Socialutskottets betänkande
2004/05:SOU11
Folkhälsopolitik
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ca 140 motionsyrkanden från
de allmänna motionstiderna 2003 och 2004.
Ett enigt utskott föreslår med anledning av ett
tiotal motioner från samtliga riksdagspartier ett
tillkännagivande till regeringen om det
självmordspreventiva arbetet. Utskottet konstaterar
att olika insatser gjorts på området. Regeringen har
i den nyligen avlämnade forskningspolitiska
propositionen, 2004/05:80 Forskning för ett bättre
liv, redovisat att den bl.a. anser att särskilda
insatser bör göras inom suicidforskningen.
Folkhälsoministern har redovisat att han noga följer
utvecklingen för att överväga vilka ytterligare
insatser som kan komma att erfordras med anledning
av självmordsproblematiken. Utskottet delar dock
bedömningen i motionerna att ytterligare insatser nu
måste genomföras för att förstärka det
självmordspreventiva arbetet. Utskottet anser att
ett nationellt program för självmordsprevention bör
tas fram. Regeringen bör redovisa resultatet av ett
sådant arbete för riksdagen i lämpligt sammanhang.
Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden, främst
med hänvisning till pågående arbete på
folkhälsoområdet.
I betänkandet finns 24 reservationer och tre
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Mål för folkhälsan m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf358
yrkande 16, 2003/04:So343 yrkandena 1 och 2,
2003/04:So409 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So577
yrkandena 2 och 3, 2003/04:A309 yrkande 12,
2004/05:So495 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So508
yrkande 3 och 2004/05:A354 yrkande 11.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Hälsokonsekvensanalyser
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So343
yrkande 7, 2003/04:So406 yrkande 1 och
2003/04:So577 yrkande 1.
Reservation 2 (kd, c)
3. Hälsoindex i statsbudgeten
Riksdagen avslår motion 2003/04:So406 yrkande
8.
Reservation 3 (v)
4. Folkhälsoarbete för utrikesfödda
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So273
yrkande 1, 2003/04:So406 yrkande 2, 2004/05:So250
yrkande 1 och 2004/05:So410 yrkande 6.
Reservation 4 (m)
5. Regionala hälsoklyftor
Riksdagen avslår motion 2003/04:So343 yrkande
3.
Reservation 5 (fp, kd, c)
6. Insatser i socialt och ekonomiskt
utsatta områden
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So268
yrkande 1 och 2003/04:So628.
7. Aktivt folkhälsoarbete för äldre
Riksdagen avslår motion 2003/04:So266.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)
8. HBT-personers livssituation
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K418
yrkandena 28 och 30, 2003/04:L350 yrkandena 6, 7
och 14, 2003/04:So530, 2003/04:So568 yrkandena 4,
6 och 8, 2003/04:So571 yrkande 2, 2004/05:L295
yrkandena 5 och 6, 2004/05:U257 yrkande 33,
2004/05:So566 yrkandena 2-5 och 2004/05:So620
yrkandena 2-5.
Reservation 7 (fp, c)
Reservation 8 (v)
Reservation 9 (mp)
9. Diskrimineringskommittén
Riksdagen avslår motion 2003/04:So568 yrkande
9.
Reservation 10 (mp)
10. Självmordsprevention
Riksdagen tillkännager för regeringen vad
utskottet anfört om att ett nationellt program
för självmordsprevention bör tas fram. Riksdagen
bifaller därmed delvis motionerna 2003/04:So264,
2003/04:So504 yrkande 22, 2003/04:So577 yrkande
5, 2003/04:Ub398 yrkande 4, 2004/05:So238,
2004/05:So247 yrkande 1, 2004/05:So316,
2004/05:So318 yrkande 1, 2004/05:So429 yrkande 2,
2004/05:So508 yrkandena 1, 2 och 6,
2004/05:So526, 2004/05:So544 och 2004/05:So666.
11. Ekonomisk stress m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So409
yrkande 8, 2004/05:So495 yrkande 3 och
2004/05:So596 yrkandena 1-3.
Reservation 11 (m)
12. Trygga och goda uppväxtvillkor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf397
yrkande 7, 2004/05:So394 yrkande 4 och
2004/05:So508 yrkande 8.
Reservation 12 (m, fp, kd, c)
13. Hälsokonsekvensbeskrivningar av
driftsformer inom vården
Riksdagen avslår motion 2004/05:So495 yrkande
4.
14. Skadliga ljudnivåer
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So218
yrkandena 1-3, 2003/04:So245, 2003/04:So246,
2003/04:So253 yrkandena 1-3, 2003/04:So449
yrkandena 1 och 2, 2003/04:So518 yrkandena 1 och
2, 2003/04:Ub271 yrkandena 32 och 33,
2004/05:So245, 2004/05:So415 yrkandena 1-3,
2004/05:So580 och 2004/05:So655 yrkandena 1-3.
Reservation 13 (mp)
15. Nationell handlingsplan mot allergier
Riksdagen avslår motion 2003/04:So577 yrkande
7.
16. God vård i tid m.m.
Riksdagen avslår motion 2004/05:So596 yrkandena
6 och 8.
Reservation 14 (m)
17. Kampanj angående mässlingsvaccin
Riksdagen avslår motion 2003/04:So298.
18. Utredning om influensavaccination
Riksdagen avslår motion 2003/04:So318.
Reservation 15 (v)
19. Preventivt psykiatriskt arbete
Riksdagen avslår motion 2004/05:So410 yrkande
5.
Reservation 16 (v)
20. Sexualpolitiska mål
Riksdagen avslår motion 2003/04:So406 yrkande
7.
21. Sexuellt överförbara sjukdomar
Riksdagen avslår motion 2004/05:So367.
22. Kost och motion
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So363,
2003/04:So409 yrkande 9, 2003/04:So557,
2003/04:So577 yrkande 6, 2003/04:Kr385 yrkande
13, 2004/05:So278, 2004/05:So365, 2004/05:So530,
2004/05:So562, 2004/05:So596 yrkande 4 och
2004/05:MJ332 yrkande 10.
Reservation 17 (m)
Reservation 18 (kd)
23. Hälsoklubbar och livsstilscentrum
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So483 och
2003/04:So644 yrkande 1.
24. Tillgång till grönområden och
trädgårdar
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So343
yrkande 6, 2003/04:So459 och 2004/05:So313.
Reservation 19 (fp, c)
25. Hästens betydelse
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ505 yrkande
2.
26. Genusperspektiv
Riksdagen avslår motion 2003/04:So395 yrkande
6.
27. Dopning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So366 och
2003/04:So631.
28. Shoppingmissbruk
Riksdagen avslår motion 2004/05:So205.
29. Dataspelberoende
Riksdagen avslår motion 2004/05:So239.
30. Hälsoinformation
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So577
yrkande 4, 2004/05:So418, 2004/05:So603 yrkande 1
och 2004/05:So621.
31. Apotekets hälsoupplysning
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf358 yrkande
19.
Reservation 20 (m, fp, kd, c)
32. Egenvård
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So216,
2003/04:So343 yrkande 4 och 2004/05:So606 yrkande
9.
Reservation 21 (m, fp, kd, c)
33. Handikappförbundens betydelse
Riksdagen avslår motion 2004/05:So647.
34. Friskvård för äktenskap och
parförhållanden
Riksdagen avslår motion 2003/04:So577 yrkande
17.
Reservation 22 (kd)
35. Forskning om självmord
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So318
yrkande 2 och 2004/05:So535.
36. Annan folkhälsoforskning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So343
yrkande 5, 2003/04:So525, 2004/05:So419 och
2004/05:MJ509 yrkande 15.
Reservation 23 (fp, c)
Reservation 24 (mp)
Stockholm den 7 april 2005
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman (v), Margareta Israelsson (s), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Lars U
Granberg (s), Catherine Persson (s), Kenneth
Johansson (c), Elina Linna (v), Martin Nilsson (s),
Jan Emanuel Johansson (s), Maud Ekendahl (m), Marita
Aronson (fp), Ulrik Lindgren (kd), Gabriel Romanus
(fp), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Lars Mejern
Larsson (s).
Redogörelse för ärendet
Företrädare för Institutet för psykosocial medicin,
IPM, har vid sammanträde den 15 februari 2005
informerat utskottet om sin syn på institutets
framtida organisation.
Socialutskottet har inom ramen för riksdagens
framtidsdagar den 17 mars 2005 hållit ett öppet
seminarium om Det sociala medborgarskapet och
hälsan: Patientmakt och patientansvar.
Inledningsanföranden hölls av Paula Blomqvist,
fil.dr., statsvetenskapliga institutionen, Uppsala
universitet, Arbetslivsinstitutet och
(tillfälligtvis) Institutet för framtidsstudier och
Olle Lundberg, professor, Centre for Health Equity
Studies, Stockholms universitet/Karolinska
Institutet.
2004/05
SoU11
Utskottets överväganden
Mål för folkhälsan m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet vidhåller att det övergripande
nationella målet för folkhälsoarbetet skall
vara att skapa samhälleliga förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen. Utskottet står fortsatt bakom
en sektorsövergripande målstruktur med elva
målområden. Riksdagen bör därmed avslå
motioner om ändring av mål för folkhälsan
m.m. Riksdagen bör även avslå motioner om
hälsokonsekvensanalyser och om hälsoindex i
statsbudgeten. Jämför reservationerna 1 (m,
fp, kd, c), 2 (kd, c) och 3 (v).
Motioner
I motion 2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs tillkännagivanden om hälsa och
bättre livskontroll (yrkande 1) och om
folkhälsoarbete nära människors vardag (yrkande 2).
Motionärernas utgångspunkt är att folkets hälsa
vilar på de enskilda individerna och därför bör
politiska beslut som syftar till att värna
folkhälsan i första hand syfta till att ge
medborgarna de verktyg de behöver för att kunna
bibehålla eller förbättra sin egen hälsostatus. Det
statliga engagemanget bör minska till förmån för ett
effektivt regionalt och lokalt folkhälsoarbete.
I motion 2004/05:So495 av Ulrika Karlsson (m) begärs
ett tillkännagivande om vikten av att enskilda
individers hälsotillstånd står i fokus (yrkande 1).
Motionären anser att folkhälsomålen bör revideras
till att fokus sätts på den enskildes hälsotillstånd
snarare än på den totala folkhälsan. Vidare begärs
tillkännagivande om vikten av den enskildes ansvar
för sitt hälsotillstånd (yrkande 2).
I motion 2003/04:Sf358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs ett tillkännagivande om vikten av att
konkreta förslag och uppföljningsbara delmål läggs
fram för riksdagen då regeringen redovisar kommande
uppföljningar av folkhälsomålen (yrkande 16).
I motion 2004/05:So508 av Mia Franzén (fp) begärs
ett tillkännagivande om att statens folkhälsomål
kompletteras med nollvision för självmord och
självskador (yrkande 3).
I motion 2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs
tillkännagivanden om att mer konkreta etappmål för
folkhälsoarbetet måste utvecklas (yrkande 2) och om
att införa 18 nationella folkhälsomål (yrkande 3).
Målstrukturen måste vara mer detaljerad. Den bör
utgå från Nationella folkhälsokommitténs (SOU
2000:91) väl underbyggda förslag om 18 mål.
Kommitténs föreslagna mål tillsammans med konkreta
etappmål för uppföljning av måluppfyllelsen
möjliggör en verklig satsning på en förbättrad
folkhälsa, anför motionärerna. Vidare begärs ett
tillkännagivande om betydelsen av hälsoekonomiska
studier och hälsokonsekvensanalyser (yrkande 1).
I motion 2003/04:A309 av Annelie Enochson m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om folkhälsoarbetet
(yrkande 12).
Folkhälsoarbetet måste bedrivas på alla nivåer i
samhället. Motionärerna upprepar detta i motion
2004/05:A354 (kd) yrkande 11.
I motion 2003/04:So406 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om
hälsokonsekvensbeskrivningar (yrkande 1).
Motionärerna anser att folkhälsoperspektivet borde
vägas in vid samtliga större samhällsförändringar.
Detta kan emellertid vara svårt att genomföra i
praktiken, därför bör regeringen initiera
pilotprojekt på ett antal områden. Dessa kan tjäna
som exempel på hur hälsokonsekvensbeskrivningar kan
genomföras. Vidare begär motionärerna ett
tillkännagivande om hälsoindex (yrkande 8). De anser
det lika viktigt att redovisa hälsoindex i
statsbudgeten som tillväxtfaktorer och
budgetprognos. De föreslår att ett sådant index
utformas under mandatperioden.
I motion 2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c)
yrkas att regeringen lägger fram förslag till
riksdagen om nationella folkhälsomål i enlighet med
vad som anförs i motionen (yrkande 1). Vidare begärs
ett tillkännagivande om riksdagens delaktighet i
folkhälsopolitiken (yrkande 2). Motionärerna
framhåller det pedagogiska värdet av tydliga och
offentligt erkända nationella folkhälsomål och anser
också att den styrgrupp som tillsatts bör ändras och
breddas så att representanter för riksdagspartierna
och viktiga samhällsorganisationer kan ingå. Vidare
begärs att regeringen lägger fram förslag om att
utveckla metoder för hälsokonsekvensanalyser
(yrkande 7).
Bakgrund och tidigare behandling
I betänkande 2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan
behandlade socialutskottet regeringens proposition
2002/03:35 Mål för folkhälsan. Utskottet delade
regeringens uppfattning att det övergripande
nationella målet för folkhälsoarbetet bör vara att
skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
på lika villkor för hela befolkningen. Utskottet
ställde sig vidare bakom regeringens förslag till en
sektorsövergripande målstruktur för det samlade
folkhälsoarbetet (res. m, fp och c).
När det gäller bestämmandet av delmål delade
utskottet regeringens synpunkter att det krävs
ytterligare underlag och mer arbete, bl.a. av
Statens folkhälsoinstitut, för att bestämma de
indikatorer och den statistik som bäst mäter
sambanden mellan bestämningsfaktorer och deras
effekter på folkhälsan. Följaktligen ställde sig
utskottet även bakom att regeringen får bestämma de
delmål som skall gälla för arbetet (res. fp och c).
Utskottet utgick dock från att regeringen, i den
första planerade skrivelsen till riksdagen, ger en
lägesrapport vad beträffar det arbete med att
fastställa delmål som genomförts. Utskottet ansåg
det också väsentligt att delmålen är
uppföljningsbara så att resultatet av arbetet kan
mätas. Riksdagen följde utskottet (rskr.
2002/03:145).
I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1
utg.omr. 9) anfördes att en skrivelse om
folkhälsopolitiken kommer att redovisas till
riksdagen vart fjärde år med början 2006 (s. 70). I
propositionen föreslog regeringen att målet för
politikområdet Folkhälsa skulle vara det av
riksdagen antagna övergripande nationella
folkhälsomålet att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god folkhälsa på lika villkor
för hela befolkningen. Riksdagen fastställde detta
mål (bet. 2004/05:SoU1, rskr. 2004/05:114).
Statens folkhälsoinstitut har i november 2004
fastställt 38 huvudindikatorer som skall användas i
uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken
(rapporten Förslag till mål och indikatorer inom
folkhälsoområdet).
Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut i
uppdrag att senast den 30 september 2005 ta fram en
folkhälsopolitisk rapport (se Regleringsbrev för
budgetåret 2005 avseende Statens folkhälsoinstitut).
I rapporten skall bl.a. redovisas indikatorer för
folkhälsans viktigaste bestämningsfaktorer som
institutet, i samråd med andra aktörer,
identifierat. I rapporten skall vidare redovisas
vilka insatser som vidtagits som bedöms väsentligen
ha bidragit till eller väsentligen kan komma att
bidra till att de övergripande nationella
folkhälsomålet och målen för de elva målområdena
nås. Insatser på nationell nivå skall redovisas och,
så långt det är möjligt, även insatser på regional
och lokal nivå. Rapporten skall även redovisa en
bedömning av resultaten och de mer långsiktiga
effekterna av genomförda insatser samt ge
rekommendationer om åtgärder. Målgrupperna barn,
ungdomar, äldre och invandrare skall särskilt
beaktas vid rapporteringen.
Statens folkhälsoinstitut har vidare haft
regeringens uppdrag att pröva och utveckla en
principmodell för hälsokonsekvensbedömningar samt
även utfört ett antal sådana bedömningar på
specifika områden. Uppdraget har utförts bl.a. genom
rapporterna Models and methods of Health Impact
Assessment (2001) och The need for Health Impact
Assessment (R 2004:41).
I sina respektive regleringsbrev för 2005 har
Integrationsverket, Statens räddningsverk,
Arbetsmarknadsverket, Skolverket, Myndigheten för
skolutveckling, Ungdomsstyrelsen, Statens
jordbruksverk, Konsumentverket och Statens
strålskyddsinstitut getts i uppdrag att i samråd med
Statens folkhälsoinstitut utveckla metoder för
bedömning av hälsokonsekvenser av insatser inom det
egna verksamhetsområdet. Uppdragen skall redovisas
med början den 31 juli 2005.
I budgetpropositionen för 2005 (ovan a. prop.)
anförde regeringen i ett avsnitt som behandlar
insatser utanför politikområdet Folkhälsa bl.a. att
det i flera landsting finns landstingsråd med
särskilt folkhälsoansvar och politiskt tillsatta
folkhälsoutskott samt att
hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut och
lokala välfärdsbokslut används på flera håll (s.
76). I detta sammanhang nämndes också att många
frivilligorganisationer bedriver ett betydelsefullt
arbete inom folkhälsoområdet med bidrag från staten,
kommuner, landsting eller privata intressenter.
Regeringen har som aviserats i propositionen Mål för
folkhälsan (s. 31) inrättat en nationell
ledningsgrupp för folkhälsofrågor under ledning av
folkhälso- och socialtjänstminister Morgan
Johansson. I övrigt består gruppen av cheferna för
de myndigheter (17 st.) som inom sin verksamhet
arbetar med folkhälsofrågor. Företrädare för de
departement (8 st.) som har folkhälsofrågor inom
sitt ansvarsområde deltar som observatörer. Gruppens
uppgift är att verka för samordning på nationell,
regional och lokal nivå för att nå det av riksdagen
beslutade övergripande nationella folkhälsomålet.
Syftet med gruppen är att få till stånd en ökad
dialog och samordning mellan de politikområden som
arbetar med frågor som berör folkhälsan (se även
nedan i avsnittet Hälsoinformation och
hälsokommunikation).
Socialstyrelsen har i dagarna överlämnat
Folkhälsorapport 2005 till regeringen. Rapporten
vänder sig i första hand till politiker på
nationell, regional och lokal nivå som genom sina
beslut på olika sätt kan skapa förutsättningar för
en positiv utveckling av befolkningens hälsa.
Innehållet kan sammanfattas i följande punkter:
* demografisk utveckling
*
* folkhälsans utveckling och fördelning, sociala
skillnader
*
* internationellt perspektiv på folkhälsan i
Sverige
*
* folksjukdomar och folkhälsoproblem
*
* levnadsvanor och folkhälsa
*
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller att det övergripande nationella
målet för folkhälsoarbetet skall vara att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på
lika villkor för hela befolkningen. För att nå detta
mål krävs långsiktigt, målinriktat och
sektorsövergripande arbete inom samtliga sektorer
som har ett avgörande inflytande på folkhälsans
utveckling. Utskottet vill understryka att det krävs
en bättre samordning på samtliga nivåer i syfte att
uppnå större effektivitet samt ökade kunskaper om
olika åtgärders samlade effekter på folkhälsan.
Utskottet står därmed fortsatt bakom en
sektorsövergripande målstruktur med elva målområden.
Utskottet vidhåller också att regeringen får
bestämma de delmål som skall gälla.
Regeringen kommer under 2006 att i en första
skrivelse för riksdagen redovisa folkhälsans
utveckling i befolkningen och de åtgärder som
vidtagits för att förbättra denna. Utskottet
förutsätter att regeringen då även ger en
lägesrapport beträffande det arbete med att
fastställa delmål som genomförts.
Utskottet avstyrker därmed motionerna
2003/04:Sf358 (fp) yrkande 16, 2003/04:So343 (c)
yrkande 1, 2003/04:So409 (m) yrkandena 1 och 2,
2003/04:So577 (kd) yrkandena 2 och 3, 2003/04:A309
(kd) yrkande 12, 2004/05:So495 (m) yrkandena 1 och
2, 2004/05:So508 (fp) yrkande 3 och 2004/05:A354
(kd) yrkande 11 om ändringar av mål och målstruktur.
Utskottet avstyrker även motion 2003/04:So343 (c)
yrkande 2 då det ankommer på regeringen att utforma
politiken utifrån riksdagens beslut om ett
nationellt folkhälsomål och en sektorsövergripande
målstruktur.
Utskottet konstaterar att kommuner och landstings
engagemang för folkhälsofrågor successivt ökat och
att hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut
liksom lokala välfärdsbokslut nu används på flera
håll. Utskottet välkomnar denna utveckling.
Utskottet konstaterar också att Socialstyrelsen har
överlämnat Folkhälsorapport 2005 till regeringen.
Statens folkhälsoinstitut har i november 2004
fastställt 38 huvudindikatorer som skall användas i
uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken.
Institutet arbetar nu med att ta fram en
folkhälsorapport som bl.a. skall redovisa
indikatorer för folkhälsans viktigaste
bestämningsfaktorer. Institutet fortsätter med
utvecklingsarbete kring
hälsokonsekvensbeskrivningar. Med hänsyn till
pågående arbete på området anser utskottet att det
inte behövs något initiativ från riksdagens sida.
Motionerna 2003/04:So343 (c) yrkande 7,
2003/04:So406 (v) yrkande 1 och 2003/04:So577 (kd)
yrkande 1 avstyrks.
Utskottet anser inte heller att motion
2003/04:So406 (v) yrkande 8 med begäran om
hälsoindex i statsbudgeten bör föranleda något
initiativ från riksdagens sida. Motionen avstyrks.
Ojämlikhet i hälsa
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
folkhälsoarbete för utrikesfödda, om
regionala hälsoklyftor, om insatser i socialt
och ekonomiskt utsatta områden och om aktivt
folkhälsoarbete för äldre, främst med
hänvisning till pågående arbete på området.
Riksdagen bör vidare avslå ett antal motioner
rörande livsvillkoren för homo-, bi- och
transsexuella. Utskottet hänvisar dels till
Statens folkhälsoinstituts uppdrag att
undersöka och analysera hälsosituationen för
HBT-personer, dels till att regeringen begärt
att Socialstyrelsen skall redovisa vilka
åtgärder som vidtagits i syfte att förbättra
bemötandet av HBT-personer inom
socialtjänsten. Jämför reservationerna 4 (m),
5 (fp, kd, c), 6 (m, fp, kd, c), 7 (fp, c), 8
(v), 9 (mp) och 10 (mp).
Motioner
I motion 2003/04:So273 av Marietta de Pourbaix-
Lundin och Inger René (m) begärs ett
tillkännagivande om målet för folkhälsa och
invandrares villkor (yrkande 1). Motionärerna anför
bl.a. att den frihet som flickor och kvinnor i
Sverige tar för given inte gäller för alla.
Myndigheters och kommuners bidrag till
invandrarorganisationer borde villkoras med att
organisationen aktivt arbetar för jämställdhet, att
de synliggör medlemmarnas värderingar samt att de
bidrar till att lösa generationskonflikter på ett
konstruktivt sätt. Motionärerna upprepar detta
yrkande i motion 2004/05:So250 (yrkande 1).
I motion 2003/04:So266 av Sven Brus (kd) begärs ett
tillkännagivande om betydelsen av ett aktivt
folkhälsoarbete för äldre. Insatser som riktas till
den enskilde individen kan vara hälsorådgivning och
ett aktivt stöd i åldrandets olika faser. Detta kan
hålla tillbaka en del av befarade ökade
vårdkostnader.
I motion 2003/04:So406 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om utrikesfödda och
folkhälsa (yrkande 2). Statens folkhälsoinstitut
presenterade hösten 2002 en rapport om
folkhälsoläget för utrikesfödda svenskar. Rapporten
visade att det finns överrisker för insjuknande i
hjärt- och kärlsjukdomar, kranskärlssjukdomar och
psykisk ohälsa hos flera invandrargrupper jämfört
med svenskfödda. Motionärerna anser att Statens
folkhälsoinstitut bör få i uppdrag att fördjupa
studien om utrikesfödda och återkomma till riksdagen
med förslag på åtgärder. Ett liknade yrkande
framförs i motion 2004/05:So410 av Lars Ohly m.fl.
(v) (yrkande 6).
I motion 2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c)
begärs ett tillkännagivande om ett uppdrag att
tillsluta de regionala hälsoklyftorna (yrkande 3).
Motionärerna anför att det finns djupa geografiska
och regionala hälsoklyftor i Sverige. Detta gäller
såväl fysisk som psykisk hälsa. Det är viktigt att
folkhälsopolitiken ges ett konkret uppdrag att
arbeta för att tillsluta dessa hälsoklyftor.
