Skatteutskottets betänkande
2004/05:SKU1
Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket, m.m. (prop. 2004/05:1)
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen
om anslag budgetåret 2005 till myndigheterna inom utgiftsområde 3 Skatt,
tull och exekution.
Utskottet avstyrker motioner från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet med alternativa anslagsförslag.
Utskottet avstyrker slutligen ett antal motioner rörande Kronofogdemyndighetens
organisation och vissa tullfrågor.
Representanterna för m, fp, kd och c har var och en avlämnat ett särskilt
yttrande rörande anslagsfrågan m.m. Vidare har mp avgivit ett särskilt
yttrande angående Kronofogdemyndighetens organisation.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 3
Skatt, tull och exekution i enlighet med utskottets förslag enligt bilaga
2 till detta betänkande. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
Utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna 2004/05:Sk205, 2004/05:Sk319
yrkandena 1-3, 2004/05:Sk377, 2004/05:Sk435, 2004/05:Sk454 yrkande 17,
2004/05:Sk469 yrkandena 1, 7 och 8 samt 2004/05:Ju486 yrkande 1.
2. Kronofogdemyndighetens organisation
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk306.
3. Vissa tullfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk445, 2004/05:Sk467, 2004/05:Sk469
yrkandena 2-6, 2004/05:Sk472, 2004/05:Ju295 yrkande 4, 2004/05:Ju486
yrkande 3, 2004/05:Ju487 yrkande 10, 2004/05:Ju489 yrkande 9 och
2004/05:So607 yrkande 5.
Stockholm den 16 november 2004
På skatteutskottets vägnar
Anna Grönlund Krantz
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Grönlund Krantz
(fp)1Avstår från ställningstagande under punkt 1, Ulla Wester (s), Lennart
Hedquist (m)1, Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Per
Landgren (kd)1, Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten
(m)1, Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c)1, Catharina Bråkenhielm
(s), Stefan Hagfeldt (m)1, Britta Rådström (s), Barbro Feltzing (mp),
Fredrik Olovsson (s) och Anne-Marie Ekström (fp)1.
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2004/05:1,
volym 2, utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution samt motioner från
den allmänna motionstiden 2004 som rör anslagen till och verksamheten
vid myndigheterna inom utgiftsområdet. Dessutom behandlas vissa motioner
från den allmänna motionstiden som rör Kronofogdemyndighetens organisation
och vissa tullfrågor.
Under beredningens gång i utskottet har utskottet företagit studiebesök
hos Kronofogdemyndigheten i Göteborg samt Tullverkets stationeringar i
Göteborgs hamn och i Svinesund. Under besöket i Göteborgs hamn medverkade
även tf överdirektören i Tullverket Lars Karlsson som informerade om
aktuella resurs- och verksamhetsfrågor för Tullverket. Vidare har
utskottet arrangerat ett informationsmöte med generaldirektören och
överdirektören i Skatteverket angående olika verksamhetsfrågor och andra
frågor med anknytning till budgeten.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i
en förteckning över behandlade förslag, se bilaga 1. Utskottets förslag
till anslag för budgetåret 2005 framgår av bilaga 2.
Bakgrund
Enligt riksdagens beslut hösten 2003 (bet. 2003/04:SkU2) inrättades fr.
o.m. den 1 januari 2004 den nya myndigheten Skatteverket. Samtidigt
avvecklades de tio skattemyndigheterna och Riksskatteverket.
Kronofogdemyndigheternas organisation omfattades dock inte av förändringarna.
Under hösten 2003 lades ett förslag fram angående Kronofogdemyndigheternas
organisation och arbetsuppgifter, (SOU 2003:97) En Kronofogdemyndighet
i tiden, som remissbehandlades. Utredningen föreslår bl.a. att de tio
fristående myndigheterna skall bli en sammanhållen myndighet. Med
utgångspunkt i utredningens förslag och mot bakgrund av de remissvar som
inkommit har också regeringen stannat för att exekutionsväsendets
indelning i regioner skall upphöra den 1 januari 2006. Regeringen återkommer
till frågan om den rikstäckande verksamhetens organisatoriska hemvist,
dvs. om detta skall vara knutet till Skatteverket eller om verksamheten
skall bedrivas inom ramen för en helt fristående myndighet.
Kronofogdemyndigheterna och Skatteverket skall fortsätta det arbete som inletts
med att utveckla samverkan mellan myndigheterna när det gäller gemensamt
stöd, dvs. drift och utveckling av IT-stöd samt övrigt administrativt
stöd.
För Tullverket trädde en ny organisation i kraft den 1 juli 2004. Syftet
med den nya organisationen är att utnyttja resurserna bättre och samtidigt
förbättra den brottsbekämpande verksamheten. Effektiv handel och
brottsbekämpning är huvudprocesser i den nya organisationen. Den operativa
verksamheten leds från kompetenscentrum. Exempelvis leds all verksamhet
avseende persontrafik från Malmö, flygtrafik från Arlanda, godstrafik
från Göteborg, IT från Luleå, kvalitetssäkring av företag från Göteborg
och administration från Sundsvall.
Utskottets överväganden
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 3
Skatt, tull och exekution i enlighet med regeringens förslag och avslår
motionsförslag om ändrade anslagsbelopp m.m.
Jämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen
under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande:
Anslag Anslagstyp Tusental kronor
3:1 Skatteverket ramanslag 5 928 079
3:2 Kronofogdemyndigheterna ramanslag 1 520 943
3:3 Tullverket ramanslag 1 354 922
Summa 8 803 944
Den av myndigheterna bedrivna verksamheten ingår i politikområdet Skatt,
tull och exekution. Målet för politikområdet Skatt, tull och exekution
är att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas
på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet
skall eftersträvas och brottslighet motarbetas. I det löpande arbetet
skall myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i
verksamheten samtidigt som servicen till allmänhet och företag skall
förbättras. Myndigheterna skall sträva efter att mängden oavsiktliga
och avsiktliga fel hos allmänhet och företag blir färre. Av stor betydelse
är att myndigheterna kan få dessa grupper att känna förtroende för
rättssäkerheten och rättstryggheten i regelsystemen. Efterlevnaden av
reglerna kan därmed öka och förekomsten av avsiktliga fel minska.
Myndigheterna skall också underlätta för allmänhet och företag att göra
rätt för sig, se till att de regelverk som myndigheterna själva disponerar
över är så enkla som möjligt och tillhandahålla en god och kostnadseffektiv
service.
Det är av stor vikt att myndigheterna långsiktigt effektiviserar
verksamheten och utvecklar den ytterligare. Det skall uppnås bl.a. genom
kontinuerlig IT-, metod- och kompetensutveckling, och myndigheterna bör
fortsätta att sträva efter att vara ledande bland myndigheter inom
Sverige och Europa beträffande utveckling och användning av IT i
verksamheten. Myndigheterna skall också sträva efter en hög servicenivå och
förenklingar för allmänhet, näringsliv och andra myndigheter. I detta
arbete är ett ökat användande av exempelvis Internet som ett komplement
till nuvarande system en viktig del.
Av stor betydelse är att myndigheterna kontinuerligt bedriver ett
förbättringsarbete när det gäller arbetsmiljön. I detta ingår att utveckla
och förbättra de faktorer som leder till ökad motivation, effektivitet
och hälsa. En viktig aspekt och del i detta är att systematiskt arbeta
för att minska stress och sjukfrånvaro.
Myndigheterna inom området Skatt, tull och exekution skall utöver de
ovan redovisade målen utveckla det internationella samarbetet avseende
bl.a. kontroller och bättre utnyttja möjligheterna till internationellt
informationsutbyte.
Skatteverket skall således även fortsättningsvis prioritera skattekontrollen
som i första hand skall inriktas mot företag som hanterar stora
skatteunderlag och mot internationella transaktioner samt ekonomisk
brottslighet. Därutöver skall myndigheten bl.a. arbeta förebyggande.
Vid fastställandet av Skatteverkets anslag för 2005 har förutom pris-
och löneomräkning hänsyn tagits dels till en varaktig förstärkning av
anslaget med 72 miljoner kronor i syfte att förbättra myndighetens
möjlighet att bevaka statens fordringar till följd av ändrade förmånsrättsregler
avseende skatter, dels till en förstärkning av anslaget under två år
med 17,5 miljoner kronor i syfte att kompensera myndigheten för ökande
insatser påkallade av ärenden om skattereduktion på grund av avgifter
för byggnadsarbeten (ROT).
Exekutionsväsendet skall prioritera verksamheten i enlighet med den nya
indrivningspolicyn som bl.a. innebär att nya gäldenärer skall utredas
snabbt samt att kvaliteten och rättssäkerheten i indrivningsarbetet
skall vara hög. Kronofogdemyndigheternas anslag har förstärkts med 28
miljoner kronor i syfte att förbättra myndighetens möjlighet att bevaka
statens fordringar till följd av ändrade förmånsrättsregler avseende
skatter.
Tullverket skall tillsammans med Kustbevakningen prioritera insatser
mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. En
ny organisation av Tullverket trädde i kraft den 1 juli 2004. Syftet
med den nya organisationen är, som nämnts ovan, att utnyttja resurserna
bättre och samtidigt förbättra den brottsbekämpande verksamheten.
Tullverket skall i sin verksamhet bl.a. fortsätta det aktiva arbetet för
att förbättra servicen till företag och allmänhet och prioritera
bekämpningen av den organiserade och storskaliga smugglingen. Regeringen
anser även att Tullverket skall verka för att uppnå tydligare styrning,
prioritering, modernisering av den brottsbekämpande verksamheten i
syfte att öka mängden beslagtagna produkter och utveckla underrättelse-
och riskanalysarbetet, liksom metoder för att mäta effektiviteten i
verksamheten. Dessutom skall Tullverket fortsätta att utveckla samarbetet
med Kustbevakningen, Polisen och andra berörda myndigheter och institutioner
bl.a. inom ramen för Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i
Östersjöregionen. Regeringen framhåller även att Tullverket skall arbeta
för att säkerställa de fastställda tidsfristerna för uppbörd och förbättra
resultaten avseende genomsnittlig kredittid och andelen rätt debiterad
uppbörd, minska andelen deklarationer med större felaktigheter, öka
insatserna för att få företag att lämna deklarationer elektroniskt och
öka andelen företag som lämnar deklarationer via Internet. Tullverket
skall även fortsätta arbetet med Servicetrappan i syfte att minska
antalet fel som begås av företagen.
Tullverkets anslag har, förutom av pris- och löneomräkning, påverkats
av varaktig förstärkning av anslaget på 5 miljoner kronor i syfte att
möjliggöra effektivare bekämpning av narkotikasmuggling och annan
gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Motioner
Oppositionspartierna (m, fp, kd, c) föreslår i sina budgetalternativ
följande ändringar av anslagsbeloppen under utgiftsområde 3 i förhållande
till regeringens förslag (tusental kronor).
Anslag Prop. Sk319 (m) Sk454 (fp) Sk469 (kd) Sk435 (c)
3:1 Skatteverket 5 928 079 -100 000 +200 000 -160 000
-70 000
3:2 Kronofogdemyndigheterna 1 520 943 -15 000 -23 000
3:3 Tullverket 1 354 922 +50 000 +50 000 -1 354 922
Summa 8 803 944 -65 000 +250 000 -160 000 -1 447 922
I kommittémotion Sk319 yrkandena 1-3 av Lennart Hedquist m.fl. (m) anförs
att Moderata samlingspartiets förslag om minskade anslag till Skatteverket
för 2005 skall ses mot bakgrund av att partiet vill avskaffa flera
administrativt tunga skatter som arvs- och gåvoskatten, förmögenhetsskatten
och reklamskatten. Dessutom kommer det nya Skatteverket i sig att medföra
effektivitetsvinster. Mot bakgrund av kritiken mot den bristande
rättssäkerheten på skatteområdet i Sverige föreslår motionärerna att 3
miljoner av det samlade anslaget avsätts till att stärka rättssäkerheten.
Motionärerna anser att målet för Kronofogdemyndigheterna bör vara att
öka effektiviteten utöver regeringens bedömning och föreslår därför en
neddragning av Kronofogdemyndigheternas anslag med 1 %. När det gäller
motionärernas föreslagna ökning av anslagen till Tullverket med 50
miljoner kronor i förhållande till propositionens förslag anförs i
motionen att regeringens förslag står i skarp kontrast till uttalandena
i propositionen om den nödvändiga omfattningen av gränsskyddets
kontrollverksamhet.
I partimotion Sk454 yrkande 17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) framhålls
att Folkpartiet, i förhållande till regeringens förslag, vill öka
anslaget till Skatteverket för att stärka arbetet mot skattefusk och
skatteundandragande, och även öka Tullverkets resurser genom ett större
anslag än vad regeringen föreslår. Även i kommittémotion Ju486 yrkande
1 av Johan Pehrson m.fl. (fp) förordas att Tullverket tillförs ytterligare
resurser till den brottsbekämpande verksamheten.
I kommittémotion Sk469 yrkandena 1, 7 och 8 av Per Landgren m.fl. (kd)
anförs att Skatteverket bör ges ytterligare resurser för att öka
skattekontrollerna till ett belopp om 100 miljoner kronor för 2005, samtidigt
som anslagen till verket bör minska i de delar av verksamheten som är
onödiga och kontraproduktiva. Eftersom Kristdemokraterna vill avskaffa
fastighetsskatten minskas anslaget till Skatteverket med 160 miljoner
kronor för 2005, vilket motsvarar kostnaden för fastighetstaxeringsverksamheten.
Vidare anser Kristdemokraterna att regeringens särskilda satsning på
Skatteverket med anledning av de nya förmånsrättsreglerna från den 1
januari 2005 är stötande, och motionärerna anser därför att anslaget
till verket bör minskas med 100 miljoner kronor, vilket motsvarar
kostnaden för denna särskilda satsning. Sammanfattningsvis anser således
kd att anslaget till Skatteverket kan minskas med 160 miljoner kronor.
Dessutom anser motionärerna att målformuleringen för politikområdet
Skatt, tull och exekution bör innehålla att intäkterna på området skall
säkerställas på ett etiskt vis med upprätthållande av integritet i
verksamheten.
I kommittémotion Sk435 av Roger Tiefensee m.fl. (c) framhålls att
sammanslagningen av skattemyndigheterna och Riksskatteverket till
Skatteverket i förening med Centerpartiets förslag till skattereform kommer
att innebära mindre administration. Enbart avskaffandet av posten Övriga
avdrag kommer att innebära besparingar, och motionärerna föreslår en
minskning av anslaget med 70 miljoner kronor för 2005. Centerpartiet
motsätter sig en förändring av förmånsrättsreglerna och förordar därför
en minskning av anslaget till Kronofogdemyndigheterna med 23 miljoner
kronor. Därutöver anför motionärerna att anslag 3:3 Tullverket i sin
helhet skall flyttas över till utgiftsområde 4 Rättsväsendet, eftersom
Tullverkets uppgift numera innebär mer bevakning och kontroll än uppbärande
av skatter.
Förslag om att tillföra Tullverket ytterligare resurser för brottsbekämpande
verksamhet har dessutom väckts i motionerna Sk205 av Marietta de
Pourbaix-Lundin (m) och Sk377 av Peter Danielsson och Margareta Pålsson
(m).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrkte i sitt nyligen avgivna yttrande (2004/05:SkU1y)
till finansutskottet regeringens förslag till utgiftsram för 2005 för
utgiftsområdet. Ställningstagandet innebar att utskottet avvisade
förslagen från oppositionspartierna att avveckla fastighets- och
förmögenhetsskatterna och även motsatte sig de administrativa besparingar
som oppositionspartierna föreslagit i sina motioner. Utskottet uttalade
vidare att utgiftsramen för området syntes vara väl avvägd och hade
inget att erinra mot de överväganden som låg till grund för regeringens
förslag. Utskottet vidhåller denna inställning, som även bekräftats av
finansutskottet i betänkande 2004/05:FiU1.
När det gäller fördelningen av resurserna mellan myndigheterna föreslår
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet kraftigt
sänkta anslag till Skatteverket med hänvisning bl.a. till de skatteförändringar
partierna för fram i sina respektive budgetalternativ. Det rör sig om
avskaffande av flera skatter, exempelvis fastighets- och förmögenhetsskatten,
och även om slopade avdragsmöjligheter i den allmänna självdeklarationen.
Partierna motiverar också sina förslag om minskade resurser till
Skatteverket med de effektivitetsvinster som enmyndighetsreformen kan
innebära.
Utskottet har i sitt ovannämnda yttrande till finansutskottet ställt
sig avvisande till de skatteförändringar som Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet vill genomföra och utskottet kan
därför inte heller godta förslagen från dessa partier om sänkta anslag
till Skatteverket. Till saken hör att de effektiviseringsvinster och
besparingar som dessa partier räknar med till följd av enmyndighetsreformen
och partiernas skatteförslag rimligen inte kan uppstå i Skatteverkets
verksamhet under budgetåret 2005.
Utskottet anser också att motionsförslagen om minskade resurser till
Skatteverket skulle kunna bryta den positiva utveckling av kontrollverksamheten
som skett. Regeringen framhåller att den nedåtgående trenden i
kontrollverksamheten vände under 2001 och 2002, även om utvecklingen inte
förefaller ha fortsatt under 2003. Utskottet delar regeringens bedömning
att det är de resurstillskott och den kontinuerliga effektivisering av
arbetet som gjorts som bidragit till de förbättringar som skett. Utskottet
anser också att det är av stor vikt att ytterligare förbättringar
genomförs, bl.a. genom att ledning, samordning och uppföljning utvecklas
ytterligare. I detta ingår att ta till vara de förutsättningar som den
föreslagna enmyndigheten kommer att ge, främst avseende ledning, fördelning,
koncentration och specialisering av arbetet.
Folkpartiet vill å sin sida ge Skatteverket ytterligare resurser för
att öka dess möjligheter att bekämpa skattefusk. Utskottet kan ha
förståelse för motionärernas ambition men anser att det i rådande budgetläge
inte finns utrymme för en sådan ökning.
Vad gäller Kronofogdemyndigheterna har Centerpartiet föreslagit en
minskning av anslaget med hänvisning till att partiet motsätter sig de
beslutade förändringarna av förmånsrättsreglerna. Förmånsrättsreformen
står emellertid fast, och utskottet finner därför att det inte finns
någon anledning att på den grund motionärerna åberopat reducera anslaget.
Vad gäller Tullverket vill utskottet framhålla att den nyligen genomförda
EU-utvidgningen, ökningen i trafikströmmarna och trycket från den
organiserade brottsligheten ställer stora krav på anpassning av Tullverkets
organisation och arbetsmetoder så att resurserna används så effektivt
som möjligt. Handeln med de nya blivande EU-medlemsstaterna har övergått
till EU-intern handel. Det innebär å ena sidan att brottsbekämpningen
försvåras men å andra sidan att Tullverket kan frigöra resurser från
deklarationsverksamheten för att förbättra och effektivisera den
brottsbekämpande verksamheten. Tullverket har efter en intern utredning
genomfört en omorganisation i syfte att utnyttja resurserna bättre och
få balans i myndighetens ekonomi. Utskottet anser att omorganisationen
inneburit bra och nödvändiga förändringar.
Utskottet noterar att partierna är ense med regeringen om vikten av att
Tullverket har tillräckliga resurser för en effektiv gränskontroll,
framför allt för att kunna möta narkotikasmuggling och storskalig illegal
införsel av alkohol och tobak. Anslaget till Tullverket förstärks
varaktigt genom budgetpropositionen med 5 miljoner kronor för effektivare
bekämpning av smuggling och annan gränsöverskridande organiserad
brottslighet. Anslaget förstärktes även förra året med 10 miljoner kronor
i syfte att effektivare bekämpa denna typ av brottslighet. Enligt
utskottets mening är det viktigt att Tullverket fortsätter att utveckla
sitt underrättelse- och analysarbete. Det är också nödvändigt att
utveckla samarbetet med andra berörda myndigheter om gränskontrollen skall
bli effektiv och samtidigt fungera på ett smidigt sätt för resenärerna
och för den gränsöverskridande handeln.
Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag om anslag
under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution bör godtas och oppositionens
alternativa förslag avslås. Utskottet har i övrigt inte funnit någon
anledning till något uttalande av riksdagen med anledning av målformuleringarna
eller regeringens redovisning av myndigheternas verksamhet inom
politikområdet eller med anledning av motionerna.
Kronofogdemyndighetens organisation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om borttagande av kravet på svenskt medborgarskap
för vissa tjänster vid Kronofogdemyndighet med hänvisning till den
beredning som pågår av frågan om Kronofogdemyndighetens organisation.
Jämför särskilt yttrande 5 (mp).
Bakgrund
I 3 kap. 20 § förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet
stadgas att endast svensk medborgare får anställas som regionkronodirektör,
chefskronofogde, kronofogde, biträdande kronofogde, kronofogdeaspirant,
kronokommissarie, kronoinspektör eller kronoassistent.
Motionen
I motion Sk306 av Gustav Fridolin och Åsa Domeij (mp) anförs att
lagstiftningen avseende krav för anställning vid Kronofogdemyndighet bör
förändras så att svenskt medborgarskap inte längre uppställs som krav
för någon anställning inom Kronofogdemyndighet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill till att börja med erinra om den översyn av kravet på
svenskt medborgarskap och andra krav relaterade till medborgarskap i
lagstiftningen som gjorts i SOU 2000:16 Medborgarskapskrav i svensk
lagstiftning. I uppdraget har ingått att kartlägga i vilka sammanhang
det ställs krav på svenskt medborgarskap eller andra krav relaterade
till medborgarskap i lagar och andra författningar. Beträffande just
anställningar vid Kronofogdemyndighet föreslår utredningen att kravet
på svenskt medborgarskap skall tas bort när det gäller de befattningar
som motionärerna nämnt. Betänkandet bereds för närvarande inom
Regeringskansliet. Eftersom vissa av de föreslagna ändringarna - dock ej i
fråga om de nämnda tjänsterna vid Kronofogdemyndighet - gäller bestämmelser
i regeringsformen är siktet inställt på att lägga fram en proposition
i sådan tid att den skall kunna behandlas före nästa val.
Utskottet önskar som sin mening uttrycka att alla former av diskriminering
i arbetslivet bör motverkas och att staten härvid bör verka för att
anställningsförfarandet och anställningsformer hos myndigheter utformas
på ett sätt som innebär att alla sökande ges lika möjligheter oberoende
av härkomst. Vad gäller just de befattningar vid Kronofogdemyndighet
som motionärerna berör och där det för närvarande krävs svenskt
medborgarskap, måste det givetvis samtidigt beaktas att verksamheten utgör
en myndighetsutövning som på ett ingripande sätt berör enskildas
rättsförhållanden, vilket t.ex. inom Polisen ansetts motivera krav på
svenskt medborgarskap. I detta sammanhang noterar utskottet att
Kronofogdemyndighetens framtida organisation för närvarande är föremål för
särskilda överväganden inom Regeringskansliet. Den frågeställning som
väckts av motionärerna, frågan om anställningskraven i exekutionsväsendet,
regleras i en förordning som kan ändras av regeringen utan att invänta
att ändringar skett i någon överordnad lagstiftning. Utskottet anser
att medborgarskapsfrågan beträffande de berörda kronofogdemyndighetstjänsterna
naturligen och lämpligen bör övervägas inom ramen för Regeringskansliets
arbete med organisationsfrågan. Något uttalande av riksdagen behövs
enligt utskottets mening inte, och därför avstyrker utskottet motionen.
Vissa tullfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motioner som väckts rörande vissa tullfrågor.
Jämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Motionerna
Ett antal motioner har väckts med yrkanden om tillkännagivanden rörande
Tullverkets framtida organisation med olika regionala prioriteringar
samt prioriteringar i verksamheten. Bland annat har Tullverkets närvaro
i Blekinge och i Mälarområdet föranlett flera motioner.
I motion Sk472 av Christer Skoog m.fl. (s) yrkas att Tullverket skall
tillföra verksamheten i Blekinge resurser för att tillgodose behovet av
kontroll och klarering i denna del av landet. Ett yrkande om förstärkning
av resurser till Blekinge på samma grunder görs även i motion Sk445 av
Heli Berg (fp). I motion Sk467 av Johan Pehrson (fp) anförs att
tullexpeditionen i Örebro bör återinföras. I motion Ju295 yrkande 4 av
Torsten Lindström (kd) yrkas att en tullstation bör inrättas i Västerås.
I flera motioner behandlas frågor om hur Tullverkets verksamhet bedrivs
och föreslås åtgärder för att påverka verksamheten. I kommittémotion
Ju486 yrkande 3 av Johan Pehrson m.fl. (fp) framhålls att hundar är ett
av Tullverkets värdefullaste hjälpmedel för att bekämpa narkotikasmugglingen
och att antalet narkotikahundar har minskat de senaste åren. Motionärerna
yrkar att Tullverket bör utöka antalet narkotikahundar.
I kommittémotion Sk469 yrkandena 2-5 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkas
att regeringen skall tillkännage att Tullverket, Kustbevakningen och
Polisen bör få i uppdrag att se över hur underrättelseverksamheten bättre
kan samordnas, att tullkontrollen vid Sveriges internationella flygplatser
bör förbättras och att tulltjänstemännens befogenheter bör utredas. I
kommittémotion So607 yrkande 5 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen för regeringen skall tillkännage som sin mening att kompensatoriska
åtgärder skall vidtas för att bibehålla kontroller vid s.k. inre gräns
mellan Sverige och andra EU-länder.
Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i motioner behandlat
frågan om vilket departement inom Regeringskansliet som skall ha ansvar
för Tullverket. I kommittémotion Ju487 yrkande 10 av Torkild Strandberg
m.fl. (fp) yrkas att Tullverkets brottsbekämpande del skall föras över
från Finansdepartementet till Justitiedepartementet. En flyttning av
ansvaret för Tullverket från Finansdepartementet till Justitiedepartementet
aktualiseras även i kommittémotion Sk469 yrkande 6 av Per Landgren m.fl.
(kd) och kommittémotion Ju489 yrkande 9 av Johan Linander m.fl.
(c).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tillstyrkt regeringens förslag om vilka resurser Tullverket
har att röra sig med under 2005, och det är nu Tullverket som har att
avgöra var de resurser man förfogar över gör mest nytta för att uppfylla
fastställda mål för tullverksamheten. Utskottet avstår därför från att
här anföra synpunkter på hur Tullverket organiserar sitt arbete eller
vilka regionala prioriteringar som görs och avstyrker motionerna Sk445,
Sk467, Sk469, Sk472, Ju295 och Ju486 i de delar som tagits upp
ovan.
Avseende de frågor om s.k. inregränskontroll som tas upp av motionärerna
i motion So607 noterar utskottet att frågan om Tullverkets befogenheter
vid Sveriges gräns mot annat land inom EU för närvarande utreds av
regeringen (Inregränslagsutredningen, Fi 2004:09). Utredningen beräknas
avsluta sitt arbete under hösten 2005. Utskottet bedömer att den
frågeställning som väckts av motionärerna kommer att bli föremål för förslag
från nämnda utredning under det kommande året. Enligt utskottets bedömning
föreligger ej skäl att i nuläget föregripa utredningens slutsatser,
varför motionen avstyrks.
I frågan huruvida ansvaret för Tullverket bör flyttas inom Regeringskansliet,
från Finansdepartementet till Justitiedepartementet, vill utskottet
framhålla att det ankommer på regeringen själv att bestämma om
ärendefördelningen mellan departementen. Något uttalande av riksdagen i den
frågan finner utskottet inte motiverat. Utskottet avstyrker motionerna
i berörda delar.
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och Vissa
tullfrågor, punkterna 1 och 3 (m)
Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:
En
riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister beslutar den 24 november att fastställa ekonomiska ramar
för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning
av statens inkomster avseende 2005. Samtidigt fastställs utgiftstaket
för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
för åren 2005 och 2006.
Moderaterna har i partimotion 2004/05:Fi231 En politik för arbete och
i kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att bryta
bidragsberoende och utanförskap, ge fler medborgare makt över den egna
vardagen samt trygga goda statsfinanser och en långsiktig finansiering
av välfärden. Vi vill satsa på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,
rättstrygghet och skola i stället för på bidragssystemen.
Vi föreslår en växling från subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst för låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser
för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som
måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen
inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. I det följande redovisar
vi vilken fördelning på anslagen inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution som vi förordade i vår anslagsmotion Sk319 yrkandena 1-3.
Målet för skatteförvaltningen bör vara att på ett effektivt sätt driva
in de skatter som beslutas. Moderaternas förslag att avskaffa flera
administrativt tunga skatter, exempelvis förmögenhetsskatten och
reklamskatten, samt ytterligare begränsa rätten till s.k. övriga avdrag
skulle minska bördan hos Skatteverket. Samma positiva effekt kan förväntas
av det nu framlagda förslaget att avskaffa arvs- och gåvoskatten, en
fråga som Moderata samlingspartiet drivit länge. Vidare kan tillkomsten
av det nya Skatteverket i sig beräknas medföra effektivitetsvinster.
Det finns alltså enligt vår mening utrymme att minska anslaget till
Skatteverket. Å andra sida har Sverige fått kritik för att rättssäkerheten
inom skatteområdet är bristfällig, och det finns därför, som Moderaterna
föreslår, anledning att sätta av 3 miljoner kronor av det samlade
anslaget för att stärka rättssäkerheten. Sammantaget delar vi Moderaternas
bedömning att det skulle vara rimligt att minska anslaget till
skatteförvaltningen med 100 miljoner kronor, vilket skulle motsvara ca 1,7 %
av anslaget.
Vi delar också Moderaternas bedömning att effektiviteten hos
Kronofogdemyndigheterna bör kunna ökas mer än vad regeringen trott vara möjligt.
Vi skulle därför vilja förorda en neddragning av nivån med 1 % eller
15 miljoner kronor.
Tvärtemot vad regeringen anför om prioritet för tullverksamheten kommer
det anslag som regeringen föreslår till Tullverket att innebära
nedskärningar. Sådana nedskärningar kommer att minska Tullverkets möjligheter
till en bra kontrollverksamhet och därigenom minska slagkraften i en
viktig brottsbekämpande verksamhet. En effektiv bekämpning i samverkan
med polisen av insmugglingen av narkotika, en fortsatt skärpt bevakning
av införselreglerna för alkohol och förbättringar av tullklareringsrutinerna
motiverar enligt vår mening, som även i denna del överensstämmer med
Moderata samlingspartiets, en förstärkning av Tullverkets resurser.
Eftersom Tullverkets verksamhet bör finansieras genom anslag och inte
genom att några offentligrättsliga medel tas i anspråk bör en förstärkning
avvägas så att inget sådant ianspråktagande skall behöva ske. En ökning
med 50 miljoner kronor av anslaget till Tullverket skulle enligt vår
mening vara rimlig och tillgodose angivna önskemål.
Våra förslag innebär således att ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull
och exekution för 2005 bör stanna vid ett belopp som är 65 miljoner
kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Som nämnts inledningsvis har
vi emellertid avstått från att delta i beslutet i detta ärende. Med
hänsyn till principerna bakom budgetsystemet, som innebär att yrkande
om andra anslag än som framgår av budgetbeslutet inte får framföras i
kammaren, avstår vi också från att ställa något yrkande i anslagsfrågan.
2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och Vissa
tullfrågor, punkterna 1 och 3 (fp)
Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför:
Folkpartiet har i sin partimotion Fi232 föreslagit en ram för utgiftsområde
3 Skatt, tull och exekution för 2005 som är 250 miljoner kronor högre
än vad regeringen föreslagit. I närvarande stund är läget i riksdagen
att vårt budgetalternativ har förkastats av en majoritet inom finansutskottet
i betänkande 2004/05:FiU1. Folkpartiet har lämnat en reservation till
detta betänkande som inom kort kommer att debatteras och prövas i
kammaren. När det gäller det nu aktuella ärendet om detaljanslag inom
utgiftsområdet har vi, med hänsyn till budgetsystemets principer, avstått
från ett ställningstagande i utskottet, och vi avstår också från att i
detta sammanhang lägga fram något yrkande.
När det gäller Skatteverket respektive Tullverket stöder vi i sak
Folkpartiets förslag att öka anslaget till Skatteverket med 200 miljoner
kronor för att stärka arbetet mot skattefusk och skatteundandragande
och till Tullverket med 50 miljoner kronor för att Tullverket skall få
ytterligare resurser till den brottsbekämpande verksamheten. En sådan
ökning skulle bl.a. göra det möjligt att utöka antalet narkotikahundar
som efterlyses i fp-motion Ju486. Vi vill också framhålla att vi anser
att, med tanke på Tullverkets viktiga brottsbekämpande uppgifter, det
skulle vara motiverat att föra över ansvaret för Tullverkets brottsbekämpande
del från Finansdepartementet till Justitiedepartementet.
Som nämnts inledningsvis har vi emellertid avstått från att ta ställning
i detta ärende. Med hänsyn till principerna bakom budgetsystemet, som
innebär att yrkande om andra anslag än som framgår av budgetbeslutet
inte får framföras i kammaren, avstår vi också från att ställa något
yrkande i anslagsfrågan.
3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och Vissa
tullfrågor, punkterna 1 och 3 (kd)
Per Landgren (kd) anför:
Kristdemokraterna har i sin partimotion Fi233 föreslagit en ram för
utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution för 2005 som är 160 miljoner
kronor lägre än vad regeringen föreslagit. I närvarande stund är läget
i riksdagen att vårt budgetalternativ har förkastats av en majoritet
inom finansutskottet i betänkande 2004/05:FiU1. Kristdemokraterna har
lämnat en reservation till detta betänkande som inom kort kommer att
debatteras och prövas i kammaren. När det gäller det nu aktuella ärendet
om detaljanslag inom utgiftsområdet har jag, med hänsyn till budgetsystemets
principer, avstått från ett ställningstagande i utskottet, och jag avstår
också från att i detta sammanhang lägga fram något yrkande.
I sak delar jag kd-motionärernas bedömning att behoven inom Skatteverket
kommer att öka i framtiden. En viss anslagsökning är därför motiverad,
samtidigt som Skatteverket bör befrias från uppgifter som är onödiga
och kontraproduktiva för samhället, men som verket ändå nu måste ägna
sig åt. När det gäller resurserna för år 2005 biträder jag i sak
Kristdemokraternas förslag att dels öka skattekontrollen, dels avskaffa
fastighetsskatten och fastighetstaxeringsverksamheten, som därigenom
blir överflödig, och även slopa den särskilda satsningen till följd av
de nya förmånsrättsreglerna. Sammantaget innebär detta att jag förordar
en anslagsminskning på 160 miljoner kronor, vilket som motionärerna
framhåller, ändå innebär en upprustning av kontrollverksamheten med 100
miljoner kronor.
Vad gäller Kronofogdemyndigheterna stöder jag liksom Kristdemokraterna
förslaget att samla dem under en och samma myndighet. Däremot motsätter
jag mig tanken att Kronofogdemyndigheterna och Skatteverket skall utgöra
gemensam myndighet även i fortsättningen. Principiella skäl talar enligt
min mening mot att den exekutiva verksamheten hamnar under samma myndighet
som beslutar om beskattningen. Om verksamheterna även i fortsättningen
bedrivs under samma myndighet kan det exekutiva arbetet komma att
ifrågasättas av medborgarna när det rör sig om indrivningen av en skatteskuld.
Dessutom kan enskilda borgenärer som begär verkställning av sina
fordringar uppfatta myndigheten som jävig när deras fordringar konkurrerar
med myndighetens egna skattefordringar.
Vad gäller Tullverket anser jag liksom kd-motionärerna att Tullverket,
Kustbevakningen och Polisen bör ges i uppdrag att se över hur
underrättelseverksamheten bättre kan samordnas, att tullkontrollen vid
Sveriges internationella flygplatser bör förbättras och att tulltjänstemännens
befogenheter bör utredas. Vidare bör kompensatoriska åtgärder vidtas
för att bibehålla kontroller även i andra former än gränskontroll vid
s.k. inre gräns mellan Sverige och andra EU-länder. Dessa kompensatoriska
åtgärder kan utformas på olika sätt, bl.a. i form av ökat skydd vid
yttre gräns och samarbete mellan medlemsländernas tulladministrationer.
Resurser bör avsättas för att utveckla sådana kompensatoriska åtgärder.
Tullverkets verksamhet har i allt större utsträckning kommit att handla
om att hindra narkotika från att komma in över Sveriges gränser. Dess
roll som brotts- och missbruksförebyggande myndighet har kommit att öka
betydligt. Jag anser därför liksom Kristdemokraterna att regeringen bör
utreda en flyttning av ansvaret för Tullverket från Finansdepartementet
till Justitiedepartementet.
Jag håller också med kd-motionärerna om att de svenska administrationerna
för skatt, tull och exekution måste orientera sig mot de rättsliga
principer som trots allt är etablerade och att målformuleringen för
politikområdet skatt, tull och exekution bör ändras till att ligga mer
i linje härmed. Som kd-motionärerna föreslår bör det uttryckligen anges
i målen att verksamheten bör bedrivas på ett etiskt sätt samtidigt som
den enskildes integritet skall upprätthållas.
Som nämnts inledningsvis har jag emellertid avstått från att ta ställning
i detta ärende. Med hänsyn till principerna bakom budgetsystemet, som
innebär att yrkande om andra anslag än som framgår av budgetbeslutet
inte får framföras i kammaren, avstår jag också från att ställa något
yrkande i anslagsfrågan.
4. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och Vissa
tullfrågor, punkterna 1 och 3 (c)
Jörgen Johansson (c) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena
samt beräkningen av statens inkomster avseende år 2005 i den statliga
budgeten. Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen
av det offentliga utgiftstaket samt förslaget om preliminära utgiftstak
för åren 2005 och 2006.
Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - skall ses som en helhet, där inte
någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de
andra.
Centerpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns på det friska och
inte på det sjuka. Att mer än 20 % av den arbetsföra befolkningen är i
arbetsåtgärder, öppen arbetslöshet, sjukskrivning eller förtidspension,
är inte tillfredsställande. Alla dessa människor är en resurs. Varje
individ kan, med en annan syn, ges möjlighet att bidra med vad han eller
hon kan prestera.
För att uppnå en positiv förändring fordras ett annat tänkande, där
individen ges självkänsla och självbestämmande och där samhället ser
till människan i första hand och inte till systemet som i dag, ett
samhälle som bygger på federalismens principer där individen och
lokalsamhället är grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess bl.
a. genom att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.
Den globala tillväxten, energiförsörjningen och den därmed sammanhängande
miljöproblematiken väcker stora frågor om framtiden. Den långsiktiga
lösningen för en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som använder
förnyelsebara resurser. Centerpartiet vill genom sitt budgetalternativ
beträda vägen som leder in i kretsloppssamhället. Näringsliv och
företagande är grunden för ett blomstrande samhälle. Ett Sverige där
företagande är minst lika naturligt som anställning måste vara ett
framtidsmål. I allt från skolan till myndigheter måste vikten av företagande
och företagsamhet uppmuntras. Allt detta tillsammans med en tydlig bild
av ett framtida hållbart och grönt samhälle är bärande delar i den resa
in i framtiden som Centerpartiets budgetmotion anslår.
Centerpartiet har i sin partimotion Fi234 föreslagit en ram för
utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution för 2005 som är 1 448 miljoner
kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Kalkylen bygger på att
Centerpartiet får igenom sitt krav att flytta anslaget till Tullverket
till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. I närvarande stund är läget i
riksdagen att Centerpartiets budgetalternativ har förkastats av en majoritet
inom finansutskottet i betänkande 2004/05:FiU1. Centerpartiet har lämnat
en reservation till detta betänkande som inom kort kommer att debatteras
och prövas i kammaren. När det gäller det nu aktuella ärendet om
detaljanslag inom utgiftsområdet har jag, med hänsyn till budgetsystemets
principer, avstått från ett ställningstagande i utskottet, och jag avstår
också från att i detta sammanhang lägga fram något yrkande.
I sakfrågan vill jag liksom Centerpartiet i motion Sk435 framhålla att
samordningen av skattemyndigheterna och Riksskatteverket till Skatteverket
i förening med Centerpartiets förslag till skattereform kommer att
innebära samordningsvinster och minskad administration. Enbart avskaffandet
av posten Övriga avdrag kommer att innebära besparingar som motiverar
en minskning av anslaget till Skatteverket med 70 miljoner kronor för
2005. Om man därutöver, som Centerpartiet föreslår, avbryter förändringen
av förmånsrättsreglerna kan anslaget till Kronofogdemyndigheterna minskas
med 23 miljoner kronor utan att verksamheten blir lidande.
Vad gäller Tullverket har - som framhålls i c-motionen - dess uppgifter
kommit att förändras över tiden, särskilt i och med EU-inträdet då de
skatteintäkter som bars upp av Tullverket försvann. Uppgiften för
Tullverket är numera mera lagd på bevakning och kontroll än uppbärande av
skatter. Därför ser jag det som naturligt att en samordning sker med
polismyndigheten dels genom att ansvaret inom regeringen flyttas över
från Finansdepartementet till Justitiedepartementet, dels genom att
anslaget flyttas till utgiftsområde 4 där bl.a. Polisen och andra
rättsvårdande myndigheter återfinns.
Som nämnts ovan har jag emellertid avstått från att delta i beslutet i
detta ärende. Med hänsyn till principerna bakom budgetsystemet som
innebär att yrkande om andra anslag än som framgår av budgetbeslutet
inte får framföras i kammaren, avstår jag också från att ställa något
yrkande i anslagsfrågan.
5. Kronofogdemyndighetens organisation, punkt 2 (mp)
Barbro Feltzing (mp) anför:
Medborgarskapskravet när det gäller olika tjänster inom Kronofogdemyndigheten
är enligt min uppfattning en kvarleva som rimmar illa med dagens
mångkulturella samhälle och som bör utmönstras. Kronofogdemyndigheten
samarbetar nära med andra myndigheter, främst Skatteverket, och det är
troligt att en del tjänster främst söks inom myndighetssfären. Att då
vissa med anställning inom svenska myndigheter omöjligen kan få anställning
inom Kronofogdemyndigheten på grund av avsaknad av svenskt medborgarskap
är olämpligt och kan för den enskilde te sig diskriminerande.
Redan i utredningsbetänkandet SOU 2000:106 Medborgarskapskrav i svensk
lagstiftning, som överlämnades i december 2000, föreslogs att kravet på
svenskt medborgarskap för de berörda tjänsterna inom Kronofogdemyndigheten
skulle tas bort. Förslaget byggde bl.a. på en skrivelse från dåvarande
Riksskatteverket som också innehöll förslag om att ta bort medborgarskapskravet
för de ifrågavarande tjänsterna. Riksskatteverket framhöll bl.a. att
kravet på medborgarskap inte låg i linje med den allmänna utvecklingen
mot ökad internationalisering, att det inte kunde skönjas några
säkerhetspolitiska eller andra mer övergripande risker om kravet slopades,
att den anställdes medborgarskap inte kunde spela någon roll för
Kronofogdemyndighetens myndighetsutövning samt att verksamheten vid
Kronofogdemyndigheten är mindre ingripande än den verksamhet som bedrivs
av t.ex. poliser, åklagare och domare.
Jag förutsätter att de nu nämnda synpunkterna beaktas under det fortsatta
arbetet inom Regeringskansliet rörande Kronofogdemyndighetens organisation
och andra frågor.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 3:
1. Riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde
3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag Anslagstyp
3:1 Skatteverket ramanslag 5 928 079
3:2 Kronofogdemyndigheterna ramanslag 1 520 943
3:3 Tullverket ramanslag 1 354 922
Summa 8 803 944
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Sk205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att tillföra Tullverket mer resurser för
brottsbekämpning.
2004/05:Sk306 av Gustav Fridolin och Åsa Domeij (båda mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om förändring av 3 kap. 20 § förordning (1988:784) med instruktion
för exekutionsväsendet på sådant sätt att det inte längre krävs svenskt
medborgarskap för att få viss anställning inom Kronofogdemyndigheten.
2004/05:Sk319
av Lennart Hedquist m.fl. (m):
1. Riksdagen anvisar till anslag 3:1 Skatteverket för budgetåret
2005 100 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit i enlighet
med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen anvisar till anslag 3:2 Kronofogdemyndigheterna för
budgetåret 2005 15 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit
i enlighet med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen anvisar till anslag 3:3 Tullverket för budgetåret
2005 50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit i enlighet
med vad som anförs i motionen.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
År 2005 År 2006 År 2007
Summa förändring tkr -65 000 -70 000 -76 000
3:1 Skatteverket -100 000 -105 000 -110 000
3:2 Kronofogdemyndigheterna -15 000 -15 000 -16 000
3:3 Tullverket +50 000 +50 000 +50 000
2004/05:Sk377 av Peter Danielsson och Margareta Pålsson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att snarast öka tullens resurser.
2004/05:Sk435 av Roger Tiefensee m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
enligt följande uppställning:
Anslag (tkr) Regeringens förslag Anslagsförändring
3:1 Skatteverket 5 928 000 -70 000
3:2 Kronofogdemyndigheterna 1 521 000 -23 000
3:3 Tullverket 1 355 000 -1 355 000
Totalt utgiftsområdet 8 804 000 7 356 000
2004/05:Sk445 av Heli Berg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förstärka resurserna för tullklarering vid tullkontoren
i Blekinge.
2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
17. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution för budgetåret 2005 enligt uppställning:
Utgiftsområde 3, miljoner kronor
Anslag Regeringens förslag 2005 Förändring 2005
3:2 Skattemyndigheterna 5 928 + 200
3:3 Tullverket 1 355 + 50
Summa 8 804 + 250
2004/05:Sk467 av Johan Pehrson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tullen i Örebro.
2004/05:Sk469 av Per Landgren m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökade resurser till skatteförvaltningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om samverkan när det gäller gränskontrollen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om gränskontrollen i övrigt.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förbättrad kontroll vid våra internationella flygplatser.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda tulltjänstemännens befogenheter.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att flytta Tullverket från Finansdepartementet till
Justitiedepartementet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ändrade mål för politikområdet Skatt, tull och exekution.
8. Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull
och exekution med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag enligt uppställning:
Anslag, tusental kronor Regeringens förslag Anslagsförändring
3:2 Skatteverket 5 928 079 -160 000
Summa totalt för utgiftsområdet 8 803 944 -160 000
2004/05:Sk472 av Christer Skoog m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om situationen vid tullen i Blekinge.
2004/05:Ju295 av Torsten Lindström (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om
att inrätta en tullstation i Västerås.
2004/05:Ju486 av Johan Pehrson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tullen måste ges ekonomiska och organisatoriska
förutsättningar att ingripa mot småskalig narkotikasmuggling.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utöka antalet hundar i kampen mot narkotikan.
2004/05:Ju487 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning om hur tullens brottsbekämpande del
skall bli en självklar del av rättsväsendet.
2004/05:Ju489 av Johan Linander m.fl. (c):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Tullverket bör inordnas under Justitiedepartementet.
2004/05:So607 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av kompensatoriska åtgärder för att bibehålla
kontroll vid inre gräns.
Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Belopp i 1 000-tal kronor
Anslag Anslagstyp Utskottets förslag
3:1 Skatteverket (ram) 5 928 079
3:2 Kronofogdemyndigheterna (ram) 1 520 943
3:3 Tullverket (ram) 1 354 922
Summa för utgiftsområdet 8 803 944