Trafikutskottets betänkande
2004/05:TU1
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i
budgetpropositionen för 2005 utgiftsområde 22
Kommunikationer (prop. 2003/04:1). Vidare behandlas
motioner från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om
alternativa anslagsberäkningar. I samband med
anslagsberäkningen till trafikens infrastruktur behandlas även
ett stort antal motionsförslag om upprustning och utbyggnad
av olika vägar och järnvägar i landet och satsningar i vissa
regioner.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer (m, fp, kd, c)
och åtta särskilda yttranden (m, fp, kd, v, c, mp).
Mål och resultat
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag
att målet för politikområdet IT, elektronisk kommunikation
och post är att alla skall ha tillgång till en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar in-
frastruktur och därtill hörande samhällstjänster.
Vidare föreslås att riksdagen godkänner vad utskottet anför
om en fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen inom
såväl politikområdet Transportpolitik som politikområdet IT,
elektronisk kommunikation och post. Det innebär bl.a. en
vidareutveckling av mål och resultatindikatorer, ökad tydlig-
het i resultatredovisning samt utökade jämförelser över tid
och med andra länder.
Enligt utskottets mening är det angeläget att en fortsatt
transportpolitisk utveckling äger rum i syfte att skapa ett
hållbart och effektivt transportsystem. Under senare tid har en
rad viktiga utredningsbetänkanden presenterats. Det gäller
allt från frågor om godstrafik, vägbeskattning och
järnvägstrafik till bl.a. kollektivtrafik, färdtjänst, hamnfrågor,
enskilda vägar och taxitrafik. Ett fortsatt transportpolitiskt
reformarbete pågår också inom EU samtidigt som
samhällsutvecklingen såväl nationellt som internationellt
skapar förändrade trafikbehov. Utskottet välkomnar därför
den av regeringen till våren 2005 aviserade propositionen om
transportpolitiken. I avvaktan på regeringens förslag är
utskottet inte nu berett att ompröva de grundläggande utgångs-
punkterna och principerna för gällande transportpolitik.
Utskottet anser vidare att utvecklingen på IT-området och
övergången till ett informationssamhälle har stor betydelse
för den fortsatta samhällsutvecklingen. Utskottet ser därför
positivt på att regeringen under år 2005 även aviserat en
proposition om IT-politiken.
I tre separata reservationer har Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna samt Kristdemokraterna förordat en
förändrad inriktning av transportpolitiken.
Anslag m.m.
Finansutskottet har den 11 november 2004 beslutat att ställa
sig bakom regeringens förslag till ram för utgiftsområde 22
Kommunikationer. Ramen omfattar drygt 31,6 miljarder
kronor för budgetåret 2005. Det innebär en höjning av
anslagsnivån med drygt 3 miljarder kronor.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag om hur detta belopp bör fördelas på olika ändamål
inom utgiftsområdet. Den största delen av beloppet, ca 28
miljarder kronor, föreslås gå till underhåll och investeringar i
vägar och järnväg. Anslaget för banhållning och
sektorsuppgifter på järnvägsområdet ökar därmed med ca 2,7
miljarder kronor jämfört med år 2004. Även anslagen till
väghållning och statsbidrag på vägområdet höjs med sam-
manlagt ca 1 miljard kronor. Dessa anslag samt de föreslagna
möjligheterna till lånefinansiering gör det möjligt att
genomföra en angelägen ambitionshöjning inom väghållning
och banhållning i enlighet med riksdagens tidigare beslut om
utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar.
Utskottet föreslår att 823 miljoner kronor anvisas till
Rikstrafiken. Anslaget bekostar bl.a. statens upphandling av
interregional persontrafik på järnväg, viss flygtrafik i
Norrlands inland och transportstöd för färjetrafiken till
Gotland.
Riksdagen föreslås även anvisa 122 miljoner kronor i syfte
att trygga funktionshindrades behov av telekommunikationer
och posttjänster. För att upprätthålla grundläggande
kassaservice i hela landet föreslås riksdagen avsätta 400 miljo-
ner kronor till Posten AB.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet har avgivit
budgetalternativ som redovisas i de särskilda yttrandena 2-5.
Gemensamt för partiernas förslag är en höjning av den totala
utgiftsramen som varierar från 42 miljoner kronor för
Kristdemokraterna till 1 494 miljoner kronor för Moderata
samlingspartiet samt att ökade resurser avsätts för
vägändamål.
Ekonomiska mål m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ekonomiska mål,
finansiella befogenheter och investeringsplan för
Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Förslaget innebär för
Luftfartsverket att investeringsvolymen minskas efter större
kapacitetsinvesteringar på Arlanda och inom
flygtrafiktjänsten till 900 miljoner kronor för år 2005.
Investeringsplanen för Sjöfartsverket, som omfattar knappt
200 miljoner kronor, domineras av investeringar i farleder,
nybyggnad, ombyggnad och återanskaffning av fyrar och
annan fast utmärkning, radionavigeringssystem samt el- och
teleteknisk materiel och utrustning.
Med anledning av att myndigheten Luftfartsstyrelsen
inrättas den 1 januari 2005 tillstyrker utskottet regeringens
förslag att dess verksamhet får finansieras genom särskilda
avgifter. Den nya avgiften motsvarar ca 10 kr per flyg-
passagerare.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till förändrat
mål för affärsverket Statens järnvägar. Det innebär att den
tidigare utgångspunkten att affärsverket skall avvecklas så
fort som möjligt ändras till att verket skall finnas kvar och
förvalta vissa avtal och tillhandahålla rullande tågmateriel för
statens trafikupphandling.
Särskilda infrastrukturåtgärder m.m.
I betänkandet behandlas ett stort antal motionsyrkanden som
berör främst upprustning och utbyggnad antingen i form av
särskilda utpekade vägar och järnvägar eller i form av
satsningar i vissa regioner. Utskottet understryker att
motionsförslagen visar på ett starkt engagemang för en
angelägen upprustning och utbyggnad av infrastrukturen i
landets olika delar. Utskottet konstaterar vidare att många
angelägna projekt nu kan förverkligas genom den historiskt
sett mycket omfattande planeringsram som riksdagen tidigare
lagt fast för att vidmakthålla och utveckla landets väg- och
järnvägssystem.
Enligt den rollfördelning som riksdagen fastställt genom
det transportpolitiska beslutet år 1998 bör riksdagens roll
dock i första hand vara att ange övergripande mål och
riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar,
säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa
förutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta
avsatta resurser. Enligt utskottet betyder det att vilka åtgärder
som skall genomföras och när de skall ske främst bör
bestämmas inom ramen för trafikverkens och länens
långsiktiga planering med utgångspunkt i de beslut som läggs
fast av regering och riksdag. Berörda motionsförslag avstyrks
följaktligen.
I en gemensam reservation (m, fp, kd, c) föreslås att
riksväg 45 klassas som Europaväg.
I betänkandet uppmärksammas även tågtrafiken mellan
Stockholm och Oslo. Utskottet ser det som angeläget att
trafikplaneringen inte stoppar vid riksgränsen utan att ett
gränsöverskridande synsätts anläggs. Utskottet förutsätter att
fortsatta överväganden kommer att göras i syfte att utveckla
tågtrafiken mellan Stockholm och Oslo.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Mål- och resultatfrågor för politikområdet
Transportpolitik
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.
Därmed avslår riksdagen motionerna
2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd)
2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström
m.fl. (m)
2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp).
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
2. Ekonomiska förpliktelser avseende
väghållning och statsbidrag
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för
ramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 49 600 000 000 kr
efter år 2005. Därmed bifaller riksdagen regeringens
förslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkt 3.
3. Ekonomiska förpliktelser för Banverket
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för
ramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 22 000 000 000 kr efter år 2005. Därmed bifaller
riksdagen regeringens förslag i proposition 2004/05:1
utgiftsområde 22 punkt 7.
4. Ekonomiska förpliktelser för
Botniabanan
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för
Botniabanan ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 000
000 000 kr efter år 2005. Därmed bifaller riksdagen
regeringens förslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde
22 punkt 8.
5. Ekonomiska mål och finansiella
befogenheter för affärsverket Statens järnvägar
Riksdagen godkänner de ekonomiska målen för Statens
järnvägar och bemyndigar regeringen att för år 2005 ge
Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med
vad regeringen förordar. Därmed bifaller riksdagen
regeringens förslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde
22 punkt 9.
6. Ekonomiska mål m.m., finansiella
befogenheter och investeringsplan för
Sjöfartsverket
Riksdagen
a) godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket och
föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att
fastställa utdelning och skattemotsvarighet för
Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar,
b) bemyndigar regeringen att för år 2005 ge Sjöfartsverket
finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen
förordar och
c) godkänner förslaget till investeringsplan för
Sjöfartsverket för perioden 2005-2007 samt avslår
motionerna
2004/05:T280 av Ragnwi Marcelind (kd)
2004/05:T298 yrkande 10 av Torsten Lindström (kd)
2004/05:T361 av Karin Thorborg och Karin Svensson
Smith (v)
2004/05:T407 av Göran Magnusson m.fl. (s)
2004/05:T444 yrkande 1 av Jörgen Johansson (c).
Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkterna 10-12.
7. Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Riksdagen godkänner att högst 19 500 000 kr av
inflytande farledsavgifter för år 2005 får lämnas i bidrag
till Handelsflottans kultur- och fritidsråd. Därmed bifaller
riksdagen regeringens förslag i proposition 2004/05:1
utgiftsområde 22 punkt 13.
8. Ekonomiska mål m.m., finansiella
befogenheter och investeringsplan för
Luftfartsverket
Riksdagen
a) godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket
och föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen
att fastställa utdelning och skattemotsvarighet för
Luftfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar,
b) bemyndigar regeringen att för år 2005 ge
Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med
vad regeringen förordar och
c) godkänner förslaget till investeringsplan för
Luftfartsverket för perioden 2005-2007.
Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkterna 14-16.
9. Avgifter för Luftfartsstyrelsen
Riksdagen godkänner att avgifter får tas ut för
Luftfartsstyrelsens verksamhet och att intäkterna från
dessa avgifter får disponeras för att täcka kostnaderna för
verksamheten. Därmed bifaller riksdagen regeringens
förslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkt
17.
10. Interregional kollektiv persontrafik
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för
ramanslaget 36:12 Rikstrafik: Trafikupphandling ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 2 450 000
000 kr för perioden 2006-2010. Därmed bifaller
riksdagen regeringens förslag i proposition 2004/05:1
utgiftsområde 22 punkt 18.
11. Särskilda infrastrukturåtgärder m.m.
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns
förtecknade under motionsförslag i avsnittet Särskilda
infrastrukturåtgärder m.m.
12. Europavägsklassning av riksväg 45
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:T231 av Håkan Larsson och Kenneth Johansson
(c)
2004/05:T350 yrkandena av Dan Kihlström m.fl. (kd)
2004/05:T420 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert
Rådhström (m)
2004/05:T468 yrkande 18 av Erling Bager (fp)
2004/05:T510 av Per Erik Granström m.fl. (s)
2004/05:T516 yrkande 1 av Christer Winbäck och Marita
Aronson (fp)
2004/05:N414 yrkande 14 av Runar Patriksson och Anita
Brodén (fp).
Reservation 4 (m, fp, kd, c)
13. Målet för politikområdet IT, elektronisk
kommunikation och post m.m.
Riksdagen
a) godkänner att målet för politikområdet IT, elektronisk
kommunikation och post är att alla skall ha tillgång till en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster,
b) godkänner vad utskottet anfört.
Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkt 19.
14. Omdisponering av medel inom IT-
infrastruktursatsningen
Riksdagen avslår motion
2004/05:T358 yrkande 1 av Eskil Erlandsson och Jan
Andersson (c).
15. Ekonomiska förpliktelser för ersättning
för särskilda tjänster till funktionshindrade
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för
ramanslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till
funktionshindrade ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 210 000 000 kr under 2006-2009. Därmed bifaller
riksdagen regeringens förslag i proposition 2004/05:1
utgiftsområde 22 punkt 20.
16. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22
Kommunikationer
Riksdagen
a) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 6 000 000 000 kr
för Vägverket för investering i närtid, E 6
Svinesundsförbindelsen m.m.,
b) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 400 000 000 kr till
prioriterade vägprojekt enligt riksdagens beslut om
tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition,
c) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 500 000 000 kr
för Banverket för investeringar i eldriftsanläggningar
m.m.,
d) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 1 500 000 000 kr
till prioriterade järnvägsprojekt enligt riksdagens beslut
om tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition,
e) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 9 500 000 000 kr
till Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad av
Botniabanan samt
f) anvisar för budgetåret 2005 anslagen under
utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med
utskottets förslag i bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 22 punkterna 1, 2, 4-6 och 21 samt avslår
motionerna
2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
2004/05:T446 av Sven Bergström m.fl. (c)
2004/05:T459 yrkandena 6 och 21 av Johnny Gylling
m.fl. (kd)
2004/05:T468 yrkande 36 av Erling Bager m.fl. (fp).
Stockholm den 18 november 2004
På trafikutskottets vägnar
Claes Roxbergh
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh
(mp), Carina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m) 1, Jarl
Lander (s), Erling Bager (fp) 1, Hans Stenberg (s), Krister
Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd) 1, Karin Svensson Smith
(v), Monica Green (s), Runar Patriksson (fp) 1, Sven
Bergström (c) 1, Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m) 1,
Mikael Johansson (mp), Börje Vestlund (s) och Carl-Axel
Roslund (m) 1.
1 Ledamoten har ej deltagit i beslutet under punkt 16.
2004/05
TU1
Redogörelse för ärendet
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i
budgetpropositionen för 2005 utgiftsområde 22
Kommunikationer (prop. 2003/04:1).
Utskottet har i samband med beredningen av ärendet
inhämtat upplysningar från Rikstrafiken.
Betänkandet är disponerat på följande sätt. Under varje
politikområde behandlas inledningsvis mål- och
resultatfrågor samt de förslag till anslagsberäkningar som
förts fram dels av regeringen, dels av Moderata samlingsparti-
et, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och
Centerpartiet.
Därefter redovisas för varje politikområde berörda
verksamhetsområden där en behandling sker av aktuella
regeringsförslag och motionsförslag. Under politikområdet
Transportpolitik behandlas vidare ett stort antal motions-
förslag som berör främst upprustning och utbyggnad antingen
i form av särskilda utpekade vägar och järnvägar eller i form
av satsningar i vissa regioner.
Avslutningsvis lämnas en sammanfattande behandling av
anslag och ekonomiska förutsättningar för hela utgiftsområde
22 Kommunikationer.
Under varje avsnitt anges de propositions- och
motionsyrkanden som behandlas i respektive avsnitt.
I bilaga 1 redovisas en förteckning över regeringens förslag
till riksdagsbeslut och de motioner som behandlas i
betänkandet.
I bilaga 2 redovisas utskottets förslag till beslut om anslag för
år 2005 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
I bilaga 3 redovisas regeringens och oppositionspartiernas
förslag till anslag för år 2005 inom utgiftsområde 22
Kommunikationer.
Utskottets överväganden
Politikområde 36 Transportpolitik
Mål- och resultatfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna vad utskottet anfört om mål- och
resultatfrågor för politikområde Transportpolitik. Det
innebär bl.a. att en fortsatt utveckling bör ske av mål- och
resultatstyrningen. Enligt utskottets mening är det också
viktigt att det transportpolitiska arbetet vidareutvecklas för
att skapa ett hållbart transportsystem. Utskottet konstaterar
att ett omfattande utredningsarbete nyligen har avslutats
inom transportområdet. Utskottet välkomnar därför den av
regeringen till våren 2005 aviserade transportpolitiska
propositionen. I avvaktan på regeringens förslag är
utskottet inte nu berett att ompröva de grundläggande
utgångspunkterna för gällande transportpolitik. Utskottet
avstyrker därför aktuella motionsförslag.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp) och 3 (kd).
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens mål- och
resultatredovisning för politikområdet Transportpolitik i
budgetpropositionen för år 2005 utgiftsområde 22.
Vidare behandlar utskottet förslag i följande tre motioner:
- 2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd)
- 2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström
m.fl. (m)
- 2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp).
Politikområdets omfattning
Politikområdet Transportpolitik omfattar
verksamhetsområdena Väg, Järnväg, Sjöfart, Luftfart,
Interregional kollektiv persontrafik samt Forskning och
analys.
Mål
Bakgrund
Inom det transportpolitiska området är målen utformade på
ett hierarkiskt sätt enligt följande:
- övergripande mål
-
- delmål
-
- mål för verksamheten
-
- mål för verksamhetsgrenar.
-
I målhierarkin ingår även etappmål, vilka också redovisas i
det följande. Det övergripande målet för transportpolitiken är
att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt
hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet
i hela landet (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr.
1997/98:266 och prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr.
2001/02:126).
Delmålen inom transportpolitiken är att inom ramen för en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
transportförsörjning bidra till följande:
- Ett tillgängligt transportsystem, där transportsystemet
utformas så att medborgarna och näringslivets
grundläggande transportbehov kan tillgodoses.
-
- En hög transportkvalitet, där transportsystemets
utformning och funktion medger en hög transportkvalitet
för medborgarna och näringslivet.
-
- En säker trafik, där det långsiktiga målet för
trafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller allvarligt
skadas till följd av trafikolyckor inom transportsystemet.
Transportsystemets utformning och funktion skall an-
passas till de krav som följer av detta.
-
- En god miljö, där transportsystemets utformning och
funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö
för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador
och en god hushållning med mark, vatten, energi och
andra naturresurser främjas.
-
- En positiv regional utveckling, där transportsystemet
främjar en positiv regional utveckling genom att dels
utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av
landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa
transportavstånd.
-
- Ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är
utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns
transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma
möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, ut-
formning och förvaltning och deras värderingar skall
tillmätas samma vikt.
-
I målhierarkin ingår vidare etappmål, vilka anger lämpliga
steg på väg mot de långsiktiga målen. Etappmålen beslutas av
regeringen och har redovisats för riksdagen, senast i
proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt
hållbart transportsystem.
I propositionen gjorde regeringen bedömningen att
etappmål bör formuleras för samtliga sex transportpolitiska
delmål för att underlätta en väl avvägd balans mellan de olika
delmålen. Regeringen anförde vidare att etappmålen bör vara
mer övergripande än de etappmål som tidigare formulerats
men att de i den utsträckning det är lämpligt skall vara tydligt
kvantifierade och tidssatta. Utskottet har ställt sig bakom
regeringens bedömning (bet. 2001/02:TU2).
I dag finns etappmål formulerade för alla delmål, med
undantag av jämställdhetsmålet. Etappmålen för
trafiksäkerhet och miljö är tidssatta och kvantifierade. Det
anges således konkret vad som skall uppnås vid en särskild
tidpunkt. Etappmålet om funktionshindrades tillgänglighet till
transportsystemet är tidssatt. I övrigt är etappmålen
formulerade på ett mer övergripande sätt. För de etappmål
som inte är tidssatta och kvantifierade har regeringen angivit
som sin bedömning att ett uppföljningssystem i form av mått
och indikatorer bör utvecklas.
Delmålen och etappmålen bryts i sin tur ned till mål för
vart och ett av de olika verksamhetsområdena inom
politikområdet. Därefter formulerar regeringen i sin styrning
av myndigheterna inom politikområdet mål och återrap-
porteringskrav för de olika verksamhetsgrenarna.
Resultat
Regeringen
I nedanstående tabell sammanfattas regeringens bedömning
av måluppfyllelsen av etappmålen och utvecklingen mot de
långsiktiga delmålen år 2003. Inom parentes i respektive
kolumn har angetts regeringens bedömning för år 2002.
Delmå
l
Utveck
ling
mot
lång-
siktigt
delmål
år 2003
Finns
etapp-
mål?
Uppfyll
s
etappm
ål med
dagens
beslut?
Kommenta
r till
utveckling i
förhållande
till
delmålet
under 2003
Tillgä
ng-
lighet
Ja (Ja)
Ja,
med
region
al utv.
(lika)
- för
funk-
tionshi
ndr.
tillgän
g-
lighet
(lika)
Ja
delvis
(-)
Nej
(Nej)
Förbättrad
tillgäng-
lighet för
väg och
järnväg
samt för
funktionshi
ndrade.
Försämring
för flyg.
Trans-
portkv
alitet
Ja (Ja)
Ja (Ja)
Ja (Nej)
Transportkv
al. är god.
Utv. är
positiv,
trafikstörn.
och
trafikutbuds
minskn.
påverkar
negativt i
vissa
avseenden.
Trafik
-
säkerh
et
Nej
(Nej)
Ja (Ja)
Nej
(Nej)
Oförändrat
antal
dödade och
svårt
skadade i
vägtrafiken.
Miljö
Klimat
-
påverk
an
(CO2)
Nej
(Nej)
Ja (Ja)
Nej
(Nej)
Ökade
utsläpp från
vägtrafik.
Minskade
utsläpp från
flyg.
Luftför
o-
rening
ar
Ja (Ja?)
Ja (Ja)
Ja,
sannoli
kt (lika)
Brister i
sjöfartens
utsläpps-
statistik.
Buller
Ja (Nej)
Ja (Ja)
Nej
(Nej)
För långsam
förbättring i
befintlig
bebyggelse
jämfört med
riktvärden.
Kretslo
pps-
anpass
ning
Osäkert
(Osäker
t)
Nej
(Nej)
- (-)
Långsam
förbättring.
Påverk
an på
natur-
och
kultur
miljö
Osäkert
(Osäker
t)
Nej
(Nej)
- (-)
Svårbedömt
.
Regio
nal
utveck
ling
Osäkert
(Osäker
t)
Ja,
tillsam-
mans
med
tillgän
glig-
het
(lika)
Ja (-)
Stor andel
av inves-
terings-
medlen
avsätts för
transport-
försörjning
av hela
landet.
Jäm-
ställdh
et
Ja?
(Osäker
t)
Nej
(Nej)
- (-)
Kvinnor
fortsatt
dåligt före-
trädda i
beslutsfatta
nde organ.
Stor brist på
data men
kartlägg-
ning pågår.
Källa: Prop. 2003/04:1 utg.omr. 22 och prop.
2004/05:1 utg.omr. 22.
Inom parentes anges motsvarande uppgifter för år
2002.
Regeringen anser att tillgängligheten i vägtransportsystemet
har förbättrats under de senaste åren. Restiderna på de
nationella vägarna har blivit kortare, kollektivtrafikutbudet
har ökat och cykelvägarna har blivit fler. Trängseln i och
kring de större städerna har dock inte minskat. Även
järnvägstransportsystemet har fått förbättrad tillgänglighet
genom att det går fler tåg på spåren. För inrikesflyget har
dock tillgängligheten försämrats.
När det gäller tillgängligheten för funktionshindrade har
trafikverken genomfört en gemensam undersökning i syfte att
redovisa andelen funktionshindrade som kan använda
respektive trafikslag. Resultatet visar att många uppger att de
kan resa, men för en relativt stor andel är det besvärligt att
resa, och många funktionshindrade reser inte alls i dag.
Sammantaget bedöms dock tillgängligheten för
funktionshindrade ha förbättrats.
Det svenska transportsystemet håller genomgående en hög
transportkvalitet som i termer av förutsägbarhet, säkerhet,
flexibilitet, bekvämlighet, framkomlighet och
informationstillgång står sig väl vid en internationell jämförel-
se. Sett över en längre tidsperiod råder det knappast några
tvivel om att transportkvaliteten har ökat avsevärt på alla
dessa områden. Även på kort sikt har utvecklingen varit
övervägande positiv, dock kan bl.a. trafikstörningar och
minskningar i trafikutbudet ha medfört sänkt transportkvalitet
i vissa avseenden.
När det gäller trafiksäkerheten visar statistiken att under år
2003 var antalet dödade och svårt skadade i vägtrafiken
oförändrat jämfört med år 2002. Mot bakgrund av de senaste
tio årens trafik- och trafikskadeutveckling och den kunskap
som i dag finns om effektiva trafiksäkerhetsåtgärder bedömer
regeringen att det krävs mycket stora ansträngningar av
samtliga aktörer inom vägtrafikområdet för att etappmålet om
högst 270 dödade år 2007 skall uppnås. Regeringen
konstaterar att etappmålet ligger fast och ser det som ett
viktigt medel för att motivera och engagera aktörerna för att
kunna nå det långsiktiga målet, att ingen skall dödas eller
allvarligt skadas i vägtrafiken.
Vad beträffar miljömålet visar statistiken att
koldioxidutsläppen har fortsatt att öka, vilket innebär att
förutsättningarna för att uppnå etappmålet har försämrats.
Utsläppen av kväveoxider och kolväten från transportsektorn
fortsätter att minska. Antalet bullerutsatta har minskat något
genom de bullerskyddsåtgärder som vidtagits. Etappmålet
bedöms dock bli svårt att nå på grund av den ökande trafiken
och att många kommuner saknar nödvändiga åtgärdsprogram.
Kretsloppsanpassningen är svårbedömd men anses uppvisa
en positiv utveckling. När det gäller uppföljningen av målen
för natur- och kulturmiljön bedriver trafikverken ett arbete
för att utveckla mått och mål.
I fråga om delmålet om regional utveckling anser regeringen
att en utbyggd infrastruktur som i sin tur leder till förbättrade
transporter successivt bidrar till förbättrad tillgänglighet för
kvinnor och män i hela landet. För enstaka större
investeringar som minskar restiderna drastiskt kan även
lokaliseringseffekter bli betydande. Drift och underhåll av
väg- och järnvägsnäten, liksom åtgärder för bärighet,
tjälsäkring och rekonstruktion är viktiga åtgärder för samtliga
regioner, men har särskilt stor betydelse för utvecklingen i
glest bebyggda delar av landet. Vägarnas ytstandard i
glesbygd har förbättrats kontinuerligt under en rad år, och
andelen avstängd väg minskade kraftigt under år 2003.
När det gäller jämställdhetsmålet anser regeringen att
kvinnors perspektiv och värderingar fortfarande är bristfälligt
företrädda vid planering, beslut och förvaltning i hela
transportsystemet. Det innebär att kvinnor har sämre möj-
ligheter att påverka transportsystemets utformning.
Regeringens krav på trafikverken när det gäller analyser och
redovisningar kopplade till målet om ett jämställt
transportsystem har ökat, men fortfarande råder brist på data
för att kunna följa utvecklingen mot målet. Statens institut för
kommunikationsanalys (SIKA) och trafikverken har dock
påbörjat arbetet med att ta fram ytterligare information om
tillståndet.
Motionsförslag
I motion 2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) framhålls
de transportpolitiska målen och regeringens misslyckande.
Kristdemokraterna anser att den socialdemokratiska
regeringen och dess stödpartier i alltför hög grad fokuserar på
långsiktigt hållbara transportsystem. Kristdemokraterna anser
att det första ledet i det transportpolitiska målet -
samhällsekonomisk effektivitet - förbigås i de prioriteringar
som regeringen gjort i samband med att planeringsramarna
för åtgärder i väg- och järnvägsnätet under perioden 2004-
2015 fastställts. Till betydande del hänger detta samman med
att investeringar i och underhåll av vägar får stå tillbaka för
stora järnvägsprojekt med tveksamma lönsamhetskalkyler.
Regeringen är ytterst ansvarig för att de mål som riksdagen
beslutat om närmare utformas på ett sådant sätt att de kan
följas upp. Genom uppställandet av ett otillräckligt utformat
mål som prioriteringskriterium, har regeringen allvarligt
brustit i sin styrning av länens infrastrukturplanering.
Kristdemokraterna föreslår att de transportpolitiska delmålen
skall utformas på ett sätt som gör det möjligt att mäta,
jämföra och följa upp infrastrukturåtgärder i förhållande till
dessa mål (yrkande 1).
I motion 2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
framhålls bl.a. att Socialdemokraterna envisas med att
straffbeskatta bilisterna med motiveringen att de kör för
mycket. För de flesta hushåll är det alltför dyrt att sätta sig i
bilen och nöjesåka. De flesta använder bilen för att uträtta
ärenden. Den ekonomiska prioritering regeringen gjorde i sin
förra infrastrukturproposition innebär att anslagen till
järnvägssatsningar kraftigt ökar, fastän de stora behoven
enligt regeringens egen utredning Godstransportdelegationen
främst ligger inom vägsektorn. Regeringen måste redovisa
skälen till det vägval som den tydliga prioritering av
järnvägsnätet framför vägnätet innebär, inte minst för landets
bilister och åkare. Moderata samlingspartiet anser att
samhällsekonomiskt lönsamma vägar måste prioriteras
framför järnvägarna (yrkande 1).
I samma motion anförs också att utbyggnaden och
utvecklingen av infrastrukturen kräver omfattande
investeringar i ett stort och glest befolkat land som Sverige.
Därför är det av största vikt att investeringar i infrastrukturen
ger en god avkastning, dvs. att medborgarna upplever att de
får valuta för pengarna. En förutsättning för detta är att såväl
konkurrens som samverkan mellan olika trafikslag främjas i
utformningen av regel-, skatte- och avgiftssystem. Eller
annorlunda uttryckt förutsätter detta en rimlig grad av konkur-
rensneutralitet mellan de skilda trafikslagen. Så är inte fallet
för närvarande, vilket är samhällsekonomiskt förödande,
menar Moderata samlingspartiet (yrkande 2).
I motion 2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) framhålls
att liksom när det gäller all annan företagsamhet bör fri
konkurrens vara grunden också för trafikpolitiken. Fri
konkurrens tillgodoser den enskildes val av transportslag vare
sig det gäller transport av gods eller människor. Fri
konkurrens inom alla transportslag är en förutsättning för att
kunna uppnå en hållbar utveckling och ökad tillväxt.
Trafiksektorn har alldeles för länge kännetecknats av
monopolbildningar, främst statliga sådana. Monopol gör att
den enskilda individen kommer i kläm i form av höga priser
och sämre service. Dessvärre återstår det fortfarande en hel
del att göra på området. Konsekvensen av den bristande
konkurrensen är uppenbar. Priser är för höga och
rabattsystem försvårar för konsumenten att genomföra sina
val. Det är därför angeläget att verklig fungerande konkurrens
kan skapas inom alla trafiksektorer, menar Folkpartiet
liberalerna (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Mål- och resultatfrågor
I årets budgetproposition lämnar regeringen inga förslag om
nya eller ändrade mål för politikområdet. I några motioner
framförs dock synpunkter om ändrade transportpolitiska
utgångspunkter.
Utskottet vill - i enlighet med tidigare uttalanden - erinra
om att det transportpolitiska målet och de delmål som fogats
till detta i huvudsak härrör från 1998. Riksdagens beslut
(prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10 s. 46, rskr.
1997/98:266-277) om dessa övergripande mål har föregåtts
av omfattande utredningar och diskussioner. Målen
konstruerades för att vara långsiktiga till sin natur och var
menade att gälla som övergripande riktlinjer under en längre
tidsperiod.
I samband med riksdagsbeslutet våren 1998 framhöll
utskottet att den grundläggande principen vid genomförandet
av transportpolitiken även fortsättningsvis skall vara att de
enskilda människorna och företagen inom ramen för det
befintliga transportutbudet själva skall välja hur de skall
ordna sina transporter. En strävan efter ökad samverkan i
transportsystemet borde förenas med en politik som främjar
en effektiv konkurrens mellan olika trafikutövare och
transportlösningar.
I det följande redovisar utskottet ytterligare utgångspunkter
och viktiga frågeställningar när det gäller mål- och
resultatstyrning på politikområdet Transportpolitik. Utskottet
återkommer till dessa frågor på politikområdet IT, elektronisk
kommunikation och post.
I samband med behandlingen av mål- och
resultatstyrningsfrågor hösten 2003 (bet. 2003/04:TU1)
framhöll utskottet att inom det ramverk som utgörs av det
övergripande målet och delmålen finns det behov av ett
fortsatt utvecklingsarbete, bl.a. genom att etappmål tas fram
för alla delmål. Vidare ansåg utskottet bl.a. att målen skall
formuleras utifrån den politiska viljeinriktningen, inte utifrån
vad som är enkelt mätbart. I de fall målen inte är kvantitativa
var det dock nödvändigt att till dessa foga relevanta och
allmänt accepterade resultatindikatorer.
Utskottet vill återigen betona betydelsen av att arbetet med
att ytterligare konkretisera innebörden av alla mål fortsätter.
Det fortsatta utvecklingsarbetet måste bedrivas i syfte att
underlätta uppföljningen av resultaten inom området
samtidigt som det skall underlätta diskussioner om tillståndet
och utvecklingen inom området.
Utskottet anser det önskvärt att utvecklingsarbetet när det
gäller att redovisa och bedöma resultatet av gjorda insatser
drivs vidare inom Regeringskansliet, gärna i en fortsatt dialog
med utskottet eftersom regeringen och riksdagen har ett delat
ansvar för att vidareutveckla styrningen inom området.
Frågor som särskilt bör uppmärksammas i utvecklingsarbetet
är tydlighet i resultatredovisningen, utveckling av
resultatindikatorer för meningsfulla uppföljningar,
jämförelser över tid och internationella jämförelser.
I samband med att utskottet behandlade Riksrevisionens
framställning angående länens infrastrukturplanering i maj
2004 (förs. 2003/04:RRS3, bet. 2003/04:TU10) togs också
frågor om mål- och resultatstyrning upp. Utskottet utgick
bl.a. ifrån att dessa uppmärksammas inom ramarna för det
angelägna utredningsarbete kring planeringsprocessens
utformning och innebörd, bl.a. i syfte att kontinuerligt
anpassa infrastrukturplaneringen till förändringar i omvärlden
och utifrån de krav som kan ställas på processen. Det gäller
bl.a. riksdagens krav på en väl fungerande mål- och
resultatstyrning.
Utskottet vill i sammanhanget också peka på att frågor om
statsmakternas styrning har uppmärksammats av finans- och
försvarsutskotten (bet. 2002/03:FiU14, yttr. 2002/03:FöU3y
och bet. 2003/04:FiU11, yttr. 2003/04: FöU2y), vilket lett till
att regeringen i februari 2004 tillkallat en särskild utredare
(dir. 2004:12) med uppdrag att utreda formerna för styrning
och finansiering av försvaret. Utredaren skall särskilt
fokusera på bl.a. hur riksdagens och regeringens tillsyn,
styrning och uppföljning skall kunna förbättras.
Enligt utskottets mening är det angeläget att en fortsatt
transportpolitisk utveckling äger rum i syfte att skapa ett
hållbart och effektivt transportsystem. Under senare tid har en
rad viktiga utredningsbetänkanden presenterats. Det gäller
allt från frågor om godstrafik, vägbeskattning och
järnvägstrafik till bl.a. kollektivtrafik, färdtjänst, enskilda
vägar, hamnfrågor och taxitrafik. Ett fortsatt
transportpolitiskt reformarbete pågår också inom EU
samtidigt som samhällsutvecklingen såväl nationellt som
internationellt skapar förändrade trafikbehov. Vidare ger bl.a.
nya forskningsrön och ny teknik, inte minst inom IT-området,
förändrade förutsättningar för transportsystemet. Utskottet
välkomnar därför den av regeringen till våren 2005 aviserade
transportpolitiska propositionen. I avvaktan på regeringens
förslag är utskottet inte nu berett att ompröva de
grundläggande utgångspunkterna och principerna för
gällande transportpolitik. Utskottet är därmed heller inte
berett att ta något initiativ med anledning av de motioner som
väckts om förändringar av olika transportpolitiska
utgångspunkter.
Utskottet vill också framhålla transportforskningens
strategiska betydelse i arbetet med att uppnå de
transportpolitiska målen. Utskottet har därför låtit genomföra
en uppföljning av transportforskningens omfattning,
inriktning och samhällsnytta. Syftet med uppföljningen är
bl.a. att ge utskottet ett fördjupat underlag inför behandlingen
av den forskningspolitiska respektive transportpolitiska
propositionen som regeringen avser överlämna till riksdagen
under riksmötet 2004/05. I det sammanhanget torde utskottet
återkomma till viktiga frågor av det slag som tagits upp i de
nu behandlade motionerna.
Utskottet anser därför att riksdagen bör godkänna vad som
anförts om en fortsatt utveckling av mål- och resultatfrågor
för politikområdet Transportpolitik. Det innebär bl.a. att en
utveckling bör ske av mål- och resultatindikatorer, ökad
tydlighet i resultatredovisningen samt jämförelser över tid
och med andra länder. Utskottet förutsätter att dessa
redovisade utgångspunkter och frågeställningar
uppmärksammas och beaktas inom ramen för den fortsatta
utvecklingen av mål- och resultatstyrningen.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna
2004/05:T459 yrkande 1 (kd), 2004/05:T464 yrkandena 1
och 2 (m) samt 2004/05:T468 yrkande 6 (fp).
Anslag m.m.
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens och
motionärernas förslag till medelsanvisningar m.m. för
budgetåret 2005 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer
vad gäller politikområdet Transportpolitik.
De regeringsförslag som behandlas är följande sex punkter
i budgetpropositionen, utgiftsområde 22 Kommunikationer
(prop. 2003/04:1), där regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 6 000 000 000 kr för
Vägverket för investering i närtid, E 6
Svinesundsförbindelsen m.m.,
2. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 400 000 000 kr till
prioriterade vägprojekt enligt riksdagens beslut om
tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition,
4. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 500 000 000 kr för
Banverket för investeringar i eldriftsanläggningar m.m.,
5. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 1 500 000 000 kr till
prioriterade järnvägsprojekt enligt riksdagens beslut om
tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition,
6. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 9 500 000 000 kr till
Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad av Botniabanan,
21. för budgetåret 2005 anvisar anslagen under
utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med
regeringens förslag i bilaga 1.
Vidare behandlar utskottet följande fyra motioner med
förslag till anslag inom politikområdet Transportpolitik:
- 2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
- 2004/05:T446 av Sven Bergström m.fl. (c)
- 2004/05:T459 yrkandena 6 och 21 av Johnny Gylling m.fl.
(kd)
- 2004/05:T468 yrkande 36 av Erling Bager m.fl. (fp).
Verksamhetsområde Väg
Vägverket: Administration
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
1 025 202
939 219
-
-
50 000
-
-
65 000
Anslaget 36:1 Vägverket: Administration används för
finansiering av Vägverkets kostnader för ledning,
vägtrafikinspektionen, ekonomiadministration,
personaladministration, planering och uppföljning, internt
expertstöd, intern utveckling samt viss utredningsverksamhet.
För nästa budgetår föreslår regeringen en anslagsnivå på ca
939 miljoner kronor. Regeringens förslag till
medelsberäkning förutsätter att Vägverket fortsätter att
reducera sina administrativa kostnader samt dessutom
genomför en särskild engångsbesparing på 40 miljoner
kronor under år 2005.
Två partier anser att administrationsanslaget kan minskas
ytterligare i förhållande till regeringens förslag. Längst går
Centerpartiet som föreslår en besparing med 65 miljoner
kronor, medan Folkpartiet redovisar ett något mindre
besparingsförslag med 50 miljoner kronor.
Väghållning och statsbidrag
Miljoner kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
15 564
16 608
+2 00
0
+450
+400
+250
Av budgetpropositionen framgår att anslaget finansierar
sektorsuppgifter, t.ex. insatser inom trafiksäkerhet och miljö,
kollektivtrafik, handikappfrågor, forskning och utveckling
samt bidrag till ideella organisationer som utför
sektorsuppgifter. Vidare skall anslaget finansiera
myndighetsutövning, statlig väghållning och bidrag till bl.a.
kollektivtrafik, enskilda vägar, förbättring av miljö och
trafiksäkerhet på kommunala vägar samt kompensation till
kommunerna för lokal och regional busstrafik.
För innevarande budgetår har totalt anvisats 15 564
miljoner kronor. För nästa budgetår föreslås en ökning till 16
608 miljoner kronor. Som framgår av följande
sammanställning beräknas merparten av medlen år 2005
fördelas på att vidmakthålla vägnätet genom drifts- och
underhållsinsatser.
Miljoner kronor
Ändamål
Budge
t
2004
Beräk
nat
2005
Sektorsuppgifter
524
524
Myndighetsutövning
246
266
Investeringar i nationell plan
2 338
2 700
Investeringar i regionala planer
2 093
1 655
Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion
1 417
1 232
Investeringar i fysiska
trafiksäkerhetsåtgärder
437
0
Drift och underhåll
6 594
7 191
Räntor och återbetalning av lån för vä-
gar
827
1 965
Bidrag för drift och byggande av
enskilda vägar
657
663
Storstadsöverenskommelsen
36
35
Bidrag i regionala planer
357
360
Till Regeringskansliets disposition
2
2
Till Rikspolisstyrelsens disposition
17
0
Till Verket för innovationssystem
20
15
Summa
15 564
16 608
Av propositionen framgår att en utgångspunkt för
medelsberäkningen är riksdagens beslut om utökade
planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-
2015 (prop. 2003/04:95, bet. 2003/04:TU10 rskr.
2003/04:266). Beslutet innebär att den ekonomiska
planeringsramen för investeringar i nationella stamvägar för
perioden 2004-2015 skall vara 42,1 miljarder kronor. Sedan
tidigare har riksdagen beslutat att den ekonomiska plane-
ringsramen för regional transportinfrastruktur skall vara 30
miljarder kronor (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr.
2001/02:126).
För anslagsposten sektorsuppgifter beräknas en bibehållen
anslagsnivå på 524 miljoner kronor, medan för
myndighetsutövning beräknas en ökad anslagsnivå till 266
miljoner kronor med hänsyn till att Vägverket övertar vissa
arbetsuppgifter från Naturvårdsverket.
Delposten Investeringar i nationell plan beräknas till 2 700
miljoner kronor. Det innebär en ökning från föregående år.
För delposten Investeringar i regional plan beräknas 1 655
miljoner kronor. Det är en nivå som är lägre än den
långsiktiga planeringsramen men högre än den beräkning
regeringen gjorde för år 2005 i budgetpropositionen för 2004.
Delposten Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion beräknas
till 1 232 miljoner kronor.
Delposten Investeringar i fysiska trafiksäkerhetsåtgärder
upphör fr.o.m. 2005. Fysiska trafiksäkerhetsåtgärder kommer
fortsättningsvis att ingå som en del av delposten Investeringar
i nationell plan. Regeringens fastställelsebeslut av den
nationella väghållningsplanen innebär att 4,9 miljarder kronor
skall användas till fysiska trafiksäkerhetsåtgärder 2004-2015.
Delposten Drift och underhåll beräknar regeringen höja till
7 191 miljoner kronor.
För Räntor och återbetalning av lån för vägar beräknas
behovet till 1 965 miljoner kronor. Det är en lägre nivå än
den beräkning regeringen redovisade i 2004 års
budgetproposition. Regeringens bedömning är att ränteläget
medger en minskning av anslagsposten.
Delposten Drift och byggande av enskilda vägar föreslås
ligga på samma nivå som tidigare, dvs. 663 miljoner kronor.
Det särskilda bidraget till storstädernas trafiksystem
beräknas under 2005 till 35 miljoner kronor.
Delposten Bidrag i regionala planer omfattar statsbidrag
till kollektivtrafikanläggningar, bidrag till förbättring av miljö
och säkerhet samt bidrag till ökad tillgänglighet till
kollektivtrafik. Regeringen bedömer ett behov av medel med
utgångspunkt i fastställda länstransportplaner för 2004-2015
till 360 miljoner kronor.
Anslagsposten Verket för innovationssystem beräknas till
15 miljoner kronor.
Samtliga partier som motionerat om alternativa
anslagsberäkningar föreslår högre belopp till väghållning än
regeringen.
Moderata samlingspartiet vill höja anslaget mest med 2
miljarder kronor. Därmed skapas enligt motionen ökade
resurser till vägutbyggnad och åtgärder i syfte att minska
antalet dödade i trafiken samt ökade insatser till det enskilda
vägnätet.
Folkpartiet liberalerna förordar ökade insatser i förhållande
till regeringens förslag med 450 miljoner kronor.
Kristdemokraternas förslag innebär en höjning med 400
miljoner kronor. Ökningen förordas fördelas lika mellan
investeringar och underhållsinsatser. Vidare förordas att
anslagsposten Drift och byggande av enskilda vägar bör öka
med 10 %, dvs. 66 miljoner kronor för att därmed uppgå till
729 miljoner kronor.
Centerpartiet vill höja anslaget med 250 miljoner kronor
för att bl.a. det eftersläpande underhållet skall kunna börja tas
igen. Som utskottet återkommer till senare ingår vidare i
Centerpartiets förslag att ett nytt anslag förs upp på
statsbudgeten för räntekostnader till ett infrastrukturbolag. På
detta sätt anges att det blir möjligt att genomföra offensiva
och tillväxtbefrämjande projekt.
Lån som tas upp av Vägverket
Resursförbrukningen för väghållning styrs förutom av anslag
över statsbudgeten även av de olika lånemöjligheter som
Vägverket förfogar över.
Vägverket har sålunda möjlighet att ta upp lån för att
finansiera anläggningstillgångar, broar som ersätter färjor och
vissa specifika vägprojekt. När det gäller anlägg-
ningstillgångar skall dessa enligt lagen (1996:1059) om
statsbudgeten finansieras med lån eller krediter i
Riksgäldskontoret. Vägverkets omsättningstillgångar
finansieras med verkets räntekontokredit. Vid utgången av
2003 var Vägverkets skuld för anläggningstillgångar 1 182
miljoner kronor, för broar 190 miljoner kronor, för specifika
vägobjekt 4 678 miljoner kronor, kapitaltäckningsgaranti för
SVEDAB 95 miljoner kronor och för de s.k. storstadspaketen
9 930 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade 1996 att fyra vägobjekt fick
tidigareläggas genom att Vägverket fick ta upp lån i
Riksgäldskontoret och sedan återbetala dessa när
anslagsmedel finns tillgängliga i ordinarie väghållningsplan.
De fyra vägobjekten är E 18/20 delen Örebro-Arboga, E 4
delen Stora Åby-Väderstad, E 22 Söderåkra-Hossmo samt
E 4 trafikplats Hallunda.
Regeringen undertecknade 2002 ett avtal med den norska
regeringen om byggandet av Svinesundsförbindelsen.
Ambitionen är att förbindelsen skall vara klar och öppnad för
trafik 2005. Under byggtiden kommer Vägverket att ta upp
lån i Riksgäldskontoret. Lånen kommer att återbetalas under
20 år med intäkter från framtida vägavgifter. Den totala
låneramen för Svinesundsbron beräknas till 785 miljoner
kronor. Nettoupplåningen beräknas minska först efter 2006.
115 miljoner kronor avser en delfinansiering av väg E 6 på
etappen Hogdal-Nordby.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund för Vägverkets
lån, utom lånen till anläggningstillgångar, att en låneram
anvisas på sammanlagt 6 000 miljoner kronor.
Vidare föreslås en särskild låneram på högst 400 miljoner
kronor för vissa särskilda projekt. Som bakgrund erinras om
att riksdagen med anledning av tilläggsbudget i samband med
2004 års ekonomiska vårproposition har angett (prop.
2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274) att re-
geringen får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för de
prioriterade vägprojekten E 6 delen Rabbalshede-Hogdal,
E 20 delen Tollered-Alingsås samt genom Alingsås,
riksväg 40 delen Brämhult-Hester, riksväg 40 delen Haga-
Ljungarum, riksväg 45 delen Angeredsbron-Älvängen,
riksväg 44 delen Båberg-Väne-Ryr samt riksväg 49 Skara-
Varnhem. Dessa projekt beräknas kosta sammantaget 8 500
miljoner kronor, och för 2005 föreslås en låneram på högst
400 miljoner kronor.
Infrastrukturbolag: Räntekostnader
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
-
-
-
-
-
+500 000
Centerpartiet förordar att ett nytt anslag på 500 miljoner
kronor införs för att genomföra önskvärda,
samhällsekonomiskt riktiga och strategiskt viktiga
investeringar i vägar och järnvägar byggd på en ny modell för
alternativ finansiering. Ett särskilt infrastrukturbolag föreslås
bildas med uppgift att finansiera sådana investeringar med
normala avskrivningstider och annuitetsbetalning via
statsbudgeten över en längre period. På detta sätt anges att of-
fensiva och tillväxtfrämjande projekt skulle kunna sjösättas,
en satsning som anses befogad och lämplig att använda under
rådande finansiella omständigheter.
Genom att använda 250 miljoner kronor från anslag 36:4
Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter samt 250
miljoner kronor från av Centerpartiet tillskjutna medel täcks
enligt motionen kostnader för såväl räntor som amorteringar.
Verksamhetsområde Järnväg
Banverket: Administration
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
768 146
771 897
-
65 000
-
75 000
-
50 000
-
35 000
Med anslaget 36:3 Banverket: Administration finansieras
kostnader för ledning, ekonomiadministration,
personaladministration, planering och uppföljning, viss
utredningsverksamhet m.m. Medelsbehovet beräknas av
regeringen till ca 771,9 miljoner kronor. I samband med
medelsberäkningen har beaktats att Banverkets
verksamhetsvolym bedöms öka till följd av ökade investering-
ar samtidigt som ett kontinuerligt arbete bedrivs med att
effektivisera verksamheten.
Fyra partier anser att anslaget för administrationskostnader
kan minskas. Föreslagna besparingar är 75 miljoner kronor
(fp), 65 miljoner kronor (m), 50 miljoner kronor (kd) och 35
miljoner kronor (c). Enligt Moderata samlingspartiet är en
effektivisering och besparing möjlig genom att hela
Banverkets produktion upphandlas och att verkets
konkurrensutsatta verksamhet bolagiseras för att tydliggöra
verkets olika roller.
Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter
Miljoner kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
8 469
11 197
-
-
-300
-250
Från anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter finansieras myndighetsutövning, bidrag till
Inlandsbanan och ersättning till Øresundsbro Konsortiet,
bidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet,
sektorsuppgifter, investeringar i stomjärnvägar, drift och
underhåll av statliga järnvägar inklusive operativ trafikled-
ning samt räntor och amorteringar på lån för järnvägsändamål
upptagna i Riksgäldskontoret. Vidare kan anslaget finansiera
kostnader för att täcka förluster vid eventuellt infriande av
kapitaltäckningsgarantin till SVEDAB och garantiavgift för
Øresundsbro Konsortiets statliga lånegarantier.
För år 2005 föreslår regeringen att anslaget beräknas till ca
11 197, vilket innebär en höjning med ca 2 730 miljoner
kronor jämfört med föregående år.
För 2005 beräknar regeringen preliminärt nedanstående för-
delning på anslagsposter.
Miljoner kronor
Ändamål
Budg
et
2004
Beräk
nat
2005
1 Myndighetsutövning
23
8
1.1 Järnvägsinspektionen
16
0
1.2 Fastställelse av tågplan och järn-
vägsplan
7
8
2 Bidrag till Inlandsbanan och
Øresundsbro Konsortiet
331
384
3 Sektorsuppgifter
161
183
4 Banhållning
7 931
10 622
4.1 Investeringar i nationell plan
3 161
4 940
4.2 Investeringar i regional plan
-
-
4.3 Drift, underhåll och trafikledning
3 700
4 219
4.4 Räntor och återbetalning av lån
1 000
1 393
4.5 Riskavgift Øresundsbro Konsortiet
70
70
Summa
8 469
11 197
Anslagsposten 1 Myndighetsutövning finansierar fastställelse
av tågplan och järnvägsplan. Järnvägsinspektionens
verksamhet har från den 1 juli 2004 övergått till den nya
myndigheten Järnvägsstyrelsen. Anslagsposten beräknas till 8
miljoner kronor.
Anslagsposten 2 Bidrag till Inlandsbanan och
Øresundsbro Konsortiet finansierar dels bidrag till drift och
underhåll av Inlandsbanan, dels Banverkets kostnader för
trafikavgifter enligt avtalet om Öresundsförbindelsen. Mot
bakgrund av regeringens beslut om banhållningsplan för åren
2004-2015 anges att bidraget till Inlandsbanan bör höjas med
25 miljoner kronor per år. Kostnaden för trafikavgifter för
Öresundsförbindelsen beräknas till 243 miljoner kronor. An-
slagspost 2 beräknas därmed totalt till 384 miljoner kronor
för år 2005.
Anslagsposten 3 Sektorsuppgifter beräknas till 183
miljoner kronor för 2005, vilket är en oförändrad nivå jämfört
med tidigare år och i enlighet med Banverkets strategi som
regeringen fastställt samtidigt som banhållningsplanen.
Anslagsposten 4 Banhållning omfattar investeringar, drift,
underhåll och trafikledning samt räntor och återbetalning av
lån.
Delposten 4.1 Investeringar i nationell plan beräknas till
4 940 miljoner kronor. Regeringen anser att ca 1 procent av
anslagsposten även under 2005 bör få användas till bidrag till
investeringar i anslutning till det kapillära bannätet i
samverkan med externa intressenter. Banverket får också
finansiera bidrag till kollektivtrafikanläggningar från posten.
Delposten 4.3 Drift, underhåll och trafikledning beräknas
till 4 219 miljoner kronor. En fortsatt satsning på drift,
underhåll och reinvesteringar är nödvändig för att kunna
upprätthålla en god standard på järnvägsnätet. Det om-
fattande arbetet med utbyte av felaktiga sliprar fortgår. Under
2005 kommer även 2004 års utnyttjande av anslagskredit att
återbetalas.
Delposten 4.4 Räntor och återbetalning av lån beräknas till
1 393 miljoner kronor. Det är en ökning jämfört med 2004
som beror på att lånen i den s.k. närtidssatsningen 2002-2004
börjar amorteras. En närmare redovisning av beräknad
nettoupplåning, beräknad låneskuld och anslagsbehov för
räntor och återbetalning av lån görs nedan i avsnittet Lån
inom Banverket.
Delposten 4.5 Riskavgift för Øresundsbro Konsortiet
beräknas till 70 miljoner kronor. Av propositionen framgår
att Riksgäldskontoret har genomfört nya beräkningar och
föreslår mot den bakgrunden att avgiften sätts till 170
miljoner kronor per år under fem år fr.o.m. 2004, inklusive en
administrativ avgift. Eftersom avgifterna som tagits ut för
2002 och 2003 varit för höga föreslås en reducering av
avgiften med 30 miljoner kronor för 2004 och 2005.
Regeringen beräknar mot denna bakgrund att garantiavgiften
skall vara 140 miljoner kronor för år 2005. Avgiften
finansieras med hälften vardera från anslagen 36:2 Väghåll-
ning och statsbidrag respektive 36:4 Banverket: Banhållning
och sektorsuppgifter.
Av motionsbilden framgår att Kristdemokraterna och
Centerpartiet förordar en besparing i förhållande till
regeringens förslag för banhållning med 300 miljoner kronor
respektive 250 miljoner kronor. Som utskottet redovisat
tidigare förordar samtidigt Centerpartiet att ett nytt särskilt
infrastrukturbolag inrättas för att genomföra bl.a. viktiga
järnvägsinvesteringar.
Lån inom Banverket
Resursförbrukningen för banhållning styrs förutom av anslag
över statsbudgeten även av de olika lånemöjligheter som
Banverket disponerar över.
Inom Banverket finns lån upptagna för att finansiera
Banverkets investeringar i vissa järnvägsprojekt som ingår i
gällande planer (närtidssatsningen), eldrifts- och
teleanläggningar, telenätsutrustning, projekteringslager,
kapitaltillskott till SVEDAB, rörelsekapital samt för statens
andel av vissa investeringar i Stockholmsområdet i enlighet
med avtal från 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms
läns landsting och staten. Därutöver ingår de prioriterade
järnvägsprojekt som riksdagen beslutade om i tilläggsbudget i
samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (prop.
2003/04:100 avsnitt 7.1.18, bet. 2003/04:FiU21, rskr.
2003/04:274). Låneramen för dessa ändamål föreslås
sammanlagt uppgå till 14 000 miljoner kronor.
Av den totala låneramen avser 1 500 miljoner kronor de
prioriterade järnvägsprojekten Hallsberg-Degerön, Mjölby-
Motala och Trollhättan-Göteborg samt järnvägsprojekt i
Stockholmsområdet. De olika lånedelarna avseende de
prioriterade projekten skall återbetalas i jämn takt under 25 år
med start vid tidpunkten när respektive banprojekt
färdigställs.
I propositionen förslås mot denna bakgrund att regeringen
för 2005 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om
dels 12 500 000 000 kr för Banverket för investeringar i
eldriftsanläggningar m.m., dels högst 1 500 000 000 kr till
prioriterade järnvägsprojekt enligt riksdagens beslut om
tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition.
Botniabanan
Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna ett avtal
om byggandet av Botniabanan mellan staten, Kramfors
kommun, Örnsköldsviks kommun, Nordmalings kommun,
Umeå kommun, Västernorrlands läns landsting och
Västerbottens läns landsting (prop. 1997/98:62, bet.
1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). För ändamålet har ett
bolag, Botniabanan AB, bildats. Botniabanan kostnads-
beräknades i avtalet till 8 200 miljoner kronor i prisnivån den
1 januari 1997. Kostnaderna för utbyggnaden har efter
avtalets ingång beräknats bli ca 1 500 miljoner kronor högre i
prisnivån januari 2001. Utbyggnaden skall finansieras genom
lån i Riksgäldskontoret som skall återbetalas inom högst 25
år. Under återbetalningstiden skall Banverket årligen erlägga
hyra för Botniabanan till Botniabanan AB. När hyrestiden
löpt ut skall Banverket överta Botniabanan till en kostnad av
1 miljon kronor.
Regeringen beslutade i mars 2004 i enlighet med
riksdagens godkännande (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:TU1,
rskr. 2003/04:75) om en låneram i Riksgäldskontoret om
högst 15 000 miljoner kronor för Botniabanan AB för den
första, den andra och den tredje utbyggnadsetappen av
Botniabanan mellan Nyland och Umeå. Övriga villkor enligt
regeringens beslut den 18 december 2001 skall alltjämt gälla.
I årets budgetproposition föreslår regeringen en låneram
om 9 500 miljoner kronor för budgetåret 2005 till
Botniabanan AB för byggande av Botniabanan.
Järnvägsstyrelsen
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
20 000
42 000
-10 000
-
-
-
Med anslaget finansieras Järnvägsstyrelsens verksamhet som
tillsynsmyndighet för säkerheten i järnvägs-, spårvägs- och
tunnelbanesystemen. Vidare skall Järnvägsstyrelsen inom
anslaget utöva tillsyn över järnvägsmarknaden och utföra de
uppgifter som den nya järnvägslagen ålägger myndigheten,
t.ex. registerhållning.
Järnvägsstyrelsen kommer enligt propositionen att bli fullt
bemannad under hösten 2004 och därmed verka enligt sin
instruktion under 2005. Anslaget för verksamheten bör
därmed enligt regeringen räknas upp till 42 000 000 kr.
Moderata samlingspartiet ifrågasätter i sin motion om den
nybildade myndigheten Järnvägsstyrelsen behöver ett så stort
anslag mot bakgrund av storleken på tidigare anslag för den
förutvarande myndigheten Järnvägsinspektionen. Mot den
bakgrunden förordar motionärerna en medelsberäkning på 32
miljoner kronor.
Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska
nätverk
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
200 000
250 000
-
-
-
-
Med EU-medlemskapet följer möjligheter att ansöka om
finansiellt stöd inom området för Transeuropeiska nätverk -
Transporter (TEN-T). Erhållna bidrag bruttoredovisas på
statsbudgeten. Detta innebär att bidragsinkomsterna redovisas
på statsbudgetens inkomstsida, medan beviljade bidrag
avräknas från statsbudgetens utgiftssida.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2005 tas upp med
250 miljoner kronor, dvs. en höjning av anslaget med 50
miljoner kronor.
Verksamhetsområde Sjöfart
Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
71 000
71 000
-30 000
-
-
-
Anslaget 36:7 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. är
avsett att finansiera tjänster inom Sjöfartsverkets
ansvarsområde, bl.a. för fritidsbåtssektorn, som inte
finansieras via handelssjöfarten. Från anslaget finansieras
Sjöfartsverkets kostnader för informationsinsatser för att för-
bättra sjösäkerheten och för att minska miljöpåverkan, främst
avseende fritidsbåtslivet. Vidare ingår vissa kostnader för
sjöräddning, farledsverksamhet samt vissa övriga kostnader
för fritidsbåtstrafiken och yrkesfisket m.m., vilka inte skall
belasta handelssjöfarten. Anslaget får även användas till
utredningar med anknytning till fritidsbåtsverksamheten.
Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att den
infrastruktur som utnyttjas av skärgårdsbor och
fritidsbåtsägare även i fortsättningen håller en god standard. I
propositionen konstateras att anslaget inte täcker de kostnader
som Sjöfartsverket har i dag för verksamheten, utan
underskottet täcks med intäkter från handelssjöfartens
farledsavgifter. Regeringen föreslår att 71 000 000 kr anvisas
under anslaget för 2005.
I den moderata motionen yrkas att anslaget skall minskas
med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Anslaget har, menar motionärerna, bara i ringa mån koppling
till fritidsbåtar. Vidare hävdas att Sjöfartsverkets kostnader
generellt bör kunna minskas genom fortsatt rationalisering
och en förändrad organisation, inte minst inom sjöräddnings-
verksamheten.
Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
62 660
62 660
-
-
-
-
Ändamålet med anslaget 36:8 Ersättning till viss kanaltrafik
m.m. är att täcka underskott i driften av Trollhätte och Säffle
kanaler m.m. Anslaget får även användas för utredningar med
anknytning till kanaltrafiken. Regeringen föreslår att anslaget
för år 2005 beräknas till oförändrat belopp, dvs. ca 62,7 mil-
joner kronor.
Sjöfartsregistret
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
5 024
5 786
-
-
-
-
För driften av sjöfartsregistret beräknar regeringen en smärre
höjning av medelsbehovet för år 2005 till ca 5,8 miljoner
kronor.
Rederinämnden: Administration
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
2 599
1 425
-1 425
-
-
-
För Rederinämndens kostnader för administration, arvoden
m.m. beräknar regeringen en sänkning av anslaget för nästa
budgetår till 1,4 miljoner kronor.
Moderata samlingspartiet föreslår i sin motion att statligt
företagsstöd till svenska rederier inte skall lämnas.
Nämnden är följaktligen överflödig och något anslag bör
därför inte utgå.
Verksamhetsområde Luftfart
Driftbidrag till icke statliga flygplatser
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
81 100
81 100
-
+5 000
-
-
Inom verksamhetsområdet finns ett anslag, 36:11 Driftbidrag
till kommunala flygplatser. Anslaget infördes budgetåret
1999. Ursprungligen uppgick det totala flygplatsbidraget till
115 miljoner kronor, varav 105 miljoner finansierades från
anslaget, medan 10 miljoner kronor betalades av
Luftfartsverket. I beslutet om bidraget förutskickades att
stödet skulle trappas ned i takt med en antagen
produktivitetsökning om 2 % per år.
Regeringen bedömer att den modell som använts i fem år i
stort har fungerat enligt de ambitioner som slagits fast av
riksdagen i det transportpolitiska beslutet 1998. Stödet spelar
en viktig roll för att landet skall få en tillfredsställande
transportförsörjning, och särskilt gäller detta för de regioner
där det saknas konkurrenskraftiga alternativa transportsätt.
Som en del i en generell översyn av hur transportpolitiskt
motiverade insatser genomförs ser regeringen för närvarande
över stödet till flygplatserna. Översynen omfattar såväl
nuvarande stöd till luftfartssektorn som statens övriga
finansiella insatser till andra trafikslag. Resultatet av
översynen kan komma att medföra förändringar av
utformningen av nuvarande driftbidrag. Regeringen avser att
återkomma i frågan om de statliga finansiella insatserna till
transportsystemet inom ramen för den kommande
transportpolitiska propositionen. Regeringen föreslår att
81 100 000 kr anvisas under anslaget för år 2005.
Folkpartiet liberalerna framhåller att de regionala
flygplatserna spelar en stor roll för många mindre orter och
därför måste tillförsäkras ett visst statligt stöd för att kunna
överleva. Motionärerna förordar därför en ökning av anslaget
med 5 miljoner kronor.
Verksamhetsområde Interregional kollektiv persontrafik
Rikstrafiken: Administration
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
19 435
19 702
-
-
-1
000
-
Med anslaget 36:11 Rikstrafiken: Administration finansieras
kostnader för Rikstrafikens ledning, ekonomiadministration,
personaladministration och andra interna kostnader. Vidare
finansieras med anslaget konsulttjänster samt utrednings-
verksamhet och andra kostnader som går att hänföra till
Rikstrafikens uppgifter.
Regeringen föreslår att 19 702 000 kr anvisas under
anslaget för 2005.
I Kristdemokraternas motion föreslås en besparing om 1
miljon kronor på anslaget.
Rikstrafiken: Trafikupphandling
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
798 000
823 000
-
-
-
-
Anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling finansierar
statens upphandling av transportpolitiskt motiverad
interregional kollektiv persontrafik.
För att täcka de ökade utgifterna för genomförda
trafikupphandlingar föreslår regeringen att 823 000 000 kr
anvisas under anslaget för år 2005.
Rikstrafiken: Trafikupphandling av kollektivtrafik i glesbygd
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
-
-
-
-
-
+100
000
Enligt Centerpartiet har minskade statsbidrag i kombination
med att staten kraftigt höjt diesel- och fordonsskatterna samt
att kostnaderna för trafikupphandling ökat dramatiskt lett till
en drastisk neddragning av kollektivtrafiken. De ekonomiskt
ansträngda kommunerna och landstingen har inga möjligheter
att satsa nödvändiga resurser när staten drar sig tillbaka.
Centerpartiet förordar mot denna bakgrund att ett nytt anslag
inrättas avsett för upphandling av kollektivtrafik i glesbygd.
För nästa budgetår föreslås att 100 miljoner kronor anvisas
under anslaget.
Verksamhetsområde Forskning och analys
Viss internationell verksamhet
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
2 500
2 500
-
-
-
-
För Regeringskansliets kostnader för bl.a. medlemsavgifter
och resor i samband med Sveriges deltagande i vissa
internationella organisationer har inrättats ett särskilt
anslag, 36:13 Viss internationell verksamhet. Regeringen
beräknar medelsbehovet till oförändrat 2,5 miljoner kronor.
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
mp
fp
kd
c
34 276
34 600
-
-
-1 000
-
Verksamheten vid Statens väg- och
transportforskningsinstitut (VTI) finansieras huvudsakligen
genom avgifter. För myndighetens kostnader för kompe-
tensutveckling, lokaler, särskild utrustning, administration
m.m. utgår statliga medel som anvisas över anslaget 36:14
Statens väg- och transportforskningsinstitut. Regeringen
föreslår för år 2005 en medelsanvisning på 34,6 miljoner
kronor till VTI.
Kristdemokraterna föreslår i sin motion en besparing på 1
miljon kronor, jämfört med regeringens förslag.
Statens institut för kommunikationsanalys
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
52 727
53 173
-
-
-
2 000
-
Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) är
huvudansvarig myndighet för transportstatistik. Regeringen
föreslår en mindre ökning av anslaget till SIKA till följd av
bl.a. pris- och löneomräkning och ökade kostnader för
statistikproduktion med hänsyn till utveckling av ny officiell
statistik om kollektivtrafik.
Enligt Kristdemokraterna bör anslaget i jämförelse med
regeringens förslag minskas med 2 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har lagt fast en långsiktig planeringsram för
åtgärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen på sammanlagt
381 miljarder kronor, varav 149,8 miljarder kronor avser
investeringar i vägar och järnvägar. Utskottet konstaterar att
regeringen i enlighet med riksdagens beslut har fastställt de
nationella väg- och järnvägsplanerna för perioden 2004-
2015. För att kunna genomföra de beslutade investeringarna
förordar regeringen i årets budgetproposition en höjning av
anslagen till väg- och järnvägsområdet. För år 2005 förordas
att anslaget till banhållning ökar med ca 2,5 miljarder kronor
samtidigt som väghållningen tillförs 1 miljard kronor jämfört
med år 2004.
Utskottet konstaterar att den föreslagna resurstilldelningen,
tillsammans med övriga finansiella dispositioner genom
låneramar, skapar förutsättningar för väsentligt ökad
underhålls- och investeringsverksamhet under nästa år. Enligt
utskottets mening är den ökade resurstilldelningen angelägen.
Därmed ges ökade förutsättningar för att vidmakthålla landets
väg- och järnvägssystem samtidigt som många angelägna
projekt kan förverkligas. Utskottet har heller ingen erinran
mot den fördelning av resurser på väg- respektive järn-
vägssektorn som regeringens förslag innebär, där en
utgångspunkt är att förhållandet mellan investeringar i vägar
och järnvägar bör vara 1:2. Utskottet kan därmed inte biträda
de motionsförslag som väckts om ökade anslag till
väghållning och minskade anslag till banhållning.
Vad gäller väghållningsanslaget instämmer utskottet i
regeringens bedömning att säkerställande och bevarande av
vägnätet är en angelägen uppgift. Drift och underhåll av
vägar bidrar till en hög transportkvalitet och god till-
gänglighet. Av särskild vikt är att satsningen på drift och
underhåll samt på tjälsäkring, ökad bärighet och
rekonstruktion i det regionala vägnätet fortsätter. Utskottet
vill betona vikten av att den särskilda satsningen på
tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion huvudsakligen går till
de regioner som har störst problem med tjälskador. Dessutom
noterar utskottet med tillfredsställelse att medelsberäkningen
ger möjlighet att för nästa år fortsätta trafiksäkerhetsarbetet
med hög ambition t.ex. vad gäller att fler vägar blir mötesfria
genom att de förses med mitträcken.
När det gäller Centerpartiets förslag om att inrätta ett nytt
anslag för räntekostnader för att genomföra investeringar i
vägar och järnvägar vill utskottet erinra om att flera stora
infrastrukturprojekt redan enligt tidigare riksdagsbeslut
finansieras med lån. Som framgår av nedanstående diagram
förväntas den samlade låneskulden enligt
budgetpropositionen för Vägverket, Banverket och
Botniabanan AB under de närmaste åren öka till drygt 60
miljarder kronor. I sammanhanget kan vidare nämnas att
härutöver finns ytterligare statliga lån och garantier upptagna
inom infrastrukturområdet. Vid utgången av juni 2004
uppgick Öresundsbrokonsortiets skuld till 22,4 miljarder
kronor som garanteras solidariskt av Sverige och Danmark.
Det är lån som skall avbetalas med broavgifter. Vidare kan
nämnas att vid utgången av år 2003 var Vägverkets bokförda
förskotteringsskuld till kommunerna ca 950 miljoner kronor.
Beräknad utveckling av låneskuld för Vägverket, Banverket
och Botniabanan AB (miljoner kronor)
Med hänsyn till de lån som upptagits för trafikens
infrastruktur intecknas statsbudgeten och utgiftsområde 22
Kommunikationer. Som framgår av följande figur beräknas
det årliga anslagsbehovet för räntor och återbetalning av lån
samt hyra för Botniabanan växa från ca 2 miljarder kronor år
2004 till drygt 7 miljarder kronor för år 2012. Utskottet är
därmed i detta sammanhang inte berett att inrätta ytterligare
lånemöjligheter för investeringar i trafikens infrastruktur.
Beräknad utveckling av anslagsbelastning för vissa lån inom
Vägverket och Banverket samt hyra för Botniabanan AB
(miljoner kronor)
Av det anförda följer att utskottet inte kan biträda
motionärernas förslag till väg- och banhållningsanslag för
nästa budgetår. Utskottet är heller inte berett att tillstyrka
motionärernas krav på ytterligare administrativa besparingar
inom Vägverket och Banverket. Sammanfattningsvis
tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag till
anslagsberäkningar. Utskottet har heller ingen erinran mot
regeringens förslag till finansiella förutsättningar inom
verksamhetsområdena Väg och Järnväg vad gäller
upptagande av lån. Därav följer att motionerna i motsvarande
delar avstyrks.
Utskottet anser att det nuvarande rederistödet fyller en
viktig funktion för att trygga och utveckla en svensk
sjöfartsnäring. Det moderata förslaget om avskaffande av
Rederinämndens anslag kan därför inte biträdas. Med hänvis-
ning härtill avstyrks Moderata samlingspartiets förslag om
slopad medelsanvisning till Rederinämnden. Utskottet är
heller inte berett att tillstyrka Moderaternas förslag om en
minskning av ersättningen till fritidsbåtssektorn. Sam-
manfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens samtliga
förslag till anslagsberäkningar inom verksamhetsområdet
Sjöfart och avstyrker därmed motionen i motsvarande delar.
Utskottet konstaterar att en väl fungerande kollektivtrafik
kan ses som en del av den grundläggande samhällsservicen
och att trafiken därmed har stor betydelse för uppfyllandet av
de transportpolitiska målen. Den bidrar till ökad välfärd,
regional utveckling och jämlikhet genom att ge människor
möjlighet att nå arbetsplatser, skolor och olika typer av
service. En ökad andel kollektivt resande är därför en viktig
komponent i arbetet med att utforma ett långsiktigt hållbart
transportsystem. Mot bl.a. denna bakgrund har en statlig
utredning tidigare i höst identifierat, analyserat och beskrivit
kollektivtrafikens problem och möjligheter, formulerat mål
och visioner samt föreslagit förändringar av organisation,
regelverk o.d. av betydelse för kollektivtrafikens utveckling
och ett ökat kollektivt resande. I avvaktan på att utredningens
förslag bereds välkomnar för sin del utskottet den av
regeringen föreslagna medelsberäkningen för såväl
Rikstrafikens administration som trafikupphandling och
avstyrker följaktligen motionsförslagen om administrativa
besparingar och ett nytt anslag för kollektivtrafik i glesbygd.
Utskottet motsätter sig även Kristdemokraternas
besparingsförslag vad gäller såväl VTI som SIKA. Enligt
utskottets mening bör riksdagen därmed beräkna anslagen
inom politikområdet i enlighet med regeringens förslag.
Vägar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser avseende
väghållning och statsbidrag.
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag i proposition
2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom
verksamhetsområdet Vägar (punkt 3). Regeringen föreslår att
riksdagen
3. bemyndigar regeringen att under år 2005 för ramanslaget
36:2 Väghållning och statsbidrag ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 49 600 000 000 kr efter år 2005.
Motionsyrkanden som berör särskilt utpekade vägprojekt
behandlas under avsnittet Särskilda infrastrukturåtgärder
m.m.
Ekonomiska förpliktelser avseende väghållning och
statsbidrag
Regeringens förslag
Den verksamhet som Vägverket bedriver innebär ofta att
Vägverket ingår långsiktiga avtal med externa parter om
ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Det gäller
såväl avtal om investeringar som avtal gällande drift och
underhåll av vägnätet. Vägverket har även regeringens
uppdrag att lämna bidrag till olika ändamål. Vägverket sluter
även fleråriga FoU-avtal. Med hänsyn till det anförda bör
regeringen ges bemyndigande att ingå sådana ekonomiska
förpliktelser.
Detta bemyndigande bör avse all upphandlad verksamhet
och alla bidrag där fleråriga avtal sluts som inte faller under
13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, oavsett om avtalen
avser Vägverkets interna resultatenheter eller externa
leverantörer. Regeringen föreslår att bemyndigandet avser det
totalbelopp som regeringen får ha bundit upp i avtal vid
budgetårets utgång. Beräkningarna omfattar dock inte
framtida räntekostnader på upptagna lån.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under år 2005 för ramanslaget 36:2 Väghållning och
statsbidrag ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 49,6
miljarder kronor efter år 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Järnvägar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser avseende
banhållning och sektorsuppgifter samt bemyndiganden
avseende Botniabanan. Utskottet tillstyrker även
regeringens förslag om ekonomiska mål för Statens järn-
vägar och bemyndiganden om finansiella befogenheter.
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet tre förslag i proposition
2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom
verksamhetsområdet Järnvägar (punkterna 7-9 ). Regeringen
föreslår att riksdagen
7. bemyndigar regeringen att under år 2005 för ramanslaget
36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-
ganden medför utgifter på högst 22 000 000 000 kr efter år
2005,
8. bemyndigar regeringen att under år 2005 för Botniabanan
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 000 kr efter år
2005,
9. godkänner de ekonomiska målen för Statens järnvägar och
bemyndigar regeringen att för år 2005 ge Statens järnvägar
finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen
förordar.
Motionsyrkanden som berör särskilt utpekade banprojekt
behandlas under avsnittet Särskilda infrastrukturåtgärder
m.m.
Ekonomiska förpliktelser för Banverket
Regeringens förslag
Den verksamhet som Banverket bedriver innebär att
Banverket ingår långsiktiga avtal innebärande ekonomiska
förpliktelser för flera år framåt i tiden. Detta gäller både avtal
om investeringar och avtal rörande drift och underhåll.
Banverket har också regeringens uppdrag att lämna bidrag för
olika ändamål. För att kunna planera sin verksamhet måste
bidragstagaren normalt veta i förväg att bidraget kommer att
betalas ut. Regeringen bör därför ges ett bemyndigande att
ingå ekonomiska förpliktelser. Bemyndigandet bör avse all
upphandlad verksamhet och alla bidrag där fleråriga avtal
sluts och som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om
statsbudgeten, detta oavsett om avtalen avser Banverkets in-
terna resultatenheter eller externa leverantörer.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under år 2005 för ramanslaget 36:4 Banverket:
Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 22 miljarder kronor efter år 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Botniabanan
Regeringens förslag
Botniabanan AB har fått rätt att ta upp lån i
Riksgäldskontoret för att finansiera utbyggnaden av
Botniabanan. När banan är färdigställd skall Botniabanan AB
hyra ut den till Banverket. Hyreskostnaden kommer att
belasta Banverkets anslag. Hyreskostnaden skall motsvara
räntekostnaden på hela den återstående skulden och det
aktuella årets amortering på lånen.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under år 2005 för Botniabanan ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 25 miljarder kronor efter år 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och förutsätter - i
likhet med tidigare uttalanden - att regeringen även
fortsättningsvis noggrant följer projektet och liksom hittills
regelbundet återkommer till riksdagen med en fortlöpande
redovisning av framåtskridandet och det ekonomiska läget för
byggandet av Botniabanan.
Affärsverket Statens järnvägar
Regeringens förslag
Dagens mål för affärsverket Statens järnvägar är att det skall
avveckla den verksamhet som tidigare ingick i Statens
järnvägars verksamhet. Av propositionen framgår att
regeringen avser att förändra verksamhetsmålet så att mål-
sättningen om att avveckla åtaganden förändras till att
förvaltas affärsmässigt. Denna förändring hindrar inte att
avveckling av verksamheter eller åtaganden fortsätter i den
mån det följer av beslut eller avtal.
När de medel som avsatts för affärsverkets verksamhet har
förbrukats kommer verksamheten att generera intäkter som
kan täcka kostnaderna för administrationen. Med anledning
av att verksamheten föreslås fortsätta och att verksamheten
bedrivs i affärsverksform föreslår regeringen att ett
ekonomiskt mål införs för verksamheten. Ett mål bör sättas
för förvaltningen av leasing- och leaseholdåtagandena och ett
för den verksamhet som innebär att tillhandahålla rullande
materiel för den av staten upphandlade järnvägstrafiken.
Regeringen föreslår att målsättningen för förvaltningen av
leasing- och leaseholdåtaganden bör vara att den skall visa ett
nollresultat. Vad avser målsättningen för verksamheten med
att tillhandahålla fordon föreslår regeringen, efter avvägning
av bedömd risk för verksamheten, att avkastningskravet för
sysselsatt kapital över en konjunkturcykel sätts till räntan på
femåriga statsobligationer plus 1 %.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de ekonomiska
målen för Statens järnvägar och bemyndigar regeringen att
för år 2005 ge Statens järnvägar finansiella befogenheter i
enlighet med vad regeringen förordar. Det innebär bl.a. att
affärsverket får ikläda sig långfristiga skulder inom en total
låneram om 12 500 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Sjöfart
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ekonomiska
mål för Sjöfartsverket och bemyndiganden i enlighet med
vad regeringen förordar. Utskottet tillstyrker även förslaget
till investeringsplan för Sjöfartsverket för perioden 2005-
2007 och avstyrker motionerna. Regeringens förslag om
bidrag till Handelsflottans kultur- och fritidsråd tillstyrks
av utskottet.
Avsnitttets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet fyra förslag i proposition
2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom
verksamhetsområdet Sjöfart (punkterna 10-13). Regeringen
föreslår att riksdagen
10. godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket och
föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att
fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket
i enlighet med vad regeringen förordar,
11. bemyndigar regeringen att för år 2005 ge Sjöfartsverket
finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen
förordar,
12. godkänner förslaget till investeringsplan för
Sjöfartsverket för perioden 2005-2007,
13. godkänner att högst 19 500 000 kr av inflytande
farledsavgifter för år 2005 får lämnas i bidrag till
Handelsflottans kultur- och fritidsråd.
Vidare behandlar utskottet följande förslag i fem motioner:
- 2004/05:T280 av Ragnwi Marcelind (kd)
- 2004/05:T298 yrkande 10 av Torsten Lindström (kd)
- 2004/05:T361 av Karin Thorborg och Karin Svensson
Smith (v)
- 2004/05:T407 av Göran Magnusson m.fl. (s)
- 2004/05:T444 yrkande 1 av Jörgen Johansson (c).
Ekonomiska mål m.m. för Sjöfartsverket
Regeringens förslag
Regeringen anser att nuvarande räntabilitetskrav om 3,5 %
över en konjunkturcykel (som räknas på resultatet efter
skattemotsvarighet) fortfarande är motiverat. Det långsiktiga
målet för nivån på räntabiliteten är att den skall vara
företagsekonomiskt motiverad, och regeringen följer
noggrant lönsamhetsutvecklingen hos Sjöfartsverket.
Regeringen föreslår vidare att det långsiktiga målet för
soliditeten på lägst 30 % skall kvarstå. Den restriktion
Sjöfartsverket har att farledsavgifterna får öka med högst
nettoprisindex räknat fr.o.m. år 1995 föreslås förändras till att
gälla fr.o.m. år 2004. Anledningen till detta är att den nu
genomförda höjningen av lotsavgiften kommer att
kompenseras med en sänkning av farleds-avgiften. För att
undvika att denna sänkning av farledsavgiften inte skall
läggas samman med ett eventuellt utrymme att höja avgiften
bör en justering av basåret ske.
Beträffande utdelningskravet anser regeringen att detta bör
vara en tredjedel av vinsten, räknat som resultatet efter
skattemotsvarighet. Utdelning och skattemotsvarighet bör
även fortsättningsvis fastställas slutligt av regeringen årligen i
samband med bokslutet.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de
ekonomiska målen för Sjöfartsverket och föreslagen
prisrestriktion och bemyndigar regeringen att fastställa
utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet
med vad regeringen förordar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Finansiella befogenheter för Sjöfartsverket
Regeringens förslag
Sjöfartsverkets investeringar finansieras för närvarande helt
med egna medel. Verket har därutöver ett bemyndigande att
ta upp lån inom en total ram av 350 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att ett bemyndigande ges så att
Sjöfartsverket kan uppta lång- och kortfristiga lån inom en
total ram av 350 miljoner kronor inom eller utanför
Riksgäldskontoret under år 2005. Vidare föreslår regeringen
att Sjöfartsverket får sätta in kassamässigt överskott på
räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller affärsbank.
Sjöfartsverket, Styrelsen för psykologiskt försvar, Vinnova
och andra statliga myndigheter har haft och kommer
sannolikt även i framtiden att ha kostnader med anknytning
till M/S Estonias förlisning. Såväl kostnadernas storlek som
deras utfall i tiden är svåra att prognostisera. Regeringen
föreslår att dessa medel, som förvaltas av Sjöfartsverket och
som för närvarande uppgår till ca 60 miljoner kronor, skall
kunna användas för framtida kostnader föranledda av
utredningar och åtgärder med anknytning till M/S Estonias
förlisning, t.ex. sjösäkerhetsforskning, inom den kommande
treårsperioden.
Regeringen förslår att de medel som förvaltas av
Sjöfartsverket och som används för kostnader med anledning
av M/S Estonias förlisning under den kommande
treårsperioden får användas i enlighet med vad regeringen
ovan förordar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Investeringsplan för Sjöfartsverket
Regeringens förslag
Sjöfartsverkets bedömning av investeringsbehovet fördelat på
olika verksamhetsgrenar under perioden 2005-2007 uppgår
totalt till 613,4 miljoner kronor, varav farleder/utmärkning
svarar för 429,4 miljoner kronor. Detta är en ökning jämfört
med förra årets investeringsplan med 86,8 miljoner kronor för
perioden 2004-2006.
Under rubriken Farleder/utmärkning redovisas
omfattningen av investeringar i farleder, nybyggnad,
ombyggnad och återanskaffning av fyrar, annan fast
utmärkning, radionavigeringssystem samt el- och teleteknisk
materiel och utrustning. Sjöfartsverkets isbrytare beräknas
kunna användas i ytterligare 15-20 år. De investeringar på 11
miljoner kronor som planeras under perioden är ombyggnad
av fartygsbryggor.
Sjötrafikinformationssystemen utvecklas ständigt, och
under planperioden planeras investeringar i utveckling och
ombyggnader i sjötrafikinformationscentraler (VTS-
centraler) på 21 miljoner kronor. Investeringar i den
sjögeografiska verksamheten sker främst genom utveckling
av system för bearbetning av djupdata, produktions- och
förvaltningsverktyg för sjökortsdatabasen samt i
distributionssystem för digitala produkter.
En betydande del av investeringarna på 81 miljoner kronor
i lotsningsverksamheten utgörs av återanskaffning av
lotsbåtar. Lotsbåtsflottan förnyas med hänsyn tagen till ålder
och gångtid. Investeringarna omfattar också förnyelse av
lokaler och hamnanläggningar samt utrustning på
lotsstationer, bl.a. till följd av anpassning till en rationellare
organisation inom sjötrafikområdena. Investeringar i IT-
system planeras för verksgemensamma funktioner, Sjö-
fartsinspektionen och andra myndighetsdelar.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Sjöfartsverket för perioden 2005-2007.
Motionsförslag
I motion 2004/05:T280 av Ragnwi Marcelind (kd) framhålls
att Gävle hamn har stor betydelse för näringslivet i ett
område som sträcker sig över Gävleborg, Dalarna och
Uppland och är således främst att betrakta som en regional
hamn. För att svara mot de krav som ställs på
hamninfrastruktur och säkerhet krävs investeringar i
storleksordningen 200 miljoner kronor i Gävle hamn de
närmaste åren. Därutöver måste farleden in till Gävle rätas
upp, breddas och fördjupas för att motsvara Sjöfartsverkets
krav på säkerhetsmarginaler.
I motion 2004/05:T361 av Karin Thorborg och Karin
Svensson Smith (v) tas frågan om en utbyggnad av slussen i
Södertälje upp. Motionärerna anför att Mälarfarleden via
Södertälje kanal förbinder Västerås och Köpings hamnar med
Östersjön. I Södertälje finns en sluss som är 80 år gammal.
Genom denna sluss passerar årligen 4 000 fartyg med
sammanlagt 5 miljoner ton gods. Största tillåtna fartygslängd
är för närvarande 135 meter och största bredd är 19 meter.
För att kunna ta in större fartyg i Mälaren krävs en utbyggnad
av slussen.
Redan nu föreligger signaler från redare att det inte kan bli
aktuellt med leveranser via hamnarna i Mälaren i framtiden
om inte slussen byggs ut. Redan nu har fem redare fartyg som
inte kan passera genom nuvarande sluss, och vid framtida
investeringar blir inte mindre fartyg aktuella. Föreslagen
utbyggnad av slussen skulle däremot innebära att tonnaget
skulle kunna utökas markant. En rad samhällsekonomiska
beräkningar för utbyggnad har genomförts under perioden
2001-2003, där samhällsnyttan i samtliga fall varit positiv,
enligt motionärerna.
En uppskjuten eller, i värsta fall, utebliven slussinvestering
kan få allvarliga följder för Mälarsjöfarten. Minskningen av
handelssjöfarten kan gå mycket snabbt om inte ett skyndsamt
beslut kommer till stånd. För Västerås, Köping och hela
Bergslagsområdet skulle detta få mycket negativa
konsekvenser. Mälarhamnarna är viktiga för exporten från
företagen i hela det omgivande området. Minskade
sjötransporter innebär naturligtvis ökade landtransporter,
vilket är tvärs emot intentionen i det miljöpolitiska
transportmålet. Enligt motionärerna bör ett beslut om
slussutbyggnaden snarast komma till stånd.
Även i motionerna 2004/05:T298 yrkande 10 av Torsten
Lindström (kd), 2004/05:T407 av Göran Magnusson m.fl. (s)
och 2004/05:T444 yrkande 1 av Jörgen Johansson (c)
framförs liknande synpunkter och förslag om en utbyggnad
av slussen i Södertälje.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade frågor rörande Sjöfartsverkets
investeringsplan hösten 2003 (2003/04:TU1 s. 87-88).
Utskottet erinrade då bl.a. om att Sjöfartsverket på ett
företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
transportförsörjning skall ansvara för att sjöfarten har tillgång
till farleder med god framkomlighet och hög säkerhet året
runt på samtliga svenska hamnar av betydelse. Prioriteringar
av sjöfartsinvesteringar ankommer således på Sjöfartsverket.
Utskottet har tidigare uttalat att man bör söka utnyttja de
goda möjligheter som finns att frakta stora lastkvantiteter via
hamnar i Vänern, Mälaren och utmed våra kuster anser detta
även i dag. Detta är angeläget för att kunna vidmakthålla och
vidareutveckla Vänersjöfarten samt övrig insjö- och kust-
sjöfart.
Utskottet vill med anledning av motionsförslagen och
utskottets uttalanden om fraktsjöfartens betydelse peka på
vad Godstransportdelegationen i sitt slutbetänkande (SOU
2004:76) Godstransporter - noder och länkar i samspel bl.a.
uttalat om hamnarnas särställning bland de intermodala
noderna.
Med utgångspunkt i godsstråk och noder har delegationen
identifierat tre strategiska geografiska regioner. En av dessa
utgörs av mellersta ostkusten, en finns i västra Sverige och en
omfattar delar av Skåne. I betänkandet sägs vidare att berörda
parter inom var och en av regionerna sinsemellan bör dis-
kutera och försöka enas exempelvis om åtgärder för ökad
samordning och specialisering. Enligt delegationen bör
regeringen ta initiativ till och medverka i sådana
överläggningar med parterna om vilka roller de olika
hamnarna inom respektive område kan och bör ta. Enligt vad
utskottet erfarit avser dessa förslag bahandlas i den
transportpolitiska propositionen som aviserats till våren 2005.
Utskottet vill i sammanhanget vidare peka på att
Sjöfartsverket i en skrivelse till Näringsdepartementet i
november 2003 överlämnat underlag med Sjöfartsverkets
bedömning rörande frågan om en eventuell utbyggnad av
Södertälje kanal. Det framgår av skrivelsen att det enligt
Sjöfartsverkets reguljära underhållsplanering för farlederna
inom en snar framtid krävs en genomgripande
underhållsrevision av slussportar m.m. i Södertälje. I anslut-
ning till att underhållsfrågan aktualiserats har Sjöfartsverket
tillsammans med regionala intressenter i Mälarsjöfarten
bedömt det vara av intresse att också studera de tekniska och
ekonomiska förutsättningarna för en utbyggd sluss i
Södertälje. Syftet med en utbyggnad är främst att sänka
kostnaderna för näringslivets transporter i regionen. De
studier som genomförts visar att en utbyggnad är tekniskt
genomförbar och att en utbyggnad har en positiv netto-
nuvärdeskvot enligt den samhällsekonomiska analys verket
genomfört. Verket bedömer dock att den investering som
krävs vid en eventuell utbyggnad är av en sådan
storleksordning att den inte kan hanteras inom ramen för
verkets normala investeringsplaner utan att det krävs en
särskild finansiering.
Utskottet vill också peka på vad som framkom av ett
pressmeddelande den 13 september 2004 i samband med att
regeringen presenterade särskilda insatser för
Norrlandskusten. Statsråden Ulrica Messing och Hans
Karlsson anförde om satsningar på Gävle hamn bl.a. att
Sjöfartsverket utreder förutsättningarna för att öka
infartsmöjligheterna till Gävle hamn. När det arbetet är av-
slutat utses en statlig förhandlingsman för att i dialog mellan
berörda regionala aktörer, såsom Gävle kommun, Gävle
hamn, det regionala näringslivet och statliga Sjöfartsverket,
klarlägga hamninfrastrukturens utvecklings- och
finansieringsförutsättningar.
Som utskottet ser det pågår ett omfattande arbete med
viktiga frågor som rör hamnområdena i Gävle och Södertälje.
Utskottet utgår ifrån att det i detta sammanhang kommer att
ingå spörsmål av det slag som utskottet pekat på och som tas
upp i motionerna. Något ytterligare uttalande anser utskottet
inte vara påkallat, utan resultatet av den pågående
beredningsprocessen med dessa frågor bör avvaktas.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrks regeringens förslag
och motionerna 2004/05:T280 (kd), 2004/05:T298 yrkande
10 (kd), 2004/05:T361 (v), 2004/05:T407 (s) och
2004/05:T444 yrkande 1 (c) avstyrks.
Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Regeringens förslag
Verksamheten vid handelsflottans kultur- och fritidsråd
(HKF) finansieras i huvudsak med en andel av de
farledsavgifter som Sjöfartsverket tar in. För delar av
verksamheten tas avgifter ut. Därutöver får HKF bidrag från
bl.a. kommuner och privata organisationer. För år 2003 var
intäkterna sammanlagt 25,4 miljoner kronor. Av dessa
utgjorde intäkterna från farledsavgifterna 18,5 miljoner
kronor. För 2004 har denna nivå höjts till 19,5 miljoner
kronor. Regeringen föreslår att denna nivå även skall gälla
för budgetåret 2005.
Regeringen har under året tillkallat en särskild utredare
med uppgift att med utgångspunkt från kraven i ILO-
konvention nr 163 om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn
föreslå hur Sverige bör organisera välfärdsverksamheten
utifrån målsättningen att till lägsta möjliga kostnad uppfylla
de krav som konventionen ställer.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att högst 19,5
miljoner kronor av inflytande farledsavgifter för år 2005 får
lämnas i bidrag till Handelsflottans kultur- och fritidsråd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Luftfart
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ekonomiska
mål för Luftfartsverket och bemyndiganden i enlighet med
vad regeringen förordar. Utskottet tillstyrker även förslaget
till investeringsplan för Luftfartsverket för perioden 2005-
2007 liksom att avgifter får tas ut för Luftfartsstyrelsens
verksamhet för att täcka dess kostnader.
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet fyra förslag i proposition
2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom
verksamhetsområdet Luftfart (punkterna 14-17). Regeringen
föreslår att riksdagen
14. godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket och
föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att
fastställa utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket
i enlighet med vad regeringen förordar,
15. bemyndigar regeringen att för år 2005 ge Luftfartsverket
finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen
förordar,
16. godkänner förslaget till investeringsplan för
Luftfartsverket för perioden 2005-2007,
17. godkänner att avgifter får tas ut för Luftfartsstyrelsens
verksamhet och att intäkterna från dessa avgifter får
disponeras för att täcka kostnaderna för verksamheten.
Ekonomiska mål m.m. för Luftfartsverket
Regeringens förslag
Luftfartsverket skall bidra till att de transportpolitiska målen
uppnås på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
transportförsörjning.
När det gäller ekonomiska mål för Luftfartsverket under
perioden 2005-2007 föreslår regeringen att det långsiktiga
målet för soliditeten är att denna efter 2004 lägst skall uppgå
till 25 %. Avseende räntabilitetsmålet anser regeringen att det
bör ligga fast på nuvarande nivå, dvs. 8 % av eget kapital
efter skatt. Prisrestriktionen bör vara oförändrad för år 2005.
Beträffande utdelningskravet anser regeringen att det bör
vara oförändrat, dvs. en tredjedel av vinsten, räknad som
resultatet efter skattemotsvarighet. Utdelning och
skattemotsvarighet bör även i fortsättningen årligen
fastställas slutligt av regeringen i samband med att bokslutet
fastställs.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de
ekonomiska målen för Luftfartsverket och föreslagen
prisrestriktion och bemyndigar regeringen att fastställa
utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i
enlighet med vad regeringen ovan förordar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Finansiella befogenheter för Luftfartsverket
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2005 låta Luftfartsverket få rätt att ta upp lån i och
utanför Riksgäldskontoret inom en total ram på 7 700
miljoner kronor. Luftfartsverket får teckna aktier eller ge
aktieägartillskott till LFV Holding AB inom en ram på 150
miljoner kronor. Luftfartsverket föreslås vidare få rätt att
teckna borgensförbindelser för krediter till förmån för
dotterbolaget LFV Holding AB inom en total ram på 60
miljoner kronor samt placera kassamässigt överskott i bank, i
statsreglerade och hos motpart med kreditvärdighet
motsvarande kategori K1 enligt Nordisk Ratings system eller
motsvarande samt på räntebärande konto i Riksgäldskontoret.
Luftfartsverket föreslås lämna likvid säkerhet vid utstäl-
landet av derivatinstrument. En ram för utställandet av sådana
säkerheter på 2 000 miljoner kronor bör fastställas för år
2005.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att för år 2005 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i
enlighet med vad regeringen förordar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Investeringsplan för Luftfartsverket
Regeringens förslag
Luftfartsverket föreslår en investeringsnivå under perioden
2005-2007 på sammanlagt 2 300 miljoner kronor. Under
planeringsperioden avslutas de stora kapacitetsinvesteringar
som Luftfartsverket har genomfört de senaste åren på
Arlanda och inom flygtrafiktjänsten. Med hänsyn till
flygmarknadens utveckling har övriga kapacitetshöjande
investeringar förskjutits till efter planeringsperioden. Bana 3
har tagits i drift. De åtgärder som återstår är bul-lerisolering
av fastigheter samt att avsluta de expropriationsärenden som
anläggandet av banan medför.
Investeringsutgiften för hela MATS-projektet
(Modernisering av flygtrafikledningssystemet) är beräknad
till 2 miljarder kronor och beräknas vara avslutad år 2006.
Den operativa driftsättningen av kontrollcentralerna i
Stockholm och Malmö har senarelagts i avvaktan på
Luftfartsinspektionens säkerhetsgodkännande av det nya
flygtrafikledningssystemet.
Hösten 2004 beräknas terminalåtgärderna på Arlanda i
stort sett vara klara. Den nya centralbyggnaden och pir F har
tagits i bruk medan delprojekt Syd har skjutits på framtiden
på grund av flygmarknadens utveckling. Inve-
steringsutgifterna för projektet, som påbörjades år 2000,
beräknas totalt uppgå till knappt 5,5 miljarder kronor. Övriga
investeringar inriktas på ersättningsanskaffningar, åtgärder
för att säkerställa flygsäkerheten och åtgärder som skall leda
till miljöförbättringar.
Neddragningen av Luftfartsverkets investeringsplaner för
den kommande planeringsperioden innebär att kassaflödet
efter investeringar förväntas bli positivt fr.o.m. år 2004. I och
med det beräknar Luftfartsverket att under
planeringsperioden tillsammans med vissa investeringsbidrag
fullt ut finansiera investeringarna med egna medel samt
dessutom amortera på skulderna och därmed minska
skuldsättningsgraden och förbättra den finansiella
ställningen.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Luftfartsverket för perioden 2005-2007.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Luftfartsstyrelsen
Regeringens förslag
Från och med den 1 januari 2005 finns den nya myndigheten
Luftfartsstyrelsen som skall ansvara för luftfartens
myndighetsverksamhet. Luftfartsstyrelsen föreslås finansieras
genom avgifter. De avgifter som i dag tas ut av Luftfartsin-
spektionen och Luftfart och Samhälle täcker inte hela
kostnaden för verksamheten, utan det fordras en ny
kompletterande avgift. En följd av att Luftfartsstyrelsen bryts
ut ur affärsverket är att vissa luftfartsavgifter kan sänkas i och
med att avgifterna i dag täcker underskottet i myndig-
hetsverksamheten. Intäkterna från den nya avgiften bör därför
motsvaras av en lika stor sänkning av Luftfartsverkets
luftfartsavgifter, undantaget det som skall ersätta de ökade
kostnaderna för den nya myndigheten.
Utöver de avgifter som finns i dag och som även
fortsättningsvis kommer att tas ut föreslår regeringen en ny
avgift. Den nya avgiften skall baseras på antalet avresande
passagerare i linjefart och charter enligt den officiella flyg-
platsstatistikens avgränsning. Detta medför att trafiken på de
19 statliga flygplatserna och trafiken på 23 icke-statliga
flygplatser kommer att avgiftsbeläggas. Avgiften bör riktas
som direkt uppbörd mot flygbolagen. Avgiften skall i
normalfallet faktureras i efterskott.
Luftfartsstyrelsens kostnader föreslås täckas med
avgiftsintäkterna. De intäkter Luftfartsinspektionen och
Luftfart och Samhälle nu tar in redovisas vid sidan av
statsbudgeten. Detta skall ske även fortsättningsvis. En
renodlad finansieringsform är att föredra, vilket innebär att
verksamheten i sin helhet går utanför statsbudgeten, vilket
tillämpas redan i dag. Regeringen gör bedömningen att det är
möjligt att balansera resultat mellan räkenskapsåren som
kapitalförsörjningsförordningen ger möjlighet till. Detta
tillsammans med ett tillräckligt stort kreditutrymme ger goda
förutsättningar att uppnå full kostnadstäckning över tiden.
Luftfartsstyrelsen får ingen finansiering via anslag, vilket in-
nebär att avgiften bedöms uppgå till ca 10 kr per passagerare.
Mot bakgrund av det ovanstående föreslår regeringen att
avgifter får tas ut i Luftfartsstyrelsens verksamhet och att
intäkterna från dessa avgifter får disponeras för att täcka
kostnaderna för verksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Interregional kollektiv persontrafik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser avseende
trafikupphandling. Utskottet förutsätter vidare att fortsatta
överväganden kommer att göras i syfte att utveckla
tågtrafiken mellan Stockholm och Oslo.
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag i proposition
2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom
verksamhetsområdet Interregional kollektiv persontrafik
(punkt 18). Regeringen föreslår att riksdagen
18. bemyndigar regeringen att under år 2005 för ramanslaget
36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 2 450 000 000 kr för perioden 2006-2010.
Under avsnittet behandlas vidare tågtrafiken mellan
Stockholm och Oslo.
Regeringens förslag
Verksamhetsområdet omfattar den interregionala kollektiva
persontrafiken, och ansvarig myndighet är Rikstrafiken.
Myndighetens uppgift är att verka för utveckling och
samordning av den interregionala kollektiva persontrafiken
och att därigenom bidra till att de transportpolitiska målen
uppnås. Rikstrafiken skall som en del i detta arbete svara för
statens upphandling av transportpolitiskt motiverad
interregional kollektiv persontrafik som inte upprätthålls i
trafikhuvudmännens regi och där det saknas förutsättningar
för kommersiell drift.
Rikstrafiken bör få sluta upp till fem år långa
trafikeringsavtal. Regeringen föreslår därför att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2005 i fråga om
ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå
ekonomiska förpliktelser som omfattar högst fem år under
perioden 2006-2010 och som, inklusive tidigare gjorda
åtaganden, innebär utgifter på högst 2 450 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
I en föredragning inför utskottet den 16 november 2004 har
representanter från Rikstrafiken lämnat en redovisning över
läget för statens upphandling av interregional kollektiv
persontrafik. Enligt vad som framkom vid föredragningen har
Rikstrafiken nu påbörjat ett omfattande arbete i syfte att
skapa ekonomisk balans mellan anslag och verksamhet. Av
redovisningen framkom att besparingar görs bl.a. genom
minskat stöd och ändrade avtalsprinciper med fokusering på
att trygga en grundläggande tillgänglighet för långväga resor.
Utskottet ser positivt på den ökade resurstilldelningen som
regeringens budgetförslag innebär och att Rikstrafiken nu
vidtar åtgärder som kan bryta den negativa utvecklingen.
Utskottet utgår ifrån att detta arbete kan förenas med
myndighetens viktiga uppgift att bidra till att de
transportpolitiska målen uppnås.
Vid budgetberedningen hösten 2003 (bet. 2003/04:TU1 s.
142) förutsatte utskottet, i likhet med föregående år, att
regeringen fortsättningsvis kommer att ange vilka
beräkningsgrunder som ligger bakom det begärda
bemyndigandet. Utskottet förutsätter detta alltjämt.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma
persontågstrafiken mellan Stockholm och Oslo. Enligt vad
utskottet har erfarit har SJ AB och NSB gemensamt beslutat
att den reguljära tågtrafiken som drivs i det samägda bolaget
LINX mellan Stockholm och Oslo kommer att upphöra
fr.o.m. år 2005 när bolaget avvecklar sin verksamhet. Vidare
har angetts att viss genomgående persontågstrafik kommer att
fortsätta att upprätthållas mellan Stockholm och Oslo även
efter år 2004, dock bara under helger samt sommartid.
Trafikutskottet har den 19-20 oktober 2004 haft
överläggningar med Samferdselkomitten i Stortinget om
kommunikationerna mellan Sverige och Norge. Företrädare
för de båda utskotten framhöll därvid gemensamt vikten av
att ett nordiskt och internationellt perspektiv anläggs för att
skapa effektiva transportsystem. Under överläggningarna
diskuterades särskilt persontågstrafiken mellan Oslo och
Stockholm med anledning av den aviserade trafikin-
dragningen. I sammanhanget kan vidare nämnas att utskottet
har tagit del av en skrivelse i ärendet från trafikhuvudmannen
i Värmland, Värmlandstrafik AB, om initiativ för att trygga
fortsatt gränsöverskridande trafik.
Trafikutskottet ser det som angeläget att trafikplaneringen
inte stoppar vid riksgränsen utan att ett gränsöverskridande
synsätt anläggs såväl vad gäller investeringar i trafikens
infrastruktur som åtgärder för att bygga upp effektiva och
marknadsanpassade transportsystem. Förutsättningarna för en
konkurrenskraftig järnvägstrafik mellan Sverige och Norge
hämmas dock för närvarande bl.a. av att banstandarden inte
fullt ut är anpassad för snabbtågstrafik. Utskottet ser därför
positivt på att statsrådet Ulrica Messing vid en interpella-
tionsdebatt tisdagen den 9 november angett att en grupp av
tjänstemän från berörda departement skall träffas för att se
vad som kan göras på kort och lång sikt för att om möjligt
upprätthålla en gränsöverskridande trafik. Enligt utskottets
mening kan också en överenskommelse mellan de båda
länderna om banupprustningar vara en viktig utgångspunkt
för en utveckling av tågtrafiken. Utskottet förutsätter att
fortsatta överväganden kommer att göras i syfte att utveckla
tågtrafiken mellan Stockholm och Oslo.
Utskottet vill vidare hänvisa till att riksdagen under våren
2005 avser att behandla frågan om järnvägstrafikens reglering
i samband med aviserad proposition om transportpolitiken
jämte motioner.
Särskilda infrastrukturåtgärder m.m.
Utskottets förslag i korthet
Ett stort antal motionsyrkanden föreslår åtgärder för
särskilt utpekade infrastrukturobjekt. I likhet med vad
utskottet uttalade i maj 2004, med anledning av väckta
motionsförslag i samma ärende, avstyrker utskottet även nu
de behandlade motionsförslagen med hänvisning till
rollfördelningen inom transportpolitiken. Utskottet anser
också att syftet med många av motionsförslagen kan
komma att bli helt eller delvis tillgodosedda under
planeringsperioden.
Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet 130 motioner med 214
yrkanden som tar upp frågor som främst rör särskilt utpekade
infrastrukturprojekt.
Motionsförslag
Här redovisas motionsyrkanden om särskilt utpekade
infrastrukturprojekt med undantag av yrkanden som rör
Europavägsklassning av riksväg 45. Dessa yrkanden
redovisas nedan under ett särskilt avsnitt, Motionsförslag om
Europavägsklassning av riksväg 45.
Vägar
Region Norr (Norrbottens och Västerbottens län)
2004/05:T242
(fp)
E 12 bör klassas som TEN-väg.
2004/05:T286
(kd)
Åtgärder måste vidtas för att höja
standarden på vägnätet i Norrbotten och
för att åtgärda bristerna i vägunderhållet.
Region Mitt (Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och
Dalarnas län)
2004/05:T220
(m)
Mer pengar behövs till Dalarnas vägar för
att tillgodose transportbehovet från
turistnäringen.
2004/05:T386
(s)
E 4 genom Sundsvall behöver förbättras.
Region Mälardalen (Uppsala, Västmanlands, Örebro och
Södermanlands län)
2004/05:T227
(kd)
Gräsbovägen, dvs. del av väg 858
sträckan Siggberg i Nora socken-
Östervåla i Heby kommun, behöver rustas
upp.
2004/05:T298
(kd)
- yrkande 2
Förbifarten vid Sala längs riksvägarna 67
och 70 behöver byggas ut.
2004/05:T298
(kd)
- yrkande 4
Väg 67 sträckan Heby-Tärnsjö behöver
rustas upp.
2004/05:T352
(kd) - yrkande
1
Väg 288 sträckan Uppsala-Östhammar
bör byggas om och förbättras.
2004/05:T352
(kd) - yrkande
2
Riksväg 55 i Mälardalsregionen bör
byggas om och förbättras.
2004/05:T352
(kd) - yrkande
3
Underhållet av de mindre vägarna i
Uppland bör bli bättre.
2004/05:T505
(s)
Framkomligheten och säkerheten på väg
67 mellan Valbo och Västerås bör
prioriteras.
Region Stockholm (Stockholms och Gotlands län)
2004/05:T229
(m)
Södertörnsleden mellan väg 73 och E 4
bör färdigställas.
2004/05:T260
(fp) - yrkande
1
Utbyggnad av väg 73 bör ske omgående
för regionens utveckling.
2004/05:T426
(fp) - yrkande
2
Väg 73 mellan Fors och Älgviken bör
byggas ut snabbt.
2004/05:T427
(fp)
Huvudstaledens roll i det statliga vägnätet
bör uppmärksammas.
2004/05:T499
(s)
Det behövs trafiksäkerhetshöjande
åtgärder på E 4/
E 20 Hallunda trafikplats till Morabergs
trafikplats.
2004/05:T500
(s)
Södertörnsleden, som utpekat projekt, bör
byggas snarast möjligt.
2004/05:N409
(fp)
- yrkande 17
En komplett ringled runt Stockholms
innerstad behövs.
2004/05:N409
(fp)
- yrkande 20
Behov av tvärförbindelser i
Stockholmsregionen, bl.a.
Kymlingelänken, Huvudstaleden och Sö-
dertörnsleden.
Region Väst (Värmlands, Västra Götalands och Hallands
län)
2004/05:T210
(m)
Riksväg 27 behöver byggas ut för att möta
framtida behov.
2004/05:T225
(kd)
E 6 genom Bohuslän bör byggas klart till
år 2007.
2004/05:T234
(c)
Anslagen till drift och underhåll av
vägnätet för väg 767 mellan Hjulsjö och
Nora behöver höjas.
2004/05:T269
(m)
En utbyggnad och förbättring av vägnätet
i Bohuslän måste ske snarast.
2004/05:T394
(c)
- yrkande 2
E 6, riksväg 45, E 20 och riksväg 40 bör
byggas ut.
2004/05:T394
(c)
- yrkande 3
Satsningar på bärighet, tjälsäkerhet och
rekonstruktion i Dalsland och Sjuhärad
behövs omgående.
2004/05:T405
(kd)
De halländska vägarna är i behov av
upprustning och underhåll.
2004/05:T425
(kd)
Det är nödvändigt att rusta upp Dalslands
vägnät.
2004/05:T469
(s)
De dalsländska grusvägarna behöver
tjälsäkras.
2004/05:T514
(fp, c)
- yrkande 1
Utan ytterligare fördröjning bör E 6
byggas ut till fyrfältsväg i norra Bohuslän.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
4
Utan ytterligare fördröjning bör E 6
byggas ut till fyrfältsväg i norra Bohuslän.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
6
Riksväg 44 mellan Trollhättan och
Uddevalla bör byggas ut.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
7
Det behövs en förbättrad vägsträckning in
mot Göteborgs hamn för att möta
framtidens behov.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
8
En ny förbindelse över/under Göta älv
behövs omgående.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
9
Vägsträckorna Borås-Trollhättan väg 180,
Borås-Alingsås samt sträckan Vårgårda-
Herrljunga bör rustas upp.
2004/05:T517
(fp)
Försvarsmakten bör förmås att avstå från
marken där I 15:s skjutfält var beläget för
att möjliggöra en utbyggnad av väg 27.
Region Sydöst (Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,
Kronobergs och Blekinge län)
2004/05:T233
(s)
Cykelturismen är viktig för Öland, och det
behövs förbättrade cykelleder.
2004/05:T288
(m)
- yrkande 1
Det är angeläget med nyinvesteringar i
vissa delar av vägnätet i sydöstra Sverige.
2004/05:T288
(m)
- yrkande 2
Behovet av ökade drifts- och
underhållsinsatser är stort för vägarna i
Kalmar län.
2004/05:T291
(m)
Det behövs ytterligare resurser till
vägnätet i Östergötland.
2004/05:T325
(c)
- yrkande 1
Behovet av en ökad andel av den totala
investeringsramen är angeläget för
stamvägnätet till Kalmar län.
2004/05:T325
(c)
- yrkande 2
En ökad andel av den totala anslagsramen
för regional transportinfrastruktur i landet
bör gå till angelägna väginvesteringar i
Kalmar län.
2004/05:T328
(s)
Vägprojektet för väg 26/47, Mullsjö-
Jönköping, i Jönköpings län bör
prioriteras.
2004/05:T353
(m)
- yrkande 1
Nya alternativ till den vägstandard som
enligt nu gällande sträckningsbeslut gäller
för förbifart Smålandsstenar på riksväg 26
behövs.
2004/05:T353
(m)
- yrkande 2
Tillför mer medel till Vägverket för att
kunna inrymma ombyggnad av riksväg 26
vid förbifarten Smålandsstenar.
2004/05:T354
(m)
Vägnätet till och från Nässjö kommun
måste kompletteras.
2004/05:T355
(m)
Uppgradera riksväg 26/47.
2004/05:T357
(c)
Anslagen till investering, drift och
underhåll av vägnätet i Kronobergs län
bör höjas.
Region Skåne (Skåne län)
2004/05:T373
(s)
Tvärleden Markaryd-Osby bör prioriteras.
2004/05:T456
(fp) - yrkande
1
Tidigarelägg ombyggnaden av väg 108
och E 65.
2004/05:T474
(fp) - yrkande
5
Ett huvudvägnät för godstransporter i
Skåne behövs.
2004/05:T477
(s)
Väg E 6 mellan Vellinge och Trelleborg
bör byggas ut.
E 18
2004/05:T298
(kd)
- yrkande 3
Byggstarten för investeringar på E 18 bör
prioriteras.
2004/05:T382
(c)
Utbyggnaden och upprustningen av E 18
är angelägen.
2004/05:T486
(fp)
E 18 mellan Örebro och Karlskoga bör
byggas ut.
E 20
2004/05:T316
(m)
- yrkande 1
Det bör vara motorvägsstandard på hela E
20 mellan Sveriges största och näst största
stad.
2004/05:T316
(m)
- yrkande 2
En utbyggnad av E 20 till
motorvägsstandard framför allt i Västra
Götaland bör ske.
2004/05:T316
(m)
- yrkande 3
E 20 bör klassas som en nationellt
prioriterad väg.
2004/05:T324
(kd, m, fp, c)
- yrkande 1
Produktionsförutsättningar,
arbetsmarknad och därmed ekonomisk
tillväxt samt trafiksäkerhet och miljö skall
vara de viktigaste prioriteringsgrunderna
vid beslut om ut- och ombyggnaden av E
20.
2004/05:T324
(kd, m, fp, c)
- yrkande 2
Ut- och ombyggnaden av E 20 bör
prioriteras.
2004/05:T324
(kd, m, fp, c)
- yrkande 3
Ett delprivat finansieringsalternativ (PPP)
bör få användas för utbyggnad av E 20.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
2
En utbyggnad till motorvägsstandard bör
ske hela vägen mellan Göteborg och
Stockholm.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
3
Ut- och ombyggnaden av E 20 bör ges en
hög prioritering och därmed
tidigareläggas.
E 22
2004/05:T271
(s)
Möjligheterna till att prioritera
utbyggnaden av E 22 bör ses över.
2004/05:T283
(m)
En utbyggnad av E 22 bör ske snarast.
2004/05:T317
(m)
- yrkande 1
En utbyggnad av E 22 bör ske snarast.
2004/05:T317
(m)
- yrkande 2
Alternativ finansiering bör övervägas för
utbyggnaden av E 22.
2004/05:T317
(m)
- yrkande 3
En omprioritering av medel från järnvägs-
till väginvesteringar bör ske.
2004/05:T362
(fp, m, kd, c)
E 22 bör byggas ut.
2004/05:T454
(fp, c)
- yrkande 3
Satsningar på E 22 som en viktig
kommunikationsled i Kalmar län är
angelägna.
2004/05:T471
(fp)
- yrkande 3
Förbättra trafiksituationen längs E 22
genom Blekinge.
2004/05:T474
(fp) - yrkande
1
Utbyggnaden av E 22 mellan Malmö och
Kristianstad är av betydelse för hela
regionen.
2004/05:N403
(fp, kd, m, c)
- yrkande 11
En utbyggnad av E 22 behövs.
Riksväg 40
2004/05:T209
(m)
- yrkande 1
En utbyggnad av riksväg 40 bör ske
snarast.
2004/05:T209
(m)
- yrkande 2
En utbyggnaden av riksväg 40 kan
finansieras enligt PPP-modellen.
2004/05:T257
(m)
En utbyggnad av riksväg 40 bör ske
omgående.
2004/05:T448
(kd)
En utbyggnad av riksväg 40 mellan Borås
och Jönköping till motorvägsstandard bör
ske med finansiering enligt ny modell.
2004/05:T515
(fp) - yrkande
1
Riksväg 40, sträckan mellan Borås och
Jönköping, bör byggas om till motorväg.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
5
Riksväg 40 bör byggas ut och förbättras.
Riksväg 50
2004/05:T365
(kd)
Ombyggnaden av riksväg 50 mellan
Fornboda och Guldsmedshyttan måste ges
högsta prioritet.
2004/05:T370
(s)
Ombyggnaden av riksväg 50 mellan
Fornboda och Guldsmedshyttan måste ges
högsta prioritet. Ur tra-
fiksäkerhetssynpunkt bör även
Bergslagsdiagonalen ses över.
2004/05:T371
(s)
Av trafiksäkerhetsskäl bör riksväg 50 i
Vadstena -förbifart Vadstena - ges
särskild prioritet.
2004/05:T381
(c)
Vägstandarden på riksväg 50 bör
förbättras.
2004/05:T411
(s)
En omläggning av riksväg 50 genom
Motala bör prioriteras.
Övrigt
2004/05:T211
(m)
Nya alternativ till finansiering vid
vägbyggnation på några lämpliga
utbyggnads- och ombyggnadsobjekt i
Sverige.
2004/05:T270
(m)
PPP-finansiering bör användas för
utbyggnaden av riksväg 45.
2004/05:T424
(kd)
En utbyggnad av riksväg 45 till
motorvägsstandard mellan Göteborg och
Vänersborg bör ske med finansiering
enligt ny modell.
2004/05:T464
(m)
- yrkande 7
Det behövs satsningar på vägnäten i
storstadsregionerna.
2004/05:T464
(m)
- yrkande 8
En rad infrastruktursatsningar behövs i det
nationella vägnätet.
2004/05:T468
(fp) - yrkande
15
Nyinvesteringar måste ske i vägar.
2004/05:T468
(fp) - yrkande
16
Flaskhalsarna bör byggas bort i våra
storstadsregioner.
2004/05:T468
(fp) - yrkande
17
Den s.k. nordiska triangeln mellan
Köpenhamn, Oslo, Stockholm och
Helsingfors bör prioriteras.
2004/05:T474
(fp) - yrkande
2
Fullfölj och tidigarelägg planerade
infrastruktursatsningar i Skåne.
2004/05:N414
(fp)
- yrkande 4
Klassa Dalsland som skogslän, så att
Dalsland får del av de extrapengar som
beviljas för upprustning av tjälskadade
vägar.
Järnvägar
Norra banregionen (Norrbottens och Västerbottens län samt
delar av Västernorrlands och Jämtlands län)
2004/05:T287
(kd)
Upprustningen av Haparandabanan bör
omedelbart påbörjas.
2004/05:T339
(c, m, fp, kd)
- yrkande 5
Tillsätt en utredare som i en
snabbutredning kan fördjupa analysen
kring trafikeringsupplägget och grunderna
för en ekonomisk uppgörelse på Norrland-
skusten.
2004/05:T417
(kd) - yrkande
2
Bandelen Arvidsjaur-Jörn bör åter tas i
trafik.
2004/05:T468
(fp) - yrkande
23
Avvakta med bygget av den s.k.
Norrbotniabanan.
2004/05:T513
(s)
Det behövs dubbelspår längs södra
Norrlandskusten.
Mellersta banregionen (Dalarnas, Gävleborgs,
Västernorrlands och Jämtlands län samt delar av
Västmanlands, Örebro, Uppsala och Stockholms län)
2004/05:T219
(m)
Järnvägens betydelse för Dalarna är stor,
och behovet av nya satsningar på
järnvägsnätet är angeläget.
2004/05:T323
(kd, m, fp, c)
Banverket bör omgående starta en
förstudie av järnvägen mellan Sundsvall
och Härnösand, Ådalsbanan.
2004/05:T338
(c)
- yrkande 2
Rusta upp hela Mittbanan för snabb
tågtrafik.
2004/05:T339
(c, m, fp, kd)
- yrkande 1
Bygg dubbelspår längs hela sträckan
Gävle-Sundsvall.
2004/05:T339
(c, m, fp, kd)
- yrkande 2
Gräv ned järnvägen genom Sundsvalls
centrum.
2004/05:T339
(c, m, fp, kd)
- yrkande 3
Ådalsbanan bör rustas till de krav som
ställs på en järnväg som skall ingå som en
länk i ett nationellt och internationellt
transportnät.
2004/05:T346
(c)
Påbörja uppgraderingen av Dalabanan
snarast i enlighet med "vision Dalabanan"
tillsammans med Dalabanans intressenter.
2004/05:T384
(s)
Gräv ned järnvägen genom Sundsvalls
centrum.
2004/05:T387
(s)
Åtgärda de kvarstående flaskhalsarna på
Ådalsbanan och Ostkustbanan.
2004/05:T491
(s)
Tidigarelägg byggstarten för resecentrum
i Karlstad.
Östra banregionen (Stockholms, Uppsala, Södermanlands
och Östergötlands län samt del av Örebro, Västmanlands och
Kalmar län)
2004/05:T260
(fp)
- yrkande 2
Södertörnsleden och Citybanan bör
byggas snarast.
2004/05:T298
(kd)
- yrkande 5
Bygg ut tågtrafiken norra Mälardalen-
Stockholm i relation till antalet resenärer.
2004/05:T298
(kd)
- yrkande 6
Bygg Citybanan, Mälartunneln, spåret
Tomteboda-Kallhäll samt
fyrspårskapacitet Stockholm-Bålsta.
2004/05:T319
(m)
Starta projekteringen av Ostlänken
omgående.
2004/05:T376
(fp)
Förbättra pendlingsmöjligheterna mellan
Örebro och Stockholm.
2004/05:T409
(s)
Bygg ut järnvägen Västerås-Eskilstuna
för att kunna koppla ihop Svealandsbanan
med Mälarbanan.
2004/05:T441
(c)
Ostlänkens utbyggnad bör anpassas till
europeisk höghastighetsstandard.
2004/05:T445
(c)
- yrkande 1
Gör en kapacitetsöversyn av
trafiksystemet, på järnväg, i Mälardalen.
2004/05:T445
(c)
- yrkande 2
Påbörja utbyggnaden av spårkapaciteten
på sträckan Tomteboda-Kallhäll snarast.
2004/05:T454
(fp, c)
- yrkande 2
Satsa även i fortsättningen på Tjustbanan,
sträckan Åtvidaberg-Överum-Västervik.
2004/05:T468
(fp) - yrkande
22
Citybanan och Mälartunneln i Stockholm
bör ha högsta prioritet.
2004/05:T480
(s)
Prioritera utbyggnaden av Ostlänken.
Västra banregionen (Västra Götalands län samt del av
Värmlands och Hallands län)
2004/05:T304
(fp)
Färdigställandet av Västkustbanan genom
Halland bör få högsta prioritet av
järnvägsinvesteringarna.
2004/05:T334
(c, fp)
- yrkande 1
Bygg om Bohusbanan sträckan
Munkedal-Strömstad.
2004/05:T334
(c, fp)
- yrkande 2
Staten bör även efter år 2007 ha ett
medfinansieringsansvar för Bohusbanan.
2004/05:T433
(s)
- yrkande 2
Rusta upp bandelen mellan Varberg och
Herrljunga.
2004/05:T449
(s)
Bygg ut Kinnekullebanan för förbättrade
kommunikationer med Mälardalen.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
10
Färdigställ tunneln genom Hallandsåsen.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
11
Bygg ut Västlänken för ökad kapacitet i
Västsverige.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
13
Bygg ut Bohusbanan.
Södra banregionen (Skåne, Blekinge, Kronobergs, Kalmar
och Jönköpings län)
2004/05:T203
(m)
Planera för en utbyggd spårförbindelse
mellan Sturup och Malmö.
2004/05:T204
(m)
Gräv Citytunneln i Malmö, den brådskar.
2004/05:T255
(m)
- yrkande 1
Upprätta och anta en tidtabell för
byggandet av en fast förbindelse mellan
Helsingborg och Helsingør.
2004/05:T255
(m)
- yrkande 2
Banverket bör ges i uppdrag att leda
arbetet med att få till stånd en fast
förbindelse mellan Helsingborg och
Helsingør.
2004/05:T312
(s)
Ett nytt yttre godsspår behövs i västra
Skåne.
2004/05:T321
(m)
- yrkande 7
Anta en tidtabell för byggandet av en fast
förbindelse mellan Helsingborg och
Helsingør.
2004/05:T322
(kd)
- yrkande 1
Ett tunnelbygge genom Öresund för
höghastighetståg bör utvärderas.
2004/05:T335
(c)
- yrkande 2
Godstågsproblemen på Kontinentalbanan i
Malmö måste lösas snarast.
2004/05:T335
(c)
- yrkande 3
Det behövs ett östligt skånskt
järnvägsstråk.
2004/05:T456
(fp) - yrkande
2
Bygg ut spårförbindelsen mellan Sturup
och Kastrup.
2004/05:T471
(fp) - yrkande
1
Bygg en ny järnväg mellan Olofström och
Blekinge kustbana.
2004/05:T471
(fp) - yrkande
2
Upprusta järnvägen mellan Karlskrona
och Emmaboda.
2004/05:T473
(fp)
Anta en tidsplan för bygget av en fast
förbindelse mellan Helsingborg och
Helsingør.
2004/05:T474
(fp) - yrkande
3
Bygg en fast järnvägsförbindelse mellan
Helsingborg och Helsingør.
2004/05:T474
(fp) - yrkande
4
Det behövs nya järnvägsförbindelser i
Skåne.
2004/05:T474
(fp) - yrkande
6
Kommunikationerna till Sturups flygplats
bör förbättras.
2004/05:T475
(fp) - yrkande
1
Lägg tågtrafiken i en tunnel vid passagen
av Åkarp vid en utbyggnad av Södra
stambanan.
2004/05:T475
(fp) - yrkande
2
Miljökonsekvenserna bör utredas på
längre sikt än till år 2020 av utbyggnaden.
2004/05:N403
(fp, m, kd, c)
- yrkande 8
En direkt järnvägsförbindelse behövs
mellan Kastrup och Sturup.
2004/05:N403(f
p, m, kd, c)
- yrkande 10
En tidtabell behövs för byggandet av en
fast förbindelse mellan Helsingborg och
Helsingør, den s.k. HH-tunneln.
Europakorridoren
2004/05:T273
(s)
Sveriges järnvägsnät bör bli en del av
Europakorridoren.
2004/05:T311
(m)
- yrkande 1
Sträva efter att Europakorridoren från
Stockholm till Hamburg via Helsingborg-
Helsingør blir en del i ett europeiskt
höghastighetsnät.
2004/05:T311
(m)
- yrkande 2
Aktuella utbyggnader och utredningar av
sträckor som ingår i Europakorridoren
under planperioden 2004-2015 bör utgå
från en hastighetsstandard på 350 km/h.
2004/05:T313
(s)
Genomförandet av Europakorridoren bör
ske.
2004/05:T321
(m)
- yrkande 5
Aktuella utbyggnader och utredningar av
sträckor som ingår i Europakorridoren
under planperioden 2004-2015 bör utgå
från en hastighetsstandard på 350 km/h.
2004/05:T432
(s)
Götalandsbanan bör byggas ut.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
12
Bygg ut Götalandsbanan med förbindelse
till Landvetter.
Inlandsbanan
2004/05:T337
(c)
Modernisera och utveckla Inlandsbanan
som en pulsåder genom norra Sverige.
2004/05:T417
(kd) - yrkande
1
Bandelen Mora-Kristinehamn behöver
byggas ut.
2004/05:T417
(kd)
- yrkande 3
En utveckling av Inlandsbanan bör ske.
2004/05:T417
(kd) - yrkande
4
Det behövs nya investeringar på
Inlandsbanan.
Övrigt
2004/05:T322
(kd)
- yrkande 2
Ett höghastighetsnät bör byggas i Sverige.
2004/05:T433
(s)
- yrkande 1
En snabbtågsförbindelse mellan Halmstad
och Stockholm via Varberg och Borås bör
prioriteras.
2004/05:T454
(fp, c)
- yrkande 1
Det s.k. Östersjöbanekonceptet bör
fullföljas.
Flera trafikslag
I det följande lämnas en sammanställning av motioner över
vissa projekt och infrastrukturfrågor som berör flera
trafikslag.
Region Norr (Norrbottens och Västerbottens län)
2004/05:N257
(c)
- yrkande 3
Utveckla kommunikationerna i Norrland.
Region Mitt (Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och
Dalarnas län)
2004/05:T332
(c)
Satsningar behövs för att skapa bättre
möjligheter till arbetspendling mellan
Gävleborgs och Uppsala län.
Regionerna Mälardalen (Uppsala, Västmanlands, Örebro
och Södermanlands län) och Stockholm (Stockholms och
Gotlands län)
2004/05:T298
(kd) - yrkande
1
Infrastrukturutvecklingen i Mälardalens
och Västmanlands län är av stor betydelse
för tillväxten och utvecklingen i Sverige.
2004/05:T383
(fp)
Kommunikationerna till Hallstavik och
Norrtälje måste bli bättre.
2004/05:T459
(kd) - yrkande
10
Det är mycket angeläget att
Stockholmsberedningens förslag
genomförs.
2004/05:N239
(kd) - yrkande
10
Det behövs ökade statliga
infrastruktursatsningar i
Stockholmsregionen.
2004/05:N239
(kd) - yrkande
12
Utbyggnaden av infrastrukturen i
Stockholms stad är angelägen.
2004/05:N349
(m) - yrkande 4
Behovet av infrastruktursatsningar i
Stockholmsregionen är akut.
2004/05:N409
(fp) - yrkande
15
Ökade statliga investeringar behövs till
vägar och kollektivtrafik i Stockholms
län.
2004/05:N409
(fp) - yrkande
16
Ökad kapacitet behövs över Mälar-
Saltsjösnittet för både väg- och
järnvägstrafiken.
2004/05:N409
(fp) - yrkande
18
Bygg ut väg 73 mellan Fors och Älgviken,
förstärk öst-västliga vägförbindelser på
Södertörn samt bygg dubbelspår på hela
järnvägssträckan Älvsjö-Nynäshamn.
2004/05:N409
(fp) - yrkande
19
Bygg motorvägsstandard på hela E 18
Stockholm-Norrtälje, riksvägarna 76 och
77 i Roslagen samt utbyggnad av
spårbunden kollektivtrafik i Stockholms
läns nordostkommuner.
2004/05:N409
(fp) - yrkande
21
Förstärkt infrastruktur behövs för hamnar
och kanaler i Stockholms län.
Region Väst (Värmlands, Västra Götalands och Hallands
län)
2004/05:T309
(m)
Behovet av infrastruktursatsningar i
Västsverige är angeläget.
2004/05:T366
(kd)
Påskynda beredning och beslut om
finansiering av större utbyggnader och
möjliga byggstarter av vägar och
järnvägar i Västra Götaland i syfte att
stärka bilindustrin.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
14
Vägar och järnvägar i Dalsland behöver
prioriteras.
2004/05:N401
(fp) - yrkande
1
Utökade infrastruktursatsningar behövs i
Västsverige.
2004/05:N404
(s)
- yrkande 6
Det behövs ytterligare satsningar på
infrastruktur för tillväxt och utveckling i
Västsverige.
2004/05:N414
(fp) - yrkande
3
Satsningar behövs på vägnätet, järnvägen,
IT, postservicen, Vänersjöfarten,
Dalslands kanal och flyget.
Region Sydöst (Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och
Kalmar län)
2004/05:T206
(c)
Infrastrukturen i Blekinge måste
förbättras.
2004/05:T295
(m, fp, kd, c)
Norrköpingspaketet bör genomföras så
fort som möjligt.
2004/05:T300
(c, m, fp, kd)
- yrkande 1
Det bör göras en samlad översyn av väg-
och järnvägsanslagen till Jönköpings län
med syfte att tidigarelägga projekt som i
nuvarande plan försenats eller flyttats
utanför planen.
2004/05:T300
(c, m, fp, kd)
- yrkande 2
Regeringen bör återkomma med förslag
där PPP-metoden används för att
finansiera väg- och järnvägssatsningar i
Jönköpings län.
2004/05:T300
(c, m, fp, kd)
- yrkande 3
En större andel av anslaget för tjälsäkring
behöver komma Jönköpings län till del.
2004/05:T348
(s)
Nya infrastruktursatsningar behövs i
Blekinge.
2004/05:T367
(kd)
En ökad satsning på infrastrukturen i
Östergötland är angelägen.
2004/05:T454
(fp, c)
- yrkande 4
Satsningarna på infrastruktur kring
Kalmar bör påskyndas.
2004/05: N238
(kd) - yrkande
5
Det behövs förbättrade kommunikationer i
Kalmar län.
Skåne (Skåne län)
2004/05:T321
(m)
- yrkande 1
De nationella och regionala vägarna och
järnvägarna i Skåne bör tillföras en större
andel av landets samlade
infrastrukturmedel så att andelen står i
rimligare proportion till behovet av
infrastruktursatsningar, antalet invånare
och antalet olyckor.
2004/05:T321
(m)
- yrkande 2
Regeringen bör snarast behandla och
tidigarelägga de infrastrukturinvesteringar
som utgör felande länkar i väg- och
järnvägsnätet i Skåne.
2004/05:T321
(m)
- yrkande 3
Region Skånes regionala plan för
transportinfrastruktur (RTI-planen) bör
tillmätas större betydelse vid fördelningen
av de nationella infrastruktursatsningarna.
2004/05:T335
(c)
- yrkande 1
En stor satsning behövs på infrastrukturen
i Skåne.
2004/05:MJ437
(m) - yrkande 9
Infrastruktursatsningar i Skåne behövs
omgående för att underlätta
kommunikationer och arbetspendling.
2004/05:N403
(fp, m, kd, c)
- yrkande 9
Satsningar på skånsk infrastruktur behövs
nu.
Övrigt
2004/05:T468
(fp) - yrkande
1
Bygg ut och investera i infrastruktur i hela
landet, och tidigarelägg investeringar.
2004/05:T478
(s)
En öst-västlig transportkorridor bör
prioriteras.
2004/05:N239
(kd) - yrkande
11
Öka resurserna till infrastruktursatsningar
genom public-private partnership-
lösningar.
2004/05:N241
(fp) - yrkande
6
Satsa på bra infrastruktur där det har störst
tillväxteffekt.
2004/05:N403
(fp, m, kd, c)
- yrkande 7
Prioriteringar som görs i RTI-planen bör
öka i samband med fördelningen av de
nationella infrastruktursatsningarna.
Motionsförslag om Europavägsklassning av riksväg 45
2004/05:T231
(c)
Riksväg 45 bör rustas upp och
uppgraderas till Europaväg.
2004/05:T350
(kd) - yrkande
1
Europavägsstatus bör införas på riksväg
45, Inlandsvägen.
2004/05:T350
(kd) - yrkande
2
Kontakt bör tas med Finland och Norge
om förlängning av en kommande
Europaväg, E 45, från Karesuando upp till
Nordkap.
2004/05:T350
(kd) - yrkande
3
Ansök hos FN:s Europakommission i
Genève om att riksväg 45 samt
förlängningen Karesuando-Nordkap får
beteckningen E 45.
2004/05:T420
(m)
Riksväg 45 bör klassificeras som
Europaväg.
2004/05:T468
(fp) - yrkande
18
Riksväg 45 bör uppgraderas till
Europaväg.
2004/05:T510
(s)
Ändra beteckningen på riksväg 45 till
Europaväg 45.
2004/05:T516
(fp) - yrkande
1
Riksväg 45 (Inlandsvägen) bör ges status
av Europaväg.
2004/05:N414
(fp)
- yrkande 14
Riksväg 45 - via Lappia - blir E 45 från
Göteborg till Karesuando.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade motioner om särskilt utpekade
infrastrukturprojekt i maj 2004 i betänkande 2003/04:TU10
Transportinfrastrukturen 2004-2015. Flertalet av de motioner
som nu väckts under den allmänna motionstiden hösten 2004
är likalydande med de motioner som utskottet då behandlade.
Förteckningen av de nu behandlade motionsförslagen följer
därför den uppställning som redovisades i betänkandet om
transportinfrastrukturen, dvs. med en uppdelning på
transportslag, regioner och objektsnivå.
Utskottet har valt att behandla motionsyrkandena om särskilt
utpekade infrastrukturprojekt i ett sammanhållet avsnitt mot
bakgrund av den rollfördelning inom planeringsprocessen
som riksdagen fastställt genom det transportpolitiska beslutet
år 1998 (1997/98:TU10).
Bakgrunden är densamma som utskottet redovisade i maj
2004. Således innebär denna rollfördelning att riksdagens roll
i första hand bör vara att ange övergripande mål och riktlinjer
för planeringen, fastställa finansiella ramar, säkerställa en
god kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för
en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser.
Enligt utskottet betyder det att vilka åtgärder som skall
genomföras och när de skall ske främst bör bestämmas inom
ramen för trafikverkens och länens långsiktiga planering med
utgångspunkt från riksdagens beslut med anledning av
infrastrukturpropositionen. Riksdagen skall också se till att
regeringen återrapporterar i vilken grad insatta resurser har
bidragit till uppfyllelsen av fastlagda mål. Principen är alltså
att beslut i transportfrågor bör vara så decentraliserade som
möjligt med en tydlig rollfördelning mellan planeringsnivåer
och aktörer.
Staten och kommunerna har ett ansvar för att sådana
trafikanläggningar som behövs för allmänna transportbehov
kommer till utförande. Statens ansvar omfattar sådana
anläggningar som svarar mot nationella och internationella
trafikbehov liksom den interregionala
persontransportförsörjningen. Det är också statens ansvar att
ombesörja en ändamålsenlig uppföljning av trans-
portpolitiken i stort och av hur de transportpolitiska målen
har uppnåtts. Denna grundläggande rollfördelning hindrar
inte att det kan finnas skäl för riksdagen att göra mer
preciserade ställningstaganden i vissa fall, t.ex. när det gäller
särskilda projekt som är av väsentlig betydelse för
trafiksystemets effektivitet eller som kräver särskilda
finansieringslösningar eller som av andra skäl har en särskild
dignitet.
Flera av motionsförslagen berör också projekt som har
internationell anknytning. Enligt utskottet ställer förändringar
i vår omvärld, inte minst genom EU:s utvidgning i vårt
närområde, krav på infrastrukturen för att möta nya
resmönster och nya transportvägar. Utskottet delar därför den
grundläggande syn som kommer till uttryck i flera motioner
om vikten av att ett europeiskt perspektiv anläggs i samband
med planering av vägar och järnvägar. Det är därför med
tillfredsställelse utskottet konstaterar att det i trafikverkens
planeringsdirektiv föreskrivs att ett europeiskt synsätt skall
utgöra en utgångspunkt i planeringsarbetet.
I de nu aktuella motionerna lämnas i flertalet fall förslag
som rör nationella infrastrukturprojekt som kommer att
omfattas av de nationella planer som fastställs på grundval av
de övergripande beslut och med de medel som riksdagen
fattar beslut om. Enligt utskottets mening torde syftet med
många av dessa förslag komma att tillgodoses, även om de i
vissa fall inte alltid kommer till utförande så tidigt i
planeringsperioden som motionärerna hade önskat. Andra
motionsförslag avser nationella infrastrukturprojekt, som i
och för sig måste anses angelägna, men som vid avvägningen
mot andra angelägna behov får skjutas på framtiden. Andra
motionsförslag åter rör främst lokala och regionala
trafikfrågor som enligt den nyss refererade rollfördelningen
avgörs på regional nivå.
Utskottet ville understryka att motionsförslagen visar på ett
starkt engagemang för en angelägen upprustning och
utbyggnad av infrastrukturen i landets olika delar och i vissa
regioner. Utskottet delar den uppfattning som kommer till
uttryck i flera motioner om att en fortsatt utveckling av
infrastrukturen är nödvändig för att trygga välfärden och
näringslivets konkurrenskraft men också för att åstadkomma
en regional balans och en bättre miljö.
Utskottet bedömer att många av motionsförslagen kan
komma att tillgodoses. Givetvis måste behovet av insatser på
kommunikationsområdet vägas mot andra samhällsbehov.
Det är därför oundvikligt att vissa - i och för sig angelägna -
infrastrukturåtgärder får skjutas på framtiden.
Utskottet vill i sammanhanget också nämna att statsrådet
Ulrica Messing vid ett flertal tillfällen under hösten 2004 har
svarat på skriftliga frågor rörande särskilt utpekade
infrastrukturprojekt. Frågorna har bl.a. rört tågförbindelserna
Sundsvall-Härnösand, Åtvidaberg-Västervik, i Mälardalen
och Södra stambanan. Även frågor om
infrastrukturinvesteringarna i västra Sverige, riksväg 40 och
Värmlands vägnät har besvarats av statsrådet.
I sina svar har statsrådet bl.a. hänvisat till pågående
utredningsarbete för vissa järnvägsprojekt inom Banverket,
den nationella väghållningsplanen som regeringen fastställde
den 19 februari 2004 och den transportpolitiska propo-
sitionen, som planeras till våren 2005.
I sammanhanget vill utskottet anföra att regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet i november 2004 bl.a. enats
om infrastruktursatsningar för att stärka Trollhättan och
Västsverige som utvecklings- och produktionsplats för
fordonsindustrin. I dessa satsningar ingår bl.a. att bygga ut
riksväg 44 och riksväg 45. Infrastruktursatsningar görs också
på järnvägen. Den s.k. Norge-Vänerbanan byggs ut till
dubbelspår hela sträckan Göteborg-Trollhättan.
Triangelspåret vid Marieholm börjar byggas redan 2005 och
ger från Trollhättan en direktanknytning till Göteborgs hamn.
Med hänvisning till redovisningen ovan och utskottets
uttalanden om bl.a. rollfördelningen i planeringssystemet
anser utskottet att något särskilt initiativ i ärendet inte är
erforderligt. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyr-
kanden som förtecknats ovan under Motionsförslag i avsnittet
Särskilda infrastrukturåtgärder m.m. under rubriker Vägar,
Järnvägar och Flera trafikslag.
Vad avser Europavägsklassning av riksväg 45 kan utskottet
konstatera att Europavägsnätets omfattning beslutas inom
ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE).
Inom ECE har medlemsländerna kommit överens om att
Europavägsnätet företrädesvis skall bestå av motorvägar och
andra vägar som har en mycket hög teknisk och
trafiksäkerhetsmässig standard. Även andra vägar kan bli
Europavägar, men det måste då finnas en avsikt i det berörda
medlemslandet att höja standarden.
I sammanhanget vill utskottet ånyo anföra att regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet bl.a. enats om
infrastruktursatsningar för att stärka Trollhättan och
Västsverige som utvecklings- och produktionsplats för
fordonsindustrin. Av regeringens pressmeddelande den 2
november 2004, med anledning av detta, framgår att riksväg
45 kommer att byggas ut och få fyra körfält hela vägen
mellan Trollhättan och Göteborg. En kraftig satsning görs för
att förstärka den mest trafikerade sträckan - den mellan
Angeredsbron och Älvängen - och den resterande delen
mellan Älvängen och Trollhättan byggs ut.
Utskottet ser positivt på detta och den standardhöjning av
riksväg 45 som utbyggnaden kommer att innebära. Utskottet
kan dock för sin del inte förorda en Europavägsklassning av
riksväg 45 i enlighet med vad som efterfrågas i motionerna.
Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden som
förtecknats ovan under Motionsförslag om
Europavägsklassning av riksväg 45 i avsnittet Särskilda
infrastrukturåtgärder m.m.
Politikområde 37 IT, elektronisk kommunikation och post
Mål- och resultatfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna regeringens förslag till mål för
politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.
Det innebär att alla skall ha tillgång till en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.
Riksdagen bör vidare godkänna vad utskottet anfört om en
fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen inom
området. Enligt utskottet är
fortsatta och intensifierade insatser angelägna för att
klarlägga bl.a. effekterna av olika åtgärder för målen inom
politikområdet. I det sammanhanget framhåller utskottet
värdet av en redovisning av uppnådda resultat för
politikområdet som helhet och över tiden i syfte att få en
mer samlad bild av utvecklingen.
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag i proposition
2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom
politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post
(punkt 19). Regeringen föreslår att riksdagen
19. godkänner att målet för politikområde IT, elektronisk
kommunikation och post är att alla skall ha tillgång till en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infra-
struktur och därtill hörande samhällstjänster.
Politikområdets omfattning
Politikområdet omfattar informationsteknik, elektronisk
kommunikation, post, grundläggande kassaservice samt
alarmeringsfunktionen 112.
Mål
Regeringens förslag
Det övergripande målet för politikområdet formulerades i
samband med att politikområden infördes i statsbudgeten för
2001. Målet underställdes dock inte riksdagen för beslut,
främst beroende på att det fanns mål beslutade av riksdagen
för de verksamheter som inryms inom politikområdet. Då
övriga politikområdesmål under utgiftsområdet har
underställts riksdagen för beslut finns det dock skäl för att
även detta mål blir föremål för riksdagsbehandling.
Riksdagen har preciserat det övergripande målet i det IT-
politiska målet, i målen för sektorn elektronisk
kommunikation och i det postpolitiska målet. Därutöver skall
det finnas en grundläggande kassaservice och nödalarmering
i hela landet.
Målet för IT-politiken är att Sverige skall som första land bli
ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, bet.
1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256).
Målen för sektorn elektronisk kommunikation är att enskilda
och myndigheter skall få tillgång till effektiva och säkra
elektroniska kommunikationer. De elektroniska
kommunikationerna skall ge största möjliga utbyte när det
gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och
kvalitet. Sverige skall i ett internationellt perspektiv ligga i
framkant i dessa avseenden. De elektroniska
kommunikationerna skall vara hållbara, användbara och
tillgodose framtidens behov.
De främsta medlen för att uppnå detta skall vara att skapa
förutsättningar för en effektiv konkurrens utan
snedvridningar och begränsningar samt att främja
internationell harmonisering. Staten skall ha ett ansvar på
områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av
marknaden (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03:TU6, rskr.
2002/03:228).
Det postpolitiska målet är att det skall finnas en posttjänst av
god kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot
brev och andra adresserade försändelser som väger högst 20
kilogram. Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana
försändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och
kvitterade av mottagaren. Dessutom skall enstaka försän-
delser befordras till enhetliga priser (prop. 1997/98:127, bet.
1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).
Målet för den grundläggande kassaservicen är att alla i hela
landet skall ha möjlighet att verkställa och ta emot
betalningar till enhetliga priser (prop. 2001/02:34, bet.
2001/02:TU1, rskr. 2001/02:125).
Resultat
Regeringen
Av regeringens analys och slutsatser om IT-områdets
tillgänglighet, tillit och kompetens framgår att regeringens
bedömning dock är att det ännu är för tidigt att med säkerhet
säga att de statliga åtgärder som vidtagits bidragit till att
målet ett informationssamhälle för alla är på väg att uppnås.
De utvärderingar, den mer systematiska
statistiksammanställning och den forskningsbevakning som
inletts avses dock efter hand kunna ge underlag för en sådan
bedömning.
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har på
regeringens uppdrag analyserat IT-politiken och bl.a. dragit
slutsatser om hur väl Sverige lyckats i sin strävan att bli ett
informationssamhälle för alla före alla andra länder. ITPS
menar att även om Sverige inte är bäst inom alla IT-politiska
områden så är det mycket som tyder på att Sverige i relation
till andra IT-mogna länder lyckats tämligen väl med att få en
brett förankrad IT-utveckling. Sverige ligger fortfarande
bland de allra bästa länderna inom de flesta områden. ITPS
rekommenderar att regeringen tar ökad hänsyn till de grupper
som riskerar att permanent hamna utanför
informationssamhället.
Regeringens bedömning är alltjämt att de åtgärder som
vidtas inom ramen för IT-politiken och utbyggnaden av IT-
infrastruktur med hög överföringskapacitet kommer att
medverka till att informationsteknikens möjligheter utnyttjas
på ett aktivt sätt. De problem som regeringen tidigare pekat
på när det gäller nedgången i investeringstakten kvarstår
delvis fortfarande, eftersom IT-politiken bygger på
samverkan med marknadskrafterna.
Av regeringens analys och slutsatser för verksamhetsområdet
elektronisk kommunikation framgår att regeringen bedömer
att den utveckling som skett under föregående år och de
åtgärder som Post- och telestyrelsen (PTS) vidtagit
medverkat till att uppfylla de politiska målen. Många insatser
syftar till att främja konkurrensen på de olika
delmarknaderna, vilket är ett viktigt medel för att uppnå
målen. Genom den nya lagen om elektronisk kommunikation
som trädde i kraft i juli 2003 har ett framtidsanpassat ramverk
etablerats. Regeringen bedömer att denna nya reglering
kommer att ytterligare bidra till en positiv utveckling på
marknaden för elektronisk kommunikation, till gagn för såväl
näringsliv som konsumenter. Regleringens genomslag på
marknaden kan förväntas tillta i takt med att PTS arbete med
marknadsanalyser mynnar ut i färdiga beslut om särskilda
skyldigheter för aktörer med betydande marknadsinflytande.
På marknaden för abonnemang för fast telefoni har det i
praktiken inte existerat någon konkurrens. En försiktig början
till förändring av konkurrenssituationen noteras i och med att
ett antal operatörer, främst Bredbandsbolaget, har börjat sälja
abonnemang för fast telefoni till sina kunder i egna bred-
bandsnät eller via DSL-access. Regeringen förväntar sig att
konkurrensen på marknaden för abonnemang för fast telefoni
ökar genom tillämpningen av den nya lagen och PTS fortsatta
tillsyn på området.
PTS har tidigare konstaterat att de fortsatt höga priserna på
SMS pekar på brister i marknadens funktionssätt och att det
finns utrymme för en ökad priskonkurrens. Regeringen anser
att detta fortfarande är en giltig slutsats.
Regeringen anser att det är viktigt att 3 G-operatörerna
lever upp till gjorda utfästelser, inte minst vad gäller
befolkningstäckning. Att så många som möjligt får del av
möjligheterna med ny informationsteknik är viktigt för att
uppnå målet om ett informationssamhälle för alla.
Regeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits av PTS
med syfte att skapa tillgänglighet för personer med
funktionshinder till elektroniska kommunikationstjänster
bidragit till att underlätta för dessa personer att utnyttja olika
teletjänster.
Av regeringens analys och slutsatser för verksamhetsområdet
post framgår att de åtgärder som vidtagits på postområdet
under året har bidragit till att upprätthålla en marknad med en
fungerande postdistribution i landet som har medfört att alla
har haft tillgång till postservice enligt de mål som uppställts i
postlagen (1993:1684).
Vidare anser regeringen att de åtgärder som vidtagits av
PTS med syfte att skapa tillgänglighet till posttjänster för
personer med funktionshinder har bidragit till att underlätta
för dessa personer att utnyttja posttjänsterna och att
kommunicera med omvärlden.
Av regeringens analys och slutsatser för verksamhetsområdet
grundläggande kassaservice framgår att regeringen bedömer
att Posten har uppfyllt de skyldigheter som bolaget har enligt
lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice.
Därigenom har en god grundläggande kassaservice
upprätthållits i hela landet. Ersättningen om 400 miljoner
kronor som har utgått till Posten under året har medfört att
tillgången till denna kassaservice tryggats.
Regeringens bedömning är att de åtgärder som PTS
vidtagit i syfte att underlätta för personer med
funktionshinder att utnyttja kassatjänster har bidragit till att
upprätthålla tillgängligheten för dessa personer.
Utskottets ställningstagande
Mål- och resultatfrågor
I samband med behandlingen av mål- och resultatfrågor på
politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post
hösten 2003 (bet. 2003/04:TU1) framhöll utskottet bl.a. att
det inom ramen för de av riksdagen beslutade målen för
området är det angeläget med ett fortsatt utvecklingsarbete
för att konkretisera innebörden av målen. Även i de fall
målen inte formuleras i termer av vad som skall ha uppnåtts
en viss tidpunkt, är det dock viktigt att ett utvecklingsarbete
bedrivs för att förbättra möjligheterna att göra en meningsfull
uppföljning av effekterna av de statliga insatserna inom
området, bl.a. genom att orsakssambanden mellan statliga
insatser och uppnådda resultat klarläggs.
I fråga om resultatredovisningen i budgetpropositionen
bedömer utskottet i likhet med tidigare år bl.a. att fortsatta
och intensifierade insatser är angelägna för att klarlägga bl.a.
effekterna av olika åtgärder för målen inom politikområdet. I
det sammanhanget vill utskottet nu framhålla värdet av en
redovisning av uppnådda resultat för politikområdet som
helhet och över tiden i syfte att få en mer samlad bild av
utvecklingen mot de mål inom politikområdet som riksdagen
har beslutat om.
När det gäller mål- och resultatfrågor i övrigt har utskottet
ovan på politikområdet Transportpolitik redovisat och
utvecklat utgångspunkter och viktiga frågeställningar i dessa
frågor. Vad utskottet där redovisar har även relevans på
politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post och
bör därför beaktas i utvecklingsarbetet med mål- och
resultatstyrningsfrågor också på detta politikområde.
Utskottet kan konstatera att den hittills bedrivna politiken
enligt vad riksdagen efterfrågat har följts upp av Institutet för
tillväxtpolitiska studier (ITPS) och presenterats i studien En
lärande IT-politik för tillväxt och välfärd.
Utskottet förutsätter att resultatet av studien liksom vad
utskottet anfört i frågor som rör mål och resultat
uppmärksammas och beaktas i det fortsatta IT-politiska
utvecklingsarbetet. Utskottet återkommer i dessa frågor i sam-
band med behandlingen av den IT-politiska proposition som
regeringen avser att överlämna till riksdagen våren 2005.
Utskottet har mot denna bakgrund ingen erinran mot
regeringens förslag och godkänner således att målet för
politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post är att
alla skall ha tillgång en samhällseffektiv och långsiktig
hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.
När det gäller postverksamheten och den grundläggande
kassaservicen, som genomgått stora förändringar på kort tid,
vill utskottet vidare framhålla att det är positivt att regeringen
nu mer ingående studerar dessa områden genom den särskilde
utredare som tillkallats (dir. 2003:117). Utredaren skall bl.a.
analysera effekterna av liberaliseringen och utvärdera
nuvarande lagstiftning i förhållande till postmarknadens
utveckling. I fråga om den grundläggande kassaservicen skall
utredaren bl.a. bedöma samhällets behov av en grundläg-
gande kassaservice och ta ställning till om staten borde
fortsätta att ha nuvarande ansvar för servicen.
Utredningen om den grundläggande kassaservicen är
avslutad, och regeringen avser att återkomma med en
proposition under år 2005. Utredningen om
postverksamheten skall vara avslutad i januari 2005, och en
proposition planeras till år 2006.
Utskottet kommer att få anledning att återkomma till dessa
frågor i samband med beredningen av dessa propositioner.
Anslag m.m.
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens och
motionärernas förslag till medelsanvisningar m.m. för
budgetåret 2005 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer
vad gäller politikområdet IT, elektronisk kommunikation och
post. Regeringen föreslår att riksdagen
21. för budgetåret 2004 anvisar anslagen under
utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med
regeringens förslag i bilaga 1.
Vidare behandlar utskottet följande två motioner vad gäller
politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post:
- 2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),
- 2004/05:T459 yrkande 21 av Johnny Gylling m.fl. (kd),
Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa
myndighetsuppgifter
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
6 710
14 462
-
-
-1 000
-
Post- och telestyrelsen (PTS) är en till största delen
avgiftsfinansierad myndighet. Det innebär att PTS själv
förfogar över de avgifter som tas ut av operatörerna.
Avgiftsintäkterna för år 2004 beräknas uppgå till 242
miljoner kronor. För finansiering av bl.a. styrelsens
förvaltningskostnader för upphandling av samhällsåtaganden
(handikappåtgärder och uppgifter inom totalförsvaret) har
inrättats anslaget 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltnings-
kostnader för vissa myndighetsuppgifter. Under anslaget
finansieras även vissa projekt och uppdrag i syfte att
förverkliga delar av den IT-politiska inriktningen avseende
tillit samt myndighetens verksamhet vad gäller kvalificerade
elektroniska signaturer.
För nästa budgetår föreslår regeringen en medelsberäkning
på ca 14,4 miljoner kronor med hänsyn till den engångsvisa
minskning som skedde under 2004 för att finansiera ett
gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och
säkerhet.
Kristdemokraterna anser att anslaget som en del i ett
allmänt effektiviseringskrav bör minskas med 1 miljon
kronor jämfört med regeringens förslag.
Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
153 484
122 484
-
-
-
-
Från anslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till
funktionshindrade finansieras ersättning för särskilda tjänster
till funktionshindrade i syfte att trygga funktionshindrades
behov av effektiva elektroniska kommunikationer,
posttjänster samt grundläggande kassaservice. Dessutom
finansieras viss utrednings- och uppföljningsverksamhet från
anslaget.
Regeringen bedömer att nuvarande inriktning på de tjänster
som tillhandahålls inom ramen för anslaget täcker behovet
för personer med funktionshinder. För år 2005 föreslås en
minskning av anslaget med 31 miljoner kronor för att bidra
till finansieringen av ett gemensamt radiokommunikations-
system för skydd och säkerhet.
Ersättning till Posten AB (publ) för grundläggande
kassaservice
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
400 000
400 000
-400 000
-
-
-
Staten ansvarar för att det skall finnas en grundläggande
kassaservice i hela landet, innebärande att alla kan verkställa
och ta emot betalningar till enhetliga priser. Statens ansvar
regleras i lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice
och säkerställs genom den verksamhet som Posten bedriver.
Regeringen föreslår att anslaget 37:3 Ersättning till Posten
AB (publ) för grundläggande kassaservice för år 2005
bestäms oförändrat till 400 miljoner kronor.
Moderata samlingspartiet framhåller att riksdagens krav att
tillhandahålla kassaservice är rimligt men att det är långt ifrån
givet att det är Posten AB som skall tillhandahålla tjänsten
eller hur kassatjänsten skall utformas. Medlemskapet i EU
begränsar kraftigt statens möjlighet att lämna statliga bidrag
till olika självständiga företag, däribland Posten AB.
Moderaterna motsätter sig därför förslaget och begär att
kraven på postal kassaservice definieras till omfattning och
innehåll, att korrekta anbudshandlingar upprättas och att
upphandling genomförs med iakttagande av de regler som
gäller för offentlig upphandling enligt svensk lag och
gemenskapsrätten. Anslaget till kassaservice bör därmed
enligt motionärerna upphöra i sin nuvarande form.
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst
enligt avtal
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
144 000
144 000
-
-
-
-
Anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för
alarmeringstjänst enligt avtal föreslås beräknas till samma
belopp som för innevarande år, dvs. till 144 miljoner kronor
för budgetåret 2005.
Informationsteknik: Telekommunikation m.m.
Tusental kronor
Anslag
2004
Regeringens
förslag
m
fp
kd
c
13 250
23 250
-
-
-3 000
-
Anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.
används bl.a. för att finansiera utredningar och projekt som
bidrar till att förverkliga regeringens IT-politik liksom olika
utvärderingar av IT-politiken.
Regeringen bedömer att de projekt och utvärderingar som
genomförts under året bidragit till att förverkliga regeringens
IT-politik. Anslaget minskades engångsvis med 10 miljoner
kronor under 2004 för att bidra till finansieringen av ett
gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och
säkerhet.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att
23 250 000 kr anvisas under anslaget 37:5
Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för år 2005.
Kristdemokraterna föreslår i sin motion en besparing om 3
miljoner kronor på anslaget jämfört med regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen har tillkallat en särskild
utredare med uppdrag att utreda en ny reglering av
postverksamhet samt behovet av statliga insatser för den
grundläggande kassaservicen. Utredningen har i maj 2004
presenterat delbetänkandet Samhällets behov av betaltjänster
(SOU 2004:52). Utredningen har blivit föremål för en bred
remissbehandling och bereds för närvarande i
Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör riksdagen
inte föregripa pågående beredningsarbete. Mot denna
bakgrund och vikten av att även framgent trygga en
grundläggande postal kassaservice bör enligt utskottets
mening riksdagen avslå förslaget om slopad ersättning till
Posten AB för den grundläggande kassatjänsten.
Inte heller i övrigt har utskottet några invändningar mot
regeringens anslagsberäkningar och redovisade ändamål för
medelsanvändningen inom politikområdet IT, tele och post.
Av ställningstagandet följer att utskottet avstyrker
Moderaternas och Kristdemokraternas motioner i
motsvarande delar.
IT, elektronisk kommunikation och post
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
bemyndiganden för ekonomiska åtaganden för ramanslaget
37:2 Ersättning för särskilda tjänster till
funktionshindrade. Utskottet avstyrker motionsförslag om
en omfördelning av medel till kommunernas bredbandsut-
byggnad.
Avsnittets innehåll
I detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag (punkt 20) i
regeringens proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22
Kommunikationer inom verksamhetsområden IT, elektronisk
kommunikation och post. Regeringen föreslår att riksdagen
20. bemyndigar regeringen att under år 2005 för
ramanslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till
funktionshindrade ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
210 000 000 kr under 2006-2009.
Vidare behandlar utskottet följande motion:
- 2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (c).
Omdisponering av medel inom IT-infrastruktursatsningen
Motionsförslag
I motion T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (båda
c) framhålls att utbyggnaden av bredband i första hand skall
göras av marknaden. Staten har dock ett övergripande ansvar
att se till att infrastrukturen finns tillgänglig i hela landet.
Framför allt landsbygd och glesbygd har förutsättningar som
gör det svårt att få en acceptabel utbyggnad marknadsmässigt
bärkraftig. För att uppmuntra och underlätta utbyggnaden har
riksdag och regering beslutat om en rad stöd riktade till dessa
områden. Det finns även ett generellt stöd till enskilda som
har haft höga anslutningskostnader. Totalt har 5,25 miljarder
kronor avsatts för sådana åtgärder mellan åren 2000 och
2006.
Accessnätsstödet är avsett för enskilda abonnenter som kan
få sänkt skatt för utgifter för en bredbandsanslutning som har
kostat över 8 000 kr. Totalt har 1,6 miljarder kronor anslagits
för detta stöd, men i budgetpropositionen för år 2004 föreslog
regeringen en omfördelning av 500 miljoner kronor från
accessnätsstödet till kommunernas bredbandsutbyggnad
t.o.m. utgången av år 2005. Tidsperioden är enligt
riksdagsbeslut numera förlängd till utgången av år 2006.
Antalet ansökningar till accesstöd från enskilda abonnenter
har varit mycket låg, hittills mindre än 100 miljoner. Däremot
har efterfrågan på det kommunala stödet varit betydande, och
det finns stor risk att den tillgängliga ramen inte räcker för
alla önskvärda insatser fram till utgången av år 2006.
För att göra den av riksdagen beslutade stödperioden
meningsfull anser motionärerna att det nu är motiverat att
omfördela ytterligare 0,5 miljarder av avsatta medel för
accessnäten till kommunernas bredbandsutbyggnad i de
områden där marknaden inte klarar detta.
Utskottets ställningstagande
I budgetpropositionen för år 2004 redovisade regeringen att
av den totala ramen på 3,2 miljarder kronor, som avsatts för
att anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet,
hade till kommunerna fördelats 1,2 miljarder kronor för stöd
till områdesnät och 0,4 miljarder kronor för stöd till stomnät.
Återstoden, 1,6 miljarder kronor, hade reserverats för
skattereduktion för höga anslutningskostnader. Dessa medel
hade emellertid inte utnyttjats i beräknad omfattning.
Mot den bakgrunden föreslog regeringen att en viss del av
medlen i stället skulle få disponeras av kommunerna för att
stimulera den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Förslaget
innebar att 250 miljoner kronor för år 2004 och 250 miljoner
kronor för år 2005 omdisponerades till att användas av
kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur med hög
överföringskapacitet. Utskottet hade ingen erinran mot detta.
I motion 2004/05:T358 (c) föreslås att ytterligare 0,5
miljarder kronor skall omfördelas till kommunernas
bredbandsutbyggnad.
Utskottet vill erinra om att regeringen har skapat en ny
struktur för det IT-politiska arbetet. En IT-politisk
strategigrupp har inrättats inom Näringsdepartementet med
uppgift att verka rådgivande och pådrivande när det gäller IT-
politiska frågor både internt inom Regeringskansliet och
externt gentemot andra organisationer.
Utskottet, som förutsätter att frågan om den fortsatta
bredbandsutbyggnaden kommer upp i samband med
beredningen av den aviserade propositionen om IT-politiken
våren 2005, får då anledning att återkomma i frågan. Motion
2004/05:T358 (c) avstyrks mot den bakgrunden.
Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade
Regeringens förslag
Från anslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till
funktionshindrade finansieras ersättning för särskilda tjänster
till funktionshindrade i syfte att trygga funktionshindrades
behov av effektiva elektroniska kommunikationer,
posttjänster samt grundläggande kassaservice. Dessutom
finansieras viss utrednings- och uppföljningsverksamhet från
anslaget.
För att möjliggöra att det för verksamheten kan göras
ekonomiska åtaganden som främst avser flerårigt
avtalstecknande vid upphandling föreslår regeringen ett
bemyndigande om ekonomiska åtaganden även för 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2005 inom
utgiftsområde 22 Kommunikationer anvisar anslag enligt
regeringens förslag. Det innebär att 31,6 miljarder kronor
fördelas till olika ändamål inom utgiftsområdet, varav
merparten till byggande och underhåll av vägar och
järnvägar. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner
regeringens förslag till olika låneramar för att genomföra
angelägna satsningar inom väg- och järnvägsområdet.
Ställningstagandet innebär att samtliga motionsförslag om
alternativa anslagsberäkningar avstyrks.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i tidigare avsnitt under behandlingen av
politikområdena Transportpolitik respektive IT, elektroniska
kommunikationer och post redovisat regeringens och
motionärernas förslag till ekonomiska förutsättningar för
budgetåret 2005. Utskottet har därvid redogjort för sina
ställningstaganden för de olika anslagen. Av detta följer att
utskottet anser att riksdagen för budgetåret 2005 bör anvisa
anslag under utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet
med regeringens förslag. Utskottets förslag till
medelsanvisningar redovisas i bilaga 2.
Utskottet har heller ingen erinran mot propositionens
förslag att regeringen för år 2005 får besluta om
dels en låneram i Riksgäldskontoret om högst
6 000 000 000 kr för Vägverket för investering i närtid, E 6
Svinesundsförbindelsen m.m., dels en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 400 000 000 kr till prioriterade
vägprojekt enligt riksdagens beslut om tilläggsbudget i
samband med 2004 års ekonomiska vårproposition,
dels en låneram i Riksgäldskontoret om högst
12 500 000 000 kr för Banverket för investeringar i
eldriftsanläggningar m.m.,
dels en låneram i Riksgäldskontoret om högst
1 500 000 000 kr till prioriterade järnvägsprojekt enligt
riksdagens beslut om tilläggsbudget i samband med 2004 års
ekonomiska vårproposition,
dels en låneram i Riksgäldskontoret om högst
9 500 000 000 kr till Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad
av Botniabanan.
Med de motiveringar som redovisats i det föregående
avstyrker utskottet motionerna:
-2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)
-2004/05:T446 av Sven Bergström (c)
-2004/05:T459 yrkandena 6 och 21 av Johnny Gylling m.fl.
(kd)
-2004/05:T468 yrkande 36 av Erling Bager m.fl. (fp).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.
1. Mål- och resultatfrågor för politikområdet
Transportpolitik, punkt 1 (m)
2.
av Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m) och Carl-
Axel Roslund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i reservationen om mål- och resultatfrågor för
politikområdet Transportpolitik. Därmed bifaller riksdagen
motion
2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström m.fl.
(m) samt
avslår motionerna
2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och
2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp).
Ställningstagande
Moderata samlingspartiet anser att det är dags att byta fokus
och betrakta bilismen som ett positivt inslag i samhället och
inte något ont som måste stävjas från statsmaktens sida.
Många bilister kör vid samma tidpunkt, vilket
Socialdemokraterna vill lösa med biltullar. Beroendet av
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har också lett till att underhåll
och upprustning av vägnätet eftersatts. Det är ett högt pris
som till slut alla trafikanter tvingas att betala.
Den ekonomiska prioritering regeringen gjorde i sin förra
infrastrukturproposition innebär att anslagen till
järnvägssatsningar kraftigt ökar, fastän de stora behoven
enligt regeringens egen utredning Godstransportdelegationen
främst ligger inom vägsektorn. Regeringen måste redovisa
skälen till det vägval som den tydliga prioritering av
järnvägsnätet framför vägnätet innebär, inte minst för landets
bilister och åkare. Moderata samlingspartiet anser att
samhällsekonomiskt lönsamma vägar måste prioriteras
framför järnvägarna.
Moderata samlingspartiet anser också att nationell
konkurrenskraft för tryggad sysselsättning och miljö
förutsätter både ökande och miljöanpassade transporter.
Utbyggnaden och utvecklingen av infrastrukturen kräver
omfattande investeringar i ett stort och glest befolkat land
som Sverige. Därför är det av största vikt att investeringar i
infrastrukturen ger en god avkastning, dvs. att medborgarna
upplever att de får valuta för pengarna. En förutsättning för
detta är att såväl konkurrens som samverkan mellan olika
trafikslag främjas i utformningen av regel-, skatte- och
avgiftssystem. Eller annorlunda uttryckt förutsätter detta en
rimlig grad av konkurrensneutralitet mellan de skilda
trafikslagen. Så är inte fallet för närvarande, vilket är
samhällsekonomiskt förödande.
Statens roll och ansvar för infrastrukturen är olika för alla
trafikslag. Inom vissa områden är det statliga ansvaret större
och inom andra mindre. Grundläggande är dock, anser
Moderata samlingspartiet, att staten endast skall ägna sig åt
sådan verksamhet som inte andra kan göra lika bra eller
bättre.
3. Mål- och resultatfrågor för politikområdet
Transportpolitik, punkt 1 (fp)
4.
av Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i reservationen om mål- och resultatfrågor för
politikområdet Transportpolitik. Därmed bifaller riksdagen
motion
2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp) samt
avslår motionerna
2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och
2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström m.fl.
(m).
Ställningstagande
Folkpartiet liberalerna anser att fri konkurrens inom alla
transportslag är en förutsättning för att kunna uppnå en
hållbar utveckling och ökad tillväxt. Liksom när det gäller all
annan företagsamhet bör fri konkurrens vara grunden också
för trafikpolitiken. Fri konkurrens tillgodoser den enskildes
val av transportslag vare sig det gäller transport av gods eller
människor. Trafiksektorn har alldeles för länge kännetecknats
av monopolbildningar, främst statliga sådana. Monopol gör
att den enskilde individen kommer i kläm i form av höga
priser och sämre service.
Konsekvensen av den bristande konkurrensen är uppenbar.
Priserna är för höga och rabattsystemen försvårar för
konsumenten att genomföra sina val. Det är därför angeläget
att verklig fungerande konkurrens kan skapas inom alla
trafiksektorer.
För att detta skall fungera krävs det - enligt Folkpartiet
liberalerna - att de statliga myndigheterna bejakar
konkurrens. Statliga monopolverk som Banverket och
Luftfartsverket måste agera på ett sådant sätt att inte någon
favoriseras genom att erhålla de bästa spårlägena eller de
bästa starttiderna.
5. Mål- och resultatfrågor för politikområdet
Transportpolitik, punkt 1 (kd)
6.
av Johnny Gylling (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i reservationen om mål- och resultatfrågor för
politikområdet Transportpolitik. Därmed bifaller riksdagen
motion
2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och
avslår motionerna
2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström m.fl.
(m) och 2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp).
Ställningstagande
Kristdemokraterna står bakom det övergripande
transportpolitiska mål som riksdagen har fastställt om att
säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt
hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet
i hela landet. Den socialdemokratiska regeringen och dess
stödpartier fokuserar dock i alltför hög grad på långsiktigt
hållbara transportsystem. Att politiken får en sådan inriktning
är mycket angeläget, men det måste råda balans mellan
målets två led.
Kristdemokraterna anser att det första ledet i det
transportpolitiska målet - samhällsekonomisk effektivitet -
förbigås i de prioriteringar som regeringen gjort i samband
med att planeringsramarna för åtgärder i väg- och järnvägs-
nätet under perioden 2004-2015 fastställts. Till betydande del
hänger detta samman med att investeringar i och underhåll av
vägar får stå tillbaka för stora järnvägsprojekt med
tveksamma lönsamhetskalkyler.
Regeringen är ytterst ansvarig för att de mål som riksdagen
beslutat om närmare utformas på ett sådant sätt att de kan
följas upp. Genom uppställandet av ett otillräckligt utformat
mål som prioriteringskriterium har regeringen allvarligt
brustit i sin styrning av länens infrastrukturplanering.
Kristdemokraterna föreslår att de transportpolitiska
delmålen skall utformas på ett sätt som gör det möjligt att
mäta, jämföra och följa upp infrastrukturåtgärder i
förhållande till dessa mål.
4. Europavägsklassning av riksväg 45, punkt 12 (m, fp,
kd, c)
av Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m), Runar
Patriksson (fp), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),
Sven Bergström (c) och Carl-Axel Roslund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i reservationen om Europavägsklassning av
riksväg 45. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:T231 av Håkan Larsson och Kenneth Johansson (c),
2004/05:T350 av Dan Kihlström m.fl. (kd),
2004/05:T420 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert
Rådhström (m),
2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 18,
2004/05:T510 av Per Erik Granström m.fl. (s),
2004/05:T516 av Christer Winbäck och Marita Aronson (fp)
yrkande 1 och
2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp)
yrkande 14.
Ställningstagande
FN-organet ECE har kommit överens om en standard för
Europavägsnätet. Det finns tre klassificeringar.
1. Motorways
2. Express roads
3. Ordinary roads
Helst ser ECE att internationella vägar är motorvägar eller
expressvägar, men det är inget ovillkorligt krav för att en väg
skall kunna klassificeras som Europaväg. Enligt ECE:s
kontor i Genève föreligger inget hinder för den svenska
regeringen att ansöka om att riksväg 45 skall klassificeras
som Europaväg. Villkoret är att regeringen har för avsikt att
uppgradera vägen till Europavägsstandard i framtiden, om det
är nödvändigt. Eftersom det finns tre alternativa klasser för
Europavägsstandard måste detta tolkas som att standarden
kan anpassas efter bl.a. trafikmängd och trafiksäkerhetskrav.
Den föreslagna ombyggnaden mellan Göteborg och
Trollhättan får ses som en standardhöjning anpassad till dessa
båda krav. På andra sträckor där trafikmängden är mindre kan
det ställas lägre krav. En klassificering av riksväg 45 till
Europaväg skall därför inte i första hand ses som en signal till
en omedelbar upprustning. Det viktiga är att den blir ett stråk
som i framtiden kan sammanbinda Nordkap med Sicilien och
göra norra Skandinavien synligt på Europakartan. Det är även
viktigt att ett beslut om att ansöka om en klassificering av
riksväg 45 till Europaväg fattas i samband med
transportinfrastrukturplanen för perioden 2004-2015, då det
är svårt att aktualisera frågan i något annat sammanhang. Den
föreslagna kraftiga satsningen på en upprustning av vägen
mellan Göteborg och Trollhättan visar regeringens goda vilja
att trafikanpassa stråket. Därmed är tiden inne att omedelbart
göra en ansökan om klassificering av riksväg 45 till
Europaväg. Detta bör ges regeringen till känna. Därmed
tillstyrks de behandlade motionerna om Europavägsklassning
av riksväg 45.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande
särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Mål- och resultatfrågor för politikområdet
Transportpolitik, punkt 1 (c)
2.
av Sven Bergström (c).
Centerpartiet vill se ett väl utvecklat transportsystem med
säkra, miljövänliga och tillgängliga transporter. Med hänsyn
till att riksdagen under våren 2005 avser att behandla
transportpolitiken med anledning av regeringens transport-
politiska propositon jämte motioner avstår jag i detta
sammanhang för att utveckla Centerparitets syn på
omställningen till ett grönt transportsystem.
3. Interregional kollektiv persontrafik, punkt 10 (m, fp,
kd, c)
4.
av Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m), Runar
Patriksson (fp), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),
Sven Bergström (c) och Carl-Axel Roslund (m).
Vi anser det viktigt att persontågtrafiken mellan Stockholm
och Oslo kan utvecklas. SJ AB och NSB har dock beslutat att
upphöra med den reguljära genomgående tågtrafiken. Enligt
vår mening är det mot denna bakgrund angeläget att
skyndsamt öppna möjlighet för andra tågföretag att driva
trafik på banan.
Vi anser att regeringen dels omgående bör förändra
regelverket och öppna för konkurrens på järnvägssträckan
Stockholm-Karlstad-riksgränsen, dels uppta förhandlingar
med den norska staten om att genomföra motsvarande
regelförändringar i Norge. Därefter bör en öppen
anbudsupphandling genomföras gemensamt av Norge och
Sverige i syfte att pröva möjligheten för tågoperatörer att
erbjuda genomgående persontrafik på hela sträckan Stock-
holm-Oslo.
5. Interregional kollektiv persontrafik, punkt 10 (v, mp)
6.
av Karin Svensson Smith (v) och Claes Roxbergh (mp).
Den ökade resurstilldelningen till Rikstrafiken som
regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet beslutat om
innebär att Rikstrafiken får ökade möjligheter att trygga
samhällsviktig persontrafik. Vi anser att den extra tilldelning
på 30 miljoner kronor som, i samband med
budgetuppgörelsen för år 2005, tillförs Rikstrafiken för
trafikupphandling öronmärks för kollektivtrafik med tåg och
buss. Vi förutsätter att detta kommer att framgå av
regeringens beslut om regleringsbrev till Rikstrafiken.
4. Särskilda infrastrukturåtgärder m.m., punkt 11 (m,
fp, kd, c)
av Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m), Runar
Patriksson (fp), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),
Sven Bergström (c) och Carl-Axel Roslund (m).
Vi delar uppfattningen att riksdagen normalt inte skall besluta
om utbyggnader och underhållsinsatser på olika enskilda väg-
och järnvägssträckningar i landet. Vi vill dock klargöra att vi
har föreslagit olika alternativ till de planeringsramar och den
inriktning som ligger till grund för vilka åtgärder som lagts in
i de av regeringen fastställda långsiktsplanerna och
strategierna för drift och underhåll, tjälsäkring, bärighet och
rekonstruktion. Med anledning av de i avsnittet Särskilda
infrastrukturåtgärder m.m. behandlade motionerna vill vi
framhålla att dessa planer får en annan, betydligt bättre,
utformning ifall något av våra alternativ till inriktning och
ekonomiska ramar vinner gehör. Särskilt vill vi understryka
att ett stort antal av de motionsförslag som handlar om
åtgärder i vägnätet blir tillgodosedda. Det innebär att syftet
med ett betydande antal motioner väckta av våra ledamöter
blir tillgodosedda.
5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22
Kommunikationer, punkt 16 (m)
av Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m) och Carl-
Axel Roslund (m).
Bakgrund
En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister beslutar den 24 november
att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i
den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster
avseende år 2005. Samtidigt fastställs utgiftstaket för staten
inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
för åren 2005 och 2006.
Moderata samlingspartiet har i partimotionen
2004/05:Fi231 En politik för arbete och i kommittémotioner
föreslagit en annan inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Förslagen syftar till att bryta bidragsbe-
roende och utanförskap, ge fler medborgare makt över den
egna vardagen samt trygga goda statsfinanser och en
långsiktig finansiering av välfärden. Vi vill satsa på offentliga
kärnverksamheter som sjukvård, rättstrygghet och skola i
stället för på bidragssystemen.
Moderata samlingspartiet föreslår en växling från
subventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar för
alla, främst för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt
värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka
sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna
genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en annan
inriktning av politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 22
Kommunikationer.
I det följande redovisar vi i korthet det Moderata
samlingspartiets alternativet till politik inom utgiftsområde
22 Kommunikationer. Vår politik finns, som framgått,
närmare utvecklad i partimotion 2004/05:Fi231 och i kommit-
témotionerna 2004/05:T437 och 2004/05:T464.
Utgångspunkter
Vi vill att Sverige skall vara ett bra land att leva i, inte bara i
dag, utan också i morgon. Vi vill att infrastrukturen skall
stödja, inte motverka, utvecklingen mot ett land som tar till
vara alla sina invånares företagsamhet och utveck-
lingspotential. Vi vill att grunden för infrastrukturpolitiken
skall vara utvecklingsoptimism och framåtsträvande, inte
tillväxtfientlighet och bakåtsträvande.
Den infrastruktur som i dag finns måste underhållas och
utvecklas. Vägnätets förfall måste få ett slut. Investeringar i
infrastrukturen skall göras med utgångspunkt i de krav som
verkligheten ställer, inte i partipolitiska taktiska
överväganden. Varje trafikslag har sina fördelar, och för att
de skall kunna utvecklas på bästa möjliga sätt bör de ges
rimliga konkurrensvillkor. Bristen på fungerande
infrastruktur lägger hinder i vägen för utvecklingen. I stor-
stadsområdena leder det till att tillväxten hämmas. I
glesbygden är en otillförlitlig infrastruktur ett skäl till att
människor och företag tvingas flytta.
Infrastrukturen påverkar alla människor i såväl arbetsliv
som privatliv. De infrastruktursatsningar som inte görs
påverkar människor i allra högsta grad. Det krävs
handlingskraft och beslutsamhet för att komma till rätta med
infrastrukturens brister. Regeringen verkar sakna såväl
handlingskraft som idéer om hur problemen skall attackeras.
Väginfrastruktur
För nästa budgetår föreslår vi en höjning av anslaget med 2
miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Med denna
anslagsnivå skapas ökade resurser till vägutbyggnad och
möjliggörs åtgärder i syfte att minska antalet dödade i
trafiken. Dessutom kan statsbidraget till enskilda vägar ökas,
vilket ger landsbygdsboende förbättrade kommunikationer
och ökad vardagstrygghet.
Vad gäller det statliga vägnätet ser vi en fortsatt utbyggnad
av landets motorvägsnät, med inriktning på en komplett
motorvägsförbindelse mellan de tre största städerna, samt den
nordiska triangeln som särskilt angelägen. Inom
storstadsregionerna finns många viktiga projekt som snarast
måste komma till utförande. För vissa av dessa bör en
alternativ finansieringslösning i form av t.ex. PPP väljas.
De enskilda vägar som är öppna för allmänhet och
näringsliv är en mycket viktig del av vår gemensamma
infrastruktur. När det offentligas ansvar för infrastrukturen
brister blir följderna allvarliga, inte minst när det innebär att
kostnaderna för gemensam infrastruktur vältras över på ett
fåtal enskilda personer. För att förhindra ytterligare
försämringar av de enskilda vägarna vill vi att anslagsposten
höjs med ca 180 miljoner kronor per år. Höjningen av
medelsramen skall användas för satsningar på höjd bärighet
och en höjning av de generella bidragen till de enskilda
vägarna. Ansvaret för broar - vilka ofta är kostnadskrävande
- på enskilda vägar bör överföras till staten.
Järnvägsinfrastruktur
Behovet av investeringar på det svenska järnvägsnätet är
stort. I konkurrensen om investeringsmedel är det dock
viktigt att utvärdera vilka projekt som kommer att vara
ekonomiskt lönsamma. Investeringsbesluten måste baseras på
gedigna såväl tekniska som miljömässiga och
samhällsekonomiska analyser. Underhållet av
spåranläggningarna är eftersatt, och tendensen är att det
avhjälpande underhållet ökar på bekostnad av det
förebyggande.
För närvarande täcker staten en stor del av
underhållskostnaderna med budgetmedel. Trafikslagens
kostnader skall så långt det är möjligt bäras av den egna
verksamheten. Därför bör enligt vår uppfattning drift- och
underhållskostnaderna på järnvägsområdet huvudsakligen
täckas av trafikavgifter. Regeringen bör därför återkomma
med förslag om höjda banavgifter.
På samma sätt som genomförs inom Vägverket bör även
Banverket effektivisera sin administration. Banverkets
myndighetsanslag bör därför räknas ned med 65 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag. En effektivisering
och besparing bör ske genom att hela Banverkets produktion
upphandlas.
Övriga områden
Anslaget för ersättning för fritidsbåtsändamål är, menar vi,
egentligen en restpost i Sjöfartsverkets verksamhet med en
endast begränsad koppling till fritidsbåtar. Det bör därför för
nästa budgetår minskas med 30 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag. Sjöfartsverkets kostnader bör generellt
kunna minskas genom fortsatt rationalisering och en
förändrad organisation, inte minst inom
sjöräddningsverksamheten. Vi anser vidare att statens enga-
gemang i Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) bör
avvecklas.
Staten har under många år lämnat ersättning till Posten för
upprätthållande av grundläggande kassaservice i hela landet.
För nästa år föreslår regeringen 400 miljoner kronor. Posten
har dock ombildats till ett aktiebolag och verkar därmed
under andra förutsättningar än tidigare. Medlemskapet i EU
begränsar vidare kraftigt statens möjlighet att lämna statliga
bidrag till olika självständiga företag, däribland Posten AB.
Enligt vår mening är riksdagens krav att tillhandahålla
kassaservice rimligt, men det är långt ifrån givet vare sig att
det är Posten AB som ska tillhandahålla tjänsten eller hur
kassatjänsten skall utformas. Det finns enligt vår mening
möjlighet att utforma olika lösningar beroende på lokalisering
och efterfrågan. Möjligheten att tillhandahålla begränsad
kassatjänst också på mindre orter finns även hos andra
aktörer än Posten AB. Ett grundläggande krav måste därför
vara att kraven på kassaservice definieras till omfång och
innehåll, att korrekta anbudshandlingar upprättas och att
upphandling av tjänsten sker med iakttagande av de regler
som gäller för offentlig upphandling enligt svensk lag och
gemenskapsrätten. Vi avvisar mot denna bakgrund
regeringens anslag på 400 miljoner kronor för ersättning till
Posten AB för rikstäckande betalningsservice.
Enligt vår uppfattning bör statligt företagsstöd inte lämnas
till svenska rederier. Rederinämnden blir därigenom
överflödig. Vi föreslår därför en minskning av anslaget i
förhållande till regeringens budgetproposition med 1,4
miljoner kronor.
Vi ifrågasätter vidare huruvida den nybildade myndigheten
Järnvägsstyrelsen behöver ett så stort anslag mot bakgrund av
storleken på tidigare anslag för den tidigare
Järnvägsinspektionen. Därför anser vi att myndigheten bör
kunna klaras med tio miljoner kronor mindre i anslag.
6. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22
Kommunikationer, punkt 16 (fp)
7.
av Runar Patriksson (fp) och Erling Bager (fp).
Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2005 syftar till
att förändra de ekonomiska förutsättningarna så att en högre
stabil tillväxt uppnås och att den dryga miljon människor som
står utanför arbetsmarknaden får en möjlighet att komma in
och bidra med en egen arbetsinsats. För att åstadkomma detta
är det nödvändigt att fler arbetar och att statsskulden minskar.
Ett viktigt verktyg för att uppnå detta är sänkta skatter på
arbete och företagande. Våra utgiftsökningar avser främst
bistånd, rättssäkerhet, utbildning, vård och omsorg samt
förbättringar för handikappade. Vi uppnår utrymme för detta
bl.a. genom åtgärder mot ohälsan och en reformerad
arbetsmarknadspolitik.
Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 22 har
emellertid avstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens
första steg. Då Folkpartiet liberalernas budgetförslag är en
helhet är det inte meningsfullt att delta i fördelningen på
anslag inom utgiftsområde 22. I det följande redovisas i
sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för
utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Vägar och järnvägar har under flera decennier eftersatts
vad avser såväl underhåll som utbyggnad av ny infrastruktur.
Underhåll och utbyggnad av infrastruktur är en förutsättning
för ökad tillväxt, förbättrad miljö och ökad trafiksäkerhet.
Regeringens blockering inför alternativa
finansieringslösningar leder till färre investeringar i en tid när
dessa borde vara betydligt fler. Den totala
investeringsvolymen för perioden 2004-2015 blir därmed
avsevärt lägre än den annars skulle ha kunnat bli. Det innebär
också att flera investeringar för att bygga bort flaskhalsar i
våra tillväxtregioner, samt den bärighetshöjande tjälsäkringen
i skogslänen, inte kommer till stånd i tid, och att andra viktiga
investeringar trängs undan ur planerna för den nu påbörjade
tolvårsperioden. Folkpartiet liberalerna förordar alternativa
finansieringsformer som skulle kunna medge ytterligare 6
miljarder kronor till väginvesteringar under perioden. För
2005-2007 föreslås 1,45 miljarder kronor mer i anslag till vä-
gar.
7. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22
Kommunikationer, punkt 16 (kd)
av Johnny Gylling (kd).
Bakgrund
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken än den regeringen och dess stödpartier
föreslår.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att
långsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom
strukturella reformer för minskad ohälsa, förbättrad
lönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete och
sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att
välfärden tryggas för alla.
En majoritet i finansutskottet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartiser och miljöpartiser - har
genom förslag till ramar för de olika utgiftsområdena samt
beräkningen av statens inkomster ställt sig bakom en annan
inriktning av politiken i det första rambeslut om
statsbudgeten. Därför redovisar vi i detta yttrande - i stället
för en reservation - den del av vår politik som rör
utgiftsområde 22 Kommunikationer och som vi skulle ha
yrkat bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit i den
första beslutsomgången.
Utgångspunkter
Kristdemokraternas syn på kommunikationer har två
utgångspunkter - utvecklat välstånd och miljöhänsyn. Bra
kommunikationer är en förutsättning för att vårt land skall
kunna utveckla välståndet och öka sysselsättningen och
tillväxten. För ett land som Sverige har transporterna särskilt
stor betydelse. Transporterna belastar dock miljön och därför
måste ytterligare insatser göras för att minska de skadliga
utsläppen. Den långsiktiga hållbarheten förutsätter att de mest
miljövänliga alternativen utvecklas. Järnvägens och
sjöfartens ställning behöver stärkas samtidigt som fossila
bränslen successivt fasas ut ur framför allt vägtrafiken.
Kristdemokraterna anser att investeringarna skall
tidigareläggas och effektiviseras genom att projekt genomförs
i partnerskap med den privata sektorn (PPP). Regeringen har
som en eftergift till Vänsterpartiet helt förbigått denna
möjlighet.
Åtgärder i trafikens infrastruktur
För perioden 2004-2015 har riksdagen beslutat om en
planeringsram för byggande och underhåll av vägar och
järnvägar som innebär ökade anslag jämfört med inledningen
av 2000-talet. Planer är dock inte detsamma som
förverkligade projekt. För Sveriges kommunikationer är det
enligt vår mening avgörande att den senaste planperiodens
successiva anslagsneddragningar inte upprepas.
Kristdemokraterna har ställt sig bakom ökningen av den
totala planeringsramen, men bedömer att en oproportionerligt
stor del av dessa resurser kommer att användas till stora
järnvägsprojekt med tveksamma lönsamhetskalkyler. En
större del av resurserna behöver satsas på vägarna. Med den
föreslagna resursfördelningen kommer Vägverket inte ens att
kunna börja minska den eftersläpning i vägunderhållet som i
dag uppgår till ca 17 miljarder kronor.
Kristdemokraterna föreslår därför en ökad satsning på det
förfallande svenska vägnätet. För underhåll och investeringar
i vägar under perioden 2005-2007 avsätter
Kristdemokraterna 1,7 miljarder kronor mer i anslag än vad
regeringen föreslagit. Av detta reserveras 800 miljoner
kronor till ett förbättrat vägunderhåll. För budgetåret 2005
innebär detta att anslaget till väghållning och statsbidrag höjs
med 400 miljoner kronor. Kristdemokraterna anser vidare att
anslagsposten för drift och byggande av enskilda vägar bör
öka med 10 %, vilket innebär en medelshöjning med 66
miljoner kronor till sammanlagt 729 miljoner kronor för år
2005.
Därutöver föreslås att ett program läggs fast för
investeringar med alternativ finansiering. Det skulle innebära
att en rad angelägna väg- och järnvägsbyggen kan starta
snabbare. I synnerhet bör de effektiviseringsvinster som finns
i projekt som drivs i partnerskap mellan det offentliga och
privata (PPP) utnyttjas.
När det gäller järnvägsområdet förordas en effektivare
järnvägssatsning. För budgetåret 2005 räknar
Kristdemokraterna därmed med att anslaget för banhållning
och sektorsuppgifter på järnvägsområdet kan reduceras med
300 miljoner kronor.
För att utveckla sjöfarten genom en förbättrad infrastruktur
anser Kristdemokraterna att statliga anslagsmedel under
perioden 2004-2015 bör avsättas för Sjöfartsverkets annars
avgiftsbetalda investeringar i farleder. För åren 2006 och
2007 anser Kristdemokraterna att 100 miljoner kronor bör
avsättas i ett nytt anslag för detta ändamål. För flyget är den
mest angelägna statliga åtgärden att trygga
flygplatskapaciteten i Stockholmsregionen.
Effektivisering av myndigheter och IT-infrastruktur
Kristdemokraterna har noggrant prövat möjligheterna att
genom en effektivisering av verksamheten spara på
administrationsanslagen. Enligt vår bedömning är det för
budgetåret 2005 möjligt att uppnå en besparing med sam-
manlagt 58 miljoner kronor inom utgiftsområde 22
Kommunikationer. Minskningen bör fördelas på anslagen till
Banverket, Rikstrafiken, SIKA, Post- och telestyrelsen samt
på anslagen för VTI och informationsteknik.
8. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22
Kommunikationer, punkt 16 (c)
av Sven Bergström (c).
Bakgrund
I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister - för
förslagen i budgetpropositionen för budgetåret 2005 om
ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt
beräkningen av statens inkomster avseende år 2005 i den
statliga budgeten. Samma majoritet har också uttalat sitt stöd
gällande beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt
förslaget om preliminära utgiftstak för åren 2005 och 2006.
Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - skall ses som en
helhet, där inte någon eller några delar kan brytas ut och
behandlas isolerat från de andra. Centerpartiet vill ha ett
samhälle där fokus finns på det friska och inte på det sjuka.
Att mer än 20 % av den arbetsföra befolkningen är i
arbetsmarknadsåtgärder, öppen arbetslöshet, sjukskrivning
eller förtidspension, är inte tillfredsställande. Alla dessa
människor är en resurs. Varje individ kan, med en annan syn,
ges möjlighet att bidra med vad han eller hon kan prestera.
För att uppnå en positiv förändring fordras ett annat
tänkande, där individen ges självkänsla och
självbestämmande och där samhället ser till människan i
första hand och inte till systemet som i dag, ett samhälle som
byggs underifrån och där individen och lokalsamhället är
grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess bl a
genom att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.
Den globala tillväxten, energiförsörjningen och den
därmed sammanhängande miljöproblematiken väcker stora
frågor om framtiden. Den långsiktiga lösningen för en hållbar
energiförsörjning är ett samhälle som använder förnybara
resurser. Centerpartiet vill genom sitt budgetalternativ
beträda vägen som leder in i kretsloppssamhället. Näringsliv
och företagande är grunden för ett blomstrande samhälle. Ett
Sverige där företagande är minst lika naturligt som
anställning måste vara ett framtidsmål.
I allt från skolan till myndigheter måste vikten av
företagande och företagsamhet uppmuntras. Allt detta
tillsammans med en tydlig bild av ett framtida hållbart och
grönt samhälle är bärande delar i den resa in i framtiden som
Centerpartiets budgetmotion anslår.
Utgångspunkter
Centerpartiets vision om framtidens transportsystem bygger
på att transportsystemet skall bidra till att skapa goda
förutsättningar för utveckling i hela landet. Transportsystemet
skall medverka till tillväxt och företagande samtidigt som det
inte får omöjliggöra kommande generationers möjlighet till
att förverkliga sina livsprojekt. Trafikens negativa
miljöpåverkan måste hanteras på ett grundläggande och
omfattande sätt. Vi måste ställa om till ett grönt
transportsystem. Centerpartiet vill se ett väl utvecklat
transportsystem med säkra, miljövänliga och tillgängliga
transporter där det övergripande målet skall vara att
säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt
hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i
hela landet.
Centerpartiet leder debatten i att forma ett Sverige och ett
Europa som byggs underifrån. Detta gäller också
transportsystemet eftersom detta system har stor påverkan på
regionernas utveckling. Det är därför rimligt att planeringen
av trafiksystemen i större utsträckning sker i samverkan med
den regionala nivån, samtidigt som staten har ett ansvar för
helheten, för att fastställa mål och avsätta resurser.
Centerpartiet anser att en belysning av infrastrukturen med ett
underifrånperspektiv är viktigt av demokratiska skäl.
Med dåliga kommunikationer uteblir investeringar och
nyetableringar. Det är en förödande utveckling om privata
satsningar och företagande går om intet på grund av ett
bristfälligt transportsystem, där drifts- och underhållsåtgärder
är eftersatta. I dag har vi en situation som innebär just detta.
Därutöver finns ett flertal s.k. flaskhalsar inom både väg och
järnväg, med sträckor som är i akut behov av upprustning
eller nybyggnationer.
I vår vision ingår åtgärder på alla olika trafikområden: väg,
järnväg, sjöfart och luftfart. Några av de viktigaste innehåller
konkurrens på likvärdiga villkor mellan olika operatörer på
våra järnvägsspår, ett enklare kollektivt resande med god
tillgänglighet även i glesbygd, ett ökat utnyttjande av
kombitrafik för godstransporter, ökad satsning på
nyinvesteringar och på drift och underhåll av väg och järnväg
och en ökad anpassning till ett internationellt transportnät.
Centerpartiet anser att goda kommunikationsmöjligheter,
både reella och digitala, är en grundförutsättning för att
människor och företag skall kunna verka i hela landet. Utan
en god infrastruktur förlamas utvecklingsmöjligheterna i
landets regioner. Risken är uppenbar att investeringar och
nyetableringar uteblir i områden med dåliga
kommunikationer. För att människor och företag skall våga
investera i alla delar av landet krävs att de vet att in-
frastrukturen garanteras och säkras på såväl kort som lång
sikt. En väl utvecklad infrastruktur, reell och digital, är därför
en förutsättning för tillväxt, ökad sysselsättning och
bibehållen välfärd.
Väg och järnväg
Dåliga vägar kostar årligen människor och företag stora
summor. Fordon körs sönder, gods kommer inte fram i tid,
vägar stängs av och trafiksäkerheten försämras. Det behövs
mer medel till drift och underhåll, bärighet, tjälsäkring och
rekonstruktion men också resurser till byggande av vägar och
järnvägar för att få bort flaskhalsar och skapa en säkrare och
mer funktionell infrastruktur. Centerpartiet anser att
väghållningsanslaget för år 2005 bör räknas upp med 250
miljoner kronor för att Vägverket skall kunna börja ta igen
det eftersläpande underhållet som beräknas till sammanlagt
17 miljarder kronor.
För att kunna genomföra önskvärda samhällsekonomiskt
riktiga och strategiskt viktiga investeringar föreslår
Centerpartiet en ny modell för alternativ finansiering. Ett
särskilt infrastrukturbolag bör ges till uppgift att finansiera
sådana investeringar med normala avskrivningstider och
annuitetsbetalning via statsbudgeten över en längre period. På
detta sätt skulle offensiva och tillväxtfrämjande projekt kunna
sjösättas, en satsning vi anser befogad och lämplig att
använda under rådande finansiella omständigheter. Därmed
kan också ökade resurser frigöras för att förbättra underhållet.
Erfarenheter av s.k. PPP-modeller (private public
partnership) finns från bl.a. England och Finland. I Sverige är
Arlandabanan ett exempel på en PPP-lösning. Vi menar att
det nu är hög tid att ta ett helhetsgrepp på detta område och
introducera ett infrastrukturbolag med enda uppgift att
finansiera stora och angelägna projekt inom ramen för de
prioriteringar som görs av Banverket och Vägverket. Därmed
skulle angelägna projekt som exempelvis E 20 genom Västra
Götaland, E 4 längs Norrlandskusten, E 22 i sydöstra Sverige
eller Citybanan i Stockholm kunna genomföras.
Genom att använda 250 miljoner kronor ur anslaget för
Banhållning och sektorsuppgifter samt 250 miljoner kronor
genom särskilt tillskjutna medel kan ränte- och
amorteringskostnader täckas. På detta sätt skulle offensiva
och tillväxtfrämjande projekt kunna sjösättas, en satsning vi
anser är starkt befogad och lämplig att använda under
rådande finansiella omständigheter. Det förutsätter givetvis
noggranna uppföljningar av varje enskilt projekt för att inte
spräcka kalkylerna. I Centerpartiets budgetmotion räknar vi
konsekvent med 30 års avskrivningstid och en kalkylränta
motsvarande den tioåriga statsobligationsräntan. För att inte
riskera att överdriva de positiva effekterna använder vi oss av
dessa, försiktiga, antaganden. De infrastruktursatsningar vi
gör belastar utgiftsområde 22 efter annuitetsprincipen.
Enligt vår uppfattning bör vidare såväl Vägverket som
Banverket kunna effektivisera sin administration ytterligare.
Mot den bakgrunden bör verkens administrationsanslag
räknas ned för nästa budgetår med 65 miljoner kronor
respektive 35 miljoner kronor.
Kollektivtrafik
Minskade statsbidrag i kombination med att staten samtidigt
kraftigt har höjt diesel- och fordonsskatterna samt att
kostnaderna för upphandling av trafiken ökar dramatiskt är på
väg att leda till en drastisk neddragning av kollektivtrafiken.
De ekonomiskt ansträngda kommunerna och landstingen har
inga möjligheter att satsa de nödvändiga resurser som krävs
när staten drar sig tillbaka. I många län har Länstrafiken
redan tvingats dra ned på sin verksamhet; turtätheten minskar
och en del linjer läggs ned helt. Denna utveckling måste för-
hindras. Centerpartiet avsätter därför 100 miljoner kronor till
stöd för kollektivtrafiken i glesbygd.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Regeringen (Näringsdepartementet) föreslår i
budgetpropositionen för 2004 (prop. 2004/05:1 utg. omr. 22)
1. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta
om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 6 000 000
000 kr för Vägverket för investering i närtid, E 6
Svinesundsförbindelsen m.m.
2. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta
om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 400 000 000
kr till prioriterade vägprojekt enligt riksdagens beslut om
tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition.
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 49 600 000 000 kr efter
2005.
4. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta
om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 500 000
000 kr för Banverket för investeringar i
eldriftsanläggningar m.m.
5. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta
om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 1 500 000
000 kr till prioriterade järnvägsprojekt enligt riksdagens
beslut om tilläggsbudget i samband med 2004 års
ekonomiska vårproposition.
6. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta
om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 9 500 000
000 kr till Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad av
Botniabanan.
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst
22 000 000 000 kr efter 2005.
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för
Botniabanan ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 000
000 000 kr efter 2005.
9. att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för Statens
järnvägar och bemyndigar regeringen att för 2005 ge
Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med
vad regeringen förordar.
10. att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för
Sjöfartsverket och föreslagen prisrestriktion och
bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och
skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet med vad
regeringen förordar.
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 ge
Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad
regeringen förordar.
12. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för
Sjöfartsverket för perioden 2005-2007.
13. att riksdagen godkänner att högst 19 500 000 kr av
inflytande farledsavgifter för 2005 får lämnas i bidrag till
Handelsflottans kultur- och fritidsråd.
14. att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för
Luftfartsverket och föreslagen prisrestriktion och
bemyndigar regeringen att fastställa utdelning och
skattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad
regeringen förordar.
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 ge
Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad
regeringen förordar.
16. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för
Luftfartsverket för perioden 2005-2007.
17. att riksdagen godkänner att avgifter får tas ut för
Luftfartsstyrelsens verksamhet och att intäkterna från dessa
avgifter får disponeras för att täcka kostnaderna för
verksamheten.
18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 2 450 000 000 kr för
perioden 2006-2010.
19. att riksdagen godkänner att målet för politikområde IT,
elektronisk kommunikation och post är att alla skall ha
tillgång till en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt
hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.
20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till
funktionshindrade ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 210 000 000 kr under 2006-2009.
21. att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen under
utgiftsområde 22
Kommunikationer i enlighet med uppställningen under
avsnitt 1.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:T203 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag att
planera för en utbyggd spårförbindelse mellan Sturup och
Malmö.
2004/05:T204 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om grävandet av Citytunneln i Malmö.
2004/05:T206 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förbättring av infrastrukturen i Blekinge.
2004/05:T209 av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om utbyggnad av riksväg 40.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att utbyggnaden kan finansieras
enligt PPP-modellen.
2004/05:T210 av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbyggnad av riksväg 27.
2004/05:T211 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att pröva alternativ finansiering vid
vägbyggnation på några lämpliga utbyggnads- och
ombyggnadsobjekt i Sverige.
2004/05:T219 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om järnvägens betydelse för Dalarna och
därmed behovet av satsningar på järnvägsnätet.
2004/05:T220 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av mera pengar till Dalarnas
vägar.
2004/05:T225 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bygga klart E 6 genom Bohuslän till
år 2007.
2004/05:T227 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det är angeläget att Gräsbovägen, dvs.
del av väg 858 sträckan Siggberg i Nora socken-Östervåla i
Heby kommun, rustas upp.
2004/05:T229 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Södertörnsleden.
2004/05:T231 av Håkan Larsson och Kenneth Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en upprustning av riksväg 45 och en
uppgradering av vägen till Europaväg.
2004/05:T233 av Agneta Ringman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om cykelleder på Öland.
2004/05:T234 av Sofia Larsen (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att höja anslagen till drift och underhåll
av vägnätet för väg 767 mellan Hjulsjö och Nora.
2004/05:T242 av Yvonne Ångström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om klassning av E 12 som TEN-väg.
2004/05:T255 av Peter Danielsson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att en tidtabell för byggandet av en
fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör bör
upprättas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att Banverket bör ges i uppdrag att
leda arbetet med att få till stånd en fast förbindelse mellan
Helsingborg och Helsingör.
2004/05:T257 av Magdalena Andersson och Bengt-Anders
Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbyggnad av riksväg 40.
2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om utbyggnad av väg 73.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om Södertörnsleden och Citybanan.
2004/05:T269 av Kent Olsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om investeringar i vägnätet i Bohuslän.
2004/05:T270 av Kent Olsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om riksväg 45.
2004/05:T271 av Christer Adelsbo m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheterna till att prioritera
utbyggnaden av E 22:an.
2004/05:T273 av Carina Hägg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Europakorridoren.
2004/05:T280 av Ragnwi Marcelind (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förbättra farleden till Gävle hamn.
2004/05:T283 av Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbyggnad av E 22.
2004/05:T286 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen begär att regeringen prioriterar underhållet för att
åtgärda bristerna i vägunderhållet i Norrbotten.
2004/05:T287 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen begär att regeringen skyndsamt ger Banverket i
uppdrag att omedelbart påbörja upprustningen av
Haparandabanan.
2004/05:T288 av Nils Fredrik Aurelius (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av nyinvesteringar i vissa
delar av vägnätet i sydöstra Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av ökade drifts- och
underhållsinsatser för vägarna i Kalmar län.
2004/05:T291 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ytterligare resurser till vägnätet i
Östergötland.
2004/05:T295 av Stefan Hagfeldt m.fl. (m, fp, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Norrköpingspaketet skall genomföras
så fort som möjligt.
2004/05:T298 av Torsten Lindström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om Mälardalens och Västmanlands läns
betydelse för tillväxten och utvecklingen i Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om utbyggnaden av förbifarten vid Sala
längs riksväg 67 och 70.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om byggstarten för investeringar på E
18.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om väg 67, sträckan Heby-Tärnsjö.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om tågtrafiken norra Mälardalen-
Stockholm.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om Citybanan, Mälartunneln, spåret
Tomteboda-Kallhäll samt fyrspårskapacitet Stockholm-
Bålsta.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om slussen i Södertälje.
2004/05:T300 av Margareta Andersson m.fl. (c, m, fp, kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att göra en samlad översyn av
väg- och järnvägsanslagen till länet med syfte att
tidigarelägga projekt som i nuvarande plan försenats eller
flyttats utanför planen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att regeringen bör återkomma
med förslag där PPP-metoden används för att finansiera
väg- och järnvägssatsningar i Jönköpings län.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att större andel av anslaget för
tjälsäkring behöver komma Jönköpings län till del.
2004/05:T304 av Lennart Kollmats och Jan Ertsborn (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att färdigställandet av västkustbanan
genom Halland får högsta prioritet av
järnvägsinvesteringarna.
2004/05:T309 av Kent Olsson m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av infrastruktursatsningar i
Västsverige.
2004/05:T311 av Peter Danielsson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att sträva efter att Europakorridoren
från Stockholm till Hamburg via Helsingborg-Helsingör
blir en del i ett europeiskt höghastighetsnät.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om betydelsen av att aktuella
utbyggnader och utredningar av sträckor som ingår i
Europakorridoren under planperioden 2004-2015 utgår
från en hastighetsstandard på 350 km/tim.
2004/05:T312 av Anita Jönsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nödvändigheten av ett nytt yttre
godsspår i västra Skåne.
2004/05:T313 av Christin Hagberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om genomförandet av Europakorridoren.
2004/05:T316 av Cecilia Widegren (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en motorväg, E 20, mellan Sveriges
största och näst största stad.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en utbyggnad av E 20 till
motorvägsstandard.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om E 20 som en nationellt prioriterad
väg.
2004/05:T317 av Jeppe Johnsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om utbyggnaden av E 22.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om alternativ finansiering av
utbyggnaden av E 22.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om omprioritering av medel från
järnvägs- till väginvesteringar.
2004/05:T319 av Anna Lindgren m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att starta projekteringen av Ostlänken.
2004/05:T321 av Peter Danielsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att de nationella och regionala
vägarna och järnvägarna i Skåne tillförs en större andel av
landets samlade infrastrukturmedel så att andelen står i
rimligare proportion till behovet av infrastruktursatsningar,
antalet invånare och antalet olyckor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att snarast behandla och
tidigarelägga de infrastrukturinvesteringar som utgör
felande länkar i väg- och järnvägsnätet i Skåne.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att Region Skånes regionala plan för
transportinfrastruktur (RTI-planen) bör tillmätas större
betydelse för fördelningen av de nationella
infrastruktursatsningarna.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om betydelsen av att aktuella
utbyggnader och utredningar av sträckor som ingår i
Europakorridoren under planperioden 2004-2015 utgår
från en hastighetsstandard på 350 km/tim.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en tidtabell för byggandet av en fast
förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.
2004/05:T322 av Kenneth Lantz (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om utvärdering av ett tunnelbygge
genom Öresund för höghastighetståg.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att bygga ett höghastighetsnät i
Sverige.
2004/05:T323 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Banverket omgående bör starta en
förstudie av järnvägen mellan Sundsvall och Härnösand,
Ådalsbanan.
2004/05:T324 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att produktionsförutsättningar,
arbetsmarknad och därmed ekonomisk tillväxt samt
trafiksäkerhet, miljö skall vara de viktigaste priorite-
ringsgrunderna vid beslut om ut- och ombyggnaden av E
20.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att ut- och ombyggnaden av E 20
skall prioriteras.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att ett delprivat
finansieringsalternativ (PPP) får användas för utbyggnad
av E 20.
2004/05:T325 av Agne Hansson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av en ökad andel av den
totala investeringsramen för stamvägnätet till Kalmar län.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en ökad andel av den totala
anslagsramen i landet för regional transportinfrastruktur till
angelägna väginvesteringar i Kalmar län.
2004/05:T328 av Göte Wahlström och Margareta Sandgren
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om uppvärdering av vägprojektet för väg
26/47, Mullsjö-Jönköping, i Jönköpings län.
2004/05:T332 av Rigmor Stenmark och Sven Bergström (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om satsningar för att skapa bättre
möjligheter till arbetspendling mellan Gävleborgs och
Uppsala län.
2004/05:T334 av Åsa Torstensson och Lars Tysklind (c, fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om ombyggnad av Bohusbanan
sträckan Munkedal-Strömstad.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om statens fortsatta
medfinansieringsansvar för Bohusbanan efter 2007.
2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en stor satsning på infrastrukturen i
Skåne.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att godstågsproblemen på
Kontinentalbanan i Malmö snarast måste lösas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ett östligt skånskt järnvägsstråk.
2004/05:T337 av Håkan Larsson och Viviann Gerdin (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att modernisera och utveckla
Inlandsbanan som en pulsåder genom norra Sverige.
2004/05:T338 av Håkan Larsson (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att rusta upp hela Mittbanan för
snabb tågtrafik.
2004/05:T339 av Birgitta Sellén m.fl. (c, m, fp, kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att dubbelspår skall byggas längs
hela sträckan Gävle-Sundsvall.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att gräva ner järnvägen genom
Sundsvalls centrum.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att Ådalsbanan skall rustas till de
krav som ställs på en järnväg som skall ingå som en länk i
ett nationellt och internationellt transportnät.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att tillsätta en utredare som i en
snabbutredning kan fördjupa analysen kring
trafikeringsupplägget och grunderna för en ekonomisk
uppgörelse.
2004/05:T346 av Jörgen Johansson och Kenneth Johansson
(c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillsammans med Dalabanans
intressenter snarast bör påbörja uppgraderingen av Dalabanan
i enlighet med "vision Dalabanan".
2004/05:T348 av Kerstin Andersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om infrastruktursatsningar i Blekinge.
2004/05:T350 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om Europavägsstatus för riksväg 45,
Inlandsvägen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om kontakter med Finland och Norge om
förlängning av en kommande Europaväg, E45, från
Karesuando upp till Nordkap.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att hos FN:s Europakommission i
Genève ansöka om att riksväg 45 samt förlängningen
Karesuando-Nordkap får beteckningen E 45.
2004/05:T352 av Mikael Oscarsson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om väg 288.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om riksväg 55.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om eftersatt underhåll av de mindre
vägarna i Uppland.
2004/05:T353 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena
Andersson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att ta fram alternativ till den
vägstandard som enligt nu gällande sträckningsbeslut
gäller för förbifart Smålandsstenar på riksväg 26.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att tillföra mer medel till Vägverket
för att kunna inrymma ombyggnad av riksväg 26 förbifart
Smålandsstenar.
2004/05:T354 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena
Andersson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att vägnätet till och från Nässjö kommun
måste kompletteras.
2004/05:T355 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena
Andersson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att uppgradera riksväg 26/47.
2004/05:T357 av Eskil Erlandsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att höja anslagen till investering, drift
och underhåll av vägnätet i Kronobergs län.
2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (c):
1. Riksdagen beslutar att omfördela ytterligare 0,5 miljarder
kronor av avsatta medel för accessnäten till kommunernas
bredbandsutbyggnad i de områden där marknaden ej klarar
detta enligt vad i motionen anförs.
2004/05:T361 av Karin Thorborg och Karin Svensson Smith
(v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ett beslut om slussutbyggnad snarast
kommer till stånd.
2004/05:T362 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utbyggnad av E 22.
2004/05:T365 av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förbättringar av riksväg 50.
2004/05:T366 av Else-Marie Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att påskynda beredning och beslut om
finansiering av större utbyggnader och möjliga byggstarter av
vägar och järnvägar i Västra Götaland i syfte att stärka
bilindustrin.
2004/05:T367 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om satsningar på infrastrukturen i
Östergötland.
2004/05:T370 av Inger Lundberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ombyggnad av riksväg 50 mellan
Fornaboda och Guldsmedshyttan samt vad i övrigt anförs om
Bergslagsdiagonalen.
2004/05:T371 av Sonia Karlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vikten
av att trafiksäkerhetshöjande åtgärder på riksväg 50 i
Vadstena ges särskild prioritet av Vägverket.
2004/05:T373 av Anders Bengtsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tvärleden Markaryd-Osby.
2004/05:T376 av Johan Pehrson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förbättra pendlingsmöjligheterna
mellan Örebro och Stockholm.
2004/05:T381 av Sofia Larsen (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbyggnad av riksväg 50.
2004/05:T382 av Sofia Larsen (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbyggnaden och upprustningen av E 18.
2004/05:T383 av Gunnar Andrén (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i motionen om kommunikationerna till Hallstavik
och Norrtälje.
2004/05:T384 av Susanne Eberstein och Göran Norlander
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av åtgärder beträffande
järnvägen genom Sundsvalls centrum.
2004/05:T386 av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om E 4 genom Sundsvall.
2004/05:T387 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne
Eberstein (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att åtgärda de kvarstående flaskhalsarna
på Ådalsbanan och Ostkustbanan.
2004/05:T394 av Claes Västerteg m.fl. (c):
2. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnad av E 6, riksväg 45, E 20 och riksväg
40.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om satsningar på bärighet, tjälsäkerhet
och rekonstruktion i Dalsland och Sjuhärad.
2004/05:T405 av Lars Gustafsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av upprustning och underhåll av
de halländska vägarna.
2004/05:T407 av Göran Magnusson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att bygga en ny sluss i
Södertälje kanal för att utveckla handelssjöfarten på Mälaren.
2004/05:T409 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om järnvägen Västerås-Eskilstuna.
2004/05:T411 av Sonia Karlsson och Berndt Sköldestig (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om omläggning av riksväg 50 genom
Motala.
2004/05:T417 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om bandelen Mora-Kristinehamn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om bandelen Arvidsjaur-Jörn.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att utveckla Inlandsbanan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om investeringar på Inlandsbanan.
2004/05:T420 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert
Rådhström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen tillser att riksväg 45
klassificeras som Europaväg.
2004/05:T424 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utbyggnad av riksväg 45 till
motorvägsstandard mellan Göteborg och Vänersborg med
finansiering enligt ny modell.
2004/05:T425 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nödvändigheten av att rusta upp
Dalslands vägnät.
2004/05:T426 av Helena Bargholtz (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av att snabbt rusta upp väg
73 mellan Fors och Älgviken.
2004/05:T427 av Martin Andreasson och Nina Lundström
(fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Huvudstaledens roll i det statliga
vägnätet.
2004/05:T432 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om Götalandsbanan.
2004/05:T433 av Alf Eriksson och Arne Kjörnsberg (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om snabbtågsförbindelse mellan
Halmstad och Stockholm via Varberg och Borås.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om upprustning av bandelen mellan
Varberg och Herrljunga.
2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 22 enligt
uppställning i motionen.
2004/05:T441 av Staffan Danielsson och Roger Tiefensee (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Ostlänkens utbyggnad anpassas till
europeisk höghastighetsstandard.
2004/05:T444 av Jörgen Johansson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att skyndsamt bygga ut Södertälje
sluss i enlighet med dagens krav.
2004/05:T445 av Jörgen Johansson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av att göra en
kapacitetsöversyn av trafiksystemet, på järnväg, i
Mälardalen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att skyndsamt påbörja utbyggnaden
av spårkapaciteten på sträckan Tomteboda-Kallhäll.
2004/05:T446 av Sven Bergström m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 22
Kommunikationer enligt uppställning i motionen.
2004/05:T448 av Ingemar Vänerlöv och Else-Marie Lindgren
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utbyggnad av riksväg 40 mellan
Borås och Jönköping till motorvägsstandard med finansiering
enligt ny modell.
2004/05:T449 av Carina Ohlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om Kinnekullebanan.
2004/05:T454 av Sverker Thorén och Agne Hansson (fp, c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att fullfölja det s.k.
Östersjöbanekonceptet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om fortsatt satsning på Tjustbanan,
sträckan Åtvidaberg-Överum-Västervik.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om satsningar på E 22 som en viktig
kommunikationsled i Kalmar län.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om satsningarna på infrastruktur kring
Kalmar.
2004/05:T456 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag
att tidigarelägga ombyggnaden av väg 108 och E 65.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag
att planera för en utbyggd spårförbindelse mellan Sturup
och Kastrup.
2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att de transportpolitiska delmålen
skall utformas på ett sätt som gör det möjligt att mäta,
jämföra och följa upp infrastrukturåtgärder i förhållande till
dessa mål.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en ökning av anslaget till drift och
byggande av enskilda vägar.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att
Stockholmsberedningens förslag genomförs.
21. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag för budgetåret 2005 anslagen under
utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt uppställningen i
motionen.
2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att bilismens positiva egenskaper för
att främja frihet och välstånd bör vara i fokus för det
transportpolitiska arbetet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om konkurrensneutralitet mellan
transportslagen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om satsningar på vägnäten i
storstadsregionerna.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om det nationella vägnätet.
2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om tidigareläggning av investeringar.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om konkurrens inom trafikområdet.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nyinvesteringar i vägar.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att bygga bort flaskhalsar i våra
storstadsregioner.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om den s.k. nordiska triangeln
mellan Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att riksväg 45 uppgraderas till
Europaväg.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Citybanan och Mälartunneln i
Stockholm har högsta prioritet.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om den s.k. Norrbotniabanan.
36. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 22
Kommunikationer enligt uppställning i motionen.
2004/05:T469 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att tjälsäkra de dalsländska
grusvägarna.
2004/05:T471 av Heli Berg (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om nybyggnad av järnväg mellan
Olofström och Blekinge kustbana.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om upprustning av järnvägen mellan
Karlskrona och Emmaboda.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att förbättra trafiksituationen längs E
22 genom Blekinge.
2004/05:T473 av Torkild Strandberg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att anta en tidsplan för bygget av en fast
förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.
2004/05:T474 av Christer Nylander m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om E 22.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att fullfölja och tidigarelägga
planerade infrastruktursatsningar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en fast järnvägsförbindelse mellan
Helsingborg och Helsingör.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om nya järnvägsförbindelser i Skåne.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ett huvudvägnät för godstransporter i
Skåne.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om kommunikationerna till Sturups
flygplats.
2004/05:T475 av Marie Wahlgren och Ulf Nilsson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att tågtrafiken läggs i en tunnel vid
passagen av Åkarp vid en utbyggnad av Södra stambanan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att utreda miljökonsekvenserna på
längre sikt än till 2020.
2004/05:T477 av Catherine Persson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att bygga ut väg E 6 mellan
Vellinge och Trelleborg.
2004/05:T478 av Rune Berglund och Marie Nordén (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om öst-västlig transportkorridor.
2004/05:T480 av Berndt Sköldestig och Reynoldh Furustrand
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att prioritera utbyggnaden av Ostlänken.
2004/05:T486 av Johan Pehrson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om E 18 mellan Örebro och Karlskoga.
2004/05:T491 av Tommy Ternemar m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en tidigareläggning av byggstart för
resecentrum i Karlstad.
2004/05:T499 av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vägsträckan Hallunda trafikplats till
Morabergs trafikplats.
2004/05:T500 av Christina Axelsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att Södertörnsleden, som
utpekat projekt, byggs och att byggstart sker snarast möjligt.
2004/05:T505 av Kenth Högström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge Vägverket i uppdrag att öka
framkomligheten och säkerheten på väg 67 mellan Valbo och
Västerås.
2004/05:T510 av Per Erik Granström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ändra beteckningen på riksväg 45 till
Europaväg 45.
2004/05:T513 av Åsa Lindestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om dubbelspår efter södra Norrlandskusten.
2004/05:T514 av Lars Tysklind och Åsa Torstensson (fp, c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att utan ytterligare fördröjning bygga
ut väg E 6 till fyrfältsväg i norra Bohuslän.
2004/05:T515 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att riksväg 40, sträckan mellan Borås
och Jönköping, byggs om till motorväg.
2004/05:T516 av Christer Winbäck och Marita Aronson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att riksväg 45 (Inlandsvägen) bör ges
status av Europaväg.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en utbyggnad till motorvägsstandard
hela vägen mellan Göteborg och Stockholm.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att ut- och ombyggnaden av
Europaväg 20 skall ges en hög prioritering och därmed
tidigareläggas för start.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att Europaväg 6 byggs ut till
fyrfältsväg genom hela Bohuslän.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om förbättring av riksväg 40.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om förbättring av riksväg 44 mellan
Trollhättan och Uddevalla.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en vägsträckning in mot Göteborgs
hamn.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en ny förbindelse över/under Göta
älv.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om vägsträckorna Borås-Trollhättan väg
180, Borås-Alingsås samt sträckan Vårgårda-Herrljunga.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om färdigställande av tunneln
genom Hallandsåsen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om byggandet av Västlänken.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utbyggnad av Götalandsbanan
med förbindelse till Landvetter.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utbyggnad av Bohusbanan.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vägar och järnväg i Dalsland.
2004/05:T517 av Anne-Marie Ekström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Försvarsmakten förmås att avstå från
marken där I 15:s skjutfält var beläget.
2004/05:MJ437 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om betydelsen av infrastruktursatsningar.
2004/05:N238 av Chatrine Pålsson (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om förbättrade kommunikationer.
2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om ökade statliga
infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att öka resurserna till
infrastruktursatsningar genom public-private partnership-
lösningar.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om utbyggnaden av
infrastrukturen i Stockholms stad.
2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att satsa på bra infrastruktur där det
har störst tillväxteffekt.
2004/05:N257 av Håkan Larsson m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att utveckla kommunikationerna i
Norrland.
2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av infrastruktursatsningar i
Stockholmsregionen.
2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om utökade infrastruktursatsningar i
Västsverige.
2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m, c):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att prioriteringar som görs i RTI-
planen bör öka i samband med fördelningen av de
nationella infrastruktursatsningarna.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om järnvägsförbindelse mellan Kastrup
och Sturup.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om satsningar på skånsk infrastruktur.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en tidtabell för byggandet av en
förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, den s.k.
HH-tunneln.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utbyggnad av E 22.
2004/05:N404 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i motionen om behov av infrastruktur för
tillväxt och utveckling.
2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ökade statliga investeringar i
vägar och kollektivtrafik i Stockholms län.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ökad kapacitet över Mälar-
Saltsjösnittet för både väg- och järnvägstrafiken.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en komplett ringled runt
Stockholms innerstad.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utbyggnad av väg 73 mellan
Fors och Älgviken, förstärkta öst-västliga vägförbindelser
på Södertörn samt dubbelspår på hela järnvägssträckan
Älvsjö-Nynäshamn.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om motorvägsstandard på hela E 18
Stockholm-Norrtälje, utbyggnad av riksvägarna 76 och 77
i Roslagen samt utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i
Stockholms läns nordostkommuner.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av tvärförbindelser i
Stockholmsregionen, bl.a. Kymlingelänken, Huvudstaleden
och Södertörnsleden.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förstärkt infrastruktur för hamnar
och kanaler i Stockholms län.
2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om satsningar på vägnätet, järnvägen, IT,
postservicen, Vänersjöfarten, Dalslands kanal och flyget.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att klassa Dalsland som skogslän.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att riksväg 45 (Via Lappia) blir E
45 från Göteborg till Karesuando.
Bilaga 2
Utskottets förslag till beslut om anslag för år 2005 inom
utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag
till anslagsfördelning.