Trafikutskottets betänkande
2004/05:TU17
Åtgärder inom kommunikationsområdet med anledning av stormen i januari2005 över södra Sverige
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas åtgärder inom kommunikationsområdet med
anledning av stormen över södra Sverige i januari 2005. Behandlingen
grundas på 16 motionsyrkanden i 5 motioner som väckts med stöd av 3 kap.
13 § riksdagsordningen.
Utskottet anser det angeläget att transportsektorn så långt möjligt
anpassas för att klara de särskilda transportbehov som stormen förorsakat.
Det handlar inom vägområdet om att i vissa fall tillåta tyngre fordon
och göra undantag från vilotidsregler. Dessutom erfordras ökade medel
för att möta underhållskrav föranledda av vägskador och ökad vägförslitning.
På järnvägsområdet krävs dels insatser kortsiktigt för att öka
transportkapaciteten och sänka transportkostnader med nedsatta banavgifter,
dels långsiktigt för att skapa en mer robust infrastruktur.
När det gäller sjöfarten innebär åtgärderna ett slopande av godsdelen
av farledsavgifter för de aktuella transporterna samt införandet av en
möjlighet att använda tonnage utanför EU för att utöka inhemsk
transportkapacitet.
Utskottet konstaterar att inom samtliga dessa områden har åtgärder
vidtagits - eller planeras vidtas - som ligger väl i linje med vad som
efterlysts i de aktuella motionerna. Utskottet avstyrker därför samtliga
motionsyrkanden men konstaterar att syftet med dessa blir helt eller
delvis tillgodosett.
När det gäller politikområdet Elektroniska kommunikationer och IT
framhåller utskottet vikten av effektiva och säkra kommunikationer. Mot
denna bakgrund och med stöd av bestämmelsen om utskottsinitiativ i 3
kap. 7 § riksdagsordningen föreslår trafikutskottet en ändring i lagen
(2003:389) om elektronisk kommunikation. Nuvarande bestämmelse innebär
att den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig fast telefonitjänst
skall uppfylla rimliga krav på bl.a. god funktion och säkerhet. Ändringen
går ut på att skyldigheten även skall gälla annat än fast telefoni dvs.
mobil telefoni och andra allmänt tillgängliga kommunikationstjänster
för t.ex. Internet.
I betänkandet finns fyra reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Vägfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 17 och 18, 2004/05:MJ6
yrkandena 3 och 4, 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del och 2004/05:MJ8 i
denna del.
Reservation 1 (m, fp, c)
2. Järnvägsfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkande 14, 2004/05:MJ6 yrkande
5 i denna del, 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del, 2004/05:MJ8 i denna
del och 2004/05:MJ9 yrkande 20.
3. Cabotage
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 19 och 20 i denna
del, 2004/05:MJ6 yrkande 5 i denna del och 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna
del.
4. Riktade hamnstatskontroller
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkande 20 i denna del och
2004/05:MJ6 yrkande 5 i denna del.
5. Hamntjänster
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ6 yrkande 5 i denna del.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
6. Farledsavgifter
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ6 yrkande 5 i denna del.
7. Transportbidrag
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ6 yrkande 15 och 2004/05:MJ8 i
denna del.
8. Lagen om elektronisk kommunikation m.m.
Riksdagen antar det av utskottet i bilaga 2 framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Därmed
avslår riksdagen motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 11 och 12 samt
2004/05:MJ9 yrkande 8.
Reservation 3 (m, fp)
9. Ersättning till hushåll som varit utan telefon
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ6 yrkande 24.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)
Stockholm den 10 mars 2005
På trafikutskottets vägnar
Claes Roxbergh
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp),
Jarl Lander (s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg (s), Krister Örnfjäder
(s), Johnny Gylling (kd), Karin Svensson Smith (v), Claes-Göran Brandin
(s), Jan-Evert Rådhström (m), Monica Green (s), Runar Patriksson (fp),
Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m), Mikael Johansson (mp), Staffan
Danielsson (c), Anders G Högmark (m) och Conny Fogelström (s).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Den storm som drabbade stora delar av Sverige den 8 och 9 januari 2005
bedöms vara den värsta på hundra år. Skogsvårdsstyrelsen har bedömt att
ca 70 miljoner kubikmeter skog har skadats, vilket kan jämföras med
skadorna orsakade av stormen år 1969, då ca 35 miljoner kubikmeter skog
skadades. Denna gång är Kronobergs och Jönköpings län de län som drabbats
värst, där 18 respektive 12 % av virkesförrådet skadats. Stormen har
vidare lett till omfattande störningar och långvariga avbrott i viktiga
samhällsfunktioner bl.a. när det gäller elkraftsförsörjning samt inom
transport- och kommunikationsområdet. Det innebar bl.a. att vägar och
järnvägar blockerades samt att infrastrukturen för elektronisk kommunikation
råkade ut för omfattande störningar och skador. Sammantaget bedöms
stormen ha fått sådana allvarliga konsekvenser att regeringen avser att
lämna in en särskild begäran om ersättning från EU enligt det regelsystem
som finns vid nationella katastrofer.
I 3 kap. 13 § riksdagsordningen anges att motioner med anledning av en
händelse av större vikt får väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om
händelsen inte kunde förutses eller beaktas under övriga i riksdagsordningen
angivna motionstider. Fem sådana motioner har väckts med anledning av
stormens konsekvenser. Motionerna har remitterats av kammaren till miljö-
och jordbruksutskottet som i sin tur beslutat att överlämna 16
motionsyrkanden från dessa motioner helt eller delvis till trafikutskottet.
Trafikutskottet har valt att behandla dessa motioner skyndsamt och därför
samlat motionsförslagen i föreliggande betänkande. Vidare behandlas,
med stöd av bestämmelserna om utskottsinitiativ i 3 kap. 7 § riksdagsordningen,
frågor om förbättrad funktion och säkerhet vad gäller elektroniska
kommunikationstjänster.
Företrädare för Näringsdepartementet har den 10 februari 2005 informerat
utskottet om de åtgärder som regeringen vidtagit inom transportområdet
med anledning av stormen.
Betänkandet har disponerats efter åtgärder inom trafikgrenarna väg,
järnväg och sjöfart följt av en gemensam transportfråga, nämligen om
transportstöd. Därefter behandlas insatser inom politikområdet Elektroniska
kommunikationer och IT. Avslutningsvis redovisas samlade synpunkter om
uppföljning och utvärdering.
Utskottets överväganden
1 Vägfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om åtgärder i syfte att underlätta
vägtransporter av stormfällt virke. Syftet med motionsförslagen anses
tillgodoses genom redan vidtagna eller aviserade åtgärder.
Jämför reservation 1 (m, fp, c).
Motionsförslag
Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) kräver i motion 2004/05:MJ7 åtgärder som
syftar till att underlätta arbetet med att återställa de av stormen
drabbade skogsområdena. Enligt motionärerna behövs det ökade resurser
till vägunderhåll i dessa områden, och i synnerhet till det enskilda
vägnätet. Det föreslås därför att staten tillför medel för detta ändamål
redan under innevarande år (yrkande 5 delvis).
För att kunna tillgodose det transportbehov som uppkommit efter stormen
föreslår Lars Leijonborg m.fl. (fp) i motion 2004/05:MJ5 att tyngre
fordon än normalt skall tillåtas i extrema situationer (yrkande 17),
samtidigt som bärighetshöjande åtgärder sätts in vid behov och på
aktuella vägsträckor (yrkande 18). Enligt motionärerna bör sådana åtgärder
kunna genomföras genom omfördelningar inom befintliga ekonomiska ramar.
I motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd) görs bedömningen att
transporten av virke från skog till landsväg kommer att utgöra den mest
besvärande flaskhalsen i uppröjningsarbetet efter stormen. Motionärerna
menar mot denna bakgrund att Vägverket bör vara generöst med dispenser
för ökade totalvikter för dessa transporter (yrkande 3).
Vidare anförs att de tunga transporterna kommer att leda till ökad
belastning av vägsystemet, och särskilt på de enskilda vägarna. De
statliga medlen för renovering av enskilda vägar bör därför öka, anför
motionärerna (yrkande 4).
Mot bakgrund av det stora behovet av transporter av omkullvräkt virke
föreslår Maud Olofsson m.fl. (c) i motion 2004/05:MJ8 att maxvikterna
på våra vägar ökas tillfälligt (delvis).
Utskottets ställningstagande
Enligt vad utskottet erfarit bedöms vägtransporterna av stormfällt timmer
utgöra en flaskhals i uppröjningsarbetet. Åtgärder i syfte att underlätta
dessa transporter är därför angelägna.
Utskottet konstaterar att några av de förslag till åtgärder som framförts
har en negativ sida bl.a. i form av ökad förslitning och nedbrytning av
vägnätet. Förhållandet mellan slitage eller nedbrytning och transportens
vikt är progressivt. Även om det är svårt att fastställa det exakta
förhållandet talar man ofta om en fjärdepotensregel, dvs. en fördubbling
av axellasten från 4 till 8 ton ökar nedbrytningen 16 gånger. Övervägande
kring dessa åtgärder blir således en avvägning med stora värden i form
av stormfälld skog i ena vågskålen och det under lång tid uppbyggda
vägkapitalet i den andra.
Enligt utskottets uppfattning är det i denna extrema situation nödvändigt
att vidta åtgärder i syfte att underlätta de här aktuella transporterna.
Det är därför med tillfredsställelse utskottet noterar att Vägverket
beslutat om ett undantag från vilotidsreglerna. Detta tillstånd gäller
30 dagar efter beslutstillfället, en förlängning förutsätter godkännande
från EU-kommissionen. Utskottet välkomnar även att Vägverket fattat
beslut om att bevilja dispenser för höjd maxvikt för dessa transporter
upp till 65 ton (mot tidigare 60 ton). Dessa dispenser utfärdas inte
generellt utan av Vägverkets regioner för enskilda fordon. Enligt
utskottets mening är denna ordning rimlig eftersom den bästa kunskapen om
såväl förhållandet ute på vägarna som om konsekvenserna av beviljandet
av dispenser finns ute i regionerna. Detta möjliggör att de negativa
effekterna i form av förslitning och nedbrytning av vägnätet kan minimeras.
I sammanhanget vill utskottet även uppmärksamma att regeringen genom en
förordning beslutat om ett tidsbegränsat undantag från yrkestrafiklagen
så att det blir möjligt för timmerbilar från samtliga EU-länder att
transportera stormfällt virke i det stormdrabbade området i södra Sverige.
Enligt utskottets bedömning kommer detta att leda till en välkommen
förstärkning av transportkapaciteten i det drabbade området.
Det är dock uppenbart att dessa virkestransporter kommer att öka
förslitningen på vägnätet. Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt
att medel tillförs för att tillgodose ökat underhållsbehov av det
drabbade vägnätet.
Utskottet välkomnar mot denna bakgrund att regeringen beslutat om 100
miljoner kronor i stöd för att åtgärda sönderkörda skogsbilvägar och
körskador i naturen i samband med att stormfällt virke förs ut ur skogen.
Enligt vad utskottet erfarit förbereder regeringen även en ansökan om
EU-medel för bl.a. rekonstruktion av skadad infrastruktur. Utöver dessa
åtgärder kan det enligt utskottets uppfattning även vara motiverat att
tillföra ytterligare medel för detta ändamål. Det kan bl.a. gälla det
enskilda vägnätet. Enligt vad utskottet erfarit är regeringen inte av
någon annan uppfattning i denna fråga.
Med vad som ovan anförts anses syftet med här behandlade motionsförslag
i väsentlig grad bli tillgodosett; motionsyrkandena avstyrks därför i
denna del.
2 Järnvägsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet ser med tillfredsställelse på att åtgärder vidtagits för att
omedelbart effektivisera transporterna av stormfällt virke. Det är också
positivt att ett arbete påbörjats som avser att göra järnvägsnätet mer
robust inför framtida extraordinära störningar, ett arbete som utskottet
förutsätter leder till att järnvägsnätet blir mindre sårbart vid en
händelse, liknande den nyligen inträffade. Utskottet avstyrker mot denna
bakgrund aktuella motionsförslag.
Motionsförslag
I motion 2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att tågtrafiken
i södra Sverige slogs ut helt till följd av stormen den 8 och 9 januari
2005. Södra stambanan kunde inte öppnas i sin fulla längd förrän efter
två och en halv vecka. För Kust-till-kust-banan tog det ännu längre tid.
Järnvägen spelar en viktig roll för vanliga resenärer, för arbetspendlare
och för företagens godstransporter. Störningen av tågtrafiken fick
omfattande effekter långt utanför det stormdrabbade området. Det är inte
första gången som tågtrafiken i södra Sverige drabbas av långvariga
avbrott på grund av extrema väderförhållanden. Banverket bör göra
järnvägsnätet i landet mer driftsäkert även vid stormar och andra
väderförhållanden som kan störa trafiken. Detta bör i första hand ske inom
befintliga ramar (yrkande 14).
I motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd) anförs att regeringen
bör uppdra åt Järnvägsstyrelsen att se till att tillgång på järnvägsvagnar
fungerar effektivt för timmertransporterna. Timmertransporter bör ges
förtur bland godstransporterna på järnväg (yrkande 5 delvis).
I motion 2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) anförs att det kommer
att behövas stor kapacitet för att frakta skog på järnväg och båt från
södra till norra Sverige. Transportföretag och Banverket måste här se
till att kapaciteten är fullgod (yrkande 5 delvis).
I motion 2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att skogstransporter
bör få företräde på järnväg för transport till sågverk och industri
(delvis).
I motion 2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp) anförs att regeringen
bör ge Järnvägsstyrelsen i uppdrag att se över hur tågkapaciteten kan
ökas. Man bör se över hur man kan underlätta tågtransport av virke samt
ge förtur för virkestransporter, och all ledig vagnkapacitet bör uppammas
(yrkande 20).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att centrala frågor lyfts fram i motionerna,
inte minst när det gäller frågan om att effektivisera järnvägstransporterna,
så att stormfällt virke snabbt kan omhändertas, men också om att göra
järnvägsnätet mer driftsäkert inför framtida extraordinära störningar.
Utskottet ser därför med tillfredsställelse på att Banverket, skogsindustrin
och tågoperatörerna startat ett projekt för att nu kunna öka
transportkapaciteten av stormfällt virke. I projektet arbetar man med frågor
om utökad järnvägskapacitet liksom nya lastterminaler längs järnvägarna
för att effektivt kunna klara hanteringen av det stormfällda virket. I
sammanhanget kan nämnas att Banverket inrättat en riskprioriteringsledning
på Banverkets huvudkontor med anledning av stormen. Ledningen skall
göra nödvändiga prioriteringar så att skogstransporter till följd av
stormen får företräde.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är angeläget att
samtliga transportslag samverkar för att gemensamt ta hand om virket.
Utskottet ser betydelsen av att regeringen temporärt kommer att reducera
farleds- och banavgifterna för transporter av stormfällt timmer i syfte
att öka inslaget av transporter via järnväg och sjöfart.
När det gäller banavgifter har utskottet erfarit att regeringen beslutat
att Banverket t.o.m. utgången av år 2006 inte skall ta ut banavgifter
för transporter av oförädlade skogsprodukter som härrör från skogar som
skadats med anledning av stormen i Skåne, Blekinge, Hallands, Kalmar,
Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län. Nedsättningen av
banavgifterna bedöms innebära en minskning av Banverkets intäkter med
ca 20 miljoner kronor. Genom stormen har vidare Banverket drabbats av
betydande kostnader till följd bl.a. av nerrivna kontaktledningar och
förstörda kraftledningsstolpar. De totala kostnaderna för att återställa
Banverkets anläggningar har beräknats till 200 miljoner kronor. Banverket
har mot denna bakgrund i sitt budgetunderlag till regeringen för perioden
2006-2008 begärt att få 100 miljoner kronor som extra anslag samt att
få utöka sin låneram med likaså 100 miljoner kronor. Enligt vad utskottet
erfarit bereds framställningen om särskild kompensation för närvarande
inom Regeringskansliet.
I sammanhanget vill utskottet uppmärksamma behovet av en effektiv
trafikledning. Utskottet har erfarit att det nya signalsystemet ERTMS,
som nu EU har en gemensam införandestrategi för, kan komma att ge upp
till 25 % kapacitetshöjning på dubbelspårssträckor. Det första införandet
av det nya signalsystemet i Sverige blir på Botniabanan.
Enligt vad utskottet också erfarit har Banverket startat ett projekt
för att undersöka möjligheterna att röja bredare gator längs banorna.
Banverket skall undersöka vilka prioriterade stråk som skall säkras med
t.ex. bredare kalhuggna gator och vilka som skall åtgärdas t.ex. genom
att enbart riskträd tas bort. Banverket undersöker också olika
fastighetsbildningsåtgärder, t.ex. servitut, för att röjning skall vara
lättare att genomföra på till järnvägen gränsande marker. Banverket ser
också över besiktningen av banorna för att ytterligare kunna stormsäkra
dem genom effektiva åtgärder.
Utskottet vill i sammanhanget också framhålla att i Energimarknadsinspektionens
regeringsuppdrag den 3 februari 2005 ingår att belysa vilka konsekvenser
ovädret som drabbade Sverige den 8 och 9 januari 2005 fick för
elförsörjningen och hur arbetet med att återuppbygga elnäten fungerat.
Uppdraget skall även i möjligaste mån samordnas med det uppdrag som
regeringen avser att ge till berörda myndigheter att inom sina respektive
verksamhetsområden redovisa erfarenheterna av krishanteringsarbetet i
samband med stormen som drabbade södra Sverige i början av januari 2005.
Utskottet ser med tillfredsställelse på att åtgärder vidtagits för att
omedelbart försöka effektivisera transporterna av stormfällt virke. Det
är också mycket positivt att ett arbete påbörjats som avser att göra
järnvägsnätet mer robust inför framtida extraordinära störningar, ett
arbete som utskottet förutsätter leder till att järnvägsnätet blir mindre
sårbart vid en händelse, liknande den vi nyligen upplevt.
Mot bakgrund av det anförda torde motionerna 2004/05:MJ5 (fp) yrkande
14, 2004/05:MJ6 (kd) yrkande 5 delvis, 2004/05:MJ7 (m) yrkande 5 delvis,
2004/05:MJ8 (c) delvis och 2004/05:MJ9 (mp) yrkande 20 till huvudsaklig
del bli tillgodosedda. Därmed avstyrks motionerna i nu behandlad del.
3
Sjöfartsfrågor
3.1 Cabotage
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om möjligheter för transporter med icke EU-flaggade fartyg
avstyrks med hänvisning till bl.a. Sjöfartsverkets avsiktsförklaring om
en generös tillämpning av reglerna.
Motionsförslag
I motion 2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. anför Moderaterna att
de förluster som skogsägarna nu riskerar att drabbas av beräknas till
uppemot 30 miljarder kronor. Tas inte skogen till vara för försäljning
är den ekonomiska katastrofen nära. De insatser som behövs brådskar och
behöver vara av extraordinär karaktär för att inte virket skall förstöras.
Många flaskhalsar finns i hanteringen. Bland annat behövs en stor
kapacitet för att frakta skog på bl.a. båt från södra till norra Sverige.
Eventuella hinder för att använda utlandsflaggat tonnage måste därför
undanröjas. Ett tillkännagivande härom begärs (yrkande 5 delvis).
Folkpartiet liberalerna anför i motion 2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg
m.fl. att man har en positiv inställning till att dispens ges för icke
EU-flaggad sjöfart och ett tillkännagivande om en sådan dispens begärs
(yrkande 19).
Även Kristdemokraterna är av uppfattningen att regeringen under en period
bör öppna för cabotage för fartyg utanför EU-området enligt motion
2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (yrkande 5 delvis).
Utskottets ställningstagande
Cabotage innebär att transportmarknaden i ett land är öppen även för
aktörer som har sin egentliga hemvist i något annat land. Bestämmelser
om cabotage finns för samtliga fyra transportslag. Såvitt gäller sjöfarten
är det numera tillåtet för ett EU-medlemsland att utföra sjötransporter
inom ett annat medlemsland. Däremot kvarstår restriktioner för fartyg
med flagga utanför EU. Dispens från dessa regler kan medges av Sjöfartsverket.
Skogsbolagen har - till följd av den stora mängd skog som föll i stormen
-uttryckt önskemål om att få frakta skogsråvara inom Sverige med redan
chartrat tonnage för internationella transporter.
Enligt vad utskottet har inhämtat har Sjöfartsverket förklarat sig vilja
bidra - inom sitt eget ansvarsområde - till en lösning av de uppkomna
transportproblemen. Verket har för avsikt att handlägga eventuella
dispensansökningar snabbt och med en generös tillämpning av reglerna.
Vidare har utskottet erfarit att Sjöfartsverket givits i uppdrag att
arbeta vidare med förslag till åtgärder som kan underlätta sjötransporter
och logistik.
Utskottet välkomnar Sjöfartsverkets avsiktsförklaring. Med denna
utgångspunkt och det uppdrag som verket har givits anser utskottet att nu
behandlade motionerna blir tillgodosedda; de avstyrks därför i berört
avseende.
3.2 Riktade hamnstatskontroller
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om att hamnstatskontrollerna skall särskilt inriktas på
fartyg med s.k. bekvämlighetsflagg avstyrks mot bakgrund att
sjöfartsinspektionen redan i dag inriktar sina kontroller på de fartyg där
behovet bedöms vara störst.
Motionsförslag
I anslutning till sitt förslag om cabotage betonar Folkpartiet liberalerna
i motion 2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. vikten av att Sveriges
kuster hålls fria, inte minst den känsliga Östersjön. De konstaterar
att det ankommer på Sjöfartsverket att ge ytterligare direktiv om riktad
hamnstatskontroll och att avdela personal för detta ändamål, och de
begär att riksdagen gör ett tillkännagivande om detta (yrkande 20).
Kristdemokraterna anser även de - vilket framhålls i motion 2004/05:MJ6
av Göran Hägglund m.fl. - att en förutsättning för cabotage är att det
inte handlar om undermåliga fartyg med s.k. bekvämlighetsflagg (yrkande
5 delvis).
Vissa kompletterande uppgifter
Hamnstatskontroll är en kontroll av fartyg som utförs av hamnstaten,
och utgör en komplettering till s.k. flaggstatskontroll. Det grundläggande
regelverket finns i internationella konventioner, protokoll, koder och
resolutioner från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och det
s.k. Parisavtalet (Paris - Memorandum of Understanding).
Reglerna om hamnstatskontroll återfinns även i den EG-rättsliga
lagstiftningen och har successivt byggts ut enligt Europaparlamentets och
rådets direktiv 2001/106/EG av den 19 december 2001 om ändring av rådets
direktiv 95/21/EG om tillämpning av internationella normer för säkerhet
på fartyg, förhindrande av förorening samt boende- och arbetsförhållanden
ombord på fartyg som anlöper gemenskapens hamnar och framförs i
medlemsstaternas territorialvatten (hamnstatskontroll). Syftet är att
förbättra sjösäkerheten i EU:s vatten genom att åstadkomma en minskning
av antalet undermåliga fartyg på gemenskapens vatten samt att öka
efterlevnaden av internationella regler och gemenskapslagstiftning.
Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att de enskilda
medlemsstaterna kan ställa upp strängare regler nationellt.
I inledningen till direktivet sägs bl.a. att vissa fartyg - på grund av
sitt dåliga skick, sin flagg och förhistoria - utgör en påtaglig fara
för säkerheten till sjöss och den marina miljön, framför allt de fartyg
från en flaggstat som betecknas som "mycket hög risk" eller "hög risk"
i den svarta lista som offentliggörs i den årliga MOU-rapporten. Dessa
fartyg bör därför vägras tillträde till gemenskapens hamnar, om det
inte kan visas att fartyget utan risk kan framföras i gemenskapens
farvatten. Vidare betonas att sådana fartyg som bör prioriteras är sådana
som utgör en särskilt stor fara för olyckor och föroreningar, och det
är därför nödvändigt att inspektera dem ofta i gemenskapens anlöpshamnar.
Varje medlemsstat skall kontrollera minst 25 % av de fartyg med utländsk
flagg som anlöper dess hamnar. Medlemsstaterna har rätt att organisera
de obligatoriska inspektionerna effektivt så att högsta mervärde uppnås.
Utskottets ställningstagande
Sverige och övriga medlemsstater har åtagit sig att kontrollera minst
25 % av de fartyg med utländsk flagg som anlöper deras hamnar. De
obligatoriska inspektionerna skall utföras så effektivt att högsta mervärde
uppnås. Det är sjöfartsinspektionen inom Sjöfartsverket som ansvarar
för hamnstatskontrollerna. Sjöfartsinspektionens generella inriktning
är att man särskilt skall kontrollera vad som benämns prioriterade fartyg,
dvs. fartyg som kan misstänkas vara av undermålig kvalitet eller på
annat sätt kännetecknas av svaghetsfaktorer avseende flaggstat,
klassningssällskap samt typ av fartyg och last. Utskottet har inhämtat att
sjöfartsinspektionen redan i dag fokuserar hamnstatskontrollerna på
sådana fartyg där behovet bedöms vara störst.
Som har framgått i det föregående har Sjöfartsverket förklarat sin avsikt
att tillämpa reglerna om cabotage generöst för att på så sätt underlätta
virkestransporter till sjöss. Det torde ligga i Sjöfartsverkets uppgift
att - även i dessa sammanhang - särskilt beakta behovet av riktade
hamnstatskontroller vid transporter med fartyg flaggade i länder utanför
EU. Målet är givetvis att inga undermåliga fartyg - med avseende på
konstruktion, underhåll, besättning och andra faktorer - skall tillåtas
utföra inrikestransporter till sjöss.
Mot bakgrund av vad nu har sagts torde nu behandlade motionsförslag bli
tillgodosedda. De avstyrks därför.
3.3 Hamntjänster
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om att egenhantering bör tillåtas i hamnarna avstyrks av
utskottet som bl.a. hänvisar till pågående arbete i EU med ett förslag
till ett hamndirektiv.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Motionsförslag
Det är viktigt att den ökade hanteringen av timmer i hamnarna kan fungera
effektivt anför Kristdemokraterna i motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund
m.fl. (kd). Ett förslag går ut på att egenhantering i hamnar bör tillåtas
och stuverimonopolet därmed tillfälligt upphävs (yrkande 5 delvis).
Vissa kompletterande uppgifter
Godstransportdelegationen
Godstransportdelegationen 2002 (GTD 2002) hade i huvuduppdrag att främja
samverkan mellan trafikslagen i arbetet med att uppnå ett långsiktigt
hållbart transportsystem. Arbetet skulle utmynna i ett heltäckande
förslag om hur staten skulle kunna stimulera en mer rationell användning
av de olika trafikslagen. I slutbetänkandet Godstransporter - noder och
länkar i samspel (SOU 2004:76) hänvisades till den första GTD:s synpunkter
beträffande konkurrens i hamnverksamheten. Denna hade anfört att den
dittillsvarande situationen i de svenska hamnarna med bristande konkurrens
i stuveriverksamheten inneburit hinder för utvecklingen av en effektiv
hamnverksamhet och organisation och för hamnarna som intermodala nav.