I motion 2003/04:So268 av Inger Lundberg (s) begärs
ett tillkännagivande om att den statliga
folkhälsopolitiken ges en fördelningspolitisk profil
(yrkande 1). Staten skall genom sina riktlinjer
bidra till att utvecklingsarbete och
utvecklingssatsningar hos berörda myndigheter
medverkar till att de mest utsatta bostadsområdena
och deras befolkning prioriteras i folkhälsoarbetet,
anför motionären.
I motion 2003/04:So628 av Cinnika Beiming m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om insatser för att
minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i
befolkningen. Motionärerna anser att resurser måste
avsättas för insatser i utsatta storstadsområden.
Homo-, bi- och transsexuella personer
I motion 2004/05:So566 av Martin Andreasson m.fl.
(fp, v, c,
mp) begärs ett tillkännagivande om kunskapen om
självmordsrisken för unga HBT-personer (yrkande 2).
Motionärerna pekar på en undersökning som visar på
en högre förekomst av psykisk ohälsa hos unga homo-
och bisexuella jämfört med ungdomar i samma ålder i
befolkningen i stort. Ytterligare initiativ bör tas
för att öka kunskapen om självmordsrisken för unga
HBT-personer och belysa vilka insatser som behövs,
anför de. De begär tillkännagivanden om kunskapen om
transpersoners livsvillkor i samhället (yrkande 3)
och om kartläggning av bemötandefrågor rörande HBT-
personer (yrkande 4). Slutligen begär de ett
tillkännagivande om utvidgning av Statens
folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag (yrkande 5).
Uppdraget bör utvidgas till att även omfatta
bisexuella och transpersoner och alltså bli ett HBT-
uppdrag. Uppdraget bör också vidgas och inte enbart
handla om hälsofrågor utan vara övergripande med
nationellt ansvar för forskning, utvärdering och
kunskapsspridning. Samma yrkanden ställs också i
motion 2004/05:So620 av Börje Vestlund (s) yrkandena
2-5. Även i motionerna 2003/04:So571 av Martin
Andreasson m.fl. (fp, v, c, mp) yrkande 2 och
2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 33
begärs tillkännagivanden om utvidgning av Statens
folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.
I motion 2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs ett tillkännagivande om bemötande av unga
homosexuella, bisexuella och transpersoner inom
bl.a. socialtjänst och psykisk barn- och ungdomsvård
(yrkande 28). Vidare begär motionärerna ett
tillkännagivande om en utredning om lagstiftningen
rörande transpersoner och andra frågor om
transpersoner i samhället (yrkande 30). Liknade
yrkanden framförs i motion 2004/05:L295 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) (yrkandena 5 och 6).
I motion 2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
anförs att det krävs ett bättre underlag för att
motverka fördomar och förbättra det psykosociala
klimatet för HBT-personer. Därför begär motionärerna
tillkännagivanden om en utredning om HBT-personers
psykosociala situation i Sverige (yrkande 6) och om
åtgärder för att underlätta situationen för unga
HBT-personer (yrkande 7). Motionärerna begär vidare
ett tillkännagivande om en regional dimension i HBT-
frågor (yrkande 14). Motionärerna anför att det är
angeläget att påverka attityder så att alla delar av
vårt land upplevs som välkomnande för HBT-personer
och att den nationella politiken i HBT-frågor har en
regional dimension där mytbildningen om
"landsbygden" som intolerant motarbetas samtidigt
som infrastrukturen för HBT-personer och tillgång
till kunskap och kompetens i dessa frågor främjas i
hela Sverige.
I motion 2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp)
begärs ett tillkännagivande om behovet av en bred
utredning av transpersoner i samhället, deras
problematik, livsvillkor och vilka förändringar som
krävs för att transpersoner skall ha lika bra
livsvillkor som andra personer (yrkande 4).
Motionärerna begär vidare ett tillkännagivande om
att Statens folkhälsoinstitut i större utsträckning
bör komplettera undersökningar om HBT-personers
hälsa med HBT-personers egna synpunkter och åsikter
i beaktande av vad som skulle förbättra den (yrkande
6). I yrkande 8 begärs att regeringen ger Statens
folkhälsoinstitut ett kontinuerligt uppdrag att
uppmärksamma transpersoner ur ett
folkhälsoperspektiv. Slutligen begärs ett
tillkännagivande om tilläggsdirektiv till den
pågående Diskrimineringskommittén angående
transsexuellas rätt till könsbyte (yrkande 9).
I motion 2003/04:So530 av Cinnika Beiming och Tommy
Waidelich (s) begärs en översyn av transpersoners
livsvillkor.
Bakgrund och tidigare behandling
Tidigare behandling av frågan om ojämlikhet i
hälsa
I betänkande 2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan har
socialutskottet tidigare behandlat frågan om
ojämlikhet i hälsa. Utskottet anförde då bl.a.
följande (s. 24-25):
Utgångspunkten för allt folkhälsoarbete är alla
människors lika värde. Utskottet anser att det är
nödvändigt att rådande ojämlikheter mellan olika
grupper i befolkningen motverkas. Utskottet vill
härvid framhålla, mot bakgrund av den redovisning
som ges i propositionen (s. 34 ff.), att det,
förutom de särskilda grupper som berörs i de
motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt,
även är väsentligt att hälsosituationen hos t.ex.
invandrare, barn och ungdomar samt män och
kvinnor med funktionshinder beaktas. - - -
I ett stort antal motioner efterlyses åtgärder
för att förbättra situationen, däribland bl.a.
folkhälsan, för homo-, bi- och transsexuella
personer (HBT-personer). Regeringen pekar i
propositionen (s. 41) på att kunskapen om dessa
gruppers levnadsvillkor och hälsa alltjämt är
begränsad och avser därför att ge Statens
folkhälsoinstitut ett brett uppdrag på området.
Utskottet anser att HBT-personer är en viktig
målgrupp för folkhälsoarbetet och anser det
därför mycket angeläget med en nationell
undersökning av denna grupps hälsa och
levnadsvillkor. Utskottet välkomnar därför det
uppdrag som Statens folkhälsoinstitut nu fått för
att följa upp och analysera hälsan hos denna
grupp. Utskottet utgår från att utförandet av
uppdraget sker på ett sätt som tillgodoser de
flesta av de synpunkter som framförs i
motionerna. Mot denna bakgrund anser utskottet
att motionerna ... får anses i huvudsak tillgodo-
sedda.
Regeringen uppmärksammar i propositionen äldre
kvinnor och män som viktiga målgrupper för
folkhälsoarbete och bl.a. pekas det på att äldre
människors psykiska och fysiska hälsosituation
kan förebyggas och påverkas genom hälsofrämjande
och sjukdomsförebyggande insatser. Vidare anförs
att ett äldreperspektiv skall anläggas på det
samlade folkhälsoarbetet. Utskottet, som delar
regeringens uppfattning, anser att motion ... som
efterlyser ett aktivt folkhälsoarbete för äldre
får anses tillgodosedd.
Som anförts ovan anser utskottet att rådande
olikheter i hälsa mellan olika grupper i
befolkningen måste motverkas. Härav följer,
enligt utskottets uppfattning, att särskilda
insatser torde komma att riktas mot socialt och
ekonomiskt utsatta bostadsområden. I sammanhanget
är även det arbete som Statens folkhälsoinstitut
bedriver i samverkan med vissa kommuner inom
ramen för arbetet med den nationella stor-
stadspolitiken av stort intresse. Motion ... får
därför anses i huvudsak tillgodosedd.
Utskottet avstyrkte motionerna (res. c [2 st.], mp
och kd). Riksdagen följde utskottet (rskr.
2002/03:145).
Övergripande frågor om ojämlikhet i hälsa
I sin årsredovisning för 2004 har Statens
folkhälsoinstitut rapporterat de viktigaste åtgärder
som vidtagits på nationell, regional och lokal nivå
för att minska ojämlikheten i hälsa med avseende på
kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet och
etnicitet samt lämnat sin bedömning av hur dessa
åtgärder bidragit till att förbättra folkhälsan för
de grupper i samhället som är mest eftersatta från
hälsosynpunkt (s. 9-10). Institutet rapporterar
bl.a. att det deltagit i EU-projektet Tackling
health inequalities and social exclusion in
Europe - phase II, som syftar till kunskapsutbyte om
effektiva strategier/metoder för att minska social
utslagning. Vidare rapporteras att institutet tagit
initiativ till ett treårigt projekt, Diskriminering
och hälsa, i samverkan med DO, HO, HomO och JämO.
Syftet med projektet är enligt Statens
folkhälsoinstitut att inhämta kunskap och utveckla
ett gemensamt förhållningssätt kring begreppet
diskriminering för att på så sätt utveckla en eller
flera lämpliga metoder för att mäta diskriminering
och klargöra vilka samband som finns mellan
diskriminering och hälsa.
Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att
i årsredovisningen för 2005 beskriva hur myndigheten
i sitt arbete bidragit till den nationella
storstadspolitikens andra huvudmål "att bryta den
sociala, etniska och diskriminerande segregationen i
storstadsregionerna och att verka för jämlika och
jämställda levnadsvillkor för storstädernas
invånare". I beskrivningen skall arbetet inom
områdena folkhälsa och ekonomiskt bistånd särskilt
beaktas (Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende
Socialstyrelsen, s. 24).
I regleringsbrevet för budgetåret 2005 har Statens
folkhälsoinstitut getts i uppdrag att i samråd med
berörda kommuner, Storstadskansliet,
Integrationsverket och andra berörda myndigheter
identifiera och belysa lämpliga indikatorer som kan
mäta utvecklingen av folkhälsan på
bostadsområdesnivå. Uppdraget skall redovisas i
årsredovisningen avseende budgetåret 2005.
Folkhälsorapporten 2005 visar på (s. 65) fortsatt
stora regionala skillnader i folkhälsan. Dessa
skillnader speglar sociala och ekonomiska
livsvillkor, arbetsmarknad, bostadsmarknad och
utbildningsnivå. Samtidigt finns det stora
skillnader inom en och samma kommun. I områden med
hög arbetslöshet, hög andel boende i hyresrätt och
låg utbildningsnivå är ofta livslängden kortare.
Personer med utländsk bakgrund
Det pågår arbete i en interdepartemental arbetsgrupp
som har i uppgift att se över hur genomförandet och
uppföljningen av integrationspolitiken kan
förbättras (prop. 2004/05:1, utg.omr. 9, s. 71).
Gruppen har bl.a. i uppdrag att utarbeta
uppföljningsbara mål för ett antal politikområden -
varav folkhälsa är ett - som skall vara styrande för
myndigheternas verksamhet. Målet för hälsa
(inklusive folkhälsa), vilket har redovisats i ett
regeringsbeslut den 16 december 2004, är att hälsan
hos personer med utländsk bakgrund skall förbättras.
Gruppens arbete skall slutredovisas senast den 15
juni 2005.
Såväl Socialstyrelsen som Statens folkhälsoinstitut
skall enligt sina respektive regleringsbrev för 2005
bidra till att nå regeringens särskilda mål om hälsa
för personer med utländsk bakgrund.
Från Statens folkhälsoinstitut har inhämtats uppgift
om att ett antal aktörer i samhället samverkar för
att minska ohälsans effekter vid etableringen i
Sverige. Syftet är att öka samsynen kring hälsan och
betona vikten av hälsofrämjande insatser under de
nyanländas första tid. De samverkande aktörerna är
Integrationsverket, Institutet för psykosocial
medicin, Karolinska Institutet, Landstingsförbundet,
Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling,
Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Statens
folkhälsoinstitut och Svenska Kommunförbundet. I
dokumentet Nationell samsyn kring hälsa och första
tiden i Sverige beskrivs principer för samsyn samt
angelägna förändringsområden för den fortsatta
utvecklingen av de berörda parternas arbete.
Parterna åtar sig att verka för att principerna
efterlevs och att de inom sina områden verkar för
ett hälsofrämjande mottagande av nyanlända i
Sverige.
Homo-, bi- och transsexuella personer
Som framgått ovan har Statens folkhälsoinstitut fått
i uppdrag att undersöka och analysera
hälsosituationen för homosexuella, bisexuella samt
transpersoner och det uppdraget skall redovisas den
15 november 2005. I en delrapport till
Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet
finns ett förslag till en plan för en omfattande
undersökning av homo- och bisexuella personers samt
transpersoners hälsosituation med särskild belysning
av ungdomars situation. Planen inkluderar förslag på
inriktning, metoder, tidsplan och beräknat
resursbehov.
Socialstyrelsen har under 2004 till regeringen
redovisat ett uppdrag som bestått i att kartlägga i
vilka situationer och i vilka ärenden en persons
sexuella läggning kan ha betydelse för bemötandet
inom socialtjänsten. Kartläggningen visade att det
största problemet är att socialtjänsten i de flesta
kontakter utgår från att alla lever ett
heterosexuellt liv. Socialstyrelsen planerar att
informera samtliga socialnämnder om betydelsen av
att uppmärksamma hur homo- och bisexuella personer
bemöts inom socialtjänsten (prop. 2004/05:1 utg.omr.
9, s. 158). Regeringen har ålagt Socialstyrelsen att
under 2005 redovisa vilka åtgärder som myndigheten
vidtagit i syfte att förbättra bemötandet av HBT-
personer inom socialtjänsten (Regleringsbrev för
budgetåret 2005 avseende Socialstyrelsen, s. 14).
Diskrimineringskommittén (N 2002:6) har enligt sina
direktiv (dir. 2002:11) i uppdrag att bl.a.
kartlägga och analysera behovet av och formerna för
en reglering av ett förbud mot diskriminering av
alla transpersoner samt att belysa fördelar och
problem med att införa en sådan reglering. Kommittén
skall enligt direktiven ta ställning till vilken
personkrets som skall omfattas av ett eventuellt
förbud och till hur ett sådant förbud lämpligen kan
avgränsas och sanktioneras samt hur det skall
förhålla sig till förbudet mot könsdiskriminering.
Kommittén skall också överväga om någon myndighet
skall ha till uppgift att särskilt ta till vara
transpersoners rättigheter. Kommittén skall också
överväga om en eventuell lagstiftning mot
diskriminering av transpersoner skall ingå i en
gemensam diskrimineringslagstiftning. Uppdraget
skall slutredovisas den 31 januari 2006.
Äldre personer
Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 (prop.
2004/05:1 utg.omr. 9) anfört att den har påbörjat
arbetet med att förankra de förslag som lämnats av
den parlamentariska äldreberedningen Senior 2005
(Äldrepolitik för framtiden. 100 steg till trygghet
och utveckling med en åldrande befolkning, SOU
2003:91) (s. 142). Många av förslagen syftar till
att göra insatser för äldre till en naturlig del av
politiken inom alla politikområden.
Utskottets ställningstagande
Utgångspunkten för allt folkhälsoarbete är alla
människors lika värde. Utskottet vill understryka
att det är nödvändigt att rådande ojämlikheter
mellan olika grupper i befolkningen motverkas. Detta
innebär att hälsosituationen hos olika grupper,
såsom invandrare, barn och ungdomar och kvinnor och
män med funktionshinder, måste uppmärksammas. Det är
också angeläget att uppmärksamma de regionala
hälsoklyftorna. Utskottet konstaterar samtidigt att
ett omfattande arbete pågår på området.
Socialstyrelsen har i dagarna avlämnat
Folkhälsorapport 2005 med en redovisning av aktuellt
folkhälsoläge och tendenser, problem och obesvarade
frågor om den framtida folkhälsan. Statens
folkhälsoinstitut har i sin årsredovisning
rapporterat de viktigaste åtgärder som vidtagits på
nationell, regional och lokal nivå för att minska
ojämlikheten i hälsa med avseende på kön, ålder,
socioekonomisk tillhörighet och etnicitet. Ett
treårigt projekt pågår kring diskriminering och
hälsa där Statens folkhälsoinstitut samverkar med
Diskrimineringsombudsmannen, Handikappombudsmannen,
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning och Jämställdhetsombudsmannen. Ett aktivt
arbete pågår inom Regeringskansliet med att
förbättra integrationspolitiken; häri ingår också
att förbättra hälsan hos personer med utländsk
bakgrund. Såväl Socialstyrelsen som Statens
folkhälsoinstitut har i uppdrag att bidra till att
nå regeringens särskilda mål om hälsa för personer
med utländsk bakgrund. Utskottet anser att
motionerna 2003/04:So273 (m) yrkande 1,
2003/04:So406 (v) yrkande 2, 2004/05:So250 (m)
yrkande 1 och 2004/05:So410 (v) yrkande 6 får anses
i huvudsak tillgodosedda med det anförda.
Även motion 2003/04:So343 (c) yrkande 3 får anses
i huvudsak tillgodosedd.
Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut har
i uppdrag att arbeta med folkhälsofrågor i socialt
och ekonomiskt utsatta bostadsområden. Utskottet
anser att motionerna 2003/04:So268 (s) yrkande 1 och
2003/04:So628 (s) därmed får anses i huvudsak
tillgodosedda. Utskottet delar uppfattningen i
motion 2003/04:So266 (kd) om betydelsen av ett
aktivt folkhälsoarbete för äldre. Utskottet erinrar
samtidigt om att regeringen för närvarande bereder
de förslag som den parlamentariska äldreberedningen,
Senior 2005, lämnat. Flera av förslagen syftar till
att öka människors möjligheter att ta ansvar för sin
hälsa under åldrandet. Motionen får därmed anses i
huvudsak tillgodosedd.
I ett stort antal motioner efterlyses åtgärder för
att förbättra situationen, däribland bl.a.
folkhälsan för homo-, bi- och transsexuella personer
(HBT-personer). Kunskapen om dessa gruppers
livsvillkor är alltjämt begränsad. Utskottet anser
därför att HBT-personer är viktiga målgrupper för
folkhälsoarbetet. Utskottet ser mycket positivt på
det uppdrag som Statens folkhälsoinstitut har att
undersöka och analysera hälsosituationen för dessa
grupper. Utskottet konstaterar vidare att regeringen
har begärt redovisning av vilka åtgärder som
Socialstyrelsen vidtagit i syfte att förbättra
bemötandet av HBT-personer inom socialtjänsten.
Utskottet anser att de insatser som nu vidtas
sammantaget bör leda till att kunskapen ökar och
bemötandet förbättras. Mot denna bakgrund anser
utskottet att motionerna 2003/04:K418 (fp) yrkandena
28 och 30, 2003/04:L350 (c) yrkandena 6, 7 och 14,
2003/04:So530 (s), 2003/04:So568 (mp) yrkandena 4, 6
och 8, 2003/04:So571 (fp, v, c, mp) yrkande 2,
2004/05:L295 (fp) yrkandena 5 och 6, 2004/05:U257
(v) yrkande 33, 2004/05:So566 (fp, v, c, mp)
yrkandena 2-5 och 2004/05:So620 (s) yrkandena 2-5
får anses i huvudsak tillgodosedda. Utskottet
konstaterar att Diskrimineringskommittén (N 2002:06)
har i uppdrag att bl.a. överväga om en eventuell
lagstiftning mot diskriminering av transpersoner
skall ingå i en gemensam
diskrimineringslagstiftning. Utskottet anser inte
att utredningen bör få några tilläggsdirektiv.
Motion 2003/04:So568 (mp) yrkande 9 avstyrks därmed.
Självmordsprevention
Utskottets förslag i korthet
Ett enigt utskott föreslår med anledning av
ett tiotal motioner från samtliga
riksdagspartier ett tillkännagivande till
regeringen om det självmordspreventiva
arbetet. Utskottet konstaterar att olika
insatser gjorts på området. Utskottet delar
dock bedömningen i motionerna att ytterligare
insatser nu måste göras för att förstärka det
självmordspreventiva arbetet. Utskottet anser
att ett nationellt program för
självmordsprevention bör tas fram. Regeringen
bör redovisa resultatet av ett sådant arbete
för riksdagen i lämpligt sammanhang.
Riksdagen bör därför med delvis bifall till
motionerna som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anför om
självmordsprevention.
Motioner
I motion 2004/05:So429 av Magdalena Andersson m.fl.
(m, fp, kd, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om
ett nationellt program för självmordsprevention
(yrkande 2). Motionärerna anser att ett nationellt
program för utveckling av självmordsprevention bör
tas fram. Liknande yrkanden framställs i motion
2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) yrkande
5, motion 2004/05:So544 av Ulrik Lindgren och
Chatrine Pålsson (kd), motion 2004/05:So316 av
Catharina Bråkenhielm (s) och motion 2004/05:So318
av Berndt Ekholm och Sonja Fransson (s) yrkande 1.
I motion 2004/05:So247 av Hillevi Engström (m)
begärs ett tillkännagivande om att arbetet mot
självmord skall intensifieras och att målsättningen
skall vara ett betydligt bättre förebyggande av
suicid bland unga (yrkande 1).
I motion 2004/05:So508 av Mia Franzén (fp) begärs
tillkännagivanden om att en nollvision för självmord
och självskador är det enda godtagbara (yrkande 1)
och om vikten av att få fram förslag och förmedla
den kunskap som finns bl.a. på Nationellt centrum
för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa
(NASP) som kan förverkliga en nollvision för
självmord och självskador (yrkande 2). Ett
likalydande yrkande som det senare finns också i
motion 2003/04:Ub398 av Mia Franzén (fp) yrkande 4.
I motion 2004/05:So508 begärs vidare
tillkännagivanden om uppdrag till NASP att utarbeta
förslag till utbildningsprogram för lärare,
fritidspedagoger och barnskötare om hur man skall
stärka den psykiska hälsan och förebygga psykisk
ohälsa samt dess yttersta konsekvens suicidala
handlingar och våldshandlingar hos barn och ungdomar
(yrkande 6).
I motion 2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp)
begärs ett tillkännagivande om fler
behandlingsinstitutioner och bättre kunskap om barn
med självmordsproblematik (yrkande 22).
I motion 2003/04:So264 av Yvonne Andersson och Sven
Brus (kd) begärs ett tillkännagivande om att
tillsätta en utredning som kan föreslå åtgärder för
att minska antalet självmord. Motionärerna anför att
livslustens betydelse för ett friskt samhälle måste
uppmärksammas.
I motion 2004/05:So238 av Lars-Ivar Ericson (c) begärs ett
tillkännagivande om åtgärder för att förhindra
självmord. Motionären anser att det ekonomiska
stödet till Nationellt centrum för suicidforskning
och prevention av psykisk ohälsa (NASP) bör utökas.
Vidare behöver Spes - Riksorganisationen för
suicidprevention och efterlevandes stöd - större
uppmärksamhet och utökat ekonomiskt stöd.
I motion 2004/05:So526 av Britta Lejon (s) begärs
ett tillkännagivande om ökade insatser för att
förebygga självmord.
I motion 2004/05:So666 av Berit Högman (s) begärs
ett tillkännagivande om suicidprevention. Motionären
anför att nationella riktlinjer för suicidprevention
är framtagna i samarbete mellan Landstingsförbundet,
Svenska psykiatriska föreningen och NASP. Dessa
skulle få en helt annan tyngd om de antogs av
riksdagen.
Bakgrund och tidigare behandling
Riksdagen har vid två tillfällen under senare år
lämnat tillkännagivanden till regeringen om
självmordsprevention. I betänkande 2000/01:SoU7 Barn
- här och nu - Redogörelse för barnpolitiken i
Sverige föreslog utskottet ett tillkännagivande till
regeringen om att de riktlinjer som
Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat om hur
självmordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast
bör omsättas till svenska förhållanden. WHO hade
utarbetat ett dokument med riktlinjer för hur
självmordsförebyggande insatser kan genomföras i
skolorna. I betänkande 2001/02:SoU19 Folkhälsofrågor
föreslog utskottet ett tillkännagivande till
regeringen om att anta mål för det
självmordspreventiva arbetet. Riksdagen följde vid
båda tillfällena utskottet (rskr. 2000/01:135 och
rskr. 2001/02:308).
Institutet för psykosocial medicin (IPM) (inklusive
Nationellt centrum för suicidforskning och
prevention av psykisk ohälsa [NASP]) har i december
2001 av regeringen fått i uppdrag att med början
under 2002 föra ut WHO:s riktlinjer om
självmordsförebyggande arbete i skolan. Enligt
uppgift från Socialdepartementet har NASP även
översatt och bearbetat WHO:s riktlinjer och spridit
dem bl.a. via Internet men även genom regionala
nätverk som arbetar med självmordsprevention.
I proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan anförde
regeringen bl.a. följande med anledning av frågan om
självmordsprevention (s. 33-34).
Med anledning av socialutskottets betänkande
2001/02:SoU19 om folkhälsofrågor gjorde riksdagen
den 5 juni 2002 ett tillkännagivande till
regeringen om att mål bör antas för det
självmordspreventiva arbetet (rskr. 2001/02:308).
- - -
Självmordet är enligt regeringens uppfattning
den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Det
finns ett starkt samband mellan depression och
självmord. Insatser som syftar till prevention av
psykisk ohälsa i ett bredare perspektiv är
fundamentala även när det gäller
självmordsprevention. Sådana insatser måste dock
kompletteras med en rad specifika
självmordsförebyggande åtgärder.
Regeringens bedömning är, som redogjorts för
ovan, att det är hälsans bestämningsfaktorer,
dvs. de samhällsfaktorer som påverkar folkhälsan
och som återfinns i samhällets struktur, i miljön
och i befolkningens levnadsvanor, som skall
fokuseras i folkhälsopolitiken. Därför
presenteras inte något särskilt mål för det
självmordsförebyggande arbetet - liksom inga mål
heller presenteras för cancerprevention,
prevention av hjärt- och kärlsjukdomar osv.
Däremot är det ytterst i folkhälsans utveckling -
där också utvecklingen av självmord och
självmordsförsök ingår som en viktig faktor att
följa - som resultatet av folkhälsopolitiken kan
avläsas. Frekvensen självmord och
självmordsförsök kommer att utgöra en viktig
indikator liksom utvecklingen av det preventiva
arbetet när det gäller att följa upp och
utvärdera vissa målområden liksom det
övergripande folkhälsomålet.
Vid socialutskottets behandling av propositionen
(bet. 2002/03:SoU7) behandlades även en motion om
livslust och självmord. Utskottet anförde i sin
bedömning följande (s. 20):
I motion ... efterlyses en nationell kampanj för
livslust och mot självmord. Utskottet vill peka
på att ett enigt socialutskott vid två tillfällen
under senare år föreslagit tillkännagivanden på
området till regeringen, ...Vidare har helt nyligen
nationella riktlinjer för behandling av suicidala
barn och ungdomar och deras familjer utformats i
samarbete mellan Nationellt centrum för
suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa
(NASP), Svenska barn- och ungdomspsykiatriska
föreningen samt Vetenskapsrådets planeringsgrupp
för barn- och ungdomspsykiatrisk och
socialpediatrisk forskning. Mot bakgrund härav
anser utskottet att motion ... får anses i huvudsak
tillgodosedd.
Motionen avstyrktes. Riksdagen följde utskottet
(rskr. 2002/03:145).
I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1
utg.omr. 9) anfördes bl.a. följande om preventiva
insatser mot självmord (s. 94):
Institutet för psykosocial medicin (IPM) har till
uppgift att bedriva och främja forskning i
psykosocial medicin.- - - IPM:s forskning bedrivs
inom områdena stress och återhämtning, arbete och
hälsa, psykosomatik, migration och hälsa,
självmordsproblematik samt barn och trauma.
Arbetet sker i nära samverkan med Karolinska
Institutet, myndigheter på folkhälsoområdet,
frivilligorganisationer och näringslivet. - - -
I samarbete med Stockholms läns landsting
bedriver IPM forskning och metodutveckling om
självmord och självmordsprevention. Under 2004
har extra medel tillförts IPM:s anslag för syftet
att främja självmordspreventiva insatser i
skolan. - - -
I de senaste årens regleringsbrev har
regeringen betonat IPM:s roll som ett nationellt
kunskapscentrum för psykosocial hälsa genom att
särskilt lyfta fram myndighetens uppgift att dels
sammanställa och sprida kunskap om
folkhälsometoder dels samordna statliga
forskningsinsatser inom det egna
forskningsområdet.
I utskottets betänkande 2004/05:SoU1 Utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg m.m. vari ovan
nämnda budgetproposition behandlades gjorde
utskottet följande bedömning med anledning av tre
motioner om självmordsprevention:
Utskottet vidhåller såväl att organisationer som
SPES fyller en viktig funktion i att erbjuda stöd
och hjälp som att det är en styrka att möta andra
som har samma form av sorg och erfarenhet.
Utskottet har således stor förståelse för de
synpunkter som framförs i motionerna ... Regeringen
redovisar i budgetpropositionen att Statskontoret
för närvarande har i uppdrag att dels utreda och
föreslå andra organisationsformer än myndighetens
för IPM, dels utreda framtida former för en
central expertfunktion inom självmordsområdet.
Mot bakgrund av detta pågående arbete sammantaget
med de tillkännagivanden som utskottet gjort till
regeringen på senare år anser utskottet inte att
något tillkännagivande är nödvändigt med
anledning av vad som anförs i motionerna.
Motionerna avstyrktes (res. m, fp, kd och c).
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2004/05:114).
Statskontoret har i december 2004 slutfört
regeringens uppdrag om organisationsformer för IPM
genom rapporten IPM:s verksamhet i ny form
(2004:31), vilken har lämnats till
Socialdepartementet. I rapporten har Statskontoret
föreslagit att forskningsverksamheten vid IPM skall
bedrivas vidare inom det vanliga forskningsväsendet,
där Karolinska Institutet enligt Statskontoret är
det mest lämpliga lärosätet. De uppgifter IPM har
kring sammanställning och spridning av kunskaper
inom forskningsområdet föreslår Statskontoret skall
föras över till Statens folkhälsoinstitut.
Statskontoret anser att Statens folkhälsoinstitut är
mest lämpat för att vara central expertfunktion på
suicidområdet. Enligt Statskontoret behöver
regeringen först och främst klargöra vilka uppgifter
och vilket ansvar den centrala expertfunktionen
skall ha. Uppgifterna bör enligt Statskontoret vara
tydligt avgränsade mot forskningsväsendet och det
ansvar kommuner och landsting har för att förebygga
självmord. Arbetet bör enligt Statskontoret inriktas
på att stödja landsting och kommuner samt andra
relevanta aktörer i deras förebyggande arbete.
Socialdepartementet har remitterat rapporten.
Remisstiden går ut den 29 april 2005.
Företrädare för IPM har den 15 februari 2005
uppvaktat socialutskottet och redovisat sin syn på
Statskontorets förslag. Företrädarna för IPM
framhöll att om organisationsformen för IPM måste
förändras så bör verksamheten i dess helhet föras
över till Karolinska Institutet (KI) och bilda en
inrättning inom KI.
Från Statens folkhälsoinstitut har inhämtas uppgift
om att institutet deltar i ett nätverk mot psykisk
ohälsa. Nätverket består främst av intresse- och
patientorganisationer, bl.a. SPES.
I ett svar på fråga för skriftliga svar om självmord
i unga år (2004/05:231) anförde statsrådet Morgan
Johansson den 10 november 2004 bl.a. att IPM under
2004 fått ett extra tillskott på 500 000 kr för att
möjliggöra stärkta självmordspreventiva insatser i
skolan. Vidare anförde statsrådet att ett bra
föräldrastöd har effekt även på äldre barns och
tonåringars hälsa och att Statens folkhälsoinstitut
sedan 2001 haft ett särskilt uppdrag att samla in,
analysera och sprida kunskap om hur olika typer av
stöd i föräldraskapet kan utformas. Avslutningsvis
anförde statsrådet att det i huvudsak är kommuner
och landsting som ansvarar för insatser inom detta
område och att regeringen noga följer utvecklingen
inte minst när det gäller självmordsproblematiken.
Socialstyrelsen har under december 2004 på uppdrag
av regeringen lämnat en rapport som anknyter till
frågan om självmord bland flickor, Vad vet vi om
flickor som skär sig? Socialstyrelsen har bl.a.
kartlagt problemets omfattning och karaktär samt
beskrivit kunskapsläget avseende förekomsten,
förebyggande åtgärder och behandling. Enligt
Socialstyrelsen finns stora problem och
kunskapsluckor på detta område. Det är enligt
Socialstyrelsen angeläget att förbättra
omhändertagandet inom hälso- och sjukvården och
socialtjänsten för unga med långvariga psykiska
problem och beteendeproblem. Rapporten bereds inom
Socialdepartementet.
NASP har i oktober 2003 redovisat en undersökning om
i vilken utsträckning det förekommer
självmordspreventiva åtgärder i högstadie- och
gymnasieskolor i Sverige (Självmordsprevention i
skolor i Sverige - hur ser det ut i dag?, rapport nr
1 2003). Undersökningen visade att beredskapen i
skolorna är låg vad gäller att upptäcka och hjälpa
elever som befinner sig i allvarlig psykisk och
social nöd och därmed riskerar att utföra
självmordshandlingar. Majoriteten av de undersökta
skolorna saknade skriftliga planer, förebyggande
program och utbildning av personalen i
självmordspreventiva åtgärder.
I svar på fråga för skriftliga svar (2004/05:943)
den 16 februari 2005 om ett nationellt
handlingsprogram mot självmord har statsrådet Morgan
Johansson anfört bl.a. följande:
Självmord är den yttersta konsekvensen av psykisk
ohälsa. Inom ramen för den nationella
handlingsplanen för utveckling av hälso- och
sjukvården har åtgärder vidtagits för att
förbättra insatserna för psykiskt sjuka. De
särskilda satsningar som de kommande åren görs
för att utveckla psykiatrin har stor betydelse
även i detta sammanhang. Även de alkohol- och
narkotikapolitiska handlingsplanerna är
betydelsefulla, eftersom alkohol och droger ofta
förekommer i samband med självmord. Det är
insatser inom flera samhällssektorer och
politikområden som tillsammans bidrar till att
förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa
i befolkningen. Ett sådant brett synsätt präglar
även den deklaration om psykisk hälsa i Europa,
som jag var med att besluta om vid WHO Europas
ministerkonferens om psykisk hälsa tidigare i år.
Det är allvarligt att så många dör på grund av
självmord. Jag följer noga utvecklingen för att
överväga vilka insatser som ytterligare kan komma
att erfordras med anledning av
självmordsproblematiken.
Utskottets ställningstagande
Insatser inom flera samhällssektorer och
politikområden bidrar tillsammans till att förebygga
psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa i
befolkningen. Självmord kan vara den yttersta
konsekvensen av psykisk ohälsa.
Ett enigt socialutskott har vid två tidigare
tillfällen föreslagit tillkännagivanden om olika
inriktningar av självmordspreventivt arbete.
Riksdagen har ställt sig bakom förslagen.
Ett tiotal motioner från samtliga riksdagspartier
tar åter upp frågor om det självmordspreventiva
arbetet, framför allt frånvaron av ett nationellt
program, men även några andra aspekter i
sammanhanget.
Utskottet kan konstatera att olika insatser gjorts
på området. Regeringen har i den nyligen avlämnade
forskningspolitiska propositionen, 2004/05:80
Forskning för ett bättre liv, redovisat att den
bl.a. anser att särskilda insatser bör göras inom
suicidforskningen. Folkhälsoministern har redovisat
att han noga följer utvecklingen för att överväga
vilka ytterligare insatser som kan komma att
erfordras med anledning av självmordsproblematiken.
Utskottet delar dock bedömningen i motionerna att
ytterligare insatser nu måste göras för att
förstärka det självmordspreventiva arbetet.
Utskottet anser att ett nationellt program för
självmordsprevention bör tas fram. Regeringen bör
redovisa resultatet av ett sådant arbete för
riksdagen i lämpligt sammanhang. Vad utskottet
anfört med delvis bifall till motionerna
2003/04:So264 (kd), 2003/04:So504 (fp) yrkande 22,
2003/04:So577 (kd) yrkande 5, 2003/04:Ub398 (fp)
yrkande 4, 2004/05:So238 (c), 2004/05:So247 (m)
yrkande 1, 2004/05:So316 (s), 2004/05:So318 (s)
yrkande 1, 2004/05:So429 (m, fp, kd, v, c, mp)
yrkande 2, 2004/05:So508 (fp) yrkandena 1, 2 och 6,
2004/05:So526 (s), 2004/05:So544 (kd) och
2004/05:So666 (s) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Delaktighet och inflytande i
samhället (målområde 1) samt
ekonomisk och social trygghet
(målområde 2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avstyrka motioner om ekonomisk
stress m.m. främst med hänvisning till värdet
av att upprätthålla välfärdsamhället. Jämför
reservation 11 (m).
Motioner
I motion 2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om ekonomins
betydelse för hälsan (yrkande 8). Motionärerna anser
att benägenheten att se bidrag och transfereringar
som nyckeln till folkhälsan leder fel. Den som
behöver bidrag skall inte behöva betala skatt, och
den som betalar skatt skall inte behöva bidrag.
I motion 2004/05:So596 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om
förändringar och förbättringar för en ökad hälsa och
ett bättre liv (yrkande 1). Motionärerna framhåller
att för att den enskilda individen skall kunna ta
ansvar måste hon eller han också ges makt och
möjlighet att kunna ta ansvar. Vidare begärs i
motionen ett tillkännagivande om kränkningar och
våld (yrkande 2). Stress hos människor har en klar
koppling till upplevelse av kränkning, anför
motionärerna. De anser också att det finns ett
samband mellan det stora våldsutbud som finns som
underhållning och det våld som ungdomar lever med i
sin vardag. I motionen begärs också ett
tillkännagivande om att ökad stress leder till
ohälsa (yrkande 3). Motionärerna anför att stress,
som betyder belastning, påfrestning, inte bara leder
till illabefinnande utan också till sjukdom. Många i
samhället i dag känner sig pressade och jagade.
Brist på tid och pengar anges ofta som
stressfaktorer och därmed hälsorisker. Lika viktigt
är brist på respekt, mening, meningsfullhet och
sammanhang.
I motion 2004/05:So495 av Ulrika Karlsson (m) begärs
ett tillkännagivande om hälsokonsekvensbeskrivningar
för inkomstskattesänkningar (yrkande 3). Motionären
anför att för de nationella folkhälsomålens
uppfyllelse saknas en diskussion om
skattesänkningars effekter för den enskildes
välbefinnande och välmående. Regeringen borde utreda
skattesänkningars effekter på människors hälsa.
Bakgrund och tidigare behandling
Socialutskottet har tidigare i betänkande
2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan behandlat
målområdena Delaktighet och inflytande i samhället
och Ekonomisk och social trygghet. Utskottet ställde
sig då bakom målområdena (s. 26).
Statens folkhälsoinstitut arbetar med att belysa de
samband som finns mellan deltagande i
frivilligsektorn/föreningslivet och hälsoutfall.
Inom ramen för detta arbete har Statens
folkhälsoinstitut ingått ett samarbete med
Sköndalsinstitutet som på uppdrag av
Justitiedepartementet genomför en befolkningsstudie
för att undersöka frivilliga insatser i och utanför
föreningslivet. I undersökningen skall även de
eventuella sambanden med hälsa beskrivas. Rapporten
från Sköndalsinstitutet beräknas vara färdig i juni
2005.
Finansutskottet har i betänkande 2004/05:FiU1
Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna bl.a.
behandlat frågor om inkomst- och kapitalskatter,
generell välfärd och ett rättvist Sverige för alla.
Finansutskottet anför bl.a. följande (s. 73, 74 och
77 f.):
Utskottet vill först framhålla att regeringen
under perioden 2000-2002 tog de tre första stegen
i en inkomstskattereform för att sänka skatterna
för framför allt låg- och medelinkomsttagare.
Bland annat har en skattereduktion införts som
kompenserar för 75 % av de egenavgifter som tas
ut för att finansiera det nya
ålderspensionssystemet. Samtidigt har
skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjts och
en extra skattesänkning för pensionärer
genomförts. Dessutom har en skattereduktion för
en del av fackföreningsavgiften införts och
skattesänkningar riktade mot företagen
genomförts. Uttaget från fastighets- och
förmögenhetsskatterna har sänkts samtidigt som
dämpnings- och begränsningsregler införts.
Arvsbeskattningen mellan makar har avskaffats.
Sedan 2001 har dessutom en grön skatteväxling om
totalt drygt 10 miljarder kronor genomförts. - -
-
Enligt utskottets mening bestäms skattenivån i
samhället av vilka välfärds- och
fördelningspolitiska ambitioner man har. Skatter
ska samtidigt stimulera till arbete,
investeringar, en uthållig ekonomisk utveckling
och minskade ekonomiska och sociala klyftor.
Utskottet instämmer med vad regeringen säger i
budgetpropositionen om att stora skattesänkningar
inriktade mot redan välbeställda på bekostnad av
verksamheterna i vård, skola och omsorg aldrig
kan accepteras. - - -
Undersökningen visar tydligt att de resurser
som fördelas via de offentliga verksamheterna
klart bidrar till en jämnare fördelning av de
ekonomiska förutsättningarna i samhället. Framför
allt är omfördelningen över livscykeln tydlig. -
- -
Den ekonomiska politiken ska, enligt utskottets
mening, bidra till att öka tillväxten och minska
de ekonomiska och sociala klyftorna. Ekonomisk
tillväxt är en förutsättning för ökad rättvisa.
Tillväxten i sig är däremot ingen garanti för
rättvisa, utan för att minska klyftorna krävs en
aktiv politik för rättvisa. Målet bör vara att
människors livsval inte ska begränsas av bakgrund
eller kön. Alla ska ha samma rätt och möjlighet
till vård, utbildning och omsorg. Alla former av
diskriminering måste upphöra. Invandrare,
flyktingar och de som bott i Sverige i många
generationer ska ges samma möjligheter i livet. -
- -
Människors vilja och förmåga att arbeta måste
tas till vara. Ett sätt att göra det på är enligt
utskottets mening att fortsätta att minska olika
tröskel- och marginaleffekter i skatte- och
bidragssystemen så att det lönar sig bättre att
arbeta och studera.
Finansutskottet tillstyrkte med det anförda
budgetpropositionens yrkande 1 och avstyrkte de
aktuella motionerna (res. m, fp, kd och c).
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2004/05:47).
I arbetet med regeringsuppdraget att ta fram förslag
till ett nationellt uppföljnings- och
utvärderingssystem för det nationella folkhälsomålet
har Statens folkhälsoinstitut anfört bl.a. följande
om politikområdet Mediepolitik (rapporten Förslag
till mål och indikatorer inom folkhälsoområdet,
bilaga 1, s. 7-8).
Målet för Statens biografbyrå är att förhindra
förekomsten av filmer som innehåller
framställningar som kan verka skadliga.
Motverkandet av skadliga inslag i massmedierna
har enligt Statens folkhälsoinstitut per
definition ett samband med hälsa. Utbudet och
möjligheten till kontroll av de satellitsända
programmen komplicerar och försvårar enligt
institutet kontrollen av filmer med skadliga
inslag. På grund av svårigheterna att finna
tydliga och entydiga samband mellan SVT:s, SR:s
samt UR:s programutbud och olika målgruppers
hälsa lämnar Statens folkhälsoinstitut inte något
förslag till indikatorer på mediepolitikområdet.
Utskottets ställningstagande
Delaktighet och inflytande i samhället utgör en av
de mest grundläggande förutsättningarna för
folkhälsa. Riksdagen har därför ställt sig bakom att
detta skall utgöra ett särskilt målområde. För att
nå det övergripande nationella folkhälsomålet skall
särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och
möjligheten till social och kulturell delaktighet
för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid
barns, ungdomars och äldres möjligheter till
inflytande och delaktighet.
Utskottet vill också peka på sambandet mellan en
god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk
och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor,
jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och
social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt
psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i
hälsa. Utskottet vill understryka att insatserna för
att utveckla och upprätthålla välfärdssamhället
därför måste fullföljas. Utskottet avstyrker därmed
motionerna 2003/04:So409 (m) yrkande 8,
2004/05:So495 (m) yrkande 3 och 2004/05:So596 (m)
yrkandena 1 och 3. Utskottet är inte berett att
föreslå något initiativ från riksdagens sida med
anledning av motion 2004/05:So596 (m) yrkande 2.
Trygga och goda uppväxtvillkor
(målområde 3)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om barns och
ungdomars psykiska hälsa främst med
hänvisning till pågående arbete på området.
Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c).
Motioner
I motion 2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om att de immateriella
värdena som viktiga hälsofaktorer ges ett större
utrymme i folkhälsoarbetet (yrkande 7). Motionärerna
anför att otrygghet grundad i barndomen ofta följer
individen upp i vuxen ålder och att denne får bära
med sig otryggheten resten av livet.
I motion 2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c)
begärs ett tillkännagivande om en utredning för att
analysera och förebygga psykisk ohälsa bland
ungdomar (yrkande 4). Motionärerna anser att det
omgående behövs kunskap om orsakerna till att barn
och ungdomar mår dåligt. Eftersom det sannolikt
handlar om faktorer som ligger djupt inbäddade i den
moderna livsföringen - t.ex. vad beträffar
kommersialiseringen av det offentliga rummet, de
förändrade sociala relationerna, normer och
värderingar m.m. - och som det är svårt att komma åt
med traditionella politiska åtgärder är det också
viktigt med kunskap för att möjliggöra allmänna
attitydförändringar samt åtgärder på individ- och
familjenivå.
I motion 2004/05:So508 av Mia Franzén (fp) begärs
tillkännagivanden om vikten av att stärka barns och
ungdomars självkänsla och egenvärde, vilket ger
oskattbara värden för framtiden (yrkande 8).
Bakgrund och tidigare behandling
I betänkande 2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan ställde
sig socialutskottet bakom målområdet Trygga och goda
uppväxtvillkor (s. 28). Utskottet betonade att
levnadsvanorna grundläggs under barn- och
ungdomsåren och att de har stor inverkan på
hälsotillståndet under resten av livet.
Statens folkhälsoinstitut har den 17 januari 2005
genom rapporten Nya verktyg för föräldrar redovisat
ett regeringsuppdrag att samla in, analysera och
sprida kunskap om hur föräldrastöd av olika slag kan
utformas för att göra verklig nytta. I rapporten
anförs bl.a. att ett primärt syfte med stöd till
föräldrarna är att öka andelen barn som har goda
relationer till föräldrarna för att därigenom öka
barnens möjligheter till ett gott liv (s. 346). Det
är enligt institutet angeläget att följa
utvecklingen över tid av relationen mellan föräldrar
och barn. Statens folkhälsoinstitut erinrar om att
målområde 3 för folkhälsopolitiken innefattar stöd
till föräldrar. Statens folkhälsoinstitut har i
rapporten föreslagit att institutet får i uppdrag
att följa utvecklingen av en indikator för
föräldrastöd. Rapporten bereds inom
Socialdepartementet.
Socialstyrelsen har under december 2004 på uppdrag
av regeringen lämnat rapporten Mätning av barns och
ungdomars psykiska hälsa - förslag till nationella
och återkommande undersökningar. I rapporten anför
Socialstyrelsen att styrelsen har genomfört en
försöksverksamhet med mätningar av barns och
ungdomars psykiska hälsa. Socialstyrelsen har i
rapporten bl.a. föreslagit att återkommande
mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa
skall göras vart tredje år bland skolelever i
årskurserna 6 och 9. Rapporten bereds inom
Socialdepartementet.
I svar på fråga för skriftliga svar (2004/05:1022)
den 23 februari 2005 om barns och ungas psykiska
hälsa anförde statsrådet Ylva Johansson bl.a. att
Socialdepartementet i samverkan med Sveriges
Kommuner och Landsting i april i år kommer att
anordna en nationell konferens om barnkompetensen
inom hälso- och sjukvården. Enligt statsrådet skall
konferensen bl.a. behandla frågor om bemötandet av
barn och ungdomar inom vården och hur samverkan
mellan skolhälsovård och sjukvårdshuvudmännens olika
verksamheter för barn och ungdomar kan utvecklas.
Statsrådet anförde också att regeringen under förra
året beslutade att avsätta 10 miljoner kronor från
Allmänna arvsfonden till en särskild satsning för
att motverka och förebygga ungdomars psykiska
ohälsa. Avsikten är enligt statsrådet att totalt 30
miljoner kronor skall avsättas under en
treårsperiod.
Enligt uppgift från Arvsfondsdelegationen är arbetet
med den särskilda satsningen för att motverka och
förebygga ungdomars psykiska hälsa i en inledande
fas. Arvsfondsdelegationen kommer att informera om
möjligheten att söka projektmedel för detta arbete
under våren 2005.
I Folkhälsorapport 2005 konstaterar Socialstyrelsen
att det finns indikatorer på att den psykiska hälsan
hos barn och ungdomar försämrats, med det är i många
fall svårt att belägga detta med tillgängliga data.
Här behövs regelbundet återkommande mätningar av
psykisk hälsa hos ungdomar, enligt det förslag som
Socialstyrelsen tidigare överlämnat till regeringen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är
angeläget att analysera och förebygga psykisk ohälsa
hos barn och unga. Utskottet välkomnar därför den
satsning som nu görs genom projektmedel från
Arvsfondsdelegationen för att motverka och förebygga
ungdomars psykiska ohälsa. Utskottet konstaterar
också att Socialdepartementet för närvarande bereder
dels Socialstyrelsens rapport Mätning av barns och
ungdomars psykiska hälsa - förslag till nationella
och återkommande undersökningar, dels Statens
folkhälsoinstituts rapport Nya verktyg för
föräldrar. Mot bakgrund av det arbete som pågår
finner utskottet att motionerna 2003/04:Sf397 (kd)
yrkande 7, 2004/05:So394 (c) yrkande 4 och
2004/05:So508 (fp) yrkande 8 får anses i huvudsak
tillgodosedda.
Ökad hälsa i arbetslivet (målområde
4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om genomförande
av hälsokonsekvensbeskrivningar av
driftsformer inom vården.
Motioner
I motion 2004/05:So495 av Ulrika Karlsson (m) begärs
ett tillkännagivande om genomförande av
hälsokonsekvensbeskrivning av stopplagen (yrkande
4). Motionären anser att stopplagens konsekvenser
borde utredas i ljuset av arbetsmiljöproblem. Den
givna lösningen för att skapa en bättre hälsa hos
bl.a. sjukvårdsanställda vore att släppa in fler
privata vårdgivare och att privatisera verksamheter
inom landstinget.
Bakgrund och tidigare behandling
Socialutskottet har behandlat arbetsmiljöns
betydelse för folkhälsan i betänkande 2002/03:SoU7
Mål för folkhälsan. Utskottet ställde sig bakom
målområdet Ökad hälsa i arbetslivet och betonade
arbetsmiljöns betydelse för folkhälsan (s. 29).
I budgetpropositionen för 2005 anförde regeringen i
ett avsnitt som behandlar hälso- och
sjukvårdspolitikens inriktning bl.a. att det med
fokus på att minska ohälsa och sjukfrånvaro är
viktigt att försöka förbättra arbetsförhållandena
för vårdpersonalen (prop. 2004/05:1 utg.omr. 9 s.
22). Dessutom måste frågan om samverkan mellan olika
vårdgivare, huvudmän och/eller personalkategorier
samt frågan om att hitta nya former för sådan
samverkan ständigt uppmärksammas. Regeringen anförde
också att det är strategiskt viktigt för att säkra
den framtida personalförsörjningen att personalen
erbjuds möjligheter till kontinuerlig utveckling av
hög kvalitet.
Den 17 februari 2005 har regeringen till riksdagen
lämnat proposition 2004/05:94 Kvalitetsutveckling
inom den kommunala vården och omsorgen om äldre
genom kompetensutveckling för personalen.
Propositionen innehåller förslag som syftar till att
i lag reglera utbetalning av stöd till kommuner för
kvalitetsutveckling inom vården och omsorgen om
äldre genom kompetensutveckling för personalen.
Propositionen kommer att behandlas i utskottet under
våren 2005.
Statens folkhälsoinstitut har i april 2004 i
rapporten Den höga sjukfrånvaron - sanning och
konsekvens anfört bl.a. att den fysiska arbetsmiljön
genomsnittligt har förbättrats under det senaste
decenniet, men att det främst har skett på
mansdominerade arbetsplatser inom den privata
sektorn. Vidare anges i rapporten att mycket tyder
på att sambandet mellan försämrad psykosocial
arbetsmiljö och sjukskrivning har blivit starkare
över tid och att brister i den psykosociala
arbetsmiljön är viktigare för kvinnors sjukskrivning
än för mäns. Utvecklingen under senare år tyder
enligt institutet på att det finns betydande
organisationsproblem på många arbetsplatser som ökat
sjukfrånvaron, särskilt inom den offentliga sektorn.
Enligt rapporten accentueras problemet med ökad
sjukfrånvaro bland människor med begränsat
handlingsutrymme på sin arbetsplats.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den aviserade
propositionen om driftsformer inom vården inte
avlämnats ännu. Utskottet avstyrker motion
2004/05:So495 (m) yrkande 4.
Sunda och säkra miljöer och
produkter (målområde 5)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden
om skadliga ljudnivåer och hörselskador.
Genom det arbete som pågår inom såväl
Socialdepartementet som Socialstyrelsen med
att förverkliga förslag som syftar till att
motverka skadliga ljudnivåer får motionerna
anses tillgodosedda. Riksdagen bör avslå en
motion om att inrätta en nationell
handlingsplan mot allergier. Mot bakgrund av
framför allt det allergiförebyggande arbete
som pågår såväl regionalt och lokalt som
nationellt anser utskottet att något
riksdagsinitiativ inte behövs.
Jämför reservation 13 (mp).
Motioner
Ett tiotal motioner rör skadliga ljudnivåer m.m.
I motion 2003/04:So449 av Anne-Marie Ekström m.fl.
(fp) begärs tillkännagivanden om vad i motionen
anförs om hörselnedsättning som folkhälsoproblem
(yrkande 1) och prioriteringar av tidigare insatser
för att främja möjligheten att stanna kvar i
arbetslivet och motverka utanförskap (yrkande 2).
I motion 2003/04:So253 av Lennart Kollmats (fp)
begärs tillkännagivanden om de ökande problemen med
tinnitus (yrkande 1), om arrangörsansvar (yrkande 2)
och om att skärpa kraven för lägsta tillåtna nivå på
buller (yrkande 3). Motionären anför att det behövs
en lagstiftning om både arrangörsansvar och
genomsnittlig ljudnivå i olika situationer.
Motionären återkommer med samma yrkanden i motion
2004/05:So655 yrkandena 1-3.
I motion 2003/04:So518 av Dan Kihlström (kd) begärs
tillkännagivanden om en översyn av reglerna gällande
ljudnivån vid evenemang särskilt riktade till barn
(yrkande 1) och om förbättrad information om buller
och hörselskador till följd av buller (yrkande 2).
I motion 2003/04:So218 av Vivianne Gerdin (c) begärs
tillkännagivanden om att Socialstyrelsens
rekommendation för högsta ljudvolym skall sänkas
(yrkande 1), om att det vid varje arrangemang skall
utses en ansvarig för ljudanläggningen (yrkande 2)
och om att vitesföreläggande skall kunna utgå när
fastställda ljudnivåer inte följs (yrkande 3).
Motionärerna framför likartade yrkanden som de två
första i motion 2004/05:So415 yrkandena 1-2 samt
begär i yrkande 3 ett tillkännagivande om att
tillsynen och efterlevnaden av gällande
rekommendationer efterlevs samt att ansvaret
klargörs.
I motion 2003/04:So246 av Birgitta Sellén och Sven
Bergström (c) begärs ett tillkännagivande om vad i
motionen anförs om en bekämpning av höga ljudnivåer
som leder till hörselskador.
I motion 2004/05:So580 av Sven Bergström och
Margareta Andersson (c) begärs ett tillkännagivande
om åtgärder för att motverka tinnitusskador.
Motionärerna anser att miljö- och
hälsoskyddsnämnderna i kommunerna bör ges ökade
möjligheter och stöd för att vidta nödvändiga
åtgärder för en effektivare tillsyn och åtgärder mot
den växande sanitära olägenhet som skadliga
ljudnivåer innebär.
I motion 2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl.
(mp) begärs tillkännagivanden om behovet av
regelbundna kontroller av skolans inre bullernivå,
exempelvis i matsalarna (yrkande 32) och om att
riktlinjer för bullernivåer anpassade för barn tas
fram (yrkande 33).
I motion 2003/04:So245 av Barbro Feltzing och Helena
Hillar Rosenqvist (mp) begärs ett tillkännagivande
om en nationell lag med fastställda gränsvärden för
ljudnivåer i offentliga lokaler. Motionärerna
framställer samma yrkande i motion 2004/05:So245.
Frågan om allergier tas upp i motion 2003/04:So577
av Ulrik Lindgren m.fl. (kd). Här begärs ett
tillkännagivande om en nationell handlingsplan mot
allergi (yrkande 7). Motionärerna anser att
regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se
över förutsättningarna för en nationell
handlingsplan för allergiområdet.
Bakgrund och tidigare behandling
Buller
I samband med behandlingen av propositionen Mål för
folkhälsan behandlade socialutskottet även åtta
motioner om skadliga ljudnivåer i betänkande
2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan. Utskottet gjorde
följande bedömning (s. 34):
Utskottet, som ser med oro på utvecklingen,
vidhåller att det är av yttersta vikt att på
samhällets alla nivåer motverka hörselskador,
t.ex. tinnitus, inte minst hos barn och ungdomar.
Utskottet noterar därför med tillfredsställelse
att riksdagen beslutat om delmål för buller i
bostäder och att regeringen givit Socialstyrelsen
i uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga
ljudnivåer ger avsedd effekt och vilka brister
som kan finnas däri. Uppdraget kommer att
redovisas inom en snar framtid och utskottet
utgår från att de aspekter som framförts i
motionerna ... därvid, eller vid regeringens
fortsatta beredning av ärendet, kommer att
belysas. Motionerna får därför anses
tillgodosedda.
Motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskottet
(rskr. 2002/03:145).
Det ovan nämnda uppdraget redovisades av
Socialstyrelsen i maj 2003 till regeringen
(Rapporten Uppdrag att utvärdera om regelverket
kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt, dnr 00
7679/02). I rapporten anförde Socialstyrelsen att
det finns risk för hörselskador och tinnitus vid
besök på platser där det spelas musik vid alltför
höga ljudnivåer och att barn utgör en speciell
riskgrupp. Socialstyrelsen konstaterade i rapporten
att styrelsens allmänna råd om buller inomhus och
höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7) inte efterlevs fullt
ut. Ljudnivåerna på diskotek och konserter är
alltför höga. Socialstyrelsen har enligt rapporten
funnit att alltför många kommuner inte följer upp
ljudnivåerna genom egna mätningar. Det finns dock
enligt rapporten även goda exempel på kommuner och
län som lagt ned mycket arbete på att komma till
rätta med höga ljudnivåer på diskotek och konserter.
Socialstyrelsen lämnade i rapporten följande
förslag till åtgärder:
att ett tillägg görs i 38 § förordningen
(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
med innebörden att anmälan skall göras till kommunal
nämnd innan en lokal, plats eller anläggning tas i
bruk för verksamheter i form av diskotek eller
konsert för allmänheten,
att det uttryckligen anges i Socialstyrelsens
allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer
att mätning av riktvärden skall ske där den högsta
ljudnivån förväntas och att mättiden för ekvivalent
ljud bör vara 15 minuter under den tid då det högsta
ljudet kan förväntas,
att ordet rekommendation när det gäller höga ljud
ändras till riktvärde i Socialstyrelsens allmänna
råd om buller inomhus och höga ljudnivåer,
att rekommendationen för barn ändras till
riktvärde för barn t.o.m. 12 år, dock med möjlighet
att framföra konserter och annan levande musik vid
ljudnivåer upp till 97 dBA,
att maximinivån för barn skärps till 110 dBA,
att ett förslag från Föreningen artister och
musiker mot tinnitus (AMMOT) om "utbildning av
utbildarna" skall stödjas,
att Socialstyrelsen i samarbete med
länsstyrelserna skall genomföra en riksomfattande
uppföljning av kommunernas tillsyn över verksamheter
där det framförs hög musik under 2005,
att möjligheterna att inom ramen för
patientregistret få till stånd en rapportering av
yttre orsak i samband med diagnosen tinnitus och
att kraven på begränsning av ljudnivåerna på
diskotek, konserter m.m. skall tas in i
miljökvalitetsmålet under "god bebyggd miljö".
Rapporten, som har varit utsänd på remiss, bereds i
den del författningsändring föreslagits inom
Socialdepartementet. Socialstyrelsen arbetar med att
förverkliga övriga delar av förslagen.
I svar på fråga för skriftliga svar om
bullerstörningar i barns vardag (2004/05:884) den 9
februari 2005 anförde statsrådet Morgan Johansson
bl.a. följande:
Som ett led att få ned ljudnivåerna har
Socialstyrelsen för avsikt att koordinera ett
nationellt tillsynsprojekt där höga ljudnivåer
från musik granskas under år 2005. 121 kommuner
har anmält intresse att delta. Under hösten 2005
kommer Socialstyrelsen att i samarbete med
länsstyrelserna följa upp kommunernas tillsyn
över verksamheter där höga ljudnivåer från musik
förekommer. Projektets målsättning är att barn,
ungdomar och vuxna ska kunna uppleva och njuta av
musik utan att riskera hörselskador eller andra
hälsoeffekter.
Arbetsmiljöverket genomför ett projekt med
syfte att få en helhetsbild av skolans ljudmiljö.
Undersökningen, som ännu inte är helt genomförd,
visar på att barnen utsätts för 66-77 dBA under
sin arbetsdag. Liknande undersökningar på dagis
ger ibland något högre värden. Bullernivåerna är
höga men inte direkt hörselskadande.
Bullerfrågorna behandlas också i de miljömål
som antagits för Sverige. Målsättningen är att
ingen ska behöva bli störd av buller inom en
generation.
Allergier
Regeringen anförde i propositionen Mål för
folkhälsan att överkänslighet mot födoämnen
förekommer oftare hos barn än hos vuxna. Bland barn
upp till 6 års ålder och bland tonåringar och unga
vuxna är omkring 10 % överkänsliga eller allergiska
mot något födoämne. En säker och heltäckande
livsmedelsmärkning är av största betydelse för
människor med födoämnesallergi eller överkänslighet.
Från Statens folkhälsoinstitut har inhämtats
information om att det finns ett antal metoder för
att utveckla sunda miljöer och produkter både för
allergiker och andra som riskerar att utveckla
allergi. På region- och landstingsnivå finns
Allergianpassat landsting, som har utvecklats inom
ramen för regionernas och landstingens egna
verksamheter. På kommunnivå finns Allergianpassad
kommun. Medverkande kommuner skriver en
handlingsplan som godkänns av kommunstyrelsen och så
har kommunen en allergikommitté. Det tvärsektoriella
arbetet kan sedan göras inom ramen för en
allergikommitté eller allergigrupp. Inom Statens
folkhälsoinstitut pågår arbetet med att ta fram en
utvärderingsmanual för Allergianpassad kommun och
allergikommittéer - anvisningar för egenutvärdering.
Ett utvecklingsarbete pågår på Europanivå för att
för framtiden åstadkomma sundare produkter för en
bättre folkhälsa. Det här är ett sätt att mäta
allergiframkallande ämnen på ett standardiserat sätt
och heter Standardiseringsprojekt för
provningsmetoder för allergiframkallande ämnen.
I ett svar på en fråga för skriftliga svar
(2004/05:297) den 17 november 2004 anförde
statsrådet Morgan Johansson bl.a. följande om
allergier:
Astma- och Allergiförbundet får statligt stöd via
statsbidraget till handikapporganisationer. År
2004 beviljades förbundet 5,9 miljoner kronor.
Statsbidraget utgår till handikapporganisationer
vars ändamål är att förbättra livsvillkoren för
personer med funktionshinder och bevakar deras
intressen. Astma- och Allergiförbundet bedriver
ett aktivt upplysnings- och informationsarbete
för att öka kunskapen hos allmänheten om hur det
är att ha ett osynligt funktionshinder som astma
och allergi. Syftet med förbundets arbete är
bland annat att förändra attityderna i samhället
och att skapa större förståelse för astmatikers
och allergikers problem.
Från Livsmedelsverket har inhämtats att verket den
25 november 2004 har publicerat nya föreskrifter för
allergimärkning av livsmedel som bl.a. skärper
kraven på märkning av livsmedel som innehåller
vanliga allergiframkallande ingredienser. De nya
föreskrifterna grundar sig på ett EG-direktiv
(2003/89/EG) för att underlätta för personer som är
överkänsliga mot vissa livsmedel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som anser att det är av yttersta vikt att
skadliga ljudnivåer och därmed hörselskador
motverkas, konstaterar med tillfredsställelse att
det i den ovan nämnda rapporten från Socialstyrelsen
föreslås flera betydelsefulla - och av motionärerna
efterlysta - åtgärder för att förhindra att
människor utsätts för skadliga ljudnivåer. Genom det
arbete som pågår inom såväl Socialdepartementet som
Socialstyrelsen med att förverkliga förslagen anser
utskottet att motionerna 2003/04:So218 (c) yrkandena
1-3, 2003/04:So245 (mp), 2003/04:So246 (c),
2003/04:So253 (fp) yrkandena 1-3, 2003/04:So449 (fp)
yrkandena 1 och 2, 2003/04:So518 (kd) yrkandena 1
och 2, 2003/04:Ub271 (mp) yrkandena 32 och 33,
2004/05:So245 (mp), 2004/05:So415 (c) yrkandena 1-3,
2004/05:So580 (c) och 2004/05:So655 (fp) yrkandena
1-3 får anses tillgodosedda.
I motion 2003/04:So577 (kd) yrkande 7 begärs ett
tillkännagivande om en nationell handlingsplan mot
allergi. Mot bakgrund av framför allt det
allergiförebyggande arbete som pågår såväl regionalt
och lokalt som nationellt anser utskottet att något
riksdagsinitiativ inte behövs. Motionen avstyrks.
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
(målområde 6) och gott skydd mot
smittspridning (målområde 7)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om god
vård i tid och egenvård. Riksdagen bör, mot
bakgrund av att vaccinationsfrekvensen ökat,
även avslå en motion med yrkande om en
kampanj för mässlingsvaccin. Med hänsyn till
pågående arbeten bör riksdagen avslå en
motion med yrkande om en utredning om
kostnadsfri influensavaccination. Vidare bör
riksdagen avslå ett motionsyrkande om att
förtydliga ansvaret för det preventiva
psykiatriska arbetet. Jämför reservationerna
14 (m), 15 (v) och 16 (v).
Motioner
I motion 2004/05:So596 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om betydelsen
av vård i tid med fokus på hälsa (yrkande 6).
Motionärerna anför att det vanligtvis är mycket
billigare att erbjuda rehabilitering omedelbart än
att låta människor vänta. Trots detta utförs inte
rehabiliteringsåtgärder. Motionärerna begär också
ett tillkännagivande om betydelsen av egenvård
(yrkande 8). Det är enligt motionärerna viktigt att
enkla och väl beprövade läkemedel kan
tillhandahållas allmänheten på de ställen där de
handlar sina dagligvaror. I dag finns för lite som
stöder egenvård och förebyggande arbete enligt
motionärerna.
I motion 2003/04:So298 av Ewa Björling (m) yrkas att
riksdagen ger Socialstyrelsen i uppdrag att inom
ramen för Socialstyrelsens informationsinsatser
utföra en specifik kampanj angående mässlingsvaccin.
I motion 2003/04:So318 av Ingrid Burman m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om en utredning avseende
kostnadsfri influensavaccinering för alla.
Motionärerna anser att en generell och kostnadsfri
vaccinering mot influensavaccinering skall införas.
Om den skall vara begränsad till pensionärer och
riskgrupper får utredningen visa.
I motion 2004/05:So410 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkas
att regeringen ser över och förtydligar ansvaret för
det preventiva psykiatriska arbetet (yrkande 5).
Motionärerna anför att det råder viss oklarhet på
myndighetsnivå om vem som har det övergripande
ansvaret för det preventiva psykiatriska arbetet.
Bakgrund och tidigare behandling
Allmänna frågor för målområdet
Vid behandlingen av betänkande 2002/03:SoU7 Mål för
folkhälsan ställde sig socialutskottet bakom
målområde 6 och noterade att detta omfattar
politikområdet hälso- och sjukvårdspolitik.
Utskottet föreslog bl.a. att ett motionsyrkande om
tillkännagivande om god vård i tid skulle avslås och
hänvisade till att utskottet vid ett flertal
tillfällen, senast i betänkande 2001/02:SoU13 Hälso-
och sjukvårdsfrågor m.m., behandlat motionsyrkanden
rörande bl.a. hälso- och sjukvårdens finansiering,
införandet av vårdgaranti samt värdet av mångfald
bland vårdgivarna samt att utskottet därvid anfört
att även i framtiden skall hälso- och sjukvård ges
på lika villkor och efter behov, styras demokratiskt
och vara solidariskt finansierad. Utskottet vidhöll
detta ställningstagande och ansåg att
motionsyrkandet borde avslås (res. m). Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2002/03:145).
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att bl.a.
kartlägga förekomsten av hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser i hälso- och
sjukvården och förekomsten av strukturerade
preventiva program i hälso- och sjukvården för att
tidigt motverka etablerade riskmarkörer för sjukdom.
Uppdraget skall redovisas till Socialdepartementet
senast den 31 maj 2005.
Smittspridning och vaccinationsprogram
I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1
utg.omr. 9) har regeringen anfört följande
beträffande bl.a. mässlingsvaccination (s. 86):
Barnsjukdomar som det går att vaccinera sig mot
förekommer mycket sällan och drabbar
huvudsakligen ovaccinerade barn. Från att
vaccinationstäckningen har legat på omkring 95
procent för vaccin mot mässling, påssjuka och
röda hund skedde det i början av 2000-talet en
viss minskning av vaccinationstäckningen.
Vaccinationsstatistiken för åren 2002 och 2003
tyder dock på att denna trend har brutits och att
täckningsgraden åter stiger (93,4 procent för
2003). Föräldrar verkar dessutom välja att
vaccinera barnen vid en något högre ålder än
tidigare. Övriga vaccinationsprogram visar en hög
och stabil täckningsgrad.
Den tillsynsverksamhet som Socialstyrelsen
under året har bedrivit över
smittskyddsverksamheten i landstingen visar att
smittskyddsorganisationen i många stycken
fungerar väl men att det finns utrymme för
förbättringar.
Vidare anfördes följande om smittspridning (s. 72):
Förekomsten av allvarliga smittsamma sjukdomar
har genom förebyggande insatser och ett väl
fungerande smittskyddsarbete kunnat hållas på en
låg nivå i Sverige i förhållande till många andra
länder. Det är emellertid nödvändigt att ha en
beredskap mot förändringar i karaktären eller
spridningen av smittsamma sjukdomar som gör att
dessa på nytt kan bli ett allvarligt hot mot
befolkningen i Sverige. Att så är fallet visas
inte minst av utbrottet av en tidigare okänd akut
infektionssjukdom - svår akut respiratorisk
sjukdom (sars) - i Kina i november 2002 och den
efterföljande spridningen av sjukdomen i stora
delar av Ostasien och Kanada, liksom utbrotten av
fågelinfluensa under senare år. Utvecklandet av
antibiotika för snart sextio år sedan
revolutionerade behandlingen av infektioner.
Behandlingsmöjligheterna hotas nu genom att
bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens
mot antibiotika. Regeringen bereder det förslag
till svensk handlingsplan mot
antibiotikaresistens som Socialstyrelsen på
regeringens uppdrag har tagit fram.
Den 15 februari 2005 har Socialstyrelsen till
regeringen redovisat ett uppdrag som Socialstyrelsen
haft i samarbete med berörda myndigheter, Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet att ta fram
en handlingsplan för att förbättra beredskapen och
beskriva hur en pandemi kan hanteras av olika delar
av samhället (Beredskapsplanering för en pandemisk
influensa, Nationella insatser, Beredskapsplanering
för en pandemisk influensa, Underlag för regional
planering, Influensa, Strategier för prevention och
kontroll). Socialstyrelsen har anfört bl.a.
följande:
För de årliga influensaepidemierna är arbetet
inriktat på att vaccinera de grupper som är mest
utsatta. För fågelinfluensan i Sydostasien sker
arbetet främst internationellt och är fokuserat
dels på att hindra spridning till fåglar i fler
områden och länder, dels på att noga övervaka de
mänskliga fall som drabbas för att se
förändringar som kan vara början till en
spridning mellan människor. Dessutom finns sedan
lång tid också hotet om en ny influensapandemi,
det vill säga en snabb spridning över världen av
en influensatyp som drabbar stora delar (15-25
procent) av befolkningen. Detta hot kräver en
mycket komplex beredskap där stora delar av
samhället kommer att vara inblandat.
Socialstyrelsen arbetar på alla olika aspekter
på influensahotet och har i samarbete med
Krisberedskapsmyndigheten, Smittskyddsinstitutet
och Läkemedelsverket tagit fram en handlingsplan
för att förbättra beredskapen och beskriva hur en
pandemi kan hanteras av olika delar av samhället.
De övergripande målen för denna handlingsplan
är att
* beskriva sätt att begränsa effekterna av en
pandemi och hur de kan användas (detta gäller
främst vaccin och läkemedel mot influensa)
*
* ge förslag på strategier för att säkerställa
tillgång till vaccin och läkemedel under en
pandemi
*
* beskriva strategier för att handlägga de effekter
en pandemi kan tänkas ha på samhället, främst hur
sjukvården kan utveckla en beredskap att ta hand
om stora mängder sjuka
*
* olika funktioner i samhället ska ha en beredskap
att handlägga de effekter en pandemi kan ha på
deras verksamhet i form av brist på arbetskraft
och förändrade krav på verksamheten
*
* etablera ett system för att samordna arbetet
mellan olika delar av samhället under en pågående
pandemi och att snabbt anpassa motåtgärder efter
nationella och internationella erfarenheter
(t.ex. klargöra vilka som ska vaccineras och
vilka som bäst behöver läkemedel, effekter av att
begränsa resande och stänga skolor, etc.).
*
Handlingsplanen har arbetats fram under en lång
tid och på flera områden måste arbetet fortsätta,
t.ex. med att förbättra våra möjligheter att få
tillgång till vaccin, utarbeta strategier för hur
vi bästa ska använda antivirala läkemedel m.m.
Influensa är ett mycket föränderligt hot och
ständig bevakning av den internationella
utvecklingen pågår för att anpassa den svenska
beredskapen på bästa sätt.
Handlingsplanen bereds inom Socialdepartementet.
I svar på tre frågor för skriftliga svar
(2004/05:938, 939 och 940) den 23 februari 2005
anförde statsrådet Morgan Johansson bl.a. att
beredskapen mot en influensapandemi stärks
väsentligt med Socialstyrelsens handlingsplan. Det
finns dock enligt statsrådet fortfarande frågor som
behöver belysas ytterligare, däribland formerna för
försörjningen av vacciner. Statsrådet anförde att
han avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag att
arbeta vidare med att ta fram ett fördjupat
underlag.
Preventivt psykiatriskt arbete
I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1
utg.omr. 9) har regeringen om folkhälsoarbetet
anfört att det huvudsakligen bedrivs på regional och
lokal nivå, dvs. inom landsting och kommuner samt av
frivilligorganisationer (s. 69). Vidare anförs att
folkhälsoarbete på nationell nivå bedrivs av
statliga myndigheter och frivilligorganisationer
samt att näringslivet är en annan central aktör i
folkhälsoarbetet. Regeringen anför att den ger
ekonomiskt stöd till myndigheter som Statens
folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet, Institutet
för psykosocial medicin och Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen har mot bakgrund av sitt
sektorsansvar för hälso- och sjukvården även
uppgiften att stödja utvecklingen av det
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
perspektivet, dels genom att bidra till
kunskapsutveckling, dels genom normering,
uppföljning och tillsyn (prop. 2002/03:35 s. 70).
Utskottets ställningstagande
I motion 2004/05:So596 (m) yrkandena 6 och 8 begärs
tillkännagivanden om betydelsen av vård i tid med
fokus på hälsa och om betydelsen av egenvård.
Utskottet vidhåller att hälso- och sjukvård skall
ges på lika villkor och efter behov. "Egenvård" är
enligt utskottet ett mångtydigt begrepp som bl.a.
innebär att den enskilde vid vissa sjukdoms- eller
ohälsotillstånd skall ha möjlighet att vårda sig
själv. I den bemärkelsen är det enligt utskottet av
betydelse för folkhälsan att receptfria läkemedel
tillhandahålls via apoteken. Utskottet ställer sig
dock inte bakom motionen. Motionen avstyrks.
Utskottet, som instämmer i motionärens uppfattning
i motion 2003/04:So298 (m) att det är betydelsefullt
att vaccination mot mässling sker, kan notera att
vaccinationsfrekvensen ökat under de senaste åren.
Utskottet anser inte att något riksdagsinitiativ
behövs. Motionen avstyrks.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att
genom den handlingsplan som Socialstyrelsen arbetat
fram har frågor om bl.a. influensaepidemier tydligt
hamnat i samhällets fokus. Bland annat föreslås
vaccinationsprogram för utsatta grupper. Genom
förslagen och den vidare beredningen av dessa anser
utskottet att motion 2003/04:So318 (v) får anses i
huvudsak tillgodosedd.
Utskottet kan konstatera att preventivt
folkhälsoarbete bedrivs nationellt, regionalt och
lokalt i samhället av flera olika aktörer.
Socialstyrelsen är sektorsansvarig myndighet för
hälso- och sjukvården och har till uppgift att
stödja utvecklingen av det hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbetet. Utskottet delar inte
motionärernas uppfattning i motion 2004/05:So410 (v)
yrkande 5 om behovet av att regeringen ser över och
förtydligar ansvaret för det preventiva psykiatriska
arbetet. Motionen avstyrks.
Trygg och säker sexualitet och en
god reproduktiv hälsa (målområde 8)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om
sexualpolitiska mål. Riksdagen bör, mot
bakgrund av det informationsarbete som
bedrivs inom Statens folkhälsoinstitut, även
avslå en motion om arbete för att förebygga
och förhindra sexuellt överförbara sjukdomar.
Motioner
I motion 2003/04:So406 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om sexualpolitiska mål
(yrkande 7). Motionärerna anser att det bör
tillsättas en utredning med syfte att utveckla
nationella sexualpolitiska mål med
folkhälsoinriktning för att skapa en sexualitet på
lika villkor för kvinnor och män, heterosexuella,
bi- och homo- samt transsexuella. De anför att den
sammantagna analysen visar att sexualiteten i dag är
en bärande del av den rådande könsmaktsordningen där
kvinnor systematiskt underordnas män. Ett
jämställdhetsarbete och ett framgångsrikt
folkhälsoarbete kan aldrig bli framgångsrikt om inte
också sexualpolitiken involveras.
I motion 2004/05:So367 av Barbro Hietala Nordlund och Kurt
Kvarnström (s) begärs ett tillkännagivande om
förebyggande arbete mot sexuellt överförbara
sjukdomar. Motionärerna anser att Statens
folkhälsoinstitut bör ges i uppdrag att utarbeta ett
program för insatser på olika nivåer för att minska
risken för spridning av de sexuellt överförbara
sjukdomarna.
Bakgrund och tidigare behandling
Vid Socialutskottets behandling av målområde 8 i
betänkande 2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan
behandlade utskottet ett motionsyrkande om att
utveckla nationella sexualpolitiska mål. Utskottet
ställde sig bakom det föreslagna målområdet Trygg
och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa
och gjorde bedömningen att sexualpolitiken därigenom
fick anses vara involverad i samhällets
jämställdhetsarbete. Motionsyrkandet fick enligt
utskottet därmed anses vara tillgodosett och
avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (rskr.
2002/03:145).
Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag
tagit fram en nationell handlingsplan för prevention
av hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar
(STD eller numera STI) (se prop. 2003/04:30 Ny
smittskyddslag m.m. s. 102). I handlingsplanen, som
redovisades 2001 i rapporten Nationell handlingsplan
för hiv och STD 2000-2005, beskrivs mål och insatser
för det hiv- och STI-förebyggande arbetet. Syftet
med handlingsplanen är bl.a. att vara ett hjälpmedel
i arbetet med att prioritera insatser på både
nationell och regional nivå. Målet för
handlingsplanen är att smittspridningen av och
antalet allvarliga komplikationer till hiv och STI
skall minska. En grundläggande målsättning är att
alla - oavsett kön, etnisk tillhörighet och sexuell
läggning - har rätt till kunskap om hur man skyddar
sig mot hiv och STI. Folkhälsoarbetet kring hiv och
STI innebär enligt institutet ett hälsofrämjande
arbete med sexualitet och samlevnad i ett brett
perspektiv.
Statens folkhälsoinstitut har också i uppdrag att
bedriva insatser inom området hiv och STI-
prevention. Arbetet bedrivs i en projektgrupp under
namnet Samverkan mot hiv/STI. Insatserna omfattar
information och ekonomiskt stöd till landsting,
kommuner och frivilligorganisationer för bl.a.
metodutveckling och psykosociala stödinsatser.
Insatserna riktar sig till allmänheten och grupper
som är särskilt utsatta för risk att smittas.
Vidare har från Statens folkhälsoinstitut inhämtas
uppgift om att institutet under 2005 kommer att
arbeta med olika insatser för att synliggöra hiv,
framför allt bland ungdomar och unga vuxna.
Institutet har tagit fram en skolfilm, "När aids kom
till Sverige", med ett tillhörande
informationshäfte, som beskriver utvecklingen för
hiv i Sverige och visar att hiv finns här. En annan
insats är en ungdomstidning med tillhörande
lärarhandledning, som tagits fram av institutets
tidning Hivaktuellt. Tidningen ger fördjupad kunskap
om hiv, klamydia och kondomer. Under våren kommer en
riksomfattande informationsinsats med hiv och
klamydia i fokus att genomföras av Statens
folkhälsoinstitut. Institutets sommarkampanj 2005
riktad till ungdomar kommer också att ha fokus på
risken att smittas med hiv och andra sexuellt
överförda infektioner vid oskyddat sex.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma att
Statens folkhälsoinstitut på regeringens uppdrag
genomför en fördjupad kvantitativ och kvalitativ
analys av folkhälsopolitikens bestämningsfaktorer
inom samtliga elva målområden ur ett
jämställdhetsperspektiv (se även nedan s. 48).
Analysen syftar bl.a. till att synliggöra kvinnors
och mäns livsvillkor och den ojämlikhet i hälsa som
är en följd av skilda livsvillkor. I analysen skall
även i viss utsträckning belysas situationen för
homo-, bi- och transsexuella personer. Institutet
har hittills föreslagit bl.a. att sex- och
samlevnadsundervisningen i skolan bör problematisera
könsmaktsordningen i parrelationer och
heteronormativiteten i samhället. Detta är enligt
utskottet ett tydligt exempel på att sexualpolitiken
är involverad i samhällets jämställdhetsarbete och
att sexualpolitiska frågor har genomslag i
folkhälsoarbetet. Därmed anser utskottet att motion
2003/04:So406 (v) yrkande 7 får anses i huvudsak
tillgodosedd.
Genom det arbete med att förebygga och förhindra
sexuellt överförbara sjukdomar som pågår inom
Statens folkhälsoinstitut anser utskottet att motion
2004/05:So367 (s) får anses tillgodosedd.
Ökad fysisk aktivitet (målområde 9) och goda
matvanor och säkra livsmedel
(målområde 10)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden
om mat, motion och övervikt främst med
hänvisning till pågående arbete på området.
Riksdagen bör också avslå ett par
motionsyrkanden om hälsoklubbar och
livsstilscentrum. Vidare bör riksdagen avslå
tre motioner om grönområdens och trädgårdars
betydelse för folkhälsan samt ett
motionsyrkande om hästens betydelse för sjuka
och handikappade.
Jämför reservationerna 17 (m), 18 (kd) och 19
(fp, c).
Motioner
Ett flertal motioner tar upp frågor om kostens och
motionens betydelse för folkhälsan.
I motion 2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om kost och
motion (yrkande 9). Kunskap om maten och dess
betydelse är en kunskap som var och en måste ha,
anför motionärerna. Vidare har fysisk aktivitet
positiv betydelse för en rad sjukdomar och för
balansen.
I motion 2004/05:So596 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om viktiga
friskfaktorer såsom mat, motion och kärlek (yrkande
4).
I motion 2004/05:MJ332 av Lennart Fremling m.fl.
(fp) begärs ett tillkännagivande om
informationsåtgärder kring fetma och folkhälsa
(yrkande 10). Information är viktigt. Statens
folkhälsoinstitut bör inom befintliga budgetramar
ges befogenhet att bevilja projektbidrag eller
stipendier till frivilligorganisationer och
enskildas folkbildningsarbete om frågor kring kost
och folkhälsa, anför motionärerna.
I motion 2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om att utreda vilka
möjligheter som står till buds för att minska
övervikten särskilt bland barn (yrkande 6).
Motionärerna anser att regeringen bör ge Statens
folkhälsoinstitut i uppdrag att utreda detta.
Utredningen bör pröva olika alternativ och ge
förslag till åtgärder.
I motion 2003/04:Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl.
(kd) begärs ett tillkännagivande om idrottsrörelsen
och folkhälsan (yrkande 13). Motionärerna anser att
regeringen i större omfattning bör ta till vara
idrottsrörelsens kunnande i ett samlat grepp för
bättre folkhälsa.
I motion 2004/05:So530 av Sylvia Lindgren och Maria Hassan (s)
begärs ett tillkännagivande om vikten av åtgärder
för att undvika överviktsproblem.
I motion 2003/04:So363 av Ingemar Vännerlöv (kd)
begärs ett tillkännagivande om behovet av åtgärder
för att komma till rätta med överviktsproblem hos
barn och ungdomar. Motionären återkommer om detta i
motion 2004/05:So562.
I motion 2003/04:So557 av Maria Hassan m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att utarbeta en nationell
strategi mot fetma. Motionärerna pekar på att
fetmaproblematiken är multifaktorell och därför
måste angripas på flera olika samhällsnivåer.
I motion 2004/05:So278 av Christin Hagberg och
Michael Hagberg (s) begärs ett tillkännagivande om
behovet av åtgärder för att få till stånd förändrade
matvanor för en bättre hälsa.
I motion 2004/05:So365 av Kerstin Engle (s) begärs
ett tillkännagivande om behovet av en bred
information om kostens betydelse för hälsan.
Två motioner tar upp frågor om hälsoklubbar och
livsstilscentrum.
I motion 2003/04:So644 av Anne Marie Brodén (m)
begärs ett tillkännagivande om stöd till
försöksverksamheter med medicinska hälsoklubbar
(Medical Health Clubs) (yrkande 1). Motionären anför
att dessa klubbar kombinerar och integrerar fysisk
aktivitet, som sport och träning i olika former, med
hälsofrämjande komplementära medicinska åtgärder
(massage, akupunktur m.m.). Här finns läkare och
annan sjukvårdspersonal. Den enskilda människan
sätts i centrum. Detta har visat sig ha mycket bra
förebyggande värde liksom rehabiliterande effekt.
I motion 2003/04:So483 av Birgitta Sellén m.fl. (c,
kd, v) begärs ett tillkännagivande om att utreda
möjligheterna och förutsättningarna för att skapa
ett nationellt livsstilscentrum enligt motionens
intentioner. Motionärerna anser att regeringen bör
stödja idén om att öppna ett livsstilscentrum. På
ett sådant skall man kunna träffa vårdpersonal och
kunna få hjälp av t.ex. en dietist och få recept på
fysiska aktiviteter.
Tre motioner tar upp grönområdenas betydelse för
folkhälsan.
I motion 2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c)
begärs ett tillkännagivande om att i de nationella
folkhälsomålen uppmärksamma tillgången till
grönområden (yrkande 6).
I motion 2003/04:So459 av Agneta Gille och Tone
Tingsgård (s) begärs ett tillkännagivande om att i
folkhälsoarbetet även medta åtgärder för att
stimulera och bättre tillvarata trädgårdarnas
betydelse från folkhälsosynpunkt. I motion
2004/05:So313 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander
(s) framförs likande synpunkter.
En motion tar upp hästens betydelse för sjuka och
handikappade.
I motion 2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl.
(kd) begärs ett tillkännagivande om hästens
betydelse för sjuka och handikappade (yrkande 2).
Bakgrund och tidigare behandling
Den ökade förekomsten av övervikt och fetma i
befolkningen kan i väsentlig grad förklaras av
ändrade matvanor och fysisk inaktivitet. Genom att
anta proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan
fastställdes ökad fysisk aktivitet som ett särskilt
målområde för folkhälsoarbetet (målområde 9). Goda
matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för
en god hälsoutveckling hos befolkningen och
fastställdes därför som ett särskilt målområde för
folkhälsoarbetet (målområde 10).
Vid socialutskottets behandling av propositionen
behandlades ett antal motioner som gällde frågor om
fysisk aktivitet, matvanor och övervikt (bet.
2002/03:So7). Utskottet ställde sig bakom de av
regeringen föreslagna målområdena och anförde bl.a.
följande i bedömningen:
Utskottet delar regeringens uppfattning att
fysisk aktivitet är en förutsättning för en god
hälsoutveckling. Utskottet noterar också med
tillfredsställelse att de samlade insatserna inom
målområdet inriktar sig på hela befolkningen.
Även då så är fallet vill utskottet särskilt
framhålla vikten av att fysisk aktivitet blir
något positivt och regelbundet förekommande bland
barn och ungdomar. Detta eftersom grundläggande
av goda vanor i tidiga år torde ha en mycket
positiv inverkan på en persons framtida
hälsotillstånd. Utskottet konstaterar
sammanfattningsvis att ett omfattandearbete pågår
på området och anser mot denna bakgrund att
motionerna - - - får anses i huvudsak
tillgodosedda. (s. 45) - - -
Utskottet anser att inrättandet av det
föreslagna målområdet 10 sammantaget med det
omfattande arbete som bedrivs och har bedrivits
på området torde innebära goda förutsättningar
att ta ett samlat grepp på de frågor som hänger
samman med matvanor och livsmedel såsom goda
kostvanor, övervikt, ätstörningar,
födoämnesöverkänslighet m.m. Livsmedelsverket har
här en viktig roll och har bl.a. i uppgift att
öka medborgarnas, särskilt barns och ungdomars,
kunskaper om god och säker mat så att de kan göra
medvetna val samt att öka deras kunskaper om
sambanden mellan kost och hälsa. Utskottet anser
att motionerna - - - får anses i huvudsak
tillgodosedda. (s. 48)
Motionerna avstyrktes (res. m och c). Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2002/03:145).
I budgetpropositionen för 2005 anfördes mot bakgrund
av att andelen människor som lider av övervikt eller
fetma i befolkningen har ökat markant under de
senaste decennierna (prop. 2004/05:1 utg.omr. 9 s.
73) att utvecklingen är oroande och att det för att
vända trenden krävs insatser för att skapa
förutsättningar för goda matvanor och ökad fysisk
aktivitet. Vidare upplyste regeringen om att Statens
folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket har fått i
uppdrag att ta fram ett underlag till en
handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk
aktivitet bland befolkningen.
Uppdraget redovisades den 9 februari 2005 genom
rapporten Underlag till handlingsplan för goda
matvanor och ökad fysisk aktivitet. De insatser som
föreslås i rapporten är bl.a. följande:
* Möjligheten till fysisk aktivitet i vardagen ska
öka genom ett statligt program för finansiering
av säker gång- och cykeltrafik. Den nationella
cykelstrategin ska vidareutvecklas och
genomföras.
*
* Utbudet och tillgängligheten av hälsosam mat ska
öka i samhället. Serveringar, kiosker och
automater i offentligt finansierade verksamheter
ska underlätta och uppmuntra till goda matvanor,
bl.a. genom krav på sortiment vid
entreprenadupphandling. Det gäller t ex skolor,
idrottsanläggningar, simhallar och sjukhus.
*
* Ett nationellt program ska upprättas för att
inventera, rusta upp och förnya skol- och
förskolegårdar så att de inspirerar till lek,
rörelse, idrott och utomhusundervisning.
*
* Riktlinjerna för maten i skolan ska utvecklas och
även inkludera frukost, mellanmål, frukt och
kafeterior samt matmiljön. Riktlinjerna ska
omfatta förskolan, grundskolan och
gymnasieskolan.
*
1. Begränsningar av marknadsföring av mat riktad
till barn ska prövas och Sverige ska på EU-nivå
verka för att TV-reklam för mat riktad till barn
förbjuds. Konsumentorganisationerna föreslås få
resurser att bevaka marknadsföringen och väcka
debatt om utbudet av söta drycker, godis, snacks,
bakverk och glass. En samverkansgrupp mellan
myndigheter, livsmedelsindustrin och
reklambranschen för ansvarsfull marknadsföring
ska bildas.
2.
* Kommunikation om betydelsen av att äta rätt och
att röra sig ska ingå på ett systematiskt sätt i
verksamheten inom barn- och mödrahälsovården,
skolhälsovården och tandvården.
*
* I kommunala beslut rörande naturvården bör
särskilt möjligheter att bevara och utveckla
friluftslivet beaktas och friluftsorganisationer
bör få ökat statligt stöd.
*
* En rejäl satsning föreslås på fortbildning av
personal inom skola, vård och omsorg när det
gäller betydelsen av goda matvanor och ökad
fysisk aktivitet.
*
* Hälsokonsekvenser ska bedömas och beaktas vid
förändringar av EUs jordbrukspolitik, speciellt
produktionsdrivande jordbruksstöd.
*
* Idrottsrörelsen bör stimuleras att bredda sin
verksamhet och att attrahera fler, speciellt
människor med en stillasittande livsstil, med
utländsk bakgrund och funktionshindrade.
*
Rapporten skall enligt uppgift från
Socialdepartementet sändas ut på remiss under våren
2005.
I svar på fråga för skriftliga svar (2004/05:525)
den 15 december 2004 anförde statsrådet Ibrahim
Baylan bl.a. följande om utbildning i kost- och
näringslära:
Jag vill framför allt peka på insatser som görs
för barn och ungdomar. Skolans ansvar för att
erbjuda daglig fysisk aktivitet för alla barn och
ungdomar har skrivits in i läroplanerna.
Skolmyndigheterna har fått i uppdrag att följa
upp hur skolorna arbetar med att förverkliga
detta mål. Ett nationellt resurscentrum för
idrott och hälsa har inrättats vid Örebro
universitet. I grundskolan har ämnet hem- och
konsumentkunskap en viktig roll. Ämnet idrott och
hälsa är ett av kärnämnena i gymnasieskolan. Ett
av de mål alla elever ska uppnå i ämnet är
kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa
och att kunna diskutera sambanden mellan hälsa,
livsstil och miljö. - - - Det är självklart så
att gymnasieutbildningar som riktar sig till dem
som ska arbeta med vård och omsorg av gamla och
unga liksom till dem som ska arbeta med att
tillaga och servera mat kan behöva ge ytterligare
kunskap om sambanden mellan kost och hälsa utöver
de grundläggande kunskaper som alla medborgare
behöver. - - - En del av den enskildes
färdigutbildning och kompetensutveckling kommer
därför att behöva ske i arbetslivet. I kommuner
och landsting finns till exempel nutritionister
och andra kostexperter som kan medverka till att
personalens kompetens höjs.
När det gäller närhet till grönområden har följande
information om indikatorer för folkhälsan inhämtats
från Statens folkhälsoinstitut:
* Kommunala insatser för rörligt friluftsliv och
andra friluftsaktiviteter (Anmärkning: I
"Kommunernas finanser" finns enbart uppgift om
allmän fritidsverksamhet, idrotts- och
fritidsanläggningar och fritidsgårdar. - - -)
*
* Tillgång till rekreationsområde inom 5 minuters
gångavstånd
*
* Förekomst av förskole- och skolgårdar som
tillgodoser barns behov av lek, rörelse,
stimulans och avkoppling
*
* Förekomst av stimulerande utemiljöer i anslutning
till särskilda boendeformer för äldre och
funktionshindrade (Anmärkning: Boverket ansvarar
för miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö". De
kan eventuellt utveckla frågorna i en enkät som
ställs till kommunerna)
*
Från Svenska Ridsportförbundet har inhämtas
information om att det inom förbundets
medlemsklubbar finns en stor handikappverksamhet.
Cirka 4 000 ryttare med funktionshinder får genom
ridsporten möjlighet till en meningsfull
fritidssysselsättning. Majoriteten har ett kognitivt
funktionshinder och ofta ett eller fler
tilläggshandikapp. Ridsport ger även ca 1 500
rörelsehindrade, drygt 100 hörselskadade och lika
många blinda och synskadade ryttare möjlighet till
en aktiv fritid. Förbundet har en handikapp- och
utbildningskonsulent som bistår med råd om
handikappverksamhet inom ridsport.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar med stor tillfredsställelse
att det i det underlag till handlingsplan för goda
matvanor och ökad fysisk aktivitet bland
befolkningen som tagits fram av Statens
folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket finns flera
förslag för att främja goda matvanor och ökad fysisk
aktivitet. Utskottet, som med tillförsikt kommer att
följa det fortsatta arbetet, utgår från att
handlingsplanen kommer att ha positiv effekt för
nationella, regionala och lokala aktivteter för en
bättre folkhälsa. Genom förverkligande av förslagen
i handlingsplanen kan det enligt utskottet
förutsättas bli enklare för den enskilde individen
att utöva fysik aktivitet och att göra hälsosamma
kostval.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet således
att ett omfattande arbete pågår på området och anser
mot denna bakgrund att motionerna 2003/04:So363
(kd), 2003/04:So409 (m) yrkande 9, 2003/04:So557
(s), 2003/04:So577 (kd) yrkande 6, 2003/04:Kr385
(kd) yrkande 13, 2004/05:So278 (s), 2004/05:So365
(s), 2004/05:So530 (s), 2004/05:So562 (kd),
2004/05:So596 (m) yrkande 4 och 2004/05:MJ332 (fp)
yrkande 10 får anses i huvudsak tillgodosedda.
I likhet med motionärerna i motionerna
2003/04:So483 (c, kd, v) och 2003/04:So644 (m)
yrkande 1 anser utskottet att det förebyggande
hälsoarbetet är centralt för folkhälsan. Ett
fungerande samspel mellan offentligfinansierade
initiativ och de enskilda själva är enligt utskottet
grunden för en fortsatt god folkhälsoutveckling.
Utskottet är emellertid inte berett att ställa sig
bakom ett riksdagsinitiativ avseende stöd till
försöksverksamheter med medicinska hälsoklubbar
eller till att utreda förutsättningarna för att
skapa ett nationellt livsstilscentrum. Motionerna
avstyrks därför.
Utskottet kan instämma i uppfattningen att
grönområden och trädgårdar generellt har positiv
betydelse för folkhälsan. Motionerna 2003/04:So343
(c) yrkande 6, 2003/04:So459 (s) och 2004/05:So313
(s) bör dock inte föranleda några tillkännagivanden
av riksdagen. Motionerna avstyrks.
Utskottet ifrågasätter inte att hästar och ridning
kan ha positiv betydelse för rehabiliteringen av
sjuka och handikappade. Motion 2004/05:MJ505 (kd)
yrkande 2 bör dock inte föranleda något
riksdagsinitiativ. Motionen avstyrks.
Minskat bruk av tobak och alkohol, ett
samhälle fritt från narkotika och
dopning samt minskade skade-
verkningar av överdrivet spelande
(målområde 11) samt övrigt beroende
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att
anlägga genusperspektiv på handlingsplanen
mot dopning. Riksdagen bör vidare av-slå två
motioner om åtgärder för att förhindra
dopning. Riksdagen bör även avslå en motion
om shoppingmissbruk och en motion om
dataspelsberoende hos barn.
Motioner
I motion 2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om anläggande av ett
genusperspektiv i handlingsplanen mot dopning
(yrkande 6). Motionärernas uppfattning är att
dopning även förekommer bland kvinnor och att
regeringen vid beredningen av handlingsplanen därför
bör anta ett könsperspektiv.
I motion 2003/04:So366 av Lars Lilja och Britta
Rådström (s) begärs ett tillkännagivande om
information om dopningens skadeverkningar och
risker. Motionärerna anser att missbruk av
dopningspreparat bör jämställas med
narkotikamissbruk och att informationsinsatserna
från samhällets sida bör ökas kraftigt.
I motion 2003/04:So631 av Lars Lilja och Karl Gustav
Abramsson (s) begärs att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
straff för dopningsbrott. Motionärerna anser att
minimistraffet för grovt dopningsbrott bör höjas
till två års fängelse och straffmaximum till minst
sex års fängelse.
Några motioner tar upp andra former av beroende.
I motion 2004/05:So205 av Lars-Ivar Ericson (c)
begärs ett tillkännagivande om forskning om och
bättre vårdformer för shoppingmissbrukare.
I motion 2004/05:So239 av Lars-Ivar Ericson och
Birgitta Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om
dataspelsberoende hos barn och ungdom.
Bakgrund och tidigare behandling
Allmänt om målområdet
Socialutskottet har i betänkande 2002/03:SoU7 Mål
för folkhälsan ställt sig bakom det aktuella
målområdet (s. 52). Utskottet anförde då bl.a. att
det delar regeringens uppfattning att det
förebyggande och hälsofrämjande arbetet på det
aktuella området, för att bli effektivt, måste
behandlas i ett sammanhang.
Dopningsfrågor
I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1
utg.omr. 9) anfördes beträffande anslag 14:8
Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder att fr.o.m.
2003 har Dopingjouren förstärkts med 3 miljoner
kronor (s. 97). Vidare anförde regeringen i samma
proposition (utg.omr. 17 s. 127) att den svenska
idrottsrörelsen gör betydande insatser för att
bekämpa dopning inom idrotten. Enligt regeringen har
Sverige även internationellt gått i spetsen för ett
samarbete i denna kamp bl.a. genom aktivt arbete
inom ramen för IADA (the International Anti-Doping
Arrangement) och övervakningsgruppen för
Europarådets antidopningskonvention. Sverige bidrar
dessutom inom ramen för Unesco till att utarbeta en
global konvention mot dopning inom idrotten samt
till att utveckla Världsantidopningsbyrån (WADA).
Under 2004 har också ett stort arbete lagts ned på
att inarbeta världsantidopningskodens krav i
Riksidrottsförbundets dopningsföreskrifter (s. 134).
Detta är den största förändringen av förbundets
antidopningsregler sedan dessa infördes i slutet av
1970-talet. De nya reglerna trädde i kraft den 1
juli 2004.
Regeringen gav den 9 september 2004 Statens
folkhälsoinstitut i uppdrag att genomföra en
fördjupad kvantitativ och kvalitativ analys av
folkhälsopolitikens bestämningsfaktorer, inom
samtliga elva målområden, ur ett
jämställdhetsperspektiv. Analysen skulle enligt
uppdraget synliggöra kvinnors och mäns livsvillkor
och den ojämlikhet i hälsa som är en följd av skilda
livsvillkor. Statens folkhälsoinstitut skulle
föreslå mål och åtgärder för de skillnader i
livsvillkor och hälsa som är mest angelägna att
åtgärda. Uppdraget redovisades, i den del det
omfattar målområde 7-11, i januari 2005. Beträffande
dopingproblematiken anförs följande i rapporten:
Kvinnors läkemedelsberoende är ett mycket
underskattat folkhälsoproblem, som är relativt
oförändrat sedan 30 år tillbaka även om
preparaten är olika. Under 1990-talet
sexdubblades förbrukningen av antidepressiva
medel, pga. introduktionen av SSRI preparat (CAN
2004). Försäljningen av dessa ökar brant varje
år; från 47,4 DDD/1000 kvinnor och dag till 61,9
DDD tre år senare (www.apoteket.se).
Förbrukningen bland män är hälften så stor.
Tänkbara förklaringar till könsskillnaderna
Läkemedelsindustrins försök att medikalisering
särskilt kvinnors problem hänger ihop med
kommersiella intressen. Att läkarvetenskapen
bidrar till denna medikalisering kan bero på
medicinens traditionella syn på kvinnor som svaga
och deprimerade (Hammarström 1997).
Åtgärdsförslag
Införandet av generiska beteckningar (dvs. icke
varumärken) på alla läkemedel kan minska
överdriven marknadsföring.
* Ett genusinriktat forskningsprogram som
analyserar sjukvårdens medikalisering av kvinnor
bör initieras. - - -
*
Gemensamma möjliga förklaringar till
narkotika/dopning och överdrivet spelande
* En tänkbar förklaring till mäns mer
riskfyllda spelande kan vara vilka
hälsorelaterade föreställningar och
beteenden som är kopplade till den
dominerande formen av maskulinitet
respektive femininitet i vårt samhälle.
Maskulinitetsforskare menar att
hälsorelaterade föreställningar och
beteende är ett sätt att demonstrera
femininitet och maskulinitet. Den
dominerande formen av maskulinitet i vårt
samhälle är förenad med större risktagande,
våldsuttryck och obenägenhet att söka vård
(Connell 1996, Courtney 2000). Här kan
narkotikaanvändning, dopning och riskfyllt
spelande vara ett sätt att uttrycka en
maskulinitet, som inte väjer för risker i
livet. Det saknas dock svensk och Europeisk
kvalitativ forskning som kan förklara
problematiken. En intressant frågeställning
som gäller både alkohol, droger och
överdrivet spelberoende är om kvoterad
föräldraledighet ökar männens
ansvarstagande för barn och familj och
därmed möjligen minska deras riskfyllda
hälsovanor? Genusforskningen bör förstärkas
för att analysera samband, orsaker och
lägga fram detaljerade åtgärdsförslag
*
Regeringen har uppdragit till Statens
folkhälsoinstitut att arbeta vidare med analysen.
I betänkande 1998/99:SoU5 Kontroll av syntetiska
droger och åtgärder mot dopning behandlade
socialutskottet med anledning av förslagen i
proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning bl.a.
frågor om kriminalisering av bruket av dopningsmedel
och införande av brottet grovt dopningsbrott.
Utskottet delade regeringens bedömning att
övervägande skäl talar för en kriminalisering av
bruket av dopningsmedel. Utskottet fäste avseende
vid tanken att en kriminalisering innebär en
markering av att alla former av icke-medicinsk
befattning med dopningsmedel är socialt oacceptabla.
Utskottet tillstyrkte således regeringens förslag
till att kriminalisera bruket av dopningsmedel och
avstyrkte en motion (res. v).
Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag att
införa brottet grovt dopningsbrott med straffskalan
fängelse lägst sex månader och högst fyra år.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 1998/99:139).
Av 3 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa
dopningsmedel följer att straffet för dopningsbrott
av normalgraden är fängelse i högst två år. Vid
ringa brott är straffet böter eller fängelse i högst
sex månader.
I en nyligen avlämnad proposition om vissa
lagändringar beträffande hälsofarliga varor och
narkotikaprekursorer (prop. 2004/05:127) har
regeringen anfört att den har för avsikt att
initiera en översyn av lagstiftningen om bl.a.
narkotika och dopningsmedel (s. 24). Översynen bör
enligt regeringen omfatta t.ex. frågor om vilka
förfaranden som bör vara straffbara, straffskalor
och förverkanden.
Övriga frågor om beroenden
Statens folkhälsoinstitut har enligt uppgift i
regleringsbreven för 2004 och 2005 att utveckla
insatser mot spelberoende och dess sociala
konsekvenser samt verka för att effektiva
kunskapsbaserade metoder för att minska
skadeverkningar av överdrivet spelande utvecklas.
Institutet skall till regeringen återrapportera hur
arbetet fortskrider.
I en interpellationsdebatt den 25 januari 2005
(interpellation 2004/05:222) om dataspelsvanor hos
barn och ungdomar anförde statsrådet Morgan
Johansson bl.a. följande:
Medierådet, före detta Våldsskildringsrådet,
arbetar på uppdrag av regeringen med att minska
risken för skadlig mediepåverkan på barn och
unga. Uppdraget omfattar bland annat datorspel.
Rådet ska ägna våldsskildringar och pornografi
särskild uppmärksamhet samt ha ett tydligt
genusperspektiv i sin verksamhet. I rådets
uppdrag ingår att driva på mediebranschernas
självreglerande arbete för att skydda barn och
unga från skadlig mediepåverkan. Medierådet har
nyligen gett ut en broschyr med information till
föräldrar med dator- och tv-spelande barn. Den
innehåller bland annat sju tips till föräldrar
som tagits fram av MDTS, Sveriges branschförening
Multimedia, Dator- och TV-spel, i samverkan med
Medierådet.
Ett av tipsen är att respektera de
åldersrekommendationer som spelen är märkta med
enligt det europeiska PEGI-systemet. PEGI, Pan
European Game Information, innehåller både en
åldersrekommendation och symboler som visar
vilken typ av innehåll konsumenten kan mötas av
när produkten används. Enligt MDTS informerar de
stora butikskedjorna sina kunder både muntligen
och skriftligen om åldersmärkningen.
Riksförbundet Goodgame är en ideell
konsumentorganisation som består av ett antal
medlemsföreningar. Goodgame arbetar med testning
av spel enligt underhållningsaspekter,
användbarhetsaspekter och etiska aspekter. Deras
tester finns på www.goodgames.se. - - -
Folkhälsoinstitutet ämnar presentera en nyligen
gjord sammanställning av forskning som delvis
speglar den här frågeställningen i januari 2005.
Statens folkhälsoinstitut kommer inom kort att
presentera den rapport om bl.a. dataspelsberoende
bland barn och ungdomar som nämns i
interpellationssvaret ovan. Enligt uppgift från
institutet kommer det av rapporten att framgå att
det finns studier av hur barns och ungdomars
kognitiva förmåga, aggressivitet och vikt påverkas
av att de spelar dataspel. Däremot finns inte några
studier som belyser om, och i så fall på vilket
sätt, barn påverkas att spela dataspel ofta och
länge. De studier som gjorts visar stöd för en
stärkt kognitiv förmåga (t.ex. stärkt
reaktionsförmåga) hos barn och ungdomar som spelar
dataspel. Däremot visar befintliga studier inte
något egentligt stöd för att det finns ett samband
mellan dataspelande och aggressiva tankar, känslor
och beteenden i övrigt hos barn och ungdomar. Inte
heller att det finns samband mellan dataspelande och
övervikt hos barn.
I budgetpropositionen för 2005 (a. prop.) anförde
regeringen att spelmarknaden expanderar och i dag
har en omsättning på 36 miljarder kronor (s. 72).
Nya spelformer etableras med Internet som bas. I
takt med utvecklingen på spelmarknaden ökar också
antalet personer som riskerar att utveckla ett
spelberoende. Regeringen anförde att den därför
avsätter mer medel för åtgärder mot spelberoende
samt att anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder
ökas med 10 miljoner kronor 2005 och med 25 miljoner
kronor 2006 (s. 96).
Vid socialutskottets behandling av
budgetpropositionen för 2005 i betänkande
2004/05:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg m.m. behandlades också ett antal
motioner med frågor om spelberoende (s. 52).
Utskottet anförde i sitt ställningstagande bl.a. att
det anser den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd; utskottet tillstyrkte
därför bifall till medelstilldelningen och avstyrkte
de väcka motionerna (res. v). Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2004/05:114).
Utskottets ställningstagande
Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av
regeringen att genomföra en fördjupad kvantitativ
och kvalitativ analys av folkhälsopolitikens
bestämningsfaktorer, inom samtliga elva målområden,
ur ett jämställdhetsperspektiv. Mot bakgrund härav
avstyrker utskottet motion 2003/04:So395 (v) yrkande
6.
Utskottet, som med kraft vill understryka vikten
av att användandet av dopningsmedel förhindras såväl
inom idrotten som vid sidan därav, kan konstatera
att Sverige arbetar aktivt både nationellt och
internationellt för att motverka dopning.
Dopingjouren har förstärkts under senare tid, och
den svenska idrottsrörelsen gör betydande insatser
för att bekämpa dopning. Motionerna 2003/04:So366
(s) och 2003/04:So631 (s) är i huvudsak
tillgodosedda.
Utskottet har förståelse för att det kan finnas
behov av behandling för de personer som utvecklar
shoppingberoende. Motion 2004/05:So205 (c) bör
enligt utskottet dock inte föranleda något initiativ
från riksdagen. Motionen avstyrks.
När det gäller dataspelande barn och ungdomar vill
utskottet påpeka att det som enligt utskottet är
problematiskt och som skall motverkas är det
förmodat skadliga dataspelandet. Utskottet ser
därför mycket positivt på det arbete som nu pågår
för att utreda och förhindra skadligt dataspelande
hos barn och ungdomar inom t.ex. Statens
folkhälsoinstitut och Medierådet. Utskottet finner
att motion 2004/05:So239 (c) får anses delvis
tillgodosedd med det anförda.
Hälsoinformation och
hälsokommunikation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör mot bakgrund av det arbete som
pågår inom Statens folkhälsoinstitut och inom
den nationella ledningsgruppen för
folkhälsofrågor avslå ett antal
motionsyrkanden om hälsoinformation och
förebyggande folkhälsoarbete. Riksdagen bör
även avslå en motion om den förebyggande
hälsoupplysningen som sker via
apoteksverksamheten. Vidare bör riksdagen
avslå två motionsyrkanden om egenvård och ett
om s.k. egenvårdsbok. Riksdagen bör avslå ett
motionsyrkande om handikappförbundens
betydelse för folkhälsan och ett om friskvård
för äktenskap och parförhållanden. Jämför
reservationerna 20 (m, fp, kd, c), 21 (m, fp,
kd, c) och 22 (kd).
Motioner
I motion 2004/05:So621 av Sven Bergström och Maria
Larsson (c, kd) begärs ett tillkännagivande om
behovet av ett samlat program för att motverka den
växande livsstilsorienterade ohälsan. Motionärerna
anser att det är tid för samhälle, skola, arbetsliv,
idrottsrörelse och handel att gemensamt samlas i ett
långsiktigt och målmedvetet arbete för en bättre
folkhälsa. Regeringen bör snarast ta initiativ till
en sådan samling.
I motion 2003/04:Sf358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs
om apoteksverksamheten och den förebyggande
hälsoupplysningen (yrkande 19). Motionärerna anför
att det finns starka skäl att bygga vidare på det
som apoteken redan uträttar när det gäller
hälsoupplysning.
I motion 2004/05:So606 av Chatrine Pålsson m.fl.
(kd) begärs ett tillkännagivande om möjligheterna
till egenvård (yrkande 9). Motionärerna anser att
det behövs ett stöd för människors intresse för
egenvård, hälsa och välbefinnande. Metoderna för att
föra ut saklig samhällsinformation bör utredas
närmare.
I motion 2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om att förbättra
hälsoinformationen i samhället (yrkande 4).
Nationella folkhälsokommittén föreslog ett eget mål
för saklig samhällsinformation. Motionärerna anser
nu att metoderna och ansvaret för att föra ut saklig
samhällsinformation bör utredas närmare. I motionen
begärs också ett tillkännagivande om vad i motionen
anförs om att satsningar på äktenskapets och
parförhållandets friskvård bör ingå i
folkhälsoarbetet (yrkande 17).
I motion 2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c)
begärs ett tillkännagivande till regeringen om att
mobilisera kraften i egenvården i folkhälsoarbetet
(yrkande 4). Motionärerna anser att det är vikigt
att medborgarna känner ett personligt ansvar för sin
hälsa och livsstil.
I motion 2003/04:So216 av Lars-Ivar Ericson (c)
begärs ett tillkännagivande om en egenvårdsbok till
alla hushåll.
I motion 2004/05:So603 av Christina Axelsson m.fl.
(s) begärs ett tillkännagivande om ökad satsning på
förebyggande arbete inom folkhälsovården (yrkande
1). Motionärerna anser att det borde vara möjligt
att med mer information och rådgivning i skolor,
inom fackföreningsrörelsen och hos övriga
folkrörelser och instanser åstadkomma avsevärda
förbättringar av folkhälsan.
I motion 2004/05:So647 av Mariann Ytterberg och
Marianne Carlström (s) begärs ett tillkännagivande
om handikappförbundens betydelse för folkhälsan.
Kunskapen om riskfaktorer när det gäller
livsstilssjukdomar, vad som orsakar skador m.m. är
stor inom denna folkrörelse. Detta borde, enligt
motionärerna, tas till vara på ett klokt sätt i det
förebyggande arbetet.
I motion 2004/05:So418 av Helene Petersson m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om insatser för bättre
folkhälsa. Motionärerna anser bl.a. att regeringen
bör ta initiativ till ett landsomfattande
folkhälsoprojekt där attityder, livsmedelsreklam,
kostinformation, kostråd, motion och rörelse ingår.
Bakgrund och tidigare behandling
Socialutskottet behandlade en motion med anknytning
till frågan om hälsoinformation och
hälsokommunikation i betänkande 2002/03:SoU7 Mål för
folkhälsan (s. 36-37). I motionen begärdes ett
tillkännagivande om apoteksverksamhet och
hälsoupplysning. Utskottet instämde i motionärernas
uppfattning om att apoteken är en viktig kanal för
hälsoupplysning. Utskottet ansåg det således mycket
angeläget att Apoteket AB även fortsättningsvis
medges möjlighet att lämna obunden, saklig och
lättillgänglig hälsoinformation. Utskottet vidhöll
dock att det inte finns skäl att förändra
läkemedelsdistributionen genom att konkurrensutsätta
detaljhandeln med läkemedel. Motionsyrkandet
avstyrktes av utskottet (res. fp och c). Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2002/03:145).
Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av
regeringen rapporterat att framtidens system för
hälsoinformation bör innebära att varje enskild
sektorsmyndighet tar sitt ansvar för att
tillhandahålla hälsoinformation till befolkningen
inom sina respektive verksamhetsområden (Rapporten
Regeringsuppdrag om hälsoinformation och
hälsokommunikation lämnad den 12 maj 2004). Enligt
institutet bör regeringen klargöra vilken eller
vilka myndigheter som har ansvaret att kommunicera
hälsoinformation inom varje målområde. Vidare anser
Statens folkhälsoinstitut att det även i
fortsättningen bör ha ett grundläggande ansvar för
kunskapsförmedling till beslutsfattare och andra
aktörer inom folkhälsoområdet beträffande
folkhälsomålen.
Rapporten bereds i Regeringskansliet i den
nationella ledningsgruppen för folkhälsofrågor.
Enligt tjänstemannauppgift från Socialdepartementet
pågår ett arbete med att utforma nationella
riktlinjer för hälsoinformation och att skapa ett
nätverk för hälsoinformation där berörda
myndigheter, kommuner och landsting föreslås ingå.
Utskottets ställningstagande
Genom det arbete som pågår inom Statens
folkhälsoinstitut och den nationella ledningsgruppen
för folkhälsofrågor med att utforma framtidens
system för hälsoinformation till befolkningen - där
berörd myndighet skall ha ansvaret för att sprida
hälsoinformation inom sitt område - anser utskottet
att motion 2003/04:So577 (kd) yrkande 4 får anses
tillgodosedd. I motionerna 2004/05:So418 (s),
2004/05:So603 (s) yrkande 1 och 2004/05:So621 (c,
kd) efterlyses bl.a. ett samlat program och
förebyggande arbete för folkhälsa. Utskottet anser
att även dessa motioner är åtminstone delvis
tillgodosedda genom det ovan redovisade pågående
arbetet med att sprida hälsoinformation till
befolkningen.
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning i
motion 2003/04:Sf358 (fp) yrkande 19 att apoteken är
viktiga för den förebyggande hälsoupplysningen och
att det är mycket angeläget att bygga vidare på det
Apoteket AB redan uträttar när det gäller
hälsoupplysning. Utskottet ställer sig dock inte
bakom motionärernas begäran om ett tillkännagivande.
Motionen avstyrks.
Enskildas medverkan och intresset för den egna
hälsan är naturligtvis av grundläggande betydelse
för folkhälsopolitikens praktiska genomslag.
Utskottet kan därför instämma i motionärernas åsikt
i motionerna 2003/04:So343 (c) yrkande 4 och
2004/05:So606 (kd) yrkande 9, att människors
intresse för sin hälsa och sitt välbefinnande skall
stödjas. Utskottet anser emellertid att det pågår
flera viktiga aktiviteter som syftar till att
underlätta för människor att vårda sin hälsa. Här
kan t.ex. nämnas handlingsplanen för goda matvanor
och ökad fysisk aktivitet samt att flera landsting
tillhandahåller s.k. egenvårdsböcker med konkreta
råd för såväl förebyggande hälsovård som vård vid
vanligt förekommande sjukdomar. En del landsting
publicerar egenvårdsböcker i tryckt form medan andra
har motsvarande information på sina hemsidor.
Härtill kommer den Internetbaserade egenvårdsboken
som produceras av Infomedica. Motionerna bedöms i
huvudsak vara tillgodosedda. Även motion
2003/04:So216 (c) vari det begärs ett
tillkännagivande om en egenvårdsbok till alla
hushåll får enligt utskottet anses tillgodosedd med
det sagda.
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion
2004/05:So647 (s) att handikappförbundens verksamhet
har stor betydelse för en god folkhälsa. Något
initiativ från riksdagen behövs dock inte.
Utskottet ställer sig inte bakom den begäran om
ett tillkännagivande som framställs i motion
2003/04:So577 (kd) yrkande 17. Motionen avstyrks.
Forskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden om
självmordsforskning och fyra motionsyrkanden
om annan folkhälsoforskning.
Jämför reservationerna 23 (fp, c) och 24
(mp).
Motioner
I motion 2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c)
begärs ett tillkännagivande om initierandet av ett
forskningsprogram om den sociala gemenskapens
betydelse för folkhälsan (yrkande 5).
I motion 2003/04:So525 av
Elisebeht Markström (s) begärs ett
tillkännagivande om forskning kring samband mellan
folkhälsa och våld i en nära relation.
I motion 2004/05:So318 av Berndt Ekholm och Sonja
Fransson (s) begärs ett tillkännagivande om en ökad
satsning på självmordsforskning (yrkande 2).
I motion 2004/05:So419 av Margareta Andersson och
Kenneth Johansson (c) begärs ett tillkännagivande om
en ökad satsning på forskning kring problem med
övervikt och fetma hos barn och vuxna.
I motion 2004/05:So535 av Helena Frisk (s) begärs
ett tillkännagivande om vikten av omfattande
forskning kring suicidprevention.
I motion 2004/05:MJ509 av Lotta Hedström (mp) begärs
ett tillkännagivande om behovet av
behandlingsinriktad medicinsk forskning (yrkande
15).
Bakgrund och tidigare behandling
Socialutskottet har behandlat forskning och
metodutveckling inom folkhälsoområdet i betänkande
2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan vid utskottets
behandling av regeringens proposition 2002/03:35.
Utskottet ansåg det mycket värdefullt att regeringen
avsåg att ge Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap och Statens folkhälsoinstitut i
uppdrag att i samarbete med andra utarbeta en
lägesbeskrivning i syfte att på sikt kunna stärka
forskningen på folkhälsoområdet. De då aktuella
motionerna ansågs därmed tillgodosedda.
Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret
2003 för Statens folkhälsoinstitut givit institutet
och Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap (FAS) i uppdrag att i samarbete med
andra berörda aktörer utarbeta en lägesbeskrivning
av svensk folkhälsoforskning. Beskrivningen skall
bl.a. innehålla en kartläggning av pågående
forskning och forskarmiljöer samt en utvärdering av
svensk folkhälsoforskning.
Svenska folkhälsoinstitutet (FHI) och
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
(FAS) har i en kartläggning i november 2003
redovisat att forskningsområdet etiologi/förekomst
dominerar medan interventionsforskningen har en
blygsam andel av finansiering och publikationer.
Utvärderingen av strukturella insatser och processer
för hälsofrämjande arbete i kommuner och landsting
saknas helt.
Våren 2004 redovisade SHI och FAS att svensk
folkhälsoforskning håller bra kvalitet och att det
finns goda förutsättningar för den fortsatta
forskningen om folkhälsa. Bedömningen är grundad på
att det finns ett stort antal aktiva forskare och
forskarstuderande och omfattande individbaserade
register. Även den höga svarsfrekvensen i svenska
intervju- och enkätstudier gör att forskningen kan
hålla hög kvalitet. I rapporten förslås bl.a. att
* anslagen för svensk offentlig
folkhälsoforskning bör fördubblas och den
svenska regeringen bör försöka påverka EU:s
forskningspolitik i en mer
folkhälsovetenskaplig riktning,
* fler anställningar på mellannivå för
folkhälsoforskare bör inrättas, resurserna
och förutsättningarna för samkörning av
relevanta register bör förstärkas,
* interventionsstudier bör prioriteras (dvs.
studier om effekter),
* stödet till longitudinell forskning bör
förstärkas,
* forskningen om arbets- och miljörelaterad
hälsa bör förstärkas,
* mekanismerna och orsakerna bakom ojämlikhet
i hälsa för olika etniska grupper och för
män och kvinnor bör ytterligare betonas,
* hälsofrämjande insatser för äldre människor
och livsförloppsstudier bör prioriteras,
* ytterligare investeringar i
multidisciplinära forskningscentrum bör
göras,
* en ny nationell forskningsstrategi för
forskning om hälso- och sjukvårdssystemen
bör utvecklas,
* forskning om följderna av sjuklighet i den
framtida forskningsstrategin bör inkluderas
och
* den framtida forskningsstrategin bör
anpassas till de nya folkhälsopolitiska
målområdena.
Rapporten har beretts i Socialdepartementet och
utgör en del av underlaget till regeringens
forskningspolitiska proposition 2004/05:80 Forskning
för ett bättre liv.
I den forskningspolitiska propositionen har
regeringen aviserat kraftsamling inom tre
övergripande områden: medicin, teknik och hållbar
utveckling (a. prop. s. 60). Beträffande den
medicinska forskningen har regeringen anfört bl.a.
att den anser att särskilda insatser bör göras inom
suicidforskningsområdet (s. 70).
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis får utskottet när det gäller
motionsyrkanden med krav på forskning inom olika
fält erinra om att statsmakterna vad gäller
resurserna till grundforskning endast fattar
övergripande beslut om fördelningen av de statliga
forskningsmedlen. Den närmare fördelningen av de
statliga forskningsresurserna ankommer på
forskningsfinansierande myndigheter, som bl.a.
Vetenskapsrådet, och på universitet och högskolor,
vilka har att fatta beslut utifrån vetenskapliga
kvalitetsbedömningar (se även betänkande 2004/05:
UbU1 Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning s. 96).
Utskottet kan dock instämma i motionärernas
uppfattning i motionerna 2004/05:So318 (s) yrkande 2
och 2004/05:So535 (s) att det är viktigt att det i
vårt land bedrivs forskning och metodutveckling om
självmord och självmordsprevention. Utskottet vill i
detta sammanhang peka på att regeringen i den
nyligen avlämnade forskningspolitiska propositionen
har uttryckt att särskilda insatser bör göras inom
suicidforskningsområdet (prop. 2004/05:80 s. 70).
Utskottet anser att motionerna får anses
tillgodosedda med det nu sagda.
Det är enligt utskottet vidare glädjande att den
svenska folkhälsoforskningen håller bra kvalitet och
att det finns goda förutsättningar för den fortsatta
forskningen på folkhälsoområdet. Flera av de förslag
till åtgärder som redovisas i den ovan nämnda
rapporten från Statens folkhälsoinstitut och
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
verkar enligt utskottet för att höja nivån på
folkhälsoforskningen ytterligare, vilket är
positivt. Utskottet noterar särskilt att det
föreslås att den svenska regeringen bör försöka
påverka EU:s forskningspolitik i en mer
folkhälsovetenskaplig riktning, att mekanismerna och
orsakerna bakom ojämlikhet i hälsa för olika etniska
grupper och för män och kvinnor ytterligare bör
betonas samt att den framtida forskningsstrategin
bör anpassas till de nya folkhälsopolitiska
målområdena. Genom det arbete som pågår på området
för folkhälsoforskning anser utskottet att
motionerna 2003/04:So343 (c) yrkande 5,
2003/04:So525 (s), 2004/05:So419 (c) och
2004/05:MJ509 (mp) yrkande 15 får anses
tillgodosedda.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Mål för folkhälsan m.m. (punkt 1)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth
Johansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson
(fp), Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed delvis motionerna 2003/04:Sf358 yrkande 16,
2003/04:So343 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So409
yrkandena 1 och 2, 2003/04:So577 yrkandena 2 och 3,
2003/04:A309 yrkande 12, 2004/05:So495 yrkandena 1
och 2 samt 2004/05:A354 yrkande 11 och avslår motion
2004/05:So508 yrkande 3.
Ställningstagande
De nationella målen för folkhälsopolitiken måste
kompletteras med konkreta och mätbara etappmål.
Enligt vår uppfattning skall riksdagen fatta beslut
även om etapp- och delmål. På så sätt får
folkhälsoarbetet en demokratisk förankring och blir
föremål för debatt, i stället för att endast bli en
angelägenhet för regeringen och berörda myndigheter.
Vi anser att målstrukturen måste vara mer detaljerad
och anser därför att den bör utgå från Nationella
folkhälsokommitténs (SOU 2000:91) väl underbyggda
förslag om 18 mål. Kommitténs föreslagna mål
tillsammans med konkreta etappmål för uppföljning av
måluppfyllelsen möjliggör en verklig satsning på en
förbättrad folkhälsa.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
2. Hälsokonsekvensanalyser (punkt 2)
av Kenneth Johansson (c) och Ulrik Lindgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So343 yrkande 7 och
2003/04:So577 yrkande 1 samt avslår motion
2003/04:So406 yrkande 1.
Ställningstagande
Hälsoekonomi och utvärdering av metoder har med
krympande ekonomiska resurser fått allt större
betydelse. Relationen mellan den förväntade nyttan
av en åtgärd och kostnaden för denna kan analyseras.
Inom hälsoekonomin är det viktigt att väga in andra
effekter än dem som mäts i ekonomiska termer. Vi
vill betona vikten av att det före viktiga beslut
görs en omfattande analys av vad beslutet kan få för
betydelse för hälsoutvecklingen, motsvarande vad som
redan i dag görs på miljöområdet. Vi anser att
riksdagen hos regeringen bör begära förslag om att
utveckla metoder för hälsokonsekvensanalyser.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
3. Hälsoindex i statsbudgeten (punkt 3)
av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So406 yrkande 8.
Ställningstagande
Enligt folkhälsopropositionen skall mål utformas och
folkhälsan vägas in vid beslut. Det är viktiga steg
i rätt riktning. Folkhälsa bör ses som en naturlig
och självklar faktor vid alla former av åtgärder,
beslut, uppföljningar och lagstiftning. Om vi inte
har hälsa eller om besluten får allvarliga
konsekvenser för hälsan är besluten ineffektiva. Vi
anser att ett hälsoindex i statsbudgeten är ett lika
viktigt inslag som att redovisa tillväxtfaktorer och
budgetprognos, varför vi föreslår att ett sådant
index utformas under mandatperioden.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
4. Folkhälsoarbete för utrikesfödda (punkt 4)
av Cristina Husmark Pehrsson (m) och Maud
Ekendahl (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So273 yrkande 1 och
2004/05:So250 yrkande 1 samt avslår motionerna
2003/04:So406 yrkande 2 och 2004/05:So410 yrkande 6.
Ställningstagande
Möjligheten till trygg och säker sexualitet är
grundläggande för individens upplevelse av hälsa och
välbefinnande. Vi konstaterar emellertid att den
västerländska synen på kvinnor och barn är ett
problem för många människor från de patriarkala
invandrarkulturerna. Vi anser att en misslyckad
integrationspolitik har förstärkt utanförskapet och
på så sätt bidragit till att de s.k.
hederstraditionerna förstärkts. Det går att förändra
människors syn på sex och samlevnad även inom dessa
grupper. Snart är andra generationens barn föräldrar
och om mönstret inte bryts kommer de att föra
traditionen vidare. Därför måste det förebyggande
arbetet prioriteras. En viktig del är att arbeta med
de unga pojkarna. Dessa unga män är morgondagens
pappor.
De flesta invandrarorganisationer och -föreningar
får bidrag från myndigheter och kommuner. Vi anser
att dessa bidrag borde villkoras med att de aktivt
arbetar för jämställdhet, att de synliggör
medlemmarnas värderingar samt att de bidrar till att
lösa generationskonflikterna på ett konstruktivt
sätt.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
5. Regionala hälsoklyftor (punkt 5)
av Kenneth Johansson (c), Marita Aronson (fp),
Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So343 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi vill peka på att det finns stora geografiska och
regionala hälsoklyftor i Sverige. Det är viktigt att
uppmärksamma och analysera de regionala
folkhälsoklyftorna. Det praktiska folkhälsoarbetet
kommer till stor del att bedrivas i lokala och
regionala sammanhang. Insatser för att minska de
regionala hälsoklyftorna kan därmed bli
betydelsefulla för att stärka folkhälsan. Det är
viktigt att folkhälsopolitiken ges ett konkret
uppdrag att arbeta med att tillsluta dessa
hälsoklyftor.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
6. Aktivt folkhälsoarbete för äldre (punkt 7)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth
Johansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson
(fp), Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So266.
Ställningstagande
Flera forskningsresultat pekar på att nyttan av
hälsoförebyggande insatser hos äldre är mycket stor.
Ett aktivt liv och oberoende är två nyckelfaktorer i
detta sammanhang. Samhällets totala utformning
påverkar i hög grad den enskildes hälsa. Det kan
handla om boende, miljö, tillgången till kultur och
rekreation, ekonomiska förhållanden etc. All
samhällsplanering måste utgå från att göra livet
lättare att leva för alla medborgare, och inte minst
för den äldre befolkningen. De insatser som riktas
till den enskilda individen kan vara hälsorådgivning
och ett aktivt stöd i åldrandets olika faser.
Samhället bör på olika sätt stödja anhörigvård och
frivilligt socialt arbete.
Att uppmärksamma den starkt ökande äldre
befolkningens hälsoläge är i första hand en
investering i mänsklig livskvalitet men ger också
positiva samhällsekonomiska effekter.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
7. HBT-personers livssituation (punkt 8)
av Kenneth Johansson (c), Marita Aronson (fp) och
Gabriel Romanus (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed delvis motionerna 2003/04:K418 yrkandena 28
och 30, 2003/04:L350 yrkandena 6, 7 och 14,
2003/04:So571 yrkande 2, 2004/05:L295 yrkandena 5
och 6, 2004/05:U257 yrkande 33, 2004/05:So566
yrkandena 2-5 och 2004/05:So620 yrkandena 2-5 och
avslår motionerna 2003/04:So530 och 2003/04:So568
yrkandena 4, 6 och 8.
Ställningstagande
Socialstyrelsen har under 2004 presenterat en
kartläggning av huruvida klienter inom
socialtjänsten riskerar att bemötas olika beroende
på sexuell läggning. Kartläggningen pekar på risken
att människor inte vågar tala om sin sexuella
läggning av rädsla för att bli sämre behandlade, bli
kränkande bemötta eller inte förstådda.
Socialstyrelsens kartläggning är ännu en bekräftelse
på att särbehandling i de flesta fall inte handlar
om öppen och medveten diskriminering (även om sådan
också förekommer i påtaglig grad), utan om den dolda
diskriminering som uppstår när man i en verksamhet
omedvetet utgår från att alla man möter är
heterosexuella. Därmed skapas hinder för människor
med en annan sexuell läggning, hinder som också
innebär att människor som inte är heterosexuella får
en sämre kvalitet i bemötandet. Vi anser att
regeringen bör gå vidare med kartläggning av
bemötandefrågorna inom andra områden.
Vi anser vidare att ett bättre underlag krävs för
framtida politiska strategier för att motverka
fördomar och förbättra det psykosociala klimatet för
HBT-personer. Därför bör en utredning om HBT-
personers psykosociala situation i Sverige
tillsättas.
Vi anser att Statens folkhälsoinstituts s.k.
homosexuppdrag bör utvidgas till att omfatta även
bisexuella och transpersoner och alltså bli ett HBT-
uppdrag. Det måste också säkerställas att uppdraget
inte enbart handlar om hälsofrågor utan skall vara
övergripande med nationellt ansvar för forskning,
utvärdering och kunskapsspridning.
Slutligen vill vi peka på att det offentliga
stödet till HBT-organisationernas verksamhet är
angeläget av psykosociala och regionalpolitiska
skäl. De offentliga subventionerna till HBT-
organisationernas verksamhet bör ses över med denna
utgångspunkt.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
8. HBT-personers livssituation (punkt 8)
av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So571 yrkande 2,
2004/05:So566 yrkande 5, 2004/05:So620 yrkande 5 och
2004/05:U257 yrkande 33 samt avslår motionerna
2003/04:K418 yrkandena 28 och 30, 2003/04:L350
yrkandena 6, 7 och 14, 2003/04:So530, 2003/04:So568
yrkandena 4, 6 och 8, 2004/05:L295 yrkandena 5 och
6, 2004/05:So566 yrkandena 2-4 och 2004/05:So620
yrkandena 2-4.
Ställningstagande
Vi anser att Statens folkhälsoinstituts s.k.
homosexuppdrag bör utvidgas till att omfatta även
bisexuella och transpersoner och alltså bli ett HBT-
uppdrag. Det måste också säkerställas att uppdraget
inte enbart handlar om hälsofrågor utan skall vara
övergripande med nationellt ansvar för forskning,
utvärdering och kunskapsspridning.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
9. HBT-personers livssituation (punkt 8)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So568 yrkandena 4, 6 och 8 och
avslår motionerna 2003/04:K418 yrkandena 28 och 30,
2003/04: L350 yrkandena 6, 7 och 14, 2003/04:So530,
2003/04:So571 yrkande 2, 2004/05:L295 yrkandena 5
och 6, 2004/05:So566 yrkandena 2-5 och 2004/05:So620
yrkandena 2-5 och 2004/05:U257 yrkande 33.
Ställningstagande
Jag anser att det behövs en bred utredning om
transpersoners situation i samhället, deras
problematik, livsvillkor och vilka förändringar som
krävs för att transpersoner skall ha lika bra
livsvillkor som andra medborgare. Vidare anser jag
att Statens folkhälsoinstitut i större utsträckning
bör komplettera undersökningar om HBT-personers
hälsa med HBT-personers egna synpunkter och åsikter
om vad som skulle kunna förbättra hälsan. Statens
folkhälsoinstitut bör få ett uppdrag att
kontinuerligt uppmärksamma transpersoner ur ett
folkhälsoperspektiv.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
10. Diskrimineringskommittén (punkt 9)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So568 yrkande 9.
Ställningstagande
Jag anser det viktigt att stärka de transsexuellas
rättigheter, så att det inte bygger på en enskild
läkares goda vilja om en transsexuell skall få
möjlighet att genomgå en undersökning för
könskorrigering i sitt landsting. Jag anser därför
att regeringen bör ge tilläggsdirektiv till den
pågående Diskrimineringskommittén om att säkerställa
transsexuellas rätt till behandling när det gäller
könsbyte.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
11. Ekonomisk stress m.m. (punkt 11)
av Cristina Husmark Pehrsson (m) och Maud
Ekendahl (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So409 yrkande 8,
2004/05:So495 yrkande 3 och 2004/05:So596 yrkandena
1-3.
Ställningstagande
För att den enskilda individen skall kunna ta ansvar
måste hon eller han också ges makt och möjlighet att
ta ansvar. Detta innebär att kunna påverka sin egen
situation, att kunna fatta egna beslut om sitt eget
liv och att kunna träffa val, dvs. vara proaktiv och
promotiv för att vidmakthålla hälsa eller återställa
hälsa som gått förlorad.
Många i samhället känner sig i dag pressade och
jagade. Brist på tid och pengar anges ofta som
stressfaktorer och därmed hälsorisker. Benägenheten
att se bidrag och transfereringar som nyckeln till
folkhälsa leder fel, anser vi. Den som behöver
bidrag skall inte betala skatt, och den som betalar
skatt skall inte behöva bidrag
Vi vill vidare peka på att det i dag är en bister
verklighet för många människor att utsättas för våld
och riskera sin hälsa. Speciellt har barn och
ungdomar redan sådana erfarenheter. Vi anser att det
finns ett samband mellan det stora våldsutbud som
finns som underhållning och det våld som ungdomar
lever med i sin vardag. I den moderna
hjärnforskningen påvisas ett klart samband mellan
stress, våld och livsstil. Det är angeläget att
regeringen noga följer utvecklingen och återkommer
med förslag.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
12. Trygga och goda uppväxtvillkor (punkt 12)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth
Johansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson
(fp), Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:Sf397 yrkande 7,
2004/05:So394 yrkande 4 och 2004/05:So508 yrkande 8.
Ställningstagande
Även under materiellt goda förhållanden förekommer
ohälsa på det psykologiska planet. Detta innebär att
det inte alltid är materiella faktorer som orsakar
ohälsa eller att mer pengar är lösningen på
problemen. Människan är en helhet där både kropp och
själ behöver vårdas. Människans behov av gemenskap
och trygghet kan inte ersättas, utan måste
tillfredsställas redan från födseln. Otrygghet
grundad i barndomen följer ofta individen upp i
vuxen ålder, och denne får ofta bära med sig
otryggheten resten av livet.
Utvecklingen tycks avslöja att uppväxtvillkoren
för barn och ungdomar i något viktigt avseende har
försämrats allvarligt. För att vända denna
utveckling och förebygga en psykosocial epidemi
behövs det omgående ökad kunskap om orsakerna till
att barn och ungdomar mår dåligt. Eftersom det
sannolikt handlar om faktorer som ligger djupt
inbäddade i den moderna livsföringen - t.ex. vad
beträffar kommersialiseringen av det offentliga
rummet, de förändrade sociala relationerna, normer
och värderingar m.m. - och som därför är svåra att
komma åt med traditionella politiska åtgärder är det
också viktigt med kunskap för att möjliggöra
allmänna attitydförändringar samt åtgärder på
individ- och familjenivå.
Vi anser att de immateriella värdena måste beaktas
som viktiga hälsofaktorer och ges ett större utrymme
i det framtida folkhälsoarbetet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
13. Skadliga ljudnivåer (punkt 14)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So245 och 2004/05:So245
samt avslår motionerna 2003/04:So218 yrkandena 1-3,
2003/04: So246, 2003/04:So253 yrkandena 1-3,
2003/04:So449 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So518
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub271 yrkandena 32 och
33, 2004/05:So415 yrkandena 1-3, 2004/05:So580 och
2004/05:So655 yrkandena 1-3.
Ställningstagande
Ljudnivåerna vid konserter och på diskotek är många
gånger så höga att det finns risk för tillfälliga
och permanenta hörselnedsättningar eller öronsus
(tinnitus) hos åhörarna. Barn utgör en särskild
riskgrupp. Utvecklad teknik finns i dag för att få
goda ljudupplevelser utan att höja ljudnivån till
skadliga nivåer. I många kommuner arbetar man med
att försöka få ned de skadliga nivåerna, t.ex. på
diskotek och vid konserter. Det finns ingen
möjlighet att i lokala föreskrifter - för att skydda
människors hälsa och miljön - ange högsta tillåtna
värde för inomhusbuller i offentliga och allmänna
lokaler. Jag anser att generella föreskrifter i
linje med miljöbalkens intentioner bör införas för
att begränsa ljudnivåer i offentliga lokaler. Enligt
min uppfattning bör en nationell lag med fastställda
gränsvärden för ljudnivåer i offentliga lokaler
därför införas.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
14. God vård i tid m.m. (punkt 16)
av Cristina Husmark Pehrsson (m) och Maud
Ekendahl (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So596 yrkandena 6 och 8.
Ställningstagande
Vi vill göra det möjligt att minska sjukdomstid samt
undvika långtidssjukskrivningar och
sjukpensioneringar. Det är vår uppfattning att det
vanligtvis är mycket billigare att erbjuda
rehabilitering omedelbart än att låta människor
vänta. Trots detta utförs ofta inte de
rehabiliteringsåtgärder som både skulle minska det
mänskliga lidandet och ge positiva
samhällsekonomiska effekter. Det kan enligt vår
uppfattning bero på strukturfel i de svenska
sjukvårds- och sjukförsäkringssystemen, då åtgärden
medför en merkostnad för en huvudman, medan vinsten
hamnar hos en annan. Vi vet att det oftast är dyrare
att låta människor stå i kö och vänta på sjukvård än
att ge dem vård i tid. På samma sätt är det dyrare
att inte rehabilitera än att rehabilitera. Vi vill
också uppmärksamma den tilltagande medikalisering av
framför allt äldre som kostar stora summor.
Samtidigt är det enligt vår uppfattning viktigt att
enkla och väl beprövade läkemedel kan
tillhandahållas för allmänheten på de ställen där de
handlar sina dagligvaror. I dag finns det enligt vår
bedömning för lite som stöder egenvård och före-
byggande arbete.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
15. Utredning om influensavaccination
(punkt 18)
av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So318.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen bör tillsätta en utredning
om möjligheten att införa en generell och, för den
enskilde, kostnadsfri influensavaccinering. Vi anser
att en sådan vaccinering mot väntade
influensaepidemier bör införas eftersom det visat
sig medföra inte bara en besparing för sjukvården
utan även en klart förbättrad hälsa för den
enskilde. Om den kostnadsfria vaccineringen skall
vara begränsad till pensionärer och riskgrupper får
utredningen utvisa.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
16. Preventivt psykiatriskt arbete (punkt 19)
av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So410 yrkande 5.
Ställningstagande
Det har skett en ökning av den psykiska ohälsan hos
befolkningen. Alltfler uppger att de har symtom som
oro, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Den riktigt
alarmerande ökningen av psykisk ohälsa återfinns
enligt vår uppfattning bland barn och unga. I
debatten om psykiatrin saknas den enligt oss kanske
viktigaste delen - prevention. Förebyggande insatser
är enligt vår mening alltid att föredra både för
individen och för samhället. Det råder även en viss
oklarhet på myndighetsnivå om vem som har det
övergripande ansvaret för det preventiva
psykiatriska arbetet. Vi anser därför att regeringen
bör se över och förtydliga vem som har ansvaret för
det förebyggande psykiatriska arbetet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
17. Kost och motion (punkt 22)
av Cristina Husmark Pehrsson (m) och Maud
Ekendahl (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So409 yrkande 9 och
2004/05:So596 yrkande 4 samt avslår motionerna
2003/04:So363, 2003/04:So557, 2003/04:So577 yrkande
6, 2003/04:Kr385 yrkande 13, 2004/05:So278,
2004/05:So365, 2004/05:So530, 2004/05:So562 och
2004/05:MJ332 yrkande 10.
Ställningstagande
Andelen överviktiga ökar i alla åldrar, men särskilt
i gruppen yngre vuxna. Troligen beror det på att vi
rör oss för lite i förhållande till hur mycket vi
äter. I dag tenderar ungdomar att äta mindre frukt
och grönsaker och mer av sockerrika produkter, t.ex.
glass och godis. Vi vill poängtera att kunskap om
maten och dess betydelse är oerhört viktig. Det är
en kunskap och ett förhållningssätt som var och en
måste ha med sig ut i livet. Det handlar om
betydelsen av näringsrik mat, men är också en fråga
om ekonomi, livsstil och social samvaro. Regelbunden
fysisk aktivitet höjer välbefinnandet och bevarar
funktionsförmåga och oberoende långt in i
ålderdomen. Fysisk aktivitet har även positiv
betydelse för en rad sjukdomar och för balansen.
Graden av fysisk aktivitet följer tydliga sociala
mönster och är kopplad till livsstilen och
levnadsvillkoren i stort. Barn som får röra sig mer
klarar också skolarbetet bättre. Vi anser att det
underlag till handlingsplan som tagits fram av
Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket i
stort sett är bra men att en positiv utveckling
kräver att samhällets insatser tydligare bidrar till
att den enskilda individen känner ett eget ansvar
och känner livsglädje. När hälsan går förlorad är
det en förlust för individen men också för
samhället.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
18. Kost och motion (punkt 22)
av Ulrik Lindgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So577 yrkande 6 samt avslår
motionerna 2003/04:So363, 2003/04:409 yrkande 9,
2003/04: So557, 2003/04:Kr385 yrkande 13,
2004/05:So278, 2004/05:So365, 2004/05: So530,
2004/05:So562, 2004/05:So596 yrkande 4 och
2004/05:MJ332 yrkande 10.
Ställningstagande
Övervikt och fetma är ett allvarligt
folkhälsoproblem som ökar snabbt. Omkring 10 % av
alla vuxna har sådan övervikt att livslängden kan
förväntas bli kortare. I västvärlden rasar en
epidemi av kroniska sjukdomar vars orsaker till stor
del kan sökas i människors livsstil. Jag anser att
det underlag till handlingsplan som tagits fram av
Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket i
stort sett utgör ett bra underlag för en positiv
utveckling, men jag anser att ytterligare
förebyggande arbete krävs för att problemen inte
skall förvärras. Regeringen bör således i enlighet
härmed ge Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att
utreda vilka möjligheter som står till buds för att
minska övervikten särskilt bland barn. Utredningen
bör, enligt min uppfattning, pröva olika alternativ
och ge förslag till åtgärder.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
19. Tillgång till grönområden och trädgårdar
(punkt 24)
av Kenneth Johansson (c), Marita Aronson (fp) och
Gabriel Romanus (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So343 yrkande 6 samt bifaller
delvis motionerna 2003/04:So459 och 2004/05:So313.
Ställningstagande
Vi vill peka på de positiva hälsoeffekterna av att
människor har nära till grön- och naturområden.
Avståndet mellan bostadsort och närmaste grönområde
har en stark påverkan på graden av utnyttjande,
vilket i sin tur har påverkan på hälsan. Vi anser
därför att det är särskilt viktigt att slå vakt om
parker och grönområden i våra större städer. Vi ser
i stort sett positivt på den nyligen presenterade
handlingsplanen om goda matvanor och ökad fysisk
aktivitet från Statens folkhälsoinstitut och
Livsmedelsverket och de indikatorer för närhet till
grönområden som tagits fram av Statens folkhälso-
institut. Den fysiska planeringen bör emellertid
enligt vår uppfattning av principiella skäl även
fortsättningsvis vara en fråga för det kommunala
självstyret. Vi anser dock att de nationella
folkhälsomålen bör uppmärksamma tillgången till
grönområden så att dessa intressen kan stärkas i den
kommunala politiken. Vidare anser vi att de positiva
aspekterna på trädgårdar och trädgårdsarbete bör
beaktas i det generella folkhälsoarbetet, exempelvis
genom att olika berörda myndigheter även beaktar
fritidsodlingens behov av mark, lämpligt
växtmaterial, utvecklingsarbete, stöd till
föreningsverksamhet etc.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
20. Apotekets hälsoupplysning (punkt 31)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth
Johansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson
(fp), Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:Sf358 yrkande 19.
Ställningstagande
En sakligt och vetenskapligt förankrad
hälsoupplysning är enligt oss en viktig motvikt till
alla de budskap och krafter av olika slag som vill
främja sådant som vållar sjukdom och ökade
påfrestningar på sjukförsäkring och offentliga
finanser. Vi anser att apoteken är en viktig kanal
för hälsoupplysning och att deras betydelse är
särskilt stor eftersom de har så många kunder och så
stora kontaktytor samtidigt som apoteken
representerar ett vetenskapligt förhållningssätt.
Apoteken har många kontakter med personer som det
ofta kan vara svårt att nå med annan
hälsoupplysning. Det finns enligt vår uppfattning
starka skäl att bygga vidare på det som apoteken
redan uträttar när det gäller hälsoupplysning.
Apotekens roll i hälsoupplysningen förutsätter dock
inte att man bevarar den nuvarande
monopolställningen för det statsägda
apoteksföretaget. Vid ett förverkligande av ett
system med fristående apotek anser vi att krav måste
ställas på att apoteken har personal med föreskriven
kompetens och att alla apotek, oavsett
ägarförhållanden, medverkar i hälsoupplysning och
ger producentobunden information i hälsofrågor.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
21. Egenvård (punkt 32)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth
Johansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson
(fp), Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So343 yrkande 4 och
2004/05:So606 yrkande 9 samt avslår motion
2003/04:So216.
Ställningstagande
Både samhället och den enskilde har ett intresse av
att främja en god hälsoutveckling. I takt med att
belastningen på den ordinarie hälso- och sjukvården
ökar på grund av de demografiska förändringarna,
förutser vi att kraven kommer att höjas på att
medborgarna i högre grad omhändertar enklare
sjukdomsfall på egen hand. Diskussioner och
information om hälsofrågor på arbetsplatser, i
skolan, i föreningslivet och i hemmen har enligt oss
en viktig funktion att fylla för att stärka
individerna. Samhälleligt stöd måste enligt vår
uppfattning kombineras med bättre möjligheter till
och incitament för den enskilde att bibehålla eller
förbättra sin hälsa. De politiska församlingarna och
myndigheterna har naturligtvis ett betydande ansvar
för folkhälsan. En hälsofrämjande politik handlar
enligt oss emellertid mycket om att stärka resurser
och möjligheter hos individer och grupper. Därför
anser vi att det behövs ett stöd till människors
intresse för egenvård, hälsa och välbefinnande.
Åtgärder för att förbättra och göra
hälsoinformationen i samhället mer tillgänglig är
därför angelägna.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
22. Friskvård för äktenskap och parförhållanden
(punkt 34)
av Ulrik Lindgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 34
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:So577 yrkande 17.
Ställningstagande
Antalet separationer är stort i Sverige.
Relationsproblem i familjen håller på att bli ett av
vår tids största men minst uppmärksammade hot mot
folkhälsan. Det sker ungefär 20 000 skilsmässor per
år. Ännu fler sambopar flyttar isär, vilket inte
syns i statistiken. Samstämmig forskning visar att
vår hälsa och livskvalitet inte i första hand beror
på vår inkomst och arbetsmiljö. Det mest
betydelsefulla är hur vi har det i familjen och i
våra sociala relationer. Behovet av förebyggande
insatser framhålls som viktigt i många sammanhang,
men på detta område återstår enligt min bedömning
mycket att göra. Sverige behöver fungerande
familjer. Jag anser att satsningar på äktenskapets
och parförhållandets friskvård därför uttryckligen
bör ingå i folkhälsoarbetet. Det skulle enligt min
bedömning kunna ske genom forsknings- och
utvecklingsprojekt om hur man vårdar relationer och
hanterar konflikter i en parrelation. Av samma
anledning anser jag att familjerådgivningarna bör
byggas ut och omfatta förebyggande relationsvård.
Här föreslår jag att samhället skall tillhandahålla
en väl utbyggd och kostnadsfri familjerådgivning.
Jag ser även positivt på familjeterapi och vill
därför rekommendera att denna goda modell används
ute i kommunerna.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
23. Annan folkhälsoforskning (punkt 36)
av Kenneth Johansson (c), Marita Aronson (fp) och
Gabriel Romanus (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:So343 yrkande 5 och
2004/05:So419 samt avslår motionerna 2003/04:So525
och 2004/05: MJ509 yrkande 15.
Ställningstagande
Nationella folkhälsokommittén angav i sitt
slutbetänkande insatser för en utvecklad social
gemenskap som en av huvudkomponenterna i framtidens
folkhälsopolitik. Detta mål utplånades dock
fullständigt i regeringens proposition. En viktig
del i folkhälsoarbetet borde enligt vår uppfattning
vara att utveckla mekanismer för social gemenskap.
Huvudsyftet med en framsynt folkhälsopolitik skall
enligt oss vara att underlätta för människor att
leva ett bra liv. Familj, anhöriga och vänner har
stor betydelse för hälsan. Vi anser att politiken
hittills ägnat stort intresse åt materiella aspekter
på social trygghet och att uppmärksamheten kring
faktorer som skapar bättre förutsättningar för eller
stärker det sociala "kittet" i samhället varit
blygsam. Därför anser vi att riksdagen bör
uppmärksamma regeringen på behovet av
forskningsprogram om den sociala gemenskapens
betydelse för folkhälsan. Mot bakgrund av att barn
och vuxna ökar i vikt på ett ohälsosamt sätt anser
vi också att det behövs ökade kunskaper och
forskning kring orsakerna till och förebyggandet av
övervikt. Enligt vår bedömning hjälper det inte att
försöka göra något åt symtomen om man inte vet vad
som ligger bakom beteendet. Regeringen bör därför
satsa mer pengar på forskning för att utreda de
bakomliggande orsakerna till varför barn och vuxna
ökar i vikt mer än vad som är bra för deras hälsa.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
24. Annan folkhälsoforskning (punkt 36)
av Helena Hillar Rosenqvist (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 36
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:MJ509 yrkande 15 samt avslår
motionerna 2003/04:So343 yrkande 5, 2003/04:So525
och 2004/05:So419.
Ställningstagande
Frågetecknen kring skadligheten av strålning från
mobiltelefoner är många. Den officiella forskningen
från Statens strålskyddsinstitut, Socialstyrelsen
och Försäkringskassan uttalar att det inte
föreligger någon fara eller att det inte är
oomtvistat att strålning och elektrostress är
skadligt. Jag anser att detta är ett bakvänt
förhållningssätt. Jag menar att det självklart är
ofarlighet som skall bevisas och att det är
producent och operatör, dvs. de som introducerar
något nytt, som har bevisbördan. Jag anser dessutom
att det närmast är att betrakta som en
människorättskränkning att förneka de sjukdomssymtom
och det handikapp som drabbade personer uppvisar.
Många internationella och även vissa svenska
forskarrapporter pekar också i en annan riktning än
den som svenska myndigheter hänvisar till. Det är
enligt min uppfattning tydligt att det behövs mer
forskning, och särskilt behandlingsinriktad sådan,
för att få ett mer entydigt svar. När det gäller
internationell forskning föreslår jag att regeringen
tar initiativ till en sammanställning och granskning
av den internationella kritiska forskningen för att
få klarhet i på vilket sätt man bör ta hänsyn till
dess resultat.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Folkhälsoarbete för utrikesfödda (punkt 4)
av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).
Vi välkomnar arbetet med att uppmärksamma och följa
upp utrikesfödda och invandrades folkhälsa. Vi vill
dock i det sammanhanget peka på vikten av att inte
glömma de nationella minoriteterna i
folkhälsoarbetet. Dessa grupper osynliggörs ofta
bland de utrikesfödda, eftersom de flesta är
svenskar sedan flera generationer, och bland övriga
svenskar, eftersom deras livsvillkor skiljer sig åt.
I en rapport från Statens folkhälsoinstitut visar
det sig att exempelvis sverigefinnar har en ökad
ohälsa i jämförelse med övriga svenskar. Vi anser
det därför angeläget att alla nationella minoriteter
särskilt uppmärksammas i det strategiska
folkhälsoarbetet. Vi avstår nu från att reservera
oss men kommer att noga följa frågan.
2. Skadliga ljudnivåer (punkt 14)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth
Johansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson
(fp), Ulrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus
(fp).
Socialstyrelsen lämnade redan 2003 förslag till
åtgärder för att förhindra skadliga ljudnivåer och
därav följande hörselskador. Vi anser att
Socialstyrelsens åtgärdsförslag måste förverkligas
nu. Barn och vuxna måste slippa att utsättas för
skadliga ljudnivåer och risken att drabbas av
hörselskador. Mot bakgrund av det arbete som pågår
avstår vi från att reservera oss, men vi avser att
noga följa frågan och förbehåller oss rätten att
återkomma.
3. Kost och motion (punkt 22)
av Marita Aronson (fp) och Gabriel Romanus (fp).
Folkpartiet anser att det finns klara samband
mellan maten och folkhälsan. Folkpartiet anser att
det underlag till handlingsplan som tagits fram av
Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket på
många sätt är bra men att en positiv utveckling av
folkhälsan även kräver ökad kunskap hos befolkningen
och en tilltro till individens förmåga att ta
ansvar. Folkpartiet motsätter sig att staten
använder prisinstrument för att styra vad
befolkningen skall äta. Folkpartiet tror på ökad
kunskap i stället för pekpinnar. Generell
information och allmänt folkhälsoarbete kan enligt
oss kombineras med individuell rådgivning, inte
minst inom hälso- och sjukvården. Mot bakgrund av
det arbete som pågår för att främja goda matvanor
avstår vi från att reservera oss. Vi avser att noga
följa frågan och förbehåller oss rätten att
återkomma.
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2003
2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bemötandet av unga
homosexuella, bisexuella och transpersoner inom
bl.a. socialtjänst och psykisk barn- och
ungdomsvård.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om
lagstiftningen rörande transpersoner och andra
frågor om transpersoners situation i samhället.
2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en utredning
om HBT-personers psykosociala situation i Sverige.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om åtgärder för
att underlätta situationen för unga HBT-personer.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en regional
dimension i HBT-frågor.
2003/04:Sf358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
konkreta förslag och uppföljningsbara delmål läggs
fram för riksdagen då regeringen redovisar
kommande uppföljningar av folkhälsomålen.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
apoteksverksamheten och den förebyggande
hälsoupplysningen.
2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de
immateriella värdena som viktiga hälsofaktorer ges
ett större utrymme i folkhälsoarbetet.
2003/04:So216 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en egenvårdsbok till alla
hushåll.
2003/04:So218 av Viviann Gerdin (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Socialstyrelsens rekommendation för högsta
ljudvolym skall sänkas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det vid varje
arrangemang skall utses en ansvarig för
ljudanläggningen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
vitesföreläggande skall kunna utgå när fastställda
ljudnivåer inte följs.
2003/04:So245 av Barbro Feltzing och Helena Hillar
Rosenqvist (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en nationell lag med
fastställda gränsvärden för ljudnivåer i offentliga
lokaler.
2003/04:So246 av Birgitta Sellén och Sven Bergström
(c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en bekämpning av höga
ljudnivåer som leder till hörselskador.
2003/04:So253 av Lennart Kollmats (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de ökande
problemen med tinnitus.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arrangörsansvar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att skärpa
kraven för lägsta tillåtna nivå för buller.
2003/04:So264 av Yvonne Andersson och Sven Brus
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning
som kan föreslå åtgärder för att minska antalet
självmord.
2003/04:So266 av Sven Brus (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om betydelsen av ett aktivt
folkhälsoarbete för äldre.
2003/04:So268 av Inger Lundberg (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den statliga
folkhälsopolitiken ges en fördelningspolitisk
profil.
2003/04:So273 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om målet för
folkhälsan och invandrares villkor.
2003/04:So298 av Ewa Björling (m):
Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i
uppdrag att inom ramen för Socialstyrelsens
informationsinsatser utföra en specifik kampanj
angående mässlingsvaccin i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2003/04:So318 av Ingrid Burman m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning avseende kostnadsfri
influensavaccinering för alla.
2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till riksdagen om nationella folkhälsomål
i enlighet med vad som i motionen anförs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om riksdagens
delaktighet i folkhälsopolitiken.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett uppdrag att
tillsluta de regionala hälsoklyftorna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att mobilisera
kraften i egenvården i folkhälsoarbetet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om initierandet av
ett forskningsprogram om den sociala gemenskapens
betydelse för folkhälsan.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i de
nationella folkhälsomålen uppmärksamma tillgången
till grönområden.
7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till riksdagen om att utveckla metoder för
hälsokonsekvensanalyser.
2003/04:So363 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om behovet av åtgärder för
att komma till rätta med överviktsproblem hos barn
och ungdomar.
2003/04:So366 av Lars Lilja och Britta Rådström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om information om dopningens
skadeverkningar och risker.
2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anläggandet av ett
genusperspektiv i handlingsplanen mot dopning.
2003/04:So406 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
hälsokonsekvensbeskrivningar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utrikesfödda och
folkhälsa.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sexualpolitiska
mål.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hälsoindex.
2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hälsa och bättre
livskontroll.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkhälsoarbete
nära människors vardag.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ekonomins
betydelse för hälsan.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kost och motion.
2003/04:So449 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hörselnedsättning
som folkhälsoproblem.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om prioritering av
tidiga insatser för att främja möjligheten att
stanna kvar i arbetslivet och motverka
utanförskap.
2003/04:So459 av Agneta Gille och Tone Tingsgård
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att i folkhälsoarbetet även
medta åtgärder för att stimulera och bättre
tillvarata trädgårdarnas betydelse från
folkhälsosynpunkt.
2003/04:So483 av Birgitta Sellén m.fl. (c, kd, v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda möjligheten och
förutsättningarna för att skapa ett nationellt
livsstilscentrum enligt motionens intentioner.
2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler
behandlingsinstitutioner och bättre kunskap om
barn med självmordsproblematik.
2003/04:So518 av Dan Kihlström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
reglerna gällande ljudnivån vid evenemang särskilt
riktade till barn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad
information om buller och hörselskador till följd
av buller.
2003/04:So525 av Elisebeht Markström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om forskning kring samband
mellan folkhälsa och våld i en nära relation.
2003/04:So530 av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att låta se över
transpersoners livsvillkor.
2003/04:So557 av Maria Hassan m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utarbeta en nationell
strategi mot fetma.
2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en bred
utredning av transpersoner i samhället, deras
problematik, livsvillkor och vilka förändringar
som krävs för att transpersoner skall ha lika bra
livsvillkor som andra personer.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Statens
folkhälsoinstitutet i större utsträckning bör
komplettera undersökningar om HBT-personers hälsa
med HBT-personers egna synpunkter och åsikter i
beaktande om vad som skulle förbättra den.
8. Riksdagen begär att regeringen ger Statens
folkhälsoinstitut ett kontinuerligt uppdrag att
uppmärksamma transpersoner ur ett
folkhälsoperspektiv.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om
tilläggsdirektiv till den pågående
Diskrimineringskommittén angående transsexuellas
rätt till könsbyte.
2003/04:So571 av Martin Andreasson m.fl. (fp, v, c,
mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvidgning av
Statens folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.
2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
hälsoekonomiska studier och
hälsokonsekvensanalyser.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att mer konkreta
etappmål för folkhälsoarbetet måste utvecklas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa 18
nationella folkhälsomål.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
förbättra hälsoinformationen i samhället.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förebyggande av
självmord och att Nationella rådets program bör få
nationell status.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda vilka
möjligheter som står till buds för att minska
övervikten särskilt bland barn.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
handlingsplan mot allergi.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att satsningar på
äktenskapets och parförhållandets friskvård bör
ingå i folkhälsoarbetet.
2003/04:So628 av Cinnika Beiming m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om insatser för att minska
skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i
befolkningen.
2003/04:So631 av Lars Lilja och Karl Gustav
Abramsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om straff för dopningsbrott.
2003/04:So644 av Anne Marie Brodén (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stöd till
försöksverksamheter med medicinska hälsoklubbar
(Medical Health Clubs).
2003/04: Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottsrörelsen och
folkhälsan.
2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
regelbundna kontroller av skolans inre bullernivå,
exempelvis i matsalarna.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att riktlinjer om
bullernivåer anpassade för barn tas fram.
2003/04:Ub398 av Mia Franzén (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
få fram förslag och förmedla den kunskap som finns
bl.a. på Nationellt centrum för suicidforskning,
som kan förverkliga en nollvision för suicid och
självskador.
2003/04:A309 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om folkhälsoarbetet.
Motioner från allmänna motionstiden
2004
2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskapen om
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
situation hos nyckelgrupper inom den offentliga
sektorn.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en kartläggning av
bemötandet inom bl.a. psykiatrin, öppenvården och
rättsväsendet med avseende på sexuell läggning.
2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Statens
folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag skall
utvidgas till att omfatta sexuell läggning och
könsidentitet.
2004/05:So205 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om forskning om och bättre
vårdformer för shoppingmissbrukare.
2004/05:So238 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
förhindra självmord.
2004/05:So239 av Lars-Ivar Ericson och Birgitta
Carlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om dataspelsberoende hos barn
och ungdomar.
2004/05:So245 av Barbro Feltzing och Helena Hillar
Rosenqvist (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en nationell lag med
fastställda gränsvärden för ljudnivåer i offentliga
lokaler.
2004/05:So247 av Hillevi Engström (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att arbetet mot
självmord skall intensifieras och att
målsättningen skall vara ett betydligt bättre
förebyggande av suicid bland unga.
2004/05:So250 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om målet för
folkhälsan och invandrares villkor.
2004/05:So278 av Christin Hagberg och Michael
Hagberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att
få till stånd förändrade matvanor för en bättre
hälsa.
2004/05:So313 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att insatserna för
förbättrad folkhälsa även bör innefatta åtgärder för
att stimulera fritidsodling, uppmuntra till egen
odling av frukt, bär och grönsaker samt att
förbättra möjligheterna till fritidsodling i
tätorterna för dem som i dag saknar egen trädgård.
2004/05:So316 av Catharina Bråkenhielm (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om insatser för att minska och
förhindra att självmord begås.
2004/05:So318 av Berndt Ekholm och Sonja Fransson
(s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nationellt
handlingsprogram för suicidprevention.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ökad satsning
på självmordsforskning.
2004/05:So365 av Kerstin Engle (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en bred
information om kostens betydelse för folkhälsan.
2004/05:So367 av Barbro Hietala Nordlund och Kurt
Kvarnström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förebyggande arbete mot
sexuellt överförbara sjukdomar.
2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning för
att analysera och förebygga psykisk ohälsa bland
ungdomar.
2004/05:So410 av Lars Ohly m.fl. (v):
5. Riksdagen begär att regeringen ser över och
förtydligar ansvaret för det preventiva
psykiatriska arbetet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Statens
folkhälsoinstitut bör ges i uppdrag att genomföra
en fördjupad analys och se över vilka strategier
som krävs för att behandla och förebygga psykisk
ohälsa bland invandrade.
2004/05:So415 av Viviann Gerdin och Birgitta
Carlsson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
informationsinsatserna ökar om riskerna med höga
ljudnivåer samt att Socialstyrelsens
rekommendationer om högsta tillåtna ljudnivå på
offentliga platser sänks.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en kompetent
person alltid skall utses som ansvarig för
musikarrangemang och ljudanläggning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillsynen och
efterlevnaden av gällande rekommendationer
efterlevs samt att ansvaret för detta klargörs.
2004/05:So418 av Helene Petersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om insatser för bättre
folkhälsa.
2004/05:So419 av Margareta Andersson och Kenneth
Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en ökad satsning på
forskning kring problemen med övervikt och fetma hos
barn och vuxna.
2004/05:So429 av Magdalena Andersson m.fl. (m, fp,
kd, v, c, mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nationellt
program för självmordsprevention.
2004/05:So489 av Gudrun Schyman (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att möjligheten till gratis
mensskydd bör utredas.
2004/05:So495 av Ulrika Karlsson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
enskilda individers hälsotillstånd står i fokus.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av den
enskildes ansvar för sitt hälsotillstånd.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om genomförande av
hälsokonsekvensbeskrivningar för
inkomstskattesänkningar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om genomförande av
hälsokonsekvensbeskrivning av stopplagen.
2004/05:So508 av Mia Franzén (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en
nollvision för självmord och självskador är den
enda godtagbara.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
få fram förslag och förmedla den kunskap som finns
bl.a. på Nationellt centrum för suicidforskning,
NASP, som kan förverkliga en nollvision för
självmord och självskador.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att statens
folkhälsomål kompletteras med nollvisionen för
självmord och självskador.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om uppdrag till
NASP att utarbeta förslag till utbildningsprogram
för lärare, fritidspedagoger och barnskötare, hur
man skall stärka den psykiska hälsan och förebygga
psykisk ohälsa samt dess yttersta konsekvens
suicidala handlingar och våldshandlingar hos barn
och ungdomar.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
stärka barns och ungdomars självkänsla och
egenvärde, vilket ger oskattbara värden för
framtiden.
2004/05:So526 av Britta Lejon (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ökade insatser för att
förebygga självmord.
2004/05:So530 av Sylvia Lindgren och Maria Hassan
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av åtgärder för att
undvika överviktsproblem.
2004/05:So535 av Helena Frisk (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av omfattande
forskning kring suicidprevention.
2004/05:So544 av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nationellt program för
förebyggande av självmord.
2004/05:So562 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att
komma till rätta med överviktsproblem hos barn och
ungdomar.
2004/05:So566 av Martin Andreasson m.fl. (fp, v, c,
mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskapen om
självmordsrisken för unga HBT-personer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskapen om
transpersoners livsvillkor i samhället.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kartläggningar av
bemötandefrågor rörande HBT-personer inom bl.a.
psykiatri, äldreomsorg och gynekologivård.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvidgning av
Statens folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.
2004/05:So580 av Sven Bergström och Margareta
Andersson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för att motverka
tinnitusskador.
2004/05:So596 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förändringar och
förbättringar för en ökad hälsa och ett bättre
liv.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kränkningar och
våld.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om att ökad
stress leder till ohälsa.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs om viktiga friskfaktorer
såsom mat, motion och kärlek.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs om betydelsen av vård i tid
med fokus på hälsa.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs om betydelsen av egenvård.
2004/05:So603 av Christina Axelsson m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ökad satsning
på förebyggande arbete inom folkhälsovården.
2004/05:So606 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheterna till
egenvård.
2004/05:So620 av Börje Vestlund m.fl. (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskapen om
självmordsrisken för unga HBT-personer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskapen om
transpersoners livsvillkor i samhället.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kartläggning av
bemötandefrågor rörande HBT-personer inom bl.a.
psykiatri, äldreomsorg och gynekologivård.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvidgning av
Statens folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.
2004/05:So621 av Sven Bergström och Maria Larsson
(c, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ett samlat
program för att motverka den växande
livsstilsorienterade ohälsan.
2004/05:So647 av Mariann Ytterberg och Marianne
Carlström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om handikappförbundens
betydelse för folkhälsan.
2004/05:So655 av Lennart Kollmats (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de ökande
problemen med tinnitus.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arrangörsansvar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att skärpa
kraven för lägsta tillåtna nivå för buller.
2004/05:So666 av Berit Högman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om suicidprevention.
2004/05:MJ332 av Lennart Fremling m.fl. (fp):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
informationsåtgärder kring fetma och folkhälsa.
2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om hästens betydelse för sjuka och
handikappade.
2004/05: MJ509 av Lotta Hedström (mp):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av behandlingsinriktad medicinsk
forskning.
2004/05: A354 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om folkhälsoarbetet.