Trafikutskottets betänkande
2004/05:TU12
Arbetstidsfrågor för flygpersonal m.m.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag i proposition 2004/05:134
Arbetstidsfrågor för flygpersonal m.m. Lagstiftningsåtgärderna skall
bidra till att fullt ut genomföra det s.k. flygarbetstidsdirektivet i
svensk rätt. I många hänseenden är direktivet redan genomfört i svensk
rätt, men några bestämmelser har återstått.
Direktivets bestämmelser om bestämmelser om begränsning av årsarbetstiden
och om ledighet på stationeringsorten genomförs genom en ny lag, lagen
om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget.
Direktivets bestämmelser om rätten till regelbundna och kostnadsfria
hälsoundersökningar förutsätts kunna regleras genom Arbetsmiljöverkets
föreskrifter.
Lagförslagen avses träda i kraft den 1 juli 2005.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Arbetstidsfrågor för flygpersonal m.m.
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget,
2. lag om ändring i lagen (2005:000) om ändring i lagen (2005:165)
om
ändring i arbetstidslagen (1982:673), och
3. lag om ändring i lagen (2005:000) om ändring i lagen (1999:678)
om
utstationering av arbetstagare.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:134.
Stockholm den 17 maj 2005
På trafikutskottets vägnar
Claes Roxbergh
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp),
Carina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg
(s), Krister Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Claes-Göran Brandin
(s), Jan-Evert Rådhström (m), Monica Green (s), Sven Bergström (c),
Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m), Mikael Johansson (mp), Christer
Winbäck (fp) och Karin Thorborg (v).
Utskottets överväganden
Arbetstidsfrågor för flygpersonal
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag till vissa
lagstiftningsåtgärder som skall bidra till att det s.k. flygarbetstidsdirektivet
genomförs fullt ut i svensk rätt. Riksdagen föreslås således anta
regeringens lagförslag.
Bakgrund
Det s.k. arbetstidsdirektivet, som innehåller bestämmelser om arbetstidens
förläggning i vissa avseenden, antogs år 1993 (rådets direktiv 93/104/EG
om arbetstidens förläggning i vissa avseenden). Vissa sektorer och
verksamheter uteslöts från direktivets tillämpning, såsom luft-, järnvägs-,
väg- och sjötransporter, havsfiske och annat arbete till sjöss. Inom
transportsektorerna omfattade undantagen såväl mobila som icke-mobila
arbetstagare. Rådet motiverade sitt beslut att utesluta dessa sektorer
med att separata åtgärder kunde vidtas för dem.
Vad gäller flygsektorn tecknades år 2000 ett kollektivavtal om arbetstidens
förläggning för flygpersonal inom civilflyget. Parterna var Association
of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen
(ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline
Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA). På
parternas begäran lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till
och beslutade rådet ett direktiv härom, det s.k. flygarbetstidsdirektivet
(rådets direktiv 2000/79/EG om genomförande av det europeiska avtal om
arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som ingåtts
mellan parterna).
Till följd härav ändrades arbetstidsdirektivet Europaparlamentets och
rådets direktiv 2000/34/EG om ändring av rådets direktiv 93/104/EG om
arbetstidens förläggning i vissa avseenden för att täcka sektorer och
verksamheter som inte omfattas av det direktivet. Direktivet antogs med
stöd av artikel 137.2 i fördraget. Genom ändringen omfattas nu de
tidigare undantagna verksamheterna och sektorerna av arbetstidsdirektivet
med undantag för arbete som utförs av sjömän. Arbetstidsdirektivets
bestämmelser om dygnsvila, raster, veckovila och nattarbetets längd
gäller dock inte mobila arbetstagare, dvs. enligt direktivets definition
arbetstagare som är anställda som resande personal av företag som
bedriver person- eller godstransport på väg, i luften eller på inre
vattenvägar. Däremot omfattas mobila arbetstagare av direktivets bestämmelser
om tillräcklig vila, om fyra veckors betald årlig semester, om natt-
och skiftarbete samt om hälsokontroller av nattarbetande. Vidare gäller
även direktivets bestämmelser om begränsning av veckoarbetstiden för
dem.
Enligt artikel 14 i det genom direktiv 2000/34/EG ändrade arbetstidsdirektivet
skall direktivets bestämmelser inte tillämpas när andra gemenskapsinstrument
innehåller särskilda mer detaljerade föreskrifter om arbetstidens
förläggning för vissa yrken eller arbeten. Sådana gemenskapsregler gäller
bl.a. för flygpersonal inom civilflyget och för mobila arbetstagare
anställda av företag som utför tunga transporter på väg. Således gäller
för flygpersonal inom civilflyget rådets direktiv 2000/79/EG
(flygarbetstidsdirektivet) och för den nämnda kategorien arbetstagare på väg
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG i tillämpliga delar
framför motsvarande bestämmelser i arbetstidsdirektivet. Detta framgår
också av flygarbetstidsdirektivet, närmare bestämt av punkt 8 i ingressen
och av artikel 1.2 i bilagan till direktivet och av artikel 2.3 i
direktiv 2002/15/EG. Bestämmelserna i det ändrade arbetstidsdirektivet
har kodifierats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG
av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden,
vilket trädde i kraft den 2 augusti 2004.
