Trafikutskottets betänkande

2004/05:TU9

IT och elektroniska kommunikationer

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet frågor om IT
och elektroniska kommunikationer med utgångspunkt i
55 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003
och 2004. Vidare behandlas ett kommissionsdokument,
(2004) 757, respektive en faktapromemoria,
(2004/05:FPM36), om viktiga frågor för det
europeiska informationssamhället efter år 2005.
I fråga om IT-politiska utgångspunkter förutsätter
utskottet att frågor om samordning, IT-användning
och tillväxt som uppmärksammas i ett flertal
motioner kommer att ges en särskild behandling i den
till sommaren 2005 aviserade IT-propositionen.
Utskottet utgår ifrån att regeringen då också
kommer att redovisa en strategi för de fortsatta IT-
satsningarna, så att Sverige, som en ledande nation
på IT-området, kan flytta fram sina positioner. I
detta sammanhang bör infrastrukturen på IT-området
ha en given central plats. Utskottet förutsätter
därvid att frågor om konkurrensen i samband med
bredbandsutbyggnad kommer att övervägas.
I fråga om IT-tillgänglighet för olika grupper i
samhället förutsätter utskottet att regeringen
redovisar en strategi för det fortsatta arbetet med
dessa frågor. Det gäller att förbättra IT-
tillgänglighet för bl.a. äldre, invandrare och
funktionshindrade och därmed motverka de digitala
klyftor som finns i dag.
Utskottet kan konstatera att ett intensivt arbete
med informationssäkerhetsfrågorna pågår, såväl
nationellt som internationellt. Utskottet pekar i
det sammanhanget bl.a. på Sveriges IT-
incidentcentrum (Sitic), som är i drift sedan den 1
januari 2003 vid Post- och telestyrelsen (PTS), och
den europeiska nät- och informationssäkerhetsbyrån
(Enisa), som inrättades den 14 mars 2004.
När det gäller att skydda barns integritet när de
använder Internet vill utskottet framhålla det
betydelsefulla arbete som genomförts på detta
område. Utskottet utgår ifrån att detta arbete
vidareutvecklas och att nödvändiga ytterligare
initiativ tas när så anses påkallat. Utskottet
förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen
på området.
Utskottet lyfter i detta sammanhang också fram
frågan om barnpornografi på nätet. Utskottet utgår
ifrån att regeringen följer utvecklingen av
barnpornografi på nätet mycket noga och vidtar
erforderliga åtgärder för att kraftfullt markera
riksdagens och regeringens tydliga avståndstagande
från detta. Regeringen bör också pröva om det är
möjligt att förmå Internetoperatörerna att ta
initiativ i enlighet med vad som bl.a. skett i
Storbritannien och Norge.
Utskottet anser det viktigt att hela landet ges en
tillfredsställande mobiltelefontäckning. Utskottet
utgår därför ifrån att ett lämpligt
ersättningssystem finns på plats samtidigt som det
nuvarande analoga mobiltelefonsystemet NMT mönstras
ut. Likaså att PTS verkar för att 3 G-operatörerna
tar sitt fulla ansvar att täcka den utlovade andelen
av Sveriges befolkning.
När det gäller den pågående diskussionen om det
europeiska informationssamhället efter år 2005
lyfter utskottet fram betydelsen av frågor rörande
bl.a. tillgänglighet och delaktighet, tillit och IT-
säkerhet, tillväxt och forskning samt IT-frågornas
betydelse för företagen.
Till betänkandet har fogats 10 reservationer och 2
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. IT-politiska utgångspunkter

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande
20,
2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
yrkande 23 delvis och
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkande 2.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)

2. Digital infrastruktur och
bredbandsutbyggnad

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c)
yrkandena 1-3,
2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkande
10,
2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)
yrkande 3,
2003/04:N339 av Margareta Andersson m.fl. (c)
yrkande 2,
2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan
Andersson (c) yrkande 2,
2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
yrkande 23 delvis,
2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp)
yrkande 9 och
2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)
yrkande 3.
Reservation 4 (c)

3. Konkurrensfrågor och
bredbandsutbyggnad

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 1,
2004/05:T413 av Kenneth Lantz (kd) yrkandena 1
och 2,
2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
yrkande 23 delvis och
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkandena 8 och 9.
Reservation 5 (m, fp, kd)

4. Tillgänglighet

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:T284 av Inger Lundberg m.fl. (s),
2003/04:T464 av Kerstin Andersson (s),
2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 9,
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkandena 1, 19 och 20.

5. IT-säkerhet m.m.

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:T473 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)
yrkandena 1 och 3,
2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkandena
2 och 8,
2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 17,
2004/05:T299 av Johan Löfstrand (s) och
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkandena 4 och 5, 22-25.
Reservation 6 (m)

6. Internet

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:T293 av Sverker Thorén (fp),
2003/04:T344 av Peter Pedersen m.fl. (v, kd, c,
mp) och
2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 20.
Reservation 7 (m)

7. Forskning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:T459 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.
(s) och
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkande 27.

8. Öppna och fria programvaror

Riksdagen avslår motion
2003/04:T405 av Gustav Fridolin (mp).
Reservation 8 (v, c, mp)

9. Nationella standarder

Riksdagen avslår motion
2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 4.

10. Konkurrensfrågor inom teleområdet

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande
16,
2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande
18 och
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkandena 11 och 12.
Reservation 9 (m, fp, kd, c)

11. Mobiltelefontäckning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:T265 av Inger Lundberg m.fl. (s),
2004/05:T268 av Ola Sundell (m),
2004/05:T285 av Erling Wälivaara m.fl. (kd),
2004/05:T356 av Karl Gustav Abramsson (s),
2004/05:T385 av Agneta Lundberg och Göran
Norlander (s),
2004/05:T391 av Lennart Klockare och Karin Åström
(s),
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkande 10 och
2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp)
yrkande 10.

12. IT-lagstiftning

Riksdagen avslår motion
2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 14.
Reservation 10 (m)

Stockholm den 22 mars 2005

På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes
Roxbergh (mp), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander
(s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg (s), Krister
Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Claes-Göran
Brandin (s), Jan-Evert Rådhström (m), Sven Bergström
(c), Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m), Börje
Vestlund (s), Christer Winbäck (fp), Karin Thorborg
(v) och Conny Fogelström (s).

2004/05

TU9

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet 23
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 och
32 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004
om IT och elektroniska kommunikationer. Vidare
behandlas ett kommissionsdokument (2004) 757
respektive en faktapromemoria (2004/05:FPM36) om det
europeiska informationssamhället efter år 2005.

Motionsyrkanden som bl.a. rör driftsäkerheten i
telenätet och som väckts med anledning av stormen
den 8 och 9 januari 2005 behandlas i ett särskilt
betänkande (bet. 2004/05:TU17) Åtgärder inom
kommunikationsområdet med anledning av stormen i
januari 2005 över södra Sverige.
I samband med beredningen av ärendet har
företrädare för regeringens IT-politiska
strategigrupp den 22 mars 2005 informerat utskottet
om sin verksamhet.

Utskottets överväganden

IT-politiska utgångspunkter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet förutsätter att IT-politikens
frågor om samordning, IT-användning och
tillväxt som uppmärksammas i motionerna
kommer att ges en särskild behandling i den
aviserade IT-propositionen våren 2005. Mot
den bakgrunden bör syftet med motionerna -
att främja en fortsatt utveckling av
informationssamhället - bli tillgodosett och
de avstyrks därmed.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp) och 3
(kd).

Motionsförslag

Nationell IT-samordnare

I motion 2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd)
anförs att Kristdemokraterna under flera år har
efterlyst en tydligare ledning från regeringen för
att samordna och påskynda bättre IT-tjänster från
myndigheter till medborgarna. Den s.k. 24-
timmarsmyndigheten är en god tanke, men regeringen
har misslyckats med att förverkliga den. Regeringen
har försummat informationsteknikens möjligheter att
stärka demokratin. Inte heller har tillräcklig kraft
lagts på att minska den digitala klyftan då många
lämnas utanför IT-samhället. Kristdemokraterna har
tidigare föreslagit att regeringen skall inrätta en
IT-samordnare enligt den engelska modellen "e-
envoy".

Riksrevisionen har i rapporten "Vem styr den
elektroniska förvaltningen?" från juni 2004 granskat
regeringens och myndigheternas arbete med att införa
elektronisk förvaltning. Rapportens slutsats är att
regeringens styrning av myndigheternas arbete med
att införa elektronisk förvaltning har varit otydlig
och att bättre förutsättningar behövs för
myndigheternas utveckling av e-tjänster.
Riksrevisionen bedömer också att riksdagen fått
mycket begränsad information från regeringen
beträffande den faktiska utvecklingen av e-
förvaltningen. Kristdemokraterna ser fortfarande ett
stort behov av förbättrad samordning och föreslår
att regeringen inrättar en nationell IT-samordnare
(yrkande 20).

IT-användning

I motion 2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
anförs att trots problemen med den fysiska
infrastrukturen bör fokus sättas på användningen av
IT. På denna punkt har regeringen fullständigt
misslyckats. Ofta hör vi regeringsföreträdare hävda
att Sverige skulle vara världsledande på IT-området.
Så är långt ifrån fallet. En studie från World
Internet Institute visar att Sverige visserligen
ligger i topp vad gäller tillgången till Internet,
men faktiskt sämst till när det gäller användningen.
Mer än hälften använder Internet högst två timmar i
veckan och 20 % använder det inte alls.

Trots detta förefaller regeringens fokus
fortfarande vara på att öka tillgängligheten. När
strukturen för regeringens kommande IT-arbete
presenterades låg tyngdpunkten till mycket stor del
fortfarande på just tillgänglighetsfrågan. Många
länder ligger långt före Sverige vad gäller att
kommersiellt utnyttja informationsteknikens
fördelar. USA, Australien och Irland är några av
dem. Det krävs krafttag för att Sveriges positioner
inte ytterligare skall försvagas (yrkande 23
delvis).

IT och tillväxt

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
anförs att grunden till den svenska välfärden
skapades av driftiga entreprenörer som kring
sekelskiftet byggde upp svensk industri. En
avreglering som tog bort hinder och en omfattande
satsning på utbyggd infrastruktur, framför allt
järnvägar, gav förutsättningarna. IT-utvecklingen
ger oss åter liknande möjligheter. Vi har en del av
de institutionella förutsättningarna med en högt
utbildad befolkning, en god infrastruktur för
digitalt informationsutbyte och många etablerade
teknikföretag. Men företagsamhet måste kombineras
med en klok näringspolitik för att ge maximal
effekt.

Informationstekniken är ur näringspolitisk
synvinkel främst ett medel för företag och individer
att bedriva handel och informationsutbyte enkelt och
effektivt. Men IT är också en viktig teknisk bransch
där Sverige med stort kunnande är med och driver den
tekniska utvecklingen framåt. Från tillväxtsynpunkt
är bägge delarna viktiga förutsättningar (yrkande
2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att centrala frågor inom IT-
politiken är samordning, IT-användning och tillväxt.
Dessa frågor har utskottet tidigare behandlat med
anledning av väckta motioner. I den senaste
behandlingen våren 2003 (bet. 2002/03:TU6) återgavs
vad utskottet anfört i betänkandet om IT och
telekommunikationer när det bl.a. gällde
informationsteknikens stora betydelse för
samhällsutvecklingen. Sverige är i dag är ett av
världens ledande länder när det gäller användning av
informationsteknik och telekommunikationer. Det är
angeläget att denna framskjutna position kan
behållas och vidareutvecklas, menade utskottet. För
att genomföra riksdagens IT-politiska mål om att
Sverige som första land blir ett
informationssamhälle för alla krävs målmedvetna
insatser inom varje politikområde.

Utskottet ansåg det också angeläget med ett
tydligt politiskt ledarskap för IT-politiken. En
framgångsrik IT-utveckling förutsätter därför i
många fall ett samfällt agerande. Utskottet
underströk betydelsen av riksdagens krav på en
samordnad och kontinuerlig uppföljning av det arbete
som pågår för att uppnå det IT-politiska målet. Det
förutsatte, enligt utskottet, en helhetssyn på
genomförandet av IT-politiken.
Utskottet är alltjämt av denna uppfattning och
vill i sammanhanget peka på att Institutet för
tillväxtpolitiska studier (ITPS) på regeringens
uppdrag har utvärderat den förda IT-politiken. I
uppdraget har ingått att bl.a. ge underlag för en
diskussion om roll- och ansvarsfördelning mellan
regeringen, Regeringskansliet och myndigheterna samt
regeringens roll och ansvar vad gäller styrning,
uppföljning och utvärdering samt kontroll och
revision.
När det gäller användnings- och nyttoperspektivet
förutsätter utskottet att regeringens fortsatta IT-
politiska arbete på detta område kommer att hamna i
förgrunden och att den IT-politiska strategigruppen
inom Näringsdepartementet, liksom Delegationen för
offentliga e-tjänster (24-timmarsdelegationen) inom
Finansdepartementet är pådrivande inom området. Även
Nämnden för elektronisk förvaltning (e-nämnden), som
inrättades den 1 januari 2004, bör kunna bli ett
viktigt komplement i detta arbete för att stödja
utvecklingen av ett säkert och effektivt
elektroniskt informationsutbyte mellan bl.a.
myndigheter och enskilda.
Utskottet anser det viktigt att säkra de
tillväxteffekter som IT medför. I den
innovationsstrategi som redovisas under
utgiftsområde 24 Näringsliv framhålls att de stora
IT-investeringar och IT-satsningar som staten
genomfört bidragit till att skapa ett gynnsamt
klimat för kunskapsbaserat nyföretagande. Det är
samtidigt viktigt att komma ihåg att utgångspunkten
för IT-politiken är att det i första hand är
marknaden som skall vara drivande. Den offentliga
sektorns roll är i huvudsak att vara reglerare,
avancerad upphandlare och ett gott föredöme.
Offentliga medel kan komma i fråga om det finns ett
samhällsintresse av att gripa in, vilket t.ex. varit
fallet när det gäller IT-infrastrukturutbyggnaden i
lands- och glesbygd.
Utskottet förutsätter att IT-politikens frågor om
samordning, IT-användning och tillväxt i enlighet
med vad som efterfrågas i motionerna kommer att
behandlas som viktiga frågor i den aviserade IT-
propositionen våren 2005. Mot den bakgrunden bör
därför motionerna 2004/05:T459 (kd) yrkande 20,
2004/05:T464 (m) yrkande 23 delvis och 2004/05:T466
(fp) yrkande 2 inte bli föremål för något initiativ
från riksdagens sida, varför dessa avstyrks.

Infrastrukturfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet utgår ifrån att regeringen i den
aviserade IT-propositionen våren 2005 kommer
att redovisa en strategi för de fortsatta IT-
satsningarna, så att Sverige, som en ledande
nation på IT-området, kan flytta fram
positionerna. I detta sammanhang bör
infrastrukturen på IT-området ha en given
central plats. Utskottet förutsätter också
att frågor om konkurrensen i samband med
bredbandsutbyggnad, i enlighet med vad som
efterfrågas i motionerna, kommer att
övervägas i detta sammanhang.
Motionsförslagen avstyrks därmed.
Jämför reservationerna 4 (c) och 5 (m, fp,
kd).

Motionsförslag

Digital infrastruktur och bredbandsutbyggnad

I motion 2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c)
anförs att det är viktigt att formulera klara och
tydliga riktlinjer om den digitala infrastrukturen.
Den statliga politiken för digital infrastruktur bör
utgå från följande tre tydliga kriterier, nämligen

- att trygga konkurrensen på tjänste- och
operatörssidorna, som är den mer dynamiska delen av
IT-sektorn, genom ett nät öppet på lika villkor för
alla operatörer,
-
- att garantera likvärdiga förbindelser i hela
landet, samt
-
- att ge förutsättningarna för en långsiktig
planering som gör att nätet blir skalbart i takt
med att efterfrågan på kapacitet ökar.
-
Enligt motionärerna bör riksdagen begära att
regeringen som riktlinjer för den svenska IT-
politiken antar de tre ovanstående punkterna
(yrkande 1).

I motionen framhålls också att regeringens IT-
politik präglas av en låg ambitionsnivå vad avser
att ge förutsättningar för en snabb utbyggnad av
bredbandsförbindelser i hela landet. Mindre orter
och kommuner kommer inte att kunna finansiera den
del av bredbandsutbyggnaden som de förväntas stå
för. Att binda samman landets olika kommuncentrum
skapar inte den drivkraft som en digital
allemansrätt gör. Centerpartiet anser att det nu är
nödvändigt att regeringen släpper på prestigen och
erkänner att deras pågående program för utbyggnad av
bredband inte är tillräckligt. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen med en strategi för att
garantera ett finmaskigt bredbandsnät, i huvudsak
bestående av optisk fiber, till "nära hemmet"
(yrkande 2).
I samma motion anser Centerpartiet också att en
sådan modell är fullt rimlig att använda.
Utbyggnaden av detta nät bör ske i ett statligt
bolag som uppbär avgifter från de operatörer som
tillhandahåller själva transporttjänsten -
transmissionen. Det tål att påpekas att det på nätet
skall råda fri konkurrens mellan operatörerna för
att på så sätt stimulera framväxten av tjänster.
Utbyggnaden kan beräknas kosta ca 60 miljarder
kronor exklusive aktiva komponenter enligt de
underlagsberäkningar som gjordes till IT-
infrastruktur-utredningen (yrkande 3).

I motion 2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) anförs att
den moderna informationstekniken ger skogslänen helt
nya utvecklingsmöjligheter genom att många
verksamheter inte längre är geografiskt bundna till
vissa orter. De höga kostnaderna för
datakommunikation i glesbygden och i många mindre
orter är ett stort hinder för utvecklingen av
näringslivet där. En förutsättning för att den
moderna teknikens möjligheter skall kunna tas till
vara är att hela landet får tillgång till den nya
tekniken på likvärdiga villkor och till
avståndsoberoende taxor. När nu marknaden sviktar
måste staten ta ett ansvar och styra utbyggnaden av
höghastighetsnät för datakommunikation på ett sådant
sätt att hela landet ges likvärdiga
utvecklingsmöjligheter. Detta måste gälla såväl det
fasta nätet som det nät som nu byggs upp för mobil
datakommunikation. Det är viktigt att de som
tilldelats 3 G-licenser inte ges tillfälle att smita
från sina åtaganden när det gäller täckningsgrad. En
god geografisk täckning med hög
kommunikationshastighet i hela landet måste vara ett
oavvisligt krav (yrkande 10).

I motion 2003/04:N339 av Margareta Andersson m.fl.
(c) framhålls att bredband till alla är en annan
stor fråga i Småland och på Öland. Eftersom det
finns gott om små och medelstora företag i regionen
är tillgång till bredband till alla av stor vikt.
Snabba kommunikationer för företag så att de kan ha
kontakt med både kunder och leverantörer är
avgörande för företagen i området. Att inte ha
tillgång till bredband kan innebära att företag
missar order eller att kostnaderna stiger på olika
sätt. En jämlik struktur på det digitala området är
avgörande för att vi skall få en god utveckling i
hela landet. Ett utbyggt bredbandsnät i hela området
är viktigt för tillväxten av olika näringar (yrkande
2).

I motion 2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (c)
föreslås att Telia Soneras dotterbolag Scanova -
genom Post- och telestyrelsen - får ett tydligt
ansvar för att samordna intresseanmälningar från
olika operatörer som vill bygga ut ADSL. Intresset
av att bygga ut med ADSL-teknik har ökat eftersom
Scanova, som äger kopparnätet, nu anser att boende
inom nio kilometers kabelavstånd från en telestation
kan få en kapacitet upp till 500 kbit/s. För
närvarande finns dock ingen samordning mellan
operatörerna som skulle kunna möliggöra en
marknadsmässig utbyggnad (yrkande 2).

I motion 2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) anförs
bl.a. att IT-kommunikationer är framtiden för
Sverige och dess landsbygd. Goda IT-kommunikationer
kan vara ett bra verktyg för att skaffa fler jobb på
landsbygden. Det är därför av största vikt att det
finns ett väl utbyggt och kraftfullt IT-nät i alla
delar av landet. Teknikutvecklingen går snabbt på
området, och det som är en bra teknik i dag kanske
är omodern redan om ett halvår. Därför skall vi i
dag inte lägga ned offentliga resurser på att bygga
ut något som vi inte vet om det är hållbart om ett
par år. Folkpartiets uppfattning är därför att det i
första hand är näringslivet som skall engagera sig i
utbyggnaden av IT-nät. Stat och kommun bör endast gå
in på denna marknad för att garantera att
utbyggnaden når ut till samma kostnad och i rätt tid
till dem i landsbygden eller glesbygden som behöver
den för att kunna etablera verksamhet. Det
viktigaste är att se till att alla kan få tillgång
till IT-uppkoppling till samma kostnad oavsett
bostadsort. Debatten har i Sverige handlat mycket om
just tillgången till en uppkoppling. Diskussionen om
vilka tjänster m.m. som sedan skall finnas att
tillgå i näten har nästan helt uteblivit (yrkande
9).

I motionerna 2003/04:N330 yrkande 3 och 2004/05:N407
yrkande 3 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)
framhålls bl.a. att kommunikationer inte bara är
landsvägstransporter. Tillgång till
höghastighetsanslutning till Internet är ibland
viktigare på landsbygden än i tätorter. IT kan
användas för att stärka det civila samhället på
landsbygden och för att främja deltagardemokratin.
Den nya informationstekniken har en enorm potential
när det gäller att vidga medborgarnas möjligheter
att delta i och påverka problemformuleringar och
diskussioner före beslut i folkvalda församlingar.

Konkurrensfrågor och bredbandsutbyggnad

I två motioner, 2003/04:T561 yrkande 1 av Eva
Flyborg m.fl. (fp) och 2004/05:T466 yrkande 8 av
Christer Winbäck m.fl. (fp), anförs att Folkpartiet
liberalerna efterlyser en bättre reglering både av
hur de statliga kommunikationsresurserna upplåts så
att de inte riskerar att inkräkta på de privata
aktörernas marknader och hur privata aktörers
tillgångar på motsvarande sätt kan utgöra en
infrastrukturell resurs. En sådan syn kan
naturligtvis inte bli tvingande för de privata
aktörerna, utom i vissa extrema fall då t.ex.
ordinarie nät är utslaget. Ett sätt att minska
investeringströsklarna är att upphandla långväga
kommunikationsförbindelser så att privata aktörer
kan få ett långsiktigt täckningsbidrag genom att på
motsvarande sätt som de offentliga aktörerna upplåta
överkapacitet till i förväg kända villkor.
Folkpartiet liberalerna anser att det behövs en
sammanhållen syn på utnyttjande av och villkor för
privata och offentliga aktörers
stomnätsförbindelser.

I motion 2004/05:T413 av Kenneth Lantz (kd) anförs
att debatten kring de kommunala stadsnäten har
intensifierats under år 2004. Det har kommit
oroväckande signaler från flera håll i landet som
visar på det orimliga i att kommunerna får
statsbidrag för att bygga infrastruktur och därmed
ta upp konkurrensen med privata nätbolag. Det
svenska telenätet avreglerades 1996 och ett par år
senare påbörjades på det här sättet ett nytt
orimligt offentligt monopolbyggande i form av
kommunala stadsnät.

Regeringens satsning har således lett till att
skattebetalarna finansierat utbyggnaden av
parallella nät i stället för nya nät till
glesbefolkade områden. I många fall har alltså
stadsnäten byggts upp som konkurrenter till privata
nät. Detta står i rak motsats till
infrastrukturminister Ulrica Messings uttalanden om
att bredbandsstöden inte skall snedvrida
konkurrensen och att pengarna skall användas på ett
kostnadseffektivt sätt. Det är en mycket tveksam
utveckling där man kan ifrågasätta användandet av
skattemedel (yrkande 1).
I samma motion anförs också att ett antal
kommunala stadsnätsbolag valt att inte nöja sig med
att enbart vara nätägare. Man har på eget initiativ
tagit ett steg längre upp i värdekedjan och vill nu
även erbjuda tjänsteinnehåll. Det står i strid med
de villkor som riksdagen satt upp för att man ska få
del av statsbidragen (yrkande 2).

I motion 2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) framhålls
att resultaten av regeringens statsbidrag för
bredbandsutbyggnaden inte oväntat håller på att bli
ett kommunalt bredbandsmonopol. I mer än hälften av
de kommuner som tidigt i somras tecknat avtal om
byggnation är det kommunen själv eller ett av
kommunens bolag, oftast energibolag, som bygger.
Risken är stor att detta kommer att leda till att
kommunerna även kommer att stå för den framtida
driften. En sådan utveckling vore mycket olycklig
(yrkande 23 delvis).

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp) anförs att
för närvarande har ungefär tre fjärdedelar av
svenska folket tillgång till Internet i hemmet.
Merparten använder smalband, endast ca 20 % har
bredband. Det finns alltfler uppgifter som tyder på
att de bredbandspengar som står till regeringens
förfogande används på ett sådant sätt att privata
alternativ väljs bort till förmån för kommunala
bolag. Resultatet av en sådan utveckling främjar
inte nödvändigtvis företag och privatpersoner i
glesbygder. Tvärtom skulle en starkare satsning på
att bygga ut bredband i glest befolkade delar av
landet möjliggöras, om den ekonomiskt lönsamma
utbyggnaden överläts åt marknaden. Omvänt kan det
hävdas att den av regeringen förda politiken
försenat denna utbyggnad, då resurser har använts
för utbyggnad, som marknaden mycket väl kunnat sköta
på egen hand (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Digital infrastruktur och bredbandsutbyggnad

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågor
om bredbandsutbyggnaden. Vid den senaste
behandlingen, våren 2003 (bet. 2002/03:TU6),
anfördes bl.a. att utbyggnaden av en väl fungerande
IT-infrastruktur är avgörande för Sveriges
möjligheter att kunna behålla och utveckla sin
ledande ställning på IT-området. Utskottet
underströk också betydelsen av att den pågående
utbyggnaden ger hushåll och företag i hela landet
goda möjligheter att utnyttja den nya tekniken till
konkurrenskraftiga priser.

Utbyggnaden bör också i första hand ske i
marknadens regi. I likhet med vad som gäller inom
andra viktiga infrastrukturområden har staten dock
en viktig roll att spela. Utskottet framhöll också,
liksom tidigare, vikten av att utbyggnaden av IT-
infrastrukturen följs upp och årligen redovisas för
riksdagen.
Utskottet vill framhålla att ökad tillgänglighet
till informationsteknik är ett av regeringens tre
prioriterade områden, jämte tillit och kompetens.
Utskottet delar regeringens bedömning att hushåll
och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste
åren bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög
överföringskapacitet. Utskottet kan också instämma
med regeringen i att vartefter utbyggnaden av IT-
infrastruktur fortskrider har frågan om öppenhet i
näten fått ökad aktualitet. Utskottet välkomnar
därför att regeringen avser att återkomma i denna
fråga i den planerade IT-propositionen våren 2005.
Med anledning av de frågor som tas upp i
motionerna vill utskottet framhålla en rapport som
genomförts av länsstyrelserna. Rapporten, som
baseras på enkäter, visar att 275 kommuner
färdigställt ett infrastrukturprogram under år 2004.
I stort sett alla kommuner som kan få statligt
bredbandsstöd har för avsikt att söka detta stöd. Av
rapporten framgår också att en majoritet av
kommunerna kommer att ha genomfört eller påbörjat
genomförandet av konkurrensutsättning av
utbyggnaden. Man kan också se en uppåtgående trend
avseende antalet upphandlingar och utnyttjande av
stöden till nätutbyggnad.
Enligt tillämpliga stödförordningar skall
kommunernas medfinansiering uppgå till 5 % av
stödunderlaget. Länsstyrelsernas enkät visar dock
att av de 397 avtal som slutits har majoriteten av
kommunerna gått in med en högre medfinansiering för
att få till stånd en utbyggnad i enlighet med
programmet. Enligt enkätsvaren torde detta bero
främst på den svaga marknaden, som inte har kunnat
finansiera utbyggnaden i den omfattning som
ursprungligen var avsikten.
Frågor om bredbandsutbyggnaden har nyligen varit
uppe till debatt i kammaren. Skriftliga
ledamotsfrågor och en interpellation ställda mot
bakgrund av regeringens beslut om att
anslagssparandet för bredbandsutbyggnaden från år
2004 inte kan användas vid ingången av år 2005 har
besvarats av statsrådet Ulrica Messing. Statsrådet
har understrukit att bredbandsutbyggnaden är ett
prioriterat område för regeringen. Statsrådet har
också framhållit att kommunerna kommer att få sina
pengar. Det statsfinansiella läget är avgörande för
när, men senast under år 2006 kommer pengarna åter
att vara tillgängliga.
Andra frågor om bredbandsutbyggnaden är också
föremål för regeringens överväganden. Således har
stomnätsutredningen i september 2003 överlämnat sitt
slutbetänkande (SOU 2003:78) Bredbandsnät i hela
landet - Statens infrastruktur som resurs.
Betänkandet innehåller bl.a. förslag som syftar till
att öka utnyttjandet av statlig infrastruktur (t.ex.
vägrenar, banvallar) för bredbandsutbyggnad.
Förslagen bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Utskottet har också erfarit att det inom
Riksrevisionen genomförs en för-studie om
bredbandsutbyggnaden med statligt stöd.
Utgångspunkten är IT-propositionen (prop.
1999/2000:86) Ett informationssamhälle för alla. I
fokus står det prioriterade området tillgänglighet
(för hushåll och företag). Förstudien syftar till
att belysa den statligt stödda utbyggnaden av
bredband samt att ge indikatorer på hur IT-
propositionen har genomförts på olika nivåer.
Som framgått av utskottets redovisning ovan är
frågor om den digitala in-frastrukturen och
bredbandsutbyggnaden högaktuella och prioriterade
områden för regeringen. Utskottet utgår ifrån att
regeringen i den aviserade IT-propositionen våren
2005 kommer att redovisa en strategi för de
fortsatta IT-satsningarna, så att Sverige, som en
ledande nation på IT-området, kan flytta fram
positionerna. I detta sammanhang bör infrastrukturen
på IT-området ha en given central plats.
Som utskottet ser det torde många frågor i de nu
behandlade motionerna tas upp i den aviserade IT-
propositionen våren 2005. Utskottet förutsätter att
dessa frågor kommer att bli besvarade och syftet med
motionerna delvis bli tillgodosedda. Mot den
bakgrunden avstyrks motionerna 2003/04:T474 (c)
yrkandena 1-3, 2003/04:T549 (s) yrkande 10,
2003/04:N330 (kd) yrkande 3, 2003/04:N339 (c)
yrkande 2, 2004/05:T358 (c) yrkande 2, 2004/05:T464
(m) yrkande 23 delvis, 2004/05:N254 (fp) yrkande 9
och 2004/05:N407 (kd) yrkande 3.

Konkurrensfrågor och bredbandsutbyggnad

Utskottet vill inledningsvis understryka att de
främsta medlen för att uppnå målen för sektorn
elektronisk kommunikation skall vara att skapa
förutsättningar för en effektiv konkurrens utan
snedvridningar och begränsningar samt att främja
internationell harmonisering.

När det gäller bredbandsutbyggnaden i landet
regleras denna i ett flertal förordningar. Så bl.a.
förordning (2001:350) om stöd till kommuner för
anläggande av ortssammanbindande telenät m.m.,
förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för
anläggande av lokala telenät och förordning
(2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av
IT-infra-strukturprogram.
Av förordningarna framgår bl.a. att stöd får
lämnas i områden där utbyggnad inte bedöms komma
till stånd på marknadsmässiga grunder inom fem år
från det att ett IT-infrastrukturprogram har
upprättats och godkänts. Som ytterligare villkor för
stöd gäller att kommunen upphandlar
tillhandahållandet av telenätet enligt lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling, dvs. att
upphandlingen görs med utnyttjande av de
konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt
genomföras affärsmässigt.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), som
följt upp den förda IT-politiken, i sin rapport
(A2003:015) En lärande IT-politik för tillväxt och
välfärd även har tagit upp ett antal
rekommendationer rörande den fortsatta utvecklingen
inom tillgänglighetsområdet. ITPS rekommenderar
bl.a. att regeringen bör avvakta med olika typer av
ingripanden på marknaden och stimulera till
självreglering. ITPS pekar även på att det är
önskvärt med dialoger mellan aktörerna och att dessa
leder fram till balanserade lösningar, där
slutanvändarnas perspektiv beaktas.
Som också utskottet har framhållit ovan torde
många frågor även i de nu behandlade motionerna tas
upp i den aviserade IT-propositionen våren 2005.
Utskottet förutsätter att frågor om konkurrensen och
bredbandsutbyggnaden, i enlighet med vad som
efterfrågas i motionerna, kommer att bli föremål för
överväganden i detta sammanhang.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna
2003/04:T561 (fp) yrkande 1, 2004/05:T413 (kd)
yrkandena 1 och 2, 2004/05:T464 (m) yrkande 23
delvis och 2004/05:T466 (fp) yrkandena 8 och 9.

Tillgänglighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet, som instämmer i vad som framförs i
motionerna om IT-tillgängligheten,
förutsätter att regeringen redovisar en
strategi i det fortsatta arbetet med dessa
frågor och att detta leder till en ökad IT-
tillgänglighet, i enlighet med vad som
efterfrågas i motionerna. Det gäller bl.a.
att förbättra IT-tillgänglighet för bl.a.
äldre, invandrare och funktionshindrade och
därmed motverka de digitala klyftor som finns
i dag. Syftet med motionerna torde därmed bli
tillgodosett till väsentlig del och de
avstyrks därmed.

Motionsförslag

I ett stort antal motioner tas frågor som rör IT-
tillgängligheten för olika grupper i samhället upp.

Klassklyftor i IT-användningen

I motion 2003/04:T284 av Inger Lundberg m.fl. (s)
menar motionärerna att det finns ett antal ganska
svårfångade faktorer som bidrar till fortsatta
klassklyftor i IT-användningen. IT:s ökade betydelse
gör att samhället genom olika åtgärder och genom
samarbete med föreningslivet bör söka medverka till
att minska klassklyftorna. Det beredningsarbete för
tekniska frågor inom IT-området som pågår inom
Regeringskansliet bör kompletteras med en beredning,
som ges i uppdrag att genomföra fördjupade studier
av IT-användning hos olika samhällsgrupper och
föreslå åtgärder i syfte att minska klassklyftorna
på IT-området.

Tillgängligheten för äldre

I motion 2003/04:T464 av Kerstin Andersson (s)
anförs att IT har kommit att få allt större
betydelse för medborgarna. Det gäller både
möjligheterna att få information och att utföra
olika tjänster, t.ex. utföra bankärenden eller
beställa biljetter. Den nya tekniken får inte leda
till att det skapas nya klyftor i samhället. Det
finns dock en påtaglig risk att vi skapar en
generationsklyfta i IT-samhället. Det blir främst en
angelägenhet för yngre och medelålders medan många i
den äldre generationen lämnas utanför. Detta är helt
oacceptabelt från demokratisk synpunkt. Vi skall
självklart inte låta tekniken ta över på bekostnad
av delaktighet och inflytande. Ett sätt att öka IT-
kunnandet hos äldre har varit det IT-stöd som har
funnits men som nyligen togs bort. Även om inte just
det stödet kan införas igen bör regeringen överväga
vilka andra möjligheter det finns för förnyade
insatser när det gäller att öka äldres IT-kunnande.

I motionerna 2003/04:T561 yrkande 9 av Eva Flyborg m.fl. (fp)
och 2004/05:T466 yrkande 19 av Christer Winbäck
m.fl. (fp) anförs bl.a. att användningen av Internet
är ojämn. Enligt SCB (2003-01-31) användes Internet
under år 2002 av 97 % av ungdomar i åldern 16-24 år,
men bara av 20 % i åldern 65-74 år. Det är uppenbart
att här finns en klyfta som är besvärande. Internet
och datorer behövs för kreativa fortsatta
samhällsgärningar av personer även i mogen ålder,
men de behövs också för samhällsservicen. 24-
timmarsmyndigheten skall nu vidareutvecklas och
göras alltmer lättillgänglig.

Ideella rörelser som främjar utbildning och
kunskapsspridning om Internet gör en viktig
samhällsinsats. Ideella rörelser lider dock ofta av
resursbrist. De passar ofta inte in i de befintliga
stöden till ideella organisationer, då medlemmarna
kan vara geografiskt spridda, eller verksamheten är
svår att inordna under någon "hatt" - studieförbund,
ungdomsrörelser, social verksamhet eller idrott.
Samhället bör stödja sådan utbildning genom riktade
insatser till fromma för landets alltfler äldre.
Olika former av stöd kan organiseras. Dessa insatser
kan mycket väl vara tydligt lönsamma för riket som
helhet, i och med de meningsfulla gärningar som
därmed blir möjliga.

Tillgängligheten för invandrare

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
lyfts IT-tillgäng-ligheten för invandrare fram. I
motionen anförs bl.a. att år 2002 gav regeringen
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i
uppdrag att utvärdera den svenska IT-politiken. Vad
avser tillgängligheten redovisade ITPS-rapporten för
tiden 2000-2003 att den största klyftan gäller
åldern och den har bara minskat marginellt,
utbildningsklyftan är den näst största klyftan och
minskningen är begränsad, klyftan mellan könen har
halverats och är nu den minsta, inkomstklyftan är
mer begränsad samt slutligen har klyftan som
förklaras av ursprung ökat mycket kraftigt. Den ovan
återgivna redovisningen från ITPS av
tillgängligheten till IT visar särskilt på vikten av
att regeringen föreslår åtgärder för att stärka IT-
tillgängligheten hos invandrarna (yrkande 1).

Tillgängligheten för funktionshindrade

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
tas också frågan om IT-tillgängligheten för
funktionshindrade upp. I motionen framhålls att det
är angeläget att IT-tekniken görs tillgänglig för
människor med olika slag av funktionshinder. IT kan
på en rad sätt underlätta och fungera som hjälpmedel
för funktionshindrade i deras kontakter med
myndigheter, serviceutbud och vårdinrättningar. Det
är likaså viktigt att utformningen av olika IT-
lösningar underlättar för funktionshindrade att
använda IT (yrkande 20).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att de frågor om tillgänglighet som
tas upp i motionerna är centrala, det gäller såväl
klassklyftor i IT-användningen som IT-
tillgängligheten för äldre, invandrare och
funktionshindrade. IT-politikens inriktning, som är
att främja tillväxt, sysselsättning, regional
utveckling, demokrati och rättvisa, livskvalitet,
jämställdhet och mångfald, effektiv offentlig
förvaltning samt ett hållbart samhälle, måste - för
att verkligen leda till ett informationssamhälle för
alla - beakta de grupper som riskerar att permanent
hamna utanför informationssamhället.

Utskottet ser därför positivt på att Post- och
telestyrelsen (PTS) i december 2001 fick i uppdrag
av regeringen att bedriva försöksverksamhet avseende
funktionshindrades tillgång till produkter och
tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver
hög överföringshastighet. PTS har den 1 oktober 2004
slutredovisat resultatet och en utvärdering av de
genomförda försöken och föreslagit lämpliga
åtgärder. Ärendet bereds för närvarande i
Regeringskansliet. Likaså genomför PTS, inom ramen
för sitt sektorsansvar för handikappolitiken, en
omvärldsanalys i syfte att belysa de processer inom
samhällssektorn som påverkar möjligheterna att uppnå
de handikappolitiska målen. Omvärldsanalysen skall
lämnas till regeringen senast den 15 september 2005.
Utskottet vill vidare fästa uppmärksamhet på
Statskontorets uppdrag att undersöka behovet av och,
om det bedöms som angeläget utifrån det IT-politiska
målet, lämna förslag på offentliga åtgärder som kan
bidra till en ökning av tillgången till
datorutrustning i hemmet bland de grupper som i dag
inte omfattas av systemet med lånedator. Uppdraget
skall redovisas den 15 juni 2005.
Utskottet, som instämmer i vad som framförs i
motionerna om IT-tillgängligheten, förutsätter att
regeringen redovisar en strategi i det fortsatta
arbetet med dessa frågor och att detta leder till en
ökad IT-tillgänglighet, i enlighet med vad som
efterfrågas i motionerna. Det gäller bl.a. att
förbättra IT-tillgängligheten för bl.a. äldre,
invandrare och funktionshindrade och därmed motverka
de digitala klyftor som finns i dag.
Motionerna torde därmed bli tillgodosedda till
väsentlig del. Utskottet avstyrker därför motionerna
2003/04:T284 (s), 2003/04:T464 (s), 2003/04:T561
(fp) yrkande 9 samt 2004/05:T466 (fp) yrkandena 1,
19 och 20.

IT-säkerhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Enligt utskottets mening är de frågor som tas
upp i motionerna av stor betydelse för IT-
säkerheten. Utskottet kan dock konstatera att
ett intensivt arbete med
informationssäkerhetsfrågorna pågår, såväl
nationellt som internationellt. Utskottet
framhåller också att mot bakgrund av pågående
översynsarbete med frågor rörande
elektroniska signaturer bör de aktuella
motionsförslagen inte föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida, varför dessa avstyrks.
Även motionsförslaget om ett nationellt
kompetenscentrum i IT-säkerhet avstyrks med
hänvisning till att det inte bör ankomma på
riksdagen att besluta i denna fråga.
Jämför reservation 6 (m) och särskilt
yttrande 1 (fp).

Motionsförslag

IT-säkerhet

I motion 2003/04:T473 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)
anförs att i en tid när snart nog alla mer eller
mindre är Internetanvändare är det hög tid att
formulera ett regelverk för elektroniska
kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Det
bör ge en möjlighet för dem som är abonnenter hos en
av tillsynsmyndigheten särskilt utpekad operatör att
avgiftsfritt spärra vissa typer av utgående samtal,
t.ex. betalsamtal eller utlandssamtal för att minska
riskerna för oväntat höga räkningar, såsom sker i
Danmark. Tjänsteleverantören bör vara skyldig att
upplysa om villkoren för användning av tjänsten.
Därtill bör lagrum finnas som ger stöd åt
rättssamhället att skipa ordning när det gäller IT-
bedrägerierna (yrkandena 1 och 3).

I motionerna 2003/04:T561 yrkande 8 av Eva Flyborg
m.fl. (fp) och 2004/05:T466 yrkande 22 av Christer
Winbäck m.fl. (fp) anförs bl.a. att den nya IT-
tekniken är sårbar. Det finns många tekniska problem
som ger upphov till stora samhällsekonomiska besvär
och kostnader. Generellt finns ingen anledning att
staten skall lägga sig i frågan om säkerhet annat än
för de intressen som är genuint allmänna. Om
medborgare och företag drabbas av virus eller andra
skador som det är deras eget ansvar att skydda sig
från är av ringa intresse för staten som
lagstiftare. Dock använder staten sig i hög grad av
samma standardteknik och programvaror som medborgare
och företag. Statens handlande är därför inte utan
betydelse för att minska samhällets sårbarhet
generellt.

Genom teknikupphandling och tydligt kravställande
kan statliga myndigheter möjliggöra att nya tekniska
lösningar på olika säkerhetsfrågor blir allmänt
tillgängliga. Det är också av vikt att staten har en
tydlig policy för IT-säkerhetsfrågor så att
myndigheter, institutioner och andra statliga
aktörer kan handla medvetet och insiktsfullt.

I motion 2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anförs att företagens kanske största problem just nu
är bristen på säkerhet på Internet. De ökande
virusattackerna, datorintrång och rena
olyckshändelser innebär betydande ekonomiska avbräck
för många av företagen.

Här krävs agerande både inom EU och
internationellt för att öka säkerheten på Internet.
IT-brottsligheten består i dag av ett stort antal
olika fenomen. Alltifrån spam som "brusar ned" våra
brevlådor till rena bedrägerier och olaga
dataintrång. Här behövs oftast inga nya lagar, utan
i stället mer resurser och ökad kunskap om hur man
bekämpar denna typ av brottslighet i dag (yrkande
17).

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
anförs bl.a. att Försvarets radioanstalt (FRA) har
fått till uppgift att kontrollera IT-säkerheten hos
vissa statliga företag och myndigheter med särskilt
känslig information i säkerhets- eller
försvarspolitiskt hänseende. FRA har nyligen varnat
för att säkerheten hos dessa i flera fall är
undermålig. Varningen understryker behovet av att
frågan om IT-säkerhet och skydd mot
informationsoperationer eller s.k. cyberbrott ges
ökad uppmärksamhet.

Post- och telestyrelsen (PTS) har i uppgift att
svara för IT-incidenthanteringen i samhället.
Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic) är i drift vid
PTS sedan den 1 januari 2003. I samband med
riksdagsbeslutet om IT-incidenthanteringen hävdade
Folkpartiet liberalerna vikten av ett väl fungerande
samarbete mellan den blivande
incidenthanteringsfunktionen och motsvarande
privata, då näringslivet ofta är måltavla för denna
typ av intrång. Den centrala funktionen för
bearbetning av statistik för incidenter skulle ha
kunnat läggas hos t.ex. Näringslivets
Säkerhetsdelegation, för att tillgodose
näringslivets legitima krav på sekretess. En alltför
myndighetsorienterad organisation riskerar att inte
uppfattas kunna ge tillräckliga garantier om
sekretess för att näringslivet skall kunna delta
fullt ut. Vid en utvärdering av incidenthanteringen
bör även denna frågeställning på nytt beaktas
(yrkandena 23 och 24).
I samma motion tas också frågan om spam,
mejlbombning m.m. upp. Motionärerna anför att
spridningen av vanliga meddelanden som i sig inte
innehåller virus eller liknande, men som genom
samordning mellan flera avsändare eller till sin
blotta mängd utgör ett volymproblem för
distributörer eller för den slutlige mottagaren, har
en särskild roll i säkerhetssammanhang. Spam kallas
det när användaren får ta emot oönskad reklam.
Mejlbombning är samordnade attacker mot mottagare i
syfte att fylla deras distributionsmedier med en
ohanterlig mängd meddelanden. Båda företeelserna
utgör i dag växande problem för allmänhet, företag
och myndigheter. Här finns behov av mer verksam
lagstiftning. Det är angeläget att tillsammans inom
EU söka påverka andra länder - inte minst USA
varifrån mycket av denna verksamhet kommer - till en
reglering av dessa företeelser (yrkande 25).

Elektroniska signaturer

I motionerna 2003/04:T561 yrkande 2 av Eva Flyborg
m.fl. (fp) och 2004/05:T466 yrkande 4 av Christer
Winbäck m.fl. (fp) tas frågor upp om digitala
signaturer och kryptering.

I motionerna framhålls att sedan regeringen i maj
2000 överlämnade propositionen (prop. 1999/2000:117)
Lag om kvalificerade elektroniska signaturer m.m.
till riksdagen, har utvecklingen gått vidare utan
att särskilt mycket genomförts av förslagen.
Regeringen måste därför ta förnyade initiativ för
att skapa en aktuell och flexibel juridisk ram för
säkerhet och digitala signaturer vid elektronisk
kommunikation. Digitala signaturer är en
förutsättning för säkra avtal och andra elektroniska
ekonomiska transaktioner, som bl.a. skulle
underlätta väsentligt för en ökande e-handel.
En nyckelfråga för elektronisk handel är att kunna
utnyttja kryptering för säker kommunikation mellan
säljare och köpare. Sverige bör ta initiativ till
att programvara för kryptering stryks ur
Wassenaarprotokollen. Skälen för restriktioner av
sådan export till vissa länder eller vissa
slutanvändare motiverar inte generella
exportrestriktioner. Det är inte heller känt, om
restriktionerna har den avsedda verkan eller om
t.ex. terroristorganisationer skaffar sig tillgång
till kryptering ändå.

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
framhålls också att krypteringsanvändning är något
som måste utvecklas, särskilt inom den offentliga
myndighetsutövningen. Inom vården, socialtjänsten
och utbildningsväsendet är behovet av säkerhet mot
obehörig hantering av för den enskilde känslig
information av största betydelse. Det är en viktig
integritets- och tillitsfråga (yrkande 5).

Nationellt kompetenscentrum i IT-säkerhet

Frågan om ett nationellt kompetenscentrum i IT-
säkerhet lyfts fram i motion 2004/05:T299 av Johan
Löfstrand (s). I motionen anförs att i dagens
samhälle blir informationshantering och därmed
informationssäkerhet allt viktigare. Alltfler
kontakter mellan medborgare och samhälle sker via
och med hjälp av olika tekniska system. Detta
innebär stora vinster för såväl medborgare som
offentliga organ men också risker. Riskerna finns i
form av hot mot informationssäkerheten - definierad
som hot mot administrativa rutiner, hot mot den
fysiska lagringen av information och hot mot
dataintegritet och kommunikationen av data. För att
möta dessa hot behövs forskning och utveckling.

I Linköpingsregionen finns en unik svensk
kompetens inom informationssäkerhetsområdet.
Aktörerna i regionen har sedan tidigare ett
etablerat samarbete, och de formulerade en gemensam
ansökan om att få den europeiska IT-
säkerhetsmyndigheten förlagd till Linköping. Samma
aktörer som engagerade sig i försöket att få EU-
myndigheten förlagd till Linköping samverkar nu för
skapandet av ett nationellt kompetenscenter för
informationssäkerhet i Linköping. Genom att
tillerkänna det centrum som nu är under bildande
statusen av nationellt kompetenscentrum förstärker
vi den samlade IT-kompetens som finns i
Linköpingsregionen och stöder de myndigheter,
företag och högskoleinstitutioner som arbetar för
bildandet av centret.

Utskottets ställningstagande

IT-säkerhet

Utskottet har tidigare framhållit betydelsen av IT-
säkerhetsarbetet och efterfrågat samlande och
samordnande åtgärder på
informationssäkerhetsområdet. Utskottet kan nu
konstatera att regeringen inrättat Sveriges IT-
incident-centrum (Sitic), som är i drift sedan den 1
januari 2003 vid Post- och telestyrelsen (PTS).

Sitic har som främsta uppgift att stödja samhället
i arbetet med skydd mot IT-incidenter genom att
inrätta ett system för informationsutbyte om IT-in-
cidenter mellan samhällets organisationer och Sitic.
Att lämna information och råd om förebyggande
åtgärder ingår också i uppdraget. Slutligen skall
Sitic sammanställa och ge ut statistik som underlag
för kontinuerliga förbättringar i det förebyggande
arbetet. En ändring i sekretesslagen (1980:100) som
trädde i kraft den 1 juli 2004 ökar möjligheterna
för Sitic att få in rapporter om IT-incidenter
eftersom Sitic nu kan sekretessbelägga rapporter som
bedöms känsliga.
Utskottet delar regeringens bedömning att Sitic
kommit på god väg med sitt arbete och att centrumet
har gjort en lämplig avvägning i förhållande till
det uppdrag och de resurser som centrumet förfogar
över. Det är särskilt angeläget för små och
medelstora organisationer som inte själva har IT-
avdelningar utan ofta bara använder information från
Sitic. Det är också angeläget att Sitics roll
förtydligas. För en hög informationssäkerhet är det
förebyggande arbetet avgörande. Det gäller dock att
hitta rätta former och ansvarsfördelning för att
uppnå detta då flera myndigheter har ett ansvar inom
området.
Utskottet vill erinra om att regeringen avser att
i en kommande proposition hösten 2005 formulera en
samlad strategi som grund för det fortsatta arbetet
med att stärka samhällets förmåga inför framtida hot
och risker. Utskottet är inte främmande för att
frågor om IT-säkerhet kan komma upp i det
sammanhanget.
Även inom EU har informationssäkerhetsarbetet fått
en framskjuten plats genom inrättandet av Enisa,
dvs. Europaparlamentets förordning om den europeiska
nät- och informationssäkerhetsbyrån. Byrån, som
inrättades den 14 mars 2004, skall bli ett expert-
och kompetenscentrum för
informationssäkerhetsfrågor. I förordningen
återspeglas flera viktiga frågor som bl.a. Sverige
har fört fram. Det gäller t.ex. att den skall ha en
bred syn på informa-tionssäkerhet. Byrån skall
huvudsakligen ge råd och stöd till kommissionen och
medlemsstaterna.
När det gäller spamproblemen vill utskottet peka
på olika projekt som satts i gång för att komma till
rätta med detta. Så t.ex. har bl.a. Konsumentverket,
KO och Post- och Telestyrelsen (PTS) inlett ett
samarbete i spam-frågan. Syftet är att försöka
motarbeta den utveckling som skett i USA, där andra
generationens spam, e-post som inte längre bara är
kommersiell utan innehåller virus och utgör
bedrägeriförsök, börjat spridas alltmer.
Utskottet vill också lyfta fram vad
jordbruksministern anförde den 23 februari 2005 i
svar på fråga 2004/05:981 av Johnny Gylling (kd) om
europeiskt samarbete mot spam. Jordbruksministern
framhöll bl.a. att samarbetet inom EU-kommissionens
grupp för tillsynsmyndigheter mot skräppost, CNSA,
har resulterat i ett samarbetsavtal, som hittills
undertecknats av myndigheter från 13 EU-länder.
Ministern uttalade vidare att Konsumentverket ännu
inte undertecknat samarbetsavtalet. Skälet till
detta är att man har ställt sig tveksam till om
avtalets stränga krav på sekretess är förenliga med
svensk lagstiftning. Jordbruksministern ansåg detta
vara en viktig fråga och utgick ifrån att den kan
lösas på ett sätt som möjliggör för Konsumentverket
att delta i det europeiska samarbetet mot spam.
Frågan om det finns förutsättningar för
Konsumentverket att tillträda avtalet med hänsyn
till aktuella sekretessbestämmelser kommer därför
att bli föremål för fortsatt analys, enligt
jordbruksministern.
Enligt utskottets mening är de frågor som tas upp
i motionerna av stor betydelse för IT-säkerheten.
Utskottet kan konstatera att ett intensivt arbete
med informationssäkerhetsfrågorna pågår, såväl
nationellt som internationellt. Utskottet
förutsätter att detta viktiga arbete fortsätter och
att Sverige intar en pådrivande roll för att
åstadkomma en ökad IT-säkerhet. Något särskilt
uttalande med anledning av motionsförslagen anser
utskottet därför inte vara påkallat. Motionerna
2003/04:T473 (kd) yrkandena 1 och 3, 2003/04:T561
(fp) yrkande 8, 2003/04:N248 (m) yrkande 17 samt
2004/05:T466 (fp) yrkandena 22-25 avstyrks mot den
bakgrunden.

Elektroniska signaturer

Utskottet vill inledningsvis framhålla att genom
lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska
signaturer, som trädde i kraft den 1 januari 2001,
genomfördes EG-direktivet 1999/93/EG om ett
gemenskapsramverk för elektroniska signaturer. Lagen
gäller sådana certifikatutfärdare som är etablerade
i Sverige och utfärdar kvalificerade certifikat till
allmänheten. En definition av en kvalificerad
elektronisk signatur lämnas i lagens 2 §. Post- och
telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet för lagen
om kvalificerade elektroniska signaturer. PTS har på
regeringens uppdrag tagit fram rapporter om
elektroniska signaturer, inte enbart kvalificerade,
samt har en referensgrupp för frågor om elektroniska
signaturer. PTS har också i regleringsbrev för år
2005 fått i uppdrag att analysera Europeiska
kommissionens kommande översyn av hur
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG om
ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer
fungerar samt utvärdera behovet av svenska åtgärder.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 december
2005.

I sammanhanget kan också nämnas att inom ramen för
det svenska ordförandeskapet år 2003 för Nordiska
ministerrådet för informationsteknik tog Sverige
initiativ till ett projekt kring digitala
signaturers interoperabilitet i Norden.
När det gäller frågan om kryptering och
exportkontrollregimen Wassenaar, som bildades år
1996 och består av 33 medlemsländer, kan utskottet
konstatera att regimen varit utsatt för översyn, den
senaste så sent som år 2003. Syftet med denna regims
verksamhet är att bidra till regional och
internationell säkerhet och stabilitet genom att
främja transparens och ett ansvarsfullt agerande
rörande överföringar av konventionella vapen och
produkter med dubbla användningsområden och
därigenom undvika att bidra till destabiliserande
ansamlingar.
Som framgått ovan pågår översynsarbeten med frågor
rörande elektroniska signaturer. Utskottet anser
därför att något initiativ i denna fråga inte är
påkallat och avstyrker motionerna 2003/04:T561 (fp)
yrkande 2 och 2004/05:T466 (fp) yrkandena 4 och 5.

I motion 2004/05:T299 (s) föreslås att ett nationellt
kompetenscentrum i IT-säkerhet förläggs till
Linköping. Utskottet anser att det inte bör ankomma
på riksdagen att fatta beslut i denna fråga. Motion
2004/05:T299 (s) avstyrks därmed.

Internet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet vill framhålla det betydelsefulla
arbete som genomförts när det gäller att
skydda barns integritet när de använder
Internet. Utskottet utgår ifrån att detta
arbete vidareutvecklas och att nödvändiga
ytterligare initiativ tas när så anses
påkallat. Utskottet förutsätter att
regeringen noga följer utvecklingen på
området. Utskottet lyfter också fram frågan
om barnpornografi på nätet. Utskottet utgår
ifrån att regeringen följer utvecklingen med
barnpornografi på nätet mycket noga och
vidtar erforderliga åtgärder för att
kraftfullt markera riksdagens och regeringens
tydliga avståndstagande från detta.
Motionsförslaget om barnskydd på Internet
torde till huvudsaklig del bli tillgodosett.
Övriga motionsförslag avstyrks.
Jämför reservation 7 (m).

Motionsförslag

I motion 2003/04:T293 av Sverker Thorén (fp) anförs
att webbadresser alltid skall kompletteras med
postadress och/eller telefonnummer. Motionären
motiverar detta med att Sverige i dag är ett
datoriserat land, där många har en dator i arbetet
eller hemmet. Information från verk, myndigheter och
privata företag sänds ibland ut utan att annat anges
än en webbadress. Även i många andra sammanhang
förekommer enbart en webbadress. Det finns dock ett
stort antal människor, särskilt bland äldre, som
förlitar sig till vanlig post och telefon. För dessa
är det svårt att komma i kontakt med
informationsgivaren. Motionären föreslår därför att
en översyn görs av de regler som styr statens
myndigheter och verk samt företags skyldighet i
denna fråga och att riksdagen skall uttala att
webbadress alltid skall kompletteras med postadress
och/eller telefonnummer.

I motion 2003/04:T344 av Peter Pedersen m.fl. (v,
kd, c, mp) föreslås att riksdagen begär att
regeringen överväger inrättandet av ett Internetråd
eller motsvarande i syfte att skydda barns
integritet, intressen och hälsa från skadlig
inverkan och utnyttjande via Internet. Enligt
motionärerna är Internet förvisso en fantastisk
källa till kunskap och utbyte av kunskap och
erfarenheter i ett otal ämnen. Tyvärr är pornografin
mycket frekvent på olika hemsidor i cybervärlden,
där även barnpornografi läggs ut. Den som skriver
ned ett ord/begrepp som anspelar på sex och
pornografi får ett otal träffar på de olika
sökmotorerna. Pornografi är inte förbjudet, men dess
innehåll och budskap lämpar sig definitivt inte för
barn.

Genom att skriva ett "runt ord" på sökfunktionen
kan även barn mycket lätt komma in på grova
porrsidor där man redan på entrésidan möts av bilder
med alla varianter av sex. Det krävs ibland att den
som kommer till en porrsida skall intyga att han
eller hon är vuxen/myndig för att gå vidare, och
ibland ges det sken av att det finns en
vuxenkontroll. Men det verkar mest vara ett spel för
galleriet, och dessa spärrar passeras lätt av den
som så önskar. För barn kan det vara nog att få se
de grova porrbilder som finns redan på en hemsidas
entrésida för att de skall ta skada och lida
framtida men.

I motion 2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) pekar
Moderata samlingspartiet på självreglering och
Internet. I motionen framhålls att en central fråga
är att låta Internet fortsätta att växa på ett sätt
som uppmuntrar innovation, entreprenörskap och
nyskapande. Ett slående exempel på politisk
klåfingrighet är det utredningsförslag som föreslår
att Post- och telestyrelsen skall överta
administrationen av .se-domänerna, som i dag sköts
genom självreglering av Stiftelsen för
Internetinfrastruktur (II-stiftelsen), via Network
information centre Sweden AB (NIC-SE). Statens roll
bör minimeras, och statliga ingripanden bör endast
införas om det är särskilt påkallat och tydliga
effekter kan garanteras (yrkande 20).

Utskottets ställningstagande

Webbadresser

Utskottet kan se fördelar med att adressuppgifter
med webbadress även omfattar uppgifter om postadress
och telefonnummer. Utskottet utgår ifrån att de
myndigheter som inrättats för att vara pådrivande
och stödjande i utvecklingen av elektroniska
tjänster arbetar med dessa frågor. Så t.ex. skall
den s.k. 24-timmarsdelegationen vara pådrivande i
utvecklingen och användandet av elektroniska
tjänster inom offentlig verksamhet som kan skapa
mervärde för medborgare och företag. Även den s.k.
e-nämnden, som inrättades den
1 januari 2004, har till uppgift att stödja
utvecklingen av ett säkert och effektivt
elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter
respektive mellan myndigheter och enskilda.

Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrks därmed
motion 2003/04:T293 (fp).

Barnskydd på Internet

Utskottet vill framhålla den mycket centrala frågan
som väcks i motion 2003/04:T344 (v, kd, c, mp) om
att skydda barns integritet när de använder
Internet. Utskottet ser därför med
tillfredsställelse på att Medierådet, vars formella
namn är Rådet mot skadliga våldskildringar, i
tilläggsdirektiv (dir. 2003:75) fått en tydligare
inriktning på barns och ungas mediekonsumtion och
situation i det nya medielandskapet. Rådet skall
ägna våldsskildringar och pornografi särskild
uppmärksamhet och ha ett tydligt genusperspektiv på
sitt arbete.

Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram det stora
europeiska projekt för säkrare användning av
Internet bland barn och ungdomar som startade i
september 2002. Projektet, som inriktar sig på
information och utbildning, går under namnet SAFT
(Safety, Awareness, Facts and Tools). Inom ramen för
detta projekt har Medierådet i samverkan med IT-
branschen sammanställt en guide på svenska,
arabiska, persiska, turkiska och serbokroatiska med
råd till föräldrarna om en säkrare
Internetanvändning. Guiden har spridits i nära
100 000 exemplar, men finns också på nätet. Guiden
manar till dialog, delaktighet och uppmuntran, men
även till regler. Budskapet är att det är bra för
både föräldrar och barn att tillsammans upptäcka
Internet, men också att det är viktigt att t.ex.
vara återhållsam och medveten när man lämnar ut
personlig information. Föräldraguiden finns på
www.saftonline.se eller via www.itforetagen.se.
I januari 2005 har Medierådet också lanserat ett
interaktivt utbildningspaket om säkrare användning
av Internet. Utbildningspaketet vänder sig till
barn, lärare och föräldrar. Det är ett startpaket
för 8-10-åringar eller nybörjare, som kan användas
både i skolan och i hemmen.
Utskottet vill framhålla det betydelsefulla arbete
som genomförts när det gäller att skydda barns
integritet när de använder Internet. Utskottet utgår
dock ifrån att detta arbete vidareutvecklas och att
nödvändiga ytterligare initiativ tas när så anses
påkallat. Utskottet förutsätter att regeringen noga
följer utvecklingen på området.
Mot bakgrund av det anförda torde motion
2003/04:T344 (v, kd, c. mp) till huvudsaklig del bli
tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

I sammanhanget vill utskottet också fästa
uppmärksamhet på det växande problemet med
barnpornografi på nätet. Utskottet kan därvid
konstatera att bl.a. Storbritanniens största
Internetoperatör British Telecom blockerar
webbplatser med barnpornografi sedan sommaren 2004.
Även i Norge blockerar de största
Internetoperatörerna platser med barnpornografi.
Enligt utskottets mening är detta lovvärda
initiativ.

Utskottet utgår ifrån att regeringen följer
utvecklingen med barnpornografi på nätet mycket noga
och vidtar erforderliga åtgärder för att kraftfullt
markera riksdagens och regeringens tydliga
avståndstagande från detta. Regeringen bör också
pröva om det är möjligt att förmå
Internetoperatörerna att ta initiativ i enlighet med
vad som bl.a. skett i Storbritannien och Norge.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till
riksdagen med en redovisning av utvecklingen och
vilka initiativ som planeras på området.

Självreglering och Internet

Utskottet vill framhålla att regeringen verkar för
en internationalisering av ansvar och befogenheter
över centrala funktioner för Internet. Regeringen
har arbetat aktivt för detta i GAC (Governmental
Advisory Committee), den mellanstatliga rådgivande
kommittén till ICANN (Internet Corporation for
Assigned Names and Numbers). Med anledning av de
frågor som tas upp i motion 2003/04:N248 (m) kan
utskottet konstatera att regeringen utrett frågan om
.se-domänerna. Betänkandet Toppdomän för Sverige
(SOU 2003:59), som har remissbehandlats, bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.

I sammanhanget kan nämnas att Institutet för
tillväxtpolitiska studier (ITPS) i sin
uppföljningsrapport av IT-politiken tagit upp ett
antal rekommendationer rörande den fortsatta
utvecklingen inom tillgänglighetsområdet. ITPS
rekommenderar bl.a. att regeringen avvaktar med
olika typer av ingripanden på marknaden och
stimulerar till självreglering. ITPS pekar även på
att det är önskvärt med dialoger mellan aktörerna
och att dessa leder fram till balanserade lösningar,
där slutanvändarnas perspektiv beaktas.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion
2003/04:N248 (m) yrkande 20.

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet understryker den stora betydelsen
som forskningen har för att stärka
informations- och kommunikationsteknikens
möjligheter att bidra till tillväxt och
sysselsättning. Det bör dock inte ankomma på
riksdagen att i detta sammanhang peka ut och
bedöma olika satsningar i landet.
Motionsförslagen avstyrks.

Motionsförslag

I motion 2003/04:T459 av Carina Adolfsson Elgestam
m.fl. (s) anförs att Internet City är ett nätverk
som består av ca 70 företag i Växjöregionen med
aktiv inriktning på IT. Nätverkets uppgift är att
stärka tillväxtförutsättningarna och
affärsmöjligheterna för företagen samt trygga
kompetensförsörjningen och behovet av FoU-
verksamhet. Verksamheten bygger på forskning,
kunskapsspridning och entreprenörskap. Det är
angeläget att denna verksamhet ges goda
förutsättningar att utvecklas ytterligare eftersom
detta är ett viktigt framtidsområde inte bara för
Kronoberg utan för hela Sverige. Motionärerna
understryker vikten av att det blir ett prioriterat
område i kommande forskningssatsningar.

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
anförs bl.a. att den informationsinriktade
utbildning som genomförs i högskolor och universitet
bör inventeras. Offentligt stödd forskning och
utveckling på området bör kartläggas, och en
utveckling är nödvändig. Man bör skapa
utvecklingsmiljöer mellan det offentliga och
näringslivet, där framsteg för såväl offentlig
sektor som nytta för näringslivet kan ske.
Integration av tjänster mellan myndigheter och
företag kan vara ett lyft för båda parter (yrkande
27).

Utskottets ställningstagande

Med anledning av motionsförslagen vill utskottet
understryka den stora betydelsen som forskningen har
för att stärka informations- och
kommunikationsteknikens möjligheter att bidra till
tillväxt och sysselsättning. Det bör dock inte
ankomma på riksdagen att i detta sammanhang peka ut
och bedöma olika satsningar i landet.

Utskottet vill vidare hänvisa till att av
budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1
utg.omr. 22) framgår att Vinnova tilldelats 50
miljoner kronor för främjande av nya mobila
tjänster. Anslaget skall användas för stöd till
utvecklings- och testmiljöer av IT-baserade tjänster
och för utveckling av plattformar kopplade till
teknik med hög överföringskapacitet, bl.a.
bredbandsteknik och 3 G, samt stöd för
kommersialiseringar i anslutning till detta. Vidare
har 50 miljoner kronor tilldelats för satsningar med
inriktning mot nano- och mikroelektronik och
internationellt samarbete för att stärka ett
strategiskt svenskt deltagande inom IT- och
telekomområdet.
Enligt vad utskottet erfarit har Vinnova gett
Uppsala universitet uppdraget att bygga upp ett
nationellt IT-användarcentrum (Nita) för
kunskapsutbyte rörande IT-användning mellan
forskarsamhället, näringslivet, offentlig sektor och
andra med professionellt intresse av att främja en
användarinriktad IT-utveckling. I sammanhanget kan
också nämnas att Vinnova tillsammans med fyra andra
myndigheter i uppdrag den 15 april 2004 av
regeringen har att utarbeta ett förslag till en
nationell strategi för säkerhetsforskning. Uppdraget
har slutrapporterats den 31 december 2004.
Utskottet vill i sammanhanget också peka på vad
kommissionen i dokument (2004) 757 från november
2004 om det europeiska informationssamhället efter
år 2005 anför om forskning. Kommissionen anser att
IT-forskningen är mycket viktig, och FoU-
verksamheten är avgörande för informations- och
kommunikationsteknikens bidrag till
produktivitetsökningen. Kommissionen har redan lagt
fram riktlinjer för Europeiska unionens framtida
politik för stöd till sådana forskningsinsatser.
När det gäller forskningspolitiska IT-frågor är
utskottet inte främmande för att sådana frågor också
kan komma att behandlas i regeringens
forskningsproposition som aviserats våren 2005.
Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker
utskottet motionerna 2003/04:T459 (s) och
2004/05:T466 (fp) yrkande 27.

Öppna och fria programvaror

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ser positivt på det arbete som
genomförts på området och förutsätter att
erforderliga konkurrensfrämjande initiativ
tas på programvarumarknaden i den offentliga
förvaltningen. Motionsförslaget avstyrks.
Jämför reservation 8 (v, c, mp).

Motionsförslag

I motion 2003/04:T405 av Gustav Fridolin (mp) anförs
att en öppen programvara är ett datorprogram eller
operativsystem där källkoden finns fritt
tillgänglig. Källkoden är den logik som bygger upp
ett program och som behövs för att kunna göra
förändringar. Öppna programvaror är ofta gratis och
finns att hämta från Internet. Utvecklingen sker av
både ideella krafter och kommersiella företag som
IBM och Sun. Det finns olika licensavtal för öppna
programvaror. Det vanligaste är att vem som helst
som önskar får lov att använda källkoden, men att
produkter som utgått från den inte får lov att
säljas vidare som sluten programvara.

Ett annat vanligt licensavtal tillåter att
källkoden används hur som helst utan begränsningar.
Det gör att det finns öppen källkod i alla stora
operativsystem i dag, inklusive Microsofts och
Apples. Öppna programvaror har länge funnits som en
naturlig del av Internet, och en majoritet av alla
webbservrar kör i dag med något av de öppna
operativsystemen. Statskontoret har i en förstudie
om öppen programvara tittat på vilka positiva och
negativa effekter ett införande av öppen programvara
skulle kunna ha inom den offentliga förvaltningen i
Sverige. I motionen föreslås att en utredning görs
kring öppna programvaror i offentlig förvaltning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat frågor om öppna och
fria programvaror. Vid den senaste behandlingen
våren 2003 (bet. 2002/03:TU6) upprepade utskottet
tidigare ställningstaganden i denna fråga. Utskottet
ansåg bl.a. att det är viktigt att Sverige som ett
av världens ledande IT-länder lägger stor vikt vid
att följa upp lagstiftningen om
immaterialrättigheter och motverkar olovligt
utnyttjande av datorprogram. Utskottet förutsatte
att staten som en viktig datoranvändare är ett
föredöme när det gäller kontroll och ansvarsfull
hantering av licensierade programvaror. Samtidigt är
det angeläget att regelverket förenklas, menade
utskottet.

I frågan om fri programvara ansåg också utskottet
att det inte bör ankomma på riksdagen att behandla
frågor kring utveckling och användning av olika
typer av programvaror. Det får förutsättas att de
myndigheter som har ansvar för IT-användningen
följer utvecklingen på området och tar de initiativ
som kan anses påkallade.
Utskottet kan i det sammanhanget framhålla att
Statskontoret i ett egeninitierat uppdrag följt upp
sin tidigare genomförda rapport om öppen
programvara. Statskontoret har inhämtat erfarenheter
kring öppen programvara inom svensk offentlig
förvaltning och presenterar resultatet i en rapport
(2004:21) Öppen programvara - erfarenheter av
produkter som bygger på öppen källkod inom
förvaltningen. Utifrån uppdraget har projektet
genomfört erfarenhetsinsamling och temamöten inom
områden såsom kontorsprogram, webbapplikationer,
portaler samt operativsystem och databaser.
Samtidigt med detta arbete har en arbetsgrupp inom
Statskontoret tagit fram en upphandlingspolicy för
programvara (inklusive öppen programvara). Denna
används, om tillämpligt, i Statskontorets
ramavtalsupphandlingar av IT-produkter och tjänster.
Utskottet ser positivt på det arbete som
genomförts av Statskontoret på området och
förutsätter att erforderliga konkurrensfrämjande
initiativ tas på programvarumarknaden i den
offentliga förvaltningen.
Med hänvisning till vad utskottet nu anfört
avstyrks motion 2003/04:T405 (mp).

Nationella standarder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet noterar att regeringen
uppmärksammat frågor av det slag som tas upp
i motionen. Något särskilt uttalande med
anledning av motionsförslaget anser utskottet
därför inte vara påkallat. Motionsförslaget
avstyrks därmed.

Motionsförslag

I motion 2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp)
anförs att IT-kommissionen har avvecklats. Detta är
i sig inget uppseendeväckande, eftersom det redan
från början var en tillfällig inrättning som bytt
skepnad och uppdrag vid flera tillfällen under sin
existens. Det uppstår dock något av ett vakuum i
dess spår. I dag saknas ett nationellt, övergripande
ansvar för strategiska frågor om innehållsstandarder
m.m. Som ett exempel kan nämnas att vid försöken att
bygga upp ett system för säker
informationsöverföring mellan landets sjukhus var
ett av de problem som ännu inte lösts att det inte
finns några standarder för journalskrivning. När det
gäller tekniska standarder för kommunikation finns
ett tydligt ansvar, men för informationsinnehållet
saknas detta ansvar. Det betyder också att de
standarder som utvecklas, t.ex. för elektronisk
offentlig upphandling, inte tas till vara på det
sätt som är önskvärt. Detta är ett problem som
regeringen bör göras uppmärksam på (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har erfarit att Statskontoret har i
uppdrag att ta fram ett program för IT-
standardisering. Programmet verkar för att svensk,
europeisk och internationell IT-standard utvecklas
för marknadens behov och främjar en öppen och säker
infrastruktur i statsförvaltningen. Projektet
samordnar Statskontorets medverkan i externt
standardiseringsarbete i tekniska kommittéer vid
Standardiseringen i Sverige (SIS) och
Informationstekniska standardiseringen (ITS) och i
europeisk och internationell standardisering, främst
med det europeiska standardiseringsorganet CEN.
Programmet arbetar med förslag till formella
standarder och bakgrundsarbete för
förvaltningsgemensamma normer och riktlinjer samt
anslutande råd, anvisningar och information på IT-
området. Detta inkluderar etablering, spridning och
erfarenhetsåterföring.

I programmet ingår att verka för att språkliga och
kulturella skillnader beaktas i standarder på IT-
området, inklusive rekommendationer för praktisk
tillämpning, informationsspridning och
erfarenhetsutbyte. I anslutning till detta gavs
under år 2004 ett särskilt uppdrag åt Nämnden för
elektronisk förvaltning (e-nämnden) att utarbeta
förslag till riktlinjer för teckenuppsättning(ar)
för namn för statsförvaltningen.
Utskottet vill i sammanhanget också uppmärksamma
att den IT-politiska strategigrupp, som påbörjade
sitt arbete under hösten 2003, har startat
arbetsgrupper för IT i vård och omsorg, IT i skolan,
infrastruktur och bredband samt IT och
telekommunikation. Vidare har utskottet erfarit att
Socialstyrelsen fått ansvar för nationella
standarder för hälso- och sjukvårdssektorn.
Som framgått ovan har regeringen uppmärksammat
frågor av det slag som tas upp i motionen. Något
särskilt uttalande med anledning av motionsförslaget
anser utskottet därför inte vara påkallat. Motion
2003/04:T561 (fp) yrkande 4 avstyrks därmed.

Konkurrensfrågor inom teleområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet förutsätter att regeringen noga
följer utvecklingen på marknaden för fast
telefoni och redovisar utvecklingen på
området till riksdagen. Uttalanden i fråga om
konkurrensen inom mobiltelefoni får anstå
till dess den aviserade redovisningen av
konkurrenssituationen föreligger. Utskottet
anser att den aviserade avstämningen av
myndighetsstrukturen bör avvaktas innan
utskottet uttalar sig i denna fråga.
Motionsförslagen avstyrks.
Jämför reservation 9 (m, fp, kd, c).

Motionsförslag

Konkurrensen inom fast telefoni

I två motioner av Johnny Gylling m.fl. (kd)
2003/04:T560 yrkande 16 och 2004/05:T459 yrkande 18
tas frågan om konkurrensen inom fast telefoni upp. I
motionerna framhålls att den avreglerade
telefonimarknaden har betytt oerhört mycket för
Sveriges utveckling de senaste tio åren. Alla parter
på telemarknaden har tjänat på
konkurrensutsättningen och etableringen av flera
mobiltelefonioperatörer i Sverige.

Många teleoperatörer har gett sig in på marknaden
för fastnätstelefoni och konkurrerar med Telia
Sonera, som äger och kontrollerar i princip alla
accessnät. Tyvärr innebär detta ensidiga ägande att
konkurrensen är bristfällig. Sedan januari 2001
gäller EU-förordningen om lika tillträde till
accessnätet, men i och med höga avgifter för
operatörer som vill ha tillträde till nätet finns
risken att konkurrensen inte fungerar på
tillfredsställande sätt. Post- och telestyrelsen
(PTS) har till uppgift att bevaka denna typ av
frågor. Den kritik Kristdemokraterna tidigare
framfört kvarstår, då det fortfarande finns klagomål
från övriga operatörer om att det är både dyrt och
svårt att få tillgång till accessnätet. Även det
faktum att många kunder som bytt teleoperatör
tvingas ha två fakturor gör att konkurrensen inte
fungerar tillfredsställande. Regeringen måste
uppmärksamma dessa problem och ge PTS de verktyg som
behövs för att ingripa.

Konkurrensen inom mobiltelefoni

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl (fp)
framhålls konkurrensen inom mobiltelefoni. I
motionen framhålls att Sverige är ett ledande
mobiltelefonland. Tyvärr är konkurrensen fortfarande
mycket begränsad. Kostnaderna för mobilsamtal, SMS-
meddelanden och andra mobiltelefonitjänster är
fortfarande betydligt högre i vårt land än i våra
grannländer. Detta måste snarast åtgärdas genom en
mer effektiv konkurrensövervakning. Det är över
huvud taget mycket svårt för den enskilde
konsumenten att kunna jämföra olika delar av
prissystemet för att därmed kunna göra en
helhetsbedömning av affärsuppgörelsen med
leverantören (yrkande 12).

Konkurrensverket som övervakare

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl (fp)
tas också frågan om Konkurrensverket som övervakare
upp. I motionen anförs att i regeringens proposition
(prop. 2002/03:110) Lag om elektronisk kommunikation
m.m. föreslogs att Post- och telestyrelsen (PTS)
också skulle kontrollera tillämpning och tvister
inom den nya lagens område. I samband med riksdagens
behandling av propositionen hävdade Folkpartiet
liberalerna - i likhet med flera remissinstanser -
att det är ett principiellt problem med att samla
normerande, verkställande och dömande funktioner
inom en och samma myndighet. Starka skäl talade
redan då för att ge Konkurrensverket uppgiften att
kontrollera tillämpning och bedömning av tvister
inom lagens område. Arrangemanget med PTS som
ansvarig även för detta sågs som tidsbegränsat. Det
är nu dags att skilja de olika funktionerna åt och
att lägga den kontrollerande funktionen på
Konkurrensverket (yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Konkurrensen inom fast telefoni

Inledningsvis vill utskottet framhålla att på
marknaden för abonnemang för fast telefoni har det
tidigare i praktiken inte existerat någon
konkurrens. Genom den nya lagen (2003:389) om
elektroniska kommunikationer, som trädde i kraft den
25 juli 2003, kan en början till förändring av
konkurrenssituationen noteras.

Utskottets principiella inställning är att
marknadens aktörer skall agera så att konkurrensen
främjas. Genom tillämpningen av den nya lagen och
Post- och telestyrelsens (PTS) fortsatta tillsyn på
området utgår utskottet ifrån att konkurrensen på
marknaden för abonnemang för fast telefoni kommer
att öka successivt. Utskottet är dock inte främmande
för att ytterligare åtgärder kan komma att behövas
för att skärpa konkurrensen på marknaden för fast
telefoni. Utskottet avstår dock för vidare
uttalanden i denna fråga i avvaktan på den
redovisning av konkurrenssituationen som PTS på
uppdrag av regeringen skall genomföra till den 30
juni 2005. Redovisningen, som skall omfatta
konkurrenssituationen på olika delmarknader inom
området elektronisk kommunikation, däribland
tillträde till accessnätet, särskilt i fråga om
hinder för marknadstillträde samt arten och
omfattningen av de klagomål som framförts till
operatörer och till myndigheten, torde ge
anvisningar för statmakternas eventuella agerande i
denna fråga.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer
utvecklingen på marknaden för fast telefoni och
redovisar utvecklingen på området till riksdagen.
Mot bakgrund av vad utskott anfört torde motionerna
2003/04:T560 (kd) yrkande 16 och 2004/05:T459 (kd)
yrkande 18 till huvudsaklig del bli tillgodosedda
och avstyrks därmed.

Konkurrensen inom mobiltelefoni

Utskottet vill framhålla att Post- och telestyrelsen
(PTS) tidigare har konstaterat att de fortsatt höga
priserna på SMS pekar på brister i marknadens
funktionssätt och att det finns utrymme för en ökad
priskonkurrens. Utskottet anser i likhet med
regeringen att detta fortfarande är en giltig
slutsats.

Utskottet vill i fråga om konkurrensen inom
mobiltelefonin även här hänvisa till den redovisning
av konkurrenssituationen på olika delmarknader som
PTS skall genomföra till den 30 juni 2005. Utskottet
utgår ifrån att det av redovisningen kommer att
framgå om konkurrensen inom mobiltelefoni, i
enlighet med vad som efterfrågas i motionen, inte
fungerar tillfredsställande. Överväganden om
initiativ i fråga om konkurrensen inom mobiltelefoni
får därför anstå till dess redovisningen av
konkurrenssituationen föreligger.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks därmed motion
2004/05:T466 (fp) yrkande 12.

Konkurrensverket som övervakare

Utskottet vill framhålla, i likhet med tidigare
uttalanden, att när det gäller
myndighetsorganisationen inom området för
elektronisk kommunikation är en bärande tanke bakom
det EG-rättsliga regelverket att i takt med att
konkurrensen utvecklas skall särlagstiftningen ge
vika för den generella konkurrenslagstiftningen. Den
nya lagstiftningen innebar ett närmande mot
konkurrenslagstiftningen, med en gradvis övergång
till generell konkurrenslagstiftning på området,
samtidigt som Sveriges särskilda förutsättningar
måste beaktas, såsom vårt lands geografiska
särprägel med stor glesbygd.

I den situation som rådde vid tidpunkten för
lagens genomförande bedömde utskottet att det
krävdes en särreglering för att främja att marknaden
för elektronisk kommunikation skulle fungera
effektivt. Utskottet ansåg att Post- och
telestyrelsen (PTS) hade den särskilda och djupa
kunskapen om de tekniska, ekonomiska och andra
förutsättningar som råder på de här aktuella
marknaderna.
Utskottet är alltjämt av den uppfattningen och
vill med anledning av motionen erinra om att en
avstämning med analys av hur den bedömda ordningen
har fungerat kommer att ske senast två år efter det
att lagen trätt i kraft, dvs. i juli 2005.
Avstämningen skall följa upp hur
myndighetsstrukturen har fungerat och om det
konstateras att ett behov av förändringar föreligger
så bör frågor om en funktionsuppdelning kunna
övervägas. I avstämningen ingår även att se över om
regelverket är utformat så att en effektiv,
rättssäker och ändamålsenlig myndighetsstruktur
främjas.
Utskottet anser för sin del att resultatet av den
ovan beskrivna avstämningen bör avvaktas innan
utskottet uttalar sig i denna fråga. Motion
2004/05:T466 (fp) yrkande 11 avstyrks därmed.

Mobiltelefontäckning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det är viktigt att hela
landet ges en tillfredsställande
mobiltelefontäckning. Utskottet utgår därför
ifrån att ett lämpligt ersättningssystem
finns på plats samtidigt som det nuvarande
analoga mobiltelefonsystemet NMT mönstras ut,
likaså att PTS verkar för att 3 G-
operatörerna tar sitt fulla ansvar att täcka
den utlovade andelen av Sveriges befolkning.
Motionsförslagen avstyrks därmed.
Jämför särskilt yttrande 2 (fp).

Motionsförslag

I motion 2004/05:T265 av Inger Lundberg m.fl. (s)
anförs att den mobila telefonin har utvecklats
dramatiskt under den senaste tioårsperioden. I dag
har mer än tre fjärdedelar av medborgarna en
mobiltelefon. Mobiltelefonin har också ändrat vårt
sätt att se på tillgänglighet. Mobiltelefonin har
blivit en del av de flesta människors vardag. Det
innebär att människor i de flesta fall förutsätts
vara nåbara, oberoende av var de befinner sig.

Det nya sättet att se på mobiltelefonin innebär
samtidigt att frustrationen är stor över att
utbyggnaden av näten inte står i paritet med
människors behov av att använda telefonerna. GSM är
det dominerande systemet för mobiltelefoni i dag.
Det finns tre operatörer som har licens för att
driva egna nät: Telia, Comviq och Vodafone.
Omfattande resurser har satsats på att bygga näten.
I stället för att näten kompletterar varandra löper
de i många fall parallellt, och stora delar av
Sveriges yta saknar täckning. Det gäller både
glesbygdsområden och ganska befolkningstäta områden.
Kommunikationsbehoven utvecklas starkt inom
sektorer där de anställda inte är knutna till
tätorter. En skogsarbetare, lantbrukare, ett
vårdbiträde eller en långtradarchaufför behöver vara
tillgängliga i sitt arbete. Var och en av oss vill
ha möjlighet att bli nådd på skogspromenader, på väg
eller tåg eller i andra situationer utanför den egna
bostaden.
Ansvaret för att utveckla infrastrukturen för
mobil telefoni har åvilat operatörerna själva. Från
att NMT-nätet har relativt hög täckning, 85 % av
Sveriges yta, har de nyare systemen hög teknisk
kapacitet, men mer begränsad täckning.
Erfarenheterna av utbyggnaden av de olika systemen
kan tala för att det i ett så vidsträckt land som
Sverige finns skäl för en starkare samhällelig
samordning av utbyggnaden av näten än som hittills
kommit till stånd. Ett sätt att gå till väga vore
att ge länsstyrelser och kommuner en mer aktiv roll
också i planeringen av mobil telefoni. Detta finns
skäl att beakta när nu operatörerna visat att de på
egen hand inte förmår att ens nå upp till de krav
som ställs i 3 G-licenserna. Motionärerna menar att
det finns skäl att utreda hur tillgången på mobil
telefoni skall tillgodoses också utanför de områden
där människorna är folkbokförda.

I motion 2004/05:T268 av Ola Sundell (m) anförs att
det inom de areella näringarna som renskötsel och
skogs- och jordbruk finns en stor oro inför
övergången till ny teknik för trådlösa
kommunikationer. Den nya lagen för elektronisk
kommunikation beaktar inte i tillräcklig grad de
särskilda behov som finns i glest befolkade områden
i vårt land. En ny lag måste bättre säkra
möjligheterna att kommunicera via mobiltelefon.

Inom två till tre år kommer NMT 450-nätet att
stängas av enligt mångas bedömning. De samlade GSM-
näten har i dag helt naturligt stora luckor i sin
geografiska täckning. Vilken täckning 3 G (UMTS)-
näten kommer att erbjuda är osäkert. Många experter
menar att möjligheten att kommunicera i skogsterräng
utanför basernas omedelbara närhet kommer att vara i
stort sett obefintlig eftersom de höga
radiofrekvenserna har dåliga
vågutbredningsegenskaper när de träffar vegetation.
En viktig del i det IT-politiska målet är
tillgänglighet. Det IT-politiska målet innefattar en
bedömning att hushåll och företag i alla delar av
landet inom de närmaste åren bör få tillgång till
IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta
skall i första hand ske i marknadens regi.
Bedömningen är vidare att staten dock har ett
övergripande ansvar att se till att IT-infrastruktur
med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i
hela landet. Konkurrensneutralitet och mångfald på
näten skall främjas genom statliga insatser och
regler. Statens övergripande ansvar kommer till
direkt uttryck genom särskilda ekonomiska
stödåtgärder för bredband i glest befolkade delar av
landet.
Tillgång till mobil trådlös kommunikation för
människor i glesbygd är nästan viktigare än i
tättbebyggda delar av landet. Arbetsmiljöaspekten
väger tungt. Att hålla kontakt via e-post och
Internet med omvärlden på sin arbetsplats skapar
attraktivare arbeten, högre produktivitet och ökad
säkerhet. Mot bakgrund av det bör tillgång till
telefoni och datakommunikation gälla hela landets
yta.

I motion 2004/05:T285 av Erling Wälivaara m.fl (kd)
anförs att det analoga mobiltelefonnätet håller på
att ersättas med ett nytt. Gammal analog teknik byts
ut mot ny digital teknik, en ny teknik som öppnar
för helt nya kommunikationsmöjligheter vad gäller
moderna bredbandstjänster och som gör det svårare
för obehöriga att avlyssna samtalen.

Det nya 3 G-nätet kommer att täcka 98 % av
Sveriges befolkning, medan täckningen bara blir 85 %
av Sveriges yta. 3 G-nätet kommer inte att ha
fullgod täckning i Norrlands inland och glesbygd.
Inte heller det nuvarande GSM-nätet fungerar på de
flesta ställena i Norrlands inland och glesbygd.
År 2007 skall det nuvarande analoga NMT-nätet
släckas ut och ersättas av ett nytt snabbt digitalt
mobilnät på samma frekvens som nuvarande NMT-nät.
Goda kommunikationer i Norrlands inland och glesbygd
är viktigt inte minst för skogsnäringen. Ofta jobbar
en skogsarbetare ensam i sin maskin. En fungerande
kommunikation med omvärlden är en personlig
trygghets- och säkerhetsfaktor för arbetaren.
Eftersom det nya digitala nätet inte kommer att
täcka mer än 85 % av Sveriges yta borde enligt vår
mening det analoga NMT-nätet av säkerhetsskäl få
vara kvar även efter år 2007 i de landsdelar där
3 G-nätet inte kommer att byggas ut.

I motion 2004/05:T356 av Karl Gustav Abramsson (s)
anförs att ett fungerande mobiltelefonisystem är en
viktig fråga för olika näringsverksamheter som t.ex.
gruvnäringen och skogsindustrin. Stora delar av
avverkningarna dirigeras på ena eller andra sättet
via det mobila nätet. Det är också viktigt från
säkerhetssynpunkt att det finns ett väl fungerande
mobilt nät för dem som har sitt arbete i skogen och
för dem som vistas där på fritiden, inte minst då
turismen är och kommer att bli en allt viktigare
näring i landet. Dessutom måste alla hushåll kunna
ha samma möjligheter att ta del av den service som
modern telefoni erbjuder.

För att Sveriges basnäringar skall kunna finnas
kvar och utvecklas krävs det att
telekommunikationerna i hela Sverige fungerar. Det
gamla NMT-nätet täcker hela landet. Telias tillstånd
för NMT 450 går ut 2007, varefter marknaden skall
svara för uppbyggnaden av telenätet. Kravet på
nuvarande GSM är att det måste täcka 80-90 % av
befolkningen och på 3 G att det ska täcka
tättbebyggda områden. Det innebär att efter år 2007
kommer stora delar av Sverige att inte ha
mobiltelefoni. Det gäller inte bara norra Sverige,
utan även stora, glest bebyggda delar i landets
södra delar.
Krafttag måste därför vidtas så att ett fungerande
mobilnät blir en rättighet för alla. Det är
angeläget att följa upp att gällande koncessioner om
täckning fullföljs. Att ha kvar och underhålla NMT-
nätet inom områden med få boende blir med all
säkerhet dyrt. Om inte avtalen med operatörerna ger
alla i landet likvärdiga kommunikationer måste detta
lösas med samhällsinsatser.

I motion 2004/05:T385 av Agneta Lundberg och Göran
Norlander (s) anförs att det i Sverige finns ett
modernt mobiltelefonnät som fungerar
tillfredsställande för många, men som är inriktat på
tätorter och de stora trafiklederna. Dessvärre
fungerar inte nätet lika bra i inlandet och
glesbygden, vilket är ett stort problem för
befolkningen i dessa områden, inte minst vid akuta
olyckor eller liknande när man måste kunna få snabb
kontakt. Ur ett trygghetsperspektiv är detta
förkastligt. En annan aspekt är att ett fungerande
mobiltelefonnät är en viktig förutsättning för att
man effektivt skall kunna utöva yrkesverksamhet.
Många av mobiltelefontillverkarna lockar med
förmånliga priser på telefoner med ett visst
abonnemang, och inte sällan saknar dessa abonnemang
täckning när man kommer utanför tätorten. Ur ett
regionalpolitiskt perspektiv är detta mycket
viktigt. Ett fungerande mobilnät måste komma hela
landet till del för att alla skall kunna ha samma
förutsättningar att använda mobiltelefonnätet.

I motion 2004/05:T391 av Lennart Klockare och Karin
Åström (s) anförs att i ett län som Norrbotten med
en yta som motsvarar en fjärdedel av landets yta
ställs extra höga krav på en bra mobiltäckningsgrad.
Det finns många personer och näringar som använder
sig av de norrbottniska vägarna, bl.a. för timmer-
och godstransporter men även för biltestverksamhet
och många andra verksamheter. Det finns stora
geografiska områden som har stora brister i
täckningen. Till exempel Malmbanan mellan Luleå och
Riksgränsen men även E 10 saknar täckning på stora
områden. Bristen på täckning gäller inte bara
Norrbotten utan stora delar av Norrland.

Med bakgrund av den stora bristen på täckning och
de framtida farhågorna om låg täckningsgrad via 3 G
är det angeläget att åtgärder vidtas som långsiktigt
säkerställer länets och glesbygdens framtida mobila
täckningsgrad. Det borde vara möjligt att via NMT
450-nätets infrastruktur klara glesbygdens framtida
3 G-kommunikation till en betydligt lägre kostnad än
med konventionell 3 G-utbyggnad, detta beroende på
att det behövs avsevärt färre basstationer om man
utnyttjar NMT 450-nätet.

I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
anförs att redan när licenserna för att driva det
nya mobilnätet med UMTS (eller 3 G) delades ut
kritiserade Folkpartiet förfarandet. Regeringen har
valt vägen med statlig kontroll och
planeringspolitik när det gäller bredbandets
infrastruktur, när det gäller digital TV och när det
gäller det mesta av socialdemokratisk medie- och IT-
politik. Folkpartiet förordade i stället en s. k.
auktionsmodell, vilket för övrigt också förordades
av statens egen utredare i frågan.

När NMT-nätet inom kort kommer att fasas ut
aktualiseras frågan om en fungerande
mobiltelefonitäckning i de glesast befolkade delarna
av vårt land. Det kommer med stor sannolikhet att
visa sig vara för dyrt att ordna 3 G-täckning i
dessa områden. Den s.k. WCDMA-tekniken (Wideband
Code Division Multiple Acess) kan då vara ett
effektivt och billigt alternativ, vilket bör beaktas
i den fortsatta hanteringen av
mobiltelefoniutbyggnaden (yrkande 10).

I motion 2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) anförs
bl.a. att det är viktigt att alla i Sverige på den
avreglerade telemarknaden får tillgång till telefoni
till rimliga priser. Det har visat sig att
mobiltelefontäckningen är synnerligen dålig på många
håll i Sverige, kanske framför allt i Norrlands
inland men även på andra håll och också i samband
med tågresor. Från säkerhetssynpunkt är det
synnerligen allvarligt att mobiltelefonerna inte
fungerar tillfredsställande i olika delar av landet.
Det är också en konkurrensnackdel för företagare att
de inte kan lita på att de kan nås och nå andra med
mobiltelefonen. Det är vår förhoppning att åtgärder
vidtas för att förbättra täckningen (yrkande 10).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat frågor om
mobiltelefontäckningen, senast hösten 2003 i samband
med budgetberedningen (bet. 2003/04:TU1). Utskottet
anförde då att även med en hög grad av
befolkningstäckning finns det betydande landområden
som riskerar att sakna en tillfredsställande
mobiltelefontäckning. Utskottet har i tidigare
sammanhang betonat vikten av att hela landet -
geografiskt sett - får tillgång till mobil
kommunikation, inte bara städer och tätorter.

Utskottet utgick också ifrån att
ersättningssystemet för NMT 450 skall finnas på
plats samtidigt som NMT-systemet mönstras ut. I det
sammanhanget ville utskottet betona vikten av att
konkurrensförutsättningarna mellan berörda
operatörer inte rubbades. Utskottet förutsatte att
regeringen noga skulle följa denna fråga.
Utskottet är alltjämt av denna uppfattning.
I fråga om utfasningen av NMT 450 har utskottet
erfarit att Post- och telestyrelsen (PTS) bjudit in
operatörer att ansöka om ett nationellt tillstånd
för digital mobiltelefoni i 450 MHz-bandet. Det nya
mobilsystemet skall uppfylla behoven av
mobiltelefoni i glesbygd och ersätta det analoga NMT
450 när det gäller taltjänster. Ett digitalt system
ger också goda förutsättningar för datatjänster.
Målet är att få lika bra täckning som med dagens
NMT, men med modern teknik.
GSM, UMTS (3 G) och det nya 450-tillståndet kommer
att komplettera varandra i fråga om täckning av
Sverige. GSM kommer att finnas kvar under en
överskådlig tid framöver, och operatörerna gör på
marknadsmässiga grunder fortfarande förtätningar i
näten. 3 G kommer i huvudsak att finnas där
människor har sina stadigvarande bostäder medan 450-
tillståndet kommer i huvudsak att täcka glesbygd,
vilket bl.a. kan komma glesbygdsnäringar till godo.
Nya tekniska möjligheter har också visat sig kunna
medge överföring i höga hastigheter så att
bredbandiga datatjänster kommer att kunna användas i
glesbygd på ett sätt som inte är möjligt i dag. PTS
har satt som krav att 80 % av landytan i varje
enskilt län skall täckas fr.o.m. den 1 juli 2007. På
detta sätt undviks risken att vissa län helt skulle
sakna täckning.
Ansökningar och anbud har inlämnats till PTS under
februari månad 2005. Den slutna auktionen är nyligen
avslutad, och Nordisk Mobiltelefon A/S har lämnat in
det högsta budet, 86 miljoner kronor. Bolaget har
därför rangordnats högst vid anbudsöppningen som
genomfördes den 17 februari 2005. Bolaget tilldelas
tillståndet efter betalning av auktionsbeloppet.
Detta skall ske senast två veckor efter
anbudsöppningen.
När det gäller 3 G-täckningen har Post- och
telestyrelsen (PTS) i januari 2005 gjort en
sammanställning av täckningen. Av sammanställningen
framgår att totalt täcker Telia och Tele 2, som har
ett 3 G-tillstånd tillsammans, 86 % av den
befolkningstäckning på 8 860 000 personer, som de
lovade när de fick tillståndet. Detta är en
förbättring av täckningen med 12 % sedan den 31
december 2003, då hela näten enligt operatörernas
löften egentligen skulle ha varit klara. Vodafone
täcker i dag 84 % av den utlovade
befolkningstäckningen på 8 860 000 personer, vilket
även Hi3G gör. För Vodafone innebär detta en
förbättring av täckningen med 18 % och för Hi3G en
förbättring med 16,5 % sedan den 31 december 2003.
Trots förbättrad täckning har 3 G-operatörerna
enligt PTS inte uppfyllt sina löften om att täcka
8 860 000 personer av Sveriges befolkning. PTS har
arbetat fram en modell som kan användas i arbetet
med att utforma förelägganden vid vite. Modellen har
varit ute på samråd t.o.m. den 24 februari 2005.
Utskottet vill också erinra om att regeringen den
17 februari 2005 tillsatte en utredning som skall
undersöka behovet av ändrade regler för bl.a.
masttilldelning i nät för elektroniska
kommunikationer. Enligt regeringen ligger det i
allmänhetens intresse att utbyggnaden av olika
radiobaserade nät sker så effektivt som möjligt för
samhället. Det är därför viktigt att befintlig och
nytillkommande infrastruktur samutnyttjas i största
möjliga utsträckning utan att snedvrida
konkurrensen. Utredaren har möjlighet att utarbeta
lagförslag om man kommer fram till att det behövs.
Som utskottet ser det har de frågor om
mobiltelefontäckningen som tas upp i motionerna
uppmärksammats av regeringen och PTS. Utskottet
utgår ifrån att ett lämpligt ersättningssystem finns
på plats samtidigt som det nuvarande analoga
mobiltelefonsystemet NMT mönstras ut, likaså att PTS
verkar för att 3 G-operatörerna tar sitt fulla
ansvar att täcka den utlovade andelen av Sveriges
befolkning.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna
2004/05:T265 (s), 2004/05:T268 (m), 2004/05:T285
(kd), 2004/05:T356 (s), 2004/05:T385 (s),
2004/05:T391 (s), 2004/05:T466 (fp) yrkande 10 och
2004/05:N254 (fp) yrkande 10.

IT-lagstiftning

Utskottets förslag i korthet

Informations- och kunskapssektorn blir
alltmer globaliserad. Utskottet anser att det
därför är viktigt att lagstiftningen på IT-
området utformas med beaktande av europeiskt
och internationellt regelverk. Utskottet
förutsätter att de frågeställningar som lyfts
fram i motionen om ett harmoniserat regelverk
uppmärksammas inom ramen för den aviserade
avstämningen av gällande ordning när det
gäller elektroniska kommunikationer.
Motionsförslaget avstyrks därmed. Jämför
reservation 10 (m).

Motionsförslag

I motion 2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anförs att det är angeläget att den svenska
rättsordningen respekteras och att nya regler på IT-
området integreras i existerande lagstiftning.

Den snabba tekniska utvecklingen gör också att
speciallagstiftning på IT-området riskerar att
snabbt bli obsolet. Nationell lagstiftning är ofta
opraktisk på IT-området, och det är viktigt att
skapa europeiska och internationella regler.
Nationella lagar som inte visar tydlig nytta bör
därför avskaffas. Lagen om elektroniska
anslagstavlor är ett tydligt exempel på en lag som
borde upphävas, och de regler som finns däri som kan
behövas framdeles bör integreras i den växande
mängden andra IT-lagar. Moderata samlingspartiet tar
också upp frågan om överregleringen på IT-området
inom EU. I många av de europeiska direktiv som
införs på IT-området finns utrymme för skillnader i
lagstiftning mellan medlemsländerna. Det är viktigt
att implementera direktiven på ett sätt som låter
marknaden hitta en egen balans och inte införa
krångligare eller mer restriktiv lagstiftning än
direktiven kräver (yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis erinra om att de
främsta målen för att uppnå målen för sektorn
elektronisk kommunikation skall vara att skapa
förutsättningar för en effektiv konkurrens utan
snedvridningar och begränsningar samt att främja en
internationell harmonisering.

Med anledning av frågor som tas upp i motionen
vill utskottet uppmärksamma ett meddelande från
kommissionen KOM (2004) 759, som redovisar
utvecklingen på IT-marknaden och tar upp olösta
regleringsfrågor.
Slutsatsen i meddelandet är att Europa befinner
sig i ett kritiskt skede när det gäller utvecklingen
mot en ny och dynamisk ekonomi som drivs på av
konvergensen mellan olika tekniska lösningar och
innovationen av tjänster. Marknaderna för e-
kommunikationer visar visserligen tecken på
återhämtning, men det krävs ytterligare
ansträngningar om fördelarna för den utvidgade
europeiska ekonomin skall öka.
En viktig förutsättning för detta är ett
fullständigt och korrekt genomförande av regelverket
för e-kommunikationer och en effektiv tillämpning av
EU:s konkurrensregler. Potentialen i fråga om
konkurrens, innovation och investeringar kommer bara
att förverkligas fullt ut, om medlemsstaterna
högprioriterar genomförande och fullständigt
verkställande av de EU-principer som redan har
bestämts.
Utskottet instämmer i denna slutsats och vill
samtidigt erinra om lagen (2003:389) om elektronisk
kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003.
En bärande tanke bakom detta regelverk, som är ett
genomförande av EG-rättsakter i svensk lagstiftning,
är att konkurrensfrämjande särlagstiftning endast
skall användas om behov föreligger. Utskottet ser
därför positivt på att regeringen avser att nära
följa tillämpningen av det nya regelverket och dess
effekter. En avstämning och analys av hur den nya
ordningen har fungerat kommer, enligt regeringen,
att ske andra halvåret 2005.
Utskottet anser, i likhet med vad som framförs i
motionen, att lagstiftningen på IT-området utformas
med beaktande av europeiskt och internationellt
regelverk. Utskottet förutsätter därför att de
frågeställningar som lyfts fram i motionen
uppmärksammas och utgår ifrån att den aviserade
avstämningen kommer att föreslå åtgärder om gällande
ordning för elektroniska kommunikationer behöver
omprövas. Motion 2003/04:N248 (m) yrkande 14
avstyrks därmed.

Det europeiska informationssamhället
efter år 2005

Utskottets förslag i korthet

I behandlingen av det europeiska
informationssamhället efter år 2005 lyfter utskottet
fram betydelsen av tillgänglighet och delaktighet,
tillit och IT-säkerhet, IT och offentliga tjänster,
IT och företagen samt tillväxt och forskning.
Utskottet pekar också på de årliga parlamentariska
konferenserna inom EU, där bl.a. IT-tekniken kan
användas i det politiska uppdraget för att bl.a.
minska klyftan mellan väljare och vald.
I det följande lämnas en sammanfattning av
kommissionens meddelande KOM (2004) 757, slutlig,
från den 19 november 2004 till rådet,
Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala
kommittén samt Regionkommittén om viktiga frågor för
det europeiska informationssamhället efter år 2005.

Även den svenska ståndpunkten i denna fråga, som
redovisades den 12 januari 2005 i Regeringskansliets
faktapromemoria (2004/05:FPM36) Det europeiska
informationssamhället efter år 2005, sammanfattas
avslutningsvis.

Kommissionsdokument

Bakgrund

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars år 2000
tog Europeiska unionens stats- och regeringschefer
initiativ till en strategi som skall förbereda EU
inför det nya århundradets utmaningar. Denna har
kommit att kallas Lissabonstrategin. De mål som
sattes upp i Lissabon var högre tillväxt, fler och
bättre arbetstillfällen och ökad social integrering.
Informations- och kommunikationstekniken angavs som
ett av de viktigaste medlen för att uppnå dessa mål.
Den centrala betydelsen av ett informationssamhälle
för alla bekräftades bl.a. vid Europeiska rådets
vårmöte år 2004.

Detta föranledde Europeiska kommissionen att ta
initiativ till eEurope, för att på politisk väg
driva på utvecklingen av informationssamhället.
Detta initiativ har i stort sett varit
framgångsrikt. Det kom vid rätt tidpunkt och
omfattade rätt frågor och fungerade på så sätt som
en katalysator för debatten om informationssamhället
både inom och utanför EU. Den nuvarande
handlingsplanen för eEurope löper till slutet av år
2005, och den nyligen gjorda halvtidsöversynen
bekräftade att de viktigaste målen kommer att vara
giltiga fram till dess.
Mot bakgrund av detta anser kommissionen att det
nu är dags att inventera framgångarna, granska vilka
frågor som kommer att vara viktiga framöver och
fastställa en politik för dessa frågor. Syftet med
detta meddelande är att inleda en bred debatt om
EU:s strategi för informationssamhället efter år
2005. Meddelandet ger en bild av de viktigaste
områden där en informations- och
kommunikationspolitik på EU-nivå kan ge effekter.

Frågor för informationssamhällets politik efter
år 2005

Med utgångspunkt i senare tids erfarenheter från
EU:s politik för informationssamhället har
kommissionen fastställt ett antal frågor som den
anser vara viktiga för utvecklingen av en samstämmig
och framåtblickande EU-politik för
informationssamhället efter år 2005.

I det följande redovisas sammanfattningsvis de
åtta frågor som kommissionen tar upp.

Innehåll och tjänster

Audiovisuellt innehåll och multimedieinnehåll
fungerar som drivkrafter för den nya teknikens
framgångar i allmänhet och för bredband i synnerhet.
Därför är det viktigt att Europeiska unionen intar
en aktiv hållning och stöder leverantörer av
innehåll och främjar nya innovativa tjänster.
Utvecklingen av nya tjänster och nytt innehåll
bromsas av flera olika hinder.

En del hinder rör regelverket, som osäkerheten om
hur reglerna för finansiella tjänster skall
tillämpas på mobila betalningar samt utvecklingen av
godtagbara system som tillåter laglig användning av
innehåll i enlighet med immaterialrätten. Andra
hinder är kopplade till marknaden, t.ex. svårigheten
att etablera system, interoperabilitetsproblem,
dålig användarvänlighet och tillgång samt
situationer där nya tjänster konkurrerar med
befintliga.
Det finns också hinder som rör
dominansförhållanden på marknaden. Tillväxten på
marknaden för nya tjänster och nytt innehåll kommer
att avgöras av kapaciteten att hitta fungerande
lösningar på alla dessa problem, som rör både
offentlig och privat sektor.

eIntegrering och medborgarskap

Politiken för eIntegrering syftar till att garantera
alla lika tillgång till IT-tjänster till rimligt
pris. Ny och komplicerad teknik är förbunden med
risken att vissa samhällssektorer inte kommer att
kunna hantera den. Därför måste frågan om
eIntegrering tacklas på både nationell, regional och
lokal nivå.

Digital kompetens förutsätter att man ser till att
medborgarna har de färdigheter som är nödvändiga för
att helt kunna utnyttja informations- och
kommunikationstekniken på ett effektivt sätt.
Strategierna för eIntegrering bör garantera den
digitala kompetensen för alla samhällsmedborgare.
Dessa strategier bör säkerställa att tekniken är
lätt att använda och att innehåll och tjänster
tillhandahålls på ett sätt som förebygger nya
digitala kunskapsklyftor.
Den ökande kulturella mångfalden - även på
regional nivå - gör det också nödvändigt att
överbrygga nya digitala klyftor.

Offentliga tjänster

IT-användningen inom området Offentliga tjänster
syftar till att förbättra tjänsternas kvalitet,
stärka demokratin och öka insynen. Ett intensivt
politiskt arbete pågår i dag för att reformera den
offentliga sektorn och på så sätt uppnå ökad
effektivitet. En drivkraft för detta är behovet av
att hantera stora samhällsförändringar (som en
åldrande befolkning och invandringen) och samtidigt
hålla de offentliga utgifterna under kontroll
(särskilt inom hälso- och sjukvård och socialtjänst)
och förbättra den allmänna kvaliteten.

Det finns flera stora problem inom detta område.
För det första är IT-investeringarna otillräckliga.
Såsom anges nedan måste sådana investeringar
kombineras med omorganisationer som ofta är svåra
att genomföra.
Några andra exempel är den bristande
interoperabiliteten för många av tjänsterna, de
stora skillnaderna i förvaltningsrätt och praxis
mellan olika länder samt identitetshanteringen och
de tillgängliga nätens ibland bristande
tillförlitlighet. Förbättringar inom detta område är
särskilt viktiga för små och medelstora företag,
eftersom dessa drabbas av administrativa bördor i
oproportionerlig grad. Företagen, särskilt
småföretagen, måste kunna göra så mycket som möjligt
via Internet. Därför måste det vara möjligt att
inkomma med dokument med auktoriserade elektroniska
signaturer. Slutligen är de offentliga tjänsternas
gränsöverskridande natur fortfarande en prioriterad
fråga. Företagsregistrering och en enda kontaktpunkt
för frågor som rör medborgarnas rörlighet är ett par
viktiga exempel på önskvärda Europatäckande
tjänster.

Kompetens och arbete

Analysen av IT-användningens effekter visar att de
bästa resultaten kan uppnås om man både
omorganiserar processer och investerar i IT-
kompetens. Därför är det nödvändigt att stärka IT-
delen av alla inlärnings- och utbildningsprocesser
för att visa hur arbetsprocesserna påverkas, och
rutinerna måste ändras så att användarna kan dra
full nytta av möjligheterna. Man måste också se till
att alla medborgare får tillgång till IT-kompetens.
Detta är förmodligen den allra största politiska
utmaningen.

Europas sysselsättningsproblem speglas i
diskussionen om produktivitetsklyftan mellan Förenta
staterna och Europa. Det viktigaste är att man i
arbetslivet använder informations- och
kommunikationstekniken på sätt som ökar
effektiviteten, förbättrar kvaliteten i arbetet och
skapar bättre arbetstillfällen. Ett led i
Lissabonstrategin är att öka deltagandet i
arbetslivet. IT kan bidra till detta mål genom att
göra arbetstillfällen mer tillgängliga för t.ex.
deltidsarbetare och distansarbetare och eventuellt
möjliggöra en senareläggning av pensionen.
Samtidigt måste Europeiska unionen svara på det
globala konkurrenstrycket genom att klargöra vilka
de strategiska konsekvenserna blir av internationell
utläggning av verksamhet och genom en fokusering på
att uppnå rätt global ställning i framtiden. En
förutsättning för detta är att det finns en bas av
intensiv forsknings- och utvecklingsverksamhet och
god tillgång till välutbildad arbetskraft som klarar
att använda den senaste informations- och
kommunikationstekniken. Detta måste kompletteras med
forskning inriktad på att utveckla tjänster och
tillämpningar med denna inriktning och på införandet
av ändamålsenliga tekniska lösningar.

Informations- och kommunikationstekniken som
central näringslivs-sektor

IT-branschen är en viktig ekonomisk sektor, som
omfattar marknaderna för både informationsteknik,
elektronisk kommunikation och audiovisuell teknik.
Inom EU vet man sedan länge att det är en central
sektor vars utveckling måste uppmuntras. På senare
tid har den otroliga tillväxten på andra marknader,
i synnerhet i Asien och Latinamerika, lett till att
produktion, forskning och standardiseringsverksamhet
förskjutits mot dessa regioner.

Därför finns det ett trängande behov av att göra
Europa mer lockande för investeringar och att skapa
högkvalitativa arbetstillfällen. En central fråga
för EU:s näringslivspolitik är att skapa en
konkurrensfrämjande miljö som är så entydig och
enkel som möjligt.
Under år 2005 kommer kommissionen att analysera
sektorns konkurrenskraft och föreslå lämpliga
åtgärder. IT-forskningen är mycket viktig, och FoU-
verksamheten är avgörande för informations- och
kommunikationsteknikens bidrag till
produktivitetsökningen. Kommissionen har redan lagt
fram riktlinjer för Europeiska unionens framtida
politik för stöd till sådana forskningsinsatser.

Interoperabilitet

I takt med att tillgången till IT-baserade
tillämpningar ökar blir behovet av att göra dem
kompatibla allt större, t.ex. genom konvergens
mellan fasta och trådlösa nät samt mellan
telekommunikation och audiovisuell teknik. Inter-
operabiliteten omfattar många olika aspekter. För
nätoperatörer handlar det om att kunna koppla samman
nät, för leverantörer av innehåll och tjänster
handlar det om att kunna leverera en tjänst via
varje lämplig plattform, och för konsumenterna
handlar det om möjligheten att köpa en enda apparat
och använda den för att nå tjänster och ladda ned
innehåll från olika källor.

I allmänhet är det aktörerna på marknaden som
utarbetar och fattar beslut om interoperabilitet och
standarder. Det arbete som de europeiska
standardiseringsorganen CEN, CENELEC och ETSI
bedriver inom ramen för eEurope 2002 och 2005 väntas
fortsätta med de nya prioriteringarna. Samtidigt
måste medlemsstaterna noga följa utvecklingen inom
detta område. Under vissa omständigheter kan de
finna det nödvändigt att stödja aktörerna i deras
sökande efter gemensamma lösningar. Inom en del
områden, som är av särskilt stor betydelse för den
offentliga politiken, kan det vara nödvändigt att
föreskriva användningen av öppna standarder.

Tillit och tillförlitlighet

Internetanvändningen börjar bli en del av
medborgarnas vardagsliv. En förutsättning för dess
spridning är att den visar sig förtjäna vår tillit.
Säkerhet, skydd av personlig integritet, skydd av
äganderätt och de allmänna styrelseformerna för
sektorn har en avgörande betydelse om medborgarnas
tillit till informationssamhället skall kunna byggas
upp. Detta är särskilt viktigt när det gäller
konsumenternas oro för hot mot den personliga
integriteten, otillbörliga eller olagliga
affärsmetoder och icke begärd kommunikation samt när
det gäller olagligt eller skadligt material och
skyddet av minderåriga. Många ansträngningar görs
för att upprätta tilliten till Internet, t.ex.
insatser för att göra Internet säkrare för barn,
system för riskhantering och förebyggande av
incidenter samt åtgärder mot skräppost. En annan
dimension rör systemens och nätens tillförlitlighet.
Det moderna livets infrastrukturer, t.ex. inom bank-
och finansväsen, hälso- och sjukvård, energi och
transport och andra sektorer bygger i hög grad på IT
och har ett stort ömsesidigt beroende. Därmed kan
fel få långtgående konsekvenser.

Företagens användning av informations- och
kommunikationsteknik

En av förutsättningarna för att man skall lyckas öka
den europeiska konkurrenskraften är att företagen
använder IT på ett effektivt sätt. Frågan är dock
fortfarande hur man bäst skall kunna sprida och
införa nya affärsmodeller som bygger på
informations- och kommunikationsteknikens
möjligheter, särskilt till Europas miljontals små
och medelstora företag. Det faktum att IT-
investeringarna i Europa ligger på en lägre nivå och
sker i en långsammare takt är en tydlig
makroindikator på att Europa inte investerar lika
mycket i produktivitetshöjande IT som Förenta
staterna. Dessutom påverkas de europeiska resultaten
av den stora andelen små och medelstora företag, som
fortfarande sackar efter de större företagen, både
när det gäller utbyggnad av IT-infrastruktur och IT-
användningens sofistikeringsgrad.

Slutsats

I meddelandet förespråkas en utökad användning av
informations- och kommunikationsteknik och fortsatt
utrymme åt IT-relaterade frågor i politiken.
Samtidigt beskrivs några av de centrala politiska
utmaningar som EU står inför när unionen ser
tillbaka på de senaste fem åren av
Lissabonstrategin. Vi måste bygga vidare på det
omfattande arbete som redan gjorts inom ramen för
EU:s politik för informationssamhället. Det är
nödvändigt att på ett tydligt sätt förklara de
enorma positiva effekterna av informations- och
kommunikationstekniken och, mer allmänt, av
informationssamhället, för att motverka rädslan för
ny teknik och överbrygga den växande digitala
klyftan. På det ekonomiska planet är det centrala
att se till att informations- och
kommunikationstekniken börjar användas mer allmänt
samt att undersöka hur investeringar i denna teknik
kan göras säkrare och effektivare och hur man kan
bygga vidare på de erfarenheter som gjorts så att
fler får del av teknikens fördelar.

Meddelandet är avsett att inleda en diskussion om
den nya vision för informationssamhället som skall
antas i början av år 2006. Kommissionen kommer att
samråda med berörda parter, t.ex. den rådgivande
gruppen för eEurope, under det kommande året och
sedan lägga fram en ny politisk dagordning.
Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att delta
aktivt i utarbetandet av denna nya politik för
informationssamhället för de kommande åren och att
ge sin reaktion på de frågor som tagits upp i
dokumentet.

Faktapromemoria

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar och stöder det nu startade arbetet
med att ta fram en ny framtida IT-politik för EU.
Meddelandet lyfter fram viktiga områden, men
diskussionen om hur den framtida IT-politiken bör se
ut har just startat, och Sverige kommer att delta i
denna process. Detta innebär att någon slutlig
ståndpunkt ännu inte kan redovisas.

Frågor som Sverige lyft fram hittills är att det
bör undersökas hur möjligheter kan skapas för de
grupper som i dag på olika sätt står utanför
informationssamhället och för att minska den
digitala klyftan. Vidare är det av vikt att IT
används som ett effektivt verktyg inom alla företag.
Insatser kan behövas särskilt när det gäller små och
medelstora företag. Ökad prioritering och
kraftsamling av forskningsresurserna krävs för att
Europa ska bli världsledande både forskningsmässigt
och industriellt inom IT-området.
Ytterligare ett område som lyfts fram är den
offentliga sektorns viktiga roll som
föregångare, användare och tillhandahållare av
e-tjänster. IT-användningen inom den offentliga
sektorn har stor potential, t.ex. inom e-hälsa
och utvecklingen av nationellt och
internationellt kompatibla elektroniska
patientjournaler. Det är också nödvändigt med
en väl utbyggd IT-infrastruktur för överföring
av elektronisk kommunikation och en hög
informationssäkerhet för ett framgångsrikt
arbete inom området. Vidare är en effektiv
konkurrens inom sektorn för elektronisk
kommunikation ett viktigt medel för att uppnå
målet effektiva och säkra elektroniska
kommunikationer för enskilda och myndigheter.
Medlemsstaternas ståndpunkter

Den 9 december 2004 antog telerådet en resolution om
informationstekniken i ett framtidsperspektiv.
Resolutionen anger bl.a. att det finns ett tydligt
behov av att se över IT-strategier både på europeisk
och nationell nivå och, där det behövs, förbättra
dem för att åstadkomma bättre genomslag och
spridning av IT i samhället som helhet. Vidare
framhålls viktiga områden för det fortsatta arbetet
med att ta fram en IT-strategi för EU efter 2005. De
områden som tas upp som relevanta för en omfattande
och heltäckande IT-politik är en utomordentlig IT-
sektor och innovativa företag, IT för medborgare och
kompetens, IT för offentliga tjänster, innehåll och
utveckling av produkter och tjänster, utveckling av
nät samt tillit och säkerhet.

I den fortsatta processen samlar kommissionen in
information från medlemsstaterna och olika aktörer.

Remissinstansernas ståndpunkter

Meddelandet är föremål för en offentlig konsultation
genom kommissionens försorg till mitten av januari
2005.

Fortsatt behandling av ärendet

Som tidigare nämnts har en process och diskussion
startats om en ny strategi för informationssamhället
som skall antas i början av år 2006. Kommissionen
samlar på olika sätt in underlag genom samråd med
berörda parter, t.ex. den rådgivande gruppen för e-
Europa och olika aktörer. Kommissionen uppmanar
medlemsstaterna att delta aktivt i utarbetandet av
den nya politiken för informationssamhället för de
kommande åren och räknar med att presentera sitt
meddelande för den nya IT-strategin under våren
2005. Förslaget planeras i så fall att diskuteras
och slutföras under hösten 2005, under
Storbritanniens ordförandeskap.

IT-politiken ingår som en del i arbetet med att
uppnå målen i Lissabonstrategin, dvs. att före år
2010 göra Europa till den mest konkurrenskraftiga
och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin med ökad
sysselsättning och social sammanhållning.

Utskottets ställningstagande

Bakgrund

Vid Europeiska rådet i Lissabon i mars år 2000 tog
Europeiska unionens stats- och regeringschefer
initiativ till en strategi som skall förbereda EU
inför det nya århundradets utmaningar. Denna har
kommit att kallas Lissabonstrategin. De mål som
sattes upp i Lissabon var högre tillväxt, fler och
bättre arbetstillfällen och ökad social integrering.
Informationstekniken angavs som ett av de viktigaste
medlen för att uppnå dessa mål. Den centrala
betydelsen av ett informationssamhälle för alla
bekräftades bl.a. vid Europeiska rådets vårmöte år
2004.

Kommissionen har nu inlett en diskussion om en ny
vision för informationssamhället som skall antas i
början av år 2006. Kommissionen uppmanar
medlemsstaterna att delta aktivt i utarbetandet av
denna nya politik för informationssamhället för de
kommande åren och att ge sin reaktion på de frågor
som tagits upp i kommissionsdokumentet (2004) 757 om
viktiga frågor för det europeiska
informationssamhället efter år 2005.
Regeringen har sammanställt en faktapromemoria om
detta meddelande. Vidare har kommissionen gått ut
med en enkät till medlemsländerna för att få in
synpunkter i detta ärende. Ett svar på denna enkät
har lämnats från Sverige.
Med anledning av den pågående diskussionen vill
utskottet fästa uppmärksamhet på ett antal frågor,
som redovisas nedan.

Tillgänglighet och delaktighet

Tillgänglighet och delaktighet i
informationssamhället är avgörande för att göra
Europa till ett informationssamhälle för alla i
enlighet med vad som bekräftades vid Europeiska
rådets vårmöte år 2004. Det gäller såväl
tillgängligheten till säkra kommunikationer med hög
överföringshastighet som strategier för att
överbrygga digitala kunskapsklyftor.

IT-politikens inriktning, som är att främja
tillväxt, sysselsättning, regional utveckling,
demokrati och rättvisa, livskvalitet, jämställdhet
och mångfald, effektiv offentlig förvaltning samt
ett hållbart samhälle, måste - för att verkligen bli
ett informationssamhälle för alla - beakta de
grupper som riskerar att permanent hamna utanför
informationssamhället.
Utskottet kan konstatera att i en nyligen
sammanställd rapport från EU-kommissionen redovisas
att kvinnor och äldre tar sig allt snabbare över den
digitala klyftan. Utvecklingen förväntas också
fortsätta på samma sätt under de närmaste åren. Men
rapporten konstaterar också att lågutbildade och
dåligt betalda EU-medborgare riskerar att hamna
alltmer på efterkälken. För dem växer de digitala
skillnaderna. Rapporten är en uppföljning från år
2001.
Rapporten pekar visserligen glädjande nog på
minskande digitala klyftor, men tyvärr också på att
klyftan ökar för vissa grupper i samhället.

Tillit och IT-säkerhet

I fråga om tillit och IT-säkerhet är frågor som
integritet och robusthet centrala begrepp. Det är
därför positivt att informationssäkerhetsarbetet
inom EU fått en framskjuten plats genom förordningen
om inrättandet av Enisa, dvs. den europeiska nät-
och informationssäkerhetsbyrån. Byrån, som
inrättades den 14 mars 2004, skall bli ett expert-
och kompetenscentrum för informationssäkerhets-
frågor. I förordningen återspeglas flera viktiga
frågor som bl.a. Sverige har fört fram. Det gäller
t.ex. att byrån skall ha en bred syn på informa-
tionssäkerhet.

Internetanvändning har börjat bli en del av
medborgarnas vardagsliv. En förutsättning för dess
spridning är att den visar sig förtjäna vår tillit,
där bl.a. säkerhet, skydd av personlig integritet
och ett balanserat skydd av äganderätt kan vara av
avgörande betydelse för medborgarnas tillit till
informationssamhället.
Utskottet vill i detta sammanhang särskilt lyfta
fram betydelsen av att skydda barns integritet när
de använder Internet. Det är viktigt att frågan om
barns och ungas mediekonsumtion och situation i det
nya medielandskapet uppmärksammas. Utskottet ser
därför positivt på att ett stort europeiskt projekt
för säkrare användning av Internet bland barn och
ungdomar har startat.

IT och offentliga tjänster

När det gäller IT-användning och offentliga tjänster
är begreppet 24-timmarsmyndigheten centralt. Det
står för en myndighet som är brukarorienterad, som
arbetar öppet och effektivt med offentlig service
och är tillgänglig för medborgare och företag när de
efterfrågar den.

IT-användningen inom offentlig förvaltning
förbättrar tjänsternas kvalitet, stärker demokratin
och ökar insynen. Mycket av förvaltningens uppgifter
har under den senaste tioårsperioden omformats till
tjänster, vilket underlättar självservicetjänster på
Internet. I denna utveckling är det naturligt att
IT-kommunikationerna blir ett dagligt verktyg för
alla medborgare och företag. Utskottet ser denna
utveckling som positiv, men vill samtidigt framhålla
att det är angeläget att detta verktyg inte helt
ersätter de mänskliga kontakterna utan i stället på
ett lämpligt och effektivt sätt kompletterar dessa.

IT och företagen

I inriktningen av IT-politiken är det viktigt att
skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens
utan snedvridningar och begränsningar samt att
främja internationell harmonisering. I EU:s
näringspolitik är det därför viktigt att skapa en
konkurrensfrämjande miljö som är så entydig och
enkel som möjlig.

En av förutsättningarna för att man skall lyckas
öka den europeiska konkurrenskraften är att
företagen använder IT på ett effektivt sätt. Frågan
är dock fortfarande hur man bäst skall kunna sprida
och införa nya affärsmodeller som bygger på
informationsteknikens möjligheter, särskilt till
Europas miljontals små och medelstora företag.
Alltjämt pekar utvecklingen på att en stor andel av
dessa företag blir efter de större företagen, både
när det gäller utbyggnad av infrastruktur och IT-
användningens alla kvalificerade möjligheter.
Det bör i sammanhanget också uppmärksammas att det
ofta är de små och medelstora företagen som i IT-
förvaltningen av offentliga tjänster drabbas av
administrativa bördor i oproportionerlig grad.
Enligt utskottets mening är det viktigt att de små
och medelstora företagen i det europeiska
informationssamhället uppmärksammas, så att det inte
utvecklas en digital företagsklyfta där de små och
medelstora företagen riskerar att hamna på
efterkälken i den snabba utvecklingen på området.

Tillväxt och forskning

IT-politikens inriktning är ju att bl.a. främja
tillväxten. Det är därför viktigt att de
tillväxteffekter som IT medför säkras. En statlig
innovationsstrategi, där IT-investeringar och IT-
satsningar, som bidrar till att skapa ett gynnsamt
klimat för kunskapsbaserat nyföretagande, är därför
viktig att prioritera. Det är dock viktigt att komma
ihåg att utgångspunkten för IT-politiken är att det
i första hand är marknaden som skall vara drivande.
Den offentliga sektorns roll är i huvudsak att vara
reglerare, avancerad upphandlare och ett gott
föredöme. Offentliga medel kan komma i fråga om det
finns ett samhällsintresse av att gripa in, vilket
t.ex. varit fallet när det gäller IT-
infrastrukturutbyggna-den i lands- och glesbygd.

IT-branschen är en viktig ekonomisk sektor. Inom
EU vet man sedan länge att det är en central sektor
vars utveckling måste uppmuntras. Den höga
tillväxten på senare år i Asien och Latinamerika har
lett till att bl.a. produktion och forskning
förskjutits mot dessa regioner. Det är därför
viktigt att göra Europa mer lockande för
investeringar och skapa högkvalitativa
arbetstillfällen.
Enligt utskottet är IT-forskningen mycket viktig
för informationsteknikens bidrag till
produktivitetsökningen. Det är därför positivt att
kommissionen redan lagt fram riktlinjer för EU:s
framtida politik för stöd till sådana
forskningsinsatser.

Parlamentariska konferenser

Utskottet har tidigare framhållit att IT och
elektroniska kommunikationer har stor betydelse för
samhällsutvecklingen. De påverkar vår
produktionsförmåga och våra levnadsmönster liksom
förutsättningarna för att utveckla vår demokrati.

Utskottet har därför välkomnat att de nationella
parlamenten inom EU årligen arrangerar en konferens
om IT och elektroniska kommunikationer, där frågor
behandlas om hur denna teknik kan användas i det
politiska uppdraget, t.ex. hur man minskar klyftan
mellan väljare och vald eller hur man använder IT
för att fånga in olika opinionsyttringar.
Konferenserna är också viktiga för att generellt
stärka de nationella parlamentens roll i EU-arbetet.
Den sjunde konferensen anordnades av Sveriges
riksdag i oktober 2004 i samarbete med European
Parliament Research Initiative, EPRI,
(www.epri.org), och den åttonde konferensen kommer
att anordnas av det ungerska parlamentet. En
gemensam slutsats från den sjunde konferensen är att
vid nästa konferens lägga fokus på IT-behovet i
parlamentarikernas dagliga arbete. Inför nästa
konferens har därför arbetsgrupper med deltagare
från de olika parlamenten bildats som studerar dessa
frågor.

IT-politisk proposition

Regeringen har aviserat en IT-politisk proposition i
juli 2005. Utskottet utgår ifrån att diskussionen
därför fortsätter och att de centrala frågorna för
utvecklingen mot ett informationssamhälle för alla
kommer att bli ordentligt genomlysta. Som en
utgångspunkt i den fortsatta diskussionen kan de
frågor som utskottet ovan pekat på vara.

Övrigt

Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamhet på
en viktig och aktuell fråga som rör patentbarhet för
datorrelaterade uppfinningar inom EU. Den 7 mars
2005 antog rådet en gemensam ståndpunkt om ett
utkast till ett direktiv om fastställande av regler
för datorrelaterade uppfinningars patentbarhet, det
s.k. mjukvarupatentet. Rådets gemensamma ståndpunkt
kommer nu att överlämnas till Europaparlamentet för
en andra behandling. Utskottet är väl medvetet om
frågans komplexitet, liksom de olika uppfattningar
som kommit till uttryck under ärendets beredning
inom EU.

Utskottet utgår ifrån att frågan om det s.k.
mjukvarupatentet inom EU får en tillfredsställande
lösning. Utskottet förutsätter att kommande
förhandlingsresultat blir en lösning där de olika
meningarna som råder i ärendet noga har övervägts.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. IT-politiska utgångspunkter, punkt 1 (m)

av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m)
och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion
2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
yrkande 23 delvis och
avslår motionerna
2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande
20 och
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkande 2.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att fokus bör sättas
på användningen av IT trots att det finns problem
med den fysiska infrastrukturen. På denna punkt har
regeringen fullständigt misslyckats. Ofta hör vi
regeringsföreträdare hävda att Sverige skulle vara
världsledande på IT-området. Så är långt ifrån
fallet. En studie från World Internet Institute
visar att Sverige visserligen ligger i topp vad
gäller tillgången till Internet, men faktiskt sämst
till när det gäller användningen. Mer än hälften
använder Internet högst två timmar i veckan och 20 %
använder det inte alls.

Trots detta förefaller regeringens fokus
fortfarande vara på att öka tillgängligheten. När
strukturen för regeringens kommande IT-arbete
presenterades låg tyngdpunkten till mycket stor del
fortfarande på just tillgänglighetsfrågan. Många
länder ligger långt före Sverige vad gäller att
kommersiellt utnyttja informationsteknikens
fördelar. USA, Australien och Irland är några av
dem. Det krävs krafttag för att Sveriges positioner
inte ytterligare skall försvagas. Detta bör ges
regeringen till känna.

2. IT-politiska utgångspunkter, punkt 1 (fp)

av Erling Bager (fp) och Christer Winbäck (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkande 2 och
avslår motionerna
2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande
20 och
2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
yrkande 23 delvis.

Ställningstagande

Folkpartiet liberalerna anser att grunden till den
svenska välfärden skapades av driftiga entreprenörer
som kring förra sekelskiftet byggde upp svensk
industri. En avreglering som tog bort hinder och en
omfattande satsning på utbyggd infrastruktur,
framför allt järnvägar, gav förutsättningarna. IT-
utvecklingen ger oss åter liknande möjligheter. Vi
har en del av de institutionella förutsättningarna
med en högt utbildad befolkning, en god
infrastruktur för digitalt informationsutbyte och
många etablerade teknikföretag. Men företagsamhet
måste kombineras med en klok näringspolitik för att
ge maximal effekt.

Informationstekniken är ur näringspolitisk
synvinkel främst ett medel för företag och individer
att bedriva handel och informationsutbyte enkelt och
effektivt. Men IT är också en viktig teknisk bransch
där Sverige med stort kunnande är med och driver den
tekniska utvecklingen framåt. Från tillväxtsynpunkt
är bägge delarna viktiga förutsättningar. Detta bör
ges regeringen till känna.

3. IT-politiska utgångspunkter, punkt 1 (kd)

av Johnny Gylling (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion
2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande
20 och
avslår motionerna
2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
yrkande 23 delvis och
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har under flera år efterlyst en
tydligare ledning från regeringen för att samordna
och påskynda bättre IT-tjänster från myndigheter
till medborgarna. Den s.k. 24-timmarsmyndigheten är
en god tanke, men regeringen har misslyckats med att
förverkliga den. Regeringen har försummat
informationsteknikens möjligheter för att stärka
demokratin. Inte heller har tillräcklig kraft lagts
på att minska den digitala klyftan då många lämnas
utanför IT-samhället. Kristdemokraterna har tidigare
föreslagit att regeringen skall inrätta en IT-
samordnare enligt den engelska modellen "e-envoy".

Riksrevisionen har i rapporten Vem styr den
elektroniska förvaltningen? från juni 2004 granskat
regeringens och myndigheternas arbete med att införa
elektronisk förvaltning. Rapportens slutsats är att
regeringens styrning av myndigheternas arbete med
att införa elektronisk förvaltning har varit otydlig
och att bättre förutsättningar behövs för
myndigheternas utveckling av e-tjänster.
Riksrevisionen bedömer också att riksdagen fått
mycket begränsad information från regeringen
beträffande den faktiska utvecklingen av e-
förvaltningen. Kristdemokraterna ser fortfarande ett
stort behov av förbättrad samordning och föreslår
att regeringen inrättar en nationell IT-samordnare.
Detta bör ges regeringen till känna.

4. Digital infrastruktur och
bredbandsutbyggnad, punkt 2 (c)

av Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c)
yrkandena 1-3,
2003/04:N339 av Margareta Andersson m.fl. (c)
yrkande 2 och
2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan
Andersson (c) yrkande 2 samt
avslår motionerna
2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s) yrkande
10,
2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)
yrkande 3,
2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
yrkande 23 delvis
2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp)
yrkande 9 och
2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)
yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att det är viktigt att formulera
klara och tydliga riktlinjer för den digitala
infrastrukturen. Den statliga politiken för digital
infrastruktur bör utgå från följande tre tydliga
kriterier,

1 att trygga konkurrensen på tjänste- och
operatörssidorna, som är den mer dynamiska delen av
IT-sektorn, genom ett nät öppet på lika villkor för
alla operatörer,
2
3 att garantera likvärdiga förbindelser i
hela landet samt
4
5 att ge förutsättningarna för en
långsiktig planering som gör att nätet blir skalbart
i takt med att efterfrågan på kapacitet ökar.
6
Regeringens IT-politik präglas av en låg
ambitionsnivå vad avser att ge förutsättningar för
en snabb utbyggnad av bredbandsförbindelser i hela
landet. Att binda samman landets olika kommuncentrum
skapar inte den drivkraft som en digital
allemansrätt gör. Centerpartiet anser också att det
nu är nödvändigt att regeringen släpper på prestigen
och erkänner att deras pågående program för
utbyggnad av bredband inte är tillräckligt.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
en strategi för att garantera ett finmaskigt
bredbandsnät, i huvudsak bestående av optisk fiber,
till "nära hemmet".

Utbyggnaden av detta nät bör ske i ett statligt
bolag som uppbär avgifter från de operatörer som
tillhandahåller själva transporttjänsten -
transmissionen. Det tål att påpekas att det på nätet
skall råda fri konkurrens mellan operatörerna för
att på så sätt stimulera framväxten av tjänster.
En jämlik struktur på det digitala området är
avgörande för att vi skall få en god utveckling i
hela landet. Ett utbyggt bredbandsnät i hela landet
är viktigt för tillväxten av olika näringar. Detta
bör ges regeringen till känna.

5. Konkurrensfrågor och bredbandsutbyggnad,
punkt 3 (m, fp, kd)

Av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström
(m), Björn Hamilton (m), Erling Bager (fp),
Christer Winbäck (fp) och Johnny Gylling (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 1,
2004/05:T413 av Kenneth Lantz (kd) yrkandena 1
och 2,
2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
yrkande 23 delvis samt
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att det har kommit oroväckande
signaler från flera håll i landet som visar på det
orimliga i att kommunerna får statsbidrag för att
bygga infrastruktur och därmed ta upp konkurrensen
med privata nätbolag. Det svenska telenätet
avreglerades år 1996, och ett par år senare påbörjas
på det här sättet ett nytt orimligt offentligt
monopolbyggande i form av kommunala stadsnät.
Resultatet av regeringens statsbidrag för
bredbandsutbyggnaden håller inte oväntat på att bli
ett kommunalt bredbandsmonopol.

Regeringens satsning har således lett till att
skattebetalarna finansierat utbyggnaden av
parallella nät i stället för nya nät till
glesbefolkade områden och därmed möjligen försenat
denna utbyggnad. I många fall har alltså stadsnäten
byggts upp som konkurrenter till privata nät. Detta
står i rak motsats till infrastrukturminister Ulrica
Messings uttalanden om att bredbandsstöden inte
skall snedvrida konkurrensen och att pengarna skall
användas på ett kostnadseffektivt sätt. Det är en
mycket olycklig utveckling där man kan ifrågasätta
användandet av skattemedel.
Vi vill också framhålla att ett antal kommunala
stadsnätsbolag valt att inte nöja sig med att enbart
vara nätägare. Man har på eget initiativ tagit ett
steg längre upp i värdekedjan och vill nu även
erbjuda tjänsteinnehåll. Det står i strid med de
villkor som riksdagen satt upp för att man skall få
del av statsbidragen.
Vad som ovan anförts bör ges regeringen till
känna.

6. IT-säkerhet m.m., punkt 5 (m)

av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m)
och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion
2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 17
och
avslår motionerna
2003/04:T473 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)
yrkandena 1 och 3,
2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkandena
2 och 8,
2004/05:T299 av Johan Löfstrand (s) och
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkandena 4 och 5, 22-25.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet vill framhålla att
företagens kanske största problem just nu är bristen
på säkerhet på Internet. De ökande virusattackerna,
datorintrång och rena olyckshändelser innebär
betydande ekonomiska avbräck för många av företagen.

Här krävs agerande både inom EU och
internationellt för att öka säkerheten på Internet.
IT-brottsligheten består i dag av ett stort antal
olika fenomen. Alltifrån spam som "brusar ned" våra
brevlådor till rena bedrägerier och olaga
dataintrång. Här behövs oftast inga nya lagar utan i
stället mer resurser och kunskap om hur man bekämpar
denna typ av brottslighet i dag. Detta bör ges
regeringen till känna.

7. Internet, punkt 6 (m)

av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m)
och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion
2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 20
och
avslår motionerna
2003/04:T293 av Sverker Thorén (fp) och
2003/04:T344 av Peter Pedersen m.fl. (v, kd, c,
mp).

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att en central fråga
är att låta Internet fortsätta att växa på ett sätt
som uppmuntrar innovation, entreprenörskap och
nyskapande. Ett slående exempel på politisk
klåfingrighet är det utredningsförslag som föreslår
att Post- och telestyrelsen skall överta
administrationen av .se-domänerna, som i dag sköts
genom självreglering av Stiftelsen för
Internetinfrastruktur (II-stiftelsen), via Network
Information Centre Sweden AB (NIC-SE). Statens roll
bör minimeras, och statliga ingripanden bör endast
införas om det är särskilt påkallat och tydliga
effekter kan garanteras. Detta bör ges regeringen
till känna.

I övrigt överensstämmer vårt ställningstagande med
vad utskottet anfört.

8. Öppna och fria programvaror, punkt 8 (v, c,
mp)

Av Karin Thorborg (v), Sven Bergström (c) och
Claes Roxbergh (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion
2003/04:T405 av Gustav Fridolin (mp).

Ställningstagande

Öppen programvara är ett datorprogram eller
operativsystem där källkoden finns fritt
tillgänglig. Källkoden är den logik som bygger upp
ett program och som behövs för att kunna göra
förändringar. Öppna programvaror är ofta gratis och
finns att hämta från Internet. Utvecklingen sker av
både ideella krafter och kommersiella företag som
IBM och Sun. Det finns olika licensavtal för öppna
programvaror. Det vanligaste är att vem som helst
får lov att använda källkoden som önskas men att
produkter som utgått från den inte får lov att
säljas vidare som sluten programvara.

Ett annat vanligt licensavtal tillåter att
källkoden används hur som helst utan begränsningar.
Det gör att det finns öppen källkod i alla stora
operativsystem i dag, inklusive Microsofts och
Apples. Öppna programvaror har länge funnits som en
naturlig del av Internet, och en majoritet av alla
webbservrar kör i dag med något av de öppna
operativsystemen. Statskontoret har i en förstudie
om öppen programvara tittat på vilka positiva och
negativa effekter ett införande av öppen programvara
skulle kunna ha inom den offentliga förvaltningen i
Sverige.
Vi anser att regeringen bör följa upp
Statskontorets slutsatser genom att tillsätta en
utredning i enlighet med vad som efterfrågas i
motionen. Detta bör ges regeringen till känna.

9. Konkurrensfrågor inom teleområdet, punkt 10
(m, fp, kd, c)

av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström
(m), Björn Hamilton (m), Erling Bager (fp),
Christer Winbäck (fp), Johnny Gylling (kd) och
Sven Bergström (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande
16 och
2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande
18 och
avslår motion
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp)
yrkandena 11 och 12.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att den avreglerade
telefonimarknaden har betytt oerhört mycket för
Sveriges utveckling de senaste tio åren. Alla parter
på telemarknaden har tjänat på
konkurrensutsättningen och etableringen av flera
mobiltelefonioperatörer i Sverige.

Många teleoperatörer har gett sig in på marknaden
för fastnätstelefoni och konkurrerar med Telia
Sonera, som äger och kontrollerar i princip alla
accessnät. Tyvärr innebär detta ensidiga ägande att
konkurrensen är bristfällig. Sedan januari 2001
gäller EU-förordningen om lika tillträde till
accessnätet, men i och med höga avgifter för
operatörer som vill ha tillträde till nätet finns
risken att konkurrensen inte fungerar på
tillfredsställande sätt. Post- och telestyrelsen
(PTS) har till uppgift att bevaka denna typ av
frågor. Den kritik som vi tidigare framfört
kvarstår, då det fortfarande finns klagomål från
övriga operatörer om att det är både dyrt och svårt
att få tillgång till accessnätet. Även det faktum
att många kunder som bytt teleoperatör tvingas ha
två fakturor gör att konkurrensen inte fungerar
tillfredsställande. Regeringen måste uppmärksamma
dessa problem och ge PTS de verktyg som behövs för
att ingripa. Detta bör ges regeringen till känna.

10. IT-lagstiftning, punkt 12 (m)

av Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m)
och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion
2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 14.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet vill framhålla att det är
angeläget att den svenska rättsordningen respekteras
och att nya regler på IT-området integreras i
existerande lagstiftning.

Den snabba tekniska utvecklingen gör också att
speciallagstiftning på IT-området riskerar att
snabbt bli obsolet. Nationell lagstiftning är ofta
opraktisk på IT-området, och det är viktigt att
skapa europeiska och internationella regler.
Nationella lagar som inte visar tydlig nytta bör
därför avskaffas. Lagen om elektroniska
anslagstavlor är ett tydligt exempel på en lag som
borde upphävas, och de regler som finns däri som kan
behövas framdeles bör inte-greras i den växande
mängden andra IT-lagar. Enligt vår mening bör vidare
överregleringen på IT-området inom EU uppmärksammas.
I många av de europeiska direktiv som införs på IT-
området finns utrymme för skillnader i lagstiftning
mellan medlemsländerna. Det är viktigt att
implementera direktiven på ett sätt som låter
marknaden hitta en egen balans och inte införa
krångligare eller mer restriktiv lagstiftning än
direktiven kräver. Detta bör ges regeringen till
känna.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. IT-säkerhet m.m., punkt 5 (fp)

av Erling Bager (fp) och Christer Winbäck (fp).

I samband med riksdagens hantering av
propositionen om Samhällets säkerhet och
beredskap (prop. 2001/02:158) hävdade
Folkpartiet liberalerna vikten av ett
fungerande samarbete mellan den blivande
incidenthanteringsfunktionen och motsvarande
privata, då näringslivet ofta är måltavla
för denna typ av intrång. Den centrala
funktionen för bearbetning av statistik för
incidenter skulle ha kunnat läggas hos t.ex.
Näringslivets säkerhetsdelegation, för att
tillgodose näringslivets legitima krav på
sekretess. En alltför myndighetsorienterad
organisation riskerar att bli uppfattad att
inte kunna ge tillräckliga garantier om
sekretess för att näringslivet skall kunna
delta fullt ut. Det nu inrättade Sveriges
IT-incidentcentrum (Sitic) vid Post- och
telestyrelsen har genom en ändring i
sekretesslagen givits möjlighet att
sekretessbelägga rapporter. Det är angeläget
att en utvärdering sker så att denna
utformning också erhåller den trovärdighet
som förutsätts för näringslivets medverkan i
största möjliga utsträckning.

2. Mobiltelefontäckning, punkt 11 (fp)

av Erling Bager (fp) och Christer Winbäck (fp).

Folkparitet liberalerna vill framhålla att redan när
licenserna för att driva det nya mobilnätet med UMTS
(eller 3 G) delades ut kritiserade vi förfarandet.
Regeringen har valt vägen med statlig kontroll och
planeringspolitik när det gäller bredbandets
infrastruktur, när det gäller digital TV och när det
gäller det mesta av socialdemokratisk medie- och IT-
politik. Folkpartiet förordade i stället en s.k.
auktionsmodell, vilket för övrigt också förordades
av statens egen utredare i frågan.

Det har visat sig att mobiltelefontäckningen är
synnerligen dålig på många håll i Sverige, kanske
framför allt i Norrlands inland men även på andra
håll och också i samband med tågresor. Ur
säkerhetssynpunkt är det synnerligen allvarligt att
mobiltelefonerna inte fungerar tillfredsställande.
När NMT-nätet inom kort kommer att fasas ut
aktualiseras frågan om en fungerande
mobiltelefonitäckning i de glesast befolkade delarna
av vårt land. Det kommer med stor sannolikhet att
visa sig vara för dyrt att ordna 3 G-täckning i
dessa områden. Den s.k. WCDMA-tekniken (Wideband
Code Division Multiple Access) kan då vara ett
effektivt och billigt alternativ, vilket bör beaktas
i den fortsatta hanteringen av
mobiltelefonutbyggnaden. Detta är dock inte ett
alternativ som skall användas i stället för 3 G-
täckning, där leverantörerna inte klarat av att
uppfylla villkoren, utan ett komplement där avtalad
3 G-täckning inte finns.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2003

2003/04:T284 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av insatser för att
minska klassklyftorna inom IT-området.

2003/04:T293 av Sverker Thorén (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att webbadresser alltid
skall kompletteras med postadress och/eller
telefonnummer.

2003/04:T344 av Peter Pedersen m.fl. (v, kd, c, mp):

Riksdagen begär att regeringen överväger inrättandet
av ett Internetråd eller motsvarande i syfte att
skydda barns integritet, intressen och hälsa från
skadlig inverkan och utnyttjande via Internet.

2003/04:T405 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om en utredning kring
öppna programvaror i offentlig förvaltning.

2003/04:T459 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om forskning om Web Services.

2003/04:T464 av Kerstin Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om insatser för att öka IT-
kunnandet bland äldre.

2003/04:T473 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett
förslag till regelverk för elektroniska
kommunikationsnät och kommunikationstjänster.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att betalspärr
införs som säkerhetsåtgärd i likhet med systemet i
Danmark.

2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen antar de
riktlinjer för IT-politiken som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med en strategi för att garantera ett
finmaskigt bredbandsnät i huvudsak bestående av
optisk fiber till "nära hemmet".

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bilda ett
statligt nätbolag som garanterar ett finmaskigt
bredbandsnät till "nära hemmet".

2003/04:T549 av Agneta Lundberg m.fl. (s):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hela landet
snarast måste få tillgång till teleförbindelser
som klarar att överföra stora datamängder med hög
hastighet.

2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skärpt tillsyn av
konkurrensen på fast telefoni.

2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en sammanhållen
syn på utnyttjande av och villkor för privata och
offentliga aktörers stomnätsförbindelser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förutsättningar
för den elektroniska handeln vad gäller bl.a.
behovet av lagstiftning som främjar digitala
signaturer och kryptering.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ansvar för
utveckling och förvaltning av nationella
standarder för informationshantering.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statens roll som
föregångare i frågor om IT-säkerhet genom en
tydlig säkerhetspolicy.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om äldres problem med
tillgänglighet till Internet.

2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om att undvika
specifik IT-lagstiftning och överreglering på IT-
området (avsnitt 5.5.1 och 5.5.2).

17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om förbättrad IT-säkerhet och
brottsbekämpning i enlighet vad som anförs i
motionen (avsnitt 5.5.5).

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om självreglering
och Internet (avsnitt 5.5.8).

2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av IT-
satsningar i glesbygden.

2003/04:N339 av Margareta Andersson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbyggt
bredbandsnät i Småland och Öland.

Motioner från allmänna motionstiden
2004

2004/05:T265 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utredning av hur tillgången
på mobil telefoni skall tillgodoses också utanför de
områden där människor är folkbokförda.

2004/05:T268 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tillgång till mobil-
trådlös-kommunikation i hela Sverige.

2004/05:T285 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

Riksdagen beslutar att det analoga mobiltelenätet,
NMT, inte släcks ned innan ett nytt digitalt
mobilnät med samma geografiska täckning som det
nuvarande NMT-nätet har byggts upp.

2004/05:T299 av Johan Löfstrand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ett nationellt
kompetenscentrum för informationssäkerhet bör
etableras i Linköping.

2004/05:T356 av Karl Gustav Abramsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om mobiltelefoni.

2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson
(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Scanova (genom
PTS) får ett tydligt ansvar att samordna
intresseanmälningar från olika operatörer som vill
bygga ut ADSL.

2004/05:T385 av Agneta Lundberg och Göran Norlander
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kommunikationsmöjligheter
med mobiltelefon från inlandet och glesbygden.

2004/05:T391 av Lennart Klockare och Karin Åström
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om 3 G i glesbygden via NMT
450-nätets infrastruktur.

2004/05:T413 av Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tydliggöra att
kommunerna ej skall bygga konkurrerande stadsnät
där alternativ redan finns.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tydliggöra sin
hållning till att IT-politiken ej syftar till att
kommuner skall ta steg upp i stadsnätens
värdekedja och erbjuda tjänsteinnehåll.

2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skärpt tillsyn av
konkurrensen på fast telefoni.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättande av en
nationell IT-samordnare.

2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om digital
infrastruktur.

2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
stärka IT-tillgängligheten för invandrare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om IT och tillväxt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förutsättningar
för den elektroniska handeln vad gäller bl.a.
behovet av lagstiftning som främjar digitala
signaturer och kryptering.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att främja
användning av kryptering hos myndigheter.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en sammanhållen
syn på utnyttjande av och villkor för privata och
offentliga aktörers stomnätsförbindelser.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ansvaret för
bredbandsutbyggnaden.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheterna till
fungerande mobiltelefonitäckning i de glesast
befolkade delarna av vårt land.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Konkurrensverket
som övervakare.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konkurrens inom
mobiltelefonin.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om IT för äldre.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om IT för
funktionshindrade.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statens roll som
föregångare i frågor om IT-säkerhet genom en
tydlig säkerhetspolicy.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om IT-säkerhet och
skydd mot informationsoperationer.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om näringslivets krav
på sekretess vid rapportering om IT-incidenter.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att söka en
internationell reglering av spam, mejlbombning
m.m.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stimulera
forskning och kompetensutveckling.
2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om IT-kommunikationer.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om telefoni och mobiltelefontäckning.
2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av IT-satsningar i glesbygden.