Socialförsäkringsutskottets betänkande

2004/05:SFU13

Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:108
om vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta jämte två
motioner som väckts med anledning av propositionen.
Dessutom behandlas sex motioner från den allmänna motionstiden 2004,
vilka avser frågor om sjukförsäkringen.
I propositionen föreslås att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI)
för försäkrade som saknar anställning eller som har inkomst av annat
förvärvsarbete skall bli föremål för en ny modell för en årligt
återkommande omräkning. Till grund för omräkningen skall ligga förändringen
av konsumentprisindex.
Regeringen föreslår även att personer som uppbär periodiskt ekonomiskt
stöd som utges i enlighet med särskilda avtal som ingåtts mellan
arbetsmarknadens parter skall omfattas av ett SGI-skydd under den tid sådan
ersättning uppbärs.
Därtill föreslår regeringen vissa förändringar av reglerna för beräkning
av arbetsskadelivränta. Livränteunderlaget skall endast fastställas vid
den tidpunkt från vilken livränta utges för första gången och livräntan
skall då bestämmas enbart på grundval av de inkomstförhållanden som
gäller vid den tidpunkten. Retroaktiva löneavtal skall beaktas när
livränteunderlaget fastställs, förutsatt att avtalet omfattar
begynnelsetidpunkten för livräntan.
Vid förlängning av en tidsbegränsad livränta och omprövning av en
livränta skall samma livränteunderlag användas, men uppräknat med det
särskilda tal som livräntan enligt nu gällande regler indexeras med.
Bestämmelserna om omräkning av SGI samt utökningen av SGI-skyddet till
att omfatta även personer som erhåller viss periodisk ekonomisk ersättning
skall träda i kraft den 1 juli 2005. För försäkrad med SGI som hänför
sig till inkomst av annat förvärvsarbete skall SGI:n kunna omräknas
första gången ett år efter förslagets ikraftträdande, dvs. den 1 juli
2006.
Bestämmelserna om beräkning av livränta skall träda i kraft den 1 januari
2006. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla för livräntor som har
beslutats före ikraftträdandet.
Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag, med ett förtydligande i
en övergångsbestämmelse, samt avstyrker bifall till samtliga motioner.

I ärendet finns fyra reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lagförslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,2. lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring med följande tillägg i övergångsbestämmelserna
punkt 2. Det gäller även vid omprövning av livräntan och vid prövning
av fortsatt rätt till livränta efter en tidsbegränsad sådan livränta.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:108.

2. Beräkning av SGI på historisk inkomst
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf25.
Reservation 1 (m)

3. Uppföljning av nya livränteregler m.m.
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf26 yrkande 1.
Reservation 2 (fp, kd, c)

4. Partiell sjukskrivning vid studier
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf26 yrkande 2.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)

5. Sexmånadersregeln
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf310.

6. Retroaktiv sjukpenning
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf344 och 2004/05:Sf404.

7. Karensdag vid vissa anställningsförhållanden
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf341 och 2004/05:Sf359 yrkande 21.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

8. Informationsplikt vid SGI-skydd
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf257 yrkande 1.

9. SGI-skydd vid studier
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf257 yrkande 2.

Stockholm den 26 april 2005
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s),
Sven Brus (kd), Anita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp),
Mariann Ytterberg (s), Lennart Klockare (s), Tobias Billström (m),
Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson
(c), Göte Wahlström (s), Anna Lilliehöök (m), Yilmaz Kerimo (s), Mona
Jönsson (mp), Kurt Kvarnström (s) och Kalle Larsson (v).

Ärendet och dess beredning
SGI-utredningen presenterade i maj 2003 slutbetänkandet Sjukpenninggrundande
inkomst - Skydd och anpassning (SOU 2003:50). Utredningen föreslog bl.
a. att det skulle införas dels bestämmelser om att omräkna SGI:n för
försäkrade som saknar anställning och för den som har inkomst av annat
förvärvsarbete, dels nya regler för beräkning av arbetsskadelivränta.
Utredningen
ansåg även att personer med visst ekonomiskt stöd från trygghetsråd
skall ingå i kretsen för SGI-skydd.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.
Två motioner har väckts med anledning av propositionen.
Av utskottet behandlade lagförslag återfinns i bilaga 2.
Därtill behandlar utskottet sex motioner som väckts under den allmänna
motionstiden 2004 och som avser sjukförsäkringen.
Motionerna redovisas i bilaga 1.

Utskottets överväganden
Principer för omräkning av SGI m.m.
Propositionen
För att komma till rätta med problem som finns när det gäller anpassning
av SGI för försäkrade som saknar anställning och de administrativa
svårigheter detta medför, föreslår regeringen i propositionen att för en
försäkrad som helt eller delvis saknar anställning och som har rätt att
behålla sin SGI skall denna omfattas av en ny modell för omräkning.
Omräkningstidpunkten skall infalla ett år efter den dag då anställning
eller annat förvärvsarbete upphörde som senast föranlett eller kunnat
föranleda att SGI fastställts. Därefter skall omräkningen göras en gång
årligen. För en försäkrad som helt eller delvis saknar anställning och
som haft sin SGI skyddad vid vård av barn, studier, m.m. enligt 3 kap.
5 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), under
en period som direkt föregår en ersättningsperiod, skall omräkning göras
vid den tidpunkt ersättning skall börja utbetalas och en SGI måste
fastställas.
Omräkning skall även göras för en försäkrad som har en SGI som hänför
sig till inkomst av annat förvärvsarbete under en sådan period som ett
ersättningsärende pågår. Omräkningstidpunkten för en sådan SGI skall
infalla när ersättningen som grundas på SGI:n har utgetts under ett år
utan avbrott. Även för denna grupp gäller att omräkning skall göras för
en försäkrad som har haft sin SGI skyddad enligt 3 kap. 5 § tredje
stycket AFL under en period som direkt föregår en ersättningsperiod.
Den särskilda beräkningsgrunden för föräldrapenningen som beräknats
utifrån SGI skall också under vissa förhållanden omfattas av omräkning.

Till grund för omräkningen skall ligga förändringen av konsumentprisindex
(KPI) under den närmaste tolvmånadersperioden före omräkningstidpunkten.
En omräkning skall varken kunna medföra en sänkning av SGI:n eller att
SGI:n bestäms till ett belopp som överstiger det s.k. taket, sju och en
halv gånger prisbasbeloppet.
Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 2005 och gälla anpassningar
av SGI som sker för de grupper förslaget avser efter detta datum. För
försäkrad med SGI som hänför sig till inkomst av annat förvärvsarbete
som vid denna tidpunkt erhållit dagersättning i mer än ett år, och där
SGI:n inte har ändrats, skall dock SGI:n omräknas första gången ett år
efter förslagets ikraftträdande, dvs. den 1 juli 2006.
Regeringen föreslår även att en försäkrad som erhåller ekonomiskt
periodiskt stöd, utgivet i enlighet med särskilda avtal som ingåtts mellan
arbetsmarknadens parter, skall omfattas av en skyddad SGI under den tid
sådan ersättning uppbärs. Regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer skall närmare ange vilka ersättningar som berättigar till
sådant skydd.
För försäkrade som uppbär sådan ersättning skall, vid sjukdom under den
aktuella tiden, sjukpenningen beräknas på en SGI som har fastställts på
grundval av enbart den inkomst av eget arbete som han eller hon kan
antas få under denna tid.
Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 2005.
Motion
I motion Sf25 av Per Westerberg m.fl. (m) begärs ett beslut om att SGI:n
skall beräknas på de senaste 24 månadernas inkomst. Motionärerna anser
att det dels är mer rimligt att ersättning utges i förhållande till en
inkomst man faktiskt har haft än i förhållande till en inkomst man tror
sig komma att få, dels att det är mer rättvisande för den som har ojämna
inkomster att grunda ersättningen på 24 månaders i stället för på 12
månaders inkomst. Förslaget innebär dessutom att socialförsäkringsbedrägerier
grundade på en falsk SGI försvåras.
Utskottets ställningstagande
För en försäkrad med en anställning anpassas SGI:n utifrån den faktiska
förändring av lönen som den anställde fått. För en försäkrad som är
arbetslös sker anpassningen utifrån den inkomstutveckling som skett
inom den försäkrades yrkesområde. Däremot sker i dag ingen anpassning
av SGI:n för en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete
(egenföretagare). Med detta system missgynnas således egenföretagare.
Dagens regler medför även stora administrativa svårigheter för
Försäkringskassans handläggare. Särskilt gäller det utredningar om arbetslösas
SGI. Utredningarna är tidskrävande, bl.a. för att det är svårt att
uppskatta en fiktiv löneutveckling för en person som kanske under en
längre period har saknat arbete och inte heller har anknytning till
något yrkesområde. De ekonomiska uppgifterna torde därvid ofta bli
inkorrekta.
Utskottet delar regeringens bedömning att ett sätt att komma till rätta
med ovannämnda problem är att SGI:n för arbetslösa och egenföretagare
indexeras efter förändringen av konsumentprisindex. Utskottet tillstyrker
därmed regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker även förslaget om SGI-skydd i samband med ersättning
från trygghetsråd.
Motionsyrkanden om att SGI skall beräknas på historisk inkomst har
utskottet vid flera tillfällen avstyrkt, senast i betänkande 2004/05:SfU1.
Utskottet noterade dock att i utredningen Översyn av socialförsäkringarna
(dir. 2004:129) skall övervägas hur den ersättningsgrundande inkomsten
i sjukförsäkringssystemet skall definieras och beräknas. Utskottet finner
inte anledning att nu inta en annan ståndpunkt i frågan. Därmed avstyrks
motion Sf25.
Beräkning av arbetsskadelivränta
Propositionen
I propositionen framhåller regeringen att det är orimligt att, som fallet
är i dag, livräntans storlek skall vara beroende av när Försäkringskassan
fattar beslut i ärendet eller om livräntan beviljas tills vidare eller
tidsbegränsas. Regeringen anser det därför angeläget att skapa ett
regelsystem som ger en försäkring med hög legitimitet där rättssäkerhet
och likformighet är centrala faktorer. Nuvarande regler bör därför ändras.

Regeringen pekar även på att ärenden om arbetsskadelivränta har den
allra längsta genomströmningstiden av alla ärenden som handläggs av
Försäkringskassan. En av orsakerna till den långa tiden är den omfattande
och tidskrävande utredning som är nödvändig i de allra flesta fall för
att fastställa den inkomst som läggs till grund för livränteunderlaget.
Därför finns det även av detta skäl anledning att genomföra ändringar.

Regeringen föreslår att livränteunderlaget enligt huvudregeln endast
skall fastställas vid den tidpunkt från vilken livränta utges för första
gången och att livräntan då skall bestämmas enbart på grundval av de
inkomstförhållanden som gäller vid den tidpunkten. Det innebär att enligt
huvudregeln fastställs endast ett livränteunderlag. Livränta som beviljas
retroaktivt, och där retroaktivtiden sträcker sig över ett eller flera
årsskiften, skall räknas om årligen med tillämpning av det särskilda
tal som enligt 6 kap. 2 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
(LAF) gäller för indexering av livräntor.
Löneavtal som träffats med retroaktiv verkan får beaktas när livränteunderlaget
fastställs, förutsatt att avtalet omfattar begynnelsetidpunkten för
livräntan.
Vid en förnyad prövning efter en tidsbegränsad livränta eller vid
omprövning enligt 4 kap. 12 § LAF skall det ursprungliga livränteunderlaget
användas vid livränteberäkningen, efter att det har räknats om med
ovannämnda särskilda tal.
Om det redan vid den tidpunkt från vilken livränta skall utges för första
gången är sannolikt att livränteunderlaget kan bli väsentligen högre
eller lägre vid prövning vid en senare tidpunkt, får ett nytt
livränteunderlag fastställas och läggas till grund för beräkning av livränta
vid ett sådant senare tillfälle.
Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser
skall fortfarande gälla för livräntor som beslutats före ikraftträdandet.
Det gäller även vid omprövning av en sådan livränta och vid prövning
av rätt till fortsatt livränta på grund av arbetsskadan. När de nya
bestämmelserna om livränteunderlag skall tillämpas skall eventuellt
underlag för år före 2004 omräknas med den årliga förändringen av
prisbasbeloppet.
Motion
I motion Sf26 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande
om en analys av effekterna för enskilda individer vid ändrad beräkning
av arbetsskadelivränta. Motionärerna framhåller att det inte är
fullständigt utrett hur förslaget påverkar enskilda individer, utan en bättre
analys av effekterna borde ha gjorts innan förslaget lades fram. Om
förändringarna genomförs måste utvecklingen för de personer som uppbär
arbetsskadelivränta följas noggrant.
Utskottets ställningstagande
Vid beräkning av livränta skall enligt praxis redan kända löneförhöjningar
beaktas. Dessa läggs till grund för bestämmande av livränteunderlaget
från avtalstidpunkten eller fr.o.m. tidpunkten för inkomständringen om
denna infaller senare.
För att anpassas till den ekonomiska utvecklingen i samhället indexeras
den fastställda livräntan. Från den 1 januari 2003 infördes bestämmelsen
att livräntan skall indexeras genom att den räknas om med ett särskilt
tal. Tidigare har livräntor indexerats genom omräkning med gällande års
prisbasbelopp. Det särskilda talet visar den procentuella årliga
förändringen av halva den reala inkomstförändringen med tillägg för den
procentuella förändringen i det allmänna prisläget. Indexeringen har
därmed knutits närmare till löneutvecklingen i samhället.
När livränta har beviljats för en begränsad tid och därefter skall
beviljas för en ny period fastställs livränteunderlaget med utgångspunkt
i den inkomst den försäkrade skulle ha haft om skadan inte hade inträffat
vid den tidpunkt från vilken fortsatt livränta beviljas. Även vid
omprövning enligt 4 kap. 12 § LAF skall livränteunderlaget fastställas på
detta sätt.
Genom att livränta för förfluten tid och livränta som avser framtiden
beräknas på olika sätt blir storleken på livräntebeloppet - och i vissa
fall även möjligheterna till livränta - beroende av när Försäkringskassan
fattar sitt beslut. I och med att det fastställs ett nytt livränteunderlag
vid beslut om förlängning av tidsbegränsade livräntor beror utfallet
också på om livräntan tidsbegränsas eller beviljas tills vidare.
Anpassningen av livränteunderlaget föreslås således göras genom att det
räknas om med samma särskilda tal som i dag gäller för indexering av en
arbetsskadelivränta. Utskottet noterar att indexering alltid innebär en
schablonisering eftersom indexet speglar en genomsnittlig utveckling.
Individer och grupper av individer kan ha en utveckling som avviker
från den genomsnittliga utvecklingen både i höjande eller sänkande
riktning. Detta gäller således redan i dag beträffande löpande livräntor.
Å andra sidan blir uppgifter om löneförhållanden som måste hämtas från
tidigare arbetsgivare eller, om arbetsgivaren inte finns kvar, från
andra källor ofta felaktiga och administrationen är dessutom svårhanterlig.

Det torde således vara svårt att skapa ett livräntesystem som dels fullt
ut anpassas efter den skadades inkomstförlust över tiden, dels är
likformigt och administrativt hanterligt. Enligt utskottets mening är det
viktigt att reglerna om livränta är likformiga och administrativt
hanterliga.
Utskottet noterar även att för dem som fått beslut om livräntor före
den 1 januari 2006 kommer livräntorna även fortsättningsvis att beräknas
enligt äldre bestämmelser och även vid omprövning samt prövning av rätt
till fortsatt livränta när en tidsbegränsad livränta har beviljats.
Enligt förslaget skall även, om livränteunderlaget grundas på tillfälligt
höga eller låga inkomster, ett nytt livränteunderlag kunna beräknas och
läggas till grund för beräkningen av livränta fr.o.m. den dag då
inkomstförhållandena skulle ha förändrats.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet, med ett förtydligande
av en övergångsbestämmelse, regeringens förslag avseende beräkning av
livränta.
Utskottet förutsätter att det nya sättet att fastställa livränteunderlag
kommer att följas upp av regeringen. Utskottet anser således inte att
det behöver göras ett tillkännagivande om detta. Motionsyrkandet Sf26
yrkande 1 avstyrks med det ovan anförda.
Partiell sjukskrivning och studier
Propositionen
Regeringen redovisar sin uppfattning att möjligheterna att kombinera
partiell sjukskrivning med studier bör förbättras. Innan ett sådant
förslag genomförs bör dock den närmare utformningen av bestämmelserna
och administrationen av dessa övervägas. Regeringen avser därför att se
över bl.a. kontrollmöjligheterna för att därefter ta ställning till hur
en kombination av partiell sjukskrivning med studier som finansieras
med statligt stöd kan möjliggöras.
Motion
I motion Sf26 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 2 begärs att regeringen
snarast bör återkomma med ett förslag som möjliggör kombinationen
deltidssjukskrivning och studier. Motionärerna anför att även om det i
propositionen redovisas en uttalad ambition att möjliggöra kombinationen
deltidssjukskrivning och deltidsstudier är det anmärkningsvärt att något
konkret förslag fortfarande inte lämnats.

Utskottets ställningstagande
Beträffande frågan om studier vid partiell sjukskrivning har utskottet
i betänkande 2004/05:SfU1 understrukit vikten av, inte minst från
rehabiliteringssynpunkt, att frågan om möjligheterna att kombinera
deltidssjukskrivning med deltidsstudier så snart som möjligt får en lösning.

Utskottet finner det därför tillfredsställande att regeringen redovisar
uppfattningen att deltidsstudier och partiell sjukskrivning bör kunna
kombineras. I likhet med motionärernas uppfattning i motion Sf26 yrkande
2 och i enlighet med sitt tidigare ställningstagande, vill utskottet
dock understryka att ett förslag om en regelförändring bör lämnas till
riksdagen så snart som möjligt. Motion Sf26 yrkande 2 får med det anförda
anses tillgodosedd och avstyrks därmed.
Karensdag vid vissa anställningsförhållanden
Arbetstagare med koncentrerad arbetstid kan till följd av reglerna om
karensdag få en större självrisk än personer med jämnt fördelad arbetstid
om karensdagen inträffar under en dag med lång arbetstid. För den som
har flera arbetsgivare gör varje arbetsgivare för sig avdrag för en
karensdag.
Motioner
I motion Sf359 begär Sven Brus m.fl. (kd) i yrkande 21 ett tillkännagivande
om en regeländring i den nuvarande karensdagsbestämmelsen så att vissa
anställda inte missgynnas. Motionärerna framhåller att regeringen för
mer än ett år sedan har aviserat att en teknisk översyn skall göras av
reglerna om karensdag och att man avsett att återkomma till riksdagen
med en proposition i denna fråga. Någon proposition har dock ännu inte
lagts fram.
Martin Andreasson (fp) begär i motion Sf341 att karensdagsbestämmelsen
bör ses över så att anställda med flera arbetsgivare inte kan drabbas
av fler karensdagar än en.
Utskottets ställningstagande
Den nuvarande karensdagsbestämmelsen kan, som redovisats ovan, slå
orättvist mot vissa försäkrade. Utskottet har vid flera tillfällen
avstyrkt motionsyrkanden avseende denna fråga, men förutsatt att regeringen
återkommer i frågan om det visar sig vara möjligt att finna en lämplig
åtgärd. I sitt betänkande 2003/04:SfU1 konstaterade utskottet att
regeringen höll på att göra en teknisk översyn av reglerna om karensdag,
bl.a. mot bakgrund av de orättvisa konsekvenser som reglerna kunde få
just för personer med ovannämnda anställningsförhållanden. Utskottet
ansåg att översynen borde avvaktas.
Utskottet noterar att ett förslag om karensavdrag i stället för karensdag
bereds inom Regeringskansliet. Förslaget berör således även personer
med andra anställningsförhållanden än de i motionerna aktuella. Utskottet
har från Regeringskansliet inhämtat att ett förslag om karensavdrag för
närvarande stöter på vissa finansiella svårigheter. Utskottet anser att
förslaget bör inväntas och förutsätter att det lämnas till riksdagen så
snart det är möjligt.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Sf341 och Sf359 yrkande
21.
Sexmånadersregeln
Huvudregeln enligt 3 kap. 2 § första stycket AFL är att SGI är den årliga
inkomst i pengar som en person kan antas komma att få för eget arbete.

Att inkomsten skall beräknas som årlig inkomst innebär att tillfälliga
inkomständringar och inkomstvariationer normalt inte skall påverka SGI.

Enligt 1 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om
sjukpenninggrundande inkomst skall vid beräkning av SGI endast beaktas
sådana inkomster som en försäkrad tills vidare kan antas komma att få
av eget arbete under minst sex månader i följd, eller av eget årligen
återkommande arbete.
Motion
Anders Karlsson (s) begär i motion Sf310 att en översyn bör göras så
att tydlighet skapas beträffande den s.k. sexmånadersregeln. Försäkringskassan
gör nu olika bedömningar i likartade fall. Enligt motionären har det
hänt att inkomst inte lagts till grund för SGI därför att anställningstiden
hos samme arbetsgivare inte har uppgått till sex månader.
Utskottets ställningstagande
Sexmånadersregeln innebär inte att en person i realiteten måste ha ett
arbete som varar minst sex månader i sträck för att inkomsten skall
kunna ingå i beräkningen av SGI. Genom utvecklingen i praxis har slagits
fast att den försäkrades framtida avsikt med sitt förvärvsarbetande
skall vägas in i bedömningen.
Den aktuella regeln har tillämpats i flera prejudicerande domstolsavgöranden
(jfr. FÖD 1981:6, FÖD 1982:13, FÖD 1986:59, FÖD 1988:50). Regelns
innebörd finns även redovisad i Riksförsäkringsverkets vägledning 2002:4.
Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra något
tillkännagivande avseende regeln. Därmed avstyrks motion Sf310.
Retroaktiv sjukpenning vid ändrad lön
Motioner
Lars Johansson m.fl. (s) och Barbro Hietala Nordlund och Per Erik
Granström (s) har i motionerna Sf344 och Sf404 begärt tillkännagivanden
om retroaktiv sjukpenning. Motionärerna anser att Försäkringskassan bör
ges i uppdrag att utreda möjligheterna att ändra reglerna så att
retroaktiva lönehöjningar kan godtas.

Utskottets ställningstagande
Utskottet uttalade i betänkande 2003/04:SfU1 följande. I en av motionerna
kritiseras det förhållandet att sjukpenning inte utges från tidpunkten
för ett nytt löneavtal utan först från den dag avtalet skrevs under.
Utskottet konstaterar att i de fall löneavtal träffas under pågående
sjukpenningperiod och avtalet samtidigt ger rätt till retroaktiv
utbetalning av lön för kanske en avsevärd tid, kan sjukpenning grundad på
det nya avtalet endast utges från det att avtalet undertecknades. I
grunden beror detta förhållande på att löneförhandlingarna dragit ut på
tiden. Utskottet hade tidigare uttalat förståelse för att den som är
sjukskriven invänder mot en sådan ordning, inte minst eftersom bl.a.
sjukförsäkringsavgiften tas ut på löneutbetalningar för hela den
retroaktiva tiden. Utskottet ansåg det rimligt att sjukpenning utges
retroaktivt från den tidpunkt avtalet börjar gälla under förutsättning
att försäkringskassorna rent administrativt kan hantera en sådan ordning.
Utskottet ansåg också att regeringen lämpligen borde överväga en sådan
ändring i samband med frågan om höjning av taket i sjukförsäkringen och
att detta borde kunna ske utan något särskilt tillkännagivande från
riksdagens sida.
SGI-utredningen (SOU 2003:50 s. 112-113) har inte ansett sig kunna
förorda någon ändring, bl.a. på grund av mer komplicerad och kostnadskrävande
administration och en tämligen kraftig ökning av försäkringskostnaderna.
Utredningen pekar även på att problemet endast uppstår om avtalsförhandlingarna
drar ut på tiden och menar att de avtalsslutande parterna bör kunna
hantera denna fråga.
Utskottet uttalade i betänkande 2003/04:SfU1 att frågan om retroaktiv
sjukpenning således var föremål för regeringens beredning. Utskottet
fann inte anledning att föreslå något tillkännagivande i frågan och
avstyrkte motion i frågan.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och avstyrker därmed motionerna
Sf344 och Sf404.
SGI-skydd vid studier
För en försäkrad som har haft ett SGI-skydd under tre månader sänks
SGI:n till 0 kr när SGI-skyddet upphör, om han eller hon inte återgår
i förvärvsarbete eller omfattas av annat SGI-skydd.
Motion
I motion Sf257 av Johnny Gylling (kd) begärs i yrkande 1 att det måste
finnas en informationsplikt om SGI-reglerna för myndigheter gentemot
den som lämnar arbetsmarknaden tillfälligt, exempelvis för studier eller
vård av barn, så att denne inte överraskas av att bli nollklassad.
I motionens yrkande 2 begärs att reglerna för SGI bör ändras eller
förtydligas så att SGI-skyddet omfattar även egenfinansierade
studier.
Utskottets ställningstagande
Den enskilde har ett eget ansvar att informera sig om reglerna i samhället.
Det kan inte anses ingå i Försäkringskassans skyldighet att ex officio
informera de försäkrade om framtida konsekvenser av olika inträffade
händelser. Det hindrar naturligtvis inte att Försäkringskassan ändå kan
lämna sådan information om man ser att konsekvenserna av vissa fall
blir att den enskilde drabbas onödigt hårt och/eller att de kan vara
svåra att förutse.
Utskottet noterar att Försäkringskassan i en skrivelse till regeringen
framfört sin uppfattning att det bör skapas ett "skäligt rådrum" innan
en studerande eller arbetslös måste anmäla sig på arbetsförmedlingen
för att inte förlora sitt SGI-skydd. Enligt kassans mening skall regeln
kunna tillämpas när regelverken krockar mellan olika myndigheter, vid
omständigheter som den enskilde inte kan råda över eller där det i andra
situationer är uppenbart orimligt att den enskilde skall drabbas negativt.

Utskottet noterar att Försäkringskassan har uppmärksammat sådan problematik
som ligger till grund för motionens yrkande 1 och att den således är
föremål för beredning i Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att
föreslå riksdagen att göra ett tillkännagivande med anledning av
motionsyrkandet. Därmed avstyrks motion Sf257 yrkande 1.
SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade bedriver studier för vilka
han eller hon uppbär studiestöd enligt studiestödslagen, bidrag enligt
förordningen om utbildningsbidrag för doktorander eller rekryteringsbidrag
enligt lagen om rekryteringsbidrag för vuxenstuderande.
Studiesociala utredningen (SOU 2003:130) anger på s. 82 följande.
Studiemedlet beräknas per vecka och reglerna uppmuntrar till ett flexibelt
användande av systemet dels för att begränsa skuldsättningen, dels för
att sträcka ut den längsta tiden med studiemedel. Bestämmelserna om SGI
kan emellertid komma att motverka detta. En studerande förlorar i regel
sin skyddade SGI fr.o.m. första dagen som studiemedel inte uppbärs.
Detta kan få negativa konsekvenser för studerande som väljer att spara
sina veckor inom studiemedlet. Enligt utredningens mening överensstämmer
detta inte med tanken om ett flexibelt användande av studiemedel.
Frågan om SGI-skydd när studerande inte uppbär studiemedel är föremål
för regeringens beredning. Utskottet finner inte anledning att föreslå
något tillkännagivande i frågan och avstyrker motion Sf257 yrkande 2.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Beräkning av SGI på historisk inkomst, punkt 2 (m)
av Per Westerberg (m), Tobias Billström (m) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2004/05:Sf25.
Ställningstagande
Vi anser att SGI:n skall beräknas på de senaste 24 månadernas inkomst.
Det är dels mer rimligt att ersättning utges i förhållande till en
inkomst man faktiskt har haft än i förhållande till en inkomst man tror
sig komma att få, dels mer rättvisande för den som har ojämna inkomster
att grunda ersättningen på 24 i stället för på 12 månaders inkomst.
Förslaget innebär dessutom att socialförsäkringsbedrägerier grundade på
en falsk SGI försvåras.

2. Uppföljning av nya livränteregler m.m., punkt 3 (fp, kd, c)
av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp) och Birgitta
Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf26
yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att en analys av effekterna för enskilda individer vid ändrad
beräkning av arbetsskadelivränta borde ha redovisats i propositionen.
När förändringarna nu ändå genomförs måste utvecklingen för de personer
som uppbär arbetsskadelivräntor, som är beräknade enligt den nya metoden,
följas upp noggrant.

3. Partiell sjukskrivning vid studier, punkt 4 (m, fp, kd, c)
av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Tobias Billström
(m), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf26
yrkande 2.
Ställningstagande
Även om det i propositionen redovisas en uttalad ambition att möjliggöra
kombinationen deltidssjukskrivning och deltidsstudier är det anmärkningsvärt
att något konkret förslag fortfarande inte har lämnats. Flera remissinstanser
har påpekat att frågan måste lösas snarast och prioriteras. Vi anser
att regeringen snarast bör återkomma med en proposition som möjliggör
kombinationen deltidssjukskrivning och deltidsstudier.

4. Karensdag vid vissa anställningsförhållanden, punkt 7 (m, fp, kd,
c)
av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Tobias Billström
(m), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf341
och 2004/05:Sf359 yrkande 21.
Ställningstagande
Regeringen har redan i budgetpropositionen för 2003 aviserat att en
teknisk översyn skall göras, bl.a. mot bakgrund av de orättvisa
konsekvenser karensdagen kan få för anställda med koncentrerad arbetstid
och flera arbetsgivare. Även i budgetpropositionen för 2004 har regeringen
aviserat detta. Någon proposition har dock ännu inte lagts fram. Vi
anser att riksdagen skall begära att regeringen snarast återkommer med
förslag till regeländring i den nuvarande karensdagsbestämmelsen så att
vissa anställda inte missgynnas.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:108 Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst
och livränta:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
Följdmotioner
2004/05:Sf25 av Per Westerberg m.fl. (m):
Riksdagen beslutar att den sjukpenninggrundande inkomsten skall beräknas
på de senaste 24 månadernas inkomst i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2004/05:Sf26 av Sven Brus m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en analys av effekterna för enskilda individer avseende
ändrad beräkning av arbetsskadelivränta.
2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med en
proposition som möjliggör kombinationen deltidssjukskrivning och studier.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Sf257 av Johnny Gylling (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av informationsplikt hos berörda myndigheter
angående regler för sjukpenninggrundande inkomst.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att reglerna för sjukpenninggrundande inkomst bör
förändras eller förtydligas så att man inte kan förlora den efter
egenfinansierade studier.
2004/05:Sf310 av Anders Karlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lagen om allmän försäkring och SGI (sjukpenninggrundande
inkomst).
2004/05:Sf341 av Martin Andreasson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om karensdagar i sjukförsäkringen för anställda med flera
arbetsgivare.
2004/05:Sf344 av Lars Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om retroaktiv sjukpenning.
2004/05:Sf359 av Sven Brus m.fl. (kd):

21. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
regeländring i den nuvarande karensdagsbestämmelsen så att vissa anställda
inte missgynnas, i enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:Sf404 av Barbro Hietala Nordlund och Per Erik Granström (båda
s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om retroaktiv sjukpenning.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag