Allmänna motioner om mervärdesskatt

<div class="sidhuvud_publikation">Skatteutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2004/05:SKU22</div><h1>Allmänna motioner om mervärdesskatt</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2004 om mervärdesskattefrågor. Motionärerna tar upp frågor
som rör mervärdesskatten på vissa särskilt angivna varor och tjänster
där motionärerna begär att skatten skall sänkas eller slopas. Exempel
på sådana varor och tjänster är serveringstjänster, kulturella evenemang,
skidliftar, gästhamnar, glasögon, friskvård, körkortsutbildning och
föreningsdrivna ridskolor. Andra särskilda frågor som tas upp är bl.a.
de ideella föreningarnas framtida skattesituation, public service-företagens
undantag från skatteplikt, moms på bostadsbyggande, fastighetsförvaltning,
distansförsäljning av varor inom EU och gränsdragningen mellan vad som
enligt mervärdesskattelagens mening är att anse som personbil och vad
som bör betraktas som lastbil.
Utskottet föreslår inte något uttalande eller annan åtgärd av riksdagen
med anledning av motionerna utan samtliga avstyrks. I flera fall hänvisar
utskottet till pågående arbete i utredning eller inom Regeringskansliet.
I andra fall hänvisas till att förslagen inte är förenliga med EG:s
lagstiftning på området eller till att de frågor som motionärerna tar
upp redan uppmärksammats inom EU och är föremål för beredning i
ministerrådet.
Till betänkandet har lämnats 9 reservationer och 3 särskilda yttranden.
</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Vissa varu- och tjänsteomsättningar
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk214, 2004/05:Sk216, 2004/05:Sk222,
2004/05:Sk225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk232,
2004/05:Sk265, 2004/05:Sk270 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk271, 2004/05:Sk282,
2004/05:Sk289, 2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk295,
2004/05:Sk315, 2004/05:Sk348, 2004/05:Sk355, 2004/05:Sk361, 2004/05:Sk363,
2004/05:Sk382, 2004/05:Sk431, 2004/05:Sk452 yrkandena 30 och 34,
2004/05:Sk460, 2004/05:Sk471, 2004/05:Kr239 yrkande 3, 2004/05:Ub437
yrkande 2, 2004/05:MJ499 yrkande 6, 2004/05:N304 yrkande 2, 2004/05:N397
yrkande 6 och 2004/05:N412 yrkande 9.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (c)

2.      Radio- och TV-avgift
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk476.

3.      Föreningsdrivna ridskolor
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ505 yrkande 6.

4.      Fristående skolor
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub322 yrkande 3.
Reservation 4 (m)

5.      Komplementär- och alternativmedicin, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk369 och 2004/05:So359 yrkande 9.

6.      Körkortsutbildning
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk404 yrkande 1.

7.      Företagsbilar
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk217, 2004/05:Sk239, 2004/05:Sk313
och 2004/05:Sk366.
Reservation 5 (m)

8.      Byggmoms, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk446 yrkande 8, 2004/05:Sk478,
2004/05:Bo304 yrkande 5 och 2004/05:Bo306 yrkandena 12 och 13.
Reservation 6 (kd)
Reservation 7 (c)

9.      Distansförsäljning av varor inom EU
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk487.

10.     Allmännyttiga ideella föreningar
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk204 yrkande 2, 2004/05:Sk207,
2004/05:Sk258, 2004/05:Sk269 yrkande 2, 2004/05:Sk299, 2004/05:Sk364,
2004/05:Sk365, 2004/05:Sk437, 2004/05:Sk454 yrkande 13, 2004/05:Kr358
yrkande 8 och 2004/05:N306 yrkande 4.
Reservation 8 (m, fp, kd, c)

11.     Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell
förening
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr269 yrkandena 16 och 17.
Reservation 9 (m) - motiveringen

12.     Stöld och rån
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk241.

13.     Ersättningar till gode män och förvaltare
Riksdagen avslår motion 2004/05:L209.

Stockholm den 8 mars 2005
På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Susanne Eberstein (s),
Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per
Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart
Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c),
Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp),
Lars Gustafsson (kd) och Christina Axelsson (s).</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
I det följande behandlar skatteutskottet allmänna motionsyrkanden om
olika mervärdesskattefrågor som väckts under hösten 2004. Motsvarande
motioner som väckts året dessförinnan behandlades förra våren i betänkande
2003/04:SkU23.
Den viktigaste författningen på mervärdesskatteområdet är mervärdesskattelagen
(1994:200) (prop. 1993/94:99, bet. 1993/94:SkU29). När det i det följande
refereras till den lagen används genomgående förkortningen ML. På
motsvarande sätt används när det refereras till inkomstskattelagen
(1999:1229) (prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2) förkortningen IL.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se
bilaga.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Vissa varu- och tjänsteomsättningar
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning bl.a. till pågående utredningsarbete avslår riksdagen
motionsyrkanden om sänkt eller slopad mervärdesskatt för nya grupper av
varor och tjänster. Även ett förslag om att återinföra en enhetlig
skattesats avslås med hänvisning till det pågående utredningsarbetet.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 3 (c).
Allmänt
I Sverige tillämpas följande skattesatser för mervärdesskatten beräknad
som pålägg på försäljningspriset till nästa led:


- 25 % =        normalskattesats
- 12 % =        livsmedelhotellrums- och campinguthyrningtransport i
skidliftkonstnärs försäljning av egna konstverkimport av konstverk,
samlarföremål
och antikviteter
- 6 % = dagstidningar, tidskrifter och böckerentré till konserter,
biograf-, teater-, opera- och
balettföreställningardjurparkerpersontransporterviss
biblioteksverksamhetviss museiverksamhetupphovsrätt till litterära och
konstnärliga verkrätt till ljud- och bildupptagningidrottsområdet

Sedan skattereformen 1990/91 är i princip alla varor och tjänster
skattepliktiga. Undantagna från skatteplikt är bl.a. köp och hyra av
fastighet, sjukvård, tandvård och social omsorg, utbildning i offentlig
regi, bank- och försäkringstjänster samt viss kulturverksamhet. Sverige
och Danmark är de länder inom EU som har den högsta mervärdesskattesatsen.
Inom EU är den lägsta tillåtna normalskattesatsen 15 %. Länderna har
rätt att avvika nedåt från sin normalskattesats inom visa varu- och
tjänsteområden. Länderna kan tillämpa två nivåer för sådana nedsättningar.

Mervärdesskatten (momsen) utgör en stor inkomstkälla för svenska staten.
Den svarar för ungefär en sjundedel av den offentliga sektorns inkomster.
För år 2005 förväntas intäkterna uppgå till 244,7 miljarder kronor.
Momsens andel av konsumtionsskatterna har de senaste åren legat på cirka
70 %.
Reducerade skattesatser
Europeiska kommissionen har sett över de reducerade skattesatserna och
nollskattesatserna på momsområdet. Ett förslag till förändringar lämnades
i juli 2003, KOM (2003) 397. Syftet med förändringarna är att åstadkomma
förenkling, rationalisering och likformighet. I dag anges de möjliga
områdena för lågmoms i bilaga H till det sjätte direktivet men även på
vissa andra ställen i direktivet. Därutöver finns vissa särordningar
för en del av medlemsländerna, vilka har sin grund i respektive lands
anslutningsakt. Förslaget innebär att alla varor och tjänster som får
omfattas av lågmoms eller nollmoms samlas i den lista som finns i bilaga
H. Det innebär att de särregler som vissa länder har rörande lågmoms
eller nollmoms inom områden som inte finns på listan kommer att upphävas.
För Sveriges del är det nollskattesatsen för framställning av vissa
medlemsblad och andra tidskrifter till bl.a. ideella föreningar som
berörs. De nya områden som föreslås bli omfattade av möjligheten till
lågmoms är bl.a. byggande, renovering, underhåll, städning och uthyrning
av bostäder, restaurangtjänster, vård i hemmet och fjärrvärme.
Förslaget innebär också att de möjligheter till generellt lägre
skattesatser som en del länder har för vissa geografiska områden begränsas.

Den svenska inställningen är att listan över varor och tjänster som kan
omfattas av reducerad moms bör vara så begränsad som möjligt eftersom
differentierade skattesatser skapar konkurrens- och avgränsningsproblem
och är svåra att tillämpa i praktiken. Sverige anser också att det är
viktigt att särreglerna för vissa geografiska områden ses över.
Frågan om reducerade skattesatser har varit uppe på flera Ekofinmöten
under 2003 och 2004, senast i december 2004. Eftersom länderna har olika
uppfattning om vilka nya områden för lågmoms som skall omfattas av listan
har enighet ännu inte kunnat uppnås. Försöksperioden med reducerade
skattesatser på vissa arbetsintensiva tjänster (t.ex. småreparationer,
fönsterputsning, städning) har dock förlängts till utgången av år 2005,
KOM (2003) 825. De luxemburgska och brittiska ordförandeskapen avser
att ta fram en plan för hanteringen av förslagen på lågmomsområdet.
Att differentierade skattesatser skapar konkurrens- och avgränsningsproblem
och är svåra att tillämpa i praktiken har också uppmärksammats av
riksdagen. Efter ett tillkännagivande från riksdagen våren 2002 (bet.
2001/02:SkU18, rskr. 199) har regeringen tillsatt en utredning med
uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade
skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet
(dir. 2002:141). I uppdraget ingår att kartlägga de avgränsningsproblem
som finns med nuvarande regler. Översynen skall också innefatta en analys
av skattesatsernas struktur utifrån rättsliga, administrativa, ekonomiska,
fördelningspolitiska och statsfinansiella aspekter. Mervärdesskattens
påverkan på konkurrenssituationen mellan och inom olika branscher skall
belysas. Även internationella aspekter på det svenska mervärdesskattesystemet
skall beaktas. Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget slutredovisas
senast den 1 februari 2005. Tiden för uppdraget har dock förlängts
(tilläggsdir. 2004:154). Den första delen av uppdraget skall redovisas
i ett delbetänkande senast den 1 juni 2005 och uppdraget skall slutredovisas
senast den 1 oktober 2006.
Gällande bestämmelser för vissa varu- och tjänsteomsättningar
Livsmedel, serveringstjänster, m.m.
Livsmedel som konsumenten köper och tar med sig beskattas med 12 % moms
medan mat som serveras på restaurang eller annat serveringsställe
beskattas på normal nivå, dvs. 25 %. Tidigare var mervärdesskatten på
servering lika med mervärdesskatten på mat men fr.o.m. den 1 januari
1995 höjdes den till den allmänna nivån. Skälet var att EG-reglerna
inte medgav en lägre skattesats på serveringstjänster (se prop. 1994/95:57
s. 124, bet. 1994/95:SkU7 s. 80-81).
Under åren 1990 och 1991 var skattesatsen för livsmedel 25 %. År 1992
sänktes skatten till 18 %. Därefter höjdes den till 21 % för att sedan
återigen sänkas till nuvarande procentnivå (12 %). Några differentierade
skattesatser för olika livsmedel har däremot inte förekommit.
Kulturområdet
Skattesatsen för nöjesparker och kommersiell dans beskattas med 25 %.
EG-direktivet tillåter reducerad skattesats på bl.a. nöjesparker men
Sverige har inte utnyttjat denna möjlighet till differentiering. Dans
nämns däremot inte uttryckligen i förteckningen (bil. H) till det berörda
direktivet över varor och tjänster som får lågbeskattas. Inte heller i
kommissionens förslag om att utvidga området för lågmoms förekommer
dans.
Dansbaneverksamhet som anordnas av allmännyttiga ideella föreningar är
för närvarande i regel undantagen från beskattning men det beror på att
anordnarna är ideella föreningar.
På entréavgiften till museer, tillträde till konserter, djurparker,
cirkus-, biograf-, teater-, opera- samt balettföreställningar eller
liknande tas moms ut med 6 %.
Försäljning av konstverk kan vara skattefri eller beskattas med 12 %
eller 25 % eller enligt vinstmarginalmetoden. Moms tas ut med 12 % för
upphovsmans eller dennes dödsbos försäljning av konstverk om
beskattningsunderlagen överstiger 300 000 kr för beskattningsåret. Om
beskattningsunderlaget understiger detta belopp föreligger inte någon
skattskyldighet. När en konsthandel eller ett galleri säljer konstverk
beskattas försäljningen med 25 % moms på försäljningspriset före moms
eller 25 % moms på vinstmarginalen med momsen borträknad. Samma skattesats
gäller när konstnärens aktiebolag eller handelsbolag säljer.
Transport i skidlift
Mervärdesskatt på transport i skidliftar tas ut med 12 %. Mervärdesskatt
på personbefordran tas ut med 6 % fr.o.m. den 1 januari 2001. Motivet
till sänkt momssats på personbefordran var att mildra effekterna för
kollektivtrafiken av en samtidigt genomförd höjning av dieselskatten.
För
avgifter för tillträde till idrottsliga evenemang eller för att utöva
idrottslig verksamhet som bedrivs av annan än staten, kommun, eller en
allmännyttig ideell förening är skattesatsen 6 %. Samma skattesats gäller
för momspliktiga tjänster inom idrottsområdet.
Gästhamnar
Sverige är bundet av gällande EU-direktiv när det gäller vilka varor
och tjänster som får lågbeskattas, och sjätte momsdirektivet medger
inte någon lägre skattesats än den normala på upplåtelse av gästhamnsplatser.

En reducerad skattesats medges dock för rumsuthyrning i hotellrörelse
eller liknande verksamhet och camping. Sverige har utnyttjat denna
möjlighet till differentiering och tar ut moms med 12 % på sådana tjänster.

Sjukvård, friskvård och motion
Den sjukvård som är undantagen från skatteplikt omfattar dels institutionell
sjukvård, dels sjukvård utanför den institutionella vården. För
skattefrihet enligt ML krävs att sjukvården omfattar åtgärder för att
medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar, kroppsfel och skador
samt vård vid förlossningar, och att sjukvården tillhandahålls vid vissa
inrättningar (sjukhus eller annan inrättning som drivs av det allmänna)
eller av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.
RSV S 1996:7 innehåller rekommendationer om undantag för skatteplikt
för sjukvård, tandvård och social omsorg.
Hälsohem som bedriver friskvård är momspliktig. För sådana hem gäller
lagen (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse. Även skönhetsvård
och allmän rekreation är momspliktig verksamhet liksom rekreationsanläggning
med friskvård på programmet. Massage av olika slag som ges som
muskelavslappning och för att öka välbefinnandet är inte sjukvård, oavsett
om behandlingen ges av någon som har särskild legitimation. För att
behandlingen skall omfattas av skattefriheten måste den falla in under
definitionen av sjukvård.
För avgifter för att utöva idrottslig verksamhet (som bedrivs av annan
än staten, kommun, eller en allmännyttig ideell förening) är skattesatsen
6 %.


Glasögon
Enligt ML är synundersökning utförd av legitimerad glasögonoptiker att
anse som sjukvård och därmed momsfri. Försäljning av glasögon, kontaktlinser
och andra synhjälpmedel är dock momspliktiga. Enligt sjätte
mervärdesskattedirektivet får reducerade skattesatser tillämpas i fråga om
medicinsk utrustning, hjälpmedel och andra apparater som normalt är
avsedda att lindra eller behandla invaliditet, för den handikappades
uteslutande personliga bruk. Det har hittills förutsatts att glasögon
inte hör till denna kategori.
Motionerna
I motion Sk460 av Marie Wahlgren m.fl. (fp) förordas en återgång till
en enhetlig och neutral mervärdesskatt. Det är enligt motionärerna inte
rimligt att skattesatserna som är högst varierande för olika varor och
tjänster skall styra människors val av konsumtion.
I ett flertal motioner föreslås att nya grupper av varor och tjänster
skall beskattas med reducerad skattesats eller att gränsdragningarna
inom lågbeskattade områden ses över.
I motionerna Sk222 av Torsten Lindström (kd), Sk227 av Anita Sidén och
Elizabeth Nyström (m), Sk315 av Anders Sjölund (m), Sk355 av Maud
Ekendahl och Jeppe Johnsson (m), Sk361 av Peter Danielsson och Tobias
Billström (m), N304 yrkande 2 av Kenneth Lantz (kd) och Sk225 yrkande
1 av Claes Västerteg (c) begärs tillkännagivanden om att beskatta
restaurangtjänster på samma låga nivå som mat som köps i livsmedelsbutik.
I sistnämnda motion (yrkande 2) yrkas att regeringen inom EU skall
verka för att det skall bli möjligt att ta ut s.k. lågmoms på
restaurangtjänster.
Catherine Persson (s) begär i motion Sk471 att möjligheterna till att
införa differentierad matmoms skall undersökas och övervägas. Som exempel
anges sänkt moms på frukt och grönsaker och höjd moms på särskilt feta
och sockerrika produkter. Liknande yrkande framförs i motionerna Sk289
av Gunnar Sandberg (s), Ub437 yrkande 2 av Jörgen Johansson (c) och
MJ499 yrkande 6 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd).
I motion Sk214 av Rolf Gunnarsson (m) förordas en enhetlig momsskattesats
för olika kulturevenemang. Motionären kritiserar bl.a. det förhållandet
att danstillställningar beskattas med 25 %, medan en reducerad skattesats
på 6 % tas ut för inträde till bl.a. konserter och balett-, teater- och
operaföreställningar. Även i motionerna Sk232 av Håkan Larsson och Sven
Bergström (c), Sk271 av Annika Qarlsson (c), Sk290 yrkande 1 av Anders
Bengtsson (s) och Sk295 av Kent Olsson (m) begärs sänkt moms på
sällskapsdans. I motionerna Sk452 yrkande 30 av Per Landgren m.fl. (kd) och
Kr239 yrkande 3 av Kent Olsson m.fl. (m) föreslås att regeringen tillsätter
en utredning med uppdrag att lämna förslag om en gemensam momssats för
kulturområdet. Motionärerna bakom motion Kr239 anser att utredningen
även skall se över konstgalleriernas momsuttag vid försäljning av
konstverk. En översyn av kulturmomsen begärs också i motion Sk290 yrkande
2 av Anders Bengtsson (s).
Ett tillkännagivande om att företag som sponsrar kulturevenemang skall
ges en utvidgad rätt till avdrag för moms på sådana sponsorbidrag begärs
i motion Sk216 av Rolf Gunnarsson (m).
I motionerna Sk282 av Anders Sjölund och Evert Rådhström (m) och N397
yrkande 6 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) förordas sänkt moms på transport
i skidliftar. I motionerna anförs att utförsåkning på skidor bör jämställas
med övrig idrottsverksamhet och att skattesatsen på skidliftar därför
bör sänkas till 6 %. Mikael Oscarsson m.fl. (kd) vill i motion N412
yrkande 9 rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den översyn
som nu pågår av skattesatserna på momsområdet inte får resultera i en
höjning av momsen för de verksamheter som har typisk anknytning till
turismen.
Yrkanden om att 12-procentsnivån skall utsträckas till att omfatta även
upplåtelse av gästhamnsplats, dvs. samma nivå som rumsuthyrning på hotell
och upplåtelse av campingplats framställs i motionerna Sk265 av Carl-Axel
Roslund (m), Sk270 yrkandena 1 och 2 av Annika Qarlsson och Åsa Torstensson
(c), Sk348 av Krister Örnfjäder (s), Sk363 av Johnny Gylling och Olle
Sandahl (kd) och Sk431 av Jan-Evert Rådhström och Björn Hamilton
(m).
Motionärerna bakom motion Sk452 yrkande 34 av Per Landgren m.fl. (kd)
anser att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser
m.m. (Skattesatsutredningen) bör ges i uppdrag att särskilt granska
momsreglerna för friskvård och motion i syfte att uppnå konkurrensneutralitet
mellan olika subjekt som tillhandahåller sådana tjänster samt utreda
möjligheten att låta alla former av friskvård och motion omfattas av
den lägsta mervärdesskattesatsen.
Slutligen begärs i motion Sk382 av Johan Linander (c) sänkt moms på
glasögon och kontaktlinser.
Utskottets ställningstagande
Som ovan nämnts har riksdagen, på förslag av ett enigt skatteutskott,
riktat ett tillkännagivande till regeringen om att se över tillämpningsområdet
för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom
mervärdesskatteområdet (bet. 2001/02:SkU18). Bakgrunden till tillkännagivandet
var bl.a. de konkurrens- och avgränsningsproblem som blivit följden av
differentierade skattesatser och att momssystemet kommit att bli alltmer
svåröverskådligt och krångligt. Vid samma tillfälle och under de två
efterföljande åren avslog riksdagen motioner om sänkta skattesatser på
nya grupper av varor och tjänster med hänvisning till utredningsuppdraget.
Utredarens uppdrag är omfångsrikt och tiden för redovisning av uppdraget
har förlängts. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att rikta
ett nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga eller att
föregripa utredningens arbete genom uttalanden i den riktning som
motionärerna önskar eller nu föreslå reducerade skattesatser för nya grupper
av varor och tjänster.
Utskottet är heller inte berett att föreslå några särskilda regler för
avdrag för moms för bidrag till kulturella evenemang som föreslås i
motion Sk216. Om ett företag ger ekonomiskt bidrag utan krav på
motprestation från bidragstagaren är det inte fråga om någon omsättning i
mervärdesskatterättslig mening. Eftersom bidraget i sådant fall inte
beläggs med moms finns det heller inte någon ingående moms att dra av
för bidragsgivaren. Utskottet vill också erinra om att mervärdesskattelagens
särskilda regel om begränsning av avdragsrätt för ingående moms inom
kultursektorn endast gäller i de fall mottagaren erhållit bidrag eller
stöd från det allmänna. Bidragstagarens avdragsrätt påverkas därför
inte av s.k. sponsorbidrag från näringslivet.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och
motionsyrkanden.
Radio- och TV-avgift
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om att överväga att momsbelägga public
service-företagens verksamhet med hänvisning till att frågan redan är
uppmärksammad i ett utredningsbetänkande som är föremål för sedvanlig
beredning i Regeringskansliet.

Gällande bestämmelser
Undantaget från skatteplikt i 3 kap. 20 § ML gäller verksamhet hos
Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB
eller hos helägt dotterbolag till flera av bolagen för produktion och
utsändning av radio- eller televisionsprogram, i den mån verksamheten
finansieras genom TV-avgiften. I och med att bolagen inte är momspliktiga
kan de därför inte heller dra av ingående moms.
Kabel- och betal-TV-företagens verksamhet omfattas inte av undantaget.
De avgifter de tar ut av kunderna medför därför skatteplikt och i
motsvarande mån kan de göra avdrag för moms på inköp.
Motionen
Kenth Högström (s) föreslår i motion Sk476 att regeringen skall överväga
möjligheten att momsbelägga public service-företagens verksamhet.
Motionären förordar samma skattesats som den som gäller för allmänna
nyhetstidningar, dvs. 6 %.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i allmänhetens tjänst
(Ku2003:02, dir. 2003:120, tilläggsdir. 2004:68), har haft i uppdrag
att bl.a. se över finansieringen och medelstilldelningen för public
service-företagen samt redogöra för skattemässiga och andra konsekvenser
vid eventuella förändringar av systemet för finansiering. Kommittén
överlämnade sitt betänkande till utbildnings- och kulturministern den
26 januari 2005.
Utredningens förslag innebär att myndighetslika inslag som programföretagen
har i dag försvinner och att företagen kommer att, förutom vad gäller
avgiftsfinansieringen, bedriva verksamheten på samma villkor som andra
företag. Mervärdesskatt kan då införas på avgiften, vilket innebär att
företagen kan göra avdrag för moms på inköp till verksamheten. Utredningen
förordar att moms tas ut med en reducerad skattesats om 6 % för att
undvika att medieavgiftens storlek påverkas samt för att programföretagens
disponibla medel inte skall minska. Utredningen anser att förslaget
inte bör påverka nivån på det totala avgiftsuttaget, innefattande
medieavgift, TV-avgift och mervärdesskatt.
Utskottet konstaterar att den av motionären aktualiserade frågan om att
slopa undantaget från skatteplikt för public service-företagens verksamhet
redan är uppmärksammad av regeringen. Resultatet av regeringens beredning
av utredningens förslag bör avvaktas innan riksdagen gör något uttalande
i frågan. Utskottet avstyrker därmed motionen.
Föreningsdrivna ridskolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att utreda möjligheten att momsbefria
ridskoleutbildning som drivs av föreningar utan vinstintresse.
Jämför särskilt yttrande 1 (kd).
Gällande bestämmelser
Enligt 3 kap. 11 § ML undantas från skatteplikt avgifter för tillträde
till idrottsevenemang eller för att utöva idrottslig verksamhet. Undantaget
omfattar även tjänster som har ett omedelbart samband med utövandet av
den idrottsliga verksamheten. Undantaget gäller enbart sådan verksamhet
som tillhandahålls av staten, kommun eller av en förening i de fall
verksamheten inte anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML.
Bedriver en allmännyttig ideell förening verksamhet som de inte behöver
betala inkomstskatt för enligt inkomstskattelagen (IL) behöver föreningen
inte heller betala någon moms på omsättningar som görs i denna verksamhet.
För att en ideell förening skall anses vara allmännyttig krävs att
föreningen främjar ett allmännyttigt ändamål (t.ex. idrottsligt, politiskt,
välgörande). Vidare krävs att föreningen uteslutande eller så gott som
uteslutande i verksamheten tillgodoser nämnda ändamål, att medlemsantagningen
är öppen och att avkastningen av tillgångarna och inkomsterna i huvudsaklig
del används i den allmännyttiga verksamheten.
För ideella föreningar som inte är allmännyttiga och som därmed inte
åtnjuter befrielse från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet
gäller ML:s allmänna regler om vad som är yrkesmässig verksamhet.
Bestämmelserna om vad som är yrkesmässig verksamhet finns i 4 kap. 1-8 ML.
En sådan verksamhet kännetecknas av varaktighet, självständighet och
vinstsyfte. En sådan verksamhet har också i regel en viss omfattning.
Som yrkesmässig verksamhet räknas också omsättning av varor eller
tjänster i former som är jämförliga med näringsverksamhet under förutsättning
att omsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kr.
I kommersiellt drivna ridskolor tas moms ut med 6 % för ridlektioner
och med 25 % för inackordering av hästar.
Motionen
I motion MJ505 yrkande 6 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkas att
Skattesatsutredningen skall ges i uppdrag att särskilt utreda möjligheten
att momsbefria utbildning som sker utan vinstsyfte och som inte är ett
led i det allmännas utbildningsinsatser, t.ex. ridskolor som drivs
ideellt.
Utskottets ställningstagande
Enligt Skatteverket bedrivs ridsportsverksamhet huvudsakligen under
icke yrkesmässiga former, varför denna typ av verksamhet normalt inte
medför skattskyldighet enligt ML. Det skall också nämnas att
Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10), som gjort en översyn av reglerna om
skattskyldighet i ML, särskilt har analyserat hur ideella föreningars
verksamhet överensstämmer med EG-direktivets verksamhetsinriktade
undantag från skatteplikt för organisationer utan vinstintresse samt hur
nuvarande svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten. Utredningens
betänkande SOU 2002:74, Mervärdesskatten i ett EG-rättsligt perspektiv,
är för närvarande föremål för beredning i Regeringskansliet. Utskottet
återkommer i det följande till utredningens förslag för bl.a. idrottsområdet.

Med det anförda finner utskottet att motionen i allt väsentligt får
anses tillgodosedd och avstyrker bifall till densamma.
Fristående skolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om ändringar i reglerna om kompensation till
fristående skolor för sådan ingående mervärdesskatt som skolorna saknar
avdragsrätt för.
Jämför reservation 4 (m).
Gällande bestämmelser
Icke skattepliktig utbildning är enligt ML sådan grundskole-, gymnasieskole-
och högskoleutbildning som sker i det allmännas (stat, kommun, landsting)
regi eller av erkänd utbildningssamordnare. Även annan utbildning som
berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen är momsfri. Med
uttrycket erkänd utbildningssamordnare avses t.ex. fristående skolor som
tillhandahåller utbildning som ett led i det allmännas utbildningsinsatser.

Motionen
I motion Ub322 yrkande 3 av Sten Tolgfors m.fl. (m) efterfrågas likvärdiga
förutsättningar för kommunala och fristående skolor när det gäller
mervärdesskatt. Motionärerna påpekar att fristående skolor inte skall
missgynnas i förhållande till kommunala skolor. Kommunerna bör därför
till en fristående skola utge ersättning som fullt ut kompenserar för
sådan ingående moms som skolan saknar avdragsrätt för.
Utskottets ställningstagande
Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har mervärdesskattepliktig
omsättning får dra av momsen på inköp av varor och tjänster. Fristående
skolor med allmänt stöd som är befriade från mervärdesskatt saknar
avdragsrätt för ingående moms. Kommuner och landsting har heller inte
någon avdragsrätt för kostnader som är hänförliga till skattefri verksamhet,
men dessa kan i många fall få kompensation inom ramen för lagen
(1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting, det s.k.
kommunkontosystemet. Kommunerna får dock betala en avgift till systemet
för att finansiera uttagen.
När det gäller momsregler och ersättning till fristående skolor erinrar
utskottet om att regler finns i förordningen (1996:1206) om fristående
skolor. Där föreskrivs att en kommun som lämnar bidrag för en elev i en
fristående skola skall för skolan kunna redovisa hur stor andel av
bidraget som är ersättning för kostnader för mervärdesskatt. Ersättning
för sådan ingående moms som skolan saknar avdragsrätt för skall således
ingå i bidraget.
Utskottet är inte berett att föreslå några ändringar i nuvarande
regelsystem utan anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
Komplementär- och alternativmedicin, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om slopad mervärdesskatt på utbildning
inom komplementär- och alternativmedicin och lika momsvillkor för
alternativmedicinsk vård och behandling och annan sjukvård. Riksdagen
avslår även ett förslag om slopad moms på vissa hudbehandlingar.

Gällande bestämmelser
Sjukvård, dvs. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla
sjukdomar, kroppsfel och skador samt näraliggande tjänster är undantagna
från skatteplikt. För skattefrihet krävs att sjukvården tillhandahålls
vid sjukvårdsinrättningar eller av någon med särskild legitimation att
utöva yrke inom sjukvården. Olika behandlingar som kan hänföras till s.
k. alternativvård, skönhetsvård eller för att öka det allmänna välbefinnandet
är inte att betrakta som sjukvård enligt ML. Sådan vård är därför
skattepliktig och beskattas med normalskattesatsen 25 %. Detta gäller
även om behandlingarna ges av någon som innehar behörighet att utöva
yrke inom sjukvården.
Inom utbildningsområdet gäller som nyss nämnts skatteplikt för i princip
all kommersiellt bedriven utbildning som sker utom ramen för den ordinarie
skolutbildningen och som inte heller berättigar till studiestöd.
Motionerna
I motion So359 yrkande 9 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c)
riktas kritik mot att utbildning för yrkesutövare inom komplementär-
och alternativmedicin (KAM) samt alternativmedicinsk vård och behandling
är belagd med 25 % moms. Vård måste kunna erbjudas på lika villkor inom
både skolmedicin och KAM, anser motionärerna.
I motion Sk369 av Bengt-Anders Johansson (m) begärs slopad moms på
medicinska hudbehandlingar som utförs av utbildad och diplomerad hudterapeut.

Utskottets ställningstagande
Frågan om skattenedsättning på alternativmedicinska behandlingar har
prövats av utskottet vid ett flertal tillfällen. Utskottet har avstyrkt
sådana motionsyrkanden bl.a. med hänvisning till de kostnader för staten
som en sådan åtgärd skulle föra med sig och till de avgränsningsproblem
som skulle kunna uppstå gentemot andra typer av verksamheter vars ändamål
också är att göra människor friskare och som beskattas fullt ut. Utskottet
har inte ändrat ståndpunkt i denna fråga. Utskottet är heller inte berett
att föreslå någon ändring i gällande bestämmelser om skatteplikt för
sådan utbildning som sker utom ramen för den ordinarie skolutbildningen
och som inte heller berättigar till studiestöd. Motion So359 yrkande 9
avstyrks därför. Hudbehandlingar kan vara av vitt skilda slag. Många
behandlingar är sannolikt sådana som definitionsmässigt är sjukvård
enligt mervärdesskattelagen. För skattefrihet krävs dock att behandlingen
utförs vid en sjukvårdsinrättning eller av någon som innehar särskild
sjukvårdslegitimation. Utskottet anser inte att det finns skäl att
generellt undanta medicinska hudbehandlingar från skatteplikt och avstyrker
därmed motion Sk369.
Körkortsutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om slopad mervärdesskatt på körkortsutbildning.


Bakgrund
Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildningar infördes i samband med att
utbildningsområdet generellt på grund av EG-rättens krav infogades i
det skattepliktiga området (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6). För
att mildra effekterna för bilskolorna infördes samtidigt en avdragsrätt
för bilskolornas förvärv och förhyrning av fordon.
Motionen
I motion Sk404 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c)
begärs ett tillkännagivande om att slopa skatteplikten på körkortsutbildningar.
Motionärerna vill härigenom minska inte bara kostnaderna för utbildningen
utan även de sociala skillnaderna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen avstyrkt motioner om
slopad eller sänkt mervärdesskatt på körkortsutbildning med hänvisning
till att detta inte är möjligt enligt EG-rätten. Utskottet har även
erinrat om att bilskolorna till skillnad från de flesta andra företag
har rätt till avdrag för mervärdesskatt som belöper på inköp och leasing
av bilar. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och
avstyrker därmed nu aktuellt motionsyrkande.
Företagsbilar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om avdrag för ingående mervärdesskatt för
sådana lastbilar som betraktas som personbilar i momssammanhang.
Jämför reservation 5 (m) och särskilt yttrande 2 (kd).
Gällande bestämmelser
För förvärv av personbilar råder avdragsförbud enligt ML, utom i några
speciella verksamheter (t.ex. taxirörelse, trafikskolor). Som personbil
räknas enligt ML även minibuss med en totalvikt om högst 3 500 kg och
lastbil med skåpkarosseri utan separat förarhytt och med en totalvikt
om högst 3 500 kg. Lastbilar med flak och skåpbilar som har en luftspalt
mellan förarhytt och skåp behandlas som normala varor i mervärdesskattehänseende
och är alltså inte utsatta för någon särskild begränsning i vad gäller
avdragsrätten för näringsidkare.
Medlemsländerna inom EU ger avdragsrätt för momsen på bilar i mycket
skiftande utsträckning, allt från en full avdragsrätt för yrkesmässigt
utnyttjande till ingen avdragsrätt alls. De flesta länder tillämpar
dock en beskattning som ligger någonstans däremellan, ofta som i Sverige
genom någon form av schablon.
Kring EG-kommissionens förslag om harmonisering av avdragsrätten för
kostnader för bl.a. lastbilar och andra tjänstefordon, KOM (1998) 377,
har enighet inte kunnat uppnås bland medlemsstaterna.
I kommissionens förslag den 29 oktober 2004 KOM (2004) 728 om ändring
av EG:s rättsakter inom momsområdet, vars huvudsakliga syfte är att
förenkla de administrativa skyldigheterna i fråga om moms för företag
som omsätter varor eller tjänster i annan medlemsstat än den i vilken
de är etablerade, finns emellertid förslag om harmonisering av det område
för vilka medlemsstaterna får tillämpa begränsningar i avdragsrätten.
Behandlingen av direktivet i rådsarbetsgruppen påbörjades förra året
under det nederländska ordförandeskapet.
Motionerna
I motion Sk217 av Rolf Gunnarsson (m) förordas klarare regler mellan
fordon som räknas som personbilar och fordon som räknas som lastbilar.
En bil som i bilregistret registreras som lastbil bör även i momssammanhang
räknas som en sådan, anser motionären. I motion Sk313 av Lars Lindblad
(m) begärs att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag
som gör det möjligt för företagare att göra avdrag för ingående moms
vid anskaffning av tjänstefordon. Motionären anser att avdragsrätten
skall gälla för alla typer av lastbilar, oavsett om bilen har en luftspalt
eller ej mellan förarutrymmet och lastutrymmet. Även i motion Sk239 av
Jan-Evert Rådhström och Krister Hammarberg (m) förordas att reglerna om
avdragsrätt för moms på fordon som används i näringsverksamhet skall
ändras på så sätt att den s.k. luftspaltsregeln slopas. I motion Sk366
av Tomas Högström (m) begärs avdragsrätt för servicebussar där bakre
lastutrymmet är sammanbyggt med förarhytten.
Utskottets ställningstagande
Vid förvärv av bilar som är inrättade på ett sätt som gör dem möjliga
att använda även för privat körning saknas som ovan nämnts i de flesta
fall avdragsrätt för ingående moms. Vid hyra av personbil begränsas
avdragsrätten till 50 %. För driftskostnader medges dock full avdragsrätt
även om bilarna används privat till en viss del. Syftet med nuvarande
schablonbeskattning är att förenkla skattekontrollen. Fordonets vikt
och utseende används som kriterier för att på ett enkelt sätt kunna
bedöma vilka bilar som omfattas.
Motioner om att införa en generell avdragsrätt för förvärv av fordon
som används i näringsverksamhet har behandlats av utskottet vid ett
flertal tidigare tillfällen. Utskottet har avstyrkt motionerna med
hänvisning till den beredning som pågår inom EU. Då denna beredning ännu
pågår, nu visserligen på grund av ett nytt direktivförslag från
kommissionen, vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande om att
det för närvarande inte kan anses aktuellt att utreda det svenska
systemet. Utskottet utgår från att regeringen, när väl beslut är fattat
inom EU, kommer att göra en översyn av de svenska beskattningsreglerna
för att undersöka om och i vilken utsträckning dessa bör ändras. Med
det anförda avstyrker utskottet bifall till nu aktuella motioner.
Byggmoms, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om hur mervärdesskattekostnaderna bör
hanteras vid produktion av bostäder av olika slag samt yrkandena om att
regeringen i EU-sammanhang bör verka för att byggande och fastighetsförvaltning
skall kunna omfattas av en reducerad skattesats.
Jämför reservationerna 6 (kd) och 7 (c).
Gällande bestämmelser
Produktion av bostäder beskattas med normalskattesatsen 25 %. Enligt
sjätte momsdirektivet (bilaga H, art. 12.3 a) har medlemsländerna rätt
att införa en reducerad skattesats inom byggsektorn på tillhandahållande,
byggande, renovering och ändring av bostäder endast om detta utgör ett
led i socialpolitiken.
De nya områden som, enligt direktivförslaget KOM (2003) 397, föreslås
bli omfattade av möjligheten till lågmoms är bl.a. byggande, renovering,
underhåll och uthyrning av bostäder.
Underhåll, lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan
fastighetsskötsel skall enligt 2 kap. 8 § ML uttagsbeskattas när
fastighetsägaren utför arbetena i egen regi, dvs. med egna anställda, även om
verksamheten i övrigt inte är momspliktig. Uttagsbeskattning sker dock
endast om nedlagda lönekostnader, inräknat avgifter som grundas på
lönekostnaderna för arbetena, överstiger 150 000 kr för beskattningsåret.

Motionerna
I motion Sk446 yrkande 8 av Jörgen Johansson m.fl. (c) begärs att
regeringen inom EU verkar för att det skall bli möjligt att tillämpa
reducerade skattesatser på byggtjänster och fastighetsförvaltning.
I motion Bo306 yrkandena 12 och 13 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)
föreslås minskad skatt på nyproduktion av flerbostadshus motsvarande en
halvering av byggmomsen. För att inte gå emot EG:s regler bör
skattesänkningen utformas så att byggföretaget efter deklaration erhåller en
skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.
10 % av byggkostnaderna. Avsikten är att skattereduktionen skall ses
som en del av skattesystemet och inte som ett bidrag. Därutöver anser
motionärerna att regeringen inom EU bör verka för att möjliggöra en
generell byggmomssänkning i Sverige. Även i motion Bo304 yrkande 5 av
Annelie Enochson (kd) föreslås sänkt moms på nyproduktion av bostäder.
Motionären förespråkar momsåterföring i form av ett generellt
investeringsbidrag på 10 procentenheter av byggkostnaderna på nyproduktion
samt att nuvarande tidsbegränsade och svårförutsägbara investeringsbidrag
avskaffas.
I motion Sk478 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (s) anförs att
regeringen bör se över möjligheten att avskaffa uttagsskatten på
fastighetsskötsel i egen regi eller att i vart fall ändra beloppsgränsen
för när skatt skall tas ut.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har under våren 2003 godkänt att en ny investeringsstimulans
till fastighetsägare införs för att tillfälligt minska produktionskostnaden
för nya bostäder. Stimulansen utgår vid byggande av mindre hyresbostäder
och studentbostäder och tillförs fastighetsägaren genom kreditering av
dennes skattekonto. Den motsvarar i princip skillnaden mellan den icke
avdragsgilla ingående mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat vid
byggandet, dvs. 25 % av beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt
som fastighetsägaren skulle ha betalat om skattesatsen i stället varit
6 %. Investeringsstimulansen utgår till projekt som har påbörjats eller
kommer att påbörjas under perioden den 1 januari 2003 till den 31
december 2006 (prop. 2002/03:98, bet. 2002/03:BoU9). Vidare har EG-kommissionen
lagt fram förslag om att bl.a. byggande av bostäder skall kunna omfattas
av lågmoms, KOM (2003) 397. Förslaget är föremål för beredning i
ministerrådet.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motionerna Sk446 yrkande
8, Bo306 yrkande 12 och 13 och Bo304 yrkande 5 bör avslås.
Fastighetsförvaltningstjänster kan upphandlas av fastighetsägaren eller
utföras av denne själv genom anställd personal. En fastighetsägare som
handlar upp olika tjänster till sin fastighetsförvaltning får betala
moms på de upphandlade tjänsterna. Momsen är inte avdragsgill hos
fastighetsägaren utom i de fall fastigheten omfattas av frivillig
skattskyldighet. För den som äger och förvaltar t.ex. bostadsfastigheter
finns inte förutsättningar för frivillig skattskyldighet och momsen på
de upphandlade tjänsterna blir därför en kostnad i fastighetsägarens
verksamhet. I de fall tjänsterna utförs med egen personal skulle, om
några särskilda regler inte fanns, någon kostnad för moms på arbetskostnaderna
inte uppkomma. Nuvarande regler om uttagsbeskattning tillkom i samband
med 1990 års skattereform och syftar till att uppnå konkurrensneutralitet
i valet mellan upphandlade tjänster och tjänster i egen regi. Utskottet
är inte berett att tillstyrka att denna beskattningsregel slopas och
avstyrker därför även motion Sk478.
Distansförsäljning av varor inom EU
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att regeringen inom EU skall vara pådrivande
för att lösa problemen vid handel med fysiska varor över Internet.
Jämför särskilt yttrande 3 (fp).

