Näringsutskottets betänkande
2004/05:NU9
Vissa näringspolitiska frågor
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet 50
motionsyrkanden om olika näringspolitiska frågor. I
samtliga fall avstyrker utskottet yrkandena. De
områden som berörs i betänkandet är bl.a. nya
företagsformer, kapitalförsörjning, social ekonomi
samt kvinnors, invandrares och ungas företagande.
Även inom områdena industriella utvecklingscentrum,
oseriösa företag, företagsnedläggningar, design samt
auktorisation och certifiering har det väckts
motioner som är föremål för utskottets
ställningstagande. Därtill behandlas förslag med
kopplingar till olika industrisektorer, såsom
skogsindustri, betong- och cementindustri,
fordonsindustri, försvarsindustri och audiovisuell
industri.
Betänkandet innefattar totalt 14 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Kvinnors företagande
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N232,
2004/05:N290, 2004/05: N291, 2004/05:N343,
2004/05:N393 yrkande 19, 2004/05:N433 och
2004/05:A355 yrkandena 4 och 9.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Invandrares företagande
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf360
yrkande 2, 2004/05:N216 och 2004/05:N279.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
3. Ungas företagande
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N206 och
2004/05:N408 yrkande 1.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)
4. Nya företagsformer
Riksdagen avslår motion 2004/05:N398 yrkande 8.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)
5. Kapitalförsörjning
Riksdagen avslår motion 2004/05:N426.
Reservation 5 (m, fp, kd, c) - motiv.
6. Social ekonomi
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N306
yrkandena 1, 6 och 7, 2004/05:N344, 2004/05:N351,
2004/05:N352, 2004/05:N353, 2004/05: N388,
2004/05:N393 yrkande 11, 2004/05:N422,
2004/05:N438 och 2004/05:N448.
Reservation 6 (m, fp) - motiv.
Reservation 7 (kd, c)
Reservation 8 (mp)
7. Industriella utvecklingscentrum
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N209,
2004/05:N252 och 2004/05: N393 yrkande 26.
Reservation 9 (m, fp) - motiv.
Reservation 10 (kd, c)
8. Oseriösa företag
Riksdagen avslår motion 2004/05:N370.
9. Auktorisation och certifiering
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub438
yrkande 2, 2004/05:N218 och 2004/05:N316.
10. Företagsnedläggningar
Riksdagen avslår motion 2004/05:N297.
Reservation 11 (m, fp, kd, c) - motiv.
11. Skogsindustriella frågor
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ434
yrkande 41, 2004/05: MJ508 yrkande 23,
2004/05:N313 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:N356.
Reservation 12 (m, fp, kd, c)
12. Betong- och cementindustrin
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N222,
2004/05:N261 och 2004/05: N355 yrkande 2.
13. Fordonsindustrin
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N314 och
2004/05:N429.
Reservation 13 (m, fp, kd, c)
14. Försvarsindustrin
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N281 och
2004/05:N284 yrkande 3.
Reservation 14 (m, fp, kd, c) - motiv.
15. Audiovisuell industri
Riksdagen avslår motion 2004/05:N430.
16. Design
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr254 yrkandena
5 och 6.
Stockholm den 17 februari 2005
På näringsutskottets vägnar
Marie Granlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie
Granlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp),
Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp), Sylvia
Lindgren (s), Berit Högman (s), Lennart Beijer (v),
Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m), Carina
Adolfsson Elgestam (s), Åsa Torstensson (c), Lars
Johansson (s), Krister Hammarbergh (m), Per Erik
Granström (s), Hans Backman (fp) och Lars Lindén
(kd).
2004/05
NU9
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas 43 motioner från
allmänna motionstiden rörande olika näringspolitiska
frågor.
Utskottets överväganden
Kvinnors företagande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
kvinnors företagande. Utskottet hänvisar till
olika insatser som görs på området. Jämför
reservation 1 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion 2004/05:N343 (s) behandlas villkoren för
kvinnor som är uppfinnare eller innovatörer.
Motionären menar att det är av största vikt att
samhället stöder dessa kvinnor, bl.a. med
marknadsföring, juridik och telefonrådgivning.
Vidare påtalas att det är angeläget att utbilda fler
kvinnor till uppfinnarrådgivare för att råda bot på
den snedfördelning som råder hos Almi
Företagspartner AB.
Att forskning om kvinnors företagande har
svårigheter att få anslag från de ordinarie
forskningsfinansierade organen anförs det i motion
2004/05:N433 (s). Motionärerna anser att detta är
anmärkningsvärt samtidigt som det visar att det
fortfarande behövs ett särskilt stöd till denna
forskning. I arbetet med att implementera
jämställdhetsperspektivet i tillväxtarbetet behövs
även särskilda insatser för kvinnor som driver
företag eller vill starta företag.
Kvinnors företagande lyfts även fram i motion
2004/05:N232 (m). Motionären menar att den
offentliga sektorns monopol på verksamhetsområdena
vård, undervisning och omsorg måste avskaffas för
att förbättra möjligheten för kvinnors företagande.
Vidare påpekas den svårighet sjuksköterskor har att
erhålla en F-skattsedel.
För att bryta ny mark för kvinnors företagande
krävs det förändringar vad gäller hur lagar och
regler är konstruerade, sägs det i Folkpartiets
motion 2004/05:A355. Det behövs ett intensivt
förnyelsearbete i kommuner och landsting vilka måste
öppna sig för nya idéer och lösningar för kvinnors
företagande för att ge kvinnor ökad makt över sina
liv och för att öka jämställdheten i samhället.
Detta är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna.
Vidare bör en aktiv opinionsbildning genomföras i
näringslivet. De goda exemplen på ett aktivt
jämställdhetsarbete som drivs av ett antal företag i
Sverige skall lyftas fram och stödjas.
Att kvinnors företagande måste uppmuntras och
stödjas framhålls även i Kristdemokraternas motion
2004/05:N393. Då kvinnor i hög utsträckning arbetar
inom verksamheter som drivs av den offentliga
sektorn måste möjligheten till eget företagande öka
genom att en större del av den offentliga
verksamheten utförs i annan regi, anser
motionärerna.
Olika åtgärder för att öka kvinnors företagande
lyfts också fram i motion 2004/05:N290 (v).
Motionärerna menar bl.a. att staten måste stödja
nätverksbyggande för kvinnor som är företagare.
Vidare behöver det rekryteras fler kvinnor som
nyföretagsrådgivare, då de flesta i denna grupp i
dag är män.
I motion 2004/05:N291 (v) behandlas kvinnor och
innovationer. Stiftelsen Innovationscentrum har
lagts ned och Almi Företagspartner AB har tagit över
verksamheten, vilket enligt motionärerna har lett
till att stöd till kvinnors företagande och
innovationer har blivit uppsplittrat och mer
osynligt. Regeringen måste därför hitta en bättre
lösning för att ge stöd till kvinnor som är
innovatörer och företagare för att dessa skall ges
samma förutsättningar och möjligheter som männen.
Vissa kompletterande uppgifter
Utskottet behandlade motioner rörande kvinnors
företagande senast våren 2004 (bet. 2003/04:NU10). I
samband med denna hantering redogjorde utskottet
utförligt för de insatser som görs för att stödja
kvinnors företagande. Samtliga motioner som
behandlades avstyrktes av utskottet. Avvikande
uppfattningar gavs uttryck för i två reservationer
(m, fp, kd; c).
Regeringens arbete med kvinnligt företagande drivs
framför allt av Verket för näringslivsutveckling
(Nutek). Ett särskilt program för att öka kvinnors
och invandrares företagande har genomförts under
perioden 2002-2004. Stödet för denna verksamhet har
förlängts och fr.o.m. år 2005 avsätts årligen 54
miljoner kronor till kvinnors och invandrares
företagande samt till kooperativt företagande.
Enligt regleringsbrevet (regeringsbeslut 2004-12-16)
skall 19 miljoner kronor användas för att stödja
kvinnors och invandrares företagande. För år 2005
har Nutek vidare 26 miljoner kronor att fördela för
bidrag till projekt vid lokala och regionala
resurscenter för kvinnor samt ytterligare 10
miljoner kronor till basfinansiering av dessa
centrum.
Beträffande Almi Företagspartner AB, som berörs i
några av motionerna, kan nämnas att bolaget har en
särskild ansvarig som har till uppgift att stödja
och utveckla insatserna i koncernen till målgruppen
kvinnor. Under år 2004 har 26 % av det totala
antalet beviljade lån gått till företag som ägs
eller leds av kvinnor. Vidare kommer inom kort en ny
låneprodukt, Minilån, att lanseras. Maximibeloppet
för Minilånet är 50 000 kr och kvinnors, invandrares
och ungas lånebehov skall särskilt prioriteras. Almi
har även utvecklat ett särskilt coachingprogram i
affärsutveckling för kvinnor, som genomförts i stora
delar av landet.
När det gäller innovationer kan erinras om det
uppdrag som Institutet för tillväxtpolitiska studier
(ITPS) nyligen getts av regeringen (regeringsbeslut
2004-12-22) och som innebär att institutet skall
sammanställa erfarenheter av befintliga
utvärderingar och uppföljningar av stöd till
fristående innovatörer och uppfinnare inklusive
kunskapsläget vad gäller avkastning av offentligt
stöd till uppfinnarverksamhet. I uppdraget ingår att
identifiera eventuella hinder för dessa grupper,
såväl män som kvinnor, i hela kedjan från idé till
kommersialisering. Uppdraget skall redovisas senast
den 1 december 2005.
Ett annat uppdrag regeringen (regeringsbeslut
2004-12-22) tilldelat ITPS är att genomföra en
förstudie i syfte att belysa hur statistiken över
nyföretagande kan vidareutvecklas så att det blir
möjligt att särskilja individer i dataunderlaget,
dvs. nyföretagande bland kvinnor respektive män.
Detta uppdrag skall redovisas senast den 31 oktober
2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser, vilket även påpekats i tidigare
sammanhang, att statens insatser inom det
näringspolitiska området för att synliggöra kvinnors
företagande och undanröja hinder för kvinnligt
entreprenörskap är mycket betydelsefulla. Som
påtalas bl.a. i motionerna 2004/05:N291 (v) och
2004/05:N343 (s) är det även angeläget att stödja
kvinnor som är uppfinnare och innovatörer. Insatser
görs på olika områden för att hantera flera av de
problem som tas upp i de här aktuella motionerna,
och utskottet vill framhålla vikten av ett fortsatt
offensivt arbete för att stödja och underlätta för
kvinnors företaganden, från idé till
marknadsetablering. Något särskilt tillkännagivande
på detta område ser utskottet emellertid inte behov
av i nuläget.
När det gäller vad som tas upp i motionerna
2004/05:N232 (m), 2004/05: N393 (kd) och
2004/05:A355 (fp) om kvinnors företagande inom den
offentliga sektorn hänvisar utskottet till sitt
ställningstagande våren 2004 (bet. 2004/05:NU10) då
liknande motionsyrkanden avstyrktes.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här
aktuella motioner i berörda delar.
Invandrares företagande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
invandrares företagande. Jämför reservation 2
(m, fp, kd, c).
Motionerna
Regeringen bör se över förutsättningarna för
personer med invandrarbakgrund att etablera
småföretag, anförs det i motion 2004/05:N279 (s).
För personer med utländsk bakgrund är
förutsättningarna ofta annorlunda med
språksvårigheter, svårigheter att få kredit samt ett
mindre utvecklat kontaktnät. Motionärerna menar att
arbetet med att förändra attityder gentemot de
grupper som har svårigheter att få krediter måste
fördjupas och att regeringen bör arbeta mer med att
främja framväxten av regionala
kreditgarantiföreningar.
I motion 2004/05:Sf360 (c) begärs ett
tillkännagivande om att invandrares företagande bör
prioriteras och, i högre utsträckning än vad som
görs i dag, beaktas vid näringspolitikens
utformning. Motionärerna påpekar bl.a. att flera
utredningar visat att företagare med
invandrarbakgrund har särskilda svårigheter att
erhålla finansiering till start och utveckling av
företagets verksamhet. Vidare framhålls att de
allmänna bristerna i det svenska företagsklimatet
såsom höga skatter och en omfattande regelbörda kan
ge invandrarföretagare särskilda svårigheter.
Villkoren för företagare med invandrarbakgrund tas
även upp i motion 2004/05:N216 (c). Motionären
framhåller att det är angeläget att stödja de
invandrare som önskar att starta eget företag och
påpekar att det behövs bl.a. bättre information, på
olika språk, om vilka rättigheter och skyldigheter
man har som företagare i Sverige. Därtill bör det
finnas en servicecentral för alla företagare dit de
kan vända sig i alla typer av ärenden.
Vissa kompletterande uppgifter
Våren 2004 hanterade utskottet (bet. 2003/04:NU10)
olika motioner rörande invandrares företagande.
Samtliga då aktuella yrkanden avstyrktes av
utskottet, däribland ett som överensstämmer med det
i här aktuell motion 2004/05:Sf360 (c) om
prioriteringar av invandrares företagande. En annan
uppfattning framfördes i en reservation (m, fp, kd,
c).
Som tidigare nämnts skall Nutek, enligt
regleringsbrevet för budgetåret 2005
(regeringsbeslut 2004-12-16), använda 19 miljoner
kronor för att stödja kvinnors och invandrares
företagande. Av dessa skall minst 6,5 miljoner
kronor användas för bidrag till Insamlingsstiftelsen
IFS Rådgivningscentrum - IFS - (tidigare
Internationella Företagarföreningen i Sverige),
vilken ger rådgivning till personer med utländsk
bakgrund som vill starta eller driver företag. IFS
finns i dag på 15 platser i landet och rådgivning
ges på 28 olika språk.
Utskottets ställningstagande
Det är, enligt utskottets uppfattning, viktigt för
samhället att ta till vara den kompetens som
personer med utländskt ursprung besitter. Olika
åtgärder för att stimulera och underlätta
invandrares företagande är angelägna och utskottet
ser positivt på det arbete Nutek bedriver på
området, inte minst när det gäller samverkan med
IFS. Utskottet delar den uppfattning som framförs i
motion 2004/05:N279 (s) om att de problem som
personer med utländsk bakgrund möter rörande bl.a.
språket, mindre utvecklade kontaktnät och
svårigheter att få krediter måste motverkas. Däremot
anser inte utskottet att nämnda motion, eller någon
av de övriga här aktuella, bör föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.
Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga
här aktuella motioner i berörda delar.
Ungas företagande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden om
ungas företagande. Utskottet hänvisar till
det pågående arbetet med ett nationellt
entreprenörsprogram. Jämför reservation 3 (m,
fp, kd, c).
Motionerna
Att det är angeläget att uppmuntra unga människor
till entreprenörskap anförs i motion 2004/05:N408
(fp), och ett tillkännagivande därom förordas.
Motionärerna menar att människor redan i unga år bör
få lära sig mer om entreprenörskap och även prova på
eget företagande, varför det är viktigt att skolan
kan erbjuda entreprenörskap som en del av
undervisningen. Vidare anser de att det är
betydelsefullt att stödja olika föreningar och
nätverk, som t.ex. Snilleblixtarna, för att göra
unga människor mer positiva till eget företagande.
Riksdagen bör enligt vad som anförs i motion
2004/05:N206 (c) ge regeringen i uppdrag att stärka
verksamheterna kring entreprenörskap för unga.
Motionären erinrar om att det i dag finns flera
olika projekt kring ungt företagande - däribland
Startcentrum, Snilleblixtarna och Open For Business
- och att dessa har betytt mycket. Det saknas
emellertid ett samlat grepp kring de olika projekten
och det finns en ständig oro kring finansieringen av
dessa, vilket gör att de inte kan satsa långsiktigt.
Vissa kompletterande uppgifter
På uppdrag av regeringen framlade Nutek i augusti
2004 förslag om ett utökat nationellt
entreprenörsprogram. Förslaget omfattade fem
delprogram: Entreprenörskap på grundskole- och
gymnasienivå, Entreprenörskap på universitets- och
högskolenivå, Kunskapsutveckling hos
företagsrådgivare och näringslivsutvecklare,
Regionala entreprenörskapsprogram och Underlätta
tillståndshanteringen på lokal/regional nivå.
I december 2004 beslutade regeringen
(regeringsbeslut 2004-12-09) om ett treårigt
nationellt program för att öka intresset för
entreprenörskap bland ungdomar. Beslutet innebar att
Nutek gavs i uppdrag att genomföra programmet under
perioden 2005-2007 och under första året avsätts 45
miljoner kronor för verksamheten. Programmet riktar
sig framför allt till elever och studenter i grund-
och gymnasieskolan och i högskolan. De skall få råd
och utbildning i frågor kring entreprenörskap och
ges möjlighet att prova på företagande på olika
sätt. Programmet skall även bidra till ökad
kompetens om entreprenörskap hos studie- och
yrkesvägledare. Därtill ingår en satsning på
företagsrådgivare. Enligt regeringsbeslutet omfattar
programmet metodutveckling och pilotprojekt samt
insatser för kompetensutveckling av
företagsrådgivare. Vidare skall Nutek initiera
pilotprogram för fördjupad samverkan mellan skola
och näringsliv med fokus på småföretag inom
industri-, bygg-, handels- och tjänstenäringarna och
de yrkesutbildningar inom gymnasieskolan som har en
inriktning mot dessa sektorer. Det konstateras i
beslutet att flera aktörer i dag genomför
aktiviteter runt om i landet för att främja
entreprenörskap. Programmet skall enligt regeringen
förstärka befintliga satsningar samt bidra till ökad
samverkan och samordning av olika insatser och
aktörer för att säkerställa att erfarenheter fångas
upp och att goda exempel tillvaratas och sprids.
Innan aktiviteterna inleds skall Nutek inom kort
(senast den 28 februari) inkomma med en projektplan
till regeringen för år 2005.
Enligt uppgift från Nutek pågår arbetet med att ta
fram en projektplan. Av de ursprungliga fem
delprogrammen avser verket att framför allt satsa på
de två förstnämnda, men också på vissa delar inom
delprogram 3. Även delprogram 4 kommer att
genomföras, men finansieras via Nuteks anslag för
regional utveckling. Delprogram 5 utgår däremot.
Nuteks intention är att genomföra programmet i nära
samarbete med viktiga aktörer på området.
Det finns en rad aktörer som arbetar för att
främja entreprenörskap och företagande bland unga,
däribland kan följande nämnas: Ung Företagsamhet,
som är en rikstäckande organisation med 24 regionala
föreningar och ett förbundskansli med säte i
Stockholm; Open for Business, som finns på sex
platser i Sverige, vänder sig till ungdomar och
hjälper till med idéutveckling och tankar kring
framtiden för unga entreprenörer; Snilleblixtarna,
vilka i första hand riktar sig till barn i
lågstadieåldern, arbetar med att stimulera barns
kreativitet, initiativförmåga och självtillit genom
att barnen självständigt får lösa ett problem som de
stött på i sin vardag; Drivhuset finns på nio
studieorter i Sverige och arbetar med att främja
kreativitet och därigenom stimulera till
entreprenörskap hos studenter. Även Nuteks
pilotprojekt KomTek, Kommunal entreprenörs- och
teknikskola, som bedriver sin verksamhet i
projektform, kan nämnas i detta sammanhang.
Våren 2001 beslutade riksdagen (bet.
2000/01:UbU14) att kvalificerad yrkesutbildning (KY)
skall vara en reguljär eftergymnasial
utbildningsform i det svenska utbildningssystemet. I
och med beslutet avslutades den försöksverksamhet
som pågått sedan år 1996.
Avslutningsvis kan erinras om att
utbildningsutskottet hösten 2004 avstyrkte (bet.
2003/04:UbU13) motionsyrkanden rörande inrättande av
entreprenörsutbildningar. I detta sammanhang
framhöll utbildningsutskottet bl.a. att inrättandet
av inriktningar inom de nationella programmen är en
fråga för regeringen eller för styrelsen för en
utbildning och inte för riksdagen. Andra
uppfattningar gavs uttryck för i reservationer (fp;
kd).
Utskottets ställningstagande
Det är angeläget att väcka ungdomars intresse och
nyfikenhet för entreprenörskap och företagande. Även
olika insatser för att öka ungdomars kunskaper på
detta område är viktiga. Skolan har här en
betydelsefull roll att fylla. Entreprenörskap bör ha
en självklar plats i undervisningen och samspelet
mellan skola och företag bör utvecklas. Som
redogjorts för i det tidigare finns det också många
olika aktörer som gör betydelsefulla insatser. Dessa
har en viktig roll för att främja entreprenörskap
och företagande bland unga.
I budgetpropositionen för år 2005 (utg.omr. 24 s.
27) redogjorde regeringen för sin avsikt att ge
Nutek i uppdrag att genomföra ett nationellt
entreprenörskapsprogram i huvudsak inriktat på
grund- och gymnasieskola samt högskolor och
universitet. Inriktningen på insatserna har i det
föregående återgetts och utskottet är positivt till
detta arbete. Enligt utskottets uppfattning svarar
programmet mot flera av de anspråk som lyfts fram i
motionerna 2004/05:N206 (c) och 2004/05:N408 (fp),
och de avstyrks.
Nya företagsformer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att
främja nya företagsformer. Utskottet hänvisar
till vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).
Motionen
I Centerpartiets motion 2004/05:N398 framhålls att
nya företagsformer som bejakar entreprenörer bör
prövas. Motionärerna föreslår därför ett
tillkännagivande med innebörden att regeringen bör
uppdra åt berörda myndigheter och departement att
inta ett öppet förhållningssätt mot nya
företagsformer. I motionen exemplifieras detta med
Bolagsbolaget i Värmland, vars affärsidé är att
erbjuda småföretagare F-skattsedel registrerat via
Bolagsbolaget och ge småföretagarna stöd med regler
och administration. Arbetslöshetskassorna klassar
dock Bolagsbolagets brukare som egenföretagare, och
motionärerna menar att myndigheterna bör sluta
diskriminera Bolagsbolagets brukare.
Vissa kompletterande uppgifter
Tidigare beredning under mandatperioden
När det gäller Bolagsbolaget AB, som berörs i
motionen, kan erinras om att ett enigt utskott våren
2003 (bet. 2002/03:NU7 s. 53) avstyrkte
motionsyrkanden om Bolagsbolaget AB och dess
verksamhet med hänvisning till då pågående
rättsprocess.
Om Bolagsbolaget AB
Bolagsbolaget AB bildades år 1999 för att underlätta
administrationen för personer som vill driva sin
egen affärsidé som anställd. Eventuella överskott
går tillbaka in i verksamheten.
Bolagsbolagets affärsidé är att ge en juridisk
plattform för dem som söker och finner egna uppdrag
på den öppna marknaden. Avsikten är att personer
skall ha frihet att utveckla sin verksamhet på egna
villkor under anställningsliknande förhållanden.
Brukaren "hyr" sin arbetsgivare. Bolagsbolaget hade
under år 2004 totalt 240 registrerade brukare, varav
50 aktiva.
Individen ingår ett avtal, ett s.k.
inställningsavtal, med Bolagsbolaget som i praktiken
innebär att han eller hon anställs som bolagsbrukare
under den period uppdraget avser. Bolagsbolaget
sköter under anställningstiden fakturering och
administration. Bolagsbrukaren lämnar ett underlag
för debitering varpå bolaget skickar en faktura till
kunden, betalar in skatt och sociala avgifter och
för över det resterande beloppet till individens
konto. När uppdraget är slutfört upphör
anställningen och Bolagsbolaget utfärdar ett
arbetsgivarintyg.
Skattemyndigheten i Värmlands län beslutade i
februari 2001 att återkalla Bolagsbolagets F-
skattsedel. Skälet var bl.a. att bolagets
redovisningsrutiner stred mot bestämmelserna i
bokföringslagen. Enligt skattemyndigheten
sammanhängde detta bl.a. med bolagets
verksamhetsidé. Skattemyndigheten menade också att
bolaget missbrukat sin F-skattsedel genom att gå in
som betalningsmottagare i stället för den person som
hade utfört arbetet. Detta ansågs strida mot
bestämmelserna i skattebetalningslagen. Beslutet
överklagades till länsrätten som i en dom i februari
2003 gick på skattemyndighetens linje. Länsrättens
beslut har sedermera överklagats till kammarrätten.
Kammarrätten beslutade i enlighet med Bolagsbolagets
linje och avskrev målet i mars 2004.
Bolagsbolaget har även uppgett att de har problem
med att de brukare som anställs behandlas olika av
olika arbetslöshetskassor. Enligt bolagets VD Anne
Hellestad Petersson är förhoppningen dock att man
inom en snar framtid kommer att få till stånd ett
möte med bl.a. Arbetsmarknadsstyrelsen och
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring för att
lösa de problem som föreligger.
Projektet om nya företags- och
anställningsformer
Inom Näringsdepartementet inleddes i februari 2001
ett arbete med uppdrag att kartlägga utvecklingen av
nya former för företagande och anställningsformer i
gränssnittet mellan egenföretagande och anställning
och att redovisa drivkrafterna bakom utvecklingen. I
uppdraget ingick även att beskriva de hinder som kan
finnas för individer att gå över från att vara
anställd till att vara företagare. En del i
uppdraget har vidare varit att belysa skillnader i
befintliga regelsystem vad avser företagare
respektive anställda, särskilt när det gäller de
sociala trygghetssystemen, samt de eventuella
problem som dessa skillnader medför. Uppdraget har
även omfattat frågor som gäller familjehemsföräldrar
och anställda i bemanningsföretag.
I maj 2003 presenterades slutsatserna i
departementspromemorian Företags- och
anställningsformer i förändring (Ds 2003:27). I
rapporten redogörs för hur företagsstrukturen
förändrats i Sverige under det senaste decenniet.
Den genomsnittliga företagsstorleken har minskat och
det totala antalet företag har ökat. Antalet
personer som kombinerar anställning och företagande
uppgick år 2000 till 81 000 (exkl. jordbruk,
skogsbruk och fiske). De flesta, 80 %, har
anställningen som huvudsyssla och företagandet som
bisyssla. Vidare redovisas en problembeskrivning i
rapporten rörande arbetslöshetsförsäkringen,
sjukförsäkringen och F-skattsedel för företagare.
När det gäller arbetslöshetsförsäkringen sägs det i
rapporten att såväl arbetslöshetskassor som
organisationer framfört att reglerna för företagare
i arbetslöshetsförsäkringen inte är tillräckligt
utvecklade eller att de ger utrymme för olika
tolkningsmöjligheter. Gränsdragningsproblemen är
störst när det gäller gruppen uppdragstagare, dvs.
en som åtar sig uppdrag för en eller flera
uppdragsgivares räkning utan att det föreligger
något anställningsförhållande. Tillämningsproblemen
när det gäller kooperativ verksamhet har dock
minskat på senare år. Beträffande sjukförsäkringen
konstateras att reglerna inom sjukförsäkringen
skiljer sig åt beroende på om företagaren har
enskild firma/handelsbolag eller ett aktiebolag.
Vidare känner många företagare inte till att den
sjukpenningsgrundande inkomsten (SGI) för
egenföretagare baseras på nettointäkten i firman,
medan SGI för den som driver verksamhet i
aktiebolagsform bestäms av den lön som tas ut ur
bolaget. I sjukförsäkringen finns också
gränsdragningsproblem när det gäller uppdragstagare.
Vad gäller F-skattsedel för företagare konstateras i
rapporten att det generellt inte upplevs som svårt
att få F-skattsedel. För den som inledningsvis bara
har en uppdragsgivare kan dock uppstå problem, sägs
det i rapporten. När det gäller frågan om det behövs
en ny kategori - mellan anställda och företagare -
nämns bl.a. att nya gränsdragningsproblem sannolikt
skulle uppstå vid införandet av en sådan kategori.
Företagare och arbetslöshetsförsäkringen
Våren 2004 gav riksdagen (bet. 2003/04:AU6) genom
ett tillkännagivande regeringen i uppdrag att se
över företagares ekonomiska situation vid
arbetslöshet. Utredningen skall undersöka om det
skall vara möjligt för företagare att vara
deltidsarbetslösa. Den skall se över reglerna för
dem som verkar inom kooperativa, ekonomiska och
ideella föreningar. Nivån på ersättningen för
företagare bör också ses över, enligt vad riksdagen
uttalade.
Enligt de uppgifter som inhämtats bereds
kommittédirektiv avseende bl.a. regler vid
arbetslöshet och sjukdom för närvarande inom
Regeringskansliet, något som även näringsminister
Thomas Östros nyligen hänvisat till i en
interpellationsdebatt (se nedan). Vidare kan nämnas
att arbetsmarknadsutskottet under våren 2005 kommer
att hantera olika motioner från allmänna
motionstiden rörande företagare och
arbetslöshetsersättningen.
Företagare och sjukförsäkringen
I september 2004 beslutade regeringen att genomföra
en översyn av socialförsäkringarna (dir. 2004:129).
Den särskilde utredaren (generaldirektör Anna
Hedborg) skall göra en genomgripande analys av
socialförsäkringarna i ett brett perspektiv. Enligt
direktiven skall, som ett led i strävan efter att
främja företagandet och att eftersträva en ökad
balans i försäkringsvillkoren mellan anställda och
företagare, särskilt fokus ägnas trygghetssystemen
för egenföretagare i syfte att försäkringsvillkoren
skall bli tydligare, enklare och mer förutsägbara.
Huvudsyftet med utredningen är att ta fram underlag
och genomgripande analysera nuvarande försäkringar,
deras effekter, svagheter och förtjänster, och vilka
krav som kommer att ställas på framtidens
socialförsäkringar. I ett andra steg kommer
utredningens betänkande att utgöra underlag för en
parlamentarisk utredning. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 november 2006.
Företagare och F-skattsedel
När det gäller F-skattsedel kan nämnas att riksdagen
(bet. 2003/04:SkU25) avslog olika motionsyrkanden på
området våren 2004, bl.a. om att det måste bli
lättare att skaffa F-skattsedel. Skatteutskottet
betecknade i sitt ställningstagande motionärernas
beskrivning av svårigheterna att erhålla F-
skattsedel som kraftigt överdrivna. Vidare hänvisade
skatteutskottet till det uppdrag Skatteverket fått i
regleringsbrevet för år 2004 rörande bl.a. en
belysning om det finns regionala skillnader i
kontrollen. Avvikande uppfattningar framfördes i två
reservationer (m, fp, kd; c)
Interpellationsdebatt om företagares trygghet
Näringsminister Thomas Östros besvarade i januari
2005 en interpellation (ip. 2004/05:265) av Ann-
Marie Pålsson (m) om vilka initiativ denne var
beredd att ta för att också en enskild företagare
skall kunna erbjudas motsvarande trygghet som de
anställda. I sitt anförande redogjorde
näringsministern för att departementet i (här
tidigare nämnda) projektet om företags- och
anställningsformer i förändring belyst skillnader i
befintliga regelsystem mellan företagare och
anställda när det gäller de sociala
trygghetssystemen samt problem som dessa skillnader
kan medföra. Vidare erinrade han om att riksdagen
begärt en parlamentarisk utredning om företagares
ekonomiska situation vid arbetslöshet och meddelade
att kommittédirektiv avseende bl.a. regler vid
arbetslöshet och sjukdom för närvarande bereds inom
Regeringskansliet.
Aktiebolag med begränsad vinstutdelning
I februari 2002 beslutade regeringen att tillsätta
en särskild utredare (ordföranden i Arbetsdomstolen
Carina Gunnarsson) med uppdrag att utreda frågor om
ett nytt slag av aktiebolag för icke vinstutdelande
verksamhet. Utredaren presenterade i november 2003
ett betänkande om aktiebolag med begränsad
vinstutdelning (SOU 2003:98). I enlighet med vad som
angetts i direktiven har utredningen utarbetat
förslag till två modeller av aktiebolag med
vinstutdelningsbegränsning. Betänkandet är
remissbehandlat och frågan bereds för närvarande
inom Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har en i grunden positiv inställning till
nytänkande som kan stimulera framväxten av nya
företag och arbetstillfällen. Det gäller inte minst
sådana initiativ som innebär att människors
kreativitet på lokal och regional nivå tas till
vara. Det sagda innebär bl.a. att utskottet, i
likhet med vad som anförs i motion 2004/05:N398 (c),
anser att ett öppet förhållningssätt gentemot nya
företagsformer bör råda. Något särskilt uttalande
från riksdagen för att klargöra denna ståndpunkt
anser utskottet emellertid inte erforderligt.
I detta sammanhang vill utskottet även framhålla
att det anser att offentliga regelsystem skall vara
enkla att förstå och använda för företagarna, både
för företagare i allmänhet och för dem som verkar i
gränssnittet mellan att vara företagare och
anställd. Regeringen har, som ovan redovisats, låtit
genomföra en kartläggning av nya former för
företagande och anställningsformer i gränssnittet
mellan egenföretagare och anställd. I rapporten ges
problembeskrivningar när det gäller bl.a.
arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och F-
skattsedel. Våren 2004 efterlyste riksdagen en
parlamentarisk utredning om företagares ekonomiska
situation vid arbetslöshet. Enligt den information
som utskottet låtit inhämta bereds för närvarande
kommittédirektiv avseende bl.a. regler vid
arbetslöshet och sjukdom inom Regeringskansliet.
Med hänvisning till det ovan sagda avstyrks här
aktuell motion i berörd del.
Kapitalförsörjning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med hänvisning till de åtgärder
som vidtagits avslå en motion rörande
kapitalförsörjning. Jämför reservation 5 (m,
fp, kd, c).
Motionen
I motion 2004/05:N426 (s) anförs att företagare inom
det kooperativa området har ett stort behov av enkla
regler för sitt företagande. Därtill konstateras att
det kan vara svårt att hitta investerings- eller
riskkapital för att kunna starta företag. Enligt
motionärerna är det därför angeläget att stimulera
till ett ökat företagande och entreprenörskap även
om lokala investerare har liten tilltro till
investeringar i det berörda området.
Vissa kompletterande uppgifter
Våren 2004 avstyrkte utskottet (bet. 2003/04:NU10)
två likalydande motionsyrkanden som det här
aktuella. Även reservanterna (m, fp, kd, c)
avstyrkte dessa yrkanden.
När det gäller kapitalförsörjning bör erinras om
de beslut riksdagen fattade hösten 2004 (prop.
2004/05:1 utg.omr. 24, bet. 2004/05:NU1) rörande
innovationsfrämjande åtgärder. Riksdagen bemyndigade
då regeringen att vidta de åtgärder som behövs för
bildandet av och verksamheten i ett holdingbolag för
innovationsfrämjande åtgärder. Holdingbolaget skall
bildas gemensamt av de sju stiftelserna för
samverkan universitet/högskola och näringsliv
(teknik-brostiftelserna), Stiftelsen Industrifonden
och staten. Vidare skall Vinnova förmedla sin
inkubatorfinansiering via holdingbolaget. Enligt vad
som angavs i propositionen beräknas den nya
koncernen med befintliga medel kunna finansiera
såddlån m.m. med omkring 1,8 miljarder kronor under
en tioårsperiod. Koncernens finansiering skall syfta
till att hjälpa företag att nå lönsamhet. Samtidigt
kommer verksamheten att inriktas på projekt som
befinner sig i mycket tidiga utvecklingsskeden.
Därtill gavs ett bemyndigande till regeringen
rörande finansieringen av Almi Företagspartner AB:s
innovationslån innefattande ett årligt statligt
tillskott. Utskottet framhöll i sitt
ställningstagande att de båda förslagen innebär att
förutsättningarna avseende såddfinansieringen kommer
att förbättras. Avvikande uppfattningar gavs uttryck
för i två reservationer (m, fp, c; kd).
När det gäller regionala riskkapitalinsatser kan
även framhållas att riksdagen hösten 2004 godkände
(prop. 2004/05:1 utg.omr. 19, bet. 2004/05:NU2) att
anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder (33:1)
och Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2000-2006 (33:5), inom ramen för EG:s
strukturfondsprogram, får användas till pilotprojekt
i form av finansiering av särskilda regionala
riskkapitalinsatser i vissa program, genom vilka
staten direkt eller indirekt tillskjuter ägarkapital
i form av aktier eller motsvarande i enskilda
företag. Vidare aviserade regeringen i
budgetpropositionen för år 2005 att vissa regionalt
beslutade företagsstöd skall avvecklas fr.o.m. juli
2005. Som en kompletterande åtgärd skall Almi
erbjuda lån med större risktagande i stödområde B.
Utskottets ställningstagande
Som berörs i motion 2004/05:N426 (s) kan det vara
svårt att hitta riskvilligt kapital på den öppna
riskkapitalmarknaden för projekt i tidiga skeden.
Statliga insatser på området är därför motiverat.
Riksdagen har nyligen bemyndigat regeringen, som
tidigare redovisats, att vidta olika åtgärder i
syfte att främja innovationer. Enligt utskottets
uppfattning innebär de åtgärder som vidtas att
förutsättningarna avseende såddfinansiering blir
bättre än de skulle varit utan dessa åtgärder. Något
initiativ från riksdagens sida med anledning av
motionen ser utskottet inte behövligt.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
2004/05:N426 (s).
Social ekonomi
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om social
ekonomi. Utskottet hänvisar till vad det i
tidigare sammanhang anfört rörande social
ekonomi och framhåller att det inte ändrat
uppfattning i frågan. Jämför reservationerna
6 (m, fp), 7 (kd, c) och 8 (mp).
Motionerna
Ett tillkännagivande med innebörden att det behövs
en nationell handlingsplan för socialt företagande
föreslås i motion 2004/05:N352 (s). Motionärerna
menar att en sådan handlingsplan kan förbättra
möjligheterna att på lokal och regional nivå
utveckla fler sociala företag och därmed öka antalet
arbetstillfällen.
Även i motion 2004/05:N353 (s) föreslås ett
tillkännagivande med syftet att främja sociala
företag. Motionärerna framhåller bl.a. att
erfarenheterna som finns kring sociala företag
bättre skall integreras och tas till vara inom ramen
för de resurser som finns inom
arbetsmarknadspolitiken.
Möjligheterna för sociala innovationer tas upp i
motion 2004/05:N388 (s). Motionärerna menar att
utvecklingen av det sociala kapitalet hamnar i
skymundan i den svenska innovationspolitiken. De
anser därför att det är nödvändigt med en nydanande
innovationspolitik som kan finansiera insatser för
att skapa samhällsgemenskap och stödja goda sociala
miljöer för individen och som syftar till att lösa
samhällsproblemen på ett nytt sätt. Om detta
föreslås ett tillkännagivande.
De lokala kooperativa utvecklingscentrumens (LKU)
roll för stödet till lokal och regional utveckling
samt den sociala ekonomins företagande tas upp i
motion 2004/05:N422 (s) och i den likalydande
motionen 2004/05:N438 (s). Det konstateras i de
bägge motionerna att regeringen har aviserat ett
sänkt anslag till kooperativ utveckling inom
näringspolitiken. Motionärerna anser emellertid att
det krävs en långsiktig statlig finansieringslösning
av stödet till kooperativ utveckling som, utöver
näringspolitik, även inbegriper
arbetsmarknadspolitik och regional
utvecklingspolitik.
Nya entreprenörsformer kan vara ett av sätten att
öka tillväxten i samhället, anförs det i motion
2004/05:N448 (s). Kooperativa företag är ett exempel
på en entreprenörsform som ger stora möjligheter
till inflytande över den egna arbetssituationen och
därmed stor arbetstillfredsställelse. Motionärerna
menar att det är viktigt att forskning och
kunskapsspridning kring det demokratiska
entreprenörskapet främjas.
I motion 2004/05:N393 (kd) påtalas att
Kristdemokraterna är positiva till att lokala
kooperativa utvecklingscentrum sedan år 2002 har i
uppdrag att stödja även andra former av företagande
än små kooperativa företag inom den sociala
ekonomin. Regeringen bör dock utreda hur dessa LKU
långsiktigt kan bli en del av närings-,
arbetsmarknads- och regionalpolitiken, anser
motionärerna.
Den sociala ekonomin står även i fokus i motion
2004/05:N306 (c), vari flera olika tillkännagivanden
förordas. Ett tillkännagivande som föreslås gäller
att det kommunala självstyret är en viktig
förutsättning för att den sociala ekonomin skall
kunna utvecklas. Motionärerna menar att regeringen
genom att återkommande ställa sig över det kommunala
självstyret har motarbetat den sociala ekonomins
utvecklingsmöjligheter inom flera
verksamhetsområden. Vidare föreslås ett
riksdagsuttalande om att den officiella statistiken
inom områdena socialt kapital och social ekonomi bör
utvecklas. Därtill föreslås även ett uttalande av
riksdagen med anledning av att regeringen meddelat
sin avsikt att låta en särskild utredare göra en
översyn av den statliga folkrörelsepolitiken och de
olika insatser som görs riktade mot för-eningslivet
och den sociala ekonomin. Motionärerna anser att den
aviserade utredningen bör få i uppgift att göra en
uppföljning av dels de förslag som arbetsgruppen om
den sociala ekonomin och dess utveckling
presenterade i en rapport år 1999, dels vad som hänt
i Sverige efter den 7:e europeiska konferensen om
social ekonomi som hölls i Gävle år 2001.
I motion 2004/05:N344 (mp) föreslås att en
utredning tillsätts för att belysa möjligheten att
inrätta ett kunskapscentrum för socialt företagande.
Som lämpliga institutioner för ett sådant
kunskapscentrum nämns Arbetslivsinstitutet i
Östersund och Institutet för arbetsvetenskap vid
Göteborgs universitet.
Även i motion 2004/05:N351 (mp) föreslås
tillsättandet av en utredning. Motionärerna anser
att en sektorsövergripande utredning bör tillsättas
med uppgift att kartlägga och visa hur den sociala
ekonomin kan vara en tillgång för tillväxt och
välfärd.
Vissa kompletterande uppgifter
När utskottet våren 2004 behandlade ett flertal
yrkanden om social ekonomi (bet. 2003/04:NU10)
framhöll utskottet att det vid flera tidigare
tillfällen uttalat sig positivt om den sociala
ekonomins förtjänster. Samtliga motionsyrkanden
avstyrktes samtidigt av utskottet. Andra
uppfattningar framfördes i reservationer (m, fp; kd,
c; mp).
Med anledning av vad som sägs i motion
2004/05:N306 (c) om uppföljning kan nämnas att
regeringen i november 1997 beslutade att tillsätta
en arbetsgrupp om den sociala ekonomin och dess
utveckling, med uppgift att kartlägga villkoren för
den sociala ekonomin och belysa dess betydelse i
sammanhanget. I rapporten Social ekonomi - en tredje
sektor för välfärd, demokrati och tillväxt?, som
arbetsgruppen presenterade år 1999, ges en
beskrivning av verksamheter som bedrivs i
föreningar, kooperativ, allmännyttiga stiftelser och
liknande sammanslutningar och deras betydelse för
det svenska samhället liksom en kartläggning av
villkoren för verksamheterna. Arbetsgruppen lämnade
även olika förslag. Enligt arbetsgruppen borde ett
antal frågeställningar kring den sociala ekonomins
villkor bli föremål för djupare analys och
principiell diskussion. Vidare föreslog
arbetsgruppen olika initiativ som skulle tas i syfte
att förbättra villkoren för den sociala ekonomin och
dess utveckling.
Vidare kan tilläggas att den 7:e europeiska
konferensen om social ekonomi hölls i Gävle i juni
2001. Konferensens program syftade till att
synliggöra och understödja den sociala ekonomins
positiva krafter i arbetet med europeiska
framtidsfrågor. Ett mål med konferensen var att den
skulle utmynna i slutsatser, som förhoppningsvis
stärker den sociala ekonomins möjligheter att spela
en betydelsefull roll i framtiden. Ett annat mål var
att ge inspiration och stöd för att starta och
utveckla fler aktiviteter inom området social
ekonomi i kandidatländerna.
Nutek har regeringens uppdrag att främja en
utveckling av företagandet inom den sociala
ekonomin. Av Nuteks regleringsbrev för år 2005
framgår att myndigheten bör använda 35 miljoner
kronor för att främja kooperativt företagande och
att stöd till främjande av kooperativt företagande
skall ske i enlighet med förordningen (2001:1994) om
statsbidrag till kooperativ utveckling m.m. För år
2005 har Nutek beslutat att anvisa 25 miljoner
kronor till 25 LKU vid vilka ett drygt femtiotal
kooperativa rådgivare verkar. Övriga medel kommer
att användas till ett regionalt och lokalt
utvecklingsprojekt, kompetensutveckling av
personalen vid LKU, lokalekonomiska
finansieringsinitiativ, attitydförändrande projekt
riktade till ungdomar, socialt företagande samt
Nuteks eget främjandearbete.
Därtill kan erinras om att Nutek, enligt
regleringsbrevet för år 2005 (regeringsbeslut 2004-
12-16), har fått i uppdrag att utreda hur
medfinansieringskravet påverkat verksamheten vid LKU
och att redovisa hur verksamheten kan utvecklas och
stärkas inom ramen för nuvarande stödsystem. Nutek
bör särskilt undersöka hur LKU kan främja att
kooperativ verksamhet i ökad utsträckning bidrar
till etablering av lokala nätverk till stöd för
nyföretagande och tillväxt i befintliga småföretag.
De delar av uppdraget som föranleder förändring i
förordning skall redovisas senast den 14 mars 2005.
Övriga delar skall redovisas senast den 31 maj 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under de senaste åren återkommande
behandlat olika frågor rörande social ekonomi och
har vid dessa tillfällen på olika sätt framhållit
sin positiva inställning till de verksamheter som
omfattas av begreppet. På denna punkt har utskottet
inte ändrat uppfattning. Samtidigt kan konstateras
att flera av de motionsyrkanden som utskottet här
har att ta ställning till är identiska eller i hög
grad överensstämmande med sådana som utskottet
behandlade under det föregående riksmötet. Med
anledning därav avstår utskottet från att i detalj
gå in på varje enskild fråga, utan hänvisar i detta
sammanhang till vad som anfördes våren 2004 i
utskottets betänkande om vissa näringspolitiska
frågor (bet. 2003/04:NU10).
Utskottet vill emellertid, när det gäller några av
de här aktuella yrkandena, göra några
förtydliganden. När det gäller vad som tas upp i
motionerna 2004/05:N393 (kd), 2004/05:N422 (s) och
2004/05:N438 (s) om LKU och nivån på det stöd som
lämnas, vill utskottet erinra om att stödet för år
2005 är oförändrat 35 miljoner kronor, varav 25
miljoner kronor avser grundbidrag till LKU. Som i
det föregående redogjorts för har Nutek även fått i
uppdrag att utreda hur medfinansieringskravet
påverkar verksamheten vid LKU och att redovisa hur
verksamheten kan stärkas inom ramen för nuvarande
stödsystem.
Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga
här aktuella motioner i berörda delar.
Industriella utvecklingscentrum
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
industriella utvecklingscentrum. Utskottet
hänvisar till de förändringar som genomförts
beträffande stöd till produktutveckling i små
företag. Jämför reservationerna 9 (m, fp) och
10 (kd, c).
Motionerna
I Kristdemokraternas partimotion 2004/05:N393 begärs
ett tillkännagivande om industriella
utvecklingscentrum (IUC). Motionärerna framhåller
det arbete som de industriella utvecklingscentrumen
gör och anser att det s.k. UPA-uppdraget (uppsökande
verksamhet, produktutveckling och avknoppning) skall
vara kvar. Vidare menar motionärerna att rollerna
behöver renodlas och att anslaget för UPA-uppdraget
och IUC-bolagen skall synliggöras i budgeten.
Ekonomiskt långsiktiga spelregler för de
industriella utvecklingscentrumen efterlyses i
motion 2004/05:N209 (c). De korta projekttiderna och
den ekonomiska situationen gör det svårt att planera
långsiktigt, menar motionären, och framhåller att de
industriella utvecklingscentrumen är en viktig
grundsten för regional utveckling och för att
säkerställa tillväxten i landet.
Även i motion 2004/05:N252 (c) berörs de
industriella utvecklingscentrumen. Motionären
förordar ett tillkännagivande till regeringen om en
långsiktig och utvecklad satsning på IUC-nätverken
genom långsiktiga avtal om att genomföra uppdraget
med utvecklings-, produktutvecklings- och
avknoppningsprojekt inom ramen för anslaget för
näringslivsutveckling m.m.
Vissa kompletterande uppgifter
Utskottet har vid återkommande tillfällen under de
senaste åren behandlat motionsyrkanden om satsningar
på industriella utvecklingscentrum. Våren 2004
avstyrkte utskottet (bet. 2003/04:NU10) ett yrkande
om att UPA-uppdraget skulle utvecklas och att anslag
till IUC-bolagen skulle synliggöras i statsbudgeten.
En annan uppfattning än utskottsmajoritetens
framfördes i en reservation (kd).
Genomförandet av det s.k. UPA-uppdraget har sedan
år 1997 åvilat IUC-bolagen. Initialt var stödet
begränsat till en treårig försöksverksamhet men har
kommit att förlängas i omgångar t.o.m. utgången av
år 2004. Från och med år 2005 satsas inga statliga
medel på UPA-uppdraget. De återbetalningar som IUC-
bolagen erhåller går i enlighet med vad som tidigare
avtalats tillbaka till bolagen för nya insatser.
Under år 2005 satsas i stället medel på
produktutvecklande insatser i små företag genom ett
särskilt program. Regeringen har uppdragit
(regeringsbeslut 2004-10-21) åt Nutek att främja
produktutveckling i små företag genom att inbjuda
aktörer att inkomma med projektförslag (s.k.
callförfarande). Med produktutveckling avses
förloppet att utveckla en ny produkt eller tjänst.
Totalt satsas 60 miljoner kronor på programmet
Produktutveckling i små företag under år 2005.
Medlen skall finansiera konkreta insatser för
utveckling av varor och tjänster i små företag.
Samtidigt skall medlen bidra till att utveckla en
regional stödstruktur. Stöd kan ges till enskilda
företag och företagsnätverk samt partnerskapens
administration. Företagen och företagsnätverken
avgör själva vem de vill köpa insatsen från. De som
kan söka för ett partnerskap är näringslivsnära
aktörer som arbetar med produktutveckling såsom
Almi, IUC och teknikbrostiftelserna, intresse- och
branschorganisationer, industriforskningsinstitut,
högskolor och universitet, länsstyrelser och
självstyrelseorgan samt kommuner och kommunala
samverkansorgan.
Exempel på insatser hos företag som kan
finansieras är konsultinsatser, utbildningsinsatser,
investeringar av t.ex. prototyper, provmätningar och
marknadsundersökningar. Företagen skall själva stå
för minst 50 % av kostnaden. För partnerskapen ges
inte stöd till ordinarie verksamhet eller uppsökande
verksamhet i företag i syfte att identifiera eller
utveckla produkter.
Ansökan om att delta i programmet sker i flera
steg. I februari 2005 skall en projektskiss vara
Nutek till handa, därefter kommer Nutek att välja ut
dem som erbjuds gå vidare med att utveckla en
fullständig ansökan. För detta kan den sökande
rekvirera 50 000 kr. En fullständig ansökan skall
vara Nutek till handa i slutet av mars, och Nutek
skall fatta beslut om vilka partnerskap som skall
erhålla finansiellt stöd senast i mitten av april.
Företagen som vill medverka skall kontakta något av
de partnerskap Nutek beslutat att samarbeta med.
Samtliga beslut om finansiellt stöd till
produktutvecklingsinsatser i företag skall vara
fattade av Nutek senast den 9 december 2005, och
insatserna skall vara genomförda senast i november
2006.
I januari 2005 besvarade näringsminister Thomas
Östros en interpellation (ip. 2004/05:266) av
Kerstin Lundgren (c) om fortsatt satsning på
utvecklings- och etableringsprojekt inom IUC-
nätverket. Interpellationen gällde dels hur
näringsministern avser att stimulera till utveckling
och nya jobb via IUC under år 2005, dels vilka
åtgärder denne var beredd att medverka till för att
IUC-nätverket skall få ett mer långsiktigt avtal och
därmed en långsiktighet i sin verksamhet. I sitt
anförande påpekade statsrådet att statens tidigare
avtal med IUC inte förnyats i och med att regeringen
frångått UPA-uppdraget och valt att satsa de
begränsade resurser som står till förfogande på
produktutveckling. Att verka för ett långsiktigt
avtal med IUC om UPA-uppdraget har inte tidigare
varit regeringens ambition och är inte heller nu
aktuellt. Vidare anförde näringsministern att han
var säker på att de goda erfarenheter och den goda
kompetens som finns inom IUC-nätverket kommer att ge
IUC väldigt bra förutsättningar att delta i
callförfarandet. Näringsministern redogjorde även i
början av februari 2005 för regeringens syn rörande
UPA-uppdraget och IUC-bolagen med anledning av en
fråga (fr. 2004/05:777) om stöd till
produktutveckling i små företag som ställts av
Bengt-Anders Johansson (m).
Utskottets ställningstagande
I här aktuella motioner ställs bl.a. krav på
långsiktiga och utvecklade satsningar på IUC-bolagen
och på det s.k. UPA-uppdraget. När det gäller kraven
på långsiktig finansiering vill utskottet poängtera
att avsikten med stödet till IUC-bolagen aldrig
varit att detta skulle permanentas, utan målet har
varit att verksamheten på sikt skulle bli
självbärande. I det föregående har redogjorts för
den nyordning som gäller fr.o.m. år 2005, vilken
innebär att det tidigare UPA-uppdraget ersätts med
ett program för produktutveckling i små företag. Det
är utskottets uppfattning att IUC-bolagen och andra
aktörer skall ha likvärdiga möjligheter att erbjuda
sina tjänster i programmet. Förhoppningsvis kommer
denna konkurrens att medföra att verksamheten
ytterligare effektiviseras.
Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga
här aktuella motionsyrkanden.
Oseriösa företag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om att upprätta
varningslistor över oseriösa företag.
Utskottet hänvisar bl.a. till de
varningslistor som i dag redan finns.
Motionen
I motion 2004/05:N370 (s) föreslås ett
tillkännagivande med innebörden att samtliga
länsstyrelser skall upprätta varningslistor över
oseriösa företag. Syftet med dessa listor skulle
vara att ge en samlad information till konsumenter,
myndigheter och företag över företag som inte sköter
sig vad gäller t.ex. lagar och avtal eller som inte
lever upp till etiska och moraliska värderingar inom
sitt branschområde. Listan skulle även kunna ge
information om vilka företag som inte betalar skatt,
som fällts i arbetsdomstol, som har
underleverantörer som anlitar barnarbetare m.m.
Motionärerna erinrar samtidigt om att liknande
listor upprättas av bl.a. Svensk Handel respektive
tidningen Råd & Rön.
Vissa kompletterande uppgifter
Som nämns i motionen tar Råd & Röns Svarta lista upp
företag som vägrat följa ett beslut i Allmänna
reklamationsnämnden (ARN). Besluten som fattas av
ARN är inte tvingande. De är rekommendationer och
det hör till god sed i affärsvärlden att följa
besluten. Råd & Rön publicerar två svarta listor per
år som bygger på nya fall hos ARN. Före
publiceringen skickar de brev till alla företag för
att ge dem en möjlighet att rätta sig efter beslutet
och för att rätta till eventuella missförstånd.
Tidigare sammanställde Svenskt Näringsliv en lista
över blufföretag. Arbetet med och ansvaret för den
listan har övertagits av förbundet Svensk Handel,
som har valt att på Internet publicera företag som
använder sig av oseriösa marknadsföringsmetoder på
en s.k. varningslista. Varningslistan samt de råd
som lämnas vänder sig till näringsidkare. Ett
femtontal kriterier ligger till grund för
publicering på listan, däribland att ett stort antal
klagomål inkommit mot företaget, att företagets
erbjudande är vilseledande, att företagets produkter
eller tjänster inte existerar, att personer som
tidigare är kända i liknande sammanhang finns med i
företagets styrelse eller som revisorer, att
företaget enligt Bolagsverket saknar revisor eller
styrelse eller att företaget enligt kreditupplysning
har stora ekonomiska problem, vilket troligen kommer
att leda till att uppdragen inte kommer att kunna
fullföljas. Kriterierna är inte inbördes
rangordnade, och en samlad bedömning görs i varje
enskilt fall, vilket innebär att samtliga kriterier
inte behöver vara uppfyllda avseende varje enskild
publicering.
Även Finansinspektionen har en varningslista över
oseriösa företag. Listan bygger på information som
Finansinspektionen fått från andra
tillsynsmyndigheter och organisationer där man
varnar allmänheten.
I Bolagsverkets näringslivsregister kan den som är
kund se aktuell information om ca 1 miljon företag.
Här finns information om bl.a. aktiebolag,
ekonomiska föreningar, enskilda näringsidkare,
handelsbolag, kommanditbolag och ideella föreningar.
Vidare innefattar näringslivsregistret ett
konkursregister (med information om vilka personer
och dödsbon som har gått i konkurs), ett
näringsförbudsregister (med information om vilka
personer i Sverige som fått näringsförbud) och ett
biträdesförbudsregister (med information om personer
som fått förbud att lämna ekonomiskt eller juridiskt
biträde). Vidare kan man söka information om
europeiska företag genom European Business Register
som innehåller officiell företagsinformation om mer
är 18 miljoner företag i 14 europeiska länder.
Därtill kan kreditupplysningsföretagen nämnas i
detta sammanhang. Det finns ca 15 företag i Sverige
som har Datainspektionens tillstånd att bedriva
kreditupplysningsverksamhet. Merparten av alla
kreditupplysningar kommer från ett fåtal stora
företag. De största kreditupplysningsföretagen har
var sitt dataregister med uppgifter om alla personer
över 15 år i Sverige och om alla företag i landet.
När det gäller privatpersoner är det främst tre slag
av uppgifter som inhämtas, nämligen uppgifter om
identitet, inkomst, förmögenhet och innehav av
fastighet samt betalningsanmärkningar. För juridiska
personer, näringsidkare och näringsanknutna personer
registreras samma typ av uppgifter som för
privatpersoner. Därtill registreras bl.a. om man är
styrelseledamot i ett aktiebolag eller delägare i
ett handelsbolag, om man har en inregistrerad firma
eller är redovisningsskyldig för mervärdesskatt
eller arbetsgivaravgifter. För juridiska personer
får även uppgifter om ansökan om
betalningsföreläggande registreras.
Beträffande vad som sägs i motionen om företags
etiska och moraliska värderingar kan påminnas om de
olika former av märkning som i dag finns, såsom
t.ex. Rättvisemärkt och Kravmärkt. Vidare kan
erinras om att frågan om en frivillig
jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster
utretts (SOU 2002:30).
När det gäller olika åtgärder mot oseriösa företag
kan nämnas att lagutskottet (bet. 2003/04:LU13)
våren 2004 hanterade ett antal motioner rörande
förslag till åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och
modemkapning. Samtliga motioner avstyrktes av
utskottet, medan en avvikande uppfattning lämnades i
en reservation (m).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas grundinställning att
det är angeläget att motverka olika former av
oseriösa företag. Denna typ av verksamhet drabbar
näringslivet, organisationer, föreningar och
enskilda konsumeter. En viktig del i att motverka
detta ligger i att tillgängliggöra information
rörande sådana företag. Motionärerna förordar som
ett led i detta att länsstyrelserna ges i uppdrag
att upprätta listor över oseriösa företag, och de
ger olika exempel på vilken typ av information
sådana varningslistor skulle innehålla. Utskottet är
i grunden positivt till idén. Samtidigt måste
framhållas att utskottet ser vissa problem när det
gäller de i motionen angivna exemplen. Frågan om
vilka krav eller regler ett företag skall bryta mot
för att betecknas som oseriöst måste ställas. Vidare
vill utskottet framhålla att några av de i motionen
angivna exemplen kan vara svåra att fastställa på
ett objektivt sätt. Den mängd information som måste
sammanställas och kontinuerligt uppdateras kan
enligt utskottets bedömning även bli mycket
omfattande. Som tidigare redogjorts för finns det
redan i dag olika varningslistor när det gäller
oseriösa företag. Dessa fyller enligt utskottets
mening en viktig funktion och det är positivt om
dessa system kan utvecklas ytterligare. Därtill
finns möjligheten att på andra sätt kontrollera
företag och näringsidkare, exempelvis genom
Bolagsverkets näringslivsregister eller
kreditupplysningsföretagen. Sammantaget ser
utskottet inte att motionen bör föranleda något
initiativ från riksdagens sida. Med hänvisning till
det anförda avstyrks motionen.
Auktorisation och certifiering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå olika motionsyrkanden
rörande auktorisation och certifiering.
Beträffande kraven på företagskörkort
framhåller utskottet den fria
etableringsrätten. När det gäller
auktorisation av tolkar och certifiering av
brunnsborrare hänvisar utskottet till det
arbete som Kammarkollegiet respektive
Sveriges geologiska undersökning bedriver.
Motionerna
I motion 2004/05:Ub438 (s) framhålls att Ukraina är
ett land som framgent kommer att få allt större vikt
och att efterfrågan på kvalificerade ukrainska
översättare och tolkar har blivit allt större.
Motionärerna påpekar att det saknas auktorisation av
ukrainska tolkar.
Införandet av näringskörkort för företagare
förordas i motion 2004/05: N316 (s). Genom ett
näringskörkort skall såväl dokumenterat
yrkeskunnande som grundläggande kunskaper i
bokföring, skatter och avgifter kunna styrkas.
Motionären menar att Bolagsverket skall kunna ställa
krav på uppvisande av en formell handling som stöd
för att den enskilde har tillräcklig kompetens inom
det område denne önskar starta sin affärsverksamhet.
Att det saknas krav och riktlinjer för att
borrning av energibrunnar skall utföras av
certifierade yrkesmän påpekas i motion 2004/05:N218
(m). Motionären förordar därför införandet av en
certifiering som innebär att brunnsborrare både har
erforderliga kunskaper och förbinder sig att följa
de rekommendationer och krav som tagits fram av
Sveriges geologiska undersökning (SGU).
Vissa kompletterande uppgifter
Auktorisation av tolkar
Enligt förordningen (1985:613) om auktorisation av
tolkar och översättare skall frågor om auktorisation
av tolkar och översättare prövas av Kammarkollegiet.
Uppskattningsvis talas det 150 olika språk i
Sverige. Vissa av dessa är emellertid inte
skriftspråk. Vilka språk som Kammarkollegiets
auktorisation av tolkar och översättare omfattar
fastställs i en preliminär språkplan efter samråd
med en rådgivande nämnd. I nämnden finns
representanter för bl.a. tolkars och översättares
intresseorganisation och Domstolsverket. Enligt den
nu gällande planen, vilken fastställdes i december
2003 och löper till våren 2008, är det möjligt att
ansöka om auktorisation och genomgå de kunskapsprov
som krävs för 35 olika språk. Ukrainska är inte ett
av dessa språk. Fastställandet av språkplanen
innebär inte att inte även andra språk kan komma att
bli aktuella för auktorisation under perioden. Vilka
språk som Kammarkollegiets auktorisation omfattar
styrs dels av behovet av tolkar och översättare,
dels av möjligheten att genomföra ett prov. När det
gäller efterfrågan på auktoriserade tolkar görs
bedömningen efter kontakter med bl.a.
tolkförmedlingar och Migrationsverket. Möjligheten
att genomföra provet är beroende av att det finns
opartiska kvalificerade bedömare, som har
dokumenterad kunskap i både svenska och det språk
som auktorisationen avser. Enligt Kammarkollegiet är
det svårt att finna bedömare för de språk som inte
undervisas i Norden. Kammarkollegiet uppger att de
kontinuerligt arbetar med att utöka antalet språk
det skall vara möjligt att bli auktoriserad i. När
det gäller ukrainska anger Kammarkollegiet att de
inte upplever någon särskild efterfrågan på
auktoriserade tolkar eller översättare.
Certifiering av brunnsborrare
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i
samarbete med certifieringsorganet SITAC AB (Swedish
Institute for Technical Approval in Construction)
tagit fram en kravspecifikation och ett
utbildningsmaterial för certifiering av landets
brunnsborrare. Utbildningen påbörjades sommaren 2004
och hittills har tio brunnsborrare certifierats.
Certifikatet gäller i fem år. Det finns i dag dock
inga formella krav på att en brunnsborrare skall
vara certifierad. SGU avser att genomföra olika
utbildnings- och informationsinsatser för att sprida
fördelarna med att använda sig av en certifierad
brunnsborrare. Vidare ämnar SGU informera om vilka
som är certifierade brunnsborrare.
Utskottets ställningstagande
När det gäller krav på införande av näringskörkort,
som tas upp i motion 2004/05:N316 (s), har utskottet
inget annat att anföra än vad det sagt vid tidigare
tillfällen då motionsyrkanden om särskilda
kunskapskrav på dem som önskar etablera företag
behandlats. Utskottet har vid dessa tillfällen
betonat betydelsen av den fria etableringsrätten som
en grundläggande princip vid företagsetableringar.
Samtidigt är det, utan att ge avkall på den fria
etableringsrätten, oerhört viktigt att företagare
har kunskap om bl.a. ekonomi, arbetsmiljö och
arbetsrätt. Vid detta står utskottet fast.
Beträffande certifiering av brunnsborrare, som
berörs i motion 2004/05: N218 (m), vill utskottet
framhålla att det inte ser något skäl till att
införa någon form av lagstadgat certifieringssystem,
vilket endast bör ske i undantagsfall då mycket
speciella omständigheter kräver det. Utskottet är
däremot positivt till olika former av frivilliga
certifieringssystem som kan vara till nytta för
konsumenterna, och ser uppskattande på det arbete
SGU bedriver på området.
Med anledning av vad som anförs i motion
2004/05:Ub438 (s) om auktorisation av ukrainska
tolkar vill utskottet framhålla sin uppfattning att
vilka språk auktorisationen skall omfatta bör
ansvarig, kvalificerad myndighet svara för.
Utskottet förutsätter att ansträngningar görs för
att utöka antalet språkgrupper när det gäller
auktorisation av tolkar. Utskottet har inget att
erinra mot hur Kammarkollegiet sköter sitt arbete.
Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga
här aktuella motioner i berörda delar.
Företagsnedläggningar
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till pågående arbete bör
riksdagen avslå en motion om
företagsnedläggningar. Jämför reservation 11
(m, fp, kd, c).
Motionen
I motion 2004/05:N297 (mp) förordas att det genom
lagstiftning möjliggörs för anställda att köpa upp
företag som avser att lägga ned sin verksamhet.
Motionärerna anser att inget företag skall ha rätt
att lägga ned en enhet utan att först bjuda ut den
till försäljning till, i tur och ordning, enhetens
arbetare, ortens befolkning och den allmänna
marknaden. Försäljningssumman skall regleras i lag,
och ingen utrustning som krävs för att driva enheten
vidare skall, enligt motionärerna, kunna undantas
från försäljning till enhetens nya ägare.
Vissa kompletterande uppgifter
Motsvarande motionsyrkanden om företagsnedläggningar
har avstyrkts av utskottet såväl våren 2003 (bet.
2002/03:NU7) som våren 2004 (bet. 2003/04: NU10).
Vid det senaste tillfället hänvisade utskottet till
den uppgörelse som finns mellan regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att en utredning
skall tillsättas i frågan och att utskottet
förutsätter att uppgörelsen följs. Yrkandena
avstyrktes även i en reservation (m, fp, kd, c)
medan de tillstyrktes i en annan reservation (v,
mp).
I den samarbetsuppgörelse som finns mellan
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet (det
s.k. 121-punktsprogrammet) finns angivet att det
skall tillsättas en utredning som skall ta fram
förslag till hur stora företag skall ta ett större
socialt och ekonomiskt ansvar i samband med
strukturomvandling och nedläggningsbeslut. Vidare
skall utredningen utarbeta förslag på hur anställdas
övertagande av hotad produktion skall underlättas.
Enligt uppgift från Näringsdepartementet har ett
arbete igångsatts för att analysera hur man skall gå
vidare i frågan. Huvudansvaret för frågan ligger hos
arbetslivsminister Hans Karlsson, och frågan
hanteras av enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte att det inträffat något som
skulle föranleda en annan inställning i denna fråga
än vad utskottet senast gav uttryck för. Det finns,
som tidigare nämnts, en uppgörelse mellan
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att
det under innevarande mandatperiod skall tillsättas
en utredning med den inriktning som krävs i
motionen. Som utskottet redogjort för vid tidigare
tillfällen är det utskottets uppfattning att
möjligheterna bör ökas för dem som arbetar i ett
företag att ta över ägandet i den händelse företaget
skall säljas. Enligt den information utskottet
erhållit har ett arbete igångsatts inom
Regeringskansliet för att analysera hur man skall gå
vidare i frågan. Utskottet anser att det får
förutsättas att uppgörelsen följs, varför ett
riksdagsuttalande i frågan i enlighet med vad
motionärerna kräver kan besparas.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
2004/05:N297 (mp).
Skogsindustriella frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
olika skogsindustriella frågor med hänvisning
till vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c).
Motionerna
Skogens potential inom bioenergiområdet lyfts fram i
motion 2004/05:MJ508 (fp); motionärerna påpekar att
endast 8-10 % av skogens rest- och biprodukter i dag
används för energiproduktion och att denna andel på
sikt bör kunna öka. Långsiktiga regler som kan
underlätta för biobränslens konkurrenskraft gentemot
fossila bränslen är viktiga för en utökad användning
av bioenergi. De aspekter som lyfts fram i motionen
bör enligt motionärerna ingå vid utarbetandet av ett
nationellt skogsprogram och ett tillkännagivande
därom förordas.
Insatser för att utveckla den svenska
träförädlingsnäringen föreslås i motion 2004/05:N356
(kd). Motionärerna hänvisar till den rapport om mer
trä i byggandet (Ds 2004:1) som överlämnades till
regeringen i januari 2004 och framhåller att det
inte bara räcker med att lägga fram förslag på några
områden utan att regeringen måste skapa gynnsamma
förutsättningar för hela verksamheten. Det gäller
bl.a. att förutsättningarna för att starta och driva
företag måste förbättras.
Två tillkännagivanden om skogsnäringen föreslås i
motion 2004/05:N313 (c). Det första föreslagna
riksdagsuttalandet gäller att skogsnäringen och
vidareförädling av skogsråvaran bör utvecklas.
Motionärerna menar att denna sektor ytterligare kan
utvecklas genom att mer av råvaran vidareförädlas i
Sverige. Det andra uttalandet rör vikten av att
skapa regionala träutvecklingscentrum i skogslänen.
Sådana centrum skulle fungera som viktiga mötes-,
informations-, kunskaps- och utvecklingsplatser för
skogs- och träbranschen i respektive region.
I motion 2004/05:MJ434 (mp) förordas ett
riksdagsuttalande om villkoren för tillväxt inom
skogsindustrin. Enligt motionärernas uppfattning kan
oavbrutna krav på tillväxt inom skogsindustrin inte
mötas med ständigt ökad tillväxt i skogen.
Tillväxten måste snarare ske genom mer
vidareförädling och produktion av kvalitetsvirke
snarare än produktion av bulkvaror.
Vissa kompletterande uppgifter
Utskottet behandlade motionsyrkanden på temat
vidareförädling av trä senast våren 2004 (bet.
2003/04:NU10). I detta sammanhang behandlades även
motioner rörande den svenska träskiveindustrin. Med
delvis bifall till en motion uttalade riksdagen, på
utskottets förslag, att statsmakterna bör, efter
anmälan till EG-kommissionen, skapa ett stödsystem
som möjliggör konkurrensneutralitet för den svenska
träskiveindustrin. Andra uppfattningar gavs uttryck
för i två reservationer (m, fp; kd, c).
I december 2002 beslutade regeringen att tillsätta
en förhandlare med uppdrag att ta fram underlag till
en överenskommelse inom näringslivet kring en
nationell strategi för att främja en ökad användning
av trä i byggandet. Uppdraget var i linje med
riksdagens önskemål (bet. 2001/02:NU12).
Förhandlaren (ställföreträdande generaldirektör
Fredrik von Platen) presenterade resultatet av sitt
arbete i januari 2004 i departementspromemorian Mer
trä i byggandet (Ds 2004:1). Den strategi som
förhandlaren presenterade togs fram i samråd med
företrädare för skogsnäringen och byggsektorn.
Strategin innehåller förslag på åtgärder, inklusive
åtaganden från näringslivet respektive staten. Bland
åtgärderna i strategin föreslogs att regeringen
utser en ordförande för den grupp av intressenter
som skall genomföra strategin.
I oktober 2004 utsåg regeringen riksdagsledamoten
Kenth Högström (s) till ordförande för samordningen
av träbyggnadsstrategin med uppdraget att verka för
att åtgärdsförslagen i strategin genomförs. I
arbetet skall berörda företrädare från
skogsnäringen, byggsektorn och myndigheter delta.
Ordföranden skall samverka med en bred krets av
företrädare med intresse i byggfrågor, och tillse
att åtgärderna i linje med strategin främjar
utvecklingen inom byggsektorn vad gäller utbudet av
fler och bättre långsiktigt hållbara alternativ,
utifrån objektiva grunder. Ordföranden skall, enligt
regeringsbeslutet, beakta det konkurrensrättsliga
regelverket och verka för en förbättrad konkurrens
på området. Vidare skall han söka samverkan med den
särskilde byggsamordnare som fått i uppdrag att
bygga upp och samordna ett utvecklingsprogram för
bygg-, fastighets- och anläggningssektorn (dir.
2004:138). Ordföranden skall årligen rapportera till
regeringen hur det övergripande arbetet med
strategin går, och uppdraget skall avslutas med en
redogörelse för vad som uppnåtts senast den 31
december 2006.
När det gäller vad som anförs i motion
2004/05:MJ508 (fp) om skogens potential inom
bioenergiområdet kan erinras om det uppdrag
regeringen gav Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i
juni 2003 att analysera de ekonomiska och
miljömässiga förutsättningarna för en fortsatt ökad
användning av biobränsle i Sverige. I slutet av juni
2004 överlämnade SLU sin rapport,
Bioenergiutredningen, till regeringen. Utredningen
omfattar bl.a. en beskrivning av tillgångar och
användning av biobränslen och en granskning av
nyligen gjorda prognoser och scenarier för
utvecklingen inom 10-20 år samt en samhällsekonomisk
analys av skogsråvarans användning med särskild
uppmärksamhet på trädbränslen.
Utskottets ställningstagande
Vidareförädling av skogsråvaran, vilket berörs i
flera av de här aktuella motionerna, är en fråga som
utskottet återkommande har behandlat. I likhet med
vad utskottet gett uttryck för vid dessa tillfällen
är utskottet positivt till att olika åtgärder vidtas
som verkar för en ökad grad av vidareförädling. Som
tidigare redovisats pågår ett arbete på detta
område, och utskottet ser därför inget skäl att
tillstyrka de här aktuella motionerna.
När det gäller vad som lyfts fram i motion
2004/05:MJ508 (fp) om skogens potential inom
bioenergiområdet anser inte utskottet att det
föreligger grund för ett riksdagsuttalande.
Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa till
den bioenergiutredning som SLU genomfört.
Utskottet vill även uppmärksamma att det väckts
ett antal motioner rörande olika skogsindustriella
frågor med anledning av den storm som passerade
södra Sverige den 9 januari i år. Stormen har
inneburit ett hårt slag mot skogsägarna i området
och kan påverka virkesförsörjningen till
skogsindustrin i en stor del av landet under lång
tid. Utskottet avser att behandla de motioner som
remitterats till utskottet vid ett senare tillfälle
och återkommer således till dessa frågor.
Med hänvisning till det ovan sagda avstyrks
samtliga här aktuella motionsyrkanden.
Betong- och cementindustrin
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
betong- och cementindustrin. Utskottet
framhåller bl.a. att träbyggnadsstrategin
inte innebär att träindustrin kommer att
subventioneras på bekostnad av betong- och
cementindustrin.
Motionerna
I motion 2004/05:N222 (kd) begärs ett
tillkännagivande till regeringen med innebörden att
betong- och cementindustrin skall ges samma
konkurrensvillkor som konkurrerande branscher.
Motionären framhåller vikten av goda
konkurrensvillkor gentemot konkurrerande
byggmaterial och att det inte behöver finnas en
motsättning i förhållande till andra branscher så
länge inte statliga medel snedvrider konkurrensen.
Konkurrensvillkoren för betong- och
cementindustrin lyfts också fram i motion
2004/05:N261 (kd). Motionären understryker
betydelsen av att det råder lika konkurrensvillkor
mellan olika typer av byggnadsmaterial och motsätter
sig att statsmakterna subventionerar exempelvis
träindustrin på bekostnad av cement- och
betongindustrin.
Även i motion 2004/05:N355 (kd) behandlas
villkoren för cement- och betongindustrin.
Motionärerna framhåller att denna industri, liksom
övriga företag, behöver stabila villkor, t.ex. i
fråga om energi. Vidare måste cement- och
betongindustrin ha konkurrensvillkor som gör att den
inte blir missgynnad gentemot andra branscher.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av vad som tas upp i motionerna vill
utskottet inledningsvis framhålla vikten av att det
finns tillgång till olika material på marknaden och
att det råder en god konkurrens dem emellan. Betong
är ett viktigt byggmaterial och kommer även att vara
så framgent.
I några av motionerna berörs den
träbyggnadsstrategi som nu genomförs. Enligt
utskottets uppfattning innebär denna strategi inte
att träindustrin kommer att subventioneras på
bekostnad av betong- och cementindustrin. Något
initiativ från riksdagens sida på detta område anser
utskottet därför vara obehövligt.
Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga
här aktuella motioner i berörda delar.
Fordonsindustrin
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden
rörande fordonsindustrin. Utskottet hänvisar
bl.a. till de satsningar som regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet enats om på
detta område. Jämför reservation 13 (m, fp,
kd, c).
Motionerna
I motion 2004/05:N429 (s) förordas ett
tillkännagivande om satsningar på fordonsindustrin.
Motionärerna berör bl.a. satsningar på forskning och
utveckling, regionala utvecklingscentrum och
infrastruktur i Västsverige. Det är viktigt att det
arbete som påbörjats utvecklas så att bilindustrin
kan fortsätta vara ledande i utveckling av
morgondagens fordon, sägs det i motionen.
Den svenska fordonsindustrin aktualiseras även i
motion 2004/05:N314 (c). Staten måste tydligare ta
ansvar för de övergripande nationella strukturerna
som t.ex. forskning, satsning på miljödriven
tillväxt, skatter, utbildning och infrastruktur,
anförs det i motionen. Motionären anser att
riksdagen genom ett uttalande skall ge regeringen i
uppdrag att ta fram en aktuell och offensiv bil- och
transportindustripolitisk strategi för Sverige.
Vissa kompletterande uppgifter
I november 2004 presenterade regeringen att den
enats med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om
satsningar på infrastruktur, forskning och
utbildning för att stärka Trollhättan och
Västsverige som produktionsplats för
fordonsindustrin. Förslagen har utarbetats i samråd
med Västra Götalandsregionen, kommunerna i
Fyrstadsregionen, arbetstagarorganisationer och
berörda företag i regionen.
Enligt det informationsmaterial om satsningar för
fordonsindustrin i Västra Götalandsregionen (N4046)
som presenterades i november 2004 skall åtgärderna
långsiktigt vara till gagn för hela fordonsindustrin
för att trygga sysselsättning, tillväxt och stärka
forskning och utveckling, men även på kort sikt
kunna förbättra Saab Automobiles förmåga att bedriva
utveckling och produktion i Trollhättan.
Satsningarna på infrastruktur innefattar ett antal
infrastrukturprojekt som identifierats som
nödvändiga för att stärka regionen. De projekt som
är aktuella är följande:
- Väg 44, Väne Ryr-Båberg,
-
- Väg 45, Angeredsbron-Älvängen,
-
- Väg 45, Resterande del Älvängen-Trollhättan,
-
- Järnväg, Norge-Vänerbanan,
-
- Järnväg, Triangelspåret vid Marieholm.
-
Projekten finansieras inom de ramar riksdagen
beslutade om i juni 2004. Den totala kostnaden
uppgår till närmare 10 miljarder kronor.
Vidare omfattar insatserna satsningar på
arbetsmarknadsutbildning vid en eventuell
produktionsökning vid Saabs anläggning i
Trollhättan. Ams har fått i uppdrag att förbereda
och genomföra adekvat fordonsmontörsutbildning med
varvad teori och företagspraktik.
Satsningarna på forskning och utveckling omfattar
en förlängning och utvidgning av
fordonsforskningsprogrammet, en förlängning av
"Gröna bilen"-programmet, en ny satsning på
forskning och utveckling kring produktionsteknik och
en ny satsning på forskning, utveckling och
demonstration kring fordons-IT. När det gäller de
båda sistnämnda satsningarna har Verket för
innovationssystem (Vinnova) fått i uppdrag att
utforma programsatsningar med start sommaren 2005.
Vinnova skall presentera sina förslag den 1 mars
2005.
Inom Regeringskansliet har en statssekreterargrupp
tillsatts med statssekreterare från berörda
departement. Till denna grupp är ett sekretariat
knutet.
När det gäller framtiden för Saab Automobiles i
Trollhättan bör erinras om att GM-koncernen troligen
kommer att presentera sin strategi för framtiden i
Europa i mars 2005. Något datum för när detta skall
ske är dock inte fastställt.
Utskottets ställningstagande
Fordonsindustrin är en viktig näring för svensk
ekonomi. Den sysselsätter ca 150 000 personer, varav
ca 85 000 är anställda i över 1 200 företag som
direkt eller indirekt levererar till
fordonsindustrin. Den samlade fordonsindustrin står
för ca 15 % av den svenska exporten och svarar för
20 % av forsknings- och utvecklingsverksamheten i
näringslivet. Branschen har även en stor
regionalpolitisk betydelse och den har sin
tyngdpunkt i Västsverige.
Med anledning av de krav som förs fram i de här
aktuella motionerna rörande insatser för
fordonsindustrin vill utskottet hänvisa till de
satsningar på infrastruktur, forskning och
utbildning för att stärka Trollhättan och
Västsverige som produktionsplats för
fordonsindustrin som regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet enats om. Enligt utskottets mening
svarar dessa åtgärder väl mot de krav som framförs i
de här aktuella motionerna, varför de kan anses
tillgodosedda och avstyrks.
Försvarsindustrin
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till vidtagna åtgärder och
pågående arbete bör riksdagen avslå
motionsyrkanden rörande försvarsindustrin.
Utskottet åberopar bl.a. den strategi för
flyg- och rymdindustrin som nyligen
presenterades. Jämför reservation 14 (m, fp,
kd, c).
Motionerna
Att entreprenörernas viktiga roll måste
uppmärksammas mer, bl.a. i samband med nedrustningen
av försvarsindustrin, anförs i motion 2004/05:N281
(kd). Neddragningar måste mötas med att
entreprenörskompetensen höjs. Sverige har ingen
brist på ny teknik eller forskningsresultat, men det
saknas brobyggare i form av entreprenörer. För ökad
tillväxt krävs bl.a. bättre incitament för arbete
och generella stimulanser för småföretagen.
I motion 2004/05:N284 (kd) konstateras att
försvarsbeslutet innebär att en del av
försvarsindustrin kommer att tvingas lägga ned sin
verksamhet. Motionärerna menar att statsmakterna bör
ta sitt ansvar och kanalisera medel, med fördel
genom Vinnova, för att bidra till en omorientering
till annan produktion. Därigenom kan
arbetstillfällen bibehållas och kompetensen finnas
kvar i landet.
Vissa kompletterande uppgifter
2004 års försvarspolitiska beslut
I propositionen om vårt framtida försvar (prop.
2004/05:5), vilken riksdagen har fattat beslutat om
(bet. 2004/05:FöU4 och 2004/05:FöU5), gjorde
regeringen bedömningen att ett nationellt ansvar
måste tas för omställningsarbetet i vissa regioner.
Landshövdingarna i de fyra mest berörda länen
(Norrbotten, Värmland, Jämtland och Gotland) har
fått i uppdrag att till Näringsdepartementet föreslå
lämpliga omställningsåtgärder. Utgångspunkten för
arbetet skall vara de regionala tillväxtprogrammen.
Uppdraget skall delredovisas senast den 15 februari
2005 och slutredovisas senast den 31 december 2005.
Vidare har regeringen utsett särskilda
kontaktpersoner (förre verksställande direktören
Peter Lagerblad, förre partiledaren Olof Johansson,
förra landshövdingen Gerd Engman och förre talmannen
och statsrådet Thage G. Peterson) som för
regeringens räkning följer och aktivt deltar i
arbetet i respektive län/lokala
arbetsmarknadsregion. Kontaktpersonerna skall ha
fokus på det lokala näringslivets dynamik, samverkan
och förnyelse. Uppdraget skall redovisas löpande och
en slutredovisning skall lämnas senast den 31
december 2005. På Näringsdepartementet har ett
kansli inrättats som skall biträda de fyra
kontaktpersonerna.
I september 2004 beslöt regeringen
(regeringsbeslut 2004-09-23) att uppdra åt före
detta riksdagsledamoten Jan Bergqvist att föreslå
statliga lokaliseringar till dessa regioner.
Utredningen, vilken tagit namnet
Lokaliseringsutredningen, presenterade i slutet av
januari 2005 en delrapport om omlokaliseringen av
statlig verksamhet. I rapporten redovisas
överväganden och förslag vad gäller omlokalisering
av statlig verksamhet vid statliga myndigheter samt
vid ett statligt företag, AB Svenska Spel. I
utredningens slutrapport, som skall överlämnas till
regeringen den 1 mars 2005, kommer utredningen att
redovisa sina överväganden vad avser annan
verksamhet, framför allt verksamhet som bedrivs av
statligt ägda företag.
Det kan också noteras att regeringen i
försvarspropositionen (s. 247) påpekade att de
tillväxtpolitiska myndigheterna Nutek, Vinnova och
Invest in Sweden Agency (ISA), liksom Exportrådet
och andra aktörer inom näringspolitik, främjande av
handel och internationell konkurrenskraft, kommer
att vara särskilt värdefulla resurser i det kommande
arbetet.
I nämnda försvarspolitiska proposition beskriver
regeringen även sin samlade
materialförsörjningsstrategi (s. 121). Enligt den
bedömning som regeringen lämnade bör strategiska
vägval i materialförsörjningen uppmärksammas
tydligare. Vidare bör forskningen och
teknikutvecklingen i ökad omfattning inriktas på
vissa nischområden som omnämns i propositionen för
att ge Sverige en önskad position inom
försvarsmaterielområdet. Regeringen menade även att
områden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk,
Totalförsvarets forskningsinstitut, civila
myndigheter inklusive universitet och högskolor,
inhemsk industri samt forskningsinstitut har
gemensamma möjligheter bör identifieras. Genom
utvecklad samverkan mellan dessa aktörer kan
möjligheterna till innovationsspridning,
synergieffekter och tillvaratagande av kommersiell
teknik stärkas. Regeringen avser även att beröra
frågan om civil-militär synergi i den kommande
forskningspolitiska propositionen, sades det.
En strategi för flyg- och rymdindustrin
I maj 2004 tillsatte regeringen en arbetsgrupp med
uppgift att utveckla en vision och en strategi för
den svenska flyg- och rymdindustrins framtid på lång
sikt. I arbetsgruppen har ingått företrädare för
Närings-, Utrikes- och Försvarsdepartementen,
Vinnova, Rymdstyrelsen, Försvarets materielverk,
Totalförsvarets forskningsinstitut och
Försvarsmakten. Arbetet har skett i nära samverkan
med företrädare för flyg- och rymdindustrin
respektive universitet och högskolor. Arbetsgruppen
presenterade i januari 2005 dels en vision för den
svenska flyg- och rymdindustrin, dels en
handlingsplan som visar hur företag, forskning och
stat tillsammans skall kunna realisera visionen.
Följande sex strategiska områden har identifierats
som betydelsefulla för att uppnå det som visionen
beskriver:
* utveckla en nationell helhetssyn på flyg- och
rymdverksamheten,
*
* utveckla samspelet mellan stat, näringsliv och
forskning,
*
* utveckla det internationella samarbetet och skapa
goda konkurrensvillkor,
*
* utveckla förmågan att möta omvärldsförändringar
och säkerhetshot,
*
* utveckla den industriella strukturen nationellt
och regionalt,
*
* utveckla synergier mellan civila och militära
tillämpningar och mellan flyg- och
rymdverksamheter.
*
I handlingsplanen lämnas förslag på olika åtgärder
som ger möjlighet att agera efter inriktningen på de
strategiska områdena.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är angeläget att
statsmakterna tar ett ansvar för att stödja de
människor och regioner som påverkas av
förändringarna inom försvaret. I enlighet med det
försvarspolitiska beslut riksdagen fattat har
regeringen igångsatt ett arbete för att stödja
omställningsarbetet på de mest berörda orterna.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i
motion 2004/05:N281 (kd) om att olika
entreprenörsfrämjande insatser är en viktig del i
arbetet med att motverka de konsekvenser som det
försvarspolitiska beslutet får. Enligt utskottets
mening ligger detta emellertid i linje med det
arbete som regeringen bedriver, varför utskottet
inte ser det föranlett att ge motionen sitt bifall.
När det gäller vad som tas upp i motion
2004/05:N284 (kd) om en omorientering av
produktionen och Vinnovas roll vill utskottet
hänvisa till det förslag till strategi för flyg- och
rymdindustrin som nyligen presenterades.
Med hänvisning till det ovan sagda avstyrks här
aktuella motioner i berörda delar.
Audiovisuell industri
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion med krav om
satsningar på film- och medieindustrin.
Utskottet hänvisar till vad det anförde då
motsvarande förslag hanterades våren 2004.
Motionen
I motion 2004/05:N430 (s) uppmärksammas den svenska
film- och mediebranschen. Motionären menar att
förutsättningarna för att bygga starka och
livskraftiga innovationssystem och kluster inom den
audiovisuella sektorn är bäst i västra och norra
Sverige. En satsning på film- och medieindustrin i
Västra Götaland kan på ett avgörande sätt utveckla
branschen och stärka det nationella klustret.
Utskottets ställningstagande
Våren 2004 avstyrkte utskottet (bet. 2003/04:NU10)
en motion som i stort överensstämmer med den här
aktuella. Vid detta tillfälle redogjorde utskottet
utförligt för olika insatser på området och sin syn
i frågan. Utskottet ser inte att något ytterligare
tillkommit som skulle förändra den bedömning
utskottet då gjorde, utan hänvisar till vad det vid
detta tillfälle anförde.
Med hänvisning till det sagda avstyrks motionen.
Design
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden
rörande design. Utskottet vidhåller sin
uppfattning från våren 2004.
Motionen
I motion 2004/05:Kr254 (m) begärs två
tillkännagivanden rörande form och design, dels om
designens tillgänglighet, dels om designens
betydelse för näringslivet. Motionärerna betonar att
utgångspunkten för god form och design är att
förbättra sakers funktion och göra dem lättare att
handskas med. Vidare framhålls vikten av att
designen blir mer näringslivsorienterad. För att
utnyttja de offentliga resurserna på ett bättre sätt
är det angeläget att de koncentreras till färre
aktörer. Offentliga medel bör i första hand gå till
utbildning, utveckling och forskning, anförs det i
motionen.
Vissa kompletterande uppgifter
I detta sammanhang kan Designåret 2005 nämnas.
Syftet med designåret är att i hela Sverige
ytterligare öka och fördjupa kunskapen om form och
design i ett samhällsperspektiv. Målet är att så
många som möjligt skall utveckla sin användning av,
intresse för och kunskap om design. Under designåret
kommer ett brett utbud av designprojekt att
genomföras i hela Sverige inom sju prioriterade
områden: Arbetsliv och design, Design som kulturellt
uttryck, Offentlig upphandling, Design som
tillväxtfaktor, Design för alla, Långsiktigt hållbar
design samt Utbildning och forskning. Vidare skall
designåret bidra till att ytterligare stärka
designens ställning även efter år 2005. Ett flertal
statliga myndigheter har getts uppdrag under
designåret och andra aktörer, som t.ex. kommuner,
landsting, institutioner, organisationer och
företag, har inbjudits att delta.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis erinra om att ett
samstämmigt utskott avstyrkte två likalydande
motionsyrkanden våren 2004 (bet. 2003/04:NU10).
Motionen ansågs till vissa delar tillgodosedd genom
de satsningar som då planerades inför Designåret
2005. Utskottet ser inte att något ytterligare
tillkommit som skulle förändra den bedömning
utskottet då gjorde, utan hänvisar till vad det vid
detta tillfälle anförde.
Med hänvisning till det sagda avstyrks motionen i
aktuella delar.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Kvinnors företagande (punkt 1)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh
(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N232, 2004/05:
N393 yrkande 19 och 2004/05:A355 yrkandena 4 och 9
och avslår motionerna 2004/05:N290, 2004/05:N291,
2004/05:N343 och 2004/05:N433.
Ställningstagande
Utvecklingspotentialen för kvinnors företagande är
stor och vi ser det som angeläget att fler kvinnor
blir företagare. Till skillnad från regeringen och
dess stödpartier anser vi att det i första hand är
de grundläggande förutsättningarna för företagande
som måste förändras för att både kvinnor och män
skall finna det värt att ägna sig åt nyföretagande
eller att expandera befintlig verksamhet. Det
innefattar bl.a. långtgående regelförenklingar, en
rimlig företags- och kapitalbeskattning och en
mindre rigid arbetsrätt.
Vidare är det vår uppfattning, i likhet med vad
som tas upp i motionerna 2004/05:N393 (kd) och
2004/05:A355 (fp), att det är viktigt att områden
där den statliga sektorn dominerar öppnas upp för
privata alternativ. Detta skulle gynna såväl
kvinnors företagande som jämställdhetssträvanden.
Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom
vad vi här anfört om kvinnors företagande. Därmed
blir nämnda motioner tillgodosedda i berörda delar
och tillstyrks. Det ovan sagda innebär även att
motion 2004/05:N232 (m) blir tillgodosedd och den
tillstyrks. Övriga motioner avstyrks i motsvarande
delar.
2. Invandrares företagande (punkt 2)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh
(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:Sf360
yrkande 2 och avslår motionerna 2004/05:N216 och
2004/05:N279.
Ställningstagande
Det är vår uppfattning att möjligheten för personer
med utländsk bakgrund att starta och driva företag i
första hand bör underlättas genom övergripande
förändringar av de villkor under vilka företagare
verkar. Det innefattar bl.a. att reformera
skattesystemet, att förändra arbetsrätten i syfte
att göra det enklare för företag att anställa
personal och att minska och förenkla alla de regler
som styr företagande. Som anförs i motion
2004/05:Sf360 (c) kan de allmänna bristerna i det
svenska företagsklimatet förväntas ge invandrare
särskilda svårigheter. Att regelverket är
överskådligt och begripligt är inte minst viktigt
för företagare med begränsade kunskaper i svenska.
Invandrares företagande bör därför ges större
uppmärksamhet än hittills när näringspolitiken
utformas.
Med det anförda tillstyrks i allt väsentligt
nämnda motion i berörd del. Övriga här aktuella
motioner avstyrks.
3. Ungas företagande (punkt 3)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh
(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:N408 yrkande 1 och
bifaller delvis motion 2004/05:N206.
Ställningstagande
Vi anser att det är viktigt att unga människor får
lära sig mer om entreprenörskap och företagande.
Statsmakterna bör ta sitt ansvar och på olika sätt
verka för att unga människor uppmuntras till
entreprenörskap. Skolan är viktig för att öka
intresset och kunskaperna på detta område. Många
elever har bristande kunskaper om företagande och
entreprenörskap och den svenska skolan har varit
dålig på att ta till vara den blivande entreprenören
och företagaren. Betydligt mer skulle kunna göras på
det området.
Som tidigare nämnts finns det i dag olika aktörer
och projekt som utifrån varierande perspektiv
arbetar med ungas företagande. I likhet med vad som
anförs i motion 2004/05:N408 (fp) anser vi att det
är viktigt att stödja föreningar och nätverk, som
t.ex. Snilleblixtarna och Ung företagsamhet, som
arbetar för att göra unga människor mer positiva
till eget företagande. Regeringens satsning på ett
nationellt entreprenörsprogram är vällovlig. Det är
emellertid viktigt att de insatser som görs tar till
vara den kunskap som dessa föreningar och nätverk
besitter och att de inkorporeras i arbetet. Det
innebär att fokus skall ligga på att stödja
befintliga aktörer och inte på att försöka utveckla
nya metoder.
Riksdagen bör ställa sig bakom vad vi här anfört
beträffande ungas företagande. Därmed blir nämnda
motion tillgodosedd i berörd del. Även motion
2004/05:N206 (c) blir i allt väsentligt
tillgodosedd.
4. Nya företagsformer (punkt 4)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh
(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:N398
yrkande 8.
Ställningstagande
Vi är positiva till att nya företagsformer som
bejakar entreprenörer prövas. Det är viktigt att
regelsystemen beaktar nya företagsformer för att
möjliggöra att entreprenörskap och företagande
utvecklas. I likhet med vad som anförs i motion
2004/05:N398 (c) anser vi att ett öppet
förhållningssätt gentemot nya företagsformer bör
råda och att detta bör prägla arbetet inom
Regeringskansliet och myndighetssfären. Som tidigare
redovisats har regeringen låtit kartlägga nya former
för företagande och anställningsformer i
gränssnittet mellan egenföretagare och anställd.
Detta arbete har utmynnat i en
departementspromemoria (Ds 2003:27) vari olika
problem rörande bl.a. arbetslöshetsförsäkringen,
sjukförsäkringen och F-skattsedeln belyses.
Näringsminister Thomas Östros har nyligen i en
interpellationsdebatt redogjort för att det inom
Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram
kommittédirektiv rörande företagares ekonomiska
situation vid arbetslöshet och sjukdom. Detta är
positivt och i enlighet med vad riksdagen gett
uttryck för. Enligt vår uppfattning behöver
emellertid mer göras för att belysa problemen för
dem som verkar i gränssnittet mellan företagare och
anställda. Vi anser därför att regeringen, med
utgångspunkt i tidigare nämnda kartläggning, bör
låta utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att
underlätta för nya företagsformer, för att därefter
återkomma till riksdagen med förslag som verkar i
denna riktning.
Med hänvisning till det ovan sagda blir nämnda
motion delvis tillgodosedd i berörd del och
tillstyrks.
5. Kapitalförsörjning (punkt 5, motiveringen)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh
(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).
Ställningstagande
Vi anser att tillgången på statligt såddkapital
måste öka. De förslag som regeringen presenterade
hösten 2004 och som riksdagen godkänt är inte
tillräckliga.
Den arbetsgrupp som Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet har
bildat inom ramen för Allians för Sverige och som
skall arbeta med bl.a. näringspolitiska frågor skall
lämna förslag beträffande bl.a. riskkapital och
innovationspolitik. Utgångspunkten skall därvid vara
att föreslå marknadskonforma lösningar som
underlättar för företag framför allt i tidiga skeden
att få tillgång till riskkapital, s.k. såddkapital.
Av stor vikt är att lägga förslag som underlättar
kommersialisering av innovationer, vari också ligger
att beakta kopplingen mellan riskkapital och
forskning.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
2004/05:N426 (s).
6. Social ekonomi (punkt 6, motiveringen)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Krister Hammarbergh (m) och Hans Backman
(fp).
Ställningstagande
Under innevarande mandatperiod har utskottet vid
upprepade tillfällen hanterat olika yrkanden rörande
social ekonomi. Som vi vid dessa tillfällen
redogjort för anser vi att de verksamheter som
samlas under begreppet social ekonomi på många sätt
bidrar positivt till samhällsutvecklingen. Vi anser
emellertid inte att det finns motiv till att den
sociala ekonomins samverkansformer skall gynnas
framför de associationsformer som dominerar i
näringslivet. Det är vår uppfattning att
särlösningar som riktas mot vissa aktörer har en
negativ inverkan på de jämlika
konkurrensförhållandena som måste råda. Vi förordar
i stället en generellt fungerande näringspolitik
utan otillbörligt gynnande av vissa
verksamhetsformer.
Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga
här aktuella motioner i berörda delar.
7. Social ekonomi (punkt 6)
av Åsa Torstensson (c) och Lars Lindén (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:N393 yrkande 11
och avslår motionerna 2004/05:N306 yrkandena 1, 6
och 7, 2004/05:N344, 2004/05:N351, 2004/05:N352,
2004/05:N353, 2004/05:N388, 2004/05:N422,
2004/05:N438 och 2004/05:N448.
Ställningstagande
Den sociala ekonomin innefattar en mängd olika
verksamheter med det gemensamma att de bygger på ett
engagemang underifrån utan utpräglat vinstsyfte. I
den sociala ekonomin tillåts medborgarna själva ta
ansvar på ett sådant sätt att den lokala demokratin
förstärks, vilket vi ser som positivt. De lokala
kooperativa utvecklingscentrumen (LKU) bidrar med
viktiga insatser för att underlätta och stimulera
framväxten av kooperativa lösningar. Då LKU även gör
insatser på områden som traditionellt omfattas av
arbetsmarknadspolitiken och den regionala
utvecklingspolitiken anser vi, i likhet med vad som
anförs i motion 2004/05:N393 (kd), att regeringen
bör utreda hur LKU framgent på ett bättre sätt kan
beaktas inom dessa politikområden.
Med det anförda tillstyrks nämnda motion. Övriga
här aktuella motionsyrkanden avstyrks.
8. Social ekonomi (punkt 6)
av Ingegerd Saarinen (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:N306 yrkandena 1,
6 och 7, 2004/05:N344, 2004/05:N351, 2004/05:N352,
2004/05:N353, 2004/05:N393 yrkande 11, 2004/05:N422,
2004/05:N438 och 2004/05:N448 och avslår motion
2004/05:N388.
Ställningstagande
Den sociala ekonomin innefattar verksamheter som
primärt har samhälleliga ändamål, bygger på
demokratiska värderingar och är organisatoriskt
fristående från den offentliga sektorn. Verksamheter
inom den sociala ekonomin har allmännytta eller
medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta
drivkraft. Den sociala ekonomin bygger på människors
kraft och vilja att arbeta för gemensamma mål och
ses allt oftare som ett alternativ till det privata
och det offentliga.
Enligt min mening finns det en bristande kunskap
om den sociala ekonomin såväl bland olika aktörer
som i samhället i stort. Forskning och
kunskapsspridning inom området social ekonomi är
således angeläget. Vidare anser jag att det
föreligger behov av en kartläggning av hur den
sociala ekonomin, som ett alternativ till både
privat och offentligt driven verksamhet, kan bidra
till tillväxt och välfärd. I likhet med vad som
anförs i motion 2004/05:N351 (mp) anser jag att en
sektorsövergripande utredning med uppgift att visa
hur den sociala ekonomin kan vara en tillgång för
tillväxt och välfärd bör tillsättas. Även frågan om
möjligheten att inrätta ett kunskapscentrum för
socialt företagande bör belysas genom en utredning i
enlighet med vad som anförs i motion 2004/05:N344
(mp). Jag ställer mig också bakom de krav som
framförs i motion 2004/05:N306 (c) när det gäller
behovet av uppföljning av regeringens insatser på
området. Därtill menar jag att den officiella
statistiken på området behöver utvecklas.
När det gäller lokala kooperativa
utvecklingscentrum (LKU) anser jag det angeläget med
en långsiktig statlig finansieringslösning, något
som bl.a. tas upp i motionerna 2004/05:N422 (s) och
2004/05:N438 (s). Därtill anser jag att regeringen
bör utreda hur LKU framgent på ett bättre sätt kan
beaktas inom arbetsmarknadspolitiken och den
regionala utvecklingspolitiken. Jag delar således
den ståndpunkt som förs fram i motion 2004/05:N393
(kd) på detta område.
Med hänvisning till det anförda tillstyrks nämnda
motioner i berörda delar. Även motionerna
2004/05:N352 (s), 2004/05:N353 (s) och 2004/05:N448
(s) kan anses tillgodosedda och de tillstyrks.
Motion 2004/05:N388 (s) avstyrks.
9. Industriella utvecklingscentrum (punkt 7,
motiveringen)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Krister Hammarbergh (m) och Hans Backman
(fp).
Ställningstagande
Vi vill, när det gäller kraven på långsiktig
finansiering av IUC-bolagen och UPA-uppdraget,
framhålla att avsikten med stödet inte varit att det
skulle permanentas, utan målet har varit att
verksamheten på sikt skulle bli självbärande. Från
och med år 2005 ersätts UPA-uppdraget med ett
program för produktutveckling i små företag, och
förhoppningsvis kommer den konkurrens som det nya
programmet innebär medföra att verksamheten
ytterligare effektiviseras. Vi vill i detta
sammanhang emellertid framhålla vikten av att den
kunskap som IUC-bolagen och UPA-uppdraget genererat
tas till vara.
Samtidigt är vi kritiska till på vilket sätt
regeringen hanterat denna fråga. Så sent som i
budgetpropositionen för år 2005 påpekade regeringen
att staten lämnar stöd till IUC-bolagen för UPA-
uppdraget. Någon närmare redogörelse för att denna
verksamhet skulle upphöra vid årsskiftet fanns inte.
Vi anser därför att regeringen brustit när det
gäller såväl att hålla riksdagen informerad som att
ge ett klart besked till de berörda IUC-bolagen.
Inom ramen för Allians för Sverige har Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet bildat en arbetsgrupp som skall arbeta
med olika näringspolitiska frågor och lämna förslag
beträffande bl.a. riskkapital och
innovationspolitik. Utgångspunkten för detta arbete
är att föreslå marknadskonforma lösningar som
underlättar för företag framför allt i tidiga skeden
att få tillgång till riskkapital, s.k. såddkapital.
Vidare skall arbetsgruppen lämna förslag som
underlättar kommersialiseringen av innovationer,
vari kopplingen mellan riskkapital och forskning
skall beaktas.
Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga
här aktuella motionsyrkanden.
10. Industriella utvecklingscentrum (punkt 7)
av Åsa Torstensson (c) och Lars Lindén (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:N393 yrkande 26
och avslår motionerna 2004/05:N209 och 2004/05:N252.
Ställningstagande
Vi anser att det är viktigt att näringslivets
regionalt förankrade och regionalt ägda
institutioner tas till vara för förmedling av bl.a.
statliga resurser. Det s.k. IUC-nätverket, bestående
av ett tjugotal självständiga bolag runt om i
landet, är en viktig resurs när det gäller att skapa
industriell tillväxt genom utveckling av produkter,
teknik och kompetens. Verksamheten har utvärderats
ett antal gånger och samtliga utvärderingar visar
att verksamheten är kostnadseffektiv och har hög
måluppfyllelse. Regeringen avser nu att avveckla
UPA-uppdraget till förmån för något nytt, nämligen
produktutveckling i små företag. Detta gör att
verksamheten vid IUC-bolagen hotas. Det är
emellertid vår uppfattning att UPA-uppdraget skall
finnas kvar. Vidare anser vi, i likhet med vad som
anförs i motion 2004/05:N393 (kd), att medlen till
IUC-bolagen skall synliggöras i budgeten.
Vi är kritiska till på vilket sätt regeringen
hanterat denna fråga. Så sent som i
budgetpropositionen för år 2005 påpekade regeringen
att staten lämnar stöd till IUC-bolagen för UPA-
uppdraget. Någon närmare redogörelse för att denna
verksamhet skulle upphöra vid årsskiftet fanns inte.
Vi anser därför att regeringen brustit när det
gäller såväl att hålla riksdagen informerad som att
ge ett klart besked till de berörda IUC-bolagen.
Inom ramen för Allians för Sverige har Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet bildat en arbetsgrupp som skall arbeta
med olika näringspolitiska frågor och lämna förslag
beträffande bl.a. riskkapital och
innovationspolitik. Utgångspunkten för detta arbete
är att föreslå marknadskonforma lösningar som
underlättar för företag framför allt i tidiga skeden
att få tillgång till riskkapital, s.k. såddkapital.
Vidare skall arbetsgruppen lämna förslag som
underlättar kommersialiseringen av innovationer,
vari kopplingen mellan riskkapital och forskning
skall beaktas.
Med hänvisning till det anförda tillstyrks nämnda
motion i berörda delar. Övriga här aktuella
motionsyrkanden avstyrks.
11. Företagsnedläggningar (punkt 10,
motiveringen)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh
(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).
Ställningstagande
Vi vill, i likhet med vad vi tidigare gjort när
likalydande förslag förelagts riksdagen, tydligt
markera vårt avståndstagande från vad som föreslås i
motionen. Det motionärerna förordar innebär
betydande intrång i äganderätten och kan ses som ett
direkt angrepp mot enskilda företagares rätt att
råda över sin egendom.
Därtill bör framhållas att den typ av bestämmelse
som efterfrågas i motionen sannolikt skulle ha en
avskräckande effekt på dem som eventuellt har tankar
på att etablera företag eller produktionsenheter i
Sverige. Vi ser även att det finns risk för att
redan etablerade företag, i hotet av att dylika
bestämmelser kommer att införas, väljer att flytta
sin verksamhet utomlands.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
2004/05:N297 (mp).
12. Skogsindustriella frågor (punkt 11)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh
(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:MJ508
yrkande 23 och avslår motionerna 2004/05:MJ434
yrkande 41, 2004/05:N313 yrkandena 1 och 2 och
2004/05:N356.
Ställningstagande
Svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri har stor
betydelse för samhällsekonomin. Näringen skapar ett
ansenligt exportnetto och bidrar med ett betydande
antal arbetstillfällen, inte minst i glesbygden. En
ökad grad av värdeskapande vidareförädling av
skogsråvaran inom den inhemska industrin ser vi som
en viktig fråga. Ett riksdagsuttalande i denna fråga
kan emellertid besparas.
I likhet med vad som lyfts fram i motion
2004/05:MJ508 (fp) anser vi att det är angeläget att
skogens potential blir ordentlig belyst. Många
branscher intecknar i dag skogsråvaran för sitt
ändamål, däribland sågverk, massabruk och
energiföretag. Vi anser att en utredning bör
tillsättas som närmare granskar de effekter
konkurrensen om skogsråvaran kan få för de olika
branscherna och vilken potential skogen framgent
har.
Vi vill i detta sammanhang även uppmärksamma att
det väckts ett antal motioner rörande olika
skogsindustriella frågor med anledning av den storm
som passerade södra Sverige den 9 januari i år.
Stormens effekter kommer att få långsiktiga
konsekvenser för såväl skogsägare som skogsnäringen.
Utskottet avser att behandla de motioner som
remitterats till utskottet vid ett senare tillfälle
och återkommer således till dessa frågor.
Med hänvisning till det ovan sagda tillstyrks
nämnda motion i berörda delar. Övriga här aktuella
motionsyrkanden avstyrks.
13. Fordonsindustrin (punkt 13)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh
(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 13. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:N314 och avslår
motion 2004/05:N429.
Ställningstagande
Fordonsindustrins situation är ett exempel på vilka
konsekvenser regeringens brist på näringspolitik kan
få. Fordonsindustrin har under lång tid varit en av
stöttepelarna i den svenska industrin. Under
decennier har fordonsindustrin haft stor betydelse
för sysselsättning, investeringar och forskning i
landet. Den sysselsätter ca 150 000 personer, varav
ca 85 000 är anställda i över 1 200 företag som
direkt eller indirekt levererar till
fordonsindustrin. Den samlade fordonsindustrin står
för ca 15 % av den svenska exporten och svarar för
20 % av forsknings- och utvecklingsverksamheten i
näringslivet. Branschen har även en stor
regionalpolitisk betydelse och den har sin
tyngdpunkt i Västsverige.
Det är vår uppfattning, i likhet med vad som
anförs i motion 2004/05:N314 (c), att regeringen bör
utarbeta en offensiv strategi när det gäller
fordonsindustrin. Dessa synpunkter framförs även i
motion 2004/05:N242 (fp), utan att några yrkanden
direkt behandlas i detta sammanhang. Dagens avsaknad
av en tillväxtfrämjande politik har en negativ
effekt på den svenska industrin och dess möjligheter
att utvecklas. Det nationella näringsklimatet måste
generellt utformas så att Sverige klarar av att
tävla med de mest konkurrenskraftiga delarna av
världen i fråga om goda villkor för företagande och
investeringar. Vi anser att statsmakterna tydligt
måste ta ansvar för de övergripande nationella
strukturerna såsom t.ex. forskning, skatter,
utbildning och infrastruktur. Förändringar behövs på
dessa områden för att tillse såväl att nuvarande
industrijobb behålls som att det skapas nya.
Riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder
i enlighet med vad vi här har anfört. Därmed blir
motion 2004/05:N314 (c) tillgodosedd i berörda delar
och tillstyrks. Motion 2004/05:N429 (s) avstyrks.
14. Försvarsindustrin (punkt 14, motiveringen)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh
(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).
Ställningstagande
Vi delar den uppfattning som framförs i motion
2004/05:N281 (kd) om att olika entreprenörsfrämjande
insatser är en viktig del i arbetet med att motverka
de konsekvenser det försvarspolitiska beslutet får.
Entreprenörskapet är grunden för välstånd och
välfärd och måste tas till vara. Likaså är det
angeläget att åtgärder vidtas för att
entreprenörskap och företagande skall löna sig
bättre än vad det gör i dag för att Sverige skall få
en växande företagsamhet. I likhet med vad som sägs
i motion 2004/05:N284 (kd) anser vi således att
företagens villkor måste förbättras för att inte
fler arbetstillfällen skall gå förlorade. Genom en
mer företagarvänlig politik än den som regeringen
bedriver skulle omställningsarbetet på de berörda
orterna och inom den industri som berörs kunna
underlättas.
Något riksdagsuttalande i enlighet med vad som
förordas i respektive motion anser vi emellertid
inte behövligt, varför de avstyrks i berörda delar.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna
motionstiden
2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att invandrares
företagande bör prioriteras och beaktas vid
näringspolitikens utformning i högre utsträckning
än vad som görs i dag.
2004/05:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillgänglig
design.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om designens
betydelse för näringslivet.
2004/05:Ub438 av Maria Hassan och Anders Bengtsson
(s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om auktorisation av
ukrainska tolkar.
2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om villkoren för
tillväxt inom skogsindustrin.
2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skogens potential
inom bioenergiområdet.
2004/05:N206 av Sofia Larsen (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stärkta insatser som
främjar ungt företagande.
2004/05:N209 av Sofia Larsen (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ekonomiskt långsiktig
stöttning av landets IUC-verksamhet.
2004/05:N216 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om invandrares företagande.
2004/05:N218 av Magdalena Andersson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om certifiering av
brunnsborrare.
2004/05:N222 av Chatrine Pålsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge betong- och
cementindustrin samma konkurrensvillkor som
konkurrerande branscher.
2004/05:N232 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om betydelsen av att förbättra
möjligheten för kvinnligt egenföretagande.
2004/05:N252 av Kerstin Lundgren (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en långsiktig och utvecklad
satsning på IUC-nätverken genom ett långsiktigt
avtal om det s.k. UPA-uppdraget inom ramen för
anslaget för näringslivsutveckling m.m.
2004/05:N261 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att lika konkurrensvillkor
skall gälla för olika typer av byggnadsmaterial så
att cement- och betongindustrin inte missgynnas.
2004/05:N279 av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om småföretagare med
invandrarbakgrund.
2004/05:N281 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att uppmärksamma
entreprenörernas viktiga roll t.ex. i samband med
nedrustning av försvarsindustrin.
2004/05:N284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Vinnovas
möjligheter att bidra till en omorientering av
delar av svensk försvarsindustri.
2004/05:N290 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om insatser för ökat kvinnligt
företagande.
2004/05:N291 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kvinnor och innovationer.
2004/05:N297 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om en lagstiftad
skyldighet för företag att först bjuda ut
nedläggningshotade enheter till försäljning i tur
och ordning till enhetens arbetare, ortens
befolkning och den allmänna marknaden.
2004/05:N306 av Margareta Andersson och Kenneth
Johansson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om det kommunala
självstyret som en viktig förutsättning för hur
den sociala ekonomin utvecklas.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att officiell
statistik inom områdena socialt kapital och social
ekonomi snarast bör utvecklas.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en uppföljning
av utredningen Social ekonomi - en tredje sektor
för välfärd, demokrati och tillväxt och vad som
hänt i Sverige efter den 7:e europeiska
konferensen om social ekonomi som hölls i Gävle år
2001.
2004/05:N313 av Sven Bergström och Kenneth Johansson
(c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
skogsnäringen och vidareförädling av skogsråvaran.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
tillskapa regionala träcentrum eller
utvecklingscentrum.
2004/05:N314 av Åsa Torstensson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om vikten av att
regeringen arbetar fram en aktuell och offensiv bil-
och transportindustripolitisk strategi för Sverige i
världen.
2004/05:N316 av Yilmaz Kerimo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om näringskörkort för
företagare.
2004/05:N343 av Marie Nordén m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om främjande av uppfinnares
villkor i samhället.
2004/05:N344 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att en utredning tillsätts för att belysa
möjligheten att inrätta ett kunskapscentrum för
socialt företagande.
2004/05:N351 av Ingegerd Saarinen och Ulf Holm (mp):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
sektorsövergripande utredning för att visa hur den
sociala ekonomin kan vara en tillgång för tillväxt
och välfärd.
2004/05:N352 av Eva Arvidsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av socialt
företagande.
2004/05:N353 av Eva Arvidsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om främjande av sociala
företag.
2004/05:N355 av Rosita Runegrund (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om villkoren för
cement- och betongindustrin i Bohuslän.
2004/05:N356 av Lars Gustafsson och Ragnwi Marcelind
(kd):
Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer
med förslag om utveckling av träförädlingsnäringen i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:N370 av Lars Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att en lista
över företag som inte agerar ansvarsfullt upprättas
på varje länsstyrelse.
2004/05:N388 av Marianne Carlström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sociala innovationer.
2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om lokala
kooperativa utvecklingscentrum.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvinnligt
företagande.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om industriella
utvecklingscentrum.
2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):
8. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt berörda
myndigheter och departement att inta ett öppet
förhållningssätt mot nya företagsformer.
2004/05:N408 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppmuntra unga
människor till entreprenörskap.
2004/05:N422 av Marie Nordén och Rune Berglund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utveckling av kooperativt
företagande.
2004/05:N426 av Lennart Axelsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av lokalt
riskkapital och förenklade regler.
2004/05:N429 av Peter Jonsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om satsningar på
fordonsindustrin.
2004/05:N430 av Peter Jonsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om klusterutveckling inom den
audiovisuella industrin regionalt och nationellt.
2004/05:N433 av Marie Nordén m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om insatser för kvinnors
företagande.
2004/05:N438 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om statligt stöd till utveckling av
kooperativt företagande.
2004/05:N448 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om entreprenörskap.
2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kvinnligt företagande.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om aktiv opinionsbildning
i näringslivet.