Socialförsäkringsutskottets betänkande
2004/05:SFU2
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare ochflyktingar
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition
2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 såvitt avser
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt
motioner som rör anslagen eller näraliggande frågor.
Vidare behandlas i betänkandet regeringens skrivelse
2003/04:53 Resultat och kostnader i asylprocessen
jämte en motion väckt med anledning av skrivelsen
liksom vissa motioner väckta med anledning av
regeringens skrivelse 2003/04:37 Migration och
asylpolitik.
I motionerna tas bl.a. frågor som rör
asylprocessen upp, t.ex. handläggningstider,
länderkunskap och tolk. Även frågor om kvinnor och
barn i asylprocessen behandlas i motionerna. När det
gäller barn rör motionsyrkandena bl.a. ensamkommande
barn och s.k. apatiska barn.
Utgiftsområdet omfattar politikområdena
Integrationspolitik, Storstadspolitik,
Migrationspolitik samt Minoritetspolitik. De under
utgiftsområdet föreslagna anslagsbeloppen uppgår
till knappt 7 miljarder kronor för 2005. Av dessa
hänförs ca 2,1 miljarder kronor till
integrationspolitiken, ca 10 miljoner kronor till
minoritetspolitiken och resterande belopp till
migrationspolitiken.
När det gäller frågan om ensamkommande barn
föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att det snarast bör slås fast
att det i första hand är kommunerna som under
beaktande av finansieringsprincipen har ansvaret för
mottagandet av denna grupp barn och att regeringen
utan dröjsmål bör återkomma med ett förslag med
denna inriktning. Därmed tillstyrker utskottet de
motionsyrkanden som väckts i frågan.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
motionerna i övrigt.
I ärendet finns 31 reservationer 15 särskilda
yttranden.
Vad gäller frågan om bostadsersättning för
asylsökande kan noteras att Vänsterpartiet och
Miljöpartiet inte stå bakom budgetpropositionen i
denna del.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslag inom utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar
a) Riksdagen godkänner att under 2005 lån tas
upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet
av hemutrustningslån intill ett belopp av
1 300 000 000 kr.
b) Riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde
8 Invandrare och flyktingar för budgetåret 2005
enligt utskottets förslag i bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
Utgiftsområde 8 punkterna 2 och 3 och avslår
motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 11, 2004/05:Sf277
yrkande 19, 2004/05:Sf288 yrkande 17,
2004/05:Sf299, 2004/05:Sf335 yrkande 5,
2004/05:Sf351 yrkandena 8, 23 och 25-28,
2004/05:Sf361 yrkande 11, 2004/05:Sf365 yrkandena
21, 24 och 38, 2004/05:Sf366 yrkandena 1-4 och 6
och 2004/05:Sf401.
Reservation 1 (v, mp)
2. Hedersrelaterat våld
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf209,
2004/05:Sf326 yrkandena 1-3, 2004/05:U308 yrkande
8 och 2004/05:A352 yrkande 24.
Reservation 2 (kd)
3. Stöd till flickor som fyllt 18 år
Riksdagen avslår motion 2004/05:So599 yrkande
3.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)
4. Begränsning av möjligheten till
tolkhjälp
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf203 och
2004/05:Sf223.
5. Kampen mot rasism m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf224,
2004/05:Sf267, 2004/05:Sf360 yrkande 16 och
2004/05:Sf365 yrkande 33.
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (c)
6. Hemutrustningslån
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf235.
7. Mål för politikområdet
Migrationspolitik
Riksdagen godkänner regeringens förslag till
nya mål för politikområdet Migrationspolitik och
upphäver de tidigare målen. Därmed bifaller
riksdagen i proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 8
punkt 1 .
8. Migrationsverkets resurser
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande
10 och 2004/05:Sf237 yrkande 5.
Reservation 6 (m)
9. Flyktingkvoten
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf6 yrkande
3, 2003/04:Sf8 yrkande 12, 2004/05:Sf277 yrkande
11 och 2004/05:Sf351 yrkande 14.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
10. Rättshjälp i Dublinärenden
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf351 yrkande
5.
Reservation 8 (kd)
11. Handläggningstider
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf5 yrkande
9, 2003/04:Sf314 yrkandena 1-3, 2003/04:Sf396
yrkande 7, 2004/05:Sf208 yrkande 1, 2004/05:Sf237
yrkande 4, 2004/05:Sf265 yrkande 8, 2004/05:Sf291
yrkande 1, 2004/05:Sf300 yrkande 1, 2004/05:Sf375
yrkande 2 och 2004/05:Sf378 yrkande 3.
Reservation 9 (m)
Reservation 10 (c)
Reservation 11 (mp)
12. Länderkunskap
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf211,
2003/04:Sf357 yrkande 18, 2004/05:Sf207 och
2004/05:Sf278 yrkande 4.
Reservation 12 (mp)
13. Migrationsverkets omvärldsbevakning
m.m.
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf361 yrkandena
3 och 4.
Reservation 13 (v)
14. Rätt till auktoriserad tolk m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf357
yrkande 20 och 2003/04:Sf403 yrkandena 12 och 13.
Reservation 14 (kd)
Reservation 15 (mp)
15. Kvinnor i asylprocessen
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf278
yrkandena 2, 3, 5 och 7 och 2004/05:Sf361 yrkande
5.
Reservation 16 (v)
16. Förvar
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf20,
2003/04:Sf257 yrkande 23, 2003/04:Sf357 yrkande
19, 2003/04:Sf403 yrkande 20, 2004/05:Sf265
yrkande 4 och 2004/05:Sf266 yrkande 24.
Reservation 17 (kd, v, c, mp)
17. Övrigt om asylprocessen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf403
yrkande 14, 2004/05:Sf265 yrkande 1 och
2004/05:Sf277 yrkande 20.
Reservation 18 (kd)
Reservation 19 (c)
18. Utredning av barns asylskäl
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande
5, 2003/04:Sf266 yrkande 1, 2003/04:Sf271 yrkande
4, 2003/04:Sf323, 2003/04:Sf351, 2003/04:Sf403
yrkande 24, 2004/05:Sf208 yrkandena 2, 3 och 5,
2004/05:Sf265 yrkande 7, 2004/05:Sf319 yrkande 4
och 2004/05:Sf335 yrkande 2.
Reservation 20 (kd, c)
19. Ansvaret för ensamkommande barn
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om ansvaret för
ensamkommande barn. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 8, 2004/05:Sf208
yrkande 6, 2004/05:Sf276 och 2004/05:So398
yrkande 8.
Reservation 21 (s)
20. God man för ensamkommande barn
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande
9, 2004/05:Sf265 yrkande 6, 2004/05:Sf277 yrkande
8 och 2004/05:Sf300 yrkande 2.
Reservation 22 (fp, kd, c)
21. Övrigt om ensamkommande barn
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8 yrkande
10, 2003/04:Sf357 yrkande 13 och 2004/05:Sf315
yrkandena 1 och 2.
Reservation 23 (kd)
Reservation 24 (c)
Reservation 25 (mp)
22. Rapportering till Migrationsverket
om apatiska barn
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf291 yrkande
2.
23. Övrigt om apatiska barn
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf265
yrkande 3, 2004/05:Sf319 yrkande 3, 2004/05:So398
yrkande 7 och 2004/05:So597 yrkandena 3 och 4.
Reservation 26 (fp)
Reservation 27 (c)
24. Barns bästa
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf266
yrkande 2, 2003/04:Sf357 yrkande 12,
2003/04:Sf396 yrkande 8, 2004/05:Sf277 yrkande 6,
2004/05:Sf316 och 2004/05:Sf335 yrkande 1.
Reservation 28 (fp, kd)
Reservation 29 (c)
Reservation 30 (mp)
25. Övrigt om barn i asylprocessen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf271
yrkandena 3 och 6 och
2003/04:Sf299.
Reservation 31 (kd)
26. Skrivelsen
Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2003/04:53
Resultat och kostnader i asylprocessen till
handlingarna.
Stockholm den 23 november 2004
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Tomas Eneroth
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas
Eneroth (s), Sven Brus (kd)*, Ronny Olander (s), Bo
Könberg (fp)*, Anita Jönsson (s), Mona Berglund
Nilsson (s), Ulla Hoffmann (v), Anita Sidén (m)*,
Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp)*, Birgitta
Carlsson (c)*, Kerstin Kristiansson Karlstedt (s),
Anna Lilliehöök (m)*, Göte Wahlström (s), Mona
Jönsson (mp), Kurt
Kvarnström (s) och Krister Hammarbergh (m)*.
*) Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkten
1.
2004/05
SfU2
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition
2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 såvitt avser
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt
motioner som rör anslagen eller näraliggande frågor.
Även regeringens skrivelse 2003/04:53 Resultat och
kostnader i asylprocessen jämte en motion väckt med
anledning av skrivelsen behandlas i betänkandet
liksom vissa motioner väckta med anledning av
regeringens skrivelse 2003/04:37 Migration och
asylpolitik. De behandlade förslagen återfinns i
bilaga 1.
På utskottets uppdrag har universitetslektorn
Marie Bengtsson, Statsvetenskapliga institutionen
vid Lunds universitet, under 2004 gjort en studie av
Migrationsverkets resurser i förhållande till
kostnaderna i asylmottagandet, se avsnittet 12:1
Migrationsverket.
Vidare har företrädare för Migrationsverket besökt
utskottet och informerat om verkets arbete.
Utskottets överväganden
Anslag inom utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar
Utgiftsområdet består av politikområdena
Integrationspolitik, Storstadspolitik,
Migrationspolitik och Minoritetspolitik.
På förslag av regeringen har riksdagens
finansutskott föreslagit att riksdagen skall
fastställa ramen för utgiftsområde 8 till 6 933 423
000 kr för 2005 (bet. 2004/05:FiU1).
Integrationspolitiken
Integrationspolitiken omfattar frågor om lika
rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla
oavsett etnisk eller religös bakgrund, invandrades
etablering i det svenska samhället, svenskt
medborgarskap, ersättning till kommunerna för
flyktingmottagande samt åtgärder för att förebygga
och motverka etnisk och religiös diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism. Till politikområdet
hör även Integrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO) och Nämnden mot diskriminering.
Integrationspolitiken är sektorsövergripande och
uppfylls huvudsakligen genom insatser inom andra
politikområden.
Målen för integrationspolitiken är lika
rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla
oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en
samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund
och en samhällsutveckling som kännetecknas av
ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som
följer av samhällets grundläggande demokratiska
värderingar och som alla oavsett bakgrund skall vara
delaktiga i och medansvariga för.
10:1 Integrationsverket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Jämför reservation 1 om utgiftsområde 8 (v
och mp)
Propositionen
Integrationsverket är central förvaltningsmyndighet
för integrationsfrågor.
Regeringen har i sin styrning av verket
understrukit att huvuduppgiften är att följa och
utvärdera samhällsutvecklingen ur ett
integrationsperspektiv och att vissa uppgifter som
är av mer främjande karaktär skall minska.
Integrationsverket har under det senaste året
genomfört en omorganisation för att kunna lägga mer
resurser och kompetens på kunskapsuppdraget och
inlett en nedtoning av främjandeuppdraget. Enligt
regeringen bör denna inriktning på verksamheten
fortsätta, vilket medför att den nuvarande
verksamheten kan genomföras med något minskade
resurser. Samtidigt bör DO:s verksamhet förstärkas
till följd av ny lagstiftning och ökad ärendemängd,
och regeringen föreslår därför att 2 miljoner kronor
av anslaget förs till anslaget 10:5 Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering.
Av budgetpropositionen framgår att regeringen
avser att besluta om en översyn av
integrationspolitikens organisering och effektivitet
samt överväga behovet av förändringar av
Integrationsverkets uppdrag.
För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 89
908 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2005
Moderaterna
Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf366
yrkande 6 i denna del att riksdagen anvisar 45
miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
I samma motion yrkande 1 begär motionärerna ett
tillkännagivande om att en avveckling av
Integrationsverket inleds. De begär i yrkandena 2
och 3 att introduktionsenheten överförs till
Migrationsverket, som även skall distribuera
kommunersättningar vid flyktingmottagande.
Folkpartiet
Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf401 i denna
del att riksdagen anvisar 45 miljoner kronor mindre
än vad regeringen föreslagit. Motionärerna föreslår
att Integrationsverket läggs ned.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf288
yrkande 17 ett tillkännagivande bl.a. om att
Integrationsverket bör läggas ned omgående.
Kristdemokraterna
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 28
i denna del att riksdagen anvisar 60 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslagit.
I samma motion yrkande 26 begärs beslut om att
avveckla Integrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2005
och att ge Migrationsverket ansvar för
informationsfrågor till invandrare och flyktingar.
Ett liknande yrkande finns i motion Sf365 yrkande 38
av Sven Brus m.fl. (kd).
Utskottets ställningstagande
Som utskottet nyligen i yttrande till
finansutskottet (2004/05:SfU1y) framhållit är
Integrationsverkets roll som central
förvaltningsmyndighet för integrationsfrågorna
viktig samtidigt som det kan finnas fog för att
utvärdera myndigheten och dess uppdrag. Skälet
härtill är att verket nu har funnits i drygt sex år
(sedan den 1 juni 1998) och att det därför rent
tidsmässigt kan vara lämpligt med en utvärdering.
Därtill kommer att dåvarande Riksdagens revisorer på
förslag av utskottet har genomfört en granskning av
hur väl Integrationsverket fyller sitt syfte.
Revisorerna ansåg i granskningsrapport 2002/03:RR16
att verkets roll måste tydliggöras i förhållande
till andra myndigheter liksom de statliga
myndigheternas ansvar för integrationspolitiken. Som
framgår av budgetpropositionen har regeringen med
anledning härav beslutat att göra en översyn av
integrationspolitikens organisering och effektivitet
och även överväga förändringar av verkets uppdrag.
En sådan översyn är enligt utskottet helt nödvändig
om det skall vara möjligt att ta ställning till
Integrationsverkets framtida uppdrag. Utskottet ser
därför positivt på att regeringen nu avser att
genomföra en översyn.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning och avstyrker
motionerna Sf366 yrkandena 1 och 6 i denna del,
Sf401 i denna del, Sf288 yrkande 17, Sf351 yrkandena
26 och 28 i denna del samt Sf365 yrkande 38. Även
motion Sf366 yrkandena 2 och 3 avstyrks med det
anförda.
10:2 Integrationsåtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden
bl.a. om ytterligare åtgärder mot s.k.
hedersrelaterat våld, begränsning av
möjligheten till tolk efter viss tid i
Sverige och om statsbidrag till
invandrarorganisationer. Jämför
reservationerna 2 (kd), 3 (m, fp, kd, c), 4
(kd) och 5 (c).
Propositionen
Anslaget disponeras huvudsakligen av
Integrationsverket för stöd till organisationer som
främjar integration, för åtgärder som stimulerar
integrationsprocesserna i samhället och för insatser
som förebygger och motverkar främlingsfientlighet,
rasism och etnisk diskriminering. Anslaget
disponeras också för lokal verksamhet mot
diskriminering.
Mellan 2003 och 2006 disponerar regeringen
sammanlagt 120 miljoner kronor för en långsiktig
satsning för att stimulera inrättandet av skyddat
boende, vissa utbildningsinsatser m.m. för framför
allt flickor och unga kvinnor som riskerar att
utsättas för s.k. hedersrelaterat våld. Under
2003-2004 beräknas sammanlagt 60 miljoner kronor
fördelas till länsstyrelserna för detta ändamål. För
åren 2005-2007 avser regeringen att, utöver tidigare
tilldelade medel, avsätta ytterligare 60 miljoner
kronor för fortsatta insatser för denna grupp
ungdomar.
Vidare avser regeringen att låta
Integrationsverket disponera högst 5,5 miljoner
kronor 2005 som bidrag till den ideella föreningen
Centrum mot rasism och högst 2,4 miljoner kronor för
stöd till verksamhet för personer som lämnar
rasistiska grupper. Dessutom förstärks stödet till
lokal verksamhet mot diskriminering med 2 miljoner
kronor per år. Sammanlagt uppgår stödet till
sistnämnda verksamhet till 11 miljoner kronor per
år.
För att åstadkomma ett mer samlat bidragssystem
för organisationer som företräder nationella
minoriteter föreslår regeringen att 2,5 miljoner
kronor av anslaget förs till anslaget 47:1 Åtgärder
för nationella minoriteter inom politikområdet
Minoritetspolitik.
För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 103
742 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2005
Moderaterna
Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf366
yrkande 6 i denna del att riksdagen anvisar 35
miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
I samma motion yrkande 4 begärs ett tillkännagivande
om att inleda en avveckling av anslaget 10:2
Integrationsåtgärder. Motionärerna vill dock ge
fortsatt stöd till bl.a. Centrum mot rasism och
åtgärder för unga kvinnor som riskerar att utsättas
för hedersrelaterat våld.
Kristdemokraterna
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 28
i denna del att riksdagen anvisar 11 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslagit. Motionärerna
avvisar satsningen på lokala
diskrimineringsombudsmän, s.k.
antidiskrimineringsbyråer.
Övriga motioner
Hedersrelaterat våld m.m.
I motion Sf209 av Torsten Lindström (kd) begärs ett
tillkännagivande om hedersrelaterat våld. Motionären
anser att det bör vara obligatoriskt med samarbete
mellan myndigheter och organisationer för att
undvika att myndigheter som har ansvar för att gripa
in saknar tillräcklig information.
Rosita Runegrund m.fl. (kd) begär i motion U308
yrkande 8 ett tillkännagivande om att särskilt
uppmärksamma invandrarkvinnors utsatthet för våld
och "hedersmord" inom den svenska
integrationspolitiken.
Annelie Enochson m.fl. (kd) begär i motion A352
yrkande 24 ett tillkännagivande om åtgärder för att
stävja det hedersrelaterade våldet. Motionärerna
anser att invandrare måste ges möjlighet att komma
in på arbetsmarknaden och att samhället måste stödja
familjen.
I motion Sf326 av Carina Ohlsson m.fl. (s) begärs
i yrkandena 1-3 tillkännagivanden om att
länsstyrelserna, i samverkan med Statens
institutionsstyrelse, uppmärksammar vikten av de
skyddade boendenas kvalitet och säkerhet. Vidare bör
länsstyrelserna ta in kunskapen om befintlig
verksamhet och uppmuntra det arbete som pågår i
ideella organisationer såsom kvinnojourer och
tjejjourer när det gäller kampen mot det
hedersrelaterade våldet samt uppmärksamma och stärka
de nätverk och samarbeten som finns.
I motion So599 av Marita Aronson m.fl. (fp, c, kd,
m) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om att
länsstyrelserna bör få direktiv att uppmärksamma
bristen på stöd i familjekonflikter för flickor som
passerat 18-årsgränsen och avsätta resurser för
verksamhet riktad till gruppen.
Motioner i övrigt
I motion Sf203 av Carl-Axel Roslund (m) begärs ett
tillkännagivande om begränsningen av tolkhjälp. Det
är inte rimligt att vissa efter 10-15 år i Sverige
fortfarande behöver tolkhjälp. Rätten till tolkhjälp
bör därför begränsas till fem år efter ankomstdagen.
I motion Sf223 av Göran Lindblad (m) begärs ett
tillkännagivande om att gratis tolkservice inte
skall ges till svenska medborgare. Undantag bör
göras för minderåriga, äldre och handikappade.
I motion Sf224 av Göran Lindblad (m) begärs ett
tillkännagivande om ett informationscentrum för
invandrare. Ett sådant centrum skall bl.a.
tillhandahålla aktuell information om Sverige på
många språk och ge yrkesvägledning.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf365 yrkande
33 ett tillkännagivande om att inrätta ett
interkulturellt råd med uppgift bl.a. att öka
kommuninvånarnas kunskap om stadens religiösa och
kulturella liv.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf360
yrkande 16 ett tillkännagivande om kampen mot rasism
och främlingsfientlighet. Motionärerna anser att det
är ett gemensamt uppdrag för de demokratiska
partierna och för folkrörelserna.
I motion Sf267 av Paavo Vallius och Nikos
Papadopoulos (s) begärs ett tillkännagivande om det
statliga stödet till invandrarorganisationer.
Villkoret att organisationen skall ha minst 30 000
medlemmar är enligt motionärerna orimligt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att förstärkningen av arbetet
mot rasism och främlingsfientlighet fortsätter
liksom arbetet med att motverka diskriminering.
Bland annat kommer Integrationsverket att kunna
bidra med medel till den ideella föreningen Centrum
mot rasism (5,5 miljoner kronor) och ge stöd till
verksamhet för personer som vill lämna rasistiska
grupper (2,4 miljoner kronor). Vidare förstärks
stödet till lokal verksamhet mot diskriminering
permanent med 2 miljoner kronor per år. Detta är
inte minst viktigt eftersom regeringens analys i
budgetpropositionen visar att skillnaderna i
sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda
personer bl.a. kan förklaras av den diskriminering
som finns i det svenska samhället. Även den
förstärkning av DO som regeringen föreslår, och som
redovisas nedan, är betydelsefull i sammanhanget.
Utskottet delar uppfattningen i motion Sf360 yrkande
16 att det är angeläget med aktiva åtgärder mot
främlingsfientlighet i bl.a. skolor och på
arbetsplatser och att de demokratiska partierna och
folkrörelserna här har ett gemensamt uppdrag. De nu
redovisade satsningarna, t.ex. på Centrum mot
rasism, torde ligga helt i linje med motionens krav.
Centrum mot rasism är en ideell förening som ett
antal frivilligorganisationer, på initiativ av
regeringen och Vänsterpartiet och Miljöpartiet, har
etablerat för att motverka rasism och andra former
av intolerans, Mot bakgrund av vad nu anförts får
motion Sf360 yrkande 16 anses i huvudsak
tillgodosett.
Utskottet ser särskilt positivt på det
förhållandet att ytterligare medel satsas på
åtgärder för att stimulera inrättandet av skyddat
boende för flickor och unga kvinnor som riskerar att
utsättas för s.k. hedersrelaterat våld.
Länsstyrelserna i de tre storstadslänen fick i juni
2003 regeringens uppdrag att bl.a. stimulera
inrättandet av sådant boende. I mars 2004 lämnade de
förslag på hur det fortsatta arbetet bör bedrivas.
Socialstyrelsen skall i mars 2005 lämna en samlad
lägesrapport till regeringen om länsstyrelsernas
insatser. Enligt utskottets mening är det viktigt
att insatser görs för framför allt flickor och unga
kvinnor som riskerar att utsättas för hot och våld
från sina nära anhöriga även i fortsättningen. Det
är därvid angeläget att de erfarenheter som finns
hos kvinnojourer och andra liknande ideella
organisationer tas till vara när det gäller att
motverka det hedersrelaterade våldet. Med hänsyn
till vad som nyss anförts anser utskottet dock att
de åtgärder som vidtagits för närvarande får anses
rimliga.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning och avstyrker
motionerna Sf366 yrkandena 4 och 6 i denna del samt
Sf351 yrkande 28 i denna del.
Även motionerna Sf209, U308 yrkande 8, A352
yrkande 24, Sf326 yrkandena 1-3 och So599 yrkande 3
avstyrks med det anförda.
När det gäller frågan om att slopa möjligheterna
till tolkhjälp efter viss tid i Sverige kan
utskottet konstatera att 8 § förvaltningslagen
(1986:223) föreskriver att när en myndighet har att
göra med t.ex. någon som inte behärskar svenska bör
myndigheten vid behov anlita tolk. Av
Tolkförmedlingsutredningens betänkande
Tolkförmedling (SOU 2004:15 s. 166) kan utläsas att
föreställningen att en effektiv svenskundervisning
och lång vistelsetid i Sverige skulle eliminera
eller i varje fall högst avsevärt reducera behovet
av tolktjänster inte håller. Erfarenheten visar att
även relativt goda kunskaper i svenska och lång
bosättning i landet endast till viss del reducerar
behovet av tolk i komplicerade kontakter med
myndigheterna, exempelvis inom rätts- och
polisväsendet. Utredningen pekar också på att flera
studier har visat att många invandrade när de blir
äldre förlorar sin förmåga att behärska svenska
språket. Utskottet befarar att ett slopande av
möjligheten att få hjälp av tolk efter viss tid i
Sverige skulle innebära att fler personer med
utländsk bakgrund skulle uppleva ett större
utanförskap än som är fallet i dag. Utskottet kan
därför inte ställa sig bakom den i motionerna
föreslagna begränsningen. Motionerna Sf203 och Sf223
avstyrks därmed.
Beträffande stödet till invandrarorganisationer
noterar utskottet att det av budgetpropositionen
(utg.omr. 8 s. 28) framgår att regeringen har för
avsikt att återkomma med eventuella ytterligare
förändringar av stödet till organisationer som
främjar integration. Med hänsyn härtill finner
utskottet inte skäl att föreslå att riksdagen nu
skall ta ett initiativ i frågan och avstyrker därmed
motion Sf267.
Utskottet finner inte heller anledning att föreslå
att riksdagen uttalar sig om inrättande av ett
informationscentrum för invandrare eller ett
interkulturellt centrum. Motionsyrkandena Sf224 och
Sf365 yrkande 33 avstyrks därmed.
10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå ett
motionsyrkande om annan användning av medlen.
Propositionen
Anslaget finansierar statlig ersättning till
kommunerna för kostnader i samband med mottagandet
och introduktionen av flyktingar och deras anhöriga.
Huvuddelen av ersättningen utges i form av
schablonersättning som lämnas med ett fast belopp
per mottagen person. Denna ersättning är flerårig
och börjar betalas ut månaden efter det att
flyktingen har folkbokförts i en kommun. Därutöver
lämnas ersättning för faktiska kostnader för
försörjningsstöd och vissa andra kostnader för
äldre, varaktigt sjuka, barn utan vårdnadshavare och
för personer med funktionshinder.
Enligt budgetpropositionen styrs omfattningen av
kommunmottagandet i grunden av händelser utanför
Sverige, och stora variationer kan förekomma mellan
åren av antalet mottagna personer i kommunerna.
Enligt regeringens prognos kommer 11 000 personer
att tas emot i kommunerna 2005.
För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 1
874 975 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2005
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 25
inte något ändrat anslagsbelopp men ett
tillkännagivande om att under 2005 införa en
utvecklingspeng i stället för dagens system med
förhandlingar och avtal för kommunplacering av
flyktingar. Utvecklingspengen skall följa individen
och administreras av
socialförsäkringsadministrationen. Ett liknande
yrkande finns i motion Sf365 yrkande 24 av Sven Brus
m.fl. (kd).
Utskottets ställningstagande
Kommunersättningen avser att täcka de kostnader som
flyktingmottagandet medför för kommunerna. Det är av
stor vikt att den kommun som tar emot personer som
omfattas av flyktingmottagandet har kapacitet att
erbjuda boende och en god introduktion, allt för att
den enskilde skall få så goda förutsättningar som
möjligt att komma in i det svenska samhället.
Utredningen om flyktingmottagande och introduktion
överlämnade i september 2003 betänkandet Etablering
i Sverige (SOU 2003:75). Beträffande individens
försörjning har utredningen bl.a. föreslagit att en
statlig skattefri etableringsersättning införs som
betalas ut direkt till den berättigade personen
under maximalt ett år så snart bosättning skett och
en handlingsplan föreligger. Handlingsplanen skall
vara individuell och kunna revideras vid behov. Den
som avviker från planen skall ges en reducerad
ersättning. När det gäller det statliga
ersättningssystemet föreslås bl.a. att det riktade
statsbidraget till kommunerna tas bort. Kommunerna
får i stället ersättning via det generella
statsbidragssystemet och med kostnadsutjämning för
det som återstår sedan det som går till försörjning
under det första året tagits bort. Betänkandet har
remissbehandlats, och enligt regeringen planeras en
proposition under 2005.
Mot bakgrund av vad som nu anförts finner
utskottet ingen anledning att göra någon annan
bedömning vad gäller anslaget än den regeringen har
gjort. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motionerna Sf351 yrkande 25 och Sf365
yrkande 24.
10:4 Hemutrustningslån
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör dels bifalla regeringens
förslag till medelsanvisning, dels godkänna
att lån får tas upp i Riksgäldskontoret under
2005 för det samlade behovet av
hemutrustningslån intill ett belopp av
1 300 000 000 kr. Riksdagen bör vidare avslå
ett motionsyrkande om lånens utformning.
Propositionen
Flyktingar och vissa andra utlänningar kan få
statliga lån till hemutrustning när de skall
etablera hushåll i Sverige. Lånen administreras av
Centrala studiestödsnämnden och tas upp i
Riksgäldskontoret. Upplåningen uppgick till 1,2
miljarder kronor 2003. Underskottet i verksamheten -
i huvudsak låneeftergifter och bristande
inbetalningar av räntor och amorteringar - täcks via
anslaget.
Enligt regeringen finns det låntagare från de
stora mottagningsåren 1993 och 1994 som haft anstånd
med återbetalning av lånen under tio år. För några
av dessa kan låneeftergifter bli aktuella. Utfallet
för 2004 och prognosen för anslaget tyder på att
nuvarande anslagsnivå bör ligga fast för 2005.
För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 18
631 000 kr.
Vidare föreslås att riksdagen godkänner att lån
under 2005 tas upp i Riksgäldskontoret för det
samlade behovet av hemutrustningslån intill ett
belopp av 1 300 000 000 kr.
Motion utan anslagseffekt 2005
I motion Sf235 av Siw Wittgren-Ahl (s) begärs ett
tillkännagivande om hemutrustningslån. En växande
skuldsättning kan enligt motionären bli ett
permanent hinder att komma in på arbetsmarknaden.
Lånen måste därför utformas så att de möjliggör en
bra start i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har förståelse för den oro som motionären
ger uttryck för när det gäller risken att låntagarna
skall fastna i en skuldfälla. Som framgår av
budgetpropositionen finns det låntagare från de
stora mottagningsåren 1993 och 1994 som haft anstånd
med återbetalning under tio år. Även om det för
några av dem kan bli aktuellt med låneeftergifter
befarar utskottet att vissa andra kan komma att få
svårigheter att klara av sin lånesituation.
Utskottet ser ingen anledning att nu föreslå någon
ändring av reglerna för hemutrustningslån men anser
att regeringen noga bör följa utvecklingen och om
problem skulle uppstå återkomma till riksdagen. Med
det anförda får motion Sf235 anses i huvudsak
tillgodosedd.
Utskottet tillstyrker dels regeringens förslag
till medelsanvisning, dels att riksdagen godkänner
att lån under 2005 får tas upp i Riksgäldskontoret
till angivet belopp.
10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Propositionen
Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot
diskriminering (DO) och Nämnden mot diskriminering.
Kraven på DO:s verksamhet har enligt regeringen
ökat väsentligt de senaste åren genom ny
lagstiftning, nya befogenheter och ett ökande antal
anmälningar, vilket också lett till att ett större
antal ärenden kan bli föremål för en
domstolsprövning under de kommande åren. DO:s
tillsyn av hur arbetsgivare uppfyller lagens krav på
aktiva åtgärder för och arbete med romer visar på
behovet av fortsatt omfattande insatser. För att DO
skall kunna uppfylla de krav som ställs på
myndigheten och bedriva ett effektivt arbete krävs
en förstärkning av myndigheten. DO:s anslag tillförs
därför 4 miljoner kronor, varav 2 miljoner kronor
genom en överföring av medel från anslaget 10:1
Integrationsverket.
Verksamheten hos Nämnden mot diskriminering
beräknas 2005 uppgå till en kostnad på 150 000 kr.
För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 24
416 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2005
Moderaterna
Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf366
yrkande 6 i denna del att riksdagen inte anvisar
några medel till anslaget. Motionärerna anser att
DO skall överföras till utgiftsområde 14
Arbetsliv.
Kristdemokraterna
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 28
i denna del att riksdagen anvisar 4 miljoner kronor
mer än regeringen föreslagit.
I samma motion yrkande 27 begärs att DO tilldelas
ytterligare medel och ges ett särskilt ansvar för
opinionsbildning mot diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism. Även i motion Sf365
yrkande 21 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs att DO ges
särskilt ansvar för opinionsbildning mot
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar att DO nu tillförs ytterligare
medel och tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning. Motionerna Sf366 yrkande 6 i denna
del, Sf351 yrkandena 27 och 28 i denna del och Sf365
yrkande 21 avstyrks därmed.
I övrigt noterar utskottet att
Diskrimineringskommittén (dir. 2002:11 och 2003:69)
bl.a. har i uppdrag att överväga dels en samordning
eller sammanslagning av vissa ombudsmän, dels om den
eller de framtida ombudsmannainstitutioner som
föreslås skall vara underställda regeringen eller
riksdagen. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag
senast den 1 juli 2005.
Utskottet noterar också att enligt
tilläggsbestämmelsen till 5 kap. 12 §
riksdagsordningen skall beslut i fråga om vilka
ändamål och verksamheter som skall innefattas i ett
utgiftsområde fattas i samband med beslut med
anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Något
beslut att flytta anslaget har inte fattats av
riksdagen (se bet. 2003/04:KU25).
Storstadspolitiken
Propositionen
Storstadspolitiken syftar till att stärka
förutsättningarna för tillväxt och bryta
segregationen i storstäderna. Regeringen har som ett
led i detta arbete tecknat lokala utvecklingsavtal
med sju storstadskommuner om insatser i 24
stadsdelar. Storstadsdelegationen har regeringens
uppdrag att utveckla och samordna den nationella
storstadspolitiken. Politikområdet har inte
tilldelats några medel för 2004 och föreslås inte
heller tilldelas några medel för 2005.
Utvecklingen i de stadsdelar som omfattas av de
lokala utvecklingsavtalen uppvisar enligt regeringen
i vissa avseenden ett positivt trendbrott. Det är
därför angeläget att denna utveckling inte avstannar
eller vänder. Storstadsarbetet skall nu utvärderas
och erfarenheterna spridas till kommuner med
liknande situation som storstadskommunerna.
Utskottets ställningstagande
Hösten 2003 fick en särskild utredare i uppdrag att
utvärdera de rapporter m.m. som tagits fram inom
ramen för arbetet med de lokala utvecklingsavtalen
(dir. 2003:136). Utredaren skall inventera,
sammanställa och analysera rapporterna i syfte att
omvandla gjorda erfarenheter till kunskap. Kunskapen
skall göras tillgänglig bl.a. för kommuner som inte
omfattas av lokala utvecklingsavtal. Uppdraget skall
redovisas senast den 31 mars 2005. Utskottet noterar
att ett delbetänkande (SOU 2004:79) med förslag på
ett långsiktigt nationellt utvärderingsprogram för
de lokala utvecklingsavtalen har överlämnats till
regeringen i juli 2004.
Politikområdet föreslås inte tilldelas några medel
för 2005. Mot bakgrund av den utvärdering som nu
skall ske har utskottet inget att erinra häremot.
Migrationspolitiken
Mål för politikområdet Migrationspolitik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna dels regeringens
förslag till nya mål för politikområdet
Migrationspolitik, dels att de tidigare målen
för politikområdet skall upphöra.
Propositionen
Migrationspolitiken omfattar frågor som rör
migration till och från vårt land, flyktingpolitiken
inklusive mottagande av asylsökande samt
utlänningars rätt att vistas i Sverige. Till
politikområdet hör Migrationsverket och
Utlänningsnämnden.
Målen för politikområdet är att migration till och
från vårt land kan ske i ordnade former, den
reglerade invandringen upprätthålls, asylrätten i
Sverige och i ett internationellt perspektiv värnas
samt att harmoniseringen av flykting- och
invandringspolitiken i EU ökar.
I budgetpropositionen föreslås nya mål, nämligen
att målen för politikområdet skall vara att värna
asylrätten i Sverige och internationellt, att
upprätthålla en reglerad invandring samt att öka
harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken i
EU.
I arbetet med målens uppfyllande skall enligt
förslaget verksamheten präglas av rättssäkerhet,
humanitet och respekt för individens rättigheter.
Utskottets ställningstagande
De nya mål som nu föreslås innebär inte någon
förändring i sak i förhållande till tidigare mål.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nya
mål för politikområdet Migrationspolitik och att de
tidigare målen för politikområdet skall upphöra.
12:1 Migrationsverket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden
om att Migrationsverket skall ha frihet att
använda sina resurser och organisera sin
verksamhet på det sätt det finner effektivast
liksom om obligatorisk vidareutbildning av
verkets personal. Jämför reservation 6 (m).
Propositionen
Anslaget avser i huvudsak förvaltningskostnader för
Migrationsverket, som är central
förvaltningsmyndighet inom migrationsområdet, samt
kostnader för IT-stödet i migrationsarbetet vid
utlandsmyndigheterna.
I strävan att öka öppenheten och rättssäkerheten
vid handläggningen av asylärenden, har regeringen
gett Migrationsverket i uppdrag att förändra
arbetssättet vid asylutredningar. Anslaget behöver
därför ökas med 3 miljoner kronor. Därutöver
föreslås anslaget ökas med 18 miljoner kronor för de
arbetsuppgifter Migrationsverket väntas få med
anledning av regeringens förslag i propositionen
Prövning av verkställighetshinder i
utlänningsärenden (prop. 2003/04:59). Regeringen
föreslår dessutom att anslaget ökas med 20 miljoner
kronor för att minska ärendebalanserna bl.a. inför
en ny instans- och processordning.
Enligt regeringens prognos kommer 22 000 personer
att söka asyl i Sverige 2005.
För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 642
505 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2005
Moderaterna
Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf366 yrkande 6 i
denna del att riksdagen anvisar 120 miljoner
kronor mer än vad regeringen föreslagit i syfte
att förkorta handläggningstiderna.
Folkpartiet
Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf401 i denna
del att riksdagen anvisar 70 miljoner kronor mer än
vad regeringen föreslagit. Genom anställning av fler
asylhandläggare kan de långa handläggningstiderna
förkortas.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277
yrkande 19 ett tillkännagivande om betydelsen av att
korta handläggningstiderna för att förhindra att
humanitära skäl uppstår under den långa
handläggningstiden.
Kristdemokraterna
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 28
i denna del att riksdagen anvisar 112 miljoner
kronor mer än vad regeringen föreslagit.
I samma motion yrkande 8 begärs ett
tillkännagivande om att Migrationsverket tillförs
ytterligare medel för att förkorta
handläggningstiderna för asylansökningar. Enligt
motionärerna kan på så sätt resurser frigöras som
annars skulle läggas på sjukvård och boende. I
yrkande 23 begärs beslut att slopa prövningen av
uppehållstillstånd för de av svensk domstol
meddelade adoptionerna för barn i åldern 12-17 år
samt nyfödda barn till föräldrar med
uppehållstillstånd i Sverige. En sådan åtgärd skulle
minska belastningen på Migrationsverkets
administration.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf335 yrkande
5 ett tillkännagivande om att ytterligare medel
tillförs Migrationsverket för att tidsfristen för
handläggning av ensamkommande barns ärenden skall
kunna hållas till tre månader. Ett likalydande
motionsyrkande finns i motion 2003/04:Sf8 yrkande
11 av Sven Brus m.fl. (kd).
Övriga motioner
Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf237
yrkande 5 ett tillkännagivande om att
Migrationsverket skall ha frihet att använda sina
resurser och organisera sin verksamhet på det sätt
som det finner effektivast. Enligt motionärerna är
detta nödvändigt för att för att uppnå målet om
högst sex månaders handläggningstid. De påpekar
bl.a. att anvisade medel inte får flyttas mellan
anslagen. Ett liknande motionsyrkande finns i motion
2003/04:Sf5 yrkande 10 av Per Westerberg m.fl. (m).
Utskottets ställningstagande
I detta avsnitt behandlar utskottet främst de
motionsyrkanden om handläggningstider som har
budgeteffekt 2005. Ytterligare yrkanden som rör
handläggningstider behandlas nedan i avsnittet
Asylprocessen.
Som framgår av budgetpropositionen har regeringen
föreslagit en ökning av anslaget med 18 miljoner
kronor för de arbetsuppgifter Migrationsverket
väntas få med anledning av regeringens förslag i
propositionen Prövning av verkställighetshinder i
utlänningsärenden (prop. 2003/04:59). Regeringens
förslag har inte färdigbehandlats i riksdagen (bet.
2004/05:SfU3). Om förslaget att ersätta det
nuvarande systemet med s.k. ny ansökan med prövning
av verkställighetshinder inte skulle antas av
riksdagen kommer detta att få betydelse för
verksamheten inom såväl Migrationsverket som
Utlänningsnämnden. Utskottet anser att det i så fall
får ankomma på regeringen att i tilläggsbudget ta
ställning till om anslag inom utgiftsområde 8 skall
anpassas härtill.
Antalet asylsökande minskade med 5 % 2003 jämfört
med 2002. Under 2003 sökte sammanlagt 31 555
personer asyl i Sverige. Därefter har minskningen
fortsatt och t.o.m. oktober i år har 19 491 personer
sökt asyl här, vilket omräknat till helår motsvarar
ca 23 400 personer. Migrationsverket har i en
verksamhets- och utgiftsprognos den 20 oktober 2004
angett att prognosen för 2004 höjts något, från 23
000 asylsökande till 24 000, jämfört med tidigare
prognos. Företrädare för Migrationsverket har den 28
oktober 2004 upplyst att verket för 2005 gör
bedömningen att ca 24 000 personer kommer att söka
asyl i Sverige. För 2006 är motsvarande siffra 22
000 personer.
Som redan nämnts gör regeringen bedömningen att 22
000 personer kommer att söka asyl här under 2005.
Prognosen för antalet asylsökande är som alltid
mycket osäker och beror i högsta grad på
omvärldsfaktorer. Eftersom antalet asylsökande är av
avgörande betydelse för kostnadernas utveckling inom
området är det enligt utskottet mycket viktigt men
också mycket svårt att göra prognoser över antalet
asylsökande. Mot bakgrund av antalet asylsökande
hittills i år och Migrationsverkets senaste
bedömning avseende 2005 är det rimligt att anta att
regeringens prognos är något för låg. Utskottet kan
dock inte bortse från den osäkerhet som vidlåder
denna typ av prognoser och gör därför bedömningen
att den tills vidare får godtas. Det är dock
angeläget att regeringen redan under våren
återkommer med förslag på tilläggsbudget om
prognoserna då tyder på ett högre antal asylsökande.
I den uppföljningsstudie som utskottet låtit göra
(och som redovisas närmare nedan i detta avsnitt)
framhålls betydelsen av att Migrationsverket på ett
tidigare stadium får besked om de resurser man kan
disponera.
När det gäller handläggningstiderna kan utskottet
konstatera att målet är att den totala väntetiden
för den asylsökande bör vara högst 12 månader. Den
totala genomsnittliga handläggningstiden, dvs. från
asylansökan till beslut i överklagande av
Utlänningsnämnden, var 462 dagar för de ärenden som
avgjordes av nämnden 2003. Motsvarande
genomsnittliga handläggningstid var året innan 435
dagar. Av Migrationsverkets verksamhets- och
utgiftsprognos den 20 oktober 2004 framgår att den
totala väntetiden för avgjorda ärenden för perioden
januari-september 2004 var 498 dagar (median 456).
Det framgår också att verket förutspår att
handläggningstiden i Migrationsverket under 2006
kommer att vara nere i sex månader.
Beslut om uppehållstillstånd eller avvisning skall
fattas inom sex månader från det att ansökan
inkommit till Migrationsverket. Av de avgjorda
ärendena beslutades 50 % inom sex månader jämfört
med 48 % året innan. Den genomsnittliga
handläggningstiden för grundärenden hos
Migrationsverket var 224 dagar (median 184) 2003.
Den genomsnittliga handläggningstiden för
grundärenden vid Migrationsverket under perioden
januari-september 2004 var enligt verksamhets- och
utgiftsprognosen 281 dagar (median 203).
Orsakerna till långa handläggningstider är enligt
regeringen flera och ofta komplexa. Bland annat
saknar över 90 % av de asylsökande passhandlingar
vid ansökningstillfället, vilket innebär att
asylutredningar om bl.a. deras identitet och resväg
försvåras. Hur Migrationsverket organiserar
prövningsverksamheten är också av betydelse för
handläggningstiderna. Enligt regeringen är det
därför angeläget att Migrationsverket vidtar
åtgärder som leder till effektivare handläggning.
Ett sådant förändringsarbete har påbörjats vid
verket.
Under 2003 var 27 % av alla som sökte asyl barn.
Av de 8 568 barn som sökte asyl hade 561 kommit till
Sverige som s.k. ensamkommande barn. Under 2003
avgjorde Migrationsverket 19 % av alla ansökningar
om asyl från ensamkommande barn inom målet om tre
månader. Detta var en förbättring i jämförelse med
2002 när 15 % avgjordes inom tre månader.
Företrädare för Migrationsverket har den 28 oktober
2004 upplyst att Migrationsverket nu har kunnat
halvera antalet barn med öppna ärenden.
Regeringen konstaterar själv i budgetpropositionen
(s. 52) att de uppsatta målen vad gäller
Migrationsverkets handläggningstider inte har
uppnåtts. Detta är enligt utskottet beklagligt inte
minst mot bakgrund av att långa handläggningstider
är mycket påfrestande för de enskilda samtidigt som
de ger upphov till stora ärendebalanser. Långa
handläggningstider kan därmed inverka negativt på
den nya instans- och processordning som skall
införas från 2006. För att komma till rätta med
problemen föreslår regeringen att Migrationsverkets
och, som redovisas nedan, Utlänningsnämndens
resurser ökas bl.a. för att minska ärendebalanserna
inför införandet av den nya ordningen. Ett minskat
antal asylsökande och det förhållandet att
myndigheterna tillförs ökade resurser ökar enligt
utskottets mening förutsättningarna för dem att
minska de alltför långa handläggningstiderna. Med
hänsyn härtill och då ett minskat antal asylsökande
även minskar kostnaderna för migrationspolitiken ser
utskottet mycket positivt på denna förstärkning.
Utskottet noterar att en särskild utredare i
dagarna har fått regeringens uppdrag att i samverkan
med Domstolsverket förbereda och vidta åtgärder för
att en ny instans- och processordning skall kunna
inrättas. I uppdraget ingår också att tillsammans
med Utlänningsnämnden förbereda och genomföra en
avveckling av nämnden senast den 1 januari 2006.
Utskottet vill också något beröra frågan om
bristande flexibilitet mellan olika anslag och
effekten på handläggningstiderna. På utskottets
uppdrag har universitetslektorn Marie Bengtsson,
Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds
universitet, under 2004 gjort en studie av
Migrationsverkets resurser i förhållande till
kostnaderna i asylmottagandet. I studien anförs
bl.a. att Migrationsverket har haft en mycket tuff
situation under de studerade åren 2000-2003 med en
mycket hög och oförutsägbar inströmning av
asylsökande utan att resurserna till prövning ökat i
motsvarande grad. Då flexibiliteten mellan olika
anslag och verksamheter är låg har detta lett till
ökad ärendebelastning och långa väntetider i
mottagningssystemet, vilket i sin tur medfört stora
samhällsekonomiska kostnader. Bristen på
långsiktighet har också lett till stora problem med
planeringen inom myndigheten och resurstillskott har
vid flera tillfällen kommit långt senare än vad som
varit önskvärt. Enligt studien är det visserligen
möjligt att spara pengar på asylmottagandet genom
att anslå extra resurser till asylprövningen men
besparingen uppkommer inte samma år. Under en
inledningsperiod krävs därför en fördubbling av
resurserna.
Utskottet anser det olyckligt om bristande
flexibilitet mellan anslag, i första hand anslagen
12:1 och 12:2, leder till ökad ärendebelastning och
långa väntetider i mottagningssystemet och därmed
till både påfrestningar på individerna och stora
kostnader för samhället. Även Statskontoret har i
rapporten Tydligare styrning av Migrationsverket
(2004:20) påtalat att den nuvarande
anslagskonstruktionen försvårar Migrationsverkets
möjligheter att snabbt prioritera mellan och inom
olika verksamhetsområden, i synnerhet inom
asylärendena. Utskottet noterar att också
Riksrevisionen i rapporten Snabbare asylprövning
(RiR 2004:24) har granskat regeringens och
Migrationsverkets åtgärder bl.a. för att minska de
långa handläggningstiderna. Riksrevisionen har även
tagit upp frågan om anslagsstrukturen och pekat på
olika sätt att öka flexibiliteten inom
asylprocessen.
Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att
det finns starka skäl att överväga möjligheterna
till ett flexiblare utnyttjade av anslagen på
migrationspolitikens område med beaktande av de krav
som ställs på verksamheten. Eftersom Statskontorets
rapport för närvarande bereds i Regeringskansliet
förutsätter utskottet att detta sker utan ett
formligt tillkännagivande från riksdagens sida.
Enligt 2 kap. 4 § 2 a utlänningslagen (1989:529)
gäller att uppehållstillstånd får ges adopterade
under 18 år bl.a. om adoptionsbeslutet meddelats av
svensk domstol. Bestämmelsen trädde i kraft den 1
juli 2001 och utskottet kan inte se något skäl att
föreslå riksdagen en ändring därav.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning och avstyrker
motionerna Sf366 yrkande 6 i denna del, Sf401 i
denna del, Sf277 yrkande 19, Sf351 yrkandena 8, 23
och 28 i denna del samt Sf335 yrkande 5 och
2003/04:Sf8 yrkande 11.
Motionerna Sf237 yrkande 5 och 2003/04:Sf5 yrkande
10 får anses tillgodosedda med vad utskottet anfört
ovan om flexiblare användning av Migrationsverkets
anslag.
12:2 Mottagande av asylsökande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Propositionen
Anslaget finansierar mottagande av asylsökande m.fl.
Boende för asylsökande, organiserad verksamhet,
förvar och arbete med verkställighet utgör delar av
kostnaderna för mottagandet. Vidare finansieras från
anslaget***********************************************************************
d *b*l*.*a*.* *b*o*s*t*a*d*s*-* *o*c*h*
*d*a*g*e*r*s*ä*t*t*n*i*n*g*a*r* *t*i*l*l*
*a*s*y*l*s*ö*k*a*n*d*e*,* *e*r*s*ä*t*t*n*i*n*g*a*r*
*t*i*l*l* *l*a*n*d*s*t*i*n*g* *f*ö*r* *h*ä*l*s*o*-*
*o*c*h* *s*j*u*k*v*å*r*d* *t*i*l*l*
*a*s*y*l*s*ö*k*a*n*d*e*,* *e*r*s*ä*t*t*n*i*n*g*a*r*
*t*i*l*l* *k*o*m*m*u*n*e*r* *o*c*h*
*l*a*n*d*s*t*i*n*g* *f*ö*r* *b*a*r*n* *o*c*h*
*u*n*g*d*o*m*a*r*s* *u*t*b*i*l*d*n*i*n*g*,*
*f*ö*r*s*k*o*l*e*v*e*r*k*s*a*m*h*e*t* *o*c*h*
*s*k*o*l*b*a*r*n*s*o*m*s*o*r*g*.* *Ä*v*e*n*
*e*r*s*ä*t*t*n*i*n*g* till kommuner för vissa
utredningskostnader m.m. avseende asylsökande
ensamkommande barn och för kostnader för god man
till dessa barn finansieras från anslaget.
Utgifterna styrs främst av antalet asylsökande,
handläggningstiderna hos berörda myndigheter samt
tiden från lagakraftvunnet avvisnings- eller
utvisningsbeslut till utresa. 2005 beräknas den
genomsnittliga dygnsutgiften inom mottagandesystemet
till 219 kr.
För att delfinansiera kriminalvårdens ökade
utgifter med anledning av regeringens förslag i
proposition 2003/04:35 Människosmuggling och
tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande och
vittnen m.m. föreslår regeringen att 2 miljoner
kronor överförs till utgiftsområde 4 Rättsväsendet
fr.o.m. 2005.
I budgetpropositionen föreslås att den statliga
ersättningen till kommuner för vissa sociala
utredningar gällande ensamkommande asylsökande barn
även skall gälla för 2005.
Enligt regeringen bygger beräkningen av anslaget
på att riksdagen kommer att anta det förslag om
ändring i lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. (LMA) som regeringen under hösten
kommer att lämna till riksdagen. Förslaget innebär
att den särskilda bostadsersättningen avskaffas,
vilket leder till minskade utgifter på anslaget.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 mars 2005.
För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 3
296 162 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2005
Moderaterna
Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf366
yrkande 6 i denna del att riksdagen anvisar 400
miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit. Genom att anslå medel för att korta
handläggningstiderna minskar kommunernas
mottagningskostnader.
Folkpartiet
Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf401 i
denna del att riksdagen anvisar 416 miljoner
kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
Enligt motionärerna ger kortare
handläggningstider en besparing på anslaget 12:2
Mot-
tagande av asylsökande.
Kristdemokraterna
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 28
i denna del att riksdagen anvisar 300 miljoner
kronor mindre än vad regeringen föreslagit. Snabbare
handläggning frigör enligt motionärerna resurser som
annars skulle gå till sjukvård och boende.
Vänsterpartiet
Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf299 ett
tillkännagivande om bostadsersättning vid eget
boende. Motionärerna avvisar planerade
inskränkningar i asylsökandes rätt till ersättning
vid eget boende som enligt budgetpropositionen
kommer att föreläggas riksdagen under hösten 2004.
Enligt motionärerna bör riksdagen bör avslå
budgetpropositionen i denna del. Den besparing som
regeringen räknar med att förslaget skall ge bygger
på ett antagande att endast ett fåtal av dem med
eget boende kommer att flytta till Migrationsverkets
anläggningsboende. Om de som i dag uppbär ersättning
vid eget boende skulle välja att flytta till
anläggningsboende skulle statens kostnader tvärtom
öka eftersom dygnskostnaderna för anläggningsboende
är högre än kostnaderna för bostadsersättning vid
eget boende.
Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf361
yrkande 11 ett tillkännagivande om att
inskränkningar i möjligheten till eget boende bör
avvisas.
Utskottets ställningstagande
Av budgetpropositionen framgår att kostnaderna för
mottagandesystemet är fortsatt höga trots att
antalet asylsökande minskar samt att en asylsökande
normalt skall vara berättigad till ersättning under
högst 12 månader. Cirka 43 000 personer var
registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem
vid årsskiftet 2003/04, vilket är en ökning med
cirka 3 400 personer jämfört med förra årsskiftet.
Ungefär 51 % bodde i anläggningsboende och 49 % i
s.k. eget boende. Den genomsnittliga vistelsetiden i
mottagandesystemet var 404 dagar 2003. Jämfört med
2002 motsvarar det en ökning med 57 dagar. Av de
registrerade i mottagandet hade 47 % en vistelsetid
som var längre än 12 månader, vilket är en ökning
med 8 % jämfört med året innan. Orsakerna till långa
vistelsetider är flera och komplexa. Förutom de
orsaker som redovisats i samband med
handläggningstiderna beror långa vistelsetider också
på problem med att verkställa avvisnings- och
utvisningsbeslut. Det faktum att andelen bifall hos
Utlänningsnämnden har minskat påverkar också
ärendebalansen. Därtill förlänger möjligheten att
lämna in ett obegränsat antal nya ansökningar den
totala vistelsetiden.
Utskottet beklagar de alltför långa
vistelsetiderna i mottagningssystemet, som inte bara
leder till stora samhällsekonomiska kostnader utan
också är mycket påfrestande för de enskilda. Det
förhållandet att Migrationsverket och
Utlänningsnämnden får ökade resurser 2005 för att
minska ärendebalanserna ökar enligt utskottet
förutsättningarna för en minskning av
vistelsetiderna. Detta torde dock även förutsätta
att minskningen av antalet asylsökande håller i sig.
Utskottet har ovan godtagit regeringens prognos för
2005 och anser med hänsyn härtill att några
ytterligare åtgärder i vart fall för närvarande inte
är påkallade. Utskottet vill tillägga att
Migrationsverket i sin verksamhets- och
utgiftsprognos den 20 oktober 2004 angivit att de
bedömer att antalet inskrivna kommer att minska med
4 000 personer fram till årsskiftet jämfört med
årsskiftet 2003/04 och att antalet inskrivna antas
minska med ytterligare ca 3 000 personer under 2005.
Utskottet vill även framhålla det ovan nämnda
förslaget i proposition 2003/04:59 om att slopa
ordningen med ny ansökan.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen sin
avsikt att återkomma till riksdagen med ett förslag
om att avskaffa bostadsersättningen för asylsökande.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet står inte bakom
budgetpropositionen i denna del.
Beträffade motionsyrkandena om att avvisa
inskränkningar i förslaget till bostadsersättning
vid eget boende kan utskottet konstatera att
regeringen nyligen förelagt riksdagen en proposition
om bostadsersättning för asylsökande (prop.
2004/05:28), vari föreslås att bostadsersättningen
för asylsökande som väljer eget boende avskaffas
fr.o.m. den 1 mars 2005. Regeringen beräknar att en
besparing på 50 miljoner kronor uppkommer 2005 till
följd av förslaget. Regeringen har då utgått från
att ca 10 % av dem som i dag bor i eget boende
kommer att flytta till anläggningsboende. En plats i
anläggning innebär en merkostnad för
Migrationsverket jämfört med eget boende. Av det
skälet ifrågasätts i motionerna Sf299 och Sf361
yrkande 11 även besparingens storlek. Frågan om
slopande av bostadsersättning vid eget boende kommer
att behandlas av utskottet senare under hösten.
Eftersom förslaget endast kommer att påverka
anslaget förhållandevis marginellt anser utskottet
att bedömningen av de ekonomiska effekterna av
förslaget kan anstå till dess. Utskottet avstyrker
därmed motionerna Sf299 och Sf361 yrkande 11.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning och avstyrker motionerna Sf366
yrkande 6 i denna del, Sf401 i denna del och
Sf351 yrkande 28 i denna del.
12:3 Migrationspolitiska åtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning.
Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden
om att höja flyktingkvoten och om skälet till
att anslagsmedlen avseende flyktingkvoten
inte utnyttjats fullt ut. Jämför reservation
7 (m, fp, kd, c).
Propositionen
Från anslaget finansieras organiserad överföring av
flyktingar m.fl. och ersättning till de kommuner som
tar emot dessa personer samt bidrag till vissa
hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Bidrag
till flyktingars resor från Sverige för bosättning i
annat land och bidrag till flyktingar för kostnader
för anhörigas resor till Sverige finansieras via
detta anslag.
I budgetpropositionen föreslås såvitt avser
flyktingkvoten att anslagsmedlen för 2005 skall
kunna användas med viss flexibilitet och motsvara
kostnaderna för överföring och mottagande av 1 840
personer.
För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på
289 809 000 kr. Tabell 5.8 An
Motioner utan anslagseffekt 2005
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277
yrkande 11 ett tillkännagivande om ansträngningar
för att höja flyktingkvoten i Sverige och globalt.
Det är enligt motionärerna angeläget att Sverige
verkar för att fler länder åtar sig att ta emot
kvotflyktingar.
Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion 2003/04:Sf6
yrkande 3 ett tillkännagivande om kvotflyktingar och
regeringens misslyckande. För 2003 anslog riksdagen
medel motsvarande 1 840 kvotflyktingar. Motionärerna
vill ha en förklaring till varför flyktingkvoten
inte utnyttjats fullt ut.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande
14 en redovisning av orsaken till att anslagsmedlen
avseende flyktingkvoten inte utnyttjats och om
outnyttjade medel använts på annat sätt.
Motionärerna framhåller att även om man räknar med
medicinska insatser i Bosnien och Kosovo torde inte
alla medel för kvoten ha utnyttjats. Ett liknande
yrkande finns i motion 2003/04:Sf8 yrkande 12 av
Sven Brus m.fl. (kd).
Utskottets ställningstagande
Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är
beredskapen att ta emot flyktingar för
vidarebosättning i Sverige. Den s.k. flyktingkvoten
skall användas för uttagning av flyktingar eller
andra personer som befinner sig i en särskilt utsatt
situation och/eller för att ta hand om fall där
UNHCR har särskilda svårigheter att finna ett
lämpligt placeringsland. Kvoten är inte begränsad
till flyktingar i ordets formella bemärkelse. Medlen
används även för vissa hjälpinsatser för flyktingar
utanför Sverige.
Enligt utskottets mening är det viktigt att
uttagningarna, liksom hittills, görs i samarbete med
UNHCR. Det är också angeläget att kretsen av länder
som tar emot personer i behov av vidarebosättning
utvidgas. Utskottet förutsätter att UNHCR verkar för
att utöka antalet vidarebosättningsländer. Utskottet
noterar att det på EU-nivå pågår diskussioner som
har betydelse i detta sammanhang. Kommissionen har i
ett meddelande om en styrd inresa till EU för
personer i behov av internationellt skydd (KOM(2004)
410) föreslagit regionala EU-program för skydd för
att komma till rätta med utdragna
flyktingsituationer och som en del i
skyddsprogrammen ett vidarebosättningsprogram för
specifika flyktingsituationer.
Såväl för 2002 som för 2003 anvisades medel som
motsvarar överföring av 1 840 personer. Av
Migrationsverkets statistik framgår att totalt 1 015
personer överfördes för vidarebosättning under 2002
och att motsvarande siffra 2003 var 890, varav 207
personer hade fått beslut året innan. Av
regleringsbrevet för Migrationsverket för 2004
framgår att anslagsposterna Vidarebosättning och
Resor vid vidarebosättning m.m. inom anslaget 12:3
uppgår till sammanlagt drygt 267 miljoner kronor. Av
dessa medel får Migrationsverket utan särskilt
beslut av regeringen disponera drygt 237 miljoner
kronor. Av ett skriftligt frågesvar lämnat av
migrationsministern den 18 mars 2004 framgår att
Migrationsverket får disponera medel motsvarande 1
700 skyddsbehövande personer för vidarebosättning i
Sverige och att resterande medel, motsvarande 140
personer, står till regeringens disposition om
ytterligare behov av vidarebosättning skulle
uppkomma respektive om behov av alternativt
användande av medlen skulle uppstå.
Frågan varför flyktingkvoten inte utnyttjats fullt
ut besvaras delvis av Migrationsverkets
årsredovisning för 2003 (s. 22-23). Däri anges att
sett över hela budgetåret har överföringarna gått
ovanligt trögt. Ofta har fördröjningarna att göra
med svårigheter i respektive utreseland där
myndigheterna av olika skäl inte beviljar utresa för
personerna i fråga eller tar väldigt god tid på sig
för att handlägga dessa ärenden. Det har även
funnits vissa problem att få fram kommunplatser.
Enligt årsredovisningen är vidarebosättningsarbetet
till sin natur oförutsägbart på grund av händelser
som inträffar runtom i världen. Förutsättningarna
för planeringen 2003 ändrades t.ex. radikalt på
grund av Irakkriget. En annan förklaring som
utskottet vill peka på är att medlen skall kunna
användas med viss flexibilitet. 2003 användes medel
bl.a. för medicinska insatser i Bosnien-Hercegovina
och Kosovo i det s.k. Medevacprogrammet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sf277 yrkande 11, 2003/04:Sf6 yrkande 3, Sf351
yrkande 14 och 2003/04:Sf8 yrkande 12.
Utskottet, som inte har något att invända mot att
en viss del av medlen även 2005 skall få användas
med viss flexibilitet, tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning för 2005.
12:4 Utlänningsnämnden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning.
Propositionen
Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut som
fattas av Migrationsverket avseende avvisning och
utvisning samt ansökningar om uppehållstillstånd,
flyktingförklaring, resedokument och svenskt
medborgarskap. Nämnden prövar även s.k. ny ansökan
om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b §
utlänningslagen. Sådan ansökan kan göras efter det
att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut vunnit
laga kraft.
Regeringen föreslår att Utlänningsnämndens anslag
ökas med 25 miljoner kronor för att minska
ärendebalanserna bl.a. inför en ny instans- och
processordning samt för att minska väntetiderna i
Migrationsverkets mottagandesystem.
Enligt regeringen skall en särskild utredare
snarast tillkallas för att förbereda och vidta
åtgärder för att inrätta en ny instans- och
processordning som skall gälla från den 1 januari
2006.
För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 149
792 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Målet för överprövning av beslut om avvisning eller
utvisning är att beslut skall fattas inom sex
månader och att den totala väntetiden i
Migrationsverket och Utlänningsnämnden bör vara
högst 12 månader. Den genomsnittliga
handläggningstiden under 2003 var 190 dagar (135
median) i asylärenden och 211 dagar (184 median) i
avlägsnandeärenden där asylskäl inte åberopas. 2002
var handläggningstiderna 221 (167 median) respektive
248 dagar (237 median). Under 2003 fattades beslut
inom sex månader i cirka 60 % av de avgjorda
asylärendena och i 48 % av de ärenden där asylskäl
inte åberopats. Enligt budgetpropositionen (s. 51)
har regeringens mål ännu inte nåtts men resultatet
har förbättrats jämfört med föregående år då beslut
fattades inom sex månader i 52 % av asylärenden och
32 % av övriga ärenden. När det gäller avvisning
eller utvisning av ensamkommande barn, är målet att
beslut skall fattas inom tre månader. Nämnden
avgjorde 106 ärenden avseende ensamkommande barn
under 2003, varav 17 ärenden bifölls. Den
genomsnittliga handläggningstiden var 91 dagar.
Mot bakgrund av behovet att minska
ärendebalanserna inför den nya instans- och
processordningen 2006 och med hänsyn till de
alltjämt långa handläggningstiderna välkomnar
utskottet regeringens förslag att öka anslaget med
25 miljoner kronor för 2005. Utskottet noterar att
även riksdagens ställningstagande till proposition
2003/04:59 om slopandet av ordningen med ny ansökan
får stor betydelse för Utlänningsnämndens
verksamhet. Om propositionen antas av riksdagen
innebär det att handläggningen av dessa ansökningar
inte längre kommer att ta Utlänningsnämndens
resurser i anspråk. Detta kommer i sin tur att leda
till att handläggningstiderna i nämnden kan kortas
väsentligt. Skulle propositionen inte antas får det,
som utskottet angivit ovan beträffande anslaget
12:1, ankomma på regeringen att ta ställning till om
anslagen inom utgiftsområde 8 behöver anpassas.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning för 2005.
Som redan nämnts har en särskild utredare fått
regeringens uppdrag att i samverkan med
Domstolsverket förbereda och vidta åtgärder för att
en ny instans- och processordning skall kunna
inrättas. I uppdraget ingår också att tillsammans
med Utlänningsnämnden förbereda och genomföra en
avveckling av nämnden senast den 1 januari 2006.
12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning.
Riksdagen bör vidare avslå ett
motionsyrkande om rättshjälp i Dublinärenden.
Jämför reservation 8 (kd).
Propositionen
Anslaget finansierar offentligt biträde enligt
utlänningslagen vid Regeringskansliet,
Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
Regeringen bedömer att anslaget bör utökas med 60
miljoner kronor för ökade kostnader för offentligt
biträde i utlänningsärenden.
För 2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 177
027 000 kr.
Motioner utan anslagseffekt 2005
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf351 yrkande 5
ett tillkännagivande om möjlighet att få rättshjälp
vid "Dublinärende".
Utskottets ställningstagande
Enligt 11 kap. 8 § utlänningslagen gäller att
offentligt biträde skall förordnas i ärende om
avvisning eller utvisning, om det inte måste antas
att behov av biträde saknas. Utskottet finner inte
skäl att föreslå riksdagen en ändring av nämnda
bestämmelse och avstyrker därmed motion Sf351
yrkande 5.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning för 2005.
Övriga anslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning för anslagen 12:6
Utresor för avvisade och utvisade och 12:7
Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar.
Riksdagen bör även såvitt gäller
minoritetspolitiken bifalla anslaget 47:1
Åtgärder för nationella minoriteter.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 12:6 ökas med 90
miljoner kronor på grund av ett ökat antal
avvisningar och utvisningar samt ökade
resekostnader. För 2005 föreslår regeringen ett
ramanslag på 225 556 000 kr.
Beträffande anslaget 12:7 anges att den europeiska
flyktingfonden, som inrättades för perioden
2000-2004, enligt beslut i ministerrådet har
förlängts för perioden 2005-2010. För budgetåret
2005 föreslår regeringen ett ramanslag på 30 400 000
kr.
I fråga om minoritetspolitiken finns enligt
regeringen behov av ett mer sammanhållet system för
bidrag till organisationer som företräder nationella
minoriteter. Därför föreslås att 2,5 miljoner kronor
förs från anslaget 10:2 Integrationsåtgärder till
anslaget 47:1. För budgetåret 2005 föreslår
regeringen ett ramanslag på 10 500 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning för 2005 för anslagen 12:6 Utresor
för avvisade och utvisade, 12:7 Från EU-budgeten
finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
och 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter.
Asylprocessen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om bl.a.
handläggningstider, länderkunskap och
asylsökandes rätt till auktoriserad tolk.
Jämför reservationerna 9 (m), 10 (c), 11
(mp), 12 (mp), 13 (v) 14 (kd), 15 (mp), 16
(v), 17 (kd, v, c och mp), 18 (kd) och 19
(c).
Skrivelsen
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för
resultat och kostnader i asylprocessen. I
asylprocessen ingår de olika momenten från det att
en person lämnar in en asylansökan vid
Migrationsverket till dess att personen i fråga
antingen får ett uppehållstillstånd eller ett
lagakraftvunnet avvisningsbeslut och därmed skall
lämna landet. I skrivelsen anges att regeringen
under en följd av år har arbetat med att förstärka
och effektivisera asylprocessen. Utvecklingen av
antalet asylsökande följs kontinuerligt, och barn i
asylprocessen är högt prioriterade. Dessutom pågår
det ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att
förbättra asylprocessen utifrån ett barnperspektiv.
Det påpekas också att regeringens och myndigheternas
arbete med att reformera och effektivisera
asylprocessen fortsätter.
Motioner
Handläggningstider
Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion Sf237
yrkande 4 ett tillkännagivande om att väntan på
besked om asyl i första instans inte får vara längre
än sex månader. För barn bör handläggningstiden inte
överstiga tre månader. Ett liknande yrkande finns i
motion 2003/04:Sf5 yrkande 9 av Per Westerberg m.fl.
(m).
I motion Sf208 av Sten Tolgfors (m) begärs i
yrkande 1 ett tillkännagivande om att målet bör vara
att barn inte skall behöva vänta längre än tre
månader på besked vid ansökan om asyl. Särskilt barn
drabbas av långa väntetider och av den osäkerhet
detta för med sig.
I motion Sf378 av Ulrika Karlsson (m) begärs i
yrkande 3 ett tillkännagivande om kortare
handläggningstider vid asylprövning. Motionären
anser att handläggningstiden bör vara maximalt sex
månader. Om inte myndigheterna klarar detta bör den
asylsökande automatiskt få ett positivt besked.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265
yrkande 8 ett tillkännagivande om att införa en
bortre tidsgräns för besked om uppehållstillstånd på
tolv månader för vuxna och sex månader för barn.
I motion Sf291 av Birgitta Sellén och Kenneth
Johansson (c) begärs i yrkande 1 ett
tillkännagivande om att asylärenden skall ha kortare
handläggningstider och att barnens berättelser bör
få större tyngd.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion
2003/04:Sf396 yrkande 7 ett tillkännagivande om att
införa en bortre tidsgräns på tolv månader från
ansökningsdagen för asylbeslut.
I motion 2003/04:Sf314 av Solveig Hellquist m.fl.
(fp, kd, mp) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande
om en tidsfrist på tre månader i utlänningslagen för
handläggning som gäller ensamkommande barn under 18
år som söker asyl eller uppehållstillstånd. I samma
motion yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om en
tidsfrist på sex månader i utlänningslagen för
handläggning av ärenden som gäller barnfamiljer som
söker asyl och uppehållstillstånd. I yrkande 3
begärs ett tillkännagivande om att förkorta
handläggningstiderna för asylsökande ensamkommande
barn samt barnfamiljer. Motionärerna anser att de
långa handläggningstiderna är nedbrytande för alla
asylsökande men att de är särskilt skadliga för
barn.
I motion Sf375 av Gustav Fridolin (mp) och Annika
Qarlsson (c) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande
om att en bortre gräns för asylprövningar sätts till
18 månader och att de flyktingar som väntat längre
på slutligt besked automatsikt bör få stanna i
Sverige.
I motion Sf300 av Yilmaz Kerimo (s) begärs i
yrkande 1 ett tillkännagivande om att förkorta
asylprocessen för ensamma flyktingbarn. Motionären
anser att väntetiden i ett enskilt fall aldrig får
överstiga tre månader.
Länderkunskap
I motion Sf207 av Sten Tolgfors (m) begärs ett
tillkännagivande om att framtagande av
länderunderlag i asylärenden bör brytas ur
Migrationsverket och läggas i en särskild från
parterna skild verksamhet. Enligt motionären skall
båda parter ges tillgång till länderunderlaget.
Även i motion 2003/04:Sf211 av Sten Tolgfors (m)
begärs ett tillkännagivande om framtagande av
länderunderlag i asylärenden.
I motion Sf278 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp)
begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om
länderkunskap vid utredning av kvinnliga
asylsökande. Den som utreder kvinnors asylskäl måste
enligt motionärerna ha mycket god kännedom om landet
som den asylsökande kommer ifrån och ha särskild
kunskap om hur ensamma kvinnors situation är just i
det område som kvinnan kommer ifrån.
Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf361
yrkande 3 ett tillkännagivande om förstärkning av
Migrationsverkets omvärldsbevakning liksom analyser
och kunskapsuppbyggnad vad gäller asylområdet
generellt. I samma motion yrkande 4 begärs ett
tillkännagivande om obligatorisk vidareutbildning
för samtlig personal inom Migrationsverket.
Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion
2003/04:Sf357 yrkande 18 ett tillkännagivande om
s.k. landinformation. Landinformation måste enligt
motionärerna ske på bred basis och utifrån flera
olika källor i landet. En översyn bör ske för att
tydliggöra på vilket sätt Sverige får sin
landinformation.
Tolk
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf403
yrkande 12 en utredning av frågan om asylsökandes
rätt till auktoriserad tolk och översättare. Tolken
bör dessutom vara av samma kön som den asylsökande.
I samma motion yrkande 13 begärs utredning av
Migrationsverkets bruk av språktester.
Migrationsverket bör upphöra med språktesterna medan
översynen pågår.
Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion
2003/04:Sf357 yrkande 20 ett tillkännagivande om
behovet av tolk. Tolken bör enligt motionärerna vara
auktoriserad och om så önskas av samma kön.
Kvinnor i asylprocessen
I motion Sf278 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp)
begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att i
asylutredning av kvinnor följa Migrationsverkets
riktlinjer. Enligt motionärerna sker detta inte i
dag. I samma motion yrkande 3 begärs ett
tillkännagivande om särskilda förutsättningar vad
gäller utredning av kvinnliga asylsökande.
Motionärerna påpekar att en utredning av personer
som kan ha varit utsatta för våldtäkt och andra
övergrepp kräver en utomordentligt kompetent
utredare. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om
sekretess vid utredning av kvinnliga asylsökande.
Kvinnor bör höras separat och vad de säger bör inte
yppas för mannen eller familjen i övrigt. I yrkande
7 begärs ett tillkännagivande om samverkan mellan
asylutredning och asylmottagning. En sådan samverkan
kan leda till att signaler om t.ex. övergrepp som
kvinnan inte vågar berätta om fångas upp.
Kalle Larsson (v) begär i motion Sf361 yrkande 5
ett tillkännagivande om en utbildningssatsning
angående kvinnors asylskäl. Utbildningen av
Migrationsverkets personal måste förbättras.
Förvar
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf403
yrkande 20 en utredning av frågan om tidsbegränsning
m.m. avseende förvarstagande. Motionärerna anser att
utgångspunkten bör vara att förvar endast skall ske
i undantagsfall och att det måste finnas en
tidsbegränsning.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265
yrkande 4 ett tillkännagivande om att begränsa
förvarstagande och i stället prioritera
anmälningsskyldighet för personer som skall avvisas.
Lars Ohly m.fl. (v) begär i motion Sf266 yrkande
24 ett tillkännagivande om att tillsätta en
utredning med uppgift att se över 6 kap. 2 och 4 §§
utlänningslagen. Förvarsreglerna är enligt
motionärerna mycket vaga och ger stort utrymme för
godtycke. Det är inte acceptabelt att
tidsbegränsning saknas om det föreligger synnerliga
skäl. Ett liknande yrkande finns i motion
2003/04:Sf257 yrkande 23 av Ulla Hoffmann m.fl. (v).
Mona Jönsson m.fl. (mp) begär i motion
2003/04:Sf20 ett tillkännagivande om att införa en
bortre tidsgräns vad gäller förvarstagande. Ett
liknande yrkande finns i motion 2003/04:Sf357
yrkande 19 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp).
Övrigt
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277 yrkande 20 ett
tillkännagivande om asylansökan i hela Sverige.
Enligt motionärerna är det inte möjligt att söka
asyl norr om Solna, vilket är oacceptabelt.
Motionärerna anser att det bör vara möjligt att söka
asyl på alla de orter där Migrationsverket har
kontor.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf403
yrkande 14 ett tillkännagivande om att psykologers,
psykiatrikers och kuratorers intyg måste beaktas i
högre grad.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265
yrkande 1 ett tillkännagivande om att asylprocessen
skall präglas av en välkomnande attityd och ett
humant synsätt med insikt om varje människas värde
och potential.
Utskottets ställningstagande
Handläggningstider
Utskottet har ovan redovisat handläggningstider för
asylprövning m.m. och bl.a. beklagat att regeringens
mål för handläggnings- och vistelsetider inte
uppnåtts. Enligt utskottets mening blir långa
handläggningstider särskilt kostsamma i asylärenden,
inte bara på grund av att de sökande under tiden
vistas i Migrationsverkets mottagandesystem utan
också på grund av den psykiska press som sökandena
under tiden tvingas leva under. Utskottet har därför
ställt sig bakom regeringens förslag att tillföra
Migrationsverket och Utlänningsnämnden ökade
resurser för att minska ärendebalanserna. Ett
minskat antal asylsökande och det förhållandet att
myndigheterna tillförs ökade resurser ger enligt
utskottets mening ökade förutsättningar för dem att
minska ärendebalanserna och vistelsetiderna i
mottagandesystemet. Utskottet noterar också att det
av regeringens skrivelse 2003/04:53 (s. 19) framgår
att mottagandet av ensamkommande barn liksom
mottagandet av barn i familj är en prioriterad
fråga.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sf237 yrkande 4, 2003/04:Sf5 yrkande 9, Sf208
yrkande 1, Sf378 yrkande 3, Sf265 yrkande 8, Sf291
yrkande 1, 2003/04:Sf396 yrkande 7, 2003/04:Sf314
yrkandena 1-3, Sf375 yrkande 2 och Sf300 yrkande 1.
Länderkunskap
Utskottet har tidigare (se bet. 2002/03:SfU8 s. 71)
pekat på vikten av att handläggare och
beslutsfattare hos Migrationsverket och
Utlänningsnämnden har stor kunskap om de länder som
de asylsökande kommer ifrån. Det kan gälla det
politiska läget, etniska konflikter, rättssystemet,
tillämpning av lagstiftning m.m. Som redan nämnts
fick Migrationsverket i januari 2004 i uppdrag att
utveckla arbetet inom ett antal områden. Det gäller
t.ex. arbetssättet vid asylutredningar, utredningar
av barns asylskäl och länderinformation. Kommittén
för översyn av utlänningslagstiftningen har i sitt
betänkande Utlänningslagstiftningen i ett
domstolsperspektiv (SOU 2004:74 s. 309-310)
redovisat det inom Migrationsverket pågående
förändringsarbetet. En rad arbetsgrupper har enligt
kommittén lämnat förslag till förbättringar, varav
en har föreslagit bl.a. att relevant landmaterial så
långt möjligt skall kommuniceras med sökanden vid
asylutredningen och att yttrande från sökanden med
biträde skall inhämtas samtidigt. Dessutom föreslås
att särskilda landanalytiker skall finnas
tillgängliga som stöd för beslutsfattare. Därtill
anges i regeringens skrivelse 2003/04:53 Resultat
och kostnader i asylprocessen (s. 24) att
Migrationsverket tagit fram ett generellt
utbildningsprogram för de anställda, det s.k.
Migrationsprogrammet. Programmet avser bl.a.
samtals- och intervjuteknik, utbildning i mänskliga
rättigheter och utlänningslagen samt gällande
praxis. Återvändande och verkställighet är andra
delar i Migrationsprogrammet. Vidare har särskilda
utbildningsinsatser gjorts för att förbättra
asylutredningarna avseende ensamkommande barn.
Mot bakgrund av det nu redovisade
förändringsarbetet anser utskottet att det för
närvarande inte finns någon anledning för riksdagen
att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrker
utskottet motionerna Sf207, 2003/04:Sf211, Sf278
yrkande 4 och 2003/04:Sf357 yrkande 18.
I den mån motion Sf361 yrkandena 3 och 4 inte är
tillgodosedd med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena ifråga.
Tolk m.m.
Av regeringens skrivelse 2003/04:53 (s. 23) framgår
att Migrationsverket har inlett ett försöksprojekt
för att vidareutveckla språkanalyser. Syftet är att
på ett tidigt stadium i asylprocessen få en
indikation på från vilket land en asylsökande utan
identitetshandlingar kommer. Vidare pågår inom
verket en försöksverksamhet med tolkning genom
videokonferens. Flera av verkets anläggningar ligger
på platser där tillgången till auktoriserade tolkar
är begränsad. För att inte förlänga
handläggningstiderna genomförs på försök
videokonferenser där tolken kan befinna sig på en
annan ort än där utredningen görs. I det ovan nämnda
utredningsbetänkandet Tolkförmedling (SOU 2004:15)
anges att det för närvarande är stor brist på
auktoriserade tolkar. Av de 5 000 tolkar som är
aktiva är 825 auktoriserade av Kammarkollegiet.
Kammarkollegiet har möjlighet att auktorisera tolkar
i 34 språk, medan det i dag talas ett drygt
hundratal språk inom vilka tolkning förekommer.
Utredningen har föreslagit bl.a. att regeringen gör
en översyn av kontakttolkutbildningen inom
folkbildningen. Betänkandet har remissbehandlats och
bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Slutligen har den ovan nämnda arbetsgruppen inom
Migrationsverket även föreslagit att de tolkar som
anlitas skall ha genomgått en särskild
asyltolkningskurs och att fysisk tolknärvaro skall
eftersträvas.
Utskottet kan med hänsyn bl.a. till det pågående
förändringsarbetet inte se att riksdagen bör vidta
någon åtgärd i denna fråga. Motionerna 2003/04:Sf403
yrkande 12 och 13 och 2003/04:Sf357 yrkande 20
avstyrks därför.
Kvinnor i asylprocessen
Migrationsverket har enligt vad som redovisas i
skrivelsen 2003/04:53 (s. 24) på uppdrag av
regeringen utarbetat riktlinjer för hur kvinnors
asylskäl bättre skall kunna uppmärksammas i
asylprocessen. I riktlinjerna lyfts bl.a. fram att
de ärenden som rör kvinnors särskilda skyddsbehov
många gånger är känsliga och förutsätter fullgod
kompetens hos såväl utredare och tolk som offentligt
biträde. Flera olika insatser, främst i form av
utbildningar och föreläsningar, har enligt
skrivelsen gjorts för att höja kompetensen hos
handläggarna. Utskottet noterar att i riktlinjerna
betonas bl.a. värdet av samverkan mellan Asyl och
Mottagning, vikten av val av utredare, tolk och
offentligt biträde samt frågor om sekretess och
separat utredning. Vidare framhålls att
sekretessaspekterna är en de viktigaste frågorna
under asylutredningen och att kvinnan ingående bör
informeras och försäkras om att de uppgifter hon
lämnar inte kommer någon utomstående till del.
Särskilt viktigt kan det enligt riktlinjerna vara
för kvinnan att förvissa sig om att uppgifterna inte
förs vidare till mannen eller familjen i övrigt. Det
framgår också att kvinnan alltid bör höras separat
och helt skilt från mannen och den övriga familjen
och att det många gånger kan var lämpligt att
kvinnan kallas helt separat för utredning och då vid
en tidpunkt skild från familjen i övrigt.
I motion Sf278 påpekas att Migrationsverkets
utredare inte alltid följer de av verket utfärdade
riktlinjerna. Enligt utskottets mening är detta en
fråga som måste hanteras av Migrationsverket. Mot
bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet att
anledning saknas för riksdagen att ta något
initiativ i dessa frågor. Motionerna Sf278 yrkandena
2, 3, 5 och 7 samt Sf361 yrkande 5 avstyrks.
Förvar
Migrationsverket har sedan den 1 oktober 1997
ansvaret för de utlänningar som tas i förvar enligt
utlänningslagen och för de lokaler där de
förvarstagna skall vistas. Förutsättningarna för att
hålla en asylsökande i förvar regleras i 6 kap.
utlänningslagen. Ett barn kan under starkt
begränsade förutsättningar tas i förvar och får inte
skiljas från sin vårdnadshavare genom att denne
eller barnet tas i förvar. Är det tillräckligt att
barnet ställs under uppsikt får förvar inte
tillgripas.
Ett beslut om förvar fattas av den myndighet som
handlägger ärendet, och beslutet kan överklagas till
allmän förvaltningsdomstol. Beslutet omprövas inom
vissa tidsfrister, och varje ny prövning av ett
beslut om förvar skall föregås av en förhandling.
Utskottet har erfarit att regeringen avser att
utreda frågan om en särskild tidsgräns för
förvarstagande. Något särskilt tillkännagivande från
riksdagen är därför inte påkallat. Därmed avstyrker
utskottet motionerna 2003/04:Sf403 yrkande 20, Sf265
yrkande 4, Sf266 yrkande 24, 2003/04:Sf257 yrkande
23, 2003/04:Sf20 och 2003/04:Sf357 yrkande 19.
Övrigt
Vad gäller kravet att man skall kunna ansöka om asyl
även i norra Sverige har Migrationsverket upplyst om
att det finns en transitenhet i Gävle där asyl kan
sökas. Utskottet avstyrker därmed motion Sf277
yrkande 20.
Övriga motionsyrkanden, 2003/04:Sf403 yrkande 14
och Sf265 yrkande 1, avstyrks med hänsyn till det
inom Migrationsverket pågående förändringsarbetet,
varav en del har redovisats ovan.
Barn i asylprocessen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna att det snarast bör slås fast att
det i första hand är kommunerna som under
beaktande av finansieringsprincipen har
ansvaret för mottagandet av ensamkommande
flyktingbarn och att regeringen utan dröjsmål
bör återkomma med ett förslag med denna
inriktning. Därmed bifaller riksdagen ett
antal motionsyrkanden.
Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om bl.a.
barns rätt att höras, barns asylskäl liksom
om apatiska barn. Jämför reservationerna 20
(kd, c), 21 (s), 22 (fp, kd, c), 23 (kd), 24
(c) 25 (mp), 26 (fp), 27 (c), 28 (fp, kd), 29
(c), 30 (mp) och 31 (kd).
Motioner
Utredning av barns asylskäl
I motion Sf208 av Sten Tolgfors (m) begärs i yrkande
2 ett tillkännagivande om att barns egna asylskäl
skall efterfrågas och undersökas av
Migrationsverket. I samma motion yrkande 3 begärs
ett tillkännagivande om att det av Migrationsverkets
beslut som gäller barn skall framgå hur barns egna
asylskäl har eftersökts och vilka bedömningar som
gjorts av dessa. I yrkande 5 begärs ett
tillkännagivande om att Migrationsverket skall ha
särskilt utbildad personal för att utreda och bedöma
barns asylskäl.
I motion Sf319 av Anita Brodén m.fl. (fp) begärs i
yrkande 4 ett tillkännagivande om att barn skall
höras om sina asylskäl.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf335 yrkande
2 ett tillkännagivande om att asylsökande barn har
rätt att höras. Motionärerna anser att myndigheterna
som huvudregel skall höra varje barn om dess
asylskäl. Om det är olämpligt eller barnet inte vill
bli hört skall detta respekteras och redovisas i
ärendet. I de fall barnet inte hörs personligen
skall myndigheten noga höra barnets vårdnadshavare
om barnets asylskäl. Liknande yrkanden finns i
motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 5 av Sven Brus m.fl.
(kd), 2003/04:Sf403 yrkande 24 av Sven Brus m.fl.
(kd) och 2003/04:Sf271 yrkande 4 av Inger Davidson
och Gunilla Tjernberg (kd).
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265
yrkande 7 ett tillkännagivande om att barns rätt att
komma till tals i asylutredningarna skall
garanteras.
I motion 2003/04:Sf266 av Marina Pettersson (s)
begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om barnens
egna asylskäl. Huvudregeln bör vara att
Migrationsverket hör varje barn om barnets egna
asylskäl.
I motion 2003/04:Sf323 av Anne Ludvigsson m.fl.
(s) begärs ett tillkännagivande om att barns egna
asylskäl skall beaktas och särskilda barnhandläggare
utbildas samt att frågan om barn till illegala
invandrare bör få rätt till hälso- och sjukvård bör
uppmärksammas.
I motion 2003/04:Sf351 av Birgitta Ahlqvist (s)
begärs ett tillkännagivande om att Migrationsverket
och Utlänningsnämnden måste bättre beakta barnets
egna asylskäl.
Ensamkommande barn
I motion Sf208 av Sten Tolgfors (m) begärs i yrkande
6 ett tillkännagivande om mottagandet av
ensamkommande barn. Motionären anser att staten
skall träffa överenskommelse med ett mindre antal
värdkommuner om boende för de ensamkommande barnen
och att socialtjänsten och inte Migrationsverket
skall ha ansvar för deras boende.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277
yrkande 8 ett tillkännagivande om att regeringen
omgående bör lägga fram en proposition baserad på
utredningsbetänkandet God man för ensamkommande
flyktingbarn (SOU 2003:51) på riksdagens bord.
Erik Ullenhag m.fl. (fp) begär i motion So398
yrkande 8 att regeringen omgående tar initiativ till
en lagändring och inleder en dialog med kommunerna
om att ansvaret för mottagande av ensamkommande barn
förs över från Migrationsverket till kommunerna.
Migrationsverkets dubbla roller, både utredande och
omhändertagande, riskerar att omöjliggöra goda
relationer mellan personal och barn.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2003/04:Sf8
yrkande 8 förslag till ändring av mottagandet av
ensamkommande flyktingbarn. Socialtjänsten bör
enligt motionärerna ha det entydiga ansvaret för de
ensamkommande barnen redan vid ankomsten, medan
Migrationsverket endast bör ha ansvar för att utreda
barnens asylskäl. I samma motion yrkande 9 begärs
förslag till inrättande av en särskild företrädare
för ensamkommande barn, som bör utses inom 24 timmar
efter det att barnet anlänt. I yrkande 10 begärs ett
tillkännagivande om familjehemsplacering av
ensamkommande flyktingbarn.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265
yrkande 6 ett tillkännagivande om att regeringen
snarast bör återkomma till riksdagen med förslag som
förbättrar de ensamkommande barnens situation.
Förslaget om god man för ensamkommande barn som
finns i kommittébetänkande SOU 2003:51 bör snarast
genomföras.
I motion Sf315 av Margareta Andersson och Annika
Qarlsson (c) begärs i yrkandena 1 och 2
tillkännagivanden om att placera ensamma
flyktingbarn i familjehem och att myndigheterna
skall ta ett större ansvar för försvunna
flyktingbarn. Migrationsverket och de sociala
myndigheterna måste enligt motionärerna ta ett
större ansvar för att leta rätt på försvunna
flyktingbarn.
Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion
2003/04:Sf357 yrkande 13 ett tillkännagivande om att
ensamkommande barn endast skall intervjuas av
personal med barnkompetens.
I motion Sf300 av Yilmaz Kerimo (s) begärs i
yrkande 2 ett tillkännagivande om rätten till god
man inom ett rimligt tidsintervall.
I motion Sf276 av Inger Davidson m.fl. (m, kd, fp,
c, v) begärs ett tillkännagivande om skyndsam
lagändring angående ansvaret för mottagande och
omhändertagande av ensamkommande barn. Kommunerna
bör enligt motionärerna snarast ta över ansvaret för
mottagandet, dvs. boende och omhändertagande.
Apatiska barn m.m.
Erik Ullenhag m.fl. (fp) begär i motion So398
yrkande 7 ett tillkännagivande om förändringar i
flyktingpolitiken samt övriga åtgärder med anledning
av barn med uppgivenhetssymtom. Motionärerna anser
att handläggningstiderna måste minska radikalt,
barnkonventionen tillämpas och Utlänningsnämnden
läggas ned.
I motion Sf319 av Anita Brodén m.fl. (fp) begärs i
yrkande 3 ett tillkännagivande om särskilda åtgärder
för att hjälpa bl.a. apatiska asylbarn.
I motion So597 av Solveig Hellquist (fp) begärs i
yrkande 3 ett tillkännagivande om behovet av att
klargöra ansvarsområdet mellan socialtjänst och
Migrationsverket. Kommunerna och Migrationsverket är
oeniga om ersättning till kommuner för insatser för
asylsökande barn med tydliga psykiska och somatiska
problem som leder till utredning och insatser även
inom socialtjänsten. I samma motion yrkande 4 begärs
ett tillkännagivande om behovet av att se över
statsbidragssystemet så att barn och föräldrar kan
placeras tillsammans om behov föreligger.
Statsbidrag till kommunerna utges enligt
motionärerna om barn placeras ensamma men inte om
barn och föräldrar placeras tillsammans.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf265
yrkande 3 ett tillkännagivande om att snabbåtgärder
måste vidtas för att undvika fenomenet med apatiska
asylsökande barn i framtiden samt att
uppehållstillstånd av humanitära skäl bör ges åt de
apatiska barn som finns i dagsläget.
I motion Sf291 av Birgitta Sellén och Kenneth
Johansson (c) begärs i yrkande 2 ett
tillkännagivande om att läkare som vårdar apatiska
asylsökande barn fortlöpande bör skicka lägesrapport
om barnets hälsotillstånd till Migrationsverket.
Övrigt om barn
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf277
yrkande 6 ett tillkännagivande om att se över
bestämmelserna om barnets bästa så att
barnkonventionen uppfylls fullt ut även vad gäller
asylsökande barn. Hänsynen till barns bästa måste
enligt motionärerna som regel gå före samhällets
intresse av att reglera invandringen.
Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf335 yrkande
1 ett tillkännagivande om att barnets bästa skall
sättas främst i utlänningsärenden. Allt annat
strider enligt motionärerna mot barnkonventionen.
I motion 2003/04:Sf271 av Inger Davidson och
Gunilla Tjernberg (kd) begärs i yrkande 3 ett
tillkännagivande om att det av utlänningslagen skall
framgå att barn under 18 år bör höras av en person
med särskild kompetens för uppgiften och att
förhöret sker i en barnanpassad miljö. I samma
motion yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att
forskning i flyktingrätt med fokusering på
barnfrågor initieras för att öka rättssäkerheten för
barn som ansöker om asyl.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion
2003/04:Sf396 yrkande 8 ett tillkännagivande om att
barnperspektivet måste få ett tydligare fokus i
asylutredningarna.
I motion 2003/04:Sf299 av Lena Ek och Jörgen
Johansson (c) begärs att regeringen återkommer med
en samlad rapport om asylsökande barns situation i
Sverige. Ökade utredningsmöjligheter och bättre
metoder måste skapas för att klarlägga barnets
identitet och för att barn skall kunna återknyta
banden till sina föräldrar. Barns egna asylskäl
måste beaktas och nya rutiner skapas för att barnets
behov av psykisk och medicinsk hjälp skall kunna
klarläggas.
Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begär i motion
2003/04:Sf357 yrkande 12 ett tillkännagivande om
ytterligare åtgärder för att göra asylprocessen mer
barnvänlig. Den är enligt motionärerna inte anpassad
till barnens behov och det är därför risk att de far
illa.
I motion Sf316 av Birgitta Gidblom (s) begärs ett
tillkännagivande om att större uppmärksamhet bör
ägnas åt barn på flykt.
I motion 2003/04:Sf266 av Marina Pettersson (s)
begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att
asylutredningar bör ske i en barnanpassad miljö.
Utskottets ställningstagande
Utredning av barns asylskäl
I 11 kap. utlänningslagen finns särskilda
bestämmelser som syftar till att ta till vara barns
intressen i ärenden om uppehållstillstånd. Enligt
11 kap. 1 a § skall det, om det inte är olämpligt,
vid bedömningen av frågor om tillstånd enligt
utlänningslagen klarläggas vad barnet har att anföra
i ärendet och det skall tas den hänsyn till barnets
uppgifter som barnets ålder och mognad motiverar. I
den s.k. portalparagrafen, 1 kap. 1 § andra stycket
utlänningslagen, anges att det i fall som rör ett
barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till
barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i
övrigt kräver.
Som redan nämnts anges i regeringens skrivelse
2003/04:53 att mottagandet av ensamkommande barn
liksom mottagandet av barn i familj är en
prioriterad fråga. I syfte att ytterligare
uppmärksamma barnen bemyndigades migrationsministern
under hösten 2003 att tillkalla ett råd för
migrations- och asylpolitiska barnfrågor. Rådet
skall vara ett organ för samråd och informations-
utbyte om barnfrågor, och dess ordförande är
migrationsministern. Som ett led i att stärka
hänsynen till barns bästa har Migrationsverket
utbildat och rekryterat särskilda barnhandläggare.
Enligt budgetpropositionen (s. 48) har
Migrationsverket fortsatt arbetet med att förbättra
kvaliteten i ärenden som rör barn. Grundläggande
utbildning i barnkonventionen är numera en
integrerad del i verkets utbildningsprogram.
Handläggare utbildas i samtalsmetodik med inriktning
mot utredning med barn. Som redan nämnts har
Migrationsverket den 15 januari 2004 fått i uppdrag
att utveckla arbetet inom ett antal områden, t.ex.
vad gäller arbetssättet vid asylutredningar och
utredningar av barns asylskäl. I uppdraget anges
också att den utbildning i barnfrågor som pågick
under 2003 skall fortsätta så att särskild
barnkompetens sedan skall finnas på samtliga enheter
som utreder asylärenden som omfattar barn.
Migrationsverket skall också vidta åtgärder för att
säkerställa att barn kommer till tals och att deras
situation redovisas i ärendena.
Enligt utskottet är det inte bara viktigt att barn
får komma till tals utan också att barns asylskäl
efterfrågas. Eftersom barnen kommer hit som
asylsökande är det självklart att deras asylskäl
skall utredas. Det är också viktigt att barnärenden
prioriteras och handläggs av särskilt utbildad
personal. Migrationsverket har vidtagit en rad
åtgärder för att säkra att barnets bästa beaktas i
ärendena. Bland annat har regeringen inrättat ett
barnråd och särskilda barnhandläggare utbildats. Mot
bakgrund härav anser utskottet att det inte finns
skäl för riksdagen att nu ta något initiativ i
frågan. Utskottet avstyrker därmed motionerna Sf208
yrkande 2, 3 och 5, Sf319 yrkande 4, Sf335 yrkande
2, 2003/04:Sf8 yrkande 5, 2003/04:Sf403 yrkande 24,
2003/04:Sf271 yrkande 4, Sf265 yrkande 7,
2003/04:Sf266 yrkande 1, 2003/04:Sf323 och
2003/04:Sf351.
Även motionerna Sf277 yrkande 6, Sf335 yrkande 1,
Sf271 yrkandena 3 och 6, 2003/04:Sf396 yrkande 8,
2003/04:Sf299, 2003/04:Sf357 yrkande 12, Sf316 och
2003/04:Sf266 yrkande 2 avstyrks med det anförda.
I övrigt kan utskottet konstatera att Kommittén
för översyn av utlänningslagstiftningen i betänkande
SOU 2004:74 (s. 17) har föreslagit att bestämmelsen
om humanitära skäl för uppehållstillstånd
kompletteras med en egen bestämmelse som rör
uppehållstillstånd av humanitära skäl för barn.
Genom att införa en egen bestämmelse för humanitära
skäl i barnärenden avser kommittén att tydligare
synliggöra de intentioner som ligger bakom
utlänningslagens portalparagraf om hänsynen till
barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i
övrigt. Dessutom är bestämmelsen avsedd att markera
att barnets individuella skäl för uppehållstillstånd
måste prövas särskilt och inte som en del av
föräldrarnas ärende. Enligt budgetpropositionen (s.
43) har regeringen för avsikt att under 2005
förelägga riksdagen en proposition baserad på
kommitténs förslag.
Ensamkommande barn
Som redan nämnts sökte 561 ensamkommande barn asyl i
Sverige 2003. Av regeringens skrivelse 2003/04:53
(s. 20 f.) framgår bl.a. att från en låg nivå i
mitten av 1990-talet med under 200 barn per år har
antalet ensamkommande barn de senaste åren ökat. De
ensamkommande barnen är främst pojkar i åldern 15-17
år. Omkring en tredjedel är flickor.
I juni 2002 redovisade Migrationsverket och
Socialstyrelsen i en rapport förslag till förbättrat
mottagande av de ensamkommande barnen. Med
utgångspunkt i rapporten har flera förbättringar av
mottagandet genomförts. Vissa av förslagen kräver
enligt vad som anges i skrivelsen lagändringar och
en arbetsgrupp inom Regeringskansliet ansvarar för
den fortsatta beredningen med syftet att förbättra
mottagandet för de ensamkommande barnen. Det gäller
bl.a. behovet av boende, omvårdnad och skydd samt
fördelningen av ansvaret mellan stat och kommun.
Under hösten 2003 beslöt riksdagen att genom ett
tillkännagivande ge regeringen i uppdrag att
återkomma med förslag som innebär att
Migrationsverket endast skall ha ansvar för att
utreda de ensamkommande barnens asylskäl, att barnen
skall få en särskild företrädare inom 24 timmar, att
socialtjänsten både skall ha ansvaret för att ge de
ensamkommande barnen boende och stöd redan vid
ankomsten och på ett tidigt stadium ta ställning
till om barnet skall ges en familjehemsplacering
samt slutligen att Migrationsverket skall ges
möjlighet att sluta avtal med ett antal kommuner om
mottagande av ensamkommande barn (bet. 2003/04:SfU2,
rskr. 2003/04:85 och 86).
Enligt vad som anges i budgetpropositionen (s. 44)
fortsätter arbetet med att förbättra mottagandet av
ensamkommande barn liksom beredningsarbetet inom
Regeringskansliet. Bland annat anges att regeringen
i januari 2005 avser lämna en proposition till
riksdagen om god man för ensamkommande barn.
Utskottet har vidare erfarit att en
departementspromemoria med vissa förslag rörande de
ensamkommande barnen kan komma att färdigställas
senare under hösten 2004.
Ensamkommande barn tillhör kanske de mest
oskyddade i det svenska samhället och många av dem
har svåra erfarenheter bakom sig. Under
asylutredningstiden bor ca hälften av barnen och
ungdomarna i familjehem, vanligen hos släktingar.
Den andra hälften bor på Migrationsverkets
anläggningar för ensamkommande barn. Gentemot dessa
barn har Migrationsverket dubbla roller - både en
utredande och en omhändertagande roll - som riskerar
att omöjliggöra förtroendefulla och stödjande
relationer mellan personal och barn. Det har
förekommit allvarliga suicidförsök bland de
ensamkommande barnen liksom att barn försvinner.
Mot bakgrund av att de ensamkommande barnen bör ha
rätt till samma skydd och omvårdnad som andra barn i
Sverige anser utskottet att det snarast bör slås
fast att det i första hand är kommunerna som har
ansvaret för mottagandet, dvs. boendet och
omhändertagandet, av denna grupp barn under
beaktande av finansieringsprincipen. Det mest
gynnsamma för barnen är enligt utskottet att de tas
emot av den förvaltning som har som sitt uppdrag att
ta hand om barn som far illa. Utskottet konstaterar
att regeringen ännu inte, trots riksdagens
tillkännagivande hösten 2003, lämnat något förslag
om att kommunernas socialtjänst skall ha ansvaret
för att ge de ensamkommande barnen boende och stöd
redan vid ankomsten. Inte heller har regeringen
förklarat sin avsikt att vid en viss senare tidpunkt
lägga fram ett förslag i frågan. Utskottet, som
beklagar detta, anser att det är synnerligen
angeläget att frågan får sin snara lösning.
Regeringen bör därför utan dröjsmål återkomma till
riksdagen med ett förslag med den nu angivna
inriktningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker
utskottet motionerna Sf208 yrkande 6, So398 yrkande
8, 2003/04:Sf8 yrkande 8 och Sf276.
Utskottet förutsätter att kommunerna i möjligaste
mån placerar de ensamkommande barnen i familjehem.
Om en sådan placering kommer till stånd torde
kommunerna mycket snabbt få vetskap om ett barn har
försvunnit och kan därmed vidta nödvändiga åtgärder.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
2003/04:Sf8 yrkande 10 och Sf315 yrkande 1.
När det gäller frågan om god man för ensamkommande
barn konstaterar utskottet att regeringen redan i
januari 2005 avser förelägga riksdagen en
proposition med förslag om god man för ensamkommande
barn. Med hänsyn härtill finns det enligt utskottets
mening inte skäl för riksdagen att ta något
initiativ i denna fråga. Utskottet avstyrker därmed
motionerna Sf277 yrkande 8, 2003/04:Sf8 yrkande 9,
Sf265 yrkande 6 och Sf300 yrkande 2.
Vad gäller kravet att ensamkommande barn skall
intervjuas av personal med barnkompetens har
utskottet ovan redovisat uppdraget till
Migrationsverket att utveckla arbetet inom ett antal
områden, t.ex. vad gäller arbetssättet vid
asylutredningar och utredningar av barns asylskäl. I
uppdraget ingår också att den utbildning i
barnfrågor som pågick under 2003 skall fortsätta så
att särskild barnkompetens sedan skall finnas på
samtliga enheter som utreder asylärenden som
omfattar barn. Mot bakgrund härav anser utskottet
att motion 2003/04:Sf357 yrkande 13 får anses
tillgodosedd.
Apatiska barn
När det gäller de s.k. apatiska barnen, dvs. barn
som utvecklat stressreaktioner i form av stark
uppgivenhet, tycks kunskapen om orsakerna härtill
mycket bristfällig. Inte heller kan frågan om
asylprocessen har bidragit till att försämra barnets
situation säkert besvaras. Regeringen har i direktiv
(dir. 2004:115) beslutat att en nationell samordnare
skall tillkallas för att tillsammans med berörda
aktörer verka för att åtgärder vidtas när det gäller
barn i asylprocessen som har eller riskerar att
utveckla svåra stressreaktioner i form av stark
uppgivenhet. Av direktiven framgår att samordnaren
fortlöpande skall informera regeringen om sitt
arbete och att han eller hon därvid kan lyfta fram
eventuella förslag på ytterligare åtgärder som bör
vidtas inom asylprocessen. Samordnaren skall
redovisa sitt uppdrag i en slutrapport senast den 31
december 2006. Av direktiven framgår också att
Migrationsverket uppdragit åt sitt regionkontor i
Stockholm att utveckla samarbetet med Stockholms
läns landsting och andra myndigheter i syfte att
samarbeta bättre kring dessa barns problematik.
Eftersom frågan om de apatiska barnen är
uppmärksammad bl.a. genom tillsättande av en
nationell samordnare anser utskottet att det i
nuläget saknas anledning för riksdagen att vidta
någon åtgärd i frågan. Utskottet avstyrker därmed
motionerna So398 yrkande 7, Sf319 yrkande 3, So597
yrkandena 3 och 4, Sf265 yrkande 3 och Sf291 yrkande
2.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
-----------------------------------------
-----------------------------------------
1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar (punkt 1)
av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson
(mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen godkänner att under 2005 lån tas
upp i Riksgäldskontoret för det samlade
behovet av hemutrustningslån intill ett
belopp av 1 300 000 000 kr och anvisar
anslagen inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar för budgetåret 2005 enligt
utskottets förslag i bilaga 2 samt
tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 utgiftsområde 8 punkterna 2 och 3
och motionerna 2004/05:Sf299 och
2004/05:Sf361 yrkande 11 samt avslår
motionerna 2003/04:Sf8 yrkande 11,
2004/05:Sf277 yrkande 19, 2004/05:Sf288
yrkande 17, 2004/05:Sf335 yrkande 5,
2004/05:Sf351 yrkandena 8, 23, 25-28,
2004/05:Sf365 yrkandena 21, 24 och 38,
2004/05:Sf366 yrkandena 1-4 och 6 och
2004/05:Sf401.
Ställningstagande
Enligt lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. har en asylsökande rätt
till särskild bostadsersättning om han eller
hon väljer att bo i s.k. eget boende. En
ensamstående kan få 350 kr i månaden och en
barnfamilj 850 kr i månaden.
Regeringen har nu föreslagit att rätten
till ersättning vid eget boende skall slopas
(prop. 2004/05:28). Förslaget löser dock inte
problemen med segregation eller trångboddhet.
Ungefär hälften av dem som söker asyl ordnar
bostad själva och många söker sig till
bostadsorter där det finns en rimlig chans
att få arbete och där t.ex. släktingar kunnat
ordna bostad. Bostadsbristen i storstäderna,
som skapat trångboddhet inte bara för
asylsökande, har förvärrats bl.a. av den
kraftiga minskningen av bostadsbyggandet. De
asylsökande som i dag väntar på besked skulle
inte få en bättre social situation på en av
Migrationsverkets anläggningsboende. Även där
finns det stora problem med trångboddhet, och
det är inte ovanligt att det bor två familjer
med sammanlagt upp till tio personer i en
liten tvårumslägenhet.
Enligt vår mening bör förslaget att slopa
rätten till bostadsersättning vid eget boende
avvisas eftersom det innebär att fattiga
människor görs ännu fattigare. Den besparing
som regeringen räknar med bygger på
antagandet att endast ett fåtal av dem som
har eget boende kommer att flytta till
Migrationsverkets anläggningsboende. Om de
asylsökande som i dag uppbär
bostadsersättning för eget boende till följd
av den slopade ersättningen skulle välja att
flytta till anläggningsboende skulle
kostnaderna för staten tvärtom öka eftersom
kostnaderna för anläggningsboende är högre än
kostnaderna för eget boende.
2. Hedersrelaterat våld (punkt 2)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 2 till borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf209,
2004/05:U308 yrkande 8 och 2004/05:A352
yrkande 24 samt avslår motion 2004/05:Sf326
yrkandena 1-3.
Ställningstagande
De s.k. hedersmorden är ett vedervärdigt
exempel på att människovärdet kan
könsrelateras och hur olika könen värderas.
Detta är helt oacceptabelt och enligt vår
mening är det nu hög tid att placera frågan
om hedersmord högt upp på den politiska
dagordningen inte minst i Sverige. Enligt vår
uppfattning är det viktigt att ta itu med de
bakomliggande orsakerna till den s.k.
hederskulturen. Dessa hittas inte enbart i
olika invandrargruppers kulturer utan även i
regeringens integrationspolitik som lett till
att många invandrare aldrig får en riktig
chans att komma in i det svenska samhället.
Vi anser att invandrare måste ges möjlighet
att snabbt komma in på arbetsmarknaden
samtidigt som samhället på ett tydligare sätt
måste stödja familjen.
3. Stöd till flickor som fyllt 18 år
(punkt 3)
av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Anita
Sidén (m), Linnéa Darell (fp), Birgitta
Carlsson (c), Anna Lilliehöök (m) och
Krister Hammarbergh (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:So599
yrkande 3.
Ställningstagande
Erfarenheterna visar att flickor i dubbla
kulturer, som hamnat i konflikt med familjen,
och som nu är i 19-20-årsåldern är en grupp
med otillräckligt samhällsstöd. Det är
flickor som lämnat sin ursprungsfamilj där de
ofta levt mer instängt/skyddat än andra. De
är dock för oerfarna för att bygga upp ett
självständigt liv med alla de krav som
vuxenvärlden ställer. Samtidigt har de fallit
ur samhällets trygghetsramar i och med att de
fyllt 18 år. Enligt vår uppfattning måste
länsstyrelserna få direktiv att uppmärksamma
bristen på stöd för dessa flickor. Dessutom
måste resurser avsättas för verksamhet riktad
till denna grupp.
4. Kampen mot rasism m.m. (punkt 5)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf365
yrkande 33 och avslår motionerna
2004/05:Sf224, 2004/05:Sf267 och
2004/05:Sf360 yrkande 16.
Ställningstagande
Religiösa och kulturella organisationer kan
och vill delta i byggandet av det goda
samhället. Om ett interkulturellt råd
inrättades skulle det utgöra ett viktigt
samarbetsorgan mellan de styrande och stadens
religiösa/kulturella organisationer. Rådets
arbetsuppgifter skulle kunna vara att t.ex.
stärka samhörigheten mellan icke-troende och
troende och att utveckla ett komplement till
stadens åtaganden inom det sociala området.
5. Kampen mot rasism m.m. (punkt 5)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf360
yrkande 16 och avslår motionerna
2004/05:Sf224, 2004/05:Sf267 och
2004/05:Sf365 yrkande 33.
Ställningstagande
Som ett resultat av det uppdelade Sverige,
där infödda svenskar bor och arbetar för sig
och där invandrare bor och arbetar för sig,
riskerar främlingsfientligheten att få
fotfäste. Genom att aktivt bekämpa alla
tecken på främlingsfientlighet är det möjligt
att förhindra att partier och grupperingar
med främlingsfientliga åsikter får ett ökat
fotfäste.
Kampen mot rasism och främlingsfientlighet
är ett gemensamt uppdrag för de demokratiska
partierna och folkrörelserna i vårt land.
Särskilt angeläget är det enligt vår mening
att vidta aktiva åtgärder mot
främlingsfientlighet på skolor och
arbetsplatser samt i bostadsområden.
6. Migrationsverkets resurser (punkt 8)
av Anita Sidén, Anna Lilliehöök och
Krister Hammarbergh (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf5
yrkande 10 och 2004/05:Sf237 yrkande 5.
Ställningstagande
Migrationsverket får riktade statsbidrag dels
till asylprövningsverksamheten, dels till
mottagandesystemet. Någon överföring av medel
mellan dessa två anslag är inte tillåten. För
att uppnå målet om maximalt sex månaders
handläggningstid måste Migrationsverket få
frihet att använda sina resurser och
organisera sin verksamhet på det sätt som det
finner effektivast.
7. Flyktingkvoten (punkt 9)
av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Anita
Sidén (m), Linnéa Darell (fp), Birgitta
Carlsson (c), Anna Lilliehöök (m) och
Krister Hammarbergh (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf6
yrkande 3, 2003/04:Sf8 yrkande 12,
2004/05:Sf277 yrkande 11 och 2004/05:Sf351
yrkande 14.
Ställningstagande
Varje år beslutar regeringen om en
flyktingkvot, som är till för personer som
befinner sig i en särskilt svår situation och
vars situation bäst kan lösas genom
överförande till tredje land. Riksdagen har
beslutat att Sverige kan ta emot 1 840
kvotflyktingar årligen. Så många
kvotflyktingar har dock inte tagits emot
under något av de senaste sju åren.
Regeringen har emellertid inte givit någon
tillfredsställande förklaring till varför
medlen inte utnyttjats fullt ut. Under 2002
t.ex. har endast medel motsvarande 1 090
platser utnyttjats. Sverige bör enligt vår
mening ta emot det antal kvotflyktingar som
man åtagit sig och riksdagen beslutat om. Vi
anser att regeringen måste redovisa varför de
1 840 platserna inte till fullo utnyttjats
och om outnyttjade medel använts till något
annat.
8. Rättshjälp i Dublinärenden (punkt 10)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf351
yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen som sin mening bör ge
riksdagen till känna att det bör vara möjligt
att få rättshjälp i ett s.k. Dublinärende.
9. Handläggningstider (punkt 11)
av Anita Sidén, Anna Lilliehöök och
Krister Hammarbergh (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf5
yrkande 9, 2003/04:Sf396 yrkande 7,
2004/05:Sf208 yrkande 1 och 2004/05:Sf237
yrkande 4 och bifaller delvis motion
2004/05:Sf378 yrkande 3 samt avslår
motionerna 2003/04:Sf314 yrkandena 1-3,
2004/05:Sf265 yrkande 8, 2004/05:Sf291
yrkande 1, 2004/05:Sf300 yrkande 1 och
2004/05:375 yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt vår uppfattning är de långa
väntetiderna ett allvarligt problem vid
asylprövning. De bidrar i många fall till att
skapa nya trauman hos dem som söker asyl. Vi
anser att ingen skall behöva vänta mer än sex
månader på besked om asyl i första instans,
förutsatt att den sökande samverkar under
processen. För barn bör tre månader gälla.
10.Handläggningstider (punkt 11)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf265
yrkande 8, 2004/05:Sf291 yrkande 1 och
2003/04:Sf396 yrkande 7 samt avslår
motionerna 2003/04:Sf5 yrkande 9,
2003/04:Sf314 yrkandena 1-3, 2004/05:Sf208
yrkande 1, 2004/05:Sf237 yrkande 4,
2004/05:Sf300 yrkande 1, 2004/05:375 yrkande
2 och 2004/05:Sf378 yrkande 3.
Ställningstagande
De långa väntetiderna på beslut om
uppehållstillstånd måste kortas ned och
väntetiden präglas av meningsfullhet och
sysselsättning. För barn är väntetiden extra
lång och det finns fall där barn har
tillbringat halva, eller hela, sitt liv som
asylsökande i väntan på besked om
uppehållstillstånd. Det kan inte vara rimligt
att ett barn skall behöva vänta så länge. När
det gäller vuxna asylsökande bör en bortre
tidsgräns på 12 månader införas och för
ensamkommande barn bör den vara maximalt sex
månader.
11.Handläggningstider (punkt 11)
av Mona Jönsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf375
yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sf5
yrkande 9, 2003/04:Sf314 yrkandena 1-3,
2003/04:Sf396 yrkande 7, 2004/05:Sf208
yrkande 1, 2004/05:Sf237 yrkande 4,
2004/05:Sf265 yrkande 8, 2004/05:Sf291
yrkande 1, 2004/05:Sf300 yrkande 1och
2004/05:Sf378 yrkande 3.
Ställningstagande
En anledning till att människor i Sverige
inte får asyl är den oerhört långsamma
asylprocessen som gjort att man under
särskilt 2001 och 2002 fått vänta lång tid
innan den grundläggande asylutredningen över
huvud taget kan igångsättas. Det ligger i
sakens natur att den som inte fått klargöra
och berätta om sina asylskäl förrän det gått
ett eller flera år kommer att få svårt att
styrka sin berättelse. Ändrade förhållanden
kan dessutom göra asylskälen mindre
begripliga. Det är inte rimligt att den
asylsökande skall drabbas av att
beslutsfattande svenska myndigheter inte
lever upp till de rättssäkerhetskrav som man
kan ställa på dem. Av detta skäl bör man
under en begränsad tid på cirka tre månader
erbjuda alla asylsökande som befinner sig i
asylprocessen och varit här 18 månader eller
mer ett permanent uppehållstillstånd.
12.Länderkunskap (punkt 12)
av Mona Jönsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357
yrkande 18 och avslår motionerna
2003/04:Sf211, 2004/05:Sf207 och
2004/05:Sf278 yrkande 4.
Ställningstagande
Alltför ofta framkommer det brister hos
utlänningsmyndigheterna när det gäller
informationen om ett lands lagar, sedvänjor
eller tolerans mot olika människor. Extra
tydligt har det visat sig vad gäller
homosexuella män från Iran samt s.k.
hedersmord och kränkningar av kvinnor.
Landinformation måste därför ske på bred
basis och utifrån flera olika källor i
landet. En översyn bör ske för att tydliggöra
hur Sverige får sin landinformation så att
eventuella felaktigheter kan åtgärdas.
13.Migrationsverkets omvärldsbevakning
m.m. (punkt 13)
av Ulla Hoffmann (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf361
yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
För att komma till rätta med
Migrationsverkets bristande beslutsunderlag
är det nödvändigt att förstärka verkets
omvärldsbevakning liksom att förbättra
analyser och kunskapsuppbyggnad vad gäller
asylområdet generellt inom myndigheten.
För att handläggare och beslutsfattare
skall kunna leva upp till de ökade krav på
beslutsunderlagens kvalitet som den nya
instans- och processordningen från 2006
innebär måste dessutom vidareutbildning göras
obligatorisk för all personal inom
Migrationsverket.
14.Rätt till auktoriserad tolk m.m.
(punkt 14)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf403
yrkandena 12 och 13 och bifaller delvis
motion 2003/04:Sf357 yrkande 20.
Ställningstagande
När man söker asyl baserar
utlänningsmyndigheterna sina beslut på bl.a.
vad sökanden sagt och skrivit. Därför är det
av största vikt att tolkningen/översättningen
är korrekt och kvalitetsmärkt genom en
auktorisation, under förutsättning att sådan
finns för det aktuella språket. Detta är
särskilt viktigt att beakta när det gäller
asylsökande barn. Emellertid framgår av en
rapport av Integrationsverket att svenska
myndigheter använder sig av icke-
auktoriserade tolkar eller anlitar
invandrares anhöriga som tolkar i 90 % av
fallen. Detta är helt oacceptabelt och en
utredning måste därför tillsättas för att se
över frågan om asylsökandes rätt till
auktoriserad tolk och översättare.
Asylsökande som saknar handlingar eller på
annat sätt inte kan bevisa sitt ursprung
kallas till språktester av Migrationsverket.
Resultatet av detta skickas sedan till en
språkexpert, som kan vara en vanlig tolk
eller en person från något annat land. Det
arabiska språket är exempel på språk som
talas i flera länder men ändå skiljer sig åt
mellan de olika länderna. Migrationsverkets
bruk av språktester är givetvis
otillfredsställande och vi kräver en översyn
härav. I avvaktan härpå bör Migrationsverket
åläggas att upphöra med språktesterna.
15.Rätt till auktoriserad tolk m.m.
(punkt 14)
av Mona Jönsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357
yrkande 20 och bifaller delvis motion
2003/04:Sf403 yrkande 12 samt avslår motion
2003/04:Sf403 yrkande 13.
Ställningstagande
I dag är det vanligt att barn får tolka åt
sina föräldrar och att mannen tolkar åt sin
hustru. Detta är inte tillfredsställande på
grund av de missförstånd som kan uppstå och
som kan få olyckliga konsekvenser för hela
asylprocessen. Vidare behöver kvinnor som
varit utsatta för övergrepp en kvinnlig tolk
för att kunna berätta vad de varit med om.
Det är därför viktigt dels att en
auktoriserad tolk finns på plats när
språksvårigheter uppstår, dels att upplysa om
möjligheten att få en tolk av samma kön.
16.Kvinnor i asylprocessen (punkt 15)
av Ulla Hoffmann (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf361
yrkande 5 och avslår motion 2004/05:Sf278
yrkandena 2, 3, 5 och 7.
Ställningstagande
Fortfarande finns stora brister i
Migrationsverkets utredningar och bedömningar
som gäller kvinnors asylskäl. I och med att
utlänningslagens flyktingbegrepp kan
förväntas utvidgas till att omfatta även
förföljelse på grund av kön och sexuell
läggning, ställer det ytterligare krav på att
förbättra utbildningen av samtliga
handläggare och beslutsfattare. En omfattande
utbildningssatsning måste därför genomföras.
17.Förvar (punkt 16)
av Sven Brus (kd), Ulla Hoffmann (v),
Birgitta Carlsson (c) och Mona Jönsson
(mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf20,
2003/04:Sf257 yrkande 23, 2003/04:Sf357
yrkande 19 och 2003/04:Sf403 yrkande 20,
2004/05:Sf265 yrkande 4 och 2004/05:Sf266
yrkande 24.
Ställningstagande
Enligt vår uppfattning bör förvarstagande
endast ske i undantagsfall. Dessvärre tvingas
vi konstatera att t.o.m. barn tas i förvar,
vilket är tillåtet enligt utlänningslagen. Vi
anser att barn inte under några
omständigheter skall kunna bli förvarstagna.
Det kan heller inte vara acceptabelt att det
inte finns någon tidsbegränsning av förvar av
vuxna om det föreligger synnerliga skäl.
Utlänningslagen möjliggör emellertid att en
person som skall avvisas, i stället för att
tas i förvar, hålls under uppsikt genom att
personen i fråga anmäler sig hos polisen vid
visst antal tillfällen. Vi menar att detta
alternativ kan vara att föredra framför
förvarstagande. Med hänsyn härtill och då
bestämmelserna om förvar i utlänningslagen är
mycket vaga och ger stort utrymme för
godtycke från tillämpande myndigheter anser
vi att regeringen bör tillsätta en utredning
med uppgift att se över bestämmelserna i
fråga.
18.Övrigt om asylprocessen (punkt 17)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf403
yrkande 14 och avslår motionerna
2004/05:Sf265 yrkande 1 och 2004/05:Sf277
yrkande 20.
Ställningstagande
Vi anser att flyktingars och asylsökandes
hälsoproblem, fysiska såväl som psykiska,
måste uppmärksammas mer och i ett tidigare
skede än vad som sker i dag. Om en psykolog,
en psykiater eller en kurator har anlitats
bör större hänsyn tas till dennes intyg eller
utlåtande. I dag finns det en tendens hos
utlänningsmyndigheterna att underskatta deras
uppfattningar.
19.Övrigt om asylprocessen (punkt 17)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf265
yrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:Sf277
yrkande 20 och 2003/04:Sf403 yrkande 14.
Ställningstagande
Sverige bör vara en välkomnande tillflykt för
människor som tvingas fly sina länder på
grund av politiskt förtryck eller andra hot
mot liv och frihet. Asylmottagandet såväl som
bemötandet måste därför präglas av värdighet,
en välkomnande attityd och ett humant synsätt
som visar insikt om varje människas värde och
potential.
20.Utredning av barns asylskäl (punkt 18)
av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson
(c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf8
yrkande 5, 2003/04:Sf271 yrkande 4,
2003/04:Sf403 yrkande 24, 2004/05:Sf265
yrkande 7, 2004/05:Sf319 yrkande 4 och
2004/05:Sf335 yrkande 2 och bifaller delvis
motionerna och 2004/05:Sf208 yrkandena 2, 3
och 5, 2003/04:Sf266 yrkande 1, 2003/04:Sf323
och 2003/04:Sf351.
Ställningstagande
Barn har enligt utlänningslagen rätt att
komma till tals i asylutredningarna.
Undersökningar visar dock att det inte
fungerar fullt ut i praktiken. Det är därför
viktigt att utforma metoder som skapar
förutsättningar för att barns skäl till
uppehållstillstånd ges den betydelse som barn
har rätt att kräva. Vi anser att
myndigheterna som huvudregel skall höra varje
barn om dess asylskäl. Om det är olämpligt
eller barnet inte vill bli hört skall detta
respekteras och redovisas i ärendet. I de
fall ett barn i en familj inte hörs
personligen skall myndigheten höra barnets
vårdnadshavare noga om barnets egna asylskäl.
21.Ansvaret för ensamkommande barn
(punkt 19)
av Tomas Eneroth, Ronny Olander, Anita
Jönsson, Mona Berglund Nilsson, Lennart
Klockare, Kerstin Kristiansson Karlstedt,
Göte Wahlström och Kurt Kvarnström (alla
s).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf8
yrkande 8, 2004/05:Sf208 yrkande 6,
2004/05:Sf276 och 2004/05:So398 yrkande 8.
Ställningstagande
I juni 2002 redovisade Migrationsverket och
Socialstyrelsen i en rapport förslag till
förbättrat mottagande av de ensamkommande
barnen. Med utgångspunkt i rapporten har
flera förbättringar i mottagandet genomförts.
Vissa av förslagen kräver lagändringar och en
arbetsgrupp inom Regeringskansliet ansvarar
för den fortsatta beredningen med syftet att
förbättra mottagandet för de ensamkommande
barnen. Det gäller bl.a. behovet av boende,
omvårdnad och skydd samt fördelningen av
ansvaret mellan stat och kommun.
Under hösten 2003 beslöt riksdagen att
genom ett tillkännagivande begära att
regeringen att återkommer med förslag som
innebär att Migrationsverket endast skall ha
ansvar för att utreda de ensamkommande
barnens asylskäl, att barnen skall få en
särskild företrädare inom 24 timmar, att
socialtjänsten skall såväl ha ansvaret för
att ge det ensamkommande barnet boende och
stöd redan vid ankomsten som på ett tidigt
stadium ta ställning till om barnet skall ges
en familjehemsplacering samt slutligen att
Migrationsverket skall ges möjlighet att
sluta avtal med ett antal kommuner om
mottagande av ensamkommande barn.
Enligt vad som anges i budgetpropositionen
(utg.omr. 8 s. 44) fortsätter arbetet med att
förbättra mottagandet av ensamkommande barn.
I dag bor barnen främst i släktingars hem och
i Migrationsverkets gruppboenden för barn.
Kvaliteten på gruppboendena har förbättrats
betydligt. Framför allt har personaltätheten
ökat och boendet är separat beläget från
prövningsverksamheten. Vidare fortgår
beredningsarbetet inom Regeringskansliet.
Bland annat avser regeringen att i januari
2005 lämna en proposition till riksdagen om
god man för ensamkommande barn. En
departementspromemoria med vissa förslag
rörande de ensamkommande barnen kan också
komma att färdigställas senare under hösten
2004.
Vi konstaterar således att en rad
förbättringar redan har genomförts när det
gäller mottagandet av ensamkommande barn,
bl.a. ökad personaltäthet, och att förslag
till ytterligare förbättringar snart kan
förväntas, t.ex. den aviserade propositionen
om god man för ensamkommande barn. Något
tillkännagivande från riksdagens sida är
därmed inte påkallat.
22.God man för ensamkommande barn
(punkt 20)
av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa
Darell (fp) och Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf8
yrkande 9, 2004/05:Sf265 yrkande 6 och
2004/05:Sf277 yrkande 8 och bifaller delvis
motion 2004/05:Sf300 yrkande 2.
Ställningstagande
De barn som kommit hit ensamma utan någon
vuxen är särskilt utsatta. Våren 2003
presenterades delbetänkandet God man för
ensamkommande flyktingbarn (SOU 2003:51),
vari föreslogs att ensamma flyktingbarn skall
få starkare skydd. Enligt förslaget skall
varje barn få en särskild företrädare som
skall ta till vara barnets intressen, både i
ekonomiska frågor och vad gäller t.ex.
boendet. Den gode mannen skall enligt
förslaget utses så snart som möjligt. Vidare
skall möjligheterna att utse särskild
förordnad vårdnadshavare öka. Vi anser att
regeringen bör lägga en proposition om god
man för ensamkommande barn på riksdagens bord
utan dröjsmål.
23.Övrigt om ensamkommande barn
(punkt 21)
av Sven Brus (kd)
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf8 yrkande
10 och bifaller delvis motion 2004/05:Sf315
yrkande 1 samt avslår motionerna
2003/04:Sf357 yrkande 13 och 2004/05:Sf315
yrkande 2.
Ställningstagande
Även om ensamma flyktingbarn får en god man
sker detta ofta långt efter barnets ankomst.
Detta är inte godtagbart och det bör därför
övervägas om inte vissa av barnen skulle
kunna få en familjehemsplacering snabbt. Ett
familjehem skulle t.ex. knappast dröja med
att anmäla att ett barn försvunnit.
24.Övrigt om ensamkommande barn
(punkt 21)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf8
yrkande 10 och 2004/05:Sf315 yrkande 1 och
avslår motionerna 2003/04:Sf357 yrkande 13
och 2004/05:Sf315 yrkande 2.
Ställningstagande
Varje år kommer det ett antal ensamma
flyktingbarn till Sverige. Det kan vara unga
pojkar som skickas i väg för att undgå att
bli uttagna till militärtjänst eller flickor
och pojkar som sänds i väg av familjen för
att undgå en hopplös situation i hemlandet.
Dessvärre är det svenska
flyktingmottagandet inte anpassat till dessa
barns situation. De placeras i många fall i
Migrationsverkets anläggningsboende där de
inte får det stöd de behöver. Enligt vår
uppfattning bör barnen i större utsträckning
placeras i familjehem under den tid det tar
att behandla deras asylansökan.
25.Övrigt om ensamkommande barn
(punkt 21)
av Mona Jönsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357
yrkande 13 och avslår motionerna 2003/04:Sf8
yrkande 10 och 2004/05:Sf315 yrkandena 1 och
2.
Ställningstagande
Barn som kommer ensamma till Sverige är
utsatta på många sätt. Många av dem flyr från
hot om militärtjänstgöring eller av rädsla
för att bli tvångsrekryterade till en väpnad
konflikt. Barnen mår ofta dåligt och behöver
stöd och hjälp. Därför är det viktigt att
samtliga ensamkommande barn intervjuas av
personal som har särskild kompetens att tala
med barn.
26.Övrigt om apatiska barn (punkt 23)
av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf319
yrkande 3 och 2004/05:So398 yrkande 7 samt
avslår motionerna 2004/05:Sf265 yrkande 3 och
2004/05:So597 yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
När det gäller de apatiska barnen står vården
i dag mer eller mindre maktlös eftersom
vårdpersonalen inte vet hur dessa barn skall
behandlas. Den barnpsykiatriska vården
behöver därför utvecklas för att kunna hjälpa
dessa barn och deras familjer.
Migrationsverket, socialtjänst, skola och
sjukvård måste samverka för att förebygga att
barnen far illa. Föräldrarnas situation måste
givetvis också uppmärksammas. Framför allt
måste handläggningstiderna för asylsökande
förkortas radikalt och flyktingpolitiken blir
mer human och rättssäker. Vidare måste
barnkonventionen tillämpas och
Utlänningsnämnden läggas ned.
27.Övrigt om apatiska barn (punkt 23)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf265
yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Sf319
yrkande 3, 2004/05:So398 yrkande 7 och
2004/05:So597 yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Många barn kommer hit med traumatiska
upplevelser som de inte får hjälp att vare
sig berätta om eller bearbeta. Väntan på asyl
är lång och passiv, vilket förvärrar ett
redan dåligt psykiskt tillstånd. De barn som
tillfrisknat har gjort detta snart efter att
familjen fått uppehållstillstånd. Därför bör
de barn som i dagsläget är apatiska få
uppehållstillstånd av humanitära skäl. För
att förebygga att fler barn drabbas av apati
under asylprocessen bör ett antal åtgärder
genomföras snarast möjligt, t.ex.
snabbutredningar och vård för barn som är i
riskzonen för att bli apatiska och insättande
av psykologisk expertis i ett tidigt skede i
asylutredningarna.
28.Barns bästa (punkt 24)
av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp) och
Linnéa Darell (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf277
yrkande 6, 2004/05:Sf335 yrkande 1 och
bifaller delvis motion 2003/04:Sf396 yrkande
8 samt avslår motionerna 2004/05:Sf316,
2003/04:Sf266 yrkande 2 och 2003/04:Sf357
yrkande 12.
Ställningstagande
Den 1 januari 1997 infördes i utlänningslagen
en portalparagraf som innebär att man i fall
som rör ett barn särskilt skall beakta vad
hänsynen till barnets hälsa och utveckling
samt barnets bästa i övrigt kräver. Enligt
förarbetena till lagen är dock kravet om
barnets bästa inte absolut. Hänsynen till
andra viktiga intressen, såsom samhällets
intresse att reglera invandringen, kan leda
till att åtgärder som i och för sig inte är
förenliga med barnets bästa ändå måste
vidtas. Detta är enligt vår mening inte
acceptabelt. Hänsyn till barnets bästa måste
som regel gå före samhällets intresse av att
reglera invandringen.
Utlänningslagstiftningen måste därför ses
över så att barnets bästa, i enlighet med
barnkonventionen, sätts i främsta rummet även
när det gäller asylsökande.
29.Barns bästa (punkt 24)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf396
yrkande 8 och bifaller delvis motionerna
2004/05:Sf277 yrkande 6, 2004/05:Sf335
yrkande 1 samt avslår motionerna
2003/04:Sf266 yrkande 2 och 2003/04:Sf357
yrkande 12 och 2004/05:Sf316.
Ställningstagande
Den självklara utgångspunkten vid arbete med
asylsökande barn skall vara FN:s konvention
om barns rättigheter. När myndigheter utreder
en familjs situation är det viktigt att
barnen tillfrågas och att de känner sig
delaktiga i de beslut som rör deras framtid.
De myndigheter som dagligen arbetar med barn
måste vidareutbildas i barnperspektivet, så
att allt arbete utgår från det enskilda
barnets bästa. Även om vissa förbättringar
skett är det dessvärre fortfarande så att
barnen marginaliseras i asylutredningarna.
Barnperspektivet måste därför få ett
tydligare fokus.
30.Barns bästa (punkt 24)
av Mona Jönsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf357
yrkande 12 och avslår motionerna
2003/04:Sf266 yrkande 2, 2003/04:Sf396
yrkande 8, 2004/05:Sf277 yrkande 6,
2004/05:Sf316 och 2004/05:Sf335 yrkande 1.
Ställningstagande
Barn som kommer ensamma till Sverige är
utsatta på många sätt. Många av dem flyr
ifrån hot om militärtjänstgöring eller av
rädsla att bli tvångsrekryterade till en
väpnad konflikt. Barnen mår ofta dåligt och
behöver stöd och hjälp. Dessvärre är
asylprocessen inte anpassad till barnens
behov, och därför riskerar de att fara illa.
Asylprocessen måste därför göras mer
barnvänlig.
31.Övrigt om barn i asylprocessen
(punkt 25)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag till
riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf271
yrkandena 3 och 6 och avslår motion
2003/04:Sf299.
Ställningstagande
Vi anser att det i utlänningslagen skall
föreskrivas att barn under 18 år skall höras
av en person med särskild kompetens för
uppgiften och att förhöret sker i en
barnanpassad miljö. Vidare anser vi att
forskning i flyktingrätt med fokusering på
barnfrågor bör initieras för att öka
rättssäkerheten för barn som söker asyl.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Moderaternas anslagsförslag (m)
Anita Sidén, Anna Lilliehöök och Krister
Hammarbergh (alla m) anför:
En riksdagsmajoritet bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister förväntas den 24 november
besluta om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende
2005. Samtidigt fastställs utgiftstaket för
staten inklusive ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten för åren 2005 och
2006.
Moderaterna har i partimotion 2004/05:Fi231
En politik för arbete och i kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Våra förslag syftar till att bryta
bidragsberoende och utanförskap ge fler
medborgare makt över den egna vardagen samt
trygga goda statsfinanser och en långsiktig
finansiering av välfärden. Vi vill satsa på
offentliga kärnverksamheter som sjukvård,
rättstrygghet och skola i stället för på
bidragssystemen.
Vi föreslår en växling från subventioner
och bidrag till omfattande skattesänkningar
för alla, främst för låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de
människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga
möjligheter att påverka sin egen situation.
Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de
uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet genom rambeslutet
kommer att välja en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det nu aktuella
beslutet om anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 8.
I det följande redovisar vi vilken
fördelning på anslagen inom utgiftsområde 8
som vi förordade i vår anslagsmotion
2004/05:Sf366.
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar
Moderata samlingspartiet anser att det till
utgiftsområde 8 för budgetåret 2005 bör
anvisas 384,4 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit.
Vi anser att en avveckling av
Integrationsverket bör inledas och att
introduktionsenheten bör föras över till
Migrationsverket. Också anslaget
Integrationsåtgärder bör minskas och på sikt
avvecklas. Vi vill dock ge fortsatt stöd åt
Centrum mot rasism, åt verksamhet för
personer som vill lämna rasistiska grupper
samt till åtgärder för unga kvinnor som
riskerar att utsättas för s.k.
hedersrelaterat våld. Dessutom bör anslaget
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering föras
över till utgiftsområde 14 Arbetsliv. Vi
anser vidare att anslaget till
Migrationsverket bör ökas i syfte att
förkorta handläggningstiderna samt medel
överföras från Integrationsverkets anslag, då
Migrationsverket bör ta över ansvaret för att
distribuera kommunersättningarna. Till följd
av förkortade handläggningstider vid
asylprövningen minskar kostnaderna i
mottagandesystemet.
2. Folkpartiets anslagsförslag (fp)
Bo Könberg och Linnea Darell (båda fp)
anför:
Folkpartiet liberalernas budgetförslag för
2005 syftar till att förändra de ekonomiska
förutsättningarna så att en högre stabil
tillväxt uppnås och att den dryga miljon
människor som står utanför arbetsmarknaden
får en möjlighet att komma in och bidra med
en egen arbetsinsats. För att åstadkomma
detta är det nödvändigt att fler arbetar och
att statsskulden minskar. Ett viktigt verktyg
för att uppnå detta är sänkta skatter på
arbete och företagande. Våra utgiftsökningar
avser främst bistånd, rättssäkerhet,
utbildning, vård och omsorg samt
förbättringar för handikappade. Vi uppnår
utrymme för detta bl.a. genom åtgärder mot
ohälsan och en reformerad
arbetsmarknadspolitik.
Vårt förslag till utgiftsram för
utgiftsområde 8 har emellertid avstyrkts av
finansutskottet i budgetprocessens första
steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en
helhet är det inte meningsfullt att delta i
fördelningen på anslag inom utgiftsområde 8.
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar
Folkpartiet anser att det till utgiftsområde
8 för budgetåret 2005 bör anvisas 391
miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit.
Vi anser att Integrationsverket bör läggas
ned omgående. Dessutom bör. Migrationsverket
tillföras ökade resurser för att anställa
fler asylhandläggare. Därigenom kan de långa
handläggningstiderna förkortas och
kostnaderna för mottagande av asylsökande
minska.
3. Kristdemokraternas anslagsförslag (kd)
Sven Brus (kd) anför:
Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning
av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken än den regeringen och dess
stödpartier föreslår.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar
sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom strukturella
reformer för minskad ohälsa, förbättrad
lönebildning och strategiska skattesänkningar
på arbete och sparande. Därigenom skapas
förutsättningar för att sysselsättningen
skall kunna öka i en sådan utsträckning att
välfärden tryggas för alla.
Marknadsekonomin behöver ordning och regler
för att kunna fungera effektivt. Modern
institutionell ekonomisk teori visar också
att en sund och väl fungerande
marknadsekonomi förutsätter institutioner som
lagar, förordningar, normer och sociala
konventioner. En ekonomi som vilar på väl
fungerande institutioner - såsom förutsägbart
rättssystem, personligt ansvarstagande, god
affärsetik och hederlighet i uppträdande
människor emellan - utmärks av ordning och
låg osäkerhet. Denna ordning har inte
uppkommit spontant utan bygger på det kristna
och det klassiska kulturarvet. Här betonas
bl.a. skillnaden mellan rätt och fel,
karaktär, hederlighet, personligt
ansvarstagande, duglighet och arbetsetik. Det
kostar merarbete, tid och pengar för att
kompensera och reducera osäkerhet.
Inom ramen för marknadsekonomin vill vi
förena frihet och solidaritet. Grundläggande
är frihet under ansvar. Enskilda initiativ
och personligt ansvarstagande skall
uppmuntras. Statens uppgift är att säkra en
grundläggande ekonomisk trygghet för alla.
Det sker genom socialpolitiken,
skattesystemet, lagarna och den offentliga
verksamheten. Ett exempel på detta är
gemensamt och solidariskt finansierad social
service som alla medborgare har rätt till,
men också stor frihet för individen att välja
vem som skall tillhandahålla denna service.
Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som
måste göras mer flexibel och där den kraftigt
ökande sjukfrånvaron måste mötas med en
förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering.
Det handlar om skatterna på arbete och
företagande som måste sänkas och på sikt
anpassas till omvärldens betydligt lägre
skattetryck. Det handlar om det svenska
konkurrenstrycket som måste förbättras.
Vidare måste den offentliga sektorn förnyas
för att bättre möta konsumenternas/brukarnas
behov och bättre tillvarata personalens
kompetens och idéer. Dessutom måste
valfriheten inom familjepolitiken öka,
rättsväsendet återupprättas, pensionärernas
ekonomiska situation stärkas och
infrastrukturen förbättras. Kristdemokraterna
anser också att statens lånebehov kan minskas
jämfört med regeringens förslag genom ett
starkare finansiellt sparande och genom en
snabbare avveckling av det statliga ägandet
av bolag som verkar på den konkurrensutsatta
marknaden.
Målet med våra reformer på dessa områden är
att skapa förutsättningar för en uthållig
tillväxt på åtminstone 3 % över en
konjunkturcykel, där sysselsättningen kan öka
utan att inflationen tar fart, där den
enskildes valfrihet, personliga ansvar och
välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,
där den offentliga sektorn kan vitaliseras
och möta ökande behov utan att jagas av
krympande skattebaser och där statens
finanser blir mindre konjunkturkänsliga.
Riksdagens majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - förväntas genom beslut om
ramar för de olika utgiftsområdena samt
beräkningen av statens inkomster ställa sig
bakom en annan inriktning av politiken i det
första rambeslutet om statsbudgeten. Därför
redovisar vi i detta särskilda yttrande (i
stället för i en reservation) den del av vår
politik som rör utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar och som vi skulle ha yrkat
bifall till om vårt förslag till ramar hade
kunnat vinna riksdagens bifall i den första
beslutsomgången.
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar
Kristdemokraterna anser att det till
utgiftsområde 8 för budgetåret 2005 bör
anvisas 255 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit.
Vi anser att Integrationsverket bör läggas
ned den 1 juli 2005 och att ansvaret för
informationsfrågor till invandrare och
flyktingar bör tas över av Migrationsverket.
Anslaget Integrationsåtgärder bör minskas
eftersom vi avvisar satsningen på lokala
diskrimineringsombudsmän. Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering (DO) bör ges särskilt
ansvar för opinionsbildning för att motarbeta
diskriminering, rasism och
främlingsfientlighet och tillförs därför
ytterligare medel. Systemet med förhandlingar
och avtal med kommuner bör enligt vårt
förslag avskaffas och stödet i stället bestå
av en utvecklingspeng som följer individen
och som utbetalas av
socialförsäkringsadministrationen.
Försäkringskassans anslag inom utgiftsområde
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp tillförs medel för detta.
Migrationsverket bör tillföras ökade resurser
för att minska handläggningstiderna för
asylansökningar för att på så sätt frigöra
resurser som annars skulle läggas på sjukvård
och boende och för att kunna hålla
tidsfristen för handläggning av ensamkommande
barns ärenden. Vi anser vidare att
Migrationsverket inte skall pröva
uppehållstillstånd för adopterade i åldern
12-17 år eller för nyfödda till föräldrar med
uppehållstillstånd i Sverige. En sådan åtgärd
kan minska belastningen på Migrationsverkets
administration. Genom kortare
handläggningstider vid asylprövningen minskar
kostnaderna i mottagandesystemet.
4. Stöd till flickor som fyllt 18 år
(punkt 3)
Ulla Hoffmann (v) anför:
Flickor i 19-20-årsåldern som lever i dubbla
kulturer och som hamnat i konflikt med
familjen är en grupp med otillräckligt
samhällsstöd. De har lämnat sin
ursprungsfamilj där de ofta levt mer instängt
och skyddat än andra. De är dock för oerfarna
för att bygga upp ett självständigt liv med
alla de krav som vuxenvärlden ställer.
Samtidigt har de fallit utanför samhällets
trygghetsramar i och med att de fyllt 18 år.
Vänsterpartiet anser att samhället måste
uppmärksamma dessa flickors behov och tillse
att de får det stöd de behöver.
5. Mål för politikområdet
Migrationspolitik (punkt 7)
Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp)
anför:
Enligt vår mening har arbetet med att
harmonisera flyktingpolitiken hittills
fokuserats på att bygga murarna runt EU:s
gränser allt högre. I stället för att använda
sig av möjligheterna i det mellanstatliga
samarbetet för att ta ansvar för de
flyktingar som söker skydd undan förföljelse,
och använda sig av den vetorätt som varje
regering har, har den svenska regeringen
medverkat till att sätta Genèvekonventionen
ur spel. Detta bl.a. genom att utvidga
transportörsansvaret och genom att acceptera
att asylansökningar från EU-medborgare skall
anses uppenbart ogrundade. De direktiv som
antas inom unionen är minimidirektiv, vilket
innebär att om medlemsstaterna har mer
generösa bestämmelser kan de bibehålla dem.
Det står också medlemsstaterna fritt att
upprätta mer generösa bestämmelser. Denna
möjlighet har den svenska regeringen i stort
sett inte utnyttjat. Systemet med
minimiregler har inneburit en dragning mot en
harmonisering nedåt i riktning mot den sämsta
tillåtna nivån på rättssäkerhet och
behandling. Därför bör en ökad harmonisering
av asyl- och migrationspolitiken inte vara
ett mål för politikområdet Migrationspolitik.
6. Handläggningstider (punkt 11)
Bo Könberg (fp), Linnea Darell (fp) och
Mona Jönsson (mp) anför:
De långa handläggningstiderna i asylprocessen
är ett långvarigt och kvarstående problem. De
är nedbrytande för alla asylsökande, men är
särskilt skadliga för barnen. Med traumatiska
upplevelser före asyltiden och den långa
ovissa väntan under asylprocessen i Sverige
finns en uppenbar risk att barnens
psykosociala utveckling äventyras. Det är
enligt vår uppfattning ytterst angeläget att
handläggningstiden i asylärenden som rör barn
prioriteras och förkortas. Att asylärenden
avseende ensamkommande barn skall avgöras
inom tre månader bör framgå av
utlänningslagen. Vidare bör en tidsfrist på
sex månader införas i utlänningslagen för
asylsökande barnfamiljer.
7 . Handläggningstider (punkt 11)
Sven Brus (kd) anför:
De långa handläggningstiderna i asylprocessen är ett
långvarigt och kvarstående problem. De är
nedbrytande för alla asylsökande, men är
särskilt skadliga för barnen. Med traumatiska
upplevelser före asyltiden och den långa
ovissa väntan under asylprocessen i Sverige
finns en uppenbar risk att barnens
psykosociala utveckling äventyras. Det är
ytterst angeläget att handläggningstiden i
asylärenden som rör barn prioriteras och
förkortas.
8. Kvinnor i asylprocessen (punkt 16)
Bo Könberg och Linnea Darell (båda fp)
anför:
I Migrationsverkets riktlinjer till stöd vid
asylutredningar av kvinnor beskrivs alla de
fakta som en utredare och beslutsfattare
måste ta hänsyn till vid utredningar av och
beslut som rör kvinnliga asylsökande. Vi
anser att det är fullständigt självklart att
dessa riktlinjer skall följas i de fall som
gäller asylsökande kvinnor. Detta sker dock
inte alltid, vilket är helt oacceptabelt.
Det asylsökande kvinnor varit utsatta för
är ofta av mycket integritetskränkande art.
De har svårt att berätta om t.ex. en
våldtäkt. Det är därför viktigt att kvinnan
tillfrågas om hon vill ha en kvinnlig
utredare och att denna utredare är
utomordentligt kompetent med utbildning i
intervjuteknik. En kvinna som utsatts för
övergrepp bör även tillfrågas om hon vill ha
en kvinnlig tolk och ett kvinnligt offentligt
biträde.
Eftersom olika former av övergrepp mot
kvinnor ofta används som en metod i
krigföring eller vid etnisk rensning drabbas
många kvinnor för att de bor i en viss by
eller tillhör en etnisk grupp. Den som
utreder kvinnors asylskäl måste därför ha
mycket god kännedom både om landet som den
asylsökande kommer ifrån och hur kvinnors
situation är just i det område som den
asylsökande kommer ifrån.
Sekretess är viktig i alla asylärenden och
gäller enligt lag. Ändå förekommer det att
det som en kvinna sagt under asylutredningen
yppas för hennes make, trots att det kan leda
till att mannen och/eller hela familjen
förskjuter henne. Kvinnor bör därför alltid
höras separat och helt skilt från mannen och
den övriga familjen. De måste dessutom få
klara besked att det de säger inte yppas för
mannen eller familjen i övrigt. Sekretessen
får i inget fall åsidosättas.
Alla de som har hand om kvinnan under
asyltiden, både den som sköter
asylutredningen och den som har hand om
själva mottagandet, bör följa kvinnans
hälsotillstånd. Genom samverkan mellan
utredning och mottagande kan signaler fångas
upp om t.ex. övergrepp som kvinnan inte vågar
berätta om.
9. Övrigt om asylprocessen (punkt 17)
Bo Könberg och Linnea Darell (båda fp)
anför:
Folkpartiet liberalerna ser som en av sina
viktigaste uppgifter att ta strid för en ny
human och solidarisk flykting- och
invandringspolitik. Många asylsökande får i
dag vänta i flera år innan de får ett beslut
om uppehållstillstånd. Detta leder till
tragiska människoöden där såväl barn som
vuxna far mycket illa. Dagens långa
handläggningstider måste förkortas radikalt.
För att förkorta handläggningstiderna är det
viktigt att sträva efter en jämn
ärendefördelning mellan Migrationsverkets
olika kontor. Det är dock samtidigt av vikt
att asylsökande får sitt ärende behandlat på
den ort de bor, oavsett om de bor i eget
boende eller i ett av Migrationsverket ordnat
anläggningsboende.
10. Utredning av barns asylskäl (punkt
18)
Bo Könberg och Linnea Darell (båda fp)
anför:
Rädda Barnen har i en rapport under 2003
visat att många barns rätt åsidosätts i
asylprocessen. Bland annat framkom att endast
knappt 20 % av de barn i familj, vars ärenden
handlades av Migrationsverket har hörts om
sina asylskäl och att endast 32 % av de barn
i familj som åberopat egna asylskäl har fått
en noggrann bedömning av sina egna skäl i
beslutet. Eftersom vi menar att barn skall
höras om sina asylskäl är detta förhållande
inte acceptabelt.
11. Övrigt om ensamkommande barn (punkt
21)
Birgitta Carlsson (c) anför:
En del av de ensamkommande flyktingbarnen
försvinner utan att man från ansvariga
myndigheter vet vart de tar vägen. I flera
fall vet man inte om barnen återvänt till
hemlandet, flytt till ett annat land eller
finns kvar i Sverige olagligt. Ofta vidtas
inga åtgärder för att söka rätt på de
försvunna barnen. Migrationsverket och de
sociala myndigheterna bör ta ett större
ansvar för att söka rätt på försvunna
flyktingbarn och ge dem en bra placering
tills de får beslut om uppehållstillstånd.
12. Rapportering till Migrationsverket om
apatiska barn (punkt 22)
Birgitta Carlsson (c) anför:
Om läkare fortlöpande lämnar lägesrapporter
till Migrationsverket om de apatiska barnen
skulle det underlätta för verket att följa
sjukdomsutvecklingen och därmed få en större
förståelse för den situation som familjen
befinner sig i. Regeringen bör därför
rekommendera att läkare som vårdar apatiska
asylsökande barn fortlöpande skall skicka
lägesrapport till Migrationsverket.
13. Övrigt om apatiska barn (punkt 23)
Bo Könberg och Linnea Darell (båda fp)
anför:
Det finns ett ökat behov av insatser inom
socialtjänsten för asylsökande barn med
tydliga psykiska och somatiska problem.
Kommunerna och Migrationsverket är dock
oeniga om ersättningen till kommunerna för
insatser till dessa familjer. Risken finns
att dessa barn blir utan de biståndsinsatser
de har rätt till enligt socialtjänstlagen.
Ett annat problem är också att statsbidrag
lämnas om barn placeras ensamma, men inte om
de placeras tillsammans med sina föräldrar.
14. Övrigt om asylprocessen (punkt 25)
Birgitta Carlsson (c) anför:
Bristerna i behandlingen av asylsökande barn
har diskuterats i decennier. Ändå kvarstår
allvarliga problem som t.ex. den mycket
påfrestande väntan på besked om
uppehållstillstånd och det förhållandet att
psykologisk hjälp under väntetiden närmast är
obefintlig. Barn som bor med sin familj har
inte alltid tillgång till hälsokontroll, och
ensamkommande barn är ofta placerade på
grupphem som i vissa fall är överbelastade.
Eftersom problemen ännu inte undanröjts bör
riksdagen få en samlad rapportering och
genomgång av dagens situation för asylsökande
barn.
15. Flexibla anslag på
migrationspolitikens område
Ulla Hoffmann (v) anför:
Migrationsverket har vid olika tillfällen
önskat att anslagen 12:1,
förvaltningsanslaget, och 12:2 anslaget för
mottagande av de asylsökande kunde användas
mer flexibelt än i dag. Riksrevisionen har i
sin granskning visat att Migrationsverket
redan i dag använder anslagen flexibelt.
Sålunda har en miljard kronor av de tre
miljarder kronor som är avsatt för
mottagandet använts till
förvaltningskostnader.
Vänsterpartiet ställer sig avvisande till
att Migrationsverket skall ha möjlighet att
använda pengar som är avsedda för ett värdigt
mottagande av asylsökande på bl.a.
förläggningar. Under våra besök på
förläggningar runt om i Sverige har vi kunnat
notera att standarden på många förläggningar
är låg och trångboddheten stor. Framför allt
barnen far illa. Risken med ett flexibelt
utnyttjande av anslagen är att standarden
ytterligare sjunker. Förutsättningen för att
Vänsterpartiet skall acceptera ett flexibelt
utnyttjande av anslagen 12:1 och 12:2 är att
standarden på förläggningarna håller hög
klass.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för
2005 utgiftsområde 8
1. Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner de nya mål som föreslås för
politikområdet Migrationspolitik och att de
tidigare målen skall upphöra att gälla
(avsnitt 5),
2. Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att lån under 2005 får tas upp i
Riksgäldskontoret för det samlade behovet
av hemutrustningslån intill ett belopp av 1
300 000 000 kr (avsnitt 3),
3. Regeringen föreslår att riksdagen för
budgetåret 2005 anvisar anslagen under
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
enligt uppställning i propositionen.
Skrivelsen
Regeringen har till riksdagen överlämnat
skrivelse 2003/04:53 Resultat och kostnader i
asylprocessen.
Följdmotioner väckta med
anledning av skrivelse
2003/04:37 Migration och
asylpolitik
2003/04:Sf5 av Per Westerberg m.fl. (m):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
ingen skall behöva vänta mer än sex månader
på besked om asyl i första instans. För
barn bör målet vara tre månader.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
Migrationsverket skall ha frihet att
använda sina resurser och organisera sin
verksamhet på det sätt som det finner
effektivast.
2003/04:Sf6 av Bo Könberg m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
kvotflyktingar och regeringens
misslyckande.
2003/04:Sf8 av Sven Brus m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
asylsökande barns rätt att höras.
8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av mottagandet av
ensamkommande flyktingbarn i enlighet med
vad som anförs i motionen.
9. Riksdagen begär att regeringen återkommer
med ett förslag till inrättande av en
särskild företrädare för ensamkommande barn
i enlighet med vad som anförs i motionen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
familjehemsplacering av ensamkommande
flyktingbarn.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
ytterligare medel tillförs Migrationsverket
för att tidsfristen för handläggning av
ensamkommande barns ärenden skall hållas
till tre månader.
12. Riksdagen begär att regeringen återkommer
med en redovisning av orsaken till att
anslagsmedlen avseende flyktingkvoten inte
utnyttjats och om outnyttjat medel använts
på annat sätt.
Motioner från allmänna
motionstiden 2003
2003/04:Sf211 av Sten Tolgfors (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om framtagande
av länderunderlag i asylärenden.
2003/04:Sf257 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
23. Riksdagen begär att regeringen tillsätter
en utredning med uppgift att se över 6 kap.
2 och 4 §§ utlänningslagen utifrån de i
motionen angivna utgångspunkterna.
2003/04:Sf266 av Marina Pettersson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om barnens
egna asylskäl.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
asylutredningar i en barnanpassad miljö.
2003/04:Sf271 av Inger Davidson och Gunilla
Tjernberg (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att det
i utlänningslagen skall framgå att barn
under 18 år bör höras av en person med
särskild kompetens för uppgiften och att
förhöret sker i en barnanpassad miljö.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
såvida det bedöms olämpligt att höra barnet
personligen skall orsaken därtill tydligt
redovisas. I dessa fall skall
Migrationsverket ingående höra barnets
vårdnadshavare om barnets egna skäl.
Migrationsverket och Utlänningsnämnden
skall för varje barn tydligt redovisa
skälen för beslut om uppehållstillstånd.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
forskning i flyktingrätt med fokusering på
barnfrågor initieras för att öka
rättssäkerheten för barn som ansöker om
asyl.
2003/04:Sf299 av Lena Ek och Jörgen Johansson
(c):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med
en samlad rapport om asylsökande barns
situation i Sverige.
2003/04:Sf314 av Solveig Hellquist m.fl. (fp,
kd, mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en
tidsfrist på 3 månader i utlänningslagen
för handläggning av ärenden som gäller
ensamkommande barn under 18 år som söker
asyl eller uppehållstillstånd.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en
tidsfrist på 6 månader i utlänningslagen
för handläggning av ärendet som gäller
barnfamiljer som söker asyl- och
uppehållstillstånd.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
förkorta handläggningstiderna för
asylsökande ensamkommande barn samt
barnfamiljer.
2003/04:Sf323 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barn i
asylprocessen, barns egna asylskäl och barn
utan uppehållstillstånd.
2003/04:Sf351 av Birgitta Ahlqvist (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barns egna
asylskäl.
2003/04: Sf357 av Maria Wetterstrand m.fl.
(mp):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
ytterligare åtgärder för att göra
asylprocessen mer barnvänlig.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
ensamkommande barn endast skall intervjuas
av personal med barnkompetens.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om s.k.
landinformation.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
införa en bortre tidsgräns vad gäller
förvarstagande.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet
av tolk.
2003/04:Sf396 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
införa en bortre tidsgräns på 12 månader
för ett asylbeslut från ansökningsdagen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
barnperspektivet måste få ett tydligare
fokus i asylutredningarna.
2003/04:Sf403 av Sven Brus m.fl. (kd):
12. Riksdagen begär att regeringen utreder
frågan om asylsökandes rätt till
auktoriserad tolk och översättare, i
enlighet med vad som anförs i motionen.
13. Riksdagen begär att regeringen utreder
Migrationsverkets bruk av språktester.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
psykologers, psykiatrikers och kuratorers
intyg.
20. Riksdagen begär att regeringen utreder
frågan om tidsbegränsning m.m. avseende
förvarstagande, i enlighet med vad som
anförs i motionen.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
asylsökande barns rätt att höras.
Följdmotion väckt med anledning
av skrivelse 2003/04:53 Resultat
och kostnader i asylprocessen
2003/04:Sf20 av Mona Jönsson m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
bortre tidsgräns vad gäller förvarstagande.
Motioner från allmänna
motionstiden 2004
2004/05:U308 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
särskilt uppmärksamma invandrarkvinnors
utsatthet för våld och "hedersmord" inom
den svenska integrationspolitiken.
2004/05:Sf203 av Carl-Axel Roslund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om begränsningen
av tolkhjälp.
2004/05:Sf207 av Sten Tolgfors (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om framtagande
av länderunderlag i asylärenden.
2004/05:Sf208 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
målet bör vara att barn inte skall behöva
vänta längre än tre månader på besked vid
ansökan om asyl.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
barns egna asylskäl skall efterfrågas och
undersökas av Migrationsverket.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att det
av Migrationsverkets beslut som gäller barn
skall framgå hur barns egna asylskäl
eftersökts och vilka bedömningar som gjorts
av dessa.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
Migrationsverket skall ha särskilt utbildad
personal för att utreda och bedöma barns
asylskäl.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
mottagandet av ensamkommande barn.
2004/05:Sf209 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
hedersrelaterat våld.
2004/05:Sf223 av Göran Lindblad (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att gratis
tolkservice ej skall utgå till svenska
medborgare.
2004/05:Sf224 av Göran Lindblad (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
informationscentrum för invandrare.
2004/05:Sf235 av Siw Wittgren-Ahl (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
hemutrustningslån.
2004/05:Sf237 av Per Westerberg m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
väntan på besked om asyl i första instans
inte får vara längre än sex månader. För
barn bör målet vara tre månader.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
Migrationsverket skall ha frihet att
använda sina resurser och organisera sin
verksamhet på det sätt som det finner
effektivast.
2004/05:Sf265 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om att
asylprocessen skall präglas av en
välkomnande attityd och ett humant synsätt
med insikt om varje människas värde och
potential.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om att
snabbåtgärder måste vidtas för att undvika
fenomenet med apatiska asylsökande barn i
framtiden samt att uppehållstillstånd av
humanitära skäl bör ges åt de apatiska barn
som finns i dagsläget.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om att
begränsa förvarstagande och i stället
prioritera anmälningsskyldighet för
personer som skall avvisas.
6. Riksdagen begär att regeringen snarast
återkommer till riksdagen med förslag som
förbättrar de ensamkommande barnens
situation.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om att
barns rätt att komma till tals i
asylutredningarna skall garanteras.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om att
införa en bortre tidsgräns för besked om
uppehållstillstånd på tolv månader för
vuxna och sex månader för ensamkommande
barn.
2004/05:Sf266 av Lars Ohly m.fl. (v):
24. Riksdagen begär att regeringen tillsätter
en utredning med uppgift att se över 6 kap.
2 och 4 §§ utlänningslagen utifrån de i
motionen angivna utgångspunkterna.
2004/05:Sf267 av Paavo Vallius och Nikos
Papadopoulos (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det statliga
stödet till invandrarorganisationer.
2004/05:Sf276 av Inger Davidson m.fl. (kd, m,
fp, v, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skyndsam
lagändring angående ansvaret för mottagandet
och omhändertagandet av ensamkommande barn.
2004/05:Sf277 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att se
över bestämmelserna om barnets bästa så att
barnkonventionen uppfylls fullt ut även vad
gäller asylsökande barn.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
ensamkommande barn.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
ansträngningar för att höja flyktingkvoten
i Sverige och globalt.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
betydelsen av att korta
handläggningstiderna.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
asylansökan i hela Sverige.
2004/05:Sf278 av Anne-Marie Ekström m.fl.
(fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att i
asylutredning av kvinnor följa
Migrationsverkets riktlinjer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
särskilda förutsättningar vad gäller
utredning av kvinnliga asylsökande.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
länderkunskap vid utredning av kvinnliga
asylsökande.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
sekretess vid utredning av kvinnliga
asylsökande.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
samverkan mellan asylutredning och
asylmottagning.
2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
nedläggningen av AMS och
Integrationsverket.
2004/05:Sf291 av Birgitta Sellén och Kenneth
Johansson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
asylärenden skall ha kortare
handläggningstider och att barnens
berättelser bör få större tyngd.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
läkare fortlöpande bör skicka lägesrapport
om barnets hälsotillstånd till
Migrationsverket.
2004/05:Sf299 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
bostadsersättning vid eget boende.
2004/05:Sf300 av Yilmaz Kerimo (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om att
förkorta asylprocessen för ensamma
flyktingbarn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
rätten till god man inom ett rimlig
tidsintervall.
2004/05:Sf315 av Margareta Andersson och
Annika Qarlsson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
placera ensamma flyktingbarn i familjehem.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
myndigheterna skall ta ett större ansvar
för försvunna flyktingbarn.
2004/05:Sf316 av Birgitta Gidblom (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om flyktingbarn.
2004/05:Sf319 av Anita Brodén m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
särskilda åtgärder för att hjälpa apatiska
asylbarn samt ensamkommande barn.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
barn skall höras om sina asylskäl.
2004/05:Sf326 av Carina Ohlsson m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om att
länsstyrelserna, i samverkan med SiS,
uppmärksammar vikten av de skyddade
boendenas kvalitet och säkerhet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om att
länsstyrelserna tar in kunskapen om
befintlig verksamhet och uppmuntrar det
arbete som pågår i ideella organisationer
såsom kvinnojourer och tjejjourer när det
gäller kampen mot det hedersrelaterade
våldet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om att
länsstyrelserna uppmärksammar och stärker
de nätverk och samarbeten som finns lokalt.
2004/05:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
barnets bästa skall sättas främst i
utlänningsärenden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
asylsökande barns rätt att höras.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
ytterligare medel tillförs Migrationsverket
för att tidsfristen för handläggning av
ensamkommande barns ärenden skall kunna
hållas till tre månader.
2004/05:Sf351 av Sven Brus m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
möjlighet att få rättshjälp vid
"Dublinärende".
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
Migrationsverket tillförs ytterligare medel
för att förkorta handläggningstiderna för
asylansökningar.
14. Riksdagen begär att regeringen återkommer
med en redovisning av orsaken till att
anslagsmedlen avseende flyktingkvoten inte
utnyttjats och om outnyttjat medel använts
på annat sätt.
23. Riksdagen beslutar att slopa prövningen
av uppehållstillstånd för de av svensk
domstol meddelade adoptionerna för barn i
åldern 12-17 år samt nyfödda barn till
föräldrar med uppehållstillstånd i Sverige,
i enlighet med vad som anförs i motionen.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
införa en utvecklingspeng som följer
individen och som administreras av
socialförsäkringsadministrationen.
26. Riksdagen beslutar avveckla
Integrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2005
samt att Migrationsverket ges ansvar för
informationsfrågor till invandrare och
flyktingar, i enlighet med vad som anförs i
motionen.
27. Riksdagen beslutar att Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering tilldelas ytterligare
medel och ges särskilt ansvar för
opinionsbildning mot diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism.
28. Riksdagen anvisar med följande ändringar
i förhållande till regeringens förslag
budgetåret 2005 anslagen under
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
enligt uppställning:
2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om kampen
mot rasism och främlingsfientlighet.
2004/05:Sf361 av Kalle Larsson m.fl. (v):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
förstärkning av Migrationsverkets
omvärldsbevakning, liksom analyser och
kunskapsuppbyggnad vad gäller asylområdet
generellt.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
obligatorisk vidareutbildning för samtlig
personal inom Migrationsverket.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
utbildningssatsning angående kvinnors
asylskäl.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
inskränkningar i möjligheten till eget
boende.
2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
borde ges särskilt ansvar för
opinionsbildning mot diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
systemet med förhandlingar och avtal med
kommuner avseende flyktingar avskaffas till
förmån för att en "utvecklingspeng" införs,
i enlighet med vad som anförs i motionen.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
inrätta ett interkulturellt råd.
38. Riksdagen beslutar avveckla
Integrationsverket samt att
Migrationsverket ges ansvar för
informationsfrågor till invandrare och
flyktingar, i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2004/05:Sf366 av Per Westerberg m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att en
avveckling av Integrationsverket inleds.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att introduktionsenheten
överförs till Migrationsverket.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
kommunersättningar vid flyktingmottagande
skall distribueras av Migrationsverket.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att en
avveckling av politikområde 10:2
Integrationsåtgärder inleds.
6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag
anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar enligt uppställning.
2004/05:Sf375 av Gustav Fridolin och Annika
Qarlsson (mp, c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om att
en bortre gräns för asylprövningar sätts
till 18 månader, och att de flyktingar som
väntat längre på slutgiltigt besked
automatiskt bör få stanna i Sverige.
2004/05:Sf378 av Ulrika Karlsson (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om kortare
handläggningstider vid asylprövning.
2004/05:Sf401 av Bo Könberg m.fl. (fp):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar enligt uppställning.
2004/05:So398 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
förändringar i flyktingpolitiken samt
övriga åtgärder med anledning av barn med
uppgivenhetssyndrom.
8. Riksdagen begär att regeringen omgående
tar initiativ till en lagändring och
inleder dialog med kommunerna om att
ansvaret för mottagandet av ensamkommande
barn förs över från Migrationsverket till
kommunerna.
2004/05:So597 av Solveig Hellquist (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet
av att klargöra ansvarsområdet mellan
socialtjänst och Migrationsverket.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet
av att se över statsbidragssystemet så att
barn och föräldrar kan placeras tillsammans
om behov föreligger.
2004/05:So599 av Marita Aronson m.fl. (fp, c,
kd, m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
länsstyrelserna bör få direktiv att
uppmärksamma bristen på stöd i
familjekonflikt för flickor som passerat
18-årsgränsen och avsätta resurser för
verksamhet riktad till gruppen.
2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
åtgärder för att stävja det
hedersrelaterade våldet.
Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till anslagsför-
delning.
--------------------------------------------------
Politikområde Utskottets
--------------------------------------------------
Anslag förslag
--------------------------------------------------
--------------------------------------------------
10 Integrationspolitik
--------------------------------------------------
1 Integrationsverket (ram) 89 908
--------------------------------------------------
2 Integrationsåtgärder (ram) 103 742
--------------------------------------------------
3 Kommunersättningar vid 1 874 975
flyktingmottagande (ram)
--------------------------------------------------
4 Hemutrustningslån (ram) 18 631
--------------------------------------------------
5 Ombudsmannen mot etnisk 24 416
diskriminering (ram)
--------------------------------------------------
--------------------------------------------------
12 Migrationspolitik
--------------------------------------------------
1 Migrationsverket (ram) 642 505
--------------------------------------------------
2 Mottagande av asylsökande 3 296 162
(ram)
--------------------------------------------------
3 Migrationspolitiska 289 809
åtgärder (ram)
--------------------------------------------------
4 Utlänningsnämnden (ram) 149 792
--------------------------------------------------
5 Offentligt biträde i 177 027
utlänningsärenden (ram)
--------------------------------------------------
6 Utresor för avvisade och 225 556
utvisade (ram)
--------------------------------------------------
7 Från EU-budgeten 30 400
finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
(ram)
--------------------------------------------------
--------------------------------------------------
47 Minoritetspolitik
--------------------------------------------------
1 Åtgärder för nationella 10 500
minoriteter (ram)
--------------------------------------------------
--------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 6 933 423
--------------------------------------------------
--------------------------------------------------
Bilaga 3
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005 inom
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Belopp i 1000-tal kronor
-----------------------------------------------
----------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp Regeringens
förslag
---------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
10:1 Integrationsverket (ram) 89 908 -45 000 -45 000 -60 000
--------------------------------------------------------------------------
10:2 Integrationsåtgärder (ram) 103 742 -35 000 -11 000
--------------------------------------------------------------------------
10:3 Kommunersättningar vid(ram) 1 874 975
flyktingmottagande
--------------------------------------------------------------------------
10:4 Hemutrustningslån (ram) 18 631
---------------------------------------------------------------------------
10:5 Ombudsmannen mot etnisk (ram) 24 416 -24 416 +4 000
diskriminering
---------------------------------------------------------------------------
12:1 Migrationsverket (ram) 642 505 +120 000 +70 000 +112 000
---------------------------------------------------------------------------
12:2 Mottagande av asylsökande 3 296 162 -400 000 -416 000 -300 000
(ram)
---------------------------------------------------------------------------
12:3 Migrationspolitiska åtgärder 289 809
(ram)
---------------------------------------------------------------------------
12:4 Utlännings