Gällande regler
Vid handel med varor (fysiskt gods) över Internet, som utgör den till
omfånget största andelen av e-handeln och som till sin innebörd egentligen
inte skiljer sig från postorderhandel, sker beskattningen normalt i
köparens hemland (destinationslandet). Ett företag i ett annat EG-land
kan dock sälja till konsumenter i Sverige för upp till 320 000 kr per
år utan att ta ut svensk moms. Om det utländska företaget säljer för
mer än 320 000 kr per år till Sverige skall företaget registrera sig
till moms här och lägga svensk moms på sina fakturor. Tanken är att
svenska företag inte skall hamna i ett sämre läge än sina utländska
konkurrenter. Detta kallas omsättningströskel. I varje medlemsland inom
EU fastställs omsättningströskel.
Enligt EU:s momsregler är huvudregeln att vid distansförsäljning till
privatpersoner i annat medlemsland skall beskattning ske i köparens
land om säljarens årliga försäljning i det landet överstiger ett belopp
som motsvarar ungefär 1 miljon kronor. En lägre gräns kan väljas av ett
medlemsland som anser att denna gräns skulle leda till allvarliga
konkurrenssnedvridningar. Sverige har valt den i princip lägsta möjliga
omsättningsgränsen, dvs. 320 000 kr.
Motionen
I motion Sk487 av Anne-Marie Ekström (fp) påtalas vikten av att regeringen
är pådrivande inom EU när det gäller att lösa problemen vid handel med
fysiska varor över Internet. Enligt motionären utsätts svenska företag
(t.ex. postorderföretag) för otillbörlig konkurrens när utländska företag
säljer varor via Internet till konsumenter i Sverige utan att öppna
momskonto här i landet trots att deras försäljning överstiger tröskelvärdet.
För att undvika en sådan konkurrenssnedvridning och för att inte staten
skall förlora skatteintäkter krävs bl.a. bättre kontrollmöjligheter,
anser motionären.
Utskottets ställningstagande
Kommissionen lade i oktober 2004 fram ett förslag till ändring av
EG-rättsakter inom momsområdet, KOM (2004) 728 slutlig. Ändringarna rör
bl.a. reglerna om distansförsäljning av varor till privatpersoner. I
direktivet föreslås att det skall införas ett nytt tröskelvärde för
beskattning i destinationslandet. Värdet skall uppgå till 150 000 euro
och avse säljarens försäljning i samtliga medlemsländer. Några särskilda
tröskelvärden för varje medlemsstat skall inte längre finnas. Vidare
föreslås att företag som, till följd av försäljning till privatpersoner,
blir skattskyldiga i medlemsstater som de inte är etablerade i skall
kunna vända sig till en enda skattemyndighet (den i den egna staten)
för att fullgöra alla sina skyldigheter när det gäller registrering och
lämnande av deklaration. De uppgifter som lämnats av företagen skall
sedan vidarebefordras elektroniskt till den eller de stater där
konsumtionen sker. Betalning skall ske direkt till den medlemsstat som har
rätt till skatten. För att göra det möjligt för företagen att använda
sig av en enda kontaktpunkt behövs enligt kommissionen ett system för
utbyte av information mellan medlemsstaternas skattemyndigheter byggas
upp.
Enligt utskottets mening är det svenska regelverket, inom de ramar som
är möjliga med hänsyn till gällande EU-bestämmelser, utformat på ett
sådant sätt att svenska företag så lite som möjligt skall drabbas av
konkurrensnackdelar. Det är dock som motionären påtalar angeläget att
kontrollen fungerar så att svenska företag inte drabbas av otillbörlig
konkurrens till följd av att utländska företag inte följer gällande
regler, dvs. underlåter att registrera sig för moms här i landet och
betala svensk moms när den årliga försäljningen till svenska privatpersoner
överstiger omsättningströskeln, 320 000 kr.
Utskottet kan dock konstatera att det inom EU pågår ett arbete som bl.
a. syftar till att göra det enklare att tillämpa och kontrollera den
särskilda ordningen för distansförsäljning av varor. Med hänsyn härtill
och då regeringen, såvitt utskottet erfarit, inte har någon annan
uppfattning än motionären i frågan om att värna de svenska företagens
intressen när det gäller Internethandeln och vikten av att EU-länderna
samarbetar för att förhindra att någon genom skattefusk och regelöverträdelser
skaffar sig konkurrensfördelar på andra länders bekostnad bör motionen
inte föranleda något uttalande från riksdagen. Motionen avstyrks.
Allmännyttiga ideella föreningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ideella föreningars och trossamfunds
framtida situation såvitt avser mervärdesbeskattningen med hänvisning
till pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet.
Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c).
Mervärdesskattelagens regler avseende ideell verksamhet
Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund, som
bedriver verksamhet som de inte behöver betala inkomstskatt för enligt
IL, skall enligt 4 kap. 8 § ML inte heller betala någon moms för
omsättningar som görs i denna verksamhet. På motsvarande sätt som beträffande
inkomstskatten för rörelseinkomster gäller således för en sådan förening
eller sådant trossamfund att moms inte skall tas ut vid försäljningen
av varor och tjänster som har ett naturligt samband med den allmännyttiga
verksamheten eller som av hävd har utgjort finansieringskälla för ideell
verksamhet av det slag som föreningen bedriver. För att en ideell
förening skall anses vara allmännyttig krävs att föreningen främjar ett
allmännyttigt ändamål (t.ex. idrottsligt, politiskt, välgörande). Vidare
krävs att föreningen uteslutande eller så gott som uteslutande i
verksamheten tillgodoser nämnda ändamål, att medlemsantagningen är öppen
och att avkastningen av tillgångarna och inkomsterna i huvudsaklig del
används i den allmännyttiga verksamheten.
Sådana allmännyttiga ideella föreningar, som är befriade från inkomstskatt
och moms, saknar - liksom privatpersoner - möjlighet att dra av momsen
på sina inköp.
EG:s regler och de svenska reglerna
I det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) finns inte någon
regel som specifikt tar sikte på aktiviteter bedrivna av ideella
organisationer. De allmänna reglerna i direktivet, inklusive
undantagsbestämmelserna
i artikel 13, gäller även sådana subjekt.
Reglerna i sjätte mervärdesskattedirektivet innebär att alla slag av
subjekt kan bli föremål för beskattning. Någon generell regel som
undantar vissa subjekt, exempelvis ideella föreningar och registrerade
trossamfund eller andra organisationer utan vinstintresse, från skattens
tillämpningsområde finns således inte. Sådana subjekts inkomster är
emellertid ofta av den karaktären att de inte föranleder mervärdesbeskattning,
beroende på att någon av de förutsättningar som krävs för att de skall
bli beskattade saknas. Detta gäller t.ex. inkomster i form av gåvor och
bidrag som inte utgör betalning för en beställd vara eller tjänst och
som därför ligger utanför skattens tillämpningsområde. Därtill kommer
att vissa undantag från skatteplikten kan vara tillämpliga på transaktioner
som utförs av organisationer utan vinstintresse. Det finns dessutom
möjlighet att befria beskattningsbara personer med liten årsomsättning
- små företag - från moms.
Enligt svensk lagstiftning kan aktiviteter som bedrivs av allmännyttiga
ideella föreningar och registrerade trossamfund omfattas av både den
särskilda regeln i 4 kap. 8 § ML och något av undantagen från skatteplikten
i 3 kap. ML. Regleringen i ML medför således att ett visst tillhandahållande
i praktiken kan omfattas av två olika bestämmelser som båda medför att
beskattning inte sker.
Regeln i 4 kap. 8 § som på ett generellt sätt undantar allmännyttiga
ideella föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning
har som ovan anförts inte någon motsvarighet i det sjätte
mervärdesskattedirektivet.
Utredning
Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10) som på uppdrag av regeringen
gjort en översyn av reglerna om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet
i ML har särskilt analyserat hur ideella föreningars verksamhet
överensstämmer med momsdirektivets verksamhetsinriktade undantag från
skatteplikt för organisationer utan vinstintresse samt hur nuvarande
svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten i allmänhet och i
förhållande till små och medelstora företag i synnerhet. Utredningens
målsättning har varit att nå god överensstämmelse mellan direktivets och
ML:s regler, samtidigt som de allmännyttiga ideella föreningarnas och
de registrerade trossamfundens intressen tillvaratas.
Utredningen föreslår i betänkande SOU 2002:74, Mervärdesskatt i ett
EG-rättsligt perspektiv, att det gemenskapsrättsliga begreppet
beskattningsbar person förs in i ML. Detta begrepp skall ersätta det nuvarande
rekvisitet att omsättningen skall ske i en yrkesmässig verksamhet. En
beskattningsbar person är den som driver ekonomisk aktivitet, oberoende
av syfte, resultat, plats eller form för aktiviteten, dock inte
offentligrättsliga organ när deras aktiviteter eller transaktioner ingår
som ett led i myndighetsutövning. Som beskattningsbar person räknas
även den som enbart företar transaktioner som är undantagna från
skatteplikt och sålunda inte beskattas. Eftersom beskattningsbar person är
ett vidare begrepp än begreppet yrkesmässig verksamhet i ML, påverkas
inte de som för närvarande anses bedriva yrkesmässig verksamhet av
anpassningen. Däremot förtydligas att fler fysiska eller juridiska
personer än tidigare, bl.a. sådana som utför ideella och andra aktiviteter
utan vinstsyfte, kan omfattas av mervärdesskattesystemet.
Vidare föreslår Mervärdesskatteutredningen att den särskilda regeln
(dvs. 4 kap. 8 § ML) som på ett generellt sätt undantar allmännyttiga
ideella föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning
slopas eftersom regeln inte står i överensstämmelse med bestämmelsen om
beskattningsbara personer i sjätte mervärdesskattedirektivet. Dessa
subjekt kommer därför att omfattas av de föreslagna bestämmelserna om
beskattningsbar person. Det innebär att föreningarna och trossamfunden
är beskattningsbara personer om de självständigt utför någon form av
ekonomisk aktivitet. Om de i denna egenskap omsätter varor eller tjänster,
kan de bli föremål för mervärdesbeskattning såvida inte något undantag
från skatteplikt är tillämpligt eller intäkterna från skattepliktig
omsättning m.m. understiger 90 000 kr per år.
För att den ideella sektorn även fortsättningsvis skall få en positiv
särbehandling och dess intressen tillvaratas föreslår utredningen att
sjätte mervärdesskattedirektivets möjligheter att undanta ideella
aktiviteter från skatteplikt utnyttjas. Det föreslås därför att ML
kompletteras med de undantagsmöjligheter som det sjätte momsdirektivet
erbjuder och som i dag inte finns särskilt angivna i 3 kap. ML utan
täcks upp av den generella bestämmelsen i 4 kap. 8 §. Nya bestämmelser
om undantag från skatteplikt föreslås för tillhandahållande av personal
för själavård samt för omsättning av tjänster, och varor med nära
anknytning till omsättningen av tjänsterna, som tillhandahålls medlemmar
av vissa organisationer utan vinstintresse. Inom kultur- och idrottsområdet
och det sociala området föreslås en utvidgning av nuvarande bestämmelser
och undantag från skatteplikt. För att underlätta finansieringen av de
undantagna ideella eller sociala aktiviteterna föreslås vidare ett
undantag från skatteplikt för omsättning av varor eller tjänster inom
ramen för s.k. penninginsamlingsevenemang. Basarer, fester, konserter,
föreställningar och tävlingar samt försäljnings- och insamlingsverksamhet
kan utgöra ett penninginsamlingsevenemang om det företas i skälig
omfattning. Skäligheten skall enligt utredningen bedömas med hänsyn till
antal evenemang och risken för konkurrenssnedvridning. Vidare skall
konkurrenshänsyn i fortsättningen tas i enlighet med vad som föreskrivs
i sjätte mervärdesskattedirektivet.
Motionerna
I ett tiotal motioner tas frågor upp som rör den ideella sektorns
framtida situation såvitt avser mervärdesbeskattningen. Motionerna har
väckts med anledning av Mervärdesskatteutredningens förslag.
I motion Sk204 yrkande 2 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G
Högmark (m) yrkas att frivilligorganisationers, t.ex. Röda Korsets,
försäljning av allehanda varor inte skall momsbeläggas.
I motion Sk454 yrkande 13 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) framhålls att
alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller till
hel befrielse - för den ideella sektorn måste beaktas i det beredningsarbete
som nu pågår med att anpassa mervärdesskattelagen till EG:s momsdirektiv.
Linnéa Darell (fp) begär i motion Sk299 fortsatt momsbefrielse för s.
k. second hand-försäljning som bedrivs av ideella föreningar med
allmännyttigt ändamål.
I motion Sk364 av Mikael Oscarsson (kd) framförs krav på att ideella
organisationers försäljning av allehanda skänkta varor och församlingars
servering av kyrkkaffe även i fortsättningen skall undantas från
mervädesbeskattning. I motion Kr358 yrkande 8 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)
anförs att Sverige även fortsättningsvis bör ha en generös inställning
till föreningslivet och avstå från att beskatta ideellt arbete. Ett
tillkännagivande härom bör riktas till regeringen.
I motion N306 yrkande 4 av Margareta Andersson och Kenneth Johansson
(c) förordas att utredningsförslaget om att momsbelägga den verksamhet
som bedrivs av ideella föreningar och trossamfund inte skall genomföras.
Förslaget innebär negativa ekonomiska konsekvenser och ökade administrativa
bördor för föreningarna. Liknande synpunkter framförs i motionerna Sk207
av Sofia Larsen (c) och Sk258 av Birgitta Carlsson och Claes Västerteg
(c). Även Annika Qarlsson (c) begär i motion Sk269 yrkande 2 ett
tillkännagivande om att inte momsbelägga allmännyttiga ideella föreningar.

Lars Wegendal m.fl. (s) efterlyser i motion Sk437 en mer enhetlig
bedömning av ideella föreningar vad gäller momsuttag och skattebefrielse.
Vidare påtalas vikten av att regeringen i sitt fortsatta arbete beaktar
att lättnader i mervärdesbeskattningen är en förutsättning för det
ideella föreningslivets fortlevnad. I motion Sk365 av Jan Emanuel Johansson
(s) begärs ett tillkännagivande om att frivilligorganisationers försäljning
av second hand-varor även i fortsättningen skall vara befriad från moms.

Utskottets ställningstagande
Mervärdesskatteutredningen har i betänkandet Mervärdesskatt i ett
EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74) funnit att det generella undantag
från mervärdesskatt för allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund
som finns i Sverige i dag inte är förenligt med EG-rätten. Utredningen
har samtidigt lagt fram förslag inom ramen för EG-rätten som innebär
att verksamhet som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och
trossamfund även fortsättningsvis får en skattemässigt positiv särbehandling.

Utredningen har också föreslagit att beskattningsbara personer vars
sammanlagda årliga intäkter avseende skattepliktiga omsättningar av
varor och tjänster inom landet understiger 90 000 kr, kan befrias från
mervärdesbeskattning. När det gäller antalet allmännyttiga föreningar
och trossamfund som kan komma att omfattas av mervärdessystemet har
utredningen kommit fram till att en femtedel av föreningarna har intäkter
som, om utredningens förslag genomförs, skulle kunna bli föremål för
mervärdesbeskattning vid en omsättningsgräns om 90 000 kr. Det skall
också nämnas att det redan i dag finns en möjlighet att lämna
skattedeklaration för ett helt beskattningsår i stället för varje månad om
beskattningsunderlaget (exklusive gemenskapsinterna förvärv och import)
beräknas bli högst 200 000 kr. Många föreningar och trossamfund som
skulle kunna bli föremål för mervärdesbeskattning om utredningens förslag
genomförs kommer således inte att behöva redovisa och betala in moms
mer än en gång om året.
Utredningens betänkande har remitterats till ett stort antal remissinstanser.
Betänkandet är omfattande och innehåller förslag avseende grundläggande
begrepp inom mervärdesskatteområdet. Förslagen har i huvudsak mottagits
positivt. Den del av utredningens förslag som berör den ideella sektorn
har dock fått ett delvis negativt remissutfall. Beredningen av betänkandet
pågår alltjämt och är bl.a. inriktad på att granska om det finns
ytterligare möjligheter till skattebefrielse för det ideella föreningslivets
verksamheter inom ramen för EG-rätten utöver vad utredningen föreslagit.
Avsikten är att redovisa de förändringar av utredningens förslag som
blir resultatet av beredningen i en departementspromemoria som skall
skickas ut på remiss. Därmed får remissinstanserna en möjlighet att
lämna synpunkter på förslagen till omarbetningar innan regeringen lägger
fram en proposition för riksdagen.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det är viktigt att de
allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden, som utför viktig
verksamhet i samhället, även framdeles får en så positiv behandling som
möjligt inom ramen för gällande regelverk. Alla möjligheter till lättnader
i mervärdesbeskattningen - eller hel befrielse - som står till buds
inom ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen på området måste
enligt utskottets mening prövas i detta sammanhang. Eftersom regeringen
redan är inställd på att finna lösningar med denna inriktning finner
utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande härom till regeringen.
Resultatet av regeringens beredning bör således avvaktas.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner under detta avsnitt.

Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår - med hänvisning till pågående arbete i Skattesatsutredningen
och inom Regeringskansliet - motionsyrkandena om ändringar i ML för att
åstadkomma samma villkor för föreningsägda idrottsanläggningar och
motsvarande kommunala verksamheter och att anpassningen av ML till EG:s
momsdirektiv inte får leda till ökade bördor för idrottsföreningarna.
Jämför
reservation 9 (m).
Gällande bestämmelser
Allmännyttiga ideella föreningar som är befriade från inkomstskatt och
moms saknar möjlighet att dra av momsen på sina inköp. Kommunerna har
inte heller någon avdragsrätt för kostnader som är hänförliga till
skattefri verksamhet men kan i många fall få kompensation inom ramen för
systemet enligt lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner
och landsting, det s.k. kommunkontosystemet. Kommunerna får dock betala
en avgift till systemet för att finansiera uttagen.
Inom idrottsområdet gäller enligt 3 kap. 11 a § ML undantag för sådan
verksamhet som tillhandahålls av staten, kommun, landsting eller en
förening i de fall verksamheten inte skall anses som yrkesmässig enligt
4 kap. 8 § ML. Regeln infördes som en motsvarighet till artikel 13 A.1
m i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Avgifter för tillträde till
idrottsliga evenemang eller för att utöva idrottslig verksamhet i sådana
sammanhang undantas därför från skatteplikt. Vidare undantas tjänster
som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten.
Undantaget från skatteplikt omfattar dock inte omsättning av varor.
För motsvarande verksamhet som bedrivs av annan gäller en reducerad
skattesats om 6 %.
Motionen
I motion Kr269 yrkandena 16 och 17 av Kent Olsson m.fl. (m) begärs
tillkännagivanden dels om lika villkor beträffande mervärdesskatt för
idrottsanläggningar som drivs av föreningar och sådana som drivs kommunalt,
dels om att regeringen bör verka för att svensk idrott inte får försämrade
villkor till följd av anpassningen till EG:s momsdirektiv.
Utskottets ställningstagande
I betänkande SOU 2002:74 Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv
föreslår Mervärdesskatteutredningen att undantaget från skatteplikt
inom idrottsområdet skall - såvitt gäller annan än stat eller kommun -
gälla för tjänster som omsätts av organisationer utan vinstintresse.
Härigenom kommer undantaget att avse i princip samma krets av subjekt
som tidigare, dvs. de allmännyttiga ideella föreningarna. Utredningen
föreslår varken några förändringar beträffande de tjänster som skall
omfattas av undantaget från skatteplikt eller begränsningar av undantaget
från skatteplikt med hänsyn till risken för konkurrenssnedvridning. Som
tidigare nämnts har betänkandet remissbehandlats och är nu föremål för
beredning inom Regeringskansliet.
Skattesatsutredningen (dir. 2002:141) som har i uppdrag att se över
tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen
från beskattning inom mervärdesskatteområdet skall bl.a. belysa skattens
påverkan på konkurrenssituationen mellan och inom olika branscher.
Förslag skall lämnas med beaktande av EG-reglerna på området.
Motionsyrkanden liknande de nu aktuella har tidigare behandlats av
utskottet och avstyrkts med hänvisning till att resultatet av beredningsarbetet
bör avvaktas innan ställning tas till om några åtgärder bör vidtas med
anledning av de konkurrensfrågor som aktualiseras av motionärerna.
Utskottet har också tidigare erinrat om att även de kommersiellt drivna
anläggningarnas skattesituation kan komma att ändras som en följd av
Skattesatsutredningens arbete (i dag är skattesatsen 6 % på tillträde
till idrottsevenemang som anordnas på kommersiellt drivna anläggningar).
Det finns således skäl att avvakta även denna utredning. Utskottet
vidhåller sin uppfattning och avstyrker därför de nu behandlade
motionsyrkandena.
Stöld och rån
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om avdragsrätt för mervärdesskatt för förluster
av kontanta medel till följd av stöld eller rån.

Gällande bestämmelser
Enligt 1 kap. 1 § ML skall mervärdesskatt betalas vid omsättning av
varor och tjänster om omsättningen är skattepliktig och sker i yrkesmässig
verksamhet. Bestämmelser om hur och på vilket underlag skatten skall
beräknas finns i 7 kap. ML. Normalt beräknas skatten som en procentsats
på priset för varan eller tjänsten (beskattningsunderlaget). Enligt en
särskild bestämmelse får den skattskyldige minska beskattningsunderlaget
om det uppkommer en förlust på en fordran avseende ersättning för en
vara eller en tjänst, s.k. kundförlust. Minskningen får ske med ett
belopp som motsvarar förlusten.
Lagen innehåller i övrigt inte någon bestämmelse om att hänsyn skall
tas till förluster i en verksamhet. En skattskyldig är således skyldig
att redovisa mervärdesskatt även om den ersättning han eller hon har
uppburit för omsättningen har förlorats genom exempelvis stöld eller
dylikt. Det är endast vid kundförlust som beskattningsunderlaget får
minskas.
De nu redovisade reglerna i ML stämmer överens med bestämmelserna i
EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv. EG-direktivet medger inte att
beskattningsunderlaget får ändras därför att vederlaget för en eller
flera omsättningar förloras genom t.ex. stöld.
Från och med 1999 års taxering föreligger en viss avdragsrätt vid
inkomstbeskattningen för förluster av kontanta medel i näringsverksamhet
genom brott. Enligt den aktuella propositionen (prop. 1996/97:154 s. 35
f.) övervägde regeringen att också föreslå regler som skulle göra det
möjligt att ändra underlaget vid mervärdesbeskattningen när förluster
uppkommit genom brott, t.ex. stöld. Enligt regeringens bedömning tydde
emellertid en genomgång av EG-rätten på att gemenskapslagstiftningen
inte medgav att Sverige införde regler för ändring av beskattningsunderlaget
i sådana fall där vederlaget för en omsatt vara eller tjänst stulits.
Dessutom ansåg regeringen att ett införande av en rätt till ändring av
beskattningsunderlaget skulle strida mot ML:s grundläggande principer.
Regeringen föreslog därför inte några sådana regler.
Skatteutskottet, som beträffande denna fråga var enigt, avvek inte från
regeringens bedömning (1997/98:SkU2). Detta ställningstagande har senare
vidhållits av utskottet, senast i betänkande 2003/04:SkU23.
Motionen
I motion Sk241 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (c) begärs
ett tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram ett förslag som
tillåter avdrag för moms på belopp som förlorats genom rån eller stöld.

Utskottets ställningstagande
Med hänvisning till den ovan lämnade redogörelsen över vad som förekommit
rörande den nu aktuella frågan vidhåller utskottet sin uppfattning att
ett införande av en rätt till reducering av beskattningsunderlaget för
mervärdesskatt på det sätt som motionärerna begär skulle strida mot
såväl gällande EG-regler som grundläggande principer för
mervärdesskatteredovisningen. Ett tillmötesgående av motionärernas önskemål
skulle
dessutom ge upphov till problem, t.ex. då det gäller hanteringen av
gjorda avdrag för mervärdesskatt, försäkringsfrågor m.m. Utskottet
avstyrker därför motionen.
Ersättningar till gode män och förvaltare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet.

Allmänt
Uppdrag som god man omfattas inte av något av de i ML uppräknade undantagen
från skatteplikt. En ytterligare förutsättning för att skattskyldighet
skall uppkomma är att de tjänster som utförs av gode mannen görs i en
yrkesmässig verksamhet. Verksamheten anses yrkesmässig om den utgör
näringsverksamhet enligt IL. En sådan verksamhet kännetecknas av
varaktighet, självständighet och vinstsyfte. En sådan verksamhet har också
en icke oväsentlig omfattning.
Stat och kommun anses bedriva yrkesmässig verksamhet även om det inte
finns något vinstsyfte. Moms tas däremot inte ut vid omsättning som är
att betrakta som myndighetsutövning eller ett led i myndighetsutövning.

Motionen
I motion L209 av Rolf Gunnarsson (m) begärs ändringar i mervärdesskattelagen.
Motionären anser att om en kommun väljer att förskottera arvoden och
kostnadsersättningar till gode män/förvaltare samt erlägger vederbörliga
arbetsgivaravgifter och därefter fakturerar huvudmannen på utbetalt
belopp, bör tjänsten inte vara belagd med moms.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare behandling av en motion med samma innehåll
som den nu aktuella funnit att vad som anförs inte ger anledning att
överväga någon ändring av mervärdesskattelagens bestämmelser om
skattepliktiga tjänster eller skattskyldighet till mervärdesskatt, inte
heller när det gäller uppdraget som god man/förvaltare. Utskottet
vidhåller detta ställningstagande och avstyrker därmed motionen.</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om sänkt moms på kulturella evenemang och transport
i skidliftar. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk214,
2004/05:Sk282, 2004/05:Sk295, 2004/05:Kr239 yrkande 3 och 2004/05:N397
yrkande 6, bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk232, 2004/05:Sk271,
2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk452 yrkande 30 och 2004/05:N412
yrkande 9 och avslår motionerna 2004/05:Sk216, 2004/05:Sk222, 2004/05:Sk225
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk265, 2004/05:Sk270 yrkandena
1 och 2, 2004/05:Sk289, 2004/05:Sk315, 2004/05:Sk348, 2004/05:Sk355,
2004/05:Sk361, 2004/05:Sk363, 2004/05:Sk382, 2004/05:Sk431, 2004/05:Sk452
yrkande 34, 2004/05:Sk460, 2004/05:Sk471, 2004/05:Ub437 yrkande 2,
2004/05:MJ499 yrkande 6 och 2004/05:N304 yrkande 2.
Ställningstagande
Sverige har, jämte Danmark, den högsta mervärdesskatten i Europa. Detta
ställer till allvarliga konkurrensproblem för svenska företag, inte
minst för turistnäringen. För att den svenska turistnäringen skall kunna
konkurrera med andra länder behövs bl.a. en sänkning av den höga svenska
restaurangmomsen. De momsnedsättningar som för närvarande gäller för
hotelltjänster etc. är inte tillräckliga för att väga upp denna negativa
bild. Enligt vår mening är det orimligt att mat som inhandlas i butik
beskattas med 12 % medan mat som förtärs på restaurang belastas med
25 % moms. Denna skillnad har också lett till en betydande
konkurrenssnedvridning
inom landet. I dag hindrar EG:s mervärdesskattedirektiv en lägre moms
på restaurangtjänster. Europeiska kommissionen har dock föreslagit att
det möjliga området för lågmoms skall utvidgas med bl.a. restaurangtjänster.
Tyvärr har den svenska regeringen hittills motsatt sig denna förändring.
Vi förutsätter att regeringen omprövar sitt ställningstagande och
ställer sig bakom kommissionens förslag utan något formellt uttalande
från riksdagen. Vi avstår därför från att yrka bifall till nu aktuella
motioner om sänkt moms på restaurangtjänster.
Vidare anser vi att skattesatsen på transport i skidlift skall sänkas
till samma nivå som skattesatsen på övrig idrottsverksamhet. Det
skattebortfall som teoretiskt uppstår kommer med all sannolikhet att
uppvägas av att antalet fjällturister ökar.
Det är också hög tid att vi får en enhetlig moms inom kulturområdet.
Staten skall inte genom beskattningen styra människors val av kultur.
De i dag orimliga gränsdragningarna inom detta område, t.ex. högre moms
på entréavgiften till sällskapsdans än på tillträde till konserter och
liknande sceniska framställningar och olika skattesatser på försäljning
av konstverk beroende på om konstnären själv säljer sitt verk eller
låter ett galleri göra det, måste rättas till.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Sk214, Sk282, Sk295, Kr239
yrkande 3 och N397 yrkande 6 rikta ett tillkännagivande till regeringen
om vad vi nu anfört. Övriga nu behandlade motioner som rör moms på
kulturella evenemang och skidliftar får härigenom anses tillgodosedda.


2.
Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om sänkt moms på restaurangtjänster, vissa
livsmedel, kulturella evenemang och skidliftar samt vad som anförs om
konkurrensneutralitet mellan olika subjekt som tillhandahåller friskvård.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk222, 2004/05:Sk452
yrkandena 30 och 34, 2004/05:MJ499 yrkande 6, 2004/05:N304 yrkande 2 och
2004/05:N412 yrkande 9, bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk214,
2004/05:Sk225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk232, 2004/05:Sk271,
2004/05:Sk282, 2004/05:Sk289, 2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Sk295, 2004/05:Sk315, 2004/05:Sk355, 2004/05:Sk361, 2004/05:Sk471,
2004/05:Kr239 yrkande 3, 2004/05:Ub437 yrkande 2 och 2004/05:N397
yrkande 6 och avslår motionerna 2004/05:Sk216, 2004/05:Sk265, 2004/05:Sk270
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk348, 2004/05:Sk363, 2004/05:Sk382,
2004/05:Sk431 och 2004/05:Sk460.
Ställningstagande
Enligt min mening är det orimligt att mat som inhandlas i butik beskattas
med 12 % medan mat som förtärs på restaurang belastas med 25 % moms. En
livskraftig och sund restaurangnäring fyller på många sätt en viktig
funktion i ett modernt samhälle, inte minst som mötesplats för människor
och för att skapa arbetstillfällen. För att utveckla näringen och sänka
kostnaderna för restaurangbesök anser jag att momsen bör sänkas till
samma nivå som för livsmedel som inhandlas i butik. Regeringen bör därför
inom EU verka för att kommissionens förslag om att restaurangtjänster
skall kunna omfattas av reducerad skattesats kan antas av medlemsstaterna.

Mot bakgrund av de ökade ohälsotalen till följd av övervikt hos
befolkningen anser jag i likhet med vad som anförs i bl.a. motion MJ499 att
regeringen bör utreda möjligheten att införa ekonomiska styrmedel inom
livsmedelsområdet, t.ex. genom att höja momsen på särskilt feta och
sockerrika produkter och att sänka skatten på frukt och grönsaker.
Vidare anser jag att mervärdesskattesatsen på transport i skidlift bör
sänkas till samma nivå som skattesatsen på övrig personbefordran och
övrig idrottsverksamhet, dvs. till 6 %. En sådan åtgärd skulle gynna
vinterturismen. Jag vill också betona vikten av att Skattesatsutredningens
arbete inte får resultera i en höjning av momsen för de verksamheter
som har typisk anknytning till turismen. Inom kulturområdet bör en
enhetlig skattesats på 6 % övervägas.
Slutligen anser jag att Skattesatsutredningen även bör granska
mervärdesskattereglerna för friskvård och motion i syfte att uppnå
konkurrensneutralitet mellan olika subjekt som tillhandahåller sådana tjänster
samt utreda möjligheten att låta alla former av friskvård och motion
omfattas av den lägsta mervärdesskattesatsen. En sådan åtgärd skulle
gynna folkhälsan.
Vad jag nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Sk222, Sk452
yrkandena 30 och 34, MJ499 yrkande 6, N304 yrkande 2, N412 yrkande 9 ge
regeringen till känna. Övriga nu behandlade motioner som rör moms på
restaurangtjänster, vissa livsmedel, kulturella evenemang och skidliftar
får härigenom anses tillgodosedda.


3.      Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om moms på kulturella evenemang och gästhamnar.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk232, 2004/05:Sk270
yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Sk271, bifaller delvis motionerna
2004/05:Sk214, 2004/05:Sk265, 2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk295,
2004/05:Sk348, 2004/05:Sk363, 2004/05:Sk431, 2004/05:Sk452 yrkande 30
och 2004/05:Kr239 yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Sk216,
2004/05:Sk222, 2004/05:Sk225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk282,
2004/05:Sk289, 2004/05:Sk315, 2004/05:Sk355, 2004/05:Sk361, 2004/05:Sk382,
2004/05:Sk452 yrkande 34, 2004/05:Sk460, 2004/05:Sk471, 2004/05:Ub437
yrkande 2, 2004/05:MJ499 yrkande 6, 2004/05:N304 yrkande 2, 2004/05:N397
yrkande 6 och 2004/05:N412 yrkande 9.
Ställningstagande
Jag instämmer i vad som anförs i bl.a. motion Sk270 om att turismen är
en viktig näringsgren och att förutsättningarna för sektorns olika grenar
självklart bör vara likvärdiga. Tyvärr är förhållandena inte sådana i
dag. För rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet och
camping tas moms ut med 12 % medan en besökare i en gästhamn betalar
25 % moms. En sänkt skatt på gästhamnar skulle stimulera båtlivet och
därigenom också utgöra ett värdefullt bidrag till kustområden och
skärgårdsbygderna.
Även inom kultursektorn har mervärdesskattereglerna fått en olycklig
utformning. I dagsläget är skattesatserna mycket olika. Det finns
verksamheter som är helt momsbefriade medan andra beläggs med 6 % eller
25 %. Den lägsta skattesatsen tas ut på bl.a. tillträde till konserter
och liknande sceniska framställningar men inte på entrébiljetten till
sällskapsdans. Denna gränsdragning är enligt min mening både obegriplig
och orättvis. Dessutom innebär den nackdelar för den form som uppmanar
till rörelse och motion, nämligen dans.
Vad jag nu anfört leder till slutsatsen att regeringen bör se till att
skattesatserna blir enhetliga inom en sektors olika grenar. Riksdagen
bör med bifall till motionerna Sk232, Sk270 och Sk271 rikta ett
tillkännagivande till regeringen härom. Övriga nu behandlade motioner som
rör moms inom kultursektorn och turistnäringen får anses mer eller mindre
tillgodosedda.


4.      Fristående skolor, punkt 4 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fristående skolors momssituation. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Ub322 yrkande 3.
Ställningstagande
Likvärdiga förutsättningar för offentliga och fristående skolor måste
gälla också i skattehänseende. Som det är i dag missgynnas de fristående
skolorna i förhållande till de kommunala skolorna när det gäller moms.
Kommunerna bör därför bli skyldiga att till en fristående skola utge
ersättning som fullt ut kompenserar för sådan ingående moms som skolan
saknar avdragsrätt för.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och därmed
bifalla motion Ub322 yrkande 3.


5.      Företagsbilar, punkt 7 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om avdragsrätt för ingående moms för vissa fordon.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk217, 2004/05:Sk239,
2004/05:Sk313 och 2004/05:Sk366.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motionerna Sk217, Sk239, Sk313 och Sk366
anser vi att mervärdesskattelagens bestämmelser om avdragsrätt för
förvärv av fordon är svårförståeliga och ger upphov till onödigt krångel
för de berörda företagarna. Reglerna, och då särskilt gränsdragningen
mellan vad som enligt mervärdesskattelagen är att anse som personbil
och vad som bör betraktas som lastbil måste ändras så att avdragsrätt
kan medges för alla typer av lastbilar som används i näringsverksamhet,
oavsett om bilen har luftspalt eller ej mellan förarutrymmet och
lastutrymmet. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.


6.      Byggmoms, m.m., punkt 8 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om minskad skatt på nyproduktion av bostäder.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Bo304 yrkande 5 och
2004/05:Bo306 yrkandena 12 och 13 samt avslår motionerna 2004/05:Sk446
yrkande 8 och 2004/05:Sk478.
Ställningstagande
Att Sverige har OECD-områdets lägsta bostadsbyggande beror i betydande
grad på det faktum att landet har ett högt skattetryck och dessutom en
extra hård beskattning av nyproduktion av bostäder. Det är därför rimligt
att lindra skatteeffekten vid nyproduktion av flerbostadshus motsvarande
en halvering av byggmomsen. Tekniskt kan byggföretag efter deklaration
erhålla en skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda momsen,
dvs. 10 % av byggkostnaden. En förutsättning för att en sådan
skattereduktion skall fungera på samma sätt som sänkt moms är att den gäller
all nyproduktion av flerbostadshus, att den är utan tidsbegränsning
samt att den är obyråkratisk och säker. Skattereduktionen är att betrakta
som en del av skattesystemet och inte ytterligare ett i raden av riktade
bidrag till byggsektorn. Jag biträder därför Kristdemokraternas förslag
om en minskad skatt på nyproduktion av alla lägenheter i flerbostadshus
motsvarande en halvering av byggmomsen. Därutöver anser jag att riksdagen
bör begära att regeringen agerar inom EU för att möjliggöra en reducerad
moms på bostadsbyggande. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.


7.      Byggmoms, m.m., punkt 8 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om sänkt moms på byggtjänster och fastighetsförvaltning.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk446 yrkande 8 och avslår
motionerna 2004/05:Sk478, 2004/05:Bo304 yrkande 5 och 2004/05:Bo306
yrkandena 12 och 13.
Ställningstagande
En sänkt moms på bostadsbyggande skulle inte bara dämpa kostnaderna för
nyproduktion utan också hålla nere kostnadsutvecklingen för hela
bostadsbeståndet. Jag konstaterar att även regeringen har insett att den
höga momssatsen medför negativa konsekvenser för bostadsmarknaden. Den
införda investeringsstimulansen på vissa former av byggande som tillförs
fastighetsägaren genom kreditering av dennes skattekonto är dock ingen
lösning på problemet utan leder snarare till avsevärda snedvridande
effekter. Enligt Centerpartiets uppfattning måste allt byggande ske på
lika villkor. I dag hindrar EG:s mervärdesskattedirektiv en generellt
lägre moms på byggande. EG-kommissionen har dock föreslagit att det
möjliga området för s.k. lågmoms skall utvidgas med bl.a. byggande. Av
uppgifter att döma har den svenska regeringen i detta sammanhang verkat
för att listan på de möjliga undantagen skall bli så kort som möjligt.
Inom Centerpartiet har vi förståelse för denna inställning, men vad
gäller just momsen på byggande leder detta till att byggandet blir
kraftigt fördyrat, vilket slår hårt mot bl.a. unga personer och ensamstående
som har svårt att klara boendekostnaderna. Det är därför av synnerlig
vikt att regeringen i den fortsatta beredningen av kommissionens förslag
verkar för att byggtjänster och fastighetsförvaltning skall kunna
omfattas av lågmoms. Jag föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande
till regeringen härom.


8.      Allmännyttiga ideella föreningar, punkt 10 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),
Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och
Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skattelättnader för allmännyttiga ideella
föreningar. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk204
yrkande 2, 2004/05:Sk207, 2004/05:Sk258, 2004/05:Sk269 yrkande 2,
2004/05:Sk299, 2004/05:Sk364, 2004/05:Sk365, 2004/05:Sk437, 2004/05:Sk454
yrkande 13, 2004/05:Kr358 yrkande 8 och 2004/05:N306 yrkande 4.

Ställningstagande
Föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningarna i syfte
att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom sociala, välgörande,
religiösa, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella,
har en lång tradition i vårt land. Dess stora betydelse för det svenska
samhället och även internationellt kan inte nog understrykas. Som anförs
i motionerna är det därför angeläget att de allmännyttiga ideella
föreningarna och trossamfunden även i fortsättningen inte hindras i sin
verksamhet av en hämmande beskattning och annat krångel. Vi anser att
alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller hel
befrielse - som står till buds inom ramen för den gemenskapsrättliga
lagstiftningen på området måste tas till vara. Regeringen uttalade i
budgetpropositionen att beredningen i Finansdepartementet av
Mervärdesskatteutredningens förslag var särskilt inriktat på att se över
beskattningsförslagen avseende de ideella föreningarnas verksamhet.
Avsikten var att under hösten 2004 redovisa eventuella förändringar av
utredningens förslag i en promemoria som skulle skickas ut på remiss.
Detta har inte skett och något besked om när beredningsarbetet kan väntas
bli klart har inte lämnats. Det är enligt vår uppfattning angeläget att
regeringen arbetar snabbt så att den oro och ovisshet som finns bland
många ideellt arbetande människor kan skingras. Vi föreslår att riksdagen
riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den i den fortsatta
beredningen av Mervärdesskatteutredningens förslag beaktar vad vi nu
anfört.


9.      Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening,
punkt 11 - motiveringen (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Ställningstagande
Den omständigheten att kommunerna och landstingen kan få kompensation
för den mervärdesskatt som belastar inköp och andra förvärv inom ramen
för kommunkontosystemet och att de skattefria ideella föreningarna saknar
denna kompensationsmöjlighet missgynnar de ideella föreningarna. Vi
anser att skillnaden i mervärdesskatteförhållande för å ena sidan
kommuner och å andra sidan ideella föreningar utgör ett problem när det
gäller mervärdesskatten på kostnadskrävande drift och underhåll av
byggnader och anläggningar som används t.ex. inom idrotten. Problemen
med att inte kunna få tillbaka utlägg för moms blir givetvis särskilt
stora för de ideella föreningarna när det gäller drift och underhåll av
så stora anläggningar som idrottsarenor. Vi instämmer i vad som anförs
i motion Kr269 om att jämlika villkor måste råda inom detta område. Vi
vill också understryka vikten av att anpassningen av de svenska reglerna
till EG:s mervärdesskattedirektiv inte får leda till försämrade villkor
för svensk idrott. Mot bakgrund av pågående beredning i Regeringskansliet
av Mervärdesskatteutredningens förslag och arbetet i Skattesatsutredningen
bör dock motionen inte nu föranleda något uttalande från riksdagen.



Särskilda yttranden

1.      Föreningsdrivna ridskolor, punkt 3 (kd)
Lars Gustafsson (kd) anför:
Grunden i ridsporten utgörs av verksamheten vid landets ridskolor som
är spridda över hela landet. Ridskolorna drivs oftast av lokala
ridsportföreningar, antingen i egen regi eller genom att ridskolan drivs av
en arrendator. Det finns också ridskolor som drivs helt i privat regi.
Lokaler för ridskoleverksamhet (ridhall, stall, andra utrymmen) samt
mark för hagar och ridbanor ägs ofta av den lokala ridklubben eller av
kommunen. Oftast har de lokala ridklubbarna i de fall anläggningen ägs
av kommunen betydande underhållsskyldighet, vilket ofta kräver omfattande
insatser av de ideella föreningarna. Många lokala klubbar dras också
med betydande ekonomiska svårigheter att få verksamheten att gå runt.
Hästhållningen (foder, bete, hov- och veterinärvård, skötsel) och
fastighets- och materialunderhåll drar stora kostnader liksom hästskötare,
instruktörer och tränare.
Landets ridskolor fungerar ofta som fritidsgårdar där eleverna förutom
själva ridundervisningen får lära sig att umgås med såväl hästar som
medmänniskor. Ridskolan är öppen från tidig morgon till sen kväll, ofta
365 dagar om året. I ridskoleverksamheten fostras de unga till ansvarstagande
och samarbete. Ridskolorna fyller därför en stor social uppgift i
samhället. Denna roll förbises ofta vid en värdering av de insatser som
ridskolorna och ridklubbarna gör i samhället.
Kristdemokraterna har sedan länge motionerat i riksdagen om momsbefrielse
för föreningsdrivna ridskolor. Eftersom de ideella föreningarnas framtida
skattesituation är föremål för beredning i Regeringskansliet avstår jag
nu från att framställa något konkret yrkande.

2.      Företagsbilar, punkt 7 (kd)
Lars Gustafsson (kd) anför:
Frågan om avdragsrätt för lastbilar och andra tjänstefordon är föremål
för beredning inom EU sedan lång tid tillbaka. Det är enligt min mening
angeläget att man från svenskt håll driver på för att påskynda detta
arbete. Jag utgår från att regeringen återkommer med förslag om ändringar
av de svenska reglerna i fall något konkret förslag till EU-gemensam
lagstiftning inte lämnas inom en snar framtid.


3.      Distansförsäljning av varor inom EU, punkt 9 (fp)
Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför:
Rädslan för att handla över Internet har avtagit och alltfler privatpersoner
köper sina varor på detta sätt. Den ökande handeln via Internet medför
också att det tillkommer alltfler företag som bedriver sådan handel.
Var företaget är placerat och har sitt lager rent fysiskt har ingen
betydelse. Det kan vara i Sverige eller i något annat EU-land.
Det som kan orsaka problem är vilken moms en privatkund skall betala om
försäljningen sker från ett annat land. Den privatperson som handlar en
vara i ett annat EU-land och själv fraktar hem den betalar den moms som
gäller i säljarens hemland. Huvudregeln vid distansförsäljning till
privatpersoner är däremot att beskattning skall ske i köparens hemland
till det landets momssats om säljarens årliga försäljning i det landet
överstiger ett visst belopp. I Sverige är detta belopp, det s.k.
tröskelvärdet, 320 000 kr. Överskrids tröskelvärdet skall säljaren öppna
ett momskonto i Sverige och lägga svensk moms på sina fakturor.
Eftersom Sverige tillhör de länder som har den högsta momssatsen inom
EU är det viktigt att de företag som vänder sig till den svenska marknaden
verkligen säljer sina produkter till svensk momssats. I annat fall
utsätts de svenska företag som också bedriver distanshandel för otillbörlig
konkurrens och hamnar i underläge. I dag är det mycket svårt att följa
upp vilka företag från andra EU-länder som via Internet säljer varor
till belopp som överskrider tröskelvärdet men inte har öppnat momskonto
i Sverige. Vi vet att denna bristande kontroll utnyttjas av många
oseriösa företag, dock inte hur många. Enligt Skatteverket kan eventuella
smitare endast hittas genom att kontrollanten surfar på Internet. Denna
brist på kontrollmöjligheter är givetvis otillfredsställande, inte minst
för de seriösa företag som följer gällande regler. Det innebär också
att svenska staten går miste om värdefulla skatteintäkter. Med tanke på
att distanshandeln växer förutsätter vi att regeringen såväl inom Sverige
som i det inom EU pågående arbetet är pådrivande för att hitta en lösning
på detta problem.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Sk204 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (båda
m):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inte momsbelägga frivilligorganisationers försäljning,
som syftar till att främja socialt arbete.
2004/05:Sk207 av Sofia Larsen (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ideella föreningar skall undantas momsbeläggning.
2004/05:Sk214 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samma moms på kulturevenemang.
2004/05:Sk216 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sponsring till kulturen och rätt till utvidgad avdragsrätt
för moms för denna sponsring.
2004/05:Sk217 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om momsreglerna för arbetsbil/lastbil.
2004/05:Sk222 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en sänkning av mervärdesskattesatserna i syfte att
moms vid köp av mat på restaurang likställs med skattesatsen vid inköp
av matvaror i butik.
2004/05:Sk225 av Claes Västerteg (c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att restaurangmomsen bör sänkas.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att den bör verka för att samtliga EU-länder ges
möjlighet att tillämpa reducerade mervärdessatser.
2004/05:Sk227 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om moms på mat.
2004/05:Sk232 av Håkan Larsson och Sven Bergström (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkt mervärdesskatt på dans.
2004/05:Sk239 av Jan-Evert Rådhström och Krister Hammarbergh (båda
m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en förändring av mervärdesskattelagen beträffande
avdragsrätten för moms avseende fordon i näringsverksamhet.
2004/05:Sk241 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som tillåter avdrag
för moms på belopp som berövats ägaren genom tillgreppsbrott som rån
eller stöld.
2004/05:Sk258 av Birgitta Carlsson och Claes Västerteg (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inte momsbelägga verksamheter inom ideella föreningar och
registrerade trossamfund.
2004/05:Sk265 av Carl-Axel Roslund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samma moms i gästhamnar som i övrig turistindustri.
2004/05:Sk269 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (båda c):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inte momsbelägga ideella och allmännyttiga föreningar.

2004/05:Sk270 av Annika Qarlsson och Åsa Torstensson (båda c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skattesatsen för turistnäringen bör vara likartad.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att mervärdesskatten för båtturismen i gästhamnar bör
vara 12 %.
2004/05:Sk271 av Annika Qarlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att mervärdesskatten skall vara densamma för konserter och
danstillställningar.
2004/05:Sk282 av Anders Sjölund och Jan-Evert Rådhström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utförsåkning på skidor momsskattemässigt skall behandlas
på samma sätt som annan idrottsverksamhet.
2004/05:Sk289 av Gunnar Sandberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beskattning av s.k. skräpmat.
2004/05:Sk290 av Anders Bengtsson (s):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att jämställa skattesatserna på livemusik.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att se dansbanden som en del av vårt
kulturarv.
2004/05:Sk295 av Kent Olsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att momssatsen för dansbandsmusik och konserter skall vara
lika.
2004/05:Sk299 av Linnéa Darell m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om moms på frivilligarbete.
2004/05:Sk313 av Lars Lindblad (m):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till förändringar
av reglerna för momsavdrag för företagares tjänstefordon i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2004/05:Sk315 av Anders Sjölund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om justering av restaurangmomsen.
2004/05:Sk348 av Krister Örnfjäder (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skilda momssatser för boende i gästhamn och på campingplats.

2004/05:Sk355 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en enhetlig matmoms.
2004/05:Sk361 av Peter Danielsson och Tobias Billström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om restaurangmomsen.
2004/05:Sk363 av Johnny Gylling och Olle Sandahl (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om behovet av att ändra momssatsen för gästhamnar.
2004/05:Sk364 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inte momsbelägga second hand-försäljning och
kyrkkaffe.
2004/05:Sk365 av Jan Emanuel Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bidrag till frivilligorganisationer och second hand-försäljning.

2004/05:Sk366 av Tomas Högström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändrade momsregler för servicebussar.
2004/05:Sk369 av Bengt-Anders Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om slopande av momsuttag vid medicinska hudbehandlingar.
2004/05:Sk382 av Johan Linander (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att momsen på glasögon och kontaktlinser skall sänkas.
2004/05:Sk404 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (båda c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om momsbefrielse av körkortsutbildning.
2004/05:Sk431 av Jan-Evert Rådhström och Björn Hamilton (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkt moms för gästhamnar i likhet med campingverksamhet i
övrigt.
2004/05:Sk437 av Lars Wegendal m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att beakta det ideella föreningslivets behov av
befrielse från mervärdesskatt.
2004/05:Sk446 av Jörgen Johansson m.fl. (c):

8.      Riksdagen begär att regeringen verkar för att sänkt moms på
byggande och fastighetsförvaltning kan implementeras i enlighet med
EG-rättens sjätte mervärdesdirektiv.
2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):

30.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en enhetlig kulturmoms.
34.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade
mervärdesskatter m.m. (Fi 2002:11) särskilt bör granska momsreglerna
för friskvård och motion.
2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en eventuell momsbeläggning av ideella föreningars
försäljningsverksamhet.
2004/05:Sk460 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att återinföra en enhetlig momssats.
2004/05:Sk471 av Catherine Persson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om grön skatteväxling och differentierad matmoms.
2004/05:Sk476 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om mervärdesskatt för TV-avgift och rätt till momsavdrag för
Public service-företagen.
2004/05:Sk478 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av tillämpningen av moms på fastighetsskötsel.
2004/05:Sk487 av Anne-Marie Ekström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör vara pådrivande inom EU när det gäller att
lösa momsfrågan vid distanshandel.
2004/05:L209 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om reglerna för ersättningar till gode män och förvaltare.
2004/05:So359 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (båda c):

9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att vård måste ges på lika villkor inom både skolmedicin
och KAM vad gäller momsen.
2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning om momssatser på kulturområdet.
2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):

16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om moms på idrottsanläggningar.
17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om idrottens skattefrågor.
2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Mervärdesskatteutredningen.
2004/05:Ub322 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om momsregler.
2004/05:Ub437 av Jörgen Johansson (c):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda införandet av restriktioner och stimulansåtgärder
via skatt för att åstadkomma en sundare konsumtion.
2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

6.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att
utarbeta en strategi för ekonomiska styrmedel inom livsmedelskonsumtionen.

2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

6.      Riksdagen begär att regeringen ger utredningen om översyn av
reglerna om reducerade mervärdesskattesatser (dir. 2002:141) tilläggsdirektiv
att särskilt utreda möjligheterna att införa momsbefrielse för utbildning
som sker utan vinstsyfte och som inte är ett led i det allmännas
utbildningsinsatser.
2004/05:N304 av Kenneth Lantz (kd):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om översyn av momssatsernas betydelse för en ökad
turistnäring.
2004/05:N306 av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (båda c):

4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att inga förändringar får ske i de ideella föreningarnas
mervärdesskatteplikt.
2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skatt på skidliftar.
2004/05:N412 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):

9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om villkor för turismen, avseende skatter och avgifter
likvärdiga med dem som finns i andra länder.
2004/05:Bo304 av Annelie Enochson (kd):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att sänka momsen på nyproduktion.
2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

12.     Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att möjliggöra
en generell byggmomssänkning i Sverige.
13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus
motsvarande halverad byggmoms.</pre><pre></pre>