Socialutskottets betänkande
2004/05:SOU12
Kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i lagen (1993:387) om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS), m.m.
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas proposition 2004/05:39 Kvalitet, dokumentation
och anmälningsplikt i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS), m.m. samt förslag i en motion som väckts med
anledning av propositionen. Vidare behandlas ett motionsförslag från
den allmänna motionstiden 2004.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om nya bestämmelser som
syftar till att kvaliteten i verksamhet som bedrivs enligt LSS skall
säkras. Utskottet ställer sig också bakom de föreslagna reglerna om
dokumentation, insynsrätt i dokumentation, förvaring och gallring av
dokumentation samt omhändertagande av personakter i enskild verksamhet.
Vidare ställer sig utskottet bakom att det införs en anmälningsskyldighet
beträffande allvarligt missförhållande som rör enskild som får insats
enligt LSS.
Utskottet tillstyrker även regeringens lagförslag i övrigt, dock med
ett par smärre redaktionella ändringar, och avstyrker de båda motionerna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
I betänkandet finns ett särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Regeringens lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade dock såvitt
avser 12 § med de ändringarna att på två ställen "hans ställföreträdare"
ersätts av "hans eller hennes ställföreträdare",2. lag om ändring i
socialtjänstlagen (2001:453),3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:39 och avslår motion
2004/05:So290.
2. Gode männens roll
Riksdagen avslår motion 2004/05:So6.
Stockholm den 8 februari 2005
På socialutskottets vägnar
Chatrine Pålsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Chatrine Pålsson (kd),
Kristina Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Lars U Granberg (s), Catherine Persson
(s), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Christer Engelhardt
(s), Magdalena Andersson (m), Elina Linna (v), Jan Lindholm (mp), Martin
Nilsson (s), Marita Aronson (fp), Gabriel Romanus (fp) och Jonas Wikström
(v).
Redogörelse för ärendet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår i propositionen att det i lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall anges att verksamheten
skall vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt
och fortlöpande skall utvecklas och säkras.
Propositionen innehåller förslag om flera bestämmelser som rör dokumentation.
Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut
om insatser enligt LSS skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa
beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter
och händelser av betydelse. Dokumentationen skall utformas med respekt
för den enskildes integritet. Vidare föreslås bestämmelser om den
enskildes insynsrätt i dokumentationen och om förvaring och gallring av
dokumenten. Bestämmelserna om dokumentation skall i tillämpliga delar
också gälla i enskild verksamhet. Dessutom föreslås att en personakt i
enskild verksamhet i vissa fall skall få tas om hand.
Regeringen föreslår också att var och en som fullgör uppgifter enligt
LSS skall vaka över att de personer som får insatser enligt lagen får
gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som
uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som
rör enskild som får insats enligt LSS skall genast anmäla detta till
den som är ansvarig för verksamheten. Den som är ansvarig skall vara
skyldig att utan dröjsmål rätta till missförhållandet. Om så inte sker,
skall det finnas en skyldighet för den som är ansvarig att anmäla
missförhållandet till tillsynsmyndigheten.
Vidare föreslår regeringen en ändring i sekretesslagen (1980:100) som
innebär att sekretess skall gälla i verksamhet som avser omhändertagande
av personakt enligt LSS för uppgifter om enskilds personliga förhållanden.
Dessutom föreslås en ändring i socialtjänstlagen (2001:453) om biträde
av polismyndigheten för verkställighet av beslut om omhändertagande av
personakt.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Utskottets överväganden
Kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS), m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med ett par smärre redaktionella ändringar anta regeringens
lagförslag om kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt samt avslå
den genom regeringens förslag tillgodosedda motionen om anmälningsskyldighet
beträffande missförhållande.
Riksdagen bör vidare avslå motionen om de gode männens roll vad gäller
dokumentation och möjligheter att ta till vara den enskildes rätt. Jämför
det särskilda yttrandet (fp).
Propositionen
Regeringens förslag avser främst förändringar av bestämmelserna i lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och
gäller huvudsakligen verksamhetens kvalitet, dokumentation och därmed
närliggande frågor samt anmälningsplikt beträffande missförhållande.
Syftet med förslagen är att genom förtydliganden och kompletteringar
stärka den enskildes rättssäkerhet och ge tydligare ledning för de olika
myndigheternas tillämpning. De föreslagna ändringarna i LSS innebär en
ökad likformighet med motsvarande regler i socialtjänstlagen (2001:453).
Förslag lämnas också till vissa ändringar i socialtjänstlagen och
sekretesslagen (1980:100). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
juli 2005.
Verksamhetens kvalitet
En bestämmelse bör enligt regeringens mening införas i LSS om att
verksamheten skall vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten
systematiskt och fortlöpande skall utvecklas och säkras. Avsikten är
att kvaliteten i den verksamhet som bedrivs skall garanteras. Innebörden
av att verksamheten skall utvecklas och säkras är att uppföljning och
utvärdering av denna skall göras av den eller de nämnder som svarar för
insatserna enligt LSS. Genom att i LSS införa en kvalitetsregel, vilken
motsvarar den som finns i socialtjänstlagen, avses att skapa tydligare
förutsättningar för kommuner och andra utförare att arbeta med
kvalitetsfrågor inom all verksamhet inom det sociala området för personer
med funktionshinder. I detta sammanhang hänvisas bl.a. till att den
motsvarande bestämmelsen i socialtjänstlagen underlättat arbetet med
att utveckla kvaliteten i vård, omsorg och stödinsatser.
Vad gäller själva arbetet med att säkerställa kvaliteten uppmärksammar
regeringen bl.a. betydelsen av Socialstyrelsens normerande arbete och
vikten av att ta till vara brukarens synpunkter.
Dokumentation m.m.
Enligt regeringen bör nya bestämmelser om dokumentation införas i LSS
med syfte att förtydliga nuvarande reglering och som komplement till
förvaltningslagens (1986:223) regler. Bestämmelserna om dokumentation
skall i tillämpliga delar gälla i enskild verksamhet.
Regeringens förslag avser bl.a. att värna den enskildes rättssäkerhet
och bidra till att verksamheten enligt LSS skall kunna förbättras,
utvecklas och systematiskt utvärderas. Regeringen anser att tydliga krav
på dokumentation även har betydelse vad gäller förutsättningarna för
att en effektiv tillsyn skall kunna bedrivas.
Förslagen omfattar en bestämmelse om att all handläggning av ärenden
som rör enskilda samt genomförande av beslut om insatser skall dokumenteras.
Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet
samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som
rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga
inte får tillgång till dem.
Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet.
Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra
anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att
någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas.
En handling i en personakt i enskild verksamhet skall, om det begärs av
den som akten rör, så snart som möjligt tillhandahållas denne för läsning
eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat
följer av bestämmelserna om tystnadsplikt. Frågor om utlämnande prövas
av den som ansvarar för personakten. Anser denne att personakten eller
någon del av den inte bör lämnas ut skall denne genast med ett eget
yttrande överlämna frågan till länsstyrelsen för prövning.
Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos nämnder i kommun
eller landsting som tillhör sådan sammanställning av uppgifter som avses
i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,
skall gallras fem år efter det att den sista anteckningen gjordes i
akten. Uppgifterna skall dock inte gallras så länge uppgifterna om samma
person inte har gallrats av nämnden enligt vad som gäller för uppgifter
i en sammanställning. Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen
om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten skall gallras fem
år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.
Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att
gallringsskyldigheten inträdde. Från gallringsskyldigheten undantas i LSS
handlingar som kommit in eller upprättats i samband med en insats som
avser boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn
och ungdomar. Vidare undantas handlingar från gallringskyldigheten av
hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner
och landsting och i övriga kommuner och landsting beträffande ett
representativt urval av personer. Dokumentation i enskild verksamhet skall
bevaras så länge den kan ha betydelse för åtgärder i verksamheten.
Länsstyrelsen skall få besluta att en personakt i enskild verksamhet
skall tas om hand om verksamheten upphör eller om det på sannolika skäl
kan antas att personakten inte kommer att handhas enligt föreskrifterna
i LSS (eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen)
eller om den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns
ett påtagligt behov av att akten tas om hand. En omhändertagen personakt
skall återlämnas om det är möjligt och det inte längre finns skäl för
omhändertagandet. Ett beslut i fråga om återlämnande skall meddelas av
länsstyrelsen efter ansökan av den som vid beslutet om ett omhändertagande
ansvarade för personakten.
Personakter som tagits om hand skall förvaras avskilda hos arkivmyndigheten
i den kommun där akterna omhändertagits. En personakt skall bevaras i
minst två år från det att den kom in till arkivmyndigheten. En myndighet
som har hand om en personakt som har omhändertagits har, om en uppgift
ur akten begärs för ett särskilt fall, samma skyldighet att lämna
uppgiften som den haft som ansvarat för akten före omhändertagandet.
Biträde av en polismyndighet för verkställighet av ett beslut om
omhändertagande av personakt skall få begäras endast när det på grund av
särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kommer att kunna
utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen
(1984:387) behöver tillgripas eller det annars finns synnerliga skäl
för begäran. Motsvarande bestämmelse föreslås införd i socialtjänstlagen.
I sekretesslagen bör enligt regeringen införas en bestämmelse som innebär
att sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av personakt
för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Utan hinder av sekretessen
får uppgift i verksamhet lämnas till en nämnd i en kommun eller ett
landsting, om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller
genomförande av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av
synnerlig vikt att uppgiften lämnas.
Anmälningsplikt beträffande missförhållande
Enligt regeringsförslaget skall var och en som fullgör uppgifter enligt
LSS vaka över att de personer som får insatser enligt lagen får gott
stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som
uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som
rör enskild som får LSS-insats skall genast anmäla detta till aktuell
nämnd i kommunen eller landstinget. Om inte missförhållandet avhjälps
utan dröjsmål, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten.
En motsvarande bestämmelse som gäller socialtjänstens omsorg om äldre
personer och personer med funktionshinder finns redan i 14 kap. 2 §
socialtjänstlagen. För hälso- och sjukvårdens del stadgas en anmälningsplikt
i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
Propositionens förslag omfattar att anmälningsskyldigheten också skall
gälla den som handlägger ärenden enligt LSS eller lagen (1993:389) om
assistansersättning.
Regeringen motiverar sitt förslag med att brister i särskilt stöd och
service bättre kan följas upp och förebyggas med en lagstadgad skyldighet
att anmäla missförhållanden. Enligt regeringen måste anmälningsplikten
kompletteras med att kommuner, landsting och de som bedriver enskild
verksamhet genomför systematisk bevakning för att bättre upptäcka risker
för framtida missförhållanden. Genom anmälningsplikten ges dessutom
tillsynsmyndigheten bättre förutsättningar för sin tillsyn. Särskilt
bidrar ett sådant lagstadgat system till att den enskildes intressen
bättre kan tas till vara. Regeringen bedömer att det inte finns någon
skillnad när det gäller behovet av skydd mot övergrepp och andra
missförhållanden vad gäller personer som har insatser inom ramen för LSS
i förhållande till äldre och funktionshindrade personer som har insatser
enligt socialtjänstlagen respektive personer som ges vård inom hälso-
och sjukvården.
Anmälningsskyldigheten skall även gälla inom motsvarande yrkesmässigt
bedriven enskild verksamhet. Anmälan skall göras till den som är ansvarig
för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa
missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten.
Den anmälningsskyldighet som föreslås har inte förenats med någon
bestämmelse om sanktion för den som inte fullgör sin skyldighet.
En ändring föreslås även i fråga om socialtjänsten på så sätt att det
i socialtjänstlagen skall föreskrivas att anmälningsskyldigheten också
gäller den som handlägger ärenden enligt den lagen.
Enligt regeringsförslaget bör dessutom i LSS införas en erinran om
bestämmelserna om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn
kan behöva nämndens skydd enligt socialtjänstlagen.
Motionerna
I motion So290 av Ulrik Lindgren (kd), vilken väckts under den allmänna
motionstiden 2004, föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att en
motsvarighet till socialtjänstlagens lex Sara skall införas i LSS. Enligt
motionären bör all personal som arbetar med att besluta om, utforma
eller verkställa stödinsatser enligt socialtjänstlagen och LSS vara
skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden i verksamheten.
I motion So6 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) lämnas förslag om att riksdagen
genom ett tillkännagivande bör ge regeringen i uppdrag att återkomma
med förslag rörande de gode männens roll vad gäller dokumentation och
möjligheter att ta till vara den enskildes rätt. Enligt motionärerna är
det inte tillfredsställande att regeringen i propositionen helt valt
att bortse från denna yrkesgrupp.
Aktuellt
Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare har genomfört en
bred översyn som, förutom en utvärdering av 1995 års förmyndarskapsreform,
bl.a. omfattar regelverket om ställföreträdare för hjälpbehövande vuxna.
Utredningen har i detta sammanhang särskilt undersökt behovet av en
legal ställföreträdare som kan företräda den enskilde i frågor om hälso-
och sjukvård, socialtjänst och forskning. Utredningens uppdrag har också
omfattat att generellt se över de stödformer som erbjuds i föräldrabalken.
I november 2004 avlämnade utredningen sitt slutbetänkande Frågor om
förmyndare och ställföreträdare för vuxna (SOU 2004:112).
Utredningsbetänkandets
lagförslag är omfattande. Reglerna om gode män och förvaltare i
föräldrabalken föreslås bilda basen i ett samordnat system om regler för
ställföreträdarskap. De nämnda instituten skall enligt förslaget
kompletteras med nya, mindre formella stödformer i särskild lagstiftning.
Mot bakgrund bl.a. av att många personer är i behov av ett bättre skydd
än det som dagens regelverk ger och att föräldrabalkens regler om
ställföreträdarskap har vissa brister har utredningen bl.a. föreslagit en
ny lag om ställföreträdare för vuxna med bristande beslutsförmåga inom
den sociala välfärden. Lagen skall gälla angelägenheter som rör bl.a.
de insatser för särskilt stöd och särskild service som avses i LSS samt
ersättning för personlig assistans enligt lagen (1993:389) om
assistansersättning. Ställföreträdaren ges i lagförslaget behörighet att ansöka
om sociala förmåner och att ta ställning i frågor om samtycke till hjälp-
och stödåtgärder. Den som åtagit sig uppgiften att företräda den enskilde
skall även bära visst ansvar för att uppgifter lämnas och anmälningar
görs enligt berörd lagstiftning. I en lag om ställföreträdare för vuxna
med bristande beslutsförmåga inom hälso- och sjukvården m.m. föreslås
bestämmelser om ställföreträdare bl.a. i den allmänna omvårdnad som ges
enligt LSS när omvårdnaden har samband med sådan hälso- och sjukvård
som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Utredningen har också föreslagit
flera förändringar av bl.a. föräldrabalken och LSS. Utredningsbetänkandet
bereds nu inom Justitiedepartementet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker på de av regeringen anförda skälen propositionens
lagförslag. I konsekvens med den i övrigt könsneutrala utformning som
lagtexten har givits i förslagen bör i 12 § lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade på två ställen orden "hans
ställföreträdare" ersättas av "hans eller hennes ställföreträdare".
Genom regeringens lagförslag kommer förslaget i motion So290 (kd) om
att en anmälningsplikt beträffande missförhållande skall införas att
bli tillgodosett.
I motion So6 (fp) väcks viktiga frågor om de gode männens roll. I
Regeringskansliet bereds nu det slutbetänkande som Utredningen om förmyndare,
gode män och förvaltare har lämnat. Denna beredning omfattar frågor om
de gode männens roll och andra i detta sammanhang relevanta frågor om
ställföreträdarskap m.m. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets
mening inte skäl för riksdagen att göra det i motionen efterfrågade
tillkännagivandet. Med hänvisning till detta avstyrks motionen.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttrande.
Gode männens roll, punkt 2 (fp)
Marita Aronson (fp) och Gabriel Romanus (fp) anför:
Enligt vår mening är det av vikt att de gode männens roll vad gäller
dokumentation och möjligheter att ta till vara den enskildes rätt ges
nödvändig uppmärksamhet. Vi utgår från att regeringen under sin beredning
av förslaget från Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare
kommer att överväga nämnda frågeställningar i förhållande till de
personer som erhåller insatser enligt LSS och då med särskild uppmärksamhet
på vad de nya reglerna i denna lag innebär. Vi har för avsikt att följa
frågorna om de gode männens roll och verka för att dessa frågor får den
noggranna och gynnsamma behandling de förtjänar.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:39 Kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i
lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS),
m.m.:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade,
lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Följdmotion
2004/05:So6 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de gode männens roll vad gäller dokumentation och möjligheter
att ta till vara den enskildes rätt.
Motion från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:So290 av Ulrik Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en motsvarighet till socialtjänstlagens lex Sara i LSS.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag