Allmänna motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning

<div class="sidhuvud_publikation">Skatteutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2004/05:SKU21</div><h1>Allmänna motioner om fastighets- och förmögenhetsbeskattning</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett antal allmänna motioner från 2004 med
anknytning till fastighets- och förmögenhetsbeskattningsområdet. De flesta
av de frågor som aktualiseras i motionerna behandlades förra året i
betänkande 2003/04:SkU22, vari samtliga motioner avstyrktes och som
riksdagen sedan följde. Även nu avstyrks samtliga motioner. I de flesta
fall hänvisas till beredningen och övervägandena inom Regeringskansliet
av Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade
egendomsskatter.
Reservationer har avgivits av
m angående avskaffad eller sänkt fastighetsskatt (res. 1), beräkningsgrund
för fastighetsskatt (res. 5, motiveringen), bostadsrättsföreningar m.m.
(res. 9), uthyrning av bostad (res. 11) och förmögenhetsskatt (res.
12),
fp angående avskaffad eller sänkt fastighetsskatt (res. 2), miljöinvesteringar
m.m. (res. 7), uthyrning av bostad (res. 11) och förmögenhetsskatt (res.
12),
kd angående avskaffad eller sänkt fastighetsskatt (res. 3), miljöinvesteringar
m.m. (res. 7), bostadsrättsföreningar m.m. (res. 9), uthyrning av bostad
(res. 11) och förmögenhetsskatt (res. 12) samt
c angående avskaffad eller sänkt fastighetsskatt (res. 4), beräkningsgrund
för fastighetsskatt (res. 6), vindkraftverk (res. 8), kooperativ hyresrätt
(res. 10) och förmögenhetsskatt (res. 12).
Särskilda yttranden har avgivits av v angående byggnader för äldreboende
och förmögenhetsskatt.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244,
2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286, 2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335,
2004/05:Sk392, 2004/05:Sk446 yrkande 2, 2004/05:Sk453 yrkandena 23, 25
och 26, 2004/05:Sk470 yrkandena 1-3, 2004/05:Bo301 yrkande 7, 2004/05:Bo304
yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkande 11 och 2004/05:Bo310 yrkande 20.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)

2.      Beräkningsgrund för fastighetsskatt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk336, 2004/05:Sk446 yrkandena 1
och 3 samt 2004/05:Bo240 yrkande 7.
Reservation 5 (m) - motiveringen
Reservation 6 (c)

3.      Miljöinvesteringar m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk224, 2004/05:Sk228 yrkande 2,
2004/05:Sk229, 2004/05:Sk357, 2004/05:Sk454 yrkande 16, 2004/05:N347
yrkande 2, 2004/05:N410 yrkande 12, 2004/05:Bo308 yrkande 11 och
2004/05:Bo310 yrkande 21.
Reservation 7 (fp, kd)

4.      Tomträtt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk221 och 2004/05:Sk459.

5.      Vindkraftverk
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk248.
Reservation 8 (c)

6.      Kommersiella lokaler
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk261 och 2004/05:Sk362.

7.      Byggnader för äldreboende
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk278, 2004/05:Sk323 yrkandena 1
och 2 samt 2004/05:So601 yrkande 1.

8.      Bostäder i utlandet
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk233, 2004/05:Sk236 och 2004/05:Sk322.

9.      Skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk440.

10.     Bostadsrättsföreningar m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk320, 2004/05:Bo301 yrkandena
15-17 och 2004/05:Bo306 yrkande 25.
Reservation 9 (m, kd)

11.     Kooperativ hyresrätt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 21, 2004/05:Bo248
yrkande 3 och 2004/05:Bo275 yrkande 3.
Reservation 10 (c)

12.     Uthyrning av bostad
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk458, 2004/05:N239 yrkande 9,
2004/05:N397 yrkande 5, 2004/05:Bo249 yrkande 8, 2004/05:Bo304 yrkande
1 och 2004/05:Bo310 yrkande 12.
Reservation 11 (m, fp, kd)

13.     Förmögenhetsskatt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk288 yrkande 2, 2004/05:Sk338,
2004/05:Sk394, 2004/05:Sk429, 2004/05:Sk453 yrkande 18, 2004/05:L370
yrkande 3 och 2004/05:So600 yrkande 2.
Reservation 12 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 8 mars 2005
På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Susanne Eberstein (s),
Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per
Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart
Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Gunnar Andrén (fp),
Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Lars
Gustafsson (kd) och Christina Axelsson (s).</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
Ärendet gäller allmänna motioner på fastighets- och förmögenhetsskatteområdet
från 2004. Motsvarande allmänna motioner från 2003 behandlades på våren
2004 i betänkande 2003/04:SkU22 som även innehöll ett yttrande av
bostadsutskottet (liksom föregående år). Frågor om förmögenhetsskatt togs
även upp i betänkande 2003/04:SkU26 om en begränsningsregel för
förmögenhetsskatten (prop. 2003/04:64).
Senare på våren 2004, efter det att dessa ärenden behandlats i riksdagen,
presenterade Egendomsskattekommittén sitt huvudbetänkande SOU 2004:36
Reformerade egendomsskatter. Enligt kommitténs förslag borde begränsningsregeln
för fastighetsskatt (se nedan 3) utvidgas så att i praktiken den stora
majoriteten av småhusägare inte skulle behöva betala mer än högst 4 %
av hushållsinkomsten i fastighetsskatt. Vidare föreslog kommittén att
fastighetsskatten på privatbostäder i utlandet skulle avskaffas, att
tidpunkten för skattskyldighetens inträde för fastighetsskatt skulle
flyttas till tillträdesdagen och att fastighetsskatten på vindkraftverk
skulle avskaffas. När det gäller förmögenhetsskatten föreslog kommittén
att värderingen av tillgångar och skulder skulle sättas till 50 %, att
det skulle införas en generell skatteplikt för alla marknadsnoterade
aktier, att fribeloppet skulle sättas till 900 000 kr och att
sambeskattningen mellan makar och sambor skulle avskaffas.
Följande lagar är de viktigaste inom fastighets- och
förmögenhetsbeskattningen:

Fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, (prop. 1979/80:40, SkU
1979/80:17). I lagen har de grundläggande bestämmelserna för allmän,
förenklad och särskild fastighetstaxering samlats. Lagen innehåller bl.
a. definitioner av olika byggnadstyper och olika markområden, de sistnämnda
med hänsyn till vad sorts ägoslag det är fråga om. Vidare anges vilka
fastigheter som är skattepliktiga samt vad som ingår i taxeringsenhet
och hur taxeringsvärdet bestäms. Enligt 5 kap. 2 § lagen skall
taxeringsvärdet bestämmas till ett belopp som motsvarar 75 % av
taxeringsenhetens
marknadsvärde.
Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, FSL, (prop. 1984/85:18,
SkU 1984/85:17 och 24). I lagen återfinns bestämmelser om vilka fastigheter
som beskattas, vem som skall betala fastighetsskatten och hur underlaget
beräknas samt gällande skattesatser. Enligt den s.k. dämpningsregeln i
2 a § (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11) skall i vissa fall, om
taxeringsvärdet höjs vid en allmän eller förenklad fastighetstaxering,
hela höjningen inte omedelbart slå igenom på uttaget av fastighetsskatten.
I stället skall höjningen fördelas lika mellan de år som återstår fram
till nästa fastighetstaxering.
Lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt, LFAS, (prop.
2001/02:3, bet. 2001/02:SkU3). Enligt lagen skall vid normala inkomster
och taxeringsvärden ingen betala mer än 5 % av sin inkomst, beräknad på
visst sätt, i fastighetsskatt för den permanenta bostaden. I lagen anges
under vilka förutsättningar och i vilken omfattning ägare av fastighet
i Sverige skall tillgodoräknas skattereduktion.
Lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, SFL, (prop. 1996/97:117,
bet. 1996/97:SkU20). I lagen regleras bl.a. vilka tillgångar som är
skattepliktiga till förmögenhetsskatt, hur dessa tillgångar skall
värderas samt hur skatten skall beräknas.
Lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt, LFÖS, (prop.
2003/04:64, bet. 2003/04:SkU26). I lagen finns bestämmelser om att en
person - eller en med en sådan person sambeskattad person - som betalar
fastighetsskatt och som har medgivits skattereduktion för fastighetsskatten
också kan medges skattereduktion för förmögenhetsskatt på den del av
förmögenheten som hänför sig till bostadsfastigheten.
Lagen (1997:324) om begränsning av skatt, LBS, (prop. 1996/97:117, bet.
1996/97:SkU20). Enligt lagen begränsas uttaget av statlig inkomstskatt
och förmögenhetsskatt om det överstiger visst spärrbelopp.
Inkomstskattelagen (1999:1229), IL, (prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2).
Av särskild betydelse är 41 kap. Grundläggande bestämmelser för
inkomstslaget kapital och 42 kap. Vad som skall tas upp och dras av i
inkomstslaget kapital.
En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet är
fogad som bilaga till betänkandet.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motioner om avskaffad eller sänkt fastighetsskatt.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Gällande bestämmelser m.m.

Fastighetsskatt tas ut för:
- småhusenheter,
- hyreshusenheter,
- småhus och tomter på lantbruksenheter,
- privatbostäder i utlandet.
Fastighetsskatten baseras på fastighetstaxeringen och tas på småhus ut
med 1,0 % av taxeringsvärdet. För hyreshus tas skatt på bostadsdelen ut
med 0,5 % av taxeringsvärdet. För nybyggda eller renoverade bostadshus
sätts skatten ned. Vidare skall en höjning av taxeringsvärdet vid en
allmän eller förenklad fastighetstaxering enligt den s.k. dämpningsregeln
- som beskrivits ovan - inte omedelbart slå igenom såsom underlag för
fastighetsskatten utan till lika delar fördelas på de närmaste åren. En
särskild begränsningsregel för fastighetsskatten (se ovan under 3)
innebär att ingen skall behöva betala mer än 5 % av sin inkomst, beräknad
på visst sätt, i fastighetsskatt för den permanenta bostaden vid normala
inkomster och taxeringsvärden.
Yrkanden om slopad eller väsentligt sänkt fastighetsskatt på bostadsfastigheter
har genom åren genomgående avvisats med motiveringen att fastighetsskatten
utgör en del av kapitalinkomstbeskattningen, att det bör finnas en
likformighet och enhetlighet mellan beskattningen av en privat
bostadsfastighet och övriga kapitaltillgångar samt att ränteutgifter - även
sådana som avser bostadslån - är och bör förbli avdragsgilla.
Statens inkomster av fastighetsskatt beräknas för år 2005 till drygt 24,
5 miljarder kronor. I riksdagens budgetbeslut avslogs motioner från m,
fp, kd och c om en sänkning omedelbart och - i fråga om några av
partierna - ett avskaffande på sikt av fastighetsskatten (bet. 2004/05:FiU1
s. 185-187).
Motionerna
I motioner från Moderata samlingspartiet yrkas genomgående på avskaffad
eller sänkt fastighetsskatt. Således yrkas i motion Sk453 av Lennart
Hedquist m.fl. (m) dels på ett tillkännagivande om ett planmässigt
avskaffande av fastighetsskatten (yrkande 23), dels på ett beslut om
sänkt fastighetsskatt för flerfamiljshus med 0,1 procentenhet 2006 och
ytterligare 0,1 procentenhet 2007 (yrkande 25) och för småhus med 0,1
procentenhet år 2007 (yrkande 26). Även i motionerna Sk244 av Stefan
Hagfeldt (m), Sk392 av Anne-Marie Pålsson (m) och Bo301 (yrkande 7) av
Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) begärs en avveckling av
fastighetsskatten. I motion Sk253 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m)
krävs ett avskaffande av "boendeskatterna" (fastighets- och
förmögenhetsskatterna) och i motion Sk286 av Inger René och Kent Olsson (m)
föreslås en successivt avvecklad fastighetsskatt i kombination med en
omdefinierad belägenhetsfaktor.
Folkpartiet förordar också en sänkning av fastighetsskatten. I motion
Bo310 (yrkande 20) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås sänkt
fastighetsskatt till 0,8 % på småhus och 0,4 % på flerbostadshus.
Kristdemokraterna anser att fastighetsskatten bör både sänkas och
reformeras. I motion Sk470 (yrkandena 1-3) av Per Landgren m.fl. (kd)
begärs att fastighetsskatten avskaffas och att det i stället införs en
kommunal avgift för fastigheter och en höjd reavinstskatt vid försäljning
av fastigheter. Även i motionerna Bo306 (yrkande 11) av Ragnwi Marcelind
m.fl. (kd) och Bo304 (yrkande 6) av Anneli Enochson (kd) föreslås
avskaffad fastighetsskatt och i stället införande av en kommunal avgift
för fastigheter.
I en motion av Centerpartiet - Sk446 (yrkande 2) av Jörgen Johansson m.
fl. (c) - begärs ett uttalande om fastighetsskattens risker, och syftet
är uppenbarligen att fastighetsskatten skall sänkas. Även i motionerna
Sk228 (yrkande 1) av Rigmor Stenmark (c) och Sk288 (yrkande 1) av Kerstin
Lundgren (c) begärs ett successivt avskaffande av fastighetsskatten.
I en motion av Miljöpartiet - Sk335 av Mona Jönsson (mp) - anförs att
fastighetsskatten bör avvecklas på sikt. I nuläget begär motionären en
utredning om kommunal fastighetsskatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis erinra om att statens inkomster av
fastighetsskatt för år 2005 har beräknats till 24,5 miljarder kronor. En
sänkning av fastighetsskatten - eller ett slopande av hela skatten -
skulle således medföra betydande statsfinansiella återverkningar.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt att fastighetsskatten
utgör en del av kapitalinkomstbeskattningen, att det bör finnas en
likformighet och enhetlighet mellan beskattningen av en fastighet och
beskattningen av avkastningen av övriga kapitaltillgångar samt att
ränteutgifter - även sådana som avser bostadslån - bör förbli avdragsgilla.
Fastighetsskatteuttaget bör således ligga rimligt i nivå med beskattningen
av andra kapitalinkomster. För att inte effekterna av fastighetsskatten
skall bli oskäliga vid taxeringshöjningar eller för hushåll med små
inkomster bör det dock även i fortsättningen finnas olika dämpnings-
och begränsningsregler.
Vad som nu anförts innebär att regeringen fortlöpande bör övervaka att
fastighetsskatten ligger på en skälig nivå. Vid t.ex. kraftiga förändringar
i fastighetspriserna kan fastighetsskatten behöva förändras. Så har
också skett vid flera tillfällen sedan skattereformen 1990. För närvarande
bereds inom Regeringskansliet de förslag om ändrad fastighets- och
förmögenhetsbeskattning som lagts fram i Egendomsskattekommitténs
huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter och som utskottet
redovisat i inledningen till detta betänkande. Ett ställningstagande av
riksdagen till frågan om sänkt fastighetsskatt bör enligt utskottets
mening anstå till dess att regeringen redovisat sitt ställningstagande
med anledning av Egendomsskattekommitténs förslag. Med det anförda
avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.

Beräkningsgrund för fastighetsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner och motionsyrkanden om ändrad beräkningsgrund
för fastighetsskatt.
Jämför reservationerna 5 (m) och 6 (c).
Gällande bestämmelser m.m.
Fastighetsskatten beräknas på basis av fastigheternas taxeringsvärde
som enligt vad som anges ovan skall motsvara 75 % av marknadsvärdet. En
bred enighet av alla utredningar som företagits angående denna fråga
förordar just taxeringsvärdet som grundval för fastighetsskatten, senast
SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter.
Motionerna
I motion Bo240 (yrkande 7) av Owe Hellberg m.fl. (v) föreslås en
beskattning av boendeform i stället för hustyp. I motion Sk446 (yrkandena
1 och 3) av Jörgen Johansson m.fl. (c) framhåller motionärerna att
nuvarande system med taxeringsvärden baserade på ett genomsnittligt värde
inom värdeområdena inte är bra. Motionärerna vill i stället att ett
medianvärdesystem för att undvika alltför stark påverkan av höga eller
låga köpeskillingar införs, att taxeringen av fastigheter för fastboende
och fritidsboende skiljs åt och att ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr
införs. I motion Sk336 av Barbro Feltzing (mp) argumenteras för en
fastighetsskatt baserad på inköpspriset, övergångsvis frysta taxeringsvärden
och - i framtiden - en relatering till fastighetens miljöpåverkan.
Utskottets ställningstagande
I Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade
egendomsskatter diskuteras i samband med fastighetsbeskattningen även
frågan om alternativa beräkningsunderlag för fastighetsskatten. Kommittén
konstaterar dock att andra modeller än sådana som bygger på taxeringsvärdet
är kortsiktiga lösningar som inte på ett tillfredsställande sätt löser
likviditets- och förutsebarhetsproblemen utan skapar oacceptabla
fördelningseffekter och regionalpolitiska effekter på inkomster och
förmögenheter.
Egendomsskattekommittén har även analyserat frågan om uttaget av
fastighetsskatt kan kopplas till IL:s indelning av fastigheter för att
åstadkomma att småhus med bostadsrätt och hyresrätt beskattas på samma
sätt som annat boende inom respektive upplåtelseform. Kommittén påpekar
vissa brister med en sådan lösning men anvisar samtidigt en enklare och
mer ändamålsenlig väg om man vill minska asymmetrin i beskattningen av
boende inom en och samma upplåtelseform. Ett sådant alternativ, som
enligt kommittén inte kräver lika stora ingrepp i lagstiftningen, är
att beträffande småhus med bostadsrätt eller hyresrätt ange i lagtexten
att fastighetsskatten skall tas ut med 0,5 % om dessa fastighetstyper
utgör näringsfastigheter vid inkomsttaxeringen, dvs. ingår i en
näringsverksamhet.
Utskottet utgår ifrån att frågorna om beräkningsgrund för fastighetsskatt
övervägs vidare inom Regeringskansliet under den fortsatta beredningen
av fastighetsskattefrågan. Något uttalande av riksdagen är enligt
utskottets mening inte aktuellt utan utskottet anser att regeringens
ställningstagande bör avvaktas och avstyrker motionerna.
Miljöinvesteringar m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motioner om särskilda beskattningsregler vid
miljöinvesteringar m.m.
Jämför reservation 7 (fp, kd).
Gällande bestämmelser m.m.
En grundläggande princip för fastighetstaxeringen är att taxeringsvärdet
skall spegla marknadsvärdet. För att undvika att denna princip frångås
har krav på skattefavörer för att genomföra energibesparingsåtgärder
och miljöåtgärder i stället mötts med en skattereduktion för vissa
miljöförbättrande installationer i småhus som används som permanentbostad,
nämligen installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i ett
nyproducerat småhus och installation av energieffektiva fönster i ett
befintligt småhus (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11). Den senaste
behandlingen av motioner med yrkanden om reducerat taxeringsvärde i
förhållande till marknadsvärdet vid miljöinvesteringar resulterade i
avslag på motionerna (bet. 2003/04:SkU22).
Även denna fråga diskuteras i betänkande SOU 2004:36 Reformerade
egendomsskatter av Egendomsskattekommittén som visserligen betonar att
användningen av ekonomiska styrmedel som t.ex. skatter och bidrag kan
vara effektiva sätt att uppnå önskade miljöeffekter men ändock anser
att kravet på likformighet i beskattningen av olika kapitaltillgångar
gör att fastighetsskatten även i fortsättningen bör baseras på fastigheternas
marknadsvärden.
Motionerna
I en rad motioner framhålls olägenheterna med att energibesparande och
miljöförbättrande åtgärder på fastigheterna leder till en höjning av
fastigheternas taxeringsvärden, vilket i sin tur medför höjd fastighetsskatt.
I motion Sk229 av Magdalena Andersson (m) anser motionären att
installerande av elbesparande värmepumpar inte bör leda till ökad skatt. I
motionerna Sk454 (yrkande 16) och Bo310 (yrkande 21), båda av Lars
Leijonborg m.fl. (fp), Bo308 (yrkande 11) av Lars Tysklind m.fl. (fp)
och Sk357 av Runar Patriksson (fp) framhålls att detsamma bör gälla vid
byte till bergvärme och treglasfönster och även vid andra investeringar
i energibesparande och miljöförbättrande syfte. Motionerna N410 (yrkande
12) av Maria Larsson m.fl. (kd), Sk224 av Torsten Lindström (kd) och
Sk228 (yrkande 2) av Rigmor Stenmark (c) har samma inriktning.
Stick i stäv mot dessa motioner går motion N347 (yrkande 2) av Ingegerd
Saarinen (mp). Av miljöskäl anser hon att ROT-avdrag inte bör medges
för installation av värmepump.
Utskottets ställningstagande
Utskottet håller med motionärerna i så måtto att det i vissa situationer
kan vara effektivt att använda skatteinstrumentet för att uppnå önskade
miljöeffekter. Som framgår av den ovan lämnade redovisningen kommer
samma synsätt också till uttryck i Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande
SOU 2004:36 och så har också skett genom införandet av den temporära
möjligheten till skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer
i småhus. Utskottet vidhåller dock sin uppfattning, som även delas av
Egendomsskattekommittén, att kravet på likformighet i beskattningen av
olika kapitaltillgångar gör att fastighetsskatten även i fortsättningen
bör baseras på fastigheternas marknadsvärden. Utskottet avstyrker därför
de nu behandlade motionerna om avsteg från denna grundläggande princip.
Utskottet avstyrker även den i detta sammanhang aparta motion N347
yrkande 2 om att ROT-avdrag inte bör medges för installation av värmepump.

Tomträtt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om att tomträttshavare inte skall behöva
betala fastighetsskatt.

Gällande bestämmelser m.m.
Vid fastighetsbeskattningen likställs tomträttsinnehav med vanligt ägande.
En konsekvens är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren som
betalar fastighetsskatt för en fastighet som innehas med tomträtt.
Tomträttsinnehavaren medges avdrag för sin tomträttsavgäld under inkomst
av kapital och har talerätt i fråga om fastighetsskatten och underlaget
för denna. Den senaste behandlingen av motionsyrkanden om att fastighetsskatt
på tomträtt inte skall tas ut av tomträttshavaren utan av ägaren
resulterade i avslag på motionerna (bet. 2003/04:SkU22).
Motionerna
I motion Sk459 av Torkild Strandberg (fp) begärs ett tillkännagivande
om att fastighetsskatt på tomträtt inte skall tas ut av tomträttshavaren.
I motion Sk221 av Torsten Lindström (kd) begärs förslag med samma
inriktning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen avstyrkt yrkanden om
att fastighetsskatt inte skall tas ut av tomträttshavare. Utskottet
vill i sammanhanget tillägga att det är svårt att se att den föreslagna
förändringen skulle vara till någon fördel för tomträttshavarna eftersom
den skulle innebära att fastighetsägaren måste kompensera sig för
fastighetsskatten genom höjda avgälder och att avdragsrätten för avgälderna
för tomträttshavaren skulle kunna komma att bli ifrågasatt. Utskottet
vidhåller sin uppfattning och avstyrker motionerna Sk459 och Sk221.
Vindkraftverk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om befrielse från fastighetsskatt för
vindkraftverk.
Jämför reservation 8 (c).
Gällande bestämmelser m.m.
Vindkraftverk taxeras som elproduktionsenhet, och fastighetsskatten för
elproduktionsenheter uppgår till 0,5 %. I fastighetstaxeringshänseende
betraktas vindkraftverk som en byggnad. Vid 2000 års allmänna
fastighetstaxering rekommenderade Riksskatteverket (numera Skatteverket) att
vindkraftverk värderas till 6 400 kr per installerad kW.
Egendomsskattekommittén har i sitt huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade
egendomsskatter föreslagit att fastighetsskatten på vindkraftverk skall
slopas. Kommittén anför samtidigt att det fordras en prövning av om
skattebefrielsen är förenlig med EU:s regler om statsstöd, innan förslaget
kan genomföras. Frågan bereds inom Regeringskansliet.
I sammanhanget kan nämnas att i samband med budgetbeslutet för 2004
beslutades att en avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft
(den s.k. miljöbonusen) skulle påbörjas fr.o.m. den 1 januari 2004,
något olika för landbaserade respektive havsbaserade vindkraftverk.
Motionen
I motion Sk248 av Johan Linander (c) begärs ett tillkännagivande om att
fastighetsskatten på vindkraftverk bör avskaffas. Nya alternativa
energiformer måste enligt motionären stimuleras. I stället för att klassas
som fastighetsskattepliktiga elproduktionsanläggningar vill motionären
se vindkraftverken som ett inventarium som därmed inte belastas med
fastighetsskatt.
Utskottets ställningstagande
Frågan om fastighetsbeskattningen av vindkraftverk bereds inom
Regeringskansliet till följd av Egendomsskattekommitténs ovan redovisade
förslag att slopa skatten. Innan utskottet tar ställning till frågan om
en eventuell avveckling bör regeringens ställningstagande avvaktas och
utskottet avstyrker därför motion Sk248.
Kommersiella lokaler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om likställighet i fastighetsskattehänseende
mellan kommersiella lokaler och industrifastigheter.

Gällande bestämmelser m.m.
Som ett led i finansieringen av vårt medlemskap i EU beslutade riksdagen
våren 1995 att ta ut fastighetsskatt på kommersiella lokaler och
industrifastigheter. Skatten för kommersiella lokaler bestämdes till 1,0
% och för industrienheter till 0,5 %. I förarbetena uttalades att nivån
på fastighetsskatten generellt sett borde vara låg eftersom skattebelastningen
på en fastighet är oberoende av fastighetens faktiska avkastning.
Särskilt gällde detta för fastigheter i sektorer som är utsatta för
internationell konkurrens, hette det. En lämplig nivå för fastighetsskatten
för industrifastigheter bedömdes vara 0,5 % av taxeringsvärdet. Samtidigt
gjordes bedömningen att en rimlig nivå på uttaget av fastighetsskatt på
lokalhyreshus var 1,0 % av taxeringsvärdet (prop. 1994/95:203, bet.
1994/95:SkU28). Den senaste behandlingen av yrkanden liknande de nu
aktuella resulterade i avslag (bet. 2003/04:SkU22).
Motionerna
I motion Sk362 av Kenneth Lantz (kd) begärs en översyn så att
fastighetsbeskattningen av lokaler i näringsverksamhet inte blir högre än för
industrilokaler som nu är 0,5 %. I motion Sk261 av Claes Västerteg och
Eskil Erlandsson (c) begärs ett tillkännagivande med innebörden att i
varje fall hotell- och restaurangnäringen skall ha samma villkor som
industrin när det gäller fastighetsskatten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att fastighetsskatten för de aktuella fastighetsbestånden
är väl avvägd. Om de fortsatta övervägandena i fråga om fastighetsskatten
inom Regeringskansliet skulle resultera i väsentliga ändringar av
fastighetsskatten för övriga fastigheter utgår utskottet ifrån att
skatteförhållandena för även dessa byggnader uppmärksammas. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Sk362 och Sk261.
Byggnader för äldreboende
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner och motionsyrkanden om fastighetstaxeringen
av äldreboende.
Jämför särskilt yttrande 1 (v).
Gällande bestämmelser m.m.
Vårdbyggnader är undantagna från skatteplikt. Som vårdbyggnad räknas
byggnad som används för sjukvård, missbrukarvård, omsorg om barn och
ungdom, kriminalvård, åldringsvård eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda.
Annan byggnad utgör också vårdbyggnad om den används som hem åt personer
som behöver institutionell vård och tillsyn (2 kap. 2 § FTL).
Servicehus som till övervägande del upptas av bostadslägenheter med kök
räknas normalt inte som vårdbyggnad även om byggnaden också innehåller
gemensamma utrymmen och de boende kan få hjälp med sjukvård, matlagning
och annan tillsyn.
Boende- och avgiftsutredningen (SOU 1999:33) analyserade begreppet
"särskilda boendeformer" och kom fram till att det enbart borde användas
för äldreboende, bostäder med särskild service för funktionshindrade
samt korttidsboende. Med äldreboende skulle enligt utredningen avses
bostäder för permanent boende för äldre vars behov av vård eller omsorg,
service samt trygghet inte kunde tillgodoses i ordinärt boende.
Utredningen ansåg att fastighetstaxeringslagen borde behandla de särskilda
boendeformerna på ett enhetligt sätt och överlämnade sina synpunkter
till Fastighetstaxeringsutredningen.
Fastighetstaxeringsutredningen tog inte ställning för eller emot Boende-
och avgiftsutredningens förslag men konstaterade i sitt betänkande SOU
2000:10 Fastighetstaxering - precision, påverkansmöjligheter, individuella
bedömningar att om det genomförs bör kategorin "särskilda boendeformer"
kunna utgöra skattebefriade enheter (s. 225-226).
I sin senaste behandling av frågan om gränsdragningen mellan vårdbyggnad
som användes för åldringsvård och andra byggnader, t.ex. servicehus
avsedda för äldreboende, hänvisade utskottet till ett pågående arbete
inom Regeringskansliet på detta område och avstyrkte den då aktuella
motionen (bet. 2003/04:SkU22). I en senare interpellationsdebatt har
emellertid Finansministern anfört att det skulle leda till nya
gränsdragningsproblem om denna typ av serviceboende skulle anses som vårdbyggnad
och att han därför inte var beredd att ge något ytterligare besked (prot.
2004/05:39).
Det finns för närvarande två mål i Regeringsrätten (2991-2992/04) som
båda gäller fastighetstaxering av byggnader för äldreboende där kommunen
anvisat plats. Det är vederbörande kommun som överklagat kammarrättens
domar och som vill att byggnaderna skall taxeras som specialbyggnader
och inte som hyreshusenheter, vilket kammarrätten funnit.
Motionerna
I motionerna Sk323 (yrkandena 1 och 2) av Kenneth Lantz (kd) och So601
(yrkande 1) av Helena Höij m.fl. (kd) begärs ett uttalande om att
fastigheter för äldreboende bör hänföras till specialbyggnad och inte
påläggas någon fastighetsskatt. Enligt motionärerna är praxis oklar när
det gäller olika former av äldreboenden. I motion Sk278 av Marie Engström
m.fl. (v) yrkas att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag
på tillämpningsregler som undanröjer den osäkerhet som råder i vad avser
skatt respektive skattefrihet för de blandade boendeformerna inom
äldreomsorgen.
Utskottets ställningstagande
Eftersom det finns mål med anknytning till frågan hur byggnader för
äldreboende skall taxeras som väntar på avgörande i Regeringsrätten
anser utskottet att ett ställningstagande till denna fastighetstaxeringsfråga
bör anstå till dess att ett sådant avgörande föreligger och rättsläget
klarnat. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.
Bostäder i utlandet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner om slopad fastighetsskatt för bostäder i
utlandet.

Gällande bestämmelser m.m.
Fastighetsskatt betalas även för privatbostäder i utlandet. Den
skatterättsliga bestämmelsen finns i 1 § andra stycket FSL, där det anges
att sådan bostad som enligt 2 kap. 8-12 §§ IL är privatbostad och som
är belägen utomlands, är skattepliktig till fastighetsskatt. Skatteplikten
gäller endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige. Av
bestämmelsen framgår vidare att en privatbostad inte innefattar mark.
Markvärdet skall således inte beaktas vid beräkning av fastighetsskatt
på privatbostäder i utlandet, vilket har att göra med internationella
principer om staters oinskränkta rätt att beskatta den egna marken.
Nedsättning av fastighetsskatten medges inte för fastigheter i utlandet,
varför fastighetsskatt på privatbostad i utlandet alltid tas ut efter
en hel skattesats.
Fastigheter beskattas i allmänhet i det land där fastigheten är belägen.
Eftersom FSL som regel inte omfattas av vare sig de tidigare
dubbelbeskattningsavtalen eller de nya skatteavtalen kan fastigheten bli
dubbelbeskattad. För att undvika att så sker finns interna svenska
bestämmelser om avräkning av utländsk skatt som medger att den utländska
skatten räknas av från den svenska skatten på fastigheten. Om ett
skatteavtal innehåller bestämmelser om att inkomst av privatbostad i
utlandet är undantagen från beskattning i Sverige skall heller inte
statlig förmögenhetsskatt tas ut i Sverige på en sådan bostad.
Egendomsskattekommittén har föreslagit att fastighetsskatten på
privatbostäder i utlandet avskaffas. Som skäl anförs bl.a. att fastighetsskatten
på privatbostäder i utlandet är förknippad med tillämpnings- och
kontrollproblem med dryga hanteringskostnader som följd. Skatten har i dag
mycket liten statsfinansiell betydelse, och utlandsfastigheterna beskattas
regelmässigt med fastighetsskatt eller motsvarande i det land de är
belägna, heter det vidare (SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter s.
210 f.).
Motionerna
I motionerna Sk233 av Anita Sidén och Margareta Andersson (m) och Sk236
av Henrik Westman (m) begärs ett tillkännagivande respektive ett förslag
om slopad skatt på bostadsfastighet i utlandet. I motion Sk322 av Kenneth
Lantz (kd) föreslås en utredning om samma sak.
Utskottets ställningstagande
Frågan om beskattningen av bostadsfastigheter i utlandet är med anledning
av Egendomsskattekommitténs förslag att slopa skatten föremål för
beredning inom Regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens
ställningstagande bör avvaktas innan utskottet tar ställning till frågan om
ett eventuellt slopande. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna
Sk233, Sk236 och Sk322.
Skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt
grannland.

Gällande bestämmelser m.m.
Enligt 42 kap. 1 § IL skall bl.a. ränteinkomster tas upp som intäkt och
ränteutgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster dras av som
kostnad. Ränteutgifter får dras av även om de inte är utgifter för att
förvärva eller bibehålla inkomster. Det sistnämnda gäller dock inte för
begränsat skattskyldiga. En generell avdragsrätt för ränteutgifter i
inkomstslaget kapital gäller således för obegränsat skattskyldiga medan
begränsat skattskyldiga endast medges avdrag för ränteutgifter som är
utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster.
I ett lagstiftningsärende nyligen angående beskattning av utomlands
bosatta prövades bl.a. frågan om att införa en generell rätt till avdrag
för ränteutgifter, vilket den bakomliggande utredningen föreslagit.
Regeringen ansåg emellertid, med stöd av vissa remissinstanser (bl.a.
Länsrätten i Skåne län), att det fanns anledning "att gå försiktigare
fram än vad utredningen föreslagit" och lade inte fram något sådant
förslag i propositionen. Riksdagen följde också propositionen (prop.
2004/05:19 s. 47, bet. 2004/05:SkU9).
När det gäller personer som bor i en egen privatbostadsfastighet i
Sverige men arbetar i ett annat land betalar vederbörande normalt
fastighetsskatt i Sverige. Vederbörande har då rätt att mot denna
fastighetsskatt räkna av en skattereduktion enligt de regler som gäller för
underskott i kapital (t.ex. ränteutgifter som inte kunnat kvittas mot
inkomst av kapital).
Motionen
I motion Sk440 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) efterlyses en rätt till
skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland. Motionären vill
härigenom främja integration och arbetspendling över Öresund.
Utskottets ställningstagande
Av den ovan lämnade redogörelsen framgår att frågan om skatteavdrag för
bostadslån i ett annat land nyligen prövats i ett lagstiftningsärende
men att tanken avvisats. Utskottet vidhåller denna uppfattning och
avstyrker motion Skr440.
Bostadsrättsföreningar m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner och motionsyrkanden om slopad inkomstskatt
för bostadsrätter, slopad skillnad mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar
samt utökade uppskovsmöjligheter vid bostadsbyte.
Jämför reservation 9 (m, kd).
Gällande bestämmelser m.m.
Vid inkomstbeskattningen har man sedan länge skilt mellan äkta och oäkta
bostadsföretag. I IL används uttrycket privatbostadsföretag i stället
för äkta bostadsföretag. I IL finns inget särskilt uttryck för en
förening eller ett bolag som inte uppfyller villkoren för att vara ett
privatbostadsföretag. Ett sådant bostadsföretag brukar dock kallas ett
oäkta bostadsföretag.
Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller
aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt
sina medlemmar tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen
eller bolaget (2 kap. 17 § IL). För att företaget skall räknas som
privatbostadsföretag har Riksskatteverket (numera Skatteverket) i
rekommendationer (RSV S 1999:43) uttalat att fastigheten skall inrymma
minst 3 bostadslägenheter och att minst 60 % av hela taxeringsvärdet
skall belöpa på lägenheter som upplåtits till medlemmar eller delägare.
Fördelningen av taxeringsvärdet bör enligt rekommendationerna ske i
förhållande till hyresvärdena. Med hyresvärdena menas det aktuella årets
bruksvärdeshyra för bostäder och marknadshyra för lokaler, dvs. samma
hyresberäkningar som ligger till grund för fastighetstaxeringen. Med
hjälp av dessa hyresvärden fördelas taxeringsvärdet på kvalificerad
respektive okvalificerad användning. (Till kvalificerad användning räknas
de bostadslägenheter som upplåtits med bostadsrätt till fysiska personer.
Till okvalificerad användning räknas bostadslägenheter som upplåtits
med hyresrätt och lokaler samt bostäder som upplåtits med bostadsrätt
till juridiska personer.) Den kvalificerade användningen skall då uppgå
till minst 60 % för att föreningen skall klassificeras som ett
privatbostadsföretag. Uppfylls inte dessa krav är föreningen att betrakta
som ett oäkta bostadsföretag.
Bedömningen av om en förening är att anse som privatbostadsföretag eller
inte görs vid varje beskattningsårs utgång. Om en förening då bedöms
vara ett privatbostadsföretag antas detta förhållande ha gällt hela
beskattningsåret och vice versa.
En bostadsrättsförening beskattas antingen som ett privatbostadsföretag
eller som ett oäkta bostadsföretag. Om bostadsrättsföreningen anses
vara ett privatbostadsföretag kommer den att schablonbeskattas. Föreningen
skall som inkomst av näringsverksamhet ta upp ett belopp som motsvarar
3 % av fastighetens taxeringsvärde. Avdrag medges för ränteutgifter
samt eventuell tomträttsavgäld. Är föreningen i stället ett oäkta
bostadsföretag beskattas den på samma sätt som andra ekonomiska föreningar
och aktiebolag, dvs. i princip skall samtliga intäkter och kostnader
tas med vid inkomstberäkningen. Avdrag görs för driftkostnader,
värdeminskning m.m. Fastighetsskatten är avdragsgill endast för oäkta
bostadsföretag.
Klassificeringen av en bostadsrättsförening avgör även hur medlemmarnas
andel skall beskattas. Under innehavstiden beskattas medlemmen i ett
oäkta bostadsföretag i inkomstslaget kapital för skillnaden mellan
hyresvärdet för disponerad lägenhet och erlagd avgift. Någon beskattning
av hyresvärdet sker inte om bostaden finns i en schablonbeskattad
förening, dvs. i ett privatbostadsföretag. Särskilda regler gäller också
vid beskattningen av kapitalvinst som uppkommer om en lägenhet i ett
privatbostadsföretag säljs eller hyrs ut.
Riksdagen beslutade hösten 2003 om utökade möjligheter till uppskov med
kapitalvinstbeskattning vid bostadsbyte (prop. 2003/04:19, bet. SkU11).
De nya reglerna innebär att också en nybyggd bostadsrättslägenhet i
ett s.k. oäkta bostadsföretag skall kunna vara ersättningsbostad under
en viss tid, nämligen under en femårsperiod då fastighetsskatt inte
skall betalas på en nybyggd fastighets bostadsdel. Det innebär att om
en skattskyldig förvärvar en nybyggd bostadsrättslägenhet i en förening
som inte uppfyller villkoren för att vara ett privatbostadsföretag skall
föreningen ändå anses som ett privatbostadsföretag vid bedömningen av
frågan om förvärvet ger rätt till uppskovsavdrag. Det är inte fråga om
en generell utvidgning av begreppet ersättningsbostad utan reglerna tar
typiskt sett sikte på bostäder i nybyggda fastigheter som ägs av företag
som normalt kan antas komma att uppfylla kraven för att vara ett
privatbostadsföretag. Uppskov med kapitalvinsten kan inte medges om man
säljer en bostad i ett s.k. oäkta bostadsföretag. Inte heller får den
som köper en icke nybyggd bostadsrättslägenhet i ett oäkta bostadsföretag
uppskov med beskattningen av kapitalvinsten från sin tidigare bostadsrätt
eller småhus.
Den senaste behandlingen (bet. 2003/04:SkU22) av motionsyrkanden liknande
de nu aktuella resulterade i att dessa avslogs med hänsyn till en
tidigare aviserad översyn inom Regeringskansliet av såväl uppskovsfrågan
som bestämmelserna om beskattningen av äkta respektive oäkta bostadsföretag
(prop. 2003/04:19).
Motionerna
I motion Sk320 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (m) anförs att
bostadsrättsföreningarna är missgynnade då det gäller beskattningen. I
motionen krävs därför att inkomstskatten för bostadsrättsföreningar
avskaffas. I motion Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) yrkas dels
att schablonbeskattningen av bostadsrättsföreningar slopas (yrkande 15),
dels att skillnaden mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar tas
bort (yrkande 16), dels att uppskovsreglerna görs tillämpliga vid alla
köp och försäljningar av lägenheter i oäkta bostadsrättsföreningar
(yrkande 17). I motion Bo306 (yrkande 25) av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)
begärs en total översyn av beskattningen på bostadsrätter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om följande. Definitionen av ett privatbostadsföretag
återfinns i 2 kap. 17 § IL. Enligt denna bestämmelse avses med ett
bostadsföretag en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag
vars verksamhet till klart övervägande del skall bestå i att åt sina
medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av
föreningen eller bolaget. Denna definition överensstämmer till stora
delar med den definition av bostadsförening och bostadsaktiebolag som
infördes redan vid kommunalskattelagens (1928:370) tillkomst och som
sedermera fördes över till lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
För att förtydliga texten skedde i samband med införandet av IL den
modifieringen att ordet "huvudsakligen" byttes mot uttrycket "till klart
övervägande del" som enligt vedertagen tolkning innebär 60 % och mer
(se prop. 1999/2000:2 del 1, s. 504-505).
De särskilda skattereglerna som gäller för privatbostadsföretag innebär
som redovisats ovan att den konventionella beskattningen i inkomstslaget
näringsverksamhet ersatts av en schablonbeskattning. Reglerna om hur
schablonbeskattningen skall gå till finns i 39 kap. 25-27 §§ IL. Schablonen
täcker alla fastighetsinkomster och innebär att 3 % av taxeringsvärdet
tas upp som inkomst och att kostnader för räntor och, om det är aktuellt,
tomträttsavgäld dras av. Om privatbostadsföretaget har andra inkomster,
t.ex. av caféverksamhet eller av en motionsanläggning som företaget
driver, skall sådana inkomster beskattas enligt vanliga regler.
Privatbostadsföretag är skattskyldiga till fastighetsskatt. Bestämmelserna
om schablonbeskattning av privatbostadsföretag infördes år 1954. I
samband med skattereformen 1990 omprövades schablonbeskattningen, som då
var tre procent, och man beslöt att behålla den (prop. 1989/90:110 s.
504, bet. 1989/90:SkU30 s. 95-96). Reglerna har därefter med oförändrat
skatteuttag förts över till IL.
Reglerna om uppskovsavdrag vid bostadsförsäljning syftar till att öka
rörligheten på bostadsmarknaden genom att minska de beskattningsmässiga
hindren mot en flyttning. Reglerna gäller både villor och bostadsrätter.
Den bärande principen bakom bestämmelserna om uppskovsavdrag är att
innehav av flera bostäder efter varandra i beskattningshänseende skall
behandlas som ett enda innehav. En annan utgångspunkt är att reglerna
skall omfatta avyttringar och köp som tillsammans utgör bostadsbyten i
ordets egentliga mening. Mot bakgrund av att nybyggda bostadsrättslägenheter
inte alltid uppfyllde förutsättningarna för att vara ersättningsbostad
genomfördes år 2003 en lagändring som innebar att en nybyggd
bostadsrättslägenhet också skulle kunna vara en ersättningsbostad även om
bostadsrättsföreningen inte uppfyllde villkoren för att vara ett
privatbostadsföretag. Detta skedde genom att även s.k. oäkta bostadsföretag
under vissa förutsättningar kom att jämställas med privatbostadsföretag
när det gällde frågan om en bostadsrätt kunde vara en ersättningsbostad.
I lagstiftningsärendet övervägdes även frågan om en ytterligare utvidgning
av uppskovssystemet på så sätt att reglerna skulle kunna tillämpas
oavsett bostadsföretagets skatterättsliga status för att underlätta
bostadsbyten i ännu större utsträckning. Utan en översyn av frågan, liksom
av bestämmelserna om beskattningen av äkta respektive oäkta bostadsföretag,
var regeringen inte beredd att lägga fram förslag härom, och utskottet
och riksdagen följde propositionen (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11).
Enligt vad utskottet erfarit är det för närvarande inte aktuellt med
någon översyn av frågorna inom Regeringskansliet.
Enligt utskottets uppfattning har schablonbeskattningssystemet på detta
område fungerat tillfredsställande i många år, och utskottet finner
ingen anledning att nu överväga någon ändring i detta system. Vad gäller
uppskovssystemet anser utskottet att erfarenheterna av den senaste
lagändringen bör avvaktas innan nya ändringar övervägs. Dessutom anser
utskottet att en viss försiktighet med att ytterligare utvidga
uppskovssystemet bör iakttas och att man inte bör göra avkall på principen
om att reglerna skall omfatta avyttringar och köp som tillsammans utgör
bostadsbyten i ordets egentliga mening. Något behov av en översyn eller
regeländring föreligger enligt utskottets mening inte för närvarande.
Något uttalande av riksdagen med anledning av motionerna är således
inte påkallat, och utskottet avstyrker därför samtliga nu behandlade
motioner.
Kooperativ hyresrätt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om inflationsuppräknad medlemsinsats
samt en möjlighet att utnyttja uppskovssystemet.
Jämför reservation 10 (c).
Gällande bestämmelser m.m.
Kooperativ hyresrätt är en ny upplåtelseform - en mellanform mellan
vanlig hyra och bostadsrätt - som infördes genom lagen (2002:93) om
kooperativ hyresrätt som trädde i kraft den 1 mars 2002 (prop. 2001/02:62,
bet. 2001/02:BoU5). Hyresvärden är en kooperativ hyresrättsförening -
som är ett särskilt slag av ekonomisk förening - och de kooperativa
hyresgästerna är medlemmar i föreningen och betalar vanliga medlemsinsatser.
Dessutom tar föreningen ut särskilda upplåtelseinsatser i samband med
lägenhetsupplåtelsen. En hyresgäst som flyttar kan inte sälja den
kooperativa hyresrätten men har rätt att få tillbaka betalade insatser.
Föreningen bestämmer själv hyran för lägenheterna.
Bostadsutskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om
att en uppräkning av insatserna skall kunna ske vid en återbetalning
till en avgående medlem. Bostadsutskottet anser att regelsystemet så
långt möjligt bör utformas så att det i främsta rummet ger utrymme att
hålla hyrorna nere. Senast skedde ett sådant ställningstagande i
bostadsutskottets betänkande 2004/05:BoU2.
Motionerna
I motion Bo235 (yrkande 21) av Maud Olofsson m.fl. (c) efterlyses en
möjlighet till uppskov med reavinstskatten vid avyttring av en befintlig
bostad och erläggande av insats i en kooperativ hyreslägenhet. Motionärerna
begär i sin motion dels en översyn av reglerna kring inflationsuppräknad
medlemsinsats, dels uppskovsavdrag när det gäller kooperativ hyresrätt.
Även i motion Bo248 (yrkande 3) av Jörgen Johansson (c) begärs ett
tillkännagivande om uppskov med reavinstskatten vid byte från villa
till kooperativ hyresrätt. I motion Bo275 (yrkande 3) av Margareta
Andersson m.fl. (c) krävs neutralitet vid beskattningen mellan kooperativa
hyresrätter och villor.
Utskottets ställningstagande
Av den ovan lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser m.m. framgår
att bostadsutskottet vid flera tillfällen de senaste åren motsatt sig
en uppräkning av insatserna vid återbetalning till en avgående medlem
eftersom ett sådant system skulle kunna motverka inriktningen att hålla
hyrorna nere. I denna fråga är skatteutskottet av samma uppfattning som
bostadsutskottet. Det kan således inte uppstå någon vinst som kan bli
föremål för uppskov vid byte av en kooperativ hyresrätt. Vad gäller den
situationen att en villa eller bostadsrätt byts till en kooperativ
hyresrätt skulle det enligt utskottets mening strida mot grunderna för
realisationsvinstbeskattningen att införa en rätt till uppskov med
beskattningen eftersom förvärvet av en hyresrätt inte utgör något köp i
egentlig mening. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.
Uthyrning av bostad
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en rad motioner och motionsyrkanden om skattebefrielse
eller nedsatt skatt vid uthyrning av bostad.
Jämför reservation 11 (m, fp, kd).
Gällande bestämmelser m.m.
När en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts skall
ersättningen tas upp i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller när en bostad
som innehas med hyresrätt upplåts. Utgifterna för upplåtelsen får inte
dras av. I stället skall avdrag göras med 4 000 kr per år för varje
privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse
av en privatbostadsfastighet skall vidare ett belopp som motsvarar 20
% av intäkten av upplåtelsen dras av. Upplåts en hyresrätt skall i
stället den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av.
För bostadsrätt gäller att den del av innehavarens avgift eller hyra
som avser den upplåtna delen skall dras av. Avdragsmöjligheterna är mer
begränsade om upplåtelsen gäller någon form av närstående (42 kap. 30-32
§§ IL, prop. 1989/90:110 s. 512, bet. 1989/90:SkU30). Den senaste
behandlingen av yrkanden liknande de nu aktuella resulterade i avslag
(bet. 2003/04:SkU20).
Motionerna
I syfte att öka uthyrningen av bostäder och därigenom förbättra
bostadssituationen yrkas i en rad motioner att beskattningen av bostadsuthyrning
skall slopas eller i varje fall minskas. I motion N397 (yrkande 5) av
Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) pekas särskilt på turismens behov. I
motionerna Bo310 (yrkande 12) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och Sk458 av
Tobias Krantz och Johan Persson (fp) framhålls nödvändigheten att snabbt
få fram betydligt fler lagliga hyresrum. Även i motionerna Bo249 (yrkande
8) av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) och N239 (yrkande 9) av Stefan Attefall
m.fl. (kd) är syftet att dels minska bostadsbristen, dels underlätta
bostadsägande för hushåll med låga inkomster. I motion Bo304 (yrkande
1) av Anneli Enochson (kd) pekas särskilt på studenternas bostadsbehov.

Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller att de gällande reglerna för uthyrning av privatbostad,
som infördes i samband med skattereformen år 1990, har inneburit en
övergång till enkla och likformiga regler på detta område. Reglerna får
anses täcka såväl kostnader vilka normalt förorsakas av uthyrningen som
eventuella utgifter för reparation och underhåll vilka uppkommit under
uthyrningstiden. Enligt utskottets mening skulle en skattebefrielse för
uthyrning av del av bostad riskera att medföra gränsdragnings- och
kontrollproblem och dessutom innebära ett inkomstbortfall. Vad särskilt
gäller studentbostäder har utskottet i sitt betänkande föregående år
(bet. 2003/04:SkU20) redovisat en rad åtgärder som vidtagits för att
minska hyreskostnaden och öka utbudet. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Förmögenhetsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motioner och motionsyrkanden om slopad
förmögenhetsskatt eller slopad sambeskattning av förmögenhet. Utskottet
avstyrker också några motionsyrkanden om vissa inskränkningar i
förmögenhetsskatten.
Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 2 (v).
Gällande bestämmelser m.m.
Förmögenhetsskatten uppgår till 1,5 % av den skattepliktiga förmögenheten.
Fribeloppet är för enskilda fysiska personer 1,5 miljoner kronor och
för sambeskattade par 3 miljoner kronor. Sambeskattade föräldrar respektive
ensamföräldrar skall dessutom sambeskattas med sina hemmavarande barn
under 18 år. I en särskild begränsningsregel för förmögenhetsskatt har
det föreskrivits att en person som betalar fastighetsskatt - eller en
med en sådan person sambeskattad person - och som har medgivits
skattereduktion för fastighetsskatten också kan medges skattereduktion för
förmögenhetsskatt på den del av förmögenheten som hänför sig till
bostadsfastigheten. Vidare finns det bestämmelser om begränsning av uttaget
av statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt om det överstiger visst
spärrbelopp (se inledningen till detta betänkande).
Statens inkomster av förmögenhetsskatt beräknades i budgetbeslutet för
år 2005 till drygt 4,9 miljarder kronor (se prop. 2004/05:1, finansplanen,
bilaga 1, s. 23).
I Skattebasutredningens betänkande SOU 2002:47 Våra skatter? föreslogs
ett slopande av förmögenhetsskatten (finansierat genom en höjning av
avkastningsskatten på pensionsförsäkringar). Egendomsskattekommitténs
förslag i SOU 2004:36 till förändringar i förmögenhetsskatten har
redovisats i inledningen till detta betänkande. I ett särskilt yttrande
till Egendomsskattekommitténs förslag kritiserade Skatteverkets
representanter i kommittén förmögenhetsskatten och framför allt
sambeskattningen.
Om sambeskattningen mellan makar och sambor slopades borde enligt deras
mening även sambeskattningen mellan föräldrar och barn tas bort.
I den senaste budgetpropositionen (prop. 2004/05:1, finansplanen, s.
209-210) anförde regeringen att förändringarna av förmögenhetsskatten
även i fortsättningen borde inriktas på att höja fribeloppen. Vidare
borde undantaget från skatteplikt för huvuddelägares aktier slopas och
i stället ett tak för uttag av förmögenhetsskatt införas. I riksdagens
budgetbeslut avslogs ett antal motionsförslag om avskaffad förmögenhetsskatt
m.m. (bet. 2004/05:FiU1). Den senaste behandlingen i skatteutskottet av
motioner liknande de nu aktuella resulterade också i avslag på motionerna
(bet. 2003/04:SkU22).
Motionerna
I en rad motioner av representanter från de borgerliga partierna
aktualiseras ett slopande eller en minskning av förmögenhetsskatten eller
i varje fall ett borttagande av sambeskattningen. I linje härmed yrkas
i motion Sk453 (yrkande 18) av Lennart Hedquist m.fl. (m) på ett beslut
om avskaffande av förmögenhetsskatten till år 2006 och i motion Sk394
av Anne-Marie Pålsson (m) ett tillkännagivande om att förmögenhetsskatten
bör avskaffas. I motion L370 (yrkande 3) av Göran Hägglund m.fl. (kd)
begärs att sambeskattningen vid förmögenhetsbeskattningen elimineras,
liksom skillnaderna i pensionssystemet mellan gifta och samboende
respektive ensamstående. Även i motionerna Sk429 av Mikael Oskarsson (kd)
och So600 (yrkande 2) av Mikael Oskarsson och Dan Kihlström (kd) begärs
ett slopande av respektive en översyn av sambeskattningen. I syfte att
minska bostadskostnaderna föreslås i motion Sk288 (yrkande 2) av Kerstin
Lundgren (c) att fastighet inte skall ingå i underlaget för förmögenhetsskatt.

I motion Sk388 av Marie Engström m.fl. (v) begärs en översyn av SFL så
att - som i fallet med s.k. trisslottsvinster som betalas ut genom
kommande utbetalningar - detta slags fordringar inte automatiskt medför
förmögenhetsskatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill betona att förmögenhetsskatten fyller en viktig
fördelningspolitisk funktion. Från statsfinansiell synpunkt är de inkomster
staten har av förmögenhetsskatten, i år beräknade till drygt 4,9 miljarder
kronor, också av betydelse. Av redogörelsen ovan framgår att regeringen
är inriktad på att fortlöpande ompröva förmögenhetsskattens utformning
med hänsyn till bl.a. olika ekonomiska förhållanden i samhället. I
budgetpropositionen för 2005 har regeringen pekat på vissa problem i
samband med förmögenhetsskatten och framhållit behovet av förändringar
som syftar till att öka likformigheten och minska orättvisorna i
beskattningen. Av propositionen framgår att regeringen här främst syftar
på undantaget från skatteplikt för huvuddelägares aktier.
Regeringen har i nämnda budgetproposition också angett vilka principer
som förändringarna av förmögenhetsskatten närmast bör inriktas på,
nämligen höjda fribelopp, slopat undantag från skatteplikt för huvuddelägares
aktier samt införande av ett tak för uttag av förmögenhetsskatt. Genom
budgetbeslutet höjdes också fribeloppet vid beräkningen av beskattningsbar
förmögenhet för sambeskattade par från 2 miljoner kronor till 3 miljoner
kronor. Det gemensamma fribeloppet för sambeskattade par kom därvid att
motsvara två fribelopp för ensamstående. Därigenom uppnåddes större
neutralitet mellan å ena sidan gifta och sambor med gemensamma barn som
sambeskattas och å andra sidan sambor utan gemensamma barn som har var
sitt fribelopp.
Budgetpropositionen har antagits av riksdagen, och det finns enligt
utskottets mening inte någon anledning att nu ändra på inriktningen av
reformarbetet med avseende på förmögenhetsskatten och än mindre att
överväga ett avskaffande av förmögenhetsskatten. Utskottet kan och vill
naturligtvis inte utesluta att det kan uppkomma andra komplikationer
med förmögenhetsskatten som kan kräva mer eller mindre långtgående
förändringar i framtiden, t.ex. på grund av förekomsten av olika
kapitalplaceringar som av tvingande EG-rättsliga skäl gjorts skattefria.
Utskottet tänker bl.a. på det under senare tid tilltagande utbudet av
förmögenhetsskattefria kapitalförsäkringar vilka marknadsförs som s.k.
kapitalpensioner med framhävande av skattefriheten.
Vad gäller frågan om förmögenhetsskatt på lotterivinst som tillställs
vinnaren i form av framtida utbetalningar har utskottet erfarit att ett
mål om en sådan fråga för närvarande ligger för prövning i Regeringsrätten.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner om
förmögenhetsskatten. Den speciella frågan i motion L370 yrkande 3 delvis
(kd) om likställighet mellan gifta och ogifta pensionärer har under
hösten behandlats av socialförsäkringsutskottet som med hänvisning till
fempartiöverenskommelsen om pensionssystemet avstyrkt ändringar liknande
dem som nu föreslås i motion L370. Skatteutskottet har samma uppfattning
som socialförsäkringsutskottet och avstyrker motion L370 även i denna
del.</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, punkt 1 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sk453 yrkande 23 och bifaller delvis motionerna
2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286,
2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk446
yrkande 2, 2004/05:Sk453 yrkandena 25 och 26, 2004/05:Sk470 yrkandena
1-3, 2004/05:Bo301 yrkande 7, 2004/05:Bo304 yrkande 6, 2004/05:Bo306
yrkande 11 och 2004/05:Bo310 yrkande 20.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiet har i många år arbetat för ett avskaffande av
fastighetsskatten och återkommande lagt fram förslag om stegvisa sänkningar.
En sådan inriktning kom till uttryck senast i partiets reservation
till finansutskottets budgetbetänkande i höstas (bet. 2004/05:FiU1 s.
295).
Vi vidhåller vår kritik av denna skatt som enligt vår mening strider
mot likviditetsprincipen och drabbar godtyckligt och orättvist beroende
på hur fastighetspriserna utvecklas i en aktuell region. Därutöver har
den en segregerande effekt i och med att dess höjd gör det svårt för
människor med lägre inkomster att bo kvar i områden med höga taxeringsvärden.

Fastighetsbeskattningen upplevs inte som rimlig och rättvis av medborgarna
och därför är det enligt vår mening helt nödvändigt att en planmässig
avveckling påbörjas, som föreslås i motion Sk453 (m). Då det inte är
möjligt att av statsfinansiella skäl omedelbart avveckla den är det
viktigt att utforma en robust och enkel modell för denna successiva
avveckling. Som de första stegen i denna anser vi att fastighetsskattesatsen
bör sänkas för flerfamiljshus med 0,1 procentenhet år 2006 och ytterligare
0,1 procentenhet år 2007 och för småhus med 0,1 procentenhet år
2007.
För att eliminera verkningarna av de extrema och galopperande höjningarna
av taxeringsvärdena som skett främst i tillväxtregioner och i attraktiva
kustområden vill vi också införa ett tak för fastighetsskatteuttaget.
Skattetaket bör utgöras av 80 kr multiplicerat med fastighetens
kvadratmeter värdeyta adderat med 2 kr per kvadratmeter tomt. Regeln i
kombination med den begränsningsregel som finns i dag gör att skattebelastningen
minskar för alla de mest utsatta grupperna av fastighetsägare. Takregeln
gör den nyligen införda dämpningsregeln onödig.
Vi yrkar att riksdagen gör ett tillkännagivande i enlighet med vad vi
nu anfört och tillstyrker därmed motion Sk453 (m) i denna del. Övriga
nu behandlade motioner och motionsyrkanden får därmed anses mer eller
mindre tillgodosedda.

2.      Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, punkt 1 (fp)
av Anna Grönlund Krantz (fp) och Gunnar Andrén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Bo310 yrkande 20 och bifaller delvis motionerna
2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286,
2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk446
yrkande 2, 2004/05:Sk453 yrkandena 23, 25 och 26, 2004/05:Sk470 yrkandena
1-3, 2004/05:Bo301 yrkande 7, 2004/05:Bo304 yrkande 6 och 2004/05:Bo306
yrkande 11.
Ställningstagande
Det grundläggande felet med fastighetsskatten är och förblir att det
saknas samband mellan betalningsförmåga och debitering och att den
därigenom strider mot principen om skatt efter bärkraft. Alla undantagsregler
i form av dämpningsregler, begränsningsregler och särskilda undantag
vid nybyggnation, som införts för att i någon mån mildra skattens
effekter på de särskilt hårt drabbade, måste givetvis vara kvar så länge
skatten har sin nuvarande utformning. Vi tror emellertid att dessa
undantag kommer att kunna avvecklas om Folkpartiets bostadspolitik
genomförs.
I enlighet härmed anser vi att en sänkning av fastighetsskatten hade
bort inledas omgående. På sikt bör fastighetsskatten avskaffas helt.
Det betyder att vi stöder Folkpartiets förslag i motion Bo310 att
skatteprocenten för 2005 bör sänkas från dagens 1,0 % till 0,8 % på småhus
och från 0,5 % till 0,4 % flerbostadshus. Det innebär att själva
procentsatsen sänks med 20 % i alla boendeformerna.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det innebär att vi tillstyrker motion Bo310 (fp) i denna del och finner
övriga motioner och motionsyrkanden mer eller mindre tillgodosedda.

3.      Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, punkt 1 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sk470 yrkandena 1-3 och bifaller delvis motionerna
2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286,
2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk446
yrkande 2, 2004/05:Sk453 yrkandena 23, 25 och 26, 2004/05:Bo301 yrkande
7, 2004/05:Bo304 yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkande 11 och 2004/05:Bo310
yrkande 20.
Ställningstagande
Fastighetsskatten strider mot grundläggande etiska värden och hävdvunna
skatterättsliga principer. Skatten drabbar alla boende oavsett inkomst
och betalningsförmåga, tvärtemot vad som borde gälla: skatt efter
bärkraft. För personer med låga inkomster utgör fastighetsskatten ett hot
mot äganderätten.
Genom att basera beskattningen på taxeringsvärdena, som på vissa håll
stiger kraftigt, höjs inte bara fastighetsskatten utan också
förmögenhetsskatten. I stället för att reformera systemet införs ad hoc-regler,
typ begränsningsregler och dämpningsregler, för att hålla tillbaka de
värsta effekterna av fastighets- och förmögenhetsbeskattningen. Dessa
särregler leder till ökad byråkrati och till att Skatteverket tvingas
hålla på med en omständlig värdering av människors hem på bekostnad av
betydligt viktigare kontrollarbete och annat samhällsnyttigt arbete.
Enligt Kristdemokraternas och min mening bör den statliga fastighetsskatten
slopas helt för småhus (egnahem) och bostadshyreshus (hyresrätter och
bostadsrättsföreningar) samt kommersiella lokaler och industrienheter.
I stället bör kommunerna ges rätt att ta ut en fast avgift per småhus
eller per bostadsrättslägenhet samt en avgift per kvadratmeter lokalyta
för kommersiella lokaler och industrienheter. Ett starkt motiv för en
kommunal fastighetsavgift är att en sådan ger kommunerna ett incitament
till en utveckling av infrastrukturen, ett offensivt bostadsbyggande
och en bra näringspolitik. När även företagssektorns lokaler och industrier
utgör en del av avgiftsunderlaget i kommunerna blir effekten ett långt
större incitament än i dag att verka för det lokala näringslivet och
nya arbetstillfällen. En ytterligare aspekt är att kommunerna genom en
kommunal avgift får intäkter från fritidsbebyggelse som i vissa kommuner
är omfattande men som inte genererar några kommunala intäkter i dagens
system. Utskottet kunde i höstas genom ett studiebesök i Strömstads
kommun få en inblick i hur problem av det här slaget drabbar kommuner
med många delårsboende.
Vidare anser jag att kapitalvinstskatten vid försäljning av
privatbostadsfastighet och bostadsrätt bör höjas till den generella nivån, 30
%. Genom dessa förslag kommer skatteuttaget att förskjutas från beskattning
av själva boendet till ett tillfälle när husägaren verkligen har tillgång
till likvida medel.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det innebär att jag tillstyrker motion Sk470 (kd) i denna del och finner
övriga motioner och motionsyrkanden mer eller mindre tillgodosedda.

4.      Avskaffad eller sänkt fastighetsskatt, punkt 1 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fastighetsbeskattningen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Sk446 yrkande 2 och bifaller delvis motionerna
2004/05:Sk228 yrkande 1, 2004/05:Sk244, 2004/05:Sk253, 2004/05:Sk286,
2004/05:Sk288 yrkande 1, 2004/05:Sk335, 2004/05:Sk392, 2004/05:Sk453
yrkandena 23, 25 och 26, 2004/05:Sk470 yrkandena 1-3, 2004/05:Bo301
yrkande 7, 2004/05:Bo304 yrkande 6, 2004/05:Bo306 yrkande 11 och
2004/05:Bo310 yrkande 20.
Ställningstagande
Eftersom fastighetsskatten är en beskattning på en icke-monetär avkastning
- och en skatt som inte är direkt kopplad till den enskilda skattebetalarens
bärkraft - är det av vikt att systemet är utformat på ett sätt som gör
att skatten uppfattas som rimlig. Det nuvarande systemet leder till hög
beskattning, framför allt när både fastighets- och förmögenhetsskatt
samverkar. Centerpartiet har i anslutning till riksdagens beslut om
budgeten för 2005 återkommit till sitt förslag om att fastighetsskatten
bör både sänkas och reformeras. Utgångspunkten är att reducera den
löpande beskattningen, och huvudpunkterna av detta förslag är sänkt
uttagsprocent och ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr. Finansieringen
sker med höjd kapitalvinstbeskattning, minskat uppskovsavdrag och höjd
stämpelskatt. Detta förslag vidhålls och jag anser att riksdagen med
ett uttalande bör ge detta till känna för regeringen. Jag tillstyrker
följaktligen motion Sk446 (c) i denna del. Övriga motioner och
motionsyrkanden finner jag härigenom mer eller mindre tillgodosedda.

5.      Beräkningsgrund för fastighetsskatt, punkt 2 - motiveringen (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Ställningstagande
Vi håller med motionärerna bakom motion Sk446 att det behövs en takregel
för fastighetsskatteuttaget, men vi anser att en sådan takregel bör
utformas i enlighet med vad som redovisats i reservation 1. Med hänvisning
härtill får enligt vår uppfattning motion Sk446 anses tillgodosedd i
denna del. Övriga nu behandlade motioner avstyrker vi.

6.      Beräkningsgrund för fastighetsskatt, punkt 2 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om beräkningsgrund för fastighetsskatt. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk446 yrkandena 1 och 3 samt avslår
motionerna 2004/05:Sk336 och 2004/05:Bo240 yrkande 7.
Ställningstagande
Inriktningen av Centerpartiets förslag att människor skall få lägre
boendekostnader och att det skall skapas neutralitet mellan olika
boendeformer är enligt min mening sund och riktig. Jag ansluter mig därför
också till Centerpartiets uppfattning att en rad åtgärder måste vidtas
för att fastighetsskatten skall bli mindre betungande och mer rättvis.

Det behövs en grundlig reformering av fastighetstaxeringssystemet. Dagens
system för beräkning av taxeringsvärden som baseras på ett genomsnittligt
värde av de referensförvärv som finns inom ett eller flera värdeområden
leder ofta till för höga taxeringsvärden eftersom sådana köpeskillingar
som är låga i förhållande till det gamla taxeringsvärdet rensas bort.
Situationen blir inte bättre av att Skatteverket i brist på egen kompetens
ofta lägger ut fastighetstaxeringsverksamheten till företag. I stället
bör - som föreslås i motion Sk446 (c) - marknadsvärdena beräknas med
hjälp av ett medianvärdesystem, där extremt höga eller låga köpeskillingar
inte påverkar medianvärdet. Om en fastighet i ett värdeområde säljs
till ett icke representativt belopp kommer medianvärdet att förändras
mycket marginellt. Dessutom bör taxeringen av fastigheter för fastboende
och fritidsboende skiljas åt. Riksdagen bör i enlighet med vad som
föreslås i den nämnda motionen begära en utredning på det berörda området.

En annan åtgärd som bör vidtas omgående är att sätta ett tak på tomtvärdet
på 300 000 kr för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva
områden när själva tomtmarken får högt taxeringsvärde och därmed driver
upp det totala taxeringsvärdet. Detta bör riksdagen begära förslag om.

Med det anförda tillstyrker jag motion Sk446 i berörda delar.


7.      Miljöinvesteringar m.m., punkt 3 (fp, kd)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Gunnar Andrén (fp) och Lars Gustafsson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om miljöinvesteringar m.m. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk224, 2004/05:Sk228 yrkande 2,
2004/05:Sk229, 2004/05:Sk357, 2004/05:Sk454 yrkande 16, 2004/05:N347
yrkande 2, 2004/05:N410 yrkande 12, 2004/05:Bo308 yrkande 11 och
2004/05:Bo310 yrkande 21.
Ställningstagande
De nuvarande reglerna för fastighetstaxering och fastighetsbeskattning
innebär att miljöinvesteringar och energibesparingsåtgärder, som ökar
en fastighets marknadsvärde, också höjer taxeringsvärdet, vilket i sin
tur leder till höjd fastighetsskatt. Det faller av sig självt att en
sådan ordning inte är bra för miljön. Installation av elbesparande
värmepumpar, bergvärme, treglasfönster och övriga alternativa uppvärmningssystem
bör inte föranleda höjd beskattning. Riksdagen bör med anledning av de
nu behandlade motionerna göra ett tillkännagivande härom till regeringen.




8.      Vindkraftverk, punkt 5 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om vindkraftverk. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Sk248.
Ställningstagande
Vindkraftverken klassas i dag som fastighetsskattepliktiga
elproduktionsanläggningar. Det är enligt min mening mer rimligt att i stället se
vindkraften som ett inventarium som därmed inte belastas med fastighetsskatt.
Härigenom åstadkoms en positiv stimulans för de många människor som är
villiga att satsa på småskalig vindkraftsutbyggnad men som har problem
med att få ekonomin att gå ihop. Åtgärden skulle således bidra till en
av alla önskad energiomställning och ett miljömässigt och långsiktigt
mer hållbart samhälle. Regeringen bör ta fasta på vad som föreslagits
i Egendomsskattekommitténs betänkande SOU 2004:36 och i motion Sk248
(c) och lägga fram förslag om att fastighetsskatten på vindkraftverk
skall slopas. Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande härom till
regeringen. Med det anförda tillstyrker jag motion Sk248.


9.      Bostadsrättsföreningar m.m., punkt 10 (m, kd)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Lars
Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om bostadsrättsföreningar m.m. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk320, 2004/05:Bo301 yrkandena 15-17
och 2004/05:Bo306 yrkande 25.
Ställningstagande
Vi vill till att börja med erinra om följande. Hösten 2003 utlovade
regeringen i en proposition en översyn av bestämmelserna om uppskovsavdrag
och beskattningen av äkta respektive oäkta bostadsföretag (prop. 2003/04:19
s. 56). Mot den bakgrunden avstyrkte utskottet under våren 2004 bl.a.
ett antal motioner liknande de nu aktuella (bet. 2003/04:SkU22 s. 17).
Någon översyn har oss veterligt inte igångsatts och än mindre redovisats
för riksdagen men, detta till trots, lämnar nu Regeringskansliet beskedet
att en översyn av de berörda frågorna inte är aktuell. Vi finner
förfarandet anmärkningsvärt.
I sak vill vi vidare anföra följande. Enligt vår mening är det orimligt
att ha ett system där en bostadsrättsförening riskerar att betraktas
som ett oäkta bostadsföretag om den upplåter en bostadsrättslägenhet i
föreningens fastighet till en kommun eller ett landsting eller om den
hyr ut lokaler i fastigheten för att kommunen eller ett landsting skall
kunna bedriva samhällsnyttig verksamhet i lokalerna. Dagens system för
gränsdragning mellan s.k. äkta och oäkta bostadsföretag måste ändras.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till
lagändringar som rättar till nuvarande missförhållanden för bostadsföreningar
som i sin kommun bidrar till bra lösningar för kommunal service. Därigenom
ökar också stabiliteten och förutsebarheten för de boende.
I anslutning härtill bör regeringen även redovisa ett förslag som innebär
att den som bor i ett oäkta bostadsföretag skall, på samma sätt som den
som bor i ett privatbostadsföretag (s.k. äkta bostadsföretag), kunna
medges uppskov med beskattning av kapitalvinsten vid bostadsbyte om
förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.
Vidare anser vi att den dubbla beskattningen av privatbostadsföretag i
form av kombinerad fastighetsskatt och schablonbeskattning bör upphöra.
Den dubbla beskattningen har blivit alltmer kännbar i takt med stigande
taxeringsvärden och slår särskilt hårt mot skuldfria bostadsrättsföreningar
och föreningar med låg skuldsättning. Schablonintäktsbeskattningen bör
därför avskaffas med förtur.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det innebär att vi tillstyrker den aktuella motionen och de berörda
motionsyrkandena i denna del.



10.     Kooperativ hyresrätt, punkt 11 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kooperativ hyresrätt. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:Bo235 yrkande 21 och 2004/05:Bo248 yrkande 3 och
bifaller delvis motion 2004/05:Bo275 yrkande 3.
Ställningstagande
Jag anser i likhet med reservanterna till bostadsutskottets betänkande
2004/05:BoU2 såvitt gäller motsvarande fråga (m och c) att medlemsinsatserna
av medlemmarna i en kooperativ hyresrättsförening måste kunna räknas
upp - eller åtminstone inflationssäkras - vid en återbetalning.
Individernas behov av trygghet för sin kapitalplacering i inflationstider
kräver en sådan ordning. De nämnda reservanterna påpekar helt riktigt
att ett flertal remissinstanser som hördes om förslaget till den lag
som nu gäller, bl.a. Kammarrätten i Göteborg, Boverket och Sveriges
advokatsamfund, ansåg att stadgevillkor som tillåter indexuppräkning
borde vara tillåtna.
Vad gäller frågan om uppskovsavdrag medges enligt gällande regler inte
något sådant avdrag vid byte från villa eller bostadsrätt till kooperativ
hyresrätt. Detta avdragsförbud strider mot principen om neutralitet i
beskattningen, gör det mindre intressant att byta från villa eller
bostadsrätt till kooperativ hyresrätt och försvårar därför på sikt
uppkomsten av nya kooperativa hyresrätter. Tillgodoses önskemålet om
införande av en möjlighet att räkna upp medlemsinsatsen - och om en sådan
uppräkning skall beskattas - kan det bli aktuellt att utvidga
uppskovssystemet till att omfatta även sådana uppräkningar om villkoren i
övrigt är uppfyllda.
Vi föreslår att riksdagen riktar ett uttalande av denna innebörd till
regeringen. Därigenom tillstyrker vi motionerna Bo235 i denna del och
Bo248 i denna del och anser motion Bo275 i denna del tillgodosedd.




11.     Uthyrning av bostad, punkt 12 (m, fp, kd)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),
Gunnar Andrén (fp), Stefan Hagfeldt (m) och Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om uthyrning av bostad. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2004/05:Sk458, 2004/05:N239 yrkande 9, 2004/05:N397
yrkande 5, 2004/05:Bo249 yrkande 8, 2004/05:Bo304 yrkande 1 och
2004/05:Bo310 yrkande 12.
Ställningstagande
Vi har tidigare påpekat att studenternas bostadssituation är kritisk.
Bristen på bostäder på de större universitetsorterna som Stockholm,
Uppsala och Lund är alltjämt så extrem att många studenter undviker
dessa städer. Bostadssituationen för de studerande är sådan att de inte
kan vänta på att nya bostäder skall byggas. Ett sätt att snabbt få fram
bostäder till landets bostadslösa studenter är att göra det mer attraktivt
att hyra ut ett eller flera rum i sin privata bostad. Inte minst skulle
många villaägare kunna erbjuda uthyrningsrum.
Dagens skatteregler för uthyrning av privatbostäder är dock ett hinder
för detta, och många drar sig därför för att ta det extra besvär det
innebär att hyra ut. I en del fall torde ändå rumsuthyrning äga rum,
men i så fall "svart", dvs. utan att inkomsten deklareras. Med en
skattelagstiftning som tillåter rumsuthyrning utan skatt eller med starkt
nedsatt skatt skulle säkert många innehavare av större lägenheter eller
villor finna det intressant att hyra ut delar av bostaden till behövande.

Gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av privatbostäder bör därför
höjas. En sådan åtgärd skulle omgående skapa tusentals hyresmöjligheter
för studenter och andra människor som vill bo centralt, t.ex. människor
som flyttar till en storstad för att arbeta eller som invandrar hit
från andra länder.
Vi föreslår att riksdagen med anledning av de nu berörda motionerna gör
ett uttalande men denna innebörd.




12.     Förmögenhetsskatt, punkt 13 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),
Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Lars
Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om förmögenhetsskatt. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2004/05:Sk288 yrkande 2, 2004/05:Sk338, 2004/05:Sk394,
2004/05:Sk429, 2004/05:Sk453 yrkande 18, 2004/05:L370 yrkande 3 och
2004/05:So600 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi har sedan en lång tid tillbaka framfört krav på att inleda en avveckling
av förmögenhetsskatten. Avskaffad förmögenhetsskatt är också en av de
skatteförändringar som näringslivets organisationer prioriterar högst
på skatteområdet. Skälen för att slopa förmögenhetsskatten är flera.
Förmögenhetsskatten är skadlig för svensk ekonomi och tillväxtkraft.
Den förhindrar tillkomsten av nya jobb, minskar sparandet och försämrar
villkoren för investeringar. Förmögenhetsskatten är en orättvis pålaga
som drabbar många egnahemsägare men paradoxalt nog inte landets rikaste
personer. Den inbjuder till skatteundandragande genom de många
kringgåendemöjligheter och kryphål som finns. Genom nyligen genomförd
lagstiftning har det t.o.m. öppnats ytterligare möjligheter för somliga
att planera bort förmögenhetsskatt. Vi tänker bl.a. på slopandet av
arvs- och gåvoskatten (prop. 2004/05:18, bet. 2004/05:25) och slopad
förmögenhetsskatt för vissa kapitalförsäkringar (prop. 2004/05:31, bet.
2004/05:SkU14).
Statens inkomster av förmögenhetsskatten beräknades i budgeten för år
2005 till drygt 4,9 miljarder kronor. Beloppet är inte större än att en
finansiering av kostnaden för en avveckling är överkomlig. Olika
utredningsinstanser har också under senare tid lagt fram förslag till
finansiering som är värda att överväga.
Vi vill erinra om att förmögenhetsskatten föreslogs slopad redan i
Skattebasutredningens betänkande SOU 2002:47 Våra skatter? I
Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter
riktar Skatteverkets sakkunniga i kommittén skarp kritik mot
förmögenhetsskatten som enligt deras mening "bör slopas helt eftersom föreslagna
lösningar är otillräckliga för att komma till rätta med de snedvridningar
och andra stötande effekter som dagens förmögenhetslagstiftning ger
upphov till". I en nyligen avlämnad utredningspromemoria om den framtida
utformningen av de s.k. 3:12-reglerna Reformerad ägarbeskattning -
effektivitet, prevention, legitimitet föreslår chefekonomen Per-Olof
Edin, generaldirektören Ingemar Hansson och professorn Sven-Olof Lodin,
som fått i uppdrag av den tidigare finansministern att se över
3.12-reglerna, bl.a. att förmögenhetsskatten avskaffas och att åtgärden
finansieras inom företags- och företagsägarsektorn. Trots dessa väl
underbyggda förslag av flera utomordentligt kompetenta instanser på
olika håll har regeringen inte tagit några som helst initiativ för att
avskaffa förmögenhetsbeskattningen. Tvärtom har regeringen vid
remissbehandlingen av den nyss nämnda utredningspromemorian om 3:12-reglerna
uttryckligen undantagit förslaget om avskaffad förmögenhetsskatt från
remissbehandlingen.
Endast ett fåtal länder inom EU har numera kvar någon förmögenhetsskatt,
och i inget av de nya medlemsländerna finns det förmögenhetsskatt.
Länder som har kvar förmögenhetsskatten har ett betydligt mindre
skatteuttag på normala förmögenheter än Sverige. I Finland har
förmögenhetsskatten
avskaffats från den 1 januari 2005, och i Island har det aviserats ett
avskaffande. Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD framhåller i
sin senaste Sverigerapport att förmögenhetsskatten i Sverige avskräcker
hushållen från att spara på annat sätt än i institutionaliserade former,
som t.ex. olika pensionssystem, och gör det mer attraktivt att av
skatteskäl flytta tillgångarna utomlands.
Ett särskilt stötande inslag i förmögenhetsbeskattningen är sambeskattningen
som i kombination med de nya fribeloppsreglerna kan få absurda konsekvenser.
Som exempel kan nämnas det fallet att en person som är gift och som är
huvudsaklig familjeförsörjare avlider. Trots bortfall av större delen
av familjeinkomsten tappar den efterlevande maken 1,5 miljoner kronor
i fribelopp vid beräkningen av den beskattningsbara förmögenheten. När
det gäller sambeskattningen av föräldrars och barns förmögenheter kan
resultatet också bli groteskt, med hänsyn bl.a. till att familjemönstret
i vår tid är skiftande och föränderligt. Skatteverkets sakkunniga har
i betänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter gett flera exempel
på hur absurt reglerna om sambeskattning mellan föräldrar och barn kan
slå om familjeförhållandena är en smula komplicerade, som de ofta är i
dag.
Sammanfattningsvis vill vi betona att Sverige är ett av det fåtal länder
som fortfarande har kvar förmögenhetsskatt. När det gäller att ta ut
förmögenhetsskatt på så begränsade tillgångar som sker i Sverige är
landet unikt. Förmögenhetsskatten utgör ett hinder för tillväxt och är
en starkt bidragande orsak till kapitalflykt. Den drabbar i många fall
så att säga "fel" personer i förmögenhetssammanhang och inte de verkligt
rika. De fyrkantiga sambeskattningsreglerna kan i enskilda fall få
absurda och mycket stötande konsekvenser. Auktoritativa utredare från
olika håll har funnit att skatten bör slopas. Skatteverket upplever
administrationen och de många kringgåendemöjligheterna och kryphålen i
förmögenhetsskatten som problem och ser helst att skatten försvinner.
Finansieringsfrågan vid en avveckling utgör inget hinder. Av dessa och
andra nu berörda skäl bör förmögenhetsskatten tas bort. Vi föreslår att
riksdagen med anledning av de nu behandlade motionerna riktar ett
tillkännagivande härom till regeringen.






Särskilda yttranden

1.      Byggnader för äldreboende, punkt 7 (v)
Marie Engström (v) anför:

Jag delar den uppfattning som förs fram i motion Sk278 (v) att det råder
en besvärande oklarhet om hur vissa byggnader som används för åldringsvård
och andra byggnader, t.ex. servicehus, skall klassificeras vid
fastighetstaxeringen. Eftersom det finns mål med anknytning till frågan hur
byggnader för äldreboende skall taxeras som väntar på avgörande i
Regeringsrätten anser jag att ett ställningstagande till frågan om ett
sådant tillkännagivande som begärs i motionen bör anstå till dess att
ett sådant avgörande föreligger och rättsläget klarnat. Jag avstår därför
från att ställa något yrkande just nu.




2.      Förmögenhetsskatt, punkt 13 (v)
Marie Engström (v) anför:

Främst av fördelningspolitiska skäl anser jag att förmögenhetsskatten
bör finnas kvar. Som framhålls i motion Sk338 (v) är emellertid
utformningen av förmögenhetsskatten på någon punkt behäftad med vissa brister
som bör rättas till. En sådan ofullkomlighet är, enligt en dom i
Kammarrätten, att förmögenhetsskatt kan behöva betalas för vissa lotterivinster
där vinsten utgår med en viss summa varje månad i ett antal år framöver.
Jag för min del menar att förmögenhetsskatt skall betalas endast för
pengar och tillgångar som man direkt förfogar över. Eftersom domen,
enligt vad jag erfarit, överklagats och väntar på avgörande i Regeringsrätten
anser jag emellertid att ett ställningstagande till frågan huruvida ett
sådant tillkännagivande som föreslås i motionen skall riktas till
regeringen bör anstå till dess att Regeringsrättens avgörande föreligger
och rättsläget klarnat. För dagen avstår jag från att ställa något
yrkande.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Sk221 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
till ändring av beskattning av tomträtter i enlighet med de intentioner
som anförs i motionen.
2004/05:Sk224 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra en översyn av de skattemässiga effekterna vid
miljöinvesteringar i privatpersoners fastigheter.
2004/05:Sk228 av Rigmor Stenmark (c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att successivt avskaffa fastighetsskatten.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att göra en översyn av taxeringsförfarandet.
2004/05:Sk229 av Magdalena Andersson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beskattning vid miljöbesparande åtgärder.
2004/05:Sk233 av Anita Sidén och Magdalena Andersson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att slopa skatten på utländska bostäder.
2004/05:Sk236 av Henrik Westman (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att svensk
fastighetsskatt avskaffas på fastigheter i utlandet.
2004/05:Sk244 av Stefan Hagfeldt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fastighetsskatten bör avskaffas.
2004/05:Sk248 av Johan Linander (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avskaffande av fastighetsskatten på vindkraftverk.
2004/05:Sk253 av Björn Hamilton och Henrik Westman (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om boendeskatter.
2004/05:Sk261 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge svensk hotell- och restaurangnäring lika villkor som
övrig tillverkningsindustri gällande fastighetsskatten.
2004/05:Sk278 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av fastighetstaxeringslagens bestämmelser om
vårdbyggnader.
2004/05:Sk286 av Inger René och Kent Olsson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ändra och avveckla fastighetsskatten.
2004/05:Sk288 av Kerstin Lundgren (c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att successivt avskaffa fastighetsskatten.
2.      Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen
med förslag om att fastighet ej skall vara beskattningsbart objekt för
förmögenhetsbeskattning så att regeln kan tillämpas första gången i
fråga om slutlig skatt enligt 2004 års taxering i enlighet med vad i
motionen anförs.
2004/05:Sk320 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inkomstskatten för bostadsrättsföreningar skall avskaffas.

2004/05:Sk322 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att utreda borttagande av fastighetsskatt på
fastigheter i utlandet.
2004/05:Sk323 av Kenneth Lantz (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tillämpning av reglerna för vad som skall gälla för
specialbyggnad vid fastighetstaxering.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av möjligheten till fortsatt befrielse
från fastighetsskatt för äldreboende.
2004/05:Sk335 av Mona Jönsson (mp):
Riksdagen begär att regeringen snarast tillsätter en utredning om
kommunal fastighetsskatt i enlighet med motionens intentioner.
2004/05:Sk336 av Barbro Feltzing (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning om en ändrad grund för fastighetsskatt.
2004/05:Sk338 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förmögenhetsskatt på vinst på s.k. trisslotter
2004/05:Sk357 av Runar Patriksson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inte låta taxeringsvärden höjas vid installation av
bergvärme i fastigheter.
2004/05:Sk362 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över hur beskattningen av lokaler i näringsverksamhet
skall se ut i framtiden.
2004/05:Sk392 av Anne-Marie Pålsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fastighetsskattens avveckling.
2004/05:Sk394 av Anne-Marie Pålsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om förmögenhetsskattens avskaffande.
2004/05:Sk429 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förändring av reglerna för förmögenhetsbeskattning så att de
inte längre diskriminerar gifta par.
2004/05:Sk440 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätt till skatteavdrag för bostadslån i ett nordiskt grannland.

2004/05:Sk446 av Jörgen Johansson m.fl. (c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det nuvarande taxeringssystemets rättssäkerhet.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om den effekt kombinationen av fastighets- och
förmögenhetsskatter ger på samhällsekonomin.
3.      Riksdagen begär att regeringen låter utreda ett nytt system för
fastighetstaxering i enlighet med vad som i motionen anförs.
2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

18.     Riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsbeskattningen 2006.
23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ett
planmässigt avskaffande av fastighetsskatten skall ske.
25.     Riksdagen beslutar sänka fastighetsskattesatsen för flerfamiljshus
med 0,1 procentenhet 2006 och ytterligare 0,1 procentenhet 2007.
26.     Riksdagen beslutar sänka fastighetskatten för småhus och
fritidshus med 0,1 procentenhet 2007.
2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att energibesparande investeringar inte skall höja
en fastighets taxeringsvärde.
2004/05:Sk458 av Tobias Krantz och Johan Pehrson (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattefrihet för uthyrning av del av bostad.
2004/05:Sk459 av Torkild Strandberg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att mark som upplåts med tomträtt inte bör belastas med
fastighetsskatt för tomträttshavaren.
2004/05:Sk470 av Per Landgren m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa den statliga fastighetsskatten.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa en kommunal avgift för fastigheter.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att höja reavinstskatten vid försäljning av bostäder.

2004/05:L370 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att man vid utformningen av regler om skatter och
sociala förmåner skall undvika att ge reglerna ett sådant innehåll att
människor förlorar ekonomisk på att gifta sig eller vinner ekonomiskt
på att skilja sig.
2004/05:So600 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (båda kd):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om att se över vilka regler som missgynnar familjer
och äktenskap.
2004/05:So601 av Helena Höij m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fastighetsskatt för olika former av äldreboende.
2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om höjd gräns för skattebefrielse vid uthyrning av
privatbostäder.
2004/05:N347 av Ingegerd Saarinen (mp):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att statligt stöd till installation av
värmepumpar ej skall utgå.
2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stugskatt.
2004/05:N410 av Maria Larsson m.fl. (kd):

12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om energisparåtgärder och fastighetsskatt.
2004/05:Bo235 av Maud Olofsson m.fl. (c):

21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en översyn av reglerna kring kooperativ hyresrätt
och uppskovsavdrag bör genomföras.
2004/05:Bo240 av Owe Hellberg m.fl. (v):

7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att beskattning av boendeform i stället för efter
hustyp bör genomföras i enlighet med Fastighetsskattekommitténs betänkande.

2004/05:Bo248 av Jörgen Johansson (c):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att uppskovsrätt medges för berörda vid erläggandet
av medlemsinsats för kooperativ hyresrätt.
2004/05:Bo249 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

8.      Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag till lagstiftning om skattebefrielse för uthyrning av del av
bostad som ej överstiger 50 % av bostadsytan.
2004/05:Bo275 av Margareta Andersson m.fl. (c):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att neutralitet skall råda vid beskattning av
kooperativa hyresrätter.
2004/05:Bo301 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en avveckling av fastighetsskatten inleds.
15.     Riksdagen beslutar att avskaffa systemet med schablonintäkt
för bostadsrättsföreningar och därmed även skatt på schablonintäkt.
16.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
av gränsdragningsreglerna mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar
i enlighet med vad som anförs i motionen.
17.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
av reglerna för reavinstbeskattning och uppskovsreglerna vid reavinst
när det gäller oäkta bostadsföretag i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2004/05:Bo304 av Annelie Enochson (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av skattebefrielse för uthyrning till studenter
i privatvilla eller lägenhet.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa fastighetsskatten.
2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att fastighetsskatten bör avskaffas och ersättas av
en kommunal fastighetsavgift.
25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en total översyn av beskattningen av
bostadsrätter.
2004/05:Bo308 av Lars Tysklind m.fl. (fp):

11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en höjning av taxeringsvärdet på grund av
energibesparande investeringar inte leder till höjd fastighetsskatt.
2004/05:Bo310 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skattefrihet för den som hyr ut rum i privatbostäder.
20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sänkning av fastighetsskatten.
21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att miljöförbättrande åtgärder inte skall bestraffas
med ökad skatt.</pre><pre></pre>