Socialförsäkringsutskottets betänkande

2004/05:SFU15

Ett reformerat underhållsstöd

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:116
Ett reformerat underhållsstöd jämte två motioner som väckts med anledning
av propositionen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
I propositionen föreslås att underhållsstödets belopp höjs med 100 kr
till 1 273 kr per månad och barn och att den bidragsskyldiges grundavdrag
höjs från 72 000 kr till 100 000 kr. Vidare föreslås ändrade regler för
dygnsberäkning av umgängesrättsavdrag och en motsvarande ändring i
föräldrabalken. Förslaget innebär att rätten till umgängesavdrag vidgas
så att återlämnandedygnet räknas som ett helt dygn. Det lämnas också
förslag om en metod för nettoberäkning av underhållsstödet och
återbetalningsskyldigheten utifrån vad som är bestämt i dom eller avtal om
umgänge.
Vid prövning av anstånd föreslås Försäkringskassan kunna ta hänsyn till
att den bidragsskyldige har andra lätt realiserbara tillgångar än lön
eller annan ersättning. Sedan anståndsbeslutet upphört skall en
bidragsskyldig återbetala ett belopp som motsvarar 1,5 gånger det fastställda
återbetalningsbeloppet. Försäkringskassan föreslås dessutom få möjlighet
att på eget initiativ efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet.

Om den bidragsskyldige föräldern uppbär lön i eller från utlandet skall
Försäkringskassan få träda in i barnets rätt till fastställt underhållsbidrag.

Ändringarna i lagen (1996:1030) om underhållsstöd föreslås träda i kraft
den 1 november 2005 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd
som avser tid efter den 31 januari 2006. Ändringen i föräldrabalken
föreslås träda i kraft den 1 februari 2006.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.
I ärendet finns sex reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Propositionen
Riksdagen antar regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen
(1996:1030) om underhållsstöd, dels lag om ändring i föräldrabalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:116 och avslår motion
2004/05:Sf27 yrkande 1.
Reservation 1 (fp)

2. Ett nytt underhållsstödssystem
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf27 yrkande 2 och 2004/05:Sf28
yrkande 1.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Umgängesavdrag
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf28 yrkande 2.
Reservation 3 (kd)

4. Aktuell inkomst vid beräkning av återbetalningsskyldighet
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf28 yrkande 3.
Reservation 4 (kd, c)

5. Anstånd och eftergift
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf28 yrkandena 4 och 5.
Reservation 5 (kd)

6. Analys av de nordiska systemen för underhållsstöd
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf28 yrkande 6.
Reservation 6 (kd, c)

Stockholm den 10 maj 2005
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s),
Sven Brus (kd), Anita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp),
Mona Berglund Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Lennart Klockare (s),
Tobias Billström (m), Birgitta Carlsson (c), Göte Wahlström (s), Anna
Lilliehöök (m), Yilmaz Kerimo (s), Mona Jönsson (mp), Kurt Kvarnström
(s), Solveig Hellquist (fp) och Kalle Larsson (v).

Utskottets överväganden
Allmänt om underhållsskyldighet och underhållsstöd
Föräldrar är enligt föräldrabalken (FB) underhållsskyldiga för sina
barn fram till dess barnet fyller 18 år, eller om barnet fortfarande
går i skolan längst till dess barnet fyller 21 år. När barnet bor hos
endast en av föräldrarna skall den andra föräldern bidra till barnets
försörjning genom att betala underhållsbidrag. Storleken på underhållsbidraget
är beroende av barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.
Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.
Underhållsstödet enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd (USL) är
ett statligt stöd som utbetalas av Försäkringskassan med högst 1 173 kr
per barn och månad. Om den bidragsskyldige föräldern av olika skäl inte
betalar underhållsbidrag eller betalar ett underhåll som är lägre än
1 173 kr per månad kan underhållsstöd lämnas till barnet. Underhållsstöd
kan också betalas ut som utfyllnadsbidrag om den bidragsskyldige föräldern
betalar ett underhåll direkt till den andra föräldern. Försäkringskassan
betalar då ut mellanskillnaden upp till 1 173 kr. Utfyllnadsbidrag kan
vidare betalas ut om barnet bor växelvis hos båda föräldrarna. Bidraget
utges då med högst ett halvt underhållsstöd till var och en av föräldrarna
efter avdrag med hälften av det belopp som skulle ha återbetalats om
föräldern hade varit återbetalningsskyldig (fiktivt återbetalningsbelopp).
När underhållsstöd lämnas i form av utfyllnadsbidrag föreligger ingen
återbetalningsskyldighet.
Underhållsstödet kan betalas ut till dess barnet fyller 18 år. Till den
som studerar kan förlängt underhållsstöd betalas ut t.o.m. juni månad
det år den studerande fyller 20 om han eller hon fortfarande går i
gymnasie- eller grundskola och dessa studier berättigar till förlängt
barnbidrag eller studiehjälp.
Den förälder som barnet inte varaktigt bor tillsammans med skall helt
eller delvis betala tillbaka underhållsstödet till staten.
Återbetalningsbeloppet
beräknas som en viss procent av den bidragsskyldiges inkomst enligt det
taxeringsbeslut som fattats närmast före februari månad det år
återbetalningsskyldigheten avser, efter ett avdrag på 72 000 kr. Procentsatsen
fastställs med hänsyn till det antal barn som den bidragsskyldige är
underhållsskyldig för enligt FB. Är den bidragsskyldige underhållsskyldig
för ett, två eller tre barn utgör procenttalet 14, 11,5 respektive 10
%. Det totala procenttalet ökar med en procentenhet för varje ytterligare
barn utöver tre. Återbetalningsskyldigheten är begränsad till det belopp
som betalas ut i underhållsstöd. Återbetalningsbeloppet omräknas den 1
februari varje år.
Grundavdrag och procentsatser m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag dels om höjt underhållsstöd
och höjt grundavdrag, dels om sänkt beloppsgräns för när
återbetalningsskyldigheten
bortfaller.
Vidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden om avslag på propositionen,
om ett nytt system för underhållsstöd och om inkomstprövning av
boföräldern.
Jämför reservationerna 1 (fp) och 2 (m, fp, kd, c).
Propositionen
Enligt vad som anges i propositionen bör underhållsstödet motsvara
ungefär hälften av normalkostnaderna för ett barn sedan hänsyn tagits
till det allmänna barnbidraget. Beräkningar av Underhållsstödsutredningen
(se SOU 2003:42 s. 132-133) visar att det nuvarande underhållsstödet
överstiger vad stödet är avsett att täcka för barn i åldrarna 0-14 år.
För barn i åldrarna 15-18 år täcker stödet inte halva normalkostnaden
efter avdrag för barnbidrag och studiebidrag. Mot bakgrund av att
inkomststandarden är lägre för hushåll med yngre barn inom
underhållsstödssystemet
anser regeringen att underhållsstödet bör höjas för samtliga barn oavsett
ålder och att en höjning med 100 kr är motiverad utifrån barnets
normalbehov. En sådan höjning kan också motiveras med hänsyn till att den
bidragsskyldige föräldern måste återbetala stödet. Regeringen föreslår
därför att underhållsstödet höjs med 100 kr per barn och månad. Vid
växelvis boende innebär höjningen att underhållsstödet högst kan bli
636 kr per månad för var och en av föräldrarna.
När det gäller höjningen av grundavdraget framhåller regeringen att det
i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina
barn och att barnets behov och kostnader skall vara en högt prioriterad
utgift - ett primärt åtagande - för föräldrarna. Utgångspunkten bör
vara att samma krav ställs på bidragsskyldiga föräldrar som på föräldrar
som lever tillsammans med sina barn. Samtidigt måste det anses rimligt
att en bidragsskyldig förälder får täcka ett eget grundbehov innan
återbetalningsskyldighet inträder. En höjning av grundavdraget till
100 000 kr innebär en förbättrad situation för de bidragsskyldiga som
har de lägsta inkomsterna. Regeringen föreslår att grundavdraget höjs
till detta belopp.
Underhållsstödet bortfaller om beloppet för ett barn en viss månad är
lägre än 50 kr. Återbetalningsskyldigheten bortfaller däremot om
månadsbeloppet per barn blir lägre än 100 kr. Eftersom det förefaller mer
konsekvent att i bägge fallen ha samma beloppsgräns föreslår regeringen
att återbetalningsskyldigheten i framtiden skall falla bort om månadsbeloppet
per barn blir lägre än 50 kr.
Motionerna
Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf27 yrkande 1 avslag på propositionen.
Motionärerna framhåller att kostnaderna för underhållsstöd ökar samtidigt
som den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar försämras.
Dessutom betalar många bidragsskyldiga inte mer än maximalt underhållsstöd
trots att de borde betala mer enligt reglerna för underhållsbidrag.
Även det motsatta gäller i vissa fall, nämligen att boföräldern får
statligt stöd trots en mycket god ekonomi. Det generella underhållsstödet
bör därför ersättas av ett behovsprövat utfyllnadsbidrag. Mot bakgrund
härav begärs i motion Sf27 yrkande 2 förslag till ett reformerat
underhållsstöd. Endast när föräldrarna inte kan sörja för sina barn upp
till en rimlig nivå bör utfyllnadsbidrag kunna komma i fråga. Om det är
uppenbart att någon av föräldrarna har möjlighet att öka sin inkomst
men avstår från det skall utfyllnadsbidraget minskas.
Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf28 yrkande 1 ett tillkännagivande
om att underhållsstödssystemet bör utformas så att det tydligt framgår
att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret
för sina barn. Om den bidragsskyldige inte är återbetalningsskyldig för
hela underhållet bör en inkomstprövning ske av boföräldern innan statligt
stöd betalas ut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan inledningsvis konstatera att det nuvarande underhållsstödssystemet
har varit i kraft sedan 1997 och att det är förhållandevis komplicerat
att tillämpa. Enligt Lagrådet är USL utformad på ett sätt som måste
vålla avsevärda tillämpningsproblem och den är svåröverskådlig och många
av de enskilda bestämmelserna är komplicerade och svårlästa. Lagrådet
anser att de föreslagna ändringarna innebär att lagen på flera punkter
blir ännu mer svårtillgänglig och att det är önskvärt att den underkastas
en genomgripande översyn. Regeringen, som delar sistnämnda synpunkt,
har hänvisat till den pågående översynen av socialförsäkringslagstiftningen
(dir. 2001:70 och 2003:135) inom vars ram bl.a. frågor om en bättre
överskådlighet och en bättre säkerhet mot bristande enhetlighet kommer
att behandlas. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 31
december 2005.
Utskottet välkomnar den nämnda översynen men vill framhålla att
underhållsstödets grundstruktur med den från FB i huvudsak fristående
ställningen är viktig att bevara, liksom att utgångspunkten för
underhållsstödet även fortsättningsvis bör vara att utgöra en garanti för den
bidragsskyldiges del av barnets försörjning. Vidare bör den nuvarande
utformningen av återbetalningsskyldigheten baserad på den bidragsskyldiges
årsinkomst efter ett grundavdrag bibehållas. Utskottet är således inte
berett att förorda ett i grunden reformerat system. Det innebär också
att utskottet inte kan ställa sig bakom ett system med inkomstprövning
av boföräldern eftersom båda föräldrarna på lika villkor skall ta
ekonomiskt ansvar för barnet. Enligt utskottets bedömning är det sannolikt
endast en liten andel av boföräldrarna som har så höga inkomster att de
skulle komma att nämnvärt beröras av en inkomstprövning. Statens utgifter
skulle därmed inte minska mer än marginellt. Ett sådant system skulle
vidare medföra betydande svårigheter framför allt för administrationen
med åtföljande kostnader. Dessutom skulle systemet bli ännu mer komplicerat
och svårtillgängligt än det är i dag.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om höjt
underhållsstöd och höjt grundavdrag liksom förslaget om att sänka
beloppsgränsen för när återbetalningsskyldigheten bortfaller. Utskottet
avstyrker motion Sf27 yrkandena 1 och 2 och motion Sf28 yrkande 1.
Umgängesavdrag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om ändrad dygnsberäkning vid
bestämmande av umgängesavdrag och om införande av s.k. nettoberäkning
av underhållsstödet och återbetalningsskyldigheten. Riksdagen bör vidare
avslå ett motionsyrkande om en ny modell för umgängesavdrag. Jämför
reservation 3 (kd).
Propositionen
Om en förälder som är skyldig att betala underhållsbidrag haft barnet
hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under
en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygn, får föräldern
enligt FB göra ett visst avdrag på underhållsbidraget. För varje helt
dygn av barnets vistelse är avdraget 1/40 av det månatliga underhållsbidraget.

Rätt till umgängesavdrag finns även vid återbetalning av underhållsstöd.
En bidragsskyldig förälder, som haft barnet hos sig under en sammanhängande
tid av minst fem hela dygn eller minst sex hela dygn under en kalendermånad,
har rätt till avdrag på det återbetalningsbelopp som skall betalas.
Avdraget bestäms enligt samma regler som i FB, dvs. med 1/40 av
återbetalningsbeloppet för varje helt dygn. För boförälderns del innebär
det att underhållsstödet reduceras med motsvarande belopp.
Reglerna för umgängesavdrag innebär att avdrag endast medges för hela
kalenderdygn (dvs. kl. 00.00-24.00). Det dygn barnet överlämnas från
den ena föräldern till den andra ger därmed inte någon rätt till
umgängesavdrag. För att göra avdragsrätten något mer rättvis utan att
samtidigt riskera att skapa onödiga konflikter mellan föräldrarna om
tidpunkten för hämtning och lämning av barnet föreslår regeringen att
rätten till umgängesavdrag enligt USL vidgas så att återlämnandedygnet
räknas som ett dygn. Förslaget innebär att ett umgänge från onsdag till
torsdag räknas som ett dygn i stället för som i dag noll dygn och ett
umgänge från fredag till söndag räknas som två dygn i stället för som
i dag ett dygn. För att samstämmigheten mellan reglerna i USL och i FB
skall bevaras föreslås att en motsvarande bestämmelse tas in i FB.
När det gäller förslaget om nettoberäkning framhålls i propositionen
att de allra flesta umgängesavgöranden torde efterkommas och att goda
skäl därför talar för att USL bör kunna bygga på utgångspunkten att
umgängesavgöranden - i vart fall i allt väsentligt - följs. Det umgänge
som domstolen beslutat om eller som socialnämnden godkänt skulle därmed
automatiskt kunna läggas till grund för en nedsättning av
återbetalningsskyldigheten och en motsvarande nedsättning av underhållsstödet.
En
sådan ordning skulle medge att hänsyn tas även till kortare vistelser
än sådana som omfattar minst fem hela dygn i följd eller sex hela dygn
under en kalendermånad. Regeringen föreslår att om ett umgänge om minst
30 hela dygn per kalenderår beslutats i en lagakraftvunnen dom eller
genom ett avtal som godkänts av socialnämnden skall domen respektive
avtalet kunna läggas till grund vid bestämmande av återbetalningsskyldigheten
och underhållsstödet. Avdraget skall enligt förslaget göras med 1/40 av
återbetalningsbeloppet för varje helt dygn.
Vidare föreslås att den bidragsskyldige till Försäkringskassan skall
anmäla ändringar i umgänget som görs av domstol eller i avtal och att
Försäkringskassan skall upphäva beslutet om nettoberäkning om den
bidragsskyldige begär det eller om beslutet om nettoberäkning av annan
anledning inte längre bör bestå, t.ex. om den bidragsskyldige underlåter
att medverka till umgänge i föreskriven omfattning. Har ett beslut om
nettoberäkning upphävts måste det enligt förslaget gå två år innan en
ny begäran om nettoberäkning kan prövas.
Motionen
Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf28 yrkande 2 ett tillkännagivande
om en ny modell för umgängesavdrag. Många bidragsskyldiga har en svår
ekonomisk situation som hindrar umgänge med barnen och det är viktigt
att underhållsstödssystemet inte försvårar detta umgänge. Ett sätt att
förbättra situationen skulle kunna vara att umgängesavdraget t.ex.
bestäms till 1/20 av underhållsstödet medan avdraget för boföräldern
även fortsättningsvis görs med 1/40.
Utskottets ställningstagande
I propositionen anförs att det i olika sammanhang har framhållits att
kostnader för umgänget i kombination med de stränga återbetalningskraven
kan medföra att barnet inte får möjlighet att umgås med en särlevande
förälder i den utsträckning som är önskvärd. Enligt regeringen är detta
inte tillfredsställande eftersom det är viktigt för barnet att ha kontakt
också med den särlevande föräldern. Motionärerna synes vara av samma
uppfattning. Även utskottet delar denna uppfattning och välkomnar därför
förslaget om införande av nettoberäkning av återbetalningsskyldighet
och underhållsstöd. Enligt utskottet gynnar förslaget de bidragsskyldiga
som inte når upp till de krav som ställs för rätt till vanligt umgängesavdrag.
Också förslaget om ändrad dygnsberäkning är positivt eftersom det får
till följd att umgängesavdraget på ett bättre sätt än i dag kommer att
motsvara det umgänge som äger rum, men som i vissa fall inte ger rätt
till något avdrag och i andra fall endast ger rätt till ett mindre avdrag.
Enligt utskottets mening kommer även det höjda grundavdraget att inverka
positivt på umgänget eftersom det innebär en ekonomisk lättnad för många
bidragsskyldiga med svag ekonomi.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om nettoberäkning
och ändrad dygnsberäkning. Något skäl att förorda en ny modell för
umgängesavdrag kan utskottet däremot inte se och avstyrker därför motion
Sf28 yrkande 2.
Beräkning av inkomst vid bestämmande av återbetalningsskyldighet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om jämkning av återbetalningsbelopp
vid ändrad taxering, omprövning av återbetalningsbelopp, omprövning och
jämkning av utfyllnadsbidrag samt omprövning av underhållsstöd vid nytt
beslut om årlig taxering för barnet.
Vidare bör riksdagen avslå ett motionsyrkande om att återbetalningsskyldigheten
skall baseras på en mer aktuell inkomst än den taxerade inkomsten. Jämför
reservation 4 (kd, c).
Gällande ordning
Som redan nämnts skall den bidragsskyldige föräldern till staten helt
eller delvis återbetala utbetalt underhållsstöd. Återbetalningsskyldigheten
bestäms som en viss procent av den bidragsskyldiges på visst sätt
beräknade inkomst. Till grund för beräkningarna ligger det taxeringsbeslut
som fattats närmast före februari månad det år återbetalningsskyldigheten
avser.
Återbetalningsbeloppet omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering
föreligger eller när procentsatsen som anger hur mycket av inkomsten
som kan tas i anspråk ändras. Återbetalningsskyldigheten för viss tid
kan också jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för
Försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt. Bestäms
återbetalningsskyldigheten
till ett lägre belopp än vad den bidragsskyldige enligt tidigare beslut
betalat för samma tid skall skillnaden och betald ränta som hänför sig
till skillnadsbeloppet, om räntan uppgår till minst 100 kr, betalas ut
till den bidragsskyldige. Bestäms återbetalningsskyldigheten till ett
högre belopp skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till
Försäkringskassan.
Av Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1996:18) om underhållsstöd
framgår att en ändrad uppgift om taxering skall anses vara väsentlig då
återbetalningsbeloppet, med beaktande av de nya uppgifterna, över- eller
understiger tidigare fastställt återbetalningsbelopp med 100 kr per
barn och månad.
Propositionen
Återbetalningsbelopp beräknas utifrån det taxeringsbeslut som fattats
närmast före februari månad det år återbetalningsskyldigheten avser. Av
förordningen (1996:1036) om underhållsstöd framgår att ett nytt beslut
om årlig taxering skall påverka återbetalningsskyldigheten fr.o.m.
februari månad året efter det år det nya taxeringsbeslutet meddelades.
Regeringen föreslår att sistnämnda bestämmelse överförs till USL.
Vidare föreslås att det införs en regel i USL som innebär att en fråga
om jämkning av återbetalningsbeloppet på grund av ändrat taxeringsbeslut
inte skall få tas upp till prövning efter utgången av femte året efter
taxeringsåret. Även i det fall grunden för tillämplig procentsats ändras
skall enligt förslaget det nya återbetalningsbeloppet gälla fr.o.m.
månaden efter den månad då ändringen ägde rum och aldrig för längre tid
tillbaka än tre år före den dag då Försäkringskassan fick kännedom om
ändringen.
Beträffande utfyllnadsbidrag föreslås att om det taxeringsbeslut som
legat till grund för beräkningen av det fiktiva återbetalningsbeloppet
har ändrats väsentligt, skall utfyllnadsbidraget kunna ändras för
framtiden, dvs. fr.o.m. månaden efter den månad då Försäkringskassan fick
kännedom om ändringen. Detsamma skall gälla vid ändring av tillämplig
procentsats. Ett nytt beslut om årlig taxering skall påverka utfyllnadsbidraget
fr.o.m. februari året efter det år då det nya taxeringsbeslutet meddelats.

Regeringen föreslår dessutom att underhållsstödet skall omprövas när
det finns ett nytt beslut om årlig taxering för barnet och att en ändring
av underhållsstödets storlek skall gälla fr.o.m. februari månad året
efter det år då det nya beslutet om årlig taxering meddelades.
När det gäller frågan om att basera återbetalningsskyldigheten på en
mer aktuell inkomst än i dag gör regeringen bedömningen att beräkningen
av den återbetalningsgrundande inkomsten även i framtiden skall baseras
på den bidragsskyldiges taxerade inkomst. Regeringen avser emellertid
att ge Försäkringskassan i uppdrag att dels kartlägga i vilken omfattning
bidragsskyldiga har en väsentligt försämrad aktuell inkomst jämfört med
taxerad inkomst, dels redovisa eventuella förslag till förändringar av
nuvarande regler.
Motionen
Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf28 yrkande 3 ett tillkännagivande
om att återbetalningsskyldigheten skall baseras på en mer aktuell inkomst
än den taxerade. Motionärerna anser att frågan bör analyseras
vidare.
Utskottet ställningstagande
Frågan om huruvida återbetalningsskyldigheten skall baseras på taxerad
inkomst eller en mer aktuell inkomst behandlades i utskottets betänkande
1997/98:SfU1 (s. 102). Utskottet ansåg att ett införande av den s.k.
CSN-modellen i många fall skulle ge ett återbetalningsbelopp som i större
utsträckning motsvarar de bidragsskyldigas betalningsförmåga. CSN-modellen
innebär att återbetalningsskyldigheten sätts ned om den bidragsskyldiges
inkomst under betalningsåret beräknas bli väsentligt lägre än den
återbetalningsgrundande inkomsten. Utskottet ansåg att regeringen borde
återkomma till riksdagen med förslag i berört avseende. Detta gav
riksdagen som sin mening regeringen till känna.
I budgetpropositionen för 1999 påpekade regeringen bl.a. att
studiestödssystemets regler om nedsättning av återbetalningsbelopp vid
inkomstminskning snarare är en anståndsregel än en jämkningsregel. Regeln
innebär att studiemedelsskulden amorteras med ett lägre belopp och att
återbetalning av skulden tillåts ske under en längre tid.
Frågan har därefter behandlats i utskottets betänkanden 1998/99:SfU1 (s.
84) och 2001/02:SfU17 (s. 9 f.). I sistnämnda betänkande uttalade
utskottet att det alltjämt ansåg att underhållsstödssystemet har brister
i den meningen att reglerna om återbetalningsskyldighet inte är helt
anpassade till situationer med påtagliga inkomstminskningar, t.ex. i
form av perioder med arbetslöshet. Mot bakgrund av att situationen
förbättrats något genom att grundavdraget hade höjts från 24 000 kr till
72 000 kr fr.o.m. februari 2000 och med hänsyn till Underhållsstödsutredningens
då pågående arbete fann utskottet att det saknades skäl för riksdagen
att vidta någon åtgärd i frågan.
Utskottet anser att den nuvarande ordningen har den fördelen att den är
enkel att administrera. Däremot är det inte alltid lätt att skapa
förståelse för den från de bidragsskyldiga som har fått sin inkomst mer
påtagligt minskad jämfört med den taxerade inkomsten. Som redovisas i
propositionen skulle runt 14 % av de bidragsskyldiga i februari 2001 ha
fått sin återbetalningsskyldighet minskad om den aktuella inkomsten
hade använts vid beräkningen. Den ytterligare höjning av grundavdraget
som utskottet ovan ställt sig bakom innebär en viss förbättring av dessa
bidragsskyldigas situation. Dessutom finns som påpekas i propositionen
möjligheten att begära anstånd. Även om det är mycket viktigt att
upprätthålla principen om att det i första hand är föräldrarna som har
det ekonomiska ansvaret för sina barn ser utskottet positivt på att
regeringen avser att ge Försäkringskassan i uppdrag att kartlägga i
vilken omfattning bidragsskyldiga har en väsentligt försämrad aktuell
inkomst jämfört med den taxerade inkomsten samt redovisa eventuella
förslag till förändringar av nuvarande regler. Mot bakgrund av vad nu
anförts avstyrker utskottet motion Sf28 yrkande 3.
Regeringens förslag om jämkning och omprövning har inte föranlett några
motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslagen i fråga.
Anstånd och eftergift
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
- att vid prövning av anstånd hänsyn skall få tas till att den
bidragsskyldige har andra lätt realiserbara tillgångar än lön eller annan
ersättning och
- att den bidragsskyldige, sedan anståndsbeslutet upphört, skall återbetala
ett belopp som motsvarar 1,5 gånger återbetalningsbeloppet, dock minst
150 kr per barn och månad.
Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden bl.a. om att anståndsförfarandet
skall ersättas av regler om förbehållsbelopp och jämkning och att
indrivning av en fordran avseende återbetalningsskyldighet skall begäras
först efter tolv månader efter det att fordringen förfallit till betalning.
Jämför reservation 5 (kd).
Gällande ordning
Försäkringskassan får på ansökan av en bidragsskyldig förälder bevilja
anstånd (helt eller delvis) med att fullgöra återbetalningsskyldigheten.
Anstånd skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige
skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll. Anstånd
får också beviljas om det annars finns anledning till det med hänsyn
till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller
andra särskilda förhållanden. Det är de aktuella förhållandena som ligger
till grund för ett beslut om anstånd.
Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år i taget. Har anstånd
beviljats skall ränta (2,8 % 2005) betalas på skulden. Det belopp som
beslutet om anstånd avser skall betalas före återbetalning som avser
senare tid. Den bidragsskyldige är sedan anståndsbeslutet upphört inte
skyldig att betala mer till Försäkringskassan än det månadsbelopp som
återbetalningsskyldigheten fastställts till, eller skulle ha fastställts
till om återbetalningsskyldigheten för något barn upphört. För överskjutande
belopp skall ett nytt beslut om anstånd meddelas, s.k. fortsatt anstånd.

