Näringsutskottets betänkande

2004/05:NU15

Riktlinjer för marknadskontroll av produkter, m.m.

---

Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2004/05:98 om riktlinjer
för marknadskontroll av produkter, m.m. Utskottet tillstyrker samtliga
förslag i propositionen. Det innebär bl.a. att utskottet ställer sig
bakom förslaget om riktlinjer för en tydligare styrning av marknadskontrollen
av produkter. Enligt utskottets mening är en aktiv marknadskontroll
angelägen. Utskottet bifaller även förslagen till ändring dels i tullagen,
dels i lagen om teknisk kontroll. Den förstnämnda ändringen innebär
att den nu gällande bestämmelsen om att Tullverket på begäran och utan
föregående sekretessprövning skall tillhandahålla ett antal uppräknade
marknadskontrollmyndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket och
som rör import eller export av varor, utvidgas till att omfatta ytterligare
myndigheter. Den föreslagna ändringen i lagen om teknisk kontroll innebär
ett tydliggörande när det gäller att Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll (Swedac) handhar ackreditering av certifieringsorgan
för certifiering av alla typer av ledningssystem.
Inga reservationer har avgetts med anledning av utskottets ställningstagande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riktlinjer för styrningen av marknadskontrollen av produkter
Riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för en tydligare styrning
av marknadskontrollen av produkter. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:98 punkt 3.

2. Samverkan med Tullverket
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen
(2000:1281). Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:98 punkt 1.

3. Ackreditering av certifieringsorgan
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:98 punkt 2.

Stockholm den 24 maj 2005
På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s),
Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva
Flyborg (fp), Berit Högman (s), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson
(s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström
(fp), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lars Johansson (s),
Reynoldh Furustrand (s), Håkan Larsson (c) och Lars Lindén (kd).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas proposition 2004/05:98 om riktlinjer för
marknadskontroll av produkter, m.m.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Bakgrund
I mars 2003 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare (f.
d. statssekreterare Hans-Eric Holmqvist) med uppdrag att utreda den
framtida organisationen och finansieringen av marknadskontrollen av
varor (dir. 2003:34). Utredningen, som antog namnet Marknadskontrollutredningen,
lade i april 2004 fram betänkandet Tillsyn för säkrare varor och öppna
marknader (SOU 2004:57). Betänkandet har därefter remissbehandlats.
Vidare har Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac)
för regeringen påtalat behovet av en ändring av bestämmelsen i 14 §
lagen om teknisk kontroll. Ingen som getts tillfälle att lämna synpunkter
på förslaget till ändring i nämnda lag har haft något att erinra mot
förslaget.
Då de föreslagna lagändringarna av regeringen bedöms vara av enkel
beskaffenhet - den ena ändringen innebär att ytterligare myndigheter
läggs till i en redan befintlig lag, medan den andra ändringen innebär
ett tydliggörande av vad som redan gäller i dag - har inte Lagrådets
yttrande inhämtats.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås allmänna riktlinjer för myndigheters
marknadskontroll av produkter i Sverige. Syftet med riktlinjerna är att
åstadkomma en tydligare styrning av marknadskontrollen.
Vidare föreslås en ändring i tullagen som innebär att Tullverket på
begäran och utan föregående sekretessprövning skall tillhandahålla ett
antal uppräknade marknadskontrollmyndigheter uppgifter som förekommer
hos Tullverket och som rör import eller export av varor. Ändringen
innebär att den nuvarande bestämmelsens tillämpningsområde utvidgas till
att omfatta ytterligare myndigheter.
För att tydliggöra att Swedac handhar ackreditering av certifieringsorgan
för certifiering av alla typer av ledningssystem föreslås i propositionen
slutligen en ändring i lagen om teknisk kontroll.

Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna de föreslagna riktlinjerna för styrning av
marknadskontrollen av produkter. Enligt utskottet är en aktiv marknadskontroll
angelägen.
Riksdagen bör även anta regeringens förslag om ändring i tulllagen.
Utskottets uppfattning är att ett effektivt samarbete mellan Tullverket
och marknadskontrollmyndigheterna är av stor betydelse för en fungerande
marknadskontroll.
Riksdagen bör avslutningsvis anta regeringens förslag om ändring i lagen
om teknisk kontroll. Utskottet har inget att erinra mot förslaget.
Propositionen
Bakgrund
Inom EU har krav som ställs på produkter inom olika områden harmoniserats
genom olika EG-direktiv. Sådana direktiv syftar till att säkerställa en
hög skyddsnivå för människors hälsa och säkerhet m.m. samt att främja
en fri rörlighet för varor inom unionen. Direktiven förutsätter att
medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att endast
produkter som uppfyller ställda krav släpps ut på marknaden och tas i
bruk. Detta innebär att tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna skall
övervaka marknaden i syfte att upptäcka och kunna ingripa mot produkter
som inte uppfyller lämpliga krav, s.k. marknadskontroll.
Med marknadskontroll avses stickprovskontroll av produkter efter att
dessa släppts på marknaden i syfte att säkerställa att produkterna
uppfyller ställda krav. Marknadskontroll syftar både till att tillvarata
konsumenternas och andra användares intressen och till att förhindra
oseriösa företag och illojal konkurrens på marknaden. Kontrollen innefattar
dels att tillsynsmyndigheten, genom direkta eller indirekta metoder,
övervakar de produkter som finns på marknaden, dels att myndigheten kan
vidta korrigerande åtgärder, frivilliga eller tvingande, mot en produkt
och dess tillverkare, om det framkommer att produkten inte uppfyller
ställda krav.
Marknadskontroll m.m. enligt EU:s system
Produktdirektiven har utformats enligt två olika lagstiftningsmetoder,
den s.k. gamla metoden respektive den s.k. nya metoden för teknisk
harmonisering. Äldre EG-direktiv som harmoniserar produktkrav innehåller
som regel mycket detaljerade tekniska krav på varor och ibland även
krav på förhandsgodkännande av produkter. Dessa direktiv brukar benämnas
direktiv enligt den gamla metoden. I maj 1985 antogs genom en rådsresolution
en ny metod för teknisk harmonisering på varuområdet, den nya metoden.
Direktiv enligt denna metod innehåller endast de grundläggande krav
som en produkt skall uppfylla, de s.k. väsentliga kraven, samt det
kontrollförfarande som produkten måste genomgå för att släppas ut på
marknaden. Direktiv enligt den nya metoden innehåller som regel krav om
att produkter som omfattas av direktiven skall vara CE-märkta. Det finns
i dag drygt 20 direktiv som är utformade enligt den nya metoden. Dessa
hanteras av ett flertal myndigheter.
Direktiven enligt den nya metoden medför en skyldighet för medlemsstaterna
att organisera och bedriva övervakning av marknaden på ett tillräckligt
effektivt sätt och i tillräcklig omfattning för att upptäcka produkter
som inte uppfyller ställda krav och ingripa mot sådana produkter. Hur
medlemsstaterna skall organisera marknadskontrollen bestäms emellertid
inte i direktiven. Kring direktiven har det dock utvecklats vissa
riktlinjer. Under senare år har det visat sig att olika strategier och
ambitionsnivåer för marknadskontrollen tillämpas inom olika medlemsstater
och inom olika sektorer. Mot denna bakgrund har kommissionen och
medlemsstaterna funnit behov av att se över systemet. Inom ramen för den
pågående översynen av den nya metoden har förslag till åtgärder aviserats
för att stärka och samordna marknadskontrollen. För närvarande pågår
diskussioner mellan kommissionen och medlemsstaterna om hur ett gemensamt
ramverk för marknadskontroll kan utformas. Enligt vad som anförs i
propositionen kommer den pågående revideringen av systemet med största
sannolikhet att medföra skärpta krav på en samordnad marknadskontroll.

I januari 2002 trädde direktivet om allmän produktsäkerhet (2001/95/EG)
i kraft, och det ersatte fr.o.m. den 15 januari 2004 det tidigare
direktivet med samma namn. Direktivet syftar till att säkerställa en hög
skyddsnivå för konsumenternas hälsa och säkerhet och att förbättra den
inre marknadens funktion genom att undanröja handelshinder. Införlivandet
av direktivet i den svenska lagstiftningen har främst skett genom den
nya produktsäkerhetslagen (2004:451). Direktivet om allmän produktsäkerhet
är tillämpligt på samtliga produkter som omfattas av direktivets definition
och som är avsedda för konsumenter eller under rimligen förutsebara
förhållanden kan komma att användas av konsumenter, oavsett om produkten
är avsedd för dem eller inte. Direktivet skall tillämpas när specifika
bestämmelser om berörda produkter saknas i annan gemenskapslagstiftning.
Om en produkt omfattas av annan produktsäkerhetslagstiftning på
gemenskapsnivå skall direktivet tillämpas för sådana aspekter och risker
som inte täcks av den andra lagstiftningen. Vidare innehåller direktivet
uttryckliga och specifika regler om medlemsstaternas skyldigheter att
organisera och utföra marknadskontroll.
Inom områden där EU inte har antagit harmoniserade produktregler kan
medlemsstaterna tillämpa nationella bestämmelser, under förutsättning
att de är förenliga med EG-fördraget.
Den svenska organisationen för marknadskontroll
Våren 1994 godkände riksdagen (prop. 1993/94:161, bet. 1993/94:NU21)
riktlinjer för organisationen av en marknadskontroll av produkter. I
propositionen gjordes bedömningen att ansvaret för marknadskontrollen
skulle fördelas på befintliga myndigheter och fastställas för varje
myndighet i författningar som styr dess verksamhet. Enligt riktlinjerna
skulle en särskild myndighet utses till samordnings- och kontaktorgan
för de marknadskontrollerande myndigheterna. Till samordningsorgan utsågs
Swedac. Vidare fastställdes att finansieringen av marknadskontrollen
skulle utformas sektor för sektor med hänsyn till rådande förhållanden.
Så långt som möjligt skulle finansieringen ske genom avgifter.
De allmänna principer för marknadskontrollen som slogs fast år 1994
tillämpas i dag för myndigheternas marknadskontroll enligt såväl
produktsäkerhetslagen med följdförfattningar som speciallagstiftning om
produktsäkerhet. Det innebär att ansvaret för marknadskontroll i dag i
huvudsak är fördelat mellan olika sektorsmyndigheter. Ett dussintal
myndigheter berörs av författningar som baseras på produktdirektiv enligt
den nya metoden eller liknande direktiv. Krav på myndigheterna att utföra
marknadskontroll följer som regel av myndigheternas författningsreglerade
tillsynsansvar. Marknadskontrollen finansieras i dag genom anslag eller
via uttag av avgifter i någon form.
Myndigheternas marknadskontrollverksamhet eller annan tillsyn är
organiserad på olika sätt. Inom vissa sektorer bedrivs den operativa
kontrollen, eller delar av denna, enligt lagstiftningen av kommunerna.
Vissa myndigheter förfogar över regionala organisationer som i olika
omfattning används i marknadskontrollen. Många myndigheter saknar dock
en lokal organisation för marknadskontroll, och den geografiska täckningen
av kontrollen måste tillgodoses av andra myndigheter.
Enligt förordningen (1996:81) med instruktion för Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll är Swedac samordnings- och kontaktorgan
för svensk marknadskontroll. Swedac skall samverka med berörda myndigheter
vid planering och genomförande av sådan kontroll samt bevaka och aktivt
delta i internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde. Marknadskontrollrådet
vid Swedac, där representanter för alla berörda sektorsmyndigheter samt
näringsliv, konsumentorganisationer och arbetsmarknadens parter inbjuds
att delta, är ett forum för information och erfarenhetsutbyte.
Regeringens förslag
En tydligare styrning av marknadskontrollen
Enligt regeringen är det av stor vikt att myndigheterna har möjligheter
att utföra marknadskontroll i erforderlig omfattning. I propositionen
görs bedömningen att marknadskontrollen kräver en förbättrad styrning
från regeringens sida och att ambitionsnivån för marknadskontrollen
måste klargöras. Regeringen avser att tydliggöra målet för myndigheternas
marknadskontroll i en ny förordning om marknadskontroll. Målet skall
vara att marknadskontrollen skall genomföras i den omfattning som fordras
för att säkerställa att varor som finns på marknaden uppfyller ställda
krav. Förordningen skall klargöra myndigheternas åligganden vad gäller
marknadskontroll och ange vilka myndigheter som är marknadskontrollmyndigheter.
Utöver det generella målet skall mer specifika mål för varje
sektorsmyndighet kunna uppställas, anförs det i propositionen. Vidare görs
bedömningen att myndigheternas rapportering om marknadskontroll bör
inbegripas i deras årliga återrapportering till regeringen och att mål-
och återrapporteringskrav för marknadskontroll även bör anges i
regleringsbreven för berörda myndigheter.
När det gäller marknadskontrollens organisation anser regeringen att
det är att föredra att ansvaret för marknadskontrollen bibehålls hos
sektorsmyndigheterna framför att det inrättas en enda marknadskontrollmyndighet.
Som huvudregel skall gälla att den myndighet som ansvarar för regelgivningen
inom ett visst område även skall ansvara för marknadskontrollen inom
detta område. För att kunna uppfylla kraven på en effektiv marknadskontroll
är det nödvändigt att sektorsmyndigheterna har en organisation som
möjliggör att kontroll kan utföras över hela landet. Hur sektorsmyndigheterna
väljer att organisera sig ankommer på dessa myndigheter, anförs det i
propositionen.
Regeringen gör bedömningen att samordningsfunktionen även fortsättningsvis
skall finnas vid Swedac. För att Marknadskontrollrådet skall få en
förstärkt samordnande roll anser regeringen att rådet skall utvecklas
från att vara ett diskussionsforum till att ha en mer operativ vägledande
funktion. Vidare gör regeringen bedömningen att Marknadskontrollrådet
årligen bör rapportera till regeringen hur marknadskontrollen har
utvecklats.
Hur marknadskontrollverksamheten utformas och finansieras skall enligt
regeringen avgöras utifrån de förutsättningar som gäller i varje sektor.
Regeringen anser att marknadskontroll skall utföras av sektorsmyndigheterna
som ett led i deras ordinarie verksamhet. Mot denna bakgrund skall gälla
att marknadskontrollen som huvudregel skall finansieras på samma sätt
som myndigheternas övriga verksamhet.
Som riktlinjer för en tydligare styrning av marknadskontrollen av
produkter skall sammanfattningsvis gälla följande:
Marknadskontroll skall genomföras i den omfattning som fordras för att
säkerställa att varor som finns på marknaden uppfyller ställda krav.
Den svenska marknadskontrollorganisationen skall även i fortsättningen
i huvudsak bygga på ansvar hos sektorsansvariga myndigheter.
Hur kontrollorganisationen utformas skall avgöras från sektor till sektor.
Marknadskontroll skall i vissa fall kunna utövas i samarbete med annan
statlig myndighet, kommun eller privat organ.
Ett marknadskontrollråd med en horisontell samordningsfunktion skall
också i fortsättningen finnas vid Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll (Swedac). Rådet skall få en tydligare förstärkt samordnande
roll.
Marknadskontroll skall utföras av sektorsmyndigheterna som ett led i
dessas ordinarie verksamheter. Som huvudregel skall gälla att
marknadskontrollen skall finansieras på samma sätt som myndighetens övriga
verksamhet.
Samverkan med Tullverket
Regeringen anser att ett effektivt samarbete mellan Tullverket och
marknadskontrollmyndigheterna är av stor betydelse för en fungerande
marknadskontroll. Enligt 11 kap. 6 § tullagen (2000:1281) skall Tullverket
på begäran tillhandahålla uppgifter som rör import eller export av varor
till i bestämmelsen angivna myndigheter. Bestämmelsen innebär att
Tullverket skall lämna ut uppgifter till de angivna myndigheterna utan
att en föregående sekretessprövning görs. Enligt regeringen skulle
samarbetet mellan Tullverket och övriga marknadskontrollmyndigheter
underlättas betydligt genom att även dessa myndigheter, utan föregående
sekretessprövning, får tillgång till uppgifter från Tullverket som rör
import och export av varor. I propositionen föreslås därför att det i
nämnda bestämmelse i tullagen skall anges att Tullverket på begäran
skall tillhandahålla även följande myndigheter uppgifter som förekommer
hos Tullverket och som rör import eller export av varor: Arbetsmiljöverket,
Boverket, Elsäkerhetsverket, Järnvägsstyrelsen, Konsumentverket,
Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Radio- och TV-verket, Sjöfartsverket,
Statens räddningsverk, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
samt Vägverket.
I samband med att ytterligare myndigheter tillförs görs även vissa
redaktionella ändringar av bestämmelsen samt en ändring till följd av
att Statens livsmedelsverk bytt namn till Livsmedelsverket.
I propositionen görs vidare bedömningen att för att rådets förordning
(EEG/339/93) om kontroll av produkter som importeras från tredjeland
skall fungera effektivt bör det klargöras vilka myndigheter som är
nationella myndigheter med ansvar för marknadsövervakning enligt
förordningen. Klargörandet bör enligt regeringen ske genom angivande i
respektive myndighets instruktion att myndigheten är en sådan myndighet
som avses i förordningen. Med stöd av förordningen kan Tullverket hålla
kvar produkter som misstänks vara farliga eller annars inte uppfyller
kraven enligt lagstiftningen om produktsäkerhet.
Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering av ledningssystem
Av
14 § andra stycket 2 i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll framgår
att Swedac skall handa ackreditering av certifieringsorgan för certifiering
av produkter, kvalitetssystem eller personal. Bestämmelsen har sitt
ursprung i lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om
mätning. När bestämmelsen infördes i sin ursprungliga lydelse år 1990
tillämpades ledningssystem endast för kvalitetsstyrning, s.k. kvalitetssystem.
Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen lett till att
ytterligare ledningssystem har utvecklats på basis av ledningssystemet
för kvalitet, och det finns numera ledningssystem för bl.a. miljö,
arbetsmiljö, energi och informationssäkerhet. Regeringen föreslår därför
att det skall tydliggöras att Swedac handhar ackreditering av
certifieringsorgan för certifiering av alla typer av ledningssystem. Detta
skall ske genom att begreppet kvalitetssystem i nämnda bestämmelse i
lagen om teknisk kontroll ersätts med begreppet ledningssystem. Genom
denna ändring kommer det tydligt att framgå att Swedac handhar ackreditering
av certifieringsorgan för certifiering av alla typer av ledningssystem.

Konsekvenser av förslagen
Enligt regeringens bedömning kan en tydligare styrning av myndigheternas
marknadskontroll för att uppfylla föreskrivna krav och åstadkomma en
mer effektiv marknadskontroll komma att medföra att ökade resurser måste
tillföras marknadskontrollverksamheten. Hos några myndigheter kan
kostnadsökningar finansieras inom ramen för befintliga anslag eller
avgiftssystem. Inom områden där den befintliga marknadskontrollen är
anslagsfinansierad är det enligt regeringen i dagsläget inte möjligt att
införa avgiftsfinansiering. För att uppnå en nödvändig nivå på
anslagsfinansierad marknadskontroll krävs motsvarande ambitionshöjning. Denna
bör, enligt vad som anförs i propositionen, ske successivt och på sådant
sätt att myndigheterna ges tillfälle att genomföra de åtgärder som krävs
för att uppnå kraven enligt EG-direktiv eller som i övrigt ställs.
Lagförslagen som avser samverkan mellan Tullverket och
marknadskontrollmyndigheterna
respektive ackreditering av certifieringsorgan för certifiering av
ledningssystem bedöms av regeringen inte innebära några ökade kostnader
för staten.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet behandlar först förslaget om riktlinjer för styrning av
marknadskontrollen av produkter och därefter de föreslagna lagändringarna
som rör samverkan med Tullverket respektive ackreditering av certifieringsorgan.

Riktlinjer för styrningen av marknadskontrollen av produkter
När det gäller förslaget i propositionen rörande riktlinjer för styrningen
av marknadskontrollen av produkter vill utskottet anföra följande. En
av hörnstenarna inom EU är principen om varors fria rörlighet. För att
uppnå fri varurörlighet har EU skapat enhetliga regler för produktkrav
på de flesta områden. Kontroll av att reglerna efterlevs är en förutsättning
för att konsumenterna och företagen skall ha förtroende för systemet.
Även ur ett nationellt perspektiv samt utifrån konsument- och
användaraspekter är det nödvändigt att frågan ges prioritet för att undvika
att produkter som inte uppfyller ställda krav, och därigenom kan innebära
en risk för människors liv och hälsa, cirkulerar på marknaden. En aktiv
marknadskontroll är enligt utskottets mening således angelägen. Utskottet
ställer sig därför bakom de föreslagna riktlinjerna.
Med det anförda tillstyrks propositionen i här aktuell del.
Samverkan med Tullverket
Även utskottet är av den uppfattningen att ett effektivt samarbete mellan
Tullverket och marknadskontrollmyndigheterna är av stor betydelse för
en fungerande marknadskontroll. Enligt utskottets uppfattning är det
uppenbart att en ordning där uppgifterna kan lämnas till även de i
propositionen föreslagna myndigheterna, utan en prövning av Tullverket
i varje enskilt fall, innebär att arbetet kan bedrivas på ett effektivare
sätt. Utskottet har därför inget att erinra mot regeringens förslag och
tillstyrker således den föreslagna ändringen i tullagen.
Ackreditering av certifieringsorgan
Utskottet har heller inget att erinra mot förslaget att tydliggöra att
Swedac handhar ackreditering av certifieringsorgan för certifiering av
alla typer av ledningssystem, varför det tillstyrks.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:98 Riktlinjer för marknadskontroll av produkter, m.
m.:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen
(2000:1281).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll.
3. Riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för en tydligare
styrning av marknadskontrollen av produkter (avsnitt 7).

Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 6 § tullagen (2000:1281) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.
6 §1Senaste lydelse 2003:732.

Tullverket skall på begäran tillhandahålla Sveriges Riksbank, Skatteverket,
Läkemedelsverket, Statens Livsmedelsverk, Statens jordbruksverk,
Kommerskollegium, kronofogdemyndighet, Statistiska centralbyrån,
Kemikalieinspektionen och Fiskeriverket uppgifter som förekommer hos Tullverket
och som rör import eller export av varor. Tullverket skall vidare på
begäran tillhandahålla Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos
Tullverket och som rör export av varor. Tullverket skall på begäran
tillhandahålla följande myndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket
och som rör import eller export av varor: Arbetsmiljöverket, Boverket,
Elsäkerhetsverket, Fiskeriverket, Statens jordbruksverk, Järnvägsstyrelsen,
Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konsumentverket, kronofogdemyndighet,
Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket, Post- och
telestyrelsen, Radio- och TV-verket, Sveriges riksbank, Statens räddningsverk,
Skatteverket, Sjöfartsverket, Statistiska centralbyrån, Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll och Vägverket. Tullverket skall vidare
på begäran tillhandahålla Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos
Tullverket och som rör export av varor.
_____
Denna lag träder ikraft den 1 januari 2006.
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §2Senaste lydelse 1995:1021.
Med ackreditering avses i denna lag en förklaring att ett organ är
kompetent att utföra den verksamhet som ackrediteringen avser.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll handhar ackreditering
av
1. laboratorier för provning eller mätning,

2. certifieringsorgan för certifiering av produkter, kvalitetssystem
eller personal, 2. certifieringsorgan för certifiering av produkter,
ledningssystem eller personal,
3. besiktningsorgan för besiktning eller liknande kontroll.
Vid ackreditering skall tillämpliga europeiska eller internationella
standarder iakttas.
Organ, som skall medverka i viss författningsreglerad teknisk kontroll
eller liknande verksamhet, får ackrediteras även enligt föreskrifter
som meddelas särskilt för detta ändamål av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.
_____

Denna lag träder ikraft den 1 januari 2006.