Socialutskottets betänkande
2004/05:SOU1
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg m.m.
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag
beträffande anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret
2005, regeringens skrivelse 2003/04:172 Jämkning av
avgift för färdiglagad mat och andra sociala
tjänster samt 2003/04:RRS11 Riksrevisionens
styrelses framställning angående personlig assistans
till funktionshindrade jämte motion. Dessutom
behandlas 4 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2003 samt 136 motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 2004. Om ej annat anges härrör
motionerna nedan från riksmötet 2004/05.
Riksdagen har den 24 november 2004 fastställt
utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg för budgetåret 2005 till
39 817 525 kr (bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47).
I ett antal motioner har framställts yrkanden om
ändringar, huvudsakligen ökningar, av enskilda
anslag. Det har även framställts yrkanden om att
anvisa medel till en rad nya anslag på olika
områden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisningar samt begärda bemyndiganden.
Samtliga motioner angående anslagen avstyrks. M-,
fp-, kd- och c-ledamöterna deltar inte i beslutet,
utan har i särskilda yttranden redovisat sina
alternativa budgetförslag m.m.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen
fastställer det av riksdagen antagna övergripande
nationella folkhälsomålet, nämligen att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på
lika villkor för hela befolkningen.
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse
2003/04:172 Jämkning av avgift för färdiglagad mat
och andra sociala tjänster inte skall föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida. Riksrevisionens
styrelses framställning angående personlig assistans
för funktionshindrade 2003/04:RRS11 avslås.
Utskottet hänvisar till det omfattande arbete som
pågår på området framför allt genom den
parlamentariska kommittén.
Utskottet behandlar också ett antal
motionsyrkanden med anknytning till utgiftsområdet.
Utskottet föreslår, med anledning av motioner, fem
tillkännagivanden.
Det första tillkännagivandet (s. 18) innebär att
utskottet delar uppfattningen i två motioner (s
resp. c) om behovet av stöd till utveckling av IT-
baserade patientinformationssystem. Regeringen bör
överväga hur utvecklingen av Pion,
Patientinformation Online, kan ges nationellt stöd.
Det andra tillkännagivandet (s. 66-69) rör
statsbidraget till handikapporganisationerna.
Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen senast den
28 februari 2005 skall redovisa effekterna av det
nya systemet för statsbidraget. Utskottet anser att
regeringen bör överväga att avvakta med att
genomföra planerade tillämpningsförändringar i
statsbidraget med anledning av den nära förestående
utvärderingen. Effekterna av dessa förändringar kan
ännu inte bedömas. Utskottet anser det vidare
angeläget att regeringen skyndsamt bereder
Socialstyrelsens utvärdering så snart denna avlämnas
och noggrant överväger effekterna av det nya
systemet.
I det tredje tillkännagivandet (s. 91) erinrar
utskottet om att det i två av riksdagen godkända
tillkännagivanden (bet. 2001/02:SoU11 och 2003/04:
SoU4) begärt en återrapport med dels en analys av de
ekonomiska konsekvenserna av en lagreglering av
stödet till anhöriga, dels om olika alternativa
lagregleringar i avsikt att stödja anhöriga och dels
med förslag till insatser för att ytterligare
säkerställa och stärka stödet till anhöriga.
Utskottet anser, med bifall till en motion (s, v,
mp) och delvis bifall till (m) och (fp) motioner,
att regeringen skyndsamt skall bereda och presentera
förslag till insatser för att säkerställa och stärka
stödet till anhöriga i enlighet med tidigare gjorda
tillkännagivanden.
I det fjärde tillkännagivandet (s. 99-100)
konstaterar utskottet att riksdagen i februari 2004
efter initiativ av utskottet, beslöt att ge
regeringen till känna (bet. 2003/04:SoU5, rskr.
2003/04:155) att tilläggsdirektiv skulle ges till
den särskilde utredare (dir. 2003:112) som
tillkallats för att följa upp och ur ett
könsmaktsperspektiv utvärdera de
myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till
enskilda myndigheter som gavs i samband med
propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55). Det
gällde en samlad analys av eventuella hinder och
strukturer som motverkar ett könsmedvetet arbete på
de områden som dessa uppdrag gällde. Utredaren borde
även, enligt utskottet, ges i uppdrag att överväga
hur önskemålet att varje kommun bör ha en
handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor
skall uppnås. Utskottet konstaterar nu med stor
förvåning att något sådant uppdrag inte lämnats.
Utredningen skall avlämna sitt betänkande
innevarande månad. Regeringen bör därför på annat
lämpligt sätt omgående vidta åtgärder för att dels
inventera i vilken utsträckning det finns
handlingsplaner i kommunerna för arbetet med
våldsutsatta kvinnor, dels återkomma till riksdagen
med förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett
systematiskt ansvar för arbetet med våldsutsatta
kvinnor.
Det femte tillkännagivandet (s. 106) rör de mest
utsatta i samhället. Utskottet saknar den
redovisning som ett enigt utskott beställde i
budgetbetänkandet förra året. Utskottet vidhåller
därför sitt av riksdagen godkända tillkännagivande,
att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen
med en redovisning av vilka åtgärder som hittills
vidtagits, vilket resultat insatserna har fått samt
vilka åtgärder som regeringen planerar att vidta
inom den närmaste framtiden i syfte att förbättra
situationen för de mest utsatta i samhället.
Övriga motionsyrkanden avstyrks.
I betänkandet finns 22 reservationer och totalt 8
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg
Riksdagen anvisar för 2005 anslag under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Riksdagen bifaller därmed proposition 2004/05:1
utgiftsområde 9 punkt 8 samt av- slår
motionsyrkandena som förtecknats i bilaga 4.
2. Bemyndigande angående ramanslag 13:6
Socialstyrelsen
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005
för ramanslag 13:6 Socialstyrelsen ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
4 000 000 kr efter 2005.
3. Målet för politikområdet Folkhälsa
Riksdagen fastställer målet för politikområdet
Folkhälsa (avsnitt 4.3).
4. Bemyndigande angående ramanslag 14:4
Statens folkhälsoinstitut
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005
för ramanslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
25 000 000 kr efter 2005.
5. Bemyndigande angående ramanslag 16:3
Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005
för ramanslag 16:3 Statsbidrag till särskilt
utbildningsstöd ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 82 000 000 kr efter 2005.
6. Bemyndigande angående ramanslag 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005
för ramanslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder
inom äldrepolitiken ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 20 000 000 kr efter 2005.
7. Bemyndigande angående ramanslag 18:2
Statens institutionsstyrelse
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005
för ramanslag 18:2 Statens institutionsstyrelse
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 18 000 000 kr efter 2005.
8. Bemyndigande angående ramanslag 26:2
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005
för ramanslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap: Forskning ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 633 000 000 kr
efter 2005.
9. Uppbyggnad av Konsumenternas
biverkningsenhet
Riksdagen avslår motion 2004/05:So310.
10. Stöd till Pion
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om stöd till Pion.
Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna
2004/05:So241 och 2004/05:So665.
11. Behovet av ett nationellt
forskningscentrum för integrativ medicin
Riksdagen avslår motion 2004/05:So432 yrkandena
1 och 2.
Reservation 1 (m, kd, c)
12. Högkostnadsskyddet i vården
Riksdagen avslår motion 2004/05:So394 yrkande
3.
Reservation 2 (c)
13. Åldersgränsen för läkares och
sjukgymnasters rätt till offentlig
ersättning m.m.
Riksdagen avslår motion 2004/05:So394 yrkande
17.
Reservation 3 (m, kd, c)
14. Abort i Sverige för utländska kvinnor
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U310
yrkande 4, 2004/05:So314 och 2004/05:So336.
15. Stödet till HBT-organisationer
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L295
yrkande 10, 2004/05:So424, 2004/05:So566 yrkande
6 och 2004/05:So620 yrkandena 6 och 7.
Reservation 4 (fp, c, mp)
16. Lokaliseringen av det europeiska
centrumet för förebyggande kontroll av
sjukdomar
Riksdagen avslår motion 2004/05:So568.
17. Stöd till arbetet med
självmordsprevention m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So247
yrkandena 3 och 6, 2004/05:So508 yrkande 5 och
2004/05:So657 yrkande 3.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
18. Tobaksförebyggande arbete
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So416
yrkande 1 och 2004/05:
So463 yrkande 1.
Reservation 6 (m, c)
19. Ändring i socialtjänstlagen
(2001:453)
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr332 yrkande
3.
Reservation 7 (v)
20. Spelberoende
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So253,
2004/05:So548, 2004/05: So564, 2004/05:So586,
2004/05:So625, 2004/05:Kr267 yrkande 4,
2004/05:Kr332 yrkande 4, 2004/05:Kr333 yrkande 1,
2004/05:Kr354 yrkande 21, 2004/05:Kr356 yrkandena
8 och 10 samt 2004/05:Kr367 yrkande 2.
21. Alkoholreklam
Riksdagen avslår motion 2004/05:So602 yrkande
3.
22. Adoptioner
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So201 samt
2004/05:So511 yrkandena 1 och 2.
23. Ledarhundsverksamhet
Riksdagen avslår motion 2004/05:So223.
Reservation 8 (m)
24. Nationella hjälplinjen
Riksdagen avslår motion 2004/05:So269.
Reservation 9 (m, fp, kd, c)
25. Pollenrapporter
Riksdagen avslår motion 2004/05:So268.
Reservation 10 (m)
26. Statsbidraget till
handikapporganisationer
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om statsbidraget till
handikapporganisationer. Riksdagen bifaller
därmed delvis motionerna 2004705:So397 yrkande 5,
2004/05:So421, 2004/05:So461, 2004/05:So475,
2004/05:So558, 2004/05:So585, 2004/05:So645,
2004/05:So646 och 2004/05:So652.
27. Bilstödet
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So226,
2004/05:So309, 2004/05: So324 och 2004/05:So403.
Reservation 11 (m, kd)
28. Framställning 2003/04:RRS11
Riksdagen avslår Riksrevisionens styrelses
framställning 2003/04: RRS11.
29. Tilläggsdirektiv till översynen av
lagen (1993:389) om assistansersättning
m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So1,
2004/05:So343 yrkandena 4 och 5, 2004/05:So397
yrkande 4, 2004/05:So528 och 2004/05:So605
yrkande 28.
Reservation 12 (m, fp, kd, c)
30. Övriga assistansfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So255,
2004/05:So401, 2004/05: So492 och 2004/05:Ub275
yrkande 15.
Reservation 13 (kd)
Reservation 14 (c)
31. Hjälpmedelsgaranti
Riksdagen avslår motion 2004/05:So343 yrkande
3.
Reservation 15 (m, fp, kd, c)
32. Anhörigstöd
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om stödet till
anhöriga. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:So629 och bifaller delvis motionerna
2004/05:So357 yrkande 6 och 2004/05:So594 yrkande
1.
Reservation 16 (m, kd)
Reservation 17 (fp, c)
33. Skrivelse 2003/04:172
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
34. Kommunala handlingsplaner
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om kommunala
handlingsplaner för arbetet med våldsutsatta
kvinnor. Riksdagen bifaller därmed delvis
motionerna 2004/05:Ju293 yrkande 27, 2004/05:U306
yrkande 6, 2004/05:Sf365 yrkande 30,
2004/05:So340, 2004/05:So593 yrkandena 1-3 och 5
samt 2004/05:So648.
Reservation 18 (fp)
35. Kvinnojourerna
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi260
yrkande 2 och 2004/05: So616 yrkande 2.
Reservation 19 (v)
36. Insatser för hemlösa
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om insatser för
hemlösa. Riksdagen bifaller därmed delvis
motionerna 2004/05[1]:So398 yrkande 9,
2004/05:So541 yrkande 1, 2004/05:So592 yrkandena
1-3 och 5, 2004[2]/05:Bo275 yrkande 6,
2004[3]/05:Bo277 yrkandena 1-3, 11 och 12 samt
2004/05:Bo303 yrkande 4.[4]
Reservation 20 (m, fp)
Reservation 21[5] (kd)
37. Finansier[6]ingen av
Läkemedelsverket7]n
Riksdagen avslår motion 2004/05:So347.
Reservation 22 (mp)
Stockholm den 30 november 2004
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman (v), Chatrine Pålsson (kd)1, Kristina
Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina
Husmark Pehrsson (m)1, Kerstin Heinemann (fp)1,
Conny Öhman (s), Catherine Persson (s), Anne Marie
Brodén (m)1, Marina Pettersson (s), Erik Ullenhag
(fp)1, Kenneth Johansson (c)1, Magdalena Andersson
(m)1, Elina Linna (v), Jan Lindholm (mp), Martin
Nilsson (s) och Carina Grönhagen (s).
**FOOTNOTES**
[1]:er Yrkanden
2003/04:So36 3
2003/04:So343 2
[2]:3
[3]:
[4]:
[5]:2
[6]:0
[7]:0
2004/05
SoU1
Utskottets överväganden
Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik
Tandvårdsförmåner m.m. (13:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 13:1
Tandvårdsförmåner m.m. Riksdagen bör därmed
avslå motionsyrkanden om annan
medelsanvisning till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 3 498 000 000 kr
anvisas under anslag 13:1 Tandvårdsförmåner m.m.
Anslaget finansierar huvudsakligen det statliga
tandvårdsstödet som administreras av
försäkringskassorna. Dessutom ingår i anslaget medel
till kompetenscentrum på tandvårdsområdet.
Under 2004 beräknas utgifterna för
högkostnadsskyddet för äldres protetik stiga
kraftigt, på grund av att långa handläggningstider
och behandlingstider m.m. begränsade utgifterna
under 2002 och 2003. Genomströmningstiderna hos
försäkringskassan i Skåne, som hanterar alla sådana
ärenden, har nu kortats ned och alltfler
behandlingar har hunnit genomföras. Osäkerhet hos de
data som finns avseende högkostnadsskyddets första
tid gör att det är svårt att prognostisera utfallet
2004 och framöver. Enligt propositionen bedöms dock
de åtgärder som vidtagits av regeringen och
Riksförsäkringsverket få en dämpande effekt på
utgifterna, då både antalet ansökningar och den
genomsnittliga behandlingskostnaden förväntas
minska. Regeringen anger i budgetpropositionen att
man kommer att följa utvecklingen kontinuerligt och
även undersöka om det finns problem som är
förknippade med stödets konstruktion. För övrig
tandvård beräknas endast en liten utgiftsökning,
vilket gör att regeringen sammantaget bedömer att
utgifterna kommer att minska. Därför justeras
anslaget för 2005-2007.
Beträffande anslagsposten Kompetenscentrum på
tandvårdens område avsätts i budgetpropositionen 13
miljoner kronor för detta ändamål, varav ett belopp
om högst 5 miljoner kronor skall tilldelas
Kunskapscenter för dentala material (KDM) vid
Socialstyrelsen.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrson m.fl. (m)
yrkas att riksdagen till anslag 13:1
Tandvårdsförmåner m.m. för budgetåret 2005 anvisar
500 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit
(delvis). I stället för högkostnadsskyddet för
personer över 65 år vill de se ett renodlat
högkostnadsskydd för samtliga åldersgrupper.
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till anslag 13:1 Tandvårdsförmåner
m.m. för budgetåret 2005 anvisar 60 000 000 kr
utöver regeringens förslag (yrkande 29 delvis). Det
begärs även ett tillkännagivande om kirurgisk
behandling av tandlossning (yrkande 27).
Motionärerna anser att tandvården bör inordnas i
hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Som ett första
steg i denna riktning bör kirurgisk behandling av
tandlossningssjukdom omfattas av sjukvårdens
högkostnadsskydd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att regeringen i
budgetpropositionen anför att man framgent noggrant
kommer att följa utvecklingen av högkostnadsskyddet.
Rapporter från Konkurrensverket och Konsumentverket
om konkurrensen på tandvårdsmarknaden respektive
patientens ställning bereds. Riksförsäkringsverket
har på regeringens uppdrag följt upp såväl
tandvårdsstödet för äldre som effekterna av vissa
ändringar i förordningen (1998:1337) om
tandvårdstaxa. Vidare är slutbetänkandet Tandvården
till 2010 (SOU 2002:53) enligt uppgift fortfarande
under beredning i Regeringskansliet. Mot bakgrund av
detta vidhåller utskottet sin uppfattning att
regeringens förslag på området bör avvaktas.
Utskottet anser även att den föreslagna
medelsanvisningen är väl avvägd och tillstyrks
därför. Motionerna So577 (m) delvis och So605 (kd)
yrkandena 27 och 29 (delvis) avstyrks.
Bidrag för läkemedelsförmånerna (13:2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånerna. Riksdagen bör därmed
avslå motionsyrkanden om annan
medelsanvisning till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 19 767 000 000 kr
anvisas under anslag 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånerna.
Från detta anslag utbetalas det särskilda
statsbidraget till landstingen för deras kostnader
för läkemedelsförmånerna. Medlen syftar till att
ändamålsenliga och säkra läkemedel skall kunna
förskrivas till en rimlig kostnad för den enskilde.
Statens ekonomiska ersättning till landstingen för
kostnaderna för läkemedelsförmånerna har fastställts
genom överenskommelser mellan staten och
Landstingsförbundet. Enligt den nyligen tecknade
överenskommelsen för perioden 2005 t.o.m. 2007
ersätter staten landstingen med totalt 62 miljarder
kronor över avtalsperioden. Beloppet fördelas med
19,8 miljarder kronor för 2005, 20,7 miljarder
kronor för 2006 och 21,5 miljarder kronor för 2007.
Överenskommelsen gäller under förutsättning att den
godkänns av regeringen och Landstingsförbundets
styrelse.
För att uppnå en rationell förskrivning och
användning av läkemedel är det enligt regeringen av
allra största vikt att rätt läkemedel förskrivs till
rätt patient, vid rätt indikation och i rätt mängd.
Vidare är det viktigt att patienten förstår varför
behandlingen sätts in och därmed blir motiverad till
att hämta ut läkemedlet från apoteket och i
slutändan använda läkemedlet. Om det brister
någonstans i kedjan, anförs det, är risken stor att
det leder till kassation av läkemedel.
Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att i
samråd med Läkemedelsverket se över möjligheterna
till att minska kassationen av läkemedel och lämna
förslag till åtgärder som kan bidra till minskad
kassation. Uppdraget redovisades i juli 2004.
Rapporten innehåller bl.a. förslag om att patienten,
när en ny långtidsbehandling skall sättas in,
inledningsvis endast skall få läkemedel för 30
dagars behov för att därefter kunna utvärdera
eventuell fortsatt behandling.
Socialstyrelsen har vidare fått regeringens uppdrag
att följa upp och utvärdera läkemedelsanvändningen
inom äldreområdet. Bedömer Socialstyrelsen att det
finns brister skall förslag till åtgärder för att
avhjälpa bristerna lämnas. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 december 2004.
Den 1 oktober 2002 infördes nya regler om utbyte av
läkemedel på apotek, vilket innebär att
apotekspersonalen skall byta ut ett förskrivet
läkemedel om det finns ett billigare utbytbart
läkemedel tillgängligt på det enskilda apoteket.
Socialstyrelsen har haft i uppdrag att följa upp hur
regelverket för s.k. generisk substitution används.
Socialstyrelsen redovisade uppdraget i december 2003
och av rapporten framgår bl.a. att läkarna endast
har motsatt sig utbyte i cirka tre procent av
fallen. Reformen har nu varit i kraft en tid, och
det är enligt regeringen angeläget att den även
fortsättningsvis utvärderas ur olika aspekter. Bland
annat med anledning härav har Socialstyrelsen i
regleringsbrevet för 2004 fått i uppdrag att i
samråd med Läkemedelsverket undersöka om generisk
substitution har medfört några patientsäkerhets-
problem. Bedömer Socialstyrelsen att så är fallet
skall myndigheten lämna förslag till åtgärder för
att minska dessa problem. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 oktober 2004.
I läkemedelsförmånerna ingår, förutom läkemedel, olika typer
av
förbrukningsartiklar. Socialstyrelsen har haft
regeringens uppdrag att utvärdera och analysera
tänkbara effekter av att lyfta ut
förbrukningsartiklarna ur läkemedelsförmånerna.
Socialstyrelsen pekar i sin rapport, som inkom till
regeringen i november 2003, på ett antal problem som
föreligger i dagens system. Dessutom belyser
rapporten för- och nackdelar med att regleringen av
förbrukningsartiklarna tas bort ur läkemedels-
förmånerna och att ansvaret att tillhandahålla dessa
i stället läggs på sjukvårdshuvudmännen. Vidare
redogör Socialstyrelsen för förbättringar som kan
göras om förbrukningsartiklarna blir kvar inom
läkemedelsförmånerna. Förbrukningsartiklarnas
framtida hantering bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 13:2 Bidrag till
läkemedelsförmånerna för budgetåret 2005 anvisar
2 450 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit
(delvis). Enligt motionärerna medför deras förslag
på läkemedelsområdet en successiv minskning av
kostnaderna under de närmaste åren.
I motion So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen till anslag 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånerna för budgetåret 2005 anvisar
950 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit
(delvis). Motionärerna föreslår att en avgift på 20
kr per expedierat recept på Apoteket införs, vilket
beräknas ge en inkomstförstärkning på 950 miljoner
kronor. Den närmare utformningen av en sådan avgift
bör enligt motionärerna snabbutredas. Det bör också
bli aktuellt med särskilda undantagsregler för
kroniskt sjuka.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte ändrat inställning angående
subventionering och prisreglering på
läkemedelsområdet sedan frågorna senast behandlades
i riksdagen. Vidare finner utskottet den föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker
därför medelstilldelningen och avstyrker motionerna
So577 (m) delvis och So654 (fp) delvis.
Bidrag till hälso- och sjukvård
(13:3)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 13:3 Bidrag till
hälso- och sjukvård. Riksdagen bör därmed
avslå ett motionsyrkande om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
vidare, med delvis bifall till två motioner
(s resp. c), ge regeringen till känna att den
bör överväga hur utvecklingen av Pion kan ges
nationellt stöd. Slutligen bör utskottet
avstyrka en motion om behovet av uppbyggnad
av Konsumenternas biverkningsenhet.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 269 199 000 kr
anvisas under anslag 13:3 Bidrag till hälso- och
sjukvård.
Från anslaget utbetalas statsbidrag till lands-
tingen i enlighet med den överenskommelse som
träffats mellan staten och Landstingsförbundet om
vissa ersättningar till hälso- och sjukvården, den
s.k. Dagmaröverenskommelsen. Utöver den del av
anslaget som omfattas av den kommande
Dagmaröverenskommelsen för 2005, ingår i anslaget
bl.a. ersättning till Hjälpmedelsinstitutet, medel
till verksamheten vid Centrum för
patientklassificering samt statistikprogrammet Hur
mår Sverige, ersättning för vissa kostnader och
förluster som uppkommit till följd av
myndighetsingripanden för att hindra spridning av
smittsam sjukdom enligt smittskyddsförordningen,
ersättning till smittbärare, statlig ålderspensions-
avgift avseende ersättning till smittbärare,
kostnader för patientförsäkring och vissa
skadeersättningar, stöd till nationellt
utvecklingsarbete inom vården och omsorgen, medel
till Familjemedicinska institutet, medel till
inrättande av ett nationellt register över
alternativ- och komplementärmedicinska utövare samt
stöd till Vidarkliniken och Rett Center. Medel
avsätts även för att finansiera ett nationellt råd
för organ- och vävnadsdonation vid Socialstyrelsen,
som enligt regeringens förslag skall inrättas den 1
januari 2005 (prop. 2003/04:179). Vidare ökas
anslaget med 8 miljoner kronor 2005 med medel som
skall tillföras Apoteket AB för upprättande och
drift av läkemedelsförteckning.
Regeringen anför i budgetpropositionen att den
särskilda tillgänglighetssatsningen under 2002-2004
- tillsammans med bl.a. Landstingsförbundets
rekommendationer om det fria vårdvalet, utvecklingen
av Väntetidsdatabasen hos Landstingsförbundet och
Socialstyrelsens arbete med riktlinjer för
prioriteringar - har utgjort en del i en samlad
satsning på att komma tillrätta med
väntetidsproblemen i den planerade hälso- och
sjukvården. Dessa samlade åtgärder har också banat
väg för införandet av vårdgarantin. Regeringen avser
att under hösten 2004 teckna en permanent
överenskommelse med Landstingsförbundet om
tillgänglighet och införandet av en nationell
vårdgaranti den 1 november 2005. För ändamålet
föreslås anslag 48:1 Kommunalekonomisk utjämning
ökas med 1,25 miljarder kronor per år för en
fortsättning av tillgänglighetssatsningen, samt 700
miljoner kronor för 2005 och 500 miljoner kronor per
år fr.o.m. 2006 för införandet av en nationell
vårdgaranti. Vårdgaranti innebär ett åtagande från
landstingen att erbjuda behandling inom 90 dagar
från det att beslut om behandling fattats.
En viktig del i arbetet med att öka hälso- och
sjukvårdens tillgänglighet och kvalitet är, enligt
regeringen, att förbättra telefontillgängligheten
och möjligheten att få en snabb och korrekt
bedömning. Mot bakgrund av det har staten och
Landstingsförbundet under 2003 och 2004 avsatt
Dagmarmedel till projektet Vård per telefon. Under
2005 kommer projektet att gå in i en period av
testverksamhet och målsättningen är att en majoritet
av befolkningen skall ha tillgång till nationell
sjukvårdsupplysning med ett gemensamt telefonnummer
för hela landet fr.o.m. den 1 juli 2006.
Som en följd av den nationella handlingsplanen för
utveckling av hälso- och sjukvården bildades i
februari 2002 Familjemedicinska institutet (Fammi).
Fammis ändamål är att genom kunskapsutveckling och
kunskapsspridning bidra till att utveckla den
primärvård som finansieras av landstingen och
kommunerna. Regeringens avsikt är att stödja Fammi
under ytterligare två år, 2005 och 2006. Regeringen
kommer under dessa två år att se över hur
utbildnings- och andra utvecklingssatsningar av
detta slag skall hanteras i framtiden. För 2005
avsätts 18 miljoner kronor till Fammis verksamhet.
Regeringen beslutade i april 2004 att tillsätta en
särskild utredare med uppdrag att utarbeta förslag
till upprättande av ett nationellt register över
personer som utövar alternativ- eller
komplementärmedicin. I uppdraget ingår att utreda
för vilket eller vilka ändamål registret skall föras
och vilket innehåll registret skall ha. Uppdraget
skall redovisas senast den 30 november 2004. I
budgetpropositionen beräknar regeringen 2 miljoner
kronor till inrättande av ett nationellt register
över alternativ- och komplementärmedicinska utövare.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 13:3 Bidrag
till hälso- och sjukvård för budgetåret 2005 anvisar
15 miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit (delvis).
Övriga motioner
I motion So310 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
begärs ett tillkännagivande om behovet av uppbyggnad
av Konsumenternas biverkningsenhet. Motionären anför
att den konsumentdatabas som finns vid
Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa (KILEN)
skulle kunna vara grunden till och utvecklas till en
Konsumenternas Biverkningsenhet. Enligt motionären
ligger det i allas intresse att biverkningar av
läkemedel rapporteras och att slutsatser kan dras
för att minimera dessa.
I motion So241 av Kenneth Johansson (c) begärs ett
tillkännagivande om att Pion, Patientinformation
Online, får del av nationella medel, t.ex.
Dagmarmedel, för drift och utveckling av sin
verksamhet för patientinformation. Motionären anför
att söktjänsten i Pion i takt med att alltmer
patientinformation finns att tillgå på Internet, i
allt högre grad blir en tjänst för allmänhet och
vårdpersonal i hela Sverige och allt mindre en
tjänst endast för de anslutna landstingen och
regionerna. Samtidigt har dessa landsting och
regioner hittills varit ensamma om att bära
kostnaderna för både drift och utveckling av Pion.
Enligt motionären ligger det i IT:s natur att
utveckling av IT-tjänster kan decentraliseras. Det
är därför, enligt motionären, särskilt viktigt att
tjänster som utvecklats geografiskt och
verksamhetsmässigt långt från "centrum" också ges
nationellt stöd, särskilt när tjänsten har nationell
bärighet.
I motion So665 av Barbro Hietala Nordlund och Anneli
Särnblad
(s) begärs ett tillkännagivande om att Pions unika
karaktär ges stöd och att utvecklingen av IT-
tjänster decentraliseras. Motionärerna anför att
Pion, i takt med att mer och mer information finns
tillgänglig på Internet, inte bara är en
referensdatabas över svensk patientinformation, utan
också en portal över webbaserad fulltextinformation
på svenska, tillgänglig för alla.
Bakgrund och tidigare behandling
Det s.k. biverkningsregistret förs av
Läkemedelsverket. Enligt 10 § Läkemedelsverkets
föreskrifter (2001:12) om säkerhetsövervakning av
läkemedel skall den som bedriver verksamhet inom
hälso- och sjukvården till Läkemedelsverket snarast
rapportera samtliga allvarliga och/eller oförutsedda
biverkningar samt sådana biverkningar som synes öka
i frekvens. Rapporteringen kan även ske via
Läkemedelsverkets regionala biverkningscentrum.
Läkemedelsverket har tagit initiativ till en
enmansutredning om biverkningsfrågor. I november
2003 presenterade utredaren en rad förslag till
förbättrad bevakning av läkemedelsbiverkningar (dnr
2159:2003/68846). Förslagen handlar bl.a. om att
möjliggöra elektronisk rapportering, att nya grupper
inom sjukvården skall få rapportera biverkningar,
att journalföringen även skall innefatta
läkemedelsbehandlingen samt att en radikalt
förbättrad undervisning om läkemedelsbiverkningar
skall införas på grund- och vidareutbildningsnivå
för läkare och sjuksköterskor. Förslag om samarbete
med Socialstyrelsen, Apoteket AB och
Landstingsförbundet läggs också fram. Vidare
föreslås att en gemensam policy för
biverkningsfrågor utarbetas. Förslagen bereds av
Läkemedelsverket.
I betänkande 2003/04:SoU7 Genomförande av EG-
direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel
behandlades bl.a. ett motionsyrkande om rapportering
av läkemedelsbiverkningar samt om att klargöra
ansvarsfrågorna på området. Utskottet avstyrkte
yrkandet med hänvisning till Läkemedelsverkets
beredning av ärendet (s. 23 f; res.v, mp).
Under beredningen av ärendet har information lämnats
av representanter för Pion, Patientinformation
Online. Pion bygger på ett samarbete mellan
landstingen i Dalarna, Kalmar, Värmland, Skåne samt
NU-sjukvården i Västra Götaland. Databasen Pion
omfattar referenser till olika dokument i form av
böcker, tidskrifter, broschyrer, videoband och andra
medier. I Pion finns även adresser till
patientföreningar samt länkar till föreningar och
fulltextdokument på Internet. Databasen uppdateras
kontinuerligt och bygger på ett kvalitetsurval av
medier och länkar, gjort av bibliotekarier vid
sjukhusbiblioteken i Falun, Karlstad, Västervik,
Lund och Trollhättan/Uddevalla. Det material som
ingår i Pion skall ses som ett komplement till den
information som ges av personal inom hälso- och
sjukvården. Pion finansieras helt av de deltagande
sjukhusbiblioteken.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på de åtgärder som vidtagits
i syfte att komma tillrätta med väntetidsproblemen i
den planerade hälso- och sjukvården, och välkomnar
den permanenta överenskommelsen med
Landstingsförbundet om tillgänglighet och införandet
av en nationell vårdgaranti i slutet av nästa år.
Utskottet anser vidare att förslaget till
medelsanvisning är väl avvägt. Utskottet tillstyrker
därför medelstilldelningen och avstyrker motion
So577 (m) delvis.
När det gäller rapportering av
läkemedelsbiverkningar m.m. kan utskottet konstatera
att Läkemedelsverket för närvarande bereder de
förslag som lämnades av utredningen om
biverkningsfrågor. Enligt utskottets mening bör
resultatet av detta arbete avvaktas. Motion So310
(m) avstyrks.
Slutligen delar utskottet uppfattningen i motionerna
So241 (c) och So665 (s) om behovet av stöd till
utveckling av IT-baserade patientinformationssystem.
Enligt utskottet bör regeringen överväga hur
utvecklingen av Pion kan ges nationellt stöd. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med delvis bifall
till motionerna So241 (c) och So665 (s) som sin
mening ge regeringen till känna.
Statens beredning för medicinsk
utvärdering (13:4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 13:4 Statens
beredning för medicinsk utvärdering.
Riksdagen bör därmed avslå ett motionsyrkande
om annan medelsanvisning till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 40 691 000 kr
anvisas under anslag 13:4 Statens beredning för
medicinsk utvärdering (SBU).
SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera
tillämpade och nya medicinska metoder ur ett samlat
medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt
perspektiv. Det övergripande målet är att genom
vetenskapliga kunskapssammanställningar stärka
beslutsunderlaget inom hälso- och sjukvården,
inkluderande tandvården, för att därigenom bidra
till en mer effektiv och evidensbaserad hälso- och
sjukvård. Myndigheten skall sammanställa
utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt
samt sprida dem så att vårdgivare och andra berörda
kan tillägna sig den kunskap som vunnits. Vidare
skall SBU utvärdera hur denna kunskap har använts
och vilka resultat som har uppnåtts. SBU bedriver
ett särskilt program (Alert) för tidig utvärdering
av nya metoder som är på väg in i sjukvården.
Regeringen anser att myndigheten effektivt arbetat
mot de mål som angivits för verksamhetsåret 2003.
Den nuvarande inriktningen av SBU:s verksamhet bör
därför i stort kvarstå.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 13:4 Statens
beredning för medicinsk utvärdering för budgetåret
2005 anvisar 10 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit (yrkande 1 delvis).
Motionärerna anför att den verksamhet som Statens
beredning för utvärdering av medicinsk metodik
bedriver har stor betydelse för sjukvårdens
utveckling. Vidare anförs att SBU:s rapporter är av
god kvalitet. Informationen om och spridningen av
dem bör öka.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen
väl avvägd. Utskottet tillstyrker därför
medelstilldelningen och avstyrker motion So577 (m)
delvis.
Socialstyrelsen (13:6)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 13:6
Socialstyrelsen. Riksdagen bör därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning till
anslaget. Riksdagen bör vidare bifalla det av
regeringen under anslaget begärda bemyn-
digandet.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 492 096 000 kr
anvisas under anslag 13:6 Socialstyrelsen.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2005 för anslaget
13:6 Socialstyrelsen ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 4 000 000 kr efter 2005.
Socialstyrelsen är nationell expert- och tillsyns-
myndighet för hälso- och sjukvård, socialtjänst,
tandvård, stöd och service till funktionshindrade,
hälsoskydd och smittskydd. Socialstyrelsen har även
ett samlat sektoransvar för handikappolitiken i
vård- och omsorgsfrågor. Myndigheten skall
säkerställa och främja god hälsa, social välfärd,
omsorg och vård på lika villkor för hela befolk-
ningen. Vidare ingår Socialstyrelsen i samverkans-
områdena Skydd, undsättning och vård samt Spridning
av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och
radioaktiva ämnen.
Inom anslaget har Socialstyrelsen under 2002-2004
disponerat 14 miljoner kronor per år för uppföljning
av den nationella handlingsplanen för utveckling av
hälso- och sjukvården. Under 2005 beräknas 7
miljoner kronor till informationsförsörjning och
verksamhetsuppföljning (InfoVU). Inom anslaget
beräknas också 2 miljoner kronor för 2005 för
drifts- och administrationskostnader av det
nationella läkemedelsregistret hos Socialstyrelsen.
Regeringens övergripande bedömning är att
Socialstyrelsen på ett tillfredsställande sätt
arbetat med målen för verksamheten. Den nuvarande
inriktningen av Socialstyrelsens verksamhet bör
därför i stort kvarstå.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 13:6
Socialstyrelsen för budgetåret 2005 anvisar
108 miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit (delvis). Budgetmedel skall enligt
motionärerna överföras från Socialstyrelsen till ett
nytt anslag för att inrätta en särskild
medicinalstyrelse (jfr nedan under anslag 13:12).
Beloppet baseras på den senast beräknade kostnaden
för Socialstyrelsens tillsyn.
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till anslag 13.6 Socialstyrelsen för
budgetåret 2005 anvisar 24 605 000 kr mindre än
regeringens förslag (yrkande 29 delvis).
Förvaltningsanslagen föreslås minskas med fem
procent.
I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till anslag 13.6 Socialstyrelsen för
budgetåret 2005 anvisar 50 miljoner kronor mindre än
regeringens förslag (yrkande 5 delvis).
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av regeringens bedömning av
Socialstyrelsens verksamhet i budgetpropositionen
finner utskottet ingen anledning att frångå
regeringens förslag till medelsanvisning. Utskottet
tillstyrker därför medelstilldelningen och avstyrker
motionerna So577 (m) delvis, So605 (kd) yrkande 29
(delvis) samt So638 (c) yrkande 5 (delvis).
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2005 för anslag 13:6
Socialstyrelsen ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 4 000 000 kr efter 2005.
Läkemedelsförmånsnämnden (13:7)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 13:7
Läkemedelsförmånsnämnden. Riksdagen bör
därmed avslå ett motionsyrkande om annan
medelsanvisning till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 59 703 000 kr
anvisas under anslag 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden.
Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) inledde sitt arbete
den 1 oktober 2002. Dess huvudsakliga uppgifter är
att besluta om vilka läkemedel som skall ingå i
läkemedelsförmånerna och att fastställa läkemedlets
pris. LFN har också i uppgift att gå igenom alla
befintliga läkemedel och fatta beslut om de även
fortsättningsvis skall ingå i förmånerna. Besluten
skall baseras på de kriterier som finns i lagen
(2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
För 2003 har LFN haft det av regeringen uppställda
målet att bidra till att medlen inom
läkemedelsförmånerna används på ett ändamålsenligt
och kostnadseffektivt sätt. Myndigheten har bidragit
till detta genom att bl.a. fatta ett stort antal
beslut om subvention och prisändringar. Under 2003
fattade nämnden beslut i 152 ärenden och
generaldirektören i 5 751 ärenden. En mycket stor
andel av de beslut som fattats av generaldirektören
har rört ansökningar om prissänkningar. Totalt sett
har prisnivån på läkemedel sjunkit med ca 10 % under
2003. Subvention beviljades i 94 % av de ärenden som
beslutades av nämnden. LFN har inte i något fall
haft längre handläggningstider än det mål som
regeringen satt upp. Vidare inledde myndigheten
under 2003 en genomgång av det befintliga
läkemedelssortimentet. Genomgången beräknas ta cirka
fem år att genomföra.
Enligt regeringen har Läkemedelsförmånsnämnden
effektivt arbetat med att bygga upp verksamheten som
nu i det närmaste är i full funktion. Samtidigt
utarbetas praxis för beslutsfattandet kontinuerligt.
Myndigheten har aktivt arbetat mot de mål som har
angivits för verksamheten 2003, och regeringen anser
att den nuvarande inriktningen av LFN:s verksamhet i
stort bör kvarstå.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 13:7
Läkemedelsförmånsnämnden för budgetåret 2005 anvisar
59 703 000 kronor mindre än vad regeringen
föreslagit (delvis). Motionärerna vill överlåta
Läkemedelsförmånsnämndens uppgifter till
Riksförsäkringsverket och även tillämpa fri
prissättning för betydligt fler preparat än i dag
(jfr ovan under anslag 13:2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som våren 2002 tillstyrkte förslaget om
att inrätta Läkemedelsförmånsnämnden, vidhåller att
det inte finns någon anledning att ställa sig bakom
motionskrav om nämndens avskaffande. Utskottet
tillstyrker förslaget till medelsanvisning och
avstyrker motion So577 (m) delvis.
Bidrag till psykiatri och social
psykiatri (13:10)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 13:10 Bidrag till
psykiatri och social psykiatri. Riksdagen bör
därmed avslå ett motionsyrkande om annan
medelsanvisning till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 500 000 000 kr
anvisas under anslag 13:10 Bidrag till psykiatri och
social psykiatri.
Anslaget är nytt och medlen tillförs utöver den
satsning som sker inom psykiatrins områden via
fortsättning på den nationella handlingsplanen för
hälso- och sjukvård (prop. 1999/2000:149, bet.
2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53).
En nationell psykiatrisamordare tillkallades i
oktober 2003 med uppgift att bl.a. se över frågor
som rör arbetsformer, samverkan, samordning,
resurser, personal och kompetens inom vård, social
omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och
psykiskt funktionshindrade (dir. 2003:133).
Samordnaren skall utifrån denna genomgång
identifiera och analysera problem samt föreslå
åtgärder som kan ge positiva effekter på vården av
personer med psykiska sjukdomar eller
funktionshinder. Vidare skall samordnaren bl.a.
tillsammans med kommuner, landsting och berörda
statliga myndigheter formulera strategier för
kvalitetsutveckling med syfte att samordna och
stärka utvecklingsarbetet. Samordnaren skall
fortlöpande informera regeringen om resultatet av
sitt arbete samt vid behov lämna förslag till
författningsändringar och förtydliganden i gällande
regelverk.
Regeringens målsättning är att den nu föreslagna
satsningen skall följa intentionerna i
psykiatrisamordnarens förslag till förbättringar
inom området. Medlen, 500 miljoner kronor 2005 och
200 miljoner kronor 2006, avsätts för att förbättra
tillgängligheten till, samt stödja och stimulera
verksamhetsutvecklingen inom, vård och socialt stöd
för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiskt
funktionshinder. Enligt propositionen skall den
aktuella satsningen göras i två delar. Den första
delen utgörs av 400 miljoner kronor för 2005 och 100
miljoner kronor 2006 och avser satsningar på vård,
sysselsättning och boende. Den andra delen utgörs av
en särskild satsning om sammanlagt 200 miljoner
kronor på verksamhetsutveckling, till exempel när
det gäller samverkan, rehabilitering,
sysselsättning, kvalitet och arbetssätt. Regeringen
kommer i ett särskilt beslut att närmare reglera hur
medlen skall användas och fördelas.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till anslag 13:10 Bidrag till
psykiatri och social psykiatri för budgetåret 2005
anvisar 25 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit (yrkande 29 delvis). Enligt motionärerna
behövs en tydlig politisk markering som lyfter fram
gruppen psykiskt sjukas behov av god vård och
omsorg. Motionärerna föreslår en satsning som gör
klart för psykiskt sjuka och funktionshindrade,
deras anhöriga och kommuner och landsting att nu
tillförs större bestående resurstillskott. För 2006
och 2007 avsätts sammanlagt 900 miljoner kronor mer
än regeringen föreslagit till den psykiatriska
vården och omsorgen. Enligt motionärerna skapar de
föreslagna resurstillskotten förutsättningar för att
kvaliteten på den psykiatriska vården och omsorgen
skall nå upp till en anständig nivå under de
närmaste tre åren.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under beredningen av ärendet tagit
emot information om pågående arbete m.m. av
psykiatrisamordnaren Anders Milton.
Utskottet ser positivt på regeringens förslag att
- utöver den satsning som sker inom psykiatrins
områden via fortsättning på den nationella
handlingsplanen för hälso- och sjukvård - anvisa
medel till ett nytt anslag för bidrag till psykiatri
och social psykiatri. Enligt utskottet är förslaget
till medelsanvisning väl avvägt. Utskottet delar
vidare regeringens målsättning att den föreslagna
satsningen skall följa intentionerna i
psykiatrisamordnarens förslag till förbättringar
inom området. Utskottet tillstyrker
medelsanvisningen och avstyrker motion So605 (kd)
yrkande 29 (delvis).
Nationell vårdgaranti (13:11,
förslag till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 13:11 Nationell vårdgaranti.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd, m, fp,
c) begärs ett avslag på regeringens förslag till
vårdgaranti (yrkande 1) samt ett tillkännagivande om
införande av en alternativ vårdgaranti (yrkande 2).
Motionärerna avvisar regeringens förslag och
föreslår i stället en annan metod för ett mer
systematiskt införande av en nationell vårdgaranti.
Förslaget bygger på de borgerliga partiernas
gemensamma överenskommelse från april 2002 - "En
nationell vårdgaranti ger människor rätt till vård i
tid". För att kunna erbjuda vård till den stora
grupp patienter som i dag står i kö och väntar på
operation/behandling tillskjuter motionärerna
särskilda medel, sammantaget 3,5 miljarder kronor
under två år med tyngdpunkt på år ett. Bidraget
skall vara tidsbegränsat till två år och utformat så
att det leder till ökade prestationer och stimulerar
till ett gott resursutnyttjande. När kön har betats
av skall vårdgarantin kunna upprätthållas av den
befintliga, reformerade organisationen. Den
nationella vårdgarantin byggs ut i två steg. I det
första steget ingår de diagnoser och behandlingar
som omfattades av den tidigare nationella
vårdgarantin, samt ytterligare ett tiotal
behandlingar främst för barn och äldre. Garantin
utvidgas med återstående behandlingar i den ordning
som de enskilda landstingen bedömer vara lämpligast
för att garantin skall vara fullt genomförd inom två
år.
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till ett nytt anslag,
Nationell vårdgaranti, för budgetåret 2005 anvisar
2 miljarder kronor (delvis). Motionärerna anser att
sammanlagt 3,5 miljarder kronor bör anslås under de
kommande två åren. Likande yrkanden återfinns i
motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) (yrkande
29 delvis), motion So638 av Kenneth Johansson m.fl.
(c) (yrkandena 1 och 5 delvis) samt i motion So654
av Erik Ullenhag m.fl. (fp) (delvis).
I motion Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs
tillkännagivanden om införande av en nationell
vårdgaranti (yrkande 3). Den nationella vårdgarantin
innebär att alla har en uttalad rätt att få vård
inom tre månader efter fastställd diagnos. Den
nationella vårdgarantin skall omfatta alla
medicinskt motiverade behandlingar och vara fullt
genomförd inom två år. Genom en sådan kan patienter
få behandling tidigare och därmed kan
sjukskrivningarna kortas, anför motionärerna.
Liknande yrkanden återfinns i motion Sf287 av Sten
Tolgfors (m) (yrkande 5), motion So394 av Maud
Olofsson m.fl. (c) (yrkande 11), motion So565 av
Helena Bargholtz (fp) (yrkande 4) samt i motion
So612 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) (yrkande 1).
I motion 2003/04:So36 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs
ett
tillkännagivande om att vård för alkoholmissbruk bör
ingå i den nationella vårdgarantin (yrkande 3).
Propositionen
Enligt budgetpropositionen har regeringen för avsikt
att under hösten 2004 teckna en permanent
principöverenskommelse med Landstingsförbundet om
utformningen och genomförandet av en nationell
vårdgaranti. Regeringen föreslår att den nuvarande
besöksgarantin utvidgas genom att införa en
vårdgaranti som även omfattar behandling.
Vårdgarantin innebär enligt förslaget att
landstingen skall erbjuda behandling inom 90 dagar
efter det att beslut om behandling har tagits.
För inrättandet av en nationell vårdgaranti föreslår
regeringen att anslag 48:1 Kommunalekonomisk
utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner ökas med 700 miljoner kronor 2005. För 2006
och framåt ökas anslaget med 500 miljoner kronor per
år. Anslag 48:1 ökas även med 1,25 miljarder kronor
per år fr.o.m. 2005 för en fortsättning av
tillgänglighetssatsningen. Den sammanlagda
satsningen på en nationell vårdgaranti och
förbättrad tillgänglighet uppgår således till 1,95
miljarder kronor 2005 och 1,75 miljarder kronor per
år fr.o.m. 2006. Beloppen tillförs landstingen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser mycket positivt på det arbete som
pågår i syfte att öka tillgängligheten inom vården
och välkomnar regeringens förslag till inrättande av
en nationell vårdgaranti med resursförstärkning
under anslag 48:1 Kommunalekonomisk utjämning
(utgiftsområde 25). Utskottet noterar att regeringen
har för avsikt att teckna en permanent
principöverenskommelse med Landstingsförbundet om
utformningen och genomförandet av en nationell
vårdgaranti. Motionerna 2003/04:So36 (kd) yrkande 3,
Sf287 (m) yrkande 5, Sf357 (m) yrkande 3, So394 (c)
yrkande 11, So565 (fp) yrkande 4, So577 (m) delvis,
So605 (kd) yrkande 29 (delvis), So612 (fp) yrkande
1, So638 (c) yrkandena 1 och 5 (delvis), So642 (kd,
m, fp, c) yrkandena 1 och 2 samt So654 (fp) delvis
avstyrks.
Medicinalstyrelse (13:12, förslag
till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 13:12 Medicinalstyrelse.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till ett nytt anslag,
Medicinalstyrelsen, för budgetåret 2005 anvisar
108 miljoner kronor (delvis). Motionärerna anser att
det bör inrättas en särskild medicinalstyrelse för
att ytterligare förstärka den oberoende tillsynen på
sjukvårdsområdet. Medicinalstyrelsen skall utnyttja
de resurser som finns i nuvarande Socialstyrelsen,
som redan har en organisation uppbyggd för
tillsynen. För inrättandet av medicinalstyrelsen
skall budgetmedel överföras från Socialstyrelsens
anslag (jfr under anslag 13:6).
Tidigare behandling
Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste
åren avslagit motionsyrkanden om inrättande av en
statlig medicinalstyrelse, senast i betänkande
2002/03:SoU1 (s. 27 f. s.y. m).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin uppfattning att en statlig
medicinalstyrelse inte bör inrättas. Motion So577
(m) delvis avstyrks.
Åtgärder för att säkra sjukvårdens
kvalitet (13:13, förslag till nytt
anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 13:13 Åtgärder för att säkra
sjukvårdens kvalitet.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till ett nytt anslag,
Åtgärder för att säkra sjukvårdens kvalitet, för
budgetåret 2005 anvisar 750 miljoner kronor
(delvis). Motionärerna vill satsa på utveckling av
de kvalitetsregister som Socialstyrelsen förvaltar.
Motsvarande system för kvalitetssäkring bör
introduceras i den öppna vården, vilket i praktiken
kräver en successiv övergång till elektroniska
patientjournaler för såväl öppen som sluten vård.
Detta journalsystem föreslås baseras på en nationell
standard och vara obligatorisk för samtliga
vårdgivare. I denna satsning på instrument för
kvalitetssäkring inom vården ingår också resurser
för att ackreditera vårdgivare och garantera
patienternas rättigheter.
Aktuellt
Regeringen beslutade den 23 juni 2004 om
tilläggsdirektiv till Utredningen om
författningsreglering av nationella
kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården, m.m.
(S 2003:03). Uppdraget innebär att utredaren skall
se över hur behandlingen av personuppgifter inom
hälso- och sjukvården regleras samt lämna förslag
till en väl fungerande och sammanhängande reglering
av området (dir. 2004:95). Utredaren skall vid
utformningen av sina förslag göra en avvägning
mellan enskildas behov av skydd för den personliga
integriteten och nyttan för samhället och
patientsäkerheten. Utredaren skall inom ramen för
uppdraget bl.a. överväga frågor som rör elektroniska
patientjournaler, för vilka ändamål personuppgifter
skall få behandlas, överföring av uppgifter både
mellan olika organisatoriska vårdenheter inom den
offentliga hälso- och sjukvården samt mellan den
offentliga hälso- och sjukvården och verksamhet som
bedrivs av andra än landsting. Vidare skall
utredaren i sina överväganden utgå från att all
journalhantering i framtiden i huvudsak skall vara
elektronisk. Formerna för den enskilde patientens
möjlighet att ta del av uppgifter om sig själv via
Internet bör också utredas. Utredaren skall redovisa
uppdraget senast den 31 december 2005.
Utskottets ställningstagande
Ett av målen för den svenska hälso- och sjukvården
är att vårdens kvalitet skall förbättras. Utskottet
kan konstatera att det på senare tid vidtagits olika
åtgärder i syfte att säkra kvaliteten på sjukvårdens
område. Utskottet välkomnar dessa åtgärder, då
vårdens kvalitet är av stor betydelse för att
förtroendet för det offentliga hälso- och
sjukvårdssystemet skall bibehållas.
Mot bakgrund av detta föreligger det enligt
utskottet inga skäl att initiera ett särskilt anslag
på området. Motion So577 (m) delvis avstyrks.
Forskning kring palliativ vård
(13:14, förslag till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 13:14 Forskning kring palliativ vård.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till ett nytt anslag, Forskning kring
palliativ vård, för budgetåret 2005 anvisar
20 miljoner kronor (yrkande 29 delvis). I yrkande 23
begärs ett tillkännagivande om forskning kring
palliativ medicin. Motionärerna anför att Kommittén
om vård i livets slutskede (SOU 2001:6) kunde
konstatera att den vård i livets slutskede som
bedrivs i Sverige har stora brister. Kommittén slog
även fast att ett resurstillskott för bl.a.
utbildning och forskning i palliativ medicin är
nödvändig. Motionärerna föreslår därför att
sammanlagt 60 miljoner kronor avsätts till forskning
kring palliativ medicin för åren 2005-2007.
Tidigare behandling m.m.
Kommittén om vård i livets slutskede överlämnade i
januari 2001 sitt slutbetänkande Döden angår oss
alla - värdig vård i livets slut (SOU 2001:6). En
skrivelse är aviserad till januari 2005.
Motionsyrkanden om ett nytt anslag för forskning i
palliativ vård behandlades senast i det av riksdagen
godkända betänkande 2003/04:SoU1 (s. 29 f.).
Utskottet avstyrkte yrkandena med hänvisning dels
till riksdagens prioriteringsbeslut, dels till den
pågående beredningen av slutbetänkandet från
Kommittén om vård i livets slutskede (s. y. kd).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill åter erinra om att riksdagen, efter
förslag av ett enigt utskott, ställt sig bakom
riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och
sjukvården (prop. 1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14,
rskr. 1996/97:186). Av dessa riktlinjer framgår att
palliativ vård och vård i livets slutskede tillhör
prioriteringsgrupp 1. Vidare pågår inom
Regeringskansliet beredningen av slutbetänkandet
från Kommittén om vård i livets slutskede. En
skrivelse är aviserad.
Utskottet anser att riksdagen bör avvakta
regeringens förslag på området och finner inte några
skäl för att initiera ett nytt anslag. Motion So605
(kd) yrkande 23 och yrkande 29 delvis avstyrks.
Hälsonät (13:15, förslag till nytt
anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 13:15 Hälsonät.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till ett nytt anslag, Hälsonät, för
budgetåret 2005 anvisar 40 miljoner kronor (yrkande
5 delvis). I yrkande 4 begärs att riksdagen beslutar
att uppta ett nytt anslag för Nationellt Hälsonät.
Enligt motionärerna måste IT-satsningen i vården
tillföras mer kraft. Resurser tillförs för att
påskynda ett fungerande Hälsonät, dvs. ett
landsomfattande informationssystem som möjliggör en
enklare informationshantering mellan olika
vårdgivare, men också inom respektive vårdenhet.
Motionärerna anför att Hälsonätet ger bättre
förutsättningar för den enskilde att få information
och vara delaktig i sin behandling. Dessutom är det
ett viktigt redskap för en modern hälso- och
sjukvårdsorganisation med tyngdpunkt på närvård och
samverkan mellan olika aktörer och med patienten.
Propositionen
I budgetpropositionen anges att implementeringen av
informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom
hälso- och sjukvården intar en alltmer central
position i sjukvårdshuvudmännens förnyelsearbete. En
ökad användning av IKT har medfört att en rad
administrativa processer såväl som medicinska
tillämpningar nu görs i digital form. Enligt
regeringen är digitaliseringen inom den svenska
hälso- och sjukvården mycket hög i jämförelse med
andra europeiska länder, och en ökad användning av
IKT inom hälso- och sjukvården ger stora möjligheter
att förbättra såväl tillgänglighet och kvalitet som
kostnadseffektivitet och patientdeltagande.
Carelink, som är en organisation med uppgift att
nationellt utveckla användningen av IKT inom vård
och omsorg, spelar en central roll för att samordna
satsningar på IKT mellan landsting, kommuner och
privata vårdgivare.
Även inom Europeiska unionen har eHealth (det
internationellt etablerade samlingsnamnet för
användningen av IKT inom hälso- och sjukvården)
lyfts fram som en av de mest avgörande frågorna för
framtidens hälso- och sjukvård. I juni 2004 antog
ministerrådet slutsatser där man pekar på vikten av
ett ökat europeiskt samarbete på detta område.
Därutöver har EU-kommissionen i ett meddelande
klargjort vilka målsättningar och fördelar man ser
med en ökad användning av IKT inom hälso- och
sjukvårdssektorn. Detta nya fokus på eHealth har
medfört ett intensifierat arbete på EU-nivå kring
dessa frågor, vilket också avspeglas i det
nationella arbetet. För att stärka en nationell
samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen när det gäller
satsningar på IKT har Carelink sedan 2000 årligen
erhållit medel inom ramen för den s.k. Dagmar-
överenskommelsen. Genom denna överenskommelse har
även Infomedica erhållit medel för att erbjuda
högkvalitativ nätbaserad hälsoinformation. Sedan
2001 har Socialdepartementet även delfinansierat en
nationell expert vid EU-kommissionens enhet för
eHealth.
Vidare har regeringens IT-politiska strategigrupp
bildat en arbetsgrupp för IKT inom vård och omsorg.
Denna arbetsgrupp har som mål att senast vid
utgången av 2004 ta fram en nationell strategi för
satsningar på IKT.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas åsikt att de IT-
relaterade frågorna inom vård och omsorg är av stor
vikt. Samtidigt kan konstateras att satsningar görs
på detta område, både nationellt och inom ramen för
EU-samarbetet. Bland annat pågår ett arbete med att
ta fram en nationell strategi för satsningar på
informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom
hälso- och sjukvården. Utskottet ser mycket positivt
på det pågående arbetet, men finner inga skäl att
inrätta ett särskilt anslag på området. Motion So638
(c) yrkandena 4 och 5 (delvis) avstyrks.
Nationellt center för komplementär
medicin (13:16, förslag till nytt
anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 13:16 Nationellt center för
komplementär medicin samt övriga motioner om
behovet av ett nationellt forskningscentrum
för integrativ medicin i Sverige m.m. Jämför
reservation 1 (m, kd, c).
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till ett nytt anslag för
upprättande av ett Nationellt center för
alternativ/integrativ medicin, för år 2005 anvisar
10 miljoner kronor (delvis). Motionärerna pekar på
att konsumentundersökningar inom olika landsting
visar att konsumenterna använder sig alltmer av
alternativ/integrativ medicin och att behovet av att
kunna välja behandlingsmetod på lika villkor ökar
kraftigt. På grund härav och då det är möjligt att
etablera sig som utövare, utan att kunna redovisa
yrkeskunskaper eller resultat, behövs det ett
nationellt centrum för alternativ/integrativ medicin
i Sverige. Det skulle innefatta forskning och ut-
bildning som ges på universitetsnivå.
I motion 2003/04:So644 av Anne Marie Brodén (m)
begärs ett tillkännagivande om att ett institut för
integrativ medicin skapas med erforderliga resurser
för att undervisa, utbilda, initiera forskning och
certifiera både sjukvårds- och komplementärmedicinsk
personal (yrkande 3).
I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till ett nytt anslag, Nationellt
center för komplementär medicin, för budgetåret 2005
anvisar 10 miljoner kronor (yrkande 5 delvis). I
yrkande 2 begärs att riksdagen beslutar att uppta
ett nytt anslag för Nationellt center för
komplementär medicin. Enligt motionärerna skall
centret ägna sig åt värdering av olika
behandlingsmetoders effektivitet samt fungera som
bas för att sprida information och kunskap om
verksamma komplementära behandlingsmetoder till
bl.a. sjukvårdshuvudmän. Centret skall även ha
bibliotek och konferenslokaler m.m.
I motion So359 av Birgitta Carlsson och Birgitta
Sellén (c) yrkande 1 begärs att regeringen lägger
fram förslag om att resurser avsätts för uppbyggnad
av ett nationellt informations- och
kompetenscentrum. Liknande yrkanden återfinns i
2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 23
samt i motion 2003/04:So372 av Birgitta Carlsson och
Viviann Gerdin (c) yrkande 2. I motion So359 begärs
även att regeringen utreder möjligheten att
öronmärka medel för utvärdering av klinisk
verksamhet inom komplementärmedicinen för evidens
(yrkande 6).
Övrig motion
I motion So432 av Anne Marie Brodén m.fl. (m, fp,
kd, c) begärs ett tillkännagivande om behovet av ett
nationellt forskningscentrum för integrativ medicin
i Sverige (yrkande 1). Syftet med detta bör enligt
motionärerna vara att öka kunskapen och bidra till
utveckling av kompetens, information och
utbildningar inom området. I yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om att WHO:s strategi för TM/CAM
2002-2005 skall ingå i uppdraget för ett nationellt
forskningscentrum för integrativ medicin.
Bakgrund och tidigare behandling
Även vid fjolårets behandling av
budgetpropositionen, betänkande 2003/04: SoU1,
föreslogs ett nytt anslag avseende ett institut för
komplementär medicin (s. 62 f.). Motionen
avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (s.y. m).
I det av riksdagen godkända betänkandet 2002/03:SoU3
SoU3 Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m. behandlades
motioner om att resurser borde avsättas för
uppbyggnad av ett nationellt kompetenscentrum för
komplementärmedicin. Utskottet framhöll i
betänkandet att attityden till flera s.k.
alternativa behandlingsmetoder har ändrats under de
senaste årtiondena, och att kunskaper om alternativ-
medicinska metoder behövs både för att kunna bedöma
effekter och vinster och för att kunna utröna
eventuella skador och biverkningar. Utskottet var
emellertid inte berett att ställa sig bakom kravet
att riktade resurser avsätts för att bygga upp ett
kompetenscentrum och för att möjliggöra egna
forskningsprojekt inom alternativmedicin (s. 37 f;
res. m, kd, c).
Som nämnts under anslag 13:3, har regeringen
tillsatt en särskild utredare med uppdrag att
utarbeta förslag till upprättande av ett nationellt
register över personer som utövar alternativ- eller
komplementärmedicin. Medel har avsatts till
inrättande av ett sådant register.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen föreslår att
2 miljoner kronor avsätts för år 2005 för att
inrätta ett nationellt register över utövarna av
komplementär medicin (anslag 13:3). Vidare vill
utskottet liksom tidigare framhålla att attityden
till flera s.k. alternativa behandlingsmetoder har
ändrats under de senaste årtiondena och att
kunskaper om alternativmedicinska metoder behövs
både för att kunna bedöma effekter och vinster och
för att kunna utröna eventuella skador och
biverkningar. Skäl att anslå medel till ett nytt
anslag saknas dock enligt utskottets uppfattning.
Motionerna 2003/04:So343 (c) yrkande 23,
2003/04:So372 (c) yrkande 2, 2003/04:So644 (m)
yrkande 3, So359 (c) yrkandena 1 och 6, So577 (m)
delvis samt So638 (c) yrkandena 2 och 5 (delvis)
avstyrks. Även motion So432 (m, fp, kd, c) yrkandena
1 och 2 avstyrks.
Försöksverksamhet - förebyggande
hälso- och sjukvård (13:17, förslag
till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 13:17 Försöksverksamhet -
förebyggande hälso- och sjukvård.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till en ny öronmärkt satsning:
försöksverksamhet - förebyggande hälso- och sjukvård
för budgetåret 2005 anvisar 80 miljoner kronor
(yrkande 29 delvis). Det förebyggande
folkhälsoarbetet måste, enligt motionärerna,
förbättras. Väl fungerande, långsiktiga och
hälsofrämjande insatser måste vara en självklar
uppgift för hälso- och sjukvården och en självklar
del i all behandling. I syfte att undersöka
förutsättningarna för att institutionalisera ett
tydligare ansvar för hälso- och sjukvården kring det
upplysande och motiverande samtalet med den enskilde
om hälsorisker, föreslår motionärerna att en
försöksverksamhet snarast inrättas i ett par
landsting. Ansvaret innefattar även uppföljning och
långsiktigt stödjande åtgärder och kontroll av
livsstilsrelaterad ohälsa. I ett första steg avsätts
200 miljoner kronor de närmaste tre åren. Medlen
skall, anför motionärerna, användas för att bygga
vårdstrukturer som bl.a. syftar till att erbjuda
alla 40-åringar ett gratis läkarbesök, att utveckla
det mångprofessionella vårdteamets arbete kring
förebyggande insatser samt att öka närsjukvårdens
kontaktytor när det gäller förebyggande
folkhälsoarbete.
Utskottets ställningstagande
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård utgör ett
av de målområden som är uppställda för folkhälsan.
Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
perspektiv skall genomsyra hela hälso- och
sjukvården och vara en självklar del i all vård och
behandling (jfr prop. 2002/03:35, bet.
2002/03:SoU7). Mot bakgrund av detta föreligger
enligt utskottet inga skäl att inrätta ett särskilt
anslag på området, varför motion So605 (kd) yrkande
29 (delvis) avstyrks.
Övrig medelsanvisning
Regeringens förslag till medelsanvisning under
anslagen 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,
13:8 Sjukvård i internationella förhållanden och
13:9 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall
m.m. har inte mött någon erinran i form av motioner.
Utskottet tillstyrker de föreslagna
medelsanvisningarna.
Övriga frågor inom politikområdet
Högkostnadsskyddet i vården
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att
höja taket i högkostnadsskyddet. Jämför
reservation 2 (c).
Motion
I motion So394 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen beslutar att taket i högkostnadsskyddet i
vården höjs med 200 kr (yrkande 3). Enligt
motionärerna upplevs högkostnadsskyddet i dag som
alltför begränsande i många landsting. Många
patienter kommer alltför fort över taket och risken
finns för en "överkonsumtion" och därför bör taket
tillsvidare höjas.
Bakgrund
Enligt 26 a § Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
är den som har erlagt vårdavgifter som avser öppen
hälso- och sjukvård med sammanlagt högst 900 kronor,
eller det lägre belopp som bestämts av landstinget,
befriad från att därefter erlägga ytterligare
avgifter för sådan vård eller sådana
förbrukningsartiklar under den tid som återstår av
ett år, räknat från det första tillfälle då avgift
erlagts. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari
1997 (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr.
1996/97:58).
Utskottets ställningstagande
Högkostnadsskyddet i vården är till för att skydda
den enskilde patienten mot alltför höga
sjukvårdskostnader samt säkerställer att avgifterna
håller sig inom samma gränser över hela landet.
Utskottet finner inga skäl att nu ta initiativ till
en höjning av taket i högkostnadsskyddet i vården.
Motion So394 (c) yrkande 3 avstyrks.
Åldersgränsen för läkares och sjukgymnasters
rätt till offentlig ersättning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att
avskaffa åldersgränsen för
privatpraktiserande läkare, tandläkare, sjuk-
gymnaster och tandhygienister. Utskottet
hänvisar till att frågan nyligen behandlats i
riksdagen. Jämför reservation 3 (m, kd, c).
Motion
I motion So394 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om att avskaffa åldersgränsen för
privatpraktiserande läkare, tandläkare,
sjukgymnaster och tandhygienister (yrkande 17).
Tidigare behandling m.m.
Yrkanden om avskaffande av åldersgränser för läkare
och sjukgymnaster behandlades senast av utskottet i
betänkande 2004/05:SoU4 Höjd åldersgräns för läkares
och sjukgymnasters rätt till offentlig ersättning
m.m. I betänkandet ställde sig utskottet bakom
regeringens förslag att åldersgränsen skall höjas
från 67 till 70 år när det gäller rätten till
offentlig ersättning till läkare och sjukgymnaster.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2005. Utskottet ansåg, liksom regeringen, att en
åldersgräns på 70 år är en lämplig avvägning.
Motionsyrkanden om avskaffande av åldersgränsen
avstyrktes (s. 6 f; res. m, kd, c resp. v).
Riksdagen godkände utskottets förslag den 27 oktober
2004 (prot. 2004/05:21).
I maj 2003 ställde sig utskottet bakom regeringens
förslag att åldersgränsen för rätt till offentlig
ersättning för tandläkare och tandhygienister enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring skulle höjas
från 67 till 70 år. Vidare ställde sig riksdagen
bakom förslaget att det skulle införas en möjlighet
för tandläkare och tandhygienister att efter
medgivande från regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer utföra tandvård inom
tandvårdsförsäkringen även efter det att de fyllt 70
år (prop. 2002/03:73, bet. 2002/03:SoU17, rskr.
2002/03:203). Lagändringarna trädde i kraft den 1
juli 2003.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin uppfattning i det nyligen
behandlade
betänkandet 2004/05:SoU4 Höjd åldersgräns för
läkares och sjukgymnasters rätt till offentlig
ersättning m.m. och avstyrker således motion So394
(c) yrkande 17.
Abort i Sverige för utländska kvinnor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att ge
utländska kvinnor rätt att få abort utförd i
Sverige. Utskottet hänvisar till en utredning
på området, vars slutsatser bör avvaktas.
Motioner
I motion U310 av Birgitta Ohlsson (fp) begärs ett
tillkännagivande om att Sverige bör tillåta
utländska kvinnor att komma hit och lagligt genomgå
säkra aborter på svenska sjukhus (yrkande 4).
I motion So314 av Monica Green och Carina Ohlsson
(s) begärs ett tillkännagivande om att utländska
kvinnor skall ha rätt till abort på samma sätt som
de har rätt till att utnyttja övrig sjukvård. Ett
liknande yrkande återfinns i motion So336 av Carina
Hägg och Birgitta Ahlqvist (s).
Bakgrund och tidigare behandling
Enligt 5 § abortlagen (1974:595) får abort utföras
endast om kvinnan är svensk medborgare eller bosatt
här i riket eller om Socialstyrelsen i annat fall av
särskilda skäl lämnar kvinnan tillstånd till
åtgärden.
Den 23 oktober 2003 beslutade regeringen att en
särskild utredare skall analysera förutsättningarna
för och konsekvenserna av att utländska kvinnor, som
inte är bosatta i Sverige och som inte är
asylsökande, får rätt att göra abort i Sverige under
förutsättning att de själva står för kostnaderna
(dir. 2003:134). Genom ett tilläggsdirektiv den 28
oktober 2004 (dir. 2004:148) har utredningstiden
förlängts. Uppdraget skall enligt tilläggsdirektivet
redovisas senast den 1 december 2005.
Motionsyrkanden om abort i Sverige för utländska
kvinnor behandlades senast i Socialutskottets
betänkande 2003/04:SoU1 (s. 44 f; res. m, fp, c,
mp). Med hänvisning till den då nyligen tillsatta
utredningen om frågan huruvida utländska kvinnor bör
ges rätt att få abort här i landet ansågs yrkandena
åtminstone delvis tillgodosedda.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på den pågående utredningen
om utländska kvinnors rätt att få abort i Sverige
och har förståelse för motionärernas ståndpunkt. Som
anges i direktiven till utredningen är emellertid
frågan om en sådan rätt till abort komplex. En rad
konsekvenser av till exempel kulturell, religiös,
straffrättslig, organisatorisk och kostnadsmässig
karaktär bör belysas innan en eventuell lagändring
görs. I avvaktan på utredningens förslag avstyrks
motionerna U310 (fp) yrkande 4, So314 (s) och So336
(s).
Politikområde Folkhälsa
Målet för folkhälsopolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör fastställa det av riksdagen
antagna övergripande nationella
folkhälsomålet, nämligen att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
på lika villkor för hela befolkningen.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att målet
för
politikområdet, att folkhälsan skall förbättras för
de grupper i samhället som är mest eftersatta ur
hälsosynpunkt, upphör att gälla och att det av
riksdagen antagna övergripande nationella
folkhälsomålet, att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
hela befolkningen antas. Regeringen anför att det
nationella folkhälsomålet också skall vara målet för
det sektorsövergripande politikområdet Folkhälsa.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar beträffande det föreslagna målet
för politikområdet att det överensstämmer med vad
riksdagen redan godkänt som övergripande nationellt
folkhälsomål med anledning av proposition 2002/03:35
Mål för folkhälsan (bet. 2002/03:SoU7, rskr.
2002/03:145). Utskottet föreslår därför att
riksdagen fastställer att målet för politikområdet
Folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen.
Insatser mot aids (14:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 14:1 Insatser mot
aids. Riksdagen bör därmed avslå ett
motionsyrkande om annan medelsanvisning till
anslaget. Riksdagen bör vidare avslå motioner
som avser att organisationsstödet till HBT-
organisationer bör ses över. Jämför
reservation 4 (fp, c, mp).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 64 122 000 kr
anvisas under anslag 14:1 Insatser mot aids.
Anslaget disponeras av Statens folkhälsoinstitut.
Medlen skall användas för insatser mot hiv/aids.
Institutet skall samverka med Smittskyddsinstitutet,
Socialstyrelsen, smittskyddsläkarna och
Landstingsförbundet och stimulera till regionala och
lokala aktiviteter. De största stöden lämnas till
Noaks Ark-Röda Korset, RFSL och RFSU. Ekonomiskt
stöd lämnas även direkt till de hivsmittades
frivilligorganisationer på riksnivå. Regeringen
tillkallade i maj 2002 en särskild utredare för att
göra en samlad översyn av samhällets insatser mot
hiv och sexuellt överförbara infektioner.
Utredningen överlämnades i februari 2004 och ger
förslag till den framtida inriktningen av medlen
under anslaget 14:1 Insatser mot aids och till hur
medlen skall administreras. Utredningens betänkande
är för närvarande föremål för remissförfarande och
regeringen har för avsikt att lämna förslag i
ärendet under 2005.
Regeringens bedömning är att de förebyggande
insatser som gjorts med de medel som anslaget ökats
med har bidragit till att Sverige lyckats hålla
hiv/aids-epidemin på en mycket låg nivå med
internationella mått mätt. Under året har en rad
insatser vidtagits för att komma till rätta med det
ökade antalet fall av hiv/aids och andra sexuellt
överförbara sjukdomar.
Det arbete som Statens folkhälsoinstitut (FHI)
bedriver i samverkan med berörda myndigheter och
andra aktörer för att utveckla det nationella före-
byggande arbetet av hiv/aids och andra sexuellt
överförbara sjukdomar har även under året som kommer
regeringens fortsatta stöd. FHI skall även fort-
sättningsvis samarbeta med intresseorganisationerna
i det preventiva arbetet. De senaste årens
utveckling i fråga om sexuellt överförbara
infektioner är bekymmersam. När det gäller hiv/aids
har den ökning som skett av antalet fall hitintills
varit starkt kopplad till den globala epidemin, men
det finns förutsättningar för en ökning av även den
inhemska spridningen av hivinfektion. Den kraftiga
ökningen av sexuellt överförbara sjukdomar i Sverige
tyder på att det finns ett ökat riskbeteende som i
förlängningen kan leda till en ökning även av
antalet hivfall. Regeringen föreslår därför att
anslaget till det hivpreventiva arbetet ökas med 6
miljoner kronor.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslaget 14:1 Insatser
mot aids för år 2005 anvisar 89 122 000 kr (delvis).
Motionärerna anser att satsningarna på arbetet mot
hiv/aids måste öka i stället för att stagnera eller
urholkas och vill därför satsa ytterligare 25
miljoner kronor för att kunna säkerställa ett
fortsatt kraftfullt hivpreventivt arbete.
Övriga motioner
I motion L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om stöd till
frivilligorganisationer för homosexuella, bisexuella
och transpersoner (yrkande 10). Motionärerna
efterlyser en översyn som bör syfta till att skapa
enhetliga regler som underlättar långsiktig
planering för de berörda organisationerna. Enligt
motionärerna bör även nivån på det samlade stödet,
liksom möjligheten för inte bara homosexuellas
organisationer, utan även för bisexuellas och
transpersoners organisationer att ansöka om stöd,
ingå i översynen.
I motion So566 av Martin Andreasson m.fl. (fp, v, c,
mp) begärs ett tillkännagivande om statligt stöd
till HBT-organisationer (yrkande 6). Motionärerna
pekar på att det i dag till de homosexuellas
organisationer, utöver de projektmedel som är
öronmärkta för hivprevention m.m., utbetalas totalt
knappt 1 miljon kronor årligen. Utbetalningarna görs
av Statens folkhälsoinstitut i form av projektbidrag
ett år i taget. Projektbidragsformen försvårar
långsiktighet och beaktar inte organisationernas
behov av en grundstruktur för att bedriva
verksamhet. Enligt motionärerna bör därför formerna
för det statliga stödet utvärderas för att skapa
större långsiktighet. Vidare bör nivån på stödet ses
över och möjligheten att söka bidrag breddas till
att gälla HBT-organisationer i stället för
homosexuellas organisationer. I samband med detta
bör det också övervägas om hanteringen av det
statliga stödet till HBT-organisationer ska ligga
kvar hos Statens folkhälsoinstitut eller flyttas
till annan myndighet. I motion So424 av Gustav
Fridolin och Ulf Holm (båda mp) framställs ett
yrkande med samma innebörd.
I motion So620 av Börje Vestlund m.fl. (s) begärs
ett tillkännagivande om att tydliggöra HBT-
organisationernas verksamhet som en del av
folkrörelsepolitiken (yrkande 6). Motionärerna är
kritiska till att de medel staten fördelar kommit
att skifta fokus från organisationsstöd till
projektbidrag. Vidare begärs i motionen ett
tillkännagivande om statligt stöd till HBT-rörelsen
(yrkande 7). Motionärerna anför att det bör
övervägas om hanteringen av det statliga stödet till
HBT-organisationer ska ligga kvar hos Statens
folkhälsoinstitut eller flyttas till annan
myndighet.
Bakgrund och tidigare behandling
Vid beredningen av förra årets budgetproposition,
betänkande 2003/04:SoU1, behandlades motioner med
liknande innebörd som L295 (fp) yrkande 10, So424
(mp), So566 (fp, v, c, mp) yrkande 6 och So620 (s)
yrkandena 6 och 7. I utskottets bedömning (s. 48)
redovisades dels att organisationer som företräder
bi- och transsexuella är oförhindrade att ansöka om
organisationsstöd, dels att frågan om hur
organisationsstödet skall administreras har varit
föremål för överväganden inom Socialdepartementet
alltsedan Statens folkhälsoinstitut fick en ny roll
inom folkhälsoområdet (prop. 2000/01:99, bet.
2000/01:16, rskr. 2000/01:233).
Utskottets ställningstagande
Den av regeringen föreslagna medelsanvisningen är väl
avvägd
och tillstyrks därför. Motion So577 (m) delvis
avstyrks.
Utskottet konstaterar ånyo att organisationer som
företräder bi- och transsexuella är oförhindrade att
ansöka om organisationsstöd. Frågan om hur
organisationsstödet skall administreras har, som
tidigare redovisats, varit föremål för överväganden
inom Socialdepartementet alltsedan Statens
folkhälsoinstitut fick en ny roll inom
folkhälsoområdet. Utskottet, som i och för sig har
förståelse för de synpunkter som framförs i
motionerna L295 (fp) yrkande 10, So424 (mp), So566
(fp, v, c, mp) yrkande 6 och So620 (s) yrkandena 6
och 7, anser dock inte att regeringens arbete på
området bör föregripas. Motionerna avstyrks.
Statens folkhälsoinstitut (14:4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 14:4 Statens
folkhälsoinstitut. Riksdagen bör därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning till
anslaget. Riksdagen bör vidare bifalla det av
regeringen under anslaget begärda be-
myndigandet.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 130 786 000 kr
anvisas under anslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut (FHI) ansvarar för
sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av
insatser inom folkhälsoområdet. FHI är vidare ett
nationellt kunskapscentrum för metoder och
strategier på området. Dessutom ansvarar FHI för
tillsyn inom alkohol-, narkotika- och
tobaksområdena.
Regeringen anför att Statens folkhälsoinstitut har
strategiskt viktiga uppgifter inom
folkhälsopolitiken. FHI ansvarar för uppföljningen
av arbetet att nå det nationella folkhälsomålet och
för sammanställningen av den folkhälsopolitiska
rapport som skall presenteras vart fjärde år. Vid
FHI pågår nu ett intensivt arbete för att, i
samarbete med andra berörda myndigheter, utveckla
ett nationellt uppföljnings- och utvärderingssystem
och att sammanställa den första rapporten, som skall
presenteras den 30 september 2005. För att
folkhälsopolitikens mål skall uppnås är det av stor
vikt att den kunskap som finns om framgångsrika
metoder i folkhälsoarbetet blir känd och kommer till
användning. FHI:s uppgift att vara ett nationellt
kunskapscentrum för metoder och strategier inom
folkhälsoområdet är betydelsefull. Särskilt skall
FHI bistå landsting, kommuner och andra myndigheter
och organisationer med kunskapsstöd, metodstöd och
strategiskt stöd. Hotet om en ökande alko-
holkonsumtion ställer krav på en väl fungerande
tillsynsverksamhet. Det är därför angeläget att FHI
förstärker och utvecklar sin position som central
tillsynsmyndighet. Inriktningen att integrera
tillsyn och förebyggande arbete, bl.a. genom att
systematiskt utveckla ansvarsfull alkoholservering,
bör fortsätta. FHI bör även fortsätta att utveckla
den centrala tillsynen enligt tobakslagen.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005, för ramanslag 14:4
Statens folkhälsoinstitut, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 kr
efter 2005.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 14:4 Statens
folkhälsoinstitut för år 2005 anvisar 70 786 000 kr,
dvs. 60 miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit (delvis). Motionärerna anser att det
generella i insatserna bör bytas ut mot regionalt
och lokalt folkhälsoarbete och riktade
specialinsatser. Till förmån för detta bör den
centraliserade styrningen minska kraftigt. Anslaget
Statens folkhälsoinstitut bör därför successivt
sänkas - under år 2005 med 60 miljoner kronor.
Inriktningen bör vara att Statens folkhälsoinstitut
är helt avvecklat vid utgången av år 2007.
Motionärerna vill i stället inrätta ett institut för
medicin och hälsa.
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till anslaget 14:4 Statens
folkhälsoinstitut för år 2005 anvisar 6 539 000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 29
delvis). Motionärerna föreslår besparingar och
effektiviseringar av en rad myndigheters
administration.
I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till anslaget 14:4 Statens
folkhälsoinstitut för år 2005 anvisar 8 miljoner kr
mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 5
delvis). Motionärerna anser att det finns
möjligheter att sänka anslagen för de sociala
myndigheter som sorterar under utgiftsområde 9. De
sänkta anslagen kan kompenseras genom ökad priorite-
ring av arbetsuppgifter m.m.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker
därför medelstilldelningen och avstyrker motionerna
So577 (m) delvis, So605 (kd) yrkande 29 (delvis) och
So638 (c) yrkande 5 (delvis).
Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005, i fråga om ramanslaget
14:4 Statens folkhälsoinstitut, ingå ekonomiska för-
pliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 25 000 000 kr efter 2005.
Smittskyddsinstitutet (14:5)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 14:5
Smittskyddsinstitutet. Riksdagen bör därmed
avslå motionsyrkanden om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
också, med hänvisning till att yrkandet redan
får anses i huvudsak tillgodosett, avslå ett
motionsyrkande gällande lokaliseringen av det
europeiska centrumet för förebyggande och
kontroll av sjukdomar.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 181 005 000 kr
anvisas under anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet.
Smittskyddsinstitutet (SMI) är central
förvaltningsmyndighet med uppgift att bevaka det
epidemiologiska läget i fråga om smittsamma
sjukdomar bland människor och främja skyddet mot
sådana sjukdomar.
En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 2003 visar att det ekonomiska läget för
SMI under året fortsatt att vara stabilt. Vid
utgången av 2002 hade SMI ett anslagssparande på
18,1 miljoner kronor. Detta anslagssparande har
under 2003 förbrukats för att täcka kostnader i
samband med att ett nytt djurhus med förbättrad
djurmiljö, Astrid Fagreus laboratorium, togs i bruk
samtidigt som det gamla avvecklades. Genom det nya
djurhuset och säkerhetslaboratoriet har Sverige fått
kapacitet att hantera farliga smittämnen och bedriva
forskning om smittämnen i olika former av
djurmodeller. Därmed finns en god grund för att
Sverige även fortsättningsvis skall ha ett gott
smittskydd och en framträdande roll inom den
internationella smittskyddsforskningen.
Regeringens bedömning är att Smittskyddsinstitutet
har kunnat uppfylla uppställda mål för verksamheten
väl. Den verksamhet som bedrivs vid SMI är av
avgörande betydelse för att smittskyddet i landet
skall fungera. Av särskild vikt är myndighetens
epidemiologiska övervakning och diagnostik. Under
senare år har SMI även fått tillgång till
ytterligare faciliteter i form av säker-
hetslaboratoriet och det nya djurhuset, vilket
ytterligare förbättrar SMI:s möjligheter att bidra
till ett effektivt och ändamålsenligt smittskydd i
Sverige.
I budgetpropositionen anförs (s. 75 ) vidare att
rådet och Europaparlamentet i april 2004 fattade
beslut om att inrätta ett europeiskt centrum för
förebyggande och kontroll av sjukdomar. Centrets
huvuduppgifter skall vara epidemiologisk
övervakning, tidig varning och tidiga åtgärder,
vetenskapliga yttranden, teknisk assistans till
medlemsstaterna och tredjeland samt stöd och
utveckling för EU-beredskap vid hälsohot. Centret
kommer att verka i nära samarbete med den expertis
som finns i medlemsstaterna. Vid Europeiska rådets
möte i december 2003 beslutades att det kommande
centrumet skulle lokaliseras till Sverige.
Regeringen beslutade i februari 2004 att det skall
lokaliseras till Stockholms, eller i en till
Stockholm angränsande, kommun. Under våren 2005
kommer centrumet att börja fungera som en fristående
myndighet.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet
för år 2005 anvisar 9 050 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit (yrkande 29 delvis).
Motionärerna föreslår besparingar och
effektiviseringar av en rad myndigheters
administration.
I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet
för år 2005 anvisar 6 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit (yrkande 5 delvis).
Motionärerna anser att det finns möjligheter att
sänka anslagen för de sociala myndigheter som
sorterar under utgiftsområde 9. De sänkta anslagen
kan kompenseras genom ökad prioritering av
arbetsuppgifter m.m.
Övrig motion
I motion So568 av Martin Andreasson (fp) begärs ett
tillkännagivande om en lokalisering av det
europeiska centrumet för förebyggande och kontroll
av sjukdomar i närheten av Karolinska Institutet och
Smittskyddsinstitutet i Solna. Motionären pekar på
att den svenska verksamheten på smittskyddsområdet
har en unik koncentration till området runt
Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet i
Solna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker
därför medelstilldelningen och avstyrker motionerna
So605 (kd) yrkande 29 (delvis) och So638 (c) yrkande
5 (delvis).
Vad beträffar motion So568 (fp) konstaterar
utskottet att regeringen i februari 2004 beslutat
att det europeiska centrumet för förebyggande och
kontroll av sjukdomar skall lokaliseras till
Stockholm eller en till Stockholm angränsande
kommun. Motionen får härigenom anses i huvudsak
tillgodosedd.
Institutet för psykosocial medicin
(14:6)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 14:6 Institutet
för psykosocial medicin. Riksdagen bör därmed
avslå ett motionsyrkande om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
också, främst med hänvisning till pågående
arbete på området, avslå motionsyrkanden
gällande ökat stöd m.m. till
Riksorganisationen för suicidprevention och
efterlevandestöd (SPES). Jämför reservation 5
(m, fp, kd, c).
I budgetpropositionen föreslås att 15 201 000 kr anvisas
till
anslaget 14:6 Institutet för psykosocial medicin.
Institutet för psykosocial medicin (IPM) har till
uppgift att bedriva och främja forskning i
psykosocial medicin. Forskningen skall vara inriktad
på praktisk tillämpning. IPM skall verka för att
erfarenheter och rön från den psykosociala
medicinska forskningen blir kända och nyttiggjorda.
Cirka 40 % av verksamheten finansieras via bidrag
från såväl statliga som ickestatliga finansiärer.
IPM:s forskning bedrivs inom områdena stress och
återhämtning, arbete och hälsa, psykosomatik,
migration och hälsa, självmordsproblematik samt barn
och trauma. Arbetet sker i nära samverkan med Karo-
linska Institutet, myndigheter på folkhälsoområdet,
frivilligorganisationer och näringslivet. Resultaten
presenteras i första hand i vetenskapliga artiklar
och andra publikationer men även genom medverkan i
utbildningar, konferenser och seminarier. I
samarbete med Stockholms läns landsting bedriver IPM
forskning och metodutveckling om självmord och
självmordsprevention. Under 2004 har extra medel
tillförts IPM:s anslag för syftet att främja själv-
mordspreventiva insatser i skolan.
Regeringen bedömer att IPM producerar angelägen
kunskap om sambanden mellan psykosocial
livssituation, hälsa och sjukdom. Som forskningsin-
stitut har IPM varit framgångsrikt, och IPM:s
expertkunskap har stor efterfrågan. I de senaste
årens regleringsbrev har regeringen betonat IPM:s
roll som ett nationellt kunskapscentrum för
psykosocial hälsa genom att särskilt lyfta fram
myndighetens uppgift att dels sammanställa och
sprida kunskap om folkhälsometoder, dels samordna
statliga forskningsinsatser inom det egna
forskningsområdet. I enlighet med det
förvaltningspolitiska programmets intentioner om
fortsatt renodling av den statliga verksamheten har
regeringen uppdragit åt Statskontoret att utreda och
föreslå andra organisationsformer än myndighetens
för IPM. Uppdraget skall redovisas senast den 15
december 2004. Statskontoret skall även utreda
framtida former för en central expertfunktion inom
självmordsområdet. Regeringen avser att återkomma i
dessa frågor i budgetpropositionen för 2006.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So247 av Hillevi Engström (m) begärs ett
tillkännagivande om att stödet till NASP, Nationellt
centrum för suicidforskning och prevention av
psykisk ohälsa, skall öka (yrkande 5).
Övriga motioner
I motion So247 av Hillevi Engström (m) begärs ett
tillkännagivande om att stödet till SPES,
Riksorganisationen för suicidprevention och
efterlevandestöd, skall öka (yrkande 3). Vidare
begärs ett tillkännagivande om att organisationen
SPES skall ges status av anhörigförening (yrkande
6).
I motion So508 av Mia Franzén (fp) begärs ett
tillkännagivande om att SPES, suicidpersoners
efterlevandestöd, tillförs medel för den
socialrehabiliterande funktion de har för dem som
går sjukskrivna på grund av att en anhörig valt att
ta sitt liv (yrkande 5).
I motion So657 av Anita Brodén (fp) begärs ett
tillkännagivande om stöd och stimulans till
frivilligorganisationerna som arbetar med
självmordsbenägna och deras anhöriga (yrkande 3).
Bakgrund och tidigare behandling
Nationellt centrum för suicidforskning och
prevention av psykisk ohälsa (NASP) inrättades 1994
som en enhet inom Institutet för psykosocial medicin
(IPM). Centret är också statens och Stockholms läns
landstings centrala expertenhet inom
självmordsforskning och förebyggande av psykisk
ohälsa. Finansieringen sker gemensamt av IPM och
Stockholms läns landsting.
Riksorganisationen för Suicid Prevention och
Efterlevandes Stöd (SPES) är en organisation för
efterlevande till någon som tagit sitt liv. SPES är
en rikstäckande ideell organisation som inte uppbär
organisationsstöd utan är beroende av projektmedel,
medlemsavgifter m.m. för sin verksamhet.
Ett motionsyrkande av innebörd att SPES skall ges
rätt att uppbära bidrag från staten har behandlats
av utskottet i betänkande 2000/01:SoU1. Utskottet
anförde därvid följande (s. 84).
I motion - - - begärs förändring av regelverket
för stöd till handikapp- och anhörigföreningar så
att Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd kan
erhålla bidrag. I motion - - - begärs stöd till
organisationer som har dubbel funktion av
självhjälps- och stödkaraktär såsom SPES - Suicid
Prevention och Efterlevandes Stöd. Utskottet
anser att de aktuella organisationerna fyller en
viktig funktion i att erbjuda stöd och hjälp. Det
är en styrka att möta andra som har samma form av
sorg och erfarenhet. Utskottet är dock inte
berett att föreslå någon ändring i det nya
regelsystemet utan anser att den kommande
utvärderingen av det nya bidragssystemet bör
avvaktas. Utskottet förutsätter att de nämnda
föreningarnas problem noga beaktas vid
utvärderingen. Vad utskottet anfört med anledning
av motionerna - - - bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna (ej res.).
I betänkande 2000/01:SoU7 föreslog utskottet (s.
25), med anledning av motioner angående självmord
och barn, ett tillkännagivande till regeringen om
att de riktlinjer som WHO har utarbetat om hur
självmordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast
bör omsättas till svenska förhållanden. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2000/01:135).
I betänkande 2001/02:SoU19 föreslog utskottet (s.
24), med anledning av motioner om
självmordsprevention, ett tillkännagivande till
regeringen om att antaga mål för det
självmordspreventiva arbetet. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2001/02:308).
I betänkande 2003/04:SoU9 redovisas (s. 35) att IPM
av regeringen har fått uppdraget att föra ut WHO:s
riktlinjer om självmordsförebyggande arbete i
skolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker
därför medelstilldelningen. Utskottet är, liksom
motionären i So247 (m) yrkande 5, positivt till det
arbete som utförs vid Nationellt centrum för
suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa
(NASP). Utskottet delar dock inte bedömningen om de
särskilda anslagsvillkor som framförs i
motionsyrkandet.
Utskottet vidhåller såväl att organisationer som
SPES fyller en viktig funktion i att erbjuda stöd
och hjälp som att det är en styrka att möta andra
som har samma form av sorg och erfarenhet. Utskottet
har således stor förståelse för de synpunkter som
framförs i motionerna So247 (m) yrkandena 3 och 6,
So508 (fp) yrkande 5 och So657 (fp) yrkande 3.
Regeringen redovisar i budgetpropositionen att
Statskontoret för närvarande har i uppdrag att dels
utreda och föreslå andra organisationsformer än
myndighetens för IPM, dels utreda framtida former
för en central expertfunktion inom
självmordsområdet. Mot bakgrund av detta pågående
arbete sammantaget med de tillkännagivanden som
utskottet gjort till regeringen på senare år anser
utskottet inte att något tillkännagivande är
nödvändigt med anledning av vad som anförs i
motionerna.
Folkhälsopolitiska åtgärder (14:7)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 14:7
Folkhälsopolitiska åtgärder. Riksdagen bör
därmed avslå motionsyrkanden dels om annan
medelsanvisning till anslaget, dels om
villkor för medelsanvisningen. Riksdagen bör
vidare avslå två motionsyrkanden om medel för
kontinuerligt tobaksförebyggande arbete.
Riksdagen bör dessutom, främst med hänvisning
till det omfattande arbete som pågår på
området, avslå ett antal motionsyrkanden
rörande spelberoende. Jämför reservationerna
6 (m, c) och 7 (v).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 78 054 000 kr
anvisas under anslag 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder.
Bidrag från detta anslag fördelas av
Socialstyrelsen till nykterhetsorganisationer och
andra organisationer som arbetar med
alkoholskadeförebyggande verksamhet och stöd och
hjälp till missbrukare. Även Centralförbundet för
alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) erhåller
statsbidrag från detta anslag.
Regeringen anför att frivilliga organisationer på
alkohol- och narkotikaområdet utför insatser av
betydande värde och omfattning. På exempelvis alko-
hol- och narkotikaområdet når de frivilliga
organisationerna fler människor med sina insatser än
vad den kommunala socialtjänsten gör. Det
uppsökande, rådgivande och motivationsskapande
arbetet är omfattande och en allt större del av
opinionsbildning, kunskapsspridning och förebyggande
insatser sker genom de frivilliga organisationerna.
Regeringen bedömer det som angeläget att
Socialstyrelsen även i fortsättningen kan fördela
medel till organisationer som arbetar med alkohol-
och narkotikafrågor och utveckla samarbetet mellan
organisationerna och staten på det här området.
Statens övergripande syfte med bidraget, att
förstärka och komplettera de samhälleliga
insatserna, har i hög grad uppnåtts.
Statens stöd till CAN kanaliseras från 2002 helt
genom anslaget via Statens folkhälsoinstitut. Ett
särskilt avtal har träffats mellan staten och CAN
som reglerar användning, uppföljning och utvärdering
av medlen. Regeringens bedömning är att nyordningen
har fungerat bra och bör fortsätta.
För att fortsätta arbetet med att öka kunskapen om
spelberoende och för att initiera aktiviteter för
att förebygga spelberoende ökas anslaget med 10
miljoner kronor 2005 och med 25 miljoner kronor
2006.
Treårssatsningen på tobaksprevention som genomförs
under perioden 2002 t.o.m. 2004 om 30 miljoner
kronor årligen kommer att utvärderas av Statens
folkhälsoinstitut. Under perioden 2005-2006 överförs
per år 10 miljoner kronor från anslaget 14:8
Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, varav
5 miljoner kronor avsätts till Sluta-röka-linjen vid
Centrum för Tobaksprevention, Stockholms läns
landsting, och 5 miljoner kronor till stöd för
organisationer som arbetar med tobaksprevention.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 14:7
Folkhälsopolitiska åtgärder för år 2005 anvisar 38
054 000 kr, dvs. 40 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit (delvis). Motionärerna är
kritiska till de kvalificeringskriterier som finns
uppställda för att få del av en stor del av de medel
som finns avsatta under anslag 14:7. De anser att
kvalitet skall prioriteras framför kvantitet varför
riktade insatser t.ex. mot ett tillfälligt
problemområde eller i samband med läkarbesök är att
föredra. Det påvisar t.ex. SBU i en utvärdering av
rökavvänjningsmetoder. Motionärerna anser att en
betydande andel av resurserna till folkhälsoåtgärder
skall ha en tydlig geografisk eller hälsomässig
inriktning för att uppnå bästa möjliga nytta och
kostnadseffektivitet.
I motion So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen till anslag 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder för år 2005 anvisar 300 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit (delvis).
Motionärerna anför att anslagen 14:7 och 14:8 i stor
utsträckning berör åtgärder för att förebygga
livsstilsskador. De önskar därför behandla dem i ett
sammanhang. Motionärerna anför att ökningen av
anslaget bör göra det möjligt att dels undvika en
försämring av resurserna för tobaksförebyggande
åtgärder, dels fortsätta satsningen såväl på att
stödja det lokala och regionala drogförebyggande
arbetet som att öka stödet till
frivilligorganisationernas viktiga verksamhet. Även
det internationella samarbetet mot alkohol- och
narkotikaskador bör intensifieras, bl.a. genom
riktat stöd till det alkoholförebyggande arbetet i
Världshälsoorganisationen (WHO) och dess
Europaregion.
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till anslag 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder för år 2005 anvisar 50 miljoner kronor mer
än vad regeringen föreslagit (yrkande 29 delvis).
Motionärerna föreslår en satsning på 50 miljoner
kronor för 2005 och på 25 miljoner kronor per år för
2006 och 2007 för ökade bidrag till utveckling av
narkotikaförebyggande arbete.
Frivilligorganisationer och föreningsliv är en
underutnyttjad aktör inom det drogförebyggande
arbetet, anförs det. Bidragen till organisationer
verksamma inom narkotikaprevention, information,
uppsökande verksamhet och föräldraengagemang behöver
därför öka.
I motion So609 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs
ett tillkännagivande om frivilligorganisationer och
föreningsliv som en underutnyttjad aktör i det
narkotikaförebyggande arbetet (yrkande 5). Enligt
motionärerna behöver bidragen till organisationer
verksamma inom narkotikaprevention, information,
uppsökande verksamhet och föräldraengagemang öka.
Motionärerna pekar på att Kristdemokraterna för
detta ändamål avsätter sammanlagt 100 miljoner
kronor de närmaste tre åren, 50 miljoner kronor
under 2005 och 25 miljoner kronor vartdera för åren
2006 och 2007.
I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder för år 2005 anvisar 200 miljoner kronor mer
än vad regeringen föreslagit (yrkande 5 delvis).
Motionärerna anför att för människors hälsa är det
egna beteendet och den personliga situationen minst
lika viktig som de insatser som sjukvården kan
erbjuda. Folkhälsoarbetet bör därför uppvärderas och
hälso- och sjukvården organiseras så att den stöder
människors egen omsorg om sin och sina närståendes
hälsa. Satsningen bör fortsätta även under 2006 och
2007.
I motion So416 av Anne Marie Brodén (m) begärs ett
tillkännagivande om att medel för information om
införande av rökfria serveringar bör avsättas
nationellt (yrkande 2).
Även i motion So463 av Annika Qarlsson (c) begärs
ett tillkännagivande om att medel för implementering
av lagen om rökfria serveringsmiljöer bör avsättas
nationellt (yrkande 2).
Övriga motioner
Två motioner rör medel till det tobaksförebyggande
arbetet.
I motion So416 av Anne Marie Brodén (m) begärs ett
tillkännagivande om att medel för ett kontinuerligt
tobaksförebyggande arbete bör säkras (yrkande 1).
Motionären är kritisk till att inga medel avsatts i
budgetpropositionen för tobaksförebyggande arbete.
Även i motion So463 av Annika Qarlsson (c) begärs
ett tillkännagivande om att medel för ett
kontinuerligt tobaksförebyggande arbete på nationell
nivå bör säkerställas (yrkande 1).
Ett flertal motioner rör spelberoende.
I motion Kr356 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)
begärs ett tillkännagivande om att verkställa
Statens folkhälsoinstituts åtgärdsplan mot
spelberoende (yrkande 8). Vidare begärs ett
tillkännagivande om forskningsuppdraget till Statens
folkhälsoinstitut (yrkande 10).
I motion Kr367 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om behovet av ökad
behandlingsverksamhet (yrkande 2). Enligt
motionärerna måste resurserna till
behandlingsverksamhet för dem som drabbas av spelets
sociala avigsidor närma sig behoven härav.
I motion Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om att aktivt arbeta med
förebyggande insatser för de spelberoende och deras
anhöriga (yrkande 21).
I motion So564 av Gabriel Romanus (fp) begärs ett
tillkännagivande om utvärdering av vilka spelformer
som är särskilt beroendeframkallande och om behovet
av åtgärder i Sverige och internationellt med
ledning av utvärderingen. Motionären anför att den
utredare som tillsatts med uppgift att se över den
svenska spelmarknaden och den lagstiftning som
reglerar denna även bör värdera olika spelformer och
föreslå åtgärder för att förebygga spelberoende.
I motion Kr267 av Ragnwi Marcelind (kd) begärs
tillkännagivande om att utreda ungas ökande
spelberoende och komma med förslag till preventiva
åtgärder (yrkande 4).
I motion So548 av Dan Kihlström (kd) begärs
tillkännagivanden om behovet av att vidta åtgärder
för att minska spelmissbruket (yrkande 1), om en
ökad ekonomisk satsning på vård av spelberoende
(yrkande 2) och om att minska minderårigas
tillgänglighet till spelautomater (yrkande 3).
I motion So253 av Annelie Enochson (kd) begärs
tillkännagivande om att minska barns och ungdomars
tillgänglighet till spelautomater (yrkande 1) och om
att följa det förslag om ökade anslag som Statens
folkhälsoinstitut har lagt fram för att kunna
finansiera åtgärder som skall leda till ett minskat
spelberoende (yrkande 2).
I motion Kr332 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande om att behandling av spelberoende
införs i lagtexten i socialtjänstlagen (yrkande 3).
Motionärerna pekar på att det endast genom en rad i
förararbetena till socialtjänstlagen framgår att
behandling för spelberoende skall erbjudas. Vidare
begärs ett tillkännagivande om att institutet för
metodutveckling inom socialtjänsten bör ges i
uppdrag att se över insatserna i socialtjänsten till
spelberoende kvinnor (yrkande 4). Motionärerna anför
att det är av vikt att behandlingsplaner,
behandlingshem och andra insatser som vänder sig
till kvinnor är utformade utifrån kvinnors behov.
I motion Kr333 av Sten Lundström m.fl. (v) begärs
ett tillkännagivande om behovet av en utredning
kring de negativa följderna av värdeautomatspelet
Jack Vegas (yrkande 1).
I motion So586 av Catherine Persson (s) begärs ett
tillkännagivande om forskning avseende spelberoende.
Motionären anför att forskning avseende spelberoende
är sparsamt förekommande varför det finns få
utvärderade behandlingsmetoder vid spelberoende. Då
staten har ett betydande ansvar för spelmarknaden är
det angeläget att staten också bidrar till forskning
för att motverka de negativa konsekvenser i form av
spelberoende som kan uppstå i samband med
spelverksamhet.
I motion So625 av Luciano Astudillo och Leif
Jakobsson (båda s) begärs att regeringen agerar för
att bekämpa spelmissbruk.
Bakgrund och tidigare behandling
I proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.
anförde regeringen under rubriken rätt till bistånd
(s. 93) bl.a. följande.
Den vård och behandling som närmast avses är
sådan som ligger inom socialtjänstens
ansvarsområde, dvs. framför allt behandling för
missbruk av alkohol, narkotika och liknande. Men
även behandling för spelmissbruk kan i vissa fall
vara en insats som ligger inom socialtjänstens
ansvarsområde. Vård och behandling av barn och
unga är också sådana insatser som blir föremål
för biståndsbedömning. - - -
I betänkandet med anledning av propositionen, (bet.
2000/01:SoU18, rskr. 200/01:259) anförde
socialutskottet, som svar på motionsyrkanden om att
rätten till bistånd för behandling av spelberoende
uttryckligen skall införas i socialtjänstlagen,
följande, (s. 88):
Utskottet delar regeringens bedömning att bistånd
enligt socialtjänstlagen skall kunna utgå även
till behandling för spelmissbruk, dock under
förutsättning att behandlingen är att hänföra
till socialtjänstens ansvarsområde och inte är
att anse som sådan sjukvårdande insats som
sjukvårdshuvudmannen ansvarar för. Utskottet vill
vidare framhålla att det pågår ett aktivt arbete
för att bygga upp kunskap om spelberoende och
hjälpinsatser till dem som drabbats av beroendet.
Utskottet ser mycket positivt på den verksamhet
som bedrivs och utgår från att
Folkhälsoinstitutet även i den nya organisationen
kommer att fortsätta sitt arbete på området. De
krav på lagändring som framförs i motionerna
So352 (s) och So356 (v) yrkande 9 kan utskottet
inte ställa sig bakom. Utskottet tillstyrker
därmed 3 kap. 7 § och 5 kap. 9 § i förslaget till
ny socialtjänstlag och avstyrker motionerna.
Motioner om spelberoende behandlades i betänkande
2002/03:SoU1. I utskottets bedömning (s. 42 f.)
anfördes bl.a. följande:
Statens folkhälsoinstituts arbete med förslag
till handlingsprogram skall redovisas inom kort.
Detta sammantaget med kulturutskottets
tillkännagivande i våras gör att socialutskottet
bedömer att flertalet av nu aktuella motioner får
anses tillgodosedda. Socialutskottet anser dock
att regeringen vid det kommande arbetet med att
genomföra handlingsprogrammet bör beakta det som
tas upp i motionerna - - - om spelets
samhällsekonomiska konsekvenser och forskning på
området.
Mot bakgrund av det anförda och med delvis bifall
till motionerna - - - föreslår utskottet att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört. Motionerna - - - är
åtminstone delvis tillgodosedda.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2002/03:81).
Även vid beredningen av förra årets
budgetproposition, betänkande 2003/04:SoU1,
behandlades motioner om spelberoende. I utskottets
bedömning (s. 57) anfördes följande:
Statens folkhälsoinstitut har i januari 2003
redovisat ett regeringsuppdrag innefattande ett
förslag till handlingsprogram för att motverka
spelberoende och minska de skadliga effekterna av
överdrivet spelande. Detta handlingsprogram
bereds alltjämt av regeringen och har hittills
resulterat i ett antal förslag som redovisas i
föreliggande budgetproposition. Utskottet noterar
med tillfredsställelse att ett omfattande arbete
nu inletts för att förebygga och motverka
spelberoende. Utskottet finner att detta arbete
sammantaget med dels de åtgärder som i framtiden
kan komma att initieras med anledning av
förslaget till handlingsprogram, dels de yt-
terligare medel som avsätts för spelberoende i
årets budgetproposition borgar för att problemet
med spelberoende kommer att ges en betydande
uppmärksamhet i framtiden. Utskottet som delar
motionärernas oro kommer att noga följa
utvecklingen på området.
Mot bakgrund av det anförda får motionerna - - -
anses i huvudsak tillgodosedda (res. fp+c
respektive kd).
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2003/04:84).
Aktuellt
Regeringen har i maj 2004 (dir. 2004:76) tillkallat
en särskild utredare med uppdrag att se över
lagstiftningen inom spel- och lotteriområdet.
Utredaren skall mot bakgrund av den av riksdagen och
regeringen fastställda spelpolitiken och med hänsyn
tagen till den aktuella utvecklingen lämna de
förslag som kan behövas för att anpassa regleringen
inom området till den marknadsmässiga och tekniska
utvecklingen samt till utvecklingen av EG-rätten.
Utredaren skall även beakta utvecklingens och
förslagens inverkan på folkhälsan och de sociala
skyddshänsyn som skall tas. I uppdraget ingår även
att bedöma hur marknadsföringen av spel påverkar
efterfrågan på olika spelformer och
problemspelandets utveckling och att vid behov lämna
förslag. Uppdraget skall redovisas senast den 15
december 2005.
I rapporten Den statliga spelapparaten - Mellan
ekonomisk succé och social realitet (SoRAD
forskningsrapport 22-2004) har docent Philip
Lalander genomfört en studie som inleddes år 2002
och som baseras på deltagande observationer vid
spelapparater på svenska restauranger och på
kvalitativa intervjuer med 18 Jack Vegas-spelare av
karaktären "storspelare". I rapporten kritiseras den
svenska spelmarknaden och speciellt fenomenet Jack
Vegas. Författaren uttrycker framför allt kritik mot
att så mycket skuld och ansvar psykologiseras,
biologiseras och patologiseras och att de
"spelberoende" ses som problemet som kräver en
lösning. Vad man i stället bör göra är att lyfta
fram teknologi och tillgänglighet som ett stort
problem i sammanhanget.
Från Statens folkhälsoinstitut har inhämtats
bl.a. att kunskapscentrum för spelfrågor nu har
inrättats i Stockholm, Göteborg och Malmö, att
utbildnings- och informationsinsatser om
spelberoende för ca 6 000 personer som arbetar
med beroendefrågor inom socialtjänst, landsting,
kriminalvård och enskilda institutioner planeras
att inledas under 2005. Vidare har inhämtats att
den folkhälsoenkät som genomförts under året, och
som bl.a. innefattar några frågor om spel,
bekräftar att det finns en folkhälsoaspekt på
spel. Dessutom har erfarits att kartläggningar av
spelproblem dels bland ungdomar, dels bland
invandrare och etniska minoriteter planeras.
Kartläggningarna skall följas av förslag till
insatser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker
därför medelstilldelningen och avstyrker motionerna
So577 (m) delvis, So605 (kd) yrkande 29 (delvis),
So609 (kd) yrkande 5, So638 (c) yrkande 5 (delvis)
och So654 (fp) delvis. Utskottet är liksom
motionärerna i motionerna So416 (m) yrkande 2 och
So463 (c) yrkande 2 positiva till information inför
införandet av bestämmelser om rökfrihet i
serveringsmiljöer. Utskottet delar dock inte
bedömningen av de särskilda anslagsvillkor som
framförs i motionsyrkandena.
När det gäller de synpunkter som framförs i
motionerna So416 (m) yrkande 1 och So463 (c) yrkande
1 vill utskottet peka på att medel för
tobaksförebyggande arbete, 10 miljoner kronor,
föreslås tillföras anslag 14:7 från anslag 14:8.
Vidare finner utskottet det rimligt att den
treårssatsning på tobaksprevention som genomförts
under 2002-2004 nu utvärderas. I sammanhanget vill
utskottet peka på att riksdagen våren 2003 antog
förslagen i proposition 2002/03:35 Mål för
folkhälsan (bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145). I
samband därmed fastställdes ett målområde som bl.a.
avser minskat bruk av tobak (Målområde 11).
Utskottet vidhåller den inställning till hur det
tobakspreventiva arbetet bör bedrivas som har
återgivits i betänkandet (s. 52 f.) och som
utskottet därefter även vidhållit i betänkande
2003/04:SoU8 Rökfria serveringsmiljöer m.m. (s. 14
f. rskr. 2003/04:216). Motionerna avstyrks.
I motion Kr332 (v) yrkande 3 efterfrågas en
ändring i socialtjänstlagen (2001:453) så att det i
lagtexten uttryckligen anges att behandling av
spelberoende skall erbjudas den som behöver det.
Utskottet noterar att de som har hamnat i ett
spelberoende redan i dag kan erbjudas hjälp med stöd
av socialtjänstlagens regler. Utskottet har dock
erfarit att kunskapen om spelberoende, jämfört med
t.ex. kunskapen om alkoholmissbruk, är begränsad
bland socialtjänstens personal. Utskottets
förhoppning är emellertid att kunskapen om
spelberoende hos denna personalgrupp och därmed även
förmågan att erbjuda behandling kommer att
förbättras i takt med att de av Statens
folkhälsoinstitut initierade utbildnings- och
informationsinsatserna kommer till stånd.
Sammanfattningsvis anser utskottet att någon
lagändring inte är erforderlig.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att
ett omfattande arbete nu inletts för att förebygga
och motverka spelberoende. Utskottet konstaterar
vidare att det uppdrag som den särskilde utredaren
(dir. 2004:76) med uppgift att se över
lagstiftningen inom spel- och lotteriområdet
erhållit även omfattar de från folkhälsosynpunkt
negativa konsekvenserna av spel. Utskottet
förutsätter att utredningen analyserar risken för
spelberoende med olika spelformer och, om det
erfordras, tar initiativ till ytterligare forskning
som belyser dessa frågor, samt föreslår de åtgärder
som en sådan analys kan föranleda. Vidare är
utskottet alltjämt av uppfattningen att detta arbete
sammantaget med dels de åtgärder som i framtiden kan
komma att initieras med anledning av förslaget till
handlingsprogram, dels de ytterligare medel som
avsätts för att förebygga spelberoende i årets
budgetproposition borgar för att problemet med
spelberoende kommer att ges en betydande
uppmärksamhet i framtiden. Därvid bör även det
genusperspektiv, som framhålls i motion Kr332 (v)
yrkande 4, beaktas. Utskottet noterar vidare att
anslaget planeras öka även 2006. Utskottet kommer
även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen på
området.
Mot bakgrund av det anförda får motionerna So253
(kd), So548 (kd), So564 (fp), So586 (s), So625 (s),
Kr267 (kd) yrkande 4, Kr332 (v) yrkande 4, Kr333 (v)
yrkande 1, Kr354 (c) yrkande 21, Kr356 (kd)
yrkandena 8 och 10 samt Kr367 (fp) yrkande 2 anses i
huvudsak tillgodosedda.
Alkohol- och narkotikapolitiska
åtgärder (14:8)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 14:8 Alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder. Riksdagen bör
därmed avslå ett motionsyrkande om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
även, med hänvisning till att frågan helt
nyligen behandlats av riksdagen, avslå ett
motionsyrkande om alkoholreklam.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 265 750 000 kr
anvisas under anslag 14:8 Alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder.
Anslaget utgörs av stöd till alkohol- och
narkotikapolitiska insatser. Internationaliseringen
och det svenska EU-inträdet har ändrat
förutsättningarna att bedriva en traditionell svensk
alkoholpolitik. Mot den bakgrunden presenterade
regeringen för riksdagen 2001 en nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador (prop.
2000/01:20). Handlingsplanen lägger fast grund-
valarna för en alkoholpolitik som syftar till att
minska alkoholkonsumtionen och begränsa
alkoholskadorna. Handlingsplanens huvudinriktning är
att stimulera utvecklingen av målinriktade och
samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå.
En särskild kommitté - Alkoholkommittén - har
tillsatts med uppdrag att samordna insatserna på
nationell nivå och att i samspel med kommuner och
landsting stimulera insatserna på regional och lokal
nivå. För att genomföra den nationella
handlingsplanen har 680 miljoner kronor avsatts för
2001-2004 från anslaget.
Regeringen anför att de förebyggande insatserna är
av avgörande betydelse när det gäller att motverka
alkohol- och narkotikamissbrukets utbredning.
Information, opinionsbildning och andra alkohol- och
narkotikaförebyggande insatser, framför allt på
lokal och regional nivå, får därför en ökad
betydelse i ansträngningarna att påverka attityder
och beteenden. Att stimulera utvecklingen av
målinriktade och samordnade förebyggande insatser på
kommunal nivå blir särskilt viktigt i arbetet med
att förverkliga de nationella handlingsplanernas
intentioner. För att motverka den negativa
utvecklingen av alkoholskador och minska den ökade
alkoholkonsumtionen och den ökande narkoti-
kaanvändningen samt fullfölja genomförandet av
narkotikahandlingsplanen och den nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador
föreslår regeringen att ytterligare 200 miljoner
kronor anvisas på anslaget 2005. Dessa medel bör
bl.a. bidra till en fortsatt satsning som
kanaliseras via länsstyrelserna till landets
kommuner för att förstärka det lokala alkohol- och
narkotikaförebyggande arbetet där.
Under åren 2005 och 2006 överförs årligen 10
miljoner kronor från anslaget till det
tobaksförebyggande arbetet under anslag 14:7
Folkhälsopolitiska åtgärder.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 14:8 Alkohol-
och narkotikapolitiska åtgärder för år 2005 anvisar
285 750 000 kr, dvs. 20 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit (delvis). Motionärerna anser,
mot bakgrund av den senaste tidens allvarliga
utveckling på narkotikaområdet, att kraftfulla
åtgärder för att förhindra missbruk är nödvändiga.
De avsätter därför 20 miljoner kronor mer än
regeringen under kommande treårsperiod under anslag
14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder.
Insatserna skall särskilt riktas så att
nyrekrytering av missbrukare förhindras.
Övrig motion
I motion So602 av Ragnwi Marcelind (kd) begärs ett
tillkännagivande om att stoppa alkoholreklamen
(yrkande 3). Motionären anför att alkoholreklamens
syfte är att öka försäljningen av alkohol. Då ökad
försäljning leder till ytterligare skador bör
alkoholreklam förbjudas.
Tidigare behandling
Yrkanden om alkoholreklam behandlades senast av
utskottet i betänkande 2004/05:SoU6 Vissa ändringar
i alkohollagen (1994:1738). I betänkandet ställde
sig utskottet bakom regeringens förslag till
ändringar i alkohollagen som innefattade bl.a.
begränsningar av marknadsföringen av alkoholdrycker
till konsumenter. Lagändringarna föreslås träda i
kraft den 1 januari 2004. Motionsyrkandena, bl.a. om
en avveckling av marknadsföringen av alkoholdrycker,
ansågs åtminstone delvis tillgodosedda med det
framlagda lagförslaget och avstyrktes (s. 10; res.
m). Betänkandet behandlas i kammaren den 10 november
2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet tillstyrker
därför medelstilldelningen och avstyrker motion
So577 (m) delvis.
Motionsyrkanden om alkoholreklam har helt nyligen
behandlats och avstyrkts i betänkande 2004/05:SoU6
Vissa ändringar i alkohollagen (1994:1738) (s.
6-10). Utskottet har inte ändrat inställning och
avstyrker därför motion So602 (kd) yrkande 3.
Alkoholsortimentsnämnden (14:9)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 14:9
Alkoholsortimentsnämnden. Riksdagen bör
därmed avslå ett motionsyrkande med förslag
om att anslaget skall minskas.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 430 000 kr
anvisas under anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden.
Alkoholsortimentsnämnden inrättades den 1 januari
1995 i enlighet med de krav som Europeiska
kommissionen uppställt inför Sveriges inträde i
Europeiska unionen för att Sverige skulle kunna
behålla detaljhandelsmonopolet på alkohol. Samtidigt
avskaffades övriga monopol inom alkoholområdet.
Detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-
diskriminerande i enlighet med de principer som
fastlagts i avtalet mellan staten och Systembolaget.
För att säkerställa icke-diskrimineringen inrättades
Alkoholsortimentsnämnden som en oberoende nämnd med
uppgift att pröva besvär över Systembolagets beslut
att avvisa eller avföra viss alkoholhaltig dryck
från sortimentet. Nämnden består av en lagfaren
domare som ordförande samt fyra andra ledamöter. De
utses av regeringen för tre år. För beredning av
ärenden hos nämnden utses en sekreterare som skall
vara lagfaren.
Regeringen anför att det inledningsvis var det
svårt att bedöma hur många ärenden som nämnden
skulle komma att få behandla. Numera har verksam-
heten och antalet ärenden stabiliserats.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 14:9
Alkoholsortimentsnämnden anvisar 30 000 kr, dvs. 400
000 kr mindre än vad regeringen föreslagit (delvis).
Motionärerna anför att det med ett avvecklat
detaljhandelsmonopol för Systembolaget också blir
naturligt att lägga ned Alkoholsortimentsnämnden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller att Alkoholsortimentsnämnden bör
vara kvar i sin nuvarande form. Utskottet
tillstyrker medelsfördelningen. Motion So577 (m)
delvis avstyrks.
Lokalt folkhälsoarbete (14:10,
förslag till nytt anslag)
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 14:10 Lokalt folkhälsoarbete.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 14:10 Lokalt
folkhälsoarbete för år 2005 anvisar 40 miljoner kro-
nor (delvis). För att stimulera framväxten av
riktade insatser och regionalt och lokalt
folkhälsoarbete vill motionärerna under år 2005
anslå sammanlagt 40 miljoner kronor till anslagspost
14:10 Lokalt folkhälsoarbete.
Bakgrund och tidigare behandling
Även vid fjolårets behandling av
budgetpropositionen, betänkande 2003/04:SoU1,
föreslogs ett nytt anslag avseende lokalt
folkhälsoarbete (s. 62). Motionen avstyrktes.
Riksdagen följde utskottet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om vad som framgår under
anslaget 14:8 om satsningar för att förstärka det
lokala alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet.
Vidare beslutade riksdagen våren 2003, med anledning
av propositionen Mål för folkhälsan, ett
övergripande nationellt mål för folkhälsoarbetet
jämte en sektorsövergripande målstruktur för det
samlade folkhälsoarbetet med elva målområden (prop.
2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145).
Mot denna bakgrund och det arbete som initierats med
anledning av folkhälsopropositionen anser utskottet
att det saknas anledning att föreslå medel till ett
nytt anslag inom området. Motion So577 (m) delvis
avstyrks.
Övrig medelsanvisning
Regeringens förslag till medelsanvisningar till
anslagen 14:2 Bidrag till WHO och 14:3 Bidrag till
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap har inte
mött någon erinran i form av motioner.
Utskottet tillstyrker de föreslagna
medelsanvisningarna.
Politikområde Barnpolitik
Stimulans till arbetet med
föräldragrupper (15:4, förslag till
nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 15:4 Stimulans till arbetet med
föräldragrupper.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till ett nytt anslag, Stimulans till
arbetet med föräldragrupper, för budgetåret 2005
anvisar 10 miljoner kronor (yrkande 5 delvis). I
yrkande 3 begärs att riksdagen beslutar att uppta
ett nytt anslag Stimulans till arbetet med
föräldragrupper. Föräldragrupper, som träffas med
regelbundenhet, byter erfarenheter, tar del av ny
information, umgås m.m., har enligt motionärerna
visat sig vara ett verksamt medel för att stärka de
sociala nätverken kring föräldraskapet och även att
öka fädernas delaktighet och minska
skilsmässofrekvensen m.m. Motionärerna anser att det
är av stort intresse att stödja och stimulera
spridningen av föräldragruppskonceptet och anslår
därför medel under nytt anslag för detta ändamål.
Tidigare behandling
I det av riksdagen godkända betänkande 2003/04:SoU9
Utveckling av den nationella strategin för att
förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter
samt andra barnfrågor behandlade utskottet
motionsyrkanden om föräldrastödjande arbete.
Utskottet betonade vikten av att det inom mödra- och
barnhälsovården finns utrymme för förebyggande
arbete, för kunskapsöverföring och nätverksbygge
samt för ett riktat stöd till de föräldrar som
behöver extra tid, omtanke och råd. Motioner om
bl.a. föräldragrupper avstyrktes emellertid med
hänvisning till att Statens folkhälsoinstitut i
december 2004 skall slutredovisa sitt uppdrag att
samla in, analysera och sprida kunskap om hur
föräldrastöd av olika slag kan utformas på bästa
sätt (s. 28 f; res. m, fp, c resp. mp).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin inställning att det arbete
som för närvarande bedrivs inom Statens
folkhälsoinstitut bör avvaktas innan några initiativ
tas på detta område. Motion So638 (c) yrkandena 3
och 5 (delvis) avstyrks.
Övrig medelsanvisning
Regeringens förslag till medelsanvisning under
anslagen 15:1 Barnombudsmannen, 15:2 Myndigheten för
internationella adoptionsfrågor och 15:3 Insatser
för att förverkliga FN:s konvention om barnets
rättigheter i Sverige har inte mött någon erinran i
form av motioner.
Utskottet tillstyrker de föreslagna
medelsanvisningarna.
Övriga frågor under politikområdet
Adoptioner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
adoptioner. Utskottet hänvisar till en
utredning på området, vars slutsatser bör
avvaktas.
Motioner
I motion So201 av Tobias Billström och Margareta
Pålsson (m) begärs ett tillkännagivande om ökade
möjligheter till adoption i Sverige. Enligt
motionärerna bör möjligheterna för det sociala att
rekommendera och medverka till att barn adopteras
bort även i Sverige ökas.
I motion So511 av Birgitta Carlsson och Rigmor
Stenmark (c) begärs ett tillkännagivande om
obligatorisk och kostnadsfri utbildning för alla
adoptivföräldrar (yrkande 1). Vidare begärs ett
tillkännagivande om att i en kunskapsbank samla all
forskning kring adoptioner och göra den tillgänglig
för alla som arbetar med adoptioner (yrkande 2).
Tidigare behandling m.m.
Motioner om att staten, genom de sociala
myndigheterna, bör förenkla för nationella
adoptioner och se det som ett reellt alternativ till
såväl abort som fosterhemsplaceringar behandlades
senast av utskottet i det av riksdagen godkända
betänkande 2004/05:SoU3 Internationella
adoptionsfrågor m.m. Utskottet ansåg sig inte kunna
ställa sig bakom motionärernas krav och motionerna
avstyrktes (s. 34 f.).
I betänkandet behandlades även frågan om
obligatorisk utbildning för alla adoptivföräldrar.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att
komplettera 6 kap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453)
med kravet att den som vill adoptera ett barn med
hemvist utomlands inte bara skall ha
tillfredsställande kunskaper utan även
tillfredsställande insikter om adoptivbarn och deras
behov. Utskottet instämde även med regeringen att
det rimligen kan krävas av blivande adoptivföräldrar
att de skall genomgå en för adoptionssituationen
adekvat utbildning. Genom att ställa upp ett krav på
obligatorisk föräldrautbildning ansågs det rimligt
att lägga ett lagstadgat ansvar på kommunerna att
anvisa lämplig sådan utbildning till dem som vill
adoptera. Ett motionsyrkande som motsatte sig
kompletteringen avstyrktes (s. 19 f; res. m+fp+kd).
I syfte att tydliggöra att kommunal
föräldrautbildning inför adoption är en sådan social
tjänst som kommunen enligt
8 kap. 2 § socialtjänstlagen får ta ut avgift för,
föreslogs ett tillägg i nämnda paragraf. Utskottet
ställde sig bakom regeringens förslag.
I betänkandet konstateras vidare att Institutet
för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid
Socialstyrelsen kommer att få i uppdrag att samla
forskningsresultat om internationella adoptioner,
att utveckla metoder och att sprida kunskapen till
dem som arbetar med bl.a. hemutredningar och stöd
och hjälp efter genomförd adoption. Utskottet
konstaterade även att regeringen i
budgetpropositionen för år 2005 föreslår att
anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt
arbete m.m. under utgiftsområde 9 tillförs 2
miljoner kronor engångsvis för kunskapsutveckling om
internationella adoptioner. Ett motionsyrkande om
bl.a. utbildning för och krav på utbildning hos dem
som gör hemutredningar avstyrktes (s. 25 f; res. m).
Riksdagen godkände utskottets förslag den 27
oktober 2004 (prot. 2004/05:21).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin uppfattning i nyligen
behandlade betänkande 2004/05:SoU3 Internationella
adoptionsfrågor m.m. Motionerna So201 (m) samt So511
(c) yrkandena 1 och 2 avstyrks således.
Politikområde Handikappolitik
Personligt ombud (16:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 16:1 Personligt
ombud. Riksdagen bör därmed avslå en motion
om annan medelsanvisning till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 90 000 000 kr
anvisas under anslag 16:1 Personligt ombud.
Statsbidraget, som tillkom år 2000, går till att
bygga upp en rikstäckande permanent verksamhet med
personligt ombud för personer med psykiska
funktionsnedsättningar. Verksamheten skall grundas
på ett kommunalt ansvar och huvudmannaskap även om
formerna för verksamheten kan variera. Kommuner kan
t.ex. sluta avtal med någon annan att utföra
verksamheten. Förutom statsbidrag till kommunala
funktioner med personligt ombud har en viss del av
bidraget (i genomsnitt ca 10 %) fått täcka kostnader
för bl.a. administration, utbildning och
uppföljning. Socialstyrelsen utvärderar verksamheten
och stimulerar tillsammans med länsstyrelserna till
vidareutveckling.
I propositionen anförs vidare (s. 129) att
funktionen personligt ombud har fått bra genomslag i
landets kommuner. Det statliga stödet och det sätt
som funktionen byggts upp har resulterat i att ca
240 kommuner - drygt 80 % av alla kommuner -
bedriver verksamhet med personligt ombud. I
september 2003 fanns det ca 270 ombud i tjänst i
dessa kommuner. I drygt hälften av verksamheterna
med personliga ombud (98 st.) samverkar två eller
flera kommuner/stadsdelar.
Socialstyrelsen har i regleringsbrevet för 2004
fått ett brett uppföljnings- och utvärderingsuppdrag
som skall avrapporteras senas den 31 maj 2005.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslaget 16:1 Personlig
ombud för år 2005 anvisar 200 miljoner kronor utöver
vad regeringen föreslagit (delvis). Motionärerna
anför att personer med allvarlig psykisk sjukdom,
exempelvis schizofreni, är en grupp med särskilt
behov av stöd. Denna grupps behov försummas
emellertid ofta när olika huvudmän försöker undvika
kostnader genom att skjuta över ansvaret på andra.
En verksamhet som syftar till att samordna
insatserna från olika huvudmän är därför värdefull.
Behovet av samordning av insatserna inom den
psykiatriska vården är akut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen är väl avvägd. Utskottet
tillstyrker därmed medelstilldelningen och avstyrker
motion So577 (m) delvis. Utskottet noterar att
Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp och
utvärdera verksamheten med personliga ombud.
Rapporten skall avlämnas senast den 31 maj 2005.
Utskottet erinrar om det ovan tillstyrkta nya
anslaget 13:10 Bidrag till psykiatri och social
psykiatri till vilket avsätts 500 miljoner kronor
2005 för satsningar på psykiatri och insatser inom
socialtjänstens område.
Vissa statsbidrag inom
handikappområdet (16:2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 16:2 Vissa
statsbidrag inom handikappområdet. Riksdagen
bör, med hänvisning till pågående utredning
på området, avslå två motioner om annan
fördelning av statsbidraget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 275 000 000 kr
anvisas under anslaget 16:2 Vissa statsbidrag inom
handikappområdet.
Från detta anslag lämnas statsbidrag till
landstingen för vissa handikappinsatser som avser:
- statsbidrag till råd och stöd (200 miljoner
kronor) samt
-
- statsbidrag till tolktjänst (75 miljoner kronor).
-
Statsbidrag till rådgivning och annat personligt
stöd samt till tolktjänst utgår enligt den kommunala
finansieringsprincipen, dels för den utökade
målgrupp som landstingen fick ansvar för när LSS
trädde i kraft, dels för det utökade ansvar som
landstingen samtidigt fick för tolktjänsten.
Socialstyrelsen fördelar statsbidraget till
landstingen. Fördelningsmodellen bygger på antal
invånare i respektive landstingsområde med undantag
för Örebro läns landsting som på grund av stor kon-
centration av döva har en högre andel av
statsbidraget.
I december 2003 fick en särskild utredare
regeringens uppdrag att göra en översyn av rätten
och möjligheterna att använda teckenspråket.
Utredaren skall dessutom pröva frågan om en ny
fördelningsmodell för statsbidraget till tolktjänst
för döva, dövblinda m.fl. Föreslår utredaren ett
fortsatt riktat statsbidrag skall syftet med bidra-
get klargöras. Uppdraget skall redovisas senast den
1 juli 2005.
Motioner med anslagseffekt för budgetåret 2005
I motion So257 av Sofia Larsen (c) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om en
förändring av den statliga fördelningen av bidraget
till landstingens tolkcentraler. Motionären anser
att bidraget till landets tolkcentraler skall
fördelas efter behov och inte efter antalet
invånare.
Även i motion So321 av Inger Lundberg m.fl. (s)
begärs tillkännagivande om att statsbidraget till
tolktjänst för döva skall omfördelas med hänsyn till
antalet tolkanvändare i de enskilda landstingen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen
väl avvägd och tillstyrker därmed
medelstilldelningen. Utskottet konstaterar att den
särskilde utredaren som har i uppdrag att göra en
översyn av rätten och möjligheterna att använda
teckenspråket också skall pröva frågan om en ny
fördelningsmodell för statsbidraget till tolktjänst
för döva, dövblinda m.fl. Motionerna So257 (c) och
So321 (s) är därmed i viss mån tillgodosedda.
Bidrag till viss verksamhet för
personer med funktionshinder (16:4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringen förslag om
medelsanvisning till anslag 16:4 Bidrag till
viss verksamhet för personer med
funktionshinder. Riksdagen bör därmed avslå
en motion om annan medelsanvisning till
anslaget. Riksdagen bör vidare avslå en
motion om ledarhundsverksamheten. Dessutom
bör en motion om permanent finansiering av
Nationella hjälplinjen och en motion om
tillgången till pollenrapporter avslås.
Jämför reservationerna 8 (m), 9 (m, fp, kd,
c) och 10 (m).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 82 394 000 kr
anvisas under anslag 16:4 Bidrag till viss
verksamhet för personer med funktionshinder.
Statsbidraget skall stimulera organisationers
möjligheter att bedriva verksamheter av betydelse
för personer med funktionshinder. Bidrag föreslås
lämnas till ett tiotal verksamheter 2005. Bland dem
som föreslås erhålla stöd är Synskadades Riksförbund
för bl.a. inköp av ledarhundar för synskadade m.m.
och Naturhistoriska museet/palynologiska
laboratoriet för prognostisering och rapportering av
pollenhalter m.m. Stöd föreslås också till
handikapporganisationer för att driva riksomfattande
rekreationsanläggningar för personer med
funktionshinder. Vidare redovisas att regeringen
avser att övergångsvis ge ett tillfälligt stöd under
2005 på 4 miljoner kronor till Nationella
hjälplinjen för att hjälplinjen skall finna former
för att fortsätta sin verksamhet. Nationella
hjälplinjen, vars medlemmar kommer från sju
handikapporganisationer, har genom ett treårigt stöd
från Allmänna arvsfonden utvecklat en jourtelefon
för människor som befinner sig i akut psykisk kris.
Enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden
under högst tre år. Föreningen söker nu finansiärer.
Det tillfälliga stödet finansieras genom en
omfördelning av medel inom utgiftsområdet.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 16:4 Bidrag till
viss verksamhet för personer med funktionshinder år
2005 anvisar 1 miljon kronor utöver vad regeringen
föreslagit (delvis). Stödet till handikapporgani-
sationernas rekreationsanläggningar bör höjas, anför
motionärerna. Det är centralt att funktionshindrade
och deras anhöriga ges goda möjligheter till
rekreation vid anläggningar som är särskilt anpas-
sade för specifika funktionshinder.
Övriga motioner
I motion So269 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.
(m, fp, kd, c) begärs tillkännagivande om behovet av
att betrakta Hjälplinjen som en del av det
förebyggande psykiatriarbetet och därmed föreslå en
permanent finansiering av denna. Regeringen föreslår
nu ett engångsbelopp som ett tillfälligt stöd under
år 2005. Motionärerna anser att det behövs en
permanent finansiering inom befintlig ram.
I motion So223 av Göran Lindblad och Ulf Sjösten (m)
begärs tillkännagivande om att individualisera
biståndet för ledarhund. Ledarhundar finansieras i
dag via statsbudgeten och Synskadades Riksförbund
får en klumpsumma utbetald i utbyte mot att man ser
till att synskadades behov av ledarhundar uppfylls.
Det vore bättre att bidragen till hund slussades via
t.ex. försäkringskassan som prövade den sökandes
behov av och rätt till ledarhund, anför
motionärerna.
I motion So268 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök
(m) begärs tillkännagivande om att en enhetlig
policy för finansiering av mätstationer, analys- och
prognosverksamhet för allergiker utarbetas (yrkande
1). Vidare yrkas att regeringen återkommer med
besked om vilken myndighet som skall ta ansvar för
att pollendata skall kunna insamlas (yrkande 2). För
att allergiker i tid skall kunna motverka och
behandla sin pollenallergi behövs tillgång till
regelbundna pollenrapporter, anför motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att handikapporganisationerna som
får del av anslaget genom sina verksamheter svarar
för insatser som är av stor betydelse för personer
med funktionshinder. Utskottet anser inte att stödet
skall utökas utöver vad regeringen föreslår.
Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker motion So577 (m)
delvis.
Utskottet har erfarit att frågan om framtida
organisation av ledarhundsverksamheten för
närvarande bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen
bör inte föregripa kommande förslag på området.
Motion So223 (m) avstyrks.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
Nationella hjälplinjen bör erhålla stöd under 2005
för att hjälplinjen skall finna former för att
fortsätta sin verksamhet. Motion So269 (m, fp, kd,
c) bör inte föranleda något initiativ från
riksdagens sida. Även motion So268 (m) avstyrks.
Bidrag till handikapporganisationer
(16:5)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 16:5 Bidrag till
handikapporganisationer. Riksdagen bör därmed
avslå motionsyrkanden om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
vidare med delvis bifall till flera motioner
som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om statsbidraget till
handikapporganisationer.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 164 648 000 kr
anvisas under anslag 16:5 Bidrag till
handikapporganisationer.
Statsbidraget skall stödja handikapporganisatio-
nerna i deras arbete för full delaktighet och jäm-
likhet i samhället för personer med funktionshinder.
Ett nytt regelsystem för fördelning av bidraget
trädde i kraft den 1 juli 2001. Socialstyrelsen
ansvarar för administration och fördelning av
bidraget.
I propositionen anförs att
handikapporganisationerna fyller en central funktion
bland folkrörelserna i Sverige genom att följa och
rapportera om livsvillkoren för personer med
funktionsnedsättningar. Organisationerna bidrar
också genom sitt arbete till att förverkliga de
handikappolitiska målen. Stödet till
organisationerna stärktes därför under 2000 och 2001
med sammanlagt 28 miljoner kronor.
Ett nytt statsbidragssystem införs gradvis fram
till 2005. En övervägande del av organisationerna
anser att det nya regelsystemet är bättre och mer
rättvist än det gamla. Det har dock funnits viss
kritik från några organisationer vars bidrag skulle
komma att minska relativt kraftigt. För att begränsa
dessa negativa effekter tillfördes anslaget på
tilläggsbudgeten i samband med 2003 års ekonomiska
vårproposition 1,5 miljoner 2003. Mot bakgrund av de
effekter som beräknas för 2004 och 2005 höjs
anslaget med ytterligare 3 miljoner kronor fr.o.m.
2004 och med 2,9 miljoner kronor fr.o.m. 2005.
Socialstyrelsen har i uppdrag att kartlägga och
redovisa effekterna av det nya systemet. Uppdraget
skall redovisas senast den 28 februari 2005.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 16:5 Bidrag till
handikapporganisationer år 2005 anvisar 2 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit (delvis).
Motionärerna anför att alla handikapporganisationer,
även de som representerar mycket små grupper av
handikappade eller som väljer att inte samordna sin
verksamhet inom ett större kollektiv, skall ha
rimliga möjligheter att arbeta som självständiga
organisationer. Ytterligare medel skall riktas
särskilt till dessa organisationer.
I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till anslag 16:5 Bidrag till
handikapporganisationer år 2005 anvisar 10 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 5,
delvis). Handikapporganisationerna fyller en viktig
roll som opinionsbildare, men ännu viktigare är de i
egenskap av mötesplatser, stödjepunkter och verktyg
för medlemmar att förbättra sina villkor och sin
livskvalitet, anför motionärerna. Förändringar i
bidragssystemet har under senare år medfört
försämrad ekonomi för många, främst mindre,
handikapporganisationer. Motionärerna ser ett stort
värde i livaktiga handikapporganisationer och
föreslår därför att anslaget ökas med 10 miljoner
kronor per år.
I motion So461 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp,
kd) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförs om att
förändringen av merkostnadsbidraget till
handikapporganisationerna inte bör genomföras den 1
januari 2005 såsom Socialstyrelsen har beslutat
(yrkande 1). Likalydande yrkanden finns också i
motionerna So475 av Rigmor Stenmark (c) yrkande 2
och So421 av Jan Lindholm (mp) yrkande 2. I motion
So652 av Lars Ångström (mp) begärs tillkännagivande
om att förändringen av merkostnadsbidraget till
handikapporganisationerna inte bör genomföras då den
bryter mot regeringens intentioner angående
merkostnadsbidragets funktion (yrkande 1). I
motionerna framhålls bl.a. att organisationer som
företräder grupper med medicinska och psykiska, s.k.
dolda, funktionshinder anser att deras merkostnader
inte går att beskriva utifrån de kriterier som satts
upp och att beslutet därmed strider mot regeringens
intentioner.
Övriga motioner
I motion So558 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, c,
kd) begärs tillkännagivande om behovet av en
uppföljning och justering av det statliga stödet
till handikapporganisationerna. Motionärerna anför
att det krävs ett rättvist system för fördelning av
ersättningen för handikapporganisationernas
merkostnader. Riksdagens handikappforum anser att
det nu är dags att göra en uppföljning och justering
av bidragssystemet för att kunna uppnå lika
delaktighet för samtliga handikapporganisationer.
I motion So461 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp,
kd) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförs om att
behovet av genomgripande förändringar av de
ekonomiska villkoren för handikapprörelsen genomförs
stegvis, med lång utfasningsperiod av tidigare
ersättningsnivåer och -modeller (yrkande 2).
Likalydande yrkande finns också i motion So475 av
Rigmor Stenmark (c) (yrkande 2).
I motion So585 av Elina Linna m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
handikapporganisationer. Motionärerna konstaterar
att handikapporganisationer som bl.a. företräder
personer med s.k. dolda funktionshinder menar att de
kommer att få svårt att verifiera sina merkostnader
utifrån de kriterier som satts upp. Motionärerna
anser att regeringen bör överväga att till
Socialstyrelsen uttala att det kan finnas skäl att
avvakta en mer genomgripande analys av
merkostnadsbidraget innan förändringen av detsamma
genomförs. Vid förändring av bidragssystemet bör
även övervägas en stegvis förändring för att
organisationerna skall kunna anpassa sig till nya
ekonomiska förhållanden. Liknande yrkanden finns
också i motionerna So645 av Kaj Nordquist och Sonja
Fransson (s) och So646 av Inger Lundberg och Mariann
Ytterberg (s).
I motion So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om en översyn av bidragen till
handikapporganisationerna (yrkande 5). Motionärerna
anser att bidragsvillkoren bör ändras så att små
handikappgrupper inte ställs utanför. Det är inte
heller godtagbart med bidragsregler som utestänger
föreningar som består av anhöriga till personer som
själva har så dålig hälsa att de inte förmår vara
aktiva i föreningar.
I motion So421 av Jan Lindholm (mp) begärs
tillkännagivanden om behovet av att utveckla
formerna för statligt stöd till
handikapporganisationerna (yrkande 1) och om behovet
av en stegvis förändring när förändringen av
merkostnadsbidraget till handikapporganisationerna
väl genomförs (yrkande 3). Även i motion So652 av
Lars Ångström (mp) begärs tillkännagivande om
behovet av att genomgripande förändringar av de
ekonomiska villkoren för handikapprörelsen genomförs
stegvis, med lång utfasningsperiod av tidigare
ersättningsnivåer och ersättningsmodeller (yrkande
2).
Utskottets ställningstagande
Handikapporganisationerna fyller en central funktion
bland folkrörelserna i Sverige genom att följa och
rapportera om livsvillkoren för personer med
funktionsnedsättningar. Organisationerna bidrar
också genom sitt arbete med att förverkliga de
handikappolitiska målen.
Staten har sedan början av 1970-talet gett
ekonomiskt stöd till den allmänna verksamheten i ett
antal riksomfattande handikapporganisationer. Under
årens lopp har alltfler handikapporganisationer
bildats, bl.a. har förfinade diagnosmetoder liksom
nya och bättre behandlingsmetoder inom medicinen
inneburit att nya handikappgrupper har uppstått.
Några av dem finns representerade som enskilda
medlemmar eller grupper inom organisationer som
funnits länge medan andra handikappgrupper bildat
nya organisationer. Det förekommer att grupper
bryter sig ur organisationer och bildar nya medan
andra går samman.
Budgetåret 1997 erhöll 44 handikapporganisationer
statsbidrag till sin allmänna verksamhet. Inför
budgetåret 1998 ansökte ytterligare 21
handikapporganisationer om bidrag.
Regeringen beslöt i juni 1998 att tillkalla en
särskild utredare (dir. 1998:57, 1999:41) för att se
över statsbidragen till handikapporganisationernas
allmänna verksamhet bl.a. avseende kriterier för
statsbidragsberättigande och riktlinjer för
fördelningen av statsbidragen mellan
organisationerna. Utredaren presenterade förslagen i
Statsbidrag till handikapporganisationer, SOU
1999:89.
Den 1 juli 2000 trädde en ny förordning (2000:7)
om statsbidrag till handikapporganisationer med
förordnandemotiv (Fm 2000:1) i kraft. Förordningen
ersatte förordning (1994:951) om statsbidrag till
handikapporganisationer. Med handikapporganisation
avses i nu gällande förordning en organisation vars
medlemmar till övervägande del är personer som till
följd av varaktiga funktionshinder möter stora
svårigheter i det dagliga livet. Organisationens
ändamål skall vara att förbättra livsvillkoren för
personer med funktionshinder och bevaka deras
intressen. I de fall organisationens verksamhet rör
barn eller personer som har funktionshinder som gör
det särskilt svårt för dem att själva handha sina
angelägenheter som medlemmar och ta till vara sina
rättigheter kan organisationen till övervägande del
bestå av närstående till personer med
funktionshinder (2 §). För att erhålla statsbidrag
skall organisationen verka för förändringar inom ett
flertal samhällsområden av betydelse för personer
med funktionshinder, vara demokratiskt uppbyggd,
vara partipolitiskt och religiöst obunden, ha en
riksomfattande organisation med ett lokalt eller
regionalt förankrat föreningsliv i minst tio län, ha
bedrivit verksamhet under minst två år samt ha minst
500 medlemmar (3 §). Bidraget består av flera olika
delar: ett grundbidrag, ett medlemsbidrag, ett
föreningsbidrag och ett merkostnadsbidrag. Vidare
utgår samarbetsmedel till organisationer som deltar
i organiserat samarbete (5 §). För organisationer
som inte uppfyller villkoren om verksamhet i minst
tio län och att ha bedrivit verksamhet i minst två
år samt ha minst 500 medlemmar finns möjlighet att
få statsbidrag under en etableringsperiod om tre år
om det finns särskilda skäl (4 §). Beslut om bidrag
enligt förordningen fattas av Socialstyrelsen (6 §).
Styrelsens beslut får inte överklagas ( 12 §).
Socialstyrelsen får meddela de närmare föreskrifter
som behövs för verkställigheten av förordningen (13
§).
Det nya systemet för statsbidrag till
handikapporganisationer har införts successivt under
en femårsperiod. Socialstyrelsen har i samråd med
handikapporganisationerna beslutat om
tillämpningsprinciper.
För att underlätta övergången till det nya
systemet för statsbidrag tillfördes anslaget 14
miljoner kronor för år 2000 och ytterligare 14
miljoner kronor för år 2001.
Socialstyrelsen redovisade till regeringen i
december 2001 en kartläggning - Effekter av ett nytt
bidragssystem för handikapporganisationer - som
visade att en övervägande majoritet av
handikapporganisationerna ansåg det nya systemet
bättre och mer rättvist än det gamla. Ett fåtal
organisationer som sedan lång tid erhållit bidrag
fick dock genom det nya systemet kraftigt minskade
bidrag.
För att begränsa de negativa effekterna tillfördes
anslaget extra medel även för åren 2002, 2003 och
2004. Regeringen föreslår nu extra medel också för
2005. Samtidigt har Socialstyrelsen i uppdrag att
kartlägga och redovisa effekterna av det nya
systemet. Uppdraget skall redovisas till regeringen
senast den 28 februari 2005. Socialstyrelsen har för
sin del uppdragit åt Sköndalsinstitutet vid Ersta
Sköndal högskola att analysera attityderna till och
effekterna av den nya förordningen om statsbidrag
till handikapporganisationer. Sköndalsinstitutets
rapport har remitterats till samtliga
bidragsberättigade handikapporganisationer. Svar
skall ha inkommit senast den 1 december 2004 för att
kunna beaktas i rapporten till regeringen.
Utskottet konstaterar att regeringen i
budgetpropositionen under utgiftsområde 17,
politikområde Folkrörelsepolitik (volym 9, s. 125
f.), redovisar att den avser att genomföra en
översyn av folkrörelsepolitiken och de olika
insatser som görs riktade mot föreningslivet och den
sociala ekonomin. Som ett underlag för arbetet finns
bl.a. en rapport från Statskontoret, Bidrag till
ideella organisationer, 2004:17. Statskontoret
redovisar i denna bl.a. att det i dag saknas
generella riktlinjer för hanteringen av bidrag till
ideella organisationer och efterlyser en bredare
diskussion om statens förhållande till ideell
sektor. Utskottet har erfarit att utredningen även
skall titta på frågan om hur man kan hantera grupper
som i dag inte kan ta del av statsbidragen och hur
bidragen fördelas.
I en interpellationsdebatt den 12 oktober 2004 (ip
2004/05:37) angående effekterna av det nya systemet
för statsbidrag till handikapporganisationer
framhöll socialministern att systemet införts
successivt under en femårsperiod samtidigt som
statsbidraget höjts med över 30 miljoner kronor.
Ministern hänvisade till Socialstyrelsens kommande
utvärdering och anförde att det då finns anledning
att se över och värdera om systemet fungerat väl
eller inte.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det nya
systemet för statsbidraget inneburit att fler
handikapporganisationer nu får del av bidraget och
att många organisationer också anser att det nya
systemet är mer rättvist än det gamla. Samtidigt har
utskottet erfarit att övergången till det nya
systemet inneburit svåra omställningar för en del
organisationer. Förändringarna har skapat oro och
osäkerhet om de ekonomiska villkoren. Inte minst de
nu planerade förändringarna i merkostnadsbidraget
den 1 januari 2005 skapar stark oro om vilka
effekterna blir för enskilda organisationer. Detta
påverkar givetvis organisationernas möjlighet att
arbeta. Utskottet vill understryka att det
grundläggande syftet med statsbidraget är att ge
handikapporganisationerna möjlighet att verka och
verka tillsammans.
Utskottet anser att regeringen bör överväga att
avvakta med att genomföra planerade
tillämpningsförändringar med anledning av den nära
förestående utvärderingen. Effekterna av sådana
förändringar kan ännu inte bedömas. Utskottet anser
det vidare angeläget att regeringen skyndsamt
bereder Socialstyrelsens utvärdering så snart denna
avlämnas och noggrant överväger effekterna av det
nya systemet.
Vad utskottet nu anfört med delvis bifall till
motionerna So397 (fp) yrkande 5, So421 (mp), So461
(c, m, fp, kd), So475 (c), So558 (fp, m, c, kd),
So585 (v), So645 (s), So646 (s) och So652 (mp) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen
och
avstyrker därmed motionerna So577 (m) delvis och
So638 (c) yrkande 5 (delvis) om annan
medelstilldelning.
Bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation (16:6)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 16:6 Bidrag till
utrustning för elektronisk kommunikation.
Riksdagen bör därmed avslå ett motionsyrkande
om att inte anvisa medel till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 17 113 000 kr
anvisas under anslag 16:6 Bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation.
Syftet med ersättningen till utrustning för
elektronisk kommunikation är att ge personer som är
döva, gravt hörselskadade, talskadade eller
språkstörda möjlighet att kommunicera via ett
kommunikationsnät. Bidraget går till landstingen för
inköp både av den kommunikationsutrustning som
användarna behöver och i de fall utrustningen skall
användas av närstående den utrustning som de
behöver.
Socialstyrelsen administrerar och meddelar grunder
för fördelningen av statsbidraget.
I propositionen anförs (s. 134) att tekniken och
den snabba teknikutvecklingen har stor betydelse för
att villkoren för flickor och pojkar, kvinnor och
män med funktionshinder skall förbättras.
Statsbidraget ger unga och vuxna som är döva,
dövblinda m.fl. möjlighet att kommunicera via ett
kommunikationsnät. Bildtelefoner som kan fungera för
teckenspråkskommunikation har utvecklats. Utveckling
av multimedier med möjlighet att överföra såväl ljud
som bild och text samtidigt ger ytterligare nya
möjligheter att tillgodose målgruppens behov.
De åtgärder som vidtagits med höjt anslag från
2001 och ett nytt regelsystem ger landstingen ökade
möjligheter att vidareutveckla verksamheten i takt
med den tekniska utvecklingen och utifrån lokala
förutsättningar.
Anslagssparandet vid utgången av 2001 och 2002
uppgick till drygt två miljoner kronor. Anslagsnivån
2003 minskades tillfälligt med detta belopp.
Anslagsnivån minskas tillfälligt med 6 miljoner
kronor under 2005 för finansiering av andra utgifter
inom utgiftsområdet, bl.a. Nationella hjälplinjen.
Regelsystemet för bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation är uppbyggt i en
treårscykel. Det är först vid anslagsfördelningen år
2005 som treårscykeln fullbordas för första gången.
Varefter systemet blir mer känt och verksamheterna
blir fullt utbyggda kommer förbrukningen av anslaget
sannolikt att öka.
Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp
effekten av de nya reglerna för ersättning till
landstingen. Uppföljningen skall redovisas senast
den 20 juni 2005.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen avslår förslaget att för år
2005 anvisa medel till anslaget 16:6 Bidrag till ut-
rustning för elektronisk kommunikation (delvis).
Motionärerna hänvisar till att de i ett flertal år
föreslagit att en hjälpmedelsgaranti skall införas.
Den konkreta utformningen av hjälpmedelsgarantin
måste bli föremål för särskild utredning där
noggranna analyser och avvägningar görs. Enligt
motionärernas uppfattning finns det dock redan nu
anledning att pröva införandet av en statlig
hjälpmedelsgaranti omfattande de hjälpmedel som i
dagsläget finansieras med statliga anslag dvs.
bilstödet och bidrag till utrustning för elektronisk
kommunikation. Dessa anslag bör överföras till ett
nytt anslag betecknat Statlig hjälpmedelsgaranti.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller att anslaget bör bibehållas.
Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslaget
att slå samman anslaget med anslaget för bilstöd
till handikappade för att införa en statlig
hjälpmedelsgaranti. Motion So577 (m) delvis
avstyrks. Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
Bilstöd till handikappade (16:7)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 16:7 Bilstöd till
handikappade. Riksdagen bör därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning till
anslaget. Riksdagen bör vidare, med
hänvisning till att utredningen om bilstöd
till personer med funktionshinder inom kort
kommer att avlämna sitt slutbetänkande, avslå
motioner om bilstöd. Jämför reservation 11
(m, kd).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 256 000 000 kr
anvisas under anslag 16:7 Bilstöd till handikappade.
Inom ramen för de medel som anslagits för bilstöd
till funktionshindrade skall stödet ge bl.a.
personer under 65 år som är beroende av motorfordon
för förvärvsarbete eller arbetslivsinriktad
utbildning/rehabilitering, föräldrar till barn med
funktionshinder och personer i åldern 18-49 år som
varken förvärvsarbetar eller genomgår
yrkesutbildning möjlighet att anskaffa, anpassa och
ändra motorfordon. Stödet kan även omfatta
körkortsutbildning i samband med anskaffning av
motorfordon.
I propositionen anförs att bilstödet är en viktig
insats för att uppnå regeringens mål för
handikappolitiken. Stödet skall inte enbart ses som
ett medel att försörja sig, utan också möjliggöra
ett självständigt och oberoende liv med sociala
kontakter, offentlig och kommersiell service etc.
Riksrevisionsverket som sett över stödet menade att
det råder stor osäkerhet om stödet når de personer
som är berättigade till stödet och vilka effekter
stödet har för brukarna.
En särskild utredare har fått regeringens uppdrag
att se över stödet och lämna förslag till att
effektivisera och förbättra tillämpningen av stödet.
En av utredarens uppgifter är att göra en fördjupad
studie där kostnader för och nyttan av färdtjänst
respektive bilstöd jämförs och analyseras utifrån
ett individ- och samhällsperspektiv. Eventuella
skillnader mellan kvinnors och mäns förutsättningar
eller nyttjande av bilstöd respektive färdtjänst
skall genomgående synliggöras och analyseras. Ett
nytt bilstöd skall ge goda kontrollmöjligheter och
innehålla goda förutsättningar för ansvarig huvudman
att styra kostnaderna. Utredaren skall lämna sina
förslag till regeringen senast den 31 december 2004.
Behovet av bilstöd är stort och många står i kö
för att komma i åtnjutande av bidrag. För att
förkorta väntetiderna tillfördes 22 miljoner kronor
2004 på tilläggsbudget i samband med 2004 års
ekonomiska vårproposition. För att bättre täcka
behovet av bilstöd ökas anslaget med 60 miljoner
kronor fr.o.m. 2005.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen avslår förslaget att för år
2005 anvisa medel till anslag 16:7 Bilstöd till
handikappade (delvis). Som tidigare redovisats vill
motionärerna införa ett nytt anslag betecknat
statlig hjälpmedelsgaranti och överföra bl.a. före-
slagna medel för bilstödet till detta nya anslag.
I motion So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen till anslag 16:7 Bilstöd till handikappade
anvisar 70 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit (delvis).
Övriga motioner
I motion So226 av Rolf Gunnarsson (m) begärs
tillkännagivande om en förändring av gällande
bestämmelser vad gäller bilstöd för handikappade.
Motionären anser att åldersgränsen vid 50 år måste
tas bort.
I motion So309 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om
bilstödet. Anslaget till bilstöd för handikappade
får inte överskridas. Detta har inneburit att en
allt större andel bilstödsutbetalningar flyttas över
till kommande års anslag. Därmed är en stor del av
detta års bilstödsanslag redan intecknat. Motionären
anser att bilstödet måste få en annan utformning så
att enskilda inte kommer i kläm.
I motion So403 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om att skyndsamt förändra
regelverket avseende tak för bilstöd till
funktionshindrade. Motionären anser att alla
människor som under året har behov och beviljas stöd
i form av hjälp att modifiera sitt fordon skall
kompenseras av försäkringen. Vidare är behovet stort
av regelförändringar både vad gäller personkretsen,
åldersregler, bidragsnivåer och anpassningsåtgärder.
I motion So324 av Lennart Axelsson m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om konsekvenserna av att anslaget
till bilstöd inte räcker till. Motionärerna anför
att den nuvarande ordningen skapar problem för de
försäkrade, för de företag som arbetar med
anpassningen och för försäkringskassornas
handläggare.
Tidigare behandling m.m.
Vid behandlingen av budgetpropositionen för
budgetåret 2002 föreslog utskottet ett
tillkännagivande till regeringen angående bilstödet.
Utskottet ansåg att regeringen snarast borde vidta
åtgärder för att effektivisera och förbättra
tillämpningen av bilstödet. Omständigheter som borde
beaktas vid en översyn som borde föregå en ändring
av regelsystemet gäller bl.a. kriterierna för
bilstöd, förutsättningarna för anpassningsbidrag,
nödvändigheten av körkortskrav för personer
berättigade till statlig assistansersättning,
åldersgränserna samt nivån på grundbidrag och
anpassningsbidrag. Utskottet förväntade sig att
regeringen under 2002 skulle återkomma till
riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som
vidtagits. Riksdagen beslöt, på utskottets förslag,
att ge regeringen detta till känna (2001/02:SoU1,
rskr. 2001/02:94).
Vid behandlingen av budgetpropositionen för
budgetåret 2003 (2002/03:SoU1) erinrade utskottet om
det uttalande som utskottet gjort och konstaterade
att någon redovisning i enlighet med
tillkännagivandet dittills inte lämnats. Utskottet
förutsatte att regeringen snarast skulle återkomma.
Hösten 2003 tillkallade regeringen en särskild
utredare. Enligt direktiven (dir. 2003:137) till den
särskilde utredaren skall det nya stödet vara enkelt
att administrera. Vidare skall det möjliggöra god
kontroll och innehålla goda förutsättningar för
ansvarig huvudman att styra kostnaderna. Dessutom
skall utredaren i arbetets inledning genomföra en
fördjupad studie där kostnader för och nyttan av
färdtjänst respektive bilstöd jämförs och analyseras
utifrån ett individ- och samhällsperspektiv.
Utredaren skall därefter analysera och överväga
vilka personer som bör omfattas av stödet,
om bilstödet skall ha någon koppling till
förvärvsarbete eller inte,
om uppdelningen av bilstödet i grund-,
anskaffnings- och anpassningsbidrag är
ändamålsenlig samt vilka möjligheter den enskilde
skall ha att välja fordon,
hur ett system för behovsbedömning av
bilanpassning skall kunna upprättas, vilken
kompetens som bör knytas till detta, vem som bör
vara huvudman och vem som skall utöva tillsyn
över verksamheten,
förändringar i organisation och ansvarsfördelning
för verksamheten,
om man kan effektivisera och förbättra
administrationen och tillämpningen av stödet
genom att koncentrera handläggning av
bilstödsärenden till ett mindre antal
beslutsenheter samt
övrig reglering av stödet.
Utredaren skulle redovisa uppdraget i den del som
rör jämförelsen mellan färdtjänst och bilstöd senast
den 31 maj 2004. Uppdraget i övrigt skulle redovisas
senast den 31 december 2004.
I tilläggsdirektiv i maj 2004 (dir. 2004:64)
konstaterades att utredningen behövde mer tid för
att göra en jämförelse mellan färdtjänst och
bilstöd. Utredningen skall därför redovisa uppdraget
i sin helhet senast den 31 december 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan inte, som just redovisats, ställa sig
bakom förslaget att slå samman anslaget för bilstöd
till handikappade med anslaget för bidrag till
utrustning för elektronisk kommunikation för att
därigenom införa en statlig hjälpmedelsgaranti.
Motion So577 (m) delvis avstyrks. Utskottet
välkomnar att anslaget tillförs ytterligare medel
och finner därmed den föreslagna medelsanvisningen
väl avvägd. Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker även motion So654
(fp) delvis.
Utskottet anser att en förändring av gällande
regelsystem för bilstöd till personer med
funktionshinder är angeläget. Utskottet har tidigare
givit uttryck för detta i två av riksdagen godkända
tillkännagivanden till regeringen. Utskottet
konstaterar nu att utredningen om bilstöd till
personer med funktionshinder inom kort skall avlämna
sitt slutbetänkande. Utskottet anser att resultatet
av pågående arbete bör avvaktas och avstyrker därmed
motionerna So226 (m), So309 (m), So324 (s) och So403
(kd).
Kostnader för statlig
assistansersättning (16:8)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 16:8 Kostnader
för statlig assistansersättning. Riksdagen
bör därmed avslå motioner om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
vidare avslå Riksrevisionens styrelses
framställning 2003/04:RRS11. Utskottet
hänvisar till pågående arbete på området.
Riksdagen bör även avslå motioner om
tilläggsdirektiv till den parlamentariska
kommittén m.m. liksom övriga motioner om
assistansfrågor. Jämför reservationerna 12
(m, fp, kd, c), 13 (kd) och 14 (c).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 11 551 000 000 kr
anvisas under anslaget 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning.
Genom den statliga assistansersättningen avlastar
staten kommunerna kostnader för mer omfattande
insatser i form av personlig assistans enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS). Assistansersättning lämnas
till personer med omfattande funktionshinder som har
behov av personlig assistans för sin dagliga
livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar per
vecka. Personer som innan de fyllt 65 år beviljats
assistansersättning får behålla ersättningen efter
fyllda 65 år. Antalet assistanstimmar får inte
utökas därefter. Kommunen där den
ersättningsberättigade är bosatt skall ersätta
kostnaderna för de första 20 assistanstimmarna per
vecka.
I propositionen redovisas (s. 137) att antalet
assistansberättigade kontinuerligt har ökat och
beräknas fortsätta öka. Även det genomsnittliga
antalet assistanstimmar per person beräknas öka. Det
leder till fortsatt stigande kostnader för den stat-
liga assistansersättningen.
Riksrevisionen har granskat hur assistansreformen
fungerar (RiR 2004:7 Personlig assistans till
funktionshindrade) och funnit att det finns behov av
att snarast förbättra administrationen av
assistansersättningen och strama upp den ekonomiska
kontrollen. Den nuvarande statliga finansieringen,
som enbart ges till insatsen personlig assistans,
anses vidare motverka utvecklingen av kommuners
övriga insatser och kan snedvrida individers val av
stöd. Detta bör enligt Riksrevisionen leda till
överväganden om det statliga stödet bör ges en annan
inriktning.
Regeringen har beslutat att tillsätta en parla-
mentarisk kommitté (S 2004:06) som skall göra en
bred översyn av insatsen personlig assistans. I
kommitténs uppdrag ingår att lämna förslag till
åtgärder som dämpar och stabiliserar kostnads-
utvecklingen samt förbättrar kostnadskontrollen.
Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 december
2006. Kommittén skall senast den 31 augusti 2005 i
ett särskilt delbetänkande redovisa sina
överväganden och förslag avseende lämpliga former
för tillsyn av enskild verksamhet med personlig
assistans.
Kritik om bristande kontroll av hur assistans-
ersättningen används har lett till att Riksförsäk-
ringsverket den 27 maj 2004 fått regeringens uppdrag
att se över regleringen av timbeloppets användning i
syfte att förbättra kostnadskontrollen.
Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av
2004 års ekonomiska vårproposition att
assistansersättning från den 1 juli 2004 inte får
lämnas för mer än en månad retroaktivt. Dessförinnan
medgavs tre månaders retroaktiv utbetalning. Som ett
resultat av denna ändring minskades anslaget med
5 miljoner kronor 2004 och därefter beräknas
minskningen till 40 miljoner kronor per år.
Reduceringen finansierar en del av höjningen av
anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade.
Riksrevisionens styrelses framställning
angående personlig assistans till
funktionshindrade, 2003/04:RRS11
Riksrevisionens styrelse har beslutat att
slutsatserna av den granskning som Riksrevisionen
genomfört och som redovisas i granskningsrapporten
(RiR 2004:7) Personlig assistans till
funktionshindrade skall överlämnas till riksdagen i
form av en framställning.
Enligt styrelsens mening finns det behov av att
snarast, utan att avvakta det mer långsiktiga
förändringsarbetet, vidta olika åtgärder för att
förbättra administrationen och strama upp den
ekonomiska kontrollen av assistansersättningen. Det
finns också motsvarande behov av att överväga
formerna för den statlig tillsynen och frågan om
tillstånd för privata assistansanordnare.
Styrelsen föreslår därför att riksdagen som sin
mening bör ge regeringen till känna vad styrelsen
anfört om att regeringen snarast bör återkomma till
riksdagen med en redovisning av de åtgärder på kort
sikt som vidtagits med anledning av granskningen av
assistansreformen.
Behov av förändringar på kort sikt. Riksrevisionen
anser att det finns stora behov av att snarast
förbättra administrationen av assistansersättningen
och att strama upp den ekonomiska kontrollen. Vidare
anser Riksrevisionen att tillsyn av verksamheten
personlig assistans bör införas för alla
assistansanordnare och att tillstånd bör krävas för
privata assistansanordnare.
Behov av långsiktigt omtänkande. Det finns enligt
Riksrevisionen skäl att överväga en förändring av
hur insatsen personlig assistans är konstruerad. Ett
skäl är den motsägelse som nu finns mellan insatsens
utformning och dess nuvarande målgrupper. En stor
del av dem som nu har rätt till personlig assistans
har svårt att vara så självständiga som förutsätts,
och har svårt att styra sin assistans, till följd av
de skador som ligger bakom funktionshindret. De är i
hög grad beroende av anhöriga, gode män eller
assistansanordnare som uttolkar deras behov och tar
till vara deras rättigheter. För en del av dem kunde
andra stödformer än personlig assistans vara mer
ändamålsenliga. Riksrevisionen anser att det är
angeläget att sådana stödformer byggs ut och
utvecklas. En viss begränsning av den målgrupp som
har rätt till personlig assistans kunde också
övervägas.
Det är i dag flera tusen människor i landet som
direkt berörs av stödformen personlig assistans med
statlig assistansersättning. Förändringar måste
utformas med hänsyn till detta och med hänsyn till
att alternativa stödformer behöver tid för att
utvecklas.
En förändring av stödets finansiering bör också
övervägas. Riksrevisionen anser att den nuvarande
statliga finansieringen som ensidigt riktas mot LSS-
insatsen personlig assistans motverkar utveckling av
kommunernas övriga stödinsatser och kan snedvrida
individernas val av stöd. Riksrevisionen vill också
framhålla att det nya utjämningssystem för
kommunernas LSS-kostnader som infördes den 1 mars
2004 kommer att ändra de ekonomiska
förutsättningarna för kommunernas LSS-verksamhet.
Detta ändrar också motiven för den statliga
finansieringen av personlig assistans.
Riksrevisionen anser mot denna bakgrund att det
finns skäl att överväga en omorientering av det
statliga stödet till insatser för människor med
svåra funktionshinder. Syftet bör vara att
finansieringen inte skall snedvrida valet av
stödform för den enskilde.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 16:8 Kostnader
för statlig assistansersättning för år 2005 anvisar
1,9 miljarder kronor utöver vad regeringen
föreslagit (delvis). Motionärerna vill återinföra
det ekonomiska ansvaret för assistansersättningens
första 20 timmar per vecka till staten.
I motion So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen
till anslag 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning för år 2005 anvisar 300 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit (delvis).
Övriga motioner
I motion So1 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförs om behovet av att
utreda ett statligt kostnadsansvar för LASS och LSS.
Motionärerna anser att en verksamhet som är
detaljreglerad av staten inte bör finansieras med
kommunala skattepengar. Som lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade är utformad
går det att ifrågasätta om den är förenlig med
finansieringsprincipen - att den som beslutar om en
verksamhet också skall finansiera den. Problemen vid
tillämpningen av det nya utjämningssystemet för LSS-
kostnader accentuerar denna problembild.
I motion So343 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs
tillkännagivande om återförandet av det ekonomiska
ansvaret för assistansreformen till staten (yrkande
4) och om behovet av tilläggsdirektiv till LSS-
utredningen (dir. 2204:107) (yrkande 5).
Motionärerna anser att det ekonomiska ansvaret för
assistansersättningens 20 första timmar per vecka
skall återföras till staten. Rätten till personlig
assistans även under skoltid och vid vistelse på
dagcenter bör återinföras och schablonersättningen
slopas. Rätten till personlig assistans bör också
omfatta funktionshindrade som bor i gruppboende.
Detta är förändringar som borde utredas i samband
med den parlamentariska översynen av personlig
assistans för vissa personer med funktionshinder.
I motion So528 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert
Rådhström (m) begärs tillkännagivande om krav på
ökad transparens och konkurrens mellan
driftsformerna. Motionärerna anser att den
parlamentariska kommittén som skall göra en bred
översyn av personlig assistans också bör beakta att
utan krav på tydlig redovisning och transparens
finns en överhängande risk att LASS-pengar
subventionerar annan verksamhet, framför allt
verksamhet som inte bedrivs i form av aktiebolag.
I motion So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkas att
regeringen beslutar om tilläggsdirektiv där det
klart framgår att staten skall ta det ekonomiska
ansvaret för personliga assistenter (yrkande 4).
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om att
utreda hur staten skall ta över kostnadsansvaret för
LSS-insatser (yrkande 28). Alltsedan lagen om stöd
och service för vissa funktionshindrade trädde i
kraft 1994 har många invändningar framförts gällande
lagens utformning och tillämpning. Motionärerna
anser att det nu bör var möjligt att analysera och
utvärdera effekterna av lagstiftningen.
I motion So401 av Kenneth Lantz (kd) yrkas att riksdagen
som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om värdet av eget boende (yrkande 1).
Motionären vänder sig emot att Riksrevisionen i sin
rapport RiR 2004:7 uttalat att funktionshindrade
skulle "kunna ha det lika bra eller bättre i
gruppboende". Motionären anser det alarmerande att
Riksrevisionen har denna uppfattning. Regeringen bör
få i uppdrag att bevaka enskilda människors
rättighet till enskilt boende. Vidare begärs
tillkännagivande om ersättning till personlig
assistans (yrkande 2). Motionären anser att
regeringen bör se över möjligheterna till en större
följsamhet mellan kostnadsutvecklingen i samhället
och den ersättning som står till buds för verksamhet
inom lagen om assistansersättning.
I motion Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om att låta vuxenutbildning vara
underlag för rätt till assistans enligt LSS (yrkande
15).
I motion So255 av Agneta Ringman (s) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
utbildning av personliga assistenter. Enligt
nuvarande regler måste utbildningspengar användas
inom sex månader. Motionären anser att det bör
övervägas att placera utbildningspengarna i en pott
som den funktionshindrade sedan kan använda på ett
friare sätt än vad som i dag är fallet.
I motion So492 av Raimo Pärssinen (s) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om LSS och
personliga assistenter. Motionären anser att det
finns svårigheter i det förhållandet att vårdtagaren
samtidigt är arbetsgivare och att personliga
assistenters arbetsinnehåll till stor del inte är
avgränsat. Här bör kommunen ta ansvar anser
motionären.
Bakgrund m.m.
Socialutskottet tog våren 2003 ett initiativ och
föreslog riksdagen att som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om en översyn av
lagen (1993:389) om assistansersättning. Utskottet
anförde bl.a. följande:
Rätten till personlig assistans har nu funnits i
nästan 10 år. Assistansreformen har inneburit
ökad valfrihet, större inflytande och bättre
livskvalitet för många svårt funktionshindrade
personer. Reformen har emellertid också präglats
av vissa tillämpnings- och finansieringsproblem.
Lagregler och administrativa rutiner har därför
ändrats under tiden som gått sedan införandet för
att förenkla och förbättra tillämpningen samt
kontrollen över kostnaderna.
Socialutskottet har såväl med anledning av
regeringsförslag som riksdagsmotioner vid ett
flertal tillfällen haft anledning att behandla
olika frågeställningar i anslutning till
tillämpningen av LASS. Utskottet erinrar vidare
om att utskottet under åren gjort ett flertal, av
riksdagen godkända, tillkännagivanden till
regeringen på området.
Socialutskottet anser att tiden nu är mogen för
en bred översyn av lagen (1993:389) om assi-
stansersättning (LASS). Utskottet anser att
översynen bl.a. skall avse hur lagen har fungerat
i praktiken, även innefattande bemötandefrågor,
personalförsörjningen och hur den långsiktiga
finansieringen skall se ut. Det är utskottets
mening att översynen skall göras av en
parlamentarisk utredning. - - -
I ett särskilt yttrande anförde de borgerliga
partierna att de länge arbetat för att få en bred
översyn av handikappreformen och därför hälsade
utskottsinitiativet med tillfredsställelse. De
förutsatte att med formuleringen bred översyn skulle
överväganden kring huvudmannaskapsfrågan och det
långsiktiga finansieringsansvaret komma att bli en
naturlig och självklar del i översynen.
Riksdagen följde utskottet (bet. 2002/03:SoU19,
rskr. 2002/03:193).
Regeringen beslutade den 15 juli 2004 att tillkalla
en parlamentarisk kommitté för att göra en bred
översyn av personlig assistans enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) och lagen (1993:389) om
assistansersättning (LASS) (dir. 2004:107). De
nationella målen för handikappolitiken skall utgöra
en utgångspunkt för kommitténs överväganden och
förslag. Kommittén skall
- kartlägga och analysera hur assistansreformen
fungerar i praktiken ur kvinnors, mäns, flickors
och pojkars perspektiv och om den fungerar i
enlighet med assistansreformens intentioner,
-
- undersöka IT och IT-baserade hjälpmedel i
kombination med bostadsanpassning som alternativa
lösningar och komplement till personlig assistans
samt analysera villkor och förutsättningar för
andra angränsande stödformer att utgöra reella
alternativ till personlig assistans,
-
- med särskilt fokus på personkrets- och
behovsbedömningen, kartlägga och analysera hur
regleringen av den personliga assistansen tillämpas
samt föreslå hur regleringen kan ändras för att
tillämpningen skall kunna bli bättre och mer
effektiv,
-
- genomföra en studie av yrket som personlig
assistent,
-
- kartlägga och analysera olika verksamheter med
personlig assistans med utgångspunkt i vem som
anordnar assistansen samt överväga och föreslå hur
lämpliga former av tillsyn av enskilda verksamheter
med personlig assistans skall utformas,
-
- kartlägga och analysera konsekvenserna av statens
och kommunernas gemensamma finansieringsansvar för
den personliga assistansen, liksom förekomsten av
kostnadsförskjutningar mellan stat, kommun och
landsting,
-
- analysera orsakerna till kostnadsutvecklingen och
föreslå åtgärder som dämpar och stabiliserar den
samt förbättrar kostnadskontrollen samt
-
- redovisa kostnadsberäkningar och
konsekvensanalyser för förslagen.
-
Kommittén skall redovisa den del av uppdraget som
avser lämpliga former av tillsyn av enskilda
verksamheter med personlig assistans i ett
delbetänkande senast den 31 augusti 2005. Kommittén
skall slutredovisa uppdraget senast den 31 december
2006.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis erinra om det initiativ
som utskottet tog våren 2003 med begäran om en bred
översyn av lagen (1993:389) om assistansersättning.
Efter att rätten till personlig assistans funnits i
nästan tio år kunde utskottet konstatera att
assistansreformen hade inneburit ökad valfrihet,
större inflytande och bättre livskvalitet för många
svårt funktionshindrade personer. Reformen hade
emellertid också präglats av vissa tillämpnings- och
finansieringsproblem. Lagregler och administrativa
rutiner hade därför ändrats under tiden som gått
sedan införandet för att förenkla och förbättra
tillämpningen samt kontrollen över kostnaderna.
Utskottet ansåg att översynen bl.a. skulle avse hur
lagen hade fungerat i praktiken, även innefattande
bemötandefrågor, personalförsörjningen och hur den
långsiktiga finansieringen skall se ut.
Regeringen har därefter tillkallat en
parlamentarisk kommitté. I kommitténs uppdrag (dir.
2004:107) ingår bl.a. att föreslå hur regleringen
kan ändras för att tillämpningen skall kunna bli
bättre och mer effektiv. Vidare skall kommittén
föreslå åtgärder som dämpar och stabiliserar
kostnadsutvecklingen samt förbättrar
kostnadskontrollen och föreslå lämpliga former för
tillsyn av enskilda verksamheter med personlig
assistans.
Utskottet konstaterar att, efter tidigare
initiativ från utskottet, Riksförsäkringsverket
under året har publicerat flera analyser i serien
Riksförsäkringsverket analyserar, bl.a. Provisoriska
beslut om assistansersättning - en kartläggning och
utvärdering av nya regler från den 1 januari 2001
(2004:6), Barns rätt till personlig assistans och
assistansersättning (2004:9), Assistansersättning
efter 65 år - utvärdering av de nya reglerna
(2004:10) och Assistans för kvinnor och män - en
genderanalys av assistansersättningen (2004:11).
Utskottet konstaterar vidare att regeringen har
uppdragit åt Riksförsäkringsverket att se över
regleringen av timbeloppets användning i syfte att
förbättra kostnadskontrollen.
Mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår på
området framför allt genom den parlamentariska
kommittén anser utskottet att Riksrevisionens
styrelses framställning angående personlig assistans
till funktionshindrade inte bör föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida. Framställningen
avstyrks därmed.
Utskottet delar inte bedömningen att den
parlamentariska kommittén bör få några
tilläggsdirektiv. Motionerna So343 (m) yrkandena 4
och 5, So397 (fp) yrkande 4 och So528 (m) avstyrks
därmed. Utskottet anser inte heller att ett statligt
kostnadsansvar för LASS- och LSS-verksamheten bör
utredas. Motionerna So1 (m) och So605 (kd) yrkande
28 avstyrks.
Inte heller motionerna So255 (s), So401 (kd),
So492 (s) och Ub275 (c) yrkande 15 bör föranleda
något initiativ från riksdagens sida.
Utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen
väl avvägd och ställer sig inte bakom motionsförslag
om att bl.a. överföra det ekonomiska
kostnadsansvaret för de 20 första timmarna till
staten. Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker motionerna So577 (m)
delvis och So654 (fp) delvis.
Handikappombudsmannen (16:10)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 16:10
Handikappombudsmannen. Riksdagen bör därmed
avslå ett motionsyrkande om att inte anvisa
medel till anslaget.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 18 421 000 kr
anvisas under anslag 16:10 Handikappombudsmannen.
Handikappombudsmannen (HO) skall bevaka frågor som
rör rättigheter och intressen för personer med
funktionshinder. En central uppgift är att bevaka
efterlevnaden av FN:s standardregler om delaktighet
och jämlikhet för personer med funktionshinder.
Handikappombudsmannen har även i uppdrag att följa
myndigheternas arbete med att förbättra till-
gängligheten för personer med funktionshinder.
HO skall arbeta med uppföljning och utvärdering
och ge enskilda stöd att få sina rättigheter och
intressen tillgodosedda. Personer med
funktionshinder har skydd mot diskriminering i
arbetslivet, på högskolan och i kommersiell
verksamhet. HO har i uppgift att bevaka
diskrimineringsfrågorna inom dessa områden och kan
föra talan i domstol för enskilda som anser sig
utsatta för diskriminering.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen avslår förslaget att för år
2005 anvisa medel till anslag 16:10 Handikappom-
budsmannen (delvis). I samband med riksdagens
behandling av diskrimineringslagarna framförde
motionärerna förslaget att slå ihop flera olika
ombudsmannaverksamheter, varav handikappombudsmannen
var en, till en enda myndighet. Motionärerna
vidhåller denna ståndpunkt och anser att medel till
en samlad ombudsmannamyndighet bör anvisas under
utgiftsområde 14. Således bör något anslag till
handikappombudsmannen inte tilldelas under
utgiftsområde 9.
Bakgrund och tidigare behandling
Utskottet behandlade ett likalydande yrkande vid
fjolårets budgetbehandling, betänkande 2003/04:SoU1.
Utskottet konstaterade då att en parlamentarisk
kommitté (Diskrimineringskommittén, N 2002:06) har
till uppdrag att bl.a. överväga en eventuell
sammanslagning av uppgifter och ansvarsområden för
de olika ombudsmännen och överväga en eventuell
sammanslagning av dessa (dir. 2002:11, 2003:69).
Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den
1 juli 2005. Utskottet ansåg att kommitténs förslag
borde avvaktas. Den föreslagna medelsanvisningen
tillstyrktes och motionsyrkandet avstyrktes. (s.y.
m).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller att den parlamentariska
kommitténs arbete bör avvaktas. Utskottet
tillstyrker därmed den föreslagna medelsanvisningen
och avstyrker motion So577 (m) delvis.
Bostadsstöd till funktionshindrade
(16:11, förslag till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 16:11 Bostadsstöd till
funktionshindrade.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen i enlighet med vad som
anförs i motionen till utgiftsområde 9 för år 2005
anvisar ett nytt anslag, 16:11 Bostadsstöd till
funktionshindrade, om 50 miljoner kronor (delvis).
För att undvika ett ökat socialbidragsberoende för
funktionshindrade och för att underlätta för
kommunerna ekonomiskt anser motionärerna att ett
särskilt bostadsstöd för funktionshindrade bör
inrättas.
Tidigare behandling
Utskottet har behandlat likalydande yrkanden vid
budgetbehandlingen under flera år, senast i
betänkande 2003/04:SoU1. Utskottet anförde då att
det dittills inte hade funnit skäl att föreslå ett
nytt anslag. Motionen avslogs. (s.y. m)
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och
finner inte skäl att föreslå ett nytt anslag. Motion
So577 (m) delvis avstyrks.
Stimulansbidrag till anpassning av
byggnader m.m. för funktionshindrade
(16:12, förslag till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 16:12 Stimulansbidrag till anpassning
av byggnader m.m. för funktionshindrade.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkas att
250 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag
16:12 Stimulansbidrag till anpassning av byggnader
m.m. för funktionshindrade (delvis). Motionärerna
anser att det behövs fem år med ett statligt
stimulansbidrag på i genomsnitt en halv miljard
kronor per budgetår för att uppnå målet om
tillgänglighet som har satts upp för år 2010.
Motionärerna vill därför anslå 250 miljoner kronor
för år 2005 och därefter 500 miljoner kronor för
vart och ett av åren 2006 och 2007.
Även i motion So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp)
yrkas att riksdagen anvisar för budgetåret 2005
under utgiftsområde 9 på nytt anslag,
Stimulansbidrag till anpassning av byggnader m.m.
för funktionshindrade, 250 000 000 kr (yrkande 2).
Motiveringen är densamma som i motion So654.
Tidigare behandling
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat
likalydande motioner, senast i betänkande
2003/04:SoU1. Utskottet gjorde bedömningen att
insatser behövs för att förbättra tillgängligheten i
vardagsmiljön och att utvecklingen mot en bättre
tillgänglighet för alla måste påskyndas. Utskottet
underströk dock att ansvars- och
finansieringsprincipen ligger fast. Den aktuella
motionen avstyrktes (s.y. fp).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller bedömningen att insatser behövs
för att förbättra tillgängligheten i vardagsmiljön
och att utvecklingen mot en bättre tillgänglighet
för alla måste påskyndas. Ansvars- och
finansieringsprincipen ligger fast. Utskottet kan
därmed inte ställa sig bakom förslaget om att
inrätta ett särskilt stimulansbidrag till anpassning
av byggnader m.m. för funktionshindrade. Motionerna
So397 (fp) yrkande 2 och So654 (fp) delvis avstyrks
därmed.
Hjälpmedelsgaranti (16:13, förslag
till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 16:13 Hjälpmedelsgaranti. Vidare bör
riksdagen avslå ett motionsyrkande om att
utreda införandet av en hjälpmedelsgaranti.
Jämför reservation 15 (m, fp, kd, c).
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen i enlighet med vad som
anförs i motionen till utgiftsområde 9 för år 2005
anvisar ett nytt anslag, 16:13 Hjälpmedelsgaranti,
om 291 113 000 kr (delvis). Som tidigare redovisats
vill motionärerna slå samman resurserna under anslag
16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk
kommunikation och 16:7 Bilstöd till handikappade
till ett nytt stöd - en hjälpmedelsgaranti.
Hjälpmedelsgaranti tillförs fr.o.m. 2005 dessutom 18
miljoner kronor extra årligen jämfört med
regeringens förslag.
Övrig motion
I motion So343 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att regeringen lägger fram förslag om att
utreda införandet av en hjälpmedelsgaranti (yrkande
3). Motionärerna anser att en hjälpmedelsgaranti
skulle öka valfriheten för den enskilde och
därutöver främja utbudet av olika former av
hjälpmedel. Det kommer att bli fler, bättre och
billigare hjälpmedel eftersom konkurrens ger
kostnadseffektivitet samtidigt som den tekniska
utvecklingen påskyndas. Den konkreta utformningen av
garantin måste bli föremål för särskild utredning
där noggranna analyser och avvägningar görs.
Tidigare behandling m.m.
Utskottet behandlade senast en motion med begäran om
att slå ihop anslaget Bidrag till utrustning för
elektronisk kommunikation och anslaget Bilstöd för
handikappade till ett nytt anslag,
Hjälpmedelsgaranti, i betänkande 2003/04: SoU1 (s.
72 f.). Utskottet vidhöll sin tidigare ståndpunkt
att det inte finns realistiska förutsättningar för
en hjälpmedelsgaranti. Utskottet erinrade också om
att en särskild utredare har i uppdrag att analysera
vissa frågor på hjälpmedelsområdet och lämna förslag
till åtgärder. Motionerna avstyrktes därmed. (s.y.
m).
Utredaren har i augusti 2004 avlämnat utredningen
Hjälpmedel, SOU 2004:83. Utredningen föreslår bl.a.
att varje patient eller brukare som vänder sig till
hälso- och sjukvården för att få ett personlig
hjälpmedel skall, om det inte är uppenbart
obehövligt, snarast ges en bedömning av sitt
hjälpmedelsbehov. Enligt utredningen skall landsting
eller kommun inte få ta ut avgift för att
tillhandahålla hjälpmedel annat än som avgift vid
besök i samband med förskrivning, utprovning och
anpassning av eller träning på hjälpmedel. Avgiften
föreslås vidare omfattas av 26 § hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763), det s.k.
högkostnadsskyddet för öppenvård. Finansieringen av
förslaget föreslås ske genom att högkostnadsskyddet
höjs från 900 till 1 000 kr.
Utredningen remissbehandlas för närvarande.
Remisstiden går ut den 31 december 2004. Några
remissinstanser har begärt förlängd remisstid till
den 20 januari 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt och
avstyrker därmed förslaget att slå ihop anslaget
Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation
och anslaget Bilstöd för handikappade till ett nytt
anslag för en statlig hjälpmedelsgaranti. Motion
So577 (m) delvis avstyrks således.
Utskottet konstaterar att utredningsförslaget
Hjälpmedel nu remissbehandlas. Riksdagen bör inte ta
något initiativ med anledning av motion So343 (m)
yrkande 3.
Övrig medelsanvisning
Regeringens förslag till medelsanvisning till 16:3
Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd och 16:9
Statens institut för särskilt utbildningsstöd har
inte mött någon erinran i form av motioner.
Inte heller regeringens förslag om att bemyndiga
regeringen att under år 2005 för ramanslag 16:3
Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 82 000 000
kr efter 2005 har mött någon erinran i form av
motioner.
Utskottet tillstyrker de föreslagna
medelsanvisningarna liksom bemyndigandet avseende
ramanslag 16:3 Statsbidrag till särskilt
utbildningsstöd.
Politikområde Äldrepolitik
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken (17:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning till anslag 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken. Riksdagen bör därmed avslå
motioner om annan medelsanvisning till
anslaget. Riksdagen bör vidare bifalla det av
regeringen under anslaget begärda
bemyndigandet. Med bifall till en motion och
delvis bifall till två motioner om stöd till
anhöriga bör riksdagen ge regeringen till
känna att den skyndsamt bör bereda och
presentera förslag till insatser för att
säkerställa och stärka stödet till anhöriga i
enlighet med tidigare gjorda
tillkännagivanden. Jämför reservationerna 16
(m, kd) och 17 (fp, c).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 51 446 000 kr
anvisas under anslag 17:1 Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005 för ramanslag 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 20 000 000
kr efter 2005.
Anslaget omfattar vissa insatser inom äldreområdet
i enlighet med riksdagens beslut med anledning av
regeringens proposition Nationell handlingsplan för
äldrepolitiken (prop. 1997/98:113, bet.
1997/98:SoU24 rskr. 1997/98:307). Från och med 2001
omfattar anslaget även bidrag till
pensionärsorganisationer.
Den övervägande delen av anslaget har förbrukats.
Det anslagssparande som finns avser främst
verksamheten med uppbyggnad av regionala forsknings-
och utvecklingscentrum i enlighet med riksdagens
beslut. Etableringen av verksamheterna har tagit
något längre tid än beräknat. Socialstyrelsen, som
administrerar bidraget, bedömer att anslagssparandet
kommer att förbrukas under innevarande budgetår.
Pensionärsorganisationer kan erhålla statsbidrag i
enlighet med förordningen (1994:316) om statsbidrag
till pensionärsorganisationer. Under 2004 har fem
rikstäckande pensionärsorganisationer erhållit
bidrag. Från anslaget fördelar regeringen också
bidrag till vissa andra organisationer som
företräder äldres intressen.
Regeringen anför (s. 147 f.) vad gäller
socialutskottets tillkännagivanden om anhörigstöd
att den har analyserat frågan om en eventuell
lagreglering av stöd till anhöriga och vilka
konsekvenser ett sådant förslag skulle få. (PM Stöd
till anhöriga som hjälper och vårdar närstående -
alternativa lagändringar samt analys av de
ekonomiska konsekvenserna (Dnr S2004/6120/ST). Det
konstateras att det inte kan vara en skyldighet för
en anhörig att bistå en närstående med stöd utan
hjälpen måste alltid betraktas som ett frivilligt
åtagande från den anhöriges sida. Om den anhörige
inte förmår eller av annan orsak inte tillgodoser
sin närståendes hela omvårdnadsbehov är kommunen
skyldig att bistå med hemtjänstinsatser i tillräck-
lig omfattning. Enligt svensk lagstiftning finns det
inte någon skyldighet för makar eller registrerade
partner att hjälpa och vårda den part som är i behov
av vård och omsorg.
Inte heller finns det någon skyldighet för barn
att ta hand om sina föräldrar. En konsekvens av att
anhörigvård alltid måste betraktas som ett
frivilligt åtagande är att kommunen, som grund för
att avslå en ansökan om hemtjänst, aldrig kan
hänvisa till att den anhörige kan tillgodose ett
omvårdnadsbehov.
Flertalet anhörigvårdare är själv äldre, oftast är
det makan som vårdar sin make/sambo. Det är också
vanligt att dotter eller svärdotter är
anhörigvårdare. Det finns också yngre anhörigvårdare
som hjälper och vårdar en anhörig i yrkesverksam
ålder. Det kan exempelvis vara personer som drabbats
av en demenssjukdom eller som har psykiska och/eller
fysiska funktionshinder. De yngre anhörigvårdarna
har utgjort en relativt okänd grupp och har därför
inte uppmärksammats i någon större utsträckning.
Genom de särskilda stimulansmedlen Anhörig 300 har
anhöriga som vårdar närstående fått ökad
uppmärksamhet. Det är angeläget att kommuner och
landsting aktivt söker upp och informerar nya
anhörigvårdare om tillgängliga stödformer.
Att skärpa regleringen i 5 kap. 10 §
socialtjänstlagen, SoL, genom att införa "skall"
förtydligar visserligen socialtjänstens ansvar men
den enskildes rätt till stöd förstärks inte i sak då
den regleringen ligger utanför biståndsparagrafen.
En mer tvingande reglering kan få som effekt att
kommunerna på grund av resursbrist begränsar
insatserna till endast ett fåtal och att
utvecklingen av mer individuellt anpassade
stödinsatser hämmas. Det kan även medföra att
stödinsatser till äldre dras ned ytterligare där det
finns en anhörig, vilket ökar belastningen på dessa.
Därtill medför ett sådant förtydligande ett statligt
finansiellt åtagande i enlighet med
finansieringsprincipen och en förändring skulle
därför medföra avsevärda kostnader.
I 4 kap. 1 § SoL regleras rätten till bistånd för
enskild. Om anhörigas behov skulle biståndsbedömas
inom ramen för denna bestämmelse skulle även dessa
få rätt till vissa insatser. Bistånd ges till den
som inte själv kan tillgodose sina behov. Om det
handlar om service- eller omvårdnadsbehov har den
enskilde rätt till bistånd i form av t.ex.
hemtjänst. Hemtjänst är alltså en insats som vänder
sig till den hjälpbehövande. Anhörigstöd är däremot
en insats som ges till den anhörige. Anhörigstödet
bör därför betraktas som en "egen" specifik form av
stöd till enskild genom socialtjänstlagen.
Regeringen, Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet har under 2004 påbörjat
diskussioner bl.a. om hur stödet till anhöriga skall
fortsätta att vidareutvecklas i kommuner och
landsting. Målsättningen är att åstadkomma ett
långsiktigt utvecklingsarbete som löpande följs upp
och utvärderas.
Regeringen bedömer att det för närvarande inte bör
genomföras en lagändring. Det saknas även ekonomiskt
utrymme för ett statligt ekonomiskt åtagande utan
att samtidigt göra avsevärda omfördelningar inom
andra delar av det sociala välfärdssystemet.
Regeringen vill dock betona behovet av att
vidareutveckla stödet till närstående inom ramen för
det pågående samarbetet med de båda förbunden. Under
åren 2005-2007 avsätts 25 miljoner kronor per år för
fortsatt utveckling av stödformer för anhöriga.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken för
år 2005 anvisar 25 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit (delvis). Motionärerna vill i
stället tillföra 64 miljoner kronor på ett nytt
anslag för stöd till anhöriga.
I motion So357 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen ökar anslag 17:1 Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken med 1 miljard kronor
jämfört med regeringens förslag (yrkande 11,
delvis). Motionärerna begär samtidigt
tillkännagivanden om vad i motionen anförs om
skapande av omsorgsgarantier i äldrevården (yrkande
4), om försöksverksamhet med äldrevårdscentraler
(yrkande 5) och om volontärarbete i äldrevården
(yrkande 9). Motionärerna anser att det behövs en
omsorgsgaranti för de insatser som kommunen och
landstinget ansvarar för för att kvalitetssäkra en
rad olika delar i äldrevården, vilka tillsammans ger
en god omsorg. Omsorgsgarantin skall innehålla
rätten till medicinsk kompetens, till ett värdigt
omhändertagande, till en fungerande hemtjänst, till
en väl fungerande färdtjänst och till rätt
hjälpmedel i rätt tid. Att viktminskningar och
fallskador utreds och åtgärdas blir en del av en
sådan garanti liksom rätten till eget rum och rätten
att flytta. De förvaltningar eller fristående
vårdgivare som försummar eller misslyckas med något
som ingår i omsorgsgarantin skall bli skyldiga att
betala tillbaka avgifter som tagits ut. För detta
avsätter man 900 miljoner kronor. Vidare vill man
avsätta 70 miljoner kronor för att genom särskilt
stöd stimulera till försöksverksamhet med
äldrevårdscentraler (ÄVC). Dessa skall skapas genom
samarbete mellan en eller flera kommuner samt
landstinget. De bör byggas upp kring någon av de
resurser som finns i dag, t.ex. geriatriska
kliniker. Klinisk forskning skall vara en integrerad
del av verksamheten vid ÄVC. Motionärerna anser
också att det behövs fler volontärer inom
äldreomsorgen, inte bara inom hemtjänsten utan också
i de särskilda boendena och inom sjukvården.
Kommunerna bör göra särskilda överenskommelser med
vårdpersonalens fackliga organisationer om
volontärarbetets innebörd och gränser.
Volontärarbetet bör stimuleras genom särskilda
medel. För detta avsätts 30 miljoner kronor.
Även i motion So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp)
yrkas att riksdagen till anslag 17:1 Stimulansbidrag
och åtgärder inom äldrepolitiken anvisar 1 miljard
kronor mer än regeringen föreslagit (delvis).
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till anslag 17:1 Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken för budgetåret 2005
anvisar 50 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit (yrkande 29, delvis). Motionärerna anser
att det krävs en fortsatt kvalitetsutveckling vad
gäller stödet till anhöriga i vård och omsorg och
avsätter 100 miljoner kronor under två år för en
kraftfull utveckling. Insatserna utvecklas närmare i
motion So608 (kd).
I motion So608 av Rosita Runegrund m.fl. (kd)
begärs bl.a. tillkännagivande om nationellt
resurscenter för anhörigstöd (yrkande 3).
Motionärerna framhåller att Anhörig 300 var avsedd
att påskynda utvecklingen av olika stödformer för
anhörigvårdare. Inriktningen var att åstadkomma en
varaktig kvalitetshöjning i det stöd som kommunerna
erbjuder anhöriga och närstående. Ett nationellt
resurscenter skulle kunna fungera som en
kunskapsresurs för kommunernas arbete med
anhörigvård.
Övriga motioner
I motion So629 av Kristina Zakrisson m.fl. (s, v,
mp) begärs att regeringen skyndsamt bör bereda
förslag på insatser för att säkerställa och stärka
stödet till anhöriga i enlighet med tidigare
tillkännagivanden i riksdagen. Regeringen har i
budgeten för 2005 beskrivit två tillkännagivanden
avseende anhörigstöd inom äldreomsorgen
(2001/02:SoU11 och 2003/04:SoU4). I budgeten för
2005 avsätter regeringen 25 miljoner kronor för att
säkerställa stödet till anhöriga. I övrigt föreslår
regeringen inga insatser för att stödja anhöriga som
vårdar sina närstående utan skriver att det för
närvarande inte bör genomföras några lagändringar
för att stärka anhörigstödet. Motionärerna står inte
bakom budgeten i denna del, utan anser att
regeringen skyndsamt bör bereda förslag på insatser
för att säkerställa och stärka stödet till anhöriga
i enlighet med tidigare tillkännagivanden.
I motion So594 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs
tillkännagivande om behovet av att stärka
anhörigomsorgen (yrkande 1). Motionärerna uppmanar
regeringen att i enlighet med tidigare beslut i
riksdagen (2003/04:SoU4) snarast återkomma till
riksdagen med förslag om en lagstadgad skyldighet
för kommunerna att stödja anhörigvårdarna.
I motion So357 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
överläggningar med Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet om former för utökat stöd till
dem som vårdar närstående (yrkande 6). Motionärerna
anför att anhöriga bör få en ökad möjlighet att
själva avgöra vilka former av avlastande stöd de
skall få. Regeringen bör ta initiativ till
överläggningar med Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet om hur ett utökat stöd till dem
som vårdar anhöriga skall kunna ges.
Tidigare behandling
Utskottet har vid två tillfällen föreslagit
tillkännagivanden till regeringen angående stödet
till anhöriga. I betänkande 2001/02:SoU11 föreslog
utskottet ett tillkännagivande om att det är
önskvärt att i socialtjänstlagen införa en särskilt
reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja dem
som vårdar närstående. Regeringen borde snarast göra
en analys av de ekonomiska konsekvenserna av en
sådan lagreglering samt redovisa för riksdagen olika
alternativa lagregleringar i avsikt att ytterligare
stödja anhöriga. Riksdagen följde utskottet (rskr.
2001/02:178).
Utskottet behandlade åter frågor om anhörigstöd i
betänkande 2003/04:SoU4. Utskottet anförde då
följande (s. 42 f.):
Utskottet vill än en gång understryka att det
påbörjade utvecklingsarbetet med stöd till
anhöriga måste fortsätta och vidareutvecklas.
Utskottet erinrar om att riksdagen, på förslag av
socialutskottet, våren 2002 (bet. 2001/02:SoU11)
givit regeringen till känna att det vore önskvärt
att i socialtjänstlagen införa en särskilt
reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja
dem som vårdar närstående. Regeringen borde
snarast göra en analys av de ekonomiska
konsekvenserna av en sådan lagreglering samt
redovisa för riksdagen olika alternativa
lagregleringar i avsikt att ytterligare stödja
anhöriga. Utskottet konstaterar att någon
återrapport till riksdagen ännu inte gjorts.
Utskottet erinrar också om att regeringen
slutit ett utvecklingsavtal med
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet
om att stödet till anhöriga, som infördes genom
den nationella handlingsplanen för
äldrepolitiken, skulle fortsätta också under
perioden 2002-2004. Utskottet konstaterar vidare
att Äldreberedningen, Senior 2005, i sin
slutrapport har tagit upp stödet till anhöriga
och framfört flera förslag till åtgärder.
Betänkandet skall remissbehandlas.
I flera av de nu aktuella motionerna pekas på
det angelägna i en kraftfull utveckling av stödet
till anhöriga. Det anförs att olika former för
avlastning, stöd och utbildning till närstående
behöver utvecklas. Det föreslås att regeringen
bör överväga att tillföra medel för fortsatt
utveckling av anhörigstödet och att
Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att följa
utvecklingen och ge förslag till åtgärder så att
det säkerställs att anhöriginsatser utförs
utifrån den enskildes önskemål, anhöriga såväl
som brukare, och inte som ett led i samhällets
besparingar. Vidare föreslås att regeringen tar
initiativ till överläggningar med kommun- och
landstingsförbunden om former för utökat stöd
till dem som vårdar närstående, bl.a. i form av
utbyggnad av avlastnings- och växelvård,
förbättringar i kommunernas regler för
hemvårdsbidrag samt ökade möjligheter att
anställa närstående.
Utskottet anser för sin del att det behövs en
kraftfull utveckling av olika former för
avlastning, stöd och utbildning till närstående.
Regeringen bör därför snarast återkomma till
riksdagen dels med en redovisning av det som
inbegrips med det ovan nämnda riksdagsbeslutet,
dels med förslag till insatser för att
ytterligare säkerställa och stärka stödet till
anhöriga.
Vad utskottet nu anfört med bifall till motion
- - - och med delvis bifall till motionerna - - -
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2003/04:80).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning att det
behövs en kraftfull utveckling av olika former för
avlastning, stöd och utbildning till närstående. Det
påbörjade utvecklingsarbetet måste fortsätta och
vidareutvecklas. Utskottet noterar med
tillfredsställelse att regeringen, Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet under 2004
påbörjat diskussioner om hur stödet till anhöriga
skall kunna fortsätta och utvecklas i kommuner och
landsting. Målsättningen är att åstadkomma ett
långsiktigt utvecklingsarbete som löpande följs upp
och utvärderas. Utskottet noterar vidare att
regeringen önskar avsätta ytterligare 25 miljoner
kronor per år under perioden 2005-2007 för fortsatt
utveckling av stödformer för anhöriga.
Utskottet erinrar om att det i de av riksdagen
godkända tillkännagivandena (bet. 2001/02:SoU11 och
2003/04:SoU4) begärde en återrapport med dels en
analys av de ekonomiska konsekvenserna av en
lagreglering av stödet till anhöriga, dels om olika
alternativa lagregleringar i avsikt att stödja
anhöriga, dels med förslag till insatser för att
ytterligare säkerställa och stärka stödet till
anhöriga. Utskottet anser att regeringen skyndsamt
skall bereda och presentera förslag till insatser
för att säkerställa och stärka stödet till anhöriga
i enlighet med tidigare gjorda tillkännagivanden.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall
till motion So629 (s, v, mp) och delvis bifall till
motionerna So357 (fp) yrkande 6 och So594 (m)
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet ser positivt på förstärkningen av
anslaget med 25 miljoner kronor per år och
tillstyrker därmed den föreslagna
medelstilldelningen. Utskottet avstyrker samtidigt
motionerna So357 (fp) yrkandena 4, 5, 9 och 11
(delvis), So577 (m) delvis, So605 (kd) yrkande 29
(delvis), So608 (kd) yrkande 3 och So654 (fp) delvis
med begäran om annan medelsanvisning.
Utskottet tillstyrker också att
riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2005 för ramanslag 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 20 000 000 kr efter år 2005.
Extra anhörigstöd (17:2, förslag
till nytt anslag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande med
förslag om att anvisa medel till ett nytt
anslag, 17:2 Extra anhörigstöd.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen i enlighet med vad som
anförs i motionen till utgiftsområde 9 för år 2005
anvisar ett nytt anslag, 17:2 Extra anhörigstöd, om
64 miljoner kronor (delvis). Motionärerna anser att
i omsorgen om äldre och sjuka behöver större hänsyn
tas till dem som vårdar och stöder en anhörig eller
närstående. Stödet måste fokusera på att förebygga
utbrändhet och förbättra livskvaliteten. Stödet
måste också vara tillgängligt, av god kvalitet och
finnas i flera former. Motionärerna anser att
resurser skall avsättas till ett nytt anslag som
skall användas för att stödja projekt som syftar
till att förbättra situationen för anhörigvårdare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte att det bör införas något
särskilt anslag för extra anhörigstöd. Motion So577
(m) delvis avstyrks.
Regeringens skrivelse 2003/04:172
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör lägga skrivelse 2003/04:172
Jämkning av avgift för färdiglagad mat och
andra sociala tjänster till handlingarna.
I skrivelse 2003/04:172 Jämkning av avgift för
färdiglagad mat och andra sociala tjänster redovisar
regeringen Socialstyrelsens rapport om
avgiftsreformen inom äldre- och handikappomsorgen.
Vidare aviseras i skrivelsen att regeringen har för
avsikt att tillsätta en utredare som får i uppdrag
att föreslå hur avgifter för färdiglagad mat skall
kunna hanteras på ett enklare och mer enhetligt sätt
inom kommunernas äldre- och handikappomsorg.
Utredaren skall vid förslagets utformande utgå från
att den enskilde skall förbehållas tillräckliga
medel för sina personliga behov.
Aktuellt
Enligt uppgift från Socialdepartementet är
direktiven under beredning i departementet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att skrivelsen, som inte föranlett
någon motion, inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.
Politikområde Socialtjänstpolitik
Bidrag till utveckling av socialt
arbete m.m. (18:1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 18:1 Bidrag till
utveckling av socialt arbete m.m. Riksdagen
bör därmed avslå motioner om annan
medelsanvisning till anslaget. Riksdagen bör
med delvis bifall till motioner som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om att regeringen omgående bör vidta
åtgärder för att dels inventera i vilken
utsträckning det finns handlingsplaner i
kommunerna för arbetet med våldsutsatta
kvinnor, dels återkomma till riksdagen med
förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett
systematiskt ansvar för arbetet med
våldsutsatta kvinnor. Riksdagen bör avslå
motioner om statlig finansiering av
kvinnojourernas verksamhet. Jämför
reservationerna 18 (fp) och 19 (v).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 216 878 000 kr
anvisas under anslag 18:1 Bidrag till utveckling av
socialt arbete m.m.
Anslaget omfattar medel till utveckling av ung-
doms- och missbrukarvården och till kunskaps-
utveckling inom socialtjänsten, medel för utveckling
av den sociala välfärdsstatistiken, bidrag till
organisationer som arbetar för utsatta barn och
deras familjer samt till organisationer som arbetar
för att motverka våld mot kvinnor och barn samt
medel för andra insatser i syfte att motverka våld
mot kvinnor. Från och med 2004 tillfördes anslaget 9
miljoner kronor för ytterligare stöd till kvinno-
och mansjourer. Anslaget omfattade t.o.m. 2004 även
medel för att förverkliga FN:s konvention om barnets
rättigheter samt medel för att motverka sexuell
exploatering av barn, i enlighet med åtaganden i
samband med den åtgärdsplan som antogs vid Världs-
kongressen mot kommersiell sexuell exploatering av
barn som hölls i Stockholm år 1996.
Under ett antal år har länsstyrelserna fördelat
medel till kommunerna för att utveckla ungdoms- och
missbrukarvården i syfte att åstadkomma balans
mellan öppenvård och institutionsvård i kommunerna.
År 2004 fördelades 15 miljoner kronor.
Socialstyrelsen följer i nära samarbete med
länsstyrelserna upp hur medlen fördelas och
regeringen anser att medlen bidragit till positiv
utveckling och samverkan inom området. För 2005
avsätts 15 miljoner kronor för detta ändamål.
Därutöver har Socialstyrelsen ett särskilt
regeringsuppdrag för att genom Institutet för
metodutveckling i socialt arbete, IMS, ge nationellt
stöd till kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten.
Vidare har Statens institutionsstyrelse, SiS,
regeringens uppdrag att pröva en förstärkt vårdkedja
inom missbrukarvården. För denna verksamhet har
tillförts 7 miljoner kronor under 2004.
För att finansiera missbrukarvårdssatsningen "Ett
kontrakt för livet" föreslås anslaget ökas med
150 miljoner kronor för 2005. Under 2006 och 2007
tillförs anslaget 200 miljoner kronor respektive 350
miljoner kronor.
Vidare avsätts medel för en narkotikasatsning inom
kriminalvården 2005-2007. På anslag 6:4
Kriminalvården avsätts 30 miljoner kronor 2005.
Under 2006 och 2007 avsätts 40 miljoner kronor
respektive 50 miljoner kronor.
Socialstyrelsen följer upp stödet till organi-
sationer inom det sociala området och lämnar årligen
en samlad redovisning till regeringen om
statsbidragets användning i förhållande till bidra-
gets syfte och de mål som angivits i myndighetens
regleringsbrev. Socialstyrelsen konstaterar att
statsbidraget i huvudsak har använts enligt
intentionerna att förstärka och komplettera de
samhälleliga insatserna.
Under 2005 tillförs anslaget 2 miljoner kronor
engångsvis för kunskapsutveckling om internationella
adoptioner (prop. 2003/04:131).
De anslagsposter som avser medel för att motverka
sexuell exploatering av barn och insatser för att
förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter
disponeras i huvudsak inom politikområde 15
Barnpolitik. Därför överförs 7 500 000 kr till
anslag 15:3 Insatser för att förverkliga FN:s
konvention om barnets rättigheter i Sverige.
Regeringen anför (s. 164) att insatser för att
bekämpa hot och våld mot kvinnor kontinuerligt måste
utvecklas och förstärkas. Den webbplats som har
utvecklats inom ramen för myndighetssamverkan för
kvinnofrid har en viktig funktion att fylla vad
gäller det fortsatta samarbetet och spridning av
goda exempel. Enligt regeringens bedömning behövs
ytterligare fokus på, och insatser för, kvinnor som
är dubbelt utsatta, t.ex. kvinnor med miss-
bruksproblem och kvinnor med funktionshinder. Den
utvärdering som görs 2004 av de myndighetsuppdrag
som gavs i samband med Kvinnofridsreformen kommer
enligt regeringens bedömning att utgöra ett viktigt
underlag för fortsatta överväganden om åtgärder för
att ytterligare stärka insatserna för utsatta
kvinnor. Det gäller bl.a. frågan om hur kommunernas
arbete mot mäns våld mot kvinnor kan stimuleras och
intensifieras. Regeringen ser det som angeläget att
säkerställa att våldsutsatta kvinnor får det stöd
som de behöver. En utredning kommer att föreslå hur
en ombildning av Rikskvinnocentrum till ett
nationellt institut skall ske. Utredningens resultat
kommer också att ligga till grund för beslut om hur
en nationell kristelefon för utsatta kvinnor kan
organiseras och finansieras.
Regeringen redovisar (s. 164 f.) att "Ett kontrakt
för livet" syftar till att förstärka
missbrukarvården och skapa bättre förutsättningar
för fler kvalificerade och långsiktiga vårdinsatser.
Ett särskilt statsbidrag inrättas därför för att
stimulera en utbyggnad av missbrukarvården och
därmed möjliggöra för flera missbrukare att genom
kvalificerade vårdinsatser få sina ökade men
hittills eftersatta vårdbehov tillgodosedda. En del
av bidraget skall i enlighet med förslag från LVM-
utredningen användas för att stimulera samarbetet
mellan SiS och hemkommunen i form av bostad,
sysselsättning och psykosocialt stöd. "Ett kontrakt
för livet" innefattar också ett riktat bidrag till
kommunerna samt en narkotikasatsning inom
kriminalvården. Satsningen skall utformas så att det
förstärker vårdkedjans alla delar, från uppsökande
verksamhet, avgiftning och institutionsvård till
boende, stöd i boende och en meningsfull sysselsätt-
ning.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen till anslag 18:1 Bidrag till
utveckling av socialt arbete m.m. för budgetåret
2005 anvisar 50 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit (yrkande 29, delvis). Motionärerna
föreslår att statsbidragen till
frivilligorganisationer som är verksamma inom
missbrukarvården ökas med 50 miljoner kronor per år
för 2005 och 2006. Avsikten är att medlen fördelas
till verksamheter som ägnar sig åt vård av särskilt
utsatta missbrukare.
I motion So609 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om behoven inom
frivilligorganisationernas missbrukarvård (yrkande
4). Motionärerna anför att de ideella insatserna
inom missbrukarvården är en stor tillgång.
Utvärderingar visar att de flesta ideella
organisationer uppvisar mycket goda resultat inom
den missbrukarvård de bedriver. Kristdemokraterna
föreslår därför ett resurstillskott till
frivilligorganisationer verksamma inom
missbrukarvården. Det bör fördelas till
organisationer med goda behandlingsresultat som ger
vårdinsatser som vänder sig till personer med stora
vårdbehov.
I motion So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen till anslag 18:1 Bidrag till
utveckling av socialt arbete m.m. för budgetåret
2005 anvisar ett anslag som är 5 miljoner kronor
större än regeringens förslag (yrkande 5, delvis).
Motionärerna anför att civilsamhällets
organisationer alltid utgjort ett oersättligt inslag
i omsorgen om samhällets mest utsatta. I t.ex.
arbetet med uteliggare eller missbrukare har
Frälsningsarmén och andra ideella organisationer en
större förmåga till kontakt eftersom de
hjälpbehövande ofta misstror myndigheter.
Pensionärsorganisationernas väntjänst är ett annat
exempel som visar hur frivilliginsatser kan bidra
med personlig värme, vilket ibland är svårt att
tillhandahålla i den offentliga servicen. Det
personliga solidaritetsarbetet är viktigt för att
hålla allas vårt personliga ansvar och vår
solidaritet levande. Särskilda medel bör avsättas
för att stimulera frivilligorganisationernas arbete
med särskild inriktning mot rekrytering av nya
volontärer.
Övriga motioner
I motion Ju293 av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
kommunernas insatser mot våld mot kvinnor och
samverkan med ideella organisationer samt
länsstyrelsens tillsynsansvar (yrkande 27).
Motionärerna anser att alla kommuner bör ha en
handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor.
Det är vidare viktigt att kvinnojourerna kan
utvecklas utan att arbeta under ständigt bekymmer
med finansieringen. Anslagen måste vara
kontinuerliga. Motionärerna betonar vikten av att
ett utökat statligt stöd inte innebär att det
kommunala stödet minskar. Slutligen anförs att
länsstyrelserna måste utnyttja sin
tillsynsskyldighet gentemot kommunerna och att vite
bör kunna utdömas till de kommuner som inte
uppfyller socialtjänstlagens bestämmelser om stöd
och hjälp till våldsutsatta kvinnor.
I motion U306 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs
ett
tillkännagivande om att uppvärdera och tillvarata
kvinnojourernas arbete med offer för människohandel
(yrkande 6). Motionärerna pekar på att
kvinnojourerna möter kvinnor som är offer för
människohandel och att här finns en oerhört stor
kunskap och erfarenhet som kan ligga till grund för
utformningen av framtida stöd och hjälp.
I motion Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om stöd till kvinnojourernas
arbete, särskilt mot bakgrund av deras kunskap och
erfarenhet av utsatta flickor i patriarkala familjer
(yrkande 30). Motionärerna pekar på behovet av att
samarbeta med de kvinnojourer som redan i dag har
såväl kunskap som kontakt med flickor i patriarkala
familjer. Motionärerna välkomnar regeringens
satsning av ytterligare medel för skyddat boende för
flickor och pojkar som riskerar att utsättas för
hedersrelaterat våld.
I motion Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkas att
regeringen återkommer med ett handlingsprogram för
hur staten på sikt skall ta sitt finansiella ansvar
för kvinnojourernas arbete med konsekvenserna av
mäns våld mot kvinnor (yrkande 2). Motionärerna
anser det självklart att staten tar över det
finansiella ansvaret för arbetet med konsekvenserna
av mäns våld mot kvinnor. Det patriarkala våldet
grundas på en samhällelig struktur och måste
förändras genom övergripande statliga åtgärder.
Också i motion So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
yrkas att regeringen återkommer med ett
handlingsprogram för hur staten på sikt skall ta
sitt finansiella ansvar för kvinnojourernas arbete
med konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor (yrkande
2).
I motion So340 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Agneta Lundberg (s) begärs tillkännagivande om
stödet till kvinnojourernas verksamhet. Motionärerna
anser att staten bör verka för en översyn av
kvinnojourernas verksamhet i syfte att upprätta en
regelbunden verksamhet med god kvalitet.
I motion So593 av Carina Ohlsson och Monica Green
(s) begärs tillkännagivanden om våldsutsatta
kvinnors och barns rätt till stöd, skydd och
behandling (yrkande 1), om vikten av jämnare och
bättre arbetsvillkor för kvinnojourer (yrkande 2),
om att regeringen bör verka för att
samverkansprojekt initieras mellan socialtjänsten
och de lokala jourerna för att förbättra stödet till
kvinnor och deras barn (yrkande 3) och om att
initiativ bör tas av regeringen för att tydliggöra
vikten av samverkan mellan socialtjänsten och
frivilligorganisationer såsom kvinnojourerna
(yrkande 5). Motionärerna anser att regeringen bör
intensifiera dialogen med kommunerna kring ansvaret
för kvinnofridsarbetet, så att alla kvinnor som
utsätts för kvinnofridsrelaterat hot och våld får
rätt till kvalificerat och professionellt stöd. I
förekommande fall skall detta också omfatta barnen.
Det är vidare angeläget att kommunerna ger det stöd
som är nödvändigt för att kvinnojourerna skall kunna
fungera som väl fungerande komplement till
kommunernas verksamhet.
I motion So648 av Åsa Lindestam (s) begärs ett
tillkännagivande om att etablera kvinnojourer i
kommunerna. Motionären konstaterar att i dag finns
kvinnojourer i cirka hälften av alla kommuner. Hon
anser att regeringen bör initiera samtal med Svenska
Kommunförbundet om behovet av kvinnojourer och
skyddat boende.
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Enligt 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453) bör
socialnämnden verka för att den som utsatts för
brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp.
Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor
som är eller har varit utsatta för våld eller andra
övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och
hjälp för att förändra sin situation.
Vid behandlingen av budgetförslaget för 2004,
betänkande 2003/04:SoU1, noterade utskottet (s. 99)
med tillfredsställelse att regeringen avsatt
ytterligare 9 miljoner kronor till kvinno- och
mansjourernas verksamhet fr.o.m. 2004. Utskottet
framhöll återigen det mycket värdefulla arbete med
stor betydelse som kvinnojourerna utför som
komplement till socialtjänstens verksamhet på
området. Utskottet betonade återigen att den
omständigheten att det statliga stödet till
kvinnojourerna ökat under de senaste åren inte får
leda till att kommunernas ekonomiska engagemang
minskar. Det är kommunerna som även i fortsättningen
bör ha det primära ansvaret för att stödja
kvinnojourerna. Utskottet vidhöll också att det
självklart är positivt att kommunerna ger stöd även
till mansjourer.
Utskottet behandlade frågor om våld mot kvinnor
senast i betänkande 2003/04:SoU5 vartill hänvisas
för en bakgrundsredovisning. I betänkandet föreslogs
bl.a. ett tillkännagivande till regeringen om
tilläggsdirektiv till utredningen om uppföljning och
utvärdering av Kvinnofridspropositionens
myndighetsuppdrag ur ett könsmaktsperspektiv (N
2003:13, dir. 2003:112 och 2004:124). Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2003/04:155). Utskottet
anförde följande (s. 33 f.):
Flera motionärer tar upp behovet av att alla
kommuner bör ha en handlingsplan för arbetet med
våldutsatta kvinnor.
Utskottet konstaterar att ett omfattande arbete
pågår i kommunerna för att öka kunskapen om våld
i nära relationer och hur man bemöter kvinnor som
behöver stöd. Utskottet konstaterar också att
många kommuner har tagit fram handlingsplaner
eller motsvarande för hur detta arbete skall
bedrivas. Utskottet vill vidare erinra om att
ytterligare medel avsatts till Rikskvinnocentrum
för innevarande år, bl.a. för att avhjälpa de
brister som föreligger på området. Utskottet
noterar dessutom att en särskild utredare (dir.
2003:112) tillkallats under hösten 2003 med
uppdrag att följa upp och ur ett
könsmaktsperspektiv utvärdera de
myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till
enskilda myndigheter, som gavs i samband med
propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55).
Utredaren skall göra en samlad analys av
eventuella hinder och strukturer som motverkar
ett könsmedvetet arbete på de områden som dessa
uppdrag gällde. Uppdraget skall redovisas senast
den 30 september 2004. Utskottet anser det
lämpligt att den särskilde utredaren genom
tilläggsdirektiv får i uppdrag att överväga hur
önskemålet att varje kommun bör ha en
handlingsplan för arbetet med våldsutsatta
kvinnor skall uppnås. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med delvis bifall till motionerna - - -
som sin mening ge regeringen till känna. - - -
Liksom tidigare vill utskottet framhålla vikten
av att på alla sätt förebygga våld och hot mot
kvinnor och att ge utsatta kvinnor adekvat vård
och stöd. Utskottet konstaterar vidare att det
alltjämt pågår ett omfattande arbete på olika
nivåer när det gäller mäns våld mot kvinnor.
Härvid vill utskottet särskilt peka på det arbete
som skall ske för att genomföra resultatet av
Socialstyrelsens uppdrag med anledning av
Kvinnofridsreformen. Utskottet ser vidare mycket
positivt på regeringens avsikt att låta utreda
möjligheterna att låta ett ombildat
Rikskvinnocentrum sprida kunskap om och utveckla
metoder när det gäller att motverka våld mot
kvinnor. Dessutom har ändringar gjorts i reglerna
för besöksförbud som innebär ett ökat skydd för
utsatta kvinnor. Mot bakgrund av de omfattande
åtgärderna på området anser utskottet att
motionerna - - - får anses i huvudsak
tillgodosedda. - - -
Utskottet anser det utomordentligt viktigt att
offer för människohandel, inom ramen för gällande
lagstiftning, får det stöd och den hjälp de
behöver. En proposition med anledning av bl.a.
Anhörigkommitténs betänkande Människosmuggling
och offer för människohandel bereds för
närvarande i riksdagen. Detta arbete bör inte
föregripas. Motionerna - - - avstyrks. - - -
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på regeringens förslag att
avsätta ytterligare 150 miljoner kronor för att
finansiera missbrukarvårdssatsningen. Utskottet
finner därmed den föreslagna medelsanvisningen väl
avvägd och avstyrker motionerna So605 (kd) yrkande
29 (delvis), So609 (kd) yrkande 4 och So638 (c)
yrkande 5 (delvis) om annan medelsanvisning.
Utskottet konstaterar följande. I februari 2004
beslöt riksdagen, efter initiativ av utskottet, att
ge regeringen till känna (bet. 2003/04:SoU5, rskr.
2003/04:155) att tilläggsdirektiv skulle ges till
den särskilde utredare (dir. 2003:112) som
tillkallats för att följa upp och ur ett
könsmaktsperspektiv utvärdera de
myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till
enskilda myndigheter som gavs i samband med
propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55). Det
gällde en samlad analys av eventuella hinder och
strukturer som motverkar ett könsmedvetet arbete på
de områden som dessa uppdrag gällde. Utredaren borde
även, enligt utskottet, ges i uppdrag att överväga
hur önskemålet att varje kommun bör ha en
handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor
skall uppnås. Utskottet konstaterar nu med stor
förvåning att något sådant uppdrag inte lämnats.
Utredningen skall avlämna sitt betänkande
innevarande månad. Regeringen bör därför på annat
lämpligt sätt omgående vidta åtgärder för att dels
inventera i vilken utsträckning det finns
handlingsplaner i kommunerna för arbetet med
våldsutsatta kvinnor, dels återkomma till riksdagen
med förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett
systematiskt ansvar för arbetet med våldsutsatta
kvinnor. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
delvis bifall till motionerna Ju293 (fp) yrkande 27,
U306 (kd) yrkande 6, Sf365 (kd) yrkande 30, So340
(s), So593 (s) yrkandena 1-3 och 5 samt So648 (s)
som sin mening ge regeringen till känna.
Såsom utskottet framhållit vid upprepade
tillfällen utför kvinnojourerna ett mycket
värdefullt arbete med stor betydelse som komplement
till socialtjänstens verksamhet på området.
Utskottet vill också åter betona att den
omständigheten att det statliga stödet till
kvinnojourerna ökat under de senare åren inte får
leda till att kommunernas ekonomiska engagemang
minskar. Det är kommunerna som även i fortsättningen
bör ha det primära ansvaret för att stödja
kvinnojourerna. Mot bakgrund av vad utskottet just
anfört anser utskottet emellertid inte att det
behövs något initiativ från riksdagens sida med
anledning av motionerna Fi260 (v) yrkande 2 och
So616 (v) yrkande 2. Motionerna avstyrks.
Statens institutionsstyrelse (18:2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens begäran om
medelsanvisning till
anslag 18:2 Statens institutionsstyrelse.
Riksdagen bör därmed avslå motionsyrkanden om
annan medelsanvisning till anslaget.
Riksdagen bör vidare bifalla det av
regeringen under anslaget begärda
bemyndigandet.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 754 724 000 kr
anvisas under anslag 18:2 Statens
institutionsstyrelse.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005 för ramanslag 18:2 Statens
institutionsstyrelse ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 18 000 000 kr efter 2005.
Statens institutionsstyrelse (SiS) är
förvaltningsmyndighet för de hem som avses i 12 §
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård
av unga (särskilda ungdomshem) (LVU) och lagen
(1998:603) om sluten ungdomsvård (LSU) samt 22 och
23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i
vissa fall (LVM-hem). Verksamheten är indelad i
verksamhetsgrenarna missbrukarvård, ungdomsvård och
sluten ungdomsvård.
Ungdomsvården och missbrukarvården finansieras
till omkring 60 % respektive två tredjedelar med
avgifter, medan sluten ungdomsvård finansieras helt
via myndighetens anslag. Intäkterna beräknas enligt
SiS till 999 miljoner kronor för 2004 och 1 025
miljoner kronor för 2005.
Regeringen anför (s. 165) att utvecklingen inom den
statligt bedrivna ungdoms- och missbrukarvården är
svårbedömd. Det är angeläget med fortsatta insatser
för att höja kvaliteten i vården och samverkan
mellan huvudmännen. SiS skall snabbt kunna erbjuda
individuellt anpassad vård av hög kvalitet. För att
ytterligare kunna höja kvaliteten på den vård som
SiS erbjuder och därmed förbättra resultatet av
denna vård krävs bl.a. att vårdkedjan både inom och
utanför SiS effektiviseras. Särskilt gäller detta
inom missbrukarvården. Den statligt bedrivna
ungdoms- och missbrukarvården skall i ökad
utsträckning utgå från kunskap och beprövad
erfarenhet. Det ställer krav på bl.a. SiS styrning
av verksamheten, på kompetens- och metodutveckling
samt på utveckling av mått för mål- och
resultatbedömning inom vården. Hit hör även det
forsknings- och utvecklingsarbete som SiS bedriver.
Under det senaste året har efterfrågan på
ungdomsvård fluktuerat medan efterfrågan på sluten
ungdomsvård ökat och efterfrågan på missbrukarvård
fortsatt att minska. För att göra det möjligt för
SiS att använda sina resurser effektivt anser
regeringen att myndigheten måste ha möjlighet att
styra om resurser mellan de olika
verksamhetsgrenarna under olika tidsperioder. Vid
SiS bildande diskuterades principer (prop.
1992/93:61) för fastställande av vårdavgifter inom
de olika verksamhetsgrenarna. Enligt regeringen bör
SiS fortsättningsvis ta ett finansiellt
helhetsansvar när det gäller relationen mellan
anslag och avgifter.
När den straffrättsliga påföljden sluten ung-
domsvård trädde i kraft den 1 januari 1999 in-
rättades tio vårdplatser. Påföljden har emellertid
fått betydligt större tillämpning än vad som för-
utsågs då lagen trädde i kraft. SiS bedömer fr.o.m.
2005 ett behov av 100 årsplatser i sluten
ungdomsvård.
Motioner med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) yrkas att riksdagen till anslag 18:2 Statens
institutionsstyrelse anvisar ett anslag som är 151
miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit
(delvis). Motionärerna anser att den slutna
ungdomsvården skall överföras till kriminalvården.
Anslaget till Statens institutionsstyrelse kan
därmed minskas med 151 miljoner kronor.
I motion Ju481 av Peter Althin m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om fler platser för LVU- och LSU-
vård av unga brottslingar (yrkande 5). Motionärerna
pekar på att regeringen måste avsätta ytterligare
resurser för att tillgodose behovet av fler plaster
hos SiS. Begränsade resurser, tuffare klientel och
sämre kontakter med socialtjänsten är den bild som
många SiS-hem berättar om. Det är mycket viktigt att
det finns resurser att genomföra den behandling och
vårdplan som är själva syftet med vården av den
unge.
Tidigare behandling m.m.
Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste
åren avstyrkt motioner om att överföra den slutna
ungdomsvården till kriminalvården samt om fler
platser vid de särskilda ungdomshemmen, senast i
betänkande 2003/04:SoU1 (s. 102, s.y. m).
Riksdagen gjorde våren 2003 ett tillkännagivande
till regeringen angående Statens
institutionsstyrelse (bet. 2002/03:SoU13, rskr.
2002/03:171). Riksdagen biföll därmed i huvudsak ett
förslag från Riksdagens revisorer (2002/03:RR9).
Tillkännagivandet innebär bl.a. att SiS övergripande
ansvar för behandlingen vid institutionerna bör
förtydligas. SiS bör också ges i uppdrag att
fortsätta att utveckla sina insatser när det gäller
implementering av metoder som har vetenskapligt stöd
vid institutionerna. Vidare bör SiS konkretisera
målen för sin verksamhet samt prioritera och
utveckla uppföljningen av vårdresultat. Enligt
tillkännagivandet bör regeringen även utreda hur
tillsynen av SiS kan göras organisatoriskt och
ekonomiskt oberoende av SiS.
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2004
avseende Statens institutionsstyrelse preciserat
återrapporteringskraven.
Enligt uppgift från Socialdepartementet bereds
frågan om bl.a. tillsynen för närvarande inom
departementet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan inte heller nu ställa sig bakom kravet
i motion So577 (m) delvis om att den slutna
ungdomsvården bör överföras till kriminalvården.
Utskottet anser den föreslagna medelsanvisningen väl
avvägd och avstyrker därmed även motion Ju481 (kd)
yrkande 5.
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslag
18:2 Statens institutionsstyrelse ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 18 000 000 kr
efter 2005.
Utvecklingsmedel till åtgärder för
hemlösa (18:3)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens begäran om
medelsanvisning till anslag 18:3
Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa.
Riksdagen bör med delvis bifall till motioner
som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om att regeringen snarast
bör återkomma till riksdagen med en
redovisning av vilka åtgärder som hittills
vidtagits, vilket resultat insatserna har
fått samt vilka åtgärder regeringen planerar
att vidta inom den närmaste framtiden i syfte
att förbättra situationen för de hemlösa.
Jämför reservationerna 20 (m, fp) och 21
(kd).
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 10 000 000 kr
anvisas under anslag 18:3 Utvecklingsmedel till
åtgärder för hemlösa.
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag
bedrivit ett utvecklingsarbete mot hemlöshet
2002-2004. Totalt 30 miljoner kronor har fördelats
till ett 20-tal lokala utvecklingsprojekt för att
förebygga hemlöshet och förhindra vräkning. Som en
del av uppdraget har en standardiserad modell för
lokala hemlöshetsinventeringar utvecklats. Enhetliga
definitioner samt befintlig kunskap inom området har
sammanställts i en handbok som kan användas av
kommuner och andra berörda. Socialstyrelsen skall
slutrapportera uppdraget våren 2005 och samtidigt
redovisa hur erfarenheterna från utvecklingsarbetet
kan tas till vara.
Regeringen bedömer att utvecklingsmedlen har haft
stor betydelse för att lyfta fram de problem som är
förenade med hemlöshet, både för individen och för
samhället, och för att pröva nya metoder för att på
sikt komma till rätta med hemlösheten. Regeringen
föreslår därför att 30 miljoner kronor satsas på
fortsatta utvecklingsinsatser under 2005-2007.
Regeringen framhåller (s. 164 f.) behovet av
insatser mot missbruk och hemlöshet. I stort sett
samstämmiga uppgifter pekar på svårigheter för
människor med omfattande sociala problem att få den
vård, omsorg eller det stöd de behöver för att kunna
leva ett drägligt liv. Under en rad av år har det
kommit uppgifter om brister i missbrukarvårdens
dimensionering. Socialstyrelsen konstaterar i sin
lägesrapport 2003 att gapet mellan behov och
resurser växer. I studien Narkomanvård på lika
villkor? konstaterade Socialstyrelsen att det
förekommer stora lokala variationer vid bedömningen
av val av insats och att det är svårt att förutse
vilka insatser som ges. LVM-utredningen konstaterade
i sitt slutbetänkande Tvång och förändring (SOU
2004:3) att analyser av samhällets samlade insatser
mot missbruk måste utgå ifrån en helhetsbild som
innefattar socialtjänstens, SiS, kriminalvårdens och
hälso- och sjukvårdens verksamheter på området,
eftersom det i hög grad är samma klienter som rör
sig mellan missbrukarvårdens olika huvudmän och
kriminalvården. LVM-utredningen konstaterade också
att ekonomiska överväganden har betydelse för valet
av vårdform, men att förväntningar på vad vården
skall ge också spelar en viktig roll. Utredningen
pekade på vikten av ökad samverkan mellan
socialtjänsten och SiS samt på betydelsen av en
sammanhållen vårdkedja och eftervårdsinsatser.
Socialstyrelsen och Mobilisering mot narkotika har
mot den bakgrunden en fortsatt viktig uppgift att i
samarbete med kommuner och organisationer arbeta för
att få till stånd en utveckling av insatser
anpassade för olika personers skilda behov, och en
förbättrad tillgänglighet, effektivitet och kvalitet
i vården. Också Socialstyrelsens utvecklingsarbete
mot hemlöshet är väsentligt i det sammanhanget,
eftersom problem med hemlöshet och missbruk ofta har
täta samband. I en nationell kartläggning av
personer som genomgår behandling den 1 april 2003
rapporterades drygt 11 % som hemlösa. Personer med
missbruksproblem och deras familjer har inte sällan
stora svårigheter att få en bostad efter behandling,
vilket i många fall kan försvåra den pågående
rehabiliteringen. Hyresvärdar ställer generellt allt
högre krav på tilltänkta hyresgäster, och det finns
fastighetsägare som inte godkänner ekonomiskt
bistånd som inkomst. Enligt Boverkets
bostadsmarknadsenkät 2003 har en tredjedel av
kommunerna svårigheter att få fram bostäder till
bostadslösa. Det är angeläget att utveckla
samverkansformer mellan olika huvudmän för att hitta
nya och effektiva behandlings- och stödformer för
personer med omfattande och sammansatta sociala
problem. Möjligheten till samverkan i gemensam nämnd
bör enligt regeringens bedömning kunna få betydligt
större tillämpning än vad den har i dag.
Motioner som inte bedöms ha anslagseffekt
budgetåret 2005
I motion So398 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
införande av en tak-över-huvudet-garanti för hemlösa
samt i övrigt vad gäller åtgärder för hemlösa
(yrkande 9). Motionärerna anser att det behövs en
garanti som ger rätt till en plats på natthärbärge
utan särskild biståndsprövning. De anser vidare att
kommunen har ett ansvar för att alla människor skall
kunna bo på ett sätt som motsvarar deras behov.
Bostäder för psykiskt sjuka och en fungerande
missbrukarvård är en förutsättning för att många av
de hemlösa skall ha en chans att komma ur sin svåra
situation. Det är viktigt att det sker en utbyggnad
av boende och stöd av olika slag, även av s.k.
lågtröskelboenden.
I motion So592 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs om en nationell tak-över-
huvudet-garanti (yrkande 1), om en nationell kampanj
för utrotning av hemlöshet (yrkande 2), om forskning
kring hemlöshet (yrkande 3) och om att utveckla
samarbetet mellan socialtjänst och
frivilligorganisationerna avseende arbetet mot
hemlöshet (yrkande 5). Motionärerna anför att det
behövs ett helt nytt koncept för bostäder till
hemlösa. Under en övergångsperiod kan enkla
lösningar som härbärgen och andra tillfälliga
åtgärder godtas.
I motion Bo303 av Dan Kihlström m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om att socialtjänstlagen skall ge
stöd för boende som en social rättighet (yrkande 4).
Varje persons rätt till bistånd prövas individuellt.
Ett fungerande system med sociala förturer, sociala
kontrakt och andra former av hjälp med att skaffa en
bostad måste vara fundamentalt i socialtjänstlagens
mening.
I motion Bo277 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs
tillkännagivanden om att Socialstyrelsen och
Boverket tillsammans skall kartlägga hemlösheten
minst vart tredje år (yrkande 1) och om att ge
Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag avseende
hemlösa kvinnor (yrkande 2). Motionärerna anser att
Socialstyrelsen bör ges ett särskilt uppdrag att,
utifrån hemlösa kvinnors förutsättningar och
problem, utforma åtgärder och stödformer för att
minska hemlösheten bland kvinnor. Vidare begärs
tillkännagivanden om särskilda initiativ för att
förbättra situationen för dem som blivit hemlösa
till följd av avvecklingar inom vård och omsorg
(yrkande 3), om att regeringen bör utreda och
föreslå lagändringar så att 4 kap. 1 §
socialtjänstlagen kompletteras med en bestämmelse om
att rätt till bistånd också skall omfatta rätten
till en egen bostad (yrkande 11) och vad som i
motionen anförs om uppföljning av
Hemlöshetskommitténs förslag (yrkande 12).
Motionärerna anser att mycket lite av det som
föreslagits av Hemlöshetskommittén har genomförts.
Om regeringen menar allvar med att vilja förändra
situationen borde man snarast återkomma med konkreta
förslag till riksdagen utifrån kommitténs förslag om
hur hemlösheten bör bekämpas.
I motion Bo275 av Margareta Andersson m.fl. (c) begärs
ett
tillkännagivande om att upprätta lokala och
nationella strategier för att lösa
hemlöshetsproblematiken (yrkande 6). Motionären
konstaterar att hemlöshet ofta förknippas med de
stora städerna men det förekommer även i de
småländska kommunerna.
I motion So541 av Börje Vestlund m.fl. (s) begärs
ett tillkännagivande om att en bostad är en mänsklig
rättighet och att hemlösheten där den inte är
självvald i Sverige i allmänhet och Stockholm i
synnerhet måste bekämpas till det yttersta (yrkande
1). Motionärerna konstaterar att en majoritet av de
hemlösa även har problem med missbruk och/eller är
psykiskt störda, en del har stora skulder och några
är hivpositiva. Detta visar, enligt motionärerna,
att det behövs olika former av behandling och
bostadslösningar.
Tidigare behandling m.m.
Hemlösas situation behandlades senast i betänkande
2003/04:SoU1. Utskottet gjorde då följande uttalande
(s. 106):
Utskottet vill åter framhålla vikten av att
konkreta och omedelbara åtgärder vidtas i syfte
att bistå de hemlösa och att målet för detta
arbete måste vara att människor skall kunna få
egna bostäder. Socialstyrelsen har i uppdrag att
leda ett arbete under åren 2002-2004 med syfte
att utveckla metoder som motverkar hemlöshet.
Sammanlagt 30 miljoner kronor avsätts för
projektet. Socialstyrelsen har presenterat en
plan för regeringen avseende hur
utvecklingsarbetet skall bedrivas samt även
redogjort för de projekt som hittills fått stöd.
Utskottet ser positivt på detta arbete samt utgår
vidare från att den nationella
psykiatrisamordnaren kommer att belysa frågor
rörande situationen för psykiskt sjuka hemlösa.
Utskottet vill i sammanhanget särskilt betona
vikten av åtgärder som främjar ett nära samarbete
mellan psykiatrin, landstingens missbrukarvård
och socialtjänsten.
I budgetpropositionen anför regeringen att
ytterligare åtgärder kan behöva vidtas under de
närmaste åren för att stärka insatserna för de
mest utsatta grupperna, som hemlösa och tunga
missbrukare. Enligt utskottets mening bör
regeringen snarast återkomma till riksdagen med
en redovisning av vilka åtgärder som hittills
vidtagits, vilket resultat insatserna har fått
samt vilka åtgärder som regeringen planerar att
vidta inom den närmaste framtiden i syfte att
förbättra situationen för de mest utsatta i
samhället.
Vad utskottet anfört bör riksdagen, men delvis
bifall till motionerna - - -, som sin mening ge
regeringen till känna.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2003/04:84).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att ytterligare åtgärder behöver
vidtas under de närmaste åren för att stärka
insatserna för de mest utsatta grupperna, som
hemlösa och tunga missbrukare. Utskottet tillstyrker
därmed förslaget att anvisa 10 miljoner kronor under
anslaget för 2005. Utskottet har noterat regeringens
planer på en liknande satsning 2006 och 2007.
Utskottet saknar den redovisning som ett enigt
utskott beställde i budgetbetänkandet förra året.
Utskottet vidhåller därför sitt av riksdagen
godkända tillkännagivande, att regeringen snarast
bör återkomma till riksdagen med en redovisning av
vilka åtgärder som hittills vidtagits, vilket
resultat insatserna har fått samt vilka åtgärder som
regeringen planerar att vidta inom den närmaste
framtiden i syfte att förbättra situationen för de
mest utsatta i samhället. Vad utskottet nu anfört
med delvis bifall till motionerna So398 (fp) yrkande
9, So541 (s) yrkande 1, So592 (kd) yrkandena 1-3 och
5, Bo275 (c) yrkande 6, Bo277 (v) yrkandena 1-3, 11
och 12 och Bo303 (kd) yrkande 4 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Politikområde Forskningspolitik under
utgiftsområde 9
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning (26:2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
medelsanvisning till anslag 26:2
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning. Riksdagen bör
därmed avslå ett motionsyrkande om annan
medelsanvisning till anslaget. Utskottet
anser vidare att riksdagen bör bifalla det av
regeringen under anslaget begärda
bemyndigandet.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att 291 231 000 kr
anvisas under anslag 26:2 Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap: Forskning.
Vidare yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2004 för ramanslag 26:2 Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
633 000 000 kr efter 2005.
Ändamålet med anslaget är att stödja forskning och
forskningsinformation om arbetsliv, socialvetenskap
och folkhälsovetenskap. Anslaget skall användas till
forskningsbidrag, anställningar,
informationsinsatser samt projektrelaterade
kostnader såsom utvärderingar, beredningsarbete,
konferenser, vissa resor och seminarier.
Motion med anslagseffekt budgetåret 2005
I motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar 43 685 000
kr mindre än regeringens förslag till anslag 26:2
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:
Forskning (yrkande 29 delvis). Minskningen av
anslaget förklaras av att Kristdemokraternas förslag
om en rehabiliteringsförsäkring under utgiftsområde
10 innehåller en betydande satsning på forskning
kring arbetsliv och rehabilitering.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är den forskning som stöds
genom anslaget angelägen. Utskottet finner
regeringens förslag till medelsanvisning väl avvägt.
Därmed avstyrks motion So605 (kd) yrkande 29
(delvis).
Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslag
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 633 000 000 kr
efter 2005.
Övrig medelsanvisning
Anslag 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Förvaltning har inte mött någon
erinran i form av motioner.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
Övrig statlig verksamhet
Läkemedelsverket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om
nödvändigheten av modernare former för
finansiering av Läkemedelsverkets verksamhet.
Jämför reservation 22 (mp).
Propositionen
Läkemedelsverket skall bidra till att uppfylla målet
för politikområdet genom att tillse att läkemedel är
effektiva, säkra och av god kvalitet samt genom att
verka för att läkemedel används på ett
ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Verket
skall främja säkerheten och kvaliteten för
läkemedelsnära produkter. Läkemedelsverket skall
också ansvara för kontroll och tillsyn av
medicintekniska produkter. Ett av Läkemedelsverkets
mål är att medverka till att läkemedelsförsörjningen
utvecklas och blir mer kostnadseffektiv.
Läkemedelsverket skall i detta arbete dels utgöra en
kontrollerande myndighet, dels arbeta för rationell
utveckling och användning av nya och äldre
läkemedel.
Läkemedelsverket uppvisar i årsredovisningen för
2003 ett rörelseunderskott uppgående till ca 20,5
miljoner kronor. Verksamhetens intäkter var ca 308
miljoner kronor. I budgetunderlaget har
Läkemedelsverket angivit en beräknad kostnadsbudget
om ca 336 miljoner kronor för 2005.
Antalet godkända produkter har enligt
budgetpropositionen ökat från ca 3 000 i mitten av
nittiotalet till 7 000 under 2003. Detta har medfört
utökade arbetsuppgifter för Läkemedelsverket. Vidare
fortsättet Läkemedelsverket satsningen på att
avsluta fler ansökningar om godkännanden för s.k.
frilistade naturmedel, dvs. medel som har
tillfälligt försäljningstillstånd som
naturläkemedel, i avvaktan på en slutgiltig
bedömning. Verket bedömer att de återstående
ansökningarna avslutas under 2005.
Motionen
I motion So347 av Jan Lindholm (mp) begärs ett
tillkännagivande om nödvändigheten av modernare
former för finansiering av Läkemedelsverkets
verksamhet. Enligt motionären bör regeringen
tillsätta en utredning som tittar på möjligheterna
att förändra finansieringen av Läkemedelsverket så
att konflikten mellan samhällsmål och verksmål inte
ges möjlighet att påverka det löpande ansvaret.
Utskottets ställningstagande
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att
Läkemedelsverket genomfört sitt arbete så att de
fastlagda målen i huvudsak har uppfyllts samt att
den nuvarande inriktningen av Läkemedelsverkets
verksamhet bör kvarstå. Verksamheten vid
Läkemedelsverket är helt uppdrags- och
avgiftsfinansierad, och det finns enligt utskottet
ingen anledning att ifrågasätta denna finansi-
eringsform. Motion So347 (mp) avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Behovet av ett nationellt forskningscentrum
för integrativ medicin (punkt 11)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m), Kenneth
Johansson (c) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So432 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Genom konsumentundersökningar, inom olika landsting
och Landstingsförbundet, har det framkommit att de
enskilda medborgarna i dag har önskemål om och behov
av att kunna välja vårdgivare inom både hälso- och
sjukvårdssektorn såväl som inom alternativ och
komplementär medicin. Vi anser därför att ett
nationellt forskningscentrum för integrativ medicin
behövs i Sverige för att öka kunskapen och bidra
till utveckling av kompetens, information och
utbildning. WHO:s strategi för TM/CAM 2002-2005
skall enligt vår mening ingå i uppdraget för ett
nationellt forskningscentrum för integrativ medicin.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
2. Högkostnadsskyddet i vården (punkt 12)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So394 yrkande 3.
Ställningstagande
Taket i högkostnadsskyddet upplevs i dag som alltför
begränsande i många landsting. Många patienter
kommer alltför fort över taket och risken finns för
en "överkonsumtion" av vård. Jag anser därför att
taket för högkostnadsskyddet tills vidare bör höjas
med 200 kronor. Vad jag nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
3. Åldersgränsen för läkares och sjukgymnasters
rätt till offentlig ersättning m.m.
(punkt 13)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m), Kenneth
Johansson (c) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So394 yrkande 17.
Ställningstagande
Vi erinrar om vår gemensamma reservation 1 i
betänkande 2004/05:SoU4.
4. Stödet till HBT-organisationer (punkt 15)
av Kerstin Heinemann (fp), Erik Ullenhag (fp),
Kenneth Johansson (c) och Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2004/05:L295 yrkande 10,
2004/05:So424, 2004/05:So566 yrkande 6 och
2004/05:So620 yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Vi anser att formerna för det statliga stödet till
homosexuellas organisationer bör ses över. Utöver de
projektmedel som är öronmärkta för hivprevention
m.m. utbetalas i dag totalt knappt 1 miljon kronor
årligen av Statens folkhälsoinstitut i form av
projektbidrag ett år i taget. Vi anser att
projektbidragsformen försvårar långsiktighet och
inte beaktar organisationernas behov av en
grundstruktur för att bedriva verksamhet. Vi anser
därför att formerna för det statliga stödet bör
utvärderas för att skapa större långsiktighet.
Vidare bör nivån på stödet ses över och möjligheten
att söka bidrag bör breddas till att gälla HBT-
organisationer i stället för homosexuellas
organisationer. Vi anser även att det bör övervägas
om hanteringen av det statliga stödet till HBT-
organisationer skall ligga kvar hos Statens
folkhälsoinstitut eller flyttas till annan
myndighet.
5. Stöd till arbetet med självmordsprevention
m.m. (punkt 17)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Anne Marie
Brodén (m), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson
(c) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2004/05:247 yrkande 3 och
2004/05:So657 yrkande 3 samt avslår motionerna
2004/05:So247 yrkande 6 och 2004/05:So508 yrkande 5.
Ställningstagande
Det finns en rad frivilligorganisationer till vilka
självmordsbenägna personer och deras anhöriga kan
vända sig för hjälp och stöd. En av dessa
organisationer är SPES, Riksorganisationen för
suicidprevention och efterlevandestöd. Vi anser att
dessa gör en ovärderlig insats och att deras arbete
på olika sätt, bl.a. genom ökat stöd, bör
underlättas och stimuleras.
6. Tobaksförebyggande arbete (punkt 18)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m), Kenneth Johansson (c) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2004/05:So416 yrkande 1 och
2004/05:So463 yrkande 1.
Ställningstagande
Regeringen har i sin budgetproposition föreslagit
endast tio miljoner kronor till tobaksförebyggande
arbete år 2005. Av dessa skall fem miljoner gå till
frivilligorganisationer och fem miljoner till Sluta-
röka-linjen enligt Socialdepartementet. Däremot
finns inga medel avsatta för tobaksförebyggande
arbete. De medel som finns hos Statens
folkhälsoinstitut för 2005 är redan avsatta för
andra ändamål. Vi känner oro över detta och anser
att kontinuitet i arbetet och att behålla uppbyggd
kompetens är mycket viktigt när det gäller
tobaksarbetet på nationell nivå. Det nationella
stödet är viktigt och nödvändigt för det lokala och
regionala hälsoarbetet. Vi anser att det skulle vara
mycket olyckligt om man ser stödet till
tobaksarbetet som en punktinsats som nu är avklarad.
7. Ändring i socialtjänstlagen (2001:453)
(punkt 19)
av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:Kr332 yrkande 3.
Ställningstagande
I dag finns endast i förarbetena till
socialtjänstlagen angivet att behandling för
spelberoende skall kunna erbjudas av socialtjänsten.
Detta är en brist. Vi anser därför att det bör
införas ett uttryckligt stadgande i
socialtjänstlagen om att behandling skall erbjudas
för spelberoende.
8. Ledarhundsverksamhet (punkt 23)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So223.
Ställningstagande
Ledarhundar finansieras via statsbudgeten.
Synskadades riksförbund får en klumpsumma utbetald i
utbyte mot att organisationen ser till att
synskadades behov av ledarhundar tillgodoses. Vi
anser det orimligt att enskilda synskadade blir
beroende av en organisation som har ekonomiska
intressen i hundutbildningsverksamheten. Det vore
bättre att synskadade fick vända sig till
försäkringskassan som prövade den sökandes behov av
och rätt till ledarhund och beslutade om bidrag till
ledarhund. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
9. Nationella hjälplinjen (punkt 24)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Anne Marie
Brodén (m), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson
(c) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So269.
Ställningstagande
Nationella hjälplinjens verksamhet har hittills haft
projektform med ekonomiskt stöd från Allmänna
arvsfonden. Projekttiden gick ut den 31 augusti
2004. Regeringen har beviljat ett engångsbelopp på
fyra miljoner kronor som ett tillfälligt stöd under
år 2005. Med detta har regeringen markerat att
Nationella hjälplinjen har stor betydelse.
Vi anser det naturligt att se Nationella
hjälplinjen som en del av det förebyggande arbetet
inom psykiatrin. Därför behövs en mer permanent
finansiering av verksamheten inom befintlig ram för
utgiftsområde 9. Vad vi nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
10. Pollenrapporter (punkt 25)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So268.
Ställningstagande
För att en allergiker i tid skall kunna motverka och
behandla sin pollenallergi behövs tillgång till
regelbundna pollenrapporter. I dag får nästan bara
hälften av de drabbade denna information, då det
inte finns någon enhetlig policy i Sverige. Det
finns dessutom för få mätstationer och de som finns
är ojämnt fördelade över landet. Bättre information
om förekomst av pollen skulle minska lidandet och
spara resurser både i form av sjukvård och
sjukersättning. Vi anser att en enhetlig policy för
finansiering av mätstationer, analys- och
prognosverksamhet för allergiker bör utarbetas.
Regeringen bör återkomma med besked om vilken
myndighet som skall ta ansvar för att pollendata
skall kunna insamlas. Vad vi nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
11. Bilstödet (punkt 27)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2004/05:So226, 2004/05:So309 och
2004/05:So403 samt bifaller delvis 2004/05:So324.
Ställningstagande
Genom att bilstödet till skillnad från andra
försäkringar är ett ramanslag som inte får
överskridas saknas lagstöd för utbetalning när
anslaget tagit slut. Att pengarna tar slut långt
före budgetårets slut har blivit ett återkommande
problem. Vi anser att bilstödet måste få en annan
utformning så att enskilda inte kommer i kläm.
Vidare är behovet av regelförändringar stort bl.a.
vad gäller åldersgränserna. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
12. Tilläggsdirektiv till översynen av lagen
(1993:389) om assistansersättning m.m.
(punkt 29)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Anne Marie
Brodén (m), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson
(c) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2004/05:So1, 2004/05: So343
yrkandena 4 och 5, 2004/05:So397 yrkande 4 och
2004/05:So605 yrkande 28 samt bifaller delvis motion
2004/05:So528.
Ställningstagande
Vi har länge arbetat för att få en bred översyn av
handikappreformen och hälsade därför ut-
skottsinitiativet (2002/03:SoU19) våren 2003 med
tillfredsställelse. I ett särskilt yttrande framhöll
vi att vi förutsatte att med formuleringen bred
översyn skulle överväganden kring huvud-
mannaskapsfrågan och det långsiktiga
finansieringsansvaret komma att bli en naturlig och
självklar del i översynen av lagen (1993:389) om
assistansersättning, LASS.
Vi anser nu att regeringen bör ge tilläggsdirektiv
till den parlamentariska utredningen att utreda ett
statligt kostnadsansvar för LASS. En verksamhet som
är så reglerad som LASS bör inte finansieras via
kommunala skattepengar, eftersom det i praktiken
inte finns någon möjlighet att från kommunernas sida
påverka besluten.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
13. Övriga assistansfrågor (punkt 30)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 30
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So401 och avslår motionerna
2004/05:So255, 2004/05:So492 och 2004/05:Ub275
yrkande 15.
Ställningstagande
Riksrevisionen har i sin rapport RiR 2004:7 uttalat
sig om att funktionshindrade skulle "kunna ha det
lika bra eller bättre i gruppboende". Detta är djupt
kränkande. Människor som av en eller annan anledning
tilldelas medel från LASS varken kan eller får
samlas i en och samma grupp och därmed tvingas in i
stora gruppboenden. Alla människor har rättigheter
och skyldigheter, men ett handikapp får inte tvinga
in enskilda individer i ett kollektivt boende. Det
är alarmerande att Riksrevisionen har denna
uppfattning. Regeringen bör få i uppdrag att bevaka
enskilda människors rätt till enskilt boende.
Lagarna om personlig assistans som kom 1994 ger
enskilda människor en bra möjlighet att leva ett
eget liv. Livskvaliteten ökar avsevärt genom denna
rättighet. Med tanke på detta är det viktigt att
ersättningen för denna möjlighet följer med det
allmänna kostnadsläget i samhället. För att hjälpen
skall vara fullgod krävs också en ersättning som är
tillräckligt stor för att täcka kostnaderna för
hjälpen. Regeringen bör uppmärksammas på den
förhållandevis låga ersättning som kan betalas ut
till personlig assistans. Det är också av stor vikt
att regeringen ser över möjligheterna till en större
följsamhet mellan kostnadsutvecklingen i samhället
och den ersättning som står till buds idag för
verksamheten inom LASS.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
14. Övriga assistansfrågor (punkt 30)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 30
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:Ub275 yrkande 15 och avslår
motionerna 2004/05:So255, 2004/05:So401 och
2004/05:So492.
Ställningstagande
Jag anser att personer som omfattas av rätten till
personlig assistans också skall ha rätt till
personlig assistans vid deltagande i
vuxenutbildning. Förslaget om att betrakta
utbildning som en del i det dagliga livet, och att
det därmed utgör underlag för rätten till assistent
enligt LSS, är både principiellt viktigt och en
praktiskt effektiv väg att öppna vägen till
vuxenutbildning för många personer med
funktionshinder. Vad jag nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
15. Hjälpmedelsgaranti (punkt 31)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Anne Marie
Brodén (m), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson
(c) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So343 yrkande 3.
Ställningstagande
Rätt insatta och utprovade hjälpmedel har stor
betydelse för mångas välbefinnande. Vi oroas därför
av att hjälpmedelsförsörjningen i dag inte fungerar
på ett acceptabelt sätt. Väntetiderna är i många
fall orimligt långa. Vi anser att en
hjälpmedelsgaranti skall införas och
hjälpmedelsmarknaden öppnas för konkurrens. Detta
skulle leda till kortare köer, ett större utbud av
hjälpmedel och större valfrihet för den enskilde. Vi
anser att regeringen bör lägga fram förslag om att
utreda införandet av en hjälpmedelsgaranti. Vad vi
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
16. Anhörigstöd (punkt 32)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2004/05:So594 yrkande 1 och
2004/05:So629 samt avslår motion 2004/05:So357
yrkande 6.
Ställningstagande
Också vi vill erinra om att utskottet i de av
riksdagen godkända tillkännagivandena (bet.
2001/02:SoU11 och 2003/04:SoU4) begärde en
återrapport med dels en analys av de ekonomiska
konsekvenserna av en lagreglering av stödet till
anhöriga, dels om olika alternativa lagregleringar i
avsikt att stödja anhöriga och dels med förslag till
insatser för att ytterligare säkerställa och stärka
stödet till anhöriga.
Vi delar majoritetens bedömning att regeringen
skyndsamt skall bereda och presentera förslag till
insatser för att säkerställa och stärka stödet till
anhöriga. Vi anser därutöver att regeringen snarast
skall återkomma till riksdagen med förslag om en
lagreglerad skyldighet för kommunerna att stödja
anhörigvårdarna. Vad vi nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
17. Anhörigstöd (punkt 32)
av Kerstin Heinemann (fp), Erik Ullenhag (fp) och
Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So357 yrkande 6 och bifaller
delvis motionerna 2004/05:So594 yrkande 1 och
2004/05:So629.
Ställningstagande
Också vi vill erinra om att utskottet i de av
riksdagen godkända tillkännagivandena (bet.
2001/02:SoU11 och 2003/04:SoU4) begärde en
återrapport med dels en analys av de ekonomiska
konsekvenserna av en lagreglering av stödet till
anhöriga, dels om olika alternativa lagregleringar i
avsikt att stödja anhöriga och dels med förslag till
insatser för att ytterligare säkerställa och stärka
stödet till anhöriga.
Vi delar majoritetens bedömning att regeringen
skyndsamt skall bereda och presentera förslag till
insatser för att säkerställa och stärka stödet till
anhöriga. Vi anser därutöver att anhöriga bör få en
ökad möjlighet att själva avgöra vilka former av
avlastning och stöd de skall få. Regeringen bör ta
initiativ till överläggningar med Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet om hur ett
utökat stöd till dem som vårdar anhöriga skall kunna
ges. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
18. Kommunala handlingsplaner (punkt 34)
av Kerstin Heinemann (fp) och Erik Ullenhag (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:Ju293 yrkande 27 och bifaller
delvis motionerna 2004/05:U306 yrkande 6,
2004/05:Sf365 yrkande 30, 2004/05:So340,
2004/05:So593 yrkandena 1-3 och 5 samt
2004/05:So648.
Ställningstagande
Vi delar majoritetens tillkännagivande om kommunala
handlingsplaner. Därutöver anser vi att det är
viktigt att kvinnojourerna kan utvecklas utan att
arbeta under ständigt bekymmer med finansieringen.
Anslagen måste vara kontinuerliga. Vi vill betona
vikten av att ett utökat statligt stöd inte får
innebära att det kommunala stödet minskar. Vi anser
vidare att länsstyrelserna måste utnyttja sin
tillsynsskyldighet gentemot kommunerna och att vite
bör kunna utdömas till de kommuner som inte
uppfyller socialtjänstlagens bestämmelser gällande
stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
19. Kvinnojourerna (punkt 35)
av Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2004/05:Fi260 yrkande 2 och
2004/05:So616 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen bör återkomma med ett
handlingsprogram för hur staten på sikt skall ta
finansiellt ansvar för kvinnojourernas arbete med
konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Vi anser
detta självklart då det patriarkala våldet grundas
på en samhällelig struktur och måste förändras genom
övergripande statliga åtgärder. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
20. Insatser för hemlösa (punkt 36)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Erik
Ullenhag (fp) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So398 yrkande 9 och bifaller
delvis motionerna 2004/05:So541 yrkande 1,
2004/05:So592 yrkandena 1-3 och 5, 2004/05:Bo275
yrkande 6, 2004/05:Bo277 yrkandena 1-3, 11 och 12
samt 2004/05:Bo303 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi delar majoritetens uppfattning att regeringen
snarast bör återkomma till riksdagen med en
redovisning av vilka åtgärder som hittills
vidtagits, vilket resultat insatserna har fått samt
vilka åtgärder som regeringen planerar att vidta
inom den närmaste framtiden i syfte att förbättra
situationen för de mest utsatta i samhället.
Vi anser därutöver att det skall införas en tak-
över-huvudet-garanti. Denna skall ge rätt till en
plats på ett natthärbärge utan särskild
biståndsprövning. Kommunen har ett ansvar för att
alla människor skall kunna bo på ett sätt som
motsvarar deras behov. Bostäder för psykiskt sjuka
och en fungerande missbrukarvård är en förutsättning
för att många av de hemlösa skall ha en chans att
komma ur sin svåra situation. Det är viktigt att det
sker en utbyggnad av boende och stöd av olika slag,
också s.k. lågtröskelboenden. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
21. Insatser för hemlösa (punkt 36)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 36
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:Bo303 yrkande 4 och bifaller
delvis motionerna 2004/05:So398 yrkande 9,
2004/05:So541 yrkande 1, 2004/05:So592 yrkandena 1-3
och 5, 2004/05:Bo275 yrkande 6, 2004/05:Bo277
yrkandena 1-3, 11 och 12.
Ställningstagande
Jag delar majoritetens uppfattning att regeringen
snarast bör återkomma till riksdagen med en
redovisning av vilka åtgärder som hittills
vidtagits, vilket resultat insatserna har fått samt
vilka åtgärder som regeringen planerar att vidta
inom den närmaste framtiden i syfte att förbättra
situationen för de mest utsatta i samhället.
Jag anser därutöver att socialtjänstlagen skall ge
stöd för boende som en social rättighet. Ett
fungerande system med sociala förturer, sociala
kontrakt och andra former av hjälp med att skaffa en
bostad måste vara fundamentalt i socialtjänstlagens
mening.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
22. Finansieringen av Läkemedelsverket
(punkt 37)
av Jan Lindholm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 37
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2004/05:So347.
Ställningstagande
Läkemedelsverket finansieras till nästan 100 % genom
avgifter från läkemedelsindustrin för registrering
och översyn av läkemedel. Denna finansieringsform
skapar, enligt min mening, direkta, ekonomiska
kopplingar mellan Läkemedelsverket och
läkemedelsindustrin som riskerar verksamhetens
trovärdighet. Det kan, enligt min mening, exempelvis
vara sådana motiv som ligger bakom att
Läkemedelsverket väljer att förespråka olika
läkemedel när naturkost och alternativa metoder är
minst lika verkningsfulla.
Enligt min mening bör regeringen tillsätta en
utredning som tittar på möjligheterna att förändra
finansieringen av Läkemedelsverket så att konflikten
mellan samhällsmål och verksmål inte ges möjlighet
att påverka det löpande ansvaret. Ett förslag kan
vara att Läkemedelsverket finansieras genom statliga
anslag som i sin tur finansieras genom en
schablonskatt eller en på någon grund framräknad
avgift på registrerade produkter. Vad jag nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Anslag under utgiftsområde 9 (punkt 1)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister beslöt den 24
november 2004 att fastställa ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en
beräkning av statens inkomster avseende 2005.
Samtidigt fastställdes utgiftstaket för staten
inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten för åren 2006 och 2007 (bet.
2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47).
Moderata samlingspartiet har i partimotionen
2004/05:Fi231 En politik för arbete och i
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att bryta bidragsberoende och
utanförskap, att ge fler medborgare makt över den
egna vardagen samt trygga goda statsfinanser och en
långsiktig finansiering av välfärden. Vi vill satsa
på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,
rättstrygghet och skola i stället för på
bidragssystemen.
Vi föreslår en växling från subventioner och
bidrag till omfattande skattesänkningar för alla,
främst för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt
värnar vi de människor som är i störst behov av
gemensamma insatser och som har små eller inga
möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall tillföras resurser
för att på ett tillfredsställande sätt kunna
genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en
annan inriktning av politiken deltar vi inte i det
nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 9.
I det följande redovisar vi vilken fördelning på
anslagen inom utgiftsområde 9 som vi förordade i vår
anslagsmotion 2004/05:So577.
Vi anser att regeringens tandvårdspolitik är såväl
orättvis som ineffektiv. Särskilt gäller det
införandet av högkostnadsskydd för personer över 65
år. Dels diskriminerar detta yngre personer, dels är
det kostnadsdrivande och långt ifrån heltäckande ens
för gruppen över 65 år. I stället vill vi se ett
renodlat högkostnadsskydd för samtliga
åldersgrupper. Våra förslag på tandvårdsområdet som
utvecklats närmare i motion 2003/04:So408 innebär en
besparing på en halv miljard kronor under 2005.
Våra förslag på läkemedelsområdet medför på sikt
kostnadsbesparingar varje år på ungefär 1,75
miljarder kronor jämfört med nuvarande system. För
2005 vill vi anvisa knappt 2,5 miljarder kronor
mindre än regeringen till anslaget för
läkemedelsförmånerna. Våra förslag beräknas medföra
en successiv minskning av kostnaderna under de
nästkommande åren. Förslagen utvecklades detaljerat
i vår läkemedelspolitiska motion 2003/04:So386. Vi
vill överlåta Läkemedelsförmånsnämndens uppgifter
till Riksförsäkringsverket och även tillämpa fri
prissättning för betydligt fler preparat än i dag.
Apotekets försäljningsmonopol bör avskaffas stegvis
och andelen receptfria produkter fördubblas.
Till anslaget för bidrag till hälso- och sjukvård
vill vi anvisa 15 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit.
För att garantera alla vård i tid har vi
tillsammans med Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet kommit överens
om en nationell vårdgaranti som skall vara fullt
införd på två år och då gälla alla medicinskt
motiverade diagnoser och vårdkedjans alla insatser.
För detta ändamål avsätter vi 2 miljarder kronor för
2005 och 1,5 miljarder kronor för 2006 under ett
särskilt anslag. Det ger ett ordentligt tillskott
för att klara av att korta vårdköerna samtidigt som
det borgerliga förslaget är den reform som behövs
för att även på sikt hindra att vårdköer uppstår.
Vad gäller den närmare utformningen av
vårdgarantin hänvisar vi till ett gemensamt särskilt
yttrande.
Vi vill satsa på utveckling av de
kvalitetsregister som Socialstyrelsen redan
förvaltar. Motsvarande system för kvalitetssäkring
bör introduceras i den öppna vården, vilket i
praktiken kräver en successiv övergång till
elektroniska patientjournaler för såväl öppen- som
slutenvård. Vi anser att detta journalsystem bör
baseras på en nationell standard och vara
obligatoriskt för samtliga vårdgivare. För att
möjliggöra denna satsning på instrument för
kvalitetsuppföljning inom vården avsätter vi 750
miljoner kronor 2005. I denna satsning ingår också
resurser för att ackreditera vårdgivare och
garantera patienternas rättigheter.
Den verksamhet som Statens beredning för medicinsk
utvärdering bedriver har stor betydelse för
sjukvårdens utveckling. Vi avsätter därför 10
miljoner kronor årligen utöver vad regeringen
föreslagit.
Vi anser att anslaget till Socialstyrelsen bör
minskas med 108 miljoner kronor och att dessa medel
används till ett nytt anslag för att inrätta en
särskild medicinalstyrelse.
Konsumentundersökningar inom olika landsting visar
att konsumenterna alltmer använder sig av
alternativ/integrativ medicin och att behovet av att
kunna välja behandlingsmetod på lika villkor ökar
kraftigt. Vi anser därför att det behövs ett
nationellt centrum för komplementär medicin i
Sverige. Det skulle innefatta forskning och ut-
bildning som ges på universitetsnivå. För detta
ändamål vill vi anslå 10 miljoner kronor för år
2005. Vi vill i detta sammanhang även hänvisa till
ett med Centerpartiet gemensamt särskilt yttrande.
Satsningarna på det förebyggande arbetet mot
hiv/aids måste öka i stället för att stagnera och
minska. Vi föreslår att ytterligare 25 miljoner
kronor anvisas för detta ändamål.
Vi anser att den centraliserade styrningen inom
folkhälsoområdet kraftigt bör minska till förmån för
lokalt folkhälsoarbete. För att stimulera framväxten
av riktade insatser och regionalt och lokalt
folkhälsoarbete vill vi under år 2005 anslå 40
miljoner kronor till ett nytt anslag, Lokalt
folkhälsoarbete. Anslaget till Statens
folkhälsoinstitut bör successivt sänkas.
Inriktningen bör vara att Statens folkhälsoinstitut
är helt avvecklat vid utgången av år 2007.
Vi är kritiska till de kvalificeringskriterier som
finns uppställda för att få del av de medel som
finns avsatta under anslag 14:7. Vi anser att
kvalitet skall prioriteras framför kvantitet, varför
riktade insatser är att föredra, t.ex. mot ett
tillfälligt problemområde eller i samband med
läkarbesök. Det påvisar t.ex. SBU i en utvärdering
av rökavvänjningsmetoder. Därför anser vi att en
betydande andel av resurserna till folkhälsoåtgärder
skall ha en tydlig geografisk eller hälsomässig
inriktning för att uppnå bästa möjliga nytta och
kostnadseffektivitet.
Vi anser, mot bakgrund av den senaste tidens
allvarliga utveckling på narkotikaområdet, att
kraftfulla åtgärder för att förhindra missbruk är
nödvändiga. Vi avsätter därför 20 miljoner kronor
mer än regeringen under kommande treårsperiod under
anslaget Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder.
Insatserna skall riktas så att nyrekrytering av
missbrukare förhindras.
Vi anser vidare att detaljhandelsmonopolet för
Systembolaget bör avvecklas, varvid det också blir
naturligt att avveckla Alkoholsortimentsnämnden.
Vi vill vidare införa ett stöd till
funktionshindrade som är mångsidigt och anpassat
till den enskildes särskilda förutsättningar. Den
funktionshindrade skall kunna påverka sin egen
situation genom att t.ex. kunna välja vårdpersonal,
omsorgsform och hjälpmedel.
Personer med en allvarlig psykisk sjukdom, t.ex.
schizofreni, är en grupp i särskilt behov av stöd.
Denna grupp försummas dock ofta när olika huvudmän
försöker undvika kostnader genom att skjuta över
ansvaret på andra. Personer med en allvarlig psykisk
sjukdom bör för övrigt av rättssäkerhetsskäl erhålla
ett personligt ombud eller en kontaktperson. Vi
anser att personliga ombud gör en väldigt viktig
insats för denna grupp och vill därför till detta
anslag anvisa 200 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit.
Vi anser vidare att det är centralt att
funktionshindrade och deras anhöriga ges goda
möjligheter till rekreation vid anläggningar som är
särskilt anpassade för specifika funktionshinder. Vi
förordar därför att stödet till
handikapporganisationernas rekreationsanläggningar
höjs med 1 miljon kronor.
Vi vill tillföra ytterligare 2 miljoner kronor
till anslaget för bidrag till
handikapporganisationer. Dessa extra medel skall
riktas särskilt till mindre handikapporganisationer
som arbetar oberoende av de stora samarbetsorganen
inom handikapprörelsen.
Assistansersättningens syfte är att garantera
funktionshindrades rätt att vara integrerade i
samhället. Vi anser att insatser och stöd till
funktionshindrade skall utföras individuellt. Stödet
skall riktas direkt till enskilda människor och inte
gå omvägen över kommunen. Vi vill därför återföra
det ekonomiska ansvaret för assistansersättningens
första 20 timmar till staten. Detta innebär att vi
tillför anslaget Kostnader för statlig
assistansersättning ytterligare 1,9 miljarder kronor
årligen. Vi vill även hänvisa till vår reservation i
föreliggande betänkande om att den utredning som nu
är tillsatt för att se över assistansersättningen
bör få tilläggsdirektiv.
Vi står fast vid vår uppfattning att flera av
ombudsmannaverksamheterna bör slås ihop, däribland
Handikappombudsmannen. Inget anslag bör därmed
anvisas till Handikappombudsmannen. Den nya
myndigheten bör tilldelas anslag under utgiftsområde
14.
För att undvika ett ökat socialbidragsberoende för
funktionshindrade och för att underlätta för
kommunerna ekonomiskt, anser vi att ett särskilt
bostadsstöd för funktionshindrade bör inrättas. För
detta föreslår vi att 50 miljoner kronor avsätts.
Vi anser att en hjälpmedelsgaranti skall införas.
Den konkreta utformningen av hjälpmedelsgarantin
måste bli föremål för en särskild utredning där
noggranna analyser och avvägningar görs. Det finns
dock skäl att redan nu pröva införandet av en
statlig hjälpmedelsgaranti, omfattande de hjälpmedel
som i dagsläget finansieras med statliga anslag,
nämligen bilstöd för handikappade och bidrag till
utrustning för elektronisk kommunikation. Samtidigt
föreslår vi att ytterligare 18 miljoner kronor
tillförs anslaget.
Vi anser att det i omsorgen om äldre och sjuka
behöver tas större hänsyn till dem som vårdar och
stöder en anhörig eller närstående. Stödet måste
fokuseras på att förebygga utbrändhet och förbättra
livskvaliteten. Stödet måste också vara
tillgängligt, av god kvalitet och finnas i flera
former. Vi föreslår att 25 miljoner kronor mindre
tillförs anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken. I stället vill vi tillföra 64
miljoner kronor till det nya anslaget Extra
anhörigstöd. Dessa resurser bör användas för att
stödja projekt som syftar till att förbättra
situationen för anhörigvårdare.
Slutligen anser vi att verksamheten vid Statens
institutionsstyrelse inte fungerar
tillfredsställande. Enligt vår uppfattning bör den
slutna ungdomsvården överföras till kriminalvården.
Överföringen innebär att anslaget till Statens
institutionsstyrelse kan minskas med 151 miljoner
kronor.
2. Anslag under utgiftsområde 9 (punkt 1)
av Kerstin Heinemann (fp) och Erik Ullenhag (fp).
Den 24 november 2004 beslöt riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende 2005.
Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för
åren 2006 och 2007 (bet. 2004/05:FiU1, rskr.
2004/05:47).
Folkpartiet liberalerna har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ekonomiska
framsteg och välfärd i ett modernt samhälle är bara
möjliga om befolkningen i yrkesaktiv ålder är i
stort sett frisk, arbetsför och i arbete. Detta blir
ännu viktigare när de äldres andel av befolkningen
ökar i förhållande till de yrkesverksammas.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet
om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan
inriktning av politiken deltar vi inte i det nu
aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområde 9.
Vi redovisar här kortfattat inriktningen på våra
anslagsförslag för utgiftsområdet där de avviker
från regeringens förslag.
Vi föreslår att en avgift på 20 kr per expedierat
recept på Apoteket införs, vilket beräknas ge en
inkomstförstärkning på 950 miljoner kronor. Den
närmare utformningen av en sådan avgift bör
snabbutredas. Det bör också bli aktuellt med
särskilda undantagsregler för kroniskt sjuka.
Vi har tillsammans med Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet kommit överens
om att en nationell vårdgaranti bör införas. För
2004 avsätter vi 2 miljarder kronor för detta
ändamål. Vad gäller den närmare utformningen av
vårdgarantin hänvisar vi till ett gemensamt särskilt
yttrande.
Vi anser att anslagen till folkhälsopolitiska
åtgärder och alkohol- och narkotikapolitiska
åtgärder bör tillföras tillsammans ytterligare 300
miljoner kronor. Dessa anslag berör i stor
utsträckning åtgärder för att förebygga s.k.
livsstilsskador. Vi behandlar dem därför i ett
sammanhang. Trots att behovet av förebyggande
åtgärder på detta område kommer att öka - vilket
också framgår av regeringens budgettext - föreslår
regeringen för 2005 ett anslag som är något mindre
än utgiftsprognosen för 2004. För 2006 och 2007
beräknas kraftigt minskade insatser. Detta kan vi
inte acceptera, utan vi föreslår att anslagen ökas
med sammantaget 300 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag, för vart och ett av åren
2005, 2006 och 2007. Det bör göra det möjligt att
undvika den försämring av resurserna för
tobaksförebyggande åtgärder som regeringens förslag
innebär och att fortsätta satsningen både genom att
stödja det lokala och regionala drogförebyggande
arbetet och att öka stödet till
frivilligorganisationernas viktiga verksamhet. Även
det internationella samarbetet mot alkohol- och
narkotikaskador bör intensifieras, bl.a. genom
riktat stöd till det alkoholförebyggande arbetet i
Världshälsoorganisationen (WHO) och dess
Europaregion.
Systemet med personlig assistans bör så snart som
möjligt, i den del det nu är kommunalt, föras över
från kommunerna till staten. Vidare bör även ett
statligt kostnadsansvar utredas. En verksamhet som
är så reglerad bör inte finansieras med kommunala
skattepengar, då det i praktiken inte finns någon
möjlighet att kommunalt påverka kostnaderna. Vi vill
även hänvisa till vår reservation i föreliggande
betänkande om att den utredning som nu är tillsatt
för att se över assistansersättningen bör få
tilläggsdirektiv där det klart framgår att staten
skall ta det ekonomiska ansvaret för personliga
assistenter. För 2005 och framåt föreslås den
förstärkning med 300 miljoner kronor vi även
tidigare föreslagit för att återställa genomförda
försämringar av rätt till personlig assistans.
Vidare bör anslaget för bilstöd tillföras
ytterligare 70 miljoner kronor.
Riksdagen har ställt upp målet om en genomförd
handikappanpassning till år 2010. Regeringen håller,
hittills med stöd av breda majoriteter i riksdagen,
hårt på att kommuner, fastighetsägare och andra
skall genomföra ombyggnader i snabb takt utan några
statliga stimulansbidrag eller andra bidrag. Detta
är inte realistiskt, och av den praktiska
verkligheten borde man ha lärt att alltför många
beslutsfattare ofta behöver både morot och piska för
att sådant som är angeläget skall bli verklighet.
Trots detta har den s.k. ansvars- och
finansieringsprincipen fått stelna från tumregel
till dogm. Utifrån beräkningar Boverket tidigare
utfört kan konstateras att det behövs fem år med ett
statligt stimulansbidrag på i genomsnitt 1 miljard
kronor per budgetår för att det skall gå att uppnå
det mål som satts upp för 2010. I vårt
budgetalternativ ingår liksom tidigare ett nytt
anslag för detta ändamål, med 250 miljoner kronor
för budgetåret 2005 och 500 miljoner kronor för vart
och ett av åren 2006 och 2007.
Att äldrevården fungerar bra skall inte enbart
vara en sannolikhet för en äldre människa, utan en
garanti. Vi anser vidare att pengar inte bara skall
delas ut för verksamheter, utan det skall också
följas upp ordentligt att människor verkligen får
den service och den vård som det beslutats om. På
flera håll i kommunerna har mer kraft börjat läggas
på kvalitetsarbete. Detta är en god början, men
utvecklingen får inte stanna upp. För att
kvalitetssäkra en rad olika delar av äldrevården
anser vi att det behövs en omsorgsgaranti för de
insatser som kommunen och landstinget ansvarar för.
Utvecklingsarbetet inom äldrevården bör bl.a.
inriktas på en sådan omsorgsgaranti. Vi anser vidare
att insatserna för de multisjuka äldre måste öka.
Det innebär bl.a. att ett nationellt husläkarsystem
skall införas liksom att det behöver ske en satsning
i landstingen som tillsammans med kommunerna bör
utveckla och bygga upp äldrevårdsteam och
äldrevårdscentraler. Vi anser också att
frivilliginsatser inom vård och omsorg behöver öka
och uppmuntras. De bör omfatta såväl fler människor
som fler arbetsområden - i hemmen såväl som
exempelvis i särskilda boenden och i sjukvården.
Motiven bakom vårt förslag om ytterligare 1
miljard kronor till äldrepolitiken utvecklas
ytterligare i motion 2004/05:So357. Satsningen på
kvalitetsutveckling är långsiktig, och medel anslås
även med 1 miljard kronor 2006 och 500 miljoner
kronor 2007.
3. Anslag under utgiftsområde 9 (punkt 1)
av Chatrine Pålsson (kd).
Den 24 november 2004 beslutade riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende 2005.
Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för
åren 2006 och 2007 (bet. 2004/05:FiU1,
rskr. 2004/05:47).
Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Vår
politik stärker tillväxtkraften och därmed
resurserna för de viktiga gemensamma
välfärdstjänsterna. Vården måste inta en
särställning vid fördelningen av samhällets
resurser. Hälso- och sjukvården skall kännetecknas
av värdighet, kvalitet och tillgänglighet. Valfrihet
och bättre utnyttjande av de ekonomiska resurserna,
men också mer pengar, krävs för att skapa en bättre
vård och omsorg.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet
om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan
inriktning av politiken deltar jag inte i det nu
aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområde 9.
Jag redovisar här kortfattat inriktningen på våra
anslagsförslag för utgiftsområdet där de avviker
från regeringens förslag.
Jag anser att tandvården bör inordnas i hälso- och
sjukvårdens avgiftssystem. Som ett första steg i
denna riktning bör kirurgisk behandling av
tandlossningssjukdom omfattas av sjukvårdens
högkostnadsskydd. För denna reform bör 60 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit avsättas
till anslaget för tandvårdsförmåner m.m.
Kristdemokraterna har tillsammans med Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och
Centerpartiet kommit överens om att en nationell
vårdgaranti bör införas. För år 2005 avsätter vi
2 miljarder kronor och för 2006 1,5 miljarder kronor
under ett särskilt anslag. Vad gäller den närmare
utformningen av vårdgarantin hänvisar vi till ett
gemensamt särskilt yttrande.
Jag anser att det behövs en tydlig politisk
markering som lyfter fram gruppen psykiskt sjukas
behov av god vård och omsorg - en satsning som gör
klart för psykiskt sjuka och funktionshindrade,
deras anhöriga och kommuner och landsting att nu
tillförs större bestående resurstillskott. De
resurstillskott som den socialdemokratiska
regeringen föreslår i budgetpropositionen har
kortsiktighetens prägel och riskerar att försvinna i
kommunernas och landstingens prioriteringar.
Kristdemokraterna avsätter därför sammanlagt 925
miljoner kronor mer än regeringen för 2005-2007 till
den psykiatriska vården och omsorgen. För 2005
avsätts 25 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit till anslag 13:10 Bidrag till psykiatri
och social psykiatri.
Kommittén om vård i livets slutskede kunde
konstatera stora brister i den palliativa vården i
Sverige. Forskning och utbildning i palliativ
medicin är också svagt utvecklade områden. Kommittén
slog vidare fast att ett resurstillskott för bl.a.
utbildning och forskning är nödvändigt. Jag avsätter
därför 20 miljoner kronor för år 2005 till forskning
kring palliativ medicin under ett särskilt anslag.
Det förebyggande folkhälsoarbetet behöver
förbättras. Väl fungerande, långsiktiga och
hälsofrämjande insatser måste vara en självklar
uppgift för hälso- och sjukvården och en självklar
del i all behandling. Genom att ta till vara den
outnyttjade potential som finns i en mer
hälsoinriktad hälso- och sjukvård kan mycket
mänskligt lidande undvikas. Kristdemokraterna
föreslår att en försöksverksamhet snarast möjligt
inrättas i ett par landsting. Försöksverksamheten
syftar till att undersöka förutsättningarna för att
institutionalisera ett tydligare ansvar för hälso-
och sjukvården kring det upplysande och motiverande
samtalet med den enskilde om hälsorisker. I ett
första steg avsätts 80 miljoner kronor 2005 och
sammanlagt 120 miljoner kronor 2006 och 2007.
Kristdemokraterna avsätter även resurser till
missbrukarvården och det narkotikaförebyggande
arbetet. Sammanlagt 200 miljoner kronor fördelas
över de närmaste tre åren. Statsbidragen till
frivilligorganisationer som är verksamma inom
missbrukarvården föreslås öka med 50 miljoner kronor
per år för 2005 och 2006 (anslag 18:1). Avsikten är
att medlen skall fördelas till verksamheter som
ägnar sig åt vård av särskilt utsatta missbrukare.
Vidare föreslår jag en satsning om 50 miljoner
kronor för 2005 och 25 miljoner kronor per år för
2006 och 2007 på ökade bidrag till utveckling av
narkotikaförebyggande arbete.
Frivilligorganisationer och föreningsliv är en
underutnyttjad aktör inom det drogförebyggande
arbetet. Bidragen till organisationer verksamma inom
narkotikaprevention, information, uppsökande
verksamhet och föräldraengagemang behöver därför
öka.
Enligt min mening behövs ett mer systematiskt
uppföljningsarbete inom anhörigvården. Avsaknaden av
system för verksamhetsuppföljning är också ett stort
bekymmer. Det är också fortfarande oklart i vilken
utsträckning anhörigstödet verkligen når dem som är
i behov av stöd. Kvaliteten i de stödinsatser som
erbjuds de anhöriga behöver utvecklas. Det krävs
också en fortsatt kvalitetsutveckling på området för
att säkra den långsiktiga uppbyggnaden av stöd till
anhöriga i vård och omsorg. Kristdemokraterna
avsätter, utöver regeringens förslag, 50 miljoner
kronor per år för 2005 och 2006 under anslag 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken.
Anslaget till Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap bör minskas med 43 685 000 kr, bl.a.
mot bakgrund av att Kristdemokraterna föreslagit en
rehabiliteringsförsäkring under utgiftsområde 10 som
innehåller en betydande satsning på forskning kring
arbetsliv och rehabilitering.
Slutligen föreslår jag besparingar och
effektiviseringar av ett antal myndigheters
administration med 5 % av förvaltningsanslagen. Jag
anser att anslagen till Socialstyrelsen, Statens
folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet bör
minskas med 24 605 000, 6 539 000 respektive
9 050 000 kr.
4. Anslag under utgiftsområde 9 (punkt 1)
av Kenneth Johansson (c).
Den 24 november 2004 beslöt riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende 2005.
Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för
åren 2006 och 2007 (bet. 2004/05:FiU1, rskr.
2004/05:47).
Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken. För Centerpartiet är
det naturligt att bygga välfärdspolitiken underifrån
och mobilisera människors engagemang och vilja att
vara delaktiga. Vården och omsorgen skall utgå från
människors behov och utövas i enlighet med den
enskildas önskemål och aktiva val. Centerpartiet har
medverkat till att vården och omsorgen nu får
ytterligare resurser.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet
om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan
inriktning av politiken deltar jag inte i det nu
aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområde 9.
Jag redovisar här kortfattat inriktningen på våra
anslagsförslag för utgiftsområdet på de punkter där
de avviker från regeringens förslag.
För människors hälsa är det egna beteendet och den
personliga situationen minst lika viktiga som de
insatser som sjukvården kan erbjuda.
Folkhälsoarbetet bör därför uppvärderas och hälso-
och sjukvården organiseras så att den stöder
människors egna omsorg om sin och sina närståendes
hälsa. Jag föreslår att 200 miljoner kronor utöver
regeringens anslag satsas inom anslaget
Folkhälsopolitiska åtgärder under 2005. Satsningen
bör fortsätta även under 2006 och 2007.
Centerpartiet har tillsammans med Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och
Kristdemokraterna kommit överens om att en nationell
vårdgaranti bör införas. För år 2005 avsätter vi
2 miljarder kronor och för 2006 1,5 miljarder kronor
under ett särskilt anslag. Vad gäller den närmare
utformningen av vårdgarantin hänvisar vi till ett
gemensamt särskilt yttrande.
IT-satsningen inom vården behöver tillföras mer
kraft. Jag vill anslå 40 miljoner kronor under 2005
för att påskynda ett fungerande hälsonät, dvs. ett
landsomfattande informationssystem som möjliggör en
enklare informationshantering mellan olika
vårdgivare, men också inom respektive vårdenhet.
Hälsonätet ger bättre förutsättningar för den
enskilde att få information och vara delaktig i sin
behandling. Dessutom är det ett viktigt redskap för
en modern hälso- och sjukvårdsorganisation med
tyngdpunkt på närvård och samverkan mellan olika
aktörer och med patienten.
Vidare föreslår jag att ett nationellt center för
komplementärmedicin skapas. Centret skall bl.a.
ägna sig åt värdering av olika behandlingsmetoders
effektivitet samt fungera som bas för att sprida
information och kunskap om verksamma komplementära
behandlingsmetoder till bl.a. sjukvårdshuvudmän. För
finansieringen av centret föreslås ett nytt anslag
om 10 miljoner kronor per år. Vi vill i detta
sammanhang även hänvisa till ett med Moderata
samlingspartiet gemensamt särskilt yttrande.
Föräldragrupper som träffas regelbundet, byter
erfarenheter, tar del av ny information m.m. har
visat sig vara ett verksamt medel för att bl.a.
stärka de sociala nätverken kring föräldraskapet,
öka fädernas delaktighet samt minska
skilsmässofrekvensen. Föräldragrupper ger även
föräldrar en arena för att diskutera och komma
överens om hur man skall hantera gemensamma problem.
Jag anser att det är av stort intresse att stödja
och stimulera spridningen av
föräldragruppskonceptet. Därför bör 10 miljoner
kronor per år anslås under ett nytt anslag för detta
ändamål.
Handikapporganisationerna fyller en viktig roll
som opinionsbildare, men ännu viktigare är de i
egenskap av mötesplatser, stödjepunkter och verktyg
för medlemmarna att förbättra sina villkor och sin
livskvalitet. Förändringar i bidragssystemen har
under senare år medfört försämrad ekonomi för många,
främst mindre, handikapporganisationer.
Centerpartiet ser ett stort värde i livaktiga
handikapporganisationer, och jag föreslår därför att
anslaget till handikapporganisationer ökas med 10
miljoner kronor per år.
Civilsamhällets organisationer har alltid utgjort
ett oersättligt inslag i omsorgen om samhällets mest
utsatta. Det personliga solidaritetsarbetet är
viktigt för att hålla allas vårt personliga ansvar
och vår solidaritet levande. Centerpartiet anser att
det vore önskvärt att fortsätta arbetet med att
finna former som underlättar "rekryteringen" till
frivilligorganisationer, t.ex. genom en nationell
volontärförmedling. Inom anslaget Bidrag till
utveckling av socialt arbete m.m. bör 5 miljoner
kronor anslås under 2005 och 10 miljoner kronor
under följande år för att stimulera
frivilligorganisationernas arbete, med särskild
inriktning på rekryteringen av volontärer.
Slutligen föreslår jag besparingar inom
administrationen vid Socialstyrelsen, Statens
folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet med
sammanlagt 64 miljoner kronor.
5. Nationell vårdgaranti (punkt 1)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Anne Marie
Brodén (m), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson
(c) och Magdalena Andersson (m).
Vi anser att regeringens förslag till vårdgaranti
saknar tydlig viljeinriktning samt långsiktiga
målsättningar. De resurstillskott som föreslås har
kortsiktighetens prägel och riskerar att försvinna i
kommuners och landstings prioriteringar inom hela
hälso- och sjukvården. Vi anser vidare att
regeringens förslag till nationell vårdgaranti
riskerar att bli en misslyckad reform som förleder
patienterna att tro att vårdköerna kommer att
försvinna. Mot denna bakgrund avvisar vi regeringens
förslag till vårdgaranti.
Vårt förslag till vårdgaranti bygger på de
borgerliga partiernas gemensamma överenskommelse
från april 2002 - "En nationell vårdgaranti ger
människor rätt till vård i tid". Överenskommelsen
bygger i sin tur på erfarenheterna från den
framgångsrika vårdgaranti som infördes av den
borgerliga regeringen 1991-1994.
För att kunna erbjuda vård till den stora grupp
patienter som i dag står i kö och väntar på
operation eller behandling tillskjuter vi särskilda
medel, sammantaget 3,5 miljarder kronor under två år
med tyngdpunkt på år ett. Bidraget skall vara
tidsbegränsat till två år och utformat så att det
leder till ökade prestationer och stimulerar till
ett gott resursutnyttjande. När kön har betats av
skall vårdgarantin kunna upprätthållas av den
befintliga, reformerade organisationen. Den
nationella vårdgarantin omfattande alla medicinskt
motiverade diagnoser skall vara fullt genomförd inom
två år. De långa köerna, bristen på personal på
många håll och den tid det tar att genomföra
nödvändiga förändringar både vad avser organisation
och arbetsformer gör att vårdgarantin byggs ut i två
steg. I det första steget ingår de diagnoser och
behandlingar som omfattades av den tidigare
nationella vårdgarantin samt ytterligare ett tiotal
behandlingar för främst barn och äldre. Garantin
utvidgas med återstående behandlingar i den ordning
som de enskilda landstingen bedömer vara lämpligast
för att garantin skall vara fullt genomförd inom två
år.
Vidare vill vi framhålla följande.
Vårdgarantin skall omfatta prioriteringsgrupperna
2 och 3. Patienter inom prioriteringsgrupp 1 har
alltid företräde till vård genom akutsjukvård eller
på annat sätt.
En vårdgaranti som omfattar operation och
behandling finner vi nödvändig men den är enligt vår
mening inte tillräcklig. Den totala väntetiden är i
själva verket längre. Därför måste vårdgarantin
beakta vårdens alla delar: symtom, diagnos och
behandling. En lättillgänglig primärvård som snabbt
kan ordna en besökstid är avgörande för den
personliga tryggheten och för förtroendet för
sjukvården. Det avlastar den kostnadskrävande
akutvården som då får mer tid och resurser för de
riktigt akuta och krävande fallen. Det ger en mer
kostnadseffektiv vård som är bättre för alla. Det är
också viktigt att onödiga väntetider inte uppstår
under utredning för att avgöra behovet av åtgärder.
Köer till t.ex. röntgen och laboratorieundersökning
får inte urholka vårdgarantin.
Den vårdgaranti vi nu föreslår syftar till att
korta vårdkedjans samtliga väntetider, från pati-
entens första kontakt med vården till dess att hon
eller han är slutbehandlad. Om inte den vårdenhet
som patienten valt kan ge vård i tid har huvudmannen
skyldighet att hänvisa patienten till någon annan
vårdgivare i eller utom landstinget.
Vårdgarantin innebär att kontakt garanteras med
vårdcentral/primärvården samma dag som kontakten tas
och att besök hos distrikts- eller husläkare
garanteras senast inom fem dagar efter att kontakten
tagits. Då vårdgarantin är fullt genomförd skall
besök garanteras inom 48 timmar. Garantin skall
också innebära besök hos annan specialist inom två
månader och behandling inom tre månader efter det
att beslut om sådan fattats.
Vi anser att kravet att hälso- och sjukvården
skall ges i tid bör anges i hälso- och sjuk-
vårdslagen (1982:763). På så sätt får den nationella
vårdgarantin det stöd i lagen som gör att patienten
kan ställa krav på sjukvårdshuvudmannen.
Avslutningsvis vill vi betona att den vårdgaranti
vi föreslår inte ersätter och står inte i motsats
till valfrihet i vården. Patientens valfrihet skall
inte vara bunden till "det egna" sjukhusets
möjligheter att ge vård i tid. Valfriheten skall
omfatta hela landet och får inte begränsas till ett
geografiskt eller administrativt område.
6. Nationellt center för komplementär medicin
(punkt 1)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie
Brodén (m), Kenneth Johansson (c) och Magdalena
Andersson (m).
Enligt vår mening bör ett nationellt center för
komplementär medicin skapas i Sverige. Centret skall
innefatta forskning och utbildning som ges på
universitetsnivå. Centret skall bl.a. ägna sig åt
värdering av olika behandlingsmetoders effektivitet
samt fungera som bas för att sprida information och
kunskap om verksamma komplementära
behandlingsmetoder till sjukvårdshuvudmännen m.fl.
För finansieringen av centret erinrar vi om att vi i
våra respektive budgetalternativ anslår 10 miljoner
kronor per år under ett nytt anslag.
7. Abort i Sverige för utländska kvinnor (punkt
14)
av Kerstin Heinemann (fp), Erik Ullenhag (fp) och
Kenneth Johansson (c).
I många europeiska länder kan en utländsk kvinna få
abort på samma villkor som annan vård. Enligt vår
mening bör den svenska abortlagen ändras så att
patienten, oavsett geografiskt hemvist, har den
fulla beslutsrätten att få en säker abort utförd på
ett svenskt sjukhus. Vi förutsätter att den pågående
utredningen om utländska kvinnors rätt att få abort
i Sverige lägger fram sitt förslag inom utsatt tid.
8. Bilstödet (punkt 27)
av Kenneth Johansson (c).
Jag anser att en förändring av gällande
regelsystem för bilstöd till personer med
funktionshinder är angeläget. Då utredningen om
bilstödet är klar inom kort avstår jag nu från att
reservera mig, men förbehåller mig rätten att
återkomma i frågan.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Budgetpropositionen
Proposition 2004/05:1 utgiftsområde 9
1. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005 för ramanslaget 13:6
Socialstyrelsen ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 4 000 000 kronor efter 2005
(avsnitt 3.9.6).
2. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att
målet för folkhälsopolitiken skall vara att skapa
samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen samt beslutar att
det nuvarande målet upphör att gälla (avsnitt
4.3).
3. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005 för ramanslaget 14:4
Statens folkhälsoinstitut ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000
kronor efter 2005 (avsnitt 4.8.4).
4. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005 för ramanslaget 16:3
Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 82 000
000 kronor efter 2005 (avsnitt 6.8.3).
5. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005 för ramanslaget 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
20 000 000 kronor efter 2005 (avsnitt 7.7.1).
6. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005 för ramanslaget 18:2
Statens institutionsstyrelse ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 18 000 000
kronor efter 2005 (avsnitt 8.8.2).
7. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005 för ramanslaget 26:2
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:
Forskning ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 633 000 000 kronor efter 2005
(avsnitt 9.1.2).
8. Regeringen föreslår att riksdagen för 2005
anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg enligt följande
uppställning:
Belopp i tusental kronor
---------------------------------------------------------
--
Anslag Anslagstyp
Regeringens
förslag
---------------------------------------------------------
--
---------------------------------------------------------
--
13:1 Tandvårdsförmåner m.m. (ram) 3 498
000
---------------------------------------------------------
--
13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna (ram) 19
767
000
---------------------------------------------------------
--
13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 269
199
---------------------------------------------------------
--
13:4 Statens beredning för medicinsk (ram) 40
691
utvärdering
---------------------------------------------------------
--
13:5 Hälso- och sjukvårdens (ram) 26
394
ansvarsnämnd
---------------------------------------------------------
--
13:6 Socialstyrelsen (ram) 492
096
---------------------------------------------------------
--
13:7 Läkemedelsförmånsnämnden (ram) 59
703
---------------------------------------------------------
--
13:8 Sjukvård i internationella (ram) 325
235
förhållanden
---------------------------------------------------------
--
13:9 Ersättning till talidomidskadade (ram) 25
000
i vissa fall m.m.
---------------------------------------------------------
--
13:10 Bidrag till psykiatri och (ram) 500
000
social psykiatri
---------------------------------------------------------
--
14:1 Insatser mot aids (ram) 64
122
---------------------------------------------------------
--
14:2 Bidrag till WHO (ram) 34
371
---------------------------------------------------------
--
14:3 Bidrag till Nordiska högskolan (ram) 18
161
för folkhälsovetenskap
---------------------------------------------------------
--
14:4 Statens folkhälsoinstitut (ram) 130
786
---------------------------------------------------------
--
14:5 Smittskyddsinstitutet (ram) 181
005
---------------------------------------------------------
--
14:6 Institutet för psykosocial (ram) 15
201
medicin
---------------------------------------------------------
--
14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder (ram) 78
054
---------------------------------------------------------
--
14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska (ram) 265
750
åtgärder
---------------------------------------------------------
--
14:9 Alkoholsortimentsnämnden (ram)
430
---------------------------------------------------------
--
15:1 Barnombudsmannen (ram) 16
948
---------------------------------------------------------
--
15:2 Myndigheten för internationella (ram) 11
264
adoptionsfrågor
---------------------------------------------------------
--
15:3 Insatser för att förverkliga (ram) 6
500
FN:s konvention om barnets rättigheter
i Sverige
---------------------------------------------------------
--
16:1 Personligt ombud (ram) 90
000
---------------------------------------------------------
--
16:2 Vissa statsbidrag inom (ram) 275
000
handikappområdet
---------------------------------------------------------
--
16:3 Statsbidrag till särskilt (ram) 171
794
utbildningsstöd
---------------------------------------------------------
--
16:4 Bidrag till viss verksamhet för (obet.) 82
394
personer med funktionshinder
---------------------------------------------------------
--
16:5 Bidrag till (obet.) 164
648
handikapporganisationer
---------------------------------------------------------
--
16:6 Bidrag till utrustning för (ram) 17
113
elektronisk kommunikation
---------------------------------------------------------
--
16:7 Bilstöd till handikappade (ram) 256
000
---------------------------------------------------------
--
16:8 Kostnader för statlig (ram) 11
551
assistansersättning
000
---------------------------------------------------------
--
16:9 Statens institut för särskilt (ram) 17
816
utbildningsstöd
---------------------------------------------------------
--
16:10 Handikappombudsmannen (ram) 18
421
---------------------------------------------------------
--
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder (ram) 51
446
inom äldrepolitiken
---------------------------------------------------------
--
18:1 Bidrag till utveckling av (ram) 216
878
socialt arbete m.m.
---------------------------------------------------------
--
18:2 Statens institutionsstyrelse (ram) 754
724
---------------------------------------------------------
--
18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder (ram) 10
000
för hemlösa
---------------------------------------------------------
--
26:1 Forskningsrådet för arbetsliv (ram) 23
150
och socialvetenskap: Förvaltning
---------------------------------------------------------
--
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv (ram) 291
231
och socialvetenskap: Forskning
---------------------------------------------------------
--
---------------------------------------------------------
--
Summa 39
817
525
---------------------------------------------------------
--
---------------------------------------------------------
--
Skrivelse 2003/04:172
Regeringens skrivelse 2003/04:172 Jämkning av avgift för
färdiglagad mat och andra sociala tjänster (motionsfri).
Riksrevisionens styrelses framställning
2003/04:RRS11
2003/04:RRS11 Riksrevisionens styrelses framställning
angående personlig assistans till funktionshindrade:
Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen
anfört om att regeringen snarast skall återkomma till
riksdagen med en redovisning av de åtgärder på kort sikt
som vidtagits med anledning av granskningen av
assistansreformen.
Följdmotion till Riksrevisionens
styrelses framställning
2004/05:So1 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att utreda ett statligt
kostnadsansvar för LASS och LSS.
Motioner
Hälso- och sjukvårdspolitik
Motioner från allmänna motionstiden 2003
2003/04:So36 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att vård för alkoholmissbruk
bör ingå i den nationella vårdgarantin.
2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c):
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att riktade resurser avsätts
för att bygga upp ett kompetenscentrum och för att
möjliggöra egna forskningsprojekt inom
alternativmedicin.
2003/04:So372 av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (c):
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
att resurser avsätts för uppbyggnad av ett nationellt
kompetenscentrum.
2003/04:So644 av Anne Marie Brodén (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ett institut för integrativ
medicin skapas med erforderliga resurser för att
undervisa, utbilda, initiera forskning och certifiera
både sjukvårds- och komplementärmedicinsk personal.
Motioner från allmänna motionstiden 2004
2004/05:U310 av Birgitta Ohlsson (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Sverige bör tillåta
utländska kvinnor att komma hit och lagligt genomgå
säkra aborter på svenska sjukhus.
2004/05:Sf287 av Sten Tolgfors (m):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffade vårdköer och en
reell vårdgaranti kan påverka sjuktalen.
2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en nationell vårdgaranti.
2004/05:So241 av Kenneth Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Pion får del av nationella medel
för drift och utveckling av sin verksamhet för
patientinformation.
2004/05:So310 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av uppbyggnad av en
konsumenternas biverkningsenhet.
2004/05:So314 av Monica Green och Carina Ohlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utländska kvinnor skall ha rätt
till abort på samma sätt som de har rätt till att nyttja
övrig sjukvård.
2004/05:So336 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att förändra lagstiftningen
så att abort för utländska kvinnor jämställs med övrig
sjukvård.
2004/05:So347 av Jan Lindholm (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om nödvändigheten av modernare
former för finansiering av Läkemedelsverkets verksamhet.
2004/05:So359 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén
(c):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
att resurser avsätts för uppbyggnad av ett nationellt
informations- och kompetenscentrum.
6. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att
öronmärka medel för utvärdering av klinisk verksamhet
inom komplementärmedicinen för evidens.
2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c):
3. Riksdagen beslutar att taket i högkostnadsskyddet i
vården höjs med 200 kr.
11. Riksdagen beslutar att införa en nationell vårdgaranti
med rätt att välja vårdgivare i enlighet med vad som
anförs i motionen.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa åldersgränsen för
privatpraktiserande läkare, tandläkare, sjukgymnaster
och tandhygienister.
2004/05:So432 av Anne Marie Brodén m.fl. (m, fp, kd, c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ett nationellt
forskningscentrum.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att WHO:s strategi för TM/CAM
2002-2005 skall ingå i uppdraget för ett nationellt
forskningscentrum för integrativ medicin.
2004/05:So565 av Helena Bargholtz (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att återinföra en nationell
vårdgaranti.
2004/05:So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
enligt uppställningen:
Anslag 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. -500 000 tkr
Anslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmåner -2 450 000 tkr
Anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård -15 000 tkr
Anslag 13:4 Statens beredning för medicinsk utvärdering
+10 000 tkr
Anslag 13:6 Socialstyrelsen -108 000 tkr
Anslag 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden -59 703 tkr
Nationell vårdgaranti (nytt anslag) +2 000 000 tkr
Medicinalstyrelse (nytt anslag) +108 000 tkr
Åtgärder för att säkra sjukvårdens kvalitet (nytt anslag )
+750 000 tkr.
Institut för komplementär medicin (nytt anslag) +10 000
tkr.
2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om forskning i palliativ medicin.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kirurgisk behandling av
tandlossning.
29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt
uppställning:
Anslag 13:1 Tandvårdsförmåner +60 000 tkr
Anslag 13:6 Socialstyrelsen -24 605 tkr
Anslag 13:10 Bidrag till psykiatri och social psykiatri +
25 000 tkr
Nytt anslag: Nationell vårdgaranti + 2 000 000 tkr
Nytt anslag: Forskning kring palliativ vård +20 000 tkr
Nytt anslag: Försöksverksamhet - förebyggande hälso- och
sjukvård +80 000 tkr.
2004/05:So612 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande och utformning av en
nationell vårdgaranti.
2004/05:So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
1. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för
nationell vårdgaranti.
2. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för
Nationellt center för komplementär medicin.
4. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för
Nationellt hälsonät.
5. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt
uppställning:
Anslag 13:6 Socialstyrelsen -50 000 tkr
Nytt anslag: Hälsonät +40 000 tkr
Nytt anslag: Vårdgaranti +2 000 000 tkr
Nytt anslag: Nationellt center för komplementär medicin
+10 000 tkr.
2004/05:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd, m, fp, c):
1. Riksdagen beslutar att avslå förslaget till nationell
vårdgaranti i regeringens proposition 2004/05:1.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införandet av en nationell
vårdgaranti, enligt de borgerliga partiernas gemensamma
förslag.
2004/05:So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:
Anslag 13:2 Bidrag till läkemedelsförmånerna -950 000 tkr
Nytt anslag: Nationell vårdgaranti +2 000 000 tkr.
2004/05 So665 av Barbro Hietala Nordlund och Anneli
Särnblad (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om Pion.
Folkhälsopolitik
2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till
frivilligorganisationer för homosexuella, bisexuella och
transpersoner.
2004/05:So247 av Hillevi Engström (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stödet till SPES,
Riksorganisationen för suicidprevention och
efterlevandestöd, skall öka.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stödet till NASP,
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av
psykisk ohälsa, skall öka.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att organisationen SPES skall
ges status av anhörigförening.
2004/05:So253 av Annelie Enochson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att minska barns och ungdomars
tillgänglighet till spelautomater.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att följa det förslag till
ökade anslag som Folkhälsoinstitutet har lagt fram för
att kunna finansiera åtgärder som skall leda till ett
minskat spelberoende.
2004/05:So416 av Anne Marie Brodén (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att medel för ett kontinuerligt
tobaksförebyggande arbete säkras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att medel för information om
införandet av rökfria serveringar avsätts nationellt.
2004/05:So424 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av organisationsstödet till
HBT-organisationer.
2004/05:So463 av Annika Qarlsson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att medel för ett kontinuerligt
tobaksförebyggande arbete på nationell nivå säkerställs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att medel för implementering av
lagen om rökfria serveringsmiljöer avsätts nationellt.
2004/05:So508 av Mia Franzén (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att SPES, suicidpersoners
efterlevandestöd, tillförs medel för den
socialrehabiliterande funktion de har för dem som går
sjukskrivna på grund av att en anhörig valt att ta sitt
liv.
2004/05:So548 av Dan Kihlström (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att vidta åtgärder
för att minska spelmissbruket.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en ökad ekonomisk satsning på
vård av spelberoende.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att minska minderårigas
tillgänglighet till spelautomater.
2004/05:So564 av Gabriel Romanus (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i motionen om utvärdering av vilka spelformer
som är särskilt beroendeframkallande och om behovet av
åtgärder i Sverige och internationellt med ledning av
utvärderingen.
2004/05:So566 av Martin Andreasson m.fl. (fp, v, c, mp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om statligt stöd till HBT-
organisationer.
2004/05:So568 av Martin Andreasson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en lokalisering av det europeiska
centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar i
närheten av Karolinska Institutet och
Smittskyddsinstitutet i Solna.
2004/05:So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
enligt uppställningen:
Anslag 14:1 Insatser mot aids +25 000 tkr
Anslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut -60 000 tkr
Anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgäder -40 000 tkr
Anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder +20
000 tkr
Anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden -400 tkr
Lokalt folkhälsoarbete (nytt anslag) +40 000 tkr.
2004/05:So586 av Catherine Persson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskning avseende spelberoende.
2004/05:So602 av Ragnwi Marcelind (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stoppa alkoholreklamen.
2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt
uppställning:
Anslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut -6 539 tkr
Anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet -9 050 tkr
Anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder +50 000 tkr.
2004/05:So609 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening om
vad i motionen anförs om frivilligorganisationer och
föreningsliv som en underutnyttjad aktör i det
narkotikaförebyggande arbetet.
2004/05:So620 av Börje Vestlund m.fl. (s):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen skall tydliggöra
HBT-organisationernas verksamhet som en del av
folkrörelsepolitiken.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om statligt stöd till HBT-
organisationer.
2004/05:So625 av Luciano Astudillo och Leif Jakobsson (s):
Riksdagen begär att regeringen agerar för att bekämpa
spelmissbruk.
2004/05:So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
5. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt
uppställning:
14:4 Folkhälsoinstitutet -8 000 tkr
14:5 Smittskyddsinstitutet -6 000 tkr
14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder +200 000 tkr.
2004/05:So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:
Anslag 14:7 Folkhälsa +300 000 tkr.
2004/05:So657 av Anita Brodén (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd och stimulans till
frivilligorganisationerna som arbetar med
självmordsbenägna och deras anhöriga.
2004/05:Kr267 av Ragnwi Marcelind (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda ungas ökande
spelberoende och komma med förslag till preventiva
åtgärder.
2004/05:Kr332 av Ingrid Burman m.fl. (v):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att behandling av spelberoende
införs i lagtexten i socialtjänstlagen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att institutet för
metodutveckling inom socialtjänsten bör ges i uppdrag
att se över insatserna i socialtjänsten till
spelberoende kvinnor.
2004/05:Kr333 av Sten Lundström m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utredning kring
de negativa följderna av värdeautomatspelet Jack Vegas.
2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att aktivt arbeta med
förebyggande insatser för de spelberoende och deras
anhöriga.
2004/05:Kr356 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att verkställa
Folkhälsoinstitutets åtgärdsplan mot spelberoende.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om forskningsuppdraget till FHI.
2004/05:Kr367 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ökad
behandlingsverksamhet.
Barnpolitik
2004/05:So201 av Tobias Billström och Margareta Pålsson
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökade möjligheter till adoption i
Sverige.
2004/05:So511 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark
(c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om obligatorisk och kostnadsfri
utbildning för alla adoptivföräldrar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att i en kunskapsbank samla all
forskning omkring adoptioner och göra den tillgänglig
för alla som arbetar med adoptioner.
2004/05:So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
3. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för
Stimulans till arbetet med föräldragrupper.
5. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt
uppställning:
Nytt anslag: Stimulans till arbetet med föräldragrupper
+10 000 tkr.
Handikappolitik
2004/05:So223 av Göran Lindblad och Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att individualisera biståndet för
ledarhund.
2004/05:So226 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en förändring av gällande bestämmelser
vad gäller bilstödet till handikappade.
2004/05:So255 av Agneta Ringman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbildning av personliga assistenter.
2004/05:So257 av Sofia Larsen (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en förändring av den statliga
fördelningen av bidraget till landstingens tolkcentraler.
2004/05:So268 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en enhetlig policy för
finansiering av mätstationer, analys- och
prognosverksamhet för allergiker utarbetas.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med besked om
vilken myndighet som skall ta ansvar för att pollendata
skall kunna insamlas.
2004/05:So269 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m, fp,
kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att betrakta Hjälplinjen som
en del av det förebyggande psykiatriarbetet och därmed
föreslå en permanent finansiering av denna.
2004/05:So309 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bilstödet.
2004/05:So321 av Inger Lundberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att statsbidragen till tolktjänster för
döva skall omfördelas med hänsyn till antalet
tolkanvändare i de enskilda landstingen.
2004/05:So324 av Lennart Axelsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om konsekvenser av att anslaget till
bilstöd inte räcker till.
2004/05:So343 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
att utreda införande av en hjälpmedelsgaranti.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om återförande av det ekonomiska
ansvaret för assistansreformen till staten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behov av tilläggsdirektiv till
LSS-utredningen (dir. 2004:107).
2004/05:So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):
2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 under
utgiftsområde 9 på nytt anslag, Stimulansbidrag till
anpassning av byggnader m.m. för funktions-hindrade, 250
000 000 kr.
4. Riksdagen begär att regeringen beslutar om ett
tilläggsdirektiv där det klart framgår att staten skall
ta det ekonomiska ansvaret för personliga assistenter.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av bidragen till
handikapporganisationerna.
2004/05:So401 av Kenneth Lantz (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om värdet av eget boende.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ersättning till personlig
assistans.
2004/05:So403 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att skyndsamt förändra
regelverket avseende tak för bilstöd till
funktionshindrade.
2004/05:So421 av Jan Lindholm (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att utveckla
formerna för statligt stöd till
handikapporganisationerna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förändringen av
merkostnadsbidraget till handikapporganisa-tionerna inte
bör genomföras den 1 januari 2005 såsom Socialstyrelsen
har beslutat.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behov av en stegvis förändring
när förändringen av merkostnadsbidraget till
handikapporganisationerna väl genomförs.
2004/05:So461 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp, kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förändringen av
merkostnadsbidraget till handikapporganisa-tionerna inte
bör genomföras den 1 januari 2005 såsom Socialstyrelsen
har beslutat.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att genomgripande
förändringar av de ekonomiska villkoren för
handikapprörelsen genomförs stegvis, med lång
utfasningsperiod av tidigare ersättningsnivåer och
modeller.
2004/05:So475 av Rigmor Stenmark (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förändringen av
merkostnadsbidraget till handikapporganisa-tionerna inte
bör genomföras den 1 januari 2005 såsom Socialstyrelsen
angett.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att genomgripande
förändringar av de ekonomiska villkoren för
handikapprörelsen genomförs stegvis, med lång
utfasningsperiod av tidigare ersättningsnivåer och
ersättningsmodeller.
2004/05:So492 av Raimo Pärssinen (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om LSS och personliga assistenter.
2004/05:So528 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert Rådhström
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om krav på ökad transparens och konkurrens
mellan driftsformer.
2004/05:So558 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en uppföljning och justering
av det statliga stödet till handikapporganisationerna.
2004/05:So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
enligt uppställningen:
Anslag 16:1 Personligt ombud +200 000 tkr
Anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med
funktionshinder +1 000 tkr
Anslag 16:5 Bidrag till handikapporganisationer +2 000 tkr
Anslag 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk
kommunikation -17 113 tkr
Anslag 16:7 Bilstöd till handikappade -256 000 tkr
Anslag 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning +1
900 000 tkr
Anslag 16:10 Handikappombudsmannen -18 421 tkr
Bostadsstöd till funktionshindrade (nytt anslag) +50 000
tkr
Hjälpmedelsgaranti (nytt anslag) +291 113 tkr.
2004/05:So585 av Elina Linna m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bidrag till handikapporganisationer.
2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda hur staten skall ta
över kostnadsansvaret för LSS-insatser.
2004/05:So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
5. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt
uppställning:
16:5 Bidrag till handikapporganisationer +10 000 tkr.
2004/05:So645 av Kaj Nordquist och Sonja Fransson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd till handikapporganisationer.
2004/05:So646 av Inger Lundberg och Mariann Ytterberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen
anförs om stöd till handikapporganisationer.
2004/05:So652 av Lars Ångström (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förändringen av
merkostnadsbidraget till handikapporganisa-tionerna inte
bör genomföras, då den bryter mot regeringens
intentioner angående merkostnadsbidragets funktion.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att genomgripande
förändringar av de ekonomiska villkoren för
handikapprörelsen genomförs stegvis, med lång
utfasningsperiod av tidigare ersättningsnivåer och
ersättningsmodeller.
2004/05:So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:
Anslag 16:7 Bilstöd till handikappade +70 000 tkr
Anslag 16:8 Kostnad för statlig assistansersättning +300
000 tkr
Stimulansbidrag till anpassning av byggnader m.m. för
funktonshindrade +250 000 tkr.
2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att låta vuxenutbildning
vara underlag för rätt till assistans enligt LSS.
Äldrepolitik
2004/05:So357 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om skapande av
omsorgsgarantier i äldrevården.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om försöksverksamhet med
äldrevårdscentraler.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om överläggningar med Kommun- och
Landstingsförbunden om former för utökat stöd till dem
som vårdar närstående.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om volontärarbete i
äldrevården.
11. Riksdagen ökar anslag 17:1 Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken med +1,0 miljard kronor
jämfört med regeringens förslag.
2004/05:So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
enligt uppställning:
Anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken -25 000 tkr
Extra anhörigstöd (nytt anslag) +64 000 tkr.
2004/05:So594 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att stärka
anhörigomsorgen.
2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt
uppställning:
Anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken +50 000 tkr.
2004/05:So608 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nationellt resurscenter för
anhörigstöd.
2004/05:So629 av Kristina Zakrisson m.fl. (s, v, mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen skyndsamt bör bereda
förslag på insatser för att säkerställa och stärka stödet
till anhöriga i enlighet med tidigare tillkännagivanden i
riksdagen.
2004/05:So654 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:
Anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken +1 000 000 tkr.
Socialtjänstpolitik
2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v):
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett
handlingsprogram för hur staten på sikt skall ta sitt
finansiella ansvar för kvinnojourernas arbete med
konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor.
2004/05:Ju293 av Johan Pehrson m.fl. (fp):
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kommunernas insatser mot våld
mot kvinnor och samverkan med ideella organisationer
samt länsstyrelsens tillsynsansvar.
2004/05:Ju481 av Peter Althin m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fler platser för LVU- och LSU-
vård av unga brottslingar.
2004/05:U306 av Sven Brus m.fl. (kd):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att uppvärdera och tillvarata
kvinnojourers arbete med offer för människohandel.
2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till kvinnojourernas
arbete, särskilt mot bakgrund av deras kunskap och
erfarenhet av utsatta flickor i patriarkala familjer.
2004/05:So340 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Agneta
Lundberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stödet till kvinnojourernas verksamhet.
2004/05:So398 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av en tak-över-
huvudet-garanti för hemlösa samt i övrigt vad gäller
åtgärder för hemlösa.
2004/05:So541 av Börje Vestlund m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en bostad är en mänsklig
rättighet och att hemlösheten där den inte är självvald
i Sverige i allmänhet och Stockholm i synnerhet måste
bekämpas till det yttersta.
2004/05:So577 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
enligt uppställning:
Anslag 18:2 Statens institutionsstyrelse -151 000 tkr.
2004/05:So592 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en nationell tak-över-huvudet-
garanti.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en nationell kampanj för
utrotning av hemlösheten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om forskningen kring hemlöshet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett utvecklat samarbete mellan
socialtjänst och frivillig-organisationerna avseende
arbetet mot hemlöshet.
2004/05:So593 av Carina Ohlsson och Monica Green (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om våldsutsatta kvinnors och barns
rätt till stöd, skydd och behandling.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anför om vikten av jämnare och bättre
arbetsvillkor för kvinnojourer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen bör verka för
att samarbetsprojekt initieras mellan socialtjänsten och
de lokala jourerna för att förbättra stödet till kvinnor
och deras barn.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att initiativ bör tas av
regeringen för att tydliggöra vikten av samverkan mellan
socialtjänsten och frivilligorganisationer såsom
kvinnojourerna.
2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt
uppställning:
Anslag 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
+50 000 tkr.
2004/05:So609 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behoven inom
frivilligorganisationernas missbrukarvård.
2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett
förslag till handlingsprogram för hur staten skall ta
sitt finansiella ansvar för kvinnojourernas arbete med
konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor.
2004/05:So638 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
5. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt
uppställning:
18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. +5
000 tkr.
2004/05:So648 av Åsa Lindestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att etablera kvinnojourer i kommunerna.
2004/05:Bo275 av Margareta Andersson m.fl. (c):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att upprätta lokala och
nationella strategier för att lösa
hemlöshetsproblematiken.
2004/05:Bo277 av Lars Ohly m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Socialstyrelsen och
Boverket tillsammans skall kartlägga hemlösheten minst
vart tredje år.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge Socialstyrelsen ett
särskilt uppdrag avseende hemlösa kvinnor.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om särskilda initiativ för att
förbättra situationen för dem som blivit hemlösa till
följd av avvecklingar inom vård och omsorg.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen bör utreda och
föreslå lagändringar så att 4 kap. 1 § socialtjänstlagen
kompletteras med en bestämmelse om att rätt till bistånd
också skall omfatta rätten till en egen bostad.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om uppföljning av
Hemlöshetskommitténs förslag.
2004/05:Bo303 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
socialtjänstlagen skall ge
stöd för boende som en social rättighet.
Forskningspolitik
2004/05:So605 av Göran Hägglund
m.fl. (kd):
29. Riksdagen anvisar med
följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen
under
utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg enligt uppställning:
Anslag 26:2 Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap -43 685 tkr.
Bilaga 2
Regeringens och
riksdagspartiernas förslag till anslag för år 2005 inom utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård
och social omsorg
Belopp i tusental kronor
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|Anslag|
|Anslags-|Regeringens|m | fp | kd | c |
| |
|typ |förslag | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:1 |Tandvårdsförmåner
m.m. |(ram) |3 498 000 |-500 000 | | +60 000
| |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:2 |Bidrag för
läkemedelsförmånerna |(ram) |19 767 000| -2 450 | -950 000 |
| |
| |
| | | 000 | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:3 |Bidrag till hälso-
och sjukvård |(ram) | 269 199 | -15 000 | | |
|
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:4 |Statens beredning
för medicinsk |(ram) | 40 691 | +10 000 | |
| |
| |utvärdering
| | | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:5 |Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd |(ram) | 26 394 | | |
| |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:6 |Socialstyrelsen
|(ram) | 492 096 |-108 000 | | -24 605 | -50 000|
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:7
|Läkemedelsförmånsnämnden |(ram) | 59 703 | -59 703 |
| | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:8 |Sjukvård i
internationella förhållanden|(ram) | 325 235 | | |
| |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:9 |Ersättning till
talidomidskadade i |(ram) | 25 000 | | |
| |
| |vissa fall m.m.
| | | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:10 |Bidrag till
psykiatri och social |(ram) | 500 000 | | |
+25 000 | |
| |psykiatri
| | | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:11 |Nationell
vårdgaranti (nytt anslag) |(ram) | | +2 000 |+2 000 000|+2
000 000| +2 000|
| |
| | | 000 | | | 000|
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:12 |Medicinalstyrelse
(nytt anslag) |(ram) | |+108 000 | |
| |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:13 |Åtgärder för att
säkra sjukvårdens |(ram) | |+750 000 | |
| |
| |kvalitet (nytt
anslag) | | | | |
| |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|Anslag|
|Anslags-|Regeringens|m | fp | kd | c |
| |
|typ | förslag | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:14 |Forskning kring
palliativ vård (nytt |(ram) | | | | +20
000 | |
| |anslag)
| | | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:15 |Hälsonät (nytt
anslag) |(ram) | | | |
| +40 000|
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:16 |Nationellt center
för komplementär |(ram) | | +10 000 | |
| +10 000|
| |medicin (nytt
anslag) | | | | |
| |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|13:17 |Försöksverksamhet
- förebyggande hälso-| | | | |
| |
| |och sjukvård (nytt
anslag) | | | | | |
|
| |
|(ram) | | | | +80 000 | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|14:1 |Insatser mot aids
|(ram) | 64 122 | +25 000 | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|14:2 |Bidrag till WHO
|(ram) | 34 371 | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|14.3 |Bidrag till
Nordiska högskolan för |(ram) | 18 161 | | |
| |
| |folkhälsovetenskap
| | | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|14:4 |Statens
folkhälsoinstitut |(ram) | 130 786 | -60 000 | |
-6 539 | -8 000|
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|14:5
|Smittskyddsinstitutet |(ram) | 181 005 | |
| -9 050 | -6 000|
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|14:6 |Institutet för
psykosocial medicin |(ram) | 15 201 | | |
| |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|14:7 |Folkhälsopolitiska
åtgärder |(ram) | 78 054 | -40 000 | +300 000 | +50 000
|+200 000|
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|14:8 |Alkohol- och
narkotikapolitiska |(ram) | 265 750 | +20 000 | |
| |
| |åtgärder
| | | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|14:9
|Alkoholsortimentsnämnden |(ram) | 430 | -400 |
| | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|14:10 |Lokalt
folkhälsoarbete (nytt anslag) |(ram) | | +40 000 |
| | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|15:1 |Barnombudsmannen
|(ram) | 16 948 | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|15:2 |Myndigheten för
internationella |(ram) | 11 264 | | |
| |
| |adoptionsfrågor
| | | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|15:3 |Insatser för att
förverkliga FN:s | | | | |
| |
| |konvention om
barnets rättigheter i | | | | |
| |
| |Sverige
|(ram) | 6 500 | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|Anslag|
|Anslags-|Regeringens|m | fp | kd | c |
| |
|typ |förslag | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|15:4 |Stimulans till
arbetet med |(ram) | | | |
| +10 000|
| |föräldragrupper
(nytt anslag) | | | | |
| |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:1 |Personligt ombud
|(ram) | 90 000 |+200 000 | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:2 |Vissa statsbidrag
inom handikappområdet|(ram) | 275 000 | | |
| |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:3 |Statsbidrag till
särskilt |(ram) | 171 794 | | |
| |
| |utbildningsstöd
| | | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:4 |Bidrag till viss
verksamhet för | | | | |
| |
| |personer med
funktionshinder | | | | |
| |
| |
|(obet.)| 82 394 | +1 000 | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:5 |Bidrag till
handikapporganisationer |(obet.)| 164 648 | +2 000 | |
| +10 000|
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:6 |Bidrag till
utrustning för elektronisk |(ram) | 17 113 | -17 113 | |
| |
| |kommunikation
| | | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:7 |Bilstöd till
handikappade |(ram) | 256 000 |-256 000 | +70 000 |
| |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:8 |Kostnader för
statlig |(ram) |11 551 000| +1 900 | +300 000 |
| |
|
|assistansersättning | | | 000 |
| | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:9 |Statens institut
för särskilt |(ram) | 17 816 | | |
| |
| |utbildningsstöd
| | | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:10
|Handikappombudsmannen |(ram) | 18 421 | -18 421 |
| | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:11 |Bostadsstöd till
funktionshindrade |(ram) | | +50 000 | |
| |
| |(nytt anslag)
| | | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:12 |Stimulansbidrag
till anpassning av | | | | |
| |
| |byggnader m.m.
för funktionshindrade | | | | |
| |
| |(nytt anslag)
|(ram) | | | +250 000 | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|16:13 |Hjälpmedelsgaranti
(nytt anslag) |(ram) | |+291 113 | | |
|
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|17:1 |Stimulansbidrag
och åtgärder inom |(ram) | 51 446 | -25 000 |+1 000 000| +50
000 | |
| |äldrepolitiken
| | | | | | |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|17:2 |Extra anhörigstöd
(nytt anslag) |(ram) | | +64 000 | |
| |
--------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------
|Anslag|
|Anslags-|Regeringens|m | fp | kd | c |
| |
|typ |förslag | | | | |
---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------
|18:1 |Bidrag till utveckling av socialt |(ram) |
216 878 | | | +50 000 | +5 000|
| |arbete m.m. | |
| | | | |
---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------
|18:2 |Statens institutionsstyrelse |(ram) |
754 724 |-151 000 | | | |
---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------
|18:3 |Utvecklingsmedel till åtgärder för |(ram) |
10 000 | | | | |
| |hemlösa | |
| | | | |
---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------
|26:1 |Forskningsrådet för arbetsliv och | |
| | | | |
| |socialvetenskap: Förvaltning | |
| | | | |
| | |(ram) |
23 150 | | | | |
---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------
|26:2 |Forskningsrådet för arbetsliv och | |
| | | | |
| |socialvetenskap: Forskning | |
| | | | |
| | |(ram) |
291 231 | | | -43 685 | |
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
|TOTALT |
|39 817 525| +1 770 |+2 970 000|+2 251 121| +2 211|
| | |
| 476 | | | 000|
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Bilaga 3
Utskottets förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag
till anslagsför-delning.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisar sina
ställningstaganden i särskilda yttranden som fogas till
betänkandet.
Belopp i tusental kronor
-------------------------------------------------------
----
Politikområde
Utskottets
förslag
Anslag
-------------------------------------------------------
----
13 Hälso- och sjukvårdspolitik
-------------------------------------------------------
----
1 Tandvårdsförmåner m.m. (ram) 3
498
000
-------------------------------------------------------
----
2 Bidrag för läkemedelsförmånerna (ram) 19
767
000
-------------------------------------------------------
----
3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 269
199
-------------------------------------------------------
----
4 Statens beredning för medicinsk utvärdering 40
691
(ram)
-------------------------------------------------------
----
5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (ram) 26
394
-------------------------------------------------------
----
6 Socialstyrelsen (ram) 492
096
-------------------------------------------------------
----
7 Läkemedelsförmånsnämnden (ram) 59
703
-------------------------------------------------------
----
8 Sjukvård i internationella förhållanden (ram) 325
235
-------------------------------------------------------
----
9 Ersättning till talidomidskadade i vissa fall 25
000
m.m. (ram)
-------------------------------------------------------
----
10 Bidrag till psykiatri och social psykiatri 500
000
(ram)
-------------------------------------------------------
----
14 Folkhälsa
-------------------------------------------------------
----
1 Insatser mot aids (ram) 64
122
-------------------------------------------------------
----
2 Bidrag till WHO (ram) 34
371
-------------------------------------------------------
----
3 Bidrag till Nordiska högskolan för 18
161
folkhälsovetenskap (ram)
-------------------------------------------------------
----
4 Statens folkhälsoinstitut (ram) 130
786
-------------------------------------------------------
----
5 Smittskyddsinstitutet (ram) 181
005
-------------------------------------------------------
----
6 Institutet för psykosocial medicin (ram) 15
201
-------------------------------------------------------
----
7 Folkhälsopolitiska åtgärder (ram) 78
054
-------------------------------------------------------
----
8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder (ram) 265
750
-------------------------------------------------------
----
9 Alkoholsortimentsnämnden (ram)
430
-------------------------------------------------------
----
15 Barnpolitik
-------------------------------------------------------
----
1 Barnombudsmannen (ram) 16
948
-------------------------------------------------------
----
2 Myndigheten för internationella 11
264
adoptionsfrågor (ram)
-------------------------------------------------------
----
3 Insatser för att förverkliga FN:s konvention
om barnets rättigheter i
6
500
Sverige (ram)
-------------------------------------------------------
----
-------------------------------------------------------
----
16 Handikappolitik
-------------------------------------------------------
----
1 Personligt ombud (ram) 90
000
-------------------------------------------------------
----
2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet (ram) 275
000
-------------------------------------------------------
----
3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd 171
794
(ram)
-------------------------------------------------------
----
4 Bidrag till viss verksamhet för personer 82
394
med funktionshinder (obet.)
-------------------------------------------------------
----
5 Bidrag till handikapporganisationer (obet.) 164
648
-------------------------------------------------------
----
6 Bidrag till utrustning för elektronisk 17
113
kommunikation (ram)
-------------------------------------------------------
----
7 Bilstöd till handikappade (ram) 256
000
-------------------------------------------------------
----
8 Kostnader för statlig assistansersättning 11
551
(ram)
000
-------------------------------------------------------
----
9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd 17
816
(ram)
-------------------------------------------------------
----
10 Handikappombudsmannen (ram) 18
421
-------------------------------------------------------
----
17 Äldrepolitik
-------------------------------------------------------
----
1 Stimulansbidrag och åtgärder inom 51
446
äldrepolitiken (ram)
-------------------------------------------------------
----
18 Socialtjänstpolitik
-------------------------------------------------------
----
1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 216
878
(ram)
-------------------------------------------------------
----
2 Statens institutionsstyrelse (ram) 754
724
-------------------------------------------------------
----
3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa 10
000
(ram)
-------------------------------------------------------
----
26 Forskningspolitik
-------------------------------------------------------
----
1 Forskningsrådet för arbetsliv och 23
150
socialvetenskap: Förvaltning (ram)
-------------------------------------------------------
----
2 Forskningsrådet för arbetsliv och 291
231
socialvetenskap: Forskning (ram)
-------------------------------------------------------
----
-------------------------------------------------------
----
Summa för utgiftsområdet 39
817
525
-------------------------------------------------------
----
Bilaga 4
Av utskottet i förslagspunkt 1 avstyrkta motionsyrkanden
Motion