I fråga om eftergift får Försäkringskassan på ansökan av den bidragsskyldige
helt eller delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet
och ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges
personliga eller ekonomiska förhållanden.
Propositionen
Uttalanden i förarbetena till USL tyder enligt regeringen på att man
redan från början avsett att vid prövningen av en ansökan om anstånd
beakta även andra tillgångar hos den bidragsskyldige än lön m.m. (prop.
1995/96:208). Enligt RFV:s vägledning 2001:2 kan en ansökan om anstånd
avslås med hänsyn till att den bidragsskyldige förutom sin nettoinkomst
har andra tillgångar, t.ex. andelar i aktiefond. Regeringen anser att
USL bör förtydligas på denna punkt och föreslår därför att Försäkringskassan
vid beslut om anstånd skall kunna ta hänsyn till att den bidragsskyldige
har andra lätt realiserbara tillgångar än lön och annan ersättning. Med
lätt realiserbara avses enligt regeringen att det skall vara fråga om
bankmedel eller annan lös egendom som utan svårighet eller risk för
värdeförstöring kan omsättas av den bidragsskyldige såsom aktier,
obligationer eller andra värdepapper. Det kan därför normalt inte krävas
att den bidragsskyldige säljer lösa saker (lösöre) som används i den
bidragsskyldiges hushåll, såsom dennes bil. Fast egendom eller bostadsrätt
till lägenhet som tillhör den bidragsskyldige faller också normalt
utanför.
Bestämmelsen om fortsatt anstånd innebär att skulden till staten många
gånger kommer att öka trots att den bidragsskyldiges betalningsförmåga
förbättrats. Betalda belopp avräknas ju i första hand på upplupen ränta.
Enligt regeringen är det knappast tillfredsställande att en bidragsskyldig
som har en högre faktisk betalningsförmåga än det återbetalningsbelopp
som fastställts eller, efter det att underhållsskyldigheten upphört,
skulle ha fastställts inte behöver betala mer än detta. Regeringen
föreslår därför att den bidragsskyldige, sedan anståndsbeslutet upphört,
skall återbetala ett belopp som motsvarar 1,5 gånger återbetalningsbeloppet.
Situationen kan enligt regeringen liknas vid att den bidragsskyldige
amorterar ned den skuld som uppstått under anståndstiden. Regeringen
anser att det är rimligt att även bidragsskyldiga vars återbetalningsbelopp
uppgår till noll kronor eller är mycket lågt skall betala av på
anståndsskulden. I dessa fall föreslås att den bidragsskyldige skall åläggas
att betala 150 kr per barn och månad. Om han eller hon inte kan betala
beloppet görs i stället, efter begäran, en prövning enligt reglerna i
utsökningsbalken (UB).
När det gäller förslaget om eftergift har det enligt regeringen i olika
sammanhang efterfrågats en möjlighet för Försäkringskassan att själv
kunna ta initiativ till beslut om eftergift. Möjligheten skulle kunna
användas t.ex. i de fall en bidragsskyldig på grund av sjukdom eller
liknande inte kan medverka till att en ansökan om eftergift kommer till
stånd. Regeringen föreslår att en sådan regel införs.
Motionen
Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf28 yrkande 4 ett tillkännagivande
om att anståndsförfarandet upphör och att det i stället införs ett
förbehållsbelopp och en möjlighet till jämkning. Motionärerna anser att
återbetalningsbeloppet bör kunna jämkas så att den bidragsskyldige alltid
har medel för sin egen försörjning och för bostaden innan
återbetalningsskyldighet åläggs. Den bidragsskyldige bör få ett förbehållsbelopp
enligt UB:s regler.
I motion Sf28 yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om överföring av
fordran till kronofogdemyndigheten (KFM). Om Försäkringskassan hade mer
tid till sitt förfogande skulle kassan genom bl.a. information kunna
förhindra att så många ärenden går till KFM. Enligt motionärerna bör
tidpunkten för när en fordran skall överlämnas till KFM fastställas
till tolv månader och en beloppsgräns på t.ex. 1/7 prisbasbelopp införas.

Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är högst rimligt att en bidragsskyldig skall
åläggas att betala av på den under anståndstiden uppkomna skulden om
betalningsförmågan har förbättrats. Regeringens förslag att den
bidragsskyldige efter anståndstidens utgång skall betala ett belopp som
motsvarar 1,5 gånger återbetalningsbeloppet är därför tilltalande. Mot
bakgrund av att den bidragsskyldige inte behöver betala ett belopp som
är högre än att han eller hon får behålla vad som behövs för sitt eget
eller familjens underhåll enligt 7 kap. 4 och 5 §§ UB ser utskottet
ingen risk för att den ekonomiska bördan skall bli alltför betungande.

Utskottet har heller inte något att invända mot att man vid prövningen
av en ansökan om anstånd även tar hänsyn till andra lätt realiserbara
tillgångar än lön eller annan ersättning eller att Försäkringskassan på
eget initiativ får möjlighet att bevilja eftergift av fordran på
återbetalningsskyldighet.
Utskottet är däremot inte berett att ställa sig bakom en ordning där
anståndsförfarandet ersätts med en bestämmelse om jämkning av
återbetalningsskyldigheten. Som utskottet framhållit ovan är en
återbetalningsskyldighet baserad på taxerad inkomst efter minskning med ett
grundavdrag fördelaktig ur administrativ synpunkt. Samtidigt innebär
grundavdraget på 100 000 kr att den bidragsskyldige får förbehålla sig
medel för sin försörjning. Vid denna bedömning beaktar utskottet även
det ovan redovisade uppdraget till Försäkringskassan att kartlägga i
vad mån bidragsskyldiga har en väsentligt försämrad aktuell inkomst
jämfört med den taxerade inkomsten.
När det gäller frågan om tidpunkt för överlämnande till KFM för indrivning
av fordran avseende återbetalningsskyldighet gäller sedan den 1 januari
2005 enligt indrivningsförordningen (1993:1229) att indrivning skall
begäras senast fem månader efter det att den äldsta fordringen skulle
ha betalats, om inte särskilda skäl talar emot det. Enligt förordningen
(1996:1036) om underhållsstöd gäller från samma tidpunkt att indrivning
inte behöver begäras om fordringarna på den bidragsskyldige understiger
500 kr, om det inte finns särskilda skäl. Utskottet finner inte skäl
att föreslå en ändring av nuvarande tidsfrist eller av den gällande
beloppsgränsen.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om anstånd
och eftergift och avstyrker motion Sf28 yrkande 4 och motion Sf28 yrkande
5.
Återbetalningsskyldighet i ärenden med utlandsanknytning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag bl.a. om att Försäkringskassan
skall kunna dels träda in i barnets rätt till fastställt underhållsbidrag
om den bidragsskyldige uppbär lön eller annan ersättning i eller från
utlandet och ersättningen därmed inte kan tas i anspråk genom utmätning
enligt 7 kap. UB, dels förelägga boföräldern att vidta eller medverka
till åtgärder för att få fastställt ett underhållsbidrag som inte
uppenbarligen understiger vad den bidragsskyldige bör betala i underhåll.

Vidare bör riksdagen bifalla förslaget om att underhållsstöd inte skall
lämnas med högre belopp än underhållsbidraget i de fall det uppenbarligen
understiger vad den bidragsskyldige bör betala och detta kan läggas
boföräldern till last.
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om en analys av underhållsstödssystemen
i de nordiska länderna.
Jämför reservation 6 (kd, c).
Propositionen
Den ökade rörligheten över gränserna innebär att det i dag inte är
ovanligt att bidragsskyldiga föräldrar bor i ett annat land än Sverige.
Det är inte heller ovanligt att bidragsskyldiga föräldrar visserligen
bor i Sverige men arbetar i utlandet och får lön därifrån. Särskilt
vanligt är detta i gränstrakterna mot Danmark, Norge och Finland. Om t.
ex. lön betalas ut i eller från utlandet kan den inte tas i anspråk
genom utmätning enligt 7 kap. UB. Möjligheten att utomlands driva in
statens fordran avseende återbetalningsskyldighet enligt USL är liten.
Situationen är en annan när det gäller fordringar som vilar på
civilrättslig grund. När det gäller civilrättsliga fordringar har Sverige
tillträtt ett antal konventioner om erkännande och verkställighet av
avgöranden om underhållsbidrag.
För att få en i dom eller avtal fastställd underhållsskyldighet verkställd
utomlands föreskrivs i USL att Försäkringskassan kan låta bli att
fastställa återbetalningsskyldighet om den bidragsskyldige är bosatt
utomlands. Har ett beslut om återbetalningsskyldighet redan fattats när
den bidragsskyldige flyttar utomlands får beslutet upphävas helt eller
delvis. I dessa fall träder Försäkringskassan in i barnets rätt till
fastställt underhållsbidrag till den del som svarar mot utbetalt
underhållsstöd.
Om en bidragsskyldig som är bosatt i Sverige får sin inkomst i eller
från något annat land kan lönen eller ersättningen inte tas i anspråk
genom utmätning. Trots detta finns det med dagens regler inte någon
möjlighet för Försäkringskassan att låta bli att fastställa
återbetalningsskyldighet eller att upphäva ett beslut om
återbetalningsskyldighet.
Regeringen föreslår att Försäkringskassan ges möjlighet att i dessa
fall träda in i barnets rätt till fastställt underhållsbidrag på samma
sätt som om den bidragsskyldige var bosatt i utlandet. Därmed blir det
också möjligt att med stöd av internationella instrument driva in statens
fordran i det land där utbetalningen sker. Regeringen föreslår också
att Försäkringskassan i dessa fall får möjlighet att upphäva ett beslut
om återbetalningsskyldighet.
När det gäller boförälderns medverkan för att få underhållsbidrag
fastställt framgår av propositionen att Försäkringskassan, i de fall den
bidragsskyldige är bosatt utomlands, kan förelägga boföräldern att vidta
eller medverka till åtgärder för att få ett underhållsbidrag fastställt.
Om boföräldern utan giltigt skäl låter bli att följa föreläggandet
lämnas inte något underhållsstöd. Däremot är det oklart om kassan kan
ställa krav på att det underhållsbidrag som fastställs också skall ligga
på en viss nivå. Lagens ordalydelse talar enligt regeringen närmast mot
att en sådan möjlighet finns.
Det allmänna har på grund av sin återkravsrätt mot den bidragsskyldige
ett intresse av att underhållsbidragen inte läggs på en alltför låg
nivå. Samtidigt har Försäkringskassan inte några möjligheter att själv
sluta avtal eller agera i en process om underhåll utan är i stället
hänvisad till att agera genom barnet (boföräldern). Frågor om underhåll
anses vara i huvudsak dispositiva, dvs. parterna råder över processföremålet.
Det innebär bl.a. att domstolen inte får döma ut ett högre underhållsbidrag
än vad som yrkats eller grunda domen på andra rättsfakta än de som
parterna åberopat.
Regeringen anser att kraven på sökanden när underhållsbidrag fastställs
bör skärpas och föreslår därför att Försäkringskassan - när den
bidragsskyldige är bosatt utomlands eller får sin inkomst i eller från
utlandet - skall kunna förelägga boföräldern att vidta eller medverka
till åtgärder för att få fastställt ett underhållsbidrag som inte
uppenbarligen understiger vad den bidragsskyldige bör betala i underhåll.
Följden av att ett underhållsbidrag uppenbarligen är för lågt blir
inte att underhållsstöd vägras eller dras in utan att stöd utges med
underhållsbidragets belopp. En riktpunkt vid bedömningen för när
underhållsbidraget skall anses vara uppenbart för lågt kan vara att det
fastställda bidraget understiger det antagna med åtminstone 1/3.
I propositionen föreslås vidare att om det redan när underhållsbidraget
fastställdes har beaktats att den bidragsskyldige till någon del fullgör
sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig, skall underhållsstödet
sättas ned med en andel som får anses motsvara umgängets inverkan på
underhållsbidraget.
Motionen
Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf28 yrkande 6 ett tillkännagivande
om en analys av de olika systemen för underhållsstöd i de nordiska
länderna. I motionen redovisas följande exempel som enligt motionärerna
visar på behovet av analys. En fader bor i Sverige med ett av barnen
medan modern bor i Danmark med övriga två barn. Fadern betalar 1 173 kr
per barn och månad i underhållsbidrag och modern betalar 555 kr per
barn och månad. När fadern umgås med de i Danmark bosatta barnen medges
enligt danska regler inget umgängesavdrag.
Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker förslagen i fråga.
När det gäller frågan om en analys av underhållsstödssystemen i de olika
nordiska länderna vill utskottet erinra om att det helt och hållet är
en nationell angelägenhet hur de olika medlemsstaterna utformar sina
trygghetssystem. Regler finns dock som samordnar de nationella
socialförsäkringssystemen så att personer som flyttar mellan medlemsstaterna
inte missgynnas när det gäller rätten till social trygghet och inte
heller får dubbla förmåner. Reglerna återfinns i rådets förordning (EEG)
nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.

Problem av den art som framhålls i motionen bör enligt utskottet i första
hand hanteras genom information till de personer som flyttar mellan
olika medlemsstater inom EU/EES-området. Enligt utskottets mening är
det önskvärt att dessa på ett samlat sätt får en fullödig och lättbegriplig
information om skillnaderna mellan de olika ländernas förmånssystem,
inklusive systemen för underhållsstöd, liksom om konsekvenserna av att
man t.ex. arbetar i en medlemsstat och bor i en annan. När det gäller
de nordiska länderna finns inom ramen för det nordiska samarbetet en
informationstjänst, Hallå Norden, som hjälper dem som hamnat i kläm
mellan ländernas regelverk och som informerar om vad som gäller vid
flyttning till, studier eller arbete i ett annat nordiskt land. Vidare
pågår inom det nordiska samarbetet ett arbete med att avskaffa gränshinder.
Utskottet förutsätter att regeringen inom ramen för detta samarbete
driver på arbetet både med att förbättra informationen till de nordiska
medborgarna och med att avskaffa gränshinder. Något tillkännagivande i
frågan är enligt utskottets mening inte nödvändigt. Utskottet avstyrker
därmed motion Sf28 yrkande 6.
Ikraftträdande
Ändringarna i USL föreslås träda i kraft den 1 november 2005 och tillämpas
första gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31
januari 2006. Övergångsvis föreslås att den införda tidsfristen för
retroaktiva ändringar av återbetalningsskyldigheten på grund av ändrat
taxeringsbeslut skall sättas till sju år för bidragsskyldiga som vid
ändringens ikraftträdande har begärt omprövning av eller överklagat ett
taxeringsbeslut.
Ändringen i FB föreslås träda i kraft den 1 februari 2006.
Ekonomiska konsekvenser
Regeringen beräknar att ca 38 % av de bidragsskyldiga kommer att få ett
högre återbetalningsbelopp med den föreslagna höjningen av underhållsstödet.
Detta gäller särskilt de bidragsskyldiga som i dag har ekonomisk förmåga
att återbetala ett fullt underhållsstöd, dvs. 1 173 kr per månad och
barn. Cirka 30 % av de bidragsskyldiga bedöms få ett sänkt återbetalningsbelopp.

Höjningen av grundavdraget innebär att de bidragsskyldiga som i dag har
inkomster under 72 000 kr även fortsättningsvis kommer att ha ett
fastställt återbetalningsbelopp på 0 kr. Bidragsskyldiga som har en
årsinkomst mellan 72 000 och 100 000 kr kommer att få en klar förbättring
eftersom det fastställda återbetalningsbeloppet även då blir 0 kr.
Eftersom dessa har relativt låga inkomster kommer höjningen att leda
till en förbättrad fördelningspolitisk träffsäkerhet. Knappt 5 % av de
bidragsskyldiga har inkomster mellan 72 000 och 100 000 kr.
När det gäller fördelningseffekter för boföräldrarna innebär en höjning
av underhållsstödet att samtliga boföräldrar får en ökad inkomst och
att ökningen är störst bland hushåll som har de lägsta inkomsterna.
Beträffande ekonomiska effekter för staten anges att förslagen om höjt
underhållsstöd och höjt grundavdrag leder till en ökad nettokostnad på
400 miljoner kronor per år. I 2004 års ekonomiska vårproposition har
regeringen aviserat att 1 miljard kronor från 2006 skall avsättas för
reformer för ekonomiskt utsatta barn, varav 350 miljoner kronor har
beräknats för underhållsstödet. Enligt regeringen innebär sänkningen av
beloppsgränsen för när återbetalningsskyldigheten bortfaller, ändrade
anståndsregler och ändrade regler i ärenden med utlandsanknytning en
besparing på 39 miljoner kronor. Resterande 11 miljoner kronor kommer
att finansieras genom de besparingar som uppstår till följd av proposition
2004/05:108 Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta.
Utskottet har i betänkande 2004/05:SfU13 tillstyrkt nämnda proposition.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Propositionen, punkt 1 (fp)
av Bo Könberg (fp) och Solveig Hellquist (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår propositionen. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Sf27 yrkande 1 och avslår proposition 2004/05:116.

Ställningstagande
Kostnaderna för underhållsstödssystemet ökar stadigt samtidigt som den
ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar försämras. Reglerna
om underhållsstöd enligt USL och om underhållsbidrag enligt FB fungerar
inte tillsammans. Det leder bl.a. till att många bidragsskyldiga inte
betalar mer än det maximala underhållsstödet, trots att de borde betala
mer enligt reglerna i FB. Även den motsatta situationen förekommer,
nämligen att boföräldern får statligt stöd trots en mycket god ekonomi.
Regeringens förslag löser inte dessa problem och bör därför inte
genomföras.

2. Ett nytt underhållsstödssystem, punkt 2 (m, fp, kd, c)
av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Tobias Billström
(m), Birgitta Carlsson (c), Anna Lilliehöök (m) och Solveig Hellquist
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2004/05:Sf27 yrkande 2 och 2004/05:Sf28 yrkande 1.
Ställningstagande
Underhållsstödet bör utformas så att det tydligt framgår att det i första
hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina barn.
Exempelvis kan den nuvarande ordningen som innebär att underhållsstöd
utbetalas till boföräldern oberoende av hur stora inkomster han eller
hon har ifrågasättas. Vi anser därför att underhållsstödssystemet måste
ses över och att regeringen snarast bör tillsätta en utredning i syfte
att få till stånd en sådan översyn.

3. Umgängesavdrag, punkt 3 (kd)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf28
yrkande 2.
Ställningstagande
Den svåra ekonomiska situation som många underhållsskyldiga föräldrar
befinner sig i har lett till att man i vissa fall ser sig tvingad att
avstå från att umgås med sina barn. Eftersom underhållsstödssystemet
inte får försvåra umgänget med barnen finns det skäl att överväga en
annan modell för umgängesavdrag. Ett sätt att underlätta umgänget med
barnen utan att skapa konflikter mellan föräldrarna är att medge
umgängesavdrag med t.ex. 1/20 av underhållsstödet, medan avdraget för
boföräldern även fortsättningsvis görs med 1/40 av underhållsstödet.

4. Aktuell inkomst vid beräkning av återbetalningsskyldighet, punkt 4
(kd, c)
av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf28
yrkande 3.
Ställningstagande
Reglerna om återbetalningsskyldighet är inte tillfredsställande i de
fall en bidragsskyldig fått vidkännas en påtagligt minskad inkomst.
Frågan om att basera återbetalningsskyldigheten på en mer aktuell inkomst
än den taxerade bör därför analyseras ytterligare.

5. Anstånd och eftergift, punkt 5 (kd)
av Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf28
yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
Återbetalningsbeloppet bör inte sättas högre än att den bidragsskyldige
alltid på sätt anges i utsökningsbalken om förbehållsbelopp har medel
för sin egen försörjning och för sin bostad. Ett återbetalningsbelopp
bör därför kunna jämkas. Om en jämkningsregel införs bör i gengäld
anståndsförfarandet kunna upphöra.
Dessutom bör tidpunkten för när en fordran avseende återbetalningsskyldighet
skall överlämnas till kronofogdemyndigheten ändras från fem till tolv
månader samtidigt som beloppsgränsen höjs från 500 kr till förslagsvis
en sjundedels prisbasbelopp. Genom att Försäkringskassan får mer tid
till sitt förfogande skulle kassan, genom kontakt och information, kunna
förhindra att så många ärenden överförs till kronofogdemyndigheten för
indrivning.

6. Analys av de nordiska systemen för underhållsstöd, punkt 6 (kd,
c)
av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf28
yrkande 6.
Ställningstagande
Numera är det inte ovanligt att bidragsskyldiga respektive boföräldrar
bor i ett annat land än Sverige. Särskilt vanligt är det i gränstrakterna
mot Danmark, Norge och Finland. De olika ländernas system kan dock få
märkliga konsekvenser, vilket gör det angeläget att få till stånd en
analys av underhållsstödssystemen i de nordiska länderna. Följande
exempel visar på behovet av analys. En fader bor i Sverige med ett av
barnen medan modern bor i Danmark med de två andra barnen. Fadern betalar
1 173 kr per barn och månad i underhållsbidrag och modern betalar 555 kr
per barn och månad. När fadern umgås med de i Danmark bosatta barnen
medges enligt danska regler inte något umgängesavdrag.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:116 Ett reformerat underhållsstöd:
Regeringen förslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
lag om ändring i föräldrabalken.
Följdmotioner
2004/05:Sf27 av Bo Könberg m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:116.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ett
reformerat underhållsstöd efter de riktlinjer som presenteras i motionen.

2004/05:Sf28 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om underhållsstödssystemet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en ny modell för umgängesavdrag.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att återbetalningsskyldigheten skall baseras på en
mer aktuell inkomst.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att anståndsförfarandet upphör och att det i stället
införs ett förbehållsbelopp och möjlighet till jämkning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om överföring av fordran till kronofogdemyndigheten.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en analys av de olika underhållsstödssystemen i de
nordiska länderna.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag