Skatteutskottets betänkande
2004/05:SKU35
Allmänna motioner om F-skatt, m.m.
Sammanfattning
I betänkandet avstyrker utskottet ett antal motioner från allmänna
motionstiden 2004 om ändringar i F-skattesystemet. I någon motion tas
problemet med F-skattsedlar till personer som säljer sitt arbete långt
under gällande kollektivavtal upp, men de flesta motionerna går ut på
att åstadkomma lättnader i reglerna om tilldelning av F-skattsedel.
Vidare berörs i någon motion frågan om prostitution skall betraktas som
näringsverksamhet i F-skattehänseende.
Utskottet avstyrker även några andra motioner som likaledes är väckta
under allmänna motionstiden 2004 och i vilka frågor om redovisning,
inbetalning och återbetalning av mervärdesskatt behandlas. Det gäller
frågor om rätt till årsredovisning för näringsidkare med
enmiljonkronorsomsättning,
senareläggning av inbetalningstidpunkten av mervärdesskatt i
skattekontosystemet, redovisning av euro samt återbetalning av mervärdesskatt
i vissa fall när en högre rättslig instans funnit att en affärshändelse,
där mervärdesskatt tagits ut, i själva verket varit icke skattepliktig.
Till betänkandet har lämnats två reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. F-skattsedel
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk272 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk316,
2004/05:Sk331, 2004/05:Sk344, 2004/05:Sk375, 2004/05:Sk389, 2004/05:Sk439,
2004/05:Sk443 yrkande 1, 2004/05:Sk450 yrkande 11, 2004/05:N391 yrkande
3, 2004/05:N402 yrkande 5 och 2004/05:A353 yrkande 4.
Reservation 1 (m, fp, c)
2. Vissa frågor om redovisning, inbetalning och återbetalning av
mervärdesskatt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk202, 2004/05:Sk309, 2004/05:Sk317,
2004/05:Sk373 och 2004/05:Sk398.
Reservation 2 (m, fp, c)
Stockholm den 31 maj 2005
På skatteutskottets vägnar
Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),
Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per-Olof
Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s),
Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c), Catharina Bråkenhielm (s),
Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Per
Rosengren (v) och Peter Rådberg (mp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlas ett antal motioner från 2004 om bl.a. F-skatt
och redovisning av mervärdesskatt. Många av de frågor som aktualiseras
i motionerna har behandlats av utskottet under åren 2003 och 2004
(betänkandena 2002/03:SkU12 respektive 2003/04:SkU25 vari samtliga motioner
avstyrkts och som riksdagen sedan följt).
En central lagstiftning, som utskottet återkommande refererar till i
detta betänkande, är skattebetalningslagen (1997:483) (prop. 1996/97:100,
bet. 1996/97:SkU23). Utskottet använder genomgående förkortningen SBL.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se
bilaga.
Utskottets överväganden
F-skattsedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motioner om ändringar i reglerna om tilldelning
och innehav av F-skattsedel, bl.a. med hänsyn till att Skatteverket
lagt fram ett förslag om utvärdering av F-skattereformen som regeringen
ännu inte tagit ställning till.
Jämför reservation 1 (m, fp, c).
Gällande bestämmelser
Enligt 4 kap. 7 § SBL gäller sedan den 1 januari 1998 att en F-skattsedel
efter ansökan skall utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha
för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte
finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs
eller kommer att bedrivas. Reglerna är desamma oavsett om sökanden bor
eller har sin skatterättsliga hemvist i Sverige eller utomlands.
Näringsverksamhet kan bedrivas av fysisk person (enskild firma) eller
av juridisk person (aktiebolag, handelsbolag). För att det skall vara
näringsverksamhet skall tre villkor vara uppfyllda, nämligen självständighet,
vinstsyfte och varaktighet (13 kap. 1 § inkomstskattelagen). Om något
av dessa villkor inte är uppfyllt är det såvitt gäller fysisk person i
stället vanligen fråga om inkomst av tjänst i form av uppdragsinkomster
eller hobby. Förutom kravet på näringsverksamhet får sökanden inte heller
ha skatteskulder i Sverige eller i utlandet. I 4 kap. 13 § SBL uppställs
vidare krav på att sökanden skall ha lämnat inkomstdeklaration och att
denne inte får ha näringsförbud.
Den som tilldelats F-skattsedel får varje år, utan ansökan, en ny
F-skattsedel.
Av statistik som inhämtats från Finansdepartementet framgår att 676 850
personer var registrerade för F-skatt i december 2004. Antalet ansökningar
under år 2004 uppgick till 68 754 stycken, och därav ledde 66 758 till
nyregistreringar och 1 996 till avslag. Av dessa avslagsfall berodde
929 på att näringsverksamhet ej bedrevs.
Motionerna
I motion Sk439 av Johan Löfstrand och Billy Gustafsson (s) begärs ett
tillkännagivande om tydliga och effektiva regler på arbetsmarknaden för
att förhindra att personer genom att uppvisa F-skattsedel kan sälja
sitt arbete långt under gällande kollektivavtal.
I flera andra motioner yrkas att det på olika sätt skall bli lättare
att få F-skattsedel. I motion Sk272 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och
Sven Bergström (c) och Sk344 av Annika Qarlsson och Johan Linander (c)
begärs tillkännagivanden om att alla personer som vill starta eget
företag bör genom en enkel och obyråkratisk anmälan kunna erhålla
F-skattsedel i samband med att företaget registreras. För att uppmuntra
företagsamheten föreslås i motion N402 av Åsa Torstensson m.fl. (c) att
alla vid födseln bör erhålla en F-skattsedel som sedan skall kunna
aktiveras av de personer som vid uppnådd myndighetsålder önskar starta
eget företag (yrkande 5). I motion Sk272 yrkande 2 av Birgitta Carlsson
och Sven Bergström (c) begärs ett tillkännagivande om att den som sålt
sitt företag och därefter arbetar på konsultbasis bör få behålla sin
F-skattsedel. I motion Sk316 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (m)
anförs att nya företagare måste kunna få F-skattsedel även om de endast
har en uppdragsgivare vid ansökningstillfället. Jan Andersson och Staffan
Danielsson (c) efterlyser i motion Sk331 ökad flexibilitet för att
erhålla F-skattsedel. Motionärerna anför att för den som nyligen blivit
arbetslös kan nuvarande krav på näringsverksamt vara svåra att uppfylla
trots att vederbörande har kompetens att ta olika uppdrag hos företag
och privatpersoner. Det borde i många fall räcka med att man skött sin
tidigare anställning och inte ådragit sig några betalningsanmärkningar,
menar motionärerna. Även i motionerna Sk450 yrkande 11 av Per Landgren
m.fl. (kd) och A353 yrkande 4 av Annelie Enochson m.fl. (kd) begärs
lättnader i nuvarande regler. Motionärerna anser att alla personer som
önskar bedriva näringsverksamhet - även sådana som endast får uppdrag
från en tidigare arbetsgivare - skall tilldelas F-skattsedel under
förutsättning att personen i fråga inte har näringsförbud eller omfattande
obetalda skatteskulder. I motion Sk389 av Cristina Husmark Pehrsson och
Ewa Thalén Finné (m) begärs en översyn av kraven för att få F-skattsedel.
Enligt motionärerna hindrar självständighetskravet vissa personalkategorier
inom hälso- och sjukvården från att öppna eget. I motionerna Sk443
yrkande 1 av Sverker Thorén (fp) och N391 yrkande 3 av Tobias Krantz
(fp) begärs att de svårigheter som vissa yrkesgrupper, särskilt kvinnor
i vårdsektorn, har att få F-skattsedel undanröjs.