Propositionen
Inledning
I många hänseenden är flygarbetstidsdirektivets bestämmelser redan
genomförda i svensk rätt genom allmänna bestämmelser. I propositionen
lämnas förslag till vissa lagstiftningsåtgärder som skall bidra till
att fullt ut genomföra flygarbetstidsdirektivet. Det som återstår att
reglera för flygpersonal inom civilflyget gäller
- dels minimiregler om årsarbetstiden,
- dels minimiregler om lediga dagar per kalendermånad och kalenderår på
stationeringsorten.
Dessa föreslås bli genomförda i svensk lagstiftning genom en ny lag,
lag om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget. De bestämmelser
i arbetstidslagen som gäller för flygpersonal i dag skall fortsätta att
gälla, medan de nya regler i arbetstidslagen som antagits med anledning
av prop. 2003/04:180 undantas. Följdändringar görs i arbetstidslagen
(1982:673) och lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.
Dessutom återstår att reglera frågan om rätten till regelbundna och
kostnadsfria hälsoundersökningar. Detta bör dock, enligt regeringens
mening, kunna genomföras genom föreskrifter som utfärdas av Arbetsmiljöverket.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005. Lagrådets yttrande
har inhämtats.
Tolkningen av direktivet m.m.
Flygarbetsdirektivet skulle ha varit genomfört senast den 1 december
2003. Flertalet av bestämmelserna är redan genomförda i svensk lagstiftning.
Regeringen uppger att det emellertid inte har varit möjligt att genomföra
direktivet i dess helhet till denna tidpunkt. Kommissionen har väckt
talan om fördragsbrott mot Sverige vid EG-domstolen med anledning av
detta. När det gäller övriga artiklar i bilagan till direktivet gör
regeringen bedömningen att dessa redan täcks av gällande bestämmelser
och kräver inga ytterligare åtgärder för att genomföras. Enligt regeringens
bedömning blir således direktivet genomfört i och med nu föreslagna
åtgärder.
I propositionen redovisas att den svenska översättningen av direktivet
i många hänseenden blivit mindre lyckad, och avsevärt avviker från
exempelvis versionerna på engelska och franska. En formell begäran om
rättelse har därför sänts till rådet den 27 februari 2004. Den 16
december 2004 publicerades en rättelse i EUT. Där har rättelse vidtagits
bara för en av de påtalade felaktigheterna. Regeringen har i propositionen
anmält att de svenska och engelska versionerna av flygarbetstidsdirektivet
har lagts till grund för lagstiftningsarbetet, och att den engelska har
företräde när versionerna inte stämmer överens.
Närmare om lagförslaget
Lagförslaget innehåller bestämmelser för flygpersonal inom civilflyget
i fråga om årsarbetstiden och om antalet lediga dagar på stationeringsorten.
I övrigt gäller bestämmelserna i arbetstidslagen (1982:673) för sådan
personal.
Avvikelser får - under vissa villkor - göras genom kollektivavtal när
det gäller bestämmelserna om dels begränsning av årsarbetstiden, dels
ledighet på stationeringsorten.
När det gäller begränsning av årsarbetstiden föreslås att den sammanlagda
arbetstiden, inklusive viss beredskapstjänst, får uppgå till högst 2
000 timmar under ett år. Av denna tid får högst 900 timmar utgöras av
blocktid. Årsarbetstiden inklusive beredskapstjänst skall så långt det
är möjligt spridas jämnt över det år under vilket årsarbetstiden beräknas.
När det gäller antalet lediga dagar på stationeringsorten har en
besättningsmedlem på stationeringsorten rätt till minst sju lediga dagar
per kalendermånad och minst 96 lediga dagar per kalenderår. Dessa lediga
dagar skall av arbetsgivaren meddelas i förväg och kan innefatta de
viloperioder som följer av lag eller avtal.
Tillsyn utövas av Arbetsmiljöverket, som sålunda har rätt att på begäran
få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Arbetsmiljöverket
får också meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna
lag skall följas och får förena dessa med viten.
Härutöver innehåller lagförslaget bestämmelser om överklagande och
påföljder m.m.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen invändning mot vad regeringen har anfört och föreslår
därför att riksdagen antar de av regeringen framlagda lagförslagen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:134 Arbetstidsfrågor för flygpersonal m.m.:
Riksdagen antar regeringens förslag till
lag om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget,
lag om ändring i lagen (2005:000) om ändring i lagen (2005:165) om
ändring i arbetstidslagen (1982:673), och
lag om ändring i lagen (2005:000) om ändring i lagen (1999:678) om
utstationering av arbetstagare.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag