Motioner om företags- och kapitalbeskattning

<div class="sidhuvud_publikation">Skatteutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2004/05:SKU20</div><h1>Motioner om företags- och kapitalbeskattning</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett hundratal motionsyrkanden,
huvudsakligen från den allmänna motionstiden 2004, i vilka tas upp olika
skattefrågor med anknytning till företags- och kapitalbeskattningen.
Utskottet avstyrker motionsyrkandena, i flera fall med hänvisning till
pågående utrednings- och beredningsarbete. Det gäller exempelvis yrkanden
om tonnageskatt för sjöfarten, hur skattereglerna för fåmansföretag bör
förändras, nya riktlinjer för avdrag för s.k. sponsring och någon form
av schablonbeskattning av vissa småföretag.
Till betänkandet lämnas 20 reservationer (m, fp, kd, c) och ett särskilt
yttrande (v).</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk450 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk454
yrkande 3, 2004/05:N240 yrkande 2, 2004/05:N241 yrkande 5, 2004/05:N242
yrkande 1, 2004/05:N308 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 16, 2004/05:N400
yrkande 3, 2004/05:N407 yrkande 11, 2004/05:N413 yrkande 4 och 2004/05:A221
yrkande 6 i denna del.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2.      Tonnageskatt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk321, 2004/05:Sk450 yrkande 12,
2004/05:T396 yrkande 2, 2004/05:T460 yrkande 1, 2004/05:T464 yrkande 13
och 2004/05:T468 yrkande 25.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3.      Fåmansföretag
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk391 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk395,
2004/05:Sk450 yrkande 18, 2004/05:N305 yrkande 11, 2004/05:N393 yrkande
18 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4.      Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk291, 2004/05:Sk434 och 2004/05:N414
yrkande 7.
Reservation 4 (m)
Reservation 5 (c)

5.      Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N397 yrkande 4 och 2004/05:N413
yrkande 3.
Reservation 6 (m, fp)

6.      Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet
till aktiebolag
Riksdagen avslår motion 2004/05:N393 yrkande 10.
Reservation 7 (kd)

7.      Etableringskonto
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk353, 2004/05:Sf365 yrkande 15,
2004/05:N393 yrkande 14 och 2004/05:N400 yrkande 12.
Reservation 8 (kd)

8.      Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk240, 2004/05:Sk390, 2004/05:Sk455
yrkande 6 och 2004/05:Bo240 yrkande 8.
Reservation 9 (kd)

9.      Förenklad beskattning av vissa småföretag
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Sk450
yrkande 10, 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr364 yrkande
1, 2004/05:Kr365 yrkande 10, 2004/05:N304 yrkande 3, 2004/05:N393 yrkande
24 och 2004/05:N400 yrkande 5.
Reservation 10 (fp)
Reservation 11 (kd)

10.     Kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst av
tjänst
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk402.

11.     Skatteberäkning vid omarrondering
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk210.

12.     Stödrättigheter i jordbruket
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkandena 8 och 17.
Reservation 12 (kd, c)

13.     Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk269 yrkande 1 i denna del,
2004/05:Sk283, 2004/05:Sk287 yrkande 1, 2004/05:Sk297, 2004/05:Sk298,
2004/05:Sk330, 2004/05:Sk339, 2004/05:Sk384, 2004/05:Sk388, 2004/05:Sk418,
2004/05:Sk452 yrkande 31, 2004/05:Sk454 yrkande 12, 2004/05:Sk456
yrkande 2, 2004/05:Sk464 och 2004/05:Kr355 yrkande 13.
Reservation 13 (m, fp, kd, c)

14.     Företag inom den sociala ekonomin
Riksdagen avslår motion 2004/05:N406 yrkande 5.

15.     Avkastningsskatt
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk310.

16.     Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267, 2004/05:Sk397,
2004/05:Sk399, 2004/05:Sk450 yrkande 13 och 2004/05:Sk474.
Reservation 14 (kd)

17.     Riskkapitalavdrag
Riksdagen avslår motion 2004/05:N393 yrkande 13.
Reservation 15 (kd)

18.     Pensionskostnader
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk432 och 2004/05:Sf357 yrkande 20.

19.     Friskvård, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk324, 2004/05:Sk396 och 2004/05:Sk466.

20.     Yrkesfiskare
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk263, 2004/05:Sk303, 2004/05:Sk484,
2004/05:MJ494 yrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkandena 33-35.
Reservation 16 (kd)

21.     Enskilda näringsidkares bilförmån
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk260.
Reservation 17 (c)

22.     Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk254, 2004/05:Sk269 yrkandena 1
i denna del och 3, 2004/05:Sk275 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk401 i
denna del, 2004/05:Sk420, 2004/05:Kr269 yrkande 14, 2004/05:Kr363 yrkande
4 och 2004/05:Kr369 yrkande 8.
Reservation 18 (m, fp, kd, c)

23.     Konstinköp, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk275 yrkande 5, 2004/05:Sk401 i
denna del, 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr354 yrkande
18 och 2004/05:Kr357 yrkande 8.
Reservation 19 (c)

24.     Representation
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk255.
Reservation 20 (m)

25.     Deklarationskostnader
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk328.

26.     Skattefrihet för små kapitalvinster
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk223.

27.     Kommunal beskattning av skogsinkomster
Riksdagen avslår motion 2004/05:N257 yrkande 5.

28.     Stämpelskatt
Riksdagen avslår motion 2004/05:T396 yrkande 4.

Stockholm den 8 mars 2005
På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Susanne Eberstein (s),
Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per
Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart
Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Stefan Hagfeldt (m),
Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd),
Christina Axelsson (s) och Staffan Danielsson (c).</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
Finansutskottet behandlade i höstas i det s.k. rambetänkandet (bet.
2004/05:FiU1) regeringens finansplan och förslagen i budgetpropositionen
för 2005 vad avser förslag om statens inkomster och utgifter för 2005,
förslag till utgiftstak för åren 2005-2006 och förslag till hur utgifterna
2005 skall fördelas på utgiftsområden. Budgetpropositionen bygger på en
överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet de gröna, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska
politiken, utgiftstaken och de i budgetpropositionen föreslagna och
aviserade skatteförändringarna.
I det nämnda ärendet behandlades också ett stort antal förslag i motioner
som lämnats under den allmänna motionstiden 2004. Bland motionsyrkandena
fanns förslag om inriktningen av skattepolitiken i stort och om sådana
ändringar i företags- och kapitalbeskattningen som borde behandlas
tillsammans med de alternativa budgetförslag för år 2005 som hade lagts
fram av de borgerliga partierna. Riksdagen tog ställning till regeringens
förslag och motionsyrkandena den 24 november 2004 (bet. 2004/05:FiU1,
yttr. 2004/05:SkU1y, rskr. 2004/05:47 och 48).
I det följande behandlar skatteutskottet flertalet kvarvarande
motionsyrkanden som väckts under allmän motionstid och som gäller frågor med
anknytning till beskattningen av företag och deras ägare. Flertalet
motioner innehåller förslag om utredningar kring eller ändringar av
olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns
i bilaga.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionärernas förslag om tillkännagivanden till regeringen
om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I flera motioner har lagts fram förslag om olika former av skattelättnader
som enligt motionärerna skall göra det mer lönsamt att driva, utveckla
och äga företag i Sverige.
I motionerna Sk454 yrkande 3 och N242 yrkande 1 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) och N241 yrkande 5 av Gunnar Andrén m.fl. (fp) föreslås att
dubbelbeskattningen av aktier och förmögenhetsskatten skall avvecklas.
Motionärerna anför bl.a. att svenskt och personligt ägande missgynnas
jämfört med utländskt och institutionellt, vilket kan vara en av de
viktigaste förklaringarna till förändringarna i ägandet av det svenska
näringslivet. Ett gynnande av utländskt ägande på bekostnad av svenskt
bidrar till utflyttning, nedläggning och uppköp av svenska företag.
Motionärerna vill också betona att det är viktigt att företag väljer
att förlägga sina huvudkontor här eftersom detta val påverkar var
företagen förlägger forskning, utveckling och andra spetsfunktioner som
kan ge kvalificerade arbetstillfällen med goda löner. I motion N413
yrkande 4 av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås sänkta skatter för företagande
med samma inriktning som i de nyss nämnda motionerna.
Av liknande skäl föreslås även i motionerna N393 yrkande 16 av Göran
Hägglund m.fl. (kd), N400 yrkande 3 av Maria Larsson m.fl. (kd) och
Sk450 yrkandena 1 och 2 av Per Landgren m.fl. (kd) att dubbelbeskattningen
av aktier och förmögenhetsskatten skall avvecklas. Motionärerna anser
att en sådan omläggning av beskattningen tillsammans med andra förbättringar
av villkoren för privat riskfinansiering kommer att medföra att sparande
kanaliseras till investeringar i Sverige och ger mindre företag möjlighet
att växa och anställa flera.
Med motivering att dubbelbeskattningen av företagsvinster missgynnar
svenskt sparande och bidrar till att driva företag ur landet föreslås
i motion A221 yrkande 6 i denna del av Sten Tolgfors (m) att riksdagen
skall ta ställning för att slopa dubbelbeskattningen.
I motion N308 yrkande 2 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, c, kd)
förordas lättnader i beskattning knutet till företagande. Motionärerna
anför bl.a. att ett stort antal företag snart står inför generationsskiften
och att skatter som försvårar eller t.o.m. omöjliggör överföring av
intakta företag måste tas bort. De anser bl.a. att förmögenhetsskatten
bör tas bort på sikt och att fåmansbolagsreglerna inte tar tillräcklig
hänsyn till den risk som det innebär att driva företag.
Enligt motion N240 yrkande 2 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) behöver
villkoren för små turistföretag förbättras genom olika anpassningar i
skattesystemet. Motionärerna anför att turismen är en mycket viktig del
av tillväxten, inte minst för landsbygd och glesbygd. Med betoning också
på företagande på landsbygden föreslår Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)
i motion N407 yrkande 11 att det skall göras en översyn av legala och
fiskala hinder för att samutnyttja realkapital.
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt att det svenska näringslivet har förmåga att skapa starka
och livskraftiga företag som kan bidra till en uthållig tillväxt i
ekonomin som leder till nya arbeten och välfärd som kan komma alla till
del. Skattepolitiken skall vara utformad så att den inte försvårar en
fortsatt sådan gynnsam utveckling. Genom den skattereform som riksdagen
beslutade om 1990 lades en mycket god grund för en bra och internationellt
konkurrenskraftig företagsbeskattning. Reformen har, inte minst med
inriktning på mindre företag, förbättrats vid flera tillfällen. Flertalet
s.k. stoppregler för fåmansföretag har slopats. Lättnader har införts
genom delvis skattefrihet för utdelning från onoterade företag och genom
att den del av en inkomst i fåmansföretag som kapitalinkomstbeskattas
har höjts. Förenklingar av deklarationen har införts för fysiska personer
som driver enskild näringsverksamhet, och denna kategori företagare har
fått utvidgade reserveringsmöjligheter.
Bland senare större förändringar som berör näringslivet märks slopandet
våren 2003 av beskattningen av kapitalvinster på företagsägda andelar,
s.k. näringsbetingade andelar, och en utvidgning av området för att
skattefritt ta emot utdelning på företagsägda andelar. Riksdagen beslutade
hösten 2004 om att slopa arvs- och gåvoskatten, vilket förbättrar
skattevillkoren i samband med generationsskiften i familjeföretag. Sedan
den 1 januari 2005 gäller också lättnader i inkomstbeskattningen som
ytterligare har underlättat skatteförhållandena i samband med
generationsskiften i mindre företag. Samtidigt med slopandet av arvs- och
gåvoskatten beslutade riksdagen om att höja fribeloppet vid
förmögenhetsbeskattningen för sambeskattade par till 3 miljoner kronor. Dessa
förändringar innebär samtidigt att de orättvisor som skatteplaneringen
har medfört inom dessa områden har kunnat elimineras eller minskas.
Motionsyrkanden från de borgerliga partierna om att avveckla av den s.
k. ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster har avslagits av
riksdagen vid återkommande tillfällen, senast i höstas vid behandlingen
av utgiftsramarna och inkomstberäkningen för budgetåret 2005 (prop.
2004/05:1 volym 1, bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47 och 48).
Skatteutskottet (yttr. 2004/05:SkU1y) anförde i det ärendet att de utredningar
som gjorts på området tyder på att en slopad skatt på aktieutdelningar
inte är ett verksamt medel för att förbättra de större företagens villkor.
Tillgången till en internationell kapitalmarknad gör att beskattningen
av sparande endast i begränsad omfattning inverkar på företagens
investeringsbenägenhet. Utskottet uttalade att en generell sänkning av
skatten på ägarnas sparande i aktier inte är en effektiv metod för att
förbättra villkoren för företagandet.
Utskottet framhöll också att för små och medelstora företag, som inte
i alla avseenden har tillgång till den internationella kapitalmarknaden,
kan man inte bortse från att den personliga kapitalbeskattningen
inverkar på avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt
på företagens investeringar. Detta förhållande har emellertid beaktats
i samband med att riksdagen på senare år beslutat om en rad ändringar
i syfte att förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap.
En lättnad i beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på aktier
i onoterade bolag infördes hösten 1996 och har utvidgats genom olika
beslut under åren 1997 och 1998. Även villkoren för finansiering med
egna vinstmedel har förbättrats. Enskilda näringsidkare fick vid 1999
års taxering utvidgade möjligheter till reservering genom avsättning
till periodiseringsfond, och denna möjlighet har ytterligare förbättrats
som ett resultat av en mer ingående undersökning av hur företagen
använder periodiseringsfonderna (prop. 1999/2000:1 Förslag till statsbudget,
finansplan m.m.).
Utskottet hänvisar till riksdagens ställningstagande i höstas och
avstyrker ånyo de yrkanden från företrädare för de borgerliga partierna
såvitt de gäller en generellt slopad beskattning av aktieutdelningar.
Utskottet avstyrker även yrkandena om förmögenhetsbeskattningen, men
vill i denna del även hänvisa till vad utskottet anför i ett annat
betänkande (bet. 2004/05:SkU21).
I budgetpropositionen för 2005 har regeringen redovisat att det
skattepolitiska arbetet under de närmaste åren bör vara inriktat på framför
allt globalisering, tillväxt och skatter, insatser mot skattefusk samt
grön skatteväxling. En målsättning är att fortsatt goda villkor skall
gälla för investeringar i Sverige. Regeringen framhåller också att såväl
de allmänna företagsskattereglerna som ägarbeskattningen av småföretag
är av central betydelse för att den nämnda målsättningen skall kunna
uppnås.
Utskottet delar regeringens bedömningar om inriktningen av och
målsättningarna i det skattepolitiska arbetet. Med hänsyn till de betydande
förändringar som riksdagen nyligen beslutat om i fråga om skattevillkoren
i samband med generationsskiften i företag och att småföretagandets
skattevillkor redan intar en central plats i regeringens arbete finns
det enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att
rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden
som tar sikte på detta. Det kan såvitt gäller småföretag inom turistnäringen
tilläggas att regeringens förslag till mål och utgångspunkter för
turistpolitiken har presenterats i propositionen En politik för en
långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring (prop. 2004/05:56). Målet
för turistpolitiken föreslås vara att Sverige skall ha en hög
attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig
turistnäring,
som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar
av landet.
Sammanfattningsvis anser utskottet att de riktlinjer för skattepolitiken
som legat till grund för behandlingen av budgetpropositionen för 2005
inte bör ändras eller kompletteras i något avseende. Utskottet avstyrker
samtliga motionsyrkanden som behandlas under förslagspunkt 1.
Tonnageskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om tonnageskatt med hänvisning till
pågående utredning.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motionerna Sk321 av Annelie Enochson (kd), Sk450 yrkande 12 av Per
Landgren m.fl. (kd), T396 yrkande 2 av Gunnar Andrén (fp), T460 yrkande
1 av Johnny Gylling m.fl. (kd), T464 yrkande 13 av Elizabeth Nyström m.
fl. (m) och T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkas att frågan om att
införa en tonnageskatt för den svenska sjöfartsnäringen utreds och införs
skyndsamt med hänsyn till att flertalet länder i vår omgivning redan
har en sådan beskattning.
Utskottets ställningstagande
Tonnageskatt innebär att inkomsten bestäms schablonmässigt med utgångspunkt
från fartygens tonnagevolym (nettodräktighet). Tonnaget anses ge ett
mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga.
En utredning om tonnageskatt aviserades våren 2004 av dåvarande
finansministern i ett svar på en fråga i riksdagen (fr. 2003/04:667). Samma
vår föreslog skatteutskottet med anledning av ett antal motioner att
riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen borde klargöra sin
uppfattning att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt
för svensk del. Riksdagen följde utskottet (bet. 2003/04:SkU21, rskr.
2003/04:167).
Regeringen utfärdade i november 2004 direktiv till utredningen Tonnageskatt
för sjöfartsnäringen (dir. 2004:165). Uppdraget består i att utreda
förutsättningarna för att införa ett sådant system. Bakgrunden till
uppdraget är enligt direktiven den ökade internationella konkurrensen
på sjöfartsområdet. Vissa stater erbjuder redare att registrera sina
fartyg i öppna register och segla under s.k. bekvämlighetsflagg. Flertalet
sjöfartsstater i Europeiska unionen har i syfte att stödja sina
sjöfartsnäringar och förmå redare att återregistrera fartyg under nationell
flagg infört system med tonnageskatt. Utredaren skall redovisa uppdraget
före utgången av november 2005.
Av det anförda framgår att en utredning om tonnageskatt pågår. Det finns
enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att göra
ett nytt uttalande i frågan. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
Fåmansföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om olika förändringar i skattereglerna
för fåmansföretag med hänvisning till den beredning som pågår i
Regeringskansliet.
Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).
Gällande rätt
I 57 kap. inkomstskattelagen finns särskilda regler om fördelning mellan
tjänst och kapital av utdelningar på s.k. kvalificerade andelar i
fåmansföretag och på kapitalvinster vid försäljning av sådana andelar.
Med kvalificerade andelar avses i huvudsak andelar som ägs av delägare
i fåmansföretag som varit verksamma i betydande omfattning i företaget.
Den kapitalbeskattade delen av en utdelning räknas fram enligt en
schablon som baseras på statslåneräntan och det kapital som nedlagts i
företaget. Denna s.k. klyvningsränta motsvarar fr.o.m. den 1 januari
2004 statslåneräntan plus 7 procentenheter. Inom vissa ramar får även
löner till andra än aktiva delägare läggas till underlaget för beräkning
av den del av inkomsten som kapitalinkomstbeskattas. Underlag som inte
utnyttjas kan föras vidare till senare år eller utnyttjas om företaget
säljs. Den del av en utdelning som inte ligger inom det kapitalinkomstbeskattade
utrymmet beskattas som inkomst av tjänst. Vid en försäljning av
kvalificerade andelar behandlas - upp till ett tak om 200 prisbasbelopp
under en femårsperiod - hälften av kapitalvinsten som kapitalinkomst
och hälften som inkomst av tjänst. Kapitalvinst därutöver beskattas
enbart som kapitalinkomst. De särskilda reglerna skall tillämpas om
andelsägaren själv eller någon närstående varit verksam i betydande
omfattning i företaget under beskattningsåret eller de fem föregående
beskattningsåren. En s.k. utvidgad fåmansföretagsdefinition medför att
delägare som varit verksamma i betydande omfattning och deras närstående
räknas som en person vid fördelningen mellan tjänst och kapital.
Vid sidan av fåmansföretagsreglerna finns reglerna om skattelättnader
för utdelning på onoterade aktier. Dessa kan utnyttjas till att ta ut
en viss del av utdelningen inom det kapitalinkomstbeskattade utrymmet
skattefritt.
Syftet med de särskilda reglerna för fåmansföretag om fördelning mellan
tjänst och kapital är att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser
i bolaget skall beskattas på samma nivå som andra förvärvsinkomster och
inte enligt den proportionella skattesats om 30 % som gäller för
utdelningar och kapitalvinster enligt reglerna om beskattning av
kapitalinkomster. De särskilda reglerna fanns tidigare i 3 § 12-12 e momenten
i den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och i
dagligt tal kallas de fortfarande 3:12-reglerna.
Motionerna
I motion Sk391 yrkandena 1 och 2 föreslår Henrik von Sydow (m) jobbinriktade
skattesänkningar för småföretag, bl.a. försök i regioner med hög andel
småföretag att låta inslaget av kapitalbeskattning i fåmansbolagsreglerna
öka med antalet anställda. Anne-Marie Pålsson och Patrik Norinder (m)
vill i motion Sk395 att 3:12-reglerna slopas. Enligt motion Sk450 yrkande
18 av Per Landgren m.fl. (kd) bör regeringen lägga fram ett förslag om
hur en modell för beskattning som tar större hänsyn till det egna
beskattade kapitalet skall ersätta dagens fåmansbolagsregler. Fredrik
Reinfeldt m.fl. (m) föreslår i motion N305 yrkande 11 att 3:12-reglerna
skall ersättas med andra typer av regler, så att små företag inte
diskrimineras och så att tillämpningen förenklas. Sänkt skatt och färre
regler för fåmansföretag begär Göran Hägglund m.fl. (kd) i motion Sk395
yrkande 18 att regeringen skall lägga fram förslag om. I motion A221
yrkande 6 i denna del förordar Sten Tolgfors (m) lättnader i beskattningen
av småföretag.
Utskottets ställningstagande
Den s.k. 3:12-utredningen lämnade i juni 2002 förslag till nya regler
i betänkandet Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). Utredningsarbetet
har fortsatts av en expertgrupp som finansministern förordnade i juni
2004 för att genomföra en fördjupad prövning av 3:12-reglerna. Expertgruppen
har den 26 januari i år redovisat sina överväganden och förslag i
promemorian Reformerad ägarbeskattning - effektivitet, prevention,
legitimitet. Vissa av förslagen i promemorian remissbehandlas fram till
den 30 mars 2005.
Regeringen har i finansplanen för 2005 (prop. 2004/05:1, volym 1, s.
211) förklarat sin målsättning att 3:12-reglerna bör förändras så att
de blir mer gynnsamma för företagen. I finansplanen redovisas också att
ytterligare alternativ till hur reglerna kan förändras har förts in i
arbetet, bl.a. i anslutning till de tillväxtsamtal som hållits mellan
regeringen och näringslivet. Regeringens avsikt är att återkomma med
förslag som skall träda i kraft senast den 1 januari 2006.
Utskottet anser att ett ställningstagande från riksdagens sida till
vilka förändringar som skall göras i reglerna om beskattningen av
fåmansföretagen måste anstå till dess den pågående beredningen har slutförts.
Följaktligen avstyrker utskottet motionärernas yrkanden om tillkännagivanden
till regeringen om den närmare utformningen av dessa regler.
Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om inskränkningar respektive utvidgningar av
utrymmet för obeskattade reserver för vissa mindre företag.
Jämför reservationerna 4 (m) och 5 (c).
Gällande rätt
Avsättning till periodiseringsfond är en bokföringsmässig reservering
som skapar en obeskattad reserv baserad på årsvinsten i en näringsverksamhet.
Bestämmelserna finns i 30 kap. IL. Juridiska personer får varje år dra
av högst ett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av näringsverksamheten
före avdraget. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är
delägare i svenska handelsbolag får varje år dra av högst ett belopp som
motsvarar 30 % av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat.
En fondavsättning skall efter en lagändring fr.o.m. 2002 års taxering
återföras till beskattning senast sjätte taxeringsåret efter det
taxeringsår som avsättningen hänför sig till. Även den högre procentsatsen
för enskilda näringsidkare infördes fr.o.m. 2002 års taxering. Från och
med beskattningsår som påbörjas efter utgången av 2004 har införts en
räntebeläggning av juridiska personers avsättningar till periodiseringsfond.
Företag som drivs av fysiska personer som enskild näringsverksamhet
och handelsbolag har undantagits från räntebeläggningen.
Genom lagstiftning hösten 2002 infördes en möjlighet för fysiska och
juridiska personer som startar en ny näringsverksamhet att medges uppskov
i tre månader med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop.
2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2). I propositionen diskuterades risken för
att nyföretagare även med den begränsade uppskovstiden kan hamna i
svårigheter genom att de underskattar sitt likviditetsbehov och därför
inte har tillräckligt med kontanter när den uppskjutna preliminära
skatten väl skall betalas. För att motverka detta krävdes informationsinsatser
till de nystartade företag som får uppskov. Det skulle ankomma främst
på Skatteverket, men även andra aktörer, som kronofogdemyndigheterna i
sin förebyggande verksamhet och Startlinjen inom Nutek, borde medverka
vid informationsspridningen.
Den som startar en ny näringsverksamhet får under fem år fr.o.m. startåret
avdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag
(62 kap. 3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i
inkomstslaget tjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100
000 kr för vart och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren.

Kapitalförluster till följd av stöld eller rån är omedelbart avdragsgilla,
när det gäller förlust av kontanter dock med begränsningen att avdraget
inte får göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav
av kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl
(16 kap. 20 § IL).
Motionerna
I motion Sk291 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (s) begärs en
översyn av periodiseringsreglerna för enskilda firmor och handelsbolag
i syfte att komma till rätta med de likviditetsproblem som uppstår för
näringsidkare som förbrukat obeskattade medel. Motionärerna förordar
förändringar i reglerna om periodiseringsfond, redovisning av mervärdesskatt
och F-skatt som kan motverka att medel som egentligen borde sparas för
framtida skatteinbetalningar "tas ut" och används privat. För t.ex.
periodiseringsfonder skulle enligt motionen efter mönster av skogs- och
upphovsmannakontona kunna övervägas att ställa krav inbetalning på ett
särskilt konto.
Enligt motion Sk434 av Jörgen Johansson (c) bör det göras en översyn av
möjligheterna att stärka små och medelstora företags förmåga att driva
näringsverksamhet efter rån och överfall genom att låta dem "skapa sitt
eget försäkringsbolag" med hjälp av utvidgade avsättningsmöjligheter
till periodiseringsfond. Dagens regler med en avsättningsnivå om 30 %
före skatt och sex års löptid för periodiseringsfond är enligt motionären
inte tillräckliga för att en näringsidkare skall kunna skapa en ekonomisk
säkerhet för rån, överfall och skada av obeskattade medel.
I motion N414 yrkande 7 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp) begärs
att det skall göras en utredning om en rätt för småföretagare att skjuta
upp beskattning av vinst i fem år. Därigenom skulle småföretagen själva
kunna stärka sitt kapital utan behov av lån.

Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare i olika sammanhang framhållit att intresset av
goda förutsättningar för småföretagandet, såväl vid nystart som därefter,
bäst tillgodoses genom förbättringar i form av generellt verkande regler.
Detta innebär bl.a. att reglerna i princip inte skall göra skillnad
mellan olika företagsformer, eftersom detta kan leda till
konkurrenssnedvridningar och till att skatteregler blir styrande för vilken
företagsform som har valts. Till stor del beror de skillnader som finns
i skattereglerna mellan olika företagsformer på en strävan att utjämna
skillnader för att åstadkomma en likartad beskattning oavsett företagsform.
Utskottet vill betona att ett sådant synsätt bör prägla även det
fortsatta arbetet med att förbättra skattereglerna för företagen.
I betänkande 2003/04:SkU21 finns en närmare redovisning av de förändringar
med sikte på småföretagandet som genomförts under senare år och vilka
överväganden som legat till grund för ställningstagandena kring de
åtgärder som valts. När det gäller reserveringsmöjligheterna har dessa
bedömts vara av särskilt värde för den kategori företag som har svårigheter
eller begränsade möjligheter att få externt riskkapital. Detta har i
särskilt hög grad ansetts gälla för enskilda näringsidkare och fysiska
personer som är delägare i handelsbolag samt generellt för nystartade
företag, och utgjort motiv för att taket för avsättningar till
periodiseringsfond för ett par år sedan höjdes till 25 % generellt och till
30 % för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet. För att göra
periodiseringsfondssystemet mer attraktivt för företagen förlängdes
dessutom tidsperioden för att återföra avdraget till beskattning från
fem till sex år.
Utskottet anser, mot bakgrund av de överväganden som gjorts i samband
med utformningen av gällande periodiseringsregler för småföretag, att
dessa regler inte bör vare sig skärpas genom insättningskrav eller byggas
ut till att omfatta helt nya ändamål i enlighet med vad motionärerna
föreslår. Därmed avstyrker utskottet motionerna Sk291 och Sk434.
Skatteutskottet har vid tidigare behandling av motionsförslag syftande
till mer långtgående skatteuppskov i samband med nystart av företag
särskilt framhållit de svårigheter för företaget som kan uppkomma när
ett skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja betalas. Även för
redan etablerade företag kan det vara svårt att bedriva verksamhet i
konkurrens med annan nystartad, skattegynnad verksamhet. Utskottet anser
att den uppskovsmöjlighet i samband med nystart och de kvittningsmöjligheter
som redan finns inte bör utvidgas. Följaktligen avstyrker utskottet
också motion N414 yrkande 7.
Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om att avsättningar till
periodiseringsfonderna
inte skall vara räntebelagda.
Jämför reservation 6 (m, fp).
Gällande rätt
I samband med att riksdagen fastställde inkomstberäkningen för 2005
beslutades att en räntebeläggning av periodiseringsfonderna skulle utgöra
en del av finansieringen av vissa lättnader i kapitalbeskattningen som
riksdagen samtidigt beslutade, bl.a. slopad arvs- och gåvoskatt (prop.
2004/05:1, bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47). Den lagändring som
behövdes för att genomföra detta beslutades senare under hösten efter
att ett lagrådsgranskat lagförslag hade lagts fram för riksdagen (prop.
2004/05:38, bet. 2004/05:SkU17).
Räntebeläggningen sker genom att juridiska personer som vid beskattningsårets
ingång har gjort avsättningar till periodiseringsfonder skall ta upp en
schablonintäkt till beskattning. Storleken av schablonintäkten har
relaterats till statslåneräntan och har avvägts så att skatten på krediten
skall motsvara en räntekostnad efter skatt på jämförbara lån.
Schablonintäkten skall utgöra 72 % av statslåneräntan i november andra året
före taxeringsåret. Företag som drivs av fysiska personer som enskild
näringsverksamhet och handelsbolag är undantagna från räntebeläggningen.
Skälet är de delvis redan komplexa skattereglerna för dessa
företag.
Motionerna
I motionerna N397 yrkande 4 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) och N413
yrkande 3 av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås att riksdagen skall uttala
sig för att avsättningar till periodiseringsfonder inte skall vara
räntebelagda. Som skäl för yrkandet anförs i den förstnämnda motionen
att räntebeläggningen drabbar i första hand småföretagen. För det lilla
fåmansbolaget kan det vara skillnaden mellan vinst och förlust i bokslutet.
I den andra motionen anförs att det för att företag skall kunna utvecklas
även under perioder med tillfälligt dålig lönsamhet är viktigt att de
har möjlighet att fondera vinster från goda år.
Utskottets ställningstagande
I samband med att inkomstberäkningen för 2005 fastställdes behandlade
riksdagen motioner från de borgerliga partierna som motsatte sig
räntebeläggningen av periodiseringsfonderna med hänvisning till liknande
skäl som anförts i de nu aktuella motionerna. Utskottet delade inte
motionärernas farhågor om att en räntebeläggning skulle bli ett stort
hinder för företagande och tillväxt. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna
bedömdes vara mindre ingripande än tänkbara alternativa finansieringar.
Intresset av att i största möjliga utsträckning bevara de goda
förutsättningarna för att göra investeringar i Sverige och att inte försämra
företagens internationella konkurrenskraft hade t.ex. talat mot en
höjning av den nominella skattesatsen.
Till skillnad från andra möjliga förändringar inom periodiseringsfondssystemet
har räntebeläggningen den fördelen, att systemets resultatutjämnande
egenskaper inte påverkas så som t.ex. sänkta avsättningsnivåer eller
kortare avsättningstider skulle göra. Nivån på schablonintäkten har
valts med hänsyn till att periodiseringsfondssystemet fortfarande skall
kunna ha betydelse för riskkapitalförsörjningen.
Förutom att ändringen innebär en skärpning inom ramen för ett generöst
resultatutjämningssystem framhöll utskottet vidare att den även måste
ses i ljuset av att ett stort antal små och medelstora företag får
fördelar av att den arvsskatt och gåvoskatt som varit ett problem i
samband med generationsskiften togs bort fr.o.m. den 1 januari 2005 (prop.
2004/05:25, bet. 2004/05:SkU18). Utskottet framhöll även att riksdagen
nyligen hade tillstyrkt regeringens förslag om vissa andra förändringar
som gäller småföretag, bl.a. i reglerna om periodiseringsfond, och som
är avsedda att avlägsna vissa andra hinder mot generationsskiften på
inkomstbeskattningens område (prop. 2004/05:32, bet. 2004/05:SkU15).
Att småföretag som är juridiska personer, i motsats till enskilda
näringsidkare och vissa delägare i handelsbolag, omfattas av räntebeläggningen
skulle i enlighet med vad regeringen anfört i propositionen beaktas i
det fortsatta arbetet med reformerade regler för fåmansaktiebolagen.
Utskottet hänvisar till riksdagens beslut i höstas och avstyrker
motionsyrkandena.
Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet
till aktiebolag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om att införa särregler för överföring
av periodiseringsfonder och expansionsfond i samband med apportemission.

Jämför reservation 7 (kd).
Bakgrund
I samband med byte av företagsform till aktiebolag kan en fysisk person
föra över näringsverksamhetens periodiseringsfonder och expansionsmedel
till bolaget. Som villkor gäller bl.a. att näringsidkaren skjuter till
ett belopp som motsvarar överförd periodiseringsfond och att aktiebolaget
gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond (30 kap.
11 § IL). Motsvarande villkor gäller vid överföring av expansionsfond
(34 kap. 20 § IL).
Till den del en ombildning sker genom apportemission (dvs. en nyemission
med rätt att teckna aktier mot tillskott av annan egendom än pengar)
fanns tidigare särregler som i princip byggde på att anskaffningutgiften
för aktierna i dessa fall skulle räknas ned med ett belopp som motsvarade
värdet av de överförda fonderna. Problem uppkom emellertid med dessa
regler genom att de öppnade möjligheter till skatteundandraganden i de
fall anskaffningsvärdet skulle behöva räknas ned så pass mycket att det
skulle behöva bestämmas till ett negativt värde. Dessa problem ledde
till att riksdagen med verkan fr.o.m. den 30 januari 2004 slopade
särreglerna för apportemissioner (skr. 2003/04:63, prop. 2003/04:133, bet.
2003/04:SkU33).
Motionen
Enligt motion N393 yrkande 10 av Göran Hägglund m.fl. (kd) bör problematiken
kring överföring av fonder vid ombildning av enskild näringsverksamhet
till aktiebolag lösas för att inte likviditetsproblem skall uppkomma i
samband med apportemissioner. Motionärerna föreslår att negativa belopp
vid företagsomvandlingar skall kunna behandlas som kapitalvinst på
aktierna det år då ombildningen sker och den beräknade skatten skall
kunna betalas under en femårsperiod.
Utskottets ställningstagande
Vid den tidigare behandling av frågan som redovisats ovan framhöll
utskottet att regeringen hade försökt finna en alternativ lösning för
att kunna behålla regler som tar särskild hänsyn till ombildningar där
apportegendom ingår och där det finns en risk för likviditetspåfrestningar
för det fall skattekrediten är konsumerad. Alternativen hade dock visat
sig medföra betydande nackdelar. Även det förslag som förts fram i
motionen hade prövats under beredningen i Finansdepartementet. Mot ett
sådant system kunde invändas att det skulle medföra en inte obetydlig
skattekredit vid apportbildning jämfört med kontantbildning respektive
fortsatt drift i en enskild näringsverksamhet eller i ett handelsbolag.
Därtill framstod det som ett komplicerande inslag i skattesystemet.
Utskottet hänvisar till det tidigare ställningstagandet och avstyrker
motionsyrkandet.

Etableringskonto
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om att införa etableringskonto.
Jämför reservation 8 (kd).
Motionerna
För att fler personer skall kunna spara ihop startkapital till egen
framtida företagsstart förordas i motionerna N393 yrkande 14 av Göran
Hägglund m.fl. (kd), Sf365 yrkande 15 av Sven Brus m.fl. (kd) och N400
yrkande 12 av Maria Larsson m.fl. (kd) att riksdagen inför en möjlighet
till skattefritt sparande i etableringskonto. En utredning som belyser
möjligheterna att införa ett etableringskonto för skattefritt sparande
till ett eget företag efterlyses i motion Sk353 av Ingegerd Saarinen
och Mikaela Valtersson (mp).
Utskottets ställningstagande
Det är enligt utskottets mening viktigt att skattereglerna inte lägger
hinder i vägen för nyföretagande och entreprenörskap och att avkastningen
för den som tar risken att starta ett eget företag eller att expandera
sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband med
nystart av företag skulle enligt utskottet emellertid inte ge denna effekt
utan skulle tvärtom medföra en risk för att livskraftiga företag slås
ut i konkurrensen med nystartade och skattegynnade företag, något som
inte på sikt kan anses vara förenligt med kravet på stabila och goda
regler för företagen. Denna uppfattning har riksdagen också ställt sig
bakom vid behandling av denna fråga. Skatteutskottet avstyrker
motionsyrkandena.

Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om nya resultatutjämningsmöjligheter för
rennäring, fruktodling och hyresfastigheter.
Jämför reservation 9 (kd).
Gällande rätt
Den skattereform som riksdagen genomförde 1990 innebar att den gamla
företagsbeskattningen ersattes av ett nytt mer neutralt system med lägre
skattesats i kombination med kraftigt beskurna speciella
reserveringsmöjligheter.
Ett sådant system ansågs ha flera fördelar, bl.a. skulle inlåsningen
av kapital minska och mer likvärdiga skattemässiga villkor ges för olika
typer av investeringar. Som en konsekvens av denna omläggning av
företagsbeskattningen kunde den formella bolagsskattesatsen sänkas från
52 % till 30 % samtidigt som investeringsfonder, fartygsfonder m.fl.
reserveringsmöjligheter slopades. I stället infördes en generell
reserveringsmöjlighet i form av skatteutjämningsreserv. Avsättningarna
kunde baseras antingen på företagets kapital eller på dess lönesumma.
För enskilda näringsidkare kunde även viss del av inkomsten beaktas. En
fonderingsmöjlighet för att underlätta ersättningsanskaffningar av
förstörd egendom behölls. Lagerreglerna ändrades för att motverka uppbyggnad
av skattefria reserver. Generösa avskrivningsmöjligheter behölls dock
i det nya systemet liksom ett par speciella resultatutjämningsmöjligheter
i form av skogskonto och upphovsmannakonto för att utjämna marginalskatten
mellan olika år i fysiska personers skogsbruk och konstnärliga och
litterära verksamheter. En för skogsbruket och frukt- och bärodlingen
gemensam särbehandling vid beskattningen som också behölls, är möjligheten
till direktavdrag för utgifter i samband med nyplantering.
En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till nuvarande 28 %, gjordes i
samband med ändringar i företagsbeskattningen under 1994, vilka innebar
bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med periodiseringsfonder.
Avsättningar till periodiseringsfonder baseras endast på resultatet.
Från och med 2002 års taxering är avsättningsnivån 30 % för enskilda
näringsidkare och 25 % av årsinkomsten för andra företag. Återföringstiden
har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till sex år. Uppkommer
det förluster under den tiden kan fonderna upplösas och konstruktionen
medger därmed en möjlighet till inkomstutjämning och att förluster som
uppkommer skattemässigt kan kvittas mot tidigare års vinster.
Skatteutskottet har vid tidigare behandling av yrkanden på
företagsbeskattningens
område framhållit vikten av att upprätthålla de principer som
företagsbeskattningen vilar på. Reserveringsmöjligheterna får inte utformas
så att det blir svårt att behålla en låg skattesats. Det är inte heller
förenligt med dessa principer att utöka reserverings- eller
avdragsmöjligheterna endast för att tillgodose vissa branscher, yrkeskategorier
eller andra intressen.
Motionerna
I motion Sk240 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c) föreslås att
det skall införas ett renkonto enligt samma princip som skogskonto för
att det skall vara möjligt för renägare att fördela inkomsterna från år
med god tillväxt av renhjorden till år då tillväxten är lägre.
Enligt motionerna Sk390 av Sinikka Bohlin (s) och Sk455 yrkande 6 av
Dan Kihlström m.fl. (kd) bör det införas ett system för inkomstutjämning
för fruktodlingsföretag för att möjliggöra en utjämning av skillnader
i inkomster mellan år till följd av kraftiga variationer i skördeutfallet.
Motionärerna hänvisar till de möjligheter till resultatutjämning som
finns för skogsbruket och anför att fruktodlingen i likhet med skogsbruket
periodvis kräver stora nyinvesteringar vid föryngring av odling.
I motion Bo240 yrkande 8 föreslår Owe Hellberg m.fl. (v) en utredning
om en möjlighet för ägare till hyreshus att reservera obeskattade medel
till underhållsfonder som skall kunna tas i anspråk för renoveringar i
samråd med hyresgäster och Hyresgästföreningen.
Utskottets ställningstagande
De nya resultatutjämningsmöjligheter som motionärerna vill införa kan
naturligtvis framstå som berättigade utifrån de förhållanden som råder
inom respektive näring. Enligt utskottets mening måste likväl förslagen
bedömas utifrån ett mer övergripande perspektiv på hur skattesystemet
bör vara utformat för att fungera effektivt som ett instrument för att
finansiera utgifter i statsbudgeten och samtidigt vara neutralt mellan
olika verksamheter så att det inte påverkar investeringar och allokering
av kapital på ett för samhällsekonomin ofördelaktigt sätt.
I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före 1990
års skattereform fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade
reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande
sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning
av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta
skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän
reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt
inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt. Särskilda skäl ansågs
föreligga för att behålla de redan befintliga systemen med skogskonto
och upphovsmannakonto. De ändrades dock för att inte ge förmåner utöver
att utjämna inkomster.
Motionsyrkanden om renkonto och underhållsfonder avslogs av riksdagen
förra våren med hänvisning till principerna bakom skattereformen (bet.
2004/05:SkU21). Utskottet anser fortfarande det vara viktigt att slå
vakt om de grundläggande principerna för reformeringen av företagsbeskattningen.
Att öppna nya resultatutjämningsmöjligheter för att ge vissa näringar
eller företagstyper skatteförmånligare regler för att de skall klara av
att driva verksamheter under förutsättningar som får anses normala för
dessa näringsverksamheter kommer i konflikt med dessa principer. Med
hänsyn till principerna bakom skattereformen anser utskottet följaktligen
att nya reserverings- och inkomstutjämningsmöjligheter inriktade på
vissa näringar inte bör införas. Utskottet avstyrker motionerna.

Förenklad beskattning av vissa småföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om schablonbeskattning m.m. med hänvisning
till pågående arbete.
Jämför reservationerna 10 (fp) och 11 (kd).
Motionerna
Enligt motionerna Sk247 av Luciano Astudillo (s) och Sk406 av Börje
Vestlund (s) bör det införas en schablonbeskattning inom vissa
kontantbranscher såsom restaurang-, frisör-, städ- och taxibranscherna.
Schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher bör enligt motionerna
N393 yrkande 24 av Göran Hägglund m.fl. (kd), Sk450 yrkande 10 av Per
Landgren m.fl. (kd) och N400 yrkande 5 av Maria Larsson m.fl. (kd) prövas
enligt ett par modeller i olika regioner i landet. Enklare regler om
beskattning av företagande och arbete, t.ex. schablonbeskattning,
förordas i motion N304 yrkande 3 av Kenneth Lantz (kd).
I motion Kr239 yrkande 2 i denna del av Kent Olsson m.fl. (m) förordas
förbättrade förutsättningar för konstnärer m.fl., bl.a. vad gäller
skatter och krångliga regler, t.ex. momsregler, egenavgifter, arbetsavdrag
och avdrag för arbetsrum i bostaden. Enligt motion Kr364 yrkande 1 av
Lennart Kollmats m.fl. (fp) bör regeringen i arbetet med att förenkla
regelverket, och särskilt skattereglerna, för småföretagare beakta
möjligheterna att underlätta för kulturarbetare med oregelbundna inkomster
och ett fåtal arbetsgivare att starta och driva företag. I motion Kr365
yrkande 10 vill Lennart Kollmats m.fl. (fp) att riksdagen skall uttala
att bl.a. enklare och tydligare regler och bättre periodiseringsmöjligheter
skulle öka många elitidrottares möjligheter att stanna i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Någon form av schablonbeskattning av företag i vissa branscher har
tidigare utretts av den s.k. Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172
och 1997:111) och inom Skatteverket. De förslag och rapporter som har
lagts fram och den remissbehandling som skett av dessa har emellertid
uppdagat ett stort antal problem som inte fått någon slutlig lösning.
Bärande tankar bakom förslagen till schablonbeskattning är att försöka
åstadkomma ett rättvisande skatteuttag och att minska omfattningen av
skattefusk och svartarbete. Finansdepartementet har därför i juni 2004
tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att se över möjligheterna för vissa
branscher att använda schabloniserade inslag som komplement till nuvarande
skatteregler och att utforma förslag till lagtext. Arbetsgruppen skall
redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 maj 2005. Utskottet
anser att resultatet av det pågående arbetet bör avvaktas och avstyrker
med hänvisning härtill motionerna om schablonbeskattning, dvs. Sk247,
Sk406, Sk450 yrkande 10, N304 yrkande 3, N393 yrkande 24 och N400 yrkande
5.
När det gäller regelförenklingar vill utskottet också erinra om det
handlingsprogram för en minskad administration för företagen som regeringen
nyligen redovisat i en skrivelse till riksdagen (skr. 2004/05:48). På
skatteområdet gäller det förbättringar såväl i fråga om information om
skattesystemet som beträffande deklarationer och ärendehantering. Med
anledning av vad som anförs om bl.a. konstnärlig verksamhet i motionerna
Kr239 yrkande 2 i denna del, Kr364 yrkande 1 och Kr365 yrkande 10, bör
även nämnas att Skatteverkets hemsida redan innehåller information som
riktar sig till kulturarbetare med egen verksamhet och som omfattar
även information kring de speciella regler om bl.a. inkomstutjämning
som är tillgängliga för litterära och konstnärliga utövare. I sammanhanget
kan också erinras om att Konstnärsnämndens förvaltningsanslag fr.o.m.
budgetåret 2005 har förstärkts med 2 miljoner kronor för att möjliggöra
en stöd- och rådgivningsfunktion för konstnärer i frågor som rör de
generella trygghetssystemen. I fråga om skattereglerna för elitidrottare,
som tas upp i motion Kr365, har regeringen tillsatt en kommitté som
skall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet
(dir. 2004:92). En uppgift för kommittén är att överväga om det behövs
särskilda skatteregler för den professionella idrotten.
Utskottet hänvisar till det pågående arbetet och avstyrker även motionerna
Kr239 yrkande 2 i denna del, Kr364 yrkande 1 och Kr365 yrkande 10.
Kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om utvidgade möjligheter till kvittning av
underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst.

Gällande rätt
Underskott som inte kan dras av i näringsverksamhet kan i viss omfattning
kvittas mot inkomster i inkomstslaget tjänst. Enligt huvudregeln får
den som startar en ny näringsverksamhet under fem år fr.o.m. startåret
avdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag (62
kap. 3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i
inkomstslaget tjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100 000
kr för vart och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren.

Särskilda bestämmelser finns för näringsverksamhet som uteslutande eller
så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande
verksamhet (62 kap. 4 § IL). I dessa fall får allmänt avdrag göras för
underskott utan ovan nämnda tidsmässiga och beloppsmässiga begränsningar.
En förutsättning är dock att kulturarbetaren under de senaste fyra
åren haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. I den bedömningen
skall även tjänsteinkomster räknas med.
Motionen
I motion Sk402 yrkar Leif Björnlod (mp) att det skall göras en översyn
av reglerna om kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst
av tjänst.
Utskottets ställningstagande
En utvidgning av de möjligheter som finns att kvitta förluster i enskild
firma mot löneinkomster har avslagits av riksdagen vid flera tidigare
tillfällen. Utskottet anser att detta ställningstagande inte skall ändras.
Motionen avstyrks.
Skatteberäkning vid omarrondering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om lagändring i fråga om beräkning av skatt
på kapitalvinst som kan uppkomma till följd av omarrondering.

Motionen
I motion Sk210 yrkar Rolf Gunnarsson (m) att det skall klargöras i vilken
omfattning kapitalbeskattning skall ske i samband med omarronderingar.
Enligt motionen har skogsägare i samband med omarronderingar i Dalarna
fått olika besked om skattesatsen vid olika tillfällen.
Utskottets ställningstagande
En fastighetsreglering kan leda till att det uppkommer en skattepliktig
vinst. Kapitalvinsten skall behandlas enligt de allmänna reglerna för
kapitalvinster på näringsfastigheter. I inkomstslaget kapital innebär
detta att 90 % av kapitalvinsten tas upp till beskattning (45 kap. 33
§ IL), vilket medför att skatten blir 27 % av vinsten (30 % av 90
%).
I dåvarande finansministerns svar på Rolf Gunnarssons fråga 2002/03:622
har anförts att bakgrunden till de besked som lämnats antagligen är den
att det på grund av ägosplittringen i Dalarna har varit svårt att få
fram de rätta uppgifterna för att beräkna fastigheternas omkostnadsbelopp.
För att komma till rätta med detta har skattemyndigheterna använt sig
av ett slags schablonregler där omkostnadsbeloppet beräknats som en
viss del av köpeskillingen. Naturligtvis skall myndigheterna göra vad
de kan för att beräkna omkostnadsbeloppen korrekt. Hur beräkningen skall
gå till ansågs i svaret i första hand vara en tillämpningsfråga för
Skatteverket och i sista hand kan frågan komma att prövas av de allmänna
förvaltningsdomstolarna.
Motionären tog upp samma fråga i en motion som väcktes när riksdagen
våren 2003 behandlade propositionen om direktavdrag för lantmäteriavgifter
(prop. 2002/03:79, bet. 2002/03:SkU17). Utskottet avstyrkte motionen
med hänvisning till finansministerns svar och att det inte hade någon
annan uppfattning i frågan. Utskottet hänvisar till detta ställningstagande
och avstyrker motion Sk210.

Stödrättigheter i jordbruket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om beskattningen i samband med avyttring av
stödrättigheter för det frikopplade jordbruksstödet.
Jämför reservation 12 (kd, c).
Motionen
I motion MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkas att stödrättigheterna
för de frikopplade jordbruksstöden skall beskattas som fast egendom,
dvs. att stödrättigheternas värde fortsatt skall ses som en del av
fastighetsvärdet (yrkande 8) och att systemet med stödrättigheter inte
får innebära ökade problem för nyetablering och generationsskiften i
jordbruksnäringen (yrkande 17).
Bakgrund
EU beslutade år 2004 om en genomgripande jordbruksreform som innebär
att i princip samtliga nuvarande direktstöd inom vegetabiliesektorn och
animaliestöden skall frikopplas från produktionen. Genomförandet av den
nya jordbrukspolitiken har behandlats i en skrivelse till riksdagen
våren 2004 (skr. 2003/04:137, bet. 2003/04:MJU22). Enligt den modell
som valts för det frikopplade stödet (se närmare budgetprop. 2004/05:1
och prop. 2004/05:33) kan stödrättigheter överlåtas mellan personer som
äger eller arrenderar jordbruksmark. Utnyttjandet av stödrättigheter är
kopplat till marken. Eftersom det i princip kommer att finnas stödrättigheter
motsvarande markarealen bedöms handel med stödrättigheter framför allt
komma att ske i samband med försäljning av mark. Det förefaller vidare
sannolikt att överlåtelse av stödrättigheter huvudsakligen kommer att
ske mellan personer som bedriver jordbruk, antingen på egen fastighet
eller på arrenderad mark. Undantagsvis kan dock förekomma att jordbrukare
säljer stödrättigheter till en person som inte bedriver jordbruk. Denna
person kan därefter sälja stödrättigheter till någon annan person som
bedriver jordbruk och som kan utnyttja rättigheterna. Det kommer även
att ske byteshandel med stödrättigheter som har olika värden eller är
förknippade med olika rättigheter eller skyldigheter.
Stödrättigheter har inte något nominellt värde. Stödrättigheter ger
dock rätt till en i förväg fastställd stödutbetalning under vissa villkor.
Värdet av en stödrättighet varierar inom och mellan regioner. Marknadsvärdet
av stödrättigheten beror bl.a. på det stöd som betalas ut då stödrättigheten
utnyttjas. En stödrättighet måste utnyttjas någon gång under tre år.
EU-stöd och nationellt stöd till jordbruket beskattas enligt de regler
som gäller för näringsbidrag i 29 kap. IL. Enligt den bedömning som
Skatteverket har gjort kommer bildandet av från fastigheten fristående
stödrättigheter att leda till att en del av det marknadsvärde på
fastigheten som i dagsläget utgörs av kapitaliserade stöd överförs till
marknadsvärdet på de nya stödrättigheterna. Värdeöverföringen från
fastigheten till de fristående stödrättigheterna kan därför vid en
fastighetsförsäljning leda till en högre beskattning jämfört med i dag
eftersom stödrättigheten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet
och fastigheten i inkomstslaget kapital. För att lindra effekterna av
värdeöverföringen har Skatteverket föreslagit en övergångsregel när
stödrättigheter avyttras i samband med en fastighetsförsäljning. Regeln
utgör ett undantag från vad som annars föreslås gälla för dessa rättigheter
och kan i korthet sägas innebära att ersättningen för stödrättigheten,
under vissa förutsättningar, skall beskattas i inkomstslaget kapital
i stället för i inkomstslaget näringsverksamhet. Hur stor värdeöverföringen
skulle komma att bli har Skatteverket inte kunnat bedöma eftersom det
när uppdraget genomfördes inte stod klart hur systemet med stödrättigheter
skulle komma att se ut.

Utskottets ställningstagande
Frågan om de skattefrågor som aktualiseras till följd av omläggningen
av jordbruksstödet togs upp hösten 2004 i proposition 2004/05:33
Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrättigheter. Regeringen anförde
där att den i likhet med övervägande antal remissinstanser anser att
frågan om stödrättigheternas beskattning måste utredas ytterligare innan
lagstiftning sker. Till dess får stödrättigheterna hanteras inom ramen
för befintligt regelverk och eventuella tillämpningsproblem lösas i
rättstillämpningen. Utskottet (bet. 2004/05:SkU16) delade regeringens
uppfattning. Riksdagen följde utskottet. Med hänvisning till det tidigare
ställningstagandet avstyrker utskottet även de nu aktuella motionsyrkandena.

Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om översyn av reglerna för skatteförmånlig
behandling av vissa allmännyttiga stiftelser och föreningar med hänvisning
till riksdagens tidigare tillkännagivande till regeringen.
Jämför reservation 13 (m, fp, kd, c).
Gällande rätt
En stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av näringsverksamhet,
dock ej kapitalvinster och kapitalförluster, om något av stiftelsens
huvudsakliga ändamål består i att främja vård och uppfostran av barn,
lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet
bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete
eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan
myndighet. (7 kap. 4 § IL).
Även en allmännyttig ideell förening är skattskyldig bara för inkomst
av näringsverksamhet. Förutom att kapitalvinster och kapitalförluster
undantas från skattskyldighet finns för föreningen också regler (7 kap.
7 § IL) som innebär undantag för inkomster som till huvudsaklig del
kommer från självständig näringsverksamhet som är ett direkt led i
främjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller som har annan
naturlig anknytning till sådana ändamål eller kommer från verksamhet som
av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Ändamålskravet
för ideella föreningar är mer allmänt formulerat. Föreningen skall ha
till huvudsakligt syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom
religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga
eller liknande kulturella ändamål (7 kap. 8 § IL).
Ett trettiotal särskilt angivna juridiska personer, däribland stiftelser
med viss allmännyttig verksamhet, är skattskyldiga bara för inkomst på
grund av innehav av fastighet (7 kap. 17 § IL, den s.k. katalogen).
För både stiftelser och föreningar gäller vidare ett verksamhetskrav
som innebär att deras verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande
skall tillgodose sitt huvudsakliga ändamål. Ett s.k. fullföljdskrav
skall också uppfyllas. Det innebär att stiftelsen eller föreningen,
sett över en period av flera år, skall bedriva en verksamhet som skäligen
motsvarar avkastningen av stiftelsens respektive föreningens tillgångar.
För föreningar gäller dessutom ett öppenhetskrav av innebörd att
föreningen inte får vägra någon inträde som medlem, om det inte finns
särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av
föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat.
Allmännyttiga ideella föreningar som uppfyller villkoren för skattefrihet
har enligt 63 kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr om de
skall beskattas för skattepliktiga rörelseinkomster.
Tidigare och pågående utredningar
Skattskyldighetens omfattning för stiftelser och ideella föreningar
lämnades vid 1990 års skattereform i sak oförändrade i avvaktan på en
pågående översyn (prop. 1989/90:110 s. 579 och s. 707). Stiftelse- och
föreningsskattekommittén föreslog sedermera en modernisering av systemet
för skattebefrielse (SOU 1995:63 Översyn av skattereglerna för stiftelser
och ideella föreningar). Betänkandet har inte lett till lagstiftning.
Regeringen
utfärdade den 23 juni 2004 direktiv (dir. 2004:92) till en kommitté som
skall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet.
I ett svar på Anna Grönlunds fråga 2004/05:63 om beskattningen av
ideella organisationer svarade dåvarande finansministern den 6 oktober
2004 att utredningen är oförhindrad att lämna förslag till förändringar
i de fall dessa skattefrågor även berör ideella föreningar som bedriver
annan verksamhet. En sådan fråga gäller de allmänna villkoren för
skattefrihet.
Motionerna
I flera motioner yrkas att de skatteregler som gäller för ideella
föreningar och stiftelser med allmännyttig verksamhet skall ses över i
syfte att förenkla reglerna och ge dem en modernare utformning vad gäller
beskrivningen av ändamålskraven eller andra krav som ställs på verksamheten
och hur dessa fullföljs. En sådan inriktning har motionerna Sk269 yrkande
1 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (c), Sk283 av Lena Adelsohn
Liljeroth och Hillevi Engström (m), Sk297 av Marie Nordén och Gunnar
Sandberg (s), Sk298 av Kaj Nordquist (s), Sk330 av Cristina Husmark
Pehrsson m.fl. (m, fp, kd, c), Sk339 av Rigmor Stenmark och Jörgen
Johansson (c), Sk384 av Göran Magnusson (s), Sk388 av Leif Jakobsson (s),
Sk418 av Åsa Torstensson (c), Sk452 yrkande 31 av Per Landgren m.fl.
(kd), Sk454 yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk456 yrkande 2
av Anders Bengtsson m.fl. (s), Sk464 av Johan Löfstrand och Louise
Malmström (s) och Kr355 yrkande 13 av Kenneth Lantz m.fl. (kd).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslog i höstas att riksdagen skulle tillkännage för regeringen
att den borde se över de regler som anger omfattningen av skattebefrielse
för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som
bedriver allmännyttig verksamhet. Riksdagen beslutade den 24 november
2004 i enlighet med utskottets förslag (bet. 2004/05:SkU11, rskr.
2004/05:61). Utskottet anser det inte vara motiverat med ytterligare ett
tillkännagivande och avstyrker motionerna.
Företag inom den sociala ekonomin
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om att riksdagen skall uttala sig för
en utredning om företag inom den sociala ekonomin.

Motionen
I motion N406 yrkande 5 av Lotta Hedström och Gustav Fridolin (mp)
förordas en utredning om effekterna av skattelagstiftning och andra
statliga styrinstrument på företag som har sociala mål för sin verksamhet
och inte är vinstutdelande.
Utskottets ställningstagande
I Regeringskansliet finns en arbetsgrupp med företrädare från olika
departement som arbetar med folkrörelsefrågor och social ekonomi. Under
hösten 2004 har hållits seminarier inom ramen för ett s.k. folkrörelseforum.
Seminarierna har handlat om bidrag till ideella organisationer, den
ideella sektorns mervärdesbeskattning och demokratins behov av ett
självständigt föreningsliv. I det fortsatta arbetet planeras ytterligare
ett seminarium under våren 2005 som skall behandla den sociala ekonomin.
Utskottet anser att motionärerna bör anses vara tillgodosedda med det
arbete som pågår och avstyrker följaktligen motionen.
Avkastningsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att avkastningsskatt på pensionskapital
inte skall tas ut om försäkringskapitalet gått ned i värde.

Gällande rätt
Skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel tas
ut på tjänstepensionskapital i försäkringsbolag, tjänstepensionskapital
i stiftelser, tjänstpensionsavsättningar i företagens balansräkningar
och privat pensionskapital. Avkastningsskatten infördes genom 1990 års
skattereform. Av motiveringen (prop. 1989/90:110, s. 484) framgår att
avsikten var att minska skillnaderna i beskattningen av privatpersoners
direkta sparande och försäkringssparande. Avkastningsskatten för
pensionssparande är alltså tänkt att kompensera för att pensionssparandet
inte beskattas under sparandetiden.
Skattesatsen för avkastningsskatten på pensionssparande har bestämts
till 15 % i stället för den vanliga kapitalskattesatsen 30 %. Ursprungligen
var skattesatsen ännu lägre, 10 %, för tjänstepensionssparande. En lägre
skattesats än den allmänna kapitalinkomstskattesatsen har motiverats
med det sparstimulerande syftet och att pensionssparandet är ett
långsiktigt och bundet sparande (prop. 1989/90:110, s. 488).
Skatten beräknas på ett schabloniserat kapitalunderlag. För
livförsäkringsföretag utgörs kapitalunderlaget i princip av värdet av
tillgångarna
vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder
vid samma tidpunkt.
Pensionssparande är befriat från förmögenhetsbeskattning. Det är också
förmånligt behandlat genom den avdragsrätt som finns för pensionssparande
upp till ett halvt basbelopp årligen.
Utredningar
I Skattebasutredningens betänkande Våra skatter? (SOU 2002:47) har
föreslagits en höjd avkastningsskatt som en del i en skattereform.
Förslaget motiveras med att den halverade avkastningsskattesatsen innebär
ett stort skattebortfall, är negativt omfördelande och snedvrider
ekonomiska beslut.
Avkastningsskatten skall utredas vidare av den sommaren 2004 tillsatta
särskilda utredare som skall göra en översyn av den skattemässiga
behandlingen av tjänstepensioner och privat pensionssparande, m.m. Enligt
utredarens direktiv (dir. 2004:99) utgör den lägre skattesatsen på
avkastningen på pensionssparande den mest betydande subventionen till
ett sådant sparande. Tillsammans med skattesatsen för den särskilda
löneskatten utgör den därför ett motiv för att omvandla löneinkomster
till tjänstepensioner. Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om
skattesatsen för avkastningsskatten med nuvarande beskattningsunderlag
även i fortsättningen bör uppgå till 15 % eller om skattesatsen eller
beskattningsunderlaget bör ändras. I sitt arbete med frågan om förändringar
av avkastningsskatten skall utredaren beakta den pågående utvecklingen
mot en gemensam inre marknad för pensionssparande.
Motionen
I motion Sk310 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m) yrkas att regeringen
skall göra en översyn av avkastningsskatten på pensionssparande.
Motionärerna vänder sig särskilt mot att skatt tas ut oavsett om värdet på
pensionskapitalet ökar eller minskar under året. Avkastningsskatt kan
alltså tas ut även om man inte fått någon avkastning. Det är enligt
motionen orimligt att behöva betala skatt för något som man inte fått.
Frågan borde enligt motionen snarast ses över och rättas till.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet har redovisat ovan skall den schablonmässiga beräkningen
av avkastningsskatten medföra en viss neutralitet mellan pensionssparande
och annat sparande där avkastningen beskattas under sparandetiden. Att
avkastningsskatten utgår även när kapitalet minskat i värde är i princip
riktigt. Skatten beräknas då på ett lägre värde, och därigenom tas hänsyn
till att värdeförändringen inneburit att kapitalets förmåga att lämna
avkastning har minskat.
Eftersom avkastningsskatten utreds finns det enligt utskottets mening
inte nu anledning att gå närmare in på skattens konstruktion. Utskottet
avstyrker motionen.

Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om utvidgade uppskovsregler vid beskattningen
av kapitalvinster.
Jämför reservation 14 (kd) och särskilt yttrande (v).
Gällande rätt
Nuvarande regler om beskattning av kapitalvinst vid avyttring av tillgångar
bygger på principen att vinsten tas upp till beskattning det beskattningsår
under vilket avyttringen sker. Med avyttring avses försäljning, byte
och liknande överlåtelse. Fysiska personers kapitalvinster vid avyttring
av aktier eller andra delägarrätter beskattas i inkomstslaget kapital
med en statlig skatt på 30 %. Det gäller t.ex. kapitalvinster vid
försäljningar av marknadsnoterade och onoterade aktier och andelar i
värdepappersfonder. Kapitalvinster vid försäljning av delägarrätter i
fåmansföretag beskattas enligt särskilda regler, till en del som inkomst
av tjänst och till en del som inkomst av kapital.
Vid överlåtelser av fysiska personers näringsverksamhet ses överlåtelsen
som den sista affärshändelsen och vederlaget skall - utom vad avser
näringsfastighet som skall beskattas i inkomstslaget kapital - tas upp
till beskattning i näringsverksamheten och beskattas som förvärvsinkomst,
dvs. enligt tillämplig kommunalskattesats och med statlig inkomstskatt
om inkomsten överstiger vissa belopp. Om en näringsfastighet ingår i
överlåtelsen beskattas vederlaget i denna del lägre till följd av att
endast en del av vinsten är skattepliktig. Skatten på näringsfastigheten
blir därmed reducerad till 27 % (90 % x 30 %).
Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder föranleder inte
beskattning av delägarna. Beskattningen skjuts också på framtiden för
den som vid andelsbyten i samband med företagsuppköp får aktier eller
andelar i det uppköpande företaget som vederlag för aktier i ett uppköpt
företag. De särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har
tillkommit för att strukturaffärer i näringslivet inte skall hindras av
den beskattning som normalt skall ske när aktier och andra andelar byter
ägare. För att andelsbytesreglerna skall vara tillämpliga måste vissa
grundläggande krav vara uppfyllda. En avgränsning som har gjorts är att
andelsbytesreglerna endast skall omfatta rena delägarrätter, dvs. aktier
och andelar, och inte andra instrument, t.ex. terminer, optioner och
konvertibla skuldebrev, som inte innebär en rätt till en del i en
juridisk person. Vidare skall andelsbytet ske på marknadsmässiga villkor,
och det skall leda till att det företag som byter till sig andra
företags andelar får röstmajoritet i det företag vars aktier det byter
till sig. Bland villkoren finns också en kontantgräns, dvs. en regel om
att bara en mindre del av vederlaget vid andelsbytet får utgå i kontanter
(10 % av den mottagna andelens nominella belopp).
Vid beräkning av vinster på finansiella instrument tillämpas en s.k.
genomsnittsmetod. Metoden tillämpades redan före 1990 års skattereform
på aktier som innehafts i två år eller längre. Denna innebär att en
genomsnittlig anskaffningsutgift beräknas för andelar av samma slag och
sort som ingår i innehavet. Under utredningsarbetet inför skattereformen
undersöktes ett antal olika metoder för beskattning av kapitalvinster
på finansiella instrument, bl.a. olika s.k. saldometoder som i den
enklaste versionen skulle innebära full återinvesteringsrätt under året
utan att detta utlöser beskattning. Utredningen om reformerad
inkomstbeskattning (RINK) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var
en vidareutveckling av en saldometod och som bedömdes kunna innebära
effektivare kontroll och enklare kapitalvinstberäkningar. Med hänsyn
till en omfattande kritik under remissbehandlingen, bl.a. att beskattning
skulle kunna ske av orealiserade kapitalvinster, ansågs en sådan omläggning
i kapitalvinstbeskattningen inte vara genomförbar (prop. 1989/90:110,
s. 426).
Motionerna
I motion 2002/03:Sk293 av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås en utredning
om möjligheten att införa uppskov med kapitalvinst vid försäljning av
företag om vederlaget inom ett år investeras i ny verksamhet. I motion
2004/05:Sk397 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkas att regeringen
skall lägga fram ett förslag om uppskov med kapitalvinstbeskattning om
återinvestering av vederlaget görs i ett annat onoterat företag. Enligt
motionerna 2004/05:Sk267 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m) och
2004/05:Sk474 av Anne-Marie Pålsson (m) bör det införas en möjlighet
till fondbyte utan skattekonsekvenser.
I två motioner begärs ändringar i de undantagsregler som redan finns
för byte av delägarrätter i samband med företagsuppköp. I motion
2004/05:Sk399 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c) vill motionärerna
utvidga gällande regler om uppskjuten beskattning av andelsbyten genom
att kontantgränsen slopas. Enligt motion 2004/05:Sk450 yrkande 13 av
Per Landgren m.fl. (kd) bör den utvidgning av andelsbytesreglerna till
fåmansföretag som riksdagen beslutade 2002 fullföljas.
Utskottets ställningstagande
Yrkanden om att införa en mer generellt utformad uppskovsmöjlighet vid
avyttringar av andelar än den som redan finns för bl.a. andelsbyten i
samband med företagsuppköp har avslagits av riksdagen vid ett flertal
tillfällen. Riksdagen avslog i våras motioner med förslag om generellt
uppskov med beskattning av kapitalvinst vid byte av aktier och fondandelar
(bet. 2003/04:SkU21). Vid behandlingen av utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna för 2004 avslog riksdagen ett motionsyrkande om
skatteuppskov när vederlaget vid försäljning av ett eget företag återinvesteras
i ett annat företag (bet. 2003/04:FiU1).
Viktiga skäl mot olika former av undantagsregler vid kapitalbeskattningen
kan härledas ur de principer som 1990 års skattereform vilar på.
Skattebasen skall vara så bred som möjligt för att skattenivån skall kunna
hållas låg. Olika avvikelser från huvudregeln om beskattning vid avyttring
riskerar i förlängningen att leda till att skattebasen urholkas, vilket
i sin tur - om skatteintäkterna skall bibehållas - medför ett behov av
att höja skattesatsen för de transaktioner som fortfarande skall omfattas
av huvudregeln. Avvikelser kan också motivera till skattebetingade val
av investeringsobjekt och på det sättet vara ofördelaktigt för
samhällsekonomins sätt att fungera.
Förutom att olika former av särbehandling vid beskattningen kommer i
konflikt med grundläggande principer i skattesystemet skulle ett system
med skatteuppskov vid företagsförsäljningar numera inte heller kunna
införas utan att hänsyn tas till att EG-rätten ställer krav på att
återinvesteringar i företag i andra länder inom EU inte diskrimineras.
Trots att en återinvestering görs utanför Sverige skulle den därmed
ändå påverka den svenska skattebasen.
Utskottet anser att riksdagens tidigare ställningstaganden i fråga om
uppskov med kapitalvinstbeskattningen inte bör ändras. Utskottet avstyrker
följaktligen motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267, 2004/05:Sk397 och
2004/05:Sk474.
Enligt vad utskottet erfarit bereds vissa kvarvarande frågor med anknytning
till andelsbytessystemet, bl.a. kontantgränsen, i samråd mellan företrädare
för Finansdepartementet och samarbetspartierna. Utskottet anser att
riksdagen bör avvakta resultatet av den pågående beredningen och avstyrker
även motionerna 2004/05:Sk399 och 2004/05:Sk450 yrkande 13.
Riskkapitalavdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om att införa ett riskkapitalavdrag.
Jämför reservation 15 (kd).
Motionen
I motion N393 yrkande 13 av Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslås att det
skall införas ett riskkapitalavdrag upp till 100 000 kr per år för
investeringar i onoterade bolag.
Utskottets ställningstagande
Ett tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes hösten 1995. Avdraget var
avsett att gälla till dess problemen kring de små och medelstora företagens
kapitalförsörjning kunde få en permanent lösning. Sådana permanenta
regler har numera införts genom de särskilda lättnader som gäller sedan
1997 vid beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på onoterade
aktier.
Ett motsvarande motionsyrkande avslogs av riksdagen senast hösten 2004
(bet. 2004/05:FiU1) med hänvisning till de genomförda lättnaderna för
onoterade företag. Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka det nu
ifrågavarande yrkandet.
Pensionskostnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden om olika
förändringar i skattereglerna om avdrag för pensionskostnader.

Gällande rätt
Arbetsgivarens avdragsrätt för pensionskostnader bygger på att
pensionsutfästelsen är tryggad på något sätt som anges i 28 kap. IL, t.ex.
överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m.m. eller betalning av premie för pensionsförsäkring.
För att säkra att avsättningarna har ett pensioneringssyfte skall olika
kvalitativa och kvantitativa krav vara uppfyllda. De kvantitativa kraven
innebär enligt huvudregeln att avdrag för någon arbetstagare inte får
överstiga 35 % av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp (28 kap. 5 §
IL). En kompletteringsregel finns för vissa särskilda fall. Regleringen
av de kvantitativa villkoren tillkom 1998 (prop. 1997/98:146, bet.
1997/98:SkU27) i syfte att uppnå en regelförenkling och för att öka
neutraliteten mellan olika former av pensionsplaner och mellan olika
tryggandeformer. Förenklingen består i att den tidigare starka kopplingen
till allmän pensionsplan och kollektivavtal ersatts med en schablon.
Enskilda näringsidkares pensionssparavdrag får uppgå till högst 0,5
prisbasbelopp med tillägg för 35 % av inkomsten av aktiv näringsverksamhet,
dock högst 10 prisbasbelopp (59 kap. 5 § IL). Om det finns särskilda
skäl får Skatteverket medge att pensionssparavdrag görs med ett högre
belopp än enligt schablonen. För skattskyldiga som har bedrivit
näringsverksamhet direkt eller indirekt, som har upphört med driften av
denna och som inte har skaffat sig ett betryggande pensionsskydd under
verksamhetstiden, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag beräknas
också på bl.a. kapitalvinster vid avyttring av näringsverksamheten som
skall beskattas i inkomstslaget kapital, överskott av passiv näringsverksamhet
vid vissa utdelningar och kapitalvinster som enligt särskilda regler
skall tas upp i inkomstslaget tjänst. Avdraget skall beräknas med
beaktande av det antal år den skattskyldige bedrivit näringsverksamheten,
dock högst tio år. Vid beräkningen skall hänsyn tas till den skattskyldiges
övriga pensionsskydd och andra möjligheter till pensionssparavdrag.
Motionerna
I motion Sf357 yrkande 20 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkas att
avdraget för avsättningar till pensioner för anställda inte bör vara
schablonmässigt bestämt till 35 % av lönen utan vara kopplat till en av
parterna överenskommen avgiftsbaserad pension. Med avsättningar som
baseras på avgiftsbestämda pensionslösningar skulle det enligt motionen
inte bli så dyrt för arbetsgivare att anställa äldre arbetskraft som
det är i dagsläget när tjänstepensionerna är förmånsbestämda.
I motion Sk432 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) föreslås att
det skall införas en möjlighet till extra pensionsavsättning - utan
begränsning till 35 % av inkomsten i aktiv näringsverksamhet - vid
försäljning av enskild näringsverksamhet för att motverka att extravinsten
av försäljningen drabbas av hög marginalskatt. Enligt motionärerna är
de dispensregler som finns krångliga, och de fungerar inte som det är
önskvärt.
Utskottets ställningstagande
Regeringen utfärdade i juli 2004 direktiv till en särskild utredare som
skall utreda den skattemässiga behandlingen av de pensionssystem som
kompletterar den allmänna pensionen, dvs. tjänstepensioner och privat
pensionssparande. Uppdraget syftar till att anpassa den skattemässiga
regleringen så att arbetsutbud och tillväxt gynnas. I detta ingår att
förbättra och förenkla reglerna samt att öka likformigheten och
neutraliteten i beskattningen av pensionssystemen. Utredaren skall bl.a.
utvärdera det nuvarande systemets effekter på sparande och arbetsutbud,
framför allt arbetsutbudet bland äldre personer. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 december 2006 (dir. 2004:99). Utskottet anser att
ett resultat av utredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker motion
Sf357 yrkande 20.
Med den dispensregel som avses i motion Sk432 har lagstiftaren försökt
tillgodose intresset av att näringsidkare som inte kunnat göra egna
pensionsavsättningar skall kunna uppnå en tillfredsställande pensionslösning
när näringsverksamheten avyttras. Motionärerna anger inte mer konkret
varför de anser att dispensregeln inte är tillräcklig för att uppnå
syftet med den. Utskottet finner inte skäl för ett tillkännagivande
till regeringen i frågan och avstyrker även motion Sk432.

Friskvård, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om den skattemässiga behandlingen av
enskild näringsidkares personliga friskvård och att särskilt reglera
möjligheten för arbetsgivare att dra av personalutrymme avsett för
stillhet, meditation och andakt.

Motionerna
Enligt motion Sk396 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c) skall
enskilda näringsidkare ha samma rätt till avdrag - utan att detta skall
tas upp som skattepliktigt uttag - för samma typ av utgifter som
arbetsgivare har för anställda i form av personalvårdsförmåner. I motion
Sk466 yrkar Agne Hansson (c) att enskilda näringsidkare skall kunna få
del av den friskvårdsreform som infördes den 1 januari 2004 på samma
villkor som andra grupper.
I motion Sk324 yrkar Maria Larsson (kd) att arbetsgivare skall ha
avdragsrätt för iordningsställande av rum för stillhet, meditation och
andakt. Enligt motionen är behovet av sådana lokaler i allmänhet inte
tillgodosett på arbetsplatserna.
Utskottets ställningstagande
Som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig
till all anställd personal och som består av enklare åtgärder för att
skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja
inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om (11 kap. 11 och
12 §§ IL). Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård
räknas hit. Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet.
2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren att
motionen eller friskvården skall utövas inom särskilda anläggningar
eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt
av denne till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades
även kraven på att förmånen skall vara av kollektiv natur eller i ringa
omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir avgörande
för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig
till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att
förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.
De nämnda avdragsreglerna omfattar inte sådana utgifter för friskvård
som en enskild näringsidkare har för egen räkning. Däremot omfattas
utgifter för vissa typer av förmåner som är skattefria för anställda,
t.ex. företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering
som kan dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare.
Typiskt sett gäller rätten till avdrag sådana utgifter för t.ex.
rehabilitering som är nödvändiga för att näringsidkaren skall kunna
fortsätta sin verksamhet. Om utgifterna inte är av denna karaktär blir de
i skattehänseende i princip att betrakta som ej avdragsgilla levnadskostnader
för näringsidkaren. Även uttagsbeskattning kan ske. I vilka fall detta
aktualiseras bör avgöras fall till fall i rättstillämpningen med ledning
av de regler som behandlar detta. Utskottet finner inte skäl att överväga
ytterligare ändringar i skattereglerna och avstyrker motionerna Sk396
och Sk466.
När det gäller avdrag för att iordningställa ett särskilt rum för
stillhet i arbetsgivarens lokaler torde sådana utgifter kunna dras av så
länge de har karaktär av utgifter för personalutrymmen, som t.ex.
lunchrum och vilrum. Utskottet anser att det inte finns skäl att särskilt
reglera möjligheten för arbetsgivare att dra av personalutrymme avsett
för stillhet, meditation och andakt. Följaktligen avstyrker utskottet
även motion Sk324.
Yrkesfiskare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om ett nytt tillkännagivande om ett
yrkesfiskaravdrag och om att införa ett särskilt utjämningssystem och särskilda
redovisningsregler för yrkesfiskare.
Jämför reservation 16 (kd).
Gällande rätt och pågående behandling
Yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade
med övernattning utanför hemorten får avdrag för sina ökade levnadskostnader
på grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b § IL).
Under flera år fram t.o.m. 2000 gällde ett av Skatteverket fastställt
schablonbelopp om 90 kr per dag (RSV S 1994:23) för de fall en större
ökning i levnadskostnaderna inte kunde styrkas. Hösten 2002 utfärdade
Skatteverket ett nytt allmänt råd som tillämpas fr.o.m. beskattningsåret
2001. Enligt detta (RSV 2002:11) får yrkesfiskare som har företagit
inrikes fiskeresor under beskattningsåret 2001 göra ett schablonavdrag
för ökade levnadskostnader med 180 kr per dag och därutöver ett
schablonavdrag för logi med 90 kr per dag, totalt 270 kr per dag. Vid
exempelvis 220 fiskedagar på ett år blir det totala avdraget 59 400 kr.
Eftersom nivån på avdraget följer prisbasbeloppets utveckling blir
avdraget under motsvarande förutsättningar 66 000 kr för beskattningsåret
2005. För fiskeresor utomlands varierar avdragets storlek beroende på
destinationen men avdraget är normalt högre än för inrikes resor.
Sedan fartygsfonderna avskaffades i samband med skattereformen finns
inga särskilda reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid
försäljningen kan till 25 % (30 % för enskilda näringsidkare) sättas av
till periodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar i sex år, och
den kan också gradvis upplösas mot avskrivningar på ersättningsfartyget.
Avskrivningsreglerna tillåter att ett fartyg kan, som andra inventarier,
skrivas av helt på fem år trots att den ekonomiska livslängden är
avsevärt längre.
Riksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande om att regeringen
efter en beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i
förhållande till grannländerna skall återkomma till riksdagen med förslag
som tillgodoser de krav på konkurrensneutralitet i förhållande till
grannländerna som väckts i flera motioner (bet. 1996/97:SkU13).
Regeringen anmälde sommaren 2001 ett yrkesfiskaravdrag till EG-kommissionen
för prövning enligt statsstödsreglerna (Jo 2001/2645). Enligt anmälan
skall yrkesfiskaravdraget utbetalas till fiskare med yrkesfiskarlicens
och uppgå till 40 000 kr per år, dock högst 20 % av inkomsten. Den
planerade stödåtgärden motiveras bl.a. med att de danska yrkesfiskarna
har ett motsvarande stöd som godkänts av kommissionen. Regeringen har
därefter fått besvara kompletterande frågor från kommissionen. Genom en
skrivelse från den 16 juli 2004 underrättade kommissionen Sverige om
sitt beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande av stödsystemet
eftersom det råder allvarliga tvivel om dess förenlighet med EG-fördraget.
Skrivelsen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning
(EUT C 258, 20.10.2004, s. 2).
Motionerna
I motionerna Sk303 av Kent Olsson och Inger René (m), Sk484 av Erling
Bager (fp), MJ494 yrkande 1 av Annelie Enochson och Per Landgren (kd)
och MJ500 yrkande 35 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen
skall ge regeringen tillkänna att Sverige bör kräva största skyndsamhet
av EU i handläggningen av frågan om att införa ett yrkesfiskaravdrag.
I
motionerna Sk263 av Henrik Westman och Kent Olsson (m) och MJ500 yrkande
33 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) föreslås att det skall införas ett
särskilt utjämningskonto för fiskare. I den sistnämnda motionen finns
i yrkande 34 också ett förslag om att det skall vara tillåtet att i
redovisningen använda ett negativt saldo för inventarietillgångar för
att underlätta vid fartygsbyte.
Utskottets ställningstagande
Kommissionens prövning av regeringens förslag till ett nytt yrkesfiskaravdrag
sker numera inom ramen för ett formellt granskningsförfarande. Sverige
har lämnat sina kommentarer med anledning av detta, och finansministern
har i ett frågesvar i riksdagen den 20 oktober 2004 (fråga 2004/05:128
om skatteavdrag för yrkesfiskare) upplyst om att några ytterligare
åtgärder för att påskynda processen inte är möjliga. Utskottet avstyrker
mot denna bakgrund motionsyrkandena såvitt gäller yrkesfiskaravdraget.

Utskottet avstyrker också förslagen om att införa ett särskilt
utjämningssystem eller speciella redovisningsregler i syfte att medge
ytterligare skattelättnader till den berörda näringen. I denna del hänvisar
utskottet till de principer för möjligheterna till resultatutjämning m.
m. som ligger till grund för företagsbeskattningen.

Enskilda näringsidkares bilförmån
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om en återgång till de skatteregler
som gällde för enskilda näringsidkares bilförmån före 1990 års skattereform.

Jämför reservation 17 (c).
Motionen
I motion Sk260 yrkar Staffan Danielsson och Jan Andersson (c) på ett
återinförande av de regler för enskilda näringsidkares bilförmån som
gällde före 1990 års skattereform samt höjd schablon vid användning av
egen bil från 16 kr/mil till förslagsvis 32 kr/mil.
Utskottets ställningstagande
Före 1990 års skattereform medgavs enligt praxis avdrag för bilkostnader
i näringsverksamheten endast om bilen var ett rörelseinventarium och
nödvändig för driften. De totala kostnaderna fördelades mellan den
privata och den yrkesmässiga användningen i förhållande till körsträckan
för vardera ändamålet. En enskild näringsidkare fick alltså avdrag för
de bilkostnader som direkt betingades av näringsverksamheten. Bilens
övriga kostnader under året utgjorde näringsidkarens privata ej
avdragsgilla levnadskostnader. Om näringsverksamhetens nytta av bilen var
obetydlig medgavs i stället avdrag för inbesparade transportkostnader.
Kunde den totala körsträckans fördelning mellan privat körning och
körning i förvärvsverksamheten inte visas brukade kostnaderna för den
privata körningen uppskattas till ett skäligt belopp.
En anpassning av enskilda näringsidkares avdragsrätt för bil i
näringsverksamheten till vad som gäller för löntagare ansågs vid skattereformen
påkallad med hänsyn till målen om likformiga, enhetliga och rättvisa
skatteregler. En sådan förändring borde även kunna innebära att reglerna
skulle bli enklare att tillämpa (prop. 1989/90:110 s. 591). För att få
en större likformighet i förhållande till löntagare infördes ordningen
att en näringsidkare som redovisar bilen som ett inventarium i
näringsverksamheten skall ta upp ett förmånsvärde i inkomstslaget
näringsverksamhet
beräknat på samma sätt som en löntagares bilförmån. Den näringsidkare
som inte redovisade bilen som inventarium fick enligt de ursprungliga
reglerna ett avdrag för användning av bilen i näringsverksamheten som
efter höjningar i olika omgångar numera uppgår till 17 kr/mil, vilket
är samma som gäller för löntagare. En förutsättning är att verksamheten
inte belastas med några driftskostnader för bilen och att näringsidkaren
genom körjournal eller på annat lämpligt sätt kan visa hur kostnaderna
fördelar sig mellan användning i näringsverksamheten och den privata
användningen.
Utskottet anser att de ställningstaganden som har gjorts i samband med
skattereformen om hur enskilda näringsidkares bilförmån i princip skall
beskattas inte bör ändras. Utskottet avstyrker följaktligen motionen om
en återgång till i äldre praxis fastlagda principer för beskattningen.


Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad avdragsrätt för bidrag
till idrott, kultur och annan ideell verksamhet med hänvisning till att
nya riktlinjer skall utfärdas av Skatteverket.
Jämför reservation 18 (m, fp, kd, c).
Gällande rätt
Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott,
kultur eller annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag
bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.
Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § IL, anger att utgifter för att
förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Samma kapitel
innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av
avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att
särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för
representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter
för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än
huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.
En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är
förbudet i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen att dra av sina levnadskostnader
och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet.
Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter
som inte får dras av vid inkomsttaxeringen.
Tidigare behandling
Våren 2002 föreslog skatteutskottet enhälligt med delvis bifall till
sex motioner (m, fp, kd, mp) att riksdagen skulle tillkännage för
regeringen att en prövning borde göras av reglerna kring den skattemässiga
behandlingen av utgifter i samband med sponsring. Riksdagen följde
utskottet (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202).
Bakgrunden till uppdraget var att det gjorts gällande från kultur- och
näringslivshåll att sponsring av kultur inte kunde dras av i samma
omfattning som sponsring av idrott. I ett uppmärksammat mål (Procordias
sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) hade Regeringsrätten godkänt
avdrag för den del av ett sponsorbidrag som kunde hänföras till lokal-,
representations-, personal- och reklamkostnader. Sponsringsavtalet gav
bolaget rätt till bl.a. egna föreställningar, fasta platser, biljetter,
tillgång till representationslokaler och möjligheter att ordna egna
evenemang. Den del av sponsorbidraget som inte kunde hänföras till
direkta motprestationer från Operan, utan utgjorde ett mer allmänt stöd
av institutionens verksamhet, ansågs vara gåva eftersom det saknades en
sådan anknytning mellan företagets och Operans verksamheter som ändå
kunde motivera en avdragsrätt. I avgörandet spelade avdragsförbudet för
gåvor i 9 kap. 2 § IL en avgörande roll. Regeringsrätten uttalade att
sponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte
tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller
avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med
sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader
i denna. Den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra
sponsorns goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär
således inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva.
Regeringsrätten uppskattade den avdragsgilla delen till omkring hälften
av det totala beloppet eftersom det inte var möjligt att med någon större
grad av precision fastställa hur Procordias bidrag till Operan fördelade
sig på avdragsgilla respektive icke avdragsgilla utgifter.
I ett annat avgörande i Regeringsrätten (Falcon AB:s sponsring av projekt
Pilgrimsfalk, mål nummer 2982-1996) ansågs däremot kravet på anknytning,
som saknades i Procordiamålet, vara uppfyllt. Falcon hade pilgrimsfalken
som symbol och varumärke och gav bidrag med förhållandevis blygsamma
belopp till två föreningar som arbetade med ett projekt som syftade
till att säkra pilgrimsfalkens fortlevnad i Sverige.
I skrivelse 2003/04:175 återkom regeringen med en redovisning av en
genomförd översyn av den skattemässiga behandlingen av sponsring med
anledning av riksdagens tillkännagivande. Enligt regeringens bedömning
hindrar inte nuvarande lagregler och rättspraxis att det i det enskilda
fallet kan göras en nyanserad bedömning av sponsorns rätt till avdrag
och att hänsyn därvid tas till vad som i jämförelse med andra kostnader
i näringsverksamheten utgör särdrag i fråga om sponsring. Reglerna i
sig får sägas vara såväl ändamålsenliga som neutrala i fråga om sponsring
i jämförelse med andra kostnader. Emellertid förutsatte regeringen att
man i praxis, med bibehållen respekt för förbudet mot avdrag för gåvor,
skall kunna beakta imageskapande sponsring i högre utsträckning.
Eftersom sponsring är en jämförelsevis ny företeelse finns endast ett
fåtal vägledande avgöranden från Regeringsrätten. Nuvarande rättsregler
hindrar inte att rättsutvecklingen följer utvecklingen inom företagen
och går mot en större öppenhet i fråga om motprestationens karaktär.
Utgången i de tidigare behandlade Procordia- och Falconmålen hindrar
inte heller motprestationer av olika karaktär. Ett sätt att komma till
rätta med tolkningssvårigheter är enligt skrivelsen att Skatteverket
utfärdar rekommendationer på området. Sådana kan ange typiska situationer
när avdrag bör erhållas och riktlinjer för storleken av godtagbara belopp.
Rekommendationer har i förhållande till lagstiftning den fördelen att
de kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på rättsområdet i stort.
Skatteverket kommer först i kontakt med företagen och är genom sin
kunskap om företagens förhållanden väl lämpat att utforma rekommendationer
på området. Regeringen hade inhämtat att Skatteverket avser att se över
rekommendationerna på området. Regeringen å sin sida avser att följa
hur utvecklingen på området fortskrider.
Utskottet (bet. 2004/05:SkU6) stannade för att det är bättre att försöka
komma till rätta med eventuella tolkningsproblem med hjälp av de
rekommendationer som Skatteverket avser att utfärda och att avvakta
utvecklingen i rättspraxis än att försöka utforma detaljerade lagregler om
sponsring. Som regeringen har anfört har rekommendationer den fördelen
i förhållande till lagstiftning att de kan ta hänsyn till en kontinuerlig
utveckling på rättsområdet i stort. Utskottet fäste också vikt vid att
regeringen har för avsikt att följa hur utvecklingen på området fortskrider.

Regeringen har den 25 november 2004 uppdragit åt Skatteverket att utfärda
riktlinjer i fråga om avdragsrätten för sponsring. Uppdraget skall
redovisas senast den 30 juni 2005.
Motionerna
I motion Sk254 yrkar Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (m) att samma
avdragsrätt skall gälla för sponsring av högklassig kultur som för
sponsring av idrott. Enligt motion Sk269 yrkande 3 av Annika Qarlsson
och Kerstin Lundgren (c) bör företag få dra av bidrag till ideella
föreningar som bidrar till lokal samhällsutveckling. Kent Olsson m.fl.
(m) förordar i motion Sk275 att all sponsring av konst och kultur skall
betraktas som avdragsgill marknadsföring (yrkande 1) och att lagtexten
bör förtydligas så att det framgår vad som är godkänd och avdragsgill
sponsring och så att avdragsrätten för sponsring av kultur utvidgas
(yrkande 2). I motion Sk287 yrkande 1 föreslår Ewa Björling (m)
skattebefrielse för forskningsdonationer från externa finansiärer och privata
stiftelser. Enligt motion Sk401 i denna del av Anna Lilliehöök (m) skall
avdrag medges för kultursponsring. Helena Bargholtz och Cecilia Wikström
(fp) vill i motion Sk420 utreda förutsättningarna för att göra kulturen
avdragsgill. I motion Kr269 yrkande 14 begär Kent Olsson m.fl. (m) en
utredning om klarare regler för sponsring. Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)
vill i motion Kr363 se ändringar i skattelagstiftningen som syftar till
att underlätta sponsring av allmännyttiga ändamål. Enligt motion Kr369
yrkande 8 av Anita Brodén m.fl. (fp) bör avdragsreglerna ändras för att
underlätta sponsring av kultur.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet ovan redovisat har frågan om avdragsrätten för sponsring
nyligen varit föremål för ingående överväganden. Dessa har utmynnat i
att riksdagen har ställt sig bakom regeringens bedömning att en särskild
regel om avdragsrätt för sponsring inte bör införas, utan att det är
bättre att eventuella problem som kan uppkomma i rättstillämpningen
löses med hjälp av riktlinjer som Skatteverket kommer att utfärda.
Utskottet förutsätter därför att frågan löses på det sätt som varit
avsikten. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
Konstinköp, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en utvidgad avdragsrätt för företagens
inköp av konst.
Jämför reservation 19 (c).
Gällande rätt
Enligt 18 kap. 3 § andra stycket IL skall värdeminskningsavdrag inte
göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett
bestående värde.
Motionerna
I motionerna Sk275 yrkande 5 av Kent Olsson m.fl. (m), Sk401 i denna
del av Anna Lilliehöök (m), Kr239 yrkande 2 i denna del av Kent Olsson
m.fl. (m) och Kr354 yrkande 18 av Birgitta Sellén m.fl. (c) yrkas en
utvidgad avdragsrätt för inköp av konst. Enligt motion Kr357 yrkande 8
av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c) bör regeringen göra en översyn
som syftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av
samtidskonst.
Utskottets ställningstagande
De förslag som motionärerna lämnar har avslagits av riksdagen vid
upprepade tillfällen, senast förra våren (bet. 2003/04:SkU21). Förslagen
syftar till att införa särregler vid beskattningen för att stödja
konstnärlig verksamhet. Utskottet har vid tidigare behandling av liknande
förslag framhållit att utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler
som skall gälla vid beskattningen i stället måste vara att åstadkomma
ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt genom att företaget vid
beskattningen får beakta de kostnader som uppkommer i näringsverksamheten
och som är hänförliga till denna. Utskottet får därför ånyo avstyrka
dessa förslag.
Representation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en höjning av avdragsramen för
representationsmåltid.
Jämför reservation 20 (m).
Gällande rätt
Utgifter för representation och liknande ändamål skall enligt 16 kap.
2 § IL dras av om de har omedelbart samband med näringsverksamheten,
såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla
affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum
eller personalvård. Avdraget skall inte överstiga vad som kan anses
skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns
en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten. Hösten 1995 beslutade
riksdagen att avdragsramen skulle vara 180 kr exklusive moms fr.o.m.
inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en halvering av den då tillämpade
avdragsramen för måltidsutgifter. Hösten 1996 minskades avdragsramen
ytterligare till 90 kr exklusive moms.
Motionen
I motion Sk255 yrkar Catharina Elmsäter-Svärd (m) att avdraget för
representationsmåltid skall höjas till 300 kr.
Utskottets ställningstagande
Senast våren 2004 avslog riksdagen yrkanden om utvidgad avdragsrätt
(bet. 2003/04:SkU21). Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka
även det nu förevarande motionsyrkandet.
Deklarationskostnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om avdrag för utgifter för deklaration
och taxeringsprocess.

Gällande rätt
Utgifter för biträde i samband med deklaration eller taxeringsprocess
får inte dras av. Sådana utgifter anses inte vara omkostnader i driften
utan är mera att hänföra till skyldigheter som åligger alla och envar
i samband med taxeringen. Omkostnader i mervärdesskatteprocess har dock
i praxis fått dras av. Till skillnad från utgifter vid inkomsttaxeringen
rör det sig här om en skatt som kan påverka bolagets resultat före skatt.
Därmed kan det sägas vara en kostnad för driften av företaget.
I sammanhanget kan nämnas att den som i ett ärende eller mål haft
kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen
behövts för att ta till vara hans rätt i viss utsträckning har rätt
till ersättning för kostnaderna, bl.a. i det fall den skattskyldige
helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet.
En sådan ersättning anses inte vara skattepliktig. Ersättningen kan
inte utgå för kostnader för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller
för eget arbete. Reglerna finns i lagen (1989:479) om ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde avdragsrätt för
kostnader i skattemål och deklarationshjälp, men fann inte skäl att
föreslå en ändring av gällande rätt eftersom det inte är fråga om utgifter
för intäkternas förvärvande.
Motionen
Enligt motion Sk328 av Elizabeth Nyström och Magdalena Andersson (m)
bör utgifter för deklaration och taxeringsprocess vara avdragsgilla för
näringsidkare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare intagit ståndpunkten att gällande rätt inte bör
ändras när det gäller utgifter som den skattskyldige har vid upprättande
av sin deklaration, senast i betänkande 2001/02:SkU15. Utskottet vidhåller
ställningstagandet och avstyrker även det nu aktuella yrkandet.
Skattefrihet för små kapitalvinster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om skattefrihet för små kapitalvinster.


Gällande rätt
Skattepliktiga kapitalvinster vid försäljning av värdepapper skall
deklareras från första kronan. Dessa vinster beskattas med statlig
inkomstskatt om 30 %. Statlig inkomstskatt beräknas om underlaget för
skatten är minst 100 kr (65 kap. 2 § IL).
En särskild regel finns som tar sikte på ränteinkomster på t.ex. bankkonton
med små behållningar. Skatteavdrag behöver inte göras och kontrolluppgift
behöver inte lämnas för konton där räntan är mindre än 100 kr. För att
det skall vara enkelt för personer som har flera sådana konton som inte
ger så mycket ränteinkomst finns en särskild skattefrihetsregel som
undantar räntor som inte omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet från
beskattning om dessa sammanlagt inte uppgår till 500 kr och är fördelade
på olika konton där räntan på varje konto inte överstiger 100 kr (8 kap.
8 § IL).
Räntor kan enligt 2 kap. 2 § 3 lagen (2001:1227) om självdeklarationer
och kontrolluppgifter tas emot upp till sammanlagt 100 kr utan att detta
utlöser deklarationsskyldighet. Denna regel gäller också för utdelningar,
men inte för kapitalvinster vid avyttringar.
Motionen
I motion Sk223 yrkar Torsten Lindström (kd) att kapitalvinst under 10
kr vid försäljning av värdepapper inte skall beskattas. Att beskatta så
små belopp undergräver enligt motionären förtroendet för skattesystemet.

Utskottets ställningstagande
Som framgår av utskottets redovisning för gällande regler har praktiska
hänsyn tagits vid utformningen av t.ex. de regler som gäller beskattning
av småräntor på olika bankkonton där det finns en särskild skattefrihetsregel.
Någon exakt motsvarighet till dessa regler finns inte i fråga om
kapitalvinster. Systemet för att deklarera även aktievinster och vinster
på fondandelar m.m. har dock under senare år förenklats avsevärt inte
minst i och med att alltfler kan utnyttja möjligheterna att deklarera
även kapitalvinster via Internet. Frågor kring beloppsgränser m.m. prövas
naturligen fortlöpande i takt med att de administrativa systemen kring
inkomstdeklarationen utvecklas. Utskottet anser inte att finns anledning
till ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga och avstyrker
motionen.
Kommunal beskattning av skogsinkomster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet att utboägd skog skall beskattas i
kommunen där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.

Motionen
I motion N257 yrkande 5 av Håkan Larsson m.fl. (c) föreslås att inkomster
från utboägd skog skall beskattas i den kommun där skogen finns och
inte där ägaren är skriven.
Utskottets ställningstagande
Tidigare fanns det ett system med s.k. kommunal garantibeskattning som
skulle tillföra en kommun en viss minsta inkomst från fastighetsinnehav
i kommunen även om förvärvskällan till vilken fastigheten var knuten
redovisades med underskott eller fanns i en annan kommun. Kommunerna
har tidigare också haft rätt att beskatta juridiska personer.
Utskottet har vid upprepade tillfällen, senast förra våren i betänkande
2003/04:SkU21, avstyrkt förslag om att på nytt införa regler som innebär
att fysiska personers näringsverksamhet skall beskattas i annan kommun
än hemortskommunen eller att återinföra en kommunal beskattning av
juridiska personer. Utskottet har hänvisat till att sådana ändringar
kommer i konflikt med den strävan mot enkelhet som skattereformen bygger
på och komplicerar taxeringsarbetet för de skattskyldiga. Utskottet
hänvisar till det tidigare ställningstagandet och avstyrker
motionen.
Stämpelskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om att se över nivån på den stämpelskatt som
tas ut vid inteckning i skepp.

Gällande rätt
Enligt 24 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
är stämpelskatten vid inteckning i fast egendom och tomträtt 2 %, i
luftfartyg 1 % och i skepp 0,4 % av det belopp som intecknas. Vid
företagsinteckning är stämpelskatten 1,0 %. Skatten är alltid lägst 50 kr.

Motionen
I motion T396 yrkande 4 av Gunnar Andrén (fp) föreslås att stämpelskattens
storlek vid pantförskrivning av fartyg bör övervägas närmare. Enligt
motionen är stämpelskatten på skepp hög vid en internationell jämförelse.
Med hänsyn till att skepp är dyra blir stämpelskattens storlek en
konkurrensfråga och kan leda till att fartyg registreras i andra länder.

Utskottets ställningstagande
Sjöfarten åtnjuter redan betydande skattelättnader genom det sjöfartsstöd
till last- och passagerarfartyg i internationell trafik som utgår genom
att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande
skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomster. För budgetåret 2005
beräknas stödet till 1,7 miljarder kronor. Som framgår tidigare i
betänkandet utreds för närvarande även om ett system med tonnageskatt för
sjöfartsnäringen bör införas. Utskottet anser inte att ytterligare
skattefrågor behöver övervägas och avstyrker motionen.</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (m, fp, kd,
c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),
Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och
Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk450 yrkandena 1
och 2, 2004/05:Sk454 yrkande 3, 2004/05:N240 yrkande 2, 2004/05:N241
yrkande 5, 2004/05:N242 yrkande 1, 2004/05:N308 yrkande 2, 2004/05:N393
yrkande 16, 2004/05:N400 yrkande 3, 2004/05:N407 yrkande 11, 2004/05:N413
yrkande 4 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.
Ställningstagande
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet, som
tillsammans bildar Allians för Sverige, presenterade i höstas en omläggning
av den ekonomiska politiken i syfte att stärka arbets- och företagslinjen.
Inför valet 2006 fortsätter vi med att arbeta fram gemensamma lösningar
inom ett antal områden som är strategiskt betydelsefulla för att få
fler i arbete, större trygghet och ökad frihet i vardagen. För att få
i gång en rejäl tillväxt av nya jobb vill vi genomföra en rad strategiskt
viktiga ändringar i skattesystemet och andra åtgärder som bidrar till
ett bättre företagsklimat som medför att företag kan startas, växa och
utvecklas och sedan också kunna välja att stanna kvar i Sverige.
Vi ser det som en självklarhet att en privat företagssektor som kan
expandera är en förutsättning för att skapa nya jobb. Sverige behöver
för närvarande få många fler företagare. För närvarande är tendensen
nämligen att nyföretagandet minskar och alltfler arbetstillfällen flyttas
till länder med bättre villkor för företagande. Ett avgörande inslag i
en skattepolitik för att stärka företagandet är att förbättra etablerings-
och expansionsmöjligheterna för de mindre företagen. Här måste det t.ex.
till en utrensning av befintliga tillväxthämmande regleringar. Ett
antal skatter som särskilt berör företagen, inte minst de s.k. 3:12-reglerna,
måste ändras.
I en alltmer globaliserad värld finns alltid det internationella
perspektivet med. Det är lätt att flytta produktion och kapital mellan
länder. De ekonomiska villkoren för företagande måste därför vara
konkurrenskraftiga jämfört med andra länder. Därför måste kapitalbeskattningen
lindras. Förmögenhetsskatten är en viktig anledning till att kapital
flyr landet. Sverige är ett av de få länder som fortfarande har kvar
förmögenhetskatt. Den är ett hinder för tillväxt och bör därför tas
bort.
Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar ökar kraven på avkastning för
svenska ägare till svenska aktier, medan utländska ägare av svenska
aktier slipper denna skatt. Det är en anledning till att alltmer av
näringslivet i Sverige har utländska ägare. Risken är att huvudkontor
flyttar till annat land och efter ett tag följer andra vitala funktioner
efter. Sverige utarmas. Dubbelbeskattningen på aktieutdelningar bör
därför på sikt avvecklas.
De flesta av de förslag till förenklingar som den s.k. småföretagardelegationen
presenterade för många år sedan återstår att genomföra. Regler som inte
längre fyller sin funktion måste snabbt mönstras ut. Företagarnas
kostnader för administration av regelverket skall minskas betydligt.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen om sådana
grundläggande förändringar i villkoren för företagandet som vi ovan
redovisat se till att arbetet med en skattereform nu kommer i gång snabbt.
Vi anser att ett sådant tillkännagivande tillgodoser de krav på ett
bättre fungerande skattesystem som utgör bakgrunden till de motioner
som behandlas i detta avsnitt.


2.      Tonnageskatt, punkt 2 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),
Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och
Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om införande av en tonnageskatt. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk321, 2004/05:Sk450 yrkande 12,
2004/05:T396 yrkande 2, 2004/05:T460 yrkande 1, 2004/05:T464 yrkande 13
och 2004/05:T468 yrkande 25.
Ställningstagande
Skatteutskottet uttalade sig förra våren enhälligt för att regeringen
skulle utreda formerna för införande av tonnageskatt (bet. 2003/04:SkU21).
Dessvärre nödgas vi notera att regeringen inte verkställt riksdagens
beslut med den skyndsamhet som är befogad av hänsyn till den svenska
rederibranschens och sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Samtliga
ombordanställda och deras fackliga organisationer har samma behov som
rederierna av att utredning, regeringsförslag och riksdagsbeslut snarast
verkställs eftersom det påverkar näringen i alla led, från framtidsförhoppningar
för rederierna till anställningstryggheten för sist anställde
sjöman.
Likväl har redan riksdagsbeslutet om tillkännagivandet till regeringen
av branschen uppfattats så positivt att antalet beställda fartyg från
svenska rederier ökat kraftigt.
Det ligger emellertid i farans riktning att om inte riksdagens intentioner
fullföljs av regeringen - ett riksdagsbeslut hade kunnat tas redan under
hösten 2004 så att tonnagebeskattningen hade kunnat införas från den 1
januari 2005 - kan både framtidstron och den faktiska utvecklingen inom
den svenska sjöfartsnäringen, inkluderat rederier, ombordanställda och
företag och anställda med knytning till näringen, gå om intet eller
påverkas negativt. Därför bör tonnagebeskattningen av konkurrensskäl
införas utan varje onödig fördröjning. Den utredning som pågår skall
enligt direktiven vara klar före utgången av november 2005. Riksdagen
bör ställa det kravet på regeringen att en lagstiftning måste kunna
behandlas av riksdagen senast under våren 2006.


3.      Fåmansföretag, punkt 3 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),
Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och
Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om nya skatteregler för fåmansföretag. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk391 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Sk395, 2004/05:Sk450 yrkande 18, 2004/05:N305 yrkande 11,
2004/05:N393 yrkande 18 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.

Ställningstagande
Reglerna om vilket skatteuttag som skall gälla för utdelningar och
kapitalvinster för den som är verksam i sitt hel- eller delägda fåmansföretag
har utretts länge av Finansdepartementet. Trots att det verkar råda en
närmast total enighet om att reglerna inte är bra som de är - t.o.m. i
regeringens egen budgetproposition talas det om att reglerna måste
förbättras - har regeringen inte förmått att presentera ett förslag om
mer genomgripande förändringar. Riksdagen bör enligt vår mening klargöra
för regeringen att den pågående beredningen snabbt måste utmynna i
reformerade skatteregler för fåmansföretagen som innebär att ägare i
fåmansföretag inte diskrimineras i förhållande till ägare i icke fåmansägda
företag. Den risk som företagaren tar på sig bör i betydligt större
utsträckning än i dag beaktas vid utformningen av skattereglerna genom
att en betydligt större andel än enligt gällande regler blir kapitalbeskattad.
Det nya regelsystemet måste också vara enkelt så att det blir begripligt
och inte avskräcker människor från att vara verksamma i fåmansföretag.


4.      Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 4 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om åtgärder på skatteområdet för att underlätta
kapitalbildningen i småföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2004/05:Sk434 och 2004/05:N414 yrkande 7 och avslår motion 2004/05:Sk291.

Ställningstagande

De första åren efter nystart av ett företag är ofta mycket kritiska för
företagets fortlevnad. I motionerna förordas bl.a. en ökad rätt för
nystartade och små företag att sätta av mer till periodiseringsfonder
än andra företag. Vi anser att en sådan åtgärd tillsammans med någon
form av skatteuppskov och förbättrade avskrivningsregler för att stödja
nystartade företag måste övervägas i en utredning, liksom vilka åtgärder
på skatteområdet som kan vara lämpliga för att generellt underlätta
kapitalbildningen i småföretag. Vi förutsätter att en sådan utredning
skall arbeta snabbt.



5.      Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 4 (c)
av Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att utvidga möjligheterna att få avdrag för
avsättning till periodiseringsfond. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Sk434 och avslår motionerna 2004/05:Sk291 och 2004/05:N414
yrkande 7.
Ställningstagande
I enlighet med vad som närmare utvecklats i motion Sk434 bör det göras
en översyn av gällande regler om periodiseringsfonder i syfte att ge
näringsidkare möjlighet att avsätta obeskattade medel, som ekonomisk
säkerhet för rån, överfall och skada.

6.      Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna, punkt 5 (m, fp)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),
Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om räntebeläggningen av periodiseringsfonderna.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:N397 yrkande 4 och
2004/05:N413 yrkande 3.
Ställningstagande

Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna infördes av regeringen och
dess stödpartier för att finansiera bl.a. slopad arvs- och gåvoskatt
och sänkt förmögenhetsskatt. Enligt vår uppfattning hade dessa
skattelättnader och ännu längre gående viktiga skattelättnader kunnat genomföras
utan att finansiera detta på ett sätt som i praktiken innebär att bolagen
får betala in mer bolagsskatt och får krångligare regler. Främst drabbas
nya växande företags möjligheter att spara vinstmedel för att kraftsamla
för nya investeringar. Vi anser att riksdagen bör ompröva det tidigare
ställningstagandet om att räntebelägga periodiseringsfonderna och
föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen begär en
återgång till tidigare ordning.


7.      Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet
till aktiebolag, punkt 6 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att mildra de likviditetsproblem som kan
uppkomma vid ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag
genom apportemission. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N393
yrkande 10.
Ställningstagande
Strukturella förändringar måste kunna genomföras i företagssektorn utan
att skattehinder eller byråkratiska hinder uppstår. För att skattesystemet
skall vara rättvist måste det också förhindra att reglerna kan användas
så att reglerna kan missbrukas. Den lösning som riksdagen tidigare har
valt vid ombildning från enskild firma till aktiebolag - dvs. att kräva
tillskott av realkapital vid fondöverföring - förhindrar visserligen
att reglerna kan missbrukas, men metoden tar inte tillräcklig hänsyn
till de likviditetsproblem som kan uppstå om ombildningen sker helt
eller delvis genom apportemission.
Tidigare har diskuterats en lösning som i princip innebär att obeskattade
reserver som inte motsvaras av överfört realkapital eller nedsättning
av aktiernas anskaffningsvärden får tas upp till beskattning under en
femårsperiod efter ombildningen. Detta förslag bör kunna vara en
utgångspunkt för att försöka finna en alternativ utformning av reglerna
som kan mildra de likviditetsproblem som annars kan uppstå i vissa fall.
Det är naturligtvis viktigt att en sådan lösning utformas så att den
inte ger upphov till orättvisor mellan olika företagare och företagstyper.

Riksdagen bör uppdra åt regeringen att den skall analysera denna fråga
ytterligare och återkomma till riksdagen med ett förslag.


8.      Etableringskonto, punkt 7 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att införa ett etableringskonto enligt dansk
modell. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N393 yrkande 14
och 2004/05:N400 yrkande 12 och bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk353
och 2004/05:Sf365 yrkande 15.
Ställningstagande

I Danmark är det möjligt att med skatteavdrag sätta in en del av lönen
på ett etableringskonto. Medlen kan tas ut och användas för att starta
ett företag. Om sparmedel tas ut utan att användas till anläggningstillgångar
i ett nystartat företag återförs sparandet till beskattning, och ränta
tas ut för den tid som pengarna varit obeskattade. Många nya företag
har startats i Danmark tack vare etableringskontot. För att fler personer
även i Sverige skall kunna spara ihop startkapital till egen framtida
företagsstart föreslår jag att riksdagen skall ta ställning för att
genomföra Kristdemokraternas förslag till ett etableringskonto enligt
dansk modell.


9.      Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar, punkt
8 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att införa en särskild resultatutjämningsmöjlighet
för fruktodlingen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk455 yrkande
6, bifaller delvis motion 2004/05:Sk390 och avslår motionerna 2004/05:Sk240
och 2004/05:Bo240 yrkande 8.
Ställningstagande
Fruktodlingen omfattas inte av EU:s direktstödssystem för jordbruket,
inte heller efter den omläggning som sker den 1 januari 2005. För
fruktodlingen finns inte heller möjligheter till försäkringslösningar för
väderorsakade skördeförluster, t.ex. orsakade av hagelskador. Detta
innebär att det inte finns något annat system för dessa företag för att
kunna hantera denna risk för stora skörde- och lönsamhetsvariationer än
det gängse systemet för skatteutjämning mellan olika år. Denna möjlighet
har emellertid uppenbara begränsningar genom att skördebortfallet kan
bli totalt. Jag anser att riksdagen bör uppdra åt regeringen att utreda
en särskild resultatutjämningsmöjlighet för fruktodlingen efter mönster
av de avsättningsvillkor som i dag gäller för skogsbruket.



10.     Förenklad beskattning av vissa småföretag, punkt 9 (fp)
av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om regelförenklingar för småföretag. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del,
2004/05:Kr364 yrkande 1 och 2004/05:Kr365 yrkande 10 och avslår motionerna
2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Sk450 yrkande 10, 2004/05:N304
yrkande 3, 2004/05:N393 yrkande 24 och 2004/05:N400 yrkande 5.

Ställningstagande
I motioner från företrädare för Folkpartiet utvecklas hur skattereglerna
ställer upp olika svårigheter för kultur- och idrottsutövare. Enligt
motionärerna skulle många kulturutövare kunna vara egenföretagare om
inte krångliga regelverk vore avskräckande. Vi delar helt motionärernas
kritik av regelsystemets komplexitet.
Folkpartiet driver hårt kravet på bättre och enklare regler för
småföretagen. På skatteområdet gäller liksom på andra områden att varje
möjlighet att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande måste
inventeras och genomföras. På skatteområdet gäller det t.ex. att förenkla
reglerna för F-skattsedel, förenkla företagens mervärdesskattedeklarationer
och göra reglerna om skattedeklarationer mer flexibla för små företag.
Vi förordar att riksdagen uppdrar åt regeringen att återkomma med
förslag om förändringar som innebär generella förenklingar på skatteområdet
för småföretag som även kommer kulturutövare och idrottsutövare till
del.

11.     Förenklad beskattning av vissa småföretag, punkt 9 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om schablonbeskattning av vissa företag. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk450 yrkande 10, 2004/05:N304
yrkande 3, 2004/05:N393 yrkande 24 och 2004/05:N400 yrkande 5 och
bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Kr239
yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr364 yrkande 1 och 2004/05:Kr365 yrkande
10.
Ställningstagande
I vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter,
vid köp av tjänster, t.ex. i taxi-, restaurang- och frisörnäringarna.
Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras
ut av företag som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.
För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta
för seriösa företag anser jag att riksdagen bör ta fasta på förslagen
i flera motioner om att införa någon form av schablonbeskattning i likhet
med vad som redan finns i vissa andra länder. Skatteverket har överlämnat
en rapport till regeringen med förslag om att införa schablonbeskattning
för vissa företag (RSV Rapport 2002:3 Schablonbeskattning? - en
principskiss). Jag förutsätter att regeringen ser till att den fortsatta
beredningen sker skyndsamt så att en modell för schablonbeskattning av
vissa branscher snart kan vara genomförd också i Sverige. Den fortsatta
beredningen bör också analysera om det från rättvisesynpunkt och av
konkurrensskäl är möjligt och lämpligt att införa en schablonbeskattning
på försök i endast vissa delar av landet.
Även vid sidan av en schablonbeskattning måste det göras kraftfulla
insatser för att förenkla för småföretag i allmänhet, bl.a. för sådana
kulturutövare m.fl. som tas upp i några motioner.

12.     Stödrättigheter i jordbruket, punkt 12 (kd, c)
av Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om beskattningen av jordbrukets stödrättigheter.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:MJ497 yrkandena 8 och
17.
Ställningstagande

Den nya jordbruksstödsreformen kommer, om ingenting görs, att medföra
stora omotiverade skattehöjningar vid överlåtelser av stödrättigheter.
Syftet med reformen är att stärka jordbrukets konkurrenskraft och en
höjning av skatten skulle motverka detta syfte och ge inlåsningseffekter
som hindrar nödvändiga rationaliseringar och fastighetsförsäljningar.
Jordbruksstödsreformen infördes redan från årsskiftet 2004/05 och vi
anser att riksdagen i ett tillkännagivande klargör för regeringen att
det brådskar med åtgärder som kan garantera att det nya stödsystemet
inte kommer att innebära skatteskärpningar.

13.     Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser, punkt 13 (m, fp,
kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),
Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och
Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en översyn och förenkling av skattereglerna
för ideell verksamhet. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2004/05:Sk269 yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sk283, 2004/05:Sk287 yrkande
1, 2004/05:Sk297, 2004/05:Sk298, 2004/05:Sk330, 2004/05:Sk339, 2004/05:Sk384,
2004/05:Sk388, 2004/05:Sk418, 2004/05:Sk452 yrkande 31, 2004/05:Sk454
yrkande 12, 2004/05:Sk456 yrkande 2, 2004/05:Sk464 och 2004/05:Kr355
yrkande 13.
Ställningstagande
I Sverige finns en lång tradition av föreningsverksamhet som bidrar
till att barn och ungdomar fostras till att omfatta demokratiska
värderingar. Det är inte minst mot denna bakgrund av central betydelse att
samhället på olika sätt främjar och stöttar den ideella sektorn.
Den ideella verksamheten bygger på frivillighet och utgår från enskilda
individers eller gruppers egen drivkraft och vilja att åstadkomma något.
Samhällets stöd till verksamheten får därför inte vara utformat så att
det hämmar medborgarnas initiativ och drivkraft inom ramen för den
ideella verksamheten. Tyvärr finns det i dag inslag i t.ex. skattelagstiftningen
som faktiskt hämmar den ideella verksamheten. Krångliga, svårförståeliga
och otydliga regelverk kan medföra att t.ex. en ideellt engagerad
ungdomsledare riskerar att bryta mot regelverken utan att vara medveten
om det.
Regeringen har tillsatt en utredning som skall se över bestämmelserna
om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet. Enligt vår mening är
utredningsuppdraget för snävt och bidrar till ett synsätt enligt vilket
idrotten också fortsättningsvis får en särställning i förhållande till
annan lika viktig allmännyttig verksamhet. Det finns t.ex. ingen anledning
att ge verksamhet som till exempel scouter, Unga Örnar eller annan
kvalitativ ungdomsverksamhet sämre villkor än idrotten. Vi anser därför
att en utredning inte bör begränsas till att enbart gälla ideella
föreningar med idrottsliga ändamål förutom där dessa är lika för övrig
ideell verksamhet.
Regeringen bör följaktligen utreda och lägga fram förslag om hur
skattelagstiftningen för ideell verksamhet kan förändras till att bli
enklare och ta större hänsyn till den ideella sektorns speciella situation
med ideellt engagerade människor. Förslagen skall likställa idrott och
övrig ungdomsverksamhet i skattelagstiftning och andra regelverk.


14.     Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster, punkt
16 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motion 2004/05:Sk450 yrkande 13 om kvarvarande pomperipossaeffekter
med anledning av fåmansbolagsreglerna. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Sk450 yrkande 13 och avslår motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267,
2004/05:Sk397, 2004/05:Sk399 och 2004/05:Sk474.
Ställningstagande
Skatteutskottet behandlade i höstas vissa frågor om utvidgningar av det
skatterättsliga andelsbytessystemet (bet. 2004/05:SkU11). I en motion
(m, fp, kd, c) hade begärts förslag från regeringen om att dels slopa
kontantgränsen vid andelsbyten, dels utvidga reglerna om framskjuten
beskattning vid andelsbyten till att även omfatta även bl.a. sådana
andelsbytesaffärer som gjorts i andra värdepapper än aktier/andelar i
det köpande företaget, t.ex. konvertibla skuldebrev och optioner i det
köpande företaget. Utskottet hänvisade till en pågående beredning av
kvarvarande problem med anknytning till andelsbytessystemet, bl.a.
kontantgränsen. Enligt utskottets enhälliga uttalande borde regeringen
återkomma till riksdagen under våren 2005. Med hänsyn till det pågående
arbetet och den inriktning av detta som utskottet var överens om ansåg
utskottet att det inte var påkallat att rikta något tillkännagivande
till regeringen angående de frågor som togs upp i motionen.
Jag utgår ifrån att regeringen kommer att svara upp mot utskottets
enhälliga tidigare uttalande, men vill ändå understryka det angelägna i
att så sker genom att föreslå att riksdagen riktar ett tillkännagivande
till regeringen i enlighet med den kristdemokratiska kommittémotionen
Sk450.

15.     Riskkapitalavdrag, punkt 17 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om införande av ett riskkapitalavdrag. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:N393 yrkande 13.
Ställningstagande
En god finansiering av småföretag behöver en stor andel privata finansiärer.
Jag yrkar att riksdagen skall bifalla Kristdemokraternas förslag om
att införa ett riskkapitalavdrag upp till 100 000 kr per år för
investeringar i onoterade bolag.


16.     Yrkesfiskare, punkt 20 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om den fortsatta hanteringen av det nya
yrkesfiskaravdrag som skall införas i inkomstskattelagen. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk263, 2004/05:Sk303, 2004/05:Sk484,
2004/05:MJ494 yrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkandena 33-35.
Ställningstagande
Riksdagen har enhälligt uttalat sig för att ett särskilt yrkesfiskaravdrag
skall införas. Det svenska yrkesfiskets förhållanden bör likställas med
yrkesfiskets ställning i våra viktigaste konkurrentländer, t.ex. Danmark
och Norge. EU har notifierats om det svenska beslutet, men ett nödvändigt
godkännande därifrån har ännu inte kommit. Hanteringen i EU är helt
oacceptabel. Sverige bör kräva största skyndsamhet i handläggningen av
frågan i Bryssel.



17.     Enskilda näringsidkares bilförmån, punkt 21 (c)
av Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ändrad bilbeskattning för enskilda näringsidkare.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk260.
Ställningstagande
Dagens regler för näringsidkares bilkostnader medför tröskeleffekter
och innehåller inslag av byråkrati och godtycklighet. Reglerna måste
därför ändras. Om inte de beviskrav som Skatteverket ställer på
näringsidkaren sänks måste dagens ordning ändras så att de regler som gällde
före 1991 återinförs, dvs. att företagets totala bilkostnader fördelas
efter verklig eller uppskattad körsträcka för tjänsteresor respektive
privat körning. Genom detta undviks dessa orimliga tröskeleffekter och
regelsystemet förenklas.


18.     Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet, punkt 22 (m,
fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),
Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och
Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om nya avdragsregler för sponsring. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk254, 2004/05:Sk269 yrkandena
1 i denna del och 3, 2004/05:Sk275 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk401 i
denna del, 2004/05:Sk420, 2004/05:Kr269 yrkande 14, 2004/05:Kr363 yrkande
4 och 2004/05:Kr369 yrkande 8.
Ställningstagande
Som gällande skatteregler tillämpas innebär de att ett företag för att
få avdrag för sponsring måste få direkta motprestationer i form av t.ex.
inträdesbiljetter och lokalutlåning motsvarande den summa som företaget
betalat. Indirekta vinster för företaget som att dess namn förknippas
med en kulturinstitution, s.k. imageskapande sponsring, bedöms olika
från fall till fall. Detta drabbar särskilt sponsring av kultur. Kulturen
får på så sätt inte ta del av näringslivets marknadsföringspengar, vilket
är olyckligt. Vid sponsring av idrottsarrangemang är det oftast lättare
att ge direkta motprestationer, t.ex. i form av stora reklamskyltar,
men detta gäller inte utan vidare för sponsring av mindre idrottsarrangemang.

Regeringen har i skrivelse 2003/04:175 sagt sig ha förståelse för att
det kan upplevas som svårt att i olika situationer förutse om avdrag
får göras och i så fall med vilket belopp. Emellertid ställer regeringen
i skrivelsen sitt hopp till att Skatteverket skall bringa klarhet genom
riktlinjer som gör frågan om t.ex. kultursponsring tydlig för näringslivet.
Vi är inte övertygade om att Skatteverket kommer att lyckas med denna
uppgift. Vi är däremot övertygade om att klara och tydliga regler på
sponsringsområdet skulle ge ett ökat incitament för företag att i större
utsträckning än vad fallet är i dag vara med och finansiera framför
allt kulturaktiviteter. Med regeringens lösning blir reglerna fortsatt
otydliga och oförutsägbara. Det är därför önskvärt att regeringen
formulerar ett förslag till lagregler som erkänner att värdet av imageskapande
sponsring är minst lika högt som annan typ av reklam. En sådan regel
bör kunna utformas på ett sätt som gör att den inte skall behöva hindra
att rättspraxis fortlöpande anpassar sig till företagsekonomiska realiteter
och hur sponsring faktiskt används i näringslivet.
Vi tillstyrker därför motionärernas förslag om ett nytt tillkännagivande
till regeringen om behovet av tydliga och förutsägbara lagregler om
sponsring. Lagreglerna skall vara utformade så att de klargör att avdrag
skall medges även för s.k. imageskapande sponsring och så att de bidrar
till att företag i ökad utsträckning kommer att vilja engagera sig i
denna form av sponsring.


19.     Konstinköp, m.m., punkt 23 (c)
av Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om avdrag för utgifter för inköp av konst. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr354 yrkande 18 och bifaller delvis
motionerna 2004/05:Sk275 yrkande 5, 2004/05:Sk401 i denna del, 2004/05:Kr239
yrkande 2 i denna del och 2004/05:Kr357 yrkande 8.
Ställningstagande
Många konstnärer har en ansträngd ekonomisk situation och har speciella
arbetsvillkor och livssituationer. För att ge konstnärer en fördelaktigare
marknadssituation och bidra till ett ökat entreprenörskap hos konstnärer
bör incitament och uppmuntran för företag att köpa konst ges. Ett sätt
är att ge företag avdragsrätt vid köp av konst. Det kan ge flera positiva
effekter. Konstnärernas försäljning kan öka, vilket bidrar till en
utveckling av konstmarknaden. Fler människor får också möjlighet att
njuta av konst på sina arbetsplatser. Centerpartiet anser att företag
bör ges rätt att göra avdrag för kostnaden för inköp av konst när inköpet
görs direkt av konstnären eller dennes ombud.


20.     Representation, punkt 24 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om avdragsrätten för representationsmåltider.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:Sk255.
Ställningstagande
Avdraget för representationsmåltider har legat fast på samma låga nivå
under många år. Vi anser att riksdagen bör uttala sig för att regeringen
återkommer med ett förslag som höjer avdraget till en rimligare
nivå.




Särskilt yttrande

Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster, punkt 16
(v)
Marie Engström (v) anför:


I motion 2002/03:Sk293 (v) har föreslagits en utredning om att införa
en möjlighet till uppskov med beskattning av vinsten vid försäljning av
eget företag om vederlaget återinvesteras i ett nytt företag. Det framgår
av vad utskottet skriver att införandet av ett sådant uppskovsinstitut
är problematiskt. Inte minst med tanke på den snabba utvecklingen på
företagsskatteområdet inom EU är för närvarande effekterna för den
svenska skattebasen svårbedömda. Jag har mot denna bakgrund avstått från
att reservera mig mot att utskottet avstyrker förslaget.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:Sk293 av Per Rosengren m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om vad i motionen
anförs om möjligheten att införa uppskov med kapitalvinsten.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Sk210 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skatter vid omarronderingar.
2004/05:Sk223 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avskaffande av beskattning av realisationsvinster lägre än
10 kr.
2004/05:Sk240 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta ett renkonto enligt samma princip som skogskonto.

2004/05:Sk247 av Luciano Astudillo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av en schablonbeskattning inom vissa näringsområden.

2004/05:Sk254 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avdragsrätt för sponsring av högklassig kultur.
2004/05:Sk255 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att höja avdraget för representationsmåltid till 300 kr.
2004/05:Sk260 av Staffan Danielsson och Jan Andersson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om ändrad bilbeskattning för enskilda näringsidkare.
2004/05:Sk263 av Henrik Westman och Kent Olsson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utjämningskonto för fiskare.
2004/05:Sk267 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att ta bort flyttskatt på fonder.
2004/05:Sk269 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (båda c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skattereglerna för ideella och allmännyttiga
föreningar skall ses över och förenklas.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att företag skall få göra avdrag i deklarationen för
bidrag till ideella föreningar som bidrar till lokal samhällsutveckling.

2004/05:Sk275 av Kent Olsson m.fl. (m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sponsring av konst och kultur.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utvidgad avdragsrätt för kultursponsring.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om företags möjlighet att köpa in konst.
2004/05:Sk283 av Lena Adelsohn Liljeroth och Hillevi Engström (båda
m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förenkling av skattereglerna för stiftelser och fonder.
2004/05:Sk287 av Ewa Björling (m):

1.      Riksdagen beslutar att ändra lagstiftningen så att den medger
skattebefrielse för forskningsdonationer i enlighet med vad som anförs
i motionen.
2004/05:Sk291 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om behovet av att se över periodiseringsreglerna för enskilda
firmor och handelsbolag.
2004/05:Sk297 av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stiftelser med allmännyttiga ändamål.
2004/05:Sk298 av Kaj Nordquist (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beskattningen av stiftelser.
2004/05:Sk303 av Kent Olsson och Inger René (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införande av yrkesfiskaravdrag.
2004/05:Sk310 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om s.k. avkastningsskatt på pensionssparande.
2004/05:Sk321 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en skatteberäkning för sjöfarten baserad på tonnage.

2004/05:Sk324 av Maria Larsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätt för företag till skatteavdrag för iordningställande av
rum för stillhet.
2004/05:Sk328 av Elizabeth Nyström och Magdalena Andersson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avdrag för deklarationskostnader.
2004/05:Sk330 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m, fp, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillsätta en utredning för att se över och förenkla
skattelagstiftningen för ideella föreningar.
2004/05:Sk339 av Rigmor Stenmark och Jörgen Johansson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skattelagstiftningen måste ändras för att säkerställa
skattebefrielse för ideella stiftelser som beviljar bidrag till
allmännyttiga föreningar.
2004/05:Sk353 av Ingegerd Saarinen och Mikaela Valtersson (båda mp):
Riksdagen begär att regeringen låter tillsätta en utredning för att
belysa möjligheterna att införa ett etableringskonto enligt
motionen.
2004/05:Sk384 av Göran Magnusson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av skattelagstiftningen för att klargöra allmännyttiga
stiftelsers skattebefrielse.
2004/05:Sk388 av Leif Jakobsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skattelagstiftningen förtydligas så att ideella stiftelser
kan bevilja bidrag till ideella allmännyttiga föreningar, inklusive
förebyggande verksamhet, utan att riskera inkomstbeskattning av stiftelsen.

2004/05:Sk390 av Sinikka Bohlin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett "fruktodlingskonto" för fruktodlingsföretag.
2004/05:Sk391 av Henrik von Sydow (m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om jobbinriktade skattesänkningar för småföretag.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som mening vad i motionen
anförs om att reformen införs på försök i regioner med hög andel småföretag.

2004/05:Sk395 av Anne-Marie Pålsson och Patrik Norinder (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om avskaffandet av 3:12-reglerna.
2004/05:Sk396 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av lagändring för att ge enskilda näringsidkare rätt
till avdrag, utan att det tas upp som skattepliktigt uttag, för samma
typ av utgifter som arbetsgivare har för anställda i form av
personalvårdsförmåner.
2004/05:Sk397 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till nya regler
för återinvestering i onoterade företag.
2004/05:Sk399 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av nya regler för uppskjuten beskattning av andelsbyten.

2004/05:Sk401 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avdragsrätt för konst och kultursponsring.
2004/05:Sk402 av Leif Björnlod (mp):
Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av kvittningsreglerna vad
avser inkomstbeskattning vid kombinationsverksamheter.
2004/05:Sk406 av Börje Vestlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om schablonersättning av vissa kontantbranscher.
2004/05:Sk418 av Åsa Torstensson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av 7 kap. 4 § skattelagen och ändamålskravet att
stiftelser anses kvalificerade för begränsad beskattning.
2004/05:Sk420 av Helena Bargholtz och Cecilia Wikström (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda förutsättningarna för att göra kulturen avdragsgill.

2004/05:Sk432 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjlighet till extra pensionsavsättning vid försäljning av
näringsverksamhet.
2004/05:Sk434 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra en översyn av inkomstskattelagen (1999:1229) i syfte
att vidga reglerna i lagens 30 kap.
2004/05:Sk450 av Per Landgren m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lägre skatter för företagen.
2.      Riksdagen beslutar avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen
på aktier i enlighet med vad som anförs i motionen.
10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om schablonbeskattning av vissa tjänstebranscher.
12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda möjligheterna att ersätta bolagsskatten
med en tonnagebaserad skatt för rederier.
13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kvarvarande pomperipossaeffekter med anledning av
fåmansbolagsreglerna.
18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att begära att regeringen återkommer med förslag om
hur en s.k. BEK-modell som ersätter dagens fåmansbolagsregler skall
kunna införas.
2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):

31.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skyndsamt utreda det skatterättsliga läget för
allmännyttiga stiftelser.
2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa dubbelskatten på risksparande.
12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av skattereglerna för allmännyttiga
stiftelser och ideella föreningar.
2004/05:Sk455 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att inrätta särskilda avsättningskonton för fruktodlingen.

2004/05:Sk456 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att verka för ett förslag som likställer idrott och
övrig ungdomsverksamhet i skattelagstiftning och andra regelverk.
2004/05:Sk464 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över ideella föreningars villkor i syfte att jämställa
övriga ideella föreningar med idrottsföreningar.
2004/05:Sk466 av Agne Hansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att även ensamföretagare som driver sitt företag som enskild
firma eller som handelsbolag skall kunna få del av den friskvårdsreform
som infördes den 1 januari 2004 på samma villkor som andra grupper.
2004/05:Sk474 av Anne-Marie Pålsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om andelsägarnas rätt att byta fond utan att detta byte ger upphov
till några skattekonsekvenser.
2004/05:Sk484 av Erling Bager (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen med skyndsamhet hårdare driver på handläggningen
av yrkesfiskaravdraget inom EU.
2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

20.     Riksdagen beslutar tillåta avsättning till pensioner för
anställda med obeskattade medel endast för avgiftsbaserade pensioner i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):

15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om etableringskonto och fonder för företagsstart.
2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om konstnärer och skatterna.
2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):

14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om avdragsrätt för sponsring.
2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om att företag bör få rätt att göra avdrag för kostnaden
för inköp av konst.
2004/05:Kr355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utredning av ändamålen för allmännyttiga stiftelser.

2004/05:Kr357 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c):

8.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med en översyn som
syftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av
samtidskonst.

2004/05:Kr363 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

4.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till
ändringar i skattelagstiftningen som syftar till att underlätta sponsring
av allmännyttiga ändamål.
2004/05:Kr364 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om regelförenklingar och skatteregler för kulturarbetare
som driver eget företag.
2004/05:Kr365 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om villkor för elitidrottares utövande och vikten av
enklare regler för företagande.
2004/05:Kr369 av Anita Brodén m.fl. (fp):

8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ändring av regler för avdrag för att underlätta
sponsring av kultur.
2004/05:T396 av Gunnar Andrén (fp):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införandet av tonnageskatt.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stämpelskatten vid inskrivningar.
2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om tonnageskatt
för sjöfarten.
2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tonnageskatt.
2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp):

25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda förutsättningarna för tonnagebaserad
skatteberäkning för sjöfarten.
2004/05:MJ494 av Annelie Enochson och Per Landgren (båda kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett yrkesfiskeavdrag.
2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

8.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
lagstiftning som tydligt anger att stödrättigheterna för de frikopplade
stöden skall beskattas som fast egendom.
17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nyföretagande och generationsskiften i jordbruksnäringen.

2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

33.     Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag om ett s.k. fiskekonto enligt motionens intentioner.
34.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillåta negativt saldo för inventarietillgångar
vid fartygsbyte.
35.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om yrkesfiskaravdrag.
2004/05:N240 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att anpassa momssatser och skatter för små turistföretag.

2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utveckling av dubbelbeskattningen, som missgynnar
svenskt ägande på bekostnad av utländskt.
2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en avveckling av dubbelbeskattningen, som missgynnar
svenskt ägande gentemot utländskt.
2004/05:N257 av Håkan Larsson m.fl. (c):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inkomster från utboägd skog skall beskattas i den
kommun där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.
2004/05:N304 av Kenneth Lantz (kd):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om villkor och betydelse av enklare företagsregler och
beskattning på arbete.
2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

11.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att ändra
de s.k. 3:12-reglerna i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt
5.3.1).
2004/05:N308 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, c, kd):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lättnader i beskattning knutet till företagande.
2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att negativa belopp vid företagsomvandlingar skall
kunna behandlas som kapitalvinst på aktierna det år då ombildningen
sker och den beräknade skatten skall kunna betalas under en femårsperiod.
13.     Riksdagen beslutar att möjlighet för riskkapitalavdrag införs.
14.     Riksdagen beslutar att möjlighet till sparande i etableringskonto
införs.
16.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om sänkta
skatter och avgifter i enlighet med vad som anförs i motionen.
18.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar
i reglerna för fåmansföretag.
24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa
tjänstebranscher.
2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om periodiseringsfonder.
2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sänkta skatter.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa
tjänstebranscher.
12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införande av etableringskonto.
2004/05:N406 av Lotta Hedström och Gustav Fridolin (båda mp):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att effekten
av skattelagstiftning och andra statliga styrinstrument grundligt utreds
för de företag, vilka har sociala mål för sin verksamhet och inte är
vinstutdelande.
2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av de legala och fiskala hindren för att
samutnyttja realkapital.
2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om periodiseringsfonder.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sänkta skatter för företagare.
2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):

7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning av småföretagares rätt till uppskjuten
beskattning av vinsten i fem år.
2004/05:A221 av Sten Tolgfors (m):

6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om beskattningen av småföretagare.
2004/05:Bo240 av Owe Hellberg m.fl. (v):

8.      Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om skattefria
underhållsfonder och återkommer till riksdagen med ett förslag.</pre><pre></pre>