Delegationen prövade alternativ för att underlätta för nytillkommande
aktörer att etablera sig, bl.a. en återgång till organisatorisk uppdelning
av hamnverksamheten i en infrastrukturförvaltande del och en godshanteringsdel.
Något förslag lades emellertid inte fram; enligt delegationens uppfattning
borde det ligga i hamnbranschens eget intresse att understödja en sådan
utveckling.
Förslag till direktiv om tillträde till hamntjänster
Hösten 2004 lade kommissionen fram ett förslag till direktiv om tillträde
till marknaden för hamntjänster (KOM [2004/654] slutlig). Kommissionen
hänvisar bl.a. till att avregleringen av samtliga transportsektorer
ingår uttryckligen i Lissabonstrategin eftersom det gynnar både konsumenter
och företag i samma utsträckning. Syftet med förslaget är att inom
hamnsektorn garantera en mer systematisk tillämpning av fördragets
bestämmelser om fri etableringsrätt, fri rörlighet för personer, varor
och tjänster samt om konkurrens. För att säkerställa att hamnarna används
på ett effektivt och ändamålsmässigt sätt samt för att få en rättvis
konkurrenssituation är det enligt kommissionen nödvändigt att införa
specifika och tydliga bestämmelser om tillträde till marknaden för
hamntjänster. Tjänsterna utgörs av teknisktnautiska tjänster som lotsning,
bogsering och förtöjning, all godshantering (t.ex. lastning och lossning,
stuveritjänster, lagring, omlastning och andra transporter inom
terminalområdet) samt passagerartjänster (inklusive ombord- och landstigning).
En leverantör av hamntjänster skall ha tillstånd från en utsedd myndighet
för att kunna driva verksamhet. Om antalet leverantörer av hamntjänster
skall begränsas måste tjänsten upphandlas. Direktivförslaget bygger
till stora delar på ett tidigare förslag till direktiv i frågan vilket
i förlikningsförfarandet avslogs av Europaparlamentet hösten 2003.
I Regeringskansliets faktapromemoria om förslaget till hamndirektiv
(2004/05:FPM40) redovisas den svenska ståndpunkten. Där sägs att Sverige
är kritiskt mot förslaget för att det bl.a. har lagts fram alldeles för
tätt inpå det gamla direktivet utan att någon konsekvensanalys har
presenterats av kommissionen. Detta är olyckligt och riskerar att skapa
spänningar mellan de olika parter som verkar inom en hamn. Det finns
också en risk att direktivet för med sig onödig byråkrati och andra
administrativa bördor för hamnens olika aktörer.
Vidare sägs att Sverige har invändningar mot hur egenhanteringen definieras
i förslaget och därför kommer Sverige i kommande förhandlingar att arbeta
för att begreppet egenhantering får en sådan utformning att det, förutom
de i hamnen anställda stuveriarbetarna, endast är fartygets egen besättning
som skall kunna ombesörja lastning och lossning av fartyget och att
detta då skall ske med fartygets egen utrustning. Denna definition av
begreppet egenhantering skulle göra det möjligt för en hamn att även i
fortsättningen både bedriva en kostnadseffektiv hamnförvaltning och ha
goda förutsättningar för en långsiktig ekonomisk planering.
Enligt faktapromemorian ser Sverige mycket positivt på att förslaget
också behandlar frågan om konkurrens mellan hamnar och att insyn skall
möjliggöras i en hamns olika finansiella förbindelser.
Såvitt gäller övriga medlemsländer anges att flertalet är tveksamma
till förslaget då direktivet bl.a. har presenterats alldeles för tätt
inpå det tidigare föreslagna hamndirektivet utan att kommissionen har
utrett vilka reella problem som finns i dag inom hamnsektorn och detta
har skapat stor en osäkerhet bland berörda parter.
Direktivförslaget har remitterats. Bland remissinstanserna är Svenskt
Näringsliv, Transportindustriförbundet och Sveriges Redareförening m.fl.
positiva till förslaget. Negativa är bl.a. Sveriges Hamnar, Svenska
Transportarbetareförbundet samt Sjöbefälsförbundet.
Frågesvar i riksdagen
Statsrådet Ulrica Messing har som svar på fråga om EU:s hamndirektiv
(fr.2004/05:586) bl.a. anfört att Sverige, tillsammans med flera andra
medlemsländer, vid transportrådets möte i december 2004 framfört stark
kritik mot förslaget för att det bl.a. har lagts fram alldeles för tätt
inpå det gamla direktivet utan att någon konsekvensanalys presenterats.
Sverige har också invändningar mot hur egenhanteringen definieras.
Direktivförslaget kommer troligen att börja behandlas under våren 2005
och Sverige kommer vid dessa förhandlingar bl.a. arbeta för att begreppet
egenhantering får en sådan utformning att det - förutom de i hamnen
anställda stuveriarbetarna - endast är fartygets egen besättning som
skall kunna ombesörja lastning och lossning av fartyget och att detta
då skall ske med fartygets egen utrustning. Denna definition av begreppet
egenhantering skulle göra det möjligt för en hamn att även i fortsättningen
både bedriva en kostnadseffektiv hamnförvaltning och ha goda förutsättningar
för en långsiktig ekonomisk planering.
Utskottets ställningstagande
Förslaget till direktiv om tillträde till hamntjänster (hamndirektivet)
är under beredning inom EU:s institutioner. I förslaget ingår även frågan
om s.k. egenhantering. Utskottet har också erfarit att frågan om hamnarnas
roll i transportsystemet kommer att behandlas i den transportpolitiska
propositionen, som har aviserats till maj 2005.
Utskottet har för avsikt att noga följa utvecklingen av förslaget till
hamndirektiv. Vidare avvaktar utskottet den transportpolitiska propositionen,
som väntas om några månader. Mot denna bakgrund anser utskottet att
det inte finns skäl för riksdagen att i detta sammanhang vidta någon
åtgärd med anledning av förslaget i motionen. Det avstyrks följaktligen.
3.4 Farledsavgifter
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om att sjötransporter av stormvirke bör befrias från
farledsavgift blir tillgodosett genom regeringens beslut med detta syfte.
Utskottet, som avstyrker motionen i denna del, utgår från att regeringen
gör en uppföljning av stödets effekter.
Motionsförslag
Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl.
(kd) att stormvirke bör klassas som lågvärdigt gods och befrias från
farledsavgift vid båttransport (yrkande 5 delvis).
Vissa kompletterande uppgifter
Enligt förordningen (1997:1121) om farledsavgift skall sådan avgift
betalas för fartyg som i Sverige lastar eller lossar last eller lämnar
eller hämtar passagerare. Vissa fartyg är undantagna från avgiftsplikten.
Vid fastställelse av avgift skall hänsyn tas till fartygets storlek,
last och utsläpp av luftföroreningar. Det är Sjöfartsverket som svarar
för fastställelse och uppbörd av farledsavgifter. Sjöfartsverket får
också medge nedsättning av eller befrielse från farledsavgiften om det
bl.a. finns synnerliga skäl för det. Nedsättning eller befrielse får
dock inte medges om det snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen
genom att gynna vissa företag eller viss produktion på ett sådant sätt
att handeln med varor och tjänster inom Europeiska unionen påverkas.
Behovet av att underlätta för transporter av stormfällt timmer har
föranlett regeringen att besluta förordningen (2005:29) om tillfälligt
undantag från bestämmelserna om farledsavgifter. Reglerna är tillämpliga
på fartyg som transporterar skogsprodukter som härrör från skogar som
skadats vid stormarna den 8 och 9 januari 2005 i åtta angivna län i
södra Sverige. Innebörden är att farledsavgift inte skall betalas för
sådana fartyg såvitt avser sådan last. Sjöfartsverket får meddela
ytterligare föreskrifter om sådant tillfälligt undantag från bestämmelserna.
Förordningen gäller t.o.m. den 31 december 2006.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att kravet i motionen torde bli tillgodosett genom
lagstiftningsåtgärden. I detta sammanhang vill utskottet uttrycka sin
förhoppning om att den slopade farledsavgiften kommer dem till godo
till vilka stödåtgärden är riktad. Utskottet utgår från att regeringen
gör en uppföljning av stödets effekter. Med vad nu har anförts blir
motionen tillgodosedd; den avstyrks därför i ifrågavarande del.
4 Transportbidrag
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om en utvidgning av det område som omfattas av reglerna
för transportbidrag avstyrks av utskottet.
Motionsförslag
Kristdemokraterna begär i motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl.
ett tillkännagivande av riksdagen om ett statligt transportbidrag. De
konstaterar att virke i stora mängder kommer att behöva transporteras
från södra till mellersta och norra Sverige. De anser att staten har
ett ansvar vid naturkatastrofer av denna omfattning och att staten därför
bör utforma något slags transportbidrag. De juridiska omständigheterna
av ett sådant bör snarast klarläggas. Om det krävs en lagändring bör
regeringen snarast förelägga riksdagen ett lagförslag med detta syfte
(yrkande 15).
För att minska skadeverkningarna av stormen förespråkar Centern i motion
2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c) att ett transportstöd övervägs.
Avsikten är att underlätta transporter från söder till norr och därmed
möjliggöra avsättning av virke och att garantera försörjningen till
sågverk och massafabriker i mellersta och norra Sverige när avverkningsresurser
koncentreras till södra Sverige (delvis).
Vissa kompletterande uppgifter
För att kompensera för kostnadsnackdelar samt stimulera till höjd
förädlingsgrad i transportbidragsområdets näringsliv får bidrag för
transport av gods lämnas. Bestämmelserna finns i förordningen (2000:281)
om regionalt transportbidrag. Det är Nutek som administrerar stödsystemet.
Stödområde för transportbidraget är Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands
och Västernorrlands län. Transportbidraget får lämnas som bidrag till
transportkostnaden för godstransporter på järnväg, yrkesmässig trafik
på väg eller till sjöss. Vissa regler om minsta godsvikt och minsta
fraktavstånd finns.
Sjötransportbidrag utgår dock inte till eller från hamnar utanför
bidragsområdet. Transportbidrag får också lämnas för transporter till
orter inom stödområdet (intransportbidrag), om godset utgörs av sådana
råvaror och halvfabrikat som skall undergå en betydande bearbetning hos
mottagaren (8 §). För att intransportbidrag skall kunna lämnas krävs
enligt Nuteks föreskrifter att varan kommer att bearbetas inom någon av
i paragrafen uppräknade näringsgrenar; sågverk eller annan träförädlingsindustri
ingår inte i denna lista (5 §). Transportbidraget beräknas - när det
gäller intransportbidrag - på grundval av mottagningsortens belägenhet,
transportavståndet, transportkostnaden och en bidragssats i procent
enligt en tabell i den berörda paragrafen.
Enligt uppgift har Nutek gjort vissa beräkningar och bedömningar av
kostnaderna för en utvidgning av systemet med transportbidrag. Vid en
ändring av regelverket i denna riktning krävs en notifiering till
Europeiska kommissionen, en procedur som beräknas ta tre månader.
I sammanhanget kan nämnas att ett tillfälligt transportstöd lämnades
till företag som drabbades av väsentliga merkostnader efter det att
Tjörnbron blev påseglad och rasade i januari 1980. Stödet utgick till
dess att en ny bro blev färdigställd i november 1981.
Utskottets ställningstagande
Motionsförslagen går ut på att en stor region som tidigare inte omfattats
av transportbidraget nu skall ingå i systemet.
Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen valt att inte låta ett
utvidgat transportbidrag ingå i åtgärdspaketet för stormskadorna.
Bedömningen är att en sådan utvidgning inte skulle underlätta för den
drabbade parten, dvs. skogsägarna. I stället skulle ett utvidgat
transportbidrag riskera att bli missriktat genom att det snarare är mottagarna
av virket, dvs. främst massafabrikerna, som skulle gynnas av ett sådant
stöd. Regeringen anser därför att en sänkning av dieselskatten för
motorredskap är en mer ändamålsenlig åtgärd, eftersom antalet entreprenörer
härigenom bedöms kunna öka.
Utskottet gör samma bedömning som regeringen såvitt avser ett utvidgat
transportbidrag. Samtidigt utgår utskottet från att regeringens arbete
med att söka ytterligare möta det starkt ökade transportbehovet till
följd av stormen skyndsamt drivs vidare. Med vad utskottet har sagt
avstyrks motionerna såvitt de avser transportbidrag.
5 Elektroniska kommunikationer och IT
5.1 Lagen om elektronisk kommunikation m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår med stöd av bestämmelsen om utskottsinitiativ i 3
kap. 7 § riksdagsordningen en ändring i lagen (2003:389) om elektronisk
kommunikation. Lagförslaget innebär att nuvarande bestämmelse om att
den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig fast telefonitjänst skall
uppfylla rimliga krav på bl.a. god funktion och säkerhet utvidgas till
att gälla även annat än telefoni till fast nätanslutningspunkt som mobil
telefoni och andra allmänt tillgängliga kommunikationstjänster. Utskottet
förutsätter vidare att vid nedgrävning av elkraftledningar söks en
samordning ske med utbyggnaden av bredband för elektroniska kommunikationer.
Syftet med aktuella motionsförslag anses därmed komma att tillgodoses.
Jämför reservation 3 (m, fp).
Motionsförslag
I motion 2004/05:MJ5 poängterar Lars Leijonborg m.fl. (fp) betydelsen
av att ha tillgång till fungerande kommunikationer i krissituationer.
Vid så extrema händelser som stormen den 8 och 9 januari är telefonen
för många en trygghet och säkerhet som gör att man kan komma i kontakt
med anhöriga och myndigheter. Vid detta tillfälle berövades många
människor möjligheten att komma i kontakt med oroliga anhöriga. Nödnumret
112 fungerade inte heller på vissa håll, vilket motionärerna anser är
särskilt allvarligt, varför SOS Alarm bör ta fram förslag till hur
larmnumret kan göras mer driftsäkert och tillgängligt (yrkande 12).
Vidare bör både de fasta och mobila näten bli mer driftsäkra och vara
bättre rustade mot att delar av elnätet slås ut. Enligt motionen bör
Post- och telestyrelsen ta fram förslag på hur driftsäkerheten i telenätet
kan förbättras även i extrema situationer (yrkande 11).
Peter Eriksson m.fl. (mp) framhåller i motion 2004/05:MJ9 att lagstiftningen
bör förändras så att högre krav ställs på leveranssäkerhet i telenätet.
Vid teleavbrotten som följde av stormen var det många äldre som inte
kunde använda sina trygghetslarm. Dessutom upphörde numret till SOS
Alarm att fungera på vissa håll, en situation som inte är acceptabel.
Säkerhets- och trygghetssystem måste fungera inte minst i krissituationer
då de behövs som mest. I motionen framförs krav på förbättrad
leveranssäkerhet för mobilnäten även vid längre strömavbrott.
Mobiltelefonmasterna
bör ha tillräcklig reservkraft för att fungera även vid längre strömavbrott
eller till dess att ett reservkraftverk hunnit monteras (yrkande 8).
Lägesredovisning från Post- och telestyrelsen
Post- och telestyrelsen (PTS) är en central förvaltningsmyndighet med
ett samlat ansvar, sektorsansvar, inom området elektronisk kommunikation.
Detta innebär att PTS arbetar på många sätt med driftavbrott i
elektroniska kommunikationer. PTS uppgift är främst att skapa förutsättningar,
i förebyggande syfte, för att operatörerna skall kunna hantera
driftavbrott på bästa sätt. När driftavbrott har inträffat har PTS möjlighet
att i efterhand studera avbrott för att vinna erfarenheter och genom
tillsyn granska hur operatörerna har hanterat situationen. Operatörerna
har ansvaret för att systemet skall fungera. PTS har dock finansierat
1 600 mobila reservaggregat som en del i sitt arbete för att förstärka
tillförlitligheten i systemet.
Efter stormen den 8 och 9 januari 2005 har PTS i en lägesredovisning
den 17 januari bedömt att som mest var en kvarts miljon abonnenter utan
telefon. Störningarna i telenätet har i stor utsträckning varit en följd
av avbrott i kraftförsörjningen. I stora delar av det berörda området
har träd fallit över elledningarna. Dessutom har de nedfallna träden
skadat teleledningar och utrustning. Enligt Telia Sonera AB berördes 12
län och 80 kommuner i södra Sverige, 800 lokala stationer fick problem
med kraftförsörjningen samt överföringsfel till huvudstationer. De
drabbade områdena är främst Kronobergs län men problem finns även i Västra
Götalands, Jönköpings, Blekinge, Hallands, Skåne, Kalmar och Östergötlands
län.
För mobilnäten är det enligt PTS svårt att bedöma hur många abonnenter
som är berörda då dessa är rörliga. En konsekvens var att näten snabbt
blev hårt ansträngda eftersom de fungerande stationerna måste betjäna
större geografiska områden. Denna svaghet blev särskilt tydlig eftersom
många i de drabbade områdena ville ringa, vilket medförde att samtal
inte kunde kopplas fram.
Av lägesredovisningen framgår vidare att telekommunikationer, både fast
telefoni och mobilnäten, är beroende av el för att fungera. I områden
där elförsörjningen inte fungerar prioriterar operatörerna att säkra
elförsörjningen genom att få i gång reservelaggregat. Generellt sett är
basstationer och mindre telestationer försedda med ett reservbatteri
som håller 2-4 timmar. Alla större telestationer är försedda med fasta
reservelverk som klarar långa avbrott. Det har också skett en omdisponering
av reservelaggregat från norra Sverige till det krisdrabbade området.
När telekommunikationer försörjs med reservel innebär det ökade
underhållsinsatser i form av regelbunden service med påfyllning av bränsle,
byte av olja m.m. som i sin tur leder till kortare avbrott.
Reparationerna tar enligt PTS tid och det är först när stationerna får
el och fungerar igen som operatören kan lokalisera skador på utrustningen
i telenäten. Fel i stationerna och ut mot den enskilda abonnenten t.ex.
kortslutningar i kretskort i stationerna och avbrott på teleledningar
m.m., tar längre tid att reparera. Ibland visar det sig att ledningar
och master är helt förstörda så att det inte längre handlar om reparation
utan om nybyggnation. På grund av omfattningen av reparationer och
nybyggnationer har läget blivit ansträngt när det gäller material och
reservdelar. I reparationsarbetet samarbetar operatörerna med varandra
och med bl.a. länsstyrelser, kommuner, räddningstjänst, militär, hemvärn,
elbolag, väghållare, markägare och leverantörer.
SOS Alarm AB och nödnumret 112
Nödnumret 112 är det gemensamma telefonnummer som skall användas när
man är i akut behov av samhällets hjälpresurser. En operatör är skyldig
att medverka till att nödsamtal utan avbrott kan förmedlas. Operatörerna
samarbetar vid förmedling av nödsamtal så att samtalen kopplas mellan
de olika operatörernas nät för att uppnå så god täckning som möjligt.
SOS
Alarm får enligt normal rutin löpande information från Telia Sonera AB
om vilka stationer och hur många kunder som är berörda av driftavbrott.
SOS Alarm är sedan ansvarigt för att via sina räddningscentraler styra
ut informationen till respektive räddningstjänst i kommunen som när det
inte går att ringa nödsamtal är ansvarig att ordna så att medborgarna
kan nå samhällets hjälpresurser. Samma information når samtidigt Sveriges
Radios sändningsledning, vilken på så sätt kan säkra information till
allmänheten via lokala radiostationer. Ofta har brandkåren placeras ut
i områdena för att vara lätt nåbar för alla.
Gällande rätt
Lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) har bl.a. som syfte att
enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva
elektroniska kommunikationer (1 kap. 1 §). Lagen innehåller vissa
allmänna skyldigheter som den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig
telefonitjänst har att uppfylla. Bland annat skall denne se till att
tjänsten och det allmänna telefonnätet till fast nätanslutningspunkt
uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet samt
uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i fredstid.
Tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) har möjlighet att
meddela närmare föreskrifter om på vilket sätt dessa skyldigheter skall
uppfyllas. Vidare finns en skyldighet för den som tillhandahåller en
allmänt tillgänglig telefonitjänst att medverka till att nödsamtal utan
avbrott kan förmedlas. Även här har PTS en föreskriftsrätt. Lagen
innehåller däremot inte motsvarande skyldigheter vad gäller den som
tillhandahåller mobiltelefoni eller IT-infrastruktur med hög
överföringskapacitet.
Utskottets ställningstagande
Förslag om lagändring
Utskottet konstaterar att väl fungerande och driftsäkra kommunikationer
har en avgörande betydelse i krissituationer. Som framhålls i motionerna
gäller det såväl de fasta som mobila telefonnäten. Den ökade användningen
av Internet för viktiga ändamål för enskilda, företag, myndigheter och
organisationer innebär också att infrastrukturen för Internet på annat
sätt än via telefonledningar har kommit att få en allt större betydelse
för att uppnå ett säkert kommunikationssystem.
Med denna bakgrund och med stöd av bestämmelsen om utskottsinitiativ i
3 kap. 7 § riksdagsordningen har inom trafikutskottet förslag förts
fram om förbättrad funktion och säkerhet i allmänna kommunikationsnät.
Förslaget innebär en ändring i lagen (2003:389) om elektronisk
kommunikation med innebörden att nuvarande bestämmelse om att den som
tillhandahåller en allmänt tillgänglig fast telefonitjänst skall uppfylla
rimliga krav på bl.a. god funktion och säkerhet utvidgas till att gälla
även annat än telefoni till fast nätanslutningspunkt som mobil telefoni
och andra allmänt tillgängliga kommunikationstjänster.
Remissbehandling
Förslaget har varit föremål för remissbehandling. Sammanlagt har 40
myndigheter, företag och organisationer getts tillfälle att lämna
synpunkter på lagförslaget.
Av de 24 remissinstanser som yttrat sig ställer sig 21 i huvudsak
positiva eller har lämnat förslaget utan erinran. Bland dessa kan nämnas
Krisberedskapsmyndigheten, Konkurrensverket, Rikspolisstyrelsen,
Glesbygdsverket, Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting.
Konkurrensverket skriver att det är önskvärt att de grundläggande krav
på god funktion och teknisk säkerhet som finns i lagen även omfattar
andra allmänna elektroniska kommunikationsnät. Krisberedskapsmyndigheten
finner det naturligt på grund av teknikutvecklingen att likställa telefon
och datanät som bärare av elektronisk kommunikation. Försvarets
radioanstalt, FRA, framhåller att det för den nationella infrastrukturen är
viktigt att tillgången till Internet är så robust som möjligt och ser
därför positivt på förslaget till lagändring. Den statliga utredningen
om bl.a. signalskydd i samhällsviktig verksamhet, Infosäkutredningen,
menar att om man använder orden "leveranssäkerhet" och "kvalitet" i
stället för "god funktion" och "teknisk säkerhet" framkommer andemeningen
i förslaget bättre.
SOS Alarm AB välkomnar förslaget och menar att det är naturligt att
ställa samma krav på mobila nät och nätkapacitet för datakommunikation
som hitintills ställts på fast telefoni. Eftersom SOS Alarm AB har
erfarenhet av stora störningar i kommunikationsnätet och kunskap om vilka
åtgärder som skulle kunna minska störningarnas effekter önskar man delta
i utarbetandet av föreskrifter.
Även Post- och telestyrelsen tillstyrker förslaget och instämmer i
utskottets slutsatser. Myndigheten menar att skyldigheter som god funktion
och teknisk säkerhet enligt gällande rätt inte kan riktas mot andra än
tillhandahållare av telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt. I
sammanhanget kan nämnas att PTS har överlämnat ett likartat lagförslag
den 15 februari 2005 till Näringsdepartementet i samband med redovisningen
av ett regeringsuppdrag om en strategi för att säkra Internets infrastruktur.
Tre remissinstanser avstyrker i detta skede den föreslagna lagändringen.
IT-Företagen och Vodafone framhåller att överväganden om lagstiftningsåtgärder
måste samordnas med åtgärder inom andra infrastrukturer. Avbrotten i
det fasta och de mobila telenäten orsakades i stor utsträckning av
avbrott i elförsörjningen. För ett ändamålsenligt regelverk kring
kommunikationsnätens funktion efterlyses en översyn och samordning av flera
samverkande samhällsfunktioner. De anser det därför lämpligt att avvakta
med förslaget till dess att nödvändig samordning har skett med övriga
sektorer.
Vodafone skriver vidare att det i den nuvarande lydelsen av lagen finns
ett rimlighetskrav. Förutom den ekonomiska avvägningen menar man att en
grundläggande princip måste vara att ansvar för upprätthållande av
samhällsfunktioner vid extraordinära händelser som t.ex. naturkatastrofer
åligger staten.
Telia Sonera AB och IT-Företagen framför vidare att remisstiden varit
alltför kort. I sitt remissvar framhåller Telia Sonera AB att den normala
lagstiftningsprocessen ger stabila, tydliga och förutsägbara spelregler
vilket är viktigt för den bransch som blir föremål för regleringen.
Telia Sonera AB avser att besvara den remiss på det likvärdiga förslag
som lämnats av PTS senast den 11 april 2005 och förordar att beredningen
av PTS förslag avvaktas och avstyrker utskottets initiativ i detta skede.
Vidare kan nämnas att Statskontoret inte framför några erinringar i sak
men menar att den föreslagna utvidgningen av lagen borde ha föregåtts
av en konsekvensanalys.
Bedömning
Utskottet konstaterar att den övervägande delen av remissinstanserna
ställer sig positiva till eller har inga erinringar mot det remitterade
lagförslaget. Som framhålls i flera yttranden har mobiltelefonin fått
en ökande samhällsbetydelse under senare år. Den ökade användningen av
Internet för viktiga ändamål för enskilda, företag, myndigheter och
organisationer innebär också att infrastrukturen för Internet har kommit
att få en allt större betydelse för att uppnå ett säkert kommunikationssystem.
Det gäller bl.a. användning av IP-telefoni (telefoni som någon gång
går över ett IP-nät). Som framhålls i flera remissvar är det angeläget
att grundläggande säkerhetskrav kan tillgodoses även för mobil telefoni
och datakommunikation över Internet. Enligt utskottets mening är det
därför rimligt att skyldigheter som god funktion och teknisk säkerhet
skall kunna åläggas även andra än de som tillhandahåller telefonitjänst
till fast nätanslutningspunkt.
När det gäller de invändningar som riktats mot lagförslaget har några
instanser fört fram att beredningstiden har varit alltför kort. Vidare
efterlyses en mer samlad bedömning av säkerhets- och tillgänglighetsfrågor
och klarläggande av statens ansvar för extraordinära händelser som t.ex.
vid naturkatastrofer. Enligt utskottets mening är det angeläget att
övervägande om lagstiftningsåtgärder grundas efter vedertaget och
sedvanligt beredningsarbete. Utskottet vill därvid erinra om att redan
inför riksdagens behandling våren 2003 av lagen om elektronisk kommunikation
har frågan delvis berörts. Regeringen anförde då i propositionen att
man inte såg det som möjligt att utvidga skyldigheten utöver den som
tillhandahåller allmänt telefonnät till fast nätanslutningspunkt. Som
skäl hänvisades till att auktorisationsdirektivet sammantaget med
USO-direktivet (direktivet om samhällsomfattande tjänster) innebär att
man inte kan frångå begränsningen till det fasta telenätet.
Utskottet konstaterar dock att ingresspunkt 7 i ramdirektivet och punkt
50 i USO-direktivet ger möjlighet till medlemsstaterna att vidta åtgärder
för att skydda allmän ordning och säkerhet. I sammanhanget kan nämnas
att enligt vad utskottet erfarit har flertalet länder inom EU valt en
vidare tolkning av EG-regleringen. Med hänsyn till den remissbehandling
som utskottsinitiativet fått och frågans samhälleliga betydelse anser
utskottet det viktigt att en utvecklad reglering kan införas skyndsamt.
I sammanhanget vill utskottet understryka vikten av att de närmare
föreskrifterna om hur regleringen skall tillämpas kommer att utformas
efter samråd med berörda parter så att inte föreskrifterna blir onödigt
betungande eller på annat sätt försvårar en fortsatt positiv utveckling
inom branschen.
Utskottet föreslår mot denna bakgrund att en ny bestämmelse införs i
lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation med innebörden att den
som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga
elektroniska kommunikationstjänster skall se till att verksamheten
uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet samt på
uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i fredstid.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreslås få meddela
närmare föreskrifter för och undantag från skyldigheterna.
Utskottets lagförslag återfinns i bilaga 2. Utskottet anser att
lagförslaget bör träda i kraft den 1 juli 2005. Med utskottets ställningstagande
torde i huvudsak syftet med motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 11 och 12
samt 2004/05:MJ9 yrkande 8 tillgodoses i väsentlig utsträckning. Utskottet
avstyrker följaktligen dessa motionsförslag.
Inom ramen för trafikutskottets beredning av ärendet har vidare förslag
förts fram om förbättrad funktion och säkerhet för bredbandskommunikation
bl.a. i samband med nätbyggnad.
Förslaget innebär att i samband med att exempelvis tidigare luftledningar
för elkraft och telefoni grävs ned bör även kanalisation ske av
bredbandsförbindelser. Enligt utskottets mening är det angeläget att den
fysiska infrastrukturen så långt möjligt samordnas. Enligt vad utskottet
erfarit har också många kommuner som riktlinje att pröva möjligheten
för bredbandskanalisation i samband med nedgrävning av olika kablar och
rör.
Utskottet vill vidare hänvisa till den statliga Stomnätsutredningen som
i september 2003 presenterade sitt slutbetänkande (SOU 2003:78)
Bredbandsnät i hela landet - Statens infrastruktur som resurs. Betänkandet
innehåller bl.a. förslag som syftar till att samordna och effektivisera
utbyggnaden av infrastrukturen på IT-området. Betänkandet avses behandlas
inom ramen för den IT-politiska proposition som utlovats till sommaren
2005.
Enligt utskottets mening är det angeläget att frågan om en effektiv
samordning av samhällets olika infrastrukturer uppmärksammas inom ramen
för nu pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet. Med hänvisning
till det anförda är utskottet inte nu berett vidta någon åtgärd i frågan.
5.2 Ersättning till hushåll som varit utan telefon
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till förutsatt översynsarbete är utskottet inte i detta
sammanhang berett att överväga en lagreglering av teleoperatörers
ersättningsskyldighet vid händelser som efter den inträffade stormen över
södra Sverige. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.
Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).
Motionsförslag
I motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd) betonas betydelsen av
ett ökat nationellt ansvar för en säker telefoni. Att såväl fast- som
mobiltelefoni slogs ut under stormen i drabbade områden och att SOS
Alarms larmnummer 112 upphörde att fungera på vissa håll är enligt
motionärerna oacceptabelt. I motionen framhålls att det bör fastställas
i lag att teleoperatörer kan bli skadeståndsskyldiga när de inte kan
leva upp till ingånget avtal med enskilda kunder (yrkande 24).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att generellt har teleoperatörer en force
majeure-klausul i sina allmänna villkor som undantar kompensation för avbrott
bl.a. vid hårt väder och naturkatastrofer. Trots detta kommer kompensation
att ges av vissa operatörer. Enligt vad utskottet erfarit har Telia
Sonera AB har valt att förlänga ersättningsperioden för de kunder som
varit utan telefon till följd av stormen i Sydsverige. Flera ersättningsnivåer
finns och den som exempelvis varit utan telefon i mer än 30 dagar kommer
att få 2 250 kr i ersättning, vilket motsvarar 18 månadsavgifter.
Motsvarande ersättning för den som varit utan telefon i 60 dagar är 4 500
kr, dvs. 36 månadsavgifter.
Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att i detta sammanhang
med anledning av stormen över södra Sverige förorda en lagändring som
gör teleoperatörer skadeståndsskyldiga när de inte lever upp till
ingångna avtal med enskilda kunder. Utskottet vill i stället hänvisa till
riksdagens beslut tidigare i vår med anledning av lagutskottets betänkande
om konsumentfrågor (bet. 2004/05:LU8). Mot bakgrund av motionsförslag
om att bredda konsumentlagens tillämpningsområde till att omfatta även
tjänster som t.ex. telefoni, elleveranser och Internetuppkoppling
konstateras i betänkandet att det pågår och har aviserats arbete om en
lagreglering för att stärka konsumentskyddet. I betänkandet förutsätter
lagutskottet mot denna bakgrund att frågan om konsumentlagens
tillämpningsområde kommer att övervägas inom ramen för det kommande arbetet
utan att något formellt tillkännagivande från riksdagens sida erfordras.
Trafikutskottet är inte av någon annan uppfattning än lagutskottet.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.
6 Uppföljning och utvärdering
Utskottet har i tidigare avsnitt behandlat förslag till åtgärder för de
olika trafikslagen samt inom området Elektroniska kommunikationer och
IT. Utskottet har därvid konstaterat att regeringen inom flera områden
vidtagit eller avser att vidta åtgärder i enlighet med de förslag som
förts fram motionsledes. Av redogörelsen har vidare framkommit att
regeringen har för avsikt att lämna in en ansökan med begäran om särskild
katastrofersättning från EU.
Med hänvisning till att stormen över södra Sverige fått stora konsekvenser
för viktiga samhällsfunktioner inte minst inom transport- och
kommunikationsområdet förutsätter utskottet att regeringen i lämpligt sammanhang
återkommer till riksdagen med en nämnare redovisning av vidtagna åtgärder
och dess bedömda effekter.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Vägfrågor, punkt 1 (m, fp, c)
av Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Runar Patriksson (fp),
Björn Hamilton (m), Staffan Danielsson (c) och Anders G Högmark (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om vägfrågor. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:MJ5 yrkandena 17 och 18, 2004/05:MJ6 yrkandena 3 och 4, 2004/05:MJ7
yrkande 5 i denna del och 2004/05:MJ8 i denna del.
Ställningstagande
Orkanen Gudrun som drog fram över södra Sverige den 8 januari orsakade
skador av en tidigare ej skådad omfattning. Cirka 70 miljoner kubikmeter
skog fälldes. I de värst drabbade områdena, Kronobergs och Jönköpings
län, skadades 18 respektive 12 % av skogsbeståndet. Detta representerar
5-8 års avverkning. I vissa av de hårdast drabbade områdena har skogsägare
fått uppleva att i princip all avverkningsbar skog under de kommande
20-25 åren har fällts under några timmars orkan. Tusentals skogsägare
har drabbats så hårt att det kommer att påverka deras företags- och
familjeekonomi under 10-20 år framöver. Många kan tvingas lämna sina
gårdar.
Grovt räknat har skogsråvaror för ca 20 miljarder kronor fällts och
skadats. Förädlingsvärdet för denna skog, motsvarande hela Sveriges
årsavverkning, är självfallet långt större.
Fram till våren 2006 måste uppgiften vara att få ut så mycket virke som
möjligt ur skogen till industrin eller särskilda virkesterminaler eller
lagringsplatser, där bl.a. lagring under vatten kan erbjudas. Allt i
syfte att rädda så mycket som möjligt av det virke som stormen fällt
undan insekts- och svampangrepp. Detta är en enorm utmaning för alla
inblandade aktiva och kommer att ställa stora krav på en rationell
logistik. Transportkapaciteten i denna logistikkedjas olika delar kommer
att vara en trång resurs och behöver nyttjas till det yttersta.
Det är angeläget att myndigheterna i nära dialog med skogsnäringen kan
bevilja ändamålsenliga dispenser från dagens restriktioner. Regeringen
har i sitt s.k. stormpaket aviserat insatser för att ersätta skador på
skogsbilvägar och körskador i själva skogen.
Det finns i detta sammanhang anledning att kraftigt understryka det
akuta behovet av löpande underhållsarbete på vägnätet i de mest drabbade
länen, från dags dato och fram till nästa sommar. Vidare kommer, oaktat
att dessa löpande underhållsinsatser görs, betydande skador av mer
bestående art att uppstå på många avsnitt av det enskilda och allmänna
vägnäten. Regeringen måste snarast, exempelvis i vårpropositionen,
tillförsäkra Vägverket de resurser som krävs för detta nödvändiga arbete.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed
bifalls samtliga nu berörda motionsförslag.
2. Hamntjänster, punkt 5 (m, fp, kd, c)
av Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert Rådhström (m),
Runar Patriksson (fp), Björn Hamilton (m), Staffan Danielsson (c) och
Anders G Högmark (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om hamntjänster. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:MJ6 yrkande 5 i denna del.
Ställningstagande
Det är viktigt att den ökade hanteringen av timmer i hamnarna kan fungera
effektivt. Därför bör s.k. egenhantering i hamnarna tillåtas och det s.
k. stuverimonopolet tillfälligt upphävas. Det är viktigt att tillstånd
till egenhantering medges nu, eftersom det brådskar med att ta hand om
timret. Det är med andra ord uteslutet att man skall vänta på att det
s.k. hamndirektivet träder i kraft, om detta ens blir verklighet. Vi
vill i sammanhanget åberopa vad Godstransportdelegationen anfört,
nämligen att den bristande konkurrensen i stuveriverksamheten inneburit
hinder för utvecklingen av en effektiv hamnverksamhet och organisation
men också för hamnarna såsom intermodala nav. Genom ett uttalande av
denna innebörd blir motion 2004/05:MJ6 (kd) tillgodosedd i berörd del.
3. Lagen om elektronisk kommunikation m.m., punkt 8 (m, fp)
av Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Runar Patriksson (fp),
Björn Hamilton (m) och Anders G Högmark (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om lagen om elektronisk kommunikation m.m. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ5 yrkandena 11 och 12 samt avslår
motion 2004/05:MJ9 yrkande 8.
Ställningstagande
Många människor har drabbats hårt av stormen Gudruns framfart. I stora
delar av landet har el- och teleavbrotten blivit långvariga, vilket har
skapat en stor utsatthet. Vi anser det därför viktigt att stärka skyddet
i samhället mot händelser av liknande slag. Det finns dock en risk att
den föreslagna lagändringen slår hårt mot operatörerna i form av kostnader
som i dagsläget inte kan överblickas och som i sista hand belastar de
redan hårt prövade konsumenterna. Vi anser mot denna bakgrund att
riksdagen inte bör forcera fram en lagändring utan avvakta pågående
remissbehandling av PTS samlade förslag till ändring i lagen (2003:389)
om elektronisk kommunikation och därefter bereda frågan skyndsamt. Enligt
vår mening är det viktigt att erforderlig tid ges att se över vilka
konsekvenser olika lagförslag kan komma att få. Vi avstyrker därmed det
föreslagna initiativet till lagändring. Med vårt ställningstagande till
fortsatt beredning av frågan förutses motion 2004/05:MJ5 tillgodoses i
nu behandlad del medan motion 2004/05:MJ9 yrkande 8 avstyrks.
4. Ersättning till hushåll som varit utan telefon, punkt 9 (m, fp, kd,
c)
av Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert Rådhström (m),
Runar Patriksson (fp), Björn Hamilton (m), Staffan Danielsson (c) och
Anders G Högmark (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ersättning till hushåll som varit utan telefon.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ6 yrkande 24.
Ställningstagande
Enligt vår mening råder det obalans mellan konsumenter och operatörer
på marknaden för telekommunikationer. Teleoperatörer har i sina allmänna
avtalsvillkor klausuler om force-majeure vilket gör att de kan friskriva
sig från ansvar vid större teleavbrott. Det betyder att efter den nu
aktuella stormen Gudrun är det operatörerna själva som efter eget
gottfinnande bedömer om abonnenterna skall få ersättning eller inte i
form av t.ex. slopad abonnemangsavgift och i så fall för hur lång
tidsperiod. Konsumenterna har däremot ingen rätt att kräva ersättning
eller valfrihet att byta teleoperatör.
Vi anser därför att konsumenternas ställning på telemarknaden bör stärkas.
Riksdagen bör mot denna bakgrund begära att regeringen återkommer
skyndsamt med förslag som tillförsäkrar konsumenterna ett mer rimligt
inflytande på marknaden för telekommunikationstjänster. Med hänvisning
till vad som nu har anförts tillstyrks motion 2004/05:MJ6 yrkande 24.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner väckta med anledning av händelse av större vikt
2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Post- och telestyrelsen skall vidta åtgärder för
att höja driftsäkerheten i telenätet.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att SOS Alarm AB skall vidta åtgärder för att höja
driftsäkerheten för larmnumret 112.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Banverket bör vidta åtgärder för att höja
driftsäkerheten på landets järnvägar.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att i extrema situationer tillåta tyngre fordon än
normalt vid skogsavverkning.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om insatser för att öka bärigheten på vissa vägar.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om dispens att trafikera svenska hamnar med icke
EU-flaggade fartyg.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Sjöfartsverkets ansvar för riktade hamnstatskontroller.
2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om generösa dispenser för virkestransporter.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anslagen till enskilda vägar.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om effektivisering av virkestransporterna på järnväg och
till sjöss.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett statligt transportbidrag.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ersättning till telefonlösa hushåll.
2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för att minska skadeverkningarna av stormen
den 8 och 9 januari 2005.
2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om insatser för att minska skadeverkningarna för skogsnäringen
och enskilda skogsbrukare av stormen den 8-9 januari 2005 i denna del.
2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om behovet av lagstiftningsmässigt högre krav på
leveranssäkerhet av telefoni och mobiltelefoni.
20. Riksdagen begär att regeringen ger Järnvägsstyrelsen i uppdrag
att skyndsamt se över hur tågkapaciteten för virke kan öka.
Bilaga 2
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk
kommunikation
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2003:389) om elektronisk
kommunikation
dels att 5 kap. 7 § skall ha följande lydelse,
dels att närmast efter rubriken Allmänna skyldigheter i 5 kap. skall
införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
6 a §
Den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt
tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster skall se till att
verksamheten uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet
samt på uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i
fredstid. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten skall fullgöras och
om undantag från skyldigheterna.
7 §
Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig telefonitjänst skall
1. se till att tjänsten och det allmänna telefonnätet till fast
nätanslutningspunkt uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk
säkerhet samt på uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser
i fredstid,
2. medverka till att nödsamtal utan avbrott kan förmedlas avgiftsfritt
för användaren,3. i den mån det är tekniskt genomförbart, tillhandahålla
den som mottar nödsamtal lokaliseringsuppgifter,4. på villkor som är
rättvisa, kostnadsorienterade och icke-diskriminerande tillgodose varje
rimlig begäran om att lämna ut abonnentuppgifter som inte omfattas av
sekretess eller tystnadsplikt enligt lag till den som bedriver eller
avser att bedriva abonnentupplysning,5. avgiftsfritt tillhandahålla en
abonnent specificerade telefonräkningar som gäller användning av ett
allmänt telefonnät till fast nätanslutningspunkt eller därtill hörande
allmänt tillgängliga telefonitjänster, om inte abonnenten har begärt
att räkningen skall vara ospecificerad,6. se till att slutanvändare
från andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan nå
svenska nummer, vars sifferstruktur saknar geografisk betydelse, om det
är tekniskt och ekonomiskt genomförbart och den uppringde abonnenten
inte av kommersiella skäl har valt att begränsa tillträdet för uppringande
från vissa geografiska områden, och7. i verksamheten ta hänsyn till
funktionshindrades behov av särskilda tjänster. 1. medverka till att
nödsamtal utan avbrott kan förmedlas avgiftsfritt för användaren,2. i
den mån det är tekniskt genomförbart, tillhandahålla den som mottar
nödsamtal lokaliseringsuppgifter,3. på villkor som är rättvisa,
kostnadsorienterade och icke-diskriminerande tillgodose varje rimlig begäran
om att lämna ut abonnentuppgifter som inte omfattas av sekretess eller
tystnadsplikt enligt lag till den som bedriver eller avser att bedriva
abonnentupplysning,4. avgiftsfritt tillhandahålla en abonnent specificerade
telefonräkningar som gäller användning av ett allmänt telefonnät till
fast nätanslutningspunkt eller därtill hörande allmänt tillgängliga
telefonitjänster, om inte abonnenten har begärt att räkningen skall
vara ospecificerad,5. se till att slutanvändare från andra stater inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan nå svenska nummer, vars
sifferstruktur saknar geografisk betydelse, om det är tekniskt och
ekonomiskt genomförbart och den uppringde abonnenten inte av kommersiella
skäl har valt att begränsa tillträdet för uppringande från vissa
geografiska områden, och6. i verksamheten ta hänsyn till funktionshindrades
behov av särskilda tjänster.
Samtal som är avgiftsfria för den uppringande abonnenten får inte anges
på dennes telefonräkning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om på vilket sätt skyldigheterna skall fullgöras och om
undantag från skyldigheterna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.