Socialutskottets betänkande
2004/05:SOU9
Alkoholpolitik
Sammanfattning
I betänkandet behandlas dels drygt 130
motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2003
och 2004, dels 10 motionsyrkanden väckta med
anledning av proposition 2003/04:161,
Alkoholpolitiska frågor.
Utskottet föreslår, med anledning av ett tjugotal
motionsyrkanden, ett tillkännagivande till
regeringen rörande den bristande ålderskontrollen i
samband med folkölsförsäljning i livsmedelsbutiker.
Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma
till riksdagen med förslag i frågan.
Utskottet avstyrker övriga motioner, främst med
hänvisning till tidigare ställningstaganden samt
till pågående och aviserade åtgärder på området.
I betänkandet finns 20 reservationer och 6
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Alkoholpolitikens inriktning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk349 yrkandena 1 och 3,
2003/04:So31 yrkandena 1 och 5, 2003/04:So35
yrkande 3, 2003/04: So343 yrkandena 8 och 10,
2003/04:So345 yrkande 25, 2003/04:So407 yrkande
1, 2003/04:So422 yrkande 1, 2003/04:So427
yrkandena 1, 3 och 4, 2003/04:So448 yrkandena 2
och 3, 2003/04:So552, 2003/04:So576 yrkande 5,
2003/04:So577 yrkande 13, 2003/04:So645 yrkande
15, 2004/05:K431 yrkande 17 delvis,
2004/05:So337, 2004/05:So393 yrkande 1,
2004/05:So396 yrkande 1, 2004/05:So431 yrkandena
3 och 6, 2004/05:So509 yrkande 2, 2004/05:So517
yrkandena 6 och 9, 2004/05: So607 yrkandena 1 och
3, 2004/05:So610 yrkande 1 och 2004/05:So614
yrkande 2.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (c)
2. Alkoholförebyggande åtgärder
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk310
yrkandena 1 och 5,
2003/04:So31 yrkandena 2 och 4, 2003/04:So32,
2003/04:So35 yrkande 1, 2003/04:So220,
2003/04:So231 yrkande 1, 2003/04:So285 yrkande 2,
2003/04:So374, 2003/04:So379 yrkande 1,
2003/04:So395 yrkande 3, 2003/04:So422 yrkandena
4 och 5, 2003/04:So427 yrkande 2, 2003/04: So448
yrkande 1, 2003/04:So532, 2003/04:So546,
2003/04:So576 yrkande 2, 2003/04:So639 yrkande 2,
2003/04:So645 yrkande 14, 2004/05:Sk340 yrkande
2, 2004/05:Sk448 yrkande 5, 2004/05:So231 yrkande
3, 2004/05:So319, 2004/05:So344, 2004/05:So507
yrkande 1, 2004/05:So517 yrkande 8, 2004/05:So549
yrkande 1, 2004/05:So551 yrkande 3,
2004/05:So587, 2004/05:So607 yrkande 6 och
2004/05:So614 yrkande 6.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (v)
3. Alkoläsk
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So231
yrkande 2, 2003/04:So236 yrkandena 1 och 2,
2004/05:So231 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:
So549 yrkande 2.
Reservation 5 (kd)
4. Lördagsöppet
Riksdagen avslår motion 2003/04:So36 yrkande 5.
5. Detaljhandelsmonopolet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So422
yrkande 3, 2003/04:So541, 2003/04:So645 yrkande 6
och 2004/05:So516 yrkande 2.
Reservation 6 (m)
6. Gårdsförsäljning m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So234,
2003/04:So391, 2003/04:So403, 2003/04:So422
yrkande 9, 2003/04:So486, 2003/04: So540,
2004/05:So276, 2004/05:So277, 2004/05:So392
yrkandena 1 och 2, 2004/05:So413 och 2004/05:N403
yrkande 16.
Reservation 7 (m)
7. Alkohol i livsmedelsaffärer
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So204,
2004/05:So225 och 2004/05:So459.
Reservation 8 (m)
8. Distansförsäljning av alkohol
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So392 och
2004/05:So202.
Reservation 9 (m)
9. Parlamentarisk utredning
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk348 yrkande
2.
Reservation 10 (m)
10. Olägenheter i fråga om ordning och
nykterhet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So577
yrkande 15, 2003/04:So645 yrkande 7 och
2004/05:So517 yrkande 4.
Reservation 11 (v)
11. Lämplighetskravet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So215,
2003/04:So569 yrkande 4 och 2004/05:So334.
Reservation 12 (m)
Reservation 13 (v)
12. Undantag från alkohollagens
bestämmelser m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So485 och
2004/05:So494.
Reservation 14 (m)
13. Serveringstider m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So202,
2003/04:So432 och 2004/05:So224.
Reservation 15 (m)
14. Servering i teater - och
konsertfoajéer
Riksdagen avslår motion 2004/05:So259.
Reservation 16 (m)
15. Ansvaret för serveringstillstånd
Riksdagen avslår motion 2004/05:So622.
16. Servering av helflaskor sprit
Riksdagen avslår motion 2003/04:So279.
17. Ålderskontrollen vid försäljning av
folköl
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om ålderskontrollen
vid försäljning av folköl. Riksdagen bifaller
därmed delvis motionerna 2003/04:So36 yrkande 6,
2003/04:So329, 2003/04:So379 yrkande 2,
2003/04:So389, 2003/04:So395 yrkande 1,
2003/04:So471, 2003/04:So484 yrkandena 1 och 2,
2003/04:So515 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So645
yrkande 8, 2004/05:So287, 2004/05: So291,
2004/05:So350 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So517
yrkandena 2 och 3, 2004/05:So602 yrkande 1,
2004/05:So607 yrkande 7, 2004/05: So614 yrkande 5
och 2004/05:So626.
18. Ändrade regler för försäljning av
folköl
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So251,
2003/04:So256, 2004/05: So332 och 2004/05:So661.
Reservation 17 (m)
Reservation 18 (v) - motiv.
19. Illegal alkoholförsäljning m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So31
yrkande 3, 2003/04:So550, 2004/05:Sk448 yrkande 4
och 2004/05:So545.
20. Åldersgränser
Riksdagen avslår motion 2003/04:So422 yrkande
7.
Reservation 19 (m)
21. Åldersdiskriminering på Systembolaget
Riksdagen avslår motion 2004/05:So212.
22. Varningstexter
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So284 och
2004/05:So408.
Reservation 20 (kd)
23. Definitioner för olika alkoholdrycker
Riksdagen avslår motion 2003/04:So395 yrkande
2.
24. Kraven för tillverkningstillstånd
Riksdagen avslår motion 2004/05:L371 yrkande 2.
25. Uppgiftsskyldighet för Skatteverket
Riksdagen avslår motion 2004/05:So288.
Stockholm den 1 mars 2005
På socialutskottets vägnar
Chatrine Pålsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Chatrine
Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s), Margareta
Israelsson (s), Cristina Husmark Pehrsson (m), Conny
Öhman (s), Lars U Granberg (s), Catherine Persson
(s), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c),
Christer Engelhardt (s), Magdalena Andersson (m),
Elina Linna (v), Jan Lindholm (mp), Martin Nilsson
(s), Marita Aronson (fp), Gunilla Wahlén (v) och
Gabriel Romanus (fp).
2004/05
SoU9
Utskottets överväganden
Alkoholpolitikens inriktning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett stort antal motioner
gällande alkohol-politikens inriktning,
främst med hänvisning till att motions-
yrkandena får anses åtminstone delvis
tillgodosedda genom den politik som för
närvarande förs.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (c).
Motioner
I motion 2003/04:So422 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om
alkoholpolitikens inriktning (yrkande 1).
Motionärerna anför att en ny alkoholpolitik kräver
en kombination av samverkande åtgärder. Flertalet
människors förmåga att hantera sitt alkoholbruk
måste respekteras. Onödiga begränsningar och krångel
måste tas bort.
I motion 2004/05:K431 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs ett tillkännagivande om åtgärder mot bl.a.
alkoholmissbruk (yrkande 17 delvis). Motionärerna
anför att det är positivt att Sverige med stöd av
bl.a. Irland driver på att få fram det av EU:s
ministerråd beslutade förslaget till EU-strategi mot
alkoholskador. Det är viktigt att denna strategi
kommer att bygga på modern forskning, såsom har
skett i de aktionsplaner som har antagits av
Världshälsoorganisationens (WHO) Europaregion.
I motion 2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) begärs ett tillkännagivande om att verka för
att OECD utreder de samhällsekonomiska kostnader som
orsakas av alkoholmissbruk (yrkande 25).
Motionärerna pekar på att det skulle vara av stort
värde om OECD kunde ta på sig att beräkna de
samhällsekonomiska kostnader som alkoholnäringen
vållar i medlemsländerna genom sjuklighet, annat
bortfall av arbetskraft, sjukvårdskostnader m.m.
I motion 2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om att signalsystem
under senare år har gått i alkoholpositiv anda
(yrkande 13). Motionärerna anser att denna
utveckling måste motverkas och pekar bl.a. på att
priserna på alkohol har sjunkit på senare år och att
antalet restauranger med serveringstillstånd har
ökat markant.
I motion 2004/05:So607 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om alkoholpolitiken inom
EU (yrkande 1). Motionärerna anser att Sverige bör
stå för en alternativ alkoholpolitik i EU som syftar
till att pressa ned den totala konsumtionen av
alkohol och minska alkoholskadorna. Vidare bör
Sverige försöka vinna opinion för
folkhälsoaspekterna på alkoholfrågorna samt bilda
allianser med länder inom EU som är villiga att
driva en mer restriktiv linje. I motionen begärs
även ett tillkännagivande om att ett nytt
alkoholpolitiskt mål bör införas (yrkande 3). Enligt
motionärerna bör det vara dels att konsumtionen av
alkohol bland barn och ungdomar under 18 år skall
minska med 25 % fram till 2010, dels att
totalkonsumtionen av alkohol i Sverige skall minska
fram till 2010.
I motion 2004/05:So517 av Lars Ohly m.fl.(v) begärs ett
tillkännagivande om att Sverige bör söka samarbete
med andra EU-länder i syfte att påverka EU:s
alkoholpolitik i en folkhälsopolitisk riktning
(yrkande 6). Vidare begärs ett tillkännagivande om
ett nordiskt samarbete för en gemensam strategi
avseende alkoholpolitiken (yrkande 9). Motionärerna
anser att Sverige, inom ramen för samarbetet i
Nordiska rådet, snarast bör ta initiativ till en
gemensam alkoholpolitisk strategi i syfte att dämpa
kraven på alkoholskattesänkningar. Ett liknande
motionsyrkande framförs i motion 2003/04:Sk349 av
Gunilla Wahlén m.fl. (v) (yrkande 1). I motion
2003/04:Sk349 begärs vidare ett tillkännagivande om
stöd för WHO:s alkoholpolitiska arbete (yrkande 3).
Enligt motionärerna bör Sverige, genom strategin för
en mer folkhälsoinriktad alkoholpolitik, aktivt
stödja Världshälsoorganisationen, WHO, i dess
alkoholpolitiska strategi.
I motion 2003/04:So407 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om att bl.a.
alkoholpolitiken ges en inriktning för integration
(yrkande 1). Motionärerna anser att det, för den som
hamnat i missbruk, behövs en betydligt mer samordnad
insatskedja där preventivt arbete, behandling och
eftervård hänger ihop.
I motion 2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c)
begärs ett tillkännagivande om att systematisera
arbetet för att mobilisera medborgaransvaret i
alkoholpolitiken (yrkande 8). Motionärerna anför att
det är uppenbart att den traditionella svenska
alkoholpolitikens effektivitet har avtagit. Ny kraft
i alkoholpolitiken måste sökas genom att
medborgarnas ansvarskänsla och det civila samhället
på allvar mobiliseras. Vidare begärs i motionen ett
tillkännagivande om en fortsatt aktiv hållning från
WHO:s sida vad gäller att implementera
alkoholpolitik som bidrar till ökad folkhälsa
(yrkande 10). Motionärerna pekar på att
överkonsumtion av alkohol är ett stort
folkhälsoproblem i nästan hela världen.
I motion 2003/04:So31 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
begärs ett tillkännagivande om en breddad
alkoholpolitik (yrkande 1). Motionärerna delar inte
uppfattningen att den traditionella alkoholpolitiken
med höga priser och försäljningsmonopol skall
skrotas bara därför att den inte räcker ända fram. I
stället bör man ta krafttag för att förändra
alkoholfrågornas status i EU och skapa en mer
gynnsam miljö för en restriktiv, svensk
alkoholpolitik. Vidare begärs i yrkande 5 ett
tillkännagivande om behovet att knyta
internationella allianser i alkoholpolitiken. Enligt
motionärerna är det viktigt att den svenska
regeringen och de svenska ledamöterna i
Europaparlamentet söker allianser med regeringar,
partier och organisationer i andra EU-länder som
delar engagemanget i att minimera alkoholmissbruket.
I motion 2003/04:So35 av Kerstin-Maria Stalin m.fl.
(mp) begärs ett tillkännagivande om att regeringen i
EU-arbetet skall prioritera skyddsintresset före
gemenskapsintresset (yrkande 3). Motionärerna anför
att snabb hjälp i form av det nya
konstitutionsfördraget inte kan inte förväntas på
alkoholområdet. Det behövs därför mycket styrka,
mycket mod och en solidarisk uppslutning från andra
länder, som faktiskt börjar förstå att den ökande
alkoholförbrukningen är en tickande bomb när det
gäller folkhälsan.
I motion 2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s,
fp, kd, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om
punktnykterhet (yrkande 15). Motionärerna pekar på
att det i vissa situationer och under vissa
omständigheter, t.ex. under graviditeter, är
särskilt viktigt att avstå från alkohol.
I motion 2004/05:So610 av Agneta Lundberg m.fl. (s,
fp, kd, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om
barn och alkohol (yrkande 1). Motionärerna anför att
enligt den rekommendation som framgår av WHO:s
Europaregions European Alcohol Action Plan för åren
2000-2005 skall alla länder ha reducerat riskerna
för alkoholrelaterade skador på och inom familjen
och skapa en säker miljö för barn.
I motion 2004/05:So614 av Anita Brodén och Runar
Patriksson (fp) begärs ett tillkännagivande om att
aktivt söka internationella allianser för att
gemensamt verka för att i EU minska
alkoholkonsumtionen (yrkande 2).
I motion 2003/04:So448 av Mikael Oscarsson (kd)
begärs ett tillkännagivande om att anta en
målsättning att minska alkoholkonsumtionen med 20 %
på tio år och inrikta politikens samlade kraft för
att nå målet (yrkande 2). I yrkande 3 begärs ett
tillkännagivande om att hålla fast vid prisvapnet i
alkoholpolitiken. Motionären anför att det är
viktigt att Sverige behåller prisvapnet även om
detta förlorat i effektivitet sedan införselkvoterna
höjts.
I motion 2003/04:So427 av Peter Pedersen (v) begärs
ett tillkännagivande om att regeringen bör analysera
och utvärdera de sammantagna konsekvenser som EU-
medlemskapet medfört för den svenska
alkoholpolitiken sedan inträdesåret 1994 (yrkande
1). Vidare begärs i motionen ett tillkännagivande om
värdet av att återgå till en restriktiv
alkoholpolitik (yrkande 3). Avslutningsvis bör
regeringen ges i uppdrag att analysera om de från
årskiftet 2003/04 gällande införselreglerna av
alkohol från annat EU-land, över huvud taget kan
betraktas som en begränsning av alkoholens fria
flöde värd att försöka kontrollera efterlevnaden av
(yrkande 4).
I motion 2004/05:So431 av Jan Lindholm och Ulf Holm
(mp) begärs ett tillkännagivande om att kraftfulla
insatser för att minska alkoholens skadeverkningar
ger större intäkter än kostnader för samhället
(yrkande 3). Vidare begärs ett tillkännagivande om
uppföljning av de totala samhällsekonomiska
effekterna av de föreslagna åtgärderna (yrkande 6).
Motionärerna anför att det är önskvärt att
regeringen tar initiativ till en studie som följer
frågan och samlar in sådan kunskap att det blir
möjligt att redovisa effekterna för samhällets
totala ekonomi av den förändring i alkoholbeteende
som en restriktivare alkoholpolitik leder till.
I motion 2003/04:So552 av Christin Nilsson m.fl. (s)
begärs en översyn av svensk alkoholpolitik.
Motionärerna anför att det, för att värna den
svenska alkoholpolitiken och Systembolaget, måste
tas ett helhetsgrepp på hur svensk alkoholpolitik
skall se ut framdeles.
I motion 2003/04:So576 av Anders Bengtsson m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om en nationell samling
på alkoholområdet för att åstadkomma en långsiktig
och ansvarsfull alkoholpolitik (yrkande 5).
Motionärerna anför att det behövs någon form av
nationell samling för att hitta en långsiktig väg
till det gemensamma mål som de flesta ställer sig
bakom, dvs. att slå vakt om Systembolaget och den
ansvarsfulla alkoholpolitiken.
I motion 2004/05:So337 av Margareta Sandgren m.fl.
(s) begärs ett tillkännagivande om svensk
alkoholpolitik. Motionärerna anför att
förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken
har förändrats men att Sverige under alla
förhållanden bör arbeta aktivt i bl.a. EU för
gemensamma insatser för att minska
alkoholkonsumtionen.
I motion 2004/05:So393 av Kerstin Engle (s) begärs
ett tillkännagivande om att Sverige inom EU aktivt
bör verka för striktare och högre åldersgränser för
alkoholinköp och konsumtion (yrkande 1).
I motion 2004/05:So396 av Nils-Erik Söderqvist m.fl.
(s) begärs ett tillkännagivande om en förbättrad
alkoholpolitik inom EU (yrkande 1). Motionärerna
anför att många av EU:s medlemsstater har aktiverat
sig inom det alkoholpolitiska fältet. Sverige bör
stödja denna inriktning och öka insatserna för en
förbättrad alkoholpolitik inom EU.
I motion 2004/05:So509 av Hillevi Larsson och
Christina Axelsson (s) begärs ett tillkännagivande
om att Sverige bör verka för att de negativa
folkhälsoaspekterna av bl.a. alkoholkonsumtion lyfts
fram och erkänns i EU (yrkande 2).
Bakgrund och tidigare behandling m. m.
Målet för samhällets alkoholpolitik är att minska
alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar
(prop. 2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8, rskr.
2000/01:144).
Motionsyrkanden rörande alkoholpolitiken
behandlades senast hösten 2003 i betänkande
2003/04:SoU1 då utskottet behandlade ett antal
alkoholmotioner innefattande ett EU-perspektiv.
Utskottet anförde följande i sin bedömning
(s. 67):
Även när det gäller vilken alkoholpolitik Sverige
bör driva inom EU vidhåller givetvis utskottet
sin tidigare redovisade inställning. I
sammanhanget finns det även skäl att framhålla de
ansträngningar som Sverige gör tillsammans med de
övriga länderna för att lyfta fram alkoholen som
en folkhälsofråga inom EU. Utskottet vill stryka
under vikten av att verka för sänkta
införselkvoter och en begränsning av
alkoholreklamen. Sammanfattningsvis anser
utskottet att motionärerna genom den förda
politiken får anses tillgodosedda. Något
initiativ med anledning av motionerna är således
inte erforderligt.
Inget parti reserverade sig mot utskottets förlag
till beslut. Riksdagen följde utskottet (prot.
2003/04:42).
Motionsyrkanden rörande alkoholpolitiken
behandlades dessförinnan våren 2003 av utskottet
i betänkande 2002/03:SoU6 Alkoholfrågor. I
betänkandet, vartill hänvisas, ges en utförlig
redovisning av frågans behandling i riksdagen
under senare år (s. 6 f.). I sin bedömning
anförde utskottet följande:
Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka en
restriktiv alkoholpolitik för att begränsa
alkoholens medicinska och sociala
skadeverkningar. Utskottet vill betona vikten av
att Sverige även fortsättningsvis behåller
målsättningen att begränsa alkoholens
skadeverkningar och verkar för att minska den
totala alkoholkonsumtionen.
Utskottet står fast vid att det svenska EU-
medlemskapet har förändrat det som tidigare
utgjorde viktiga delar av alkoholpolitiken. Den
anpassning till EU:s införselregler som Sverige
måste göra och som innebär stegvis höjda
införselkvoter för alkohol för privat bruk fram
till år 2004 är inte oproblematisk. Möjligheten
att använda det s.k. prisinstrumentet för att
påverka tillgången på alkohol försvagas. Höjda
införselkvoter kan vidare, om åtgärder inte
vidtas, komma att medföra att gränshandeln med
alkohol successivt ökar liksom troligen också den
illegala handeln och försäljningen av alkohol.
Det finns därför, enligt utskottet, anledning att
hysa oro för att alkoholskadorna kan komma att
bli fler genom att totalkonsumtionen, i ett
sådant läge, kommer att öka under de närmaste
åren. Utskottet anser att de eventuella negativa
effekterna av denna anpassning till EU:s
regelsystem kraftfullt måste motverkas. Aktiva
informationsinsatser och opinionsbildande
åtgärder är nödvändiga.
Det övergripande målet för den svenska
alkoholpolitiken ligger fast. Målet bör nås genom
åtgärder mot skadligt dryckesbeteende och genom
att sänka den totala alkoholkonsumtionen.
Möjligheterna att begränsa alkoholens
tillgänglighet genom nationella åtgärder har som
ovan anförts minskat de senaste åren, och en
förstärkning måste enligt utskottet ske av såväl
lokala som internationella insatser för att
minska alkoholskadorna.
Det internationella arbetet på alkoholområdet bör
utvecklas och förstärkas. Särskilt viktigt är
utarbetandet av en EU-strategi för att utforma en
effektiv, ansvarsfull och social alkoholpolitik
som gagnar folkhälsan inom unionen. Utskottet
anser det viktigt att denna politik på EU-nivå
även innefattar åtgärder för att minska
efterfrågan, exempelvis genom pris- och
skatteinstrument. Utskottet erinrar om de
initiativ som togs av Sverige under det svenska
ordförandeskapet.
Den nationella handlingsplanen för att
förebygga alkoholskador som antagits av riksdagen
(prop. 2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8, rskr.
2000/01:144) ger kommunerna en viktigare roll än
tidigare vad gäller att utveckla och samordna den
lokala alkoholpreventionen. Utskottet ser
positivt på att det lokala ansvaret i det
alkoholförebyggande arbetet har ökat och
förstärkts. Förstärkta åtgärder behövs när det
gäller särskilda stödinsatser för riskgrupper och
individer med riskbeteende, vård- och
behandlingsinsatser samt opinionsbildning och
information, begränsning av tillgången på och
marknadsföringen av alkoholdrycker,
kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions-
och skadeutvecklingen samt alkoholforskningen.
Utskottet vill också framhålla vikten av det
arbete som Statens folkhälsoinstitut utför inom
ramen för sitt uppdrag att följa upp och
utvärdera de olika insatserna som följer av den
nationella handlingsplanen. Slutligen finns det
skäl att framhålla det omfattande uppdrag att
förebygga alkoholskador som Alkoholkommittén
erhållit. Utskottet vill, med anledning av
innehållet i motion - - - peka på att ett av de
särskilt prioriterade delmålen enligt den
nationella handlingsplanen är att ingen alkohol
skall förekomma i trafiken, på arbetsplatser
eller under graviditeten.
Aktuella motioner avstyrktes. Till betänkandet
fogades i denna del fyra reservationer (fp, v och mp
gemensamt, kd samt c). Riksdagen följde utskottet
(prot. 2002/03:92).
I proposition 2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor
(s. 102) anför regeringen att det internationella
arbetet, främst inom EU och WHO, skall utvecklas och
förstärkas. Sverige skall genom olika initiativ
bidra till utvecklingen av en gemenskapsstrategi för
att minska alkoholens skadeverkningar inom EU samt
aktivt verka för ett ökat informations- och
erfarenhetsutbyte inom WHO och EU.
I proposition 2003/04:161 anförs vidare följande
(s. 102 f.).
Sverige har i flera år fört diskussioner med
medlemsländerna och med kommissionen om alkohol
och folkhälsa. Utgångspunkten har varit att
alkoholfrågan i många delar är en nationell
angelägenhet men att det finns frågor och områden
som bäst kan lösas på gemenskapsnivå som t.ex.
rådsrekommendationen om unga och alkohol som
antogs 2001 i Stockholm. Syftet med Sveriges
initiativ har varit att hitta områden där EU:s
medlemsländer och kommissionen har nytta av att
samarbeta, utbyta information och enas om någon
form av gemensamma rekommendationer. Samtidigt
bör medlemsländernas möjligheter att föra en
folkhälsopolitik som är mer långtgående än en
eventuell miniminivå inte hindras. Sverige
föreslog därför under det svenska
ordförandeskapet att kommissionen skulle uppmanas
att påbörja arbetet med en europeisk strategi för
att minska alkoholens skadeverkningar.
Förslaget antogs enhälligt vid hälsorådets möte
i Stockholm den 5 juni 2001 och flera ministrar
uttalade sitt starka stöd för det svenska
initiativet. Rådet uppmanade kommissionen att
återkomma med ett förslag till en samlad
gemenskapsstrategi och en tidsplan för hur
arbetet skall bedrivas. Avsikten är att
kommissionen under 2005 kommer att presentera ett
förslag till en sådan gemenskapsstrategi för att
minska alkoholens skadeverkningar.
En gemensam europeisk kunskapsuppbyggnad om
alkoholproblemets omfattning och effekter är
viktigt som underlag för framtida gemensamma
åtgärder, bl.a. gemenskapsstrategin. Mot denna
bakgrund har Sverige tillsammans med Finland
tagit initiativ till en länderjämförande
undersökning om alkoholproblemets omfattning och
hur alkoholpolitiken ser ut i samtliga EU-länder,
det s.k. ECAS-projektet (European Comparative
Alcohol Study). Resultaten från projektet har
nyligen publicerats och visar tydligt att
alkoholrelaterade skador är ett mycket allvarligt
folkhälsoproblem i samtliga EU-länder. En WHO-
studie har dessutom visat att vart fjärde
dödsfall bland europeiska män mellan 15 och 29 år
är relaterat till alkohol. Sammanlagt har omkring
55 000 unga människor i Europa dött av
alkoholrelaterade orsaker under 2000. Det är
därför viktigt att diskutera en
gemenskapsstrategi för att minska
alkoholrelaterade skador inom unionen.
Alkoholfrågan måste få mera tonvikt på
konsekvenser för folkhälsan och mindre på
konsekvenser för jordbruks- och näringspolitiken.
Detta innebär bl.a. att man inom EU i större
utsträckning än tidigare tar hänsyn till olika
åtgärders effekter på folkhälsan även inom andra
politikområden än folkhälsa, t.ex. när det gäller
inre marknads-, skatte- och jordbrukspolitik.
I fråga om alkohol och ungdom bör en gemensam
rekommendation om lägsta ålder för försäljning
och servering av alkohol kunna minska tillgången
till alkohol för ungdomar. Den ökade personliga
rörligheten mellan länderna gör det önskvärt att
länderna inom gemenskapen tillämpade i princip
samma åldersgränser vid försäljning respektive
servering av alkohol. Sveriges internationella
arbete är inriktat på att stärka
folkhälsopolitikens ställning inom EU. Denna
inriktning innebär bl.a. att man inom EU i större
utsträckning än tidigare tar hänsyn till olika
åtgärders effekter på folkhälsan även inom andra
politikområden än folkhälsa, t.ex. inre marknads-
och jordbrukspolitik. Successivt bör
alkoholfrågan inom EU därigenom få mindre tonvikt
på jordbruks- och näringspolitik och mera på
förebyggande folkhälsopolitik. En utvidgning av
EU:s mandat på alkoholområdet för att skydda
folkhälsan, vilket nu diskuteras i det gemensamma
arbetet om ett nytt fördrag inom EU, skulle
underlätta en sådan process. Hälsorådets
enhälliga beslut i juni 2001 om behovet av en
gemensam alkoholstrategi inom EU visar att det
finns ett ökande intresse bland medlemsstaterna
att diskutera åtgärder av folkhälsoskäl på
alkoholområdet. En förstärkning av EU:s kompetens
på alkoholområdet borde således ge det
förebyggande folkhälsoarbetet på alkoholområdet
högre prioritet inom gemenskapen. Levnadsvanor
och livsbetingelser har en avgörande betydelse
för hälsoutvecklingen. Alkohol är i detta
sammanhang en av de viktigaste
bestämningsfaktorerna, särskilt bland unga
människor. Konsumtionsnivåer, alkoholvanor och de
olika EU-ländernas policy inom alkoholområdet har
dessutom alltmer närmat sig varandra och det har
blivit allt svårare att behålla nationella regler
som inte harmoniserar med EU:s regelverk.
Ojämlikheten i hälsa riskerar också att öka inom
EU särskilt mot bakgrund av att alkohol bidrar
till stora medicinska och sociala skador i flera
av de nya EU-länderna från 2004. Allt detta talar
för att en förstärkning av EU:s kompetens på
alkoholområdet framöver blir allt viktigare att
driva.
Regeringen har den 15 januari 2004 (dir. 2004:3)
tillkallat en särskild utredare med uppdrag att
följa utvecklingen när det gäller införsel och
försäljning av alkohol i framför allt södra Sverige
samt att föreslå de åtgärder som kan behövas för att
minska de problem som ökad införsel och
vidareförsäljning av alkohol skapar. Utredningen
skall slutredovisa sitt resultat senast den 15 mars
2005. Utredningen, som antagit namnet
Alkoholinförselutredningen, överlämnade i augusti
2004 delbetänkandet Var går gränsen? (SOU 2004:86).
Utredningen föreslår att Sverige intensifierar
arbetet med att få till stånd den gemenskapsstrategi
för att minska alkoholens skadeverkningar som
initierades under det svenska ordförandeskapet.
Sverige bör vidare verka aktivt för att, inom ramen
för gemenskapen, införa varningstexter på
förpackningar som innehåller alkohol. Sverige måste
vidare öka sina ansträngningar i arbetet med att ge
de folkhälsomässiga konsekvenserna av olika förslag
och beslut större betydelse inom EU. Sverige bör
arbeta för att bilda allianser med de nordiska och
baltiska länderna samt med övriga nya medlemsländer
inom EU när det gäller alkoholpolitik. Betänkandet
har remissbehandlats.
Regeringen beslutade den 17 februari 2005 att
remittera en planerad proposition om åtgärder mot
illegal alkoholhantering till Lagrådet. Enligt
Regeringskansliets propositionsförteckning från den
18 januari 2005 avser regeringen att lämna
propositionen till riksdagen den 23 mars 2005.
I juni 2004 antog ministerrådet slutsatser som
fokuserar på alkohol och unga och som understryker
vikten av en övergripande strategi på alkoholområdet
som kan bidra till att åstadkomma en mer balanserad
alkoholpolitik inom unionen. Vidare arbetar
kommissionen för närvarande med en strategi för att
begränsa alkoholens skadeverkningar, vilken bl.a.
kommer att omfatta bilkörning och alkohol, reklam,
punktskatter, bästa praxis, övervakning och
insamling av data. Ungdomar kommer att ges särskild
prioritet. Sverige har under sex månader under 2004
haft en nationell expert vid kommissionen.
Ett motionsyrkande med samma innebörd som det i
motion 2003/04:So345 (fp) yrkande 25 behandlades
av utskottet i betänkande 2002/03:SoU7 Mål för
folkhälsan. I sin bedömning anförde utskottet
följande:
OECD arbetar med hälso- och sjukvården, dess
organisation, kostnader och effektivitet samt
uppföljning av reformer inom sjukvården.
Utskottet anser i och för sig att det kunde vara
av intresse om OECD, som motionärerna - - -
förespråkar, kunde ta på sig att beräkna de
samhällsekonomiska kostnader som alkoholnäringen
vållar i medlemsländerna. Utskottet är dock inte
berett att förslå riksdagen ett tillkännagivande
med detta innehåll. Motionsyrkandet avstyrks.
Motionen avstyrktes (res. fp). Riksdagen följde
utskottet (prot. 2002/03:92).
Regeringen har den 20 januari 2005 beslutat att
tilldela Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och
drogforskning (SoRAD) tre miljoner kronor för att i
samarbete med WHO:s Europakontor genomföra en
vetenskaplig undersökning om alkoholens
samhällskostnader. Projektsamarbetet med WHO sker i
två faser. Fas 1 innebär att SoRAD genomför
beräkningar av alkoholens samhällskostnader i
Sverige. Fas 2 består i att samma metod därefter
används för att beräkna alkoholens samhällskostnader
i Europas övriga länder.
Utskottets ställningstagande
Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka en
restriktiv alkoholpolitik för att begränsa
alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.
Utskottet vill betona vikten av att Sverige även
fortsättningsvis behåller målsättningen att begränsa
alkoholens skadeverkningar och verkar för att minska
den totala alkoholkonsumtionen.
Utskottet står fast vid att det svenska EU-
medlemskapet har förändrat det som tidigare utgjorde
viktiga delar av alkoholpolitiken. Anpassningen till
EU:s införselregler har inneburit att de tidigare
införselkvoterna har ersatts av i princip obegränsad
införsel för personligt bruk, varvid tullens
bedömning vägleds av s.k. indikativa nivåer, som i
sig representerar mycket stora kvantiteter alkohol.
Möjligheten att använda det s.k. prisinstrumentet
för att begränsa konsumtionen av alkohol har
försvagats. Dessa förändringar har medfört ökad
gränshandel med alkohol liksom ökad illegal handel
och försäljning av alkohol. Samtidigt har
totalkonsumtionen ökat. Det finns därför, enligt
utskottet, anledning att hysa oro för att
alkoholskadorna kan komma att bli fler. Utskottet
anser att de negativa effekterna av anpassningen
till EU:s regelsystem måste motverkas. Det måste ske
genom ett mer intensivt och ännu kraftfullare arbete
än hittills. Aktiva informationsinsatser och
opinionsbildande åtgärder är härvid nödvändiga.
Det övergripande målet för den svenska
alkoholpolitiken ligger fast. Målet bör nås genom
åtgärder mot skadligt dryckesbeteende och genom att
sänka den totala alkoholkonsumtionen. Möjligheterna
att begränsa alkoholens tillgänglighet genom
nationella åtgärder har som ovan anförts minskat de
senaste åren, och en förstärkning måste enligt
utskottet ske av såväl lokala som internationella
insatser för att minska alkoholskadorna.
Det internationella arbetet på alkoholområdet bör
förstärkas. Det nordiska samarbetet bör utvecklas
ytterligare och utskottet hälsar med
tillfredsställelse att de nordiska staterna nu har
enats om en gemensam strategi gentemot EU rörande
alkoholpolitiken. Särskilt viktigt är emellertid
utarbetandet av en EU-strategi för att utforma en
effektiv, ansvarsfull och social alkoholpolitik som
gagnar folkhälsan inom unionen. Utskottet anser det
viktigt att denna politik på EU-nivå även innefattar
åtgärder för att minska efterfrågan, exempelvis
genom pris- och skatteinstrument. Utskottet erinrar
om de initiativ som togs av Sverige under det
svenska ordförandeskapet. Folkhälsopolitikens
ställning måste stärkas. Utskottet utgår från att
regeringen gör stora ansträngningar i den
riktningen.
Utskottet ser positivt på att det lokala ansvaret
i det alkoholförebyggande arbetet har ökat och
förstärkts. Förstärkta åtgärder behövs när det
gäller särskilda stödinsatser för riskgrupper och
individer med riskbeteende, vård- och
behandlingsinsatser samt opinionsbildning och
information, begränsning av tillgången på och
marknadsföringen av alkoholdrycker,
kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och
skadeutvecklingen samt alkoholforskningen. I
motionerna 2003/04:So645 (s, fp, kd, v, c, mp)
yrkande 15 och 2004/05:So610 (s, fp, kd, v, c, mp)
yrkande 1 begärs tillkännagivanden om punktnykterhet
i vissa situationer respektive om barn och alkohol.
Motionerna aktualiserar viktiga frågeställningar som
utskottet har stor förståelse för. Utskottet vill
härvid peka på att enligt den nationella
handlingsplanen är ett av de särskilt prioriterade
delmålen att ingen alkohol skall förekomma i
trafiken, på arbetsplatser eller under graviditeten.
Ett annat prioriterat delmål är att åstadkomma en
alkoholfri uppväxt.
Utskottet vill också framhålla vikten av det
arbete som Statens folkhälsoinstitut utför inom
ramen för sitt uppdrag att följa upp och utvärdera
de olika insatserna som följer av den nationella
handlingsplanen. Det finns också skäl att framhålla
det omfattande uppdrag att förebygga alkoholskador
som Alkoholkommittén har. Vidare noterar utskottet
att regeringen under innevarande år avser att till
riksdagen dels lämna förslag om bl.a. skärpta regler
gällande olovlig försäljning av alkohol, dels lämna
förslag till en ny nationell handlingsplan för att
förebygga alkoholskador. Utskottet avser dessutom
att återkomma med någon form av aktivitet för att
stärka fokus på det internationella arbetet och för
att klargöra vad Sverige kan göra för att driva en
alkoholpolitik baserat på ett folkhälsoperspektiv i
olika internationella organ.
Det som tas upp i motionerna 2003/04:Sk349 (v)
yrkandena 1 och 3, 2003/04:So31 (c) yrkandena 1 och
5, 2003/04:So35 (mp) yrkande 3, 2003/04:So343 (c)
yrkandena 8 och 10, 2003/04:So345 (fp) yrkande 25,
2003/04:So407 (v) yrkande 1, 2003/04:So427 (v)
yrkandena 1, 3 och 4, 2003/04:So448 (kd) yrkandena 2
och 3, 2003/04:So552 (s), 2003/04:So576 (s) yrkande
5, 2003/04:So577 (kd) yrkande 13, 2003/04:So645 (s,
fp, kd, v, c, mp) yrkande 15, 2004/05:K431 (fp)
yrkande 17 delvis, 2004/05:So337 (s), 2004/05:So393
(s) yrkande 1, 2004/05:So396 (s) yrkande 1,
2004/05:So431 (mp) yrkandena 3 och 6, 2004/05:So509
(s) yrkande 2, 2004/05:So517 (v) yrkandena 6 och 9,
2004/05:So607 (kd) yrkandena 1 och 3, 2004/05:So610
(s, fp, kd, v, c, mp) yrkande 1, 2004/05:So614 (fp)
yrkande 2 ligger i linje med den alkoholpolitik som
förs. Motionerna får anses åtminstone delvis
tillgodosedda med det anförda.
Utskottet delar inte inställningen till
alkoholpolitikens inriktning sådan den framförs i
motion 2003/04:So422 (m) yrkande 1. Motionsyrkandet
avstyrks.
Alkoholförebyggande åtgärder och forskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden
rörande alkoholförebyggande åtgärder och
forskning, främst med hänvisning till på-
gående arbeten inom Statens folkhälsoinstitut
samt inom ramen för Alkoholkommitténs
uppdrag. Riksdagen bör även avslå ett antal
motioner rörande alkoläsk, främst med
hänvisning till att regeringen förväntas
följa frågan i framtiden.
Jämför reservationerna 3 (m), 4 (v) och 5
(kd).
Motioner
I motion 2003/04:So422 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om
förebyggande insatser vad gäller alkoholens
skadeverkningar (yrkande 4). Motionärerna vill öka
de lokala förebyggande insatserna, t.ex. på
mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, skolor och
restauranger. Vidare begärs i motionen ett
tillkännagivande om tidig upptäckt av alkoholens
skadeverkningar (yrkande 5). Motionärerna anför att
utbildningen för sjukvårdspersonal inom primärvården
måste stärkas för att man tidigt skall kunna
upptäcka alkoholrelaterade sjukdomssignaler.
I motion 2004/05:So507 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om behovet av
forskning om bruket av alkohol (yrkande 1). Enligt
motionärerna behövs det mer forskning om sambandet
mellan attityder i samhället och konsumtionsmönster.
Framför allt är det viktigt med ökad kunskap om hur
alkoholanvändningen bland ungdomar skall minskas.
I motion 2003/04:Sk310 av Lennart Hedquist m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om betydelsen av
alkoholfria miljöer samt vikten av personligt
ansvarstagande och effektiva åtgärder för att
motverka för hög alkoholkonsumtion och
alkoholmissbruk (yrkande 1). Vidare begärs i
motionen ett tillkännagivande om bättre uppföljning
av beräknad faktisk alkoholkonsumtion samt
alkoholmissbrukets omfattning samt åtgärder med
anledning därav (yrkande 5). Motionärerna anför att
det är angeläget att Sverige skaffar sig en bättre
uppföljning av faktisk alkoholkonsumtion och
missbrukets omfattning. Om vi får en ofördelaktig
utveckling bör ytterligare åtgärder sättas in,
inkluderande en aktiv påverkan inom EU av verksamma
åtgärder. Ett likalydande motionsyrkande som yrkande
1 framförs i motion 2004/05:Sk340 av Lennart
Hedquist m.fl. (m) (yrkande 2).
I motion 2004/05:So607 av
Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om föräldraansvarets betydelse för
det alkoholpreventiva arbetet (yrkande 6).
Motionärerna anför att föräldrar och andra vuxna som
har ansvar för barnuppfostran måste stöttas i sin
uppgift så att de kan och orkar vara närvarande och
delaktiga i de ungas liv och även ge dem en social
trygghet.
I motion 2004/05:So517 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs
ett tillkännagivande om en kampanj för minskad
alkoholkonsumtion (yrkande 8). Enligt motionärerna
behövs det kraftfulla insatser för att informera om
totalkonsumtionsmodellen och varför det är viktigt
att alla minskar sin totala konsumtion av alkohol ur
ett folkhälsoperspektiv.
I motion 2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om informationsinsatser
till dem som arbetar med barn och unga i
socialtjänsten (yrkande 3). Motionärerna anför att
det, förutom forskningsinsatser när det gäller unga
flickor och vuxna kvinnors alkoholvanor och
missbruk, även behövs informationsinsatser.
I motion 2003/04:So427 av Peter Pedersen (v) begärs
ett tillkännagivande om att riksdagen bör ge
regeringen i uppdrag att tillsammans med andra
berörda organisationer och myndigheter osv. föreslå
åtgärder i syfte att minska risken för
alkoholmissbruk och skador av alkohol (yrkande 2).
I motion 2003/04:So31 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
begärs ett tillkännagivande om att mobilisera
föräldraansvaret (yrkande 2). I motionen begärs även
ett tillkännagivande om åtgärder för att sprida
information om alkoholens effekter på den egna
hälsan, folkhälsan och samhällsekonomin, för att öka
medborgarnas medvetenhet och bl.a. öka
alkoholbeskattningens legitimitet, i anslutning till
inköp av alkoholhaltiga varor (yrkande 4).
I motion 2003/04:So35 av Kerstin-Maria Stalin m.fl.
(mp) begärs ett tillkännagivande om att det krävs
ekonomiska resurser för att genomföra den nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador
(yrkande 1).
I motion 2003/04:So379 av Lotta N Hedström m.fl.
(mp) begärs ett tillkännagivande om att skyndsamt
utreda orsaker till och vidta åtgärder för att
stävja det ökande ungdomsfylleriet (yrkande 1).
I motion 2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s,
fp, kd, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om
alkohol och kriminalitet (yrkande 14). I motionen
anförs att en av de enskilt viktigaste anledningarna
till att minska alkoholkonsumtionen är att mycket
våld i samhället är alkoholrelaterat.
I motion 2004/05:So614 av
Anita Brodén och Runar Patriksson
(fp) begärs ett tillkännagivande om en riktad
informationskampanj till ungdomar (yrkande 6).
I motion 2003/04:So448 av Mikael Oscarsson (kd)
begärs ett tillkännagivande om att fastställa en
nationell strategi mot den ökande
alkoholkonsumtionen (yrkande 1). Motionären anför
att föräldrar, skola, socialtjänst, polis och andra
vuxna som kommer i kontakt med barn och ungdomar i
riskzonen måste agera tydligare och sätta gränser.
Ett likalydande yrkande framställs i motion
2004/05:Sk448 av samma motionär (yrkande 5).
I motion 2003/04:So231 av
Annelie Enochson (kd) begärs ett
tillkännagivande om att de riktlinjer som angivits i
den nationella handlingsplanen mot alkoholmissbruk
för unga människor bör efterlevas (yrkande 1). Ett
likalydande yrkande framförs av samma motionär i
motion 2004/05:So549 (yrkande 1).
I motion 2003/04:So285 av
Tuve Skånberg (kd) yrkas ett
tillkännagivande om behovet av insatser för att
minska flickors alkoholbruk (yrkande 2). Ett
likalydande yrkande framförs av samma motionär i
motion 2004/05:So551 (yrkande 3).
I motion 2004/05:So231 av
Torsten Lindström (kd) begärs ett
tillkännagivande av innebörd att regeringen bör
redogöra för de åtgärder som vidtas för att överlag
motverka alkoholanvändningen hos unga människor
(yrkande 3).
I motion 2003/04:So32 av Christina Axelsson och
Cinnika Beiming (s) begärs ett tillkännagivande om
riktade informationsinsatser till arbetslivet,
kvinnor och barn för att minska alkoholens
skadeverkningar.
I motion 2004/05:So319 av Monica Green (s) begärs
ett tillkännagivande om det nödvändiga
drogförebyggande arbetet och föreningarnas viktiga
roll. Motionären anför att det drogförebyggande
arbetet måste få en högre status än vad det har i
dag.
I motion 2003/04:So546 av Ann-Kristine Johansson och
Helena Zakariasén (s) begärs ett tillkännagivande om
att upprätta en nationell strategi för att komma
till rätta med barns och ungdomars attityd till
alkohol och droger.
I motion 2004/05:So344 av Nils-Erik Söderqvist och
Agneta Lundberg (s) begärs ett tillkännagivande om
förutsättningarna för en handlingsplan mot ökad
alkoholkonsumtion. Motionärerna anför att man måste
stödja och uppmuntra en folkligt ledd rörelse mot
ökad alkoholkonsumtion.
I motion 2004/05:So587 av Hillevi Larsson m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om det fortsatta arbetet
mot alkoholmissbruk. Motionärerna pekar bl.a. på att
Systembolagets roll som konsumentupplysare och
drivkraft för sociala projekt måste utvecklas.
I motion 2003/04:So576 av Anders Bengtsson m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om behovet av
förebyggande insatser för att skapa ett bättre
förhållningssätt till alkohol (yrkande 2).
I motion 2003/04:So532 av Nils-Erik Söderqvist och
Monica Green (s) begärs ett tillkännagivande om att
låta se över behovet av förebyggande insatser.
Motionärerna anser att kommunerna måste satsa på det
allmänpreventiva arbetet för att ge alla barn och
ungdomar en plattform att stå på, främst när det
gäller attityder gentemot alkohol och andra droger.
I motion 2003/04:So639 av Christer Adelsbo m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om att belysa vilka
informationsinsatser som är mest effektiva när det
gäller att förebygga bl.a. alkoholanvändning bland
unga (yrkande 2).
I motion 2003/04:So220 av Birgitta Ahlqvist (s)
begärs ett tillkännagivande av innebörd att det
behövs en handlingsplan för att motverka barns och
ungdomars alkoholdrickande.
I motion 2003/04:So374 av Christina Axelsson och
Hillevi Larsson (s) begärs ett tillkännagivande om
vikten av informationsinsatser till kvinnor om
alkoholens skadeverkningar samt om behovet av ökade
forskningsinsatser på området kvinnor och alkohol.
Fyra motioner rör alkoläsk.
I motion 2003/04:So236 av Torsten Lindström (kd)
begärs tillkännagivanden om dels det nödvändiga i
att arbeta med att motverka konsumtion av alkoläsk
(yrkande 1), dels om behovet av att driva ett
särskilt arbete för att förebygga ungdomars
konsumtion av alkoläsk (yrkande 2). Motionären som
anser att regeringen har haft en passiv inställning
till alkoläsk efterlyser att initiativ tas för att
på både nationell och europeisk nivå aktivt motverka
alkoläskens intåg. Även i motion 2004/05:So231 av
Torsten Lindström (kd) begärs ett tillkännagivande
om att motverka konsumtionen av alkoläsk (yrkande
1). Vidare begärs att regeringen återkommer med en
redogörelse för åtgärder som vidtagits för att
motverka alkoläsken (yrkande 2).
I motion 2003/04:So231 av Annelie Enochson (kd)
begärs ett tillkännagivande om att försäljningen av
ungdomsinriktad sprit bör stoppas (yrkande 2).
Motionären anför att Systembolagets försäljning av
så kallad alkoläsk ökar för varje månad. Ett yrkande
med denna innebörd framförs av samma motionär i
motion 2004/05:So549 (yrkande 2).
En motion rör följderna av lördagsöppet på Systembolaget.
I motion 2003/04:So36 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om att en utvärdering
av följderna av lördagsöppna systembolag bör
genomföras (yrkande 5).
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Socialutskottet behandlade senast våren 2003 i
betänkande 2002/03:SoU6 Alkoholfrågor motioner om
alkoholförebyggande arbete och forskning. I sin
bedömning (s. 13 f.) anförde utskottet bl.a.
följande:
Utskottet anser det oroande att
alkoholkonsumtionen bland ungdomar ökar och delar
därför i mångt och mycket de uppfattningar som
framförs i flertalet av här aktuella motioner.
Utskottets inställning är att bl.a. en kraftfull
opinionsbildande verksamhet bör leda till ett
starkare individuellt ställningstagande när det
gäller måttfull alkoholkonsumtion. Med
utgångspunkt i de direktiv som Alkoholkommittén
givits torde enligt utskottets mening
förutsättningarna för att skapa en sådan
verksamhet vara goda. Statens folkhälsoinstitut
och Svenska Kommunförbundet gör också insatser på
området. Utskottet vill vidare framhålla det
arbete på lokal nivå som bedrivs för att minska
ungdomars alkoholkonsumtion. Utskottet anser det
också värdefullt att medel som avsatts i
statsbudgeten för att genomföra den nationella
handlingsplanen kommer det regionala och lokala
alkoholförebyggande arbetet till godo. Motionerna
- - - är i allt väsentligt tillgodosedda med det
anförda.
Som utskottet redovisat ovan har nyligen en
uppföljning av effekterna av lördagsöppet på
Systembolaget redovisats. Dessutom bör som
utskottet tidigare uttalat konsekvenserna av
lördagsöppet fortlöpande följas av Statens
folkhälsoinstitut. Motion - - - får härigenom
anses tillgodosedd.
Aktuella motioner avstyrktes
(ej res.). Riksdagen följde
utskottet.
I proposition 2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor
anförs under avsnittet förebyggande insatser,
information och opinionsbildning bl.a. följande
angående den nationella handlingsplanen för att
förebygga alkoholskador (s. 90 f.):
Huvudinriktningen för alkoholpolitiken är enligt
handlingsplanen att stimulera utvecklingen av
målinriktade och samordnade förebyggande insatser
på kommunal nivå. Förstärkta åtgärder behövs
dessutom i form av särskilt stöd för riskgrupper
och individer med riskbeteende, vård och
behandling, opinionsbildning och information,
begränsning av tillgången på och marknadsföringen
av alkoholdrycker, kompetensutveckling,
uppföljning av konsumtions- och skadeutvecklingen
samt alkohol- och preventionsforskning.
Förstärkta åtgärder behövs också för att utveckla
samarbetet på europeisk och internationell nivå.
Arbetet med att förverkliga handlingsplanens
intentioner har nu pågått i snart tre år.
Insatserna är av långsiktig karaktär där stora
ansträngningar nu görs för att utveckla
kompetens, metoder och verksamheter på framför
allt lokal och regional nivå. Hittills har ca 290
lokala och regionala samordnare av det alkohol-
och drogförebyggande arbetet anställts runt om i
landets kommuner och landsting med hjälp av de
statliga bidragen.
Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens
uppdrag att följa upp och utvärdera insatserna i
enlighet med den nationella handlingsplanen för
att förebygga alkoholskador. Institutet
presenterar också årligen en rapport om
länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn enligt
alkohollagen samt om kommunernas alkohol- och
drogförebyggande arbete.
Arbetet med att ta fram en ny nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador för
perioden efter 2005 kommer att påbörjas under
hösten för att presenteras för riksdagen under
2005. Fördelarna med att slå ihop alkohol- och
narkotikahandlingsplanerna skall även prövas.
Regeringen anför dessutom i proposition 2003/04:161
att det är viktigt att en dialog om
alkoholkonsumtion och dryckesmönster förs vid
allmänna hälsoundersökningar och i samband med
problem som kan påverkas av hög alkoholkonsumtion.
Flera försöksverksamheter har visat att enkla
metoder inom primärvården kan leda till minskad
alkoholkonsumtion. Enligt regeringen borde det
därför vara lika naturligt för läkare och
sjuksköterskor att diskutera alkoholkonsumtionens
påverkan på hälsan som att diskutera matvanors och
motionsvanors påverkan. Tyvärr sker detta inte
systematiskt och en fortbildning av företagsläkare,
primärvårdsläkare och sjuksköterskor är viktig för
att de skall kunna genomföra en bra dialog som leder
till förändring. För att stimulera en sådan
utveckling har regeringen beviljat medel till
Familjemedicinska institutet för att utveckla och
genomföra ett projekt för fortbildning och
kunskapsutveckling om riskbruk av alkohol inom
primärvården och företagshälsovården.
I syfte att motverka den negativa utvecklingen av
alkoholskador och minska den ökade
alkoholkonsumtionen och den ökande
narkotikaanvändningen samt för att fullfölja
genomförandet av narkotikahandlingsplanen och den
nationella handlingsplanen för att förebygga
alkoholskador, har regeringen i budgetpropositionen
för år 2005 anvisat ytterligare 200 miljoner kronor
på anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska
åtgärder. Enligt regeringen bör dessa medel bl.a.
bidra till en fortsatt satsning för att förstärka
det lokala alkohol- och narkotikaförebyggande
arbetet i landets kommuner (prop. 2004/05:1,
utg.omr. 9 s. 97).
Av direktiven för Alkoholkommittén (dir. 2001:22)
framgår att särskilt prioriterade delmål vid
genomförandet av den nationella handlingsplanen för
att förebygga alkoholskador bl.a. är att åstadkomma
en alkoholfri uppväxt och att skjuta upp
alkoholdebuten.
Alkoholkommittén har givit ut Tonårsparlören som
innehåller tips på hur föräldrar kan förhålla sig
till tonåringar och alkohol. Vidare har som ett led
i Alkoholkommitténs arbete med tonårsflickor och
alkohol genomförts en konferens med forskare och
praktiker i Stockholm den 3 maj 2004. För att få mer
kunskap om vad som är risk- och skyddsfaktorer för
flickor inbjöds medicinare, socionomer och
psykologer samt praktiker verksamma inom olika fält.
Konferensen dokumenterades till en konferensrapport
- "Tonårsflickor och alkohol - Ett möte mellan
forskare och praktiker".
Av regleringsbrevet för 2005 för Statens
folkhälsoinstitut framgår att institutet har fått i
uppdrag att följa upp den nationella handlingsplanen
för att förebygga alkoholskador. Uppdraget skall
redovisas senast den 30 december 2006.
Myndigheten för skolutveckling har av regeringen
tillsammans med Statens folkhälsoinstitut och i
samråd med Svenska Kommunförbundet fått i uppdrag
att vidareutveckla det uppdrag som de redovisat när
det gäller alkoholskadeförebyggande insatser i
skolan till att också omfatta narkotikaförebyggande
insatser. Uppdraget har redovisats i september 2003
i rapporten Insatser i skolan som stärker
hälsofrämjande skolutveckling och förebygger
alkoholskador och narkotikamissbruk. Rapporten
innehåller även en implementeringsplan som
utvecklats i samråd med Alkoholkommittén,
Mobilisering mot narkotika och Svenska
Kommunförbundet. Av regleringsbrevet för 2005 för
Statens folkhälsoinstitut framgår att institutet
skall tillsätta en arbetsgrupp för att uppdatera och
genomföra den aktuella implementeringsplanen.
Uppdraget skall avrapporteras årligen och
slutrapporteras senast den 31 december 2007.
Frågan om konsumtionen av alkoläsk har i juli 2004 berörts av
statsrådet Morgan Johansson i fråga för skriftligt
svar (2003/04:1377). I svaret har statsrådet bl.a.
anfört följande:
Rapporter om en ökad förbrukning av så kallad
alkoläsk är oroande eftersom det troligtvis är
ungdomar, och framför allt unga kvinnor, som är
de största konsumenterna av dessa produkter.
Likaså är det oroande att blanddryckerna, det
vill säga destillerad sprit som på olika sätt är
smaksatt, förefaller vara en växande marknad.
Regeringen tar frågan om den ökande
alkoholkonsumtionen bland ungdomar på yttersta
allvar. Att skjuta upp alkoholdebuten är ett
prioriterat mål för alkoholpolitiken och ungdomar
lyfts fram som den viktigaste målgruppen i den
nationella handlingsplanen för att förebygga
alkoholskador och i Alkoholkommitténs arbete.
Det krävs en rad olika insatser på flera
områden för att minska ungdomars
alkoholkonsumtion. Inte minst är det viktigt att
vi lär oss mer om hur unga kvinnors
dryckesmönster ser ut och vilka insatser som
krävs för att nå dem i det förebyggande arbetet.
Inom Alkoholkommittén pågår ett arbete med att
göra en kunskapsöversikt om flickors
alkoholkonsumtion och dryckesmönster och ta fram
en plan för hur ett långsiktigt och strategiskt
förebyggande arbete riktat mot unga kvinnor kan
bedrivas framför allt på den lokala nivån. Ett
forskarseminarium har nyligen genomförts och
kontakter har tagits med Nordiska nämnden för
alkohol- och drogforskning (NAD) och den grupp
som där tillsatts för ett liknande arbete kring
flickor och unga kvinnor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser det oroande att alkoholkonsumtionen
ökar och delar därför i mångt och mycket de
uppfattningar som framförs i flertalet av här
aktuella motioner. Utskottet vill härvid särskilt
instämma i vad som anförs i motion 2003/04:So645 (s,
fp, kd, v, c, mp) yrkande 14 om vikten av att
begränsa alkoholkonsumtionen för att motverka våld i
samhället. När det gäller det alkoholförebyggande
arbetet är utskottets inställning alltjämt att bl.a.
en kraftfull opinionsbildande verksamhet bör leda
till ett starkare individuellt ställningstagande när
det gäller måttfull alkoholkonsumtion. Med ut-
gångspunkt i de direktiv som Alkoholkommittén givits
torde enligt utskottets mening förutsättningarna för
att skapa en sådan verksamhet vara goda. Statens
folkhälsoinstitut och Sveriges kommuner och
landsting gör också insatser på området. Särskilt
allvarligt ser utskottet på alkoholkonsumtionen
bland ungdomar. Utskottet ser därför positivt på det
arbete riktat mot ungdomar som bl.a. bedrivs av
Alkoholkommittén samt inom ramen för det ovan
redovisade uppdraget att vidta
alkoholskadeförebyggande insatser i skolan.
Utskottet anser det värdefullt att medel som avsatts
i statsbudgeten för att genomföra den nationella
handlingsplanen kommer det regionala och lokala
alkoholförebyggande arbetet till godo. Utskottet
noterar härvid att det under hösten 2004 fanns ca
270 kommunala samordnare anställda med statliga
bidrag i ca 180 kommuner och att målsättningen är
att samtliga kommuner, och i de större städerna
samtliga kommundelar, skall ha en drogsamordnare
anställd. Utskottet anser att den samordning av de
alkoholpreventiva insatserna i kommunerna som
möjliggörs genom samordnarnas arbete är mycket
väsentlig för ett framgångsrikt arbete. Dessutom
noterar utskottet med tillfredställelse att
regeringen under innevarande år avser att lämna
förslag till en ny nationell handlingsplan för att
förebygga alkoholskador. Avslutningsvis vill
utskottet peka på Systembolagets roll i det
alkoholförebyggande arbetet. Systembolaget bidrar,
bl.a. genom sin hemsida (www.systembolaget.se), till
att sprida viktig information om alkohol och hälsa.
Motionerna 2003/04:Sk310 (m) yrkandena 1 och 5,
2003/04:So31 (c) yrkandena 2 och 4, 2003/04:So32
(s), 2003/04:So35 (mp) yrkande 1, 2003/04:So220 (s),
2003/04:So231 (kd) yrkande 1, 2003/04:So285 (kd)
yrkande 2, 2003/04:So374 (s) 2003/04:So379 (mp)
yrkande 1, 2003/04:So395 (v) yrkande 3,
2003/04:So422 (m) yrkandena 4 och 5, 2003/04:So427
(v) yrkande 2, 2003/04:So448 (kd) yrkande 1,
2003/04:So532 (s), 2003/04:So546 (s), 2003/04:So576
(s) yrkande 2, 2003/04:So639 (s) yrkande 2,
2003/04:So645 (s, fp, kd, v, c, mp) yrkande 14,
2004/05:Sk340 (m) yrkande 2, 2004/05:Sk448 (kd)
yrkande 5, 2004/05:So231 (kd) yrkande 3,
2004/05:So319 (s), 2004/05:344 (s), 2004/05:So507
(m) yrkande 1, 2004/05:So517 (v) yrkande 8,
2004/05:So549 (kd) yrkande 1, 2004/05:So551 (kd)
yrkande 3, 2004/05:So587 (s), 2004/05:So607 (kd)
yrkande 6, 2004/05:So614 (fp) yrkande 6 är i allt
väsentligt tillgodosedda med det anförda.
Det torde vara ungdomar, framför allt unga
kvinnor, som är de största konsumenterna av
alkoläsk. Utskottet ser mycket allvarligt på den
ökade konsumtionen av denna dryck. Det är därför
viktigt att det arbete som pågår på olika områden
och olika nivåer för att skjuta upp alkoholdebuten
respektive minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar
fortgår med oförminskad kraft. Utskottet utgår
vidare från att regeringen följer frågan om hur
konsumtionen av alkoläsk utvecklas över tiden och
återkommer med förslag till åtgärder om så bedöms
befogat. Något tillkännagivande med anledning av
motionerna 2003/04:So231 (kd) yrkande 2,
2003/04:So236 (kd) yrkandena 1 och 2, 2004/05:So231
(kd) yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:So549 (kd)
yrkande 2 är dock inte nödvändigt.
Konsekvenserna av lördagsöppet på Systembolaget
skall som utskottet uttalat tidigare fortlöpande
följas av Statens folkhälsoinstitut. Motion
2003/04:So36 (kd) yrkande 5 får härigenom anses
tillgodosedd.
Detaljhandelsmonopolet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden
rörande dels att Systembolagets
detaljhandelsmonopol skall avskaffas, dels
att det skall gå att göra undantag från
Systembolagets detaljhandels-monopol för
bl.a. gårdsförsäljning av vin. Utskottet
vidhåller att detaljhandelsmonopolet är ett
av de viktigaste inslagen i den svenska
alkoholpolitiken och att man därför inte bör
medge undantag från detta.
Jämför reservationerna 6 (m), 7 (m), 8 (m), 9
(m) och 10 (m).
Motioner
I motion 2003/04:So422 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om
Systembolagets försäljningsmonopol (yrkande 3).
Motionärerna anför att det är en oförenlig uppgift
att minska tillgängligheten till alkohol och
samtidigt gå med vinst, öka servicen och göra
tillgängligheten större. Med den inriktning på ett
smalt sortiment av storsäljare och en mer begränsad
tillgänglighet till kvalitativt bättre viner som har
blivit följden av de oförenliga kraven finns det,
enligt motionärerna, goda skäl att betrakta
Systembolaget som vilken aktör som helst.
Systembolagets försäljningsmonopol bör därför på
sikt avskaffas. Även i motion 2004/05:So516 av Maud
Ekendahl och Elizabeth Nyström (m) begärs ett
tillkännagivande om att Systembolagets
försäljningsmonopol bör avskaffas (yrkande 2).
I motion 2003/04:So541 av Peter Danielsson (m)
begärs ett tillkännagivande om att avveckla
Systembolagets detaljhandelsmonopol. Motionären
anser, som ett alternativ till
detaljhandelsmonopolet, att det är fullt möjligt att
bedriva en ansvarsfull alkoholpolitik med ett
licensieringssystem. Det är därvid viktigt att ett
fungerande kontrollsystem, som exempelvis
kontrollerar att licensinnehavarna inte säljer till
minderåriga, upprättas.
I motion 2003/04:Sk348 av Per Bill (m) begärs ett
tillkännagivande om att en parlamentarisk utredning
bör tillsättas med uppdrag att utreda den svenska
småskaliga produktionen av alkoholdrycker i syfte
att kartlägga svårigheter och hinder, samt lämna
förslag på hur dessa kan undanröjas (yrkande 2).
Motionären pekar på svårigheten för småskaliga
producenter att etablera sig. Marknaden för dessa
ter sig osäker då de till skillnad från sina
konkurrenter i andra europeiska länder inte får
sälja sina produkter vid gården, s.k.
gårdsförsäljning. I stället får de enligt motionären
hoppas på tur i någon av de få offertförfrågningar
som Systembolaget har för att köpa in fruktviner.
I motion 2003/04:So234 av Tobias Billström och Peter
Danielsson (m) begärs ett tillkännagivande om att
fabriksförsäljning av egenproducerade spritdrycker
bör tillåtas. Ett likalydande yrkande framförs av
samma motionärer i motion 2004/05:So277. Även i
motion 2004/05:So392 av Tobias Billström m.fl. (m)
(yrkande 1) begärs ett liknande tillkännagivande.
Vidare begärs i denna motion ett tillkännagivande om
att låta Skåne få bli försöksregion för kommersiell
provsmakning och fabriksförsäljning av lokalt
producerade alkoholhaltiga drycker (yrkande 2).
I motion 2004/05:N403 av
Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m, c)
begärs ett tillkännagivande om en utredning av
möjligheterna för besökare på Vin & Sprits
verksamhet på Absolut Company i Åhus att få köpa
varorna på plats (yrkande 16). Motionärerna anför
att detta skulle stärka turistnäringen.
I motion 2003/04:So391 av Gunnar Axén och Stefan
Hagfeldt (m) begärs ett tillkännagivande om behovet
av åtgärder för att skapa rättvisa villkor för den
svenska bryggerinäringen. Motionärerna anför att
Systembolagets beslut att kraftigt begränsa sitt
sortiment av bl.a. öl slår mycket hårt mot många små
svenska ölbryggerier. En åtgärd kan vara att
åtminstone tillåta bryggerierna att få sälja de egna
produkterna i anslutning till bryggeriet, s.k.
gårdsförsäljning. Ett likalydande yrkande framförs
av samma motionärer i motion 2004/05:So413.
I motion 2003/04:So540 av
Per Bill m.fl. (m, c ) begärs ett
tillkännagivande om gårdsförsäljning av
egenproducerat vin. Motionärerna anser att undantag
från detaljhandelsmonopolet bör kunna göras vad
beträffar gårdsförsäljning av egenproducerat vin.
Även i motionerna 2003/04:So422 av Cristina Husmark
Pehrsson m.fl. (m) (yrkande 9), 2003/04:So403 av
Sten Tolgfors och Per Bill (m), 2003/04:So486 av
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och 2004/05:So276 av
Sten Tolgfors (m) framställs yrkanden om tillåtande
av gårdsförsäljning av lokalt framställt vin.
I motion 2003/04:So204 av Rolf Gunnarsson (m) begärs
ett tillkännagivande om att försäljning av öl och
vin bör få ske i livsmedelsaffärer. Ett likalydande
yrkande framförs av samma motionär i motion
2004/05:So225.
I motion 2003/04:So392 av Tobias Billström (m)
begärs ett tillkännagivande om att fullt ut tillämpa
Romfördragets artikel 28 i fråga om svensk
alkoholpolitik och därmed avskaffa de
diskriminerande hinder som i dag gäller för
distansförsäljning av alkohol till enskild person i
Sverige. Motionären pekar på att en tillämpning av
artikel 28 förbättrar såväl ålderskontrollen av den
som handlar alkohol som möjligheten att få in
skattemedel. Ett likalydande yrkande framförs av
samma motionär i motion 2004/05:So202.
I motion 2004/05:So459 av
Marie Nordén (s) begärs ett
tillkännagivande om försäljning av alkohol i
lanthandel. Enligt motionären skulle ett försök med
försäljning av Systembolagets produkter i lanthandel
vara en viktig fördel för lanthandlare som i dag har
det svårt med allt större konkurrens från
lågprisbutiker.
I motion 2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s,
fp, kd, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om
Systembolaget (yrkande 6). Motionärerna anför att
Systembolagets detaljhandelsmonopol måste bevaras.
Motivet för Systembolaget är att så långt som
möjligt undvika konkurrens och prispress och att
kunna kontrollera handeln. Systembolagets monopol
bidrar enligt motionärerna också till att
upprätthålla en starkare kontroll av åldersgränser,
att försäljning inte sker till missbrukare och att
de vinstmedel som bolaget genererar kan användas
till vård, rehabilitering och upprustning av
socialvården.
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Enligt 5 kap. 1 § alkohollagen (1994:1738) skall det
för detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl
finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag
(detaljhandelsbolaget) som staten äger. Av 5 kap. 2
§ framgår att endast detaljhandelsbolaget får
bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin och
starköl.
I betänkande 2002/03:SoU6 Alkoholfrågor, behandlades
senast motionsyrkanden rörande bl.a.
gårdsförsäljning av vin. Motionsyrkandena avstyrktes
med hänvisning till att detaljhandelsmonopolet är
ett av de viktigaste inslagen i den svenska
alkoholpolitiken och att det är olämpligt att detta
uppluckras på så sätt att t.ex. gårdsförsäljning av
vin tillåts (s. 15 f.). Till betänkandet fogades i
denna del en reservation från m. Riksdagen följde
utskottet.
I Alkoholinförselutredningens ovan redovisade
delbetänkande Var går gränsen? (SOU 2004:86) anförs
att det mot bakgrund av en förändrad alkoholpolitisk
situation, främst avseende prisinstrumentet och den
ökade alkoholkonsumtionen, bedöms vara av stor vikt
att Systembolagets detaljhandelsmonopol behålls.
Enligt utredningen skulle försäljning av
alkoholdrycker i licensierade butiker, eller i
livsmedelsbutiker, öka tillgängligheten till
alkoholdrycker med ytterligare stegrad
alkoholkonsumtion som följd. Utredningen anför
vidare att Systembolagets sociala ansvar, som följer
av att det inte drivs av vinstintresse, bör lyftas
fram och nyttjas mer i framtiden. Betänkandet har
remissbehandlats och bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Regeringen (Utrikesdepartementet) har i december
2003 som svar på ett motiverat yttrande om privat
införsel av alkohol anfört att förbudet mot
distansförsäljning av alkohol till svenska
konsumenter enligt den svenska regeringen är
förenligt med EG-rätten och även i fortsättningen
skall kanaliseras genom det svenska
detaljhandelsmonopolet. Regeringen anser att
alkohollagens bestämmelser om Systembolagets
importservice och skyldighet i förening med de
bestämmelser som förhindrar privatpersoner att
själva importera alkoholdrycker utgör en reglering
som rör själva monopolets funktionssätt. Regeringen
anser vidare att en prövning av det svenska
detaljhandelsmonopolet bör ske mot fördragets
artikel 31. Den svenska regleringen kan vid en sådan
prövning varken anses diskriminerande eller
snedvrida konkurrensen. De begränsningar i handeln
som uppstår måste anses vara en nödvändig och
naturlig följd av att det föreligger ett
detaljhandelsmonopol på den svenska marknaden.
Från Socialdepartementet har
inhämtats att Europeiska
kommissionen har beslutat att stämma Sverige inför
EG-domstolen i det ovan nämnda ärendet. Vidare har
inhämtats att Högsta domstolen under 2004 har vänt
sig till EG-domstolen med en begäran om
förhandsavgörande av huruvida det svenska
principiella förbudet för en privatperson att själv
föra in alkoholdrycker i annat fall än då denne
medföljer transporten som resande är förenligt med
gemenskapsrätten, särskilt artiklarna 28, 30, och 31
EG (C-170/04 [ERS2004/90:3] ).
Från Utrikesdepartementet har inhämtats att Sverige
har begärt muntlig förhandling i det ovan nämnda
målet om förhandsavgörande men att EG-domstolen ännu
inte beslutat i frågan. Det har vidare inhämtats att
det kan bli aktuellt med parallell handläggning av
detta mål och det kommande målet mellan kommissionen
och Sverige.
Statens folkhälsoinstitut har nyligen redovisat
ett uppdrag från regeringen som bl.a. innefattar
att belysa konsekvenserna av att tillåta
provsmakning av alkoholdrycker på
tillverkningsställen. I rapporten (dnr 04-0824)
anför institutet bl.a. följande:
Alkohollagens förbud att ge alkoholdrycker som
gåva är alkoholpolitiskt betingat och utgör en
viktig del i ett system för att begränsa
alkoholens skadeverkningar. Institutet ser inga
alkoholpolitiskt motiverade skäl till varför
förbudet skulle luckras upp. Om tillverkare av
alkoholdrycker (i dag ca 60 företag) skulle få
möjlighet att genom provsmakning marknadsföra sig
direkt mot konsumenter skulle marknadstrycket mot
konsumenterna öka och vi skulle troligen få se en
framtid där företagarna genom allehanda jippon
skulle försöka få konsumenterna att köpa just
deras produkter. Det är inte en orimlig tanke att
gruppen importerande företag (idag ca 750
företag), vilka konkurrerar med tillverkarna,
skulle ifrågasätta varför inte också de skulle få
samma möjlighet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller att detaljhandelsmonopolet är
ett av de viktigaste inslagen i den svenska
alkoholpolitiken och att det därför inte bör
upphävas. Motionerna 2003/04:So422 (m) yrkande 3,
2003/04:So541 (m) och 2004/05:So516 (m) yrkande 2
avstyrks. Motion 2003/04:So645 (s, fp, kd, v, c, mp)
yrkande 6 får anses tillgodosedd.
Av samma skäl anser utskottet det olämpligt att
detaljhandelsmonopolet luckras upp på så sätt att
t.ex. fabriks- eller gårdsförsäljning av sprit eller
vin tillåts. Utskottet avstyrker därför även
motionerna 2003/04:So234 (m), 2003/04:So391 (m),
2003/04:So403 (m), 2003/04:So422 (m) yrkande 9,
2003/04:So486 (m), 2003/04:So540 (m, c),
2004/05:So276 (m), 2004/05:So277 (m), 2004/05:So392
(m) yrkandena 1 och 2, 2004/05:So413 (m) och
2004/05:N403 (fp, kd, m, c) yrkande 16.
Med den inställning som utskottet har till
detaljhandelsmonopolet kan utskottet inte heller
ställa sig bakom de krav som framförs i motionerna
2003/04:So204 (m), 2004/05:So225 (m) och
2004/05:So459 (s). Motionerna avstyrks.
Utskottet, som stöder den svenska regeringens
ståndpunkt att distansförsäljning inte bör tillåtas,
avstyrker motionerna 2003/04:So392 (m) och
2004/05:So202 (m).
Utskottet delar inte motionärens uppfattning i
motion 2003/04:Sk348 (m) yrkande 2 att en
parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppdrag
att utreda den svenska småskaliga produktionen av
alkoholdrycker i syfte att kartlägga svårigheter och
hinder m.m. Motionen avstyrks.
Serveringsbestämmelser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden gällande
dels strängare regler för beviljande av
serveringstillstånd, dels om att olägenheter
i fråga om ordning och nykterhet eller risk
för människors hälsa skall ges större tyngd
vid tillståndsgivningen. Dessutom bör
riksdagen avslå motionsyrkanden rörande bl.a.
att ändra alkohollagens regler om
serveringstider och att återföra ansvaret för
tillståndsgivning till länsstyrelsen.
Jämför reservationerna 11 (v), 12 (m), 13
(v), 14 (m), 15 (m) och 16 (m).
Motioner
I motion 2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om en uppstramning av
serveringstillstånd (yrkande 15). Motionärerna anför
att antalet alkoholserveringstillstånd har ökat
kraftigt och att en trend har varit att bevilja allt
längre öppettider. En generell uppstramning i
landets kommuner av serveringstillstånd är
angelägen.
I motion 2004/05:So517 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs
ett tillkännagivande om att regeringen bör följa upp
kommunernas tillståndsgivning och återkomma till
riksdagen med en redovisning av uppföljningen
(yrkande 4). Motionärerna anför att antalet
serveringstillstånd och förlängda serveringstider
har ökat, vilket innebär en ökad tillgänglighet av
alkohol. Den utvecklingen måste följas och inte
minst måste kommunernas tillsynsansvar och beslut om
serveringstillstånd följas upp. Enligt motionärerna
bör regeringen nu följa upp kommunernas
tillståndsgivning avseende serveringstillstånd och
förlängda serveringstider utifrån ett
folkhälsopolitiskt perspektiv och återkomma till
riksdagen med en redovisning av resultatet från en
sådan uppföljning.
I motion 2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s,
fp, kd, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om
serveringstillstånd (yrkande 7). Motionärerna, som
anser att antalet krogar och platser på krogar
sannolikt är för stort, efterlyser en tydligare
alkoholpolitisk bedömning av serveringstillstånden.
Tre motioner rör möjligheten att återkalla serveringstillstånd.
I motion 2003/04:So215 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m) begärs ett tillkännagivande om behovet av
ändring i alkohollagen beträffande återkallande av
serveringstillstånd. Motionären anser att kommunerna
bör vara generösa med att ge serveringstillstånd men
att de också bör återkalla dessa när restauranger
uppenbart bryter mot alkohollagen.
I motion 2003/04:So569 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om serveringstillstånd
(yrkande 4). Motionärerna anser att den
tillståndshavare som fälls för brottet olaga
diskriminering omedelbart skall få sitt tillstånd
indraget och att kommande ansökningar om
serveringstillstånd skall behandlas med detta i
beaktande. I motionen anförs också att
restaurangägare som vägrar att servera
funktionshindrade bör kunna få sina
serveringstillstånd indragna.
I motion 2004/05:So334 av Luciano Astudillo och
Mariam Osman Sherifay (s) begärs ett
tillkännagivande om att införa en
antidiskrimineringsklausul som innebär en automatisk
indragning av serveringstillstånd i de fall en
näringsidkare inom restaurangbranschen döms för
diskriminering.
I två motioner efterlyser motionärerna undantag från
eller förenklingar av alkohollagens bestämmelser.
I motion 2003/04:So485 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m) begärs ett tillkännagivande om
möjligheter till tillfälliga undantag från
alkohollagstiftningen. Motionären anför att en
lagstiftning som inte medger avsteg vid speciella
situationer och under ordnade former snabbt förlorar
sin legitimitet. Det bör därför i lagstiftningen
införas möjligheter för t.ex. länsstyrelsen att
medge olika tillfälliga undantag från
alkohollagstiftningen.
I motion 2004/05:So494 av Bertil Kjellberg och
Elisabeth Nyström (m) begärs en översyn av de regler
som styr servering av alkohol och mat. Enligt
motionärerna möter näringsidkare inom
upplevelseindustrin hinder när de vill ha tillstånd
att servera mat och dryck till sina gäster.
Regelverket måste moderniseras och vara så
obyråkratiskt det någonsin kan vara.
Två motioner rör alkohollagens regler om
serveringstider m.m.
I motion 2003/04:So202 av Rolf Gunnarsson (m) begärs
ett tillkännagivande om att reglerna avseende
servering av alkohol bör ändras. Motionären är
kritisk till att alkohol inte får serveras före kl.
11.00 och att det fordras att de som serverar
alkohol i exempelvis en pub måste ha ett
anställningsförhållande med det företag som har
serveringstillståndet. Ett likalydande yrkande
framförs av samma motionär i motion 2004/05:So224.
I motion 2003/04:So432 av Börje Vestlund (s) begärs
ett tillkännagivande om öppethållande på
restauranger till kl. 05.00. Motionären anser att
det nu är dags att avskaffa möjligheten att ha öppet
till kl. 05.00 eftersom det inte har fört något gott
med sig vare sig till branschen som sådan eller dess
gäster och framför allt inte till personalen.
I motion 2004/05:So259 av Magdalena Andersson (m)
begärs ett tillkännagivande om behovet av ändring av
alkohollagen vad gäller servering i foajé till
teater eller konsertlokal. Motionären anser att vin
bör få serveras på teatrar även på andra tider än
vid pausen i föreställningen.
I motion 2004/05:So622 av Torkild Strandberg (fp)
begärs ett tillkännagivande om att återföra
beviljandet och kontrollen av serveringstillstånd
från kommunerna till länsstyrelserna. Motionären
anför att lokalpolitiker, som i dag fattar beslut i
dessa frågor, lätt kan utsättas för påtryckningar
från tillståndssökare eller tillståndshavare.
I motion 2003/04:So279 av Lilian Virgin (s) begärs
ett tillkännagivande om behovet av att alkohollagen
kompletteras med riktlinjer vid servering av
helflaskor med spritdryck. Motionären pekar på att
tillståndshavare som väljer att sälja helflaskor med
spritdryck har svårt att kontrollera när olägenheter
avseende ordning och nykterhet uppstår.
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Enligt 7 kap. 7 § alkohollagen (1994:1738) får
serveringstillstånd endast meddelas den som visar
att han med hänsyn till sina personliga och
ekonomiska förhållanden och omständigheterna i
övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Vid
tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till
bl.a. om sökanden är laglydig. Av 19 § 4 i samma
kapitel följer vidare att tillståndet kan återkallas
då de förutsättningar som gäller för meddelande av
tillstånd inte längre föreligger.
Av 7 kap. 9 § alkohollagen framgår att
serveringstillstånd, även om kraven i 7 och 8 §§ är
uppfyllda, får vägras om serveringen kan befaras
medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet
eller särskild risk för människors hälsa. Enligt 7
kap. 12 § alkohollagen meddelas tillstånd till
servering av spritdrycker, vin och starköl av den
kommun där serveringsstället är beläget. Vidare
framgår av 7 kap. 8 § 4 stycket alkohollagen att det
utan hinder av första och andra styckena
(mattvånget) får meddelas tillstånd för servering av
vin och starköl i foajé till teater eller
konsertlokal. Servering får dock endast ske under
pauser i föreställningen.
Enligt 6 kap. 4 § alkohollagen får, om inte
tillståndsmyndigheten beslutar annat, servering av
spritdrycker, vin och starköl påbörjas tidigast
klockan 11.00 och avslutas senast klockan 01.00.
Socialutskottet behandlade senast våren 2003 i
betänkande 2002/03:SoU6 Alkoholfrågor,
motionsyrkanden rörande bestämmelserna kring
servering. Utskottet anförde i sin bedömning
bl.a. följande (s. 19):
Utskottet vidhåller sin inställning att gällande
lagstiftning angående meddelande av tillstånd,
innefattande bl.a. en prövning av den sökandes
ekonomiska och personliga förhållanden, ger ett
tillräckligt skydd mot att personer som gör sig
skyldiga till brott erhåller respektive får
behålla serveringstillstånd. I sammanhanget vill
utskottet även peka på att det är av största vikt
att det i kommunerna finns en fungerande tillsyn
av efterlevnaden av alkohollagen och att
kommunerna använder sig av möjligheterna att
återkalla tillstånd där detta är befogat.
Motionerna - - - avstyrks.
Vid prövning av tillståndsansökningar skall
enligt gällande lagstiftning eventuella
alkoholpolitiska olägenheter beaktas. Mot denna
bakgrund anser utskottet att alkohollagens
bestämmelser medger att de hänsyn som
motionärerna i motionerna - - - efterlyser
beaktas. För det fall utvecklingen på
alkoholområdet visar att så inte är fallet utgår
utskottet från att regeringen följer densamma och
återkommer med förslag till lämpliga åtgärder.
Något tillkännagivande med anledning av vad som
anförs i motionerna är emellertid inte
erforderligt. Yrkandena avstyrks.
Utskottet vidhåller att det synes mindre
välbetänkt att för vissa situationer medge
undantag från alkohollagens bestämmelser.
Utskottet kan därför inte ställa sig bakom
uppfattningarna i motionerna - - - Motionerna
avstyrks därför.
Till betänkandet fogades i denna del fyra
reservationer (två m och två v och mp gemensamt).
Riksdagen följde utskottet.
Socialutskottet behandlade dessförinnan våren
2002 i betänkande 2001/02:SoU6 Alkoholpolitik,
motionsyrkanden rörande serveringstider, mattvång
och servering i teaterfoajéer. Utskottet anförde
därvid bl.a. följande (s. 22 f.):
Utskottet vidhåller sin inställning vad beträffar
serveringstider och är inte berett att ta
initiativ till någon ändring av den aktuella
bestämmelsen i 6 kap. 4 § alkohollagen. Utskottet
vidhåller även sin inställning att det s.k.
mattvånget, dvs. sambandet mellan utskänkning och
matservering, är en av de principiellt viktigaste
reglerna i den svenska alkohollagstiftningen.
Aktuella motioner avstyrktes. Mot beslutet
reserverade sig m. Riksdagen följde utskottet (prot.
2001/02:72-73).
I proposition 2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor
(s. 64) anför regeringen bl.a. följande med
anledning av Statens folkhälsoinstituts förslag
att det i 6 kap. 4 § alkohollagen bör regleras
att den senaste tidpunkten för alkoholservering
bör vara 03.00.
Regeringen anser dock att det finns goda skäl som
talar emot en absolut senaste serveringstid för
hela landet i enlighet med Statens
folkhälsoinstituts och, tidigare,
Alkoholutredningens förslag. En sådan sluttid
skulle, även om den sattes till klockan 03.00,
kunna öppna upp för etablering av svartkrogar med
ökade skador och ordningsstörningar som följd.
Vidare kan utifrån mer principiella överväganden
göras gällande att kommunerna, när de har
anförtrotts uppgiften att ansvara för hanteringen
av serveringstillstånd från och med den 1 januari
1995, tidigare var länsstyrelsen
tillståndsmyndighet, också måste kunna betros med
uppgiften att utifrån lokala förhållanden och
variationer besluta om serveringstider.
Frågan om diskriminering inom restaurangbranschen
har berörts av statsrådet Morgan Johansson i en
interpellationsdebatt den 10 december 2004. I
debatten (snabbprotokoll 2004/05:48) anförde han
bl.a. följande:
I Statens folkhälsoinstituts Handbok alkohollagen
framhålls diskrimineringsbrott som exempel på
sådan brottslighet som kan påverka beslut om
tillstånd för servering av alkoholdrycker.
Handboken är framtagen som ett stöd för alla som
i sin verksamhet berörs av alkohollagen och dess
tillämpning. Det är således redan möjligt att
återkalla serveringstillståndet om en
restauranginnehavare döms för diskriminering.
Jag anser dock att frågan om efterlevnad av
gällande bestämmelser för att motverka
diskriminering starkare behöver beaktas vid den
lämplighetsprövning som kommunerna löpande gör av
innehavare av serveringstillstånd. Troligen
gäller det att ännu mer öka medvetandet hos
kommunerna om diskrimineringsförbuden och dessas
inverkan på lämplighetsprövningen.
Att skriva in en antidiskrimineringsklausul i
serveringstillstånden leder inte i sig till att
den diskriminering som pågår inom krog- och
restaurangbranschen stoppas. Fortfarande måste
näringsidkaren först ha befunnits vara skyldig
till diskriminering innan en prövning kan ske om
förutsättningar finns enligt alkohollagen att
återkalla serveringstillståndet. - -
Luciano Astudillo frågade mig vad vi kan göra
ytterligare, utöver att vi har en ny lagstiftning
på plats. Det är väl det jag försöker göra under
den här debatten, nämligen att klargöra saker på
två håll.
Det ena är att alla näringsidkare skall veta
att om ni diskriminerar någon i dörren riskerar
ni ert tillstånd. Ni riskerar att få lägga ned
hela ert etablissemang. Det är ett ganska
kraftfullt budskap faktiskt, som jag tycker ska
gå ut från den här debatten.
Den andra delen är riktad till kommunerna och
tillståndsenheterna. Där säger vi att om ni får
fällande domar när det gäller diskriminering på
någon av krogarna i er kommun ska ni också se
över tillståndet. Jag vill inte gå så långt att
jag säger att det ska vara en automatisk
indragning av tillståndet med det argumentet som
egentligen inte är rättssäkerhetsargumentet. Det
jag talar om är proportionalitetsargumentet,
alltså att en sanktion måste stå i proportion
till det brott som har begåtts. Därför är jag
inte beredd att gå så långt.
Men jag är ändå beredd att säga, som en signal
till kommunerna, att får ni en fällande dom i er
kommun måste ni också se över tillståndet, precis
som ni gör i andra fall när andra brott, till
exempel ekonomisk brottslighet, uppdagas på era
etablissemang.
Jag tycker att man kan stanna där så länge,
pröva lagstiftningen, klargöra signalerna både
till näringsidkarna och till kommunerna. Sedan
får vi se om det räcker för att flytta fram
positionerna på det här område, där jag delar er
uppfattning att det här leder till utanförskap,
till bitterhet och till motsättningar. Det är
förstås en fullständigt orimlig ordning och
situation.
Statens folkhälsoinstitut har nyligen redovisat ett uppdrag
från regeringen att följa utvecklingen när det
gäller sambandet mellan mat- och alkoholservering på
serveringsställen med serveringstillstånd och
beskriva konsekvenserna av att ta bort det nuvarande
kravet på ett kök för allsidig matlagning för rätt
till serveringstillstånd (dnr 04-0824).
Folkhälsoinstitutet anför sammanfattningsvis att
nuvarande bestämmelse med krav på kök för allsidig
matlagning (i kombination med krav på mathållning
och regler för lokalernas utformning) även i
fortsättningen bör vara en nödvändig förutsättning
för att kunna komma i fråga för serveringstillstånd.
Enligt institutet kompletterar och samspelar dessa
regler med bestämmelserna om krav på ordning och
nykterhet och bestämmelsen om åldersgränser.
Bestämmelserna förstärker varandra och skapar
förutsättningar för en god ordning på restauranger.
Utskottets ställningstagande
Vid prövning av tillståndsansökningar skall enligt
gällande lagstiftning eventuella olägenheter i fråga
om ordning och nykterhet eller särskild risk för
människors hälsa beaktas. Mot denna bakgrund anser
utskottet att alkohollagens bestämmelser medger att
de hänsyn som motionärerna i motionerna
2003/04:So577 (kd) yrkande 15 och 2003/04:So645 (s,
fp, kd, v, c, mp) yrkande 7 efterlyser beaktas.
Någon uppföljning och redovisning av kommunernas
tillståndsgivning som efterfrågas i motion
2004/05:So517 (v) yrkande 4 är inte nödvändig enligt
utskottets uppfattning. För det fall utvecklingen på
alkoholområdet visar att gällande lagstiftning inte
förmår att beakta de olägenheter som avses utgår
utskottet från att regeringen återkommer med förslag
till lämpliga åtgärder. Något tillkännagivande med
anledning av vad som anförs i motionerna är
emellertid inte erforderligt. Yrkandena avstyrks.
Utskottet vidhåller sin inställning att gällande
lagstiftning angående meddelande av tillstånd,
innefattande bl.a. en prövning av den sökandes
ekonomiska och personliga förhållanden, ger ett
tillräckligt skydd mot att personer som gör sig
skyldiga till brott erhåller respektive får behålla
serveringstillstånd. I sammanhanget vill utskottet
även peka på att det är av största vikt att det i
kommunerna finns en fungerande tillsyn av
efterlevnaden av alkohollagen och att kommunerna
använder sig av möjligheterna att återkalla
tillstånd där detta är befogat. Motionerna
2003/04:So215 (m), 2003/04:So569 (v) yrkande 4 och
2004/05:So334 (s) avstyrks.
Utskottet vidhåller även att det synes mindre
välbetänkt att medge undantag från alkohollagens
bestämmelser på sätt som föreslås i motion
2003/04:So485 (m). Inte heller behövs det någon
översyn av alkohollagen från den utgångspunkt som
efterfrågas i motion 2004/05:So494 (m). Motionerna
avstyrks därför.
Utskottet anser att alkohollagens regel om
starttidpunkt för servering av alkoholdrycker har en
väsentlig alkoholpolitisk funktion varför den inte
bör upphävas. Vidare anser utskottet att det saknas
anledning att ta bort huvudregeln i 6 kap. 3 §
fjärde stycket alkohollagen att den som serverar
alkohol har ett anställningsförhållande med
tillståndsinnehavaren. Motionerna 2003/04:So202 (m)
och 2004/05:So224 (m) avstyrks därför. Utskottet
anser vidare att det inte är lämpligt att föreskriva
en absolut senaste serveringstid och avstyrker
därför även bifall till motion 2003/04:So432 (s).
I motion 2004/05:So259 (m) föreslås att
möjligheterna att servera alkoholdrycker i foajéer
till teater- och konsertlokaler utvidgas.
Motionärens förslag förutsätter en utvidgning av
möjligheterna till undantag från mattvånget.
Mattvånget, dvs. sambandet mellan utskänkning och
matservering, är en betydelsefull regel i den
svenska alkohollagstiftningen. Utskottet är inte
berett att ta något initiativ till ändring av den
aktuella bestämmelsen i 7 kap. 8 § fjärde stycket
alkohollagen. Motionen avstyrks.
Genom alkohollagens tillkomst 1995 (prop.
1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, prot. 1994/95:44)
övertog kommunerna från länsstyrelserna dels ansvaret
för att utreda och besluta om serveringstillstånd,
dels ansvaret för administrativa ingripanden. Ett av
skälen för överflyttningen var kommunernas bättre
kunskap om de lokala förhållandena. Utskottet anser
inte att det finns skäl att vidta åtgärder för att
återföra ansvaret för åtgärder rörande
serveringstillstånd till länsstyrelsen. Motion
2004/05:So622 (fp) avstyrks.
Av 6 kap. 2 § alkohollagen framgår att servering
av alkoholdrycker skall ske med återhållsamhet och
inte får föranleda olägenheter i fråga om ordning
och nykterhet. Vidare följer av 6 kap. 3 §
alkohollagen att tillståndsinnehavaren eller av
honom utsedd serveringsansvarig person skall utöva
tillsyn över försäljningen och vara närvarande under
hela serveringstiden. Alkohollagens regelverk ger
enligt utskottets uppfattning tillräckliga
möjligheter att hantera frågan om försäljning av
helflaskor sprit. Att komplettera alkohollagen med
riktlinjer som föreslås i motion 2003/04:So279 (s)
är därför inte nödvändigt. Frågan bör dock, vilket
redan torde vara fallet i dag, följas noga av
tillsynsmyndigheterna och ständigt vara aktuell i
deras samarbete med restaurangbranschen. Motionen
avstyrks.
Försäljning av öl i detaljhandeln m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med delvis bifall till ett
flertal motioner ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om ålderskontrollen i
samband med folkölsförsäljning i
livsmedelsbutiker. Riksdagen bör vidare avslå
motioner om undantag från kravet på att
försäljning av folköl skall ske i
livsmedelslokal.
Jämför reservationerna 17 (m) och 18 (v) -
motiv.
Motioner
I motion 2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s,
fp, kd, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om
alkoholdrycker i den allmänna handeln (yrkande 8).
Enligt motionärerna bör regeringen ta initiativ till
en skärpt lagstiftning. Att sälja alkohol till
underåriga är ett allvarligt brott och skall enligt
motionärerna leda till försäljningsförbud och böter.
I motion 2004/05:So614 av Anita Brodén och Runar
Patriksson (fp) begärs ett tillkännagivande om
alkoläsk och andra särskilt för ungdomar inriktade
alkoholprodukter i livsmedelshandeln (yrkande 5).
Motionärerna pekar på att det under en tid funnits
alkoholblandad läskedryck som blivit mycket populär,
inte minst bland unga flickor, och som formellt
räknas som öl med 3,5 volymprocent. Motionärerna
anser det angeläget att regeringen snarast överväger
situationen och återkommer till riksdagen med de
lagändringar som kan behövas.
I motion 2004/05:So607 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om att
försäljningsförbud bör kunna gälla för butiker som
säljer folköl till underåriga personer (yrkande 7).
Motionärerna anser att kontrollen över
folkölsförsäljning måste förbättras.
Försäljningsförbud bör kunna gälla tills vidare och
inte som i dag i maximalt 12 månader.
Ett liknande yrkande framställs i motion
2003/04:So36 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) (yrkande
6).
I motion 2004/05:So350 av Dan Kihlström (kd) begärs
ett tillkännagivande om restriktivare regler samt
förbättrad kontroll vad gäller folkölsförsäljning
(yrkande 1). Motionären anser att regeringen
omedelbart måste återkomma till riksdagen med
förslag på åtgärder för en förbättrad kontroll samt
förslag på åtgärder som kan vidtas mot de butiker
och butikskedjor som missköter kontrollen vid
folkölsförsäljning. Vidare begärs ett
tillkännagivande om att de som säljer öl själva
skall ha uppnått myndighetsåldern (yrkande 2).
Enligt motionären bör detta krav föreskrivas i lag.
Två i allt väsentligt likalydande yrkanden som de
två ovan beskrivna framförs av samma motionär i
motion 2003/04:So515 (yrkandena 1 och 2).
I motion 2004/05:So517 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om en översyn av regelverket och
tillsynen avseende alkohol och unga människor
(yrkande 2). Motionärerna konstaterar att
efterlevandet av reglerna för detaljhandeln när det
gäller försäljning av folköl är bristfällig. De
anser att det behövs en översyn av regelverket och
tillsynen när det gäller alkohol och unga, i
synnerhet avseende folkölet.
Ett liknande yrkande framställs i motion
2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) (yrkande
1).
I motion 2003/04:So484 av Tasso Stafilidis och Karin Thorborg
(v) begärs ett tillkännagivande om att ta initiativ
till en skärpt lagstiftning för brott mot att sälja
alkohol till underåriga (yrkande 1). Motionärerna
kritiserar livsmedelsbutikernas bristande
egentillsyn när det gäller ölförsäljning.
I motion 2004/05:So287 av Jan Lindholm (mp) begärs
ett tillkännagivande om kommunala
alkoholinspektörers möjlighet att kontrollera
legitimation. Kommunerna och polismyndigheten
ansvarar för den omedelbara tillsynen av
alkoholservering och detaljhandel med öl. Motionären
anser att kommunens alkoholinspektörer och inte bara
polisen bör ha rätt att kontrollera legitimation om
en köpare ser misstänkt ung ut.
I motion 2003/04:So329 av Mikael Damberg och Cinnika
Beiming (s) begärs ett tillkännagivande om att
lagstiftningen gällande brott mot att sälja alkohol
till underåriga bör ses över.
I motion 2003/04:So389 av Lilian Virgin (s) begärs
ett tillkännagivande om en översyn av
folkölsförsäljning. Enligt motionären kan en
tillståndsplikt för försäljning av folköl, som
utfärdas av kommunen, vara ett sätt att möta
problemet med att förhindra folkölsförsäljning till
minderåriga.
I motion 2004/05:So626 av Ulla Wester (s) begärs ett
tillkännagivande om ålderskontroller vid
folkölsförsäljning. Motionären anser att metoder som
garanterar en skärpt och tillförlitlig
ålderskontroll i samband med folkölsförsäljning bör
arbetas fram.
I följande motioner begärs tillkännagivanden om att
försäljningen av folköl endast skall få ske på
Systembolaget: 2003/04:So471 av Ulrik Lindgren (kd),
2004/05:So291 av Ulrik Lindgren (kd), 2004/05:So602
av Ragnwi Marcelind (kd) (yrkande 1), 2003/04:So484
av Tasso Stafilidis och Karin Thorborg (v) (yrkande
2), 2004/05:So517 av Lars Ohly m.fl. (v) (yrkande 3)
och 2003/04:So379 av Lotta N Hedström m.fl. (mp)
(yrkande 2).
I motion 2003/04:So251 av Ola Sundell (m) begärs ett
tillkännagivande om en ändring i alkohollagen.
Motionären anför att alkohollagen bör ändras så att
kommunen får medge försäljning av folköl även i
lokal med tidsbegränsat tillstånd för hantering av
livsmedel enligt 16 § livsmedelsförordningen, när
omständigheterna i övrigt kan anses jämförbara med
livsmedelshantering i godkända livsmedelslokaler.
Motionären syftar på möjligheterna att sälja folköl
i t.ex. Svenska Turistföreningens väglöst belägna
fjällstugor.
Ett likalydande yrkande framförs av samma motionär
i motion 2004/05:So332.
Även i motionerna 2003/04:So256 av Anna Grönlund
(fp) och 2004/05:So661 av Berit Högman (s) begärs
tillkännagivanden med samma innebörd som ovan.
Gällande rätt m.m.
Enligt 5 kap. 6 § alkohollagen (1994:1738) är
detaljhandel med öl, med de inskränkningar som
föreskrivs i lagen, tillåten under villkor att
verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som
livsmedelslokal enligt bestämmelser vilka meddelats
med stöd av 22 § tredje stycket livsmedelslagen
(1971:511) samt att försäljning av matvaror bedrivs
i lokalen. Den som bedriver detaljhandel med öl
skall anmäla verksamheten hos den kommun där
försäljningen sker. Vidare skall denne utöva
särskild tillsyn (egentillsyn) över försäljningen.
För tillsynen skall det finnas ett för verksamheten
lämpligt program. Kommunen får enligt 7 kap. 13 §
alkohollagen ta ut en avgift för sin tillsyn av dem
som bedriver detaljhandel med öl.
Enligt 22 § livsmedelslagen (1971:511) förstås med
livsmedelslokal sådan lokal eller annat utrymme i
byggnad eller transportmedel, som är avsedd att
huvudsakligen användas för stadigvarande hantering
av livsmedel, och, under vissa angivna
förutsättningar, därtill hörande biutrymme.
Av 23 § samma lag följer att livsmedel inte får
hanteras yrkesmässigt i annan lokal än
livsmedelslokal, om ej myndighet som regeringen
bestämmer ger tillstånd därtill.
Frågor om tillstånd prövas enligt 16 §
livsmedelsförordningen (1971:807) av den eller de
kommunala nämnder som utövar tillsynen enligt
livsmedelslagen. Tillstånd får meddelas för en viss
tid eller tills vidare.
Av 3 kap. 8 § alkohollagen följer att öl inte får
säljas eller annars lämnas ut till den som inte har
fyllt 18 år. Den som lämnar ut alkoholdrycker skall
förvissa sig om att mottagaren har uppnått
föreskriven ålder.
Enligt 10 kap. 7 § alkohollagen döms bl.a. den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller
utlämnar alkoholdrycker till någon som inte har
uppnått föreskriven ålder för olovlig
dryckeshantering till böter eller fängelse i högst
sex månader.
Föranleder detaljhandel med öl olägenheter i fråga
om ordning och nykterhet eller följs inte
bestämmelserna i denna lag får kommunen förbjuda den
som bedriver försäljningen att fortsätta
verksamheten eller meddela honom varning. Förbud
meddelas för en tid av sex eller, vid upprepad eller
allvarlig förseelse, tolv månader (7 kap. 21 §).
Bestämmelserna om anmälningsplikt för ölförsäljning
infördes den 1 juli 2001. I proposition 2000/01:97
diskuterade regeringen frågan om att i stället
återinföra den tidigare gällande tillståndsplikten.
Regeringen ställde sig tveksam till i vad mån
ålderskontrollen skulle förbättras om
tillståndsplikten återinfördes eftersom det inte
fanns något belägg för att åldersgränsen
respekterades bättre tidigare. Enligt regeringen
riskerade ett återinförande av tillståndsplikten att
bli ett slag i luften och att medföra ökad kommunal
byråkrati.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen
behandlat motioner liknande de nu aktuella,
senast i det ovannämnda betänkandet 2002/03:SoU6.
Utskottet anförde i sin bedömning följande (s. 21
f.):
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande att en
anmälningsplikt är att föredra framför en
tillståndsplikt när det gäller bl.a. försäljning
av folköl. Motion - - - avstyrks därför.
Utskottet vill ånyo understryka att ett av
alkoholpolitikens huvudsyften är att skydda
ungdomen från alkoholens negativa sidor och att
det därför givetvis är av största vikt för att
detta huvudsyfte skall kunna uppnås att
åldersgränserna vid försäljning av folköl
efterlevs. Kommunernas resurser för tillsyn har
förstärkts då dessa sedan den 1 juli 2001 har
möjlighet att ta ut en avgift för att finansiera
tillsynen. Vidare finner utskottet skäl att
framhålla det omfattande arbete på området som
utförs av bl.a. Statens folkhälsoinstitut och
Alkoholkommittén. Mot denna bakgrund anser
utskottet att förutsättningarna för att
åldersgränserna vid försäljning av folköl skall
efterlevas har förstärkts. Något tillkännagivande
med anledning av vad som anförs i motionerna - -
- är därför inte nödvändigt. Motionerna avstyrks.
- - -
Även om utskottet har förståelse för de specifika
bevekelsegrunder som ligger till grund för
motionärens krav i motion - - - anser utskottet inte
att reglerna i alkohollagen, om vilka krav som bör
ställas på en lokal där folköl får säljas, skall
luckras upp. Motionen avstyrks därför.
Riksdagen följde utskottet (res. fp och kd samt m).
I december 2002 beslutade regeringen att ge Statens
folkhälsoinstitut i uppdrag att närmare följa
folkölsförsäljningens utveckling när det gäller
ungdomar samt att utvärdera tillämpningen och
effekterna av alkohollagens bestämmelser när det
gäller folköl. Uppdraget slutredovisades i en
rapport till regeringen i maj 2004: Folköl och
ungdomar.
Alkoholkommittén genomförde i samverkan med Statens
folkhälsoinstitut och Svensk Dagligvaruhandel under
våren 2003 fyra regionala konferenser om
folkölsarbetet. Konferenserna utgjorde en start för
ökad samverkan på lokal och regional nivå mellan
ansvariga parter i frågan.
De ovannämnda aktörerna producerade under 2003 ett
nationellt stödmaterial: Lag om leg. Materialet
omfattar handböcker till kommunerna, polisen och
handeln samt olika butiksmaterial som affischer,
dekaler och särskild information till kassapersonal.
Stödmaterialet sprids fortfarande.
Alkoholkommittén, Statens folkhälsoinstitut och
Svensk Dagligvaruhandel har under 2004 även
genomfört två nationella provköpsstudier i samarbete
med Statistiska centralbyrån. Den första
undersökningen visade att endast 51,6 % av de knappt
900 butikerna skötte kontrollen av
folkölsförsäljning. Stora regionala skillnader kunde
konstateras. I Norrbotten kontrollerades åldern i
drygt 90 % av försöken medan endast 10 %
kontrollerades i Kronoberg. Vid den andra
undersökningen begärde endast 45,6 % av knappt 1 500
kontrollerade butiker legitimation.
Enligt Svensk Dagligvaruhandel kommer ytterligare
nationella stickprovskontroller att genomföras inom
de rikstäckande livsmedelskedjorna som svarar för ca
40 % av butikerna som saluför folköl. Vidare kommer
informations- och utbildningsåtgärder att kraftigt
förstärkas inom de rikstäckande kedjorna.
I rapporten Folköl och ungdomar nämns de olika
ålderskontrollundersökningar som gjorts. Enligt
Statens folkhälsoinstitut krävs en mer aktiv
tillsyn, egentillsyn och påföljdshantering av de
administrativa åtgärdsbestämmelserna och av
straffsanktionsbestämmelserna i 10 kap. alkohollagen
för att en förbättring skall kunna uppnås. Dessutom
efterlyses ökade insatser från berörda myndigheter
och bättre samverkan, framför allt mellan
kommunerna, handeln och de lokala
polismyndigheterna, när det gäller att följa och
använda bestämmelserna.
Statsrådet Morgan Johansson har den 16 februari 2005
besvarat en fråga för skriftligt svar angående
ålderskontroll vid alkoholinköp i dagligvaruhandeln
(fråga 2004/05:942). Statsrådet anförde bl.a. att de
åtgärder regeringen överväger för att få till stånd
en bättre fungerande ålderskontroll kommer att
presenteras i den proposition om en ny nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador som
kommer att läggas fram för riksdagen under 2005.
Utskottets ställningstagande
Ett av alkoholpolitikens huvudsyften är att skydda
ungdomar från alkoholens negativa sidor. Folköl är
ett vanligt berusningsmedel för mycket unga
människor. Det är därför av största vikt att
åldersgränserna vid försäljning av folköl efterlevs.
Under 2001 gjordes vissa ändringar i alkohollagen
med syfte att stärka förutsättningarna för att
bestämmelserna om åldersgränser skall följas. Ett
omfattande arbete på området har vidare genomförts
av bl.a. Statens folkhälsoinstitut och
Alkoholkommittén. Trots dessa åtgärder visar nyligen
genomförda undersökningar att ålderskontrollerna vid
folkölsförsäljning i livsmedelsbutiker fortfarande
är oacceptabelt bristfälliga. Det är därmed för
enkelt att köpa folköl för ungdomar under 18 år.
Såsom framgår ovan avser regeringen att i en
kommande proposition om ny nationell handlingsplan
för att förebygga alkoholskador presentera de
åtgärder som övervägs för att få till stånd en
bättre fungerande ålderskontroll. Utskottet ser med
stor oro på den rådande situationen när det gäller
folkölsförsäljning till ungdomar och anser det
mycket angeläget att regeringen snarast återkommer
till riksdagen med förslag i frågan. Detta bör
riksdagen, med delvis bifall till motionerna
2003/04:So36 (kd) yrkande 6, 2003/04:So329 (s),
2003/04:So379 (mp) yrkande 2, 2003/04:So389 (s),
2003/04:So395 (v) yrkande 1, 2003/04:So471 (kd),
2003/04:So484 (v) yrkandena 1 och 2, 2003/04:So515
((kd) yrkandena 1 och 2, 2003/04:So645 (s, fp, kd,
v, c, mp) yrkande 8, 2004/05:So287 (mp),
2004/05:So291 (kd), 2004/05:So350 (kd) yrkandena 1
och 2, 2004/05:So517 (v) yrkandena 2 och 3,
2004/05:So602 (kd) yrkande 1, 2004/05:So607 (kd)
yrkande 7, 2004/05:So614 (fp) yrkande 5 och
2004/05:So626 (s), som sin mening ge regeringen till
känna.
I motionerna 2003/04:So251 (m), 2003/04:So256
(fp), 2004/05:So332 (m) och 2004/05:So661 (s) begärs
att alkohollagen (1994:1738) ändras så att folköl,
förutom i livsmedelslokaler, även skall få säljas
med sådant tillstånd från berörd kommun som avses i
23 § livsmedelslagen (1971:511). Utskottet känner
sympati för de synpunkter som framförs i motionerna
och utgår från att frågan analyseras vid en översyn
kring regleringen av folkölsförsäljningen. Utskottet
är dock inte i nuläget berett att föreslå något
initiativ från riksdagens sida. Med det anförda får
motionerna anses i vart fall delvis tillgodosedda.
Illegal alkoholförsäljning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör, med hänvisning till en
kommande proposition,
avslå motioner om skärpt straffrättslig
lagstiftning på alkohol-
området.
Motionerna
I motion 2003/04:So550 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) begärs
ett tillkännagivande om åtgärder för att skärpa
lagstiftningen avseende straff vid tillverkning och
försäljning av hembränt. Motionärerna anser att det
är hög tid att vidta kraftfulla åtgärder för att
komma till rätta med hembränningen och försäljningen
av hembränt till ungdomar. Dessutom bör straffskalan
förstärkas.
Ett yrkande av samma innebörd framförs i motion
2004/05:So545 av Ragnwi Marcelind (kd).
I motion 2004/05:Sk448 av Mikael Oscarsson (kd)
begärs ett tillkännagivande om hårdare straff och
upptäcktsrisk (yrkande 4). Motionären anser att
straffen för langning bör höjas samt att
upptäcktsrisken vid alla typer av
alkoholbrottslighet bör ökas.
I motion 2003/04:So31 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om en hårdare tillämpning av
befintliga straffbestämmelser, även inom
familjekretsen, för langning och olaglig
alkoholhantering (yrkande 3). Motionärerna välkomnar
regeringens uppfattning att en översyn av
straffbestämmelserna i alkohollagen rörande illegal
alkoholhantering bör ses över. Motionärerna är
kritiska till att det i många fall döms till
dagsböter för langning till ungdomar av stora
mängder alkohol. Det gäller t.ex. handlare som
distribuerar starköl och spritdrycker men även
enskilda vuxna utanför familjekretsen. Enligt
motionärerna måste praxis på detta område avsevärt
skärpas. Dessutom måste det markeras att
distribution av hälsovådliga kvantiteter alkohol
till närstående inte kan ses som ringa brott och
därmed passera utan rättslig påföljd.
Gällande rätt m.m.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer
alkoholdrycker utan tillstånd eller annars utan rätt
till det döms enligt 10 kap. 2 § alkohollagen
(1994:1738) för olovlig försäljning av
alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst två
år. Samma straff kan utdömas för brott mot
bestämmelserna om s.k. hembränning och langning till
ungdomar i 10 kap. 1 respektive 6 § alkohollagen. Är
brottet grovt döms till fängelse i högst fyra år.
Vid bedömande av om brott enligt 1 eller 2 § är
grovt skall särskilt beaktas om gärningen har
utgjort led i en verksamhet som bedrivits
yrkesmässigt eller i större omfattning eller har
varit inriktad mot ungdomar (10 kap. 3 § samma lag).
Enligt 10 kap. 5 § alkohollagen döms den som innehar
alkoholdrycker i uppenbart syfte att olovligen sälja
dem för olovligt innehav av alkoholdrycker till
böter eller fängelse i högst ett år.
I delbetänkandet Var går gränsen? (SOU 2004:86) ger den
ovannämnda Alkoholinförselutredningen bl.a. en
beskrivning av regelverket på alkoholområdet samt
redovisar en kartläggning av utvecklingen när det
gäller gränshandel, privatinförsel, smuggling och
vidareförsäljning av alkohol som förs in över
gränserna. I betänkandet redovisas även vad
kommunerna gör för att motverka langning och annan
otillåten försäljning av alkohol. Utredningen
föreslår bl.a. att straffskalorna för grovt brott
mot vissa bestämmelser i 10 kap. alkohollagen höjs,
att det införs ett förvaringsförbud för alkohol i
butikslokaler samt att det ges möjlighet att
beslagta t.ex. bilar och mobiltelefoner som använts
som hjälpmedel vid brott enligt alkohollagen.
Utredningen avser att lämna ytterligare förslag i
sitt slutbetänkande.
I den lagrådsremiss som regeringen beslutade om
den 17 februari 2005 föreslås att straffskalan för
de brott enligt 10 kap. 1 och 2 §§ alkohollagen
(1994:1738), dvs. i huvudsak olovlig tillverkning
och olovlig försäljning av alkoholdrycker, som är
grova och som har begåtts uppsåtligen höjs till
fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Det
strängaste straffet för olovligt innehav av
alkoholdrycker föreslås höjas till fängelse i högst
två år. Regeringen föreslår vidare att förvaring av
alkohol i butiker skall förbjudas och kriminaliseras
som olovlig dryckeshantering. Gällande
förvaringsförbud för alkohol på serveringsställen
kriminaliseras under samma brottsrubricering.
Slutligen föreslås att kravet i 10 kap. 5 §
alkohollagen på att innehavet av alkoholdrycker
skall vara i uppenbart syfte att olovligen sälja
dryckerna tas bort.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att de frågor som tas upp i
motionerna under detta avsnitt omfattas av
Alkoholinförselutredningens uppdrag. Såsom nämnts
ovan har regeringen nyligen beslutat om en
lagrådsremiss om åtgärder mot illegal
alkoholhantering med anledning av utredningens
delbetänkande Var går gränsen? I lagrådsremissen
föreslås bl.a. att straffskalorna för vissa brott
enligt alkohollagen (1994:1738) höjs. En proposition
är aviserad inom en snar framtid. Likaså väntas
utredningens slutbetänkande inom kort. Enligt
utskottets mening bör inte kommande förslag
föregripas. I avvaktan härpå avstyrks därför
motionerna 2003/04:So31 (c) yrkande 3, 2003/04:So550
(kd), 2004/05:Sk448 (kd) yrkande 4 och 2004/05:So545
(kd).
Alkoholfrågor i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om bl.a.
åldersgränser, varningstexter på
alkoholförpackningar, definitioner för olika
alkoholdrycker, tillverkningstillstånd och
uppgiftsskyldighet för Skatteverket.
Jämför reservationerna 19 (m) och 20 (kd).
Motionerna
I motion 2003/04:So422 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om
åldersgränsen för inköp av alkoholhaltiga drycker
(yrkande 7). Enligt motionärernas uppfattning bör
man överväga att anpassa åldersgränsen nedåt. Det
anförs att det är ologiskt att 18-åringar som har
rösträtt, skyldighet att fullgöra militärtjänst m.m.
inte har rätt att köpa alkohol på Systembolaget
förrän vid 20 års ålder.
I motion 2004/05:So212 av Hillevi Engström (m)
begärs ett tillkännagivande om att Systembolaget bör
ändra sina regler så att inte yngre medborgare
diskrimineras. Motionären är kritisk till att det
förekommer att Systembolaget nekar vuxna medborgare
att handla på Systembolaget av den enda anledningen
att de varit i sällskap med personer som inte kunnat
visa legitimation.
I motion 2003/04:So284 av Tuve Skånberg (kd) begärs
ett tillkännagivande om varningstexter på
starkölsförpackningar, vin- och spritflaskor.
Motionären anser att bestämmelser bör införas om att
starköl, vin och sprit, på samma sätt som
cigarettpaket, skall märkas med varningstexter.
Ett likalydande yrkande framförs av samma motionär
i motion 2004/05:So408.
I motion 2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om definitionen av
alkoholfritt (yrkande 2). Motionärerna anser att det
behövs en närmare definition av vad som skall få
kallas alkoholfritt och att en utredning bör
tillsättas för att tydliggöra detta begrepp. Vidare
menar motionärerna att Sverige bör införa EU:s gräns
för vad som anses som alkoholfritt: 0,50
volymprocent. Detta skulle innebära att lättöl
betraktas som en alkoholhaltig dryck som det då kan
vara olagligt att göra reklam för.
I motion 2004/05:L371 av Staffan Danielsson och
Jörgen Johansson (c) begärs ett tillkännagivande om
att de statliga tillstånden för att starta ett
vinproducerande företag bör förenklas (yrkande 2).
Enligt motionärerna skall både Statens
folkhälsoinstitut och Skatteverket pröva frågan.
Kraven för att få starta vintillverkning är högre än
för att starta andra företag. Motionärerna anför att
en särskild granskning inför start av
vintillverkande företag kan vara motiverad, men att
dagens regler bör förenklas och anpassas till vår
omvärld.
I motion 2004/05:So288 av Jan Lindholm (mp) begärs
att regeringen lägger fram förslag till ändring av
alkohollagen. Motionären anser att 8 kap. 2 §
alkohollagen bör ändras på så sätt att Skatteverket
i likhet med kronofogdemyndigheten bör vara skyldig
att underrätta vederbörande tillståndsmyndighet om
en tillståndshavare brister i sina skyldigheter att
erlägga skatter eller socialavgifter. Kommunens
alkoholtillsyn skulle vinna mycket på detta, anförs
det.
Gällande rätt m.m.
Enligt 2 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738) får vin,
starköl eller öl inte tillverkas utan tillstånd om
det inte gäller tillverkning i hemmet för eget
behov. Av 7 kap. 1 § följer att det för
tillverkningstillstånd krävs bl.a. att sökanden med
hänsyn till sina personliga och ekonomiska
förhållanden och omständigheterna i övrigt är
lämplig att utöva verksamheten. Av 3 § samma kapitel
följer att det är Statens folkhälsoinstitut som
meddelar tillverkningstånd. Institutet har också
utfärdat föreskrifter om vilken utredning som
sökanden skall ge in.
I 8 kap. 2 § alkohollagen stadgas att
kronofogdemyndigheten skall underrätta vederbörande
tillståndsmyndighet om en tillståndshavare brister i
sina skyldigheter att erlägga skatter eller
socialavgifter. På begäran av en tillsynsmyndighet
skall bl.a. skattemyndigheter och andra myndigheter
som uppbär eller driver in skatter eller avgifter
lämna uppgifter som tillsynsmyndigheten behöver för
sin tillståndsprövning eller tillsyn.
I sak likalydande bestämmelser infördes 1982 i den
då gällande lagen (1977:293) om handel med drycker.
Enligt proposition 1982/82:143 (s. 88 f.) angavs
kronofogdemyndigheten som den primära
uppgiftslämnaren för att undvika att uppgifter
lämnas om samma sak från flera håll. I propositionen
påpekades att skattemyndigheter och andra
myndigheter som uppbär eller driver in skatter och
avgifter ålades skyldighet att lämna uppgifter på
begäran, men att det givetvis var angeläget från
alkoholpolitisk synpunkt att även de självmant
underrättar tillståndsmyndigheten när de träffar på
allvarliga fall av misskötsamhet som inte kan väntas
komma fram via kronofogdemyndigheten. Regeringen
konstaterade (s. 85) att även om någon
uppgiftsskyldighet inte följer av lag eller
förordning torde sekretesslagstiftningen inte hindra
att nödvändig information lämnas. Enligt 14 kap. 3 §
sekretesslagen (1980:100) får en sekretessbelagd
uppgift - med vissa angivna undantag - lämnas ut
från en myndighet till en annan, om det är uppenbart
att intresset av att uppgiften lämnas har företräde
framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Motionsyrkanden om att sänka alkohollagens
åldersgränser har utskottet behandlat vid ett
flertal tillfällen, senast i det ovannämnda
betänkandet 2001/02:SoU6. Utskottet förklarade åter
att det inte var berett att ta initiativ till
ändring av de aktuella bestämmelserna och avstyrkte
yrkandena (s. 19; res. m). Riksdagen följde
utskottet.
Senast i det av riksdagen godkända betänkandet
2002/03:SoU6 behandlade utskottet motionsyrkanden
dels om varningstexter på vissa förpackningar, dels
om behovet av att tydliggöra begreppet alkoholfritt
(s. 22 f.). Utskottet vidhöll sin tidigare
redovisade inställning i frågan om krav på
varningstexter, dvs. att ett sådant krav sannolikt
skulle vara att anse som ett s.k. tekniskt
handelshinder. När det gällde definitioner för olika
alkoholdrycker konstaterade utskottet att frågan
bereddes inom Regeringskansliet. Samtliga motioner
avstyrktes (res. kd resp. v).
Statsrådet Morgan Johansson besvarade i mars 2004
en fråga för skriftligt svar om
åldersdiskriminering på Systembolaget (fråga
2003/04:955):
Ålderskontrollen är en av Systembolagets
viktigaste uppgifter. Enligt alkohollagens
bestämmelser får spritdrycker, vin och starköl
inte säljas eller lämnas ut till den som inte har
fyllt 20 år. Alkoholdrycker får heller inte
säljas eller lämnas ut om det finns särskild
anledning anta att varan är avsedd att olovligen
tillhandahållas någon.
För att rätt kunna bedöma en persons ålder så
har Systembolaget antagit en policy där
personalen ska begära legitimation av alla som
ser ut att vara under 25 år. Den marginalen
behöver Systembolagets personal eftersom det är
svårt att rätt bedöma en ung människas ålder.
Den situation som Hillevi Engström beskriver,
där någon person i sällskapet som ska handla inte
kan legitimera sig, är besvärlig att hantera för
Systembolagets personal. Om två ungdomar
samtidigt kommer in i en butik och det av
personalen uppfattas som att båda deltar i köpet
är det självklart att personalen begär att båda
ska visa legitimation. Det finns en särskild
anledning anta att varan är avsedd för båda.
Det är naturligtvis en svår bedömning för
Systembolagets personal att snabbt avgöra hur det
ligger till i varje enskilt fall. Det är dock
viktigt att alkohollagens bestämmelser efterlevs.
Någon särskild åtgärd avser jag därför inte att
vidta.
I det ovannämnda betänkandet Var går gränsen? (SOU
2004:86) resonerar Alkoholinförselutredningen kring
alkohollagens åldersgränser. Alltsedan
myndighetsåldern sänktes till 18 år har krav
framförts om sänkning av åldersgränsen på
Systembolaget till samma ålder, bl.a. med hänvisning
till bestämmelserna om civilrättsligt ansvar,
värnplikt, allmän rösträtt m.m. Enligt utredningens
uppfattning väger en restriktiv alkoholpolitik med
speciellt uttalat skydd för ungdomen tyngre.
Enligt utredningen har varningstexter på
förpackningar som innehåller alkoholdrycker
diskuterats i flera länder inom EU, så även i
Sverige. Utredningen anser att denna möjlighet bör
övervägas, men påpekar att ett sådant initiativ
måste utvecklas inom ramen för gemenskapen. Sverige
bör aktivt verka för att införa dylika
varningstexter.
Enligt uppgift från Socialdepartementet avses frågan
om definitioner för olika alkoholdrycker att
behandlas i en sedan länge aviserad proposition om
teknisk sprit m.m. Propositionen kommer att
presenteras tidigast våren 2006.
Utskottets ställningstagande
Enligt 3 kap. 8 § första stycket alkohollagen
(1994:1738) får spritdrycker, vin och starköl inte
säljas eller lämnas ut till den som inte har fyllt
20 år. Utskottet anser fortfarande att denna
åldersgräns inte bör sänkas. Motion 2003/04:So422
(m) yrkande 7 avstyrks därmed.
Av tredje stycket i ovannämnda lagrum följer att
alkoholdrycker inte får lämnas ut om det finns
särskild anledning anta att varan är avsedd att
olovligen tillhandahållas någon. Utskottet finner
mot bakgrund härav inte heller anledning att ställa
sig bakom kraven i motion 2004/05:So212 (m). Även
denna motion bör avslås.
När det gäller varningstexter på förpackningar som
innehåller alkoholdrycker kan utskottet konstatera
att Alkoholinförselutredningen ställer sig positiv
till att Sverige på EU-nivå verkar för att sådana
skall införas. Enligt utskottet bör resultatet av
utredningens förslag inte föregripas genom något
initiativ från riksdagen. Motionerna 2003/04:So284
(kd) och 2004/05:So408 (kd) avstyrks således.
Frågan om definitioner för olika alkoholdrycker
bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Enligt
utskottets mening bör resultatet av detta arbete
avvaktas. Motion 2003/04:So395 (v) yrkande 2
avstyrks.
Bestämmelserna om tillståndsprövning enligt
alkohollagen (1994:1738) utformades för att
tillgodose både Sveriges alkoholpolitiska krav och
det dåvarande EES-avtalets krav på icke-
diskriminering och objektivitet (prop. 1994/95:89 s.
55 f.). Utskottet anser det rimligt att det för att
få tillstånd att tillverka vin, starköl eller öl
ställs höga krav på lämplighet, t.ex. när det gäller
ekonomisk skötsamhet. Utskottet delar således inte
uppfattningen i motion 2004/05:L371 (c) yrkande 2,
vilken därmed avstyrks.
Såsom framgår ovan torde det som regel inte vara
något som hindrar att Skatteverket på eget initiativ
underrättar vederbörande tillståndsmyndighet om en
tillståndshavare brister i sina skyldigheter att
erlägga skatter eller socialavgifter. Utskottet
finner inte tillräckliga skäl att ställa sig bakom
kravet i motion 2004/05:So288 (mp) om att ålägga
Skatteverket en lagstadgad uppgiftsskyldighet. Även
denna motion avstyrks således.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Alkoholpolitikens inriktning (punkt 1)
2.
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So422 yrkande 1 och avslår
motionerna 2003/04:Sk349 yrkandena 1 och 3,
2003/04:So31 yrkandena 1 och 5, 2003/04:So35 yrkande
3, 2003/04:So343 yrkandena 8 och 10, 2003/04:So345
yrkande 25, 2003/04:So407 yrkande 1, 2003/04:So427
yrkandena 1, 3 och 4, 2003/04:So448 yrkandena 2 och
3, 2003/04:So552, 2003/04:So576 yrkande 5,
2003/04:So577 yrkande 13, 2003/04:So645 yrkande 15,
2004/05:K431 yrkande 17 delvis, 2004/05:So337,
2004/05:So393 yrkande 1, 2004/05:So396 yrkande 1,
2004/05:So431 yrkandena 3 och 6, 2004/05:So509
yrkande 2, 2004/05:So517 yrkandena 6 och 9,
2004/05:So607 yrkandena 1 och 3, 2004/05:So610
yrkande 1 och 2004/05:So614 yrkande 2.
Ställningstagande
Det offentligas uppgift är att skapa
förutsättningar för enskilt ansvarstagande
samt att bistå och värna de medborgare som
saknar förutsättningar för att själva ta
ansvar. En ny alkoholpolitik kräver därför
en kombination av samverkande åtgärder.
Svartsprit och kriminalitet måste bekämpas
genom förstärkta resurser till bl.a. tullen.
Utöver detta måste också alkoholskatterna
sänkas. Då minskar vinsterna av kriminell
alkoholrelaterad verksamhet. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
2. Alkoholpolitikens inriktning (punkt 1)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So343 yrkande 8 och avslår
motionerna 2003/04:Sk349 yrkandena 1 och 3,
2003/04:So31 yrkandena 1 och 5, 2003/04:So35 yrkande
3, 2003/04:So343 yrkande 10, 2003/04:So345 yrkande
25, 2003/04:So407 yrkande 1, 2003/04:So422 yrkande
1, 2003/04:So427 yrkandena 1, 3 och 4, 2003/04:So448
yrkandena 2 och 3, 2003/04:So552, 2003/04:So576
yrkande 5, 2003/04:So577 yrkande 13, 2003/04:So645
yrkande 15, 2004/05:K431 yrkande 17 delvis,
2004/05:So337, 2004/05:So393 yrkande 1,
2004/05:So396 yrkande 1, 2004/05:So431 yrkandena 3
och 6, 2004/05:So509 yrkande 2, 2004/05:So517
yrkandena 6 och 9, 2004/05:So607 yrkandena 1 och 3,
2004/05:So610 yrkande 1 samt 2004/05:So614 yrkande
2.
Ställningstagande
Eftersom de offentliga instrumenten försvagats anser
jag att ny kraft i alkoholpolitiken måste sökas
genom att medborgarnas ansvarskänsla och det civila
samhället på allvar mobiliseras. Den viktigaste
resursen är utan tvivel föräldrars beredskap att ta
ett ansvar för att påverka sina barns attityder till
alkohol. Samhället får inte heller tveka om att
inskärpa det ansvar det innebär att vara förälder.
Skolan och föreningslivet är andra strategiska
arenor där det attitydpåverkande arbetet måste få en
helt annan kvalitet. Jag anser att arbetet med att
mobilisera medborgaransvaret i alkoholpolitiken
måste intensifieras. Det får inte tappa fart genom
exempelvis minskade anslag. Tvärtom behöver
insatserna systematiseras. Vad jag nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. Alkoholförebyggande åtgärder (punkt 2)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:Sk310 yrkandena 1 och 5,
2003/04:So422 yrkandena 4 och 5, 2004/05:Sk340
yrkande 2 och 2004/05:So507 yrkande 1 samt avslår
motionerna 2003/04:So31 yrkandena 2 och 4,
2003/04:So32, 2003/04:So35 yrkande 1, 2003/04:So220,
2003/04:So231 yrkande 1, 2003/04:So285 yrkande 2,
2003/04:So374, 2003/04:So379 yrkande 1,
2003/04:So395 yrkande 3, 2003/04:So427 yrkande 2,
2003/04:So448 yrkande 1, 2003/04:So532,
2003/04:So546, 2003/04:So576 yrkande 2,
2003/04:So639 yrkande 2, 2003/04:So645 yrkande 14,
2004/05:Sk448 yrkande 5, 2004/05:So231 yrkande 3,
2004/05:So319, 2004/05:So344, 2004/05:So517 yrkande
8, 2004/05:So549 yrkande 1, 2004/05:So551 yrkande 3,
2004/05:So587, 2004/05:So607 yrkande 6 samt
2004/05:So614 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi vill öka de lokala förebyggande insatserna
vad gäller alkoholens skadeverkningar, t.ex.
på mödravårdscentraler, barnavårdscentraler,
skolor och restauranger. Utbildningen för
sjukvårdspersonal inom primärvården måste
stärkas för att man tidigt skall kunna
upptäcka alkoholrelaterade sjukdomssignaler.
Vi anser vidare att det behövs mer forskning
om sambandet mellan attityder i samhället
och konsumtionsmönster. Framför allt är det
viktigt med ökad kunskap om hur
alkoholanvändningen bland ungdomar skall
kunna minskas. Vi vill även betona
betydelsen av alkoholfria miljöer samt
vikten av personligt ansvarstagande och
effektiva åtgärder för att motverka för hög
alkoholkonsumtion och alkoholmissbruk. Vi
anser dessutom att det är angeläget att
Sverige skaffar sig en bättre uppföljning av
faktisk alkoholkonsumtion och missbrukets
omfattning. Om vi får en ofördelaktig
utveckling bör ytterligare åtgärder sättas
in, inkluderande en aktiv påverkan inom EU
av verksamma åtgärder. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
4. Alkoholförebyggande åtgärder (punkt 2)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So395 yrkande 3 och
2004/05:So517 yrkande 8 samt avslår motionerna
2003/04:Sk310 yrkandena 1 och 5, 2003/04:So31
yrkandena 2 och 4, 2003/04:So32, 2003/04:So35
yrkande 1, 2003/04:So220, 2003/04:So231 yrkande 1,
2003/04:So285 yrkande 2, 2003/04:So374,
2003/04:So379 yrkande 1, 2003/04:So422 yrkandena 4
och 5, 2003/04:So427 yrkande 2, 2003/04:So448
yrkande 1, 2003/04:So532, 2003/04:So546,
2003/04:So576 yrkande 2, 2003/04:So639 yrkande 2,
2003/04:So645 yrkande 14, 2004/05:Sk340 yrkande 2,
2004/05:Sk448 yrkande 5, 2004/05:So231 yrkande 3,
2004/05:So319, 2004/05:So344, 2004/05:So507 yrkande
1, 2004/05:So549 yrkande 1, 2004/05:So551 yrkande 3,
2004/05:So587, 2004/05:So607 yrkande 6 samt
2004/05:So614 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att det behövs kraftfulla insatser för att
informera om totalkonsumtionsmodellen och varför det
ur ett folkhälsoperspektiv är viktigt att alla
minskar sin totala konsumtion av alkohol. Förutom
forskningsinsatser när det gäller unga flickor och
vuxna kvinnors alkoholvanor och missbruk behövs det
även informationsinsatser till dem som arbetar med
barn och unga i socialtjänsten. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
5. Alkoläsk (punkt 3)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So231 yrkande 2,
2003/04:So236 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So231
yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:So549 yrkande 2.
Ställningstagande
Systembolagets försäljning av s.k. alkoläsk
ökar för varje månad. Jag anser därför att
det är nödvändigt att arbeta för att
motverka konsumtionen av denna dryck. Härvid
behövs särskilda åtgärder för att begränsa
och förebygga ungdomars konsumtion. Jag
anser att regeringen har en passiv
inställning till alkoläsk och efterlyser
initiativ både på nationell och europeisk
nivå för att aktivt motverka alkoläskens
intåg. Vad jag nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
6. Detaljhandelsmonopolet (punkt 5)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So422 yrkande 3,
2003/04:So541 och 2004/05:So516 yrkande 2 samt
avslår motion 2003/04:So645 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att Systembolaget har en oförenlig
uppgift att minska tillgängligheten till
alkohol och samtidigt gå med vinst, öka
servicen och göra tillgängligheten större.
Med den inriktning på ett smalt sortiment av
storsäljare och en mer begränsad
tillgänglighet till kvalitativt bättre viner
som har blivit följden av de oförenliga
kraven finns det, enligt vår uppfattning,
goda skäl att betrakta Systembolaget som
vilken aktör som helst. Systembolagets
försäljningsmonopol bör därför på sikt
avskaffas. Avskaffandet kan ske i två steg.
Inledningsvis bör starköl och vin kunna
säljas utanför Systembolaget i
dagligvaruhandeln med de restriktioner som
nu gäller för försäljning av folköl. En
sådan lösning förstärker den befintliga
handeln genom att skapa ökat underlag för
butiker på mindre orter, samtidigt som det
inte snedvrider konkurrensen på samma sätt
som det nuvarande systemet med
utlämningsställen. Bekvämligheten för
konsumenterna, inte minst i glesbygd, blir
vidare bättre än vad som kan uppnås i ett
monopolsystem. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
7. Gårdsförsäljning m.m. (punkt 6)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So234, 2003/04:So391,
2003/04:So403, 2003/04:So422 yrkande 9,
2003/04:So486, 2003/04:So540, 2004/05:So276,
2004/05:So277, 2004/05:So392 yrkande 1 och
2004/05:So413 samt avslår motionerna 2004/05:So392
yrkande 2 och 2004/05:N403 yrkande 16.
Ställningstagande
Systembolagets beslut att kraftigt begränsa
sitt sortiment av bl.a. öl slår mycket hårt
mot många små svenska ölbryggerier. En
åtgärd kan vara att tillåta bryggerierna att
få sälja de egna produkterna i anslutning
till bryggeriet, s.k. gårdsförsäljning. Vi
anser även att undantag från
detaljhandelsmonopolet bör kunna göras vad
beträffar egenproducerat vin samt
egenproducerade spritdrycker. Således bör
gårdsförsäljning samt fabriksförsäljning av
dessa drycker tillåtas. Vad gäller
alkoholpolitiska aspekter innebär
gårdsförsäljning naturligtvis en ökad
tillgänglighet. Vi vill dock poängtera att
gårdsförsäljningen måste underkastas samma
regler och samma tillsyn som annan
alkoholförsäljning för att förhindra att
alkohol säljs till minderåriga. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
8. Alkohol i livsmedelsaffärer (punkt 7)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So204 och 2004/05:So225
samt bifaller delvis motion 2004/05:So459.
Ställningstagande
Vi anser att Sverige bör tillåta försäljning av, i
ett första steg, starköl och vin, i
livsmedelsaffärer. Försäljningen skall ske under
kontroll, liknande den som i dag finns för
utskänkning/servering av öl och vin.
När det gäller boende i glesbygdskommuner utgör
lanthandeln en mycket viktig och nödvändig
förutsättning för möjligheten att bo kvar.
Vi anser därför att ett försök med
försäljning av Systembolagets produkter i
lanthandel bör prövas. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
9. Distansförsäljning av alkohol (punkt 8)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So392 och 2004/05:So202.
Ställningstagande
När Sverige blev medlem i Europeiska unionen
förband sig vårt land att följa EG-rätten. I
artikel 28 i Romfördraget fastslås att
medlemsstaterna inte får hindra handel
mellan varandra eller införa sådana
restriktioner som innebär hinder. I Sverige
har vi ett sådant hinder. Vi har ett förbud
för privatpersoner mot att importera
spritdrycker, vin och starköl, exempelvis
via Internet eller postorder. Detta
motiveras med att distansförsäljning av
alkohol från annat EU-land direkt till
konsument i Sverige strider mot
folkhälsomålen. Vi anser att Sverige bör
fullt ut tillämpa Romfördragets artikel 28
och därmed avskaffa de diskriminerande
hinder som i dag gäller för
distansförsäljning av alkohol till enskild
person i Sverige. En tillämpning av artikel
28 förbättrar såväl ålderskontrollen av de
som handlar alkohol som möjligheten att få
in skattemedel. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
10. Parlamentarisk utredning (punkt 9)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:Sk348 yrkande 2.
Ställningstagande
Småskaliga producenter av alkoholdrycker får i
Sverige, till skillnad från sina
konkurrenter i andra europeiska länder, inte
sälja sina produkter vid gården, genom s.k.
gårdsförsäljning. De har därför svårt att
etablera sig på marknaden. I stället får de
hoppas på tur i någon av de få
offertförfrågningar som Systembolaget har
för att köpa in fruktviner. Vi anser att en
parlamentarisk utredning bör tillsättas med
uppdrag att utreda den svenska småskaliga
produktionen av alkoholdrycker. Utredningens
uppdrag bör omfatta att kartlägga
svårigheter och hinder samt lämna förslag på
hur dessa kan undanröjas. Vad vi nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
11. Olägenheter i fråga om ordning och
nykterhet (punkt 10)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So517 yrkande 4 och avslår
motionerna 2003/04:So577 yrkande 15 och
2003/04:So645 yrkande 7.
Ställningstagande
Antalet serveringstillstånd har ökat liksom
antalet tillstånd med förlängda
serveringstider. Detta innebär en ökad
tillgänglighet till alkohol. Vi anser att
denna utveckling måste följas och inte minst
måste kommunernas tillsynsansvar och beslut
om serveringstillstånd följas upp.
Regeringen bör nu kontrollera kommunernas
tillståndsgivning avseende
serveringstillstånd och förlängda
serveringstider utifrån ett
folkhälsopolitiskt perspektiv och återkomma
till riksdagen med en redovisning av
resultatet från en sådan uppföljning. Vad vi
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
12. Lämplighetskravet (punkt 11)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So215 och avslår motionerna
2003/04:So569 yrkande 4 och 2004/05:So334.
Ställningstagande
Vi anser att kommunerna bör vara generösa med
att meddela serveringstillstånd men att de
också bör återkalla dessa när restauranger
uppenbart bryter mot alkohollagen. Vi anser
inte att alkohollagen är tillräckligt tydlig
när det gäller möjligheten att återkalla
serveringstillstånd. Lagen bör därför i
detta avseende ändras så att den i både
formulering och tillämpning motsvarar
lagstiftarens avsikt. Detta innebär att
lagen måste bli tydligare, genom att den
antingen skärps eller mildras. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
13. Lämplighetskravet (punkt 11)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So569 yrkande 4 och avslår
motionerna 2003/04:So215 och 2004/05:So334.
Ställningstagande
Vi anser att den tillståndshavare som fälls för
brottet olaga diskriminering omedelbart
skall få sitt tillstånd indraget och att
kommande ansökningar om serveringstillstånd
skall behandlas med detta i beaktande.
Dessutom anser vi att det i alkohollagen bör
regleras att restaurangägare som vägrar att
servera funktionshindrade bör kunna få sina
serveringstillstånd indragna. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
14. Undantag från alkohollagens bestämmelser
m.m. (punkt 12)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So485 och 2004/05:So494.
Ställningstagande
Vi anser att en lagstiftning som inte medger
avsteg vid speciella situationer och under
ordnade former snabbt förlorar sin
legitimitet. I samband med kulturella eller
historiska evenemang är det viktigt att
olika län och regioner får möjlighet att
visa sin särart. För att underlätta för
dessa evenemang vore det naturligt med
generella möjligheter för t.ex.
länsstyrelsen att medge olika tillfälliga
undantag från alkohollagstiftningen. Vi är
vidare kritiska till att näringsidkare i dag
möter stora hinder när de vill ha tillstånd
att servera mat och dryck till sina gäster.
Skall denna viktiga näringsgren kunna
utvecklas på ett positivt sätt, krävs att
dessa regler är anpassade till de nya
förhållanden som nu gäller. Regelverket
måste moderniseras och präglas av den
utveckling som skett inom näringen och vara
så obyråkratiskt det någonsin kan vara. Vi
anser därför att det krävs en översyn av
bl.a. alkohollagens regler om
serveringstillstånd. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
15. Serveringstider m.m. (punkt 13)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So202 och 2004/05:So224
samt avslår motion 2003/04:So432.
Ställningstagande
Vi anser att vissa regler kring servering är
ålderdomliga och knappast inriktade på att
minska alkoholkonsumtionen. Exempel härpå är
att alkohol inte får serveras före kl. 11.00
och att det fordras att de som serverar
alkohol i exempelvis en pub måste ha ett
anställningsförhållande med det företag som
har serveringstillståndet. Vi anser att
dessa två regler bör avskaffas. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
16. Servering i teater - och konsertfoajéer
(punkt 14)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So259.
Ställningstagande
Enligt alkohollagen är möjligheten att servera
vin och starköl i foajé till teater eller
konsertlokal inskränkt till att endast ske
under pauser i föreställningen. Då
teaterbesökare inte är den målgrupp som
främst är i riskzonen för alkoholmissbruk
och behöver skyddas anser vi att denna
begränsning av serveringstiden är onödig.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
17. Ändrade regler för försäljning av folköl
(punkt 18)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So251, 2003/04:So256,
2004/05:So332 och 2004/05:So661.
Ställningstagande
Yrkesmässig hantering av livsmedel kan genom
tillfälligt tillstånd ske i annan lokal än godkänd
livsmedelslokal. Alkohollagen (1994:1738) medger
dock inte motsvarande undantag beträffande lokalens
standard för försäljning av folköl. Detta innebär
att även om det tillhandahålls ett brett och
omfattande varusortiment, får inte försäljning av
folköl ske i samband med livsmedelsförsäljning i
t.ex. Svenska Turistföreningens väglöst belägna
fjällstugor och andra enkla butikslokaler som kan
förekomma i t.ex. yttersta kustbandet. Vi anser att
alkohollagen bör ändras så att kommunen även får ta
hänsyn till alkoholpolitiska aspekter och medge
försäljning av folköl i t.ex. dessa fjällstugor när
omständigheterna i övrigt kan anses jämförbara med
livsmedelshantering i godkända livsmedelslokaler.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
18. Ändrade regler för försäljning av folköl
(punkt 18, motiveringen)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Ställningstagande
Det pågår för närvarande ett omfattande arbete
för att minska regelbördan för små företag.
Vi har förståelse för de synpunkter som
framförs i motionerna 2003/04:So251,
2003/04:So256, 2004/05:So332 och
2004/05:So661. Motionärernas förslag innebär
dock en risk för att regelbördan ökas. Det
kan vidare inte uteslutas att nya regler för
var folköl får säljas kommer att medföra
definitions- och gränsdragningsproblem.
Dessutom kan en diskussion uppstå om
konkurrensfördelar för dem som tillåts sälja
folköl. Vi anser därmed inte att reglerna i
alkohollagen, om vilka krav som skall
ställas på en lokal där folköl får säljas,
bör luckras upp. På den grunden avstyrker vi
bifall till motionerna.
19. Åldersgränser (punkt 20)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So422 yrkande 7.
Ställningstagande
I Sverige har 18-åringar rätt att rösta och att
ta körkort samt skyldighet att fullgöra
militärtjänst. Mot denna bakgrund anser vi
det ologiskt att man inte har rätt att köpa
alkohol på Systembolaget förrän vid 20 års
ålder. Detta förhållande medför att unga
människor har svårt att ta lagstiftningen på
allvar. Enligt vår mening bör åldersgränsen
för inköp av alkohol i konsekvensens namn
jämställas med myndighetsåldern. Detta bör
även gälla vid resandeinförsel av alkohol
till Sverige. Vad vi nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
20. Varningstexter (punkt 22)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So284 och 2004/05:So408.
Ställningstagande
Jag konstaterar med tillfredsställelse att
Alkoholinförselutredningen ställer sig positiv till
att Sverige på EU-nivå verkar för att varningstexter
införs på förpackningar som innehåller
alkoholdrycker. Enligt min mening bör regeringen
utan dröjsmål inleda sådana diskussioner med
företrädare för övriga medlemsstater. Vad jag nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Alkoholpolitikens inriktning (punkt 1)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Enligt vår mening bör Sverige söka samarbete med
andra EU-länder i syfte att påverka EU:s
alkoholpolitik i en folkhälsopolitisk riktning. Vi
ser positivt på att Sverige och de andra nordiska
staterna har enats om en gemensam strategi gentemot
EU rörande alkoholpolitiken. Vi anser även att
Sverige, genom en mer folkhälsoinriktad
alkoholpolitik, aktivt bör stödja
Världshälsoorganisationen, WHO, i dess
alkoholpolitiska strategi. Vi anser vidare att det,
för den som hamnat i missbruk, behövs en betydligt
mer samordnad insatskedja där preventivt arbete,
behandling och eftervård hänger ihop. Eftersom
regeringen i proposition 2003/04:161
Alkoholpolitiska frågor uttalar att det
internationella arbetet, främst inom EU och WHO,
skall utvecklas och förstärkas och dessutom avser
att under året lämna dels en proposition med förslag
till åtgärder mot illegal alkoholhantering, dels en
ny nationell handlingsplan för att förebygga
alkoholskador avstår vi dock från att nu reservera
oss.
2. Alkoholpolitikens inriktning (punkt 1)
av Kenneth Johansson (c).
Överkonsumtion av alkohol är ett stort
folkhälsoproblem i nästan hela världen. Jag anser
därför att det behövs en fortsatt aktiv hållning
från WHO:s sida vad gäller att implementera en
alkoholpolitik som bidrar till förbättrad folkhälsa.
Jag anser vidare att den traditionella
alkoholpolitiken med höga priser och
försäljningsmonopol inte skall skrotas bara därför
att den inte räcker ända fram. I stället bör man ta
krafttag för att förändra alkoholfrågornas status i
EU och skapa en mer gynnsam miljö för en restriktiv,
svensk alkoholpolitik. Jag anser vidare att det är
viktigt att den svenska regeringen och de svenska
ledamöterna i Europaparlamentet söker allianser med
regeringar, partier och organisationer i andra EU-
länder som delar engagemanget i att minimera
alkoholmissbruket. Jag noterar att regeringen i
proposition 2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor
uttalar att det internationella arbetet, främst inom
EU och WHO, skall utvecklas och förstärkas. Vidare
skall Sverige enligt propositionen genom olika
initiativ bidra till utvecklingen av en
gemenskapsstrategi för att minska alkoholens
skadeverkningar inom EU samt aktivt verka för ett
ökat informations- och erfarenhetsutbyte inom WHO
och EU. Jag anser dessa uttalanden och vad
regeringen i övrigt anför om ett fördjupat
internationellt arbete som hoppingivande. Jag avstår
därför från att reservera mig, men kommer att följa
frågorna noga.
3. Alkoholpolitikens inriktning (punkt 1)
av Jan Lindholm (mp).
Jag anser att regeringen i EU-arbetet skall
prioritera skyddsintresset före gemenskapsintresset.
Snabb hjälp i form av förslaget till ny
konstitution kan inte förväntas på alkoholområdet.
Det behövs därför mycket styrka, mycket mod och en
solidarisk uppslutning från andra länder, som
faktiskt börjar förstå att den ökande
alkoholförbrukningen är en tickande bomb när det
gäller folkhälsan. Att omedelbart återinföra de
införselkvoter som gällde före EU-inträdet i
avvaktan på en ny alkoholpolitik är ett måste.
Kraftfulla insatser för att minska alkoholens
skadeverkningar ger större intäkter än kostnader för
samhället. Vidare anser jag att regeringen bör ta
initiativ till en studie som samlar in sådan kunskap
att det blir möjligt att redovisa effekterna för
samhällets totala ekonomi av den förändring i
alkoholbeteende som en restriktivare alkoholpolitik
leder till. Eftersom regeringen i proposition
2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor uttalar att det
internationella arbetet, främst inom EU och WHO,
skall utvecklas och förstärkas och dessutom avser
att under året lämna dels en proposition med förslag
till åtgärder mot illegal alkoholhantering, dels en
ny nationell handlingsplan för att förebygga
alkoholskador avstår jag dock från att nu reservera
mig.
4. Servering av helflaskor sprit (punkt 16)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Det har blivit vanligare att gäster vill bli
serverade hela spritflaskor på restaurang. Detta är
inte otillåtet enligt alkohollagen. Spritflaskan kan
också kompletteras med drinktillbehör som gör det
möjligt för kunden att själv blanda drinkar. Vi är
oroade över denna utveckling. Vi avstår från att
reservera oss men avser att följa frågan noga.
5. Definitioner för olika alkoholdrycker (punkt
23)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Frågan om definitioner för olika alkoholdrycker
kommer enligt uppgift från Socialdepartementet att
behandlas i en sedan flera år tillbaka aviserad
proposition om teknisk sprit m.m. Vår inställning är
att Sverige bör införa den gräns för vad som skall
anses som alkoholfritt som gäller inom EU, nämligen
0,50 volymprocent. Detta skulle innebära att även
lättöl kommer att betraktas som alkoholhaltig dryck
som det då kan vara olagligt att göra reklam för. Vi
förbehåller oss rätten att återkomma om inte
regeringen snarast presenterar godtagbara förslag i
frågan om definitioner för alkoholdrycker.
6. Uppgiftsskyldighet för Skatteverket (punkt
25)
av Jan Lindholm (mp).
Enligt 8 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738) skall
kronofogdemyndigheten underrätta
tillståndsmyndigheten om en tillståndshavare brister
i sina skyldigheter att erlägga skatter eller
socialavgifter. Skatteverket har emellertid inte
någon sådan skyldighet utan skall lämna uppgifter
enbart på begäran av en tillståndsmyndighet. Det
finns inget sakligt motiv att lägga ansvaret på en
enskild tjänsteman för att information som redan
finns i samhällets ägo beaktas vid en bedömning av
om ett tillstånd bör återkallas. Enligt min mening
skulle kommunernas alkoholtillsyn vinna mycket på om
det även för Skatteverket infördes en sådan
uppgiftsskyldighet som gäller för
kronofogdemyndigheten. Jag finner för närvarande
inte tillräckliga skäl att reservera mig, men kommer
att följa frågan noga och förbehåller mig rätten att
återkomma.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner väckta med anledning av
proposition 2003/04:161
2003/04:So31 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en breddad
alkoholpolitik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att mobilisera
föräldraansvaret.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en hårdare
tillämpning av befintliga straffbestämmelser, även
inom familjekretsen, för langning och olaglig
alkoholhantering.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
sprida information om alkoholens effekter på den
egna hälsan, folkhälsan och samhällsekonomin, för
att öka medborgarnas medvetenhet och bl.a. öka
alkoholbeskattningens legitimitet, i anslutning
till inköp av alkoholhaltiga varor.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
knyta internationella allianser i
alkoholpolitiken.
2003/04:So32 av Christina Axelsson och Cinnika
Beiming (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om riktade
informationsinsatser till arbetslivet, kvinnor och
barn för att minska alkoholens skadeverkningar.
2003/04:So35 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att för att
genomföra handlingsplanen krävs ekonomiska
resurser.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen i
EU-arbetet skall prioritera skyddsintresset före
gemenskapsintresset.
2003/04:So36 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en utvärdering
av följderna av lördagsöppna systembolag bör
genomföras.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kontrollen
över folkölsförsäljningen måste förbättras.
Motioner från allmänna motionstiden
2003
2003/04:Sk310 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
alkoholfria miljöer samt vikten av personligt
ansvarstagande och effektiva åtgärder för att
motverka för hög alkoholkonsumtion och
alkoholmissbruk.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppföljning av
beräknad faktisk alkoholkonsumtion samt
alkoholmissbrukets omfattning samt åtgärder med
anledning därav.
2003/04:Sk348 av Per Bill (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
parlamentarisk utredning tillsätts med uppdrag att
utreda den svenska småskaliga produktionen av
alkoholdrycker i syfte att kartlägga svårigheter
och hinder, samt lämna förslag på hur dessa kan
undanröjas.
2003/04:Sk349 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige aktivt
bör verka för en gemensam strategi i Nordiska
rådet för en restriktiv alkoholpolitik.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stöd till WHO:s
alkoholpolitiska arbete.
2003/04:So202 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om regelförändring för
servering av alkohol.
2003/04:So204 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om försäljning av öl och vin.
2003/04:So215 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ändring i
alkohollagen (1994:1738) beträffande återkallande av
serveringstillstånd.
2003/04:So220 av Birgitta Ahlqvist (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ungdomars dryckesvanor.
2003/04:So231 av Annelie Enochson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de riktlinjer
som angivits i den nationella handlingsplanen mot
alkoholmissbruk för unga människor efterlevs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stoppa
försäljningen av ungdomsinriktad sprit.
2003/04:So234 av Tobias Billström och Peter
Danielsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om fabriksförsäljning av
egenproducerade spritdrycker.
2003/04:So236 av Torsten Lindström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det nödvändiga i
att arbeta med att motverka konsumtion av
alkoläsk.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
driva ett särskilt arbete för att förebygga
ungdomars konsumtion av alkoläsk.
2003/04:So251 av Ola Sundell (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en ändring av alkohollagen.
2003/04:So256 av Anna Grönlund (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om folkölsförsäljning i lokal
där kommunen tidigare har beviljat tidsbegränsat
tillstånd för hantering av livsmedel.
2003/04:So279 av Lilian Virgin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att alkohollagen
kompletteras med riktlinjer vid servering av
helflaskor med spritdryck (helrör).
2003/04:So284 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om varningstexter på starköl,
vin och sprit.
2003/04:So285 av Tuve Skånberg (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
insatser för att minska flickors alkoholbruk.
2003/04:So329 av Mikael Damberg och Cinnika Beiming
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att se över lagstiftningen
gällande brott mot att sälja alkohol till
underåriga.
2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att systematisera
arbetet för att mobilisera medborgaransvaret i
alkoholpolitiken.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en fortsatt aktiv
hållning från WHO:s sida vad gäller att
implementera en alkoholpolitik som bidrar till
ökad folkhälsa.
2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att
OECD utreder samhällsekonomiska kostnader som
orsakas av alkoholmissbruk.
2003/04:So374 av Christina Axelsson och Hillevi
Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av
informationsinsatser till kvinnor om alkoholens
skadeverkningar samt om behovet av ökade
forskningsinsatser på området kvinnor och alkohol.
2003/04:So379 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att skyndsamt
utreda orsaker till och åtgärder för att stävja
det ökande ungdomsfylleriet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om möjligheterna
att värna det som återstår av alkoholpolitisk
restriktivitet och Systembolagets attraktivitet
genom att inlemma försäljning av folköl i
Systembolagets hantering.
2003/04:So389 av Lilian Virgin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
folkölsförsäljning.
2003/04:So391 av Gunnar Axén och Stefan Hagfeldt
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att
skapa rättvisa villkor för den svenska
bryggerinäringen.
2003/04:So392 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att fullt ut tillämpa
Romfördragets artikel 28 i fråga om svensk
alkoholpolitik och därmed avskaffa de
diskriminerande hinder som i dag gäller för
distansförsäljning av alkohol till enskild person i
Sverige.
2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regelverk och
kontroll kring försäljning av folköl.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om definitionen av
alkoholfritt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
informationsinsatser till dem som arbetar med barn
och unga i socialtjänsten.
2003/04:So403 av Sten Tolgfors och Per Bill (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av regeländring för
att tillåta gårdsförsäljning av lokalt producerat
fruktvin.
2003/04:So407 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alkohol- och
narkotikapolitiken ges en inriktning för
integration.
2003/04:So422 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkoholpolitikens
inriktning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Systembolagets
försäljningsmonopol.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förebyggande
insatser vad gäller alkoholens skadeverkningar.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tidig upptäckt av
alkoholens skadeverkningar.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åldersgräns för
inköp av alkoholhaltiga drycker.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gårdsförsäljning.
2003/04:So427 av Peter Pedersen (v):
1. Riksdagen begär att regeringen analyserar och
utvärderar de sammantagna konsekvenser som EU-
medlemskapet medfört för den svenska
alkoholpolitiken sedan inträdesåret 1994.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsammans med
berörda organisationer, myndigheter osv. föreslår
åtgärder i syfte att minska risken för
alkoholmissbruk och skador av alkohol.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om värdet av att
återgå till en restriktiv alkoholpolitik.
4. Riksdagen begär att regeringen analyserar om de
från årsskiftet gällande införselreglerna av
alkohol från annat EU-land över huvud taget kan
betraktas som en begränsning av alkoholens fria
flöde värd att försöka kontrollera efterlevnaden
av.
2003/04:So432 av Börje Vestlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om öppethållande på
restauranger till klockan 05.00.
2003/04:So448 av Mikael Oscarsson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fastställa en
nationell strategi mot den ökande
alkoholkonsumtionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att anta en
målsättning att minska alkoholkonsumtionen med 20
% på tio år och inrikta politikens samlade kraft
för att nå målet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hålla fast vid
prisvapnet i alkoholpolitiken.
2003/04:So471 av Ulrik Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att försäljningen av folköl
endast skall ske på Systembolaget.
2003/04:So484 av Tasso Stafilidis och Karin Thorborg
(v):
1. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till
en skärpt lagstiftning för brott mot att sälja
alkohol till underåriga.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att försäljningen
av folköl endast skall få ske på Systembolaget.
2003/04:So485 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om möjligheter till
tillfälliga undantag från alkohollagstiftningen.
2003/04:So486 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
lagändringar som gör det möjligt att tillåta
gårdsförsäljning av lokalt framställt vin.
2003/04:So515 av Dan Kihlström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om restriktivare
regler för folkölsförsäljning samt förbättrad
kontroll.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åldersregler för
säljarna.
2003/04:So532 av Nils-Erik Söderqvist och Monica
Green (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att se över behovet av
förebyggande insatser.
2003/04:So540 av Per Bill m.fl. (m, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om gårdsförsäljning av
egenproducerat vin.
2003/04:So541 av Peter Danielsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avveckla Systembolagets
detaljhandelsmonopol.
2003/04:So546 av Ann-Kristine Johansson och Helena
Zakariasén (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att upprätta en nationell
strategi för att komma till rätta med barns och
ungdomars attityd till alkohol och droger.
2003/04:So550 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för att skärpa
lagstiftningen för straff vid tillverkning och
försäljning av hembränt.
2003/04:So552 av Christin Nilsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av svensk
alkoholpolitik.
2003/04:So569 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
serveringstillstånd.
2003/04:So576 av Anders Bengtsson m.fl. (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
förebyggande insatser för att skapa ett bättre
förhållningssätt till alkohol.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
samling på alkoholområdet för att åstadkomma en
långsiktig och ansvarsfull alkoholpolitik.
2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att signalsystem
under senare år gått i alkoholpositiv anda.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppstramning av
serveringstillstånd.
2003/04:So639 av Christer Adelsbo m.fl. (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att belysa
vilken typ av informationsinsatser som är mest
effektiva när det gäller att förebygga alkohol-
och narkotikaanvändning bland unga.
2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd,
v, c, mp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om Systembolaget.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
serveringstillstånd.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om alkoholdrycker
i den allmänna handeln.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om alkohol och
kriminalitet.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
punktnykterhet.
Motioner från allmänna motionstiden
2004
2004/05:K431 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
17.2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder på
områdena narkotika, alkohol och tobak.
2004/05:Sk340 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkolholfria
miljöer samt vikten av personligt ansvarstagande
och effektiva åtgärder för att motverka för hög
alkoholkonsumtion och alkoholmissbruk.
2004/05:SK448 av Mikael Oscarsson (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hårdare straff och
upptäcktsrisk.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fastställa en
nationell strategi mot den ökande
alkoholkonsumtionen.
2004/05:L371 av Staffan Danielsson och Jörgen
Johansson (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de statliga
tillstånden för att starta ett vinproducerande
företag förenklas.
2004/05:So202 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att fullt ut tillämpa
Romfördragets artikel 28 i fråga om svensk
alkoholpolitik och därmed avskaffa de
diskriminerande hinder som i dag gäller för
distansförsäljning av alkohol till enskild person i
Sverige.
2004/05:So212 av Hillevi Engström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Systembolaget bör ändra
sina regler så att inte yngre medborgare
diskrimineras.
2004/05:So224 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om regelförändring vid
servering av alkohol.
2004/05:So225 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om försäljning av öl och vin.
2004/05:So231 av Torsten Lindström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkoläsken.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en
redogörelse för åtgärder för att motverka
alkoläsken.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att minska
alkoholanvändningen hos unga människor.
2004/05:So259 av Magdalena Andersson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ändring av
alkohollagen vad gäller servering i foajé till
teater eller konsertlokal.
2004/05:So276 av Sten Tolgfors (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att gårdsförsäljning av
fruktvin bör tillåtas.
2004/05:So277 av Tobias Billström och Peter
Danielsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om fabriksförsäljning av
egenproducerade spritdrycker.
2004/05:So287 av Jan Lindholm (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om kommunala
alkoholinspektörers möjlighet att kontrollera
legitimation.
2004/05:So288 av Jan Lindholm (mp):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändring i alkohollagen i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2004/05:So291 av Ulrik Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att försäljningen av folköl
med 3,5 volymprocent flyttas till Systembolaget.
2004/05:So319 av Monica Green (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om det nödvändiga
drogförebyggande arbetet och föreningarnas viktiga
roll.
2004/05:So332 av Ola Sundell (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en ändring av alkohollagen.
2004/05:So334 av Luciano Astudillo och Mariam Osman
Sherifay (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att införa en
antidiskrimineringsklausul som innebär en automatisk
indragning av serveringstillstånd i de fall en
näringsidkare inom restaurangbranschen döms för
diskriminering.
2004/05:So337 av Margareta Sandgren m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om alkoholpolitiken.
2004/05:So344 av Nils-Erik Söderqvist och Agneta
Lundberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om förutsättningarna för
en folkresning mot ökad alkoholkonsumtion.
2004/05:So350 av Dan Kihlström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om restriktivare
regler samt förbättrad kontroll vad gäller
folkölsförsäljning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de som säljer
öl själva skall ha uppnått myndighetsåldern.
2004/05:So392 av Tobias Billström m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommersiell
provsmakning och fabriksförsäljning av lokalt
producerade alkoholhaltiga drycker.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att låta Skåne få
bli försöksregion för kommersiell provsmakning och
fabriksförsäljning av lokalt producerade
alkoholhaltiga drycker.
2004/05:So393 av Kerstin Engle (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige inom
EU aktivt bör verka för striktare och högre
åldersgränser för alkoholinköp och konsumtion.
2004/05:So396 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en förbättrad
alkoholpolitik inom EU.
2004/05:So408 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om varningstexter på starköl,
vin och sprit.
2004/05:So413 av Gunnar Axén och Stefan Hagfeldt
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att
skapa rättvisa villkor för den svenska
bryggerinäringen.
2004/05:So431 av Jan Lindholm och Ulf Holm (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs beträffande att
kraftfulla insatser för att minska alkoholens
skadeverkningar ger större intäkter än kostnader
för samhället.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om uppföljning av
de totala samhällsekonomiska effekterna av de
föreslagna åtgärderna.
2004/05:So459 av Marie Nordén (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om försäljning av alkohol i
lanthandel.
2004/05:So494 av Bertil Kjellberg och Elizabeth
Nyström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av de regler som
styr servering av alkohol och mat.
2004/05:So507 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
forskning om bruket av alkohol.
2004/05:So509 av Hillevi Larsson och Christina
Axelsson (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige bör
verka för att de negativa folkhälsoaspekterna av
tobaks- och alkoholkonsumtion lyfts fram och
erkänns i EU.
2004/05:So516 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström
(m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa
systembolagets säljmonopol.
2004/05:So517 av Lars Ohly m.fl. (v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
regelverket och tillsynen avseende alkohol och
unga människor.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
överväga att föra över folkölsförsäljningen till
Systembolaget.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
följa upp kommunernas tillståndsgivning och
återkomma till riksdagen med en redovisning av
uppföljningen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige bör
söka samarbete med andra EU-länder i syfte att
påverka EU:s alkoholpolitik i en folkhälsopolitisk
riktning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en kampanj för
minskad alkoholkonsumtion.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nordiskt samarbete
för en gemensam strategi avseende
alkoholpolitiken.
2004/05:So545 av Ragnwi Marcelind (kd):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med
lagförslag som skärper lagstiftningen för straff vid
tillverkning av hembränt och försäljning.
2004/05:So549 av Annelie Enochson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att de riktlinjer som angivits i den
nationella handlingsplanen mot alkoholmissbruk för
unga människor efterlevs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stoppa
försäljningen av sprit riktad till ungdomar.
2004/05:So551 av Tuve Skånberg (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
insatser för att minska flickors alkoholbruk.
2004/05:So587 av Hillevi Larsson m.fl. (s):
Riksdagen begär att regeringen i det fortsatta
arbetet mot alkoholmissbruk tar i beaktande vad som
anförs i motionen.
2004/05:So602 av Ragnwi Marcelind (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att folkölet bör
försäljas på Systembolaget.
2004/05:So607 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkoholpolitiken
inom EU.
3. Riksdagen beslutar att införa ett nytt
alkoholpolitiskt mål, i enlighet med förslaget i
motionen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föräldraansvarets
betydelse i det alkoholpreventiva arbetet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
försäljningsförbud bör kunna gälla för butiker som
säljer folköl till underåriga personer.
2004/05:So610 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd,
v, c, mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om barn och
alkohol.
2004/05:So614 av Anita Brodén och Runar Patriksson
(fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att aktivt söka
internationella allianser för att gemensamt verka
för att i EU minska alkoholkonsumtionen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkoläsk och andra
särskilt för ungdomar inriktade alkoholprodukter i
livsmedelshandeln.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en riktad
informationskampanj till ungdomar.
2004/05:So622 av Torkild Strandberg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att återföra beviljandet
och kontrollen av serveringstillstånd från
kommunerna till länsstyrelserna.
2004/05:So626 av Ulla Wester (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad