Näringsutskottets betänkande

2004/05:NU10

Regelförenkling

---

Sammanfattning

Utskottet har inget att erinra mot det
handlingsprogram för minskad administration för
företagen som presenteras i regeringens skrivelse
2004/05:48 eller mot redogörelsen för regeringens
regelförenklingsarbete i övrigt. Skrivelsen bör
därmed läggas till handlingarna. Även
Riksrevisionens styrelses redogörelse 2004/05:RRS13
angående regelförenklingar för företag bör läggas
till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden i
betänkandet avstyrks.

Utskottet framhåller att regelförenklingsarbetet
är av största vikt för att Sverige skall kunna
utvecklas som företagarnation. Sammantaget anser
utskottet att regeringen bedriver ett ambitiöst
arbete när det gäller regelförenkling för företagen.
Intrycket är också att det verkar finnas goda
utsikter för positiva resultat och att de mål och
ambitioner som kom till uttryck i riksdagens
tillkännagivande hösten 2002 om intensifiering av
regelförenklingsarbetet skall kunna uppnås.
Samtidigt understryker utskottet att
regelförenklingsarbetet är ett pågående arbete som
inte är slutfört. Det finns ett antal områden där
det framöver krävs ökade insatser och i vissa fall
ändrad inriktning. Utskottet poängterar också den
stora betydelse regeringens skrivelser har för att
riksdagen skall kunna följa arbetet med
regelförenklingar och göra löpande utvärderingar.
I en reservation (m, fp, kd, c) kritiseras
regeringen för passivitet och bristande engagemang i
regelförenklingsarbetet. Reservanterna framlägger
olika förslag i syfte att intensifiera detta arbete.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regelförenkling

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:48
och Riksrevisionens styrelses redogörelse
2004/05:RRS13 till handlingarna och avslår
motionerna 2004/05:Kr239 yrkande 4, 2004/05:N8,
2004/05:N9 yrkandena 1-5, 2004/05: N208,
2004/05:N235 yrkandena 1-3, 2004/05:N254 yrkandena 3
och 4, 2004/05:N280, 2004/05:N294 yrkandena 1 och 2,
2004/05:N305 yrkandena 4, 5 och 8-10, 2004/05:N308
yrkande 1, 2004/05:N339, 2004/05:N393 yrkande 9,
2004/05:N394 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N398 yrkande
6, 2004/05:N400 yrkande 2, 2004/05:N403 yrkande 12,
2004/05:N408 yrkande 5, 2004/05:N412 yrkande 7,
2004/05:N413 yrkande 1, 2004/05:N416 yrkandena 1 och
2, 2004/05:A221 yrkande 7 och 2004/05:A350 yrkande
7.
Reservation (m, fp, kd, c)

Stockholm den 1 mars 2005

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie
Granlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp),
Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp), Sylvia
Lindgren (s), Berit Högman (s), Karl Gustav
Abramsson (s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson
Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp), Anne Ludvigsson
(s), Lars Johansson (s), Krister Hammarbergh (m),
Mikael Oscarsson (kd), Gunilla Wahlén (v) och Håkan
Larsson (c).

2004/05

NU10

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels skrivelse 2004/05:48 med regeringens
handlingsprogram för minskad administration för
företagen m.m.,
dels Riksrevisionens styrelses redogörelse
2004/05:RRS13 angående regelförenklingar för
företag,
dels 2 motioner som väckts med anledning av
regeringens skrivelse,
dels 20 motioner från allmänna motionstiden.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör lägga regeringens skrivelse med
redogörelse för regelförenklingsarbetet till
handlingarna, liksom redogörelsen från
Riksrevisionens styrelse. Samtliga
motionsyrkanden bör avslås av riksdagen.
Utskottet anser att regelförenklingsarbetet
är av största vikt för att Sverige skall
kunna utvecklas som företagarnation och att
regeringen bedriver ett ambitiöst arbete i
denna fråga. Intrycket är också att det
verkar finnas goda utsikter för positiva
resultat och att de mål och ambitioner som
kom till uttryck i riksdagens
tillkännagivande hösten 2002 om
intensifiering av regelförenklingsarbetet
skall kunna uppnås. Jämför reservation (m,
fp, kd, c).

Regeringens skrivelse

Inledning

I skrivelsen presenterar regeringen ett
handlingsprogram för en minskad administration för
företagen. Handlingsprogrammet består av åtgärder
som tagits fram på departements- och myndighetsnivå
och utgör de åtgärder som skall genomföras under
innevarande mandatperiod i syfte att minska
administrationen för företagen. I skrivelsen
informeras om arbetet med att mäta den
administrativa bördan för företag. Vidare beskrivs
regeringens mål för moderniserings- och
utvecklingsarbetet i statsförvaltningen (24-timmars-
myndigheten). Det arbete med regelförenkling för
företagen som genomförts under år 2003 redovisas
också. Redovisningen bygger på de årsrapporter om
arbetet med konsekvensanalyser som myndigheterna
årligen inger till regeringen. Skrivelsen innehåller
slutligen en redovisning av regelförenklingsarbetet
sett ur ett internationellt perspektiv.

Mätningar av företagens administration

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) gavs
i juni 2002 i uppdrag av regeringen att utveckla en
metod för att mäta den administrativa bördan för
företag och avlämnade i mars 2003 ett förslag till
en sådan metod. I enlighet med uppdraget hade ITPS
studerat de länder som kommit längst på området med
att mäta företagens administration, dvs.
Nederländerna, Danmark och Belgien. Den metod som
används i Nederländerna - en s.k.
standardkostnadsmetod - ansågs av ITPS vara den mest
tillförlitliga men också den mest komplicerade och
kostsamma. Enligt denna metod, som för närvarande
används också i Danmark och Norge, går det att
utläsa vilka regler i en lag som är mest
administrativt krävande för en företagare.

Regeringen gav i november 2003 Verket för
näringslivsutveckling (Nutek) i uppdrag att
genomföra provmätningar med den mätmetod som ITPS
föreslagit, och resultatet redovisades i maj 2004.
Provmätningen, som genomfördes på området för
mervärdesskatt, visade att de administrativa
kostnaderna för företagen att administrera den
skatten uppgår till totalt 2,8 miljarder kronor per
år, motsvarande 555 kr per anställd och år. Denna
kostnad motsvarar ungefär samma kostnad på det
berörda området som företag i Nederländerna har.
Kostnaden för ett enstaka år är dock av mindre
intresse, utan det är förändringen av företagens
administrativa kostnader över tiden som är det
relevanta. Mätningarna innebär att möjliga
förenklingar för företag och myndigheter kan
identifieras, att jämförelser med andra länder kan
göras och att regelförenklingsarbetet kan följas upp
mot uppsatta mål, sägs det i skrivelsen.
I juli 2004 gav regeringen Nutek i uppdrag att gå
vidare med tillämpningen av mätmetoden och genomföra
mätningar av årsredovisningslagen (1995: 1554),
inkomstskattelagen (1999:1229) och därtill
angränsande lagar, skattebetalningslagen (1997:483)
samt lagen (2000:980) om sociala avgifter och
därtill angränsande lagar. I Nuteks uppdrag har
också ingått att analysera vilka ytterligare områden
som bör bli föremål för mätningar. Denna analys
visar att de skatte-, miljö- och arbetsrättsliga
reglerna - i nämnd ordning - är de som kräver mest
administration i företagen, varefter följer reglerna
om årsredovisning. Efter det att mätningarna
avseende skatte- och årsredovisningslagarna är
slutförda skall de miljö- och arbetsrättsliga
områdena mätas, med början på det miljörättsliga
området under år 2005. När även det arbetsrättsliga
området är genomgånget kommer mätresultat att finnas
för de fyra regelverk som sammantagna ger upphov
till omkring 65 % av företagens totala
administration. Det kommer då också att finnas ett
underlag dels för att fastställa mål för hur mycket
företagens administration av vart och ett av
regelverken bör minskas, dels för att fastställa en
ambitionsnivå när det gäller hur mycket denna
administration totalt bör minskas.

Mål för regelförenklingsarbetet

Nederländerna och Danmark hör, som redan nämnts,
till de länder som har längst erfarenhet av att mäta
företagens administrativa kostnader. I Nederländerna
är målet att minska de totala administrativa
kostnaderna med 25 % under perioden 2004-2007, ett
mål som har kombinerats med delmål för olika delar
av regelverket. I Danmark har målet satts till att
minska de totala kostnaderna med upp till 25 % till
år 2010.

Regeringen anser att den inriktning det aktuella
arbetet har haft i Nederländerna och Danmark är
efterföljansvärd. Kvantitativa mål bör formuleras,
och det bör ske på ett sätt som gör att de kan
fungera som beting för departement och myndigheter i
ett arbete med att förbättra regelverken för
företagen. Målen kommer därmed också att utgöra
pådrivande verktyg i det arbetet. Vartefter de
tidigare nämnda områdena, där det pågår eller
planeras mätningar, har gåtts igenom kommer mål för
att minska företagens administrativa kostnader för
att hantera regelverken att sättas upp. Det bör ta
högst tre månader efter slutförda mätningar innan
ett sådant mål sätts upp. Beträffande skatteområdet
avses mätningarna vara slutförda i februari 2005,
vilket innebär att ett mål för det området skall
kunna fastläggas senast i maj 2005. Ett mål för
årsredovisningslagen kommer att kunna sättas upp i
augusti 2005, efter det att mätningarna har
slutförts i maj 2005. När det gäller miljöområdet
bör mätningarna vara gjorda senast i november 2005,
innebärande att ett mål skall ha satts upp senast i
februari 2006. Slutligen bör för det arbetsrättsliga
området gälla att mätningarna skall ha genomförts
senast i februari 2006, varefter ett mål skall kunna
bestämmas senast i maj 2006.
Efter det att samtliga kostnadskrävande regelverk
är genomgångna och mål har satts upp för hur mycket
företagens kostnader för att administrativt hantera
dessa regelverk bör minska kommer också ett mål i
fråga om de totala kostnaderna för dessa regelverk
att kunna formuleras. En utgångspunkt är att målet
sätts med en hög ambitionsnivå ur ett
internationellt perspektiv, varvid de nederländska
och danska målen utgör goda riktmärken. De mätningar
som genomförs utgår från de aktuella kostnaderna den
1 juli 2004. Alla åtgärder som har vidtagits sedan
dess och de som kommer att vidtas framöver kommer
att räknas av mot respektive mål från detta datum.
De regelbeslutande organen skall verka i riktning
mot de mål som framdeles kommer att gälla för dem.
När det gäller sluttidpunkten, då målen skall ha
nåtts, anser regeringen att den bör bestämmas till
mitten av år 2010. De mål som skall sättas upp
kommer alltså att avse perioden den 1 juli 2004-den
30 juni 2010.

Handläggningstider vid företagsstart

Nutek gavs i regleringsbrevet för år 2004 i uppdrag
att redovisa de viktigaste tillstånden som krävs för
att starta ett företag och den genomsnittliga
handläggningstiden för att erhålla dessa. I Nuteks
rapport, som avlämnades i juni 2004 och som bygger
på befintliga uppgifter hos tillståndsgivarna,
redovisas bl.a. stora skillnader i handläggningstid
mellan olika kommuner. Rapporten visar även på
brister i myndigheters och kommuners uppgifter om
handläggningstidernas längd. Enligt regeringens
uppfattning är det angeläget att arbetet med att
formulera konkreta mål för handläggningstiderna hos
tillståndsgivande myndigheter och med att följa upp
dessa mål får ökad uppmärksamhet. Regeringen kommer
därför att i ökad utsträckning formulera konkreta
mål, bl.a. i regleringsbrev för de statliga
myndigheterna. Det är angeläget att motsvarande
arbete bedrivs i den kommunala sektorn, sägs det i
skrivelsen.

Konsekvensanalyser

Alla nya eller ändrade författningar granskas ur ett
småföretagsperspektiv, dels inom det offentliga
utredningsväsendet och i Regeringskansliet i fråga
om lagar och förordningar, dels på myndighetsnivå
när det gäller föreskrifter som beslutas av
myndigheterna. Konsekvensanalysen skall visa vilka
åtgärder ett litet företag måste vidta för att följa
de nya regler som föreslås. Inom ramen för analysen
skall det också redovisas om förslaget kan leda till
att konkurrensen snedvrids. Inom Regeringskansliet
sker granskningen sedan den 1 maj 1999 med stöd
av riktlinjer utfärdade av en statssekreterargrupp
med ett särskilt ansvar för arbetet med
regelförenkling. Enligt riktlinjerna gäller bl.a.
att varje departement skapar de organisatoriska
förutsättningar och rutiner som behövs för att
konsekvensanalyserna skall göras i de
författningsärenden som handläggs där. Samtidigt har
Näringsdepartementet ett särskilt ansvar för själva
konsekvensanalysmetoden och för
regelförenklingsfrågorna som sådana.

Regeringen har gett Nutek ett särskilt ansvar som
regelförenklingsmyndighet. Nutek skall dels ta del
av de konsekvensanalyser som andra myndigheter gör
enligt förordningen (1998:1820) om särskild
konsekvensanalys av reglers effekter för små
företags villkor, dels ge råd och stöd i arbetet med
sådana analyser. Utredningen om en översyn av
verksförordningen har i betänkandet Från
verksförordning till myndighetsförordning (SOU
2004:23) föreslagit bl.a. att kraven på
konsekvensutredning i verksförordningen (1995:1322)
och kraven på konsekvensanalys i den tidigare nämnda
förordningen (1998:1820) skall slås samman i en
särskild förordning om konsekvensanalys vid
regelgivning. Betänkandet har remissbehandlats och
bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I
denna beredning kommer, enligt uppgift från
Näringsdepartementet, inte bara en prövning av
konsekvensanalysmetoden att ske utan även göras ett
övervägande om bl.a. Ekonomistyrningsverkets och
Nuteks respektive roller.

Nutek som regelförenklingsmyndighet

Det pågår ett arbete med att klargöra och definiera
Nuteks roll i regelförbättringsarbetet, dels via
förtydliganden i regleringsbrev och instruktion,
dels genom fortsatt beredning av förslag som lades
fram i det nyssnämnda betänkandet Från
verksförordning till myndighetsförordning. Nutek
utgör en ny resurs inom området och kommer bl.a. att
kunna ges i uppdrag att utföra de analyser av totala
regelförändringsflöden m.m. som Riksrevisionen har
efterfrågat, sägs det i skrivelsen (se vidare i det
följande). Nutek kommer att få en tydlig roll som
myndighet med ansvar för regelförenkling. Nutek
skall i samarbete med berörda myndigheter och efter
samråd med näringslivets organisationer bygga upp en
servicefunktion dit företag och blivande företagare
kan föra fram synpunkter och förslag som rör reglers
utformning och tillämpning. Med de erfarenheter
Nutek erhållit genom bl.a. arbetet med Startlinjen,
mätningar av företagens administration och
servicefunktionen mot företag kommer verket att ha
en god överblick över såväl problem som lösningar.

Utveckling av 24-timmarsmyndigheten

Det pågående moderniserings- och utvecklingsarbetet
i statsförvaltningen och utvecklingen av en
elektronisk förvaltning går under benämningen 24-
timmarsmyndigheten. Syftet är att medborgare och
företag på elektronisk väg skall kunna få
information, lämna uppgifter och uträtta andra
ärenden på ett snabbt och enkelt sätt oberoende av
tid och plats. Så långt möjligt skall det räcka med
en myndighetskontakt för att framföra ett ärende.
Medborgare och företag skall enkelt kunna ta del av
offentlig information och framföra synpunkter på
förvaltningens verksamhet och därmed göras delaktiga
i det offentliga beslutsfattandet. Regeringen har
som mål att alla myndighetstjänster som med
bibehållen eller ökad kostnadseffektivitet kan
tillhandahållas elektroniskt också skall
tillhandahållas på detta sätt. De elektroniska
tjänsterna får dock inte utestänga vissa medborgare.

Utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten bygger på
att varje myndighet har ett eget ansvar för sina
tekniska system och tjänster. För att driva på
utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten har regeringen
under de senaste åren vidtagit olika åtgärder som
redovisas i skrivelsen under följande fem rubriker:
Inrättande av Nämnden för elektronisk förvaltning,
Delegationen för utveckling av offentliga e-
tjänster, Servicedialoger och serviceåtaganden,
Översyn av formkrav i lagar och förordningar samt
Stöd och vägledning.

Regelförenkling ur ett internationellt
perspektiv

Regeringskansliets arbete beträffande
regelförenkling på det internationella planet sker
inom EU och OECD och genom ett informellt nätverk av
ansvariga tjänstemän för regelförenkling inom EU-
länderna (Directors for Better Regulation) samt
genom bilaterala direktkontakter.

Inom EU har från svensk sida regelförenkling och
därmed sammanhängande frågor prioriterats som en del
av EU:s modernisering. EG-kommissionen presenterade
i juni 2002 ett regelförbättringspaket, vari ingår
bl.a. en handlingsplan för bättre och enklare
regler. Som en följd av regelförbättringspaketet har
en metod för en ny, fördjupad konsekvensanalys
utarbetats. I analysen redogörs för regelförslagens
effekter inom alla de tre dimensionerna - den
ekonomiska, den sociala och den ekologiska
dimensionen - av hållbar utveckling, och analysen
ersätter tidigare använda sektorsanalyser. I sitt
årliga arbetsprogram publicerar kommissionen vilka
förslag som kommer att föregås av denna typ av
analys. Företagens största kostnad för
administration härrör emellertid från gällande
lagstiftning. EU:s initiativ för förenklad
lagstiftning på den inre marknaden, det s.k. SLIM-
programmet (Simpler Legislation in the Internal
Market), startade år 1996. Alltifrån direktiv om
prydnadsväxter till direktiv om mervärdesskatt har
behandlats i arbetsgrupper som lagt förslag om
förenklingar som sedan kommissionen, efter
omarbetning, har presenterat för rådet och
parlamentet - en metod som har visat sig vara både
resurskrävande och tidsödande. SLIM kompletterades i
februari 2003 med ett flerårigt program för
förenkling av gällande regelverk, som är avsett att
leda till en minskning med 25 % av antalet berörda
sidor (som för närvarande uppgår till ca 97 000).
Ett annat initiativ inom EU togs av de irländska
och nederländska ordförandeskapen i
konkurrenskraftsrådet då de i maj 2004 uppmanade
övriga länder att lämna förslag på EG-regler som kan
förenklas. Sverige har gett in en lista på 32
förslag från ett antal myndigheter och departement,
och totalt har 330 förslag lämnats in. Vid rådsmötet
i november 2004 antog konkurrenskraftsrådet en lista
på 15 förenklingsförslag som kommissionen uppmanas
prioritera i sitt rullande förenklingsprogram. Rådet
skall regelbundet ta fram nya listor. Ytterligare
ett initiativ inom EU är Europeiska företagspanelen
(European Business Test Panel), vilket är ett
initiativ av kommissionen för att förbättra och
förenkla gemenskapens regler. Panelen kommer att
bestå av ca 3 000 företag, varav 126 skall vara
svenska. Deltagande företag kommer regelbundet (6-8
gånger per år) att få ta del av förslag till ny EG-
lagstiftning och lämna synpunkter på t.ex. vilka
administrativa bördor och kostnader som förslagen
kan ge upphov till. Kommissionen har också initierat
ett projekt om indikatorer för regelkvalitet som
Sverige deltar i och som har till syfte att
identifiera kvantitativa och kvalitativa indikatorer
för att kunna bedöma och mäta de åtgärder som vidtas
av EU och medlemsstaterna för att förenkla och
förbättra regelverken. Rapport avlämnades i december
2004. Regelförbättring väntas stå högt på den
politiska agendan inom EU de närmaste åren, bl.a.
beroende på ett initiativ av de irländska,
nederländska, luxemburgska och brittiska
finansministrarna till rådet för ekonomiska och
finansiella frågor (Ekofin) rörande bl.a. en
gemensam mätmetod på EU-nivå. Sverige anser att en
sådan mätmetod bör bygga på den
standardkostnadsmodell som Nederländerna använder
och som även Sverige valt att använda.
Regelförenkling har också uppmärksammats inom
OECD, varvid värdet av enklare och bättre regler har
framhållits. OECD:s checklista från år 1995 utgör
utgångspunkt för den checklista Regeringskansliet
tillämpar. Regeringen deltar aktivt i OECD:s arbete
om regelförenkling. OECD granskar medlemsländernas
regelförbättringsarbete efter anmälan från landet i
fråga (OECD Regulatory Reform Review). Av de
nordiska länderna har Danmark, Norge och Finland
genomgått en granskning, varvid de båda sistnämnda
avslutades under år 2003. Sverige inlämnade i mars
2003 en anmälan om granskning. En granskning av OECD
ställer stora krav på att Regeringskansliet avsätter
personal och resurser under ca 18 månader. Under år
2004 har diskussioner förts med OECD om granskning
av Sveriges regelreformeringsarbete, varvid
inriktningen är att arbetet kommer att påbörjas
under hösten 2005. Inom ramen för granskningen sker
50-100 intervjuer med företrädare för
Regeringskansliet, berörda myndigheter,
näringslivet, forskarvärlden, m.m. Granskningen görs
dels på en övergripande och generell nivå, dels inom
ett par utvalda sektorer. Sektorerna granskas ur
konkurrenspolitiskt perspektiv och ur ett
regelförenklings- och regelkvalitetsperspektiv samt
i fråga om principerna för fria och öppna marknader.
Olika rekommendationer kommer att lämnas av OECD,
vilka regeringen och myndigheterna därefter har att
ta ställning till. En slutrapport beräknas vara klar
vintern 2006/07.
När det gäller regelförenkling inom Norden sägs i
skrivelsen att utbyte av erfarenheter mellan
tjänstemän på nordisk nivå är viktigt. De nordiska
länderna har kommit olika långt, samtidigt som det
finns stora likheter i de yttre förutsättningarna
för regelförenklingsarbetet. I Sveriges arbete med
att ta fram en handlingsplan för minskad
administration för företagen, på liknande sätt som
tidigare gjorts i både Danmark och Norge, har ett
nära samarbete och erfarenhetsutbyte med dessa
länder varit viktigt. Norge och Danmark har också
varit mycket engagerade i arbetet med att ta fram en
mätmetod för att mäta administrativa bördor, i syfte
att nå en gemensamt tillämplig mätmetod.

Resultat av regelförbättringsarbetet under år
2003

I skrivelsen lämnas en redovisning av
regelförbättringsarbetet under år 2003 avseende
Regeringskansliet, myndigheterna och kommittéerna.
När det gäller Regeringskansliet redovisas exempel
på genomförda regelförenklingar på departementsnivå
under år 2003.

Beträffande myndigheternas rapportering enligt
förordningen (1998:1820) om särskild
konsekvensanalys av reglers effekter för små
företags villkor anges att totalt 51 myndigheter har
lämnat en sådan rapportering. Denna förordning
föreskriver att myndigheterna årligen skall
rapportera till regeringen om det gångna
verksamhetsårets arbete med konsekvensanalyser.
Enligt förordningen skall myndigheterna när de
överväger nya eller förändrade regler som kan ha
betydelse för små företags arbetsförutsättningar,
konkurrensförmåga eller villkor i övrigt göra en
konsekvensanalys. Det är således upp till
myndigheten att avgöra dels om en särskild
konsekvensanalys skall genomföras, dels om en
årsrapport skall inges. Myndigheterna uppmanades, i
samband med årsredovisningen, att kortfattat
redovisa de tre viktigaste åtgärderna som de
genomfört under år 2003 och som har medfört en
minskad administration för företagen. Myndigheterna
har även haft i uppgift att redovisa om de aktuella
åtgärderna lett till en minskad administration hos
den egna myndigheten. I skrivelsen redovisas några
exempel från myndigheternas årsrapporteringar. Av de
51 myndigheter som har rapporterat till regeringen
uppger 37 myndigheter att de sammantaget har infört
eller ändrat i 437 föreskrifter och allmänna råd som
har konsekvenser för företag. Myndigheterna har
upphävt 137 föreskrifter och allmänna råd.
Motsvarande siffror för år 2002 var 123 respektive
111, baserade på rapporter från 43 myndigheter.
Skillnaden i antal myndigheter som har ingett en
årsrapport sammanhänger främst med det
regeringsuppdrag som beslutades under hösten 2003
där myndigheterna uppmanades att inkomma med
åtgärder som minskar företagens administration.
Sammanfattningsvis har myndigheterna under år 2003
infört 72 % fler föreskrifter och allmänna råd
samtidigt som de har upphävt 19 % fler föreskrifter
och allmänna råd jämfört med år 2002. De 14
myndigheter som inte har lämnat någon rapportering
uppger att de varken har infört, ändrat eller
upphävt några föreskrifter eller allmänna råd som
har effekt för företag under år 2003.
För att kunna säkerställa att
småföretagsperspektivet blir en naturlig del i
utredningsarbetet är det, enligt vad som sägs i
skrivelsen, viktigt att ett sådant perspektiv förs
in i beslutsprocessen i ett tidigt skede, dvs. redan
när utredningar tillsätts. Vid granskningen av
kommittédirektiv identifierar Näringsdepartementet
vilka utredningar som kan komma med regelförslag med
bäring på små företag. Det görs också en bedömning
av om utredaren skall ta fram en konsekvensanalys i
samråd med Näringslivets regelnämnd (NNR).
Näringsdepartementet har identifierat 30 utredningar
som har bedömts kunna komma att lägga förslag
avseende regler för företag. I 15 av dessa har i
utredningsdirektivet angetts att en konsekvensanalys
skall göras i samråd med regelnämnden, i ytterligare
6 betänkanden har gjorts en konsekvensanalys och i 9
fall borde en konsekvensanalys ha gjorts.

Departementens och myndigheternas
handlingsplaner

I skrivelsen redovisas de handlingsplaner som tagits
fram på departements- och myndighetsnivå med
anledning av det uppdrag som regeringen i oktober
2003 gav till samtliga departement att gå igenom de
lagar och förordningar som berör företagande och som
respektive departement ansvarar för. Samtidigt fick
45 myndigheter i uppdrag att göra en genomgång av
myndigheternas egna föreskrifter och allmänna råd. I
uppdragen till såväl departement som myndigheter
ingick att redovisa alla åtgärder som skall
genomföras under mandatperioden för att förbättra
servicen och minska företagens administrativa
kostnader. I regeringsbesluten angavs att samråd
borde ske med representanter för näringslivet. I
skrivelsen redovisar regeringen de planer som
förväntas ha en stor effekt för företagen, varvid
gäller att planerna skall genomföras under
innevarande mandatperiod. I skrivelsen redovisas
totalt 291 olika åtgärder.

Riksrevisionens styrelses
redogörelse

Inledning

Riksrevisionen har granskat regeringens arbete med
regelförenklingar för företag. Resultatet
redovisades i oktober 2004 i rapporten
Regelförenklingar för företag (RiR 2004:23). Med
anledning av granskningen har Riksrevisionens
styrelse till riksdagen överlämnat en redogörelse
angående regelförenklingar för företag
(2004/05:RRS13). Styrelsen anser det angeläget att
såväl slutsatserna som samtliga rekommendationer i
Riksrevisionens granskningsrapport prövas av
riksdagen i samband med behandlingen av regeringens
skrivelse 2004/05:48 med handlingsprogram för
minskad administration för företagen m.m.

Bakgrund

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att frågorna
om regelförenklingar har varit aktuella sedan 1970-
talet. Då infördes bestämmelser som syftade till att
begränsa kostnadsdrivande effekter av olika regler
både för offentlig sektor och näringsliv. Under
1980-talet kom frågorna att gradvis handla alltmer
om näringslivets problem med olika regler. Under
1990-talet har frågorna uppmärksammats i olika
utredningar, bl.a. i de förslag som
Småföretagsdelegationen lämnade i sitt
slutbetänkande år 1998.

Riksdagen har vid två tillfällen under senare år,
våren 1999 (bet. 1998/99: NU6) och hösten 2002 (bet.
2002/03:NU1, rskr. 2002/03:74), lämnat
tillkännagivanden med tydliga krav på regeringen att
höja ambitionen och takten i
regelförenklingsarbetet. Det uttalade motivet är att
skapa bättre arbetsvillkor för små företag och
därmed främja den ekonomiska tillväxten. Att
riksdagen vid två tillfällen lämnat sådana
synpunkter på regeringens insatser har varit ett
viktigt skäl till att Riksrevisionen valt att
granska regeringens arbete med regelförenklingar för
företag. Med utgångspunkt i riksdagens uppdrag till
regeringen har Riksrevisionen i sin granskning
ställt följande frågor:
- Har arbetet med regelförenklingar en
ändamålsenlig inriktning inom Regeringskansliet och
myndigheter?
- Hur fungerar kontrollen av myndigheters och
kommittéers konsekvensutredningar?
- Hur fungerar arbetet med att mäta företagens
regelbörda?
- Är regeringens återrapportering till riksdagen
tillräckligt informativ för att riksdagen årligen
skall kunna granska regeringens arbete?

Riksrevisionens slutsatser

För litet kraft läggs på att förenkla
befintliga regler

Granskningen visar att Simplexgruppen inom
Näringsdepartementet, som har haft det huvudsakliga
ansvaret för arbetet med regelförenklingar, har lagt
ned ett omfattande arbete på att kontrollera
förändringar av lagar, förordningar och
myndighetsföreskrifter som genomförs av andra skäl
än att förbättra för företag. Sannolikt har detta
arbete, enligt Riksrevisionens bedömning, lett till
att många förslag till försämringar för företag har
eliminerats eller mildrats. I granskningen
konstateras att det i påfallande liten utsträckning
sker ett arbete med att förändra lagar och
förordningar med det primära syftet att förenkla för
företag. Enligt Riksrevisionen har en
ambitionshöjning skett i fråga om det befintliga
regelverket i samband med regeringens arbete med att
ta fram en handlingsplan, ett arbete som dock enligt
Riksrevisionen i huvudsak haft en tillfällig
karaktär och varit direkt orsakat av riksdagens
ställningstagande. En slutsats av granskningen är
därför att arbetet inom Regeringskansliet i alltför
liten grad är inriktat på att ta fram förslag till
förändringar av det befintliga regelverket. I
rapporten ställs frågan om huruvida det påvisade
problemet är ett resultat av en mindre ändamålsenlig
organisation, för lite resurser eller att
inriktningen av arbetet varit felaktig. Någon
översyn har inte skett vare sig av organisationen
eller av inriktningen, vilket enligt Riksrevisionen
är en brist.

Bristande kunskaper om var regelbördan uppstår

Granskningen visar att regeringen lägger
förhållandevis stor vikt vid systemet med
konsekvensutredningar. Många myndigheter lägger
också ned ett ambitiöst arbete på att förändra sina
föreskrifter i syfte att förenkla för företag.
Granskningen visar samtidigt att det finns brister i
kunskapen om var regelbördan egentligen uppstår - i
lagar och förordningar eller i
myndighetsföreskrifter. Regeringen begränsar
dessutom ibland möjligheten för myndigheterna att
lämna förslag till att förenkla de lagar och
förordningar som styr myndighetsföreskrifter. Därmed
försvåras enligt Riksrevisionen möjligheten att
genomföra grundläggande förändringar av sådana
regelverk.

Oklar rollfördelning i kontrollen av
konsekvensutredningar

Ekonomistyrningsverket (ESV) har till uppgift att
följa myndigheternas tillämpning av bestämmelserna
om konsekvensutredningar. Myndighetens roll har i
praktiken tonats ned under senare år utan att
närmare motiveringar härför redovisats. Verket
behöver inte heller lämna någon årlig
återrapportering av sitt arbete. Samtidigt har Nutek
fått vidgade uppgifter inom området, delvis av samma
karaktär. Enligt Riksrevisionens bedömning har
arbetsfördelningen mellan Nutek och ESV i fråga om
tillsyn av myndigheters arbete med regelförenklingar
därmed under senare tid blivit alltmer oklar.

Mer av regelbördan kan mätas

Idén att utveckla metoder för att kvantitativt mäta
storleken på den administrativa regelbördan har fått
stort genomslag under senare år, med förebild från
andra OECD-länder. Syftet är att få fram ett mått på
regelbördan och därmed också möjliggöra beräkningar
av takten i regelförenklingsarbetet. Två
myndigheter, ITPS och Nutek, har fått olika typer av
uppdrag av regeringen i syfte att utveckla en sådan
modell. Enligt Riksrevisionen kan en mätmodell leda
till ett ökat tryck i regelförenklingsarbetet.
Regeringens arbete med att utveckla en mätmetod
synes också uppfylla de krav som riksdagen ställt. I
granskningen har samtidigt framkommit att det även
finns möjligheter att mäta en betydligt större del
av regelbördan än den administrativa.

Samlad bild av regelförenklingsarbetet saknas

Sedan riksdagsbeslutet år 1999 har regeringen
årligen lämnat en skrivelse till riksdagen med en
redogörelse för regelförenklingsarbetet.
Skrivelserna har innehållit en redovisning av
dittills gjorda insatser och kommande arbete. Av
skrivelserna framgår att många myndigheter arbetar
aktivt med frågorna och att förenklingar av
myndighetsföreskrifter därmed har genomförts under
senare år. Vidare redovisar regeringen det arbete
som bedrivs med utgångspunkt i riksdagens uppdrag
från år 2002. Riksrevisionen anser att det är en
brist i skrivelserna att det inte finns något försök
till att ge en samlad bild av huruvida det årliga
flödet av lagändringar sammantaget ökar eller
minskar regelbördan för företag. Inte heller finns
någon redovisning av om det finns några lagar eller
förordningar som förändrats under året med det
primära syftet att åstadkomma regelförenklingar. De
svårigheter som finns med att förändra det
befintliga regelverket ges inte heller någon närmare
beskrivning.

Riksrevisionens rekommendationer

I Riksrevisionens granskningsrapport lämnas följande
rekommendationer:

- Arbetet med regelförenklingar inom
Regeringskansliet domineras av kontrollen av
regelförändringar som genomförs av andra skäl än att
förenkla för företag. Insatserna med att förändra
befintliga bestämmelser med det primära syftet att
förenkla för företag måste därför öka. Det är
samtidigt oklart om denna förändring bäst åstadkoms
genom en ändrad organisation, ökade resurser eller
en annan inriktning av arbetet inom
Regeringskansliet. En översyn bör därför genomföras
av Regeringskansliets arbete med regelförenklingar.
- I regelförenklingsarbetet lägger regeringen stor
vikt vid att få myndigheter att förändra
myndighetsföreskrifter och mindre vikt vid att ändra
de lagar och förordningar som styr dessa
föreskrifter. Samtidigt finns okunskap om var
regelbördan uppstår - på lag-, förordnings- eller
föreskriftsnivå. Regeringen bör därför skaffa större
kunskap om var regelbördan uppstår, både genom ett
intensifierat arbete inom Regeringskansliet och
genom att myndigheterna uppmuntras till att inkomma
med förslag om förändringar av lagar och
förordningar som styr myndighetsföreskrifterna.
- Arbetsfördelningen mellan Nutek och ESV i fråga
om tillsyn av myndigheters arbete med
regelförenklingar har blivit alltmer oklar. I det
arbete med att se över aktuella förordningar och
instruktioner som för närvarande pågår inom
regeringen bör regeringen klarlägga vilka uppgifter
som Nutek respektive ESV skall ha inom området.
- Det arbete med att utveckla mätmetoder för
regelbördan som för närvarande sker är inriktat på
administrativa bördor, vilket står i
överensstämmelse med riksdagens uppdrag. Regeringen
bör också närmare undersöka möjligheten att starta
ett utvecklingsarbete som syftar till att även
beakta övriga regelbördor.
- I regeringens årliga skrivelse till riksdagen
finns inget försök till en samlad bedömning av hur
det totala flödet av förändrade lagar och
förordningar påverkar företagen. Det finns inte
heller någon information om vilka lagar och
förordningar som under året förändrats med
regelförenkling som huvudsyfte. Dessutom redovisas
inte de svårigheter som finns i arbetet med att
förändra det befintliga regelverket. Regeringen bör
i högre grad än för närvarande belysa dessa tre
aspekter i den årliga skrivelsen.

Riksrevisionens styrelses överväganden

Riksrevisionens styrelse har som en av sina
uppgifter att besluta om de framställningar och
redogörelser till riksdagen som riksrevisorernas
granskningsrapporter ger anledning till. Styrelsen
överlämnar mot denna bakgrund en redogörelse till
riksdagen med anledning av Riksrevisionens
granskning av regeringens arbete med
regelförenklingar för företag. Styrelsen anför
därvid följande.

Riksdagen har vid två tillfällen under senare år
genom tillkännagivanden uppmanat regeringen att höja
ambitionen i arbetet med regelförenklingar för
företag. Styrelsen konstaterar att samtliga partier
i riksdagen ställt krav på en ökad satsning inom
området och med en likartad inriktning. Det har i
sammanhanget betonats att regelförenkling är
särskilt betydelsefullt för småföretagen, vilket
skall ses mot bakgrund av den betydelse som bättre
arbetsvillkor för dessa företag bedöms ha för den
ekonomiska tillväxten.
Riksrevisionens granskning, som tagit sin
utgångspunkt i riksdagens uppdrag till regeringen
våren 1999 och hösten 2002, har gett slutsatsen att
en viss ambitionshöjning har skett under senare år,
bl.a. genom regeringens arbete med att ta fram en
handlingsplan för regelförenklingsarbetet. Samtidigt
har Riksrevisionen pekat på betydande brister när
det gäller inriktningen och organiseringen av
arbetet, liksom att det saknas permanenta resurser
för att genomföra riksdagens beslut att även se över
det befintliga regelsystemet. I granskningen förs
dessutom fram kritik mot att regeringen i sin
återrapportering till riksdagen inte ger en samlad
bild av hur arbetet med att förenkla regelverket
utvecklas.
Mot bakgrund av att regeringen i december 2004
till riksdagen har överlämnat skrivelsen 2004/05:48
med regeringens handlingsprogram för minskad
administration för företag m.m. anser styrelsen det
angeläget att såväl slutsatserna som samtliga
rekommendationer i Riksrevisionens
granskningsrapport prövas i samband med att
riksdagen behandlar regeringens skrivelse. Med
hänvisning därtill överlämnar styrelsen den aktuella
redogörelsen till riksdagen.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av regeringens
skrivelse

Två motioner har väckts med anledning av regeringens
skrivelse. I motion 2004/05:N8 (s) begärs ett
tillkännagivande om regelförenklingar för
småföretag. Företagarna måste ges möjligheter att
sätta sig in i hur reglerna skall användas och det
måste ges kontaktmöjligheter mellan myndigheter och
företagare så att eventuella oklarheter i nya regler
förtydligas, anför motionären. Hon anser att det
behövs en effektivare service från myndigheter med
information om vem som har ansvar för den aktuella
frågan och tydliga angivelser när de kan kontaktas.
En annan fråga är myndigheternas attityder till
företagarna, varvid en utveckling från myndighets-
till servicekultur bör stimuleras, menar motionären.

I motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) föreslås
följande fyra tillkännagivanden: om att kartlägga
företagens alla kostnader för de offentliga
regelverken, om att företagens administrativa
kostnader för regelverket skall minska med minst 10
% fram till år 2006 och med minst 25 % fram till år
2010, om att inrätta ett oberoende offentligt organ
med uppgift att granska alla förslag till nya och
ändrade regler utifrån vilka konsekvenser de har för
företagens regelbörda och om regelförenkling på EU-
nivå. Vidare föreslås att riksdagen skall begära att
regeringen lägger fram skarpa förslag till
regelförenklingar på de områden som anges i
motionen.
Sveriges ekonomiska förutsättningar är så goda att
BNP egentligen borde ha varit 20 % eller 500
miljarder kronor högre än den faktiskt är, enligt en
aktuell studie från World Economic Forum, sägs det i
motionen. Huvudförklaringen till att den svenska
ekonomin utvecklats dåligt under lång tid är, enligt
studien, det dåliga klimatet för små och medelstora
företag. Svenska företag har att rätta sig efter 20
000 sidor med företagsregler, uppger motionärerna.
Enligt en kartläggning av Statskontoret år 1999
fanns det 75 myndigheter som samlar in uppgifter
från företag - uppgifter som lämnas på 1 150
blankettyper - och antalet blanketter som skickades
in år 1998 var 73 miljoner, säger motionärerna. De
refererar också till en undersökning av OECD,
publicerad år 2001 (Businesses'' views on red tape),
enligt vilken kostnaden för ett svenskt företag med
färre än 20 anställda för att administrera skatte-,
arbetsmarknads- och miljöreglerna beräknades till ca
30 000 kr per anställd och år. De administrativa
kostnaderna för det offentliga regelverket för
samtliga företag uppskattades till 50 miljarder
kronor per år. En ny uppskattning som gjorts av
Nutek visar att de administrativa kostnaderna för
regelverket snarare ligger på 60-70 miljarder kronor
per år, säger motionärerna. De menar dock att den
totala regelbördan, dvs. vad det kostar ett företag
att följa ett visst regelverk, i många fall är
större. Dessutom tillkommer indirekta kostnader,
hävdar motionärerna och hänvisar till att om det är
för krångligt att starta och driva företag bildas
färre företag, och de som bildas växer inte så
mycket, samt att onödiga hinder mot
produktutveckling och investeringar kan riskera att
medföra att företagen investerar på annat håll där
lagstiftningen är enklare. Den samhällsekonomiska
kostnaden i form av förlorade företag och uteblivna
arbetstillfällen är svår att beräkna, säger
motionärerna men nämner att i Nederländerna har den
totala samhällsekonomiska kostnaden för regelbördan
uppskattats vara dubbelt så stor som för den
administrativa bördan. För Sveriges del skulle det
betyda att regelbördan kostar samhällsekonomin
120-140 miljarder kronor om året.
I motionen redovisas den borgerliga alliansens
förslag för snabbare regelförenkling under följande
fem rubriker: Mät hela regelbördan, Sätt upp ett mål
redan nu, Obligatorisk konsekvensanalys av alla
förslag, Förenkla EU:s regelverk och Viktiga
förenklingar som kan genomföras nu. När det gäller
den första frågan om mätning av hela regelbördan
sägs att alliansen välkomnar arbetet med att
kartlägga vad olika offentliga regelverk kostar de
svenska företagen i form av administrativa bördor
men anser att arbetet borde ha kunnat inledas
tidigare. Motionärerna tycker dock inte att det är
acceptabelt att flera stora regelverk undantas från
kartläggningen, bl.a. jordbruks- och
livsmedelsområdena, vilket betyder att drygt en
tredjedel av regelverket inte kommer att kartläggas.
Självklart skall hela regelverket kartläggas, anser
motionärerna. De påpekar att den administrativa
bördan dessutom bara utgör en del av vad olika
regelverk kostar företagen och exemplifierar med
miljöbalken, där den administrativa kostnaden är en
liten del av den totala bördan. Därför anser
motionärerna att kartläggningsarbetet måste omfatta
samtliga kostnader för ett regelverk.
Ett mål för hur mycket och hur fort regelbördan
skall minskas bör sättas upp redan nu, menar
motionärerna vidare. De påstår att regeringen
använder de pågående mätningarna av regelverkets
kostnader som en ursäkt för att ytterligare skjuta
på beslutet att slå fast ett sådant mål.
Motionärerna anser att arbetet med att förenkla
reglerna kan få större tyngd och ta fart på allvar
först när regering och riksdag formulerar ett
kvantitativt mål med en bestämd tidsplan.
Motionärerna föreslår därför att riksdagen skall
besluta att företagens administrativa kostnader för
regelverket skall minska med minst 25 % till år
2010. Det är ett likartat mål som gäller i bl.a.
Danmark. Riksdagen bör också sätta upp ett delmål,
med innebörd att regelbördan skall ha minskat med
minst 10 % till år 2006, anför motionärerna.
När det gäller yrkandet om obligatorisk
konsekvensanalys av alla förslag konstaterar
motionärerna att flera förordningar slår fast att
alla nya förslag till regler som berör företagen
skall granskas utifrån om de ökar eller minskar
företagens regelbörda. Den årliga granskning som
Näringslivets regelnämnd gör visar dock att detta
oftast inte sker, säger motionärerna. De anser att
det finns goda skäl för att ta efter den ordning som
gäller i Nederländerna, där alla förslag till nya
eller ändrade regler som berör företagen måste
granskas av ett utomstående organ innan de kan träda
i kraft. Granskningen skall se till att alla förslag
har ordentliga beskrivningar av konsekvenserna för
företagens regelbörda och göra det möjligt att
utforma förslagen så att de uppnår avsett syfte på
ett enklare sätt. Motionärerna föreslår att den
aktuella uppgiften skall läggas på ett nytt,
offentligt organ med likartad oberoende ställning
som lagrådet; en ordning som skall gälla under en
begränsad tid.
I motionen framförs vidare synpunkter på behovet
av förenkling av EU:s regelverk. De kartläggningar
som gjorts av regelbördan i Nederländerna visar att
närmare hälften av företagens regelbörda har sitt
ursprung i EU:s regelverk. Därför är det viktigt att
förenklingsarbetet även bedrivs på EU-nivå, säger
motionärerna. De välkomnar de initiativ som har
tagits av EG-kommissionen och av bl.a. Nederländerna
och Irland och anser att Sverige måste ansluta sig
till de länder som driver på regelförenkling på EU-
nivå. Motionärerna vill dessutom att en permanent
regelrevision inrättas av EU med uppgift att
förenkla existerande regelverk och bevaka hur ny EG-
lagstiftning påverkar företagens administrativa
börda.
Motionärerna står bakom de 291 förslag till
regelförenklingar som regeringen presenterar i sin
skrivelse. De anser dock att 14 specificerade
förenklingar bör genomföras inom följande åtta
områden: Gör det lättare att starta företag, Minska
företagens allmänna uppgiftslämnande, Förenkla
redovisningsreglerna, Förenkla arbetsgivarreglerna,
Förenkla skattereglerna, Förenkla miljöbalken,
Förenkla plan- och bygglagen samt Effektiv och
samordnad tillsyn.

Motioner från allmänna motionstiden

Olika frågor om regelförenkling tas upp i 20 motioner från
allmänna motionstiden, med företrädare för fyra
partier - Moderata samlingspartiet, Folkpartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet.

I motion 2004/05:N305 (m) begärs att regeringen
skall lägga fram förslag i följande tre avseenden:
om konkreta regelförenklingar som anges i motionen;
om striktare tillämpning av kraven på
konsekvensanalys i existerande lagstiftning; om
stärkt rättstrygghet för företagare. Vidare föreslås
tillkännagivanden om regelförenkling och minskning
av företagens administrativa börda och om behovet av
en permanent regelrevision inom EU. Motionärerna
menar att det konkreta arbetet med att förenkla de
regler som drabbar företag och företagare knappast
går framåt. Regelbördan för svenska företag är
fortfarande betydande, vilket leder till att goda
idéer aldrig omsätts i praktisk handling i nya
företag samt till färre jobb och lägre tillväxt,
hävdar motionärerna.
För att regelförenklingsarbetet skall kunna drivas
med kraft menar motionärerna att det krävs att
konkreta mål sätts upp och att dessa mål följs upp,
att kvantitativa mått för regelförenklingsarbetet
skapas samt att principer och fokus för
regelförenklingsarbetet blir tydligare. Arbetet med
regelförenklingsfrågorna måste också ges en starkare
ställning inom Regeringskansliet genom att den grupp
inom Näringsdepartementet (tidigare Simplex) som
hittills har svarat för detta arbete flyttas över
till Statsrådsberedningen, ges en starkare ställning
och ökade resurser, föreslår motionärerna. De
välkomnar det regelförenklingsarbete som bedrivs på
EU-nivå, men vill dessutom att ett s.k. Eurosimplex,
en permanent regelrevision, skall inrättas av EU med
uppgift att förenkla existerande regelverk och
bevaka ny EG-lagstiftning.
Regelförenklingsarbetet får inte stå still i
väntan på bättre mätmetoder eller grundligare
analyser, anför motionärerna. Av de ca 80 förslag
som Småföretagsdelegationen lade fram år 1998 har
endast cirka en tredjedel genomförts, uppger
motionärerna. De anser att flera av
Småföretagsdelegationens förslag bör kunna
genomföras utan längre utredningar. Företagare lever
i många fall i ett rättsosäkert förhållande till
myndigheter, hävdar motionärerna. Myndigheternas
handläggningstider kan också ställa till stora
problem för enskilda företagare. Även i övrigt måste
rättssäkerheten för företagare stärkas, inte minst
på skatteområdet, menar motionärerna. Två viktiga
åtgärder är därvid att införa krav på att
myndigheter handlägger ärenden inom viss tid och att
skapa möjligheter för företagare att få skadestånd
när myndigheters försumlighet orsakat ekonomisk
skada.
Motionärerna anser att företagens administrativa
börda skall minska med en fjärdedel fram till år
2010. Både Danmark och Belgien har nu, liksom
tidigare Nederländerna, satt upp denna procentsats
som mål. Ett delmål skall vara att regelbördan
minskar med 10 % under innevarande mandatperiod,
föreslår motionärerna. De menar att det dock inte
bara är den administrativa bördan som är ett
problem, utan den totala regelmängden är ett problem
i sig. Därför bör målet vara att även minska den
totala regelmassan, varvid mål bör formuleras på
departements- och myndighetsnivå, sägs det i
motionen.
Så länge regelförenklingsarbetet bedrivs med
utgångspunkten att förenklingar endast kan ske så
länge funktionen av lagar och regler inte påverkas
kommer resultatet att vara marginellt, anser
motionärerna. Om kostnaderna för en ny lag
överstiger nyttan så bör lagen avskaffas, menar
motionärerna. Regelförenklingsarbetet bör i ökad
utsträckning inriktas på att avskaffa lagar och
regler, snarare än att förändra dem, varvid
bevisbördan för att en viss regel som påverkar
företagens verksamhet behövs alltid måste vara
statens, säger motionärerna.
Samtidigt som det är viktigt att avskaffa eller
förändra existerande lagar och regler är det också
viktigt att säkerställa att inte nya regleringar
tillkommer som ökar den administrativa bördan för
företagen, framhåller motionärerna. Det finns för
närvarande krav i flera förordningar -
verksförordningen (1995:1322), förordningen
(1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers
effekter för små företags villkor och
kommittéförordningen (1998: 1474) - på att problem-
och konsekvensanalyser skall belysa effekterna av
nya regler. Trots detta är redovisningen av
konsekvenserna för företagen oftast bristfällig,
anser motionärerna och föreslår att reglerna för hur
statliga utredningar och myndigheter genomför
konsekvensbeskrivningar skall stramas upp och att
ökade kostnader för företag, liksom effekter på
konkurrenssituationen, skall ingå i sådana
beskrivningar.
Frågan om regelförenkling tas upp i motion
2004/05:Kr239 (m) utifrån den situation som
konstnärer har som småföretagare. Många konstnärer,
inte minst bildkonstnärer, är egenföretagare,
konstaterar motionärerna. De anser att det är
viktigt att regler som berör småföretagandet
förenklas eller avskaffas. Motionärerna vill att
alla nya förslag från regeringen som påverkar
företagens villkor skall föregås av en noggrann
analys av effekterna och att även myndigheter som
ger ut föreskrifter skall omfattas av kravet att
göra en konsekvensanalys.
Ett tillkännagivande om behovet av
regelförenklingar för det svenska nyföretagandet i
syfte att skapa bättre villkor för entreprenörer i
Sverige, föreslås i motion 2004/05:N208 (m).
Även i motion 2004/05:N280 (m) föreslås ett
tillkännagivande av riksdagen om
regelförenklingsarbetet. Motionären menar att vad
som behövs inte i första hand är fler planer utan
konkreta åtgärder. Han hänvisar till en rapport från
Näringslivets regelnämnd (NNR), Regelindikator år
2004, i vilken sägs bl.a. att de förenklingar som
regeringen har genomfört oftast inte leder till
verkliga förenklingar. Regelnämnden har för år 2004
granskat 200 ärenden rörande förslag till nya eller
ändrade regler från departement, statliga
utredningar och myndigheter. Enligt denna
uppföljning har 52 % av ärendena medfört ökad, 16 %
minskad och 32 % oförändrad administrativ börda för
berörda företag, påpekar motionären.
I motion 2004/05:N294 (m) föreslås två
tillkännagivanden, nämligen om ett mål att minska
regelmassan för företagande med 25 % till år 2010
och om ett oberoende institut för regelförenkling.
Motionären påpekar att många länder har politiska
målsättningar för att minska företagens regelbörda
och exemplifierar med att i Nederländerna har
parlamentet beslutat att minska regelbördan med 25 %
till 2007 och med 10 % under den första
mandatperioden. Danmark och Belgien har satt upp en
likartad ambition som Nederländerna. Sverige bör
också besluta om en målsättning - år 2010 bör 25 %
av existerande regler vara avskaffade - anser
motionären. Han föreslår att regeringen skall
inrätta ett oberoende institut, med uppgift att
granska det arbete som bedrivs med att avskaffa
regler och byråkrati samt att ge råd och stöd till
statsförvaltningen.
Det behövs ett bättre klimat för småföretag och
småföretagare, anförs det i motion 2004/05:N339 (m).
Motionären anser att regler och lagar som rör
näringslivet ofta är anpassade till de stora
företagen och till anställda. Regelverket måste
utformas på ett sätt som vänder negativ
särbehandling av småföretag och småföretagare till
positiv, med ett företagarklimat som ger utrymme för
skapande, risktagande och vilja att växa, menar
motionären.
I motion 2004/05:A221 (m), med rubriken
Situationen på arbetsmarknaden, begärs ett
tillkännagivande om regelförenkling för småföretag.
Företag som borde ägna tid och kraft åt verksamheten
får i stället fylla i blanketter och oroa sig över
att fler regler skall tillkomma, anför motionären.
Ett tillkännagivande om färre och enklare regler
för företagare, föreslås i motion 2004/05:N413 (fp).
Det är för krångligt att vara företagare och
regelverken är omfattande och invecklade, säger
motionärerna. De hänvisar till de sifferuppgifter
som också omnämns i motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c)
och som tidigare redovisats. Det omfattande krånglet
har regeringen länge talat om men utan att göra
något åt det, hävdar motionärerna. De hänvisar till
att regeringen tillsatte Småföretagsdelegationen och
Simplexgruppen som båda kom med många bra förslag
men menar att föga har hänt. Olika lagar och
bestämmelser som antagits under senare år har
inneburit att alltfler företagare blir föremål för
tillsyn och kontroller från olika myndigheter under
samma år, säger motionärerna. De konstaterar att
varje myndighet har rätt att ta ut avgift för sin
tillsyn men anser att myndigheterna bör samordna
sina kontroller och därmed sina avgifter och att
myndigheterna inte skall ha rätt att ta ut avgift
utan att ha utfört en konkret prestation. Om det är
för krångligt att starta företag blir det färre
företag och om byråkratin är för omfattande och
regelverket för krångligt växer inte småföretagen i
den utsträckning som är önskvärt, anför motionärerna
vidare. De erinrar om de beslut Nederländernas
parlament har fattat och som tidigare redogjorts
för. Folkpartiet anser att fram till nästa val måste
hela det regelverk som berör företagande gås igenom
och onödiga och krångliga regler tas bort, säger
motionärerna. De menar att målet bör vara att
företagarnas kostnader för administration av
regelverket skall minska med minst en fjärdedel. I
Sverige behöver en blivande företagare kontakta ett
stort antal myndigheter, mängder av blanketter skall
beställas och fyllas i, ofta får företagaren ringa
tillbaka till myndigheterna på rätt telefontid och
försöka hitta en person som kan förtydliga
blanketterna varefter besked kan låta vänta på sig i
månader, påstår motionärerna. De anser att det bör
sättas upp en bestämd tid inom vilken myndigheterna
måste ha svarat eller handlagt ett ärende - annars
skall staten förlora sin talerätt i frågan.
Möjligheten att registrera en enskild firma
elektroniskt är bra, men den bör gälla alla
företagstyper, anför motionärerna. De anser inte
heller att det är rimligt att belägga småföretagare
med höga avgifter för olika typer av kontroller och
inspektioner, utan kommuner och länsstyrelser bör
kunna utöva sådana verksamheter utan att höga
kostnader vältras över på företagarna.
Ett tillkännagivande om s.k. one-stop shops
föreslås i motion 2004/05: N408 (fp). Där redovisas
också likartade uppgifter och synpunkter som i
nyssnämnda motion 2004/05:N413 (fp). Ett av
problemen med att vara egenföretagare är att
kontakten med myndigheterna ofta är splittrad och
tungrodd, anför motionärerna. De menar att ett sätt
att förenkla för företagare kan vara att införa s.k.
one-stop-shops med god regional spridning. På dessa
kontor skall det finnas värdar som tar hand om
företagarens ärenden och ser till att driva dem
genom byråkratin, säger motionärerna.
Två tillkännagivanden föreslås i motion
2004/05:N254 (fp) - om förbättrad service till
företagare via one-stop shops och om förbättrad
service till företagare via en företagswebbportal.
Det förstnämnda yrkandet är likartat det nyssnämnda
yrkandet i motion 2004/05:N408 (fp) och motiveringen
är också likartad. Beträffande det andra yrkandet
anförs att myndigheterna i större utsträckning måste
utveckla sin service till företag via Internet.
Enligt uppgift från Statskontoret gäller för 76 % av
de statliga myndigheterna att de varken använder e-
handel eller erbjuder elektronisk fakturering, säger
motionärerna. De anser att statliga myndigheter
generellt - och framför allt de som har stor
betydelse för företag - bör förbättra sin
Internetservice. Motionärerna föreslår en typ av
virtuell s.k. one-stop shop, varvid regeringen bör
säkerställa att de viktigaste myndigheterna för
företagande samarbetar om en webbportal för företag
där dessa lätt kan få tillgång till väsentlig
information.
I motion 2004/05:N235 (fp) begärs tre
tillkännagivanden - om att minska regelbördan för de
små företagen med minst en tredjedel före valet år
2006, om att införa s.k. konsekvensanalyser vid
regelförändringar som berör småföretag och om att
införa ett regelbördetak. Varje politiskt beslut som
fattas fram till dess att de små företagens
regelbörda har minskat med minst en tredjedel måste
konsekvensanalyseras, anser motionären. Hon menar
att politikerna i större utsträckning bör prioritera
vilka regler och administrativa kostnader som är
angelägna. Motionären föreslår därför att ett s.k.
regelbördetak, som innebär att inga nya regler och
administrativa kostnader får läggas på de små
företagen utan att någon annan tas bort, bör
införas.
Två tillkännagivanden föreslås i motion
2004/05:N394 (fp) - om minskat krångel för
företagandet och om att det skall bli lättare att
starta och registrera företag, t.ex. via Internet.
Det behövs en åtgärdsplan för att förbättra
företagandets villkor; vid sidan av t.ex.
skattelindringar och åtgärder som underlättar
generationsskiften krävs reformer bl.a. för att
minska regelkrånglet, anför motionären. I Kanada kan
en person som vill starta ett företag göra det via
Internet och att registrera ett företag behöver inte
ta mer än 20 minuter, säger motionären. Han undrar
varför det skall vara annorlunda i Sverige och
förordar att det skall finnas startpaket som
förenklar och förkortar igångsättningsprocessen
gentemot myndigheter.
I motion 2004/05:N393 (kd) begärs ett
tillkännagivande om genomförande av
Småföretagsdelegationens förslag. Avregleringens
betydelse för den framtida ekonomiska utvecklingen
kan aldrig nog betonas, anför motionärerna. De
erinrar om att under de borgerliga regeringsåren
1991-1994 tillkallades en särskild
avregleringsdelegation med uppgift att driva på
avregleringsarbetet och föreslå förändringar som
stärker konkurrensen och ökar utrymmet för
nyetableringar. Erfarenheter från andra länder,
såsom Storbritannien, Nederländerna och Irland,
visar att det krävs ett starkt politiskt stöd från
högsta nivå, säger motionärerna.
Småföretagsdelegationens rapport innehöll en lång
rad förslag som är av sådan art att de skulle
underlätta för småföretagen utan att
statsfinansiella kostnader skulle uppkomma, anför
motionärerna vidare. De påstår att samhällets
kostnader för tillväxthämmande regler är betydande
och att priset betalas av medborgarna, främst i form
av sämre levnadsstandard och begränsad valfrihet. Av
Småföretagsdelegationens konkreta förslag till
regelförenklingar är, drygt fem år senare, närmare
två tredjedelar fortfarande inte genomförda, säger
motionärerna. De påpekar att det inte finns någon
uppföljning under de senaste åren av hur många och
vilka av Småföretagsdelegationens förslag som har
genomförts. Motionärerna erinrar om att
Kristdemokraterna medverkade till att en
riksdagsmajoritet hösten 2002 uppdrog åt regeringen
att under innevarande mandatperiod göra en genomgång
av hela det regelverk som berör företagandet så att
onödiga och krångliga regler kan tas bort samt att
sätta upp ett kvantitativt mål för
regelförenklingsarbetet i syfte att redan under
innevarande mandatperiod påtagligt minska företagens
kostnader för administration av regelverket.
Regelverk som berör företagare upplevs som svåra att
överblicka och begripa - en svensk företagare har
över 4 000 regler och ca 20 000 trycksidor att hålla
reda på och varje år tillkommer ca 5 000 sidor med
omarbetade eller nya regler, säger motionärerna och
understryker att den totala regelmängden som berör
företagare måste minska. Motionärerna anser att en
s.k. solnedgångsparagraf bör införas så att
företagsregler som inte använts på fem år slopas.
Ett tillkännagivande om enklare regler för
företagen begärs i motion 2004/05:N400 (kd).
Motiveringen är i huvudsak likartad med den i
nyssnämnda motion 2004/05:N393 (kd).
I motion 2004/05:N412 (kd) föreslås ett
tillkännagivande om behovet av minskad byråkrati,
myndighetskontroll och regelförenklingar utifrån
situationen för turistföretag. Gällande bestämmelser
kan innebära höga tillsynskostnader för alla
företag, även turistföretagen, påpekar motionärerna.
De anser att det är orimligt att samma lagstiftning
gäller för alla företag oavsett inriktning,
lokalisering och storlek. Ett tillsynsuppdrag bör
inte inskränka sig till myndighetsutövning utan
också fylla en servicefunktion, säger motionärerna
vidare. De påpekar att turistföretagen ofta måste
betala dubbla avgifter för myndighetskontroll - vid
kontroll av t.ex. kylanläggningar krävs att ett
auktoriserat företag utför besiktningen, varefter
det sker en ytterligare kontroll av berörd
myndighet. Ett system utformat på ett liknande sätt
som kontrollen inom bilbesiktningen där den berörda
myndigheten ackrediterar och granskar
besiktningsföretaget skulle vara mycket smidigare
för de små företagen, anser motionärerna. De menar
också att det krävs en bättre samordning mellan
olika myndigheter. Dessa bör vidare åläggas att inom
en viss tid meddela företagaren om tillstånd ges
eller inte, och det bör inrättas särskilda s.k.
företagshandläggare som skall svara för samordning
av tillstånd för en viss bransch, föreslår
motionärerna.
Företagens regelbörda bör minska med 25 % inom en
fyraårsperiod, anförs det i motion 2004/05:N398 (c).
Regler har en normerande funktion, dvs. de skapar
beteenden och resultat som kanske inte åsyftades när
reglerna infördes, anför motionärerna. De anser att
regeringen bör tillse att nödvändiga regler och
förordningar är tydliga och att övriga regler tas
bort. Näringslivets regelnämnd (NNR) har i rapporten
Regelindikator år 2004 framhållit hur företagens
administrativa börda innebär kostnader som håller
tillbaka tillväxten i ekonomin, säger motionärerna.
De erinrar om att regeringen, genom riksdagsbeslutet
(m, fp, kd, c, mp) i december 2002, anmodades att
vidta åtgärder för att underlätta för företagen men
anser att regeringen har försinkat verkställandet av
detta beslut. Nya administrativa pålagor påförs
företagen utan att kompletta konsekvensanalyser,
t.ex. för kostnaderna, utförs, påstår motionärerna
och hänvisar till uppgifter i den nyssnämnda
rapporten. Myndigheter och departement tar inte
uppdraget att förenkla regelverket på allvar, hävdar
motionärerna. De påpekar att myndigheterna på
förfrågan från regeringen inte kunde redovisa mer än
300 konkreta åtgärder och att hälften av
myndigheterna inte har haft samråd med näringslivet
i frågan. Motionärerna anser att
regelförenklingsarbetet går långsamt och att ett
mätbart mål snarast bör sättas upp, såsom gjorts i
Nederländerna och Danmark. Det mål som förordas i
motionen innebär att regelbördan bör minska med 25 %
inom en fyraårsperiod.
I motion 2004/05:N416 (c) föreslås två
tillkännagivanden - om samordning mellan myndigheter
när det gäller tillståndsgivning och tillsyn och om
utveckling av mätmetod för administrativ börda. För
att underlätta för företagarna bör en ökad
samordning ske mellan myndigheter så att
uppgiftslämnandet för den enskilde företagaren kan
minska, anför motionärerna. De föreslår att staten
skall åta sig ansvaret för att samordna de statliga
och kommunala tillsyns- och tillståndsordningarna
mellan olika lagstiftningar. För att tydliggöra
vilka regelverk som omgärdar företagandet finns
behov av en allmänt accepterad mätmetod avseende den
administrativa bördan, säger motionärerna vidare. De
anser att en sådan mätmetod bör utarbetas och att
det årligen bör sättas upp mål som bör följas upp.
Det behövs förenklade regelverk, anförs det i
motion 2004/05:N308 (m, fp, kd, c). Det finns 1 000
lagar, 2 000 förordningar och 7 000 föreskrifter,
vilket blir näst intill omöjligt för småföretag att
forcera, säger motionärerna. De anser att
regelverken på arbetsmarknaden och byråkratin i
samhället måste minskas radikalt för att dessa
företag skall ha möjlighet att växa och anställa
fler medarbetare.
Skåne bör bli försöksregion för förenklade regler
vad avser skattepolitik, förenklingar för
företagande, arbetsrättslagstiftning och
arbetskraftsinvandring, föreslås det i motion
2004/05:N403 (fp, m, kd, c). Sverige behöver bättre
företagsklimat och bättre tillväxtpolitik, vilket
handlar om skattepolitik, förenklingar för
företagande, arbetsrättslagstiftning,
arbetskraftsinvandring samt förenkling och
effektivisering av miljöbalken, plan- och bygglagen
och andra lagar som försvårar företagande, anser
motionärerna. Det är viktigt för en dynamisk region
som Skåne med bättre företagarklimat, vilket talar
för att Skåne skall få bli försöksregion på flera av
de nyssnämnda områdena, anför motionärerna.
I motion 2004/05:A350 (m, fp) - med rubriken
Välfärd för alla i Malmö - föreslås ett
tillkännagivande om lättnader i regelverket för
småföretag. Det är viktigt att förutsättningarna för
att starta företag är sådana att entreprenörer inte
hindras, säger motionärerna. De anser att regeringen
framför allt måste vidta åtgärder för att införa
lättnader i regelsystemet för småföretag, vilket
också kommunstyrelsen i Malmö har påpekat.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade senast hösten 2003 i
anslagsbetänkande 2003/04:NU1 en skrivelse från
regeringen om regelförenklingsarbetet (skr.
2003/04:8) och ett antal motioner liknande de här
aktuella. Därvid erinrade utskottet om riksdagens
beslut hösten 2002 (bet. 2002/03:NU1, rskr.
2002/03:74) - med bifall till en reservation (m, fp,
kd, c, mp) - om ett uttalande till regeringen om en
intensifiering av regelförenklingsarbetet. Det rörde
sig om en genomgång under innevarande mandatperiod
av det regelverk som berör företagandet, uppsättande
av ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet,
åtgärder för en påtaglig minskning av företagens
kostnader för regelverket under innevarande
mandatperiod, framtagande av ett mått som visar hur
regelbördan utvecklas, ökning av takten i
regelförenklingsarbetet redan under år 2003,
inlämnande av anmälan till OECD med begäran om
granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige,
uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i
samband med administration av företagsstart samt
tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots
vid företagskontakter. Enligt utskottets mening hade
regeringen tagit hand om riksdagens beställning på
ett ambitiöst sätt. Utskottet noterade vidare att
regeringen hade lämnat in en anmälan till OECD om en
genomgång av regelreformeringsarbetet i Sverige. I
en reservation (m, fp, kd, c) hösten 2003
efterlystes åtgärder av regeringen i syfte att
intensifiera regelförenklingsarbetet. Riksdagen
följde utskottet.

Som tidigare redovisats gjorde riksdagen även
våren 1999 ett uttalande till regeringen om att det
behövdes ytterligare åtgärder för att intensifiera
regeringens arbete på regelförenklingsområdet (bet.
1998/99:NU6). För att utvecklingen i fråga om
regelförenklingar kontinuerligt skall kunna följas
ansåg utskottet att regeringen bör lämna en årlig
redogörelse till riksdagen om
regelförenklingsarbetet, med en första sådan
redovisning i budgetpropositionen för år 2000.
Därvid borde ett mål för regelförenklingsarbetet
formuleras och en avstämning mot
Småföretagsdelegationens samtliga förslag göras.
Utskottet framhöll vidare vikten av att den
befintliga regelmassan - och inte bara nya regler -
uppmärksammas. I en reservation (m, kd, c, fp)
föreslogs ett riksdagsuttalande med krav på ett
flertal omedelbara åtgärder på
regelförenklingsområdet.
Beträffande Småföretagsdelegationens förslag, som
berördes i det nyssnämnda riksdagsbeslutet och som
uppmärksammas i några av de nu aktuella motionerna,
kan noteras att Näringsdepartementet i en promemoria
till utskottet våren 2000 gjorde en avstämning mot
dessa förslag. Regeringens samlade bedömning var,
enligt denna, att åtgärder vidtagits för att
undanröja majoriteten av de hinder som
Småföretagsdelegationen uppmärksammat. Även i en
kommentar från Näringsdepartementet hösten 2002
konstaterades att regeringen hade vidtagit åtgärder
för att undanröja majoriteten av de hinder för
tillväxt som delegationen identifierade. Det
framhölls att karaktär och omfattning av förslagen
skiljer sig högst väsentligt åt sinsemellan och
därmed även den tid som krävs för genomförande. I
vissa fall - när det t.ex. gäller mer generella
önskemål om förändrade attityder och ökad
tillgänglighet hos myndighet m.m. - är det dessutom
omöjligt att uttala sig om när ett förslag kan anses
vara genomfört, utan det är snarare frågan om en
kontinuerlig utvecklingsprocess. Endast en tredjedel
av förslagen från Småföretagsdelegationen kunde
anses vara rena regelförenklingsförslag, sades det
från Näringsdepartementet. Någon ytterligare
avstämning eller uppföljning av
Småföretagsdelegationens förslag planeras inte.
Näringsminister Thomas Östros besvarade nyligen en
interpellation (ip. 2004/05:362) av Anna Lindgren
(m) om vilka initiativ han avser vidta för att
uppfylla riksdagsbeslutet från december 2002 om att
under mandatperioden påtagligt minska företagens
kostnader för regelkrångel. I sitt svar pekade
näringsministern på att i en rapport från
Världsbanken (Doing business in 2005 - removing
obstacles to growth) ligger Sverige på nionde plats
av 145 jämförda länder när det gäller en
sammanvägning av sju olika indikatorer på hur enkelt
det är att bedriva näringsverksamhet. Regeringen har
en hög ambitionsnivå i regelförenklingsarbetet och
ser ett enkelt och effektivt regelverk som ett sätt
att stärka svenska företags konkurrenskraft och
därmed förbättra förutsättningarna för tillväxt,
sade näringsministern. Han hänvisade till att
regeringen har vidtagit en rad åtgärder som skall
minska företagens administrativa bördor och
kostnader och redovisade huvuddragen i regeringens
skrivelse. Arbetet med att ta fram nya åtgärder för
minskad administration för företagen fortsätter,
sade näringsministern. Han framhöll att regeringen
tar regelförenklingsarbetet på stort allvar och att
åtgärderna som redovisas i skrivelsen utgör viktiga
och verkningsfulla medel i detta arbete.

Avgränsning av regelverk som skall mätas

I regeringens skrivelse anges, som tidigare
redovisats, att mätningarna av företagens
administration skall avse fyra regelverk, nämligen
årsredovisningslagarna samt de skatte-, miljö- och
arbetsrättsliga reglerna. I motion 2004/05: N9 (fp,
m, kd, c) förordas att ytterligare områden skall
täckas in, t.ex. jordbruks- och livsmedelsområdena.
De områden som i skrivelsen pekas ut som i första
hand aktuella för mätningar är de som i Nuteks
rapport En kartläggning av företagens administrativa
börda - Underlag för beslut om fortsatta mätningar
av företagens administrativa börda (Infonr 060-2004)
har bedömts vara förenade med de största
administrativa kostnaderna för företagen.
Mätningarna innebär, enligt Näringsdepartementet,
betydande kostnader för Nutek. Enligt departementet
är det effektivitetsskäl och en strävan att snabbt
komma till resultat i arbetet som gjort att
mätningarna begränsas till de mest kostnadskrävande
regelverken under perioden fram till den 1 juli
2006. Mätningar som omfattar omkring 65 % av
administrationen från de mest betungande områdena
anses också ge en godtagbar precision för de
närmaste åren.

Att mätningar i första hand sker av de i
skrivelsen nämnda områdena innebär dock inte,
påpekar Näringsdepartementet, att möjligheten att
mäta ytterligare regelverk i anslutning till dem som
omnämns i skrivelsen har uteslutits. Det som sägs i
skrivelsen omöjliggör inte heller, enligt
departementet, att t.ex. jordbruksområdet kan komma
att mätas redan i det första skedet, i så fall
lämpligen i anslutning till mätningarna på
miljöområdet. Statens jordbruksverk, som är mycket
aktivt på regelförbättringsområdet, har under hand
framfört önskemål om att så skall ske. Frågan om
huruvida jordbruksområdet skall omfattas av de
inledande s.k. nollbasmätningarna kommer att
övervägas i samband med att kompletterande uppdrag
att mäta skall lämnas till Nutek.
Den metod som nu är aktuell mäter kostnaderna för
enbart administration. Regeringen utesluter dock
inte i skrivelsen (s. 5) att det i framtiden kan bli
aktuellt att utveckla metoden i enlighet med vad
Riksrevisionen efterlyste i sin rapport när det
gäller andra kostnader än rent administrativa. Nutek
har nyligen genom en ändring i sin instruktion,
vilken trädde i kraft den 15 januari 2005
(2004:1372), getts i uppdrag (7 a § 3) att utveckla,
underhålla och tillämpa dels metoder för att mäta
administrativa eller andra kostnader för företag som
regler för företagande kan medföra, dels andra
metoder som kan användas för att förbättra dessa
regler.

Oberoende organ för konsekvensanalyser

I motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) föreslås, som
tidigare redovisats, bl.a. att det skall inrättas
ett oberoende organ för granskning av
konsekvensanalyser. I regeringens skrivelse (s. 5)
sägs beträffande konsekvensanalyser att dessa har
kritiserats för att ofta hålla en låg kvalitet, bli
gjorda alltför sent eller t.o.m. för att inte alls
bli gjorda. Utredningen om en översyn av
verksförordningen hade i uppdrag att göra en analys
av de krav på myndigheterna att göra
konsekvensutredningar som ställs enligt gällande
verksförordning. I betänkandet Från verksförordning
till myndighetsförordning (SOU 2004:23) lämnades ett
antal förslag rörande konsekvensanalyser. Eftersom
konsekvensanalyser är av grundläggande betydelse i
regelarbetet skall myndigheterna även
fortsättningsvis vara skyldiga att göra sådana
analyser, anser utredaren. Analys skall göras i den
omfattning som är påkallad i det enskilda fallet.
Myndigheterna skall, om det i ett särskilt fall är
uppenbart obehövligt, kunna avstå från att göra en
konsekvensanalys. Myndigheternas arbete med att
följa upp sina regler och de konsekvensanalyser som
gjorts i samband med regelgivning bör förbättras,
anser utredaren vidare. Myndigheterna skall
regelbundet följa upp och ompröva sina föreskrifter
och allmänna råd. En särskild funktion skall svara
för metodstöd och kompetensutveckling, stödja
myndigheterna i deras arbete med konsekvensanalyser
samt även fortlöpande följa upp detta arbete.
Funktionen skall placeras hos någon av regeringens
stabsmyndigheter, lämpligen hos
Ekonomistyrningsverket samt, i de delar som berör
småföretagarfrågor, hos Nutek. I regeringens
skrivelse sägs att regeringen tar den nämnda
kritiken mot konsekvensanalyserna på stort allvar
och kommer, i samband med den fortsatta beredningen
av det nyssnämnda utredningsbetänkandet, att pröva
hur konsekvensanalysmetoden kan förbättras. I denna
prövning kommer också att beaktas vad Riksrevisionen
har påpekat om behovet av att vidareutveckla
arbetsmetoderna och instrumenten för
regelförbättringsarbetet.

Departementens och myndigheternas
handlingsplaner

I regeringens skrivelse redovisas i ett särskilt
avsnitt, som tidigare nämnts, 291 handlingsplaner
som tagits fram på departements- och myndighetsnivå.
I motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) framläggs, som
tidigare redovisats, ytterligare 14 förslag. Enligt
4 § förordningen (1998:1820) om särskild
konsekvensanalys av reglers effekter för små
företags villkor, i den lydelse av paragrafen som
trädde i kraft den 15 januari 2005 (2004:1371),
skall myndigheterna årligen - före den 1 mars - till
Nutek rapportera enligt denna förordning om sitt
arbete med konsekvensanalyser under det gångna
verksamhetsåret. I sin rapport skall myndigheten
ange de praktiska erfarenheterna och resultaten av
detta arbete samt de åtgärder i övrigt i fråga om
regelförbättring för företag som myndigheten har
vidtagit under verksamhetsåret eller avser att
vidta. Nutek skall enligt den nya bestämmelsen i sin
instruktion, som trädde i kraft den 15 januari 2005
(7 a § 1, förordning 2004:1372), ta emot de
rapporter som anges i den tidigare nämnda
bestämmelsen i förordningen om särskild
konsekvensanalys av reglers effekter för små
företags villkor och senast den 1 juli varje år
till regeringen ge in ett underlag baserat på
rapporterna som kan ligga till grund för regeringens
årliga skrivelse om regelförbättring. Nutek skall
också vara en resurs för andra myndigheter i deras
arbete med de konsekvensanalyser som avses i
förordningen om särskild konsekvensanalys av reglers
effekter för små företags villkor och även i övrigt
vara en resurs i frågor om regelförbättring (7 a §
6, förordning 2004:1372). Den nya ordningen innebär
att myndigheterna fortsättningsvis skall rapportera
inte bara, som tidigare, det gångna årets insatser
på regelförbättringsområdet utan också de åtgärder
som framdeles planeras. Denna ordning är tänkt att
säkerställa att handlingsprogrammet får en
fortsättning och permanentas. En motsvarande
prövning kommer att ske inom Regeringskansliet.

Vissa av de 14 förslagen i motion 2004/05:N9 (fp,
m, kd, c) har paralleller i förslagen i regeringens
skrivelse. Förslag 2 i motionen om att registrera
företag över Internet har en parallell i åtgärd 1 i
skrivelsen (s. 29). Förslag 6 i motionen om att
förenkla redovisningsreglerna för enskilda
näringsidkare har en parallell i åtgärd 6 i
skrivelsen (s. 30). Förslag 8 i motionen om att
avskaffa kravet om redovisning av sjukfrånvaro har
en parallell i åtgärd 7 i skrivelsen (s. 31).
Beträffande förslag 10 i motionen om att förenkla de
månatliga mervärdesskattedeklarationerna sägs från
Näringsdepartementet att en promemoria från
Finansdepartementet om att införa deklarationsombud
- mer än för bara mervärdesskatt - har varit ute på
remiss. Remisstiden gick ut i december 2004 och
frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Förslaget innebär - i likhet med vad som föreslås i
motionen - att uppgifter som skall lämnas till
Skatteverket också skall få lämnas genom ett ombud.

Myndigheternas servicekultur m.m.

I motion 2004/05:N8 (s) föreslås, som tidigare
redovisats, ett tillkännagivande om myndigheternas
servicekultur m.m. I regeringens skrivelse (s. 6)
sägs att förbättring av myndigheternas service till
företagen har ingått som ett naturligt led i arbetet
med handlingsprogrammet och att detta fortsätter att
vara en prioriterad uppgift vid sidan av
regelförbättringsarbetet i dess snävare betydelse.
Från Näringsdepartementet nämns som exempel på
åtgärder för förbättrad servicekultur två åtgärder i
skrivelsen, nämligen åtgärd 26 om
Exportkreditnämndens handläggningstider och åtgärd
34 om s.k. kundvänliga portaler hos Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC).
Näringsdepartementet påpekar också att Nutek, enligt
den från den 15 januari 2005 nya bestämmelsen (7 a §
4) i sin instruktion, skall tillhandahålla en
servicefunktion för att ta emot synpunkter och
förslag som rör regler för företagande samt årligen
svara för en sammanställning och analys av sådana
synpunkter eller förslag som har kommit in till
verket. Nutek skall även i övrigt vara en resurs i
frågor om regelförbättring (7 a § 6).

Arbetet med regelförenklingar inom EU

I motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) föreslås ett
tillkännagivande om regelförenkling på EU-nivå. I
skrivelsen redovisas regeringens bedömningar i ett
särskilt avsnitt. Förutom vad som där sägs kan
nämnas det samarbete i Ekofin som bedrivs mellan
Irland, Nederländerna, Luxemburg och Storbritannien
och till vilket Österrike och Finland nyligen
anslutit sig. Samarbetet är avsett att driva på
regelförbättringsarbetet under dessa länders
ordförandeskap. Sverige stöder arbetets inriktning
och tillhör de länder inom EU som är starka
påskyndare av frågor inom regelförbättringsarbetet,
t.ex. samråd med berörda parter under utarbetande av
förslag, användning av konsekvensanalyser i
kommissionens och rådets arbete och förenkling av
gällande lagstiftning. Slutförande av arbetet med
att ta fram en metod för att mäta den administrativa
bördan av lagstiftningen på EU-nivå stöds av Sverige
inom Ekofin. Med en gemensam mätmetod, byggd på den
nederländska modellen, kan arbetet med att
identifiera de regelverk som är förenade med störst
regelbörda intensifieras, sägs det från
Näringsdepartementet.

Företagens uppgiftslämnande

I några motioner efterlyses åtgärder för att minska
företagens uppgiftslämnande, speciellt beträffande
SCB:s uppgiftsinsamling. I årsredovisningen för år
2003 redovisar SCB en rad projekt och löpande arbete
med inriktning att minska och underlätta
uppgiftslämnandet. Det rör sig bl.a. om att använda
administrativa register i stället för enkäter,
omprövade uppgiftskrav, samordning med andra
undersökningar och underlättat uppgiftslämnande. Det
pågår t.ex. arbete med att utveckla former för
elektroniskt uppgiftslämnande, både genom
webbenkäter och genom att hämta data direkt från
företagens egna administrativa system. Detta
innebär, enligt uppgift från ansvarigt departement,
Finansdepartementet, stora besparingar i
uppgiftslämnarkostnaden, och kontakter med
tillverkare av system skapar möjligheter att redan
på ett tidigt stadium anpassa dessa system för uttag
av uppgifter för direkt överföring till SCB.
Myndigheten arbetar även med ökade direktkontakter
med uppgiftslämnarna för att skapa bättre ömsesidig
förståelse för respektive parters villkor och
förutsättningar. En särskild grupp för företagens
uppgiftslämnande med representanter för alla SCB:s
statistikavdelningar har inrättats. Vidare har en
särskild organisatorisk enhet bildats som skall ta
ett totalansvar för företagens uppgiftslämnande.
Arbetet med att ta fram ny teknik för elektronisk
insamling är prioriterat. Vidare följer SCB aktivt
Nuteks arbete med att ta fram ett system för att
mäta företagens totala administrativa börda. SCB har
löpande samråd med Näringslivets regelnämnd och
andra företrädare för uppgiftslämnarna inför alla
planerade förändringar av uppgiftslämnandet, såväl
avseende ny statistik som utvidgningar och
neddragningar.

I budgetpropositionen för år 2005 (prop.
2004/05:1, utg.omr. 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning) redovisades att
uppgiftslämnarkostnaderna har ökat något år 2003
jämfört med år 2002. Huvuddelen av ökningen kan
hänföras till att nya produkter har tillkommit,
varav flera är sådana som SCB övertagit
produktionsansvaret för. Politikens inriktning är
att uppgiftslämnarnas kostnader skall minska. I
regleringsbrevet för år 2005 avseende SCB är ett av
målen att kostnaderna för uppgiftslämnarna skall
minska. För att kunna följa upp detta mål skall SCB
redovisa uppgiftslämnarnas kostnader.
När det gäller EU-arbetet är, som tidigare nämnts,
regelbegränsningar en prioriterad fråga, varvid
statistikområdet är ett av de områden som särskilt
utpekats. På statistikområdet bedrivs arbetet i
första hand inom Eurostat i statistiksamarbetet med
medlemsländerna och inom konkurrenskraftsrådets
regelförenklingsarbete. Konkreta förslag på
begränsningar diskuteras i statistikkommittén, och i
november 2004 antog rådet förenklingsförslag på
statistikområdet i form av slutsatser som
överlämnats till kommissionen för åtgärd. Även
Ekofin ställer krav på bättre prioriteringar av
statistiken. Sverige stöder aktivt arbetet och har
lämnat förslag till begränsningar. EG-direktivet
Vidareutnyttjande av information från offentlig
sektor (2003/98/EG), som nyligen antagits och som
skall vara genomfört den 1 juli 2005, handlar inte
uttryckligen om uppgiftslämnande utan om möjligheter
att vidareutnyttja redan befintliga material för nya
informationstjänster. När bättre möjlighet ges att
ta fram nya informationstjänster på basis av redan
insamlade uppgifter kan behovet av att samla in nya
uppgifter dock förväntas komma att begränsas.

Tillsyn

Beträffande förslag i några motioner om effektivare
tillsyn kan noteras att Tillsynsutredningen hösten
2004 avlämnade sitt slutbetänkande Tillsyn - förslag
om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn
(SOU 2004:100). I betänkandet föreslås bl.a. en lag
som ställer krav på att tillsynsorganen skall
samverka med varandra i sina kontakter med
verksamhetsansvariga vilka är föremål för tillsyn av
flera än ett organ. Lagen innehåller också krav på
en starkare samordning när flera myndigheter
(centralmyndighet, länsstyrelse, kommun) har uppdrag
inom ett och samma tillsynsområde. Regeringen
bereder för närvarande utredningens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regelförenklingsarbetet är av
största vikt för att Sverige skall kunna utvecklas
som företagarnation. De regler som berör
företagandet bör vara lätta att förstå och
efterleva. Samtidigt vill utskottet poängtera att
samhället har behov av effektiva regelsystem för
bl.a. skydd av människors liv och hälsa, miljö och
säkerhet. Detta får dock inte innebära att det blir
alltför krångligt att starta och driva företag.

En ökad ekonomisk aktivitet genom fler och växande
företag är grundläggande för att främja tillväxten.
Denna är i sin tur en förutsättning för att
arbetstillfällen, välfärd och jämställdhet skall
kunna värnas och utvecklas. Det är viktigt att
understryka att tillväxten skall vara ekonomiskt,
ekologiskt och socialt hållbar. Ökat företagande är
alltså av stor betydelse för den svenska tillväxten
och sysselsättningen. Regeringen arbetar, i
samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, med
att utveckla gynnsamma förutsättningar för
företagandet, både för att öka nyföretagandet och
för att få redan etablerade företag att växa.
Riksdagen beslöt i december 2002, som tidigare
redovisats, om ett uttalande till regeringen om en
intensifiering av regelförenklingsarbetet. Det rörde
sig om en genomgång under innevarande mandatperiod
av det regelverk som berör företagandet, uppsättande
av ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet,
åtgärder för en påtaglig minskning av företagens
kostnader för regelverket under innevarande
mandatperiod, framtagande av ett mått som visar hur
regelbördan utvecklas, ökning av takten i
regelförenklingsarbetet redan under år 2003,
inlämnande av anmälan till OECD med begäran om
granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige,
uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i
samband med administration av företagsstart samt
tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots
vid företagskontakter.
Regeringen lämnar i sin skrivelse, vilket
utskottet relativt utförligt har redovisat i det
föregående, en redogörelse för det arbete på
regelförenklingsområdet som har utförts sedan
föregående skrivelse i september 2003 lämnades till
riksdagen. I skrivelsen redovisas också regeringens
handlingsprogram som omfattar 291 åtgärder som
tagits fram på departements- och myndighetsnivå och
som skall genomföras under innevarande mandatperiod.
Enligt utskottets mening förmedlar redovisningen i
skrivelsen att regeringen har tagit hand om
riksdagens beställning på ett ambitiöst sätt.
Samtidigt konstaterar utskottet att det rör sig om
ett pågående arbete som inte är slutfört. Därav
följer bl.a. att arbetet vad gäller
regelförenklingar måste fortsätta att utvecklas; det
finns ett antal områden där det framöver krävs ökade
insatser och i vissa fall ändrad inriktning.
Riksrevisionens styrelse har, som tidigare
redovisats, till riksdagen överlämnat en redogörelse
angående regelförenklingar för företag. Styrelsen
anser det angeläget att såväl slutsatserna som
samtliga rekommendationer i Riksrevisionens
granskningsrapport prövas av riksdagen i samband med
behandlingen av regeringens skrivelse. En bedömning
i rapporten är att för lite kraft läggs på att
förenkla befintliga regler. Samtidigt konstaterar
Riksrevisionen att en ambitionshöjning har skett i
samband med regeringens arbete med att ta fram det
handlingsprogram som presenteras i regeringens
skrivelse. Utskottet finner det självklart att
regelförenklingsarbetet skall avse såväl befintliga
som nya eller ändrade regler. Att detta också är
regeringens mening framgår av det nu framtagna
handlingsprogrammet. Som tidigare redovisats skall
myndigheterna framöver till Nutek rapportera dels
det gångna årets insatser på
regelförbättringsområdet, dels de åtgärder som
planeras framdeles. Denna ordning är tänkt att
säkerställa att handlingsprogrammet skall få en
fortsättning och permanentas. En motsvarande
prövning kommer att ske inom Regeringskansliet.
Utskottet bedömer att denna ordning bör kunna ge
förutsättningar för att även det befintliga
regelverket får tillbörlig uppmärksamhet i
regelförenklingsarbetet. Regeringen bör i sin
skrivelse till riksdagen redovisa hur
regelförenklingsarbetet avseende det befintliga
regelverket fortskrider.
En annan fråga som tas upp i Riksrevisionens
slutsatser och rekommendationer rör frågan om var
regelbördan uppstår - i lagar, i förordningar eller
i myndighetsföreskrifter. Detta kommenteras i
regeringens skrivelse (s. 11), där det sägs att
Nutek kommer att ges i uppdrag att utföra de
analyser av totala regelförändringsflöden m.m. som
Riksrevisionen efterfrågat i sin rapport. Utskottet
noterar detta med tillfredsställelse.
En tredje fråga som ingår i Riksrevisionens
slutsatser och rekommendationer är
arbetsfördelningen mellan Ekonomistyrningsverket och
Nutek, vilken anses oklar. Som tidigare redovisats
skall Nutek få en tydlig roll som myndighet med
ansvar för regelförenkling. Detta framgår av de
förtydliganden i regleringsbrev och instruktion för
Nutek som nyligen gjorts och som redovisats i det
föregående. Även de förslag som lagts fram av
Utredningen om en översyn av verksförordningen och
som nu bereds inom Regeringskansliet har betydelse i
detta sammanhang.
När det gäller arbetet med utveckling av mätmetod
för regelbördan sägs i Riksrevisionens rapport att
regeringen bör undersöka möjligheterna att även
beakta andra regelbördor än rent administrativa.
Likartade synpunkter framförs i motion 2004/05:N9
(fp, m, kd, c). Regeringen har i skrivelsen, som
tidigare redovisats, framhållit att den inte
utesluter att det i framtiden kan bli aktuellt att
utveckla mätmetoden när det gäller andra kostnader
än rent administrativa. Detta kommer till uttryck i
den ändring i Nuteks instruktion som nyligen gjorts
och - som tidigare nämnts - innebär att verkets
uppdrag när det gäller att utveckla metoder för
regelförbättring omfattar även annat än mätmetoder
för enbart administrativa kostnader. Enligt
utskottets mening är det värdefullt med en sådan
vidareutveckling av mätmetoden.
I den nyssnämnda motionen framförs en ytterligare
synpunkt på de mätningar som nu är planerade och som
omfattar årsredovisningslagarna samt de skatte-,
miljö- och arbetsrättsliga regelverken. Motionärerna
anser att detta är för litet och förordar att
ytterligare regelverk skall ingå i mätningarna,
bl.a. jordbruks- och livsmedelsområdena. Utskottet
vill först konstatera att de mätningar som nu
planeras täcker en stor del av det totala
regelverket eller ca 65 %, vilket utskottet tycker
är bra och bör kunna ge en tillfredsställande
täckning. Det bör också noteras att, som tidigare
nämnts, Näringsdepartementet inte utesluter att
ytterligare regelverk kan komma att ingå i
mätningarna. Jordbruksområdet kan t.ex. komma att
ingå redan i de nu planerade mätningarna och då i
anslutning till mätningarna på miljöområdet.
Förslag om hur ett mål för minskad regelbörda
skall formuleras framläggs också i den nyssnämnda
motionen. Efter det att de fyra stora regelverken är
genomgångna och mål har satts upp för hur mycket
företagens kostnader för att administrativt hantera
dessa regelverk bör minska kommer, enligt vad som
sägs i skrivelsen, också ett mål i fråga om de
totala kostnaderna för regelverken att kunna
formuleras. En utgångspunkt är därvid att målet
sätts med en hög ambitionsnivå ur ett
internationellt perspektiv, varvid de nederländska
och danska målen (som tidigare redogjorts för) utgör
goda riktmärken. När det gäller sluttidpunkten då
målen skall ha nåtts anser regeringen att den bör
bestämmas till mitten av år 2010 och utgå från de
aktuella kostnaderna den 1 juli 2004. De mål som
skall sättas upp kommer då att avse perioden den
1 juli 2004-den 30 juni 2010. Utskottet finner denna
ambition rimlig. Utskottet vill dock understryka att
det mål som skall sättas upp skall avse det totala
regelverket.
Det femte området som tas upp i Riksrevisionens
slutsatser och rekommendationer rör den redovisning
som regeringen lämnar i sin årliga skrivelse till
riksdagen och som inte anses ge en samlad bild av
regelförenklingsarbetet. Utskottet vill erinra om
att regeringens årliga redovisningar till riksdagen
startade efter riksdagsbeslut våren 1999, i vilket
regeringen hade anmodats att lämna årliga sådana
redovisningar. De skrivelser som regeringen därefter
har lämnat till riksdagen har, enligt utskottets
mening, successivt utvecklats, såväl kvalitativt som
kvantitativt. Den nu aktuella skrivelsen framstår
som den mest ambitiösa hittills. Detta innebär dock
inte att det inte skulle finnas utrymme för
ytterligare förbättringar. Utskