Skatteutskottets betänkande

2004/05:SKU28

Val av ledamot i skattenämnd, m.m. (prop. 2004/05:99)

---

Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i proposition
2004/05:99 om vissa ändringar i bestämmelserna om val av ledamot i
skattenämnd och om vilka uppgifter som får lämnas ut till enskild från
beskattningsdatabasen. Därtill kommer ytterligare några ändringar i
lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift
eller pålaga och lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

Vidare behandlas i betänkandet ett antal allmänna motioner från 2004
med anknytning till taxerings- och skattebetalningsområdet, bl.a. en
del kontrollfrågor. De flesta av de frågor som aktualiseras i motionerna
har behandlats av utskottet under åren 2003 och 2004 (betänkandena
2002/03:SkU12 respektive 2003/04:SkU25 vari samtliga motioner avstyrkts
och som riksdagen sedan följt). Även nu avstyrks samtliga motioner med
vidhållande av tidigare intagen ståndpunkt. I en del fall hänvisas till
att arbete med anknytning till de aktuella frågorna redan pågår inom
Regeringskansliet eller på annat håll.
Reservationer har avgivits av
(m) angående kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater,
entreprenadavdrag m.m. (res. 1), särskilda regler om inbetalning av skatt m.
m. i samband med stormen i södra Sverige i januari 2005 (res. 4),
deklarationsblankett och slutskattebesked (res. 5), lönebesked (res. 6)
och rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg,
förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen (res. 7),
(fp) angående särskilda regler om inbetalning av skatt m.m. i samband
med stormen i södra Sverige i januari 2005 (res. 4) och rättssäkerhetsfrågor,
skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg, förseningsavgift och
generalklausulen i skatteflyktslagen (res. 7),
(kd) angående kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater,
entreprenadavdrag m.m. (res. 2), särskilda regler om inbetalning av skatt m.
m. i samband med stormen i södra Sverige i januari 2005 (res. 4),
deklarationsblankett och slutskattebesked (res. 5), lönebesked (res. 6)
och rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg,
förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen (res. 7),
(v) angående kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater,
entreprenadavdrag m.m. (res. 3) och rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen,
eftertaxering, skattetillägg, förseningsavgift och generalklausulen i
skatteflyktslagen (res. 8),
(c) angående särskilda regler om inbetalning av skatt m.m. i samband
med stormen i södra Sverige i januari 2005 (res. 4) och rättssäkerhetsfrågor,
skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg, förseningsavgift och
generalklausulen i skatteflyktslagen (res. 7).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Val av ledamot i skattenämnd, m.m.
Riksdagen antar de i bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslagen
till1. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),2. lag om ändring i
lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets
beskattningsverksamhet,3. lag om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av
utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga, och4. lag om ändring
i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden.Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:99.

2. Kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater, entreprenadavdrag
m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk276, 2004/05:Sk296, 2004/05:Sk308,
2004/05:Sk327, 2004/05:Sk477, 2004/05:Sk479 yrkandena 1 och 2,
2004/05:MJ440 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 22 och 2004/05:A350 yrkande
9.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (v)

3. Särskilda regler om inbetalning av skatt m.m. i samband med stormen
i södra Sverige i januari 2005
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ5 yrkandena 30-32.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)

4. Deklarationsblankett och slutskattebesked
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk203, 2004/05:Sk220, 2004/05:Sk264,
2004/05:Sk345, 2004/05:Sk378 och 2004/05:N409 yrkande 34.
Reservation 5 (m, kd)

5. Lönebesked
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk279, 2004/05:Sk427, 2004/05:Sk442
och 2004/05:Sf357 yrkande 10.
Reservation 6 (m, kd)

6. Uppbörd av avgift till trossamfund och ideella föreningar
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk334.

7. Nordiskt skattekontor
Riksdagen avslår motion 2004/05:U309 yrkande 4.

8. Rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg,
förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk206, 2004/05:Sk234, 2004/05:Sk302,
2004/05:Sk312, 2004/05:Sk337, 2004/05:Sk367, 2004/05:Sk407, 2004/05:Sk409,
2004/05:Sk452 yrkande 27, 2004/05:Sk454 yrkande 5, 2004/05:Ju426 yrkande
2 och 2004/05:N305 yrkande 13.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
Reservation 8 (v)

Stockholm den 26 april 2005
På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),
Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Per Erik Granström (s),
Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf
Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt
(m), Britta Rådström (s), Fredrik Olovsson (s), Anne-Marie Ekström (fp),
Lars Gustafsson (kd) och Peter Rådberg (mp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I propositionen behandlas en skrivelse från Skatteverket som kom in
till Finansdepartementet den 24 augusti 2004 med hemställan om ändring
av bestämmelserna om val av ledamot i skattenämnd i 7 kap. 5 § taxeringslagen
(1990:324). Skrivelsen har remissbehandlats.
I propositionen behandlas även en skrivelse från Skatteverket som kom
in till Finansdepartementet den 16 december 2003 med hemställan om
ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets
beskattningsverksamhet. Bägge skrivelserna har remissbehandlats.
Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2004/3718 och
dnr Fi2003/6479).
I propositionen behandlas dessutom förslag till ändringar i lagen
(1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga
och lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden med
anledning av ändringar i kommissionens tillämpningsdirektiv till
indrivningsdirektivet och att rådet antagit en förordning om administrativt
samarbete i fråga om punktskatter. Förslagen har enligt propositionen
beretts underhand med Företagarna, Föreningen Svenskt Näringsliv och
Skatteverket.
Förslagen till ändringarna i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk
tull, annan skatt, avgift eller pålaga och lagen (1990:314) om ömsesidig
handräckning i skatteärenden har inte remitterats till Lagrådet eftersom
det är fråga om ändringar av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse. Övriga lagförslag har Lagrådet yttrat sig över.
Propositionen överensstämmer i dessa delar med remissen till Lagrådet,
dock att ikraftträdandet för de föreslagna lagändringarna har flyttats
fram en månad. Dessutom har en redaktionell ändring gjorts i 7 kap. 5 §
taxeringslagen (1990:324).
Vidare behandlas i betänkandet ett antal allmänna motioner från 2004
med anknytning till taxerings- och skattebetalningsområdet, bl.a. en
del kontrollfrågor. De flesta av de frågor som aktualiseras i motionerna
har behandlats av utskottet under åren 2003 och 2004 (betänkandena
2002/03:SkU12 respektive 2003/04:SkU25 vari samtliga motioner avstyrkts
och som riksdagen sedan följt).
En lag som utskottet återkommande refererar till i detta ärende är
skattebetalningslagen (1997:483) (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23).
Här används genomgående förkortningen SBL.
Följande bilagor har fogats till betänkandet:
En förteckning över behandlade förslag (bilaga 1).
Regeringens lagförslag (bilaga 2).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar av bestämmelserna om val av
ledamot i skattenämnd i 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324). Syftet
med ändringarna är att anpassa bestämmelserna till skatteförvaltningens
nya organisation.
I propositionen föreslås även en ändring i lagen (2001:181) om behandling
av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, om vilka uppgifter
som får lämnas ut till enskild från beskattningsdatabasen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2005.
Propositionen innehåller vidare förslag till ändringar i lagen (1969:200)
om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga och
lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden med anledning
av ändringar i kommissionens tillämpningsdirektiv till indrivningsdirektivet
och att rådet antagit en förordning om administrativt samarbete i fråga
om punktskatter. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
När det gäller reglerna om utlämnande av vissa uppgifter från Skatteverkets
beskattningsdatabas bedöms dessa inte medföra några ökade kostnader för
Skatteverket. Förslagen i propositionen bedöms inte få några ekonomiska
effekter.

Utskottets överväganden
Val av ledamot i skattenämnd, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller proposition 2004/05:99 om val av ledamot i skattenämnd,
m.m.

Propositionen
I propositionen föreslås vissa ändringar av bestämmelserna om val av
ledamot i skattenämnd i 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324). Syftet
med ändringarna är att anpassa bestämmelserna till skatteförvaltningens
nya organisation. Vidare föreslås en ändring i lagen (2001:181) om
behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet om vilka
uppgifter som får lämnas ut till enskild från beskattningsdatabasen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2005.
Propositionen innehåller även förslag till ändringar i lagen (1969:200)
om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga och
lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden med anledning
av vissa ändringar i kommissionens tillämpningsdirektiv till
indrivningsdirektivet och en av rådet antagen förordning om administrativt
samarbete i fråga om punktskatter. Ändringarna föreslås träda i kraft
den 1 juli 2005.
Förslagen i propositionen har bedömts inte få några ekonomiska effekter
eller medföra några ökade kostnader för Skatteverket.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit anledning till några invändningar mot regeringens
förslag utan tillstyrker propositionen.
Kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater, entreprenadavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motioner och motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 2004 om ett tillkännagivande om kontroll, revision, svartarbete,
kassaapparater, entreprenadavdrag m.m. främst med hänsyn till det arbete
som redan pågår med inriktning på dessa frågor.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 3 (v).
Motionerna
I en rad socialdemokratiska motioner och i någon motion från Vänsterpartiet
krävs ytterligare åtgärder för att få bukt med svartarbete och
skatteundandragande. I motion Sk296 av Hillevi Larsson och Britt-Marie
Lindkvist (s) pekas sålunda på behovet av hårdare kontroll av småföretag
av typ restauranger och pizzerior. Motionärerna förespråkar en striktare
tilldelning av tillstånd till servering av alkoholdrycker vid tidigare
misskötsamhet i fråga om skatter, att facket och olika myndigheter skall
höras som remissinstanser när det är fråga om att meddela nya tillstånd
eller återkalla tillstånd samt att den som söker sådant tillstånd skall
förete en lista över de anställda jämte deras personnummer. De föreslår
också flera överraskningskontroller, samkörning av olika relevanta
dataregister och avstängning från sjukkassa m.m. i fall av svartjobb. I
motion Sk308 av Anders Karlsson (s) krävs hårdare kontroll av frisörer
och andra företag i kontantbranschen, och motionären anför Norge som
ett efterföljansvärt exempel. Han menar att torg- och marknadshandelslagen
bör tillämpas i fråga om sådana företag och efterlyser fler oannonserade
kontrollbesök och lagkrav på kassapparater. I motion Sk327 av Bo
Bernhardsson (s) krävs också hårdare kontroll av näringsverksamheter typ
restauranger - motionären åberopar Danmark - med fler flygande inspektioner
och mer kontroll av följesedlarna, mer kontrollavgifter samt att en
ansvarig för verksamheten alltid skall finnas på plats. I motion Sk477
av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (s) efterlyses åtgärder mot
svartarbete i byggbranschen samt införande av ansvar för huvudentreprenören
i fråga om underentreprenörernas skatter och avgifter. I motion Sk479
av Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström (s) vill motionärerna
införa krav på att kontanthandelns kassapparater årligen kontrolleras
av certifierat provningsorgan (yrkande 1) och att kunden alltid skall
få kvitto vid kontantköp (yrkande 2). I motion Sk276 av Marie Engström
m.fl. (v), slutligen, begärs en rätt för taxerings- och skatterevisorer
att utföra legitimationskontroll vid revisioner på t.ex. byggarbetsplatser
och restauranger samt att eventuella tillstånd till servering av
alkoholdrycker skall dras in om kontrollen visar att det finns svart
arbetskraft på arbetsplatsen.
De borgerliga partiernas motioner i de aktuella frågorna har en annan
inriktning. I motion A350 (yrkande 9) av Tobias Billström m.fl. (m, fp)
förespråkas ett motverkande av svart arbetskraft genom bättre skattemässiga
villkor för arbete och företagande och i motion N393 (yrkande 22) av
Göran Hägglund m.fl. (kd) efterlyses en ny skattereform inriktad på
enkelhet, generalitet och breda skattebaser samt ytterligare resurser
till rättsväsendet, en stärkning av Konkurrensverkets roll och en ökning
av den moraliska medvetenheten.
I motion MJ440 (yrkande 2) av Ragnwi Marcellind (kd) begärs en utredning
om omfattningen av svartimport och momsfusk vid burkhandel - dvs. handel
med öl- och läskedrycksburkar - med utlandet.
Utskottets ställningstagande
I ett betänkande om bl.a. skattekontrollfrågor förra året (bet.
2003/04:SkU25) betonade utskottet starkt vikten av att få bukt med förekomsten
av svartarbete och skatteundandraganden och att frågan gavs hög prioritet,
både hos regeringen och hos riksdagen. Vidare pekade utskottet på
åtgärder, initiativ och insatser som Skatteverket (tidigare Riksskatteverket)
hade genomfört under senare tid, bl.a. informationskampanjer mot ungdomen
för att påverka attityderna i positiv riktning. Dessutom berördes ett
antal i gång varande utredningar på området.
Utskottet kan nu konstatera att regeringen och myndigheterna under det
senaste året har fortsatt med att prioritera och stärka kontrollen. Ett
exempel är att sammanslagningen av skattemyndigheterna till Skatteverket
den 1 januari 2004 frigjort resurser för att bekämpa skattefusk. I
samband med 2004 års vårproposition (tilläggsbudget) tillfördes Skatteverket
engångsvis 20 miljoner kronor för att förbättra kontrollen av F-skatt.
I den senaste budgetpropositionen angavs vidare att Skatteverket även
fortsättningsvis skall prioritera skattekontrollen som i första hand
skall inriktas mot företag som hanterar stora skatteunderlag och mot
internationella transaktioner samt ekonomisk brottslighet. Därutöver
skall myndigheten arbeta förebyggande samt undersöka behovet av
regelförändringar. Enligt Skatteverkets senaste årsredovisning fortsätter
Skatteverket att öka insatserna mot ekobrotten och förstärka
skattebrottsenheterna.
I den nyligen avlämnade ekonomiska vårbudgeten för 2005, som för närvarande
bereds i finansutskottet, aviserar regeringen krafttag för att bekämpa
skatte- och förmånsfusk och räknar upp följande åtgärder som förbereds.

Skattekontrollen förbättras.
Skattebrottsenheternas verksamhet effektiveras.
Förslag har lämnats om förbättrad skattekontroll i fråga om inkomster
från sparande utomlands och förbättrade möjligheter att ingripa rättsligt
mot fusk med skatterna på alkohol, tobak och mineraloljor (prop.
2004/05:113 och 2004/05:149).
För att hejda svartarbete inom byggbranschen bereds inom Regeringskansliet
ett förslag till entreprenadavdrag och omvänd momsskyldighet.
2004 års kontrollutredning utreder frågan om typgodkända kassaregister
inom kontanthandeln och ser över reglerna för informationsutbyte mellan
Skatteverkets fiskala verksamhet och skattebrottsenheterna.
Arbetet för att stävja fusk med förmåner och bidrag intensifieras.

Härav framgår att flera utredningar redan arbetar med bl.a. de frågor
motionärerna tar upp. Skattekontrollutredningen (Fi 2004:01, dir.
2004:26) utreder om det är möjligt att införa krav på att näringsidkare
som säljer varor och tjänster till allmänheten mot kontant betalning
(de s.k. kontantbranscherna) skall hålla ett tekniskt system som möjliggör
en tillförlitlig efterhandskontroll av omsättningen. Lagändringar,
organisationsfrågor och tekniska krav skall övervägas, liksom
kontrollbefogenheter och sanktioner. Vidare skall utredningen undersöka om
verksamheten inom skattebrottsenheterna kan effektiviseras, om det finns
ett behov av att de får tillgång till uppgifterna i beskattningsdatabasen
och om skattebrottsenheternas verksamhet bör utvidgas. Uppdraget skall
redovisas senast under juni 2005.
Frågan om schablonbeskattning av mindre företag har tidigare utretts
dels av fristående utredningar, dels av Skatteverkets föregångare
Riksskatteverket. Frågan tas också upp i utskottets betänkande 2004/05:SkU20
om företags- och kapitalbeskattning som justerades tidigare i vår och
som riksdagen senare följde. I betänkandet erinras om att Finansdepartementet
i juni 2004 tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att se över möjligheterna
för vissa branscher att använda schabloniserade inslag som komplement
till nuvarande skatteregler och att utforma förslag till lagtext.
Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av det pågående arbetet senast
den 1 maj 2005.
Frågan om entreprenadavdrag och omvänd mervärdesskatteskyldighet togs
upp i utredningsbetänkandet SOU 2002:115 Skärpning gubbar! och därefter
i Finansdepartementets promemoria Ds 2004:43 Byggentreprenadavdrag samt
omvänd skattskyldighet (moms). Inom Finansdepartementet har man därefter
arbetat vidare med dessa förslag samt de synpunkter som framkommit vid
remissbehandlingen.
När det gäller den särskilda frågan om fusk med mervärdesskatten vid
burkhandel, som tagits upp i någon motion, pågår det enligt vad utskottet
erfarit redan på myndighetsnivå ett arbete som berör företeelsen,
nämligen det s.k. Livsmedelsprojektet som har beslutats av Ekobrottsmyndigheten
och som bl.a. Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Finanspolisen,
Jordbruksverket och Tullverket medverkar i. Syftet är att undersöka handeln
mellan företag i livsmedelsbranschen såväl inom Sverige som mellan
företag i Sverige och företag i annat EU-land eller tredje land.
Undersökningen är fokuserad på att uppdaga, kartlägga och lagföra samt störa
allvarligare och systematiska former av mervärdeskatte- och
punktskattebedrägerier. Fusk med pantavgifter kommer även att belysas i den mån
problemet uppdagas i ärendena. Syftet är att undersöka vilka förebyggande
åtgärder som kan utarbetas i framtiden. En utvärdering kommer att ske
efter årsskiftet.
Med anledning av yrkandena om att i ökad omfattning använda möjligheten
att dra in tillstånd till servering av alkoholdrycker bör det erinras
om att ett serveringstillstånd enligt 7 kap. 19 § alkohollagen (1994:1738)
skall återkallas bl.a. om de förutsättningar som gäller för meddelande
av tillstånd enligt 7 kap. 7 § samma lag inte längre föreligger. Enligt
den sistnämnda paragrafen skall endast den som visar att han med hänsyn
till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheter i
övrigt är lämplig att utöva servering av alkoholdrycker beviljas
serveringstillstånd. Regeringsrätten har dock i ett uppmärksammat rättsfall
underkänt en sådan indragning när det vid en överraskningsinspektion
befunnits att delägarens son och en släkting och en kamrat till denne
arbetat i köket utan formell anställning. Denna extrapersonal ansågs
ändå av Regeringsrätten som anställd av tillståndshavaren i alkohollagens
mening. Preliminärskatt och arbetsgivaravgifter hade visserligen inte
redovisats men det ansågs inte belagt att sådant hade bort redovisas
(RÅ 2000 ref. 12).
När det gäller frågan om taxerings- och skatterevisorer skall få avkräva
legitimation har en sådan befogenhet tidigare betraktats som alltför
långtgående, bl.a. därför att den skulle innebära att skattemyndigheten
i detta avseende skulle få väsentligt mer långtgående befogenheter än
polisen. Till saken hör att det enligt gällande rätt inte finns någon
generell skyldighet att i vårt land bära med sig någon typ av
legitimationshandling (prop. 1997/98:100 s. 163, bet. 1997/98:SkU28 s. 48-49;
se även bet. 2001/02:JuU8 s. 17). Utskottet vidhåller att denna ståndpunkt
är den rimliga i denna fråga.
Vad gäller frågan hur de materiella reglerna bör vara utformade för att
minska skatteundandragande och skattefusk kan utskottet hålla med m-,
fp- och kd-motionärerna om att ambitionen bör vara att göra skattereglerna
hållbara mot skatteundandragande och skattefusk. Det innebär bl.a. att
möjligheterna till skatteplanering om möjligt bör minskas, samtidigt
som reglerna bör göras enkla att förstå och utformas så att de vinner
allmän acceptans. Samtidigt finns det många andra viktiga krav som det
svenska skattesystemet måste klara av, och i den nyss nämnda vårpropositionen
pekas på några. Tillväxtperspektivet, globaliseringen, EU-perspektivet
samt behovet av att uppmuntra fler att arbeta mer och att ställa om
Sverige till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle utgör några
av dessa krav. Mot bakgrund av att det snart gått 15 år sedan skattereformen
1990/91 och att det skett en rad stora förändringar under denna tid
aviserar därför regeringen i vårpropositionen en översyn av hela
skattesystemet. Förberedelser inleds för att under 2006 kunna påbörja en
sådan översyn, anför regeringen. Med hänsyn härtill behövs enligt
utskottets uppfattning inte något uttalande av riksdagen med anledning av
de nämnda motionerna av m, fp och kd.
Av det anförda framgår att utskottet delar motionärernas uppfattning
att frågan hur svartarbete och skatteundandragande skall motarbetas är
synnerligen viktig, att åtgärder på området är nödvändiga och att
märkbara resultat efterlyses. De flesta av motionärernas förslag är
emellertid redan uppmärksammade i olika utredningssammanhang, och arbete
med andra projekt pågår för närvarande både inom Regeringskansliet och
inom Skatteverket. Utskottet förutsätter att detta arbete även i
fortsättningen bedrivs målmedvetet och med kraft och energi, men något
formellt tillkännagivande av riksdagen i denna fråga är enligt utskottets
mening inte påkallat. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu
behandlade motioner.
Särskilda regler om inbetalning av skatt m.m. i samband med stormen i
södra Sverige i januari 2005
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår några med anledning av stormen i södra Sverige i januari
2005 väckta motionsyrkanden om särskilda regler om inbetalning av skatt
m.m. i samband med denna storm.
Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).
Motionen
För att hjälpa upp situationen för de skogsägare och övriga företagare
som fått ekonomiska problem i samband med stormen över södra Sverige
tidigare i år föreslår Folkpartiet i en motion, som väckts i samband
med inträffad händelse, vissa åtgärder då det gäller
skattebetalningsskyldigheten.
I motionen, MJ15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), efterlyses sålunda bl.
a. generösa möjligheter till uppskov med inbetalning av skatter och
andra avgifter (yrkande 30), en möjlighet till dispens med betalningen
i väntan på ny lagstiftning (yrkande 31) och ett nytt skattebetalningssystem
för näringsidkare som innebär att skatten betalas in först efter det
att inkomst erhållits (yrkande 32).
Utskottets ställningstagande
Den som bedriver näringsverksamhet skall betala preliminär skatt,
vanligen i form av F-skatt eller särskild A-skatt. F-skatt och särskild
A-skatt debiteras i en post och betalas med lika stora belopp varje
månad. Skatteverket får emellertid på begäran av den skattskyldige
besluta att F-skatt och särskild A-skatt skall betalas endast under vissa
kalendermånader, om den skattskyldiges näringsverksamhet pågår endast
under en del av kalenderåret och det finns särskilda skäl (11 kap. 4
och 5 §§ SBL). Den sistnämnda bestämmelsen är avsedd att minska problemen
för företag där verksamhet pågår under endast en del av året, t.ex. en
campingplats som har öppet endast under sommarmånaderna, och infördes
i samband med skattekontoreformen (se prop. 1996/97:100, del. 1, s.
406-407). Dessutom finns en möjlighet för den skattskyldige att fylla
i och skicka in en ny preliminär självdeklaration, om den preliminära
skatten visar sig vara för hög med hänsyn till den faktiska inkomsten.

Utskottet har under de senaste åren återkommande behandlat yrkanden
liknande de nu aktuella, senast i betänkande 2002/03:SkU12. Utskottet
har därvid ansett att de problem som det pekas på i motionen redan har
erhållit en tillfredsställande lösning. Vad i övrigt gäller åtgärder på
skatteområdet på grund av stormen övervägs sådana av regeringen för
närvarande, och i 2005 års vårproposition har regeringen aviserat olika
åtgärder som syftar till att hjälpa stormdrabbade skogsägare. Dit hör
temporärt slopad dieselskatt för skogsmaskiner i det berörda området,
schablonstöd för att återställa skogsbilvägar och skogsmark och därutöver
ett särskilt stöd till drabbade skogsägare. Med det anförda avstyrker
utskottet de nu aktuella yrkandena i motion MJ15.
Deklarationsblankett och slutskattebesked
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motioner och ett motionsyrkande från allmänna
motionstiden 2004 om ett tillkännagivande angående uppgifterna på
deklarationsblanketten och i slutskattebeskedet.
Jämför reservation 5 (m, kd).
Motionerna
I några motioner krävs förenklingar på deklarationsområdet. I motion
Sk264 av Matilda Ernkrans och Inger Lundberg (s) påkallas ett uttalande
om en skyndsam utveckling av en metod för onlinebokföring och deklaration
via Internet för företag. I motion Sk345 av Krister Örnfjäder (s)
förespråkas ett slopande av inkomst- och skatteuppgifterna på mycket små
belopp, typ 40 kr och därunder. I motion N409 (yrkande 34) av Martin
Andreasson m.fl. (fp) föreslås en försöksverksamhet med förenklade
deklarationsregler för småföretag i Stockholm.
I andra motioner tas innehållet i de förtryckta deklarationsblanketterna
och slutskattebeskeden upp. I motion Sk378 av Lena Adelsohn Liljeroth
(m) krävs en redovisning av arbetsgivaravgifterna på den förtryckta
deklarationsblanketten och i slutskattebeskedet. I motion Sk203 av Inger
René och Cristina Husmark Pehrsson (m) begärs en redovisning av
arbetsgivaravgiften i slutskattebeskedet för statligt anställda. Slutligen
påyrkas i motion Sk220 av Carl-Axel Roslund (m) av pedagogiska skäl en
redovisning av alla inkomster och bidrag i deklarationsblanketten, även
icke skattepliktiga som t.ex. barnbidrag och studiestöd.
Utskottets ställningstagande
När det gäller frågan om elektroniska deklarationer vill utskottet
framhålla att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer enligt
10 kap. 26 § första stycket SBL får föreskriva eller i enskilda fall
medge att preliminär självdeklaration och skattedeklaration får lämnas
i form av elektroniskt dokument (prop. 2001/02:127 s. 165, bet.
2001/02:SkU27). Skatteverket har de senaste åren utvecklat verksamheten,
och information härom finns att hämta på Skatteverkets hemsida
(www.skatteverket.se, sök på E-tjänster).
Utskottet vill vidare framhålla att vissa förenklingar för näringsidkare
gjordes i samband med införandet av lagen (2001:1227) om självdeklarationer
och kontrolluppgifter (prop. 2001/02:25, bet. 2001/02:SkU10). Enligt
den nya lagen sker förtryckning av kontrolluppgifter på deklarationsblanketter
för alla fysiska personer och svenska dödsbon, alltså även näringsidkare.
Vidare skall numera alla deklarationsskyldiga, såväl fysiska som
juridiska personer, lämna självdeklaration senast den 2 maj taxeringsåret.
Tidigare gällde för näringsidkare som lämnade särskild självdeklaration
normalt den 31 mars.
När det gäller beloppsgränser gäller följande:
Den som bedriver näringsverksamhet skall lämna kontrolluppgift på
ersättning eller förmån av tillfälligt arbete om ersättningen eller
förmånen uppgår till 100 kr (6 kap. 5 § lagen [2001:1227] om självdeklarationer
och kontrolluppgifter).
För fysiska personer gäller i stället 1 000 kr (samma paragraf).
Kontrolluppgift för ränta och fordringar: Om den sammanlagda räntan på
konton understiger 100 kr för en person behöver kontrolluppgift inte
lämnas.
När det gäller överskjutande skatt: Återbetalning av skatt skall inte
göras av belopp som understiger 100 kr (18 kap. 7 § SBL).
När det gäller obetald kvarskatt: Belopp under 500 kr lämnas i normala
fall inte till indrivning (20 kap. 1 § 2 SBL).
Utskottet finner dessa beloppsgränser väl avvägda och ser ingen anledning
att ändra på dem. Motion Sk345 avstyrks därför. När det gäller förtryckta
uppgifter på förenklad självdeklaration bestämmer Skatteverket självt
vilka uppgifter som skall förtryckas (4 kap. 2 § andra stycket lagen
[2001:1227] om självdeklarationer och kontrolluppgifter). Utskottet
anser att riksdagen inte bör detaljreglera dessa förtryckningar och
avstyrker också de motioner som innehåller sådana krav. Vad slutligen
gäller vilka uppgifter som slutskattebeskedet bör innehålla har utskottet
tidigare motsatt sig att införa föreskrifter om att dessa skall innehålla
andra uppgifter än som behövs för att ge den skattskyldige information
om den slutliga skatten och Skatteverkets beräkning av denna skatt,
senast i betänkande 2003/04:SkU25. De nuvarande lagbestämmelserna (11 kap.
14 § SBL) är utformade med utgångspunkt häri, och mer behövs enligt
utskottets mening inte.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Lönebesked
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motioner och ett motionsyrkande från allmänna
motionstiden 2004 om ett tillkännagivande angående uppgifterna i lönebesked.

Jämför reservation 6 (m, kd).
Motionerna
I motion Sf357 (yrkande 10) av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkas en
lagstadgad skyldighet att redovisa arbetsgivaravgifter på den anställdes
lönebesked. En liknande inriktning har motionerna Sk279 av Stefan
Hagfeldt och Ola Sundell (m) och Sk442 av Sverker Thorén (fp). I syfte
att göra den anställde medveten om hur mycket som betalas i skatt och
avgifter föreslås i motion Sk427 av Hans Backman (fp) en förändrad
skatteuppbörd så att hela lönen betalas ut och att den anställde därefter
får ansvaret för skatte- och avgiftsinbetalningarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare ställt sig avvisande till en sådan utökning av
företagens obligatoriska uppgiftslämnande som motionärerna förespråkar,
och utskottet vill inte heller nu medverka till denna påreglering, som
skulle gå stick i stäv mot inriktningen att så mycket som möjligt minska
företagens uppgiftslämnande. Risken är att sådana regler skulle kunna
krångla till redovisningen för somliga företag när anställningsförhållandena
för den anställde är en smula komplicerade, vilket de ibland är. Däremot
vill utskottet gärna framhålla att utskottet ser positivt på att företagen
på frivillig grund och som en serviceåtgärd lämnar sina anställda de
uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. som motionärerna är inne på. Vad
sedan gäller förslaget i motion Sk427 om förändrad skatteuppbörd finner
utskottet att det knappast går att förena med gällande preliminärskattesystem.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade
motioner.
Uppbörd av avgift till trossamfund och ideella föreningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion från allmänna motionstiden 2004 om ett
tillkännagivande angående statlig medverkan vid uppbörden av avgift till
trossamfund och ideella föreningar.

Motionen
Enligt motion Sk334 av Leif Björnlod (mp) bör idrottsrörelsen, bygderörelsen
och andra ideella föreningar som tagit över verksamheter som tidigare
det allmänna svarat för jämställas med trossamfunden när det gäller
Skatteverkets hjälp med avgiftsuppbörden. I det syftet begär motionären
att regeringen skall tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift
att lägga fram förslag på hur samhällets stöd till ideella föreningar
skall utformas i framtiden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att den statliga medverkan vid betalningen av
kyrkoavgift och avgift till vissa trossamfund regleras särskilt i lag
- nämligen lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund (prop.
1998/99:38, bet. 1998/99:KU18) - och är motiverad av särskilda
förhållanden. Bakgrunden är ett principbeslut att staten skulle erbjuda
Svenska kyrkan kostnadsfri uppbördshjälp i samband med att relationerna
mellan staten och Svenska kyrkan ändrades i slutet av förra seklet. Av
jämställdhetsskäl riktades erbjudandet även till vissa andra trossamfund.
Denna hjälp med avgiftsuppbörden för Svenska kyrkan och vissa andra
trossamfund får dock anses utgöra ett undantag i uppbördssystemet. Att
utsträcka denna ordning till att omfatta även övriga trossamfund,
idrottsrörelsen och andra ideella föreningar kan enligt utskottets mening
inte komma på fråga. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Nordiskt skattekontor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion från allmänna motionstiden 2004 om ett
tillkännagivande angående inrättande av ett nordiskt skattekontor.

Motionen
I motion U309 (yrkande 4) återkommer Runar Patriksson (fp) med ett
förslag om att inrätta ett nordiskt skattekontor. Enligt motionärens
mening är skapandet av ett nordiskt skattekontor för hela Norden den
bästa lösningen av problemen med arbete och småföretagande över de
nordiska gränserna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare ställt sig tveksamt till om just förslaget om
ett nordiskt skattekontor av det slag som beskrivs i motionen är det
bästa och lämpligaste för att lösa integrationsproblemen och
gränsgångarfrågorna mellan de nordiska länderna. Vad gäller gränsgångarfrågorna
i Öresundsregionen har utskottet också pekat på det informationscenter
som finns i Malmö och som erbjuder information om alla frågor som gäller
skatter, avgifter, förmåner, utbildning m.m. som gränsgångare ställs
inför. Utskottet vidhåller sin ståndpunkt och avstyrker motion U309
yrkande 4.
Rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg,
förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motioner och motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 2004 om ett tillkännagivande angående rättssäkerhetsfrågor,
eftertaxering, skattetillägg, förseningsavgift och generalklausulen i
skatteflyktslagen.
Jämför reservationerna 7 (m, fp, kd, c) och 8 (v).
Motionerna
I motion Sk302 av Susanne Eberstein och Kerstin Kristiansson Karlstedt
(s) betonas att eftertaxeringsinstitutet är krångligt och att det ofta
leder till tidsödande rättsprocesser. I syfte att göra beskattningen
mera enkel och transparent föreslår motionärerna att eftertaxeringsinstitutet
avskaffas och att i stället den tid Skatteverket utan särskilda kriterier
kan påföra oredovisade inkomster förlängs.
Moderata samlingspartiet vill stärka rättssäkerheten på en rad områden.
I motion N305 (yrkande 13) av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs att
regeringen lägger fram förslag till nya regler på följande områden,
nämligen
införande av en "omvänd" generalklausul och avskaffande av den gällande,

krav på att oaktsamhet eller uppsåt föreligger för att skattetillägg
skall påföras,
automatiskt anstånd med inbetalning av skatt respektive skattetillägg
vid överklagande av upptaxering eller påförande av skattetillägg,
enklare överklagningsmöjligheter,
införande av en tidsgaranti på maximalt 24 månader från det en
skattemyndighet ger besked om skattetillägg till dess att dom i högsta instans
föreligger,
förbättrade möjligheter till ersättning till småföretagare som driver
skatteprocess,
regler som innebär att en inbetalning av skatt skall anses ha skett den
dag då inbetalningen gjorts (inte när den bokförts), och
införande av en senare dag för inbetalningar av mervärdesskatt.
I motion Sk206 av Ulf Sjösten (m) krävs kraftfulla och konkreta åtgärder
och en parlamentarisk utredning för en översyn av skatteprocessen. Man
behöver enligt motionären se över den nuvarande ordningen med långsamma
skatteprocesser, förvaltningsdomstolarnas kompetens på skatteområdet
och deras organisation och metoder. Vidare behövs enligt motionären en
utvärdering av taxeringslagen från år 1990.
Skattetilläggsfrågan och i några fall frågan om eftertaxering har tagits
upp särskilt i några motioner, och genomgående erinras om att det svenska
förfarandet för påförande av skattetillägg för några år sedan kritiserades
av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna som ansåg att
skattetillägg var att likställa med påföljd för brott och borde prövas enligt
de principer som gäller för en brottmålsprocess. I motion Sk312 av Lars
Lindblad (m) yrkas att reglerna förändras så att det skall krävas att
Skatteverket skall påvisa uppsåt eller oaktsamhet för att få påföra
skattetillägg, att befrielsegrunderna utvidgas så att skattetillägg ej
utgår vid rena misstag samt att skattetillägget skall stå i proportion
till brottets storlek och allvar. Ett liknande yrkande kompletterat med
krav på bestämda tidsfrister vid handläggning av skattetilläggsfrågor
och automatiskt anstånd vid överklagande läggs fram i motion Sk407 av
Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd och c). I motion Sk367 av Tomas Högström
och Jan-Evert Rådhström (m) yrkas överföring av Skatteverkets befogenhet
att besluta om skattetillägg till domstol. Ett liknande yrkande läggs
fram i motion Sk409 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m) där
motionärerna dessutom vill ha kortare handläggningstider i skatteprocessen
och överföring av eftertaxeringarna till domstol. I motion Ju426 (yrkande
2) av Viviann Gerdin (c) motsätter sig motionären att det skall kunna
krävas inbetalning av skattehöjning och skattetillägg innan domen vunnit
laga kraft.
I motion Sk454 (yrkande 5) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att
generalklausulen i skatteflyktslagen avskaffas. Skälet är att regeln
enligt motionärernas mening är svårbegriplig och oförutsebar och strider
mot rättssäkerhetens idé.
I motion Sk452 (yrkande 27) av Per Landgren m.fl. (kd) krävs enklare
regler för skatteinbetalningar. Motionärerna efterlyser bl.a. sänkt
förseningsavgift, ändrade förfallodagsregler så att betalning skall ha
anses ha skett när inbetalning på post eller bank har gjorts samt enklare
regler för föreningar som tillfälligt betalar ut skattepliktiga arvoden.

Till rättssäkerhetsområdet hör ytterligare två yrkanden. I motion Sk234
av Anita Sidén och Magdalena Andersson (m) begärs sänkta kostnader för
förhandsbesked hos Skatterättsnämnden och i motion Sk337 av Marie
Engström m.fl. (v) begärs förslag av innebörd att ett skriftligt besked
från Skatteverket skall gälla även om rättsläget vid en senare revision
bedöms annorlunda.
Utskottets ställningstagande
Vad först gäller frågan om att förenkla eller avskaffa eftertaxeringsinstitutet
och i stället förlänga tiden för skattemyndigheten att utan att behöva
iaktta de särskilda eftertaxeringsreglerna höja taxeringen på grund av
oredovisade inkomster som påträffats, kan utskottet i och för sig hålla
med motionärerna om att en eftertaxering är kringgärdad av mer formalia
och kräver normalt en mer ingående rättslig prövning än en enkel
taxeringshöjning. Dessa procedurregler och kriterier i eftertaxeringsinstitutet
är emellertid motiverade av rättssäkerhetsskäl och behovet för den
skattskyldige av att kunna lita på att en beslutad taxering ligger fast
om inte de särskilda eftertaxeringsgrunderna föreligger. Utskottet är
inte berett att ändra på denna ordning.
Vad därefter gäller kraven på omfattande lagändringar eller parlamentariska
utredningar delar utskottet inte motionärernas uppfattning att det finns
något samlat behov av reformer eller utredningar på de områden som nämns
i motionerna. De flesta frågor som motionärerna tar upp är sådana som
behandlats ingående av riksdagen de senaste åren på grund av olika
förändringar i de berörda systemen, t.ex. skattetilläggs- och anståndsfrågorna,
varom mera nedan. Andra frågor kan avfärdas som rena symbolfrågor som
inte har någon större betydelse för rättssäkerheten men som vissa av de
borgerliga partierna ändå återkommer till varje år, t.ex. frågan om
generalklausulen i skatteflyktslagen som också berörs nedan.
Eftersom skattetilläggsreglerna tas upp särskilt i flera motioner vill
utskottet erinra om att skattetilläggssystemet genomgick en genomgripande
reform våren 2003 efter ett omfattande utredningsarbete och med beaktande
av Europadomstolens domar angående dessa regler (prop. 2002/03:106, bet.
2002/03:16). De nya reglerna som riksdagen antog innebar ökade möjligheter
till nyanserade bedömningar, tydligare och utvidgade befrielsegrunder
och ökade möjligheter till anstånd då den taxering som föranlett
skattetillägget överklagas. Motsvarande förändringar skedde beträffande
tulltillägg. Kriterierna för att påföra skattetillägg gavs en tydligt
objektiv karaktär och att nu införa kriterierna uppsåt och oaktsamhet
i stället för de objektiva kriterier som gäller skulle enligt utskottets
mening ge sämre rättssäkerhet. Vidare finner utskottet, nu liksom
tidigare, att skattetillägg även fortsättningsvis bör prövas i första
instans av skattemyndighet och inte av domstol men med rätt för den
enskilde att få till stånd en överprövning i domstol, annars skulle den
masshantering som det skulle bli fråga om för domstolarnas del riskera
att leda till att tillräcklig uppmärksamhet inte skulle kunna ägnas de
verkligt tvistiga och komplicerade fallen. Som utskottet tidigare funnit
ligger förfarandet väl i linje med Europadomstolens domar och
Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.
När det gäller den tid det tar för skatteprocessen i domstolarna håller
utskottet med motionärerna om att det är önskvärt att denna tid kortas
ned, särskilt i sådana processer som kan komma att följas av brottmålsprocesser.
Utskottet finner samtidigt att detta är i allt väsentligt en resurs-
och organisationsfråga. Utskottet vill erinra om att ett motiv för
inrättandet av det nya Skatteverket bl.a. har varit att få till stånd
smidigare och bättre rutiner i hela organisationen, mer specialisering
av arbetsuppgifter, förbättrat datorstöd och mer enhetlig rättstillämpning,
vilket bör innebära att det - såvitt det ankommer på Skatteverket -
bör finnas förutsättningar att bringa ned handläggnings- och processtiderna
ytterligare. I sin senaste årsredovisning anför också Skatteverket att
fokuseringen på kortare handläggningstider har gett gott resultat och
lett till betydande förbättringar för skatte- och avgiftsanmälan, för
obligatoriska omprövningar och för bouppteckningar. Genom förstärkningar
av skattebrottsenheterna avslutas dessutom alltfler förundersökningar
på allt kortare tid, enligt årsredovisningen. Genom de klara ambitionerna
på detta område finns det enligt utskottets mening ingen anledning för
riksdagen att göra något uttalande.
När det gäller förseningsavgiften vill utskottet framhålla att
förseningsavgiftsreglerna reformerades samtidigt med skattetilläggsreglerna
hösten 2003 så att den numera utgår i tre steg, alltefter förseningens
längd. Anledning saknas enligt utskottets mening att nu överväga
ytterligare ändringar.
När det gäller det återkommande kravet på avskaffande av den s.k.
generalklausulen anser utskottet att den behövs så länge det finns möjlighet
att utnyttja t.ex. asymmetrier i skattelagstiftningen för att tillskansa
sig skattefördelar på ett icke avsett sätt. Utskottet vidhåller således
att Skatteverket behöver denna möjlighet för att ingripa mot förfaranden
som inte kan förhindras eller motverkas på annat sätt.
Den speciella frågan om ideella föreningars skyldighet att registrera
sig som arbetsgivare även vid tillfälliga utbetalningar av skattepliktiga
arvoden och liknande har behandlats ett flertal gånger under de senaste
åren trots att problemet faktiskt löstes redan 1997 i samband med
införandet av SBL. Senaste gången frågan var uppe (bet. 2002/03:SkU12 s.
18) påpekade utskottet - liksom tidigare - att den som behöver redovisa
utbetalda belopp endast en gång per år bara behöver lämna skattedeklaration
för den aktuella månaden. Detta har blivit möjligt genom att den aktuella
verksamheten registreras som säsongmässig, och då skickas bara en
skattedeklaration ut. Det sker vid årets ingång. Lagstöd för det aktuella
förfarandet finns i 10 kap. 13 § SBL. Skatteverket informerar om
förfarandet i sin skattedeklarationsbroschyr (SKV 409 s. 5) under rubriken
Undantag - arbetsgivaravgifter och avdragen skatt.
Frågan om avgift för förhandsbesked regleras i 17 § lagen (1998:189) om
förhandsbesked i skattefrågor (prop. 1997/98:65, bet. 1997/98:SkU19).
Enligt denna bestämmelse får Skatterättsnämnden ta ut en avgift av en
enskild sökande enligt föreskrifter som regeringen bestämmer. Enligt
4 § förordningen (1998:196) om förhandsbesked i skattefrågor skall
avgiften bestämmas till högst 10 000 kr och lägst 600 kr. Om det finns
särskilda skäl får avgiften bestämmas till lägre belopp än 600 kr.
Förhandsbesked som avser indirekta skatter (mervärdesskatt och punktskatter)
lämnas utan avgift eftersom sådana skatter typiskt sett skall belasta
den slutlige konsumenten av den skattepliktiga varan eller tjänsten
medan förhandsbeskedet i regel inte söks av denne (prop. 1997/98:65 s.
49-50). Ordningen med en avgift för att få ett förhandsbesked går
tillbaka till 1951 års lag i ämnet och motiverades med "önskvärdheten av
en anordning ägnad att förhindra missbruk av frågerätten" och att
avgiften i flertalet fall "torde te sig obetydlig i förhållande till de
skattebelopp som i det särskilda fallet erbjuda jämförelse" (prop.
1951:64 s. 115). Utskottet anser att dessa synpunkter alltjämt har
relevans.
Angående frågan hur man skall förhålla sig till skriftligt besked från
Skatteverket som visar sig vara felaktigt vill utskottet framhålla att
det i princip är lagar och förordningar som gäller, inte besked från
tjänstemän. Den som vill ha ett auktoritativt besked i en skattefråga,
som binder upp myndigheterna, är hänvisad till att ansöka om förhandsbesked.
Utskottet vill också framhålla att den nya organisationen av
skatteförvaltningen i det enhetliga Skatteverket bl.a. har som motiv att
förbättra möjligheterna till ledning och styrning samt att förbättra
datorstödet och att underlätta en enhetlig rättstillämpning. Utskottet
förutsätter att sådana situationer som beskrivs i motionen skall kunna
undvikas i framtiden.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu berörda motioner och
motionsyrkanden.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater, entreprenadavdrag
m.m., punkt 2 (m)
av Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater,
entreprenadavdrag m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:A350
yrkande 9, bifaller delvis motion 2004/05:N393 yrkande 22 och avslår
motionerna 2004/05:Sk276, 2004/05:Sk296, 2004/05:Sk308, 2004/05:Sk327,
2004/05:Sk477, 2004/05:Sk479 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ440
yrkande 2.
Ställningstagande
I likhet med Kommunstyrelsen i Malmö, som motionärerna bakom motion
A350 refererar till, anser vi att det är viktigt att bekämpa ekonomisk
brottslighet och svartjobb. Nyttjandet av svart arbetskraft leder till
osunt företagande och inte minst negativa effekter på längre sikt för
den enskilde. Det bästa sättet att motverka svartjobb är att erbjuda
människor riktigt arbete. Målsättningen bör vara att omvandla de
arbetsuppgifter som i dag utförs svart till riktiga arbeten där lagar och
regler följs. Regeringen bör snarast ta politiska initiativ för att se
till att de skattemässiga villkoren för arbete och företagande blir
sådana att en omvandling sker. Vi anser att riksdagen med anledning av
motionerna A350 yrkande 9 och N393 yrkande 22 bör rikta ett tillkännagivande
med denna innebörd till regeringen.

2. Kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater, entreprenadavdrag
m.m., punkt 2 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater,
entreprenadavdrag m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N393
yrkande 22, bifaller delvis motion 2004/05:A350 yrkande 9 och avslår
motionerna 2004/05:Sk276, 2004/05:Sk296, 2004/05:Sk308, 2004/05:Sk327,
2004/05:Sk477, 2004/05:Sk479 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ440
yrkande 2.
Ställningstagande
Den ekonomiska brottsligheten som omsätter många miljarder kronor och
den svarta sektorns utbredning är ett mycket allvarligt strukturproblem
i den svenska ekonomin och innebär ett kraftigt skattebortfall. Företeelsen
hämmar tillväxten av en vit tjänstesektor där det faktiskt finns en
efterfrågan, t.ex. hushållstjänster, reparationer och underhåll i hemmen
samt bilreparationer. En modell med en 50-procentig skattereduktion,
som snabbt skulle omvandla en stor del av det svarta arbete som utförs
på detta område till vitt arbete, bör snarast genomföras, samtidigt som
man också bör underlätta för de arbetstagare som erbjuds hemservice som
löneförmån av sina arbetsgivare att acceptera denna förmån utan orimliga
skattekonsekvenser. Vidare bör regeringen omedelbart starta arbetet med
en ny skattereform som är så utformad att den inte utmanar skattemoralen
och där utgångspunkten är enkelhet, låga skattesatser, effektivitet,
generalitet och breda skattebaser. Det behövs också mer resurser till
rättsväsendet för bekämpning av ekonomisk brottslighet och effektivare
skatteindrivning. Konkurrensverkets roll måste stärkas när det gäller
att verka för en effektiv och rättvis konkurrens i privat och offentlig
verksamhet. Den moraliska medvetenheten och den allmänna viljan att
handla rätt och riktigt måste återupprättas. Jag föreslår att riksdagen
med bifall till motion N393 yrkande 22 och med anledning av motion A350
yrkande 9 riktar ett tillkännagivande av denna innebörd till regeringen.

3. Kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater, entreprenadavdrag
m.m., punkt 2 (v)
av Marie Engström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater,
entreprenadavdrag m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk276,
bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk296, 2004/05:Sk308, 2004/05:Sk327,
2004/05:Sk477, 2004/05:Sk479 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ440
yrkande 2 och avslår motionerna 2004/05:N393 yrkande 22 och 2004/05:A350
yrkande 9.
Ställningstagande
Frågan hur ekonomisk brottslighet, svartarbete och skatteundandragande
skall motarbetas är synnerligen viktig och det är nödvändigt att nu
vidta åtgärder så att situationen märkbart förbättras. Det är positivt
att regeringen i vårpropositionen prioriterar frågan och redovisar ett
antal tydliga åtgärder som t.ex. förbättring av skattekontrollen,
effektivisering av skattebrottsenheternas verksamhet, införande av
entreprenadavdrag och omvänd momsskyldighet, införande av krav på typgodkända
kassaregister, bättre regelsystem för informationsutbytet mellan
Skatteverkets fiskala verksamhet och skattebrottsenheterna m.m. Men jag
anser att det inte räcker. Jag biträder uppfattningen i motion Sk276
(v) att en av orsakerna till att man inte kommer åt ekobrottslingar och
människor som ägnar sig åt skattesmitning är att myndigheterna inte har
tillräckliga resurser och befogenheter för att motverka och avslöja dem.

Inom restaurang- och byggbranschen, som är överrepresenterad när det
gäller ekobrott och skatteundandragande, har man inlett en samverkan
med skattemyndigheterna, byggentreprenörerna och byggfacket och bl.a.
skärpt identitets- och närvarokontrollen på byggena. Det visar att
branschen själv inte anser att sådana åtgärder är alltför långtgående.
Mot den bakgrunden finner jag det rimligt att myndigheterna ges laglig
rätt att kräva legitimation i liknande sammanhang. Taxerings- och
skatterevisorer bör ha rätt att utföra legitimationskontroll vid revisioner
för att kunna stämma av dem som vid revisionstillfället arbetar på
exempelvis en restaurang mot arbetsgivarregistret. Vad gäller restaurangnäringen
bör det vidare övervägas att återkalla eventuella serveringstillstånd
om kontrollen visar att det finns svart arbetskraft på arbetsplatsen.
Vad
som nu anförts bör riksdagen med bifall till motion Sk276 (v) och med
anledning av nu behandlade s-motioner som sin mening ge regeringen till
känna.

4. Särskilda regler om inbetalning av skatt m.m. i samband med stormen
i södra Sverige i januari 2005, punkt 3 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c),
Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om särskilda regler om inbetalning av skatt m.m.
i samband med stormen i södra Sverige i januari 2005. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:MJ5 yrkandena 30-32.
Ställningstagande
Vi vill framhålla att stormen i januari 2005 och den enorma mängd träd
som fälldes till följd av dess härjningar har drabbat skogsägarna i
regionen hårt, inte minst ekonomiskt, och verkningarna kommer av allt
att döma tyvärr att bli bestående under lång tid framöver. Även andra
företagare har drabbats och fått problem på grund av stormen.
Produktionsbortfall och uteblivna inkomster kommer att göra det svårt för
skogsägarna och många andra företagare att betala in preliminärskatter
och mervärdesskatt inom föreskrivna tider. Vi anser att regeringen i
god tid bör vidta åtgärder för att hårt drabbade företag skall slippa
hamna hos kronofogden eller belastas med straffavgifter på grund av
stormens härjningar. Det bör därför införas en möjlighet för myndigheterna
att medge generösa uppskov med inbetalningar av skatter och andra
avgifter. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag
om detta. Drabbade företag bör i väntan på ny lagstiftning kunna begära
dispens.
Vi vill också betona att många enskilda näringsidkare har en ojämn
inkomst under året men betalar lika mycket skatt varje månad. Nackdelarna
med detta system blir särskilt tydliga ett år som detta när januari
månad kanske blir helt inkomsttom för vissa företag. Det är därför dags
att reformera systemet med en preliminär deklaration som avges vid årets
början. Företagare ska inte tvingas betala skatt utan att ha haft
motsvarande inkomst. Vi föreslår ett system där inbetalning av skatt sker
efter det att man haft inkomsten. Detta skulle inte minst hjälpa dem
som av någon oförutsägbar anledning drabbas av en minskad eller utebliven
inkomst.
Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande av angiven innebörd till
regeringen. Det innebär att vi tillstyrker motion MJ5 yrkandena 30-32.

5. Deklarationsblankett och slutskattebesked, punkt 4 (m, kd)
av Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om deklarationsblankett och slutskattebesked.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk203 och 2004/05:Sk378
samt avslår motionerna 2004/05:Sk220, 2004/05:Sk264, 2004/05:Sk345 och
2004/05:N409 yrkande 34.
Ställningstagande
Med en uppställning av slutskattebeskedet, och möjligen även den förtryckta
deklarationsblanketten, som gör det möjligt att överblicka
arbetsgivaravgifternas
och pensionsavgifternas storlek anser vi att skattebetalarna skulle
kunna få en bättre information om det allmännas skatte- och avgiftsuttag
på löner och andra arbetsinkomster än för närvarande. Med nuvarande
datateknik bör en sådan utökad information på slutskattebeskedet respektive
deklarationsblanketten inte vålla nämnvärt merarbete för Skatteverket,
och vinsten i form av ett ökat medvetande hos medborgarna om skatternas
och avgifternas storlek överväger stort de eventuella nackdelarna i
form av marginellt ökade administrativa insatser. Med det anförda
tillstyrker vi delvis motionerna Sk203 och Sk378 och avstyrker övriga
motioner.

6. Lönebesked, punkt 5 (m, kd)
av Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om lönebesked. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2004/05:Sk279, 2004/05:Sk442 och 2004/05:Sf357 yrkande 10
och avslår motion 2004/05:Sk427.
Ställningstagande
I Sverige, med världens högsta skattetryck, är det särskilt viktigt att
synliggöra det totala skattetrycket i olika sammanhang för att göra
människor medvetna om hur stor lönekostnaden egentligen är och hur mycket
av den intjänade lönen som måste betalas in i form av skatter och
avgifter. Många skatter och avgifter är dolda för de enskilda löntagarna,
t.ex. arbetsgivaravgiften. Ett lönebesked med information om bruttolön,
inklusive alla skatter och avgifter för såväl arbetsgivaren som den
enskilde, är ett utmärkt sätt att synliggöra det faktiska skattetrycket
på löner och andra arbetsinkomster. Åtminstone en gång om året bör den
anställde få ett lönebesked i vilket bruttolönen inklusive avgifter
enligt lag och avtal redovisas. Arbetsgivaravgifter, löneskatter och
andra pålagor som dras av från den ursprungliga bruttolönen bör redovisas
särskilt. Staten som arbetsgivare bör kunna föregå med gott exempel.
Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Sk279, Sk442 och Sf357
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

7. Rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg,
förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen, punkt 8 (m,
fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c),
Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen,
eftertaxering, skattetillägg, förseningsavgift och generalklausulen i
skatteflyktslagen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk206,
2004/05:Sk452 yrkande 27, 2004/05:Sk454 yrkande 5 och 2004/05:Ju426
yrkande 2, bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk234, 2004/05:Sk312,
2004/05:Sk367, 2004/05:Sk407, 2004/05:Sk409 och 2004/05:N305 yrkande 13
och avslår motionerna 2004/05:Sk302 och 2004/05:Sk337.
Ställningstagande
Vi anser i likhet med motionären bakom motion Sk206 (m) att det nu krävs
kraftfulla och konkreta åtgärder när det gäller rättssäkerheten och att
tiden nu är mogen för en grundlig översyn av skatteprocessen. Först och
främst krävs en ny översyn av skattetillägget som ofta slår hårt mot
den enskilde skattebetalaren utan att denne kunnat förutse konsekvenserna.
Vi anser inte att Europadomstolens kritik i fråga om reglernas bristande
överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna beaktats fullt ut, och
ett minimikrav från vår sida är att automatiskt anstånd med betalningen
vid en begäran om omprövning eller överklagande alltid bör medges tills
domen vunnit laga kraft eller målet avgjorts i sista instans. Det bör
också visas att oaktsamhet eller uppsåt föreligger för att skattetillägg
skall kunna utdömas. Till detta kommer att de långa handläggningstiderna
måste kortas. En annan viktig fråga som bör prövas är att människor
inte skall behöva utsättas för tvångsåtgärder utan en mycket omsorgsfull
rättslig prövning.
Den s.k. generalklausulen är enligt vår mening utformad så att den står
i strid mot fundamentala principer inom lagstiftningen, särskilt
skattelagstiftningen, som syftar till att eliminera risken för godtycklig
beskattning och annan maktutövning. Dess tillämpning är svårbegriplig
och oförutsägbar för de skattskyldiga och strider därmed mot det
grundläggande kravet i all skattelagstiftning att reglerna skall vara fasta
och tydliga så att medborgarna kan förutse konsekvenserna av olika
rättshandlingar. Rågången mellan vad som är tillåtet och vad som är
förbjudet måste vara klar, och sanktionerna vid ett regelbrott bör också
vara klart utformade. Generalklausulen har uppenbara brister i alla
dessa hänseenden och bör snarast avskaffas.
Förseningsavgiften har numera givits en utformning som innebär att den
kan komma att uppgå till fyra gånger det normala beloppet även vid mindre
förseningar. I kombination med den nya förfallodagsregeln att en betalning
för att räknas skall vara bokförd på Skatteverkets konto och inte som
tidigare helt enkelt ha gjorts i post eller bank kan denna regel komma
att drabba framför allt småföretagen på ett orimligt sätt.
Vi ställer oss bakom kravet i motion Sk206 om en parlamentarisk utredning
för att förstärka rättssäkerheten på de områden som nu nämnts. Dessutom
bör en sådan utredning verkställa en översyn av skatteprocessen och se
över vad som kan göras för att göra skatteprocessen mindre långsam än
i dag, stärka förvaltningsdomstolarnas kompetens på skatteområdet och
förändra deras organisation och metoder till det bättre. Vidare bör
taxeringslagen från 1990 utvärderas.
Vi anser att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen bör
begära de åtgärder vi nu har angett. Det innebär att vi tillstyrker
motionerna Sk206, Sk454 yrkande 5, Sk452 yrkande 27 och Ju426 yrkande
2. Motionerna N305 yrkande 13, Sk234, Sk312, Sk367, Sk407 och Sk409
finner vi med denna utgång delvis tillgodosedda, medan vi avstyrker
motionerna Sk302 och Sk337.

8. Rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen, eftertaxering, skattetillägg,
förseningsavgift och generalklausulen i skatteflyktslagen, punkt 8
(v)
av Marie Engström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om rättssäkerhetsfrågor, skatteprocessen,
eftertaxering, skattetillägg, förseningsavgift och generalklausulen i
skatteflyktslagen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk337 och
avslår motionerna 2004/05:Sk206, 2004/05:Sk234, 2004/05:Sk302, 2004/05:Sk312,
2004/05:Sk367, 2004/05:Sk407, 2004/05:Sk409, 2004/05:Sk452 yrkande 27,
2004/05:Sk454 yrkande 5, 2004/05:Ju426 yrkande 2 och 2004/05:N305
yrkande 13.
Ställningstagande
Om en sådan situation som beskrivs i motion Sk337 (v) inträffar, nämligen
att en näringsidkare tillskrivit Skatteverket i en fråga och fått ett
svar som Skatteverket vid en senare revision inte vill hålla sig till
trots att samma omständigheter föreligger, är detta enligt min mening
inte acceptabelt. Om omständigheterna som ligger till grund för det
skriftliga svaret överensstämmer med de omständigheter som föreligger
vid revisionstillfället bör bedömningen från det första bedömningstillfället
- som kommit till uttryck i det skriftliga svaret - gälla. Skatteverket
bör alltså vara bundet till det skriftliga svar som verket har gett
till en skattskyldig. Regeringen bör uppdra åt Skatteverket att vidta
åtgärder för att se till att situationen inte inträffar och annars se
över vad som kan göras om den i alla fall skulle inträffa och därefter
återkomma till riksdagen med en redovisning. Med det anförda tillstyrker
jag motion Sk337 och avstyrker övriga nu berörda motioner.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:99 Val av ledamot i skattenämnd, m.m.:
Riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets
beskattningsverksamhet,
lag om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan
skatt, avgift eller pålaga, och
lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden.
Motion väckt med anledning av händelse av större vikt
2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om uppskov med inbetalning av skatter och avgifter.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om dispens med inbetalning av skatter och avgifter i
väntan på ny lag om uppskov.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa en preliminär deklaration för
företag.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Sk203 av Inger René och Cristina Husmark Pehrsson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att arbetsgivaravgiften skall redovisas på slutskattsedeln
för statligt anställda.
2004/05:Sk206 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning
för en översyn av skatteprocessen i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2004/05:Sk220 av Carl-Axel Roslund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att redovisa alla inkomster och bidrag i deklarationen.
2004/05:Sk234 av Anita Sidén och Magdalena Andersson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att underlätta Skatterättsnämndens rådgivning till småföretagare.

2004/05:Sk264 av Matilda Ernkrans och Inger Lundberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Skatteverket i uppdrag att skyndsamt utveckla en metod
för onlinebokföring och deklaration via Internet för företag.
2004/05:Sk276 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag enligt vad i motionen
anförs om rätt till legitimationskontroll vid revisioner.
2004/05:Sk279 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att synliggöra skatter och arbetsgivaravgifter i
lönebeskedet.
2004/05:Sk296 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om svartarbete.
2004/05:Sk302 av Susanne Eberstein och Kerstin Kristiansson Karlstedt
(båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avskaffande av eftertaxeringsinstitutet.
2004/05:Sk308 av Anders Karlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ekonomisk brottslighet inom kontantbranschen.
2004/05:Sk312 av Lars Lindblad (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förändringar av lagstiftningen beträffande skattetillägg.
2004/05:Sk327 av Bo Bernhardsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en ändrad lagstiftning som ger möjlighet för berörda
myndigheter att genomföra oanmälda inspektioner.
2004/05:Sk334 av Leif Björnlod (mp):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning
med uppgift att lägga fram förslag på hur samhällets stöd till ideella
föreningar skall utformas i framtiden.
2004/05:Sk337 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om giltigheten av
skattehandläggares skriftliga svar till skattskyldiga.
2004/05:Sk345 av Krister Örnfjäder (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändrade rutiner för besked om slutlig skatt.
2004/05:Sk367 av Tomas Högström och Jan-Evert Rådhström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattemyndighetens rätt att utdöma skattetillägg.
2004/05:Sk378 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om redovisning av arbetsgivaravgifterna på förtryckta
deklarationsblanketter och slutskattebesked.
2004/05:Sk407 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om subjektivt rekvisit, befrielse, handläggningstider och anstånd
när det gäller skattetillägg.
2004/05:Sk409 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av rättssäkerhet i skatteprocessen.
2004/05:Sk427 av Hans Backman (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skatteuppbörden skall förändras så att hela lönen först
utbetalas till de anställda, vars ansvar det sedan är att sköta
inbetalningarna av skatter och avgifter till staten och kommunerna, så att
de därmed kan få en öppen redovisning av hur mycket av lönen som går
till olika skatter och avgifter.
2004/05:Sk442 av Sverker Thorén (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att samtliga skatter och avgifter som arbetsgivaren är skyldig
att betala, och som är direkt kopplade till löntagaren, skall redovisas
på lönebeskedet.
2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förenklade regler för skatteinbetalningar.
2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa generalklausulen.
2004/05:Sk477 av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att verka för att huvudentreprenörer inom byggbranschen får
ett utvidgat ansvar för underentreprenörernas skatter och avgifter.
2004/05:Sk479 av Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström (båda
s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kontroll av kassaapparater.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en bättre kontroll av kontanthandeln.
2004/05:Ju426 av Viviann Gerdin (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att en skattskyldig inte skall tvingas inbetala
skattehöjning och skattetillägg förrän de har vunnit laga kraft.
2004/05:U309 av Runar Patriksson (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett nordiskt skattekontor.
2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om redovisning av arbetsgivarens avgifter och skatter
på lönebeskedet.
2004/05:MJ440 av Ragnwi Marcelind (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda omfattningen av svartimport och momsfiffel
vid burkhandel från utlandet.
2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förändringar
i skattelagstiftningen för att stärka företagarnas rättssäkerhet i
enlighet med vad i motionen anförs (avsnitt 5.3.3).
2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av krafttag mot svartjobben.
2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om försöksverksamhet i Stockholmsregionen med förenklade
deklarationsregler för småföretag.
2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bekämpa nyttjandet av svart arbetskraft.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag