Motioner om energibeskattning m.m.

<div class="sidhuvud_publikation">Skatteutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2004/05:SKU23</div><h1>Motioner om energibeskattning m.m.</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet dels ett sjuttiotal motioner från den
allmänna motionstiden 2004, i vilka tas upp olika punktskattefrågor,
dels en motion som väckts med anledning av stormkatastrofen i södra
Sverige med förslag angående skatterna på diesel och el.
I ett inledande avsnitt om allmänna energibeskattningsfrågor behandlas
yrkanden om den gröna skatteväxlingen bl.a. de nyligen genomförda
höjningarna av energi- och drivmedelsskatterna, reformeringen av
energibeskattningen, effektskatten på kärnkraftsel, skatt på flygbränsle
respektive landningsskatt på inrikes flyg, hotell- och restaurangnäringens
energiskatter, kompensation för energiskattehöjningar till
frivilligorganisationer och samfund, miljöbonus för el producerad i
vindkraftverk,
införseln och beskattningen av röd finsk olja, EU-arbetet såvitt avser
bl.a. frågan om en gemensam miniminivå för koldioxidskatt och
beslutsordningen för miljöskatter, andra internationella aspekter på
energibeskattningen bl.a. frågan om att belägga dansk kolkraftsproducerad el
med miljöavgift vid import till Sverige, frågan om att slopa styrmedel
för koldioxid för anläggningar som inte ingår i handelssystemet för
utsläppsrätter samt slutligen frågan om en reducerad elskatt i de
stormdrabbade områdena i södra Sverige. I de följande avsnitten behandlas
jordbrukets miljö- och energiskatter, vägtrafikbeskattning (vägavgifter,
drivmedels- och fordonsskatt, alternativa drivmedel), avfallsskatt,
naturgrusskatt, spelskatt, båtskatt och slutligen skatt på djurförsök.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet fogas
tretton reservationer (m, fp, kd, c) och fyra särskilda yttranden (m,
c).</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Energibeskattning, allmänt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk262, 2004/05:Sk268, 2004/05:Sk284,
2004/05:Sk354, 2004/05:Sk405 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk424,
2004/05:Sk428, 2004/05:Sk453 yrkande 12, 2004/05:Sk461, 2004/05:U311 yrkande
18, 2004/05:MJ6 yrkande 20, 2004/05:MJ369 yrkande 5, 2004/05:MJ498
yrkande 10, 2004/05:N276 yrkande 2, 2004/05:N307 yrkande 8, 2004/05:N348
yrkande 3, 2004/05:N397 yrkande 1, 2004/05:N405 yrkandena 4-7, 2004/05:N410
yrkandena 4-6, 14, 15, 20 och 21 samt 2004/05:N415 yrkande 2.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)

2.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk209, 2004/05:Sk405 yrkandena 1
och 2, 2004/05:Sk410, 2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk455
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk485, 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36 samt
2004/05:MJ508 yrkande 6.
Reservation 4 (m)
Reservation 5 (fp)
Reservation 6 (kd)

3.      Vägavgifter
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk415, 2004/05:Sk422, 2004/05:Sk430
yrkandena 2 och 3, 2004/05:T461 yrkande 4, 2004/05:T462 yrkande 6 och
2004/05:MJ441 yrkande 2.
Reservation 7 (kd)

4.      Drivmedels- och fordonsskatt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk219, 2004/05:Sk230, 2004/05:Sk235,
2004/05:Sk256, 2004/05:Sk266, 2004/05:Sk273, 2004/05:Sk280, 2004/05:Sk285,
2004/05:Sk311, 2004/05:Sk342 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk350,
2004/05:Sk352, 2004/05:Sk358 yrkandena 1-3, 2004/05:Sk360, 2004/05:Sk372,
2004/05:Sk385, 2004/05:Sk414, 2004/05:Sk430 yrkande 1, 2004/05:Sk449
yrkande 2, 2004/05:Sk475, 2004/05:T290 yrkande 2, 2004/05:T398 yrkande
25, 2004/05:T461 yrkande 5, 2004/05:T463 yrkande 6, 2004/05:MJ6 yrkande
16, 2004/05:N307 yrkande 5, 2004/05:N346 yrkande 7 och 2004/05:N396
yrkande 3.
Reservation 8 (m)
Reservation 9 (kd)

5.      Alternativa drivmedel
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk381 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk413,
2004/05:MJ370 yrkande 5 och 2004/05:MJ498 yrkande 14.
Reservation 10 (kd)
Reservation 11 (c)

6.      Skatt på avfall
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ369 yrkandena 36 och 37.
Reservation 12 (fp)

7.      Skatt på naturgrus
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk218 och 2004/05:Sk314.
Reservation 13 (m)

8.      Skatt på spel
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk359.

9.      Skatt på fritidsbåtar
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T262 yrkande 2 och 2004/05:T263
yrkande 2.

10.     Skatt på djurförsök
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk305.

Stockholm den 8 mars 2005
På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Susanne Eberstein (s),
Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per
Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart
Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c),
Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp),
Lars Gustafsson (kd) och Christina Axelsson (s).</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
Riksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2005
ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen på
punktskatteområdet. Riksdagen beslutade bl.a. om en grön skatteväxling där
tyngdpunkten lades på höjda skatter för transportsektorn i utbyte mot
höjda grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. I det sammanhanget
avslogs Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas
och Centerpartiets förslag på detta område som lagts fram i partiernas
budgetalternativ (bet. 2004/05:FiU1, yttr. 2004/05:SkU1y). I det följande
behandlar utskottet dels ett sjuttiotal motioner från den allmänna
motionstiden 2004 om skatt på energi, vägtrafik, avfall, naturgrus, spel,
fritidsbåtar och djurförsök, vars genomförande inte är kopplat till
innevarande budgetår och som därför inte behandlats i anslutning till
höstens budgetberedning, dels en motion rörande skatten på dieselbränsle
respektive skatten på el som väckts med anledning av stormkatastrofen
i södra Sverige.
I ett särskilt betänkande 2004/05:25 om alkohol- och tobaksbeskattning
behandlar utskottet bl.a. övriga återstående motioner från den allmänna
motionstiden 2004 på punktskatteområdet.
En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns
i bilaga.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Energibeskattning, allmänt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag bl.a. med avseende på de nyligen vid
budgetberedningen genomförda höjningarna av energi- och drivmedelsskatterna,
reformeringen av energibeskattningen, effektskatten på kärnkraftsel,
skatt på flygbränsle respektive landningsskatt på inrikes flyg, hotell-
och restaurangnäringens energiskatter, kompensation till frivilligorganisationer
och samfund, miljöbonus för el producerad i vindkraftverk, införseln
och beskattningen av röd finsk olja, EU-arbetet såvitt avser bl.a. frågan
om en gemensam miniminivå för koldioxidskatt och beslutsordningen om
miljöskatter, andra internationella aspekter på energibeskattningen bl.
a. frågan om att belägga dansk kolkraftsproducerad el med miljöavgift
vid import till Sverige, frågan om slopade dubbla styrmedel för koldioxid
för mindre anläggningar som inte ingår i handelssystemet för utsläppsrätter
samt slutligen frågan om en reducerad elskatt i de stormdrabbade områdena
i södra Sverige.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp) och 3 (kd).
Bakgrund
Skatteväxlingskommittén (Fi 1994:04) granskade idén om en grön skatteväxling
och redovisade i januari 1997 sina slutsatser i betänkandet (SOU 1997:11)
Skatter, miljö och sysselsättning. Kommittén presenterade bl.a. en modell
för hur energiskattesystemet kunde reformeras i syfte att göra det mer
överskådligt och stabilt samtidigt som miljörelateringen ökade.
Finansdepartementets analysarbete beträffande Skatteväxlingskommitténs
energiskattemodell presenterades i december 2000 i promemorian (Ds
2000:73) Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell.
I budgetpropositionen för 2001 drogs riktlinjerna upp för en stegvis
reformering av energiskattestrukturen med utgångspunkt i
Skatteväxlingskommitténs
principskiss (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). Riksdagen godkände
en strategi för en successiv ökad miljörelatering av skattesystemet
genom en grön skatteväxling. Det samlade utrymmet för skatteväxling
under perioden 2001 till 2010 var 30 miljarder kronor. Genom förslag i
de senaste årens budgetpropositioner har hittills en skatteväxling om
drygt 13 miljarder kronor genomförts.
Ett system för elcertifikat för att främja förnybara energikällor
infördes den 1 maj 2003 (bet. 2002/03:NU6). Elanvändarna är skyldiga att
köpa elcertifikat i relation till sin förbrukning, och inkomsterna från
försäljningen skall täcka merkostnaden för att producera förnybar el.
Industrier som behöver mycket el för sin tillverkning skall undantas
från kravet att köpa elcertifikat.
Den 1 januari 2005 infördes ett system för handel med utsläppsrätter
inom EU. Systemet omfattar utsläpp av koldioxid från energiomvandlingssektorn
och energiintensiv industri. Utsläppshandeln är ett klimatpolitiskt
instrument som skall styra mot minskade utsläpp av koldioxid. De svenska
anläggningar som ingår i handelssystemet, med undantag för kondenskraftverk
och oljeraffinaderier, betalar i dag koldioxidskatt för sin bränsleförbrukning.
Införandet av utsläppshandel innebär därför att två medel används för
att styra mot samma mål. Enligt budgetpropositionen för 2005 avser
regeringen att återkomma i 2005 års ekonomiska vårproposition med ett
samlat ställningstagande till koldioxidskattens framtida utformning.
Genom bl.a. regeringens proposition 2004/05:18 (bet. 2004/05:MJU5)
genomfördes direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter
för växthusgaser inom gemenskapen m.m. i den svenska lagstiftningen.
EG-direktiv
I EU finns två direktiv som rör punktskatter på energiprodukter och el.
Regler om förfarandet vid beskattningen av de harmoniserade varuslagen
finns främst i cirkulationsdirektivet (92/12/EEG). Energiskattedirektivet
(2003/96/EG) reglerar skattestrukturen och innehåller minimiskattesatser
för såväl el som energiprodukter, dvs. mineraloljor, kol och naturgas.

Av energiskattedirektivet följer att alla energiprodukter som används
för uppvärmning eller som motorbränsle skall beskattas. För motorbränslen
gäller dessutom att alla bränslen, alltså även biobränslen, som används
som drivmedel skall beskattas. Beskattningen skall i dessa fall ske i
nivå med likvärdiga energiprodukter, vanligen dieselolja eller bensin.
Energiskattedirektivet tillämpas inte på energiprodukter som används
för andra ändamål än som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning,
dubbelanvändning av energiprodukter, el som i huvudsak används för
kemisk reduktion och i elektrolytiska och metallurgiska processer samt
mineralogiska processer. Medlemsstaterna har således valfrihet att
beskatta eller inte beskatta energiprodukter och el som används för dessa
ändamål. Vidare gäller att medlemsstaterna inte får beskatta energiprodukter
som används för kommersiell flyg- och fartygstrafik. Tillämpningsområdet
för skattefriheten för flygbränslen kan dock begränsas till flygfotogen.

Energiskattedirektivet ger medlemsstaterna möjlighet (artikel 15) att
bevilja skattebefrielse i en rad olika fall, som t.ex.
skattepliktiga produkter som används inom pilotprojekt för teknisk
utveckling av mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara
energikällor,
energiprodukter som används i inlandssjöfart (ej fritidsfartyg) samt el
som framställs ombord på sådana fartyg,
energiprodukter och el som används för person- och godstrafik på järnväg,
med tunnelbana, med spårvagn eller trådbuss,
motorbränslen som används för tillverkning, utveckling, testning och
underhåll av luftfartyg och fartyg,
energiprodukter och el som används inom jordbruks-, trädgårds- och
skogsbruksnäringarna samt vid fiskodling,
motorbränslen som används i samband med muddring av farbara vattenvägar
och hamnar och
energiprodukter och el som används för framställning av el samt i
kraftvärmeverk.
Regler om skattefrihet för energiprodukter och el som används i en
verksamhet som framställer energiprodukter (främst raffinaderier och
petrokemisk verksamhet) finns i artikel 21.3 i direktivet.
Medlemsstaterna kan vidare hos rådet begära tillåtelse att tillämpa
ytterligare undantag i form av skattebefrielse eller skattenedsättning
enligt ett särskilt förfarande som fastställts i artikel 19 i direktivet.

Energiskattedirektivet trädde i kraft den 31 oktober 2003, och de nya
reglerna började tillämpas den 1 januari 2004. Olika övergångsregler
finns dock, som t.ex. att medlemsstater som har svårt att införa de nya
minimiskattenivåerna har rätt till en övergångsperiod för att göra detta
t.o.m. den 1 januari 2007 (artikel 18.2 i direktivet). Vidare har
medlemsstaterna getts möjlighet att t.o.m. den 31 december 2006 fortsätta
att tillämpa en rad olika nationella fall av nedsättning av skattenivåerna
som tidigare beviljats genom särskilda beslut av rådet. Sverige har sex
sådana undantag:
skattenedsättning på mineraloljor för industriellt bruk och energiintensiva
företag,
skattereduktion för dieselbränsle i enlighet med indelning i miljöklasser,

differentiering av skatten på blyfri bensin efter miljöklasser,
skattefrihet på bränsle för privat luftfart,
skattefrihet på biologiskt framställd metan och andra avfallsgaser samt
sänkt skatt på alkylatbensin.
Direktivet ger medlemsstaterna betydande frihet att utforma system för
att skattemässigt gynna biodrivmedel inom ramen för EG-fördragets
statsstödsregler (artikel 16 i direktivet). Det finns möjlighet att helt
eller delvis punktskattebefria produkter som innehåller biobränslen i
proportion till andelen biobränsle i den slutliga produkten, förutsatt
att överkompensation inte sker med hänsyn till merkostnaden för
framställning av biobränslet.
Gällande svenska bestämmelser
Den svenska lagstiftningen om beskattning av el och bränslen finns i
lagen (1994:1776) om skatt på energi. Bränslen beskattas med energiskatt,
koldioxidskatt och svavelskatt enligt skattesatser fastställda för
varje energislag.
El beskattas med energiskatt. Energiskatt på el utgår med reducerade
belopp i vissa kommuner i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands
län samt i samtliga kommuner i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län. Koldioxidskatten och svavelskatten beräknas utifrån kolinnehållet
respektive svavelinnehållet medan energiskatten utgår med bestämda belopp
per vikt eller volym. Den allmänna principen är att skatt tas ut om
bränslet används till uppvärmning eller motordrift. Energiskatt och
koldioxidskatt tas även ut på icke fossila bränslen som används som
drivmedel. Skattenivån varierar såväl mellan som inom olika sektorer i
samhället.
Näringslivets skattebas delas för närvarande upp i tre sektorer, nämligen
en industrisektor (jordbruk, skogsbruk, vattenbruk, växthusnäring,
gruvindustri och mineralutvinning samt tillverkningsindustrin), en
energisektor (el-, gas-, värme- och vattenförsörjning) och en övrigsektor
(byggverksamhet, offentlig verksamhet, transporter och övriga tjänster).

I förhållande till övrigsektorn tillämpas en reducerad skattenivå för
energi som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer
inom tillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksnäringarna. För tillverkningsindustrin (inklusive gruvindustrin
och mineralutvinningen) omfattar nedsättningsreglerna den energi som
förbrukas vid själva tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.
För övrig förbrukning inom tillverkningsindustrin gäller samma beskattning
som för övrigsektorn. I huvudsak gäller följande nedsättningar:
Generell nedsättning för industrisektorn (den s.k. industriskattesatsen):
för bränslen som används för annat ändamål än drift av motordrivna fordon
betalas ingen energiskatt och endast 21 % av koldioxidskatten.
Den nollskattesats som gällt på el som förbrukas inom tillverkningsindustrin
samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna slopades
den 1 juli 2004 och ersattes av en skattesats på 0,5 öre per kWh,
motsvarande energiskattedirektivets miniminivå (bet. 2003/04:FiU1). Vid
samma tidpunkt infördes i enlighet med energiskattedirektivet en
skattebefrielse på el som används för kemisk reduktion och elektrolytiska
processer samt el som används i metallurgiska processer och vid
tillverkning av mineraliska produkter (bet. 2004/05:SkU36). Energiintensiva
företag som använder elektrisk kraft i tillverkningsprocessen har sedan
den 1 januari 2005 möjlighet att delta i femåriga program för
energieffektivisering i utbyte mot skattebefrielse på el.
0,8-procentsregeln gäller för hela industrisektorn: nedsättning ges för
den del av koldioxidskatten som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet.
För den överskjutande delen betalas 24 % i skatt.
1,2-procentsregeln gäller för vissa industrier: vid tillverkning av
produkter av andra mineraliska ämnen än metaller (t.ex. cement, kalk,
sten och glas) medges ytterligare nedsättning för skatt på kol och
naturgas. Dessa företag betalar ingen koldioxidskatt för den del av
skatten som överstiger 1,2 % av försäljningsvärdet.
För energiomvandlingssektorn gäller att bränslen som används för
elproduktion är skattebefriade. Skatten tas i stället ut i konsumtionsledet
genom energiskatt på el. Full energi- och koldioxidskatt betalas för
bränslen som används för värmeproduktion i värmeverk. Kraftvärmeverkens
produktion underlättas genom att de får tillämpa industrins avdragsregler
vid värmeproduktion. Industriellt mottryck, dvs. industrins
kraftvärmeproduktion, omfattas av industriskattesatsen och ingen energiskatt
men 21 % koldioxidskatt betalas för insatsbränslen.
Övrigsektorn belastas slutligen, liksom hushållssektorn, av full skatt.

Skatt på termisk effekt i kärnkraftverk (effektskatt) tas ut månadsvis
med 5 514 kr per MW - motsvarande ca 181 kr per MW och dygn - av
kärnkraftsreaktorns högsta tillåtna termiska effekt. Om en reaktor har
varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn,
får för varje dygn utöver de 90 första göras avdrag med 181 kr per MW
av den termiska effekten. Skatten ersatte den 1 juli 2000 en tidigare
skatt på energi som producerats i kärnkraftverk.
Skattenedsättningskommittén
Skattenedsättningskommittén (Fi 2001:09) tillsattes i april 2001 inför
arbetet med att förverkliga strategin för fortsatt grön skatteväxling
med uppgift att utreda utformningen av reglerna för nedsättning av skatt
på energi som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer
inom sektorer som är utsatta för internationell konkurrens (dir. 2001:29).
I uppdraget ingick att föreslå lämpliga kriterier för vad som bör anses
vara konkurrensutsatt verksamhet och analysera i vad mån sådan verksamhet
bör motivera energiskattelättnader. I uppdraget ingick också att utreda
andra avgränsningar av området för energiskattenedsättning för de
konkurrensutsatta sektorerna än vad som gäller i dag. Utredningen skulle
även följa utvecklingen inom EU och särskilt beakta EG:s regler om
statligt stöd. Utredningen avlämnade i april 2003 betänkandet Svåra
skatter! (SOU 2003:38). I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en ny
energibeskattningsmodell som omfattar all näringsverksamhet. Betänkandet
bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Budgetbeslutet för 2005
Tyngdpunkten i den gröna skatteväxlingen som regeringen lade fram i
budgetpropositionen för 2005 och som antogs av riksdagen under den gångna
hösten, lades på höjda skatter för transportsektorn. Åtgärderna redovisas
nedan i avsnittet om vägtrafikbeskattningen. Även andra budgetförslag
redovisas i förekommande fall nedan under respektive avsnitt.
Riksdagen beslutade i övrigt om en höjning av elskatten med 1,2 öre per
kWh för hushåll och servicesektorn. Riksdagen avslog oppositionens (m,
fp, kd, c) avslagsyrkanden. Samtliga energi- och koldioxidskattesatser
höjdes vidare motsvarande förändringarna i konsumentprisindex.
Beräkningsgrunden för nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentsregeln
ändrades så att skattebeloppet efter nedsättning i genomsnitt alltid
uppfyller energiskattedirektivets minimiskattenivå. Den övergångsvis
gällande begränsningsregeln avseende kalk- och cementbranschen m.m. (1,
2-procentsregeln) förlängdes ytterligare ett år. Den 2004 inledda
avtrappningen av avdraget för energiskatt på el som har producerats i
vindkraftverk, miljöbonusen, skall fortsätta under 2005. För landbaserad
vindkraft sänktes avdraget från 12 till 9 öre per kWh och för havsbaserad
vindkraft sänktes avdraget från 17 till 16 öre per kWh. Riksdagen avslog
förslag (m) om att bonusen skulle slopas helt.
Riksdagen avslog vidare förslag (m) om att avskaffa befrielsen från
koldioxidskatt på torv och förslag (m) om sänkning av skatten på termisk
effekt i kärnkraftsreaktorer.
Motionerna
Claes-Göran Brandin och Rolf Lindén (s) vill i motion Sk424 slopa dubbla
styrmedel för koldioxid för mindre anläggningar. Motionärerna menar att
det för mindre anläggningar förutom koldioxidskatten finns regler i
miljöbalken som möjliggör för myndigheterna att meddela förbud mot att
använda icke förnybara bränslen.
Krister Hammarbergh (m) föreslår i motion Sk354 en legalisering av
införseln av röd finsk olja för eget bruk och att den dubbla punktbeskattningen
av oljan avskaffas.
Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) anför i motion Sk405 yrkande 3 att
energiskattesystemet måste ses över och göras överskådligt. Inriktningen
bör vara att miljöskatter tas ut vid produktionen av energi medan
energiskatter tas ut i konsumentledet. Motionärerna anser vidare att de
svenska skatterna bör anpassas till det som råder i vår omvärld. Främst
bör de skatter som är konkurrensutsatta sänkas (yrkande 4).
Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslår i motion Sk453 yrkande 12 att
riksdagen skall besluta att övergå från effektskatt till skatt på producerad
energi i kärnkraft.
Lars Lindblad m.fl. (m) anför i motion N348 yrkande 3 att effektskatten
på kärnkraft innebär ett hot mot långsiktiga investeringar i dessa
reaktorer och därför bör avskaffas helt.
Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) framhåller i motion N397 yrkande 1 att
Moderaterna motsätter sig regeringens förslag i budgeten om höjda energi-
och drivmedelsskatter eftersom de missgynnar företagsamheten.
Samma motionär anför i motion N405 yrkande 4 att energibeskattningen
behöver göras om i grunden. I motionen sägs att syftet med olika skatter
på energiområdet behöver renodlas genom att skatter som syftar till att
generera intäkter tas ut i konsumentledet medan miljöskatter tas ut i
producentledet (yrkande 5). Enligt motionen behövs vidare en harmonisering
av energiskatter och miljöavgifter i Norden eftersom skillnader i skatter
leder till snedvridningseffekter och att produktionsresurser inte används
optimalt (yrkande 6). I motionen anförs slutligen att den särskilda
effektskatten på kärnkraftsel är skadlig och successivt bör reduceras
(yrkande 7).
Anna Grönlund Krantz (fp) föreslår i motion Sk268 att dubbelbeskattningen
på lågbeskattad finsk olja skall upphävas och införseln för eget bruk
göras legal.
Axel Darvik och Nyamko Sabuni (fp) vill enligt motion N415 yrkande 2
avveckla effektskatten på kärnkraft.
Folkpartiet anför i motion MJ369 yrkande 5 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) att hindren mot en rationell klimatpolitik skall rivas genom att
EU ges ökad makt över den nationella klimatpolitiken. En europeisk
miniminivå för koldioxidavgift kan vara ett första steg.
Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vill enligt motion Sk284 att effektskatten
avvecklas.
Mikael Oscarsson (kd) framhåller i motion Sk428 att frivilligorganisationer
och samfund behöver kompenseras för de senaste årens energiskattehöjningar
på el.
Rosita Runegrund m.fl. (kd) föreslår i motion U311 yrkande 18 att
regeringen i EU bör verka för att en obligatorisk koldioxidskatt på
flygbränsle införs på global nivå.
Maria Larsson m.fl. (kd) anför i motion N410 att effektskatten är
konkurrenssnedvridande och bör avvecklas (yrkande 4). Förhandlingar bör,
enligt motionen, upptas med Danmark och andra exportländer så att
kolkraftsproducerad el vid import till Sverige kan beläggas med miljöavgift
(yrkande 5). Utredningen om energiskatter bör arbeta med inriktning på
ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet
och hög elproduktion premieras, framhåller motionärerna (yrkande 6). EU
bör vidare bli mer handlingskraftigt på miljöområdet. Ett viktigt steg
vore om beslut kan fattas med kvalificerad majoritet (yrkande 14). Genom
ett fåtal länders blockering har det, enligt motionen, varit omöjligt
att driva igenom t.ex. gemensam miniminivå för koldioxidavgifter (yrkande
15). Motionärerna anför vidare att en utredning bör se över sätt att
slopa gränsen för när elproducerande vindkraftverk får s.k. miljöbonus
(yrkande 20). Enligt nuvarande regler är gränsen 20 000 fulleffekttimmar.
Slutligen föreslås en slopad eller kraftig höjning av den övre gränsen
för när producenter kan konsumera egenproducerad vindkraftel utan elskatt
(yrkande 21).
Kristdemokraterna framhåller i motion MJ498 yrkande 10 av Göran Hägglund
m.fl. (kd) att Sverige i EU bör verka för att skattesystem och statliga
subventioner verkar i riktning mot effektiv energianvändning och för
stopp för subventioner av fossila bränslen. Kristdemokraterna föreslår
vidare i motion MJ6 yrkande 20 att en reducerad elskatt bör utgå under
5-10 år i de hårt stormdrabbade områdena i västra och östra Sverige.
Åtgärden kan snabba på förnyelsen av elnätet och hålla elpriset oförändrat
för elkunderna trots de investeringar som krävs.
Yvonne Andersson och Anna Lindgren (m, kd) anser i motion N276 yrkande
2 att det behövs en översyn av effektskatten på kärnkraft för att
fastställa hur den kan avvecklas.
Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (c) vill enligt motion Sk262 ge
svensk hotell- och restaurangnäring samma villkor som tillverkningsindustrin
i energibeskattningen.
Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) begär enligt motion Sk461 en utredning om att
införa en landningsskatt på inrikes flygtrafik under 50 mil som svarar
mot dess klimatpåverkan.
Miljöpartiet, slutligen, föreslår i motion N307 yrkande 8 av Peter
Eriksson m.fl. (mp) att skatten på kärnkraft bör höjas.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har i samband med den gångna höstens budgetbehandling godtagit
en skatteväxling som för 2005 omfattar 3,4 miljarder kronor. Tyngdpunkten
för 2005 ligger på höjda skatter för transportsektorn. Det övergripande
syftet med skatteväxlingen är att bidra till att de av riksdagen
fastställda miljömålen nås vilket förutsätter att åtgärder riktas mot flera
sektorer. Transportsektorn beräknas svara för större delen av
utsläppsökningarna under de kommande åren.
Det pågår för närvarande ett arbete inom Regeringskansliet som syftar
till en reformering av energiskattesystemet. Arbetet bedrivs i en
arbetsgrupp inom Finansdepartementet. Regeringen följer även utvecklingen
av alternativa styrmedel på energiområdet. Införandet av alternativa
styrmedel fordrar samordning med energibeskattningen. Riksdagen införde
ett system för handel med elcertifikat den 1 maj 2003 (bet. 2002/03:NU6).
Riksdagen införde vidare den 1 januari 2005 ett program för
energieffektivisering (2004/05:NU7). Programmet omfattar energiintensiva
industriföretag som använder el i tillverkningsprocessen. Ett deltagande
i programmet innebär att företaget åtar sig att genomföra åtgärder som
leder till en effektivare elanvändning i utbyte mot att de medges
befrielse från energiskatten på el. Ett system för handel med utsläppsrätter
infördes i EU den 1 januari 2005. Systemet omfattar utsläpp av koldioxid
från förbränningsanläggningar inom industri, kraft- och värmeverk och
anläggningar som producerar och bearbetar järn, stål, glas, glasfiber,
cement och keramik, papper och pappersmassa samt oljeraffinaderier.
Riksdagen har nyligen antagit den nödvändiga lagstiftningen för att
genomföra handelssystemet i svensk lagstiftning (bet. 2003/04:MJU19 och
bet. 2004/05:MJU5). Den arbetsgrupp som inom Finansdepartementet arbetar
med en reformering av energiskattesystemet skall även se över möjligheterna
att justera koldioxidskatten så att kostnaderna för utsläppsrätterna
beaktats. Regeringen har aviserat sin avsikt att komma med ett samlat
ställningstagande till koldioxidskattens framtida utformning i den
handlande sektorn i 2005 års ekonomiska vårproposition.
De motioner som tas upp i avsnittet rör bl.a. de nyligen i samband med
budgetbeslutet genomförda höjningarna av energi- och drivmedelsskatterna,
reformeringen av energibeskattningen, effektskatten på kärnkraftsel,
skatt på flygbränsle respektive landningsskatt på inrikes flyg, hotell-
och restaurangnäringens energiskatter, kompensation till frivilligorganisationer
och samfund, miljöbonus på el producerad i vindkraftverk, införseln och
beskattningen av röd finsk olja, EU-arbetet såvitt avser bl.a. frågan
om en gemensam miniminivå för koldioxidskatt och beslutsordningen om
miljöskatter, andra internationella aspekter på energibeskattningen bl.
a. frågan om att belägga dansk kolkraftproducerad el med miljöavgift
vid import till Sverige, frågan om att slopa styrmedel för koldioxid
för anläggningar som inte ingår i handelssystemet för utsläppsrätter
samt slutligen frågan om en reducerad elskatt i de stormdrabbade områdena
i södra Sverige. Utskottet anser att ifrågavarande motioner i allt
väsentligt rör frågor som riksdagen redan tagit ställning till eller som
nyligen utretts och som är föremål för utvärdering i Regeringskansliet,
och utskottet anser inte att det i något fall finns anledning för
riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet
begränsar sig därför till följande kommentarer.
I motion N397 yrkande 1 framförs invändningar mot den gröna skatteväxlingen
och de nyligen vid budgetberedningen genomförda höjningarna av energi-
och drivmedelsskatterna. Motionärerna anser sammanfattningsvis att
skattehöjningarna uppenbart missgynnar företagsamheten i allmänhet.
Utskottet anser dock inte att det finns anledning att ompröva nivån på
energi- och drivmedelsskatterna eftersom riksdagen nyligen beslutat i
frågan.
I motionerna Sk405 yrkandena 3 och 4, N405 yrkandena 4-6 och N410 yrkande
6 lämnas olika förslag för den förestående reformeringen av energibeskattningen.
Utskottet noterar att flera av förslagen sammanfaller med den inriktning
av energibeskattningen som Skatteväxlingskommittén förordat. Frågan
bereds för närvarande i Regeringskansliet och utskottet anser att detta
arbete inte bör föregripas.
Flera motioner tar upp effektskatten på kärnkraftsel. Förslagen i
motionerna Sk453 yrkande 12, N348 yrkande 3, N405 yrkande 7, N415 yrkande
2, Sk284, N410 yrkande 4, N276 yrkande 2 och N307 yrkande 8 har en
varierande inriktning. Förslagen varierar från ett omedelbart slopande
av effektskatten, en successiv reduktion, en omläggning till skatt på
producerad energi, en översyn av skatten för att fastställa hur den kan
avvecklas och slutligen, till en höjning av effektskatten. Utskottet
har under flera år och senast i samband med höstens budgetbehandling,
motsatt sig krav som går ut på en avveckling eller en sänkning av
effektskatten. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och finner
inte heller anledning att gå in på några av de andra framförda förslagen.
När det gäller valet av beskattningsmetod för kärnkraftverk genomfördes
en omläggning från en produktionsskatt till nuvarande effektskatt under
år 2000 för att på det sättet minska risken för snedvridningar inom
elproduktionen.
Förslag om att regeringen i EU skall verka för en obligatorisk skatt på
flygbränsle framförs i motion U311 yrkande 18, och i motion Sk461
föreslås en översyn av frågan om en miljörelaterad landningsskatt på
inrikes flygtrafik på sträckor under 50 mil. Enligt energiskattedirektivet
får medlemsstaterna inte beskatta energiprodukter som används för
kommersiell flygtrafik. Skattefriheten får dock begränsas till flygfotogen.
Medlemsstaterna får också begränsa skattefriheten till att gälla
internationella transporter och transporter mellan gemenskapens medlemsstater.
EG-kommissionen anser att en lämplig strategi är att fortsätta
diskussionen i frågan med International Civil Aviation Organization (ICAO)
och att rådet när beskattning av flygbränsle blir tillåten internationellt
skall besluta om undantaget i energiskattedirektivet skall upphävas.
Utskottet anser inte att det behövs något uttalande i frågan från
riksdagens sida. Luftfartsverket tar sedan 1998 ut landningsavgifter som
bl.a. är buller- och avgasrelaterade. Sverige tillämpade tidigare ett
system med avgasskatt inom luftfarten som emellertid avvecklades efter
att EG-domstolen funnit det oförenligt med det tidigare mineraloljedirektivet.
Riksdagen avslog (bet. 1999/2000:FiU1) i samband med budgetbehandlingen
för år 2000 förslag om miljöskatt på inrikesflyg. Utskottet är inte
berett att tillstyrka att en skatt ånyo införs på den inrikes luftfarten.

Motion Sk262 tar upp tjänstenäringarnas främst hotell- och restaurangnäringens
energiskatter. Enligt motionen bör villkoren bli desamma som för
tillverkningsindustrin. I en annan motion, motion Sk428, föreslås att
frivilligorganisationer och samfund behöver kompenseras för de senaste
årens energiskattehöjningar. Utskottet konstaterar att frågan om industrins
skattenedsättning och avgränsningen av det nuvarande området för
energiskattenedsättning mot andra sektorer för närvarande bereds i
Regeringskansliet med anledning av Skattenedsättningskommitténs betänkande.
När det gäller näringslivets energiskatter och energiskattenedsättningar
anser utskottet att resultatet av beredningen bör avvaktas. Beträffande
övriga skattenedsättningar på energiområdet bör sådana enligt utskottet
inte aktualiseras i andra sammanhang än när det gäller konkurrensutsatt
verksamhet. Hit hör inte frivilligorganisationer och samfund.
I motion N410 yrkandena 20 och 21 föreslås att en utredning skall se
över gränsen för s.k. miljöbonus i samband med beskattningen av el
producerad i vindkraftverk. Enligt motionen bör vidare den övre gräns
för när producenter kan konsumera egenproducerad vindkraft utan elskatt
slopas eller höjas kraftigt. Enligt motionen kan exempelvis en lantbrukare
inte bygga större vindkraftverk än 50 kW utan att betala energiskatt på
den el som han själv förbrukar.
Den s.k. miljöbonusen på vindkraftsel regleras i energiskattelagen. Den
som yrkesmässigt levererar vindkraftsel får göra avdrag med 16 öre per
kWh för havsbaserad vindkraft och med 9 öre per kWh för landbaserad
vindkraft. Avdragsrätten upphör när den sammanlagda elproduktionen i
vindkraftverket uppgår till 20 000 kWh. De befintliga stödsystemen för
den förnybara elproduktionen löpte ut 2002 eller i anslutning till
införandet av elcertifikatsystemet den 1 maj 2003. Det nya stödsystemet
innebär en sänkning av befintliga stödnivåer för vindkraft. Bedömningen
har varit att vindkraften behöver en övergångsperiod, och en avtrappning
av miljöbonusen inleddes fr.o.m. den 1 januari 2004. Samtidigt infördes
en produktionsgräns för skatteavdraget. Utskottet ställde sig så sent
som i höstas bakom den påbörjade avtrappningen av vindkraftens miljöbonus.
Utskottet vidhöll att de överväganden som låg bakom utfasningen av
detta stöd alltjämt var hållbara. Utskottets ställningstagande är
fortfarande giltigt.
Enligt energiskattelagen är all egenproducerad vindkraftsel som förbrukas
av producenten befriad från energiskatt oavsett generatorns storlek. Så
snart producenten yrkesmässigt börjar sälja el vidare inträder
skattskyldighet även för den egenförbrukade elkraften. Utskottet anser inte
att reglerna bör ändras.
Motionerna Sk354 och Sk268 gäller införseln och beskattningen av röd
finsk olja. Motionärerna vill legalisera privatinförseln av oljan och
avskaffa den dubbla punktbeskattningen. Sverige har alltsedan EU-inträdet
utnyttjat cirkulationsdirektivets möjligheter att på nytt beskatta
mineralolja som inköpts beskattad i en annan medlemsstat om oljan
transporteras med ovanliga transportsätt av enskilda individer eller för
deras räkning. Avsikten är att förhindra att privatpersoner för större
mängder med bränsle mellan länderna. Utskottet anser det angeläget att
Sverige kan föra en egen politik när det gäller punktbeskattningen av
eldningsolja och motsätter sig motionärernas krav på att tillåta
privatpersoner att fritt föra in kommersiella kvantiteter eldningsolja i
landet.
Utskottet övergår härefter till de motioner som rör EU-samarbetet och
frågor om bl.a. en gemensam europeisk miniminivå för koldioxidskatt,
att miljöskatter skall kunna beslutas med kvalificerad majoritet i rådet.
Dessa frågor tas upp i motionerna MJ369 yrkande 5 respektive N410
yrkandena 14 och 15. I motion MJ498 yrkande 10 anförs att Sverige i EU
bör vara pådrivande för att skattesystem och statliga subventioner verkar
i riktning mot effektiv energianvändning och stopp för subventioner av
fossila bränslen. Som utskottet de senaste åren har redovisat har Sverige
i EU aktivt stött arbetet med det nya energiskattedirektiv som antogs
den 27 oktober 2003 och som innebär att positiva minimiskattenivåer för
el och samtliga energiprodukter, dvs. såväl mineraloljor som kol och
naturgas, därigenom gäller fr.o.m. den 1 januari 2004. Direktivet innebär
höjda minimiskattesatser på mineraloljor men samtidigt ökad flexibilitet
för medlemsstaterna, bl.a. vad gäller möjligheten till differentiering
utifrån bränslets miljöegenskaper.
Frågan om utvidgad användning av kvalificerad majoritet i rådet var
aktuell vid regeringskonferensen i Nice i december 2000. Konferensen
beslöt att enhällighet även i fortsättningen skall gälla alla bestämmelser
i fördraget som rör beskattning. Beslutet överensstämmer med den svenska
inställningen. Även utskottet anser att den nuvarande ordningen för att
fatta beslut i skattefrågor i EU är den som långsiktigt gynnar svenska
intressen. Det kan i detta sammanhang framhållas att Amsterdamfördraget
innebar att miljöfrågorna fick en ökad tyngd inom EU:s målformuleringar
och att formerna för beslut om åtgärder för att uppnå miljömålen ändrades.
Europaparlamentet har fått en större roll i lagstiftningsarbetet.
Fördraget innebar också att området för beslut med kvalificerad majoritet
utsträcktes till nya områden.
När det härefter gäller förslaget i motion N410 yrkande 5 om att belägga
dansk kolkraftsproducerad el med miljöavgift vid import till Sverige är
utskottet övertygat om att elproduktion som inte är miljövänlig kommer
att bli dyrare och därmed mindre konkurrenskraftig i samband med att
staterna skall minska utsläppen av koldioxid för att säkerställa åtagandena
under Kyotoprotokollet. Danmark skall inom ramen för EU:s interna
bördefördelning minska sina utsläpp av drivhusgaser med 21 % jämfört med
1990 års nivå. Enligt den danska genomförandeplanen kommer danska
kolkraftverk att kunna exportera el endast om de köper kvoter som uppväger
utsläppen.
Enligt motion Sk424 vill motionärerna slopa dubbla styrmedel för koldioxid
för mindre anläggningar som inte ingår i handelssystemet för utsläppsrätter.
Genom proposition 2003/04:132 Handel med utsläppsrätter 1 ändrades i
enlighet med Flex Mex 2-utredningens förslag 16 kap. 2 § miljöbalken så
att villkor om begränsning av koldioxidutsläpp inte får beslutas för
verksamhet som ingår i handelssystemet. Inte heller villkor om att
begränsa använd mängd fossilt bränsle i syfte att begränsa koldioxidutsläppen
får meddelas i miljötillstånden för anläggningarna. För anläggningar
som inte ingår i handelssystemet innebar propositionen ingen förändring
i detta avseende. Utskottet är inte berett att föreslå en ändring av
miljöbalkens regler.
När det slutligen gäller förslaget i motion MJ6 yrkande 20 om en reducerad
elskatt i de stormdrabbade områdena i södra Sverige vill utskottet
framhålla att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet
nyligen presenterat ett brett åtgärdsprogram för att så snart som möjligt
få ut det stormfällda virket ur skogen. Bland de aviserade åtgärderna
kan, såvitt är av intresse i det här sammanhanget, nämnas en
dieselskattenedsättning i Götaland för skogsbrukets arbetsmaskiner.
Utskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga i avsnittet behandlade
motioner i motsvarande delar.
Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om skattebefrielse för växthusodlingens
elanvändning och befrielse från elcertifikatavgift, om gränsdragningen i
rättstillämpningen mellan jordbruk och annan verksamhet, om utvidgning
av den genomförda sänkningen av dieselskatten på jord- och skogsbrukets
arbetsmaskiner till andra dieseldrivna motoraggregat och motorpaket, om
vådan för jord- och skogsbruket av att genomföra vissa av
Vägtrafikskatteutredningens förslag, om att slopa skatten på handelsgödsel och
skatten på bekämpningsmedel, om en miljödifferentiering av skatten på
bekämpningsmedel, om skattelättnader för jordbruket vid inblandning av
förnybara drivmedel och om en harmonisering av skattebelastningen för
jordbruket, växthusodlingen och trädgårdsnäringen.
Jämför reservationerna 4 (m), 5 (fp) och 6 (kd) samt särskilt yttrande
1 (c).
Bakgrund
Sedan den 1 juli 2000 omfattas jordbrukssektorn av samma skattelättnader
som tillverkningsindustrin vid förbrukning av el och bränslen. En
beskrivning av energibeskattningen har lämnats ovan.
Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984.
Gödselmedelsskatten är 1:80 kr för varje helt kilo kväve, förutsatt att
andelen kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje helt gram
kadmium i gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram
per ton fosfor. Bekämpningsmedelsskatten är 30 kr för varje helt kilo
verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Den s.k. HOBS-utredningen (Fi 2001:12) har utvärderat skatterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel. I betänkandet Skatt på handelsgödsel
och bekämpningsmedel? (SOU 2003:9) föreslår utredningen att skatten på
handelsgödsel skall vara kvar och att skattesatserna behålls oförändrade.
För att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel föreslås
att uttaget av en skatt differentieras efter medlets farlighet för hälsa
och miljö. I avvaktan på ett sådant system föreslogs en höjning av
skatten med 5 kr till 25 kr. I samband med budgetpropositionen för 2004
beslutade riksdagen att skatten på bekämpningsmedel skulle höjas till
30 kr fr.o.m. den 1 januari 2004.
Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen för 2002 beslutat om
en återföring av skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel till
jordbruksnäringen (vilken inbegriper växthusnäringen). Uppburen skatt
på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket
via ett särskilt anslag. Huvuddelen av den återförda skatten används
till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket och
minska miljöriskerna inom växtskyddsområdet. En mindre del av beloppet
återförs kollektivt till jordbruksnäringen för bl.a. informations-,
utbildnings-, rådgivnings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja
hållbara produktionsmetoder. Skatten på bekämpningsmedel återförs
kollektivt för forsknings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja
en hållbar utveckling inom jordbruket och trädgårdsnäringen.
Budgetbeslutet för 2005
Riksdagen beslutade att koldioxidskatten på dieselolja som används i
yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet för drift
av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar fr.o.
m. den 1 januari 2005 sätts ned med 77 % (ca 2 kr per liter från 2005
års nivå). Riksdagen avslog förslag (c) om att dieselskatten skulle
sänkas till 1 kr per liter för jord- och skogsbruk och förslag (m, c)
om att skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel skulle slopas
(2004/05:SkU1y, FiU1).
Motionerna
Michael Hagberg (s) anför i motion Sk410 att införandet av EU:s minimiskatt
på el utgör en mycket besvärande kostnadsökning för växthusodlingen som
är beroende av belysning för produktionen. Liksom industrin har
växthusodlingen tidigare varit befriad från skatt på el. Den gällande
skattebefrielsen på el för kemisk reduktion bör även innefatta växthusodlingens
el för belysning för fotosyntes.
Samme motionär påtalar i motion Sk411 att elcertifikat och kvotplikt
har betydligt ökat kostnaderna för växthusföretagen och försämrat
konkurrenssituationen. Regeringen har aviserat en översyn av vilka sektorer
av näringslivet och vilka företag som bör komma i fråga för en befrielse
från kvotplikt och elcertifikatsavgift.
Michael Hagberg (s) begär slutligen i motion Sk412 ett tillkännagivande
om energiskattereduktion för kooperativa producentorganisationer inom
jordbruket (fruktodlingen). Det är enligt motionären betydelsefullt med
ett förtydligande om att kooperativ jordbruksverksamhet i energiskattesammanhang
åtnjuter samma regelverk som enskilda fruktodlingsföretag.
Kenth Högström (s) framhåller i motion Sk485 att den föreslagna sänkningen
av dieselskatten på jord- och skogsbrukets maskinpark har inneburit att
de dieseldrivna motoraggregat och motorpaket som används vid sidan av
den mobila fordonsparken beskattas fullt ut. Motionären ifrågasätter om
inte meningen bör vara att likställa alla förekommande dieseldrivna
arbetsredskap.
Rolf Gunnarsson (m) anser i motion Sk209 att ett genomförande av vissa
förslag från Vägtrafikskatteutredningen kan komma att slå hårt mot jord-
och skogsbruken. Det gäller förslagen om höjda drivmedels- och fordonsskatter
samt kilometerskatten.
Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) föreslår i motion Sk405 yrkandena 1
och 2 att riksdagen beslutar slopa skatterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel.
Anita Brodén m.fl. (fp) anför i motion MJ508 yrkande 6 att koldioxidutsläppen
behöver sänkas och jordbruket behöver få bättre konkurrensvillkor genom
skattelättnader vid inblandning av förnybara drivmedel.
Dan Kihlström m.fl. (kd) anser i motion Sk455 yrkandena 1 och 2 att det
behövs en harmonisering av skattebelastningen för växthus- och
trädgårdsnäringarna i EU:s medlemsländer. Enligt motionen bör man utnyttja
den möjlighet som finns i energiskattedirektivet att sätta ned skatten
på växthusodlingens elanvändning till noll.
Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) slutligen, anser i motion MJ497 yrkande
35 att det är angeläget att inom EU kraftfullt driva frågan om harmonisering
av avgifter och skatter för jordbruket. Enligt motionen bör regeringen
vidare återkomma med förslag om en miljödifferentiering av skatten på
bekämpningsmedel där det totala skatteuttaget inte höjs (yrkande
36).
Utskottets ställningstagande
När det först gäller skattebefrielsen i samband med kemisk reduktion,
som tas upp i motion Sk410, baseras denna skattebefrielse på
energiskattedirektivet och infördes i den svenska lagstiftningen den 1 juli
2004 (prop. 2003/04:144, bet. 2003/04:SkU36). Utskottet anser att frågan
endast har varit aktuell i samband med industriella processer och att
det knappast föresvävat någon, vare sig vid direktivets tillkomst eller
i samband med lagstiftningsärendet i riksdagen, att kemisk reduktion
skulle omfatta de biologiska processer som äger rum i växter. Utskottet
återkommer i det följande till den möjlighet som öppnas genom artikel
15.3 i energiskattedirektivet att sätta ned skatten på el till noll i
bl.a. trädgårdsnäringen.
När det gäller motion Sk411 och frågan om att elcertifikat och kvotplikt
har ökat kostnaderna för växthusföretagen pågår i Regeringskansliet ett
arbete med anledning av en rapport från Energimyndigheten där man
försöker klara ut gränsdragningsfrågorna och om och hur reglerna för
elcertifikat kan behöva förändras.
Motion Sk412 gäller uppenbarligen tillämpningen och tolkningen av
nuvarande bestämmelser för skattenedsättning såvitt gäller gränsdragningen
mellan jordbruk och annan verksamhet. Det ankommer på skatteförvaltningen
att sköta denna uppgift, och utskottet går inte närmare in på
frågan.
Utskottet anser, i enlighet med vad som sägs i motion Sk485, att den av
riksdagen nyligen genomförda sänkningen av koldioxidskatten på dieselolja
i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet endast omfattar
vissa motordrivna fordon. Något annat har inte varit riksdagens avsikt.

De förslag av Vägtrafikskatteutredningen som nämns i motion Sk209, bl.
a. frågan om höjda drivmedels- och fordonsskatter samt frågan om
kilometerskatt, utvärderas för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet
finner ingen anledning att föregripa detta arbete. Riksdagen har för
övrigt i samband med budgetbeslutet för år 2005 tagit ställning till
vissa förändringar av fordons- och drivmedelsskatterna. Riksdagen har
nyligen även behandlat skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel,
som tas upp i motion Sk405, och i det sammanhanget avvisat förslag om
att slopa dessa skatter. En miljödifferentiering av skatten på
bekämpningsmedel ingick i HOBS-utredningens förslag. Eftersom frågan därmed
är aktualiserad i Regeringskansliet anser utskottet att det inte behövs
något uttalande från riksdagen med anledning av motion MJ497 i denna
del.
Frågan om skattelättnader för jordbruket i samband med inblandning av
förnybara drivmedel som berörs i motion MJ508 bör enligt utskottets
mening tas upp i ett vidare sammanhang. Det är lämpligt att avvakta
regeringens utvärdering av de förslag som lämnats av Utredningen för
förnybara fordonsbränslen (M 2003:02).
Utskottet kan i och för sig instämma i det önskvärda i en harmonisering
av skattebelastningen för jordbruks, växthus- och trädgårdsnäringarna
i EU i enlighet med motionerna Sk455 och MJ497 men ser ingen anledning
för riksdagen att uttala sig särskilt i frågan.
När det slutligen gäller förslaget i motion Sk455 om att undanta
växthusodlingens elanvändning från elskatt vill utskottet endast anföra
följande. Enligt artikel 15 punkt 3 i energiskattedirektivet får
medlemsstaterna tillämpa en skattenivå ned till noll för bl.a. el som
används inom jordbruk, trädgårdsskötsel eller fiskodling samt inom
skogsbruk. Enligt direktivet skall rådet före den 1 januari 2008 undersöka
om möjligheten att tillämpa en skattenivå ned till noll skall avskaffas.
Frågan om beskattningen av näringslivets elförbrukning behandlades i
Skattenedsättningskommitténs betänkande SOU 2003:38 Svåra skatter!
Utredningen föreslog en enhetlig skattesats för hela näringslivet. Som
framgått ovan ersattes den nollskattesats som gällde tidigare på el som
förbrukas inom tillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks-
och vattenbruksnäringarna den 1 juli 2004 med en skattesats på 0,5 öre
per kWh, motsvarande energiskattedirektivets miniminivå (bet. 2003/04:FiU1).
Energiintensiva företag som använder elektrisk kraft i tillverkningsprocessen
har sedan den 1 januari 2005 möjlighet att delta i femåriga program för
energieffektivisering i utbyte mot skattebefrielse på el. Denna möjlighet
är begränsad till industrin. Utskottet är inte berett att förorda att
växthusodlingens elanvändning undantas från energiskatt.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade
motioner i motsvarande delar.
Vägtrafikbeskattning
Vägtrafikskatteutredningen
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08, dir. 2001:12, dir. 2002:26 och
dir. 2004:7) avlämnade i juni 2002 delbetänkandet Vissa vägtrafikskattefrågor
(SOU 2002:64). I syfte att förbättra åkerinäringens konkurrenssituation
och öka miljöstyrningen för tunga motorfordon, föreslog utredningen en
särskild fordonsskatteskala som är differentierad efter de miljöklasser
som finns för fordon. Utredningen föreslog vidare bl.a. en höjning av
fordonsskatten för bensin- och dieseldrivna lätta lastbilar och bussar
för att skatteuttaget skall närma sig nivån för fordonsskatt på personbilar.

Utredningen avlämnade i maj 2004 sitt slutbetänkande Skatt på väg (SOU
2004:63). Utredningens föreslag omfattar framför allt tre större områden.
För det första en likformig drivmedelsbeskattning (i ett första steg
skall skatten på dieselolja höjas med 50 öre per liter). För det andra
en koldioxidrelaterad fordonsskatt för lätta motorfordon, och slutligen
en miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga motorfordon.
Utredningen lämnar vidare förslag till en modern och förenklad
författningsreglering av vägtrafikbeskattningen, bl.a. i form av en ny
vägtrafikskattelag.
Utredningen lämnar slutligen vissa överväganden kring beskattningen av
dieselolja för arbetsmaskiner och huvuddragen kring utformningen av ett
svenskt kilometerskattesystem för tunga lastfordon.
Budgetbeslutet för 2005
Riksdagen (bet. 2004/05:FiU1) ställde sig bakom förslaget att
transportsektorn nu skall ingå i den gröna skatteväxlingen. Riksdagen beslutade
höja energiskatten på bensin den 1 januari 2005 med 15 öre per liter
och på dieselolja med 30 öre per liter, exklusive moms. Härutöver tillkom
höjningar på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna.
Dessutom höjdes den särskilda avgiften vid överträdelse av användningsförbudet
för märkt olja. Fordonsskatten höjdes den 1 januari 2005 med 23 % för
bensindrivna personbilar, med 2 % för dieseldrivna personbilar och med
40 % för lätta bussar och lätta lastbilar.
Regeringen aviserade en miljöinriktad fordonsskatteomläggning för lätta
fordon med målet att ett nytt regelverk skall kunna träda i kraft den
1 januari 2006.
Riksdagen avslog oppositionens avslagsyrkanden (m, fp, kd, c) rörande
höjda drivmedels- och fordonsskatter.
Vägavgifter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag i olika riktningar angående ett kilometerskattesystem
och om en översyn av det befintliga vägavgiftssystemet med avseende på
gasdrivna lastbilar.
Jämför reservation 7 (kd) och särskilt yttrande 2 (m, c).
EG-direktiv m.m.
Bindande minimiskattesatser för motorfordon finns i direktiv 1999/62/EG
om avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer.

Kommissionen har nyligen lämnat förslag till direktiv avseende
införande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem
i gemenskapen, KOM (2003) 132 slutlig,
avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer,
KOM (2003) 448 slutlig, eurovinjettdirektivet.

Enligt förslaget skall en obligatorisk infrastrukturavgift tas ut för
alla lastbilar eller lastbilskombinationer med en bruttovikt över 3,5
ton när de kör på motorvägar i transeuropeiska vägnätet, TEN-nätet.
Enligt förslaget får medlemsstaterna dock ta ut avgift även på riksväg
eller huvudväg som går nära motorvägen. Avgiften föreslås kunna
differentieras med avseende på fordonstyp (vägslitage, emissioner och
olyckor), trängsel samt vägförhållanden. Avgiftsuttaget skall kunna
kompenseras genom sänkt fordonsskatt. Kommissionen anser att intäkterna
skall återföras till användarna av vägarna i form av bättre underhåll
av vägnätet, och framför allt skall avgiftsintäkterna användas för att
förverkliga de infrastrukturer som saknas i TEN-nätet.
Bakgrund
Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i vägavgiftssamarbetet Eurovinjett
tillsammans med Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland
(prop. 1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7). Avgiften tas ut för tunga lastbilar
eller lastbilskombinationer med en totalvikt på minst 12 ton och gäller
för en viss tidsperiod. Betald vägavgift ger rätt att trafikera vägarna
i anslutna länder. För dessa fordon har fordonsskatten sänkts. Riksdagen
beslöt hösten 2000 (bet. 2000/01:SkU11 och 2000/01:SkU13) att vägavgiften
i enlighet med rådets direktiv 1999/62/EG skall differentieras efter
vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller.

Tyskland har den 31 augusti 2003 upphört med att ta ut vägavgift.
Avsikten var att fr.o.m. detta datum i stället ta ut kilometeravgift, men
med hänvisning till tekniska problem har man valt att inte uppbära
avgiften. En avgift har dock börjat tas ut den 1 januari 2005. Övriga
samarbetsländer fortsätter att ta ut vägavgift, med Nederländerna som
ansvarigt för den centrala administrationen. För att kompensera effekterna
av kilometeravgiften för åkarna kommer Tyskland att återbetala en del
av avgiften mot uppvisande av bevis för att punktskatt på bränsle
betalats i Tyskland. Kompensationen betalas ut oavsett nationalitet men
omfattar bara fordon på minst 12 ton.
Motionerna
Pär Axel Sahlberg (s) efterfrågar i motion Sk422 vassare åtgärder i
trafikpolitiken för att vi skall klara klimatmålen. Sverige bör enligt
motionen helst tillsammans med de övriga nordiska länderna införa
miljörelaterade kilometeravgifter för vägtransporter.
Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (m) i motion Sk430 yrkande 2
anser att vägtrafikskatteutredningens förslag om kilometerskattesystem
bör avvisas eftersom det innebär ökade kostnader för transportsektorn.
Motionärerna vill i stället utreda hur ett framtida kilometerskattesystem
kan utformas (yrkande 3).
Bengt-Anders Johansson (m) vill enligt motion MJ441 yrkande 2 se över
systemet för vägavgifter när det gäller gasdrivna lastbilar. Motionären
anser att vägavgiftssystemet missgynnar lastbilar som drivs med biogas
eller naturgas. Orsaken är att Sverige inte klassar motorerna i bästa
miljöklass trots att de miljömässigt är bättre än dieselmotorerna i
bästa miljöklass.
Johnny Gylling m.fl. (kd) föreslår i motion T461 yrkande 4 att
trafikbeskattningen inom EU bör harmoniseras med direkt koppling till
miljöpåverkan. Enligt motionen bör en gemensam kilometerskatt införas med
utrymme för lokala variationer. Samma motionärer redovisar i motion
T462 yrkande 6 olika hänsynsfaktorer vid införande av kilometerskatt.
Birgitta
Carlsson och Jörgen Johansson (c) föreslår i motion Sk415 att utländska
lastbilar skall få betala vägavgift vid transporter inom landet och att
avgiften skall kunna tas ut efter antalet körda kilometer eller efter
den tid de vistas i landet.
Utskottets ställningstagande
Vägtrafikskatteutredningen har i sitt slutbetänkande Skatt på väg (SOU
2004:63) lämnat vissa överväganden om huvuddragen kring utformningen av
ett svenskt kilometerskattesystem för tunga lastfordon. Utredningens
förslag utvärderas för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet
anser att resultatet av detta arbete bör avvaktas.
När det gäller frågan i motion MJ441 om att vägavgiftssystemet missgynnar
gasdrivna tunga fordon genom att motorerna inte hänförs till bästa
miljöklass, vill utskottet anföra följande. Vägavgiftens storlek är
beroende av antalet axlar på fordonet och vilka krav på utsläpp av
föroreningar som fordonets motor uppfyller. När avgift betalas per dag är
avgiften 72 kr oavsett vilka avgaskrav fordonet uppfyller. Vid andra
betalningsintervall kan nämnas att skillnaden i vägavgift för ett fordon
med högst tre axlar som uppfyller de högsta respektive lägsta avgaskraven
är 54 kr vid veckobetalning, ca 200 kr vid en månatlig och ca 1 900 kr
vid en årlig avgiftsbetalning. Förändringar av specifikationerna i
miljöklassningssystemet för drivmedel är en mycket grannlaga uppgift som
fordrar ingående studier och överväganden för att förhindra negativa
effekter för miljön. Utskottet är inte berett att föreslå ett
tillkännagivande i frågan.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade
motioner i motsvarande delar.

Drivmedels- och fordonsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om sänkta skatter på drivmedel, om förändringar
av drivmedels- och fordonsbeskattningssystemet och om olika utredningar
på området.
Jämför reservationerna 8 (m) och 9 (kd) samt särskilt yttrande 3
(c).
Gällande bestämmelser m.m.
Enligt energiskattelagen är skatten på bensin (miljöklass 1) 4:96 kr
per liter (energiskatt 2:84 kr och koldioxidskatt 2:12 kr) och på diesel
(omärkt miljöklass 1) 3 645 kr per m3 (energiskatt 1 036 kr och
koldioxidskatt 2 629 kr).
Fordonsskatt, eller skatt på innehav av fordon, tas ut med visst belopp
för en viss tidsperiod oavsett i vilken utsträckning fordonet faktiskt
används. Fordonsskatt tas ut för motorcyklar, personbilar, lastbilar,
bussar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar som
är eller bör vara registrerade i bilregistret och som inte är avställda.
Fordonsskattens storlek varierar bl.a. med fordonsslag, skattevikt,
drivmedel och fordonets konstruktion.
Som exempel är fordonsskatten för en bensindriven personbil med skattevikt
över 900 kg 903 kr + 183 kr för varje hundratal över lägsta skattevikt
(900 kg). Fordonsskatten för motsvarande dieseldrivna personbil är 2 870
kr + 580 kr för varje hundratal över lägsta skattevikt. Den högre
fordonsskatten för dieselbilar har motiverats med att dieselolja beskattas
lägre än bensin och att den sammanlagda beskattningen för motoralternativen
bör vara ungefär lika. Vid en årlig körsträcka på ca 1 700 mil är den
sammanlagda skattebelastningen ungefär lika stor för en dieselbil som
för en bensinbil.
El- och elhybridbilar med en skattevikt av högst 3 500 kg är befriade
från fordonsskatt i fem år.
Fordonsskatten på personbilar som ägs av boende i vissa glesbygdskommuner
är sedan 1980 nedsatt och tas i dessa områden ut till den del skatten
överstiger 384 kr.
Fordonsskatten på jordbrukstraktorer slopades den 1 januari 2002.
Enligt kommissionens uppfattning i meddelandet KOM (2002) 431 rörande
lätta fordon bör dieselskatten höjas i nivå med bensinskatten samtidigt
som den årliga vägtrafikskatten för dieselbilar anpassas till den nivå
som gäller för bensindrivna bilar. Kommissionen anser vidare att
registreringsskatter och årliga vägtrafikskatter skall omvandlas till helt
koldioxidbaserade skatter.
Motionerna
Inger Lundberg (s) efterlyser i motion Sk385 en uppföljning av effekterna
för busstrafiken av den i budgeten föreslagna skattehöjningen på dieselolja.

Rolf Gunnarsson (m) vill i motion Sk219 ha en sänkning av skatten på
bensin och påtalar bl.a. att nästan 70 % av bensinpriset är skatt.
Stefan Hagfeldt (m) vill i motion Sk235 också ha sänkt bensinskatt med
motiveringen att enskilda och familjer skall ha råd att äga och köra
bil. En sänkning förbättrar rörligheten på arbetsmarknaden och underlättar
för boende i glesbygd, framhåller motionären, samtidigt som det är
viktigt att transporterna blir billigare för näringslivet.
Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m) yrkar i motion Sk266 sänkt dieselskatt.

Anders Sjölund och Jan-Evert Rådhström (m) föreslår i Sk273 att
fordonsskatten på dieselbilar skall jämställas med skatten på bensindrivna
bilar.
Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m) framhåller i motion Sk311 att
skatten på bensin och diesel inte bör höjas.
Gunnar Axén och Anna Lindgren (m) anser i motion Sk350 att ytterligare
skattehöjningar bör skjutas upp i avvaktan på en översyn av effekterna
på glesbygden av höjda bilskatter.
Bengt-Anders Johansson (m) vill i motion Sk372 att riksdagen uttalar
sig om beskattningen av bilar och bilåkning. Motionären anser att gränsen
har nåtts där bilen börjar bli överbeskattad. Staten bör inte motarbeta
bilanvändningen, framhåller motionären, utan medborgarna bör uppmuntras
att använda bilen mer eftersom detta bidrar till mer än vad det kostar.

Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (m) föreslår i motion Sk430
yrkande 1 sänkt dieselskatt med motiveringen att höjda drivmedelskostnader
är till nackdel för svensk skogsindustri.
Elizabeth Nyström m.fl. (m) tar i motion T463 yrkande 6 upp beskattningen
av lätta lastbilar och framhåller att fusket med omregistrering av
personbilar till lätta lastbilar bör lösas på annat sätt än genom generellt
höjda fordonsskatter.
Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (m) anför i motion N396 yrkande 3
att de ökande skatterna på drivmedel utgör ett stort hinder för turismen
och är starkt konkurrenshämmande gentemot grannländerna.
Runar Patriksson (fp) anser i motion Sk358 yrkande 1 att straffbeskattningen
på diesel för personbilar skall avskaffas. Enligt motionen bör en
utredning se över eventuella skillnader i miljöpåverkan mellan dieseldrivna
och bensindrivna personbilar (yrkande 2). Motionären vill slutligen
harmonisera skattesystemet mellan diesel och bensin så att lika
miljöpåverkan får samma skatt (yrkande 3).
Runar Patriksson (fp) vill vidare enligt motion Sk360 att de sociala
konsekvenserna av ytterligare höjda skatter på bilismen skall utredas.

Hans Backman (fp) föreslår i motion Sk449 yrkande 2 en ändring av
bensinbeskattningen så att höjningar av världsmarknadspriset inte automatiskt
slår igenom i form av högre bensinskatt. Samma yrkande framför motionären
i motion N346 yrkande 7.
Erling Wälivaara (kd) anser i motion Sk230 att regeringen bör utreda
vilka effekter en höjning av vägtrafikskatten får för glesbygden i
Norrland.
Ulrik Lindgren (kd) i motion Sk256 vill utreda frågan om en differentierad
drivmedelsskatt. En differentiering innebär enligt motionären större
rättvisa mellan glesbygd och övriga landet.
Ragnwi Marcelind (kd) vill i motion Sk280 att riksdagen uttalar sig om
bränsleskatten för dem som bor i glesbygd med hänvisning till att
beslutet att höja skatten på diesel och bensin drabbar människor i
glesbygdskommuner.
Dan Kihlström (kd) anser i motion Sk285 att regeringen skyndsamt bör
utreda de sociala konsekvenserna i glesbygden av höjda bilskatter.
Erling Wälivaara och Ulrik Lindgren (kd) betonar i motion Sk414 att en
differentiering av bensinskatten skulle innebära större rättvisa mellan
glesbygden och övriga landet.
Johnny Gylling m.fl. (kd) anför i motion T461 yrkande 5 att skattevillkoren
för diesel respektive bensin bör bli likvärdiga och att beskattningen
bör utgå från den verkliga miljöpåverkan.
Kristdemokraterna anför i motion MJ6 yrkande 16 av Göran Hägglund (kd)
att en omläggning av trafikbeskattningen i enlighet med
Vägtrafikskatteutredningens
förslag innebär höjd skatt på dieselbränsle och därför bör åtföljas av
ett återbetalningssystem av den höjda dieselskatten för åkerinäring,
jord- och skogsbruk samt övrig yrkestrafik.
Åsa Torstensson (c) anför i motion Sk342 yrkande 1 att det behövs
skatteregler som stimulerar människors val av en grön livsstil. En grön
skatteväxling bör skapa goda förutsättningar för grön livsstilsväxling
där avstånd och bilberoende inte bestraffas med högre skatter, säger
motionären (yrkande 2).
Annika Qarlsson och Kenneth Johansson (c) föreslår i motion T290 yrkande
2 att släp och lastbilar äldre än 30 år bör skattebefrias. Bilar äldre
än 30 år är skattebefriade men inte släpen. Arbetet med bevarande av de
historiska släpen skulle underlättas om också de befriades från skatt,
framhåller motionärerna.
Sven Bergström m.fl. (c) föreslår i motion T398 yrkande 25 att det införs
en differentierad fordonsskatt som tar hänsyn till koldioxid, NOx och
partikelutsläpp samt är teknikneutral.
Solveig Hellquist m.fl. (m, fp, kd, c) i motion Sk475 vill utreda
konsekvenserna av skattehöjningar på bensin och diesel i glesbygd.
Miljöpartiet anser i motion N307 yrkande 5 av Peter Eriksson m.fl. att
frågan om en koldioxidrelaterad registreringsskatt för bilar (jeepskatt)
bör utredas. Ett yrkande med samma inriktning framför Yvonne Ruwaida m.
fl. (mp) i motion Sk352, enligt vilket frågan om en registreringsskatt
på extremt bränsleslukande bilar snarast bör utredas.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har genom budgetbeslutet för 2005 (bet. 2004/05:FiU1) tagit
ställning till skattenivån på drivmedel som ett led i en fortsatt grön
skatteväxling och i det sammanhanget avslagit oppositionens krav på
sänkt skatt på bensin och diesel. Riksdagen tog vidare del av regeringens
bedömning i budgetpropositionen om en miljöinriktad fordonsskatteomläggning
från år 2006. Utskottet ser ingen anledning att sänka skatten på bensin
och diesel eller att i övrigt förändra drivmedels- och fordonsbeskattningen
på det sätt motionärerna föreslår. Hela vägtrafikbeskattningen har varit
föremål för översyn av Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08), och
utskottet anser att den pågående beredningen av förslagen i utredningens
betänkanden bör avvaktas.
Utskottet vill med anledning av de motioner som berör effekterna i
glesbygd av höjda drivmedelsskatter också erinra om att regeringen i
december 2004 tillkallade en särskild utredare (dir. 2004:168) med
uppdrag att analysera och lämna förslag till regionala stimulansåtgärder
inom skatteområdet. Uppdraget avser främst förhöjt grundavdrag till
fysiska personer inom stödområde A. I andra hand skall utredaren överväga
om andra regionala stimulansåtgärder kan vidtas med syftet att stimulera
den regionala utvecklingen där medborgare och företag kan ha höga
utgifter till följd av långa transportavstånd och kallt klimat.
Den fråga som tas upp i motionerna Sk449 yrkande 2 och N346 yrkande 7,
nämligen frågan om att höjningar av världsmarknadspriset på bensin
slår igenom i form av höjd skatt på bensin, har sin grund i
mervärdesskattesystemet och inte i punktskattesystemet. Denna ordning bygger på
allmänna principer för beskattningen och gäller alla varor och inte
bara bensin. Höjningar av priset innebär alltid ett högre mervärdesskattebelopp.
Utskottet anser inte att riksdagen behöver uttala sig i frågan.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade
motioner i motsvarande delar.
Alternativa drivmedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om förlängning av skattebefrielsen för biogas,
om lagändringar för att åstadkomma en skattemässig likställdhet för
miljövänliga bränslen, om skatterabatt på nya bilar som drivs med
alternativa bränslen och om att skatteklassa RME och diesel var för sig.

Jämför reservationerna 10 (kd) och 11 (c).
Bakgrund
Statens satsningar på miljövänliga drivmedel och miljöanpassade fordon
sker bl.a. genom samverkansprogram med bilindustrin och genom
skattesubventioner av alternativa drivmedel. Biobränslen beskattas i dag endast
när de används för drift av motordrivna fordon. Genom s.k. pilotprojektdispenser
sedan 1995 har emellertid all användning av biodrivmedel (inklusive
biogas) varit helt eller, såvitt gäller etanol i blandning med
mineraloljeprodukt, i varje fall delvis skattebefriad. Genom den av riksdagen
godtagna skattestrategin för alternativa drivmedel är målsättningen att
koldioxidneutrala bränslen även de kommande åren skall ha de skattevillkor
som krävs för att underlätta en bred introduktion av sådana bränslen på
marknaden.
Utredningen om förnybara fordonsbränslen (M 2003:02) skall föreslå
nationella mål och strategier för en fortsatt introduktion av förnybara
fordonsbränslen mot bakgrund av den referensnivå på 2 % för 2005 och 5,
75 % för 2010 som antagits genom biodrivmedelsdirektivet. I uppdraget
(dir. 2003:89) ingår att med förtur utreda frågan om skyldighet för
bensinstationer att tillhandahålla minst ett förnybart fordonsbränsle
2005. Utredaren skall även analysera möjligheten att införa någon form
av drivmedelscertifikat (s.k. gröna certifikat). Utredningen lämnade i
januari 2004 delbetänkandet Förnybara fordonsbränslen - nationella målet
2005 och att öka tillgängligheten av dessa bränslen (SOU 2004:4).
Utredningen överlämnade den 12 januari 2005 slutbetänkandet Introduktion
av förnybara fordons bränslen (SOU 2004:133).
I budgetpropositionen för 2005 anför regeringen att det är angeläget
att den strategi för skattenedsättning för alternativa drivmedel som
lades fast i budgetpropositionen för år 2002 och utvecklades i
budgetpropositionen för år 2004 kan börja tillämpas så snart erforderligt
statsstödsgodkännande erhållits från kommissionen. Kommissionen har
prövat och godkänt den ursprungliga skattestrategin enligt statsstödsreglerna.
Den i budgetpropositionen för år 2004 utvidgade skattestrategin har
anmälts till kommissionen för prövning enligt reglerna om statligt stöd.
Regeringen återkommer till riksdagen med förslag till de lagändringar
som är nödvändiga för att skattestrategin skall kunna tillämpas så snart
kommissionens godkännande har erhållits. Intill dess beslutar regeringen
om skattenedsättning i särskild ordning genom individuella dispenser
från energiskatt och koldioxidskatt för koldioxidneutrala drivmedel. De
individuella dispenserna upphör att gälla när lagstiftning om generell
befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för de drivmedel som
dispenserna avser träder i kraft.
Motionerna
Johan Löfstrand och Berndt Sköldestig (s) föreslår i motion Sk413 att
det skapas långsiktiga regler rörande alternativa bränslen. Motionärerna
framhåller att biogas är skattebefriad fram till år 2008. En tydlig
långsiktig inriktning på beslut skulle underlätta för konsumenter och
producenter. Motionärerna anser att Sverige skulle kunna följa Tysklands
exempel där reglerna gäller till år 2020.
Kristdemokraterna anser i motion MJ498 yrkande 14 av Göran Hägglund m.
fl. (kd) att regeringen bör föreslå lagändringar som undanröjer den
skattemässiga diskrimineringen av miljövänliga bränslen. Enligt motionen
är nuvarande klassningskriterier för miljövänliga drivmedel inte tidsenliga
och missgynnar nya miljövänliga drivmedel, som t.ex. ekoparaffin.
Centerpartiet föreslår i motion MJ370 yrkande 5 av Maud Olofsson m.fl.
att RME och diesel skall skatteklassas var för sig. Inblandningen av
rapsmetylester i diesel begränsas till 2 % enligt specifikationen i
miljöklass 1. Oljebolagen ser goda tekniska möjligheter att blanda in
5 %. Detta skulle med dagens regler leda till ändrad skatteklass.
Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c) föreslår i motion Sk381 att
det införs en skatterabatt på nya bilar som drivs med alternativa
bränslen. Dessa bilar betingar ett högre nypris, och för att få människor
att våga satsa på en bil som drivs med alternativbränsle bör det införas
en skatterabatt på 10 000 kr, framhåller motionärerna (yrkande 1). I
samma motion betonas vidare att det måste finnas tankställen med
alternativa drivmedel jämt fördelade över hela landet (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
När det gäller motion Sk413 instämmer utskottet i att en långsiktighet
i skattevillkoren kan underlätta introduktionen på marknaden av alternativa
bränslen. Samtidigt är det viktigt att en överkompensation undviks. Den
skattestrategi för alternativa drivmedel riksdagen ställt sig bakom
omfattar en femårsperiod under vilken villkoren om skattebefrielse skall
stå fast. Målsättningen är att koldioxidneutrala bränslen även på längre
sikt skall ha de skattevillkor som krävs för att underlätta en bred
introduktion av sådana bränslen på marknaden.
Förändringar av specifikationerna i klassningssystemet för drivmedel
fordrar ingående studier och överväganden för att förhindra negativa
effekter för miljön. Regeringen har lämnat flera uppdrag till främst
Vägverket med anknytning till alternativa drivmedel. Här kan nämnas att
Vägverket bl.a. skall ta fram underlag för miljöklassning av diesel med
inblandning av fettsyrametylester (FAME), bl.a. RME. Uppdraget skall
redovisas den 1 juni 2005. I Regeringskansliet bereds för närvarande
ett förslag från Naturvårdsverket om miljöklassning av alternativa
drivmedel. Enligt vad utskottet erfarit kan förslaget komma att ligga
till grund för ett nytt uppdrag till Vägverket inom kort. Likartade
förslag rörande klassningssystemet för drivmedel som de i motionerna
MJ498 yrkande 14 och MJ370 yrkande 5 har nyligen behandlats och avslagits
av riksdagen (2004/05:MJU4) i samband med behandlingen av regeringens
proposition 2004/05:9 Kvaliteten på bensin och dieselbränslen. Av det
anförda framgår att miljöklassningen av alternativa drivmedel till en
del nyligen har behandlats och i övrigt fortfarande är föremål för
uppmärksamhet i Regeringskansliet, och utskottet anser därför att ett
tillkännagivande i frågan inte behövs.
Utskottet är heller inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion
Sk381 yrkandena 1 och 2 om en skattesubventionering vid inköp av nya
bilar som drivs med alternativbränsle. Utskottet ifrågasätter om ett
sådant stöd verkligen behövs mot bakgrund av att försäljningen av fordon
anpassade för drift med alternativa drivmedel stadigt ökar. Ett problem
i sammanhanget är också att fordon som är anpassade till alternativbränsle
i mycket stor utsträckning även kan köras på vanligt fossilt bränsle.
Frågan om tillgängligheten av alternativa drivmedel på tankställen i
landet behandlas av Utredningen om förnybara fordonsbränslen (M 2003:02)
i delbetänkandet Förnybara fordonsbränslen - nationella målet 2005 och
att öka tillgängligheten av dessa bränslen (SOU 2004:4). Beredningen av
betänkandet bör avvaktas.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade
motioner i motsvarande delar.
Skatt på avfall
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om en differentierad skatt på förbränning av
osorterat avfall och om en utredning av frågor kring en differentierad
skatt på deponi av avfall.
Jämför reservation 12 (fp) och särskilt yttrande 4 (c).
Bakgrund
Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000.
Dess syfte är att i enlighet med EU:s avfallshierarki styra mot minskad
avfallsdeponering för att främja avfallsminskning, återanvändning och
återvinning.
Den s.k. BRAS-utredningen (Fi 2003:06) har i uppdrag att bl.a. granska
och utvärdera avfallsskattelagen och föreslå en utformning av lagen som
på mest ändamålsenliga sätt stämmer överens med EG-fördragets regler om
statligt stöd. Utredningen skall lämna förslag till hur en skatt på
avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma lämpligheten
av att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel i
stället bör förordas (dir. 2003:96). Utredningen beräknas avsluta sitt
arbete senast den 30 juni 2005.
Riksdagen har i samband med budgetbeslutet för 2005 (2004/05:FiU1)
avslagit förslag (c) om att det införs en skatt på förbränning av osorterat
avfall, med hänvisning till att resultatet av det pågående utredningsarbetet
bör avvaktas.
Motionen
Folkpartiet föreslår i motion MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. att det
införs en differentierad skatt på förbränning av osorterat avfall
(yrkande 36). Förbränning har i dag, enligt motionen, en gynnad situation
som vid betraktande av avfallshierarkin inte är rimlig från miljösynpunkt.
I motionen föreslås vidare en utredning av frågor kring en differentierad
skatt på deponi av avfall (yrkande 37).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör resultatet av BRAS-utredningens arbete med
frågan om en förbränningsskatt på avfall respektive översyn av
avfallsskattelagen avvaktas. Utskottet avstyrker motion MJ369 yrkandena 36
och 37.
Skatt på naturgrus
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att avveckla respektive sänka skatten på
naturgrus.
Jämför reservation 13 (m).
Bakgrund
Naturgrus är en icke förnybar resurs, och en skatt infördes den 1 juli
1996 (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18) i syfte att öka hushållningen
med naturligt förekommande grus och sand. Lagstiftningen bygger på
betänkandet Naturgrusskatt m.m. (SOU 1995:67). Efter förslag i
budgetpropositionen för 2003 höjdes skatten på naturgrus från 5 till 10 kr
per ton den 1 januari 2003.
Riksdagen har i samband med budgetbeslutet för 2005 (bet. 2004/05:FiU1)
ansett att skatten på naturgrus skall bibehållas på nuvarande nivå och
avslagit förslag (m) om en sänkning med 5 kr per ton.
Motionerna
Rolf Gunnarsson (m) anser i motion Sk218 att skatten på naturgrus bör
halveras till tidigare nivå för att inte hota åkare i norra Dalarna.
Krister Hammarbergh och Jan-Evert Rådhström (m) går i motion Sk314 längre
och föreslår att naturgrusskatten avvecklas eftersom den inte är
miljömässigt motiverad och skapar konkurrensnackdelar för svenska företag.

Utskottets ställningstagande
Utskottet ser ingen anledning att riksdagen omprövar nivån på
naturgrusskatten och avstyrker motionerna Sk218 och Sk314.
Skatt på spel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om en översyn av skatteberäkning och fördelning
av utfallet vid totospel mellan staten och berörda travorganisationer.


Bakgrund
Lotterilagen (1994:1000) bygger på att lotterier är tillståndpliktiga
och att alla tillstånd står under statlig kontroll. Inkomster från
lotterier är förbehållna det allmänna eller allmännyttiga ändamål. Endast
i undantagsfall tillåts kommersiella intressen. Privata aktörer kan
utöva s.k. restaurangkasinospel (roulett-, tärnings- och kortspel) och
spel på varuautomater. Spelmarknaden är uppdelad på tre huvudaktörer:
AB Svenska Spel, AB Trav och Galopp (ATG) samt folkrörelserna.
ATG bildades år 1973 och ansvarar för totalisatorspel på trav- och
galopptävlingar efter tillstånd av regeringen som utfärdas med stöd av
ett bemyndigande i lotterilagen. Bolaget ägs gemensamt av Svenska
Travsportens Centralförbund och Svenska Galoppförbundet. Staten tillsätter
sex av de elva styrelseledamöterna, inklusive ordföranden. Spelverksamheten
regleras dels i det s.k. totalisatorsavtalet med staten, som omförhandlas
med viss periodicitet, dels i regeringsbeslut om att bevilja ATG tillstånd
att bedriva totalisatorspel. Regeringen har den 18 juni 2003 träffat
ett fyraårigt avtal med ATG om riktlinjerna för hästtävlingar med
totalisatorspel. Regeringen har vidare den 22 december 2004 givit ATG
tillstånd att t.o.m. den 31 december 2006 anordna vadhållning i samband
med hästtävlingar på vissa villkor.
Enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt tas skatt ut av anordnaren med
36 % av behållningen sedan vinsterna räknats av från insatserna. Ideella
föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet är undantagna. Detsamma
gäller sedan 1996 även AB Svenska Spel. Det är således i realiteten
bara ATG som betalar lotteriskatt. Beskattningen av roulett-, tärnings-
och kortspel regleras i en annan lag, lagen (1972:820) om skatt på spel.

ATG och AB Svenska Spel är enligt inkomstskattelagen frikallade från
skattskyldighet för all annan inkomst än sådan som hänför sig till
innehav av fastighet. Den som deltar i svenska lotterier och spel betalar
som regel ingen skatt på vinsten.
På grundval av rapporten De statligt styrda spelbolagens koncessioner
och organisationer m.m. (Ds 1995:61) och ett avtal mellan staten och
trav- och galoppsporten höjde riksdagen lotteriskatten den 1 juli 1997
från 35 % till 36 % och ändrade i viss mån skatteunderlaget (prop.
1996/97:98, bet. 1996/97:SkU18).
Regeringen (dir. 2004:76) tillkallade i maj 2004 en särskild utredare
med uppdrag att se över lagstiftningen, inklusive skattereglerna, inom
spel- och lotteriområdet. Uppdraget skall redovisas senast den 15
december 2005.
Motionen
Runar Patriksson (fp) föreslår i motion Sk359 en översyn av skatteberäkning
och fördelning av utfallet vid totospel mellan staten och berörda
travorganisationer. Enligt motionären bör en ändring ske till förmån för
travbanornas verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Lagstiftningen på spelområdet är för närvarande föremål för översyn,
och ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionen är
därför inte påkallat. Utskottet avstyrker därmed motion Sk359.
Skatt på fritidsbåtar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår dels ett förslag om att införa en skatt på fritidsbåtar,
dels ett förslag om att en sådan skatt inte bör införas.

Bakgrund
Finansministern uppgav i ett frågesvar (fr. 2003/04:437) i december
2003 att Sjöfartsverket i januari 2003 fått regeringens uppdrag att
utreda förutsättningarna för ett fritidsbåtsregister, att Sjöfartsverket
redovisat uppdraget till regeringen i oktober samma år, att resultatet
av Sjöfartsverkets utredning bereddes inom Regeringskansliet och att
det först därefter enligt finansministern är meningsfullt att pröva
frågan om båtskatt. Utskottet (2003/04:SkU24) instämde i finansministerns
bedömning. Enligt budgetpropositionen för 2005 (utg.omr. 22) avser
regeringen att återkomma till registerfrågan i den kommande transportpolitiska
propositionen som skall presenteras våren 2005.
Motionerna
Hillevi Larsson (s) anser i motion T262 yrkande 2 att regeringen bör
återkomma med förslag om att införa båtskatt. Motsatt uppfattning
redovisar Karin Enström (m) i motion T263 yrkande 2 som anser att en
båtskatt inte bör införas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det finns anledning att avvakta regeringens
ställningstagande i registerfrågan och avstyrker båda motionerna.
Skatt på djurförsök
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett förslag om att införa en skatt på djurförsök.

Motionen
Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp) föreslår i motion Sk305 att en utredning
bör se över möjligheten att införa en skatt på djurförsök. Motionärerna
vill att intäkterna från skatten skall användas till forskning kring
alternativ till djurförsök.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att staten sedan början av 1980-talet, genom
Centrala försöksdjursnämnden och från 2004 genom Djurskyddsmyndigheten,
satsar skattemedel på utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök.
Anslaget har under de senaste åren stegvis ökat, och enligt
Djurskyddsmyndighetens regleringsbrev skall minst 15 miljoner kronor användas
för ändamålet. Utskottet har genom åren hävdat att all statlig verksamhet
bör underkastas normal budgetprövning, och utskottet har därför konsekvent
motsatt sig förslag som innebär en specialdestinering av skattemedel.
Utskottet ser ingen anledning att frångå denna princip i detta fall och
avstyrker motion Sk305.</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk354, 2004/05:Sk405 yrkandena 3
och 4, 2004/05:Sk453 yrkande 12, 2004/05:N348 yrkande 3, 2004/05:N397
yrkande 1 och 2004/05:N405 yrkandena 4-7 och avslår motionerna 2004/05:Sk262,
2004/05:Sk268, 2004/05:Sk284, 2004/05:Sk424, 2004/05:Sk428, 2004/05:Sk461,
2004/05:U311 yrkande 18, 2004/05:MJ6 yrkande 20, 2004/05:MJ369 yrkande
5, 2004/05:MJ498 yrkande 10, 2004/05:N276 yrkande 2, 2004/05:N307 yrkande
8, 2004/05:N410 yrkandena 4-6, 14, 15, 20 och 21 samt 2004/05:N415
yrkande 2.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiets energipolitik har två övergripande mål: att
energipolitiken skall främja en säker och konkurrenskraftig el- och
energiförsörjning i hela Sverige samt att all energiproduktion skall
klara högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Det första målet innebär
att energibeskattningen inte markant bör avvika från våra konkurrentländers
och att osäkerheten inom energipolitiken måste reduceras så att
kraftföretagen kan våga investera i ny produktionskapacitet.
För att nå dessa mål måste energibeskattningen göras om i grunden. Syftet
med olika skatter på energiområdet måste renodlas. Skatter som främst
har till syfte att generera intäkter för staten bör tas ut i konsumentledet,
medan miljöstyrande skatter tas ut i producentledet. Miljöskatter bör
tas ut så nära föroreningskällan som möjligt. I den mån det är möjligt
att använda utsläppsskatter är detta att föredra. De särskilda
produktionsskatterna och subventionerna, som utan ordentliga miljöskäl
försämrar energimarknadens funktionssätt, bör tas bort. Den särskilda
effektskatten på kärnkraftsel är djupt skadlig och minskar direkt
reinvesteringsutrymmet i kärnkraftsanläggningarna. Effektskatten bör
successivt reduceras. Det enda uttag som är motiverat är det som skulle
motsvara en tänkt, kommersiell försäkringspremie för kärnkraftens
riskkostnader. I ett första steg bör skatteuttaget sänkas samtidigt som
effektskatten omvandlas till energiskatt.
Grunden för miljöskatterna bör vara den samhällsekonomiska skada som
orsakas av energiproduktionen. Det finns således ingen anledning att
särskilt gynna s.k. förnybara energikällor utöver vad som följer av
deras miljöegenskaper. Särskilt egendomlig är koldioxidskattebefrielsen
för torv, som av de flesta bedömare betraktas som ett fossilt bränsle
och inte som ett förnybart.
Moderaterna avvisar därmed tanken om skatteväxling. Miljöskatter skall
användas för att minska miljöbelastningen från energiproduktionen. Det
finns också fiskala skäl att beskatta energi, likaväl som andra varor.
Det finns dock inte övertygande skäl att utan närmare analys lägga en
ytterligare skattebörda på energisektorn. Nivån på beskattning av energi,
utöver de rena miljöskatterna, bör fastställas genom en sedvanlig
avvägning mellan beskattning av olika skattebaser, med syfte att minimera
de samlade snedvridande effekterna av skattesystemet.
För att den gemensamma nordiska, och snart europeiska, elmarknaden skall
fungera är det av stor vikt att beskattningen, liksom regelverket i
övrigt, är likartat i dessa länder. På denna punkt har regeringen
underlåtit att agera. Skillnaderna i skatte- och avgiftssystem mellan de
nordiska länderna har snarare ökat än minskat. Detta leder till en rad
snedvridningseffekter som gör att de gemensamma produktionsresurserna
inte utnyttjas optimalt. Det leder också till orättvisa konkurrensförhållanden
mellan olika kraftproducenter i olika nordiska länder. Hög beskattning
av svensk industris utsläpp kan dessutom leda till att produktionen
flyttar utomlands. I de fall svensk industri i utgångsläget har mer
miljövänlig produktion kan det innebära att de globala utsläppen ökar.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.



2.      Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (fp)
av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Sk268 och 2004/05:MJ369 yrkande 5, bifaller
delvis motion 2004/05:Sk354 och avslår motionerna 2004/05:Sk262,
2004/05:Sk284, 2004/05:Sk405 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk424, 2004/05:Sk428,
2004/05:Sk453 yrkande 12, 2004/05:Sk461, 2004/05:U311 yrkande 18,
2004/05:MJ6 yrkande 20, 2004/05:MJ498 yrkande 10, 2004/05:N276 yrkande
2, 2004/05:N307 yrkande 8, 2004/05:N348 yrkande 3, 2004/05:N397 yrkande
1, 2004/05:N405 yrkandena 4-7, 2004/05:N410 yrkandena 4-6, 14, 15, 20
och 21 samt 2004/05:N415 yrkande 2.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att EU har unika möjligheter att minska de gränsöverskridande
miljöproblemen. Tack vare EU:s arbete omsattes klimatkonventionen från
Rio 1992 i ett konkret åtagande från i-världens sida att reducera sina
utsläpp genom Kyotoöverenskommelsen 1997.
För att riva hindren mot en rationell klimatpolitik måste EU få ökad
makt över den nationella klimatpolitiken. En europeisk miniminivå för
koldioxidavgift är ett första steg. Trots att samtliga partier säger
sig förespråka en sådan är Sverige i realiteten en av de värsta
bromsklossarna mot en sådan utveckling. Skälet är att socialdemokrater och
moderater har bildat en ohelig allians och vägrar låta EU:s beslutsregler
förändras så att beslut om miljöskatter kan fattas med majoritet.
Eftersom enighet krävs kommer det medlemsland som har lägst miljöambition
att stoppa en rationell klimatpolitik. Risken är stor att problemen
ökar när nya medlemmar med stor kolproduktion får vetorätt. Det är därför
angeläget att regeringen snabbt ändrar sin inställning och börjar driva
frågan om ekonomiska styrmedel i klimatpolitiken på EU-nivå.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.      Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk284, 2004/05:Sk428, 2004/05:MJ6
yrkande 20, 2004/05:MJ498 yrkande 10 och 2004/05:N410 yrkandena 4-6, 14,
15, 20 och 21 samt avslår motionerna 2004/05:Sk262, 2004/05:Sk268,
2004/05:Sk354, 2004/05:Sk405 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk424, 2004/05:Sk453
yrkande 12, 2004/05:Sk461, 2004/05:U311 yrkande 18, 2004/05:MJ369 yrkande
5, 2004/05:N276 yrkande 2, 2004/05:N307 yrkande 8, 2004/05:N348 yrkande
3, 2004/05:N397 yrkande 1, 2004/05:N405 yrkandena 4-7 och 2004/05:N415
yrkande 2.
Ställningstagande
Sverige behöver ett nytt energiskattesystem där skatter och miljöavgifter
utformas så att välfärd och sysselsättning inte drabbas. Systemet måste
EU-harmoniseras och vara långsiktigt. Det skall utformas så att vi
minimerar miljöbelastningen men säkerställer tillgången till energi. Det
svenska energiskattesystemet är extremt komplext och svåröverblickbart,
och vi anser att det är dags att ta ett helhetsgrepp och presentera
ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet
och verkningsgrad vid elproduktionen premieras.
Kristdemokraterna anser att konkurrenssnedvridande produktionsskatter
bör avvecklas. En avtrappning av effektskatten på kärnkraft bör påbörjas
snarast. Regeringen bör snarast lägga fram förslag som innebär att
avtrappningen av effektskatten kan påbörjas. En övergång till
konsumtionsbeskattning är en möjlig finansieringsväg - det finns dock andra
möjligheter.
Regeringen bör genom förhandlingar med Danmark och andra kraftproducerande
länder införa en miljöavgift på importerad kolkraft.
Kristdemokraterna anser att Sverige inom EU bör vara aktivt pådrivande
för att skattesystem och statliga subventioner verkar i riktning mot
effektiv energianvändning. Kraftvärme får inte missgynnas skattemässigt.
Det måste bli stopp för medlemsländernas subventioner av fossila
bränslen och det bör finnas kraftfulla incitament för odling av energigrödor.

Kristdemokraterna har länge drivit kravet att EU skall göras mer
handlingskraftigt på miljöområdet, eftersom miljöpolitik bör vara en av
EU:s huvuduppgifter. Ett viktigt steg i den riktningen vore att fatta
beslut om miljöavgifter med kvalificerad majoritet. Hittills har det,
just på grund av ett fåtal länders blockering, visat sig omöjligt att
driva igenom t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter. Den
svenska regeringen har konsekvent motsatt sig en förändring, med hänvisning
till att skattefrågor är en nationell angelägenhet. Vi anser att
miljöfrågor är gränsöverskridande problem som bör hanteras i ett internationellt
sammanhang.
Kristdemokraterna anser vidare att svensk energiproduktion är bäst om
den är decentraliserad. Det minskar sårbarheten i hela energisystemet
och skapar sysselsättning i hela landet. Det är därför viktigt att
byggande av t.ex. vindkraft stimuleras även skattemässigt. Den gräns för
vilken skattefrihet gäller för dem som använder egenproducerad vindkraftsel
bör höjas kraftigt eller t.o.m. slopas. Enligt nuvarande regler kan
exempelvis en lantbrukare inte bygga större vindkraftverk än 50 kW utan
att behöva betala energiskatt på den el som han själv förbrukar. Det
ligger i statsmaktens intresse att Sverige blir så självförsörjande som
möjligt. Därför är det självklart att den som är beredd att bygga ett
vindkraftverk också skall slippa betala skatt på den el som förbrukas
i den egna verksamheten. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
ett förslag som innebär antingen att gränsen för skattefri egenproducerad
vindkraftsel helt slopas eller åtminstone en kraftigt höjd gräns.
Förnyelsen av det svenska elnätet har låtit vänta på sig. För att skapa
incitament för elbolagen att höja leveranssäkerheten bör bl.a. elskatten
sänkas. Reducerad elskatt under 5-10 år i de hårt stormdrabbade områdena
i västra och södra Sverige kan snabba på processen och hålla elpriset
oförändrat för elkunderna trots de betydande investeringar som krävs av
elbolagen med risk för åtföljande taxehöjningar.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


4.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning,
punkt 2 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och
energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk209
och 2004/05:Sk405 yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2004/05:Sk410,
2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk455 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Sk485, 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36 samt 2004/05:MJ508 yrkande
6.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiet anser att det svenska jordbrukets konkurrensförmåga
måste bli avsevärt bättre än i dag. Svenska jordbruksprodukter måste
bli billigare. Vi anser därför bl.a. att punktskatterna på jordbrukets
produktionsmedel som växtnäring och bekämpningsmedel skall tas bort
helt. Vi är kritiska till att Vägtrafikskatteutredningens förslag om
höjd dieselskatt, höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och en kilometerskatt
för tunga lastbilar verkar i motsatt riktning och försämrar jord- och
skogsbrukets konkurrensförmåga.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.



5.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning,
punkt 2 (fp)
av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och
energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:MJ508
yrkande 6 och avslår motionerna 2004/05:Sk209, 2004/05:Sk405 yrkandena
1 och 2, 2004/05:Sk410, 2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk455
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk485 och 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36.

Ställningstagande
Folkpartiet anser att det är angeläget att det blir långsiktiga och
enhetliga spelregler och att det skapas en framtidstro hos jordbruksföretagarna.
Det svenska lantbruket har sämre konkurrensvillkor än andra länder på
flera områden. Det beror bl.a. på högre skattebelastning.
Folkpartiet anser vidare att det är viktigt att minska användningen av
fossila bränslen. Regeringen borde ge lantbruket ekonomiska incitament
att öka användningen av förnybara alternativ. Det skulle exempelvis
kunna ske genom en skattelättnad vid inblandning av förnybara drivmedel.
En inblandning av exempelvis RME i diesel ökar andelen förnybart bränsle
och minskar koldioxidutsläppen. Med hänsyn till EG-direktivet om att
varje medlemsland skall nå upp till 5,7 % förnybara drivmedel fram till
år 2007 är behovet av långsiktiga ekonomiska incitament än viktigare.
Enligt vår mening skulle den nyligen genomförda sänkningen av skatten
på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk bara
gälla i samband med inblandning av RME eller annat biobränsle.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.




6.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning,
punkt 2 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och
energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk455
yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36 samt avslår
motionerna 2004/05:Sk209, 2004/05:Sk405 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk410,
2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk485 och 2004/05:MJ508 yrkande
6.
Ställningstagande
Den svenske bonden står sig väl i konkurrensen så länge den sker på
lika villkor. Problemet är att skatter och avgifter är olika i viktiga
konkurrentländer. Kristdemokraterna anser att det är angeläget att
Sverige inom EU driver frågan om harmonisering av avgifter och skatter
för jordbruket. Om inte det sker kommer fler svenska lantbruk att läggas
ned och arbetslösheten öka i jordbruksnäringen och i livsmedelsindustrin.
Den nyligen genomförda sänkningen av skatten på dieselolja i jordbruk,
skogsbruk och vattenbruk bör ses som ett första steg i den
harmoniseringsprocessen.
Kristdemokraterna motsätter sig höjd skatt på bekämpningsmedel. Vi anser
att regeringen bör ta fasta på HOBS-utredningens förslag om en differentierad
skatt på bekämpningsmedel, men utan en höjning av det totala skatteuttaget,
och återkomma till riksdagen i frågan.
Växthusodlingen är en mycket energiintensiv näringsgren som är utsatt
för en stark internationell konkurrens. Växthusodlingens elanvändning
avser huvudsakligen processenergi för att driva fotosyntesen och utgör
därmed en förutsättning för en marknadsanpassad åretruntproduktion.
Kristdemokraterna anser att växthusodlingen skall undantas från elskatt
i enlighet med den möjlighet som ges i energiskattedirektivet.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


7.      Vägavgifter, punkt 3 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om vägavgifter. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2004/05:T461 yrkande 4 och 2004/05:T462 yrkande 6 och avslår
motionerna 2004/05:Sk415, 2004/05:Sk422, 2004/05:Sk430 yrkandena 2 och
3 samt 2004/05:MJ441 yrkande 2.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att trafikbeskattningen i EU bör bli mer
harmoniserad i jämförelse med dagens situation. En gemensam kilometerskatt
inom EU bör införas, men med utrymme för lokala variationer. Beskattningen
skall vara entydigt kopplad till utsläppen av miljöpåverkande ämnen.
Vägtrafikskatteutredningen har i betänkandet Skatt på väg (SOU 2004:63)
utrett huvuddragen kring utformningen av ett svenskt kilometerskattesystem
för tunga fordon. Kilometerskatt torde vara ett sätt att någorlunda
rättvist beskatta de tunga vägtransporter som orsakar det största
vägslitaget samt buller och utsläpp. Kilometerskatten är lika för alla,
utländska som inhemska fordon, samt ger en möjlighet att premiera
miljövänligare motorer. Man kan också styra trafiken till de vägar man
helst önskar att den tunga, långväga trafiken bör använda. Det är dock
viktigt att betänka att varje extra beskattning på godset innebär en
prishöjning som konsumenterna i slutändan får betala. Därför måste nivån
på kilometerskatten noga avvägas mot befintliga skatter såsom fordonsskatt
och dieselskatt.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


8.      Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk219, 2004/05:Sk235, 2004/05:Sk266,
2004/05:Sk273, 2004/05:Sk311, 2004/05:Sk350, 2004/05:Sk372, 2004/05:Sk430
yrkande 1, 2004/05:T463 yrkande 6 och 2004/05:N396 yrkande 3 och avslår
motionerna 2004/05:Sk230, 2004/05:Sk256, 2004/05:Sk280, 2004/05:Sk285,
2004/05:Sk342 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk352, 2004/05:Sk358 yrkandena
1-3, 2004/05:Sk360, 2004/05:Sk385, 2004/05:Sk414, 2004/05:Sk449 yrkande
2, 2004/05:Sk475, 2004/05:T290 yrkande 2, 2004/05:T398 yrkande 25,
2004/05:T461 yrkande 5, 2004/05:MJ6 yrkande 16, 2004/05:N307 yrkande 5
och 2004/05:N346 yrkande 7.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiet anser att den höga drivmedelsskatten slår hårt
mot alla som bor där allmänna kommunikationer inte kan användas för
nödvändiga transporter. Den drabbar inte bara barnfamiljer i glesbygd,
som tvingas ha två bilar, utan också pensionärer och många andra. Det
är nödvändigt att successivt sänka både bensinskatten och fordonsskatten
på dieselbilar. Under de senaste åren har det utvecklats nya avancerade
typer av dieselmotorer som är mycket bränslesnåla och samtidigt ger
låga utsläpp av hälso- och miljöfarliga avgaser. Kombinationen av nya
dieseloljor och nya dieselmotorer innebär ett överlägset alternativ som
inte längre bör missgynnas i fråga om beskattning. Fusket med omregistrering
av personbilar till lätta lastbilar bör lösas på annat sätt än genom
höjd fordonsskatt på lätta lastbilar. Hittills har en oförsvarligt liten
del av de samlade fordonsrelaterade skatterna och avgifterna återförts
till investeringar i vägar, annan infrastruktur och trafiksäkerhetshöjande
åtgärder.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9.      Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:MJ6 yrkande 16, bifaller delvis motionerna
2004/05:Sk230, 2004/05:Sk256, 2004/05:Sk280, 2004/05:Sk285, 2004/05:Sk414
och 2004/05:T461 yrkande 5 och avslår motionerna 2004/05:Sk219,
2004/05:Sk235, 2004/05:Sk266, 2004/05:Sk273, 2004/05:Sk311, 2004/05:Sk342
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk350, 2004/05:Sk352, 2004/05:Sk358 yrkandena
1-3, 2004/05:Sk360, 2004/05:Sk372, 2004/05:Sk385, 2004/05:Sk430 yrkande
1, 2004/05:Sk449 yrkande 2, 2004/05:Sk475, 2004/05:T290 yrkande 2,
2004/05:T398 yrkande 25, 2004/05:T463 yrkande 6, 2004/05:N307 yrkande 5,
2004/05:N346 yrkande 7 och 2004/05:N396 yrkande 3.
Ställningstagande
Höjningarna av drivmedelsskatterna i budgetbeslutet för 2005 har försämrat
förutsättningarna för de virkestransporter som blivit nödvändiga efter
stormkatastrofen i södra Sverige. Kristdemokraternas budgetalternativ
innebar en sänkning av dieselskatten med 30 öre per liter, vilket
sammantaget skulle ge 1 miljard kronor i skattelättnader för den hårt
prövade åkerinäringen.
Vägtrafikskatteutredningens förslag innebär att dieselbränslet kan komma
att beskattas med ytterligare ca 2 kronor per liter. De nya väg- och
energiskatter som utredningen har föreslagit beräknas öka skogsnäringens
kostnader med 1,8 miljarder kronor årligen. Kristdemokraterna anser att
en omläggning av trafikbeskattningen i enlighet med utredningens förslag
skall åtföljas av ett system för återbetalning av den höjda dieselskatten
för åkerinäring, jord- och skogsbruk samt övrig yrkestrafik.
Kristdemokraterna anser att vägtrafikbeskattningen i så stor utsträckning
som möjligt skall läggas på de utsläpp som faktiskt sker. Energiskatten
på bränslen bör minska och beskattningen i stället öka på de utsläpp
som förbränningen ger upphov till. Vi föreslår en fordonsbeskattning
som utgår från den miljöpåverkan de olika fordonen har och anser inte
att man skall göra någon skillnad på bensindrivna bilar och dieseldrivna
bilar.
Regeringens beslut om att införa nya skatter på diesel och bensin drabbar
människor som bor i glesbygdskommuner. Kristdemokraterna anser att en
utredning bör göra en konsekvensanalys av effekterna av en höjd
vägtrafikbeskattning. En differentiering av drivmedelsskatten skulle innebära
att större rättvisa skapas mellan glesbygden och övriga landet. Enligt
vår mening bör en djupstudie göras i syfte att hitta en modell för hur
en differentiering av drivmedelsskatten kan utformas.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


10.     Alternativa drivmedel, punkt 5 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alternativa drivmedel. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:MJ498 yrkande 14 och avslår motionerna 2004/05:Sk381
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk413 och 2004/05:MJ370 yrkande 5.

Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att nuvarande skattesituation för alternativa
drivmedel skapar snedvriden konkurrens och hindrar utvecklingen av nya
produkter. Producenter av alternativa drivmedel pekar på att nuvarande
klassningskriterier för miljövänliga drivmedel inte är tidsenliga utan
snarare missgynnar nya miljövänliga drivmedel, som t.ex. ekoparaffin.
Det har fått till följd att vissa miljövänliga bränslen knappt säljs i
Sverige. Riksdagen beslöt år 2000 enhälligt att skattereglerna skulle
ändras, men beslutet har inte genomförts. Kristdemokraterna anser att
regeringen snarast skall återkomma med förslag till lagstiftning som
undanröjer den skattemässiga diskrimineringen av miljövänliga bränslen.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


11.     Alternativa drivmedel, punkt 5 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alternativa drivmedel. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:MJ370 yrkande 5 och avslår motionerna 2004/05:Sk381
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk413 och 2004/05:MJ498 yrkande 14.

Ställningstagande
Ett exempel på regler som motverkar klimatmålen är att låginblandningen
av metylester (vanligen RME) i diesel begränsas till 2 % enligt
specifikationen för miljöklass 1. Detta beror på att skatteklasserna baseras
på kokpunkten, och den förändras vid en inblandning över 2 %. Oljebolagen
ser goda tekniska möjligheter att blanda in upp till 5 % RME men det
finns alltså ett skattemässigt hinder för detta. Centerpartiet anser
att problemet skall lösas genom att RME och diesel skatteklassas var
för sig.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12.     Skatt på avfall, punkt 6 (fp)
av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skatt på avfall. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:MJ369 yrkandena 36 och 37.
Ställningstagande
Folkpartiet vill införa en differentierad skatt på förbränning av
osorterat avfall och att en utredning görs kring utformningen av en
differentierad skatt på deponi av avfall. Avfallsförbränning vid
energiproduktion är befriad från både energiskatt och koldioxidavgift.
Avfallsförbränningsanläggningarna ingår heller inte i systemet med handel
med utsläppsrätter. Det ger förbränning av osorterat avfall en gynnad
situation, som från miljösynpunkt inte är rimlig. Folkpartiet har länge
föreslagit en avgift på förbränning av osorterat avfall eftersom vi
anser att avgifterna i avfallshanteringen skall ge incitament för att
följa avfallshierarkin: återvinning, sortering, förbränning och deponi.
Regeringen har trots förslag från flera utredningar inte lagt fram
något förslag. Folkpartiet föreslår en utformning av skatten som bygger
på andelen fossilt material i avfallet. Det är naturligtvis inte den
enda tänkbara utformningen av avgiften. Viktigt är dock att avgiften är
betydligt lägre än deponiskatten. Baserat på Svenska
Renhållningsverksföreningens
(RVF) uppskattning av emissionsfaktorer från blandat avfall och en
koldioxidavgift på 91 öre per kilo koldioxid innebär detta en avgift på
209,09 kr per ton sopor. Deponiskatten är i dag 370 kr per ton avfall
och för att markera avfallshierarkin föreslår vi därför en höjning till
400 kr av avgiften för deponi. Detta skulle ge en förbränningsavgift på
ca 585 miljoner kronor och en ökning av deponiskatten på 74 miljoner
kronor.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


13.     Skatt på naturgrus, punkt 7 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skatt på naturgrus. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2004/05:Sk218 och 2004/05:Sk314.
Ställningstagande
Socialdemokraterna och Miljöpartiet genomförde i budgeten för 2003 en
kraftig höjning av den s.k. naturgrusskatten. Skatten höjdes från 5 kr
till 10 kr per ton. Höjningen kan tyckas vara en bagatell, men eftersom
t.ex. Finland inte har skatt på naturgrus innebär det ojämlika
konkurrensförhållanden för svenska entreprenörer i gränstrakterna. Kraftiga
reaktioner hörs också från åkare i norra Dalarna, där man ser att norska
åkare kan jobba i området utan att beröras av naturgrusskatten. Enligt
uppgifter är det ett sextiotal lastbilar och åkare i norra delen av
Dalarna som berörs. Skatten bör halveras till tidigare nivå.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.


Särskilda yttranden

1.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning,
punkt 2 (c)
Jörgen Johansson (c) anför:
Centerpartiets budgetalternativ för 2005 i fråga om jordbrukets skatter
framgår av motion 2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. Vi anser att
svenska jordbrukare skall få samma villkor som övriga jordbrukare i EU,
och vi vill sänka skatten på diesel för jord- och skogsbruk till 1 kr
per liter och helt slopa skatten på handelsgödsel.

2.      Vägavgifter, punkt 3 (m, c)
Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c) och Stefan
Hagfeldt (m) anför:
I Tyskland har man beslutat att införa en kilometerskatt för tunga
lastbilar. Vi anser att kilometerskatt är rätt modell för att ta ut
avgifter för transporter. Vi ställer oss dock avvisande till
Vägtrafikskatteutredningens förslag som innebär ökade pålagor för en redan
kostnadstyngd transportsektor.
Regeringen bör låta utreda hur ett framtida kilometerskattesystem i
Sverige skulle kunna utformas.

3.      Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (c)
Jörgen Johansson (c) anför:
Centerpartiets politik när det gäller drivmedels- och fordonsskatt
framgår av vårt budgetalternativ för 2005 som redovisas i motion
2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. Centerpartiet avvisar höjningarna av
bensin- och dieselskatten samt fordonsskatten. Den s.k. gröna skatteväxlingen
är tyvärr misslyckad. Höjda bensinskatter genomdrivs för att minska
bränsleanvändningen men den förda politiken skapar inte möjlighet att
byta bränsle. På många håll i Sverige är faktiskt bilen oumbärlig
eftersom alternativ saknas. Centerpartiet avsätter budgetmedel för att
stimulera alternativen så att människor får möjlighet att välja ett
miljövänligt bränsle.
Centerpartiet delar Vägtrafikskatteutredningens bedömning att fordonsskatten
borde differentieras utifrån koldioxidutsläpp. Vi anser också att
fordonsskatten skall ta hänsyn till kväveoxid och partikelutsläpp och att
den bör vara teknikneutral.

4.      Skatt på avfall, punkt 6 (c)
Jörgen Johansson (c) anför:
Den deponiskatt på avfall som infördes 2000 har varit positiv för att
minska mängden avfall som deponeras. Samtidigt har detta lett till att
förbränning av avfall har blivit relativt sett mer lönsamt eftersom
detta är skattebefriat. Centerpartiet vill att avfall i större utsträckning
skall sorteras. Förbränning av osorterat avfall riskerar att skada miljön,
och därmed även människor, främst genom ökade dioxinutsläpp. Därför
bör en skatt införas för att neutralisera deponiskatten samt att göra
avfallssortering mer ekonomiskt lönsamt.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion väckt med anledning av händelse av större vikt
2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om trafikbeskattningen.
20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om reducerad elskatt.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Sk209 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skatter inom skogs- och jordbruket.
2004/05:Sk218 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skatten på naturgrus.
2004/05:Sk219 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en sänkning av skatten på bensin.
2004/05:Sk230 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen begär att regeringen utreder vilka effekter en höjning av
vägtrafikskatten får för glesbygden i Norrland.
2004/05:Sk235 av Stefan Hagfeldt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkning av bensinskatten.
2004/05:Sk256 av Ulrik Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda frågan om en differentierad drivmedelsskatt.
2004/05:Sk262 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge svensk hotell- och restaurangnäring lika villkor som
övrig tillverkningsindustri i energibeskattningen.
2004/05:Sk266 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkt dieselskatt.
2004/05:Sk268 av Anna Grönlund Krantz (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att upphäva dubbelbeskattningen på lågbeskattad finsk olja
och göra införseln för eget bruk legal och på så sätt stoppa den illegala
införseln som i dag breder ut dig.
2004/05:Sk273 av Anders Sjölund och Jan-Evert Rådhström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fordonsskatten på dieselbilar skall jämställas med skatten
på bensindrivna bilar.
2004/05:Sk280 av Ragnwi Marcelind (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bränsleskatten för dem som bor i glesbygden.
2004/05:Sk284 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avveckling av effektskatten.
2004/05:Sk285 av Dan Kihlström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en utredning av de sociala konsekvenserna i glesbygden
av höjda bilskatter.
2004/05:Sk305 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (båda mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om behovet av en utredning om möjligheterna för ett införande av
en beskattning av djurförsöken i Sverige.
2004/05:Sk311 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inte höja skatten på bensin och diesel.
2004/05:Sk314 av Krister Hammarbergh och Jan-Evert Rådhström (båda
m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att skatten på
naturgrus skall upphöra.
2004/05:Sk342 av Åsa Torstensson (c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att skapa skatteregler som stimulerar människors val
av en grön livsstil.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att grön skatteväxling skapar goda förutsättningar för
grön livsstilsväxling där avstånd och bilberoende inte bestraffas med
högre skatter.
2004/05:Sk350 av Gunnar Axén och Anna Lindgren (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av effekterna på glesbygden av höjda
bilskatter.
2004/05:Sk352 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en registreringsskatt på extremt bränsleslukande bilar
snarast utreds.
2004/05:Sk354 av Krister Hammarbergh (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att helt legalisera införseln av röd finsk olja för eget bruk
och att avskaffa den dubbla punktbeskattningen av röd finsk olja.
2004/05:Sk358 av Runar Patriksson (fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att avskaffa straffbeskattningen på diesel för
personbilar.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att låta utreda eventuella skillnader i miljöpåverkan mellan
dieseldrivna personbilar och bensindrivna personbilar.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att omgående harmonisera skattesystemen mellan dieselskatten
och bensinskatten så att lika miljöpåverkan får samma skatt.
2004/05:Sk359 av Runar Patriksson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av fördelningen av skatt på totospel mellan staten
och berörda travorganisationer.
2004/05:Sk360 av Runar Patriksson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en social konsekvensanalys av höjda bilkostnader.
2004/05:Sk372 av Bengt-Anders Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beskattning av bilar och bilåkning.
2004/05:Sk381 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (båda c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en skatterabatt på nya bilar som drivs med alternativa
bränslen.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det måste finnas tankställen med alternativa drivmedel
jämnt fördelade över hela landet.
2004/05:Sk385 av Inger Lundberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om uppföljning av effekterna för busstrafiken av den i budgeten
föreslagna skattehöjningen på dieselolja.
2004/05:Sk405 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1.      Riksdagen beslutar att skatten på handelsgödsel tas bort.
2.      Riksdagen beslutar att skatten på bekämpningsmedel tas bort.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nytt energiskattesystem.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anpassning av de svenska skatterna.
2004/05:Sk410 av Michael Hagberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att även växthusodlingens användning av el för belysning för
fotosyntesen skall omfattas av skattebefrielse.
2004/05:Sk411 av Michael Hagberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om växthusodlingens kostnadssituation och konkurrenssituation
avseende elcertifikatavgiften.
2004/05:Sk412 av Michael Hagberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om energiskattereduktion för kooperativa producentorganisationer
inom jordbruket (fruktodlingen).
2004/05:Sk413 av Johan Löfstrand och Berndt Sköldestig (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skapa långsiktiga regler rörande alternativa bränslen.
2004/05:Sk414 av Erling Wälivaara och Ulrik Lindgren (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en differentierad bensinskatt.
2004/05:Sk415 av Birgitta Carlsson och Jörgen Johansson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att låta utländska lastbilar betala vägavgift vid transporter
inom vårt land eftersom de sliter hårt på våra vägar och försämrar vår
miljö.
2004/05:Sk422 av Pär Axel Sahlberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om miljörelaterade avgifter för vägtransporter.
2004/05:Sk424 av Claes-Göran Brandin och Rolf Lindén (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att slopa dubbla styrmedel för koldioxid för mindre anläggningar.

2004/05:Sk428 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om frivilligorganisationers och samfunds behov av en kompensation
för energiskattehöjningar.
2004/05:Sk430 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (båda m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkta dieselskatter.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avvisa ett kilometerskattesystem som innebär ökade kostnader
för transportsektorn.
3.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om hur ett
framtida kilometerskattesystem kan utformas.
2004/05:Sk449 av Hans Backman (fp):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att systemet för bensinbeskattning skall ändras så att höjningar
av världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom i form av högre
bensinskatt.
2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

12.     Riksdagen beslutar övergå från effektskatt till skatt på producerad
energi i kärnkraft.
2004/05:Sk455 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en harmonisering av skattebelastningen för EU-medlemsländernas
växthus- och trädgårdsnäringar.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om undantag från EU:s energibeskattningsdirektiv för växthusnäringens
elanvändning.
2004/05:Sk461 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en landningsskatt på inrikes flygtrafik under 50 mil
snarast utreds.
2004/05:Sk475 av Solveig Hellquist m.fl. (fp, m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda konsekvenserna av skattehöjningar på bensin och
diesel i glesbygd.
2004/05:Sk485 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om beskattningen av fordon och maskiner inom jord- och skogsbruk.

2004/05:U311 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen genom EU bör verka för att en obligatorisk
koldioxidskatt på flygbränsle införs på en global nivå.
2004/05:T262 av Hillevi Larsson (s):

2.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till riksdagen
om att införa båtskatt.
2004/05:T263 av Karin Enström (m):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att båtskatt inte skall införas.
2004/05:T290 av Annika Qarlsson och Kenneth Johansson (båda c):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att släp och lastbilar äldre än 30 år skattebefrias.
2004/05:T398 av Sven Bergström m.fl. (c):

25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en fordonsskatt som dels tar hänsyn till koldioxid, dels till
NOx och partikelutsläpp samt att den är teknikneutral.
2004/05:T461 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att harmonisera trafikbeskattningen inom EU med direkt koppling
till miljöpåverkan.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om likvärdiga skattevillkor för diesel respektive bensin.
2004/05:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hänsynsfaktorer vid införande av kilometerskatt.
2004/05:T463 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lätta lastbilar.
2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en europeisk koldioxidavgift.
36.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en differentierad skatt på förbränning av osorterat
avfall.
37.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning kring differentierad skatt på deponi av avfall.

2004/05:MJ370 av Maud Olofsson m.fl. (c):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skatteklassa RME och diesel var för sig.
2004/05:MJ441 av Bengt-Anders Johansson (m):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vägavgifter för gasdrivna lastbilar.
2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

35.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inom EU harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.
36.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en miljödifferentiering av skatten på bekämpningsmedel.
2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige skall verka inom EU för att skattesystem och
statliga subventioner verkar i riktning mot effektiv energianvändning
och stopp för subventioner av fossila bränslen.
14.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring
som, i enlighet med vad som anförs i motionen, undanröjer den skattemässiga
diskrimineringen av miljövänliga bränslen.
2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):

6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att sänka koldioxidutsläppen samt ge jordbruket
bättre konkurrensvillkor genom skattelättnader vid inblandning av
förnybara drivmedel.
2004/05:N276 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en översyn av effektskatten på kärnkraft.
2004/05:N307 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en koldioxidrelaterad registreringsskatt för bilar snarast
bör utredas.
8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skatten på kärnkraft bör höjas.
2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):

7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att systemet för bensinbeskattning skall ändras så att höjningar
av världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom i form av högre
bensinskatt.
2004/05:N348 av Lars Lindblad m.fl. (m):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om effektskatten på kärnkraft.
2004/05:N396 av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (båda m):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade skatter på drivmedel.
2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om energi- och drivmedelsskatter.
2004/05:N405 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en reformerad energibeskattning.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om principerna för energibeskattningen.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om harmonisering av energiskatter och miljöavgifter i Norden.
7.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den särskilda effektskatten på kärnkraftsel.
2004/05:N410 av Maria Larsson m.fl. (kd):

4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om effektskatten.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förhandlingar bör upptas med Danmark och andra exportländer
så att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige kan beläggas med
miljöavgift.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Utredningen om energiskatter bör arbeta med inriktning på
ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet
och hög elproduktion premieras.
14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att EU skall kunna fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad
majoritet.
15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om miniminivåer för koldioxidavgifter i EU.
20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att höja den övre gränsen för när elproducerande vindkraftverk
får erhålla s.k. miljöbonus.
21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att slopa eller kraftigt höja den övre gränsen för när
producenter kan konsumera egenproducerad el utan elskatt.
2004/05:N415 av Axel Darvik och Nyamko Sabuni (båda fp):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avveckla effektskatten på kärnkraft.</pre><pre></pre>