I motion Sk375 av Peter Pedersen (v) yrkas att prostitution inte skall
betraktas som näringsverksamhet och att det därför inte skall vara
möjligt att erhålla F-skattsedel eller avdrag för kostnader. Motionärerna
hänvisar till en dom i regeringsrätten (RÅ 1982 1:20) där inkomster i
samband med prostitution ansetts som skattepliktiga och till ett fall
där en prostituerad kvinna ansökt om och erhållit F-skattsedel.
Utskottets ställningstagande
Antalet avslag beroende på att näringsverksamhet ej föreligger utgjorde
under år 2004 liksom under tidigare år en ytterst ringa del av antalet
ansökningar om F-skattsedel, ca 1,5 %. Motionärernas beskrivning av
svårigheterna att erhålla F-skattsedel framstår därmed enligt utskottets
mening som kraftigt överdrivna. Det skall också erinras om att det i
den allmänna debatten om F-skattsedelssystemet ifrågasatts om det inte
för vissa grupper är alltför enkelt att skaffa sig F-skattsedel. En
sådan kritik har framförts av bl.a. fackföreningsrörelsen och tas också
upp i motion Sk439.
Skatteverket har i regleringsbrevet för 2004 fått i uppdrag att redogöra
för kontrollen av dem som ansöker om F-skattsedel och av dem som redan
har tilldelats en sådan. Verket skulle särskilt belysa om det fanns
regionala skillnader vid tillämpningen av reglerna samt redovisa
utvecklingen av antalet F-skatteansökningar från utlänningar såväl före
som efter utvidgningen av EU. I en delrapport den 30 mars 2004 har
Skatteverket redovisat antalet F-skatteansökningar från utlänningar före
EU:s utvidgning samt redogjort för kontrollsvårigheter vid handläggningen.
Vidare har verket föreslagit att tidsbegränsade F-skattsedlar skall
tilldelas fysisk person som i sin ansökan lämnar sådana uppgifter att
preliminär skatt inte skall debiteras eller att den preliminära skatten
för inkomståret skall uppgå till högst 5 000 kr. I den slutrapport som
lämnades den 29 november 2004 har Skatteverket uppgivit att kontrollen
av ansökan om F-skattsedel respektive kontrollen av redan tilldelade
F-skattsedlar inte har skett på ett enhetligt sätt. Skatteverket har
därefter utarbetat en promemoria (Nya företag) till stöd för enhetlig
handläggning av skatte- och avgiftsanmälan, där ansökan om F-skatt ingår
som en del. I slutrapporten föreslås att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att utvärdera F-skattereformen.
Utskottet anser att regeringens ställningstagande till Skatteverkets
förslag bör avvaktas innan ställning tas till mera genomgripande
förändringar i F-skattesystemet och sådana lättnader i tilldelningsreglerna
som föreslås i flertalet motioner. Som utskottet noterat ovan finns det
i F-skattesystemet även vissa problem av kontrollkaraktär, och utskottet
utgår från att regeringen i sina överväganden kommer att ta upp de frågor
som aktualiseras i motion Sk439. Med anledning av vad som tas upp i
motion Sk375 om särbehandling av prostitution i F-skattehänseende finner
utskottet att det saknas tillräckliga skäl att konstruera särskilda
bestämmelser i skattelagstiftningen för denna speciella sektor som,
befarar utskottet, enbart skulle leda till gränsdragnings- och
bevissvårigheter. Det skall i detta sammanhang nämnas att regeringen gett en
interdepartemental arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta förslag till en
nationell handlingsplan för det fortsatta arbetet med att bekämpa
prostitution och handel med människor för sexuella ändamål (N2004/7678/JÄM).
En skrivelse är planerad att överlämnas till riksdagen under hösten
2005.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Vissa frågor om redovisning, inbetalning och återbetalning av
mervärdesskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om rätten till årsredovisning av mervärdesskatten
för vissa näringsidkare samt en senareläggning av inbetalningstidpunkten
rörande mervärdesskatt i skattekontosystemet, bl.a. därför att
redovisningsfrågorna rörande mervärdesskatten kommer att övervägas inom
Regeringskansliet. Vidare avslår riksdagen en motion om redovisning i
euro och en motion rörande återbetalning av mervärdesskatt i vissa fall
när en högre rättslig instans funnit att en affärshändelse, där
mervärdesskatt tagits ut, i själva verket varit icke skattepliktig.
Jämför reservation 2 (m, fp, c).
Gällande bestämmelser
Redovisningen i skattekontosystemet omfattar normalt en kalendermånad.
Om beskattningsunderlaget exklusive gemenskapsinterna förvärv och import
beräknas uppgå till högst en miljon kronor skall redovisningen dock
inte göras månatligen utan i den årliga självdeklarationen. Denna regel
gäller sedan den 1 januari 1996 - tidigare gällde beloppet 200 000 kr
och en annan deklarationsskyldighet - och syftet med regeländringen var
att införa en lättnad för de berörda småföretagen i vad avser redovisningen
av mervärdesskatt (prop. 1995/96:19 s. 18, bet. 1995/96:SkU11). För
handelsbolag gäller dock andra regler.
Gällande bestämmelser i fråga om redovisning och skatteinbetalning
innebär följande (här bortses från förekomsten av eventuell skyldighet
att redovisa punktskatter). Företag som redovisar mervärdesskatt varje
månad men vars mervärdesskattepliktiga omsättning inte överstiger 40
miljoner kronor skall redovisa och betala in skatteavdrag och
arbetsgivaravgifter på utbetalda löner senast den 12 i månaden efter utgången
av redovisningsperioden och mervärdesskatt senast den 12 i andra månaden
efter redovisningsperioden. I januari och augusti skall redovisningen
och betalningen i stället ske den 17. Om den mervärdesskattepliktiga
omsättningen överstiger 40 miljoner kronor skall inbetalning av
skatteavdrag och arbetsgivaravgifter fortfarande ske senast den 12 (respektive
den 17 om det gäller januari och augusti) i månaden efter redovisningsperioden,
medan däremot redovisning av dessa skatter och avgifter samt redovisning
och inbetalning av mervärdesskatt skall ske senast den 26 (i december
den 27) i månaden efter redovisningsperioden.
På Skatteverkets hemsida finns lättillgänglig information om vilka dagar
som gäller som sista dag för redovisning och betalning för de berörda
skatterna och avgifterna (http://www.skatteverket.se/skatter/kalender/main.
html).
Skatten anses inbetald när den har bokförts på Skatteverkets konto. De
gällande inbetalningsdagarna och reglerna om när en inbetalning skall
anses ha skett infördes i samband med skattekontoreformen (prop.
1996/97:100 del 1 s. 279 f., bet. 1996/97:SkU23).
Motionerna
I motion Sk317 av Bo Bernhardsson (s) föreslås att rätten till
helårsredovisning av mervärdesskatten i inkomstdeklarationen för dem vars
årsomsättning inte överstiger en miljon kronor ersätts av ett system
med månatlig mervärdesskatteredovisning för alla såvida inte Skatteverket
beslutar tillåta kvartals- eller halvårsredovisning. Syftet är att
förebygga att mervärdesskatteredovisningsskyldiga som handlar i andra
EU-länder hinner bygga upp stora skatteskulder. I motion Sk398 av Lars
Lindén m.fl. (kd, m, fp och c) begärs däremot en förlängning av tiden
för mervärdesskatteinbetalningen alternativt ökade möjligheter till
uppskov med mervärdesskatteinbetalningarna för att underlätta situationen
för småföretag som fått likviditetsproblem till följd av större företags
benägenhet att dröja med betalningen av småföretagens fakturor. I samma
syfte begärs i motion Sk373 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (c)
en översyn av betalningstidpunkterna för mervärdesskatt, källskatt och
arbetsgivaravgifter.
Ytterligare några yrkanden har lagts fram på mervärdesskatteområdet. I
motion Sk202 återkommer Tobias Billström (m) med ett förslag om att
redovisning av mervärdesskatt och övriga skatter och avgifter skall få
göras i annan valuta än den svenska, t.ex. euro. I motion Sk309 påkallar
Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m) ett uttalande om att mervärdesskatt
som betalats tillbaka till kommuner av staten för felaktigt uttag av
mervärdesskatt på parkering bör ges vidare till de parkerare som betalat
för parkeringen.
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis vill utskottet framhålla att reglerna om redovisning och
betalning av skatter och avgifter utgör en stomme i skattekontosystemet.
Viktiga beståndsdelar i detta system är bl.a. redovisningsperiodens
längd, redovisningstidpunkten och förfallodagen. Ändringar i dessa regler
får återverkningar på hela skattekontosystemet, och en förlängning av
perioden för mervärdesskatteredovisning skulle dessutom försvaga statens
inkomster.
Mervärdesskatteutredningen som redovisade sitt arbete i betänkande SOU
2002:74 Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv hade som uppdrag
att bl.a. analysera det regelsystem i mervärdesskattelagstiftningen som
styr vid vilken tidpunkt skattskyldighet och redovisningsskyldighet
inträder. Betänkandet lämnades i september 2002 och har därefter
remissbehandlats. För närvarande bereds frågan om redovisningsreglerna för
mervärdesskatt inom Finansdepartementet. Avsikten är att förslag skall
lämnas i en promemoria. Det kan för närvarande inte sägas när en sådan
promemoria kan komma att offentliggöras. Utskottet anser dock att det
saknas anledning att föregripa arbetet med ett ställningstagande av
riksdagen i frågan nu.
Samtliga beloppsmässiga uppgifter som skall lämnas enligt skattebetalningslagen
- deklarationer och liknande - skall lämnas i svenska kronor. För
räkenskapsår efter år 2000 kan dock svenska företag och svenska filialer
till utländska företag i vissa fall välja att ha sin redovisning i euro
i stället för svenska kronor. Deklarationsposter som hämtas från en
sådan redovisning i euro skall räknas om genom ett schabloniserat
omräkningsförfarande (SFS 2000:46). Reglerna härom omfattar inkomstskatten,
mervärdesskatten och reklamskatten. Motionsyrkanden liknande det nu
aktuella om en möjlighet till redovisning i annan valuta än svensk, t.
ex. euro, har avslagits flera gånger, senast i betänkande 2003/04:SkU25.
Utskottet har ansett att en sådan ordning skulle kräva omfattande och
kostsamma systemanpassningar och innebära för stora valutarisker för
staten. Regeringen har ändå sagt att den följer utvecklingen. Utskottet
gör samma bedömning i dag.
I motion Sk309 berörs den s.k. skatteincidens- eller
skatteövervältringsproblematiken.
Mervärdesskatten är så konstruerad att den formellt skattskyldige
säljaren i det sista ledet, dvs. den som säljer varan eller tjänsten
till en icke skattskyldig konsument, förutsätts i sin prissättning ta
ut ett belopp som motsvarar skatten, som därigenom övervältras på
konsumenten (därav beteckningen indirekt skatt). Det är emellertid bara
den formellt skattskyldige och det allmänna ombudet hos Skatteverket
som får överklaga ett beslut av Skatteverket om betalning av mervärdesskatt.
En konsekvens härav - som kan drabba säljaren - är att en säljare kan
åläggas skattskyldighet av en högre instans utan att ha möjlighet att
kompensera sig genom att i efterhand ta ut skatten av sin köpare, om
leveransen felaktigt skett skattefritt.
En annan konsekvens - som berörs i motionen - är att det saknas
bestämmelser som påbjuder säljaren att ge tillbaka skatten till sin köpare
om en högre instans i efterhand finner att en omsättning, där skatt
tagits ut, hade bort vara skattefri. Det är emellertid inte självklart
att säljaren får tillbaka mervärdesskatten i sådana fall. Skatteverket
kan vägra återbetalning under åberopande av den s.k. reciprocitetsprincipen,
som innebär att utgående och ingående mervärdesskatt skall korrespondera
med varandra. Skatteverket kan alltså kräva att en kreditfaktura för
den felaktigt debiterade skatten ställs ut av säljaren till kunden för
att återbetalning skall komma i fråga, ett synsätt som ligger i linje
med motionärernas. I det i motionen åberopade rättsfallet (RR 2003-12-19,
mål nr 4959-2002) har regeringsrätten funnit att en kommun inte var
skattskyldig till mervärdesskatt för tillhandahållande av parkeringsplatser,
mot avgift, på dess gatumark, då dessa tjänster bedömdes ingå som ett
led i kommunens myndighetsutövning. I Skatteverkets skrivelse 040701,
dnr 130 279946-04/113, gör Skatteverket ställningstagandet att återbetalning
av mervärdesskatt till de berörda kommunerna ändå kan medges utan
kundkreditering när det är fråga om parkeringskunder som inte kan nås för
rättelse, t.ex. parkeringskunder som erlagt betalning mot kvitto i
automat eller köpt boendeparkeringsbevis hos ombud och är för kommunen
okända. Någon anledning för riksdagen att göra något uttalande eller
vidta annan åtgärd med avseende på denna fråga föreligger enligt utskottets
mening inte.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade
motioner och motionsyrkanden.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. F-skattsedel, punkt 1 (m, fp, c)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Jörgen
Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om lättnader i reglerna om tilldelning av
F-skattsedel Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk272
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk316, 2004/05:Sk331, 2004/05:Sk344,
2004/05:Sk389, 2004/05:Sk443 yrkande 1, 2004/05:Sk450 yrkande 11, 2004/05:N391
yrkande 3, 2004/05:N402 yrkande 5 och 2004/05:A353 yrkande 4 och avslår
motionerna 2004/05:Sk375 och 2004/05:Sk439.
Ställningstagande
Vi anser att möjligheterna att få sig tilldelad en F-skattsedel är
alltför begränsade. Dagens regler stänger nämligen ute många entreprenörer
som vill starta eget. Utan en kontinuerlig nyetablering av företag
minskar möjligheterna att det växer upp nya och verkligt livskraftiga
företag. Reglerna bör därför bli mer generösa när det gäller möjligheten
att erhålla F-skattsedel. Det är givetvis viktigt att disciplinen inom
F-skattesystemet upprätthålls genom att återkallelsemöjligheterna används.
Grunderna för återkallelse bör fortlöpande följas upp och granskas.
Vad som är fel med dagens regler är bl.a. att företagaren inte tidigare
får ha varit anställd hos uppdragsgivaren. Vidare får företagaren inte
heller använda uppdragsgivarens utrustning eller ha endast ett fåtal
kunder som anlitar företagets tjänster under långa perioder. Företagaren
får inte bedriva ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär" eller ha en
alltför låg ekonomisk riskprofil. Sammantaget innebär dessa krav att
nyföretagandet inom tjänstesektorn allvarligt hindras, bl.a. missgynnas
kvinnor som skulle kunna starta eget inom vårdsektorn. Det finns således
enligt vår mening ett behov av en reformering av reglerna om
F-skattsedelstilldelning. När det gäller inriktningen av en sådan reform delar
vi uppfattningen i bl.a. motion Sk450 att alla som vill ha en F-skattsedel
för att kunna bedriva verksamhet i egen regi i princip också bör kunna
få ut en F-skattsedel under förutsättning att vederbörande inte har
näringsförbud eller omfattande skatteskulder.
Vad vi nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna om lättnader
i tilldelningsreglerna ge regeringen till känna.
2. Vissa frågor om redovisning, inbetalning och återbetalning av
mervärdesskatt, punkt 2 (m, fp, c)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Jörgen
Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om längre perioder för momsredovisning. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk373 och 2004/05:Sk398
samt avslår motionerna 2004/05:Sk202, 2004/05:Sk309 och 2004/05:Sk317.
Ställningstagande
I dag tvingas många småföretagare att betala in moms för en transaktion
innan de själva har fått betalt från sin kund. Detta är bl.a. en följd
av att kredittiderna mellan många företag har Europaanpassats, dvs.
förlängts utan att reglerna om inbetalningstidpunkt ändrats i motsvarande
mån. Tidpunkten för momsinbetalning är fortfarande anpassad till ett
system med 30 dagars betalningstid. För att avhjälpa de likviditetsproblem
som uppstår för de företagare som måste betala moms till staten utan
att ha haft motsvarande inkomst anser vi att tidpunkten för redovisning
och betalning av mervärdesskatt bör förlängas eller, alternativt, att
möjligheterna till uppskov med inbetalningarna förbättras.
Riksdagen bör anledning av motionerna Sk373 och Sk398 rikta ett
tillkännagivande härom till regeringen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Sk202 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att medge företag i Sverige rätten att få redovisa moms och
övriga avgifter och skatter i annan valuta än den svenska kronan.
2004/05:Sk272 av Birgitta Carlsson och Sven Bergström (båda c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att erhålla F-skattsedel inom alla yrkesområden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att den som sålt sitt företag och arbetar på konsultbasis
får behålla sin F-skattsedel.
2004/05:Sk309 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om återbetalning av moms.
2004/05:Sk316 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om F-skattsedel.
2004/05:Sk317 av Bo Bernhardsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ändring i 3 kap. skattebetalningslagen, så att
momsredovisning skall ske månatligen såvida inte Skatteverket beslutar
annat och då i stället tillåter kvartals- eller halvårsredovisning.
2004/05:Sk331 av Jan Andersson och Staffan Danielsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökad flexibilitet för att erhålla F-skattbevis.
2004/05:Sk344 av Annika Qarlsson och Johan Linander (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det skall vara enkelt att erhålla F-skattsedel.
2004/05:Sk373 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av uppbördsreglerna.
2004/05:Sk375 av Peter Pedersen (v):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i
skattelagstiftningen, med innebörden att prostitution ej är att betrakta
som näringsverksamhet och att F-skattsedel eller avdrag för kostnader
avseende prostitution därför ej är möjlig.
2004/05:Sk389 av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa Thalén Finné (båda
m):
Riksdagen begär att regeringen snarast gör en översyn av kraven för
näringsverksamhet så att dessa inte hindrar hälso- och sjukvårdspersonal
att erhålla F-skattsedel i enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:Sk398 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändrad inbetalningsperiod för mervärdesskatt.
2004/05:Sk439 av Johan Löfstrand och Billy Gustafsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av tydliga och effektiva regler på den svenska
arbetsmarknaden.
2004/05:Sk443 av Sverker Thorén (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att undanröja den svårighet som vissa yrkesgrupper i
dag har att få F-skattsedel för att kunna starta företag.
2004/05:Sk450 av Per Landgren m.fl. (kd):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om F-skattsedel.
2004/05:N391 av Tobias Krantz (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att näringsförbudet för kvinnor inom välfärdssektorn
måste upphävas, exempelvis genom att det blir enklare att skaffa
F-skattsedel.
2004/05:N402 av Åsa Torstensson m.fl. (c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om intraprenörskap i offentlig sektor, erhållande av
F-skattsedel från födseln samt utökad entreprenad.
2004/05:A353 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förenklade
regler för att erhålla F-skattsedel, inte minst för äldre arbetskraft.