Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (prop. 2004/05:38)

Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om räntebeläggning av juridiska
personers avsättningar till periodiseringsfonder och avstyrker därmed
fyra motioner i vilka yrkas att förslaget skall avslås. Räntebeläggningen
delfinansierar en nyligen beslutad sänkning av förmögenhetsskatten och
slopad arvsskatt och gåvoskatt fr.o.m. den 1 januari 2005. Regeringen
har beräknat att räntebeläggningen skall ge en budgetförstärkning för
2005 på 1,5 miljarder kronor. Den varaktiga årliga budgetförstärkningen
beräknas till 2,1 miljarder kronor.
I ärendet har lämnats ett särskilt yttrande (m, fp, kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Räntebeläggning av periodiseringsfonderna
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:38 och avslår
motionerna 2004/05:Sk10, 2004/05:Sk11, 2004/05:Sk12 och
2004/05:Sk13.


Stockholm den 30 november 2004
På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Susanne Eberstein (s),
Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per
Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Per Landgren (kd), Marie
Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s),
Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s),
Barbro Feltzing (mp), Anne-Marie Ekström (fp) och Staffan Danielsson
(c).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I propositionen lägger regeringen fram ett tidigare aviserat förslag om
räntebeläggning av periodiseringsfonderna. Räntebeläggningen är ett led
i finansieringen av höjt fribelopp vid förmögenhetstaxeringen (prop.
2004/05:1, bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47) och slopad arvsskatt
och gåvoskatt (prop. 2004/05:25, bet. 2004/05:SkU18). Även ändringar i
den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (prop. 2004/05:19,
bet. 2004/05:SkU9) finansieras med räntebeläggningen.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av
bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I budgetpropositionen för 2005 aviserades ett förslag om räntebeläggning
av juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder. I
proposition 2004/05:38 återkommer regeringen med ett sådant förslag.
Förslaget innebär att juridiska personer som vid beskattningsårets ingång
har gjort avsättningar till periodiseringsfonder skall ta upp en
schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten beräknas genom att summan
av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som den skattskyldige
har vid ingången av beskattningsåret multipliceras med 72 % av
statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas
på beskattningsår som påbörjas efter utgången av 2004.

Utskottets överväganden
Räntebeläggning av periodiseringsfonderna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om att ränta skall tas ut på juridiska
personers avsättningar till periodiseringsfonder och avslår fyra motioner
om avslag på detta förslag.
Jämför särskilt yttrande (m, fp, kd, c).
Gällande rätt
Avsättning till periodiseringsfond är en bokföringsmässig reservering
som skapar en obeskattad reserv baserad på årsvinsten i en näringsverksamhet.
Bestämmelserna finns i 30 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Avsättningsnivån till periodiseringsfond är fr.o.m. 2002 års taxering
högre för enskilda näringsidkare än för andra företag. Enskilda
näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag
får varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 30 % av ett för
periodiseringsfond justerat positivt resultat. Juridiska personer får
varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av
näringsverksamheten före avdraget. Återföringstiden för reserveringarna
har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till sex år. En
näringsidkare kan därmed samtidigt ha sex periodiseringsfonder i
näringsverksamheten.
Propositionen
I propositionen föreslås att inkomstskattelagen tillförs en ny paragraf,
30 kap. 6 a §, som innebär att en juridisk person som har gjort avdrag
för avsättning till en periodiseringsfond skall ta upp en schablonintäkt.
Intäkten skall beräknas genom att 72 % av statslåneräntan vid utgången
av november månad andra året före taxeringsåret multipliceras med summan
av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som
den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång. Den nya lagregeln
föreslås bli tillämplig på beskattningsår som påbörjas efter utgången
av år 2004.
Propositionen är en uppföljning av vad regeringen anförde i budgetpropositionen
för 2005 (prop. 2004/05:1) om vissa skattelättnader i kapitalbeskattningen
fr.o.m. nästa år. Regeringen anförde att det är rimligt att de lättnader
som aviserades beträffande arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna
finansieringsmässigt balanseras genom vissa förändringar av skattereglerna
för företag, eftersom lättnaderna till inte oväsentlig del kommer
företagssektorn till godo genom att ägarkollektivet gynnas.
Företag som drivs av fysiska personer som enskild näringsverksamhet och
handelsbolag undantas från räntebeläggningen. Skälet är de delvis redan
komplexa skattereglerna för dessa företag. En räntebeläggning av
periodiseringsfonderna skulle bygga på regelkomplexet och komma i konflikt
med ambitionen att förenkla regelsystemet. När det gäller juridiska
personer gör regeringen bedömningen att åtgärden är av enkel karaktär,
eftersom den endast innebär att en given räntesats multipliceras med
ett underlag som motsvarar befintliga periodiseringsfonder.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 beräknat att räntebeläggningen
skall ge en budgetförstärkning på 1,5 miljarder kronor. Den varaktiga
årliga budgetförstärkningen beräknas till 2,1 miljarder kronor. Förslaget
bedöms endast ge upphov till försumbara merkostnader för Skatteverket
och andra myndigheter, vilka får hanteras inom befintliga ramar.
Beträffande de ekonomiska konsekvenserna visar tillgängliga data att stora
företag utnyttjar periodiseringsfonderna i betydligt större utsträckning
än små företag. Under perioden 1995-2001 utnyttjade 60 % av aktiebolagen
periodiseringsfonderna. Av dessa avsatte 77 % av de stora bolagen medel
till periodiseringsfonderna, medan motsvarande siffra för de små bolagen
uppgick till endast 36 %.

Motionerna
I motionerna yrkas att propositionen skall avslås.
Lennart Hedquist m.fl. (m) anför i motion 2004/05:Sk10 att bättre
förutsättningar för företagare och företag bör vara ett led i en politik
som kan återupprätta arbetslinjen, skapa fler jobb och stärka medborgarnas
trygghet. Regeringens förslag till räntebeläggning av periodiseringsfonderna
går enligt motionärerna i motsatt riktning och kommer att försämra
investeringsklimatet. En sämre investeringsutveckling medför att efterfrågan
på arbetskraft minskar.
Uppgiften att skapa nya arbetstillfällen i Sverige vilar enligt motion
2004/05:Sk12 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp) alltmer på de små och
medelstora företagen. Under de senaste 10 åren har antalet svenska
företagare minskat med 30 000. Skall vi vända denna negativa trend krävs
enligt motionen åtgärder som gör det lättare att båda starta och driva
företag. Enligt motionen är det fel metod, som regeringen föreslår, att
finansiera behövliga skattelättnader med en försämring som främst drabbar
nya växande företag. Om ett företag skall kunna utvecklas även under
perioder med dålig lönsamhet är det viktigt att det kan fondera vinster
från goda år.
Andra skäl mot en räntebeläggning, som förs fram i motion 2004/05:Sk11
av Per Landgren m.fl. (kd), är att komplexiteten i skattesystemet ökar
och att företagsformerna kommer att behandlas olika i skattehänseende.
Enligt motionärerna får inte heller omständigheten att en mindre andel
av småföretagen än av storföretagen fullt ut utnyttjar
periodiseringsfondssystemet
vara ett skäl för att räntebelägga periodiseringsfonder hos småföretag
som är juridiska personer. Alla småföretag måste enligt motionen ha
möjligheten att spara vinstmedel för att kunna kraftsamla för nya
investeringar. Motionärerna vänder sig också mot att avsättningar som
redan gjorts under tidigare år omfattas.
I motion 2004/05:Sk13 av Jörgen Johansson m.fl. (c) avvisas regeringens
förslag bl.a. med hänvisning till att en räntebeläggning av
periodiseringsfonderna medför ökade kostnader för företag i allmänhet och för
småföretag i synnerhet, dels genom den rent fiskala effekten, dels
eftersom regelverket blir krångligare. Dessutom kommer räntebeläggningen
att leda till en ökad osäkerhet då räntesatsen kommer att variera. Detta
sammantaget kommer att leda till att en del företagare sannolikt väljer
att inte utnyttja periodiseringsfonder. Det leder i sin tur till
försämringar när det gäller nyföretagande, nyanställningar, och den ekonomiska
tillväxten minskar.

Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet har i yttrande till finansutskottet över skattefrågorna
i budgetpropositionen för 2005 (yttr. 2004/05:SkU1y) anslutit sig till
regeringens förslag att de lättnader i kapitalbeskattningen som riksdagen
beslutar om under hösten 2004 bör finansieras genom en räntebeläggning
av periodiseringsfonderna. Finansutskottet har gjort samma bedömning.
Riksdagen har godtagit finansutskottets betänkande den 24 november 2004
(bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47).
Det framgår av regeringens motivering till förslaget om räntebeläggning
av periodiseringsfonderna att denna åtgärd måste ses som mindre ingripande
än tänkbara alternativa finansieringar. Intresset av att i största
möjliga utsträckning bevara de goda förutsättningarna för att göra
investeringar i Sverige och att inte försämra företagens internationella
konkurrenskraft talar t.ex. mot en höjning av den nominella skattesatsen.
Till skillnad från andra möjliga förändringar inom periodiseringsfondssystemet
har en räntebeläggning den fördelen, att systemets resultatutjämnande
egenskaper inte påverkas så som t.ex. sänkta avsättningsnivåer eller
kortare avsättningstider skulle göra. Nivån på schablonintäkten har
valts med hänsyn till att periodiseringsfondssystemet fortfarande skall
kunna ha betydelse för riskkapitalförsörjningen.
Den kritik som anförs i motionerna mot räntebeläggningen framstår därför
enligt utskottets mening som överdriven. Utskottet anser inte att en
räntebeläggning kommer att bli ett sådant hinder för företagande och
tillväxt som motionärerna vill göra gällande. Förutom att ändringen
innebär en skärpning inom ramen för ett generöst resultatutjämningssystem
måste den även ses i ljuset av att ett stort antal små och medelstora
företag får fördelar av att den arvsskatt och gåvoskatt som varit ett
problem i samband med generationsskiften försvinner fr.o.m. den 1 januari
2005 (prop. 2004/05:25, bet. 2004/05:SkU18). I sammanhanget förtjänar
också att nämnas att utskottet nyligen tillstyrkt regeringens förslag
om vissa andra förändringar som gäller småföretag, bl.a. i reglerna om
periodiseringsfond, och som är avsedda att avlägsna vissa andra hinder
mot generationsskiften på inkomstbeskattningens område (prop. 2004/05:32,
bet. 2004/05:SkU15). Att småföretag som är juridiska personer, i motsats
till enskilda näringsidkare och vissa delägare i handelsbolag, omfattas
av räntebeläggningen får i enlighet med vad regeringen anfört i
propositionen beaktas i det fortsatta arbetet med reformerade regler för
fåmansaktiebolagen.
Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionärernas yrkanden om att
propositionen skall avslås och tillstyrker regeringens lagförslag
angående räntebeläggning av periodiseringsfonderna.

Särskilt yttrande

Räntebeläggning av periodiseringsfonderna (m, fp, kd, c)
Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf
Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Staffan
Danielsson (c) anför:

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet
har tidigare i höst lagt fram alternativa förslag till regeringens
budgetförslag. Gemensamt för våra budgetförslag är att de rymmer angelägna
förändringar i skattelagstiftningen för att stimulera företagande och
tillväxt och ge nya jobb. Sådana förändringar kan enligt vår mening ske
utan att företagens möjligheter att avsätta till periodiseringsfond
försämras.
Som närmare har utvecklats i de motioner som väckts från borgerligt
håll kan en rad invändningar resas mot en räntebeläggning av
periodiseringsfonderna. Räntebeläggningen medför ökade skattekostnader för
företagen och riskerar därigenom att negativt påverka investeringsklimatet
med minskad efterfrågan på arbetskraft som följd. För att vi skall få
en stabil tillväxt behöver vi i stället föra en politik som stärker
investeringsklimatet och som kan vända den nedåtgående trend i företagandet
som vi nu kan se. Vi måste därför satsa hårt på åtgärder som gör det
lättare att både starta och driva företag. Att i detta läge finansiera
vissa skattelättnader med skärpningar i andra skatteregler, som främst
kommer att drabba nya växande företags möjligheter att spara vinstmedel
för att kraftsamla för nya investeringar, är enligt vår mening en dålig
politik. Om företag skall kunna utvecklas även under perioder med dålig
lönsamhet är det viktigt att de kan fondera vinster från goda år.
Särskilt viktigt är detta för småföretag, som har det besvärligare i sin
kapitalanskaffning än de stora företagen. Härtill kommer att det blir
krångligare för företagen att utnyttja periodiseringsfondssystemet, bl.
a. därför att de ekonomiska effekterna av avsättningar blir svårare att
förutse med hänsyn till att räntesatsen kommer att variera. Det är inte
heller bra att reglerna också slår olika för småföretag beroende på om
de drivs som enskilda firmor eller om de är fåmansföretag, dvs. drivs
i form av en juridisk person. Regeringen hänvisar här till att dessa
skillnader skall beaktas i ett pågående arbete med fåmansföretagens
skatteregler. Problemet är bara att regeringen har skrivit om nya
fåmansföretagsregler i många olika sammanhang under senare år utan att
några förslag på mer genomgripande förändringar har presenterats för
riksdagen.
Räntebeläggningen hade kunnat undvikas om riksdagen hade varit beredd
att ta fasta på de budgetförslag vi presenterade i höstas som alternativ
till regeringens budgetproposition. Emellertid har en majoritet i
riksdagen, bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet
de gröna, den 24 november 2004 (bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47)
fastställt regeringens förslag till ekonomiska ramar för utgiftsområdena
i statsbudgeten och en beräkning av statens inkomster för 2005. Samtidigt
har riksdagen avslagit förslag från borgerligt håll om att räntebeläggningen
inte skall genomföras. Riksdagens majoritet har därmed redan fastställt
en budget som innefattar räntebeläggning av periodiseringsfonderna som
finansiering till vissa åtgärder på skatteområdet, och det som återstår
i det nu aktuella ärendet är endast den lagtekniska uppföljningen. Vi
har därför inte någon reservation i det nu förevarande ärendet.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:38 Räntebeläggning av periodiseringsfonderna:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).
Följdmotioner
2004/05:Sk10 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
Riksdagen avslår proposition 2004/05:38.
2004/05:Sk11 av Per Landgren m.fl. (kd):
Riksdagen avslår regeringens förslag att räntebelägga juridiska personers
avsättningar i periodiseringsfonder och att beskatta denna avsättning.

2004/05:Sk12 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp):
Riksdagen avslår förslaget i propositionen om att försämra de skattemässiga
villkoren för avsättningar till periodiseringsfonder.
2004/05:Sk13 av Jörgen Johansson m.fl. (c):
Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:38 Räntebeläggning av
periodiseringsfonderna.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)Härigenom
föreskrivs att det i inkomstskattelagen (1999:1229) skall införas en ny
paragraf, 30 kap. 6 a §, samt närmast före 30 kap. 6 a § en ny rubrik
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse       Föreslagen lydelse

30 kap.

Schablonintäkt 6 a §En juridisk person som har gjort avdrag för
avsättning till en periodiseringsfond skall ta upp en schablonintäkt.
Intäkten skall beräknas till 72 procent av statslåneräntan vid utgången
av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerad med summan
av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som
den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång.Avsättning för
en andel i ett handelsbolag som enligt 3 § andra stycket dragits av vid
beskattningen, skall vid tillämpning av denna paragraf anses ha gjorts
av den juridiska personen vid beskattningsårets utgång.Om beskattningsåret
är längre eller kortare än tolv månader, skall schablonintäkten justeras
i motsvarande mån.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår
som påbörjas efter utgången av år 2004.