel
bland högskolenybörjarna minskade däremot med 1
procentenhet till 58 %.
Antalet lärare ökade i takt med antalet
helårsstudenter så att antalet helårsstudenter per
lärare var oförändrat.
För 2003 har 29 lärosäten av regeringen fått som
mål att öka antalet helårsstudenter totalt. Detta
mål har 27 av lärosätena uppnått. Även antalet
helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik har
ökat, men i mindre utsträckning än antalet
helårsstudenter totalt (1,5 % mot 5 %). De
utbildningsområden som ökade mer än genomsnittet var
undervisning, medicin, vård och konstnärliga
områden.
För perioden 2001-2004 har regeringen satt upp mål
för antalet examina av vissa slag. Måluppfyllelsen
för magisterexamen var mycket god (96 % av målet
efter tre av fyra år i perioden). För
civilingenjörsexamen var motsvarande utfall 73 % och
för sjuksköterskeexamen 72 %. För lärarexamen med
inriktning på tidigare år var måluppfyllelsen efter
tre år av fyra 82 % och för lärarexamen med
inriktning mot senare år 68 %.
Regeringen har för lärarexamen också satt upp
målet att minst en tredjedel av antalet examina
skall ha en inriktning i vilken matematik,
naturvetenskap eller teknik ingår. Detta mål har
inte uppnåtts. Läsåret 2002/03 var andelen 19 % för
lärarexamina med inriktning på tidigare år och 24 %
för lärarexamina med inriktning på senare år.
Antalet högskoleingenjörsexamina, tillsammans med
högskole-, kandidat- och magisterexamina med
inriktning mot teknik, skulle enligt det mål som
regeringen har fastställt öka 2003. Dessa examina
ökade med 5 % från 2002 till drygt 5 000. Andelen
kvinnor med sådana examina var 29 % läsåret 2002/03,
vilket kan jämföras med 23 % läsåret 1998/99.
Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) bedömning
väntas bristen på förskollärare och fritidspedagoger
öka fram till 2010 om examinationen ligger kvar på
dagens nivå. Den nuvarande bristen på yrkeslärare
kommer att förvärras. Även för tandläkar-, läkar-
och sjuksköterskeutbildningarna gör SCB bedömningen
att bristen kan bli stor om några år. För högskole-
ingenjörer och civilingenjörer är tillgången nu god,
men en brist är att vänta inom några år. Andra
yrkesgrupper för vilka en bristsituation enligt SCB
är att vänta är arbetsterapeuter, sjukgymnaster,
socionomer och teologer.
År 2003 nådde 26 av 37 lärosäten sina takbelopp,
dvs. utförde utbildning i sådan omfattning att de
kunde tillgodoräkna sig hela sitt grund-
utbildningsanslag för året. Samma år redovisade 26
av lärosätena fler helårsprestationer än de kunde få
ersättning för inom sitt takbelopp.
Under 2003 samverkade 32 lärosäten genom Sveriges
nätuniversitet. Utbudet av kurser och program ökade
avsevärt i förhållande till året innan. Huvuddelen
av utbudet var 5-poängskurser, men ett 70-tal
utbildningar omfattade 40 poäng eller mera. Mer än
10 % av de svenska högskolestudenterna läste 2003
minst en kurs inom nätuniversitetet. Omkring 600 av
nätuniversitetskurserna (en knapp tredjedel) kunde
man studera helt ortsobundet, dvs. utan att delta i
några gemensamma samlingar.
När det gäller rekrytering och tillträde till högre
utbildning har regeringen satt som långsiktigt mål
att hälften av en årskull skall ha påbörjat en
högskoleutbildning vid 25 års ålder. Av dem som
under 2003 fyllde 25 år hade drygt 42 % påbörjat en
högskoleutbildning, inklusive studenter som fått
svenska studiemedel för högskoleutbildning
utomlands.
Högskoleintroducerande utbildning, s.k.
collegeutbildning, har från höstterminen 2002 t.o.m.
vårterminen 2004 erbjudits vid sammanlagt 18
lärosäten. Totalt 1 307 personer har under perioden
deltagit i någon form av collegeutbildning. Cirka 60
% av deltagarna fullföljer collegeutbildningen, och
flertalet av dessa fortsätter med högskolestudier.
Behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, har
fr.o.m. 2003 kunnat anordnas inte bara med
inriktning på naturvetenskapliga eller tekniska
studier utan också i anslutning till andra
högskoleprogram där det råder brist på behöriga
sökande och där det finns ett behov på
arbetsmarknaden av utbildad personal. Antalet
basårsstudenter var totalt 3 349 läsåret 2002/03, en
ökning med 5 % sedan föregående läsår. Endast två
lärosäten har utnyttjat möjligheten att anordna
basår med annan inriktning än naturvetenskap eller
teknik. Cirka 70 % av studenterna som deltagit i
basår befinner sig i högskoleutbildning ett år efter
det att de började studierna i basåret. Andelen som
fortsätter från basåret till lärarutbildning med
inriktning mot grundskolans tidigare år har dock
minskat de senaste åren.
Inför antagningen till höstterminen 2003 skulle
lärosätena för första gången tillämpa de nya
reglerna om validering av reell kompetens vid
prövning av grundläggande behörighet. Sammanlagt 712
sökande bedömdes behöriga vid sådan validering, och
210 av dem blev också antagna. Valideringen har
huvudsakligen gällt sökande till yrkesutbildningar
såsom sjuksköterske- och lärarutbildningar.
Processen med att bedöma ansökningarna har tagit tid
och varit resurskrävande för lärosätena.
Antalet förstahandssökande till
ingenjörsutbildningarna har fortsatt att minska.
Särskilt stor är minskningen när det gäller
högskoleingenjörsutbildning. Även för
systemvetenskaplig utbildning fortsätter nedgången.
Sökandetrycket, dvs. antalet förstahandssökande per
antagen, var liksom de senaste åren högst på
psykolog-, läkar-, arkitekt- och
sjukgymnastutbildningarna.
Lärosätenas kursutbud har blivit alltmer flexibelt
och tillgängligt för bredare grupper i samhället.
Antalet yrkeshögskoleutbildningar samt utbildningar
med inslag av mång- och tvärvetenskap ökar, liksom
utbudet av IT-stödda distansutbildningar. Nya
specialistsjuksköterskeutbildningar har startats,
samt även röntgensjuksköterskeprogram och
sjuksköterskeprogram på distans.
Inom högskolan har den internationella rörligheten
ökat när det gäller studenter. Antalet som studerar
utomlands på egen hand, s.k. free movers, var
läsåret 2002/03 närmare 23 000, samma som föregående
läsår. Antalet som reste ut inom ramen för ett
utbytesprogram ökade med 10 % till drygt 6 000, av
vilka 2 660 reste ut inom ramen för Erasmus, som
ingår i EU:s utbildningsprogram Sokrates.
Regeringens mål om 3 000 utresande inom Erasmus
nåddes alltså inte. Fler utländska studenter kom
till svenska högskolor inom utbytesprogram, nämligen
totalt 10 600, varav ca 5 300 inom Erasmus.
Lärarutbytena inom Erasmusprogrammet har ökat,
både när det gäller utresande och inresande lärare.
Om forskning och forskarutbildning redovisas i
propositionen bl.a. följande.
Mellan 2002 och 2003 var de totala resurserna för
forskning och forskarutbildning i stort sett
oförändrade, men vid de unga universiteten (i
Karlstad, Växjö och Örebro) och vid flertalet
högskolor ökade intäkterna. Dessa lärosätens andel
av den totala forskningsverksamheten vid universitet
och högskolor har sedan mitten av 1990-talet ökat
från 2 % till 10 %.
Antalet nybörjare i forskarutbildningen minskade
2003 med 4 % från föregående år. De flesta börjar
sin forskarutbildning på det lärosäte där de fått
sin grundutbildning. Antalet avlagda doktorsexamina
2003 var nästan 2 700, en ökning med 10 % från
föregående år. Andelen av en årskull som avlägger
forskarexamina var enligt propositionen 2,8 % år
2002, vilket är den högsta andelen inom hela OECD-
området.
Högskoleverkets enkätundersökning Doktorandspegeln
(Högskoleverkets rapportserie 2003:28R) visade att
merparten av doktoranderna ger sin utbildning ett
gott betyg, men att det också förekommer vissa
problem, särskilt i fråga om introduktionen till
forskarutbildningen, handledningen samt
medinflytandet och miljön på institutionerna.
De 16 nationella forskarskolorna som etablerades
med början 2001 har enligt Högskoleverket kommit i
gång bra. Totalt sett är doktoranderna relativt
jämnt fördelade mellan värd- och partnerhögskolor,
och könsfördelningen är också nästan jämn.
Doktoranderna i forskarskolorna har en högre
aktivitetsgrad än genomsnittet, fler har anställning
som doktorander och avhoppen har varit mycket få.
Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället
varierar stort i omfattning och former. Det är
vanligt med externa ledamöter, även i andra
beslutande organ än styrelserna. Många lärosäten
framhåller kontakten med tidigare studenter som
mycket central för utvecklingen av befintliga och
nya utbildningar. Samverkan sker också naturligt
genom den verksamhetsförlagda delen som ingår i
bl.a. lärar- och vårdutbildningar. Några lärosäten
lyfter i sina redovisningar särskilt fram
kontakterna med lärcentrum som viktiga i
samverkansarbetet. Inom forskning och
forskarutbildning finns många exempel på samverkan
med nationella och internationella företag och med
utländska universitet. Många lärosäten har haft en
aktiv roll i framtagandet av regionala
tillväxtprogram.
Sedan 2002 har lärosätena haft i uppdrag att
utveckla och erbjuda sina lärare högskolepedagogisk
utbildning. Poänggivande sådan utbildning ges vid de
flesta lärosäten. Största andelen lärare som har
genomgått sådan utbildning återfinns inom
humanistisk-samhällsvetenskapligt och tekniskt
vetenskapsområde. För doktorander ges korta
introducerande kurser, samtidigt som det erbjuds
såväl grundläggande som fördjupande kurser för
lärare. Rådet för högre utbildning har 2003 fördelat
medel till innovativa pedagogiska satsningar med
fokus på studenternas lärande. Rådet har genomfört
en särskild satsning på utveckling av metoder för
att integrera genusperspektiv i undervisningen.
Under rubriken jämställdhet redovisas att andelen
kvinnor i grundutbildningen 2002/03 var 61 %,
oförändrat från föregående läsår. Majoriteten av
helårsstudenterna läser på utbildningar med ojämn
könsfördelning (andelen av det ena könet är större
än 60 %). Flera olika typer av insatser görs för att
öka rekryteringen, samtidigt som lärosätena betonar
vikten av att skapa utbildningsmiljöer som inte
stöter bort personer av underrepresenterat kön.
Andelen kvinnor bland nyantagna till
forskarutbildningen har under de senaste nio åren
ökat från 37 till 48 %. Beroende på
vetenskapsområde kan könsfördelningen vara mycket
sned.
Av professorerna är andelen kvinnor 15 %, vilket
innebär en ökning med 7 procentenheter sedan 1995.
Flera lärosäten har kraftigt ökat denna andel under
2003, men vid många lärosäten måste ökningen
fortsätta ytterligare för att man skall nå de
rekryteringsmål som regeringen har satt upp för
perioden 2001-2004. I lärosätenas årsredovisningar
uppmärksammas den sneda könsfördelningen bland
personer på ledande befattningar, och behovet av
insatser lyfts fram. Jämställdhets- och genuskunskap
ingår i de flesta högskolepedagogiska utbildningar
och även i många forskarhandledningsutbildningar.
I enlighet med lagen (2001:1286) om likabehandling
av studenter i högskolan har flertalet lärosäten
fastställt likabehandlingsplaner. Till de vanligaste
åtgärderna enligt dessa planer hör insatser för
studenter med funktionshinder.
Anslag till universitet och högskolor m.m. för
2005
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa anslagen till
universitet och högskolor (anslagen
25:22-25:77) för budgetåret 2005 enligt
regeringens förslag. Det innebär:
tusental kronor
Anslag till de statliga universiteten och
högskolorna för grundläggande utbildning
15 904 033
Anslag till de statliga universiteten och
högskolorna för forskning och
forskarutbildning 8 046 289
25:74 Enskilda utbildningsanordnare på
högskole-
området m.m. 2 006 836
25:75 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. 287 228
25:76 Forskning och konstnärligt utvecklings-
arbete vid vissa högskolor 347 644
25:77 Ersättningar för klinisk utbildning och
forskning 1 934 671
Motionsyrkanden om andra anslagsbelopp eller
anslagsvillkor bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp),
15 (kd) och 16 (c).
Propositionen
Regeringens förslag till anslagsbelopp under
anslagen 25:22-25:77 framgår av sammanställningen i
bilaga 3 till detta betänkande.
Lärosätenas anslag för grundutbildning, forskning
och forskarutbildning har för budgetåret 2005 pris-
och löneomräknats med 1,01 %.
Regeringens förslag innebär mycket begränsade
förändringar av dimensioneringen av
grundutbildningen. Ett antal lärosäten bedömdes för
några år sedan få svårt att rekrytera tillräckligt
många studenter för att fullgöra sina
utbildningsuppdrag och nå sina takbelopp och fick
därför vissa medel tillfälligt indragna i budgeten
för 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16 s. 111, bet.
UbU1, rskr. 97). Sex av dessa lärosäten föreslås nu
återfå en del av de indragna medlen i budgeten för
2005, och regeringen meddelar sin avsikt att
återföra ytterligare medel i budgeten för 2006.
Indragningarna i budgeten för 2002 omfattade
262 521 000 kr, medan återföringen 2005 omfattar
93 700 000 kr och den planerade återföringen 2006
omfattar 99 609 000 kr. De lärosäten som återfår
indragna medel är Kungl. Tekniska högskolan,
Karlstads universitet, Malmö högskola, Högskolan i
Skövde, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,
Södertörns högskola samt Chalmers tekniska högskola.
Högskolan på Gotland skall enligt vad som redovisas
i propositionen återfå de indragna medlen år 2006.
För Mitthögskolan och Blekinge tekniska högskola,
som också fick medel indragna 2002, föreslås ingen
återföring.
De medel som drogs in från ett antal lärosäten
2002 överfördes då till anslaget Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor och användes av
regeringen bl.a. för att finansiera s.k. särskild
lärarutbildning (SÄL) för yrkesverksamma icke-
behöriga lärare i skolväsendet. Medlen användes
alltså till grundläggande högskoleutbildning av
betydande omfattning.
Utöver återföringen av tillfälligt indragna medel
innebär regeringens budgetförslag för grundläggande
högskoleutbildning endast följande förändringar av
dimensioneringen. Göteborgs universitet tillförs
medel för att ta över utbildning vid Hantverksskolan
Dacapo i Mariestad. Utbildningen skall vid full
utbyggnad omfatta 100 helårsstudenter. Danshögskolan
tillförs medel för att fr.o.m. 2005 vartannat år
kunna ta in 16 studenter till en treårig utbildning
i nycirkus. Denna skall vid full utbyggnad omfatta
24 helårsstudenter. Under anslaget 25:74 Enskilda
utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
föreslås ökade medel för ytterligare 50
helårsstudenter i sjuksköterskeutbildning, därav 30
vid Ersta Sköndal högskola, 10 vid Röda Korsets
högskola och 10 vid Sophiahemmets högskola.
Medel för grundläggande högskoleutbildning finns
också under anslaget 25:80 Centrala
studiestödsnämnden m.m. för att finansiera
utbildningsplatser vid universitet och högskolor
inom ramen för den tidsbegränsade utbildnings-
satsning som föreslogs av regeringen i proposition
2003/04:138 (bet. UbU15, rskr. 261). Satsningen
syftar till att minska risken för friställning av
personal och samtidigt stärka kompetensen inom den
av kommuner och landsting finansierade verksamheten
med vård, skola och omsorg. Under anslaget 25:80
finns för detta ändamål 128 miljoner kronor, som
Centrala studiestödsnämnden skall överföra till de
lärosäten som anordnar utbildning inom satsningen.
Under anslagen till forskning och forskarutbildning
föreslår regeringen följande förändringar.
Mitthögskolan blir universitet den 1 januari 2005
och tillförs under anslaget 25:47 ytterligare 10
miljoner kronor. Anslagsnamnet ändras till
Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning.
Grundutbildningsanslagets namn ändras på motsvarande
sätt. Stockholms universitet tillförs 3 350 000 kr
för isocyanatforskning i Hässleholm; medlen överförs
från utgiftsområde 14 Arbetsliv. Kungl. Tekniska
högskolan tillförs 750 000 kr för att ta över
stiftelsen Byggdoks bibliotek. Dessa medel överförs
från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Under anslaget 25:76 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor tillförs
Högskolan på Gotland 750 000 kr för förstärkning av
forskningen där med inriktning mot handel och kultur
i Östersjöområdet.
Anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. används till verksamhet för
vilken medel inte ställs till förfogande under annat
anslag. Medel för de förändringar i dimensioneringen
av grundläggande högskoleutbildning som beskrivs
ovan har överförts härifrån till berörda lärosätens
anslag. Detsamma gäller utökningen av
Mittuniversitetets anslag till forskning och
forskarutbildning och de ökade medlen till Högskolan
på Gotland under anslaget 25:76. Medel har också
överförts till anslaget 25:77 Ersättningar för
klinisk utbildning och forskning.
Anslagsposterna för projekt för invandrade
akademiker, för Delegationen för regional samverkan
och för Rekryteringsdelegationen har tagits bort,
eftersom de har finansierat tidsbegränsade
satsningar som upphör med utgången av 2004. Inga
medel föreslås nu till Sveriges nätuniversitet för
extra percapitaersättningar. År 2004 finns under
detta anslag medel engångsvis för att bygga upp
infrastrukturen för de regionala
etikprövningsnämnderna och utjämna skillnader i
faktisk och förväntad ärendevolym under deras första
verksamhetsår. Dessa nämnder skall finansiera
verksamheten genom avgifter och fr.o.m. 2005 avsätts
inga medel för dem under detta anslag. Anslagsposten
för stipendier inom programmet North2north minskas,
eftersom regeringen har funnit att
medelstilldelningen för den första programperioden
2002-2004 grundade sig på alltför optimistiska
bedömningar av programmets utveckling. Anslagsposten
Särskilda lärarutbildningar minskas med en fjärdedel
i förhållande till budgetåret 2004.
Vissa nya ändamål föreslås bli finansierade under
detta anslag. Talboks- och punktskriftsbiblioteket
föreslås få medel för att utveckla talboksproduktion
baserad på en ny metod för inläsning genom talsyntes
(2 775 000 kr), Södertörns högskola föreslås få
medel för att under 2005 finansiera den
naturvetenskapliga forskningen vid högskolan
(8 000 000 kr) och Högskolan på Gotland föreslås få
medel för att utveckla högre utbildning och
forskning med inriktning på Östersjön (2 000 000
kr).
På anslagsposten Till regeringens disposition
föreslås drygt 67 miljoner kronor. I
budgetpropositionen för 2004 var motsvarande belopp
drygt 22 miljoner kronor.
Anslaget 25:77 Ersättningar för klinisk utbildning
och forskning föreslås bli tillfört ytterligare
drygt 136 miljoner kronor. Antalet helårsstudenter i
läkarutbildningen ökar enligt den plan som
regeringen presenterade i förra årets
budgetproposition (prop. 2003/04:1 utg.omr. 16 s.
236, bet. UbU1, rskr. 92). Denna ökning, tillsammans
med en förra året aviserad höjning av ersättningen
för medicinsk forskning till Östergötlands läns
landsting och Västerbottens läns landsting,
motsvarar 121 miljoner kronor.
Anslaget har vidare tillförts ytterligare 15
miljoner kronor som avser det odontologiska området.
Ett nytt avtal om samarbete om grundutbildning av
tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av
tandvården har sommaren 2004 slutits mellan svenska
staten, Västra Götalands läns landsting och
Västerbottens läns landsting. De belopp som enligt
det nya avtalet skall tilldelas respektive landsting
avser dels 30 miljoner kronor vardera som ersättning
för en fast basorganisation, inklusive ett bidrag
som i viss utsträckning skall täcka kostnader för
kliniskt inriktad odontologisk forskning, dels en
ersättning med 65 000 kr per helårsstudent i
tandläkarutbildning. Utskottet återkommer i det
följande till det nya avtalet.
Motionerna
Oppositionspartiernas förslag till anslag framgår av
uppställningen i bilaga 3 till detta betänkande.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2004/05:Ub419 yrkande 2 att anslagen till
grundutbildning år 2005 skall ökas med 146 050 000
kr. Motionärerna skriver att anslagen till den
akademiska grundutbildningen har urholkats med
omkring 25 % sedan Socialdemokraterna övertog
regeringsmakten. Moderaterna vill nu påbörja en
successiv återuppbyggnad av dessa anslag. Partiets
budgetförslag innebär ett enda samlat anslag till
grundutbildning, som i motionen inte är fördelat på
lärosäten. Anslaget skall fördelas mellan
universitet och högskolor med utgångspunkt i
studenternas val, heter det i motionen. I
sammanställningen i bilaga 3 redovisas förslaget som
anslag 25:94. Det föreslagna
grundutbildningsanslaget inkluderar en
kvalitetsförstärkning av utbildningarna vid Sveriges
lantbruksuniversitet, som tillhör utgiftsområde 23.
Moderaterna vill också höja beloppet på anslaget
25:74 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m. med 20 000 000 kr för att
trygga möjligheterna för alternativa driftformer att
bedriva verksamhet och forskning.
Även forskningsanslagen har enligt Moderaterna
urholkats under senare år. Partiet föreslår ett
samlat anslag till forskning och forskarutbildning,
ej fördelat på lärosäten. Under det nya anslaget, i
bilaga 3 betecknat som anslag 25:97, föreslås
621 558 000 kr mer än summan av de av regeringen
föreslagna anslagen till statliga universitet och
högskolor för forskning och forskarutbildning.
Syftet med satsningen är att ge den fria forskningen
en välbehövlig förstärkning samt att stärka
finansieringen av doktorander.
Folkpartiet skriver i sin motion 2004/05:Ub485
yrkande 3 att högskolan har byggts ut så kraftigt
att kvaliteten blivit lidande. Resurserna per
student var enligt motionärerna för tio år sedan
ungefär 20 % högre än i dag. Folkpartiets
budgetförslag innebär att anslagen till
grundläggande utbildning minskas med 130 000 000 kr.
Partiet vill se en lägre takt i utbyggnaden av
grundutbildningen. Minskningen, som inte är fördelad
på lärosäten, motsvarar enligt motionen ca 3 000
platser och är i bilaga 3 redovisad som anslag
25:96. Till kvalitetshöjning i högskolan föreslår
Folkpartiet 200 000 000 kr under ett nytt anslag, i
bilaga 3 redovisat som anslag 25:95.
Folkpartiet föreslår också att 70 000 000 kr
anslås under ett nytt anslag för
kompletteringsutbildningar för utländska akademiker.
Det nya anslaget redovisas i bilaga 3 som anslag
25:101.
Till forskning och forskarutbildning vill
Folkpartiet anslå 600 000 000 kr utöver regeringens
förslag. Universiteten skall enligt partiet ges
större möjligheter att själva förfoga över
forskningsresurserna. Ökningen, som i motionen inte
är fördelad på lärosäten, skall fördelas till alla
högskolor som bedriver forskning. Den redovisas i
bilaga 3 som anslag 25:98.
Anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. minskas i Folkpartiets
budgetförslag med 70 000 000 kr.
Kristdemokraterna anser enligt motion 2004/05:Ub481
yrkande 2 att utbyggnaden av högskolans
grundutbildning har gått för fort och att medel
behövs för att stärka kvaliteten. Partiet föreslår
att 40 000 000 kr anvisas för att öka antalet
disputerade lärare. Förslaget redovisas i bilaga 3
som ett nytt anslag 25:99.
Kristdemokraterna vill tillföra forskning och
forskarutbildning 75 000 000 kr (i bilaga 3
redovisat som anslag 25:98). Partiet avser att
återkomma till fördelningen av beloppet i samband
med den aviserade forskningspropositionen.
Anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. minskas i Kristdemokraternas
förslag med 71 000 000 kr.
För att ge lärosätena ytterligare resurser till
kvalitetsfrämjande åtgärder vill Kristdemokraterna
att dessa skall tillåtas sälja utbildningsplatser
till utländska intressenter, såväl till stater och
företag som till enskilda personer utanför EES-
området. För kostnad för genomförande av sådan
utbildning föreslår de ett nytt anslag (i bilaga 3
redovisat som anslag 25:100) på 93 000 000 kr.
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub476
yrkandena 1 och 2 att sammanlagt 180 000 000 kr
tillförs de olika statliga lärosätenas anslag till
forskning och forskarutbildning samt anslaget 25:74
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
m.m. (anslagsposten till Stiftelsen Högskolan i
Jönköping, för forskning och forskarutbildning).
Därutöver föreslår Centerpartiet en ökning av
anslagen till forskning och forskarutbildning med
222 118 000 kr (i bilaga 3 redovisat som anslag
25:98). Dessa resurser skall enligt motionärerna gå
till en allmän förstärkning av forskningen och
forskarutbildningen vid landets samtliga lärosäten.
Omkring 82 miljoner kronor skall gå till de
högskolor som inte har vetenskapsområde, medan
resterande medel skall tilldelas övriga lärosäten.
I motion 2004/05:Ub348 (c) föreslår motionären att
riksdagen skall anvisa ett särskilt forskningsanslag
på 22 miljoner kronor till Högskolan i Borås. Medlen
skall hämtas ur det av Centerpartiet föreslagna nya
anslaget på 222 118 000 kr. Högskolan i Borås är
enligt motionären väl förberedd för en utveckling
mot universitetsstatus.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar anslagen
25:22-25:77 enligt regeringens förslag och avslår
motionsyrkandena.
Regeringens förslag innebär endast en mycket
marginell dimensioneringsökning av den grundläggande
utbildningen. Utskottet är inte berett att
tillstyrka Folkpartiets förslag om en minskning med
3 000 helårsstudenter 2005. I sitt betänkande om
proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan ställde
sig utskottet bakom regeringens mål att 50 % av en
årskull skall ha påbörjat högskoleutbildning vid 25
års ålder (bet. 2001/02:UbU4 s. 12). Utskottet anser
även nu att detta mål är angeläget. En
dimensioneringsminskning skulle motverka målet, som
ännu inte har nåtts men är på god väg att uppfyllas.
Vissa lärosäten har under några år på senare tid
haft svårigheter att rekrytera studenter i sådan
omfattning att de kunnat utnyttja hela sina
takbelopp. Dessa svårigheter har dock minskat, och
antalet lärosäten som nått eller överskridit
takbeloppen steg under 2003. Enligt prognoserna för
2004 kommer alltfler lärosäten att nå sina takbelopp
(prop. s. 126). De resurser som regeringen föreslår
till grundläggande högskoleutbildning 2005 kommer
alltså sannolikt att bli väl utnyttjade.
Högskoleverket genomför nationella ämnes- och
programutvärderingar enligt en sexårsplan. I dessa
utvärderingar deltar bl.a. internationella
sakkunniga. Ett allmänt omdöme i utvärderingarna är
att svensk högre utbildning håller god kvalitet.
Utbildningarna står sig också väl i ett
internationellt perspektiv enligt de utländska
bedömarna. Ett problem som återkommande
uppmärksammas i utvärderingarna hänger samman med de
ekonomiska resurserna. Utskottet anser att ökade
resurser till grundutbildningen för att höja
kvaliteten i och för sig skulle vara önskvärda, men
det är inte möjligt att tillföra sådana inom den
utgiftsram för utgiftsområde 16 som riksdagen
nyligen har fastställt på förslag av
finansutskottet.
Utgiftsramen medger inte heller de ökningar av
varierande omfattning som oppositionspartierna
föreslår när det gäller anslagen till forskning och
forskarutbildning.
Försäljning av reguljär högskoleutbildning är inte
tillåten. Regeringen deklarerade i
budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 79)
sin uppfattning att utbildningen inom högskolan
skall vara avgiftsfri, och en bestämmelse om detta
fördes därefter in i högskoleförordningen (1993:100,
ändr. 1995:944). Något anslag för platskostnad för
utbildning som försäljs kan därför inte tas upp på
statsbudgeten. Utskottet återkommer till frågan om
avgiftsfrihet i ett senare avsnitt i detta
betänkande.
Nytt avtal mellan staten och vissa landsting om
samarbete om odontologisk utbildning och
forskning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bemyndiga regeringen att
godkänna det avtal som slutits mellan staten
och två landsting om samarbete om
grundutbildning av tandläkare, odontologisk
forskning och utveckling av tandvården.
Propositionen
Det avtal som år 1992 slöts mellan staten och
Göteborgs kommun samt Västerbottens läns landsting
angående samarbete om tandläkarutbildning och
forskning m.m. sades upp av staten och skulle
upphöra att gälla vid utgången av 2003.
Förhandlingar om ett nytt avtal inleddes 2001 men
hade inte nått resultat i tid, och det gamla avtalet
förlängdes därför till utgången av 2004.
I augusti 2004 har statens förhandlare, Västra
Götalands läns landsting och Västerbottens läns
landsting undertecknat ett nytt avtal om
grundutbildning av tandläkare, odontologisk
forskning och utveckling av tandvården. Avtalet
gäller fr.o.m. den 1 januari 2005 under
förutsättning att det godkänts av regeringen och, i
de delar avtalet innebär ekonomiska åtaganden, av
riksdagen. Det skall kompletteras med regionala
avtal, som skall ingås före den 1 april 2005. Om så
inte skett upphör avtalet att gälla gentemot berörda
landsting. Avtalet gäller tills vidare med en
femårig uppsägningstid.
Enligt avtalet består ersättningen till respektive
landsting av dels ett belopp som ersättning för en
fast basorganisation, inklusive ett bidrag som i
viss utsträckning skall täcka kostnader för kliniskt
inriktad odontologisk forskning, dels ett belopp per
helårsstudent i grundutbildningen. Beloppen har för
2005 beräknats i 2005 års prisnivå, och de skall
räknas upp till löpande års prisnivå med beaktande
av besparingar eller utgiftsminskningar som
riksdagen beslutar om för anslagen till universitet
och högskolor för grundläggande utbildning samt
forskning och forskarutbildning.
I det nya avtalet har parterna kommit överens om
att antalet helårsstudenter i tandläkarutbildning
skall öka. I propositionen meddelas att
tandläkarutbildningen för närvarande är
dimensionerad för 200 helårsstudenter per år både i
Göteborg och i Umeå. Avtalsparterna föreslår en
utökning till 300 helårsstudenter i Göteborg och 225
i Umeå. I avtalet har ersättningen till landstingen
för denna utökning beaktats. Regeringen räknar med
att ökningen av antalet helårsstudenter skall
inrymmas inom takbeloppen för respektive
universitets anslag till grundutbildning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det
begärda bemyndigandet att godkänna avtalet.
Det nu aktuella avtalet bygger på att riksdagen
fastställer antalet utbildningsplatser för
tandläkarutbildning. I det avseendet är det nya
avtalet likt det som godkändes vid förra riksmötet
om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk
forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.
Vid behandlingen förra året av det sistnämnda
avtalet påtalade utskottet att något uttryckligt
beslut om dimensioneringen av läkarutbildningen inte
hade föreslagits riksdagen efter högskolereformen
1993 och att riksdagen inte hade fattat något sådant
beslut (bet. 2003/04:UbU1 s. 62 f.). Samma sak
gäller för tandläkarutbildningen. Regeringen
redovisar i propositionen (s. 235) en tabell över
dimensioneringen dels av läkarutbildningen vid olika
lärosäten, dels av tandläkarutbildningen vid
Göteborgs och Umeå universitet. Något uttryckligt
förslag om att riksdagen skall fastställa
dimensioneringen finns dock inte, liksom det inte
fanns förra året när det gäller läkarutbildningen.
Med hänsyn till hur det nya avtalet om
läkarutbildningen var utformat utgick utskottet
från att regeringen i kommande budgetproposition
skulle komma att lägga fram förslag till beslut av
riksdagen om läkarutbildningens dimensionering. Så
har dock inte skett.
Utskottet vill, liksom förra året, påpeka att
läkarutbildning och tandläkarutbildning - med hänsyn
till hur avtalen med landstingen är utformade - kan
komma att behöva utgöra undantag från huvudregeln i
styrsystemet för grundläggande högskoleutbildning,
som bör förbli att respektive lärosäte ansvarar för
sitt utbildningsutbud och dimensioneringen av de
utbildningar som lärosätet erbjuder. Det kan noteras
att tandläkarutbildning även anordnas av Karolinska
institutet och Malmö högskola. Dessa berörs dock
inte av avtal med landstingen, eftersom båda
lärosätena har en egen tandvårdscentral inom sin
organisation.
Svenska institutets stipendier
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bemyndiga regeringen att
besluta om tilldelning av medel för
stipendier inom Svenska institutets område
som medför utgifter på högst 3 miljoner
kronor under 2006.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Under anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. finns tre
anslagsposter som disponeras av Svenska institutet
för stipendier. Institutet beviljar under ett år
stipendier för senare läsår. Regeringen vill därför
få bemyndigande att besluta om tilldelning av medel
för detta ändamål som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter om högst 3 000 000 kr för 2006.
U t s k o t t e t tillstyrker att regeringen får
det begärda bemyndigandet.
Framtida ökning av anslagen till
grundutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte begära en plan för
successiv höjning av resurserna i
grundutbildningen med målet en 20-procentig
ökning.
Jämför reservation 17 (fp).
Motionen och utskottets ställningstagande
Folkpartiet begär i motion 2004/05:Ub485 yrkande 1
att regeringen snarast skall återkomma till
riksdagen med en plan för att återställa
grundutbildningsanslagen per student till den nivå
som de hade för knappt tio år sedan. Antingen måste
budgetramen ökas kraftigt eller utbyggnadstakten
sänkas, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
En utbyggnad av högskolans grundutbildning har
genomförts under 1990-talets sista år och de första
åren av 2000-talet. Under de närmaste åren kommer
antalet ungdomar i högskoleåldern att öka kraftigt.
Det innebär att det kommer att behövas en betydande
utbyggnad av den högre utbildningen, om man inte
vill överge målet att hälften av en årskull vid 25
års ålder skall ha påbörjat högskoleutbildning.
Utskottet anser att detta mål är angeläget och utgår
från att högskolans behov kommer att noga prövas i
kommande budgetarbete inom regeringen.
Framtida ökning av forskningsanslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra några
tillkännagivanden om ökning av anslagen till
forskning, utan invänta den aviserade
forskningspropositionen. Riksdagen bör inte
heller ta ställning till om forskningsmedel
skall tilldelas de fristående teologiska
högskolorna.
Jämför reservationerna 18 (m, fp, kd) och 19
(fp).
Motionerna
Moderata samlingspartiet skriver i motion
2004/05:Ub293 yrkande 19 att starka och
självständiga universitet och högskolor är en
förutsättning för forskningens frihet. Därför anser
partiet att anslagen till forskning och
forskarutbildning vid universiteten och högskolorna,
"fakultetsanslagen", bör öka.
Folkpartiet framför i motion 2004/05:N242 yrkande 4
sin uppfattning att resurserna till forskning
behöver öka ordentligt som ett led i en politik för
svensk industri. I motion 2004/05:Ub428 (s)
framhåller motionären att det är viktigt att nya
forskningsmedel också tillförs de mindre och
medelstora lärosätena.
Motion 2004/05:Ub405 (c, m, fp, kd) tar upp de
fristående teologiska högskolornas situation.
Motionärerna hälsar med tillfredsställelse att dessa
högskolor har fått statsmakternas erkännande och
vidgade möjligheter, samtidigt som de har kunnat
behålla sin profil som folkrörelsebaserade idéburna
institutioner för högre utbildning och forskning.
För att kunna fullgöra uppgifterna att bedriva
utbildning och att samverka med det omgivande
samhället behöver dessa högskolor möjligheter att
bedriva egen forskning, anser motionärerna. De vill
att riksdagen till regeringen skall anmäla dessa
högskolors behov av forskningsresurser som kan
garantera deras fortsatta utveckling som
folkrörelsebaserade högskolor på gedigen
vetenskaplig grund.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Ett motsvarande yrkande om forskningsresurser till
de fristående teologiska högskolorna avslogs av
riksdagen vid förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU1 s.
74). Utskottet hänvisar även nu till att frågan om
forskningsmedel till dessa högskolor är en
principfråga som lämpligen bör behandlas i
anslutning till en forskningsproposition. En sådan
är aviserad att läggas fram inom kort.
I budgetpropositionen (prop. 2004/05:1 utg.omr. 16
s. 248) meddelar regeringen sin avsikt att under
perioden 2005-2008 tillföra svensk forskning och
forskarutbildning ytterligare 2,3 miljarder kronor
utöver tidigare beslutade och aviserade
anslagshöjningar. Den närmare fördelningen av dessa
förstärkningar kommer att redovisas i den aviserade
forskningspropositionen.
Utskottet anser att riksdagen inte bör ta
ställning till hur framtida anslagsökningar skall
fördelas förrän regeringen har redovisat sina
förslag.
Frågan om avgifter i högskoleutbildningen
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till den planerade utredningen
om möjligheter att ta ut avgift av studenter
från länder utanför EES föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionsyrkandena om att
avgifter skall kunna tas ut av sådana
studenter. Riksdagen bör tillkännage för
regeringen att frågan om lagreglering av
avgiftsfrihet för svenska studenter i
högskoleutbildning bör tillföras direktiven
till den planerade utredningen.
Jämför reservationerna 20 (mp), 21 (m, kd)
och 22 (mp) - motiv samt särskilt yttrande 1
(v).
Motionerna
Vänsterpartiet och Miljöpartiet framför i motionerna
2004/05:Ub289 yrkande 1 respektive 2004/05:Ub342
förslaget att avgiftsfrihet för svenska studenter
skall skrivas in i högskolelagen. I Vänsterpartiets
motion påtalas också att vissa fristående högskolor
enligt gällande avtal med regeringen får ta ut
avgifter för utbildningar som ej har sin
motsvarighet vid statliga universitet och högskolor.
Motionärerna vill att regeringen skall omförhandla
dessa avtal, så att möjligheten att ta ut avgifter
försvinner (yrkande 2).
Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub473
yrkande 27 att avgiftsfriheten för svenska studenter
i högskolan skall ligga fast.
I motion 2004/05:Ub298 (s) begärs ett lagförbud
mot terminsavgifter för svenska studenter i
universitet och högskolor.
Enligt Moderata samlingspartiet i motion
2004/05:Ub293 yrkande 28 bör högskoleförordningen
ändras i syfte att tillåta högskoleavgifter för
studenter från länder utanför EES.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub473
yrkande 28 en översyn av högskoleförordningen i
samma syfte. Försäljning av utbildning till sådana
studenter bör enligt motionärerna kunna starta vid
halvårsskiftet 2005. I sin motion 2004/05:So428
yrkande 2 skriver Kristdemokraterna att det överallt
i världen finns människor som vill och behöver ha
utbildning och som har pengar för att betala den.
Att erbjuda människor från andra länder att vara med
och dela våra investeringar kan enbart gynna alla
parter, heter det i motionen. I dag kan svenska
universitet bedriva uppdragsutbildning åt andra
länder eller företag. Också enskilda studenter bör
enligt motionärerna kunna köpa utbildning på svenska
universitet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
att tillåta högskoleavgifter för studenter från
länder utanför EES.
Liknande motionsyrkanden har behandlats
återkommande (senast i bet. 2003/04:UbU1). Frågan om
avgifter i högskolan har prövats av utredningen
Advantage Sweden (SOU 2000:92). Den dåvarande
utbildningsministern uttalade i en tidningsartikel
den 28 februari 2004 att det skulle vara bra för
kvalitetsutvecklingen inom den svenska högskolan om
Sveriges universitet och högskolor kunde rekrytera
ännu fler utländska studenter. Han ansåg det dock
inte självklart att detta skall finansieras av de
svenska skattebetalarna. För att rekrytera fler
utländska studenter till master- och
forskarutbildningarna borde universitet och
högskolor enligt dåvarande utbildningsministern
kunna erbjuda studenter från länderna utanför EES
utbildning mot betalning utan att avgiftsfriheten i
övrigt hotas. Utskottet har erfarit att direktiv
till en utredning om denna fråga bereds inom
Regeringskansliet. Riksdagen bör därför inte nu ta
någon ställning i sak till motionärernas yrkanden.
Enligt utskottets mening är avgiftsfriheten för
svenska studenter viktig att slå vakt om. Den är för
närvarande reglerad genom en generell bestämmelse i
högskoleförordningen (1993:100) om att utbildningen
inom högskolan skall vara avgiftsfri. Innan
bestämmelsen infördes i förordningen hade regeringen
meddelat riksdagen sin uppfattning att
högskoleutbildningen skall vara avgiftsfri, men
detta underställdes inte riksdagen för beslut (prop.
1994/95:100 bil. 9 s. 79). Utskottet anser att
frågan om eventuell reglering i lag av
avgiftsfriheten för studenter från Sverige och
övriga EES-området bör tillföras direktiven till den
planerade utredningen. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
delvis bifalla motionerna 2004/05:Ub289 yrkandena 1
och 2, 2004/05:Ub298, 2004/05:Ub342 och
2004/05:Ub473 yrkande 27.
Dimensionering av vissa lärarutbildningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte föreslå att regeringen
centralt skall bestämma platsantalet på de
olika inriktningarna i utbildningen till
lärarexamen. Riksdagen bör också avslå
motionsyrkandet om en extra satsning på
vidareutbildning i specialpedagogik.
Jämför reservation 23 (kd) och särskilda
yttranden 2 (m) och 3 (fp).
Motionerna
Kristdemokraterna för i motion 2004/05:Ub472 yrkande
14 fram sin uppfattning att staten i fortsättningen
centralt bör dimensionera platstillgången i
lärarutbildning med olika inriktningar. Motionärerna
konstaterar att det under överskådlig tid finns ett
stort behov av nyutbildade lärare och att det visat
sig svårt att få lärarstudenterna att välja
inriktningar som svarar mot rekryteringsbehoven i
skola och förskola, bl.a. när det gäller förskola
och fritidshem men även grundskolans senare år.
I motion 2004/05:So520 (c) yrkande 2 föreslår
motionärerna att det skall göras en extra satsning
på vidareutbildning av fler lärare i
specialpedagogik. En del barn har svårt att anpassa
sig i skolan och få bra kamratkontakter. De kan vara
mobbare eller mobbade, tystlåtna eller utåtagerande
i klassen. För att fler barn skall få adekvat stöd i
undervisningssituationen behövs den extra
satsningen, anser motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet om att platstillgången i
lärarutbildning med olika inriktningar skall
centraliseras.
Det problem som föranlett motionsyrkandet är
verkligt, och det har uppmärksammats av regeringen.
I propositionen (s. 116) redovisas att regeringen
avser att i regleringsbrev precisera examensmålen
för 2005-2008 när det gäller antalet lärarexamina
med inriktning mot tidigare år med ett särskilt
delmål för examina med inriktning mot
förskola/förskoleklass. Vidare avser regeringen att
i regleringsbrevet ge uppdrag till de lärosäten som
har lärarutbildning med inriktning mot tidigare år.
Meningen är att det antingen skall vara möjligt att
välja inriktning mot förskola och förskoleklass som
ett tydligt alternativ, inför eller under
lärarutbildningen, eller att lärosätet vidtar andra
åtgärder som säkerställer att ett tillräckligt antal
studerar med inriktning mot arbete i
förskola/förskoleklass. Förbättrat tillgodoräknande,
validering och vidareutbildningsmöjligheter för
t.ex. barnskötare och andra med förskolepedagogisk
kompetens bör enligt regeringen också kunna bidra
till att förse förskola och förskoleklass med
välutbildad personal. Högskoleverket avses också få
ett ytterligare utvecklat uppdrag att medverka vid
lärosätenas beslut om dimensionering av
lärarutbildningen.
Mot denna bakgrund finns det inte anledning för
riksdagen att ställa sig bakom en så principiell
förändring av systemet för dimensionering av
grundläggande högskoleutbildning som motionärernas
förslag skulle innebära.
Riksdagen bör också avslå motionsyrkandet om
vidareutbildning av fler lärare i specialpedagogik.
Sådan vidareutbildning kan antingen bestå i att
lärare som redan har en lärarexamen läser kurser i
specialpedagogik hämtade från den nya
grundutbildningen till lärarexamen, eller att de
genomgår påbyggnadsutbildning till
specialpedagogexamen.
Hur den nya utbildningen till lärarexamen fungerar
utvärderas för närvarande inom ramen för
Högskoleverkets kvalitetsutvärderingsprogram. Det
finns ännu ingen kartläggning av i vilken
utsträckning den nya utbildningsstrukturen verkligen
utnyttjas som avsett även för vidareutbildning och
fortbildning. Kommunerna har enligt skollagen
skyldighet att se till att kompetensutveckling
anordnas för den personal som har hand om
utbildningen, och de skall vinnlägga sig om en
planering av personalens kompetensutveckling.
Antalet som avlagt specialpedagogexamen har ökat
kraftigt under de senaste åren. Utskottet har
inhämtat att lärosätena har anpassat utbudet av
platser i denna utbildning till efterfrågan från
studenterna, som har varierat.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte
finns anledning för riksdagen att göra det
tillkännagivande som motionärerna föreslagit.
Utbyggnad av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra något
tillkännagivande om utbyggnad av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna.
Jämför reservation 24 (kd).
Motionen och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna anser enligt motion 2004/05:So605
yrkande 12 att det måste skapas fler platser i
läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Det behövs
fler händer i vården, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
En viss utbyggnad av läkarutbildningen inleddes
2001 och 2002 och kommer att medföra att fler
avlägger läkarexamen om några år. Ökningen
beräknades i budgetpropositionen för 2000 bli
sammanlagt 200 ytterligare examina (prop.
1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 106). Även
sjuksköterskeutbildningen utökades med ytterligare
475 nybörjarplatser hösten 2001. Denna ökning bör ha
fått till effekt ett ökat antal examinerade fr.o.m.
sommaren 2004.
I propositionen (s. 123) refereras en analys som
Statistiska centralbyrån (SCB) gjort av det framtida
utbildningsbehovet. För bl.a. läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna gör SCB bedömningen att
bristen kan bli stor om några år, trots ökningen av
antalet platser på dessa utbildningar. Regeringen
har i regleringsbrev gett lärosätena i uppdrag att
anpassa sitt utbildningsutbud till såväl
studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov.
Resurstilldelningen är en viktig del av styrningen
av universiteten och högskolorna. Grundprincipen vid
införandet av nuvarande resurstilldelningssystem var
att lärosätena förväntades anpassa utbudet till
studenternas efterfrågan. Regeringen har funnit att
det nuvarande resurstilldelningssystemet, som
baseras på dels antalet helårsstudenter, dels
studenternas prestationer, kan vara svårt att
kombinera med kravet på att utbildningsutbudet skall
anpassas till arbetsmarknadens behov. Om studenterna
inte efterfrågar sådan utbildning, kan effekten bli
att lärosätets intäkter minskar. En särskild
utredare har tillsatts för att se över
resurstilldelningssystemet (dir. 2004:49). Uppdraget
skall redovisas senast den 15 mars 2005.
För att åstadkomma en utbildningsplanering som
medger en bättre anpassning av utbildningsutbudet
till arbetsmarknadens behov har regeringen också
gett Högskoleverket ett särskilt uppdrag (dnr.
U2004/1426/UH) att lämna underlag för lärosätenas
planering av utbildningsutbudet samt underlag för
regeringens utbildningsuppdrag till universitet och
högskolor. Utskottet har erfarit att Högskoleverket
kommer att redovisa uppdraget i mitten av december.
Fler fristående högskolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om att
regeringen bör uppmuntra bildandet av fler
fristående högskolor.
Jämför reservation 25 (m, fp, kd).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet vill enligt motion
2004/05:Ub293 yrkande 12 att den utveckling av
högskolor i stiftelseform som Chalmers tekniska
högskola och Högskolan i Jönköping varit föregångare
för skall fortsätta. Regeringen bör erbjuda alla
landets universitet och högskolor denna möjlighet
till dynamisk frigörelse, skriver motionärerna.
Folkpartiet skriver i motion 2004/05:Ub378 yrkande
16 att stiftelsedrivna högskolor och privata
universitet bör uppmuntras. Genom att ha en annan
huvudman än staten och kanske utnyttja andra
finansieringsvägar kan privata högskolor bidra till
ökad mångfald, som är till gagn både för den
enskilda studentens valfrihet och för kvaliteten i
högskolesektorn i dess helhet, anser motionärerna.
Kristdemokraterna anser likaså, enligt motion
2004/05:Ub473 yrkande 45, att fler fristående
högskolor behövs. Regeringen bör enligt motionärerna
aktivt pröva vilka högskolor som kan vara lämpliga
att driva i stiftelseform.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Liksom när motsvarande yrkanden behandlades förra
året (bet. 2003/04: UbU3 s. 14) och tidigare anser
utskottet att det inte finns någon anledning att
avsätta medel från statsbudgeten för att bilda nya
stiftelser för högskoleverksamhet. Det finns enligt
utskottets uppfattning redan i dag en betydande
mångfald i utbudet av forskning och utbildning i den
svenska högskolan och stort utrymme för lärosätena
att själva välja hur de vill utveckla verksamheten.
Någon omvandling av ytterligare högskolor till
stiftelser behövs inte för detta. Upprättandet av
helt nya, privata högskolor är inte en angelägenhet
för staten.
Principer för fördelning av resurser och
studieplatser
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till pågående utredning om
resurstilldelningssystemet bör riksdagen
avslå motionsyrkandena om olika förändringar
i systemet.
Jämför reservationerna 26 (m, fp), 27 (kd),
28 (fp), 29 (kd), 30 (v) och 31 (c) samt
särskilt yttrande 4 (fp).
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser enligt motion
2004/05:Ub293 yrkandena 4 och 10 att studenten bör
få läsa den utbildning och vid det lärosäte som hon
eller han själv väljer. Såväl plats- som
medelstilldelningen bör styras av efterfrågan från
studenterna. I en övergångsperiod är en tänkbar
modell att 80 % av medlen följer studenten till
inskrivningen och 20 % ges lärosätet vid examen,
heter det i motionen.
Folkpartiet framför i motion 2004/05:Ub378 yrkande
1 förslag om införande av en studentpeng. Då blir
det enligt motionärerna studenternas val som avgör
fördelningen av platser både mellan skilda ämnen och
mellan olika lärosäten. Folkpartiet vill enligt
samma motion, yrkande 5, minska centraliseringen av
platstilldelningen. Högskolorna skall inte vara
bundna av att antal platser på olika utbildningar
har fastställts av riksdagen för varje enskild
högskola, skriver motionärerna.
Resursfördelningssystemet måste utformas så att
högskolor som har ett högt sökandetryck tillförs mer
resurser, om de har möjlighet och är intresserade av
att utöka för att möta ett ökat sökandetryck. I
motion 2004/05:N254 yrkande 13 förordar Folkpartiet
en studentpeng som följer studenten, så att tillväxt
av högskoleplatser sker där studenterna vill
studera. Enligt motion 2004/05:N409 (fp) yrkande 29
bör fördelningen av platser på högskolorna ske efter
studenternas önskemål.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub441
yrkande 10 att man skall ta hänsyn till tillgången
på studentbostäder vid fördelning av
högskoleplatser. Tillgången på bostäder bör enligt
motion 2004/05:Bo304 (kd) yrkande 4 ses som ett
konkurrensmedel när det gäller högskoleplatser.
I motion 2004/05:Ub489 (s) föreslår motionären att
stöd till utbyggnad av universitet och högskolor
skall knytas till ett krav på berörd kommun att
jämsides ordna bostäder till studenterna.
I ett antal andra motioner framförs olika förslag om
förändringar i övrigt i resurstilldelningssystemet
för grundutbildningen.
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub378
yrkande 2 att en utredning om ett nytt
finansieringssystem snarast skall tillsättas.
Inriktningen bör vara att högskolorna inte längre
skall få sin ersättning utifrån vad studenterna
presterar. I samma motion, yrkande 18, pläderar
Folkpartiet för att resurstilldelningssystemet skall
ge lärosätena större resurser per student på
avancerade kurser än på grundkurser. Ett liknande
förslag framförs i motion 2004/05: Ub363 (c).
Kristdemokraterna framför i motion 2004/05:Ub473
ett stort antal förslag om hur
resurstilldelningssystemet bör utvecklas. En
långsiktig grundfinansieringsmodell bör införas, som
skall motverka lärosätenas sårbarhet vid stora
svängningar i söktrycket (yrkande 47).
Grundutbildningsanslagen bör innehålla en komponent
avsatt för vetenskaplig anknytning (yrkandena 3 och
48). En förändring av anslagssystemet bör innehålla
ett särskilt stöd för bildningsaktiviteter (yrkande
7). Vid utformningen av resurstilldelningssystemet
bör man beakta rekrytering från underrepresenterade
grupper, kursernas svårighetsgrad samt pedagogisk
mångfald (yrkandena 23, 39 och 40).
Vänsterpartiet tar i motion 2004/05:Ub334 upp
systemet med s.k. prislappar vid fördelning av
grundutbildningsanslagen. Systemet, som innebär att
den ersättning som lärosätena får för
helårsstudenter och helårsprestationer varierar
mycket kraftigt mellan olika utbildningsområden,
infördes för drygt tio år sedan, och motionärerna
anser att prislapparna är i behov av översyn ur
många perspektiv.
Centerpartiet anser enligt motion 2004/05:Ub276
yrkande 2 att förändringarna som skett inom
högskolan under de senaste åren kräver en översyn av
tilldelningssystemet, i syfte att stärka lärosätenas
självständighet och möjlighet till långsiktigt
kvalitetsarbete.
Anslaget per student, "studentpengen", bör
innefatta en viss del forskningsresurser, åtminstone
så mycket att det motsvarar den avtalsenliga
möjligheten för en lektor att bedriva egen forskning
på 20 % av arbetstiden, anser motionären i motion
2004/05:Ub452 (fp).
I motion 2004/05:Ub357 (kd) föreslås att
takbeloppen till lärosätena skall omprövas två
gånger under löpande budgetår. Nuvarande system är
enligt motionären alltför oflexibelt och medför att
attraktiva lärosäten får ett begränsat
expansionsutrymme samtidigt som oanvända resurser
låses in på andra håll.
Utskottets ställningstaganden
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
att styra plats- och medelstilldelningen efter
studenternas efterfrågan.
Det resurstilldelningssystem som infördes 1993 och
som i sina huvuddrag har tillämpats hela tiden
därefter innebär att de resurser ett lärosäte kan
utnyttja i hög grad anpassas till studenternas val.
Som har framgått ovan innebär det faktum att
lärosätena får tillgodogöra sig resurser i form av
en studentpeng per helårsstudent och en
prestationsersättning per helårsprestation att det
blir svårt att samtidigt i önskvärd omfattning
anpassa verksamheten efter behoven på
arbetsmarknaden. Detta är ett av skälen till att
regeringen tidigare i år tillsatte en utredning om
resurstilldelningssystemet (dir. 2004:49). Det
nuvarande systemet innebär vidare att det för varje
lärosäte finns ett tak för de resurser som kan
användas med tillämpning av reglerna om
helårsstudenter och helårsprestationer. Utan en
ordning av detta slag skulle det enligt utskottets
uppfattning vara omöjligt att tillförsäkra alla
lärosäten rimliga möjligheter att planera och
genomföra en kvalitetsmässigt god utbildning.
Hastiga svängningar i studenternas val av både
utbildningar och lärosäten skulle, enligt utskottets
mening, snabbt kunna utarma vissa lärosäten.
Utskottet vill i sammanhanget påpeka att det sedan
1993 inte fattas några beslut på riksnivå om exakt
vilka utbildningar som olika lärosäten skall erbjuda
eller om antalet platser i varje sådan utbildning.
Riksdagen bör enligt utskottets mening också avslå
yrkandena om att ta hänsyn till tillgången på
studentbostäder vid fördelning av resurser till
grundutbildning.
Yrkanden av denna innebörd behandlades även vid
förra riksmötet och avslogs då. Utskottet påpekade
då att studenternas efterfrågan på utbildning är
särskilt stark just på de orter där det är svårast
att få tag i en bostad. Det har också visat sig att
högskolor på orter som kan erbjuda god tillgång till
studentbostäder i vissa fall inte drar till sig så
många sökande att det är rimligt att tilldela dem
ökade resurser (bet. 2003/04:UbU1 s. 66). I
regeringsdeklarationen den 1 oktober 2002 förklarade
regeringen sin avsikt att utbyggnaden av
högskoleplatser kopplas till krav på kommunerna att
tillhandahålla bostäder för studenter. De senaste
åren har emellertid totalt sett ingen utbyggnad
föreslagits av regeringen.
Motionsyrkandena om förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för grundutbildningen bör
också avslås av riksdagen med hänvisning till att
utredning pågår. Utgångspunkten för utredarens
uppdrag är att åstadkomma ett
resurstilldelningssystem som möjliggör ett
utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av
studenter och arbetsmarknaden. Systemet skall
tillgodose lärosätenas behov av långsiktighet i
planeringen så att de ekonomiska effekterna av en
förändrad efterfrågan av studenter blir hanterbara.
Det bör vidare möjliggöra att de samlade
grundutbildningsresurserna utnyttjas bättre och att
nuvarande brister i effektiviteten, t.ex. "dubbel-
etablering" av vissa utbildningar i en region,
minskar. Uppdraget skall redovisas senast den 15
mars 2005 (dir. 2004:49).
Resurstilldelningssystem för forskning och
forskarutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra några uttalanden om
grunderna för fördelning av anslag till
forskning och forskarutbildning mellan olika
lärosäten.
Jämför särskilt yttrande 5 (v).
Motionerna och utskottets ställningstagande
I motion 2004/05:Ub478 (kd, m, fp, c) begär
motionärerna att Linköpings universitet skall
tilldelas likvärdiga fakultetsanslag (anslag till
forskning och forskarutbildning) som andra
universitet av motsvarande storlek (yrkande 1). De
vill också att regeringen skall redovisa grunderna
för sin beräkning av fakultetsanslag (yrkande 2).
Motionärerna skriver att om samma principer skulle
gälla för Linköpings universitet som för t.ex.
Stockholms universitet, skulle Linköpings
universitet få ytterligare drygt 700 miljoner
kronor.
Motion 2004/05:Ub222 (kd) tar upp Mälardalens
högskola, som enligt motionären borde få ett
motsvarande stöd som andra lärosäten som tilldelats
vetenskapsområde (yrkande 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Liksom när liknande yrkanden behandlades av
riksdagen för två år sedan vill utskottet framhålla
att det inte finns någon fördelningsnyckel som styr
hur anslagen till de olika lärosätena till forskning
och forskarutbildning dimensioneras (bet.
2002/03:UbU1 s. 65). Utskottet påpekade då också att
någon väsentlig förändring av storleksförhållandena
mellan de olika universitetens anslag till forskning
och forskarutbildning endast är möjlig om det
ekonomiska utrymmet totalt sett ökar. En
omfördelning mellan lärosätena för att tillgodose
Linköpings universitet och Mälardalens högskola inom
den ekonomiska ram som nu gäller för medel till
forskning och forskarutbildning skulle skapa stora
problem vid andra lärosäten. Detta vill utskottet
inte heller nu medverka till.
Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om att
vissa resurser för högskoleutbildning skall
gå direkt till kommunerna utan förmedling av
statliga lärosäten.
Jämför reservation 32 (kd) och särskilt
yttrande 6 (v).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Kostnadsansvaret vid distansutbildning och annan
utbildning utanför högskoleorterna tas upp i sju
motioner.
Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub473
yrkande 26 att en viktig insats för
högskoleutbildning på distans görs vid de kommunala
lärcentren och att lärosätena borde få ett större
ansvar för dessa. Staten borde reglera detta
tydligare, anser motionärerna.
Motionerna 2004/05:Ub251 (fp) och 2004/05:N346
(fp) yrkande 2 tar upp problemet att
distansutbildning på högskolenivå kräver resurser
vid kommunala lärcentrum, som blir oskäligt dyrbara
för kommunerna. Motionärerna anser att de statliga
lärosätena borde stå för dessa kostnader. Samma
problem påtalas i motionerna 2004/05:Ub396 (s) och
2004/05:Ub487 (s), där motionärerna föreslår en
översyn av kostnadsansvaret.
Enligt motionerna 2004/05:Ub312 (s) och
2004/05:Ub433 (fp) yrkande 2 borde kommuner kunna få
en beställarroll för högskoleutbildning. Vissa
statliga resurser för högskoleutbildning borde
omfördelas från lärosätena till kommuner och ses som
en resurs för utveckling av kommunen. Motionärerna
lyfter fram Kalmar län som ett lämpligt
försöksområde för en sådan ordning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
De statliga resurserna för högskoleutbildning
fördelas sedan lång tid av riksdagen och regeringen
direkt till landets universitet och högskolor.
Lärosätenas uppgift är att anordna utbildning och
bedriva forskning. De skall samverka med det
omgivande samhället, vilket bl.a. bör innebära att
utforma utbildningar som är attraktiva för
studenterna och samtidigt svarar mot
arbetsmarknadens behov. Det är bra att många
lärosäten samverkar med kommunerna i sin region och
anpassar sitt utbildningsutbud till behoven där,
samtidigt som kommunerna bidrar med vissa resurser
för att kunna erbjuda sina invånare
högskoleutbildning på hemorten. Staten har under
åren 2002-2004 avsatt medel för etablerandet av
lärcentrum i kommunerna, dels genom ett särskilt
utvecklingsbidrag år 2003 på 20 miljoner kronor,
dels genom att Delegationen för regional samverkan
om högre utbildning har fördelat 150 miljoner kronor
till regional samverkan, medel som bl.a. kommit
lärcentrum till del. Också det statsbidrag på 350
miljoner kronor som under 2002 ställdes till
kommunernas förfogande för att utveckla
infrastrukturen för vuxnas lärande torde ha stärkt
möjligheterna för vuxna att genom lärcentrum studera
på högskolan.
Utskottet är inte berett att förorda att staten
frångår den hittillsvarande principen att resurserna
för högskoleutbildning fördelas till statliga
lärosäten och vissa enskilda utbildningsanordnare.
Frågan om ansvarsfördelningen mellan staten och
kommunerna är under utredning inom Ansvarskommittén,
vars arbete beräknas bli slutredovisat i februari
2007 (dir. 2003:10 och 2004:93).
Nya utbildningar
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till lärosätenas ansvar bör
riksdagen avslå motionsyrkandet om nya och
reguljära högskoleutbildningar för utländska
akademiker. Riksdagen bör också avslå
motionsyrkandena om inrättande av
högskoleutbildning i medicinsk fotvård,
eftersom regeringen har aviserat att sådan
skall inrättas nästa år.
Jämför reservation 33( fp) och särskilda
yttranden 7 (kd) och 8 (v).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Folkpartiet har i sitt budgetförslag, som utskottet
behandlat i det föregående, avsatt medel för
kompletterande utbildningar för utländska
akademiker. I motion 2004/05:Ub209 yrkande 2 skriver
partiet att högskolorna bör uppmuntras och ges stöd
att utforma utbildningsprogram som ger personer som
redan har en utländsk högskoleutbildning
förutsättningar att anpassa sina kunskaper till
svenska förhållanden. De högskolor som presenterar
långsiktiga och väl genomtänkta förslag till
utbildningar av denna typ bör garanteras långsiktig
finansiering, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Under åren 2002-2004 har det under anslaget
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
funnits vissa medel till projekt för invandrade
akademiker. Medlen har fördelats mellan lärosäten av
regeringen. Det är uppenbart att behov finns även
framdeles av utbildning med det syfte som
motionärerna slår vakt om. Utskottet anser att detta
bör betraktas som en normal uppgift för universitet
och högskolor och att sådan utbildning därför bör
planeras och finansieras av dessa på vanligt sätt.
Som utskottet nämnt i det föregående ingår det i
uppdraget till utredningen om
resurstilldelningssystemet att beakta behovet av
långsiktighet i planeringen på lärosätena.
Behovet av högskoleutbildning i medicinsk fotvård
tas upp i motionerna 2004/05:Ub267 (kd) och
2004/05:Ub305 (v). I den förstnämnda motionen
redovisas att de flesta länder i EU har en lägst
treårig universitets- eller yrkeshögskoleutbildning
för medicinsk fotvård. Motionärerna hänvisar till
Socialstyrelsen, som i en rapport 1990 framfört
uppfattningen att utbildningen i medicinsk fotvård
borde ligga på högskolenivå. Utbildning inom komvux,
som har förekommit i begränsad omfattning hittills,
är enligt motionärerna otillräcklig. I den andra
motionen begär motionären att regeringen skall
kartlägga behovet av utbildningsinsatser för att öka
kunskapen i medicinsk fotvård. Även hon anser att
det i dag behövs en högskoleutbildning i detta.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande med hänvisning till
att regeringen i propositionen (s. 118) förklarat
att Karolinska institutet fr.o.m. 2006 skall
tilldelas resurser för att bedriva
högskoleutbildning i medicinsk fotvård.
Förstärkning av vissa lärosäten och vissa
regioner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om att
vissa lärosäten skall tilldelas
universitetsstatus eller vetenskapsområde.
Riksdagen bör också avslå motionsyrkanden om
förstärkningar i övrigt av vissa lärosäten
eller regioner.
Jämför reservation 34 (m, fp, kd) - motiv.
Motionerna
Elva motioner innehåller förslag om att vissa
högskolor skall få universitetsstatus eller
tilldelas vetenskapsområde.
Motion 2004/05:Ub222 (kd) yrkande 2 föreslår att
Mälardalens högskola skall tilldelas
universitetsstatus. Tre motioner - 2004/05:Ub273
(c), 2004/05: T260 (fp) yrkande 4 och 2004/05:N409
(fp) yrkande 30 - gäller universitetsstatus för
Södertörns högskola, medan motionerna 2004/05:Ub449
(fp) yrkande 1 och 2004/05:Ub453 (s) gäller sådan
status för Malmö högskola. I samtliga motioner
hänvisas till respektive lärosätes ansökan om
universitetsstatus och dess goda förutsättningar att
vara universitet. Motionerna från folkpartiledamöter
framhåller särskilt att det enbart är
kvalitetsmässiga överväganden som skall avgöra.
Högskolan i Gävle bör enligt motionerna
2004/05:Ub252 (fp) yrkande 1, 2004/05:Ub280 (v) och
2004/05:Ub301 (kd) tilldelas vetenskapsområdet
teknik.
Enligt motion 2004/05:Ub222 (kd) yrkande 1 bör
Mälardalens högskola tilldelas humanistisk-
samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.
I motion 2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c) yrkande 3
hävdas att Högskolan i Jönköping bör tilldelas
vetenskapsområdet teknik och därmed få möjlighet att
förverkliga Jönköpings tekniska högskola.
Enligt motionärerna har såväl Högskolan i Gävle
som Högskolan i Jönköping ansökt om tekniskt
vetenskapsområde.
I ett stort antal andra motioner framförs förslag om
förstärkningar i övrigt av vissa lärosäten och vissa
regioner. Yrkandena redovisas här i geografisk
ordning, från norr till söder till väster.
Motion 2004/05:Ub344 (m) handlar om att Luleå
tekniska universitet, som har ett lågt
forskningsanslag i förhållande till
grundutbildningens omfattning, bör tillförsäkras ett
tillskott som innebär höjning av anslagen till
vetenskapsområdena. I motion 2004/05:Ub370 (s)
föreslår motionärerna att sjöbefälsutbildning skall
byggas upp i Luleå. För en sådan etablering talar
enligt deras mening universitetets starka position
när det gäller maskinsidan och utbildning för
underhåll samt det faktum att Sjöfartsverkets
isbrytarflotta är lokaliserad till Luleå.
Forskningen i Norrbotten behöver byggas upp,
breddas och fördjupas, hävdar motionärerna i motion
2004/05:Ub369 (s).
Enligt motion 2004/05:Ub309 (c) bör ett
forskningscentrum för sociala uppfinningar och
innovationsprocesser inrättas vid Umeå universitet.
Motionären hänvisar till betänkandet Innovativa
processer (SOU 2003:90), där det föreslagits att två
sådana centrum skall inrättas.
I motion 2004/05:Ub382 (s) skriver motionärerna
att Mittuniversitetet på sikt behöver få utökade
anslag både till grundutbildning och till forskning
och forskarutbildning. I dess forskningsstrategiska
plan för 2005-2008 anges sex profilområden: skogen
som resurs, digitala samhällen, kulturarv och
demokratiutveckling, välfärdssamhällets utmaningar,
lärande och bildning samt turism, idrott och
upplevelseteknologi. Samma motionärer föreslår i
motion 2004/05:Ub379 (s) att sjöbefälsutbildning på
nytt skall lokaliseras till Mitthögskolan. De anser
det oroande att så få personer från Norrland söker
sig till sådan utbildning sedan den försvunnit från
Härnösand och enbart anordnas i Kalmar och Göteborg.
Motionärerna påpekar också att 200 nya platser
utlovades i samband med försvarsbeslutet 2000 men
att löftet ännu inte har uppfyllts.
Också i motion 2004/05:Ub214 (m), som pläderar för
Högskolan Dalarna, åberopas löften i samband med
tidigare nedläggning av Dalregementet. Enligt
motionären utlovades då 150 nya högskoleplatser, men
nya pengar till dessa kom aldrig. Det är viktigt för
Dalarnas län att ha en högskola som ges resurser att
växa, heter det i motionen.
I motion 2004/05:Ub222 (kd) skriver motionären att
Mälardalens högskola bör få kompensation för sitt
utvidgade utbildningsuppdrag (yrkande 4). Högskolan
fick år 2002 medel till ytterligare 400 platser, men
på grund av sökandetrycket satsade man med
användning av egna resurser ännu mera. Nu har dessa
egna resurser redan uttömts, meddelar motionären.
Mälardalens högskola bör också få ett långsiktigt
större anslag till forskning (yrkande 5). Enligt
motionären är andelen forskningsmedel i dag orimligt
liten för Mälardalens högskola, om man jämför med
motsvarande andel för Blekinge tekniska högskola
eller för Växjö universitet (yrkande 6). Han
föreslår ett tillkännagivande till regeringen om
Mälardalens högskolas betydelse för att bidra till
att fler får högre utbildning och forskarutbildning
i landet (yrkande 7). Vidare anser han att
Mälardalens högskola, som anordnar vissa
konstnärliga utbildningar, också bör få medel för
konstnärligt utvecklingsarbete (yrkande 8).
Slutligen anser motionären att de platser för
utbildning i dans, som erbjuds vid denna högskola i
samarbete med Danshögskolan, bör permanentas som
tillhörande Mälardalens högskola (yrkande 9).
Mälardalens högskola och Västerås stad har enligt
motion 2004/05:Ub482 (kd, m, fp, c) tagit initiativ
till att skapa en School of Aviation i Västerås.
Detta skulle innebära att vissa utbildningar för
trafikflygare, flygtekniker och flygmotormekaniker,
som hittills anordnats som påbyggnadsutbildningar i
kommunal vuxenutbildning, skulle omvandlas till
tvååriga högskoleutbildningar. Om den önskvärda
förändringen skall kunna genomföras behövs beslut om
extra medel till Mälardalens högskola, skriver
motionärerna.
Örebro universitet bör enligt motion 2004/05:Ub395
(kd) få medel för att finansiera sina kostnader för
tolkar till döva, dövblinda och hörselskadade
studenter direkt under sitt eget anslag, i stället
för att som nu söka och tilldelas sådana medel ur en
anslagspost som disponeras av Stockholms universitet
(anslag 25:28). I dag förekommer det att
teckenspråkiga studenter som blivit antagna till
olika utbildningar vid Örebro universitet inte kan
erbjudas tolkning och därför inte kan gå den
utbildning de antagits till. Situationen blir enligt
motionären alltmer ohållbar för varje år som går, i
takt med att fler och fler tolkanvändare söker sig
till akademiska studier. Samme motionär hävdar i
motion 2004/05:Ub356 (kd) att Örebro universitet
behöver en permanent höjning av sitt takbelopp,
vilket enligt hans mening kan ske genom omfördelning
från de lärosäten som inte förmår utnyttja sina
tilldelade resurser.
Motion 2004/05:Ub388 (s) tar upp behovet av
satsningar på högre utbildning och forskning i
Karlskoga. Örebro universitet håller på att utveckla
ett regionalt campus där, vilket medför
extrakostnader på 4, 6 respektive 7 miljoner kronor
under åren 2005, 2006 och 2007, meddelar
motionärerna. De anser att det dessutom krävs en
minst femårig forskningssatsning om 10 miljoner
kronor årligen, som kan möjliggöra en forskarskola
inom modellering och simulering samt rekrytering av
vetenskapliga nyckelpersoner.
Enligt motion 2004/05:Ub374 (fp) bör fullständig
jur.kand.-utbildning anordnas vid Örebro
universitet. Universitetet har ansökt om examensrätt
för juris kandidatexamen. Motionären är medveten om
att det är Högskoleverket som avgör den frågan, men
han framhåller att saken i grunden avgörs av
regeringens anslagsfördelning och vilken profil man
väljer, inte minst i sin forskningspolitik.
Ökat antal högskoleplatser i Stockholmsregionen
förordas i motionerna 2004/05:Ub491 (s) och
2004/05:N239 (kd) yrkande 4. Andelen ungdomar som
går vidare till högskolan är enligt båda motionerna
bland de minsta i landet. Utbyggnaden bör i första
hand ske i de delar av regionen som i dag saknar
högskoleplatser eller som behöver fler sådana, såsom
Södertörn.
En forskarskola om fibromyalgi och långvarig
smärta och ett kunskapscentrum för fibromyalgi bör
enligt motion 2004/05:Ub451 (fp) yrkandena 3 och 4
förläggas till Linköpings universitet. Enligt
motionärerna behövs det mer forskning om reumatiska
sjukdomar, och den forskning som bedrivs måste vara
långsiktig. Kostnaden för forskarskolan får inte
drabba universitetets nuvarande verksamhet, varför
universitetet måste få full kostnadstäckning, anser
de.
I samma motion, yrkande 2, föreslås att det vid
Lunds universitet skall inrättas en forskarskola för
reumatiska ledsjukdomar och artros.
Ett Campus Ystad, liknande det Campus Helsingborg
som finns inom Lunds universitet, skulle enligt
motion 2004/05:T335 yrkande 8 vara ett lyft för hela
Österlens utveckling.
I motion 2004/05:Ub449 (fp) yrkande 2 föreslås att
Malmö högskola och Lunds universitet skall tilldelas
ett ökat antal studieplatser. Dessa lärosäten drar
till sig många sökande, och Malmö högskola är en av
de högskolor som har lyckats bäst med att få
studenter från icke studievana miljöer att börja på
högskolan, framhåller motionärerna. I nuläget drar
båda lärosätena ned antalet studieplatser, eftersom
man inte längre klarar av att upprätthålla den
överproduktion gentemot anslagen som man tidigare
har genomfört, heter det i motionen.
Enligt motion 2004/05:Ub450 (fp) bör den skånska
livsmedelsforskningen stödjas genom en långsiktig
finansiering på fakultetsnivå. En forskarskola på
området bör enligt motionärerna inrättas vid Lunds
universitet.
En forskarskola i fiskekologi och fiskeribiologi
bör enligt motion 2004/05:Ub434 (fp) inrättas vid
Högskolan i Kalmar. Denna högskola har enligt
motionären byggt upp kompetens som passar perfekt
för att tackla många av de av Havsmiljökommissionen
aktualiserade frågorna. Samme motionär anser enligt
motion 2004/05:Ub433 (fp) yrkande 1 att takbeloppet
för Högskolan i Kalmar bör höjas. Motionären
hänvisar till att högskolan har högt söktryck och
att den har överproducerat i förhållande till sitt
takbelopp, vilket bara går under en mycket begränsad
tid.
I motion 2004/05:Ub359 (s) begärs att regeringen
skall lägga fram förslag om etablering av en
högskoleutbildning i Vimmerby med inriktning på
livsmedel. Den bör enligt motionärerna knytas till
Högskolan i Kalmar.
Ett stort antal motionsyrkanden gäller
Västsverige.
Enligt motion 2004/05:N401 (fp) yrkande 8 behövs
en översyn av resursbehovet för forskning. Chalmers
skall ha ställning som teknisk högskola i
världsklass och Invandrarakademien i Borås bör bli
en permanent nationell resurs, anser motionärerna.
Motion 2004/05:Ub439 (s) pläderar för en satsning
på forskning och forskarutbildning i Västsverige
(yrkande 1). Utbyggnaden av högskolan i regionen bör
fortsätta (yrkande 2). Läkarutbildningen och
vårdutbildningarna bör tillföras fler platser
(yrkandena 3 och 4). En nätverksbaserad forskarskola
i vårdvetenskap bör etableras i regionen, där
lärosätena har mycket goda förutsättningar för att
anordna en sådan (yrkande 5). Ett nationellt centrum
för arbetsintegrerat lärande bör inrättas vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, som är ledande
inom området och bör ges fortsatta resurser för att
utveckla sitt nationella uppdrag (yrkande 6). Det
bör också göras en fortsatt satsning på form, design
och medier i Västsverige (yrkande 7). Chalmers,
Stenebyskolan, Halmens hus i Bengtsfors,
Akvarellmuseet på Tjörn och Textilhögskolan i Borås
utgör enligt motionärerna viktiga resurser som ger
goda förutsättningar för att form- och
designverksamheten kan växa och utvecklas
ytterligare.
Motion 2004/05:Ub288 (fp) handlar om Universeum i
Göteborg. Staten bör enligt motionären ta ett större
ansvar för att Universeum skall få en trygg
finansiell försörjning (yrkande 1). Universeums
verksamhet bör användas som en inspirationskälla i
landet för att öka svenska elevers intresse för
naturvetenskap och teknik samt för samspelet mellan
dessa ämnen och kulturen (yrkande 2).
Enligt motionerna 2004/05:Ub308 (m), 2004/05:Ub410
(s) och 2004/05: Ub505 (fp) är det viktigt att
Högskolan i Borås även fortsättningsvis kan utveckla
Invandrarakademien. Denna bör enligt den sistnämnda
motionen få en filial i Dalsland och utvecklas till
en nationell resurs.
I motion 2004/05:Ub320 (c, fp, kd) föreslås att
Högskolan i Skövde skall få rätt att utfärda
masterexamen. Motionärerna syftar på ett förslag
från en arbetsgrupp i Utbildningsdepartementet (Ds
2004:2) att det skall införas två olika
masterexamina, en ettårig och en tvåårig, och att
det skall krävas särskilt beslut av Högskoleverket
för att lärosäten som inte är universitet eller har
rätt vetenskapsområde skall få utfärda den tvååriga
examen.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla tas upp i motion
2004/05:Ub394 (kd). Motionären framhåller att
medieindustrin växer kraftigt i högskolans
närområde, framför allt beroende på att Film i Väst
i Trollhättan har utvecklats till en av de största
filmproducenterna i Europa. Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla har utvecklat ett antal film-
och medieutbildningar som för att kunna fortleva
behöver adekvata resurser. Prislappen för
utbildningsområdet Media bör få tillämpas vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, anser motionären.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå
yrkandena om universitetsstatus och
vetenskapsområde.
Utskottet delar regeringens uppfattning (redovisad
i proposition 1996/97:1 utg.omr. 16) att regeringen
skall besluta om att ge benämningen universitet till
högskolor som begärt detta och som uppfyller ett
antal krav när det gäller omfattning och bredd i
grundutbildning, forskning och forskarutbildning
m.m. Innan regeringen beslutar skall Högskoleverket
pröva huruvida högskolan i fråga har nått den nivå
som erfordras. Utskottet delar också regeringens
uppfattning, uttalad bl.a. av utbildningsministern i
en interpellationsdebatt med en av motionärerna den
18 november 2003, att det också måste föreligga
statsfinansiella förutsättningar, om ytterligare
högskolor skall bli universitet eller tilldelas
vetenskapsområde (prot. 2003/04:130).
Riksdagen bör även avslå övriga yrkanden om
förstärkningar av vissa lärosäten och vissa
regioner.
Utskottet utgår från att regeringen även i
framtiden kommer att beakta såväl behoven i
respektive region som efterfrågan från studenterna
och lärosätenas möjligheter att erbjuda utbildning
av god kvalitet, när förslag om utbyggnad eller
omfördelning av resurser till universitet och
högskolor bereds.
Inrättande av forskarskolor beslutas normalt av
lärosätena själva. När det gäller forskarskolor i
fiskekologi och fiskeribiologi noterar utskottet,
liksom förra året, att Havsmiljökommissionen i sitt
betänkande En nationell marin strategi (SOU 2003:72)
föreslog att sådana skulle bli inrättade vid
Göteborgs, Stockholms och Umeå universitet i
anslutning till de marina centrum som finns där.
Förslag om att etablera sjöbefälsutbildning i
Norrland har behandlats av riksdagen vid de tre
senaste riksmötena. Liksom tidigare vill utskottet
framhålla att sjöbefälsutbildning kräver mycket
dyrbara investeringar, för vilka det inte finns
utrymme för närvarande.
Betänkandet Innovativa processer, som åberopas i
motion 2004/05:Ub309, bereds för närvarande i
Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Förslagen från den arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet som har genomfört en
översyn av vissa examensfrågor i högskolan och bl.a.
lagt fram förslag om masterexamen bereds likaså inom
Regeringskansliet (Högre utbildning i utveckling.
Bolognaprocessen i svensk belysning. Ds 2004:2).
Riksdagen bör inte föregripa regeringens
ställningstagande i någondera frågan.
Högskoleverket har den 11 november 2004 beslutat
att Örebro universitet får utfärda juris
kandidatexamen.
Universeum i Göteborg är ett s.k. science center
(teknik- och naturvetenskapscentrum) som får
statsbidrag ur anslaget 25:75 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m. Alla sådana
centrum har till syfte att öka svenska elevers
intresse för naturvetenskap och teknik. Utskottet
förutsätter att regeringen fördelar tillgängliga
medel för sådana på bästa möjliga sätt.
Att olika utbildningsområden har olika stora
ersättningsbelopp för helårsstudenter och
helårsprestationer (s.k. prislappar) är ett
grundläggande inslag i det nuvarande
resurstilldelningssystemet, som befinner sig under
utredning. Utskottet anser inte att riksdagen bör
göra något uttalande om vilka lärosäten som skall få
tillämpa ersättningsbeloppen för utbildningsområdet
Media, som är högre än för något annat
utbildningsområde.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om
deltagande i University of the Arctic och
motionsyrkandet om att jämställa naturskolor
med teknik- och naturvetenskapscentrum.
Jämför särskilt yttrande 9 (v).
Motionerna och utskottets ställningstagande
University of the Arctic är enligt motion
2004/05:Ub366 (s) ett samarbete mellan universitet
och högskolor runt polcirkeln. För det svenska
deltagandet står Luleå tekniska universitet, Umeå
universitet och Mitthögskolan. Motionärerna anser
det angeläget att Sverige fullt ut deltar i denna
samverkan och att University of the Arctic
prioriteras av de högskolor och universitet som
finns med. Därför är det viktigt att regeringen
kontinuerligt ser över det svenska deltagandet,
heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Inom ramen för de anslag som står till de berörda
lärosätenas förfogande står det dem fritt att delta
i internationellt samarbete. Enligt utskottets
mening är det värdefullt att de nämnda lärosätena
har engagerat sig i University of the Arctic.
Motion 2004/05:Ub384 (mp) handlar om
utomhuspedagogik. I landet finns ca 70 naturskolor,
som har utvecklat just utomhuspedagogiken.
Motionärerna skriver att man bör se över möjligheten
att definiera naturskolor på samma sätt som teknik-
och naturvetenskapscentrum, vilket skulle kunna göra
naturskolorna berättigade till statligt stöd på
samma sätt som dessa (yrkande 5).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
yrkandet.
Teknik- och naturvetenskapscentrum (science
centers) får som nämnts statsbidrag ur anslaget
25:75 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. Att göra naturskolor berättigade till
statsbidrag skulle självfallet få konsekvenser för
anslagsbehovet. Riksdagen har inget underlag för att
bedöma hur stort detta skulle bli.
4 Vissa centrala myndigheter m.m.
Inledning
I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen
25:78-25:83 som avser myndigheterna Högskoleverket,
Verket för högskoleservice, Centrala
studiestödsnämnden, Överklagandenämnden för
studiestöd, Internationella programkontoret för
utbildningsområdet samt myndigheten för Sveriges
nätuniversitet. Dessutom behandlas anslagen 25:84
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. och
25:85 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
Resultat
Regeringen lämnar i budgetpropositionen bl.a.
följande uppgifter om verksamheten vid myndigheterna
under år 2003.
Högskoleverkets främsta uppgift är att granska
kvaliteten i högskolans verksamhet och att främja
kvalitetsutvecklingen. Under 2003 har nio rapporter
publicerats. I vissa fall har granskningarna lett
till att examensrätter har ifrågasatts, och kritiken
har resulterat i att högskolorna har vidtagit
åtgärder som har höjt kvaliteten. Regeringen bedömer
att utvärderingar av såväl grundutbildningen som
forskarutbildningen vid universitet och högskolor
har bidragit till att kvaliteten har förbättrats.
Högskoleverket följer också den nationella och
internationella utvecklingen inom området
kvalitetsgranskning. Antalet tillsynsärenden har
ökat under 2003 jämfört med tidigare år. Dessa
ärenden har till största del gällt enskilda
studenters rättssäkerhet, och flera har haft stor
principiell betydelse för universitet och högskolor.
Lärosätena har godtagit verkets bedömningar och
ändrat den lokala regeltillämpningen. Regeringen gör
bedömningen att de mål som uppställts för
Högskoleverkets verksamhet har uppfyllts.
Verket för högskoleservice (VHS) genomförde den
samordnade antagningen till höstterminen 2003 och
vårterminen 2004 inom de uppsatta tids- och
kostnadsramarna. Fler sökande anmälde sig under 2003
via VHS hemsida jämfört med 2002. Antalet ärenden
avseende bedömning av utländska gymnasiebetyg har
ökat under de senaste åren, och under budgetåret
2003 fick VHS 1 miljon kronor i förstärkning för att
minska handläggningstiderna för bedömning av
utländska gymnasiebetyg. Under 2003 har
handläggningstiderna minskat, och antalet ärenden
som avslutats under året har ökat jämfört med 2002.
Regeringen gav i juni 2000 VHS i uppdrag att i
samarbete med universitet och högskolor utveckla ett
nytt flexibelt antagningssystem för såväl samordnad
som lokal antagning. Under 2003 konstaterade verket
en försening i utvecklingsarbetet, och i stället för
att kunna tas i bruk till höstterminen 2004 sker
detta till höstterminen 2006. Beträffande VHS
upphandlingsverksamhet har antalet uppdrag minskat
under 2003. Upphandlingsvärdet är trots detta
ungefär i nivå med värdet föregående år. Färre
universitet och högskolor anlitade VHS
upphandlingstjänster under 2003 jämfört med 2002,
medan övriga statliga myndigheter anlitade VHS i
högre omfattning.
Antalet ansökningar om studiestöd till Centrala
studiestödsnämnden (CSN) har minskat med 6 % under
2003. Enligt CSN:s regleringsbrev för 2003 var målen
för myndighetens tilldelnings- och
återbetalningsverksamhet att den genomsnittliga
tiden för ärendehandläggning skulle kortas. Målet
var också att andelen beslut i studiestödsärenden
som kan hanteras maskinellt skulle öka. Under 2003
har handläggningstiden för studiemedel för studier i
Sverige förkortats från 20 till 17 dagar. Andelen
studiemedelsärenden som hanteras helt maskinellt har
ökat till totalt 20 %. Enligt CSN:s regleringsbrev
för 2003 var målen för myndighetens service och
information bl.a. att andelen inkommande samtal som
besvaras skulle öka, liksom andelen inkommande
samtal som besvaras inom tre minuter. Även andelen
nöjda kunder skulle öka. Under 2003 har det totala
antalet besvarade samtal emellertid minskat med
12 %, och den andel samtal som besvarades inom tre
minuter har också minskat. Däremot har utnyttjandet
av självservicetjänsterna på webbplatsen ökat.
Kundundersökningen som gjordes 2003 visar att
andelen nöjda kunder är oförändrad jämfört med året
dessförinnan.
Regeringen bedömer att administrationen av
studiemedel för studier i Sverige under 2003 har
präglats av en positiv trend med kortare
handläggningstider. Arbetet med att fortsätta
effektivisera hanteringen av ärenden måste enligt
regeringen fortsätta samtidigt som effektiviteten
balanseras mot kraven på rättssäkerhet. Regeringen
konstaterar dock att CSN under 2003 inte lyckades
bibehålla den positiva trend som präglade
myndighetens service under 2002. Det fanns stora
brister i tillgängligheten, som har fått stå
tillbaka då myndigheten prioriterat beslut om
studiestöd och utbetalning. En förklaring är att
myndigheten under 2003 haft ett ansträngande
verksamhetsår då den vidtagit åtgärder för att
långsiktigt förbättra tillgänglighet och service. De
åtgärder som vidtagits, bl.a.
organisationsförändringar och en satsning på
vidareinformatörer, bedöms vara framgångsrika.
Regeringen understryker dock vikten av att
myndigheten arbetar med att återvinna och
upprätthålla en god servicenivå och avser att noga
följa utvecklingen gällande tillgängligheten.
Regeringen bedömer att CSN:s administration av det
nya rekryteringsbidraget och samverkan med
kommunerna har fungerat väl. Handläggningen av
rekryteringsbidraget har i stor utsträckning kunnat
hanteras maskinellt, och handläggningstiden var
kortare än en vecka.
Under 2003 har CSN identifierat och korrigerat
väsentliga fel i sin redovisning orsakade av brister
i tidigare års interna styrning och kontroll.
Myndigheten har för verksamhetsåret 2003 fått en
revisionsberättelse med invändning av
Riksrevisionen. Under året har CSN vidtagit åtgärder
för att förbättra den interna kontrollen.
Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) har
enligt regeringen under 2003 visat ett bra resultat
vad gäller balansen mellan ärendehantering och
service. De mål för handläggningstider som
regeringen har fastställt har uppnåtts, och servicen
till allmänheten bedöms som god. Under 2003 inkom
drygt 5 300 ärenden, en ökning med 16 % jämfört med
föregående år. Av de närmare 6 000 ärenden som
hanterades under året beslutades 88 % av
myndighetens direktör och 10 % av nämnden. De
vanligast förekommande överklagandena har gällt
antal studiemedelsveckor på grundskole- och
gymnasienivå samt studieresultatsprövning. ÖKS
svarade på 18 500 telefonsamtal under 2003, vilket
var fler än tidigare år.
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet ansvarar för genomförandet av
olika EU-program samt vissa nordiska och nationella
stipendieordningar för främjande av internationellt
arbete. Regeringen bedömer att det svenska
deltagandet inom de program som myndigheten svarar
för huvudsakligen är på en tillfredsställande nivå.
Insatser bör dock göras för ökat deltagande inom
vissa delar av programmen, bl.a. inom Erasmus och
Leonardo da Vinci.
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet bildades
den 1 mars 2002. Myndigheten har under 2003 stött
lärosätena i deras utveckling av personalens
kompetens kring IT-stödd distansutbildning samt
givit stöd till institutionell utveckling av goda
rutiner och stödprocesser för flexibelt lärande och
IT-stödd distansutbildning. Myndigheten har även
tillsammans med Kungl. biblioteket arbetat med att
bygga upp olika former av nätbaserade
bibliotekstjänster.
Anslag 25:78 Högskoleverket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 187 915 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:78
Högskoleverket. Motionsyrkanden med förslag
om andra anslagsbelopp bör därmed avslås.
Jämför särskilda yttranden 14 (fp) och 15
(kd).
Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljningar
och utvärderingar bidra till att förbättra och
förnya den högre utbildningen och forskningen vid
universitet och högskolor. Verket svarar också för
tillsynen över högskolans verksamhet i syfte att öka
rättssäkerheten. Vidare har Högskoleverket som
uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra
utredningar och utvärderingar som grund för
regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket
har dessutom ansvar för statistik om verksamheten
vid universitet och högskolor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 187 915
000 kr till Högskoleverket för budgetåret 2005.
Förslaget inkluderar en ökning av anslaget med
750 000 kr för implementeringen av den
tidsbegränsade utbildningssatsningen vad avser
studier med rekryteringsbidrag (jfr prop.
2003/04:138, bet. UbU15, rskr. 261), s.k.
kombinationsutbildningar, samt pris- och
löneomräkning med 1,09 %.
Av anslagsbeloppet avses 30 602 000 kr få
disponeras av Rådet för högre utbildning vid
Högskoleverket. Rådet fördelar medel för pedagogisk
utveckling av högskolans utbildningar och sprider
information om högskolepedagogisk forskning.
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub485
yrkande 3 en minskning av anslaget till
Högskoleverket med 30 602 000 kr. Neddragningen
avser anslagspost 2 Rådet för högre utbildning.
Också Kristdemokraterna föreslår en minskning av
anslaget till Högskoleverket. I motion 2004/05:Ub481
yrkande 2 minskas anslaget med 4 900 000 kr jämfört
med regeringens förslag. Minskningen är ett led i en
allmän besparing på myndigheten och bör enligt
Kristdemokraterna kunna göras utan inskränkningar i
verksamheten.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till medelsberäkning under anslaget och avstyrker
motionsyrkanden om annat belopp. Riksdagen bör
således anvisa det av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet, 187 915 000 kr. När det gäller
Rådet för högre utbildning vill utskottet erinra om
att rådet relativt nyligen fått en självständigare
roll inom verket och ett utvidgat uppdrag att på
olika sätt stödja pedagogiskt utvecklingsarbete vid
universitet och högskolor (SFS 2003:7).
Anslag 25:79 Verket för högskoleservice
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 14 225 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:79
Verket för högskoleservice.
Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den
samordnade antagningen till grundläggande
högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS
universitet, högskolor och andra myndigheter vid
upphandling. Från anslaget bestrids också kostnader
för underhåll och utveckling av datorbaserade system
för antagningsprocessen samt kostnader för övrig
antagningsverksamhet, såsom betygsdatabas och
bedömning av utländska gymnasiebetyg. Från den 1
april 2004 är VHS teknisk systemförvaltare för
lärosätenas studieadministrativa IT-stöd Ladok.
Regeringen föreslår att till VHS anvisas
14 225 000 kr för budgetåret 2005. Beloppet
inkluderar pris- och löneomräkning med 1,22 %.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa
medel i enlighet med regeringens förslag.
Anslag 25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 505 470 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:80
Centrala studiestödsnämnden m.m., och
motionsyrkandet om annat belopp bör därmed
avslås.
Jämför särskilt yttrande 13 (m).
Anslaget finansierar utgifter för administration av
olika studiestöd och lån till hemutrustning för
flyktingar. Anslaget finansierar delvis också
Centrala studiestödsnämndens (CSN) studiesociala
verksamhet. Vidare finansierar anslaget utgifter för
administration av bidrag vid korttidsstudier vid
Statens institut för särskilt utbildningsstöd
(Sisus), LO och TCO.
Regeringen föreslår att till CSN m.m. för
budgetåret 2005 anvisas 505 470 000 kr. Anslaget har
ökats med 1 miljon kronor för systemutveckling och
administration av den tidsbegränsade vidgade
användningen av rekryteringsbidraget.
Administrationen av satsningen innebär också att CSN
skall utbetala ersättning för anordnade
utbildningsplatser vid respektive högskola. Utgiften
för utbildningsplatserna beräknas till 128 miljoner
kronor, och motsvarande belopp har tillförts
anslaget. Anslagsbeloppet inkluderar också pris- och
löneomräkning med 1,1 %.
CSN har av Riksrevisionen fått en
revisionsberättelse med invändning för
verksamhetsåret 2003. Invändningen gäller CSN:s
korrigering av fel i redovisningen orsakade av
tidigare brister i den interna styrningen och
kontrollen. Denna korrigering har medfört att
anslaget har överskridits med 45,5 miljoner kronor.
Anslaget har förstärkts med 41 miljoner kronor genom
beslut av riksdagen i anledning av 2004 års
ekonomiska vårproposition. CSN har under 2003
vidtagit åtgärder för att förbättra den interna
kontrollen och skall även under 2004 fortsätta att
förbättra rutinerna. Regeringen utgår ifrån att de
vidtagna åtgärderna skall förhindra framtida fel i
redovisningen och förutsätter att
ekonomiadministrationen fortsättningsvis håller god
kvalitet.
Moderaterna tillför i motion 2004/05:Ub419
(yrkande 2) 180 miljoner kronor till anslaget utöver
regeringens förslag. Moderaterna anser samtidigt att
CSN inte skall få disponera avgifter på det sätt som
regeringen medger eftersom tekniken innebär att
budgetramen kringgås. I praktiken innebär
Moderaternas förslag en lägre driftram för
myndigheten. Moderaterna vill dessutom
konkurrensutsätta CSN.
U t s k o t t e t erinrar, liksom tidigare i
betänkande 2003/04:UbU1, om att riksdagen våren 2000
godkände att intäkter från avgifter för uppläggning
av lån vid CSN får disponeras av myndigheten (prop.
1999/2000:100, yttr. UbU7y, bet. FiU27, rskr. 262).
Återbetalningsverksamheten har sedan länge
finansierats med avgifter som myndigheten får
disponera (prop. 1988/89:100 bil. 10, SfU15, rskr.
173). CSN:s verksamhet var t.o.m. år 2000 indelad i
tre resultatområden, varav återbetalning av
studielån var ett. På grund av att denna indelning
medförde problem för den ekonomiska styrningen av
verksamheten slogs resultatområdena samman till ett
enda sådant område. Samtliga avgifter redovisas
därför mot anslaget.
Utskottet noterar att CSN erhållit
revisionsberättelse med invändning för
verksamhetsåret 2003 men också att myndigheten
vidtagit åtgärder för att förbättra den interna
kontrollen. Utskottet utgår liksom regeringen från
att de vidtagna åtgärderna skall förhindra framtida
fel i redovisningen.
Utskottet noterar också att tillgängligenheten hos
CSN försämrades under 2003 och att en positiv trend
därmed har brutits. Myndigheten har dock vidtagit
åtgärder för att förbättra tillgängligheten.
Mot bakgrund av det redovisade föreslår utskottet
att riksdagen med avslag på motionsyrkandet anvisar
505 470 000 kr till CSN för budgetåret 2005 i
enlighet med regeringens förslag.
Anslag 25:81 Överklagandenämnden för studiestöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 10 824 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:81
Överklagandenämnden för studiestöd.
Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) inrättades
2001 i syfte att stärka rättssäkerheten för de
studerande. ÖKS har till uppgift att pröva
överklaganden enligt studiestödslagen (199:1395)
samt pröva överklaganden av beslut om bidrag enligt
förordningen (2001:362) om bidrag till
korttidsstudier. Anslaget finansierar utgifter för
kansliets verksamhet, arvoden och andra ersättningar
till nämndens ledamöter. Regeringen anser att det
finns förutsättningar för ÖKS att klara uppställda
mål med medel motsvarande 2004 års tilldelning under
det kommande budgetåret trots ökningar i
ärendemängden.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att
riksdagen för budgetåret 2005 anvisar 10 824 000 kr
till ÖKS. I beloppet inkluderas pris- och
löneomräkning med 1,43 %.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa
medel i enlighet med regeringens förslag.
Anslag 25:82 Internationella programkontoret
för utbildningsområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 43 514 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:82
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet.
Anslaget finansierar Internationella programkontoret
för utbildningsområdet som svarar för stöd till
aktörer inom utbildningsområdet som önskar delta i
olika former av internationellt samarbete.
Verksamheten omfattar olika EU-program, bl.a.
Sokrates (EU:s program för utbildning), Leonardo da
Vinci (EU:s program för yrkesutbildning), Erasmus
(EU:s utbytesprogram för lärare och studenter i
högskolan) och Iaeste (internationell
praktikplatsförmedling för blivande civilingenjörer
och naturvetare) samt vissa nordiska och nationella
stipendieordningar för främjande av internationellt
samarbete.
Regeringen meddelar att administrationen av
Interpraktikstipendierna flyttas från
programkontoret till Arbetsmarknadsstyrelsen, vilket
dock inte påverkar anslaget då verksamheten
finansierats över utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.
Vidare föreslås att 1 225 000 kr förs till anslaget
från det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
uppförda anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader för hantering av Iaeste.
Anslagsbeloppet inkluderar också pris- och
löneomräkning med 0,89 %.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att
43 514 000 kr anvisas till programkontoret för
budgetåret 2005.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa
medel i enlighet med regeringens förslag.
Anslag 25:83 Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 32 028 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:83
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Motionsyrkanden om nedläggning av myndigheten
och att därmed avskaffa anslaget bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 15 (kd).
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skall stödja
Sveriges nätuniversitet och i samverkan med
universitet och högskolor främja utvecklingen av IT-
stödd distansutbildning. Anslaget finansierar
myndighetens verksamhet, en presentation av
universitet och högskolors utbud av IT-stödd
distansutbildning i en IT-stödd portal samt utgifter
för att identifiera och stödja områden som saknar
IT-stödd distansutbildning.
Regeringen föreslår att riksdagen till Myndigheten
för Sveriges nätuniversitet för budgetåret 2005
anvisar 32 028 000 kr. Beloppet inkluderar pris- och
löneomräkning med 0,87 %.
Kristdemokraterna betonar i motion 2004/05:Ub473
att man är positiv till att högre utbildning ges via
nya medier, t.ex. genom Nätuniversitetet. De anser
dock att det är lärosätena som skall ha ett lokalt
och gemensamt ansvar för Nätuniversitetet (yrkande
24). Den separata myndigheten på området bör däremot
läggas ned och de uppgifter som inte övertas av
lärosätena kan överföras till Högskoleverket
(yrkande 25). I Kristdemokraternas budgetmotion
2004/05:Ub481 yrkande 2 föreslår Kristdemokraterna
att anslaget för Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet tas bort. I samma motion (yrkande 1)
anför man ytterligare argument för att myndigheten
skall läggas ned, nämligen att det finns för många
småmyndigheter i Sverige. Om en sanering gjordes
bland småmyndigheterna skulle flera hundra miljoner
kronor kunna sparas årligen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar
det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet till
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och därmed
avslår motionsyrkandena. Enligt utskottets
uppfattning finns det behov av en särskild myndighet
för att stödja och samordna den IT-stödda
distansutbildning som anordnas av universitet och
högskolor.
Anslag 25:84 Kostnader för Sveriges medlemskap
i Unesco m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 34 808 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:84
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m.m.
Medlen under anslaget är till största delen avsedda
att finansiera Sveriges medlemsavgift till Unesco,
vilken utbetalas i euro och i USD. Anslaget
finansierar även medlemsavgifter till konventionen
om skydd för världens kultur- och naturarv,
Internationella centret för bevarande och
restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM) samt
avgifter till fonden kopplad till konventionen om
det immateriella kulturarvet. Vidare täcker anslaget
kostnader för Svenska unescorådet samt bevakning av
Unescos verksamhet i Paris. Faktorer som styr
utgifterna under anslaget är utvecklingen av
organisationens budget, Sveriges andel av budgeten
samt valutaförändringar.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
för budgetåret 2005 anvisar 34 808 000 kr. Förslaget
inkluderar en överföring av medel från anslaget med
200 000 kr till anslaget 25:2 Myndigheten för
skolutveckling för att finansiera samordning av
svenska skolors deltagande i Associated Schools
Projekt, Unescos nätverk för skolor som arbetar med
skolutveckling med internationell inriktning.
Anslagsbeloppet inkluderar pris- och löneomräkning
med 0,99 %.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa
medel i enlighet med regeringens förslag.
Anslag 25:85 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 11 787 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:85
Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m. Därmed
avslår riksdagen motionsyrkanden om minskad
respektive avskaffad medelsanvisning under
anslaget.
Jämför särskilda yttranden 13 (m) och 15
(kd).
Anslaget 25:85 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m. används dels
för utveckling av system som skall leda till
effektiviseringar och kostnadsminskningar i
myndigheternas verksamhet eller av system som ger
ökad tillgång till information nationellt och
internationellt, dels för övergripande statistik
inom utbildningsområdet. Från anslaget finansieras
även vissa andra övergripande verksamheter av
tillfällig art. I vissa fall uppstår behoven löpande
under året, vilket innebär att anslagsbelastningen
kan variera mellan budgetåren.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
för budgetåret 2005 anvisar 34 666 000 kr.
Regeringen har beräknat medlen under anslaget
enligt följande. Under innevarande år har tidigare
reserverade anslagsmedel om 3,2 miljoner kronor för
ett internationellt seminarium rörande utbildning
för hållbar utveckling dragits in då seminariet har
finansierats på annat sätt. Detta leder till att
anslaget reduceras till en permanent nivå fr.o.m.
2005. 158 000 kr överförs till utgiftsområde 17
Kultur, medier och trossamfund och fritid, anslaget
28:21 Riksarkivet och landsarkiven, för finansiering
av leveranser av arkivmaterial från vissa
myndigheter inom Utbildningsdepartementets område.
Vidare överförs 900 000 kr från anslagsposten för
OECD-CERI:s indikatorprogram INES till utgiftsområde
1 Rikets styrelse, anslaget 90:5 Regeringskansliet.
De överförda medlen avser kostnader för löner och
resor medan övriga kostnader även fortsättningsvis
finansieras från detta anslag. Anslagsbeloppet
inkluderar även pris- och löneomräkning med 0,99 %.
Moderaterna föreslår i motion 2004/05:Ub419
yrkande 2 att anslagsbeloppet för 2005 reduceras med
6 787 000 kr.
Kristdemokraterna tar bort hela anslaget i motion
2004/05:Ub481 yrkande 2.
U t s k o t t e t har inget att invända mot
regeringens medelsberäkning. Riksdagen bör därför
anvisa 11 787 000 kr under anslaget och därmed avslå
motionsyrkandena.
Inrättandet av ett oberoende kvalitetsinstitut
för den högre utbildningen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
inrättandet av ett oberoende
kvalitetsinstitut och Högskoleverkets
uppgifter.
Jämför reservation 35 (fp).
Motionerna
Folkpartiet hävdar i motion 2004/05:Ub378 att
Högskoleverkets ställning som ämbetsverk under
regeringen i längden kan innebära försvagade
möjligheter att bedriva en självständig granskning
av kvaliteten vid landets universitet och högskolor.
Utvärderingen av lärosätenas förmåga att bedriva en
för studenterna högkvalitativ utbildning måste
utövas av en eller flera institutioner vars arbete
inte riskerar att politiseras. Kvalitetsgranskningen
bör därför brytas ut ur Högskoleverket och placeras
i ett oberoende kvalitetsinstitut för den högre
utbildningen (yrkande 9). Institutet bör bestå av
representanter för ämnesområden, discipliner och
vetenskapliga tidskrifter. Högskoleverkets roll bör
därmed renodlas till att svara för ren
myndighetsutövning (yrkande 8). Det innebär bl.a.
att verket som sitt ansvar skulle ha att kontrollera
att bestämmelser följs och liksom nu kunna dra in
examensrättigheter för utbildningar som inte
upprätthåller kvalitetskraven.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Liknande
motionsyrkanden om renodling av Högskoleverkets roll
och ett fristående kvalitetsinstitut för högskolan
har vid flera tillfällen avslagits av riksdagen,
senast hösten 2003 (bet. 2003/04:UbU1). Utskottet
menar att farhågorna om politisering av
Högskoleverket saknar grund eftersom Högskoleverkets
utvärderingar utförs av högt kvalificerade experter
inom respektive område. Dessa experter hämtas även
från andra länder än Sverige.
Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
lägga ned eller konkurrensutsätta CSN.
Jämför reservation 36 (fp) och särskilt
yttrande 10 (m).
Motionerna
Folkpartiet menar i motion 2004/05:Ub321 yrkande 3
att det på något längre sikt är angeläget att CSN:s
de facto-monopol bryts. Studielånsmarknaden måste
öppnas för verklig konkurrens. Genom att släppa in
banker och andra finansiella institut menar
Folkpartiet att tillgängligheten och effektiviteten
i administrationen av studielånen kan öka.
Också i motion 2004/05:Ub218 (m) förs fram förslag
om att studielånsmarknaden och hanteringen av
studielånen borde utsättas för konkurrens.
Motionären menar att det finns grund för en
nyordning då CSN har en dubbelroll då man både
fattar beslut och också betalar ut pengar efter
dessa beslut. I motion 2004/05:Ub290 (m) yrkande 1
föreslås att CSN läggs ned och att banker och
finansiella företag i stället administrerar
studiestödet. Statens roll bör begränsas till att
bevilja lånen och garantera återbetalningen.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Frågan om att
konkurrensutsätta CSN har behandlats i riksdagen vid
ett flertal tillfällen under senare år, senast vid
föregående riksmöte (bet. 2003/04:UbU1). Utskottet
vidhåller sin uppfattning att nuvarande ordning,
nämligen att CSN sköter både utbetalning och
återbetalning, har fördelar både för staten och
studenterna. Därför avstyrker utskottet också
motionsyrkandet om nedläggning av CSN.
Införande av s.k. omvänd straffavgift för
Centrala studiestödsnämnden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om att
införa s.k. straffavgift för Centrala
studiestödsnämnden.
Jämför reservation 37 (fp).
Motionerna
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub321 yrkande
4 att CSN skall bli skyldig att betala en
straffavgift till studenter som inte får sina
studiemedel i tid, t.ex. på grund av långa
handläggningstider. En sådan omvänd straffavgift
skall också utbetalas om studenten inte får
information eller svar på ansökan inom en viss tid.
Folkpartiet menar att detta är ett rimligt sätt att
sätta press på CSN att skärpa sina rutiner så att
effektiviteten förbättras.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Riksdagen
behandlade och avstyrkte ett motsvarande yrkande
senast under förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU1).
Utskottet anförde att det är angeläget att CSN
handlägger studiestödsärenden korrekt och effektivt
för samtliga studerande men att en minskning av
CSN:s resurser knappast skulle främja vare sig
servicegraden eller effektiviteten. Utskottet har
ingen annan uppfattning nu.
F o r s k n i n g s p o l i t i k
5 Nationella och internationella
forskningsresurser m.m.
Inledning
Politikområdet Forskningspolitik omfattar anslag
till nationell och internationell forskning, till
infrastruktur för forskning i form av bibliotek,
arkiv och datanät, till etikprövning samt till
nationell kontakt- och utvecklingsverksamhet som
gäller EU:s forskningssamarbete.
Inom utgiftsområde 16 hänförs till detta
politikområde anslagen 26:1-26:11 som avser
Vetenskapsrådet, Rymdforskning, Institutet för
rymdfysik, Kungl. biblioteket,
Polarforskningssekretariatet, Rådet för forsknings-
och utvecklingssamarbete inom EU, Sunet, Centrala
etikprövningsnämnden, Regionala etikprövningsnämnder
samt Särskilda utgifter för forskningsändamål.
Anslag som tillhör politikområdet finns också
under utgiftsområdena 9, 17, 20, 22 och 24 som
behandlas av socialutskottet, kulturutskottet,
miljö- och jordbruksutskottet, trafikutskottet
respektive näringsutskottet.
Resultat
Regeringen lämnar i budgetpropositionen för
utgiftsområde 16 en utförlig redogörelse för
verksamheten under 2003 inom politikområdet
Forskningspolitik som helhet.
När det gäller utgiftsområde 16, som
utbildningsutskottet behandlar i detta betänkande,
redovisas bl.a. följande.
Regeringen konstaterar att Sverige svarar för
nästan 2 % av världens samlade publicering av
vetenskapliga artiklar, vilket innebär ett högre
antal artiklar per invånare än i USA, Japan och även
högre än i övriga EU-länder. Svenska artiklar
tillhör även de mest citerade; dock har en viss
nedgång förmärkts i citeringen av svenska medicinska
artiklar.
Om verksamheten inom Vetenskapsrådet redovisas
bl.a. följande.
Ett viktigt mål för fördelningen av forskningsstöd
är att främja forskningens vetenskapliga kvalitet.
Vetenskapsrådet fördelar forskningsbidrag efter en
noggrann prövning och prioritering i ett stort antal
beredningsgrupper, specialiserade på olika
forskningsområden. Förutom de över 400 experter som
i dessa grupper granskar och bedömer ansökningar
tillkommer inom vissa områden experter i utlandet
som lämnar skriftliga yttranden över ansökningar. I
ansökningsomgången för 2004, som genomfördes under
2003, inkom till ämnesrådet för humaniora och
samhällsvetenskap 915 ansökningar, av vilka knappt
10 % beviljades. Till ämnesrådet för medicin inkom
1 153 ansökningar, av vilka 34 % beviljades, och
till ämnesrådet för naturvetenskap och
teknikvetenskap inkom 2 026 ansökningar, av vilka 24
% beviljades. Till utbildningsvetenskapliga
kommittén inkom 271 ansökningar, av vilka 14 %
beviljades. Insatser har gjorts för att förnya
forskningsstödet på ett sätt som ger de bästa
forskarna bättre och mer långsiktiga
förutsättningar. Ämnesrådet för humaniora och
samhällsvetenskap har infört ett särskilt sexårigt
stöd till ledande forskare, och alla ämnesråden
strävar efter att vid fördelningen av
forskningsstödet öka de genomsnittliga
bidragsbeloppen.
Vetenskaplig kvalitet främjas av Vetenskapsrådet
även genom att rådet genomför utvärderingar där
många forskares resultat bedöms vid ett och samma
tillfälle. Under 2003 genomfördes sådana
utvärderingar av forskning inom områdena teoretisk
kemi, allergi och överkänslighet, bioteknik samt
växtfysiologi och växtmolekylärbiologi. Vidare
utfördes en kartläggning av svensk forskning om
demokrati, offentlig förvaltning och folkrörelser.
Vetenskapsrådet har till uppgift att verka för att
ge unga och nydisputerade forskare goda
förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär. Av
de särskilda medel för unga forskare som rådet
disponerar utnyttjades 67 miljoner kronor till
anställningar som forskarassistent och 40 miljoner
kronor till projektbidrag. Under 2003 beviljade
rådet medel till 77 nya anställningar som
forskarassistent. Från och med 2003 har tillkommit
postdoktorsstipendier för vistelse utomlands. Totalt
inkom 353 ansökningar till postdoktorsprogrammet
inom medicin och natur- och teknikvetenskap, ett
program som Vetenskapsrådet övertog från Stiftelsen
för internationalisering av högre utbildning och
forskning (STINT).
Vetenskapsrådets stöd till mång- och
tvärvetenskaplig forskning uppgick 2003 till 58
miljoner kronor. Förutom 10 miljoner kronor till
genusforskning gick sådant stöd till projekt om
biologisk mångfald, medicinsk teknik,
funktionsgenomik, gränsområdet mellan matematik och
naturvetenskap/teknikvetenskap,
arbetsmarknadsforskning, genterapi och
människa-samhälle-IT.
Vetenskapsrådet har beslutat att utlysningen av
särskilda medel för genusforskning för 2004 skall
avse teori- och begreppsutveckling inom området. Av
13 inkomna ansökningar beviljades fem stöd. Samtliga
ansökningar kom från kvinnliga forskare.
Efter utbyggnaden av universitetsdatanätet Sunet
till kapaciteten 10 Gbit/s har de svenska lärosätena
tillgång till ett datanät som tillhör de främsta i
Europa när det gäller överföringskapacitet. Därmed
har de svenska forskarna möjlighet att fullt ut
använda det europeiska höghastighetsnätet Géant som
kontinuerligt byggs ut.
Vetenskapsrådet antog 2003 en
jämställdhetsstrategi med följande mål: att sträva
efter en jämn könsfördelning i beslutande och
beredande organ, att män och kvinnor i lika hög
utsträckning skall beviljas anställningar, att verka
för att fler kvinnor söker och får bidrag eller
anställningar samt att bidra till jämställdhet inom
forskarvärlden. Under 2003 varierade andelen kvinnor
i rådets beredningsgrupper mellan olika
ämnesområden; genomsnittet låg på 30 %. Den andel av
inkomna ansökningar som beviljades var ungefär
densamma för kvinnor som för män, med undantag för
medicinområdet där beviljandegraden var högre för
män. Andelen kvinnor var större bland dem som
beviljades anställning som forskarassistent än bland
dem som beviljades projektbidrag. Eftersom andelen
kvinnor främst inom teknikvetenskap är låg har
ämnesrådet reserverat sex anställningar inom
teknikvetenskap för kvinnor.
Under 2003 pågick särskilda forskningsprogram dels
om kommunistiska regimer, dels om Sveriges
förhållande till nazismen. Fem forskningsprojekt
finansierades inom det förstnämnda och sju inom det
sistnämnda programmet.
Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar för att
tillhandahålla och utveckla övergripande
forskningsinformation. Detta uppdrag utförs på en
rad olika sätt. Webbportalen forskning.se är exempel
på rådets strategi att samverka med andra aktörer.
Den är gemensamt finansierad och utvecklad av
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
(FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande (Formas) och Verket för
innovationssystem (Vinnova).
Genom medlemskap i internationella
forskningsorganisationer får svenska forskare
tillgång till ett stort internationellt kontaktnät
och möjligheter att utnyttja avancerad utrustning
som är alltför kostsam att bygga och driva på
nationell bas. Vetenskapsrådet avsatte 2003
sammanlagt ca 242 miljoner kronor till deltagande i
elva sådana organisationer. Rymdstyrelsens kostnader
för deltagande i vetenskapsprogrammet inom det
europeiska rymdorganet i Paris (ESA) uppgick till ca
89 miljoner kronor. Svenska forskares utnyttjande av
de internationella anläggningarna motsvarar i de
flesta fall minst Sveriges andel av kostnaderna, i
vissa fall avsevärt mer.
Kostnaderna för Rymdstyrelsens internationella
åtaganden har ökat kraftigt under de senaste åren,
varvid myndighetens stöd till nationella projekt
minskats i motsvarande mån. Under 2003 har dock
valutaförändringarna varit små och Rymdstyrelsen har
fått bättre förutsättningar att fördela stöden till
nationella forskningsprojekt.
Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver forskning
och utveckling, genomför observatorieverksamhet samt
deltar i utbildning inom rymdfysik, atmosfärfysik
och rymdteknik. IRF:s forskning är sedan våren 2003
uppdelad i fem forskningsprogram inom atmosfärfysik,
solärterresterfysik, solsystemets fysik och
rymdteknik, rymdplasmafysik samt rymdens fysik.
Forskningen är till stor del inriktad mot utveckling
av instrument för ESA:s satellitprogram samt analys
av mätdata från dessa expeditioner. De
internationella projekten kräver deltagande från
flera vetenskapsgrenar och verksamheten bedrivs
oftast i internationella program. Till följd av
detta har IRF en internationellt sammansatt
forskarkår med ett flertal gästforskare. Andelen
kvinnliga forskare är ca 25 %. Två av sju
professorer och två av sju docenter vid IRF är
kvinnor.
Anslag m.m.
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet, 2 522 807 000 kr, för
budgetåret 2005 under anslaget 26:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation. Motionsyrkanden om
annan fördelning av anslagsbeloppet mellan
ämnesråden än den som regeringen har
föreslagit bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 13 (m) och 14
(fp).
Riksdagen bör också bemyndiga regeringen att under 2005
för ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet:
Forskning och forskningsinformation besluta
om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
2 410 miljoner kronor under 2006, högst 1 480
miljoner kronor under 2007, högst 820
miljoner kronor under 2008, högst 270
miljoner kronor under 2009 och högst 120
miljoner kronor under 2010.
Propositionen
Anslaget avser stöd till forskning,
forskningsinformation och vetenskaplig utrustning.
Det används även för internationellt
forskningssamarbete, utvärderingar,
beredningsarbete, resor och seminarier som är
kopplade till forskningsstödet.
Regeringen föreslår att riksdagen under detta
anslag för budgetåret 2005 anvisar 2 522 807 000 kr.
Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart
pris- och löneomräkning med 0,99 %.
Anslaget föreslås bli fördelat på anslagsposter enligt
följande:
Anslagets fördelning på anslagsposter (tkr)
1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning 247 912
2. Medicinvetenskaplig forskning 419 608
3. Natur- och teknikvetenskaplig forskning 791 848
4. Utbildningsvetenskaplig forskning 127 748
5. Övrig forskningsfinansiering 935 691
Summa
2 522 807
Inför 2005 har regeringen fört över vissa medel för
internationellt forskningssamarbete från
anslagsposterna 1-3 till anslagsposten 5 Övrig
forskningsfinansiering. Medlen för dyrbar
vetenskaplig utrustning, som tidigare anvisades
under en särskild anslagspost, har också förts till
anslagsposten 5. Syftet med omfördelningen är att
samla Vetenskapsrådets resurser för stöd till
forskningens infrastruktur till en anslagspost. En
ny beredande kommitté för forskningens
infrastrukturer är under bildande inom
Vetenskapsrådet.
Den grundforskning som finansieras av
Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga
projekt. Även de medel som rådet fördelar till
vetenskaplig utrustning är långsiktiga. Dessutom
svarar Vetenskapsrådet för långsiktiga
internationella åtaganden gentemot internationella
forskningsorganisationer. Vetenskapsrådet bör därför
enligt regeringen för budgetåret 2005 ges möjlighet
att fatta beslut om stöd till forskning och
vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden för
kommande budgetår.
Regeringen föreslår därför att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 2 410 miljoner kronor under 2006, högst
1 480 miljoner kronor under 2007, högst 820 miljoner
kronor under 2008, högst 270 miljoner kronor under
2009 och högst 120 miljoner kronor under 2010.
Motionerna
Moderata samlingspartiet vill enligt motion
2004/05:Ub293 yrkande 20 att anslagen till
ämnesråden för teknik och naturvetenskap samt för
medicin skall ökas. Partiet har inget förslag om
annat anslagsbelopp till Vetenskapsrådet än det som
regeringen har föreslagit.
Folkpartiet framför i motion 2004/05:Ub485 yrkande
4 sin uppfattning att anslaget till Vetenskapsrådet
skall omfördelas genom att ingen särskild
anslagspost avdelas för utbildningsvetenskaplig
forskning. Sådan forskning bör i stället få medel
via ämnesråden för humaniora och samhällsvetenskap
respektive för natur- och teknikvetenskap, anser
motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa det av
regeringen föreslagna anslagsbeloppet under anslaget
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation.
Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå
Moderaternas och Folkpartiets förslag om en annan
fördelning på anslagsposter än den som regeringen
har föreslagit. Moderaternas förslag skulle innebära
en försvagning av stödet till humanistisk,
samhällsvetenskaplig och/eller
utbildningsvetenskaplig forskning som utskottet inte
kan ställa sig bakom. En särskild anslagspost för
utbildningsvetenskaplig forskning, som fördelas av
en särskild kommitté inom Vetenskapsrådet, infördes
i samband med riksdagens beslut om ny
lärarutbildning (prop. 1999/2000:135, bet.
2000/01:UbU3, rskr. 2000/01:5). Detta utgör enligt
utskottets mening ett viktigt led i att stärka och
bredda den vetenskapliga basen för
lärarutbildningen, något som fortfarande är
angeläget.
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 105 089 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 26:2
Vetenskapsrådet: Förvaltning.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Anslaget avser förvaltningskostnader för
Vetenskapsrådet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
105 089 000 kr under anslaget för budgetåret 2005.
Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart
pris- och löneomräkning med 5,4 %.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa
föreslaget belopp.
26:3 Rymdforskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 156 274 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 26:3
Rymdforskning.
Riksdagen bör också lämna regeringen begärt
bemyndigande att under 2005 för detta anslag
besluta om bidrag som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 132
miljoner kronor under 2006, högst 132
miljoner kronor under 2007, högst 132
miljoner kronor under 2008, högst 132
miljoner kronor under 2009 och högst 132
miljoner kronor under 2010.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Anslaget utnyttjas för den obligatoriska avgiften
till ESA, för Sveriges avtalsbundna andel av det
internationella driftsbidraget till Esrange samt för
projektstöd till svenska forskare för deltagande i
nationell och internationell grundforskning inom
rymdområdet. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
156 274 000 kr under anslaget för budgetåret 2005.
Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart
pris- och löneomräkning med 0,99 %.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa
föreslaget belopp.
Den grundläggande forskning som finansieras via
detta anslag bedrivs vanligen i form av fleråriga
projekt. Regeringen föreslår därför att riksdagen
bemyndigar regeringen att besluta om bidrag, som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter
om högst 132 miljoner kronor under 2006, högst 132
miljoner kronor under 2007, högst 132 miljoner
kronor under 2008, högst 132 miljoner kronor under
2009 och högst 132 miljoner kronor under 2010.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen ger
regeringen det begärda bemyndigandet.
26:4 Institutet för rymdfysik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 44 423 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 26:4
Institutet för rymdfysik.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver forskning
och utveckling, utbildning samt mät- och
registreringsverksamhet inom främst rymdfysik,
atmosfärfysik och rymdteknik.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
26:4 Institutet för rymdfysik anvisar 44 423 000 kr
för budgetåret 2005. Förändringen jämfört med
anslaget för 2004 är enbart pris- och löneomräkning
med 1,3 %.
IRF har under åren 2001-2004 som en tillfällig
åtgärd disponerat extra resurser under anslaget
Särskilda utgifter för forskningsändamål för att
klara bl.a. ökade lokalkostnader. I samband med att
Luleå tekniska universitet ökar verksamheten i
Kiruna och genom att andra intressenter tillkommer
vid IRF:s rymdcampus ökar intäkterna. Regeringen
räknar med att institutet, med dessa nya medel
tillsammans med besparingsåtgärder och ökad
externfinansiering, kan nå balans i budgeten. Som
ett stöd i denna process avsätter regeringen 1,25
miljoner kronor för IRF under anslaget 26:11
Särskilda utgifter för forskningsändamål.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen för
budgetåret 2005 anvisar det av regeringen begärda
beloppet under anslaget 26:4 Institutet för
rymdfysik.
26:5 Kungl. biblioteket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet, 236 891 000 kr,
för budgetåret 2005 under anslaget 25:5
Kungl. biblioteket.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges
nationalbibliotek. KB samlar in, bevarar och
tillhandahåller det svenska tryckta ordet och
förvärvar viss utländsk litteratur om Sverige.
Myndighetens uppgifter baseras på lagen (1993:1392)
om pliktexemplar av dokument. KB främjar också
informationsförsörjningen till svensk forskning,
genom bl.a. det nationella databassystemet Libris
och genom insatser för att utveckla och förvalta
ansvarsbibliotek inom olika ämnesområden.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
26:5 Kungl. biblioteket för budgetåret 2005 anvisar
236 891 000 kr. Förändringen jämfört med anslaget
för 2004 är enbart pris- och löneomräkning med 1,23
%.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar
det föreslagna beloppet.
26:6 Polarforskningssekretariatet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör för budgetåret 2005 anvisa det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,
25 355 000 kr, under anslaget 26:6
Polarforskningssekretariatet.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Polarforskningssekretariatet främjar svensk
polarforskning genom att delta i planeringen av
vetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis
samt svara för den logistik och utrustning som krävs
för expeditionerna. Sekretariatet är också ansvarig
myndighet för prövning av tillstånd att vistas i
Antarktis och för tillsyn över svensk verksamhet i
Antarktis.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
26:6 Polarforskningssekretariatet för budgetåret
2005 anvisar 25 355 000 kr. Förändringen jämfört med
anslaget för 2004 är enbart pris- och löneomräkning
med 1,1 %.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar
det föreslagna beloppet.
26:7 Rådet för forsknings- och
utvecklingssamarbete inom EU
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör för budgetåret 2005 anvisa det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,
15 225 000 kr, under anslaget 26:7 Rådet för
forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom
EU (EU/FoU-rådet) främjar svenskt deltagande i EU:s
ramprogram för forskning och utveckling genom att
erbjuda information och rådgivning i frågor som rör
svensk medverkan i dessa program. Rådet svarar också
för statistik och utvärdering som rör det svenska
deltagandet i programmen och är nationellt
kontaktorgan gentemot Europeiska kommissionen för
frågor som rör samarbetet inom EU:s ramprogram.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU för budgetåret 2005 anvisar 15 225 000 kr.
Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart
pris- och löneomräkning med 5,8 %.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen
anvisar det föreslagna beloppet. 26:8 Sunet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör för budgetåret 2005 anvisa det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,
39 647 000 kr, under anslaget 26:8 Sunet.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Sunet (Swedish University Computer Network) är ett
datanätverk för överföring av elektronisk
information som binder samman i första hand
universitet och högskolor, men också vissa
folkbibliotek och länsmuseer. Sunet finansieras
genom detta anslag samt genom avgifter från
högskolor och universitet. Avgifterna skall täcka de
kostnader som ej täcks av anslaget. Anslaget
disponeras av Vetenskapsrådet.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
26:8 Sunet för budgetåret 2005 anvisar 39 647 000
kr. Förändringen jämfört med anslaget för 2004 är
enbart pris- och löneomräkning med 0,99 %.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar
det föreslagna beloppet.
26:9 Centrala etikprövningsnämnden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör för budgetåret 2005 anvisa det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,
4 182 000 kr, under anslaget 26:9 Centrala
etikprövningsnämnden.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Centrala etikprövningsnämnden är en myndighet som
prövar överklaganden av beslut som fattats av de sex
regionala nämnderna för etikprövning enligt lagen
(2003:460) om etikprövning av forskning som avser
människor. Den centrala etikprövningsnämnden utövar
också tillsyn över efterlevnaden av lagen och de
föreskrifter som har meddelats med stöd av denna.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
26:9 Centrala etikprövningsnämnden för budgetåret
2005 anvisar 4 182 000 kr. Förändringen jämfört med
anslaget för 2004 är enbart pris- och löneomräkning
med 1,75 %.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar
det föreslagna beloppet.
26:10 Regionala etikprövningsnämnder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör för budgetåret 2005 anvisa det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,
40 705 000 kr, under anslaget 26:10 Regionala
etikprövningsnämnder.
Propositionen och utskottets ställningstagande
De regionala etikprövningsnämnderna är sex
myndigheter som fattar beslut avseende etikprövning
av forskning som rör människor. Myndigheterna
finansierar sin verksamhet genom avgifter som
redovisas på inkomsttitel. Eftersom verksamheten
ännu är förhållandevis ny finns en osäkerhet i
beräkningen av anslagsförbrukningen och
avgiftsintäkterna.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
26:10 Regionala etikprövningsnämnder för budgetåret
2005 anvisar 40 705 000 kr. Förändringen jämfört med
anslaget för 2004 är enbart pris- och löneomräkning
med 1,76 %.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar
det föreslagna beloppet.
26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör för budgetåret 2005 anvisa det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,
211 470 000 kr, under anslaget 26:11
Särskilda utgifter för forskningsändamål.
Motionsförslaget om ett lägre belopp bör
avslås.
Jämför särskilt yttrande 15 (kd).
Propositionen
Anslaget används för bidrag till
forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter
inom forskningsområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål för
budgetåret 2005 anvisar 211 470 000 kr. Det
föreslagna beloppet under anslaget innebär en pris-
och löneomräkning med 0,99 %.
Från anslaget föreslår regeringen att 0,5 miljoner
kronor tillförs utgiftsområde 1 Rikets styrelse,
anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. för
Utbildningsdepartementets utredningsverksamhet.
Regeringen avser att fördela anslaget på följande
organisationer:
ü Kungl. Vetenskapsakademien
ü
ü Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Istanbul
ü
ü Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet
ü
ü Fulbrightkommissionen
ü
ü Institutet för framtidsstudier
ü
ü Imego AB
ü
ü European Incoherent Scatter Facility (EISCAT)
ü
ü Tillfälliga resurser (1,25 miljoner kronor) till
Institutet för rymdfysik under 2005
ü
ü Nobelmuseum
ü
ü Den ideella föreningen Vetenskap och samhälle
ü
Vidare föreslår regeringen att anslaget 26:11
tillförs 100 miljoner kronor budgetåret 2005 för
forskning. Regeringen har beräknat ytterligare 500
miljoner kronor för forskning budgetåret 2006 och
ytterligare 500 miljoner kronor budgetåret 2007. Hur
dessa tillskott närmare skall fördelas avser
regeringen att föreslå i samband med den kommande
forskningspropositionen.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:Ub481
yrkande 2 att anslagsbeloppet minskas med 9 miljoner
kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av
regeringen föreslagna beloppet och avslår
motionsyrkandet i denna del.
Organisationen för finansiering av medicinsk
forskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
införande av ett nationellt institut för
hälsa och medicin.
Jämför reservation 38 (m).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet vill enligt motion
2004/05:Ub293 yrkande 17 att de myndigheter som i
dag inom det statliga
forskningsfinansieringssystemet var och en för sig
svarar för olika delar av forskningen inom medicin,
bioteknik, hälso- och sjukvård, beteendevetenskap,
social omsorg och arbetsmiljö samt
informationsteknik (IT) skall integreras inom ramen
för ett nationellt institut för hälsa och medicin.
Motionärerna vill se detta som en motsvarighet till
de National Institutes of Health som finns i USA.
I motion 2004/05:So596 yrkande 5 skriver
Moderaterna att Folkhälsoinstitutet i sin nuvarande
form bör avvecklas och ett nytt institut bildas, som
skall vara inriktat på medicin och hälsa. Det nya
institutet för hälsa skall kraftsamla och möjliggöra
ny tvärvetenskaplig forskning men också fördjupa
forskningen inom olika discipliner med anknytning
till hälsa och sjukvård i vid mening, heter det i
motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Det som motionärerna föreslår skulle innebära en
kraftig omkonstruktion av det system för
forskningsfinansiering som finns i dag. Sådana
förändringar bör enligt utskottets uppfattning
genomföras endast efter grundlig utredning och
remissbehandling. Dagens organisation inrymmer tre
forskarstyrda forskningsråd: Vetenskapsrådet inom
utgiftsområde 16, Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap (FAS) inom utgiftsområde 9 och
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (Formas) inom utgiftsområdena 20
och 23. Dessutom finns Verket för innovationssystem
(Vinnova) inom utgiftsområde 24. Denna organisation
infördes den 1 januari 2001 efter förslag i
proposition 1999/2000:81 (bet. UbU17, rskr. 257) och
hade föregåtts av en omfattande utredning.
Organisationen för finansiering av
utbildningsvetenskaplig forskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte uttala sig om
permanentning av Utbildningsvetenskapliga
kommittén inom Vetenskapsrådet förrän den
pågående utvärderingen har slutförts.
Jämför reservation 39 (kd).
Motionen och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub472 att
regeringens ambition att öka forskningsanknytningen
av lärarutbildningen är mycket lovvärd och angelägen
(yrkande 10). Partiet vill att riksdagen skall
uttala sig för att Utbildningsvetenskapliga
kommittén inom Vetenskapsrådet permanentas (yrkande
11).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
När regeringen lade fram förslaget om en
utbildningsvetenskaplig kommitté inom
Vetenskapsrådet var avsikten att kommittén skulle
vara temporär under en uppbyggnadsfas och att
utvecklingen inom utbildningsvetenskap därefter
skulle utvärderas (prop. 1999/2000:135 s. 43).
Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att
utvärdera hur stödet till utbildningsvetenskap har
påverkat det utbildningsvetenskapliga
forskningsområdet och utreda om systemet för
finansiering av sådan forskning bör ändras (dir.
2004:48). Utvärderingen kommer att redovisas till
regeringen under våren 2005. Innan den har
genomförts bör riksdagen inte ta ställning till
frågan om permanentning av Utbildningsvetenskapliga
kommittén.
Vissa forskningsområden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om
förstärkning eller prioritering av
forskningen inom vissa områden. Utskottet
hänvisar till att den närmare fördelningen av
de statliga forskningsresurserna ankommer på
forskningsfinansierande myndigheter och på
universitet och högskolor.
Jämför reservation 40 (m) och särskilda
yttranden 11 (m) och 12 (mp).
Motionerna
Ett tjugotal motioner innehåller förslag om
prioritering eller förstärkning av vissa
forskningsområden. Inom det humanistisk-
samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet finns
följande motionsyrkanden.
I motion 2004/05:Ub384 (mp) yrkande 4 stryker
motionärerna under vikten av forskning om
utomhuspedagogik. Viss sådan forskning finns i dag
vid Sveriges lantbruksuniversitet samt vid
Linköpings universitet, och en fortsatt satsning och
utveckling av kunskapen behövs, anser motionärerna.
Motion 2004/05:Ub420 (kd, fp) innehåller förslag
om att avsätta resurser för dokumentation och
forskning i det assyrianska/kaldeiska folkets
historia (yrkande 1). Motionärerna vill att
regeringen skall ta initiativ till ett
dokumentations- och forskningscentrum i Sverige för
detta folks identitet och historia (yrkande 2).
Enligt motion 2004/05:Ub459 (s) är det angeläget
att staten medverkar till att en institution för
subarktisk kulturlandskapsforskning inrättas i
Arjeplog. Silvermuseet i Arjeplog har genomfört en
förstudie om förutsättningarna för etablering av en
sådan institution.
Motion 2004/05:Ub461 (s) pläderar för förstärkt
forskning beträffande samisk rätt samt samisk
organisations- och folkrörelsehistoria. Enligt
motionärerna finns det en omfattande forskning om
samiska förhållanden, men oftast om andra saker än
samisk ägande- och nyttjanderätt och den samiska
politiska organisationsutvecklingen.
I motion 2004/05:Kr254 yrkande 2 föreslår Moderata
samlingspartiet ett tillkännagivande om forskningen
på designområdet. Konsthantverkets, formgivningens
och industridesignens historia, liksom den samtida
designen, behöver enligt motionärerna både
dokumenteras och analyseras. Samspelet mellan
formgivare, utbildningsanstalter, företag, privata
och offentliga beställare, brukare m.fl. är viktigt,
heter det i motionen.
Inom det medicinska vetenskapsområdet finns
följande motionsyrkanden.
Moderata samlingspartiet anser enligt motion
2004/05:Ub293 yrkande 16 att det är viktigt att den
medicinska forskningen får ökade resurser.
I motion 2004/05:Ub456 (s) lyfter motionärerna
fram behovet av forskning inom konstområdet. De
anser att sambandet mellan kultur och hälsa behöver
analyseras och att det behövs en strategi för att ta
till vara forskningsresultaten.
Kristdemokraterna för i motion 2004/05:Sf355
yrkande 4 fram behovet av professurer i
försäkringsmedicin.
Öronmärkta resurser bör enligt motion
2004/05:So359 (c) yrkande 4 avsättas för forskning
inom komplementär- och alternativmedicin.
Enligt motion 2004/05:So617 (mp) behövs ökad
forskning på den reumatologiska sjukdomen
sklerodermi (yrkande 2). Motionären vill också att
det skall inrättas professurer i reumatologi vid
universitetssjukhusen (yrkande 3).
Medicinsk forskning har av tradition ofta utgått
från män, skriver Kristdemokraterna i motion
2004/05:A352 yrkande 4. Motionärerna anser att
anslagen till forskning om kvinnors, och särskilt
äldre kvinnors, hälsa, sjukdom och medicinanvändning
behöver ökas.
Inom det naturvetenskapliga och
teknikvetenskapliga vetenskapsområdet finns följande
motionsyrkanden.
I motion 2004/05:Ub243 (mp) förordas en satsning
på forskning och utveckling av den industriella
produktionen. Nätverket Produktion i Väst har
genomfört en kraftsamling och profilering på
högskolornas eget initiativ och inom ramen för
befintliga resurser, men man behöver en långsiktig
och stabil finansiering. En kraftfull satsning är
nödvändig för att uppnå en dramatisk förändring,
skriver motionärerna.
Behovet av ett nationellt forskningsprogram om
biologiska effekter av elektromagnetiska fält tas
upp i motion 2004/05:Ub272 (mp). En utredning bör
tillsättas för inrättande av ett sådant (yrkande 1).
Inom ramen för ett sådant program bör det också
inrättas en forskarskola (yrkande 2).
Motion 2004/05:Ub327 (m) handlar om ett svenskt
köldcentrum. Ett sådant bör inrättas för test- och
utbildningsverksamhet för både civila och militära
ändamål (yrkande 1). Det skulle kunna bilda ett
Center of Excellence med forskningsanknytning
(yrkande 2), och det skulle med fördel kunna
placeras i Luleåregionen (yrkande 3).
Mång- och tvärvetenskaplig forskning tas upp i tre
motioner.
Enligt motion 2004/05:Ub349 (c) behövs ökat stöd
till genusforskning. Enligt motionärerna vore det
förödande om enbart integrering av genusperspektiv i
all forskning blev inriktningen för framtiden. Det
är viktigt att ge utrymme för unika forskarmiljöer
som byggs upp institutionellt, heter det i motionen.
I motion 2004/05:MJ510 (fp, kd, c, mp) yrkande 8
förordar motionärerna att det inrättas ett antal
tidsbegränsade forskningsinstitut, fokuserade på
problemorienterad forskning inom området hållbar
utveckling. Forskningen skall etableras inom hela
fältet humaniora-samhällsvetenskap-teknik-
naturvetenskap och med stor öppenhet för behovet av
mång-, tvär- och transdisciplinär kunskap, skriver
motionärerna.
Miljöpartiet skriver i motion 2004/05:A321 yrkande
3 att mansforskningen har en viktig uppgift att
komplettera övrig feministisk forskning. Denna
mansforskning skall enligt motionärerna stimuleras
ytterligare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga här
beskrivna yrkanden. Motionerna rör i och för sig
angelägna och intressanta forskningsområden.
Liksom tidigare år vill utskottet påminna om att
statsmakterna när det gäller resurserna till
grundforskning endast fattar övergripande beslut om
fördelningen av de statliga forskningsmedlen. Den
närmare fördelningen av de statliga
forskningsresurserna är det forskningsråden -
Vetenskapsrådet, FAS och Formas - och universiteten
och högskolorna som skall avgöra utifrån
vetenskapliga kvalitetsbedömningar. Genom bl.a.
Formas, FAS och Vinnova ges stöd till behovsstyrd
forskning inom respektive myndighets område. Också
här är det myndigheten som svarar för den närmare
fördelningen av forskningsresurserna.
Med anledning av motionsyrkandet om
utomhuspedagogik vill utskottet peka på att ett
nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet
har inrättats vid Örebro universitet. Verksamheten
vid centrumet kom i gång hösten 2003. På centrumets
webbsida har det publicerats ett flertal lärande
exempel på utomhuspedagogiska aktiviteter.
Ett nationellt sekretariat för genusforskning är
knutet till Göteborgs universitet. Sekretariatet
ägnar sig åt att med ett rikstäckande perspektiv
främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för
att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i
all forskning. I sekretariatets uppgifter ingår
bl.a. att överblicka genusforskningen i Sverige och
aktivt främja spridningen av dess resultat, att
analysera behovet av genusforskning inom alla
vetenskapsområden och att arbeta för ett ökat
medvetande om genusforskningens och
genusperspektivens betydelse. Enligt sekretariatets
årsberättelse för 2002/03 är det viktigt bl.a. att
belysa genusforskningens institutionella villkor och
konstituering som vetenskapligt fält. Sekretariatet
har en webbplats, www.genus.gu.se, där man bl.a.
publicerar genusvetenskapliga nyheter, en debattsida
och en lista över nyutkomna avhandlingar. Antalet
nya doktorsavhandlingar med genusperspektiv ökar
snabbt. Mansforskning har uppmärksammats i tidningen
Genus som ges ut av sekretariatet och som sprids i
ökande upplaga.
6 Anslagen inom utgiftsområde 16
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen för
budgetåret 2005 anvisar anslagen inom
utgiftsområde 16 enligt regeringens förslag.
Jämför särskilda yttranden 13 (m), 14 (fp),
15 (kd) och 16 (c).
Regeringens och oppositionspartiernas förslag
En sammanställning av regeringens och
oppositionspartiernas budgetförslag för
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning finns i bilaga 3 till detta
betänkande.
Utskottet har i avsnitten 2 Barnomsorg, skola och
vuxenutbildning, 3 Högskoleverksamhet, 4 Vissa
centrala myndigheter m.m. och 5 Nationella och
internationella forskningsresurser m.m. redogjort
för innehållet i förslagen.
Utskottets ställningstagande
I de föregående avsnitten har utskottet redovisat
sin bedömning av regeringens och
oppositionspartiernas förslag inom olika delar av
utgiftsområdet och där tagit ställning till samtliga
berörda yrkanden. Utskottet har tillstyrkt
regeringens förslag.
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret
2005 anvisar anslagen inom utgiftsområde 16 enligt
regeringens förslag (kolumnen Regeringens förslag i
bilaga 3).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Nationell skolpeng (punkt 3) - m
av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub291 yrkande 5,
2004/05:Ub322 yrkande 7 och
2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7
samt avslår motion
2004/05:Ub258 yrkande 9.
Ställningstagande
Finansieringsansvaret för skolan bör flyttas från
kommunerna till staten. En nationell skolpeng bör
införas på sikt och staten bör ta ansvar för
finansieringen. En nationell finansiering skapar
valfrihet för eleven och etableringsfrihet för
skolor. Pengarna skall följa eleven till vald skola
och inte gå omvägen via kommunen. En nationell
skolpeng ger skolledningen möjlighet att lägga
skolans pengar där de gör störst nytta. Skolpengen
undanröjer de hinder som de kommunala skolorna i dag
har att tillgodose just sina elevers intressen på
grund av en alltför långtgående politisk styrning.
Genom en nationell skolpeng decentraliseras makt
till elever och föräldrar som med sin skolpeng
själva kan styra vem som skall få
utbildningsuppdraget. Dessutom säkras friskolornas
likabehandling gentemot de kommunala skolorna. Detta
innebär en mer rättvis konkurrens och en bättre
fungerande utbildningsmarknad.
Rätt att välja skola bör införas för elever med
funktionshinder. Rätten att välja skola blir då lika
för alla elever, men storleken på skolpengen bestäms
efter varje elevs behov. Moderaterna anslår därför
från år 2006 300 miljoner kronor i nya resurser för
att skapa valfrihet för elever med funktionshinder.
En nationell skolpeng anpassad efter varje elevs
behov, nya anslag för barn med multifunktionshinder
och full frihet för skolor att starta och välja
profilering kan ge förutsättningar för en mängd nya
skolalternativ som saknas i dag. Också elever med
multifunktionshinder skall i lag tillförsäkras
rätten att välja skola. Nationell skolpeng bör på
sikt införas även för elever i särskolan. Elever med
utvecklingsstörning är av naturliga skäl mer
resurskrävande, varför den nationella skolpengen
utformas så att det fria valet av skola även skall
gälla för dessa elever.
En parlamentarisk utredning om nationell skolpeng
bör tillsättas för att utreda dessa frågor.
2. Nationell skolpeng (punkt 3) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub258 yrkande 9
samt avslår motionerna
2004/05:Ub291 yrkande 5,
2004/05:Ub322 yrkande 7 och
2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7.
Ställningstagande
I dag råder stor brist på likvärdighet mellan
kommunerna, när det gäller resurser till skolan.
Folkpartiet anser att en nationell skolpeng skall
införas, där en fjärdedel av beloppet skall
öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd samt
elever i socialt utsatta områden. Staten skall ta
över ansvaret för resurserna till skolans
undervisning. En nationell finansiering av skolan
skulle öka likvärdigheten och även valfriheten.
3. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 4) - m,
fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Ana
Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Tobias
Billström (m) och Ewa Björling (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub234,
2004/05:Ub258 yrkande 18,
2004/05:Ub322 yrkandena 14 och 15,
2004/05:Ub390 yrkandena 13, 15 och 16 samt
2004/05:Ub477 yrkande 10.
Ställningstagande
Ett nationellt kvalitetsinstitut bör inrättas med
uppgift att löpande utvärdera skolan. Varje skola
bör granskas vad gäller undervisningskvalitet och
resultat. Alla rapporter bör vara offentliga. Såväl
fristående som kommunala skolor bör granskas.
Ett nationellt kvalitetsinstitut kan åstadkomma en
jämförelse kommun för kommun och skola för skola.
Ett sådant institut bör ha till uppgift såväl att
sammanställa uppgifter för nationella jämförelser
som att utveckla metoder för att förbättra
utvärderingen och stödja kommunernas
kvalitetsarbete.
Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut skall
komplettera den uppföljning och utvärdering som
måste bedrivas vid varje skola, lokalt av berörda
huvudmän och även i någon mån av Skolverket.
Resurser bör avsättas så att alla skolor kan besökas
och granskas. Friskolor som inte följer läroplanens
anda skall få sina tillstånd indragna. Det är dock
viktigt att det vidtas åtgärder även när kommunala
skolor har motsvarande brister, t.ex. bör
skolledningen på en kommunal skola bytas ut om
skolan misskött sig. Ett nationellt
kvalitetsinstitut skall stå för tillsynen samt
säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella
prov och det nationella betygssystemet.
Brister skall påpekas tidigt för att kunna
åtgärdas tidigt. Kontinuerlig och allmänt
tillgänglig information om skolors resultat,
kvalitet och utveckling behövs också för att alla
elever och föräldrar skall få förutsättningar att
välja skola på lika villkor, oberoende av i vilken
kommun man bor.
Det är av yttersta vikt att så tidigt som möjligt
upptäcka om en skola är på väg i fel riktning. Med
regelbundna granskningar och återkommande
uppföljningar skall en skolas kvalitet aldrig kunna
bli oacceptabelt låg utan hinna fångas upp
dessförinnan. Staten skall godkänna alla skolor och
också kunna dra in tillståndet - och rätten till
bidrag - för skolor som inte uppfyller de
grundläggande kraven.
4. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5) -
kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub337,
2004/05:Ub471 yrkande 6 samt
2004/05:Ub473 yrkande 46.
Ställningstagande
Jag anser att nedläggning av små myndigheter samt
samordning av deras uppgifter bör ske.
Kristdemokraterna är kritiska till inflationen i
inrättandet av myndigheter. Så långt möjligt bör
myndighetsstrukturen renodlas. Små myndigheter ger
bl.a. onödigt stora administrationskostnader.
På utbildningsområdet finns flera små myndigheter,
t.ex. Nationellt centrum för flexibelt lärande,
Valideringsdelegationen och Myndigheten för
kvalificerad yrkesutbildning.
Valideringsdelegationen är rent lokalmässigt inhyst
hos Centrum för flexibelt lärandes (CFL) avdelning i
Norrköping. Det hade varit lämpligare om
delegationen inrättats som en avdelning inom CFL.
5. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5) -
v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub337,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub473 yrkande 46
och avslår motion
2004/05:Ub471 yrkande 6.
Ställningstagande
Till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör
i dag ett 80-tal myndigheter. Vissa av dem ansvarar
för mycket begränsade områden.
Statskontoret har på regeringens uppdrag undersökt
de statliga myndigheternas organisation. I rapporten
Myndigheternas ledning och organisation -
kartläggning och analys av Myndighetssverige
(2004:9) ifrågasätts värdet av att bilda många små
myndigheter och det sägs att i många fall när
regeringen bildat en ny myndighet kunde dess
verksamhet ha införlivats i en redan existerande
myndighets ansvarsområde. Statskontoret föreslår
därför att regeringen skall göra en översyn av de
små myndigheterna i syfte att slå samman dem till
större enheter. I Danmark har en sådan översyn
genomförts, vilket inneburit en nettobesparing på
150 miljoner danska kronor.
Regeringen bör genomföra en översyn av
myndigheterna som lyder under
Utbildningsdepartementet, i syfte att genomföra
sammanslagningar för att dels få en ökad
effektivitet, dels en enklare och tydligare
myndighetsstruktur med en distinktare uppdelning av
ansvarsområden.
6. Riksgymnasium för synskadade med
multifunktionella handikapp (punkt 6) - m,
fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),
Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),
Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Ewa
Björling (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub275 yrkande 12.
Ställningstagande
Ett nytt riksgymnasium för synskadade barn med
multifunktionshinder bör inrättas. I dag saknar
blinda och synskadade barn med multifunktionshinder
tillräckligt bra möjligheter att studera vidare
efter grundskolan. De har rätt att kunna gå vidare i
sin utbildning och utvecklas i sin egen takt,
oavsett ålder. Det bör därför inrättas ett nytt
riksgymnasium för blinda och synskadade barn med
multifunktionshinder.
7. Återinrättande av statliga specialskolor för
multihandikappade (punkt 7) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),
Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),
Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m) och Ewa
Björling (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 12,
2004/05:Ub291 yrkande 2 samt
2004/05:Ub479 yrkande 10.
Ställningstagande
Riksdagen bör upphäva beslutet att avveckla
Ekeskolan och Hällsboskolan som specialskolor.Vi
anser att detta beslut var djupt olyckligt. Dessa
elever kan inte få ett fullgott stöd i sina
hemkommuners skolor. Därför måste ett sådant
alternativ åter skapas för dessa elever med flera
funktionshinder. Denna reform är kostnadsneutral.
Regeringen gjorde ingen ekonomisk besparing när den
lade ned de statliga specialskolorna.
Staten har ett särskilt ansvar för skolan för
elever med funktionshinder. Statens huvudmannaskap
för specialskolan bör kvarstå.
8. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - v, mp
av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela
Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub230 yrkandena 20-22
samt avslår motionerna
2004/05:Ub239,
2004/05:Ub242 yrkande 17 samt
2004/05:Ub480 yrkande 35.
Ställningstagande
Vi anser att Skolverket skall få i uppdrag att
utvärdera läromedlen ur både ett genus- och ett HBT-
perspektiv. Det är viktigt att de läromedel som
används präglas av en insiktsfull förståelse för
genusproblematiken.
Skolverket bör också ges i uppdrag att undersöka
möjligheter att öka andelen män som arbetar inom
skolan i enlighet med vad som anförs i motionen.
Skolverket bör till exempel titta närmare på om det
finns kommuner eller enskilda skolor och förskolor
som har en jämnare könsfördelning bland lärarna,
förskollärarna och barnskötarna och se om man kan
identifiera några särskilda framgångsfaktorer samt
sprida dessa goda exempel.
Riksdagen bör dessutom begära att regeringen ger
Skolverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att
säkerställa kompetens i HBT-frågor för anställda
inom utbildningsväsendet. Riktlinjerna bör även
innefatta hur skolorna kan arbeta för att
tillförsäkra ett jämlikt klimat för unga HBT-
personer på skolorna.
9. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub242 yrkande 17
och avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkandena 20-22
2004/05:Ub239 och
2004/05:Ub480 yrkande 35.
Ställningstagande
Vi anser att Skolverket skall utvärdera rektorernas
möjligheter att vara pedagogiska ledare. Skolverket
bör aktivt under sina tillsynsinspektioner utvärdera
att rektor tillåts vara pedagogisk ledare.
10. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub480 yrkande 35
och avslår motionerna
2004/05:Ub230 yrkandena 20-22,
2004/05:Ub239 och
2004/05:Ub242 yrkande 17.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att det är nödvändigt att
satsa mer på nationell tillsyn och granskning för
att på så sätt öka statens ansvarstagande för en
likvärdig utbildning över hela landet. För att
möjliggöra detta läggs ökade resurser till
Skolverket. Myndigheten bör också få tydliga
direktiv om att granskningen skall vara lika för
alla skolor oavsett huvudman. Det är av största vikt
att Skolverkets tillsyn är noggrann och tydlig.
11. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling
(punkt 9) - v, mp
av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela
Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub230 yrkande 19.
Ställningstagande
Jämställdhetsarbetet i skolan och förskolan skall
stimuleras så att normbrytande arbete på sikt skall
bli en naturlig del av verksamheten och att pojkar
uppmärksammas på samma villkor som flickor i detta
arbete. Det finns ett behov av att skolans och
förskolans pedagogik har en tydligare koppling till
genuskunskap. Regeringen bör ge Myndigheten för
skolutveckling i uppdrag att föreslå åtgärder i
denna riktning.
12. Tilläggsdirektiv till
Valideringsdelegationen (punkt 10) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub209 yrkande 1.
Ställningstagande
En likvärdig bedömning behövs baserad på en
utarbetad redovisning av vad utländska utbildningar
motsvarar i det svenska utbildningssystemet och vad
som eventuellt behöver kompletteras för att en
svensk examen skall nås. Valideringen måste även ta
hänsyn till kunskaper som inte ingår i motsvarande
svenska utbildningar. Detta bör ingå i
tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen.
13. Extraresurser till skolor i krisområden
(punkt 11) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Sf288 yrkande 21.
Ställningstagande
Vi anser att skolan bör reformeras med tydligare
krav och mål för kampen mot utanförskapet samt med
beaktande av behovet av att kanalisera extraresurser
till skolorna i socialt utsatta områden.
Skolan bör finansieras med hjälp av en nationell
skolpeng. En del av skolpengen skall vara lika för
alla elever men en del skall kunna riktas till
skolor i sociala krisområden och en del riktas till
de elever som behöver särskilt stöd. Därmed tar man
större hänsyn till skolors och elevers olika
förutsättningar.
Genom att erbjuda högre lärarlöner, rusta upp
skollokaler, ställa krav på eleverna, ge svaga
elever extra tid och göra satsningar på nya
pedagogiska hjälpmedel kan de skolor som i dag har
sociala problem omvandlas till motorn som lyfter ett
bostadsområde. Genom sådana magnetskolor kan
människor lockas att bosätta sig i utsatta områden
och segregationen därmed brytas.
14. Stärka baskunskaperna i skolan (punkt 12) -
c
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub477 yrkande 8.
Ställningstagande
Centerpartiet vill stärka baskunskaperna i skolan
genom en satsning på matematik samt läs- och
skrivutveckling. Vi vill genomföra en särskild
satsning innefattande bl.a. program för matematik,
läs- och skrivutveckling från förskolan och genom
hela grundskolan. Baskunskaperna i skolan måste
stärkas. Till detta har Centerpartiet den kommande
treårsperioden avsatt totalt 1 200 miljoner kronor.
15. Användning av bidragen till
personalförstärkningar
(punkt 13) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub242 yrkandena 5 och 6.
Ställningstagande
Vi anser att det är angeläget att göra en
uppföljning av bidraget till personalförstärkning i
skola och fritidshem för att tillse att bidraget går
till personer med rätt utbildning. Folkpartiet anser
att samma princip skall gälla även när andra
personalgrupper än lärare och fritidspedagoger
rekryteras, dvs. att personen i fråga skall ha rätt
utbildning för det arbete han eller hon skall
utföra. Att läraren har genomgått rätt utbildning
har stor betydelse för kvaliteten på undervisningen.
Bidraget till personalförstärkning i skola och
fritidshem måste också kunna användas till att höja
lönerna för att kunna anställa utbildade lärare och
fritidspedagoger. Eftersom resurstillskottet inte
utgår endast om en kommun ökar andelen behöriga
lärare, har det bidragit till att öka andelen
obehöriga lärare.
16. Behovet av KY-utbildning (punkt 14) - fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och
Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub275 yrkande 7
samt avslår motionerna
2004/05:Ub381,
2004/05:Ub439 yrkande 2 i denna del samt
2004/05:N414 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att antalet utbildningsplatser vid KY-
utbildningen bör ökas. En nära arbetslivsanknuten
utbildning med tydliga praktikinslag och med ett
utbildningsinnehåll som svarar mot företagens behov
av kompetens är oerhört betydelsefull. Intresset för
att starta kvalificerad yrkesutbildning är stort. En
hög andel av de studerande har fått arbete direkt
efter avslutade studier. För att klara efterfrågan
bör antalet platser på KY-utbildningen kontinuerligt
höjas.
17. Framtida ökning av anslagen till
grundutbildning (punkt 17) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub485 yrkande 1.
Ställningstagande
Högskolan har byggts ut så kraftigt på senare år att
kvaliteten har blivit lidande.
Grundutbildningsresurserna måste återställas till
den nivå de hade för knappt 10 år sedan, då
resurserna per student låg ungefär 20 % högre än i
dag. Regeringen räknar nu bara med en procents löne-
och prisuppgång, trots att den normalt sett ligger
på tre procent. Detta innebär att resurserna till
utbildningen i verkligheten ytterligare urholkas i
regeringens budget för 2005. Regeringen bör snarast
återkomma med förslag på hur resurserna kan
återställas till den tidigare nivån.
18. Framtida ökning av fakultetsanslagen (punkt
18) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Ana
Maria Narti (fp), Tobias Billström (m) och Ewa
Björling (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub293 yrkande 19.
Ställningstagande
Starka och självständiga universitet och högskolor
är en förutsättning för forskningens frihet.
Anslagen till forskning och forskarutbildning vid
universiteten och högskolorna, de s.k.
fakultetsanslagen, bör därför ökas. Denna åtgärd
skall ses som en förstärkning av den fria
forskningen.
19. Framtida ökning av resurserna till
forskning (punkt 19) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:N242 yrkande 4
och avslår motion
2004/05:Ub428.
Ställningstagande
Resurserna till forskningen behöver öka ordentligt
de närmaste åren. Forskningspengarna bör inte
fördelas över alla högskolor, utan koncentreras till
ett mindre antal lärosäten. Bara då kan vi skapa
verkligt högklassiga forskningsmiljöer.
20. Avgiftsfrihet för studenter från Sverige
och övriga EES-området (punkt 21) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub289 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub298 och
2004/05:Ub342
och bifaller delvis motion
2004/05:Ub473 yrkande 27.
Ställningstagande
Den högre utbildningen i Sverige är i dag
avgiftsfri. Detta har varit en av grundprinciperna
för utbildningspolitiken. Genom att öppna för att ta
ut avgifter för studenter som kommer från länder
utanför EES-området börjar man luckra upp denna
princip. Erfarenheter från andra länder visar att
avgifter för utländska studenter kan vara ett första
steg på vägen mot avgifter även för studenter från
det egna landet. Detta är en utveckling som måste
motarbetas. Därför bör bestämmelsen om att
utbildningen i högskolan skall vara avgiftsfri
flyttas från högskoleförordningen till
högskolelagen. Regeringen bör återkomma med förslag
till lagbestämmelse som inte skall ge möjlighet att
göra undantag från regeln om avgiftsfrihet när det
gäller utländska studenter.
21. Högskoleavgifter för studenter från länder
utanför EES-området (punkt 22) - m, kd
av Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m),
Tobias Billström (m) och Ewa Björling (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 28,
2004/05:Ub473 yrkande 28 och
2004/05:So428 yrkande 2.
Ställningstagande
Kunskapsmarknaden blir global. Sverige måste bli ett
land dit utländska studenter söker sig för att
skaffa sig en högkvalitativ utbildning.
Högskoleförordningen bör ses över för att möjliggöra
en försäljning av utbildning till studenter från
länder utanför EES-området. Lärosätena bör få
möjlighet och skyldighet att ta ut avgift för
högskoleutbildning av studenter och doktorander från
sådana länder, i de fall de inte omfattas av
utbytesavtal i särskild ordning. Vilka skyldigheter
som detta innebär gentemot de studenter som betalar
avgifter bör regleras i en särskild förordning.
22. Högskoleavgifter för studenter från länder
utanför EES-området (punkt 22, motiveringen)
- mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
att tillåta högskoleavgifter för studenter från
länder utanför EES.
Principen att högskoleutbildningen i Sverige är
avgiftsfri bör gälla alla studenter, oavsett om de
kommer från länder inom eller utom EES-området. Det
blir svårt att ta ut avgifter av vissa
studentgrupper men inte av andra. Om man öppnar för
avgifter från vissa får staten genom avgifter från
dessa upp ögonen för studenterna som potentiell
inkomstkälla. I tider av ekonomisk åtstramning finns
en uppenbar risk att även de inhemska studenterna
tvingas betala avgifter för att fylla igen hål i
statsbudgeten.
23. Sättet för dimensionering av
utbildningen till lärarexamen (punkt 23) -
kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 23
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub472 yrkande 14.
Ställningstagande
Det visar sig att den nya lärarutbildningen som
startade 2001 har haft stora svårigheter att få
studenter att välja inriktning mot
förskola/fritidshem, men även mot grundskolans
senare år. Vidare kvarstår bristen på studenter som
väljer inriktning mot matematik och
naturvetenskapliga ämnen, framför allt när det
gäller lärare i gymnasieskolan och
vuxenutbildningen. För att klara den framtida
lärarförsörjningen bör staten i fortsättningen
centralt dimensionera platstillgången på
lärarutbildningen och dess olika inriktningar.
Högskoleplatser måste omfördelas för att kunna svara
emot söktrycket.
24. Utbyggnad av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna (punkt 25) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 25
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:So605 yrkande 12.
Ställningstagande
Vårdpersonalen behöver få en ny framtidstro.
Personalens hängivenhet och arbetsvilja har
utnyttjats maximalt, vilket bl.a. resulterat i att
många förlorat gnistan. Det behövs "fler händer i
vården". Därför måste fler utbildningsplatser skapas
inom läkar- och sjuksköterskeprogrammen.
25. Fler fristående högskolor (punkt 26) -
m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),
Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),
Tobias Billström (m) och Ewa Björling (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub293 yrkande 12,
2004/05:Ub378 yrkande 16 och
2004/05:Ub473 yrkande 45.
Ställningstagande
Den högre utbildningen är nästan uteslutande
offentligt finansierad. Staten måste även i
framtiden ta ett stort ansvar för universitet och
högskolor. Det är emellertid önskvärt att det vid
sidan av de statligt finansierade och drivna
högskolorna också växer fram andra alternativ. Man
bör fortsätta den utveckling av högskolor i
stiftelseform som Chalmers tekniska högskola och
Högskolan i Jönköping varit föregångare för.
Regeringen bör erbjuda alla landets universitet och
högskolor denna möjlighet till en dynamisk
frigörelse.
Det är också eftersträvansvärt att det i konkurrens
med de offentliga högskolorna växer fram privata
universitet, som genom att ha en annan huvudman än
staten och kanske utnyttja andra finansieringsvägar
kan bidra till ökad mångfald, till gagn både för den
enskilda studentens valfrihet och kvaliteten i
högskolesektorn i dess helhet.
26. Fördelning av resurser och studieplatser
efter studenternas egna val (punkt 27) - m,
fp
av Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Ana
Maria Narti (fp), Tobias Billström (m) och Ewa
Björling (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punk 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub293 yrkandena 4 och 10,
2004/05:Ub378 yrkandena 1 och 5,
2004/05:N254 yrkande 13 och
2004/05:N409 yrkande 29.
Ställningstagande
Det är ett viktigt mål att skapa förutsättningar för
en högre utbildning med mångfald, valfrihet och hög
kvalitet. Det krävs motivation för att utbildning
skall ge goda resultat. Denna motivation ökar om
studenten kommer in på sitt förstahandsval på den
ort där han eller hon önskar läsa. I dag matchar
antalet platser på olika utbildningar inte alls
studenternas intresse. Staten styr i hög
utsträckning resurser till ämnen och kurser som den
anser att studenterna bör ägna sig åt, och till
andra lärosäten än dem som studenterna helst vill
komma in vid. Centraliseringen av platstilldelningen
måste minska. I stället bör resurserna följa
studenternas val både av utbildning och studieort.
Resurssystemet bör utformas så att högskolor som har
ett högt sökandetryck tillförs mer resurser, om de
har möjlighet och är intresserade av att utöka för
att möta sökandetrycket.
27. Hänsyn till tillgången på bostäder när
grundutbildningsresurser fördelas (punkt 28)
- kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 28
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub441 yrkande 10
och bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub489 och
2004/05:Bo304 yrkande 4.
Ställningstagande
Utbyggnaden av studentbostäder bör följa utbyggnaden
av högskolan och inte vara frikopplad från
studieplatstilldelningen. Bostadssituationen på de
olika högskoleorterna bör således beaktas vid
fördelningen av nya utbildningsplatser. Om två
högskoleorter i övrigt bedöms vara lika lämpliga,
bör den ort som kan erbjuda studenterna de bästa
boendealternativen prioriteras.
28. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,
bifaller delvis motion
2004/05:Ub363
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 2,
2004/05:Ub334,
2004/05:Ub357,
2004/05:Ub452 och
2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.
Ställningstagande
Nuvarande system där högskolorna får ersättning dels
utifrån hur många studenter som börjar, dels utifrån
hur många som uppnår ett visst antal poäng skapar
stor osäkerhet för lärosätena om hur många lärare de
har råd att anställa. Inriktningen på en utredning
om ett nytt system måste vara att högskolorna inte
skall få ersättning efter hur mycket studenterna
presterar, eftersom det äventyrar kvaliteten. Vidare
bör ett nytt system innebära att lärosätena får
större resurser per student på avancerade kurser än
på grundkurser. Kurser på avancerad nivå måste
bedrivas i betydligt mindre grupper än
grundkurserna, eftersom studentunderlaget är mindre.
Vidare är undervisningen på de högre nivåerna så
specialiserad att det krävs betydligt mer av
individuell handledning och seminarieverksamhet i
smågrupper.
29. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 29
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40 47 och 48
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 2,
2004/05:Ub334,
2004/05:Ub357,
2004/05:Ub363,
2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18 samt
2004/05:Ub452.
Ställningstagande
Det nuvarande resurstilldelningssystemet har skapat
stagnation i den högre utbildningen. Det är bra att
systemet nu ses över. En långsiktig
grundfinansieringsmodell bör införas, som motverkar
lärosätenas sårbarhet vid stora omsvängningar i
söktrycket mellan terminer eller mellan år.
Resurstilldelningssystemet måste ta hänsyn till
kursernas svårighetsgrad. Påbyggnadskurser kräver
mer av individuellt stöd till studenterna och har få
deltagare jämfört med A- och B-kurser, något som gör
att de kostar mer per student. Ett nytt
resurstilldelningssystem bör också innehålla en
komponent avsatt för vetenskaplig anknytning, något
som är särskilt viktigt för grundutbildningens
forskningsanknytning vid högskolor som inte har
vetenskapsområde. När ett nytt system utformas bör
man också beakta rekrytering från
underrepresenterade grupper och pedagogisk mångfald.
Utredningen om resurstilldelningssystemet bör också
se över hur bildning kan stimuleras bättre i ett
vidareutvecklat system.
30. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 29
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub334
och avslår motionerna
2004/05:Ub276 yrkande 2,
2004/05:Ub357,
2004/05:Ub363,
2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,
2004/05:Ub452 och
2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.
Ställningstagande
Efter 10 års erfarenheter av det nuvarande
resurstilldelningssystemet är det nu dags för en
översyn. Den bör ge svar på frågor som: Vad grundar
sig skillnaderna mellan prislapparna för olika
utbildningsområden på? Grundar de sig på aktuella
antaganden om utbildningarnas uppläggning, eller har
utbildningarna förändrats i så hög utsträckning att
fördelningen bör se annorlunda ut? Vilka krav har en
student rätt att ställa på utbildningen vare sig den
är teknisk, humanistisk eller rör sig inom medierna
eller det konstnärliga området? Kan frågor om
rättvisa och jämställdhet utifrån kön, etnicitet,
klass, geografiskt läge etc. tillföra något i detta
sammanhang? Den översyn som skall genomföras måste
bedrivas ur många perspektiv, i syfte att ge en
uppdaterad grund för den s.k. prislappen för
utbildning vid universitet och högskolor.
31. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - c
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 29
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub276 yrkande 2
och avslår motionerna
2004/05:Ub334,
2004/05:Ub357,
2004/05:Ub363,
2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,
2004/05:Ub452 och
2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.
Ställningstagande
Det nuvarande tilldelningssystemet gör att en allt
större del av högskolornas verksamhet koncentreras
på att rekrytera studenter. Mindre högskolor med små
resurser har svårt att konkurrera med de större
lärosätena, trots att kvaliteten på deras utbildning
är minst lika hög. Förändringarna som skett inom
högskolan under senare år kräver en översyn av
tilldelningssystemet i syfte att stärka lärosätenas
självständighet och möjlighet till långsiktigt
kvalitetsarbete.
32. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna (punkt 31) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 31
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub473 yrkande 26,
bifaller delvis motionerna
2004/05:Ub396 och
2004/05:Ub487
samt avslår motionerna
2004/05:Ub251,
2004/05:Ub312,
2004/05:Ub433 yrkande 2 och
2004/05:N346 yrkande 2.
Ställningstagande
En viktig insats för högskoleutbildning på distans
görs vid de kommunala lärcentrumen. Denna verksamhet
borde utökas för att göra högre utbildning
tillgänglig för fler. Lärosätena bör få ett större
ansvar för lärcentrumen, något som staten borde
reglera tydligare.
33. Utbildning för utländska akademiker (punkt
32) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub209 yrkande 2.
Ställningstagande
Olika kompletterande utbildningar som hittills har
anordnats på eftergymnasial nivå har inte lett till
omfattande förbättringar. Positiva erfarenheter
finns vid Stockholms, Linköpings och Lunds
universitet (Campus Helsingborg), Lärarhögskolan,
Malmö högskola och Högskolan i Borås, men de är än
så längre begränsade till små grupper och de hotas
att bli avbrutna eller läggas ned när lärosätenas
ekonomi förändras. Dessa satsningars största svaghet
är den osäkra finansieringen och förvirringen i
relationer mellan olika studiefinansiärer - AMS,
Integrationsverket, kommuner och högskolor.
Högskolorna bör ges uppmuntran och stöd att
utforma utbildningsprogram som ger personer, som
redan har en utländsk utbildning, förutsättningar
att anpassa sina kunskaper till svenska
förhållanden. De högskolor som presenterar
långsiktiga och väl genomtänkta förslag till
utbildningar av denna typ bör garanteras långsiktig
finansiering.
34. Universitetsstatus eller
vetenskapsområde för vissa högskolor (punkt
34, motiveringen) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd),
Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp),
Tobias Billström (m) och Ewa Björling (m).
Ställningstagande
Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå
yrkandena om universitetsstatus och
vetenskapsområde.
Det finns en risk att regeringen vid beslut om
universitetsstatus eller nya vetenskapsområden tar
alltför stor hänsyn till andra skäl än kvaliteten.
Högskoleverket gör en ambitiös och strukturerad
granskning av ansökningarna. Principen bör vara att
regeringen skall ge universitetsstatus eller
vetenskapsområde till ansökande högskolor där
Högskoleverket har undersökt kvaliteten och
tillstyrkt ansökan.
35. Inrättandet av ett oberoende
kvalitetsinstitut för den högre utbildningen
m.m. (punkt 38) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub378 yrkandena 8 och 9.
Ställningstagande
Högskoleverkets ställning som ämbetsverk under
regeringen kan i längden innebära försvagade
möjligheter att bedriva en självständig granskning
av kvaliteten vid landets universitet och högskolor.
Det är också viktigt att skilja mellan de
utvecklande och de uppföljande rollerna. Den viktiga
utvärderingen av de svenska lärosätenas insatser,
deras förmåga att bedriva en för studenterna
högkvalitativ utbildning, måste därför utövas av en
eller flera institutioner, vars arbete inte riskerar
att politiseras. Det bör övervägas att ur
Högskoleverket bryta ut kvalitetsgranskningen och
placera den i en självständig institution utom
räckhåll för politisk och ekonomisk styrning från
regeringen. Institutet bör bestå av representanter
för ämnesområden, discipliner och vetenskapliga
tidskrifter. Högskoleverkets roll skall renodlas
till att svara för ren myndighetsutövning. Verket
skall t.ex., liksom nu, kunna dra in
examensrättigheter för utbildningar som inte
upprätthåller kvalitetskraven.
36. Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden (punkt 39) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/5:Ub321 yrkande 3
och avslår motion
2004/05:Ub218.
Ställningstagande
Studiemedelssystemet måste förändras både i det
korta och det långa perspektivet. På något längre
sikt är det angeläget att Centrala
studiestödsnämndens de facto-monopol på att erbjuda
studielån bryts. Studielånsmarknaden måste öppnas
för verklig konkurrens. Genom att släppa in banker
och andra finansiella institut kan tillgängligheten
och effektiviteten i administrationen av studielånen
öka. Vem som slutligen tillhandahåller studielånen
avgör studenten själv efter att ha valt mellan de
alternativ som existerar på marknaden. Staten skall
garantera att alla studenter erbjuds en generös
offentlig studiefinansiering genom att gå i borgen
för studielånen.
37. Införande av s.k. omvänd straffavgift för
Centrala studiestödsnämnden (punkt 41) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub321 yrkande 4.
Ställningstagande
Folkpartiet föreslår att det införs en skyldighet
för Centrala studiestödsnämnden (CSN) att betala en
omvänd straffavgift till studenter som inte får sina
studiemedel i tid, t.ex. på grund av långa
handläggningstider eller annat byråkratiskt krångel.
En sådan straffavgift skall också utbetalas om
studenten inte får information eller svar på ansökan
inom en viss tid. Att införa en omvänd straffavgift
vore ett rimligt sätt att sätta press på CSN att
skärpa sina rutiner så att effektiviteten
förbättras.
38. Organisationen för finansiering av
medicinsk forskning (punkt 42) - m
av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub293 yrkande 17
och bifaller delvis motion
2004/05:So596 yrkande 5.
Ställningstagande
För att på ett optimalt sätt kunna ta till vara den
potential som finns inom medicin, bioteknik, hälso-
och sjukvård, beteendevetenskap, social omsorg och
arbetsmiljö samt IT bör de myndigheter som i dag
inom det statliga forskningsfinansieringssystemet
svarar för olika delar av forskningen på dessa
områden integreras inom ramen för ett nationellt
institut för hälsa och medicin, en motsvarighet till
de National Institutes of Health som finns i USA.
Genom detta institut skapas en forskningsfinansiär
med ansvar för hela det samlade hälsovetenskapliga
spektrumet. Ett sådant råd skulle också kunna ta
omfattande initiativ för att möjliggöra
fenomenbaserade elitforskningsinstitut med
tillräckliga resurser för att kunna bryta helt ny
kunskapsmark. De forskningsutförande universiteten
och högskolorna skulle kunna ha stor nytta av en
forskningsfinansiär av denna omfattning och
kompetens.
39. Organisationen för finansiering av
utbildningsvetenskaplig forskning (punkt 43)
- kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 43
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub472 yrkandena 10 och 11.
Ställningstagande
Ett väsentligt inslag i den nya lärarutbildningen är
utbildningsvetenskapen. Ambitionen att öka
forskningsanknytningen av lärarutbildningen är
mycket lovvärd och angelägen. Det är möjligt att
intresset för forskning inte kommer förrän en lärare
har noterat problemställningar i den egna
lärargärningen. Mot den bakgrunden är det viktigt
att det finns forskningsinriktade påbyggnadskurser
mot magister/master-, licentiat- och doktorsexamen.
Den utbildningsvetenskapliga kommittén inom
Vetenskapsrådet har hittills haft ett tidsbegränsat
uppdrag. Det är angeläget att kommitténs uppdrag
permanentas.
40. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m
av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub293 yrkande 16
och avslår motionerna
2004/05:Ub243,
2004/05:Ub272 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub327 yrkandena 1-3,
2004/05:Ub349,
2004/05:Ub384 yrkande 4,
2004/05:Ub420 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub456,
2004/05:Ub459,
2004/05:Ub461,
2004/05:Sf355 yrkande 4,
2004/05:So359 yrkande 4,
2004/05:So617 yrkandena 2 och 3,
2004/05:Kr254 yrkande 2,
2004/05:MJ510 yrkande 8,
2004/05:A321 yrkande 3 och
2004/05:A352 yrkande 4.
Ställningstagande
Det är viktigt att den medicinska forskningen får
ett välbehövligt resurstillskott. Denna forskning
måste byggas ut och antalet forskningsfinansiärer
måste öka.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
1. Avgifter i den svenska högskolan
(punkterna 21 och 22) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Rätten till avgiftsfria studier har länge varit en
grundläggande princip i svensk utbildningspolitik.
Ett öppet utbildningssystem som är tillgängligt för
alla är ett viktigt verktyg för att minska
klasskillnaderna, öka jämställdheten och minska
segregationen i det svenska samhället. Sverige kan
och bör även ta ett ansvar för att minska de globala
orättvisorna genom att erbjuda utbildning till
utländska studenter på samma villkor som svenska.
Det innebär att vi anser att högskolestudier skall
vara avgiftsfria för alla, oavsett härkomst, och att
staten skall ta det fulla ansvaret för att
finansiera högskoleutbildningen.
Det är också viktigt att kunskap inte blir en
handelsvara vars värde endast mäts i dess ekonomiska
nytta. Rätten till kunskap är en nödvändig
beståndsdel i en demokrati. Universitet och
högskolor har därför ett demokratiskt ansvar att
erbjuda en miljö som uppmuntrar till kritiskt
tänkande och där kunskap har ett egenvärde.
I en analys av den internationella rörligheten
bland studenter, Marknadsföring och mobilitet
(2004:25R), konstaterar Högskoleverket att
avgiftsfriheten är en av de viktigaste orsakerna
till att utländska studenter väljer att studera i
Sverige. Genom att införa avgifter riskerar man
därför att antalet utländska studenter vid svenska
högskolor minskar. Dessutom, menar Högskoleverket,
kan avgifter inom den högre utbildningen leda till
ökade kostnader. Det kommer att krävas fler
stipendier för studenter med otillräckliga
ekonomiska resurser, administrationen av
avgiftssystemet kommer att kräva mer resurser och
kostnaderna för internationell marknadsföring av
universitet och högskolor kommer att öka.
Avgiftsfriheten har dessutom ett mycket stort stöd
bland både studenter och lärare inom högskolan. Både
Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Sveriges
universitetslärarförbund (SULF) har kritiserat
tankarna på att införa avgifter för såväl svenska
som utländska studenter.
2. Otillfredsställande dimensionering av
lärarutbildningen (punkt 23) - m
av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).
Det är statens ansvar att säkerställa att det finns
lärarutbildad personal. De senaste årens skärpningar
i lagen har höjt kraven på att endast behöriga
lärare skall anställas.
Samtidigt har dimensioneringen av
lärarutbildningen inte följt det behov som
regeringen själv konstruerat. Den förlängning som
skett av förskollärarutbildningen har, precis som vi
förutspådde, lett till att färre studenter väljer
den inriktningen och fler i stället väljer att
inrikta sig mot grundskolans tidigare år.
Den goda intentionen att fler förskollärare skulle
ha en längre utbildning bakom sig när de inträdde i
yrket har lett till att färre personer söker sig
till arbetsområdet.
I en situation där endast var femte student läser
sin drömutbildning på sitt drömlärosäte är det inte
märkligt att utbildningarna tar för lång tid och
inte leder till bästa möjliga utfall. Såväl kraven
på de olika lärartjänsterna som sättet att fördela
utbildningsresurser måste ses över för att komma
till rätta med det av regeringen skapade problemet.
3. Sättet för dimensionering av utbildningen
till lärarexamen (punkt 23) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Enligt vår mening är en nödvändig förutsättning för
att skolutbildningen skall hålla god kvalitet att
lärarna har adekvat utbildning för den undervisning
de skall bedriva. Det är därför mycket angeläget att
rekryteringen till lärarutbildning av olika slag
ökar och att kommunerna efterlever sin skyldighet
att använda utbildade lärare. Vi påminner om vårt
förslag att ett anslag förs upp i budgeten till
satsning på behöriga lärare, förskollärare och
fritidspedagoger. Folkpartiet kan dock inte ställa
sig bakom förslag om att dimensioneringen av
lärarutbildningen på olika inriktningar och olika
lärosäten skall beslutas på nationell nivå.
4. Förändringar i övrigt i
resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen (punkt 29) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Forskningsanknytningen av grundutbildningen är
viktig för utbildningens kvalitet. Eftersom
resurstilldelningssystemet är under utredning avstår
vi från att reservera oss till förmån för motion
2004/05:Ub452. Folkpartiet har i sitt budgetförslag
avsatt medel för en betydande ökning av
fakultetsanslagen, vilket skulle göra det möjligt
för lärarna att ägna en större del än i dag av sin
arbetstid till forskning. Detta skulle främja
grundutbildningens vetenskapliga anknytning.
5. Resurstilldelningssystemet för forskning
och forskarutbildning (punkt 30) - 1 v
av Britt-Marie Danestig (v).
För ett universitet är det av största vikt att det
råder en rimlig balans mellan omfattningen av
grundutbildningen å ena sidan och forskning och
forskarutbildning å den andra. Detta bör vara
säkerställt genom de fasta statliga anslagen till de
olika verksamheterna.
Genom den snabba expansionen av grundutbildningen
de senaste åren har obalanser uppstått för några av
universiteten, främst då Linköpings och Umeå
universitet. Värst är det för Linköpings del, där
numera fakultetsanslaget är mindre än hälften så
stort som grundutbildningsanslaget. Detta är i sig
en orimlig situation. Hittills har universitetet
lyckats kompensera detta genom att vara
framgångsrikt med att attrahera externa
forskningsanslag, bl.a. från Stiftelsen för
strategisk forskning (SSF) och Verket för
näringslivsutveckling (Nutek). Externa anslag är
dock över tid osäkra. Kraven på motfinansiering vid
extern anslagsgivning och minskade resurser hos
anslagsgivande myndigheter gör det svårt för
universitetet att i längden behålla den höga nivån
av externa anslag. Det låga fasta forskningsanslaget
riskerar därmed att få förödande konsekvenser för
möjligheterna att bibehålla en god forskningsan-
knytning av grundutbildningen och att kunna satsa på
egna forskarassistent- och doktorandtjänster samt
att öka antalet mellantjänster för att förbereda den
nödvändiga rekryteringen av lärare inför de stora
pensionsavgångarna inom universitetet som kommer att
ske om ca 10 år.
Enligt min mening är därför behovet för
universitetet i Linköping att få sitt
fakultetsanslag höjt till en nivå jämförbar med de
flesta andra universiteten stort och välmotiverat.
6. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför
högskoleorterna (punkt 31) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Landets lärcentrum erbjuder i dag såväl
grundläggande som gymnasial vuxenutbildning,
påbyggnadsutbildning, KY-utbildning och
högskoleutbildning. Dessvärre bedrivas ofta
verksamheten som tidsbegränsade projekt, vilket
skapar osäkerhet och otrygghet när det gäller
finansieringen. Jag anser att staten, på ett
tydligare sätt än nu, bör ansvara för att
verksamheterna vid landets lärcentrum får möjlighet
att utvecklas och få en fastare form.
7. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård
(punkt 33) - kd
av Inger Davidson (kd).
Det är värdefullt att regeringen nu insett behovet
som vi påtalat av en högskoleutbildning inom
medicinsk fotvård. Den är nödvändig och efterfrågad.
8. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård
(punkt 33) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Det är värdefullt att regeringen nu har insett behovet av en
högskoleutbildning i medicinsk fotvård. Det finns
dock ett antal andra yrken som också har behov av en
eftergymnasial utbildning med tydlig plats i
utbildningssystemet. Exempel på detta är
tandsköterskeutbildningen och
barnskötarutbildningen.
Riksdagen begärde våren 2004 en översyn av den
eftergymnasiala yrkesutbildningen. Utredningen är
tillsatt och skall lägga fram sitt betänkande under
våren 2005. Jag förutsätter att utredningen kommer
att föreslå i vilken form olika eftergymnasiala
yrkesutbildningar skall bedrivas och att
utbildningarna konstrueras så att de är möjliga att
bygga vidare på i nästa nivå i systemet.
9. Deltagande i University of the Arctic (punkt
36) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
University of the Arctic är ett nätverk för
samarbete inom utbildning och forskning i det
cirkumpolära området. Målet är att stärka hela
regionen genom högre utbildning. Det sker genom att
göra utbildningen mer tillgänglig och lockande,
skapa och förmedla kunskap till nytta för den
arktiska regionen, främja en arktisk identitet samt
stärka regionens position i världen genom att
fungera som ett språkrör för arktiska frågor.
Svenska medlemmar i detta nätverk är Luleå tekniska
universitet, Mitthögskolan och Umeå universitet.
Detta finansieras för närvarande helt med ordinarie
anslag. För att utveckla den högre utbildningen och
forskningen i denna region är detta nätverk
nödvändigt. Därför anser jag att staten måste
garantera en mer långsiktig finansiering av det
svenska deltagandet.
10. Konkurrensutsättning av Centrala
studiestödsnämnden (punkt 39) - m
av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).
Vi anser att Centrala studiestödsnämnden bör
utsättas för konkurrens. Banker och andra
finansiella företag kan också administrera
studiestödet. För den enskilde studenten skulle
makten över den egna studiesituationen bli större
och servicen skulle öka när olika aktörer tvingas
konkurrera om studenterna. Genom att lägga ut
administrationen av lånen på flera olika aktörer
kommer förutsättningarna för den enskilde studenten
att få gehör för sina individuella behov och
önskemål att öka avsevärt.
11. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m
av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).
Forskningen kring designområdet behöver ges bättre
möjligheter. Konsthantverkets, formgivningens och
industridesignens historia, liksom den samtida
designen behöver både dokumenteras och analyseras.
Design är i lika hög grad en kultur- och
näringspolitisk fråga som en utbildningsfråga;
därför är samspelet mellan olika aktörer -
formgivare, utbildningsanstalter, företag, privata
och offentliga beställare, brukare m.fl. - viktigt.
12. Vissa forskningsområden (punkt 44) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Genom en mycket snabb teknikutveckling med trådlös
kommunikation exponeras den svenska befolkningen för
elektromagnetiska fält. Svensk industri har varit
mycket framgångsrik med mobil kommunikation, varför
det är ett nationellt intresse att tekniken kan
utvecklas på ett framgångsrikt och säkert sätt. Det
är därför av största vikt att kunskapen om
hälsoeffekter av elektromagnetiska fält ökar.
Samma sak gäller förslagen om satsning på
forskning och utveckling av den industriella
produktionen. En omfattande utflyttning av
produktion ur Sverige pågår och har fått till
konsekvens arbetslöshet och ett minskat forsknings-
och utvecklingsmässigt fokus på produktionsområdet.
I båda fallen rör det sig om att utveckla kunskaper
som har stor betydelse för Sveriges näringsliv.
Naturskolorna är med sin utomhuspedagogik viktiga
resurser i skolans undervisning. I dag finns viss
forskning om pedagogiska utemiljöer, men det behövs
en fortsatt satsning och utveckling av kunskapen.
Hur de statliga resurserna till forskning skall
styras, liksom hur forskarskolor skall komma till
stånd, är dock saker som bör behandlas i anslutning
till den kommande forskningspropositionen.
13. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - m
av Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m)
och Ewa Björling (m).
En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister beslutade den 24
november att fastställa ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en
beräkning av statens inkomster avseende 2005.
Samtidigt fastställdes utgiftstaket för staten
inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten för åren 2005 och 2006.
Moderata samlingspartiet har i partimotion
2004/05:Fi231 En politik för arbete och i
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att bryta bidragsberoende och
utanförskap, ge fler medborgare makt över den egna
vardagen samt trygga goda statsfinanser och en
långsiktig finansiering av välfärden. Vi vill satsa
på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,
rättstrygghet och skola i stället för på
bidragssystemen.
Vi föreslår en växling från subventioner och
bidrag till omfattande skattesänkningar för alla,
främst för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt
värnar vi de människor som är i störst behov av
gemensamma insatser och som har små eller inga
möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall tillföras resurser
för att på ett tillfredsställande sätt kunna
genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en
annan inriktning av politiken deltar vi inte i det
nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom
utgiftsområdet 16.
I det följande redovisar vi vilken fördelning på
anslagen inom utgiftsområde 16 som vi förordade i
vår anslagsmotion 2004/05:Ub419.
Moderaterna förordar att staten övertar ansvaret för
grundskolans finansiering från kommunerna fr.o.m.
2007. Vid övergången till nationell skolpeng avser
vi att öka satsningen på grundskolan med 1 miljard
kronor. Kostnadsansvaret övertas inom ramen för ett
system i vilket staten fastställer ersättningsnivåer
inom ett system som vi valt att kalla nationell
skolpeng. Den nationella skolpengen betalas ut till
den skola som eleven valt för att täcka kostnaderna
för elevens skolgång. Resurser för elever med behov
av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga
skolpengen. Skolverkets roll förändras för att
tillgodose den nya ansvarsfördelning
skolpengssystemet medför.
En nödvändig åtgärd för att lyfta kvaliteten i
skolan är att uppföljning och utvärdering förbättras
och blir mer tillgänglig för elever, föräldrar och
personal. Därför reserverar Moderaterna medel under
25:86 Nationellt kvalitetsinstitut för att bygga upp
ett fristående nationellt kvalitetsinstitut med
början fr.o.m. den 1 januari 2005. Det innebär att
vissa delar av Skolverkets verksamhet flyttas över
till det fristående institutet.
Tillsyn och tillståndsgivning för skolan bör vara
kvar hos Skolverket. Skolverkets kvarvarande
verksamhet skall föras samman med Specialpedagogiska
institutets, 25:4. Anslaget under denna punkt tas
bort. Moderaterna anvisar 272 623 kr mer än
regeringen under 25:1 Statens skolverk. Delar av
anslaget för Specialpedagogiska institutet överförs
till 25:6 Specialskolemyndigheten för att
säkerställa kvaliteten och tillgängligheten i den
fasta organisationen för specialskolan. Samtidigt
anser vi att den nya Myndigheten för skolutveckling
under anslag 25:2 bör avvecklas.
För att säkerställa hög kvalitet i undervisningen
och vid resurscenter anslår Moderaterna 116 719 000
kr mer än regeringen under anslag 25:6 Special-
skolemyndigheten. Vi anser att det finns behov av
statliga specialskolor. Vi anslår 24 600 000 kr
under 25:5 Skolutveckling och produktion av
läromedel till utveckling av läromedel för
handikappade. Detta är angeläget eftersom bristen på
anpassade läromedel fortfarande är ett problem.
Moderaterna avvisar den riktade satsningen på
personalförstärkningar i förskolan under anslag
25:10. Förskolan behöver ett resurstillskott, men är
inte betjänt av bidrag som styr medlen, lika lite
som skolan kunnat dra full nytta av den riktade
satsningen på personalförstärkningar där. Vidare
reserveras 1 000 000 miljoner kronor för införandet
av anslag 25:87 Barnskola.
Medlen under anslagen 25:17 Statligt stöd för
utbildning av vuxna och 26:19 Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning, liksom medlen för
folkhögskoleplatser under utgiftsområde 17 överförs
till anslag 25:92 Vuxnas utbildning. Under detta
anslag anvisar Moderaterna medel för Kunskapslyftet
och kvalificerad yrkesutbildning. Vår anslagsram ger
utrymme för en kraftig ökning av antalet platser
inom KY-utbildningen. Vi anslår medel motsvarande 21
000 platser år 2005. Antalet platser bör ökas till
25 000 platser år 2007.
Anslagen till grundläggande högskoleutbildning har
urholkats med omkring 25 % sedan Socialdemokraterna
återtog regeringsmakten. Vi vill nu inleda en
successiv återuppbyggnad av dessa anslag och
föreslår att drygt 146 miljoner kronor skall
tillföras grundutbildningen 2005. Det samlade
grundutbildningsanslaget skall fördelas mellan
lärosätena med utgångspunkt i studenternas val.
Anslaget 25:74 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m. tillförs i vårt
budgetalternativ 20 miljoner kronor.
Lärosätenas anslag till forskning och
forskarutbildning vill vi också tillföra sammanlagt
ytterligare drygt 621 miljoner kronor, i syfte att
stärka den fria forskningen samt finansieringen av
doktorander.
Centrala studiestödsnämnden tillförs med vårt
förslag 180 miljoner kronor under budgetåret 2005.
Vi anser att myndigheten inte skall disponera
avgifter på det sätt som regeringen medger eftersom
tekniken innebär att man kringgår budgetramen. Vårt
förslag innebär i praktiken en lägre driftram för
myndigheten, som vi dessutom vill konkurrensutsätta.
Vidare reducerar vi anslagsramen under 25:85
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m. med 6 787 000 000 kr.
14. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2005
syftar till att förändra de ekonomiska
förutsättningarna så att en högre stabil tillväxt
uppnås och att den dryga miljon människor som står
utanför arbetsmarknaden får en möjlighet att komma
in och bidra med en egen arbetsinsats. För att
åstadkomma detta är det nödvändigt att fler arbetar
och att statsskulden minskar. Ett viktigt verktyg
för att uppnå detta är sänkta skatter på arbete och
företagande. Våra utgiftsökningar avser främst
bistånd, rättssäkerhet, utbildning, vård och omsorg
samt förbättringar för handikappade. Vi uppnår
utrymme för detta bl.a. genom åtgärder mot ohälsan
och en reformerad arbetsmarknadspolitik.
Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 16
har emellertid avslagits av riksdagen i
budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets
budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt
att delta i fördelningen på anslag inom
utgiftsområdena. I det följande redovisas i
sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för
utgiftsområde 16.
Myndigheten för skolutveckling bör läggas ned,
eftersom skolutveckling skall ske på lokal nivå med
stöd av universitet och högskolor. En ny myndighet
bör tillskapas, vars ansvarsområde skall vara
tillsyn och utvärdering av skolväsendet. Medel för
denna tas från Skolverket. Anslagen för
skolutveckling kan minskas något.
Folkpartiet anser att de bidrag som i dag betalas ut
till personalförstärkningar i skola och fritidshem
har bidragit till att höja andelen obehöriga lärare
och fritidspedagoger. När nu bidraget också skall
gälla förskolan, är det särskilt viktigt att det
görs klart att kommuner bara skall tilldelas
bidraget om de anställer behöriga lärare,
fritidspedagoger och förskollärare. Den pedagogiska
verksamheten blir lidande om personer som saknar
rätt utbildning skall vara ansvariga.
Folkpartiet anser att barn med utländsk bakgrund
skall sökas upp och erbjudas avgiftsfri
språkförskola. Detta och andra satsningar, t.ex. på
pedagogiskt samarbete mellan familjedaghem och
förskollärare, bekostas genom att de föräldrar som
har fyra- eller femåringar i förskola mer än tre
timmar per dag, inte får avdrag för tre timmar
enligt reformen allmän förskola.
Vuxenutbildningen är i dag ett kommunalt ansvar
men det statliga projekt som tidigare hette
Kunskapslyftet har levt vidare i olika former.
Resurserna till detta projekt kan dras ned, eftersom
det reella behovet inte är så stort.
Vuxenutbildningen belastas i dag av studenter som
läser trots att de redan har godkända betyg från
gymnasiet.
Högskolan har byggts ut så kraftigt och resurserna
till grundutbildningen urholkats så mycket att
kvaliteten blivit lidande. Vi vill minska
utbyggnadstakten med ca 3 000 platser. Tillsammans
med en minskning av anslaget 25:75 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m. vill
vi därmed frigöra 200 miljoner kronor för att satsa
dem på kvalitetshöjning. Vidare föreslår vi ett
anslag på 70 miljoner kronor för att lärosäten skall
kunna starta reguljära kompletteringsutbildningar
för utländska akademiker. Forskning och
forskarutbildning tillförs i vårt budgetförslag 600
miljoner kronor. Denna ökning skall fördelas till
alla högskolor med vetenskapsområde.
Vi vill anvisa 30 602 000 kr mindre till anslaget
25:78 Högskoleverket än vad regeringen föreslagit.
Besparingen avser helt det till verket knutna rådet
för högre utbildning.
Under anslaget till Vetenskapsrådet bör enligt vår
mening ingen anslagspost finnas för
utbildningsvetenskaplig forskning, eftersom vi anser
att sådan forskning kan och bör finansieras genom
ämnesråden för humaniora och samhällsvetenskap
respektive för naturvetenskap och teknikvetenskap.
15. Anslagen inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2005 m.m. (punkt 45) - kd
av Inger Davidson (kd).
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än den regeringen och
dess stödpartier föreslår.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på
att långsiktigt förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer
för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och
strategiska skattesänkningar på arbete och sparande.
Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen skall kunna öka i en sådan
utsträckning att välfärden tryggas för alla.
En ekonomi som vilar på väl fungerande
institutioner - såsom förutsägbart rättssystem,
personligt ansvarstagande, god affärsetik och
hederlighet i uppträdande människor emellan -
utmärks av ordning och låg osäkerhet. En sådan
ordning uppkommer inte spontant utan bygger på att
samhället grundas i en gemensam etik med dessa
inslag. I vårt samhälle är det den etik som det
klassiska kristna kulturarvet förmedlar. Det kostar
både merarbete, tid och pengar att kompensera och
reducera den osäkerhet som dåligt fungerande
institutioner skapar.
Inom ramen för marknadsekonomin vill vi förena
frihet och solidaritet. Grundläggande är individens
frihet under ansvar. Enskilda initiativ och
personligt ansvarstagande skall uppmuntras. Statens
uppgift är att säkra en grundläggande ekonomisk
trygghet för alla. Det sker genom socialpolitiken,
skattesystemet, lagar och den offentliga
verksamheten. Ett exempel på detta är gemensamt och
solidariskt finansierad social service som alla
medborgare har rätt till, men också stor frihet för
individen att välja vem som skall tillhandahålla
denna service.
Arbetsmarknaden måste göras mer flexibel och den
kraftigt ökande sjukfrånvaron måste mötas med en
förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering. Skatterna
på arbete och företagande måste sänkas och på sikt
anpassas till omvärldens betydligt lägre
skattetryck. Det svenska konkurrenstrycket måste
förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn
förnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas
behov och bättre tillvarata personalens kompetens
och idéer. Dessutom måste valfriheten inom
familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas,
pensionärernas ekonomiska situation stärkas och
infrastrukturen förbättras. Kristdemokraterna anser
också att statens lånebehov kan minskas jämfört med
regeringens förslag genom ett starkare finansiellt
sparande och genom en snabbare avveckling av det
statliga ägandet av bolag som verkar på den
konkurrensutsatta marknaden.
Målet med våra reformer på dessa områden är att
skapa förutsättningar för en uthållig tillväxt på
åtminstone 3 % över en konjunkturcykel, där
sysselsättningen kan öka utan att inflationen tar
fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar
och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,
där den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta
ökande behov utan att jagas av krympande skattebaser
och där statens finanser blir mindre
konjunkturkänsliga.
Riksdagsmajoriteten - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för
de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster ställt sig bakom en annan inriktning av
politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.
Därför redovisar vi i detta särskilda yttrande (i
stället för i en reservation) den del av vår politik
som rör utgiftsområde 16 och som vi skulle ha yrkat
bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit
riksdagens bifall i den första beslutsomgången.
Vi anser att förskoleverksamheten intimt hör samman
med synen på omsorg om barnen. Utgångspunkten för
val av barnomsorg skall vara barnets bästa, och
föräldrarna skall ges rätt att välja den
barnomsorgsform som passar deras barn bäst. Det
innebär att det måste finnas ett varierat utbud av
olika barnomsorgsformer, inklusive omsorg i det egna
hemmet, för att skapa valfrihet och rättvisa.
Skolan är en framtidsinvestering för de enskilda
medborgarna och för samhället i stort. Under de
senaste åren har varken kommunerna eller staten levt
upp till sina åtaganden för utbildningsväsendet.
Trots att mer resurser kommit skolorna till del, har
många skolor i dag en standard som inte är
tillräcklig för att de mål och riktlinjer som finns
i läroplanen skall uppnås. En utbildningssatsning
måste därför lägga stor vikt vid kärnverksamheten i
grundskolan och gymnasieskolan för att garantera en
likvärdig utbildning över hela landet.
Kristdemokraterna anser att skolutveckling skall ske
ute på de enskilda skolorna samt på
lärarhögskolorna, inte på en statlig myndighet. Vi
föreslår därför att Myndigheten för skolutveckling
läggs ned. Vi satsar därför extra resurser till
Skolverket för att det skall kunna stärka sin
tillsyns- och kvalitetsgranskningsverksamhet. Vi
avsätter också under en treårsperiod 15 miljoner
kronor till att stärka arbetet vid de fasta
skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan för att
tillgodose de multihandikappade barnens behov.
Den socialdemokratiska regeringens satsning på
högskolan är slutförd. Nu tvingas man till
indragningar av en del outnyttjade högskoleplatser.
Detta visar att den kristdemokratiska kritiken varit
riktig: utbyggnaden har gått för fort och medel
behövs för att stärka kvaliteten. I linje med detta
anslår Kristdemokraterna 40 miljoner kronor för att
öka antalet disputerade lärare.
Vår övertygelse är att samhällets behov inte
tillgodoses genom ensidiga insatser på akademisk
utbildning. Det behövs också kvalificerad
yrkeskunskap genom eftergymnasial utbildning.
Kristdemokraterna vill därför införa en
yrkeshögskola. Som inledning till denna reform
tillför vi 10 miljoner kronor 2005.
För att ge lärosätena ytterligare resurser till
kvalitetsfrämjande åtgärder anser vi att lärosätena
i Sverige, liksom i många andra länder, skall
tillåtas sälja utbildningsplatser till utländska
intressenter, såväl till stater och företag som till
enskilda personer utanför EES-området.
Sverige är ett kunskapsintensivt samhälle där
forskningen får allt större betydelse för tillväxt
och välfärd. Kristdemokraterna anslår därför 75
miljoner mer än regeringen 2005 till forskning och
forskarutbildning.
Vi vill anvisa 4,9 miljoner kronor mindre till
anslaget 25:78 Högskoleverket än vad regeringen
föreslagit. Besparingen är en allmän besparing på
myndigheterna inom utbildningsområdet. Vi bedömer
att förändring av basnivån kan göras utan
inskränkningar i verksamheten. Vi föreslår vidare
att anslaget 25:83 Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet avskaffas. Det är enligt vår mening
lärosätena som skall ha ett lokalt och gemensamt
ansvar för Nätuniversitetet. Enligt
Ekonomistyrningsverket finns det 272 myndigheter i
Sverige. Sverige har på fyra år fått femtio nya
småmyndigheter. Staten skulle kunna spara flera
hundra miljoner kronor årligen och öka
effektiviteten genom att sanera bland alla
småmyndigheter. Kristdemokraterna har därför
föreslagit strategiska förbättringar i
myndighetsstrukturen genom att Högskoleverket ges
fler uppgifter. Vi vill också avskaffa anslaget
25:85 Utvecklingssamarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
Under anslaget 26:11 Särskilda utgifter för
forskningsändamål anser vi att de medel som står
till regeringens disposition kan minskas med 9
miljoner kronor.
16. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning för budgetåret
2005 m.m. (punkt 45) - c
av Sofia Larsen (c).
I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt
förslaget om preliminära utgiftstak för åren 2005
och 2006.
Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
- skall ses som en helhet, där inte någon eller
några delar kan brytas ut och behandlas isolerat
från de andra.
Centerpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns
på det friska och inte på det sjuka. Att mer än 20 %
av den arbetsföra befolkningen är i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, öppen
arbetslöshet, sjukskrivning eller förtidspension, är
inte tillfredsställande. Alla dessa människor är en
resurs. Varje individ kan, med en annan syn, ges
möjlighet att bidra med vad han eller hon kan
prestera.
För att uppnå en positiv förändring fordras ett
annat tänkande, där individen ges självkänsla och
självbestämmande och där samhället ser till
människan i första hand och inte till systemet som i
dag, ett samhälle som bygger på federalismens
principer där individen och lokalsamhället är
grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess
bl.a. genom att sänka skatterna för låg- och
medelinkomsttagare.
Den globala tillväxten, energiförsörjningen och
den därmed sammanhängande miljöproblematiken väcker
stora frågor om framtiden. Den långsiktiga lösningen
för en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som
använder förnybara resurser. Centerpartiet vill
genom vårt budgetalternativ beträda vägen som leder
in i kretsloppssamhället.
Näringsliv och företagande är grunden för ett
blomstrande samhälle. Ett Sverige där företagande är
minst lika naturligt som anställning måste vara ett
framtidsmål.
I allt från skolan till myndigheter måste vikten
av företagande och företagsamhet uppmuntras. Allt
detta tillsammans med en tydlig bild av ett framtida
hållbart och grönt samhälle är bärande delar i den
resa in i framtiden som Centerpartiets budgetmotion
anslår.
I ett samhälle där kunskaper är den viktigaste
grunden för ekonomisk utveckling är lika tillgång
till bra utbildning en avgörande fråga för
självbestämmande. Utbildning är den viktigaste och
mest långsiktiga vägen till social och regional
utjämning. Centerpartiet vill investera i utbildning
på alla nivåer, från förskola, grundskola,
gymnasieskola till högre utbildning och forskning, i
ett livslångt lärande.
Utbildning ger redskapen för människor att infria
sina framtidsdrömmar. Kunskap innebär makt att
förändra och påverka samhället i stort, men också
makt att göra sina egna val. Politiken måste därför
bygga på en grund som erbjuder alla lika möjligheter
till en god utbildning; i allt från grundutbildning
till specialinriktad kvalificerad yrkesutbildning.
Vi anser att regeringens "Wärnerssonpengar" skall gå
direkt till kommunerna och användas efter det behov
som finns. I enlighet med det förslag som
presenterades av den parlamentariska s.k.
Utjämningskommittén föreslår Centerpartiet att de
specialdestinerade statsbidragen för
personalförstärkning i skola och fritidshem,
statligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxa i
barnomsorgen omvandlas till generella statsbidrag.
Anslagen 25:10 Bidrag till personalförstärkning i
förskola och 25:11 Bidrag till personalförstärkning
i skola och fritidshem bör därför överföras till
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna.
Anslaget 25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna
överförs till utgiftsområde 25 liksom anslaget 25:9
Maxtaxa i barnomsorgen m.m. Anslaget 25:16 Bidrag
till vissa organisationer för uppsökande verksamhet
avskaffas.
Centerpartiet anser att ett nationellt
kvalitetsinstitut skall inrättas med uppgift att
utveckla och förfina metoder för utvärdering samt
stödja kommunerna i deras arbete. Till detta anslag
avsätter vi 200 miljoner kronor år 2005 samtidigt
som vi tar bort anslaget 25:2 Myndigheten för
skolutveckling. Anslaget 25:1 Statens skolverk
minskas med 70 miljoner kronor och anslag 25:3
Utveckling av skolväsende och barnomsorg minskas med
50 miljoner kronor.
Centerpartiet vill öka antalet platser för den
kvalificerade yrkesutbildningen för att tillgodose
näringslivets efterfrågan på kvalificerad
arbetskraft. Vi understryker vikten av att en hög
kvalitet på utbildningarna bibehålls. Centerpartiet
tillför anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning 54 miljoner kronor.
Inom området universitet och högskolor föreslår vi
att anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. minskas med drygt 67
miljoner kronor, nämligen den anslagspost som enligt
budgetpropositionen skall stå till regeringens
disposition.
Forskning och forskarutbildning skall i vårt
budgetförslag tillföras sammanlagt drygt 400
miljoner kronor. Vi föreslår en ökning av anslaget
till forskning och forskarutbildning med 15 miljoner
kronor vardera vid Luleå tekniska universitet,
Karlstads, Växjö och Örebro universitet,
Mittuniversitetet och Mälardalens högskola, med 10
miljoner kronor vardera vid Uppsala, Lunds,
Göteborgs, Umeå och Linköpings universitet och med 5
miljoner kronor vardera vid Karolinska institutet,
Kungl. Tekniska högskolan, Blekinge tekniska
högskola, Malmö högskola, Högskolan i Kalmar samt
Högskolan i Jönköping. Därutöver föreslår vi ett
nytt anslag på drygt 222 miljoner kronor, som skall
gå till en allmän förstärkning av forskningen och
forskarutbildningen vid landets samtliga lärosäten,
därav ca 82 miljoner kronor till forskningen vid de
lärosäten som inte har eget anslag till forskning
och forskarutbildning.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen har i proposition 2004/05:1
Budgetpropositionen för 2005, utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning, föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen (1985:1100) (avsnitten 2.1,
6.1.2 och 6.1.15),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om
försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång (avsnitten 2.2
och 6.1.14),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att, i de
delar avtalet innebär ekonomiska åtaganden för
staten, godkänna avtal mellan svenska staten och
vissa landsting om samarbete om grundutbildning av
tandläkare, odontologisk forskning och utveckling
av tandvården (avsnitt 8.1.5),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för ramanslaget 25:5 Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med
funktionshinder besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
10 000 000 kr under 2006 och högst 10 000 000 kr
under 2007 (avsnitt 10.1.5),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för ramanslaget 25:19 Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag
till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
755 834 000 kr under 2006 och högst 797 129 000 kr
under perioden 2007-2010 (avsnitt 10.1.19),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för ramanslaget 25:21 Utveckling av
påbyggnadsutbildningar besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 275 000 000 kr under 2006 och
högst 225 000 000 kr under perioden 2007-2010
(avsnitt 10.1.21),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för ramanslaget 25:75 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. besluta om
tilldelning av medel för stipendier på Svenska
institutets område som medför utgifter på högst 3
000 000 kr under 2006 (avsnitt 10.1.75),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet:
Forskning och forskningsinformation besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 2 410 000 000 kr under
2006, högst 1 480 000 000 kr under 2007, högst 820
000 000 kr under 2008, högst 270 000 000 kr under
2009 och högst 120 000 000 kr under 2010 (avsnitt
11.9.1),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 132 000 000 kr under
2006, högst 132 000 000 kr under 2007, högst 132
000 000 kr under 2008, högst 132 000 000 kr under
2009 och högst 132 000 000 kr under 2010 (avsnitt
11.9.3),
10. att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar
anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt uppställningen i
bilaga 3 till detta betänkande.
Lagförslagen återfinns som bilaga 2 till detta
betänkande.
Motioner från allmänna motionstiden
2004
2004/05:Ub209 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tilläggsdirektiv
till Valideringsdelegationen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om startandet av nya
och reguljära högskoleutbildningar för utländska
akademiker.
2004/05:Ub214 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om satsning på Högskolan
Dalarna.
2004/05:Ub218 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om CSN:s ställning.
2004/05:Ub222 av Torsten Lindström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Mälardalens
högskola tilldelas vetenskapsområdet humaniora-
samhällsvetenskap.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Mälardalens
högskola blir universitet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Mälardalens
högskola skall erhålla motsvarande stöd som andra
lärosäten som tilldelats vetenskapsområde.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Mälardalens
högskola får kompensation för sitt utvidgade
grundutbildningsuppdrag.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Mälardalens
högskola bör erhålla ett långsiktigt större anslag
till forskning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om relationen mellan
grundutbildningsmedel och forskningsmedel till
Mälardalens högskola.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Mälardalens
högskolas betydelse för att bidra till att fler
får högre utbildning och forskarutbildning i
landet.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konstnärligt
utvecklingsarbete vid Mälardalens högskola.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning i dans
vid Mälardalens högskola.
2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att det finns ett behov av att skolans och
förskolans pedagogiker har en tydligare koppling
till genuskunskap.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket
skall få i uppdrag att utvärdera läromedlen ur
både ett genus- och ett HBT-perspektiv.
21. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i
uppdrag att undersöka möjligheter att öka andelen
män som arbetar inom skolan i enlighet med vad som
anförs i motionen.
22. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i
uppdrag att utarbeta riktlinjer för att
säkerställa kompetens i HBT-frågor för anställda
inom utbildningsväsendet.
2004/05:Ub234 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett nationellt
kvalitetsinstitut.
2004/05:Ub235 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson
(c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att alla landets
elever i högstadiet eller gymnasieskolan vid något
tillfälle under sin skoltid får besöka riksdagen och
Stockholm.
2004/05:Ub239 av Anita Sidén och Anna Lindgren (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behörighet för lärare.
2004/05:Ub242 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en uppföljning av
att bidraget till personalförstärkning i skola och
fritidshem går till personer med rätt utbildning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bidraget till
personalförstärkning i skola och fritidshem måste
kunna användas till att höja lönerna för att kunna
anställa utbildade lärare och fritidspedagoger.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket
skall utvärdera rektorernas möjligheter att vara
pedagogiska ledare.
2004/05:Ub243 av Claes Roxbergh och Mikaela
Valtersson (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om satsning på forskning och
utveckling av den industriella produktionen.
2004/05:Ub251 av Hans Backman (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att staten, som
svarar för högskolorna, står för de kostnader som
distansundervisning på högskolenivå för med sig och
inte övervältrar dem på kommunerna.
2004/05:Ub252 av Hans Backman (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Högskolan i
Gävle skall tilldelas vetenskapsområdet teknik och
bli universitet.
2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
nationell skolpeng, varav en fjärdedel skall
öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att återinrätta de
statliga specialskolorna för multihandikappade.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skärpa
tillsynen av kommunala och fristående skolor samt
inrätta en nationell skolinspektion.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Myndigheten
för skolutveckling skall läggas ned och att en
pedagogisk mångfald skall stimuleras genom att
utvecklingsarbete drivs i samarbete med
högskolorna och skolan.
2004/05:Ub267 av Yvonne Andersson och Sven Brus
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att starta en
fotvårdsutbildning i paritet med utbudet i andra EU-
länder.
2004/05:Ub272 av Barbro Feltzing (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning för
inrättande av ett nationellt forskningsprogram
avseende biologiska effekter av elektromagnetiska
fält.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om
inrättande av en forskarskola som studerar
biologiska effekter av elektromagnetiska fält.
2004/05:Ub273 av Kerstin Lundgren (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Södertörns högskolas
universitetsansökan skall överlämnas till
Högskoleverket för kvalitetsprövning under 2004/05 i
syfte att bana väg för ett nytt universitet i
Stockholmsregionen under mandatperioden.
2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en ökning av
antalet utbildningsplatser vid KY-utbildningen.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inrätta
ett nytt riksgymnasium för synskadade barn med
multifunktionshinder.
2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag på hur tilldelningssystemet av resurser
kan förbättras.
2004/05:Ub280 av Owe Hellberg (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att Högskolan i Gävle
tilldelas forskarutbildning inom området teknik.
2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att låta Högskolan
i Jönköping erhålla vetenskapsområdet teknik och
därmed få möjlighet att förverkliga Jönköpings
tekniska högskola.
2004/05:Ub288 av Axel Darvik (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten skall
ta ett större ansvar för att Universeum i Göteborg
skall ges en trygg finansiell försörjning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Universeums
verksamhet skall användas som en inspirationskälla
i landet för att öka svenska elevers intresse för
naturvetenskap och teknik samt för samspelet
mellan dessa ämnen och kulturen.
2004/05:Ub289 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillägg i
högskolelagen om avgiftsfrihet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om omförhandling av
avtal med vissa högskolor i linje med principen om
avgiftsfrihet.
2004/05:Ub290 av Lars Lindblad och Peter Danielsson
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nedläggningen av
CSN.
2004/05:Ub291 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
2. Riksdagen upphäver beslutet att avveckla
Ekeskolan och Hällsboskolan som specialskolor.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
individualiserad skolpeng för specialskolans
elever.
2004/05:Ub293 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studenternas egna
val.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelningen av
medel och studieplatser med hänsyn till
studenternas val.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler fristående
högskolor.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser
till medicinsk forskning.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett
nationellt institut för hälsa och medicin.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka
fakultetsanslagen.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ämnesråd.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ändring i
högskoleförordningen i syfte att tillåta
högskoleavgifter för studenter från länder utanför
EES.
2004/05:Ub298 av Johan Löfstrand och Fredrik
Olovsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ett lagförbud
mot terminsavgifter för svenska studenter i
universitet och högskolor.
2004/05:Ub301 av Ragnwi Marcelind (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att tilldela Högskolan i
Gävle vetenskapsområdet teknik.
2004/05:Ub305 av Marie Engström (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om medicinsk fotvård.
2004/05:Ub308 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Invandrarakademin vid
Högskolan i Borås skall prioriteras vid
anslagsgivande till landets högskolor.
2004/05:Ub309 av Maud Olofsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att inrätta ett
forskningscentrum för sociala uppfinningar och
innovationsprocesser vid Umeå universitet.
2004/05:Ub312 av Håkan Juholt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fördelning av högskolans
resurser.
2004/05:Ub320 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, fp,
kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Högskolan i Skövde
skall ha rätt att utfärda masterexamen.
2004/05:Ub321 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bryta Centrala
studiestödsnämndens, CSN:s, monopol på
studielånsmarknaden.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av en
s.k. omvänd straffavgift för CSN vid sena
utbetalningar.
2004/05:Ub322 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationell
skolpeng.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
kvalitetsgranskning av skolor.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nationellt
kvalitetsinstitut.
2004/05:Ub327 av Krister Hammarbergh (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inrätta
ett svenskt köldcentrum för test- och
utbildningsverksamhet för både civila och militära
ändamål.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ett
svenskt köldcentrum skulle kunna bilda ett Centre
of Excellence med forskningsanknytning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att placera
ett svenskt köldcentrum i Luleåregionen.
2004/05:Ub334 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om en översyn av systemet
med s.k. prislappar vid fördelning av
grundutbildningsanslaget till universitet och
högskolor.
2004/05:Ub337 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att genomföra en översyn av
myndigheterna som lyder under
Utbildningsdepartementet i syfte att genomföra
sammanslagningar.
2004/05:Ub342 av Mikaela Valtersson och Ulf Holm
(mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ett stadgande om
avgiftsfrihet i den högre utbildningen skall införas
i högskolelagen.
2004/05:Ub344 av Krister Hammarbergh (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fördelning och tillskott av
obundna forskningsresurser.
2004/05:Ub348 av Claes Västerteg (c):
Riksdagen beslutar om att anvisa ett särskilt
forskningsanslag till Högskolan i Borås med 22
miljoner kronor i enlighet med vad i motionen
anförs.
2004/05:Ub349 av Kerstin Lundgren och Annika
Qarlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ökat stöd till
genusforskning.
2004/05:Ub356 av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om takbeloppen för Örebro
universitet.
2004/05:Ub357 av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om omprövning av takbeloppen i
den högre utbildningen under löpande verksamhetsår.
2004/05:Ub359 av Håkan Juholt m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en högskoleutbildning i
Vimmerby.
2004/05:Ub363 av Johan Linander (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att
resurstilldelningssystemet till högskolan skall ge
lärosätena större resurser per student på avancerade
kurser jämfört med grundkurser.
2004/05:Ub366 av Fredrik Olovsson och Sinikka Bohlin
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om deltagande i University of
the Arctic.
2004/05:Ub369 av Kristina Zakrisson och Birgitta
Ahlqvist (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om forskning i Norrbotten.
2004/05:Ub370 av Birgitta Ahlqvist och Lennart
Klockare (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sjöbefälsutbildning vid
Luleå tekniska universitet.
2004/05:Ub374 av Johan Pehrson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en fullständig jur.kand.-
utbildning vid Örebro universitet.
2004/05:Ub378 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av en
studentpeng.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda ett
nytt finansieringssystem för grundutbildningen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att minska
centraliseringen av platstilldelningen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett renodlande av
Högskoleverkets roll.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett
oberoende kvalitetsinstitut.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppmuntra
stiftelsedrivna högskolor och privata universitet.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
resurstilldelningssystemet till högskolan skall ge
lärosätena större resurser per student på
avancerade kurser jämfört med grundkurser.
2004/05:Ub379 av Göran Norlander och Kerstin
Kristiansson Karlstedt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sjöbefälsutbildning vid
Mitthögskolan.
2004/05:Ub381 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Hans Stenberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vuxenutbildning.
2004/05:Ub382 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Hans Stenberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utveckling av forskning och
grundutbildning inom Mittuniversitetet.
2004/05:Ub384 av Mikaela Valtersson och Helena
Hillar Rosenqvist (mp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
forskning om utomhuspedagogik.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att definiera
naturskolor på samma sätt som teknikcentrum.
2004/05:Ub388 av Helena Frisk m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av satsningar på
högre utbildning och forskning i Karlskoga.
2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
nationell skolpeng.
4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
parlamentarisk utredning om nationell skolpeng i
enlighet med vad i motionen anförs.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationell skolpeng
även för elever i särskolan.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvärdering av
skolor.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolan bör
styras genom lagstiftning och styrdokument samt
därefter svara för resultaten inför ett nationellt
kvalitetsinstitut.
16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag enligt vad i motionen anförs om likvärdig
återkommande utvärdering av samtliga skolor
oavsett huvudman eller inriktning.
2004/05:Ub394 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om film- och medieutbildningen
på Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
2004/05:Ub395 av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av stödinsatser
från det nationella anslaget till Örebro universitet
för kostnader för tolkar till döva, dövblinda och
hörselskadade studenter.
2004/05:Ub396 av Lennart Axelsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att se över det
ekonomiska ansvaret för lärcentrum.
2004/05:Ub405 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp,
kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av
forskningsresurser som kan garantera de fria
teologiska högskolornas fortsatta utveckling som
folkrörelsebaserade högskolor på gedigen
vetenskaplig grund.
2004/05:Ub410 av Sonja Fransson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att Högskolan i
Borås även fortsättningsvis kan utveckla
Invandrarakademien.
2004/05:Ub419 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen
under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.
2004/05:Ub420 av Per Landgren m.fl. (kd, fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avsätta
resurser för dokumentation och forskning i det
assyriska/syrianska/kaldeiska folkets historia.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta initiativ
till ett dokumentations- och forskningscentrum i
Sverige för det assyriska/syrianska/kaldeiska
folkets identitet och historia.
2004/05:Ub428 av Kerstin Andersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om forskningens betydelse.
2004/05:Ub433 av Sverker Thorén (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att höja
takbeloppet för Högskolan i Kalmar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att på försök göra
kommunerna i norra Kalmar län till beställare av
högskoleutbildning.
2004/05:Ub434 av Sverker Thorén (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en permanent
forskarskola för fiskekologi och fiskeribiologi med
tillhörande resurser bör föras till Högskolan i
Kalmar.
2004/05:Ub439 av Marianne Carlström m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om satsning på
forskning och forskarutbildning i Västsverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortsatt utbyggnad
av högskolan samt de kvalificerade
yrkesutbildningarna i Västsverige.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler platser till
läkarutbildningen i Västsverige.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler platser till
vårdutbildningarna i Västsverige.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nätverksbaserad
forskarskola i vårdvetenskap i Västsverige.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationellt centrum
för arbetsintegrerat lärande i Västsverige.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en fortsatt
satsning på form, design och medier i Västsverige.
2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillgång till
studentbostäder vid fördelning av högskoleplatser.
2004/05:Ub449 av Marie Wahlgren och Allan Widman
(fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Malmö högskola
tilldelas universitetsstatus.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Malmö högskola
och Lunds universitet skall tilldelas ett ökat
antal studentplatser.
2004/05:Ub450 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stödja den skånska
livsmedelsforskningen.
2004/05:Ub451 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en forskarskola
för reumatiska ledsjukdomar och artros vid Lunds
universitet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en forskarskola
för fibromyalgi och långvarig smärta vid
Linköpings universitet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
kunskapscentrum för fibromyalgi.
2004/05:Ub452 av Marie Wahlgren (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förändringar av systemet
för finansiering av högskoleutbildning.
2004/05:Ub453 av Luciano Astudillo m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge Malmö högskola
universitetsstatus.
2004/05:Ub456 av Marianne Carlström och Maria Hassan
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om behov av forskning inom
konstområdet.
2004/05:Ub459 av Maria Öberg och Per Erik Granström
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett institut för subarktisk
kulturlandskapsforskning.
2004/05:Ub461 av Anita Johansson och Ann-Kristine
Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förstärkt forskning
beträffande samisk rätt samt samisk organisations-
och folkrörelsehistoria.
2004/05:Ub471 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
Valideringsdelegationen.
2004/05:Ub472 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka den
utbildningsvetenskapliga forskningen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att permanenta den
utbildningsvetenskapliga kommittén inom
Vetenskapsrådet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten, för
att trygga lärarförsörjningen, dimensionerar
lärarutbildningen ur ett nationellt perspektiv.
2004/05:Ub473 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
grundutbildningsanslagen bör innehålla avsatt del
för vetenskaplig anknytning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bildning i
resurstilldelningssystemet.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att beakta
rekrytering från underrepresenterade grupper vid
utformningen av resurstilldelningssystemet.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärosätenas ansvar
för Nätuniversitetet.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om myndigheten
Nätuniversitetet.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärosätenas ansvar
för lärcenter.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avgiftsfrihet för
studenter från Sverige och EES-länderna.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av
högskoleförordningen för att möjliggöra att
avgifter tas ut av studenter som kommer utanför
EES-området.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
resurstilldelningssystemet skall ta hänsyn till
kursernas svårighetsgrad.
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
resurstilldelningssystemet skall ta hänsyn till
pedagogisk mångfald.
45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler fria
högskolor.
46. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nedläggning av små
myndigheter och samordning av deras uppgifter.
47. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en fast
grundfinansiering för att minska lärosätenas
sårbarhet vid växlande söktryck.
48. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en andel avsatt
till forskningsanknytning i
grundutbildningsanslagen.
2004/05:Ub476 av Sofia Larsen m.fl. (c):
1. Riksdagen beslutar att uppta nya anslag för Läs-
och skrivutveckling, Kvalitetsinstitut och ökning
av anslagen till forskning och forskarutbildning.
2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen
under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.
2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (c):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att stärka
baskunskaperna i skolan genom en satsning på
matematik samt läs- och skrivutveckling.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inrätta
ett nationellt kvalitetsinstitut.
2004/05:Ub478 av Yvonne Andersson m.fl. (kd, m, fp,
c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om likvärdiga
fakultetsanslag för Linköpings universitet som för
andra universitet i motsvarande storlek.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om redovisning av
grunderna för beräkning av fakultetsanslag.
2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (kd):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Eke- och
Hällsboskolorna.
2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):
34. Riksdagen beslutar att lägga ned Myndigheten för
skolutveckling.
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Skolverket och den
statliga kvalitetsgranskningen av skolväsendet.
2004/05:Ub481 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Myndigheten för
Sveriges nätuniversitet.
2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen
under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.
2004/05:Ub482 av Torsten Lindström m.fl. (kd, fp, m,
c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om School of Aviation i
Västerås.
2004/05:Ub485 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en successiv
höjning av resurserna i grundutbildningen med
målet 20-procentig ökning.
3. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen
under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om omfördelning av
Vetenskapsrådets anslag.
2004/05:Ub487 av Åsa Lindestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att se över det
ekonomiska ansvaret för lokala studiecentrum och
distansstudier.
2004/05:Ub489 av Hillevi Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stöd till universitets-
och högskoleutbyggnad i fortsättningen knyts till
ett krav på berörd kommun att jämsides ordna
bostäder till studenterna.
2004/05:Ub491 av Niclas Lindberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att över tiden
utöka antalet högskoleplatser i Stockholmsregionen.
2004/05:Ub505 av Anne-Marie Ekström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att göra Invandrarakademin
i Borås med filial i Dalsland till en nationell
resurs.
2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av en
reformerad skola med tydligare krav och mål för
kampen mot utanförskapet samt behovet av att
kanalisera extraresurser och riskkapital till
skolorna i sociala krisområden.
2004/05:Sf355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
inrätta en professur i försäkringsmedicin.
2004/05:So359 av Birgitta Carlsson och Birgitta
Sellén (c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öronmärkta
medel avsätts för forskning inom komplementär- och
alternativmedicinen.
2004/05:So395 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av den
nationellt reglerade maxtaxan.
2004/05:So428 av Yvonne Andersson och Sven Brus
(kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillåta
landets lärosäten att sälja utbildning till
människor från andra länder.
2004/05:So520 av Margareta Andersson och Birgitta
Carlsson (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en extra
satsning på vidareutbildning av fler lärare i
specialpedagogik är nödvändig.
2004/05:So596 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ett nytt
institut för hälsa.
2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fler platser
till läkar- och sjuksköterskeutbildningarna måste
tillskapas.
2004/05:So617 av Barbro Feltzing (mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning på den
reumatologiska sjukdomen sklerodermi.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta
professurer i reumatologi vid
universitetssjukhusen.
2004/05:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskningen på
designområdet.
2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
universitetsansökan från Södertörns högskola.
2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson
(c):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett Campus Ystad.
2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, c, kd, mp):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta ett
antal tidsbegränsade forskningsinstitut,
fokuserade på problemorienterad forskning inom
området hållbar utveckling.
2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att öka
antalet platser inom den högre utbildningen i
Storstockholm.
2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka anslagen
till forskningen.
2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
utbildningssatsningar som en del av
landsbygdspolitiken.
2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utlokaliserade
högskoleutbildningar skall åtföljas av ersättning
för merkostnaderna för utlokalisering.
2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av anslag
till forskning, Chalmers ställning som teknisk
högskola i världsklass samt Invandrarakademin i
Borås som permanent nationell resurs.
2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fördelningen
av platser på högskolorna skall ske efter
studenternas önskemål.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Södertörns
högskolas ansökan om att bli universitet.
2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén
(fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvalificerad
yrkesutbildning i Dalsland.
2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att mansforskning
utifrån det feministiska perspektiv som beskrivs i
motionen skall stimuleras ytterligare.
2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning.
2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en ökad
forskning på äldre kvinnors hälsa, sjukdom och
medicinanvändning.
2004/05:Bo304 av Annelie Enochson (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillgången till
bostäder är ett konkurrensmedel om högskoleplatser.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100)
Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1995:1249) om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång;
Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1249) om
försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång, som gäller till
utgången av juni 20054, skall fortsätta att gälla
till och med utgången av juni 2008.
_____________________________________
4 Lagens giltighet senast förlängd 2000:446.
Bilaga 3
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005
inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Företrädarna
för (m), (fp), (kd) och (c)
har avstått från att
delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 13-16).
Belopp i 1 000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Politikområde Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från
typ förslag regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
(m) (fp) (kd) (c)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25 Utbildningspolitik
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:1 Statens skolverk (ram) 298 208 +272 623
-200 +50 000 -70 000
000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:2 Myndigheten för (ram) 96 278 -96 278 -
96 278 -96 278 -96 278
skolutveckling
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:3 Utveckling av skolväsende och (ram) 208 841 -
60 000 -100 000 -50 000
barnomsorg
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:4 Specialpedagogiska institutet (ram) 350 157 -350 157
+5 000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:5 Skolutveckling och produktion (ram) 23 338 +1 262
av läromedel för
elever med funktionshinder
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:6 Specialskolemyndigheten (ram) 245 569 +116 719
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:7 Särskilda insatser på (ram) 281 353
skolområdet
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:8 Sameskolstyrelsen (ram) 32 816
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. (ram) 3 660 000
-900 -3 660
000 000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:10 Bidrag till (ram) 1 000 000 -1 000
-1 000 -1 000
personalförstärkningar i förskola 000
000 000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:11 Bidrag till (ram) 1 500 000
-1 500 -1 500
personalförstärkningar i skola och
000 000
fritidshem
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Politikområde Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från
typ förslag regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
(m) (fp) (kd) (c)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:12 Bidrag till viss verksamhet (ram) 133 522
motsvarande
grundskola och
gymnasieskola
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:13 Bidrag till svensk (ram) 92 796
undervisning i utlandet
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:14 Nationellt centrum för (ram) 99 015
-20 000
flexibelt lärande
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:15 Bidrag till viss verksamhet (ram) 157 262
-15 000
inom vuxen-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:16 Bidrag till vissa (obet.) 50 000 -50 000 -
40 000 -50 000 -50 000
organisationer för uppsökande
verksamhet
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:17 Statligt stöd för utbildning (ram) 1 916 797 -1 916
-900 -175 000 -1 916
av vuxna 797 000 797
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:18 Myndigheten för kvalificerad (ram) 18 905
yrkesutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:19 Bidrag till kvalificerad (ram) 793 181 -793 181
+100 +50 000
yrkesutbildning 000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:20 Valideringsdelegationen (ram) 15 261
-15 261
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:21 Utveckling av (ram) 125 000
påbyggnadsutbildningar
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:22 Uppsala universitet: (ram) 1 137 310 -1 137
Grundutbildning 310
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:23 Uppsala universitet: Forskning (ram) 1 185 950 -1 185
+10 000
och forskar- 950
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:24 Lunds universitet: (ram) 1 465 988 -1 465
Grundutbildning 988
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:25 Lunds universitet: Forskning (ram) 1 204 255 -1 204
+10 000
och forskar- 255
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:26 Göteborgs universitet: (ram) 1 418 138 -1 418
Grundutbildning 138
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:27 Göteborgs universitet: (ram) 981 022 -981 022
+10 000
Forskning och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:28 Stockholms universitet: (ram) 902 304 -902 304
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:29 Stockholms universitet: (ram) 1 003 274 -1 003
+10 000
Forskning och forskar- 274
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:30 Umeå universitet: (ram) 1 020 911 -1 020
Grundutbildning 911
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:31 Umeå universitet: Forskning (ram) 687 409 -687 409
+10 000
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Politikområde Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från
typ förslag regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
(m) (fp) (kd) (c)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:32 Linköpings universitet: (ram) 1 100 417 -1 100
Grundutbildning 417
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:33 Linköpings universitet: (ram) 478 087 -478 087
+10 000
Forskning och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:34 Karolinska Institutet: (ram) 550 091 -550 091
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:35 Karolinska Institutet: (ram) 768 480 -768 480
+5 000
Forskning och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:36 Kungl. Tekniska högskolan: (ram) 892 955 -892 955
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:37 Kungl. Tekniska högskolan: (ram) 659 624 -659 624
+5 000
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:38 Luleå tekniska universitet: (ram) 564 425 -564 425
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:39 Luleå tekniska universitet: (ram) 245 045 -245 045
+15 000
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:40 Karlstads universitet: (ram) 451 910 -451 910
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:41 Karlstads universitet: (ram) 147 188 -147 188
+15 000
Forskning och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:42 Växjö universitet: (ram) 378 673 -378 673
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:43 Växjö universitet: Forskning (ram) 143 246 -143 246
+15 000
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:44 Örebro universitet: (ram) 523 689 -523 689
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:45 Örebro universitet: Forskning (ram) 159 594 -159 594
+15 000
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:46 Mittuniversitetet: (ram) 466 675 -466 675
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:47 Mittuniversitetet: Forskning (ram) 133 226 -133 226
+15 000
och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:48 Blekinge tekniska högskola: (ram) 202 930 -202 930
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:49 Blekinge tekniska högskola: (ram) 63 956 -63 956
+5 000
Forskning och
forskarutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:50 Malmö högskola: (ram) 669 147 -669 147
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Politikområde Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från
typ förslag regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
(m) (fp) (kd) (c)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:51 Malmö högskola: Forskning och (ram) 74 993 -74 993
+5 000
forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:52 Högskolan i Kalmar: (ram) 372 573 -372 573
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:53 Högskolan i Kalmar: Forskning (ram) 64 895 -64 895
+5 000
och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:54 Mälardalens högskola: (ram) 517 594 -517 594
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:55 Mälardalens högskola: (ram) 46 045 -46 045
+15 000
Forskning och forskar-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:56 Danshögskolan: Grundutbildning (ram) 35 123 -35 123
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:57 Dramatiska institutet: (ram) 76 505 -76 505
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:58 Högskolan i Borås: (ram) 327 411 -327 411
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:59 Högskolan Dalarna: (ram) 320 824 -320 824
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:60 Högskolan på Gotland: (ram) 91 918 -91 918
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:61 Högskolan i Gävle: (ram) 334 567 -334 567
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:62 Högskolan i Halmstad: (ram) 261 026 -261 026
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:63 Högskolan Kristianstad: (ram) 291 191 -291 191
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:64 Högskolan i Skövde: (ram) 246 204 -246 204
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:65 Högskolan i (ram) 246 684 -246 684
Trollhättan/Uddevalla: Grund-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:66 Idrottshögskolan i Stockholm: (ram) 44 776 -44 776
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:67 Konstfack: Grundutbildning (ram) 119 399 -119 399
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:68 Kungl. Konsthögskolan: (ram) 54 622 -54 622
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:69 Kungl. Musikhögskolan i (ram) 124 913 -124 913
Stockholm: Grund-
utbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:70 Lärarhögskolan i Stockholm: (ram) 397 793 -397 793
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:71 Operahögskolan i Stockholm: (ram) 16 849 -16 849
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:72 Södertörns högskola: (ram) 251 382 -251 382
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:73 Teaterhögskolan i Stockholm: (ram) 27 116 -27 116
Grundutbildning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Politikområde Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från
typ förslag regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
(m) (fp) (kd) (c)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:74 Enskilda utbildningsanordnare (ram) 2 006 836 +20 000
+5 000
på högskole-
området m.m.
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:75 Särskilda utgifter inom (ram) 287 228 -
70 000 -71 000 -67 081
universitet och högskolor
m.m.
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:76 Forskning och konstnärligt (ram) 347 644
utvecklingsarbete vid
vissa högskolor
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:77 Ersättningar för klinisk (ram) 1 934 671
utbildning och forskning
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:78 Högskoleverket (ram) 187 915 -
30 602 -4 900
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:79 Verket för högskoleservice (ram) 14 225
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:80 Centrala studiestödsnämnden (ram) 505 470 +180 000
m.m.
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:81 Överklagandenämnden för (ram) 10 824
studiestöd
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:82 Internationella (ram) 43 514
programkontoret för utbildnings-
området
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:83 Myndigheten för Sveriges (ram) 32 028
-32 000
nätuniversitet
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:84 Kostnader för Sveriges (ram) 34 808
medlemskap i Unesco
m.m.
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:85 Utvecklingsarbete inom (ram) 11 787 -6 787
-11 787
Utbildnings-
departementets område m.m.
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:86 Nationellt kvalitetsinstitut (ram) +150 000
+200 +200 000
(nytt anslag) 000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:87 Barnskola (nytt anslag) (ram) +1 000
000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:88 Kvalitetssatsningar i (ram)
+200
förskolan (nytt anslag) 000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:89 Läs- och skrivutveckling (nytt (ram) +400 000
anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:90 Satsning på behöriga lärare, (ram)
+2 500
förskollärare och 000
fritidspedagoger (nytt
anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:91 Lärlingsutbildning (nytt (ram)
+100 +10 000
anslag) 000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:92 Vuxnas utbildning (nytt (ram) +3 609
anslag) 978
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:93 Yrkeshögskola (nytt anslag) (ram)
+10 000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:94 Grundläggande (ram) +16 050
högskoleutbildning (nytt anslag) 083
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:95 Kvalitetshöjning i högskolan (ram)
+200
(nytt anslag) 000
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Politikområde Anslags-Regeringens
Motionärernas avvikelser från
typ förslag regeringens förslag
Anslag
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
(m) (fp) (kd) (c)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:96 Lägre takt i utbyggnaden i (ram)
-130
högskolan 000
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:97 Forskning och (ram) +8 667
forskarutbildning (nytt anslag) 847
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:98 Ökning av anslagen till (ram)
+600 +75 000 +222 118
forskning och forskar- 000
utbildning (nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:99 Ökat antal disputerade lärare (ram)
+40 000
(nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:100 Försäljning av (ram)
+93 000
högskoleutbildning (nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
25:101 Kompletteringsutbildning till (ram) +
70 000
utländska
akademiker (nytt anslag)
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
26 Forskningspolitik
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning (ram) 2 522 807
och forsknings-
information
-------------------------------------------------------------------
--------------------------
Elanders Gotab, Stockholm 2004
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning (ram) 105 089
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:3 Rymdforskning (ram) 156 274
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:4 Institutet för rymdfysik (ram) 44 423
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:5 Kungl. biblioteket (ram) 236 891
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:6 Polarforskningssekretariatet (ram) 25 355
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:7 Rådet för forsknings- och (ram) 15 225
utvecklingssamarbete
inom EU
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:8 Sunet (ram) 39 647
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:9 Centrala etikprövningsnämnden (ram) 4 182
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:10 Regionala etikprövningsnämnder (ram) 40 705
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
26:11 Särskilda utgifter för (ram) 211 470
-9 000
forskningsändamål
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
--------------------------------------------------------------------
-------------------------
Summa för utgiftsområdet 43 867 +1 904
-956 -317 226 -7 358
639 990 880 038
--------------------------------------------------------------------
-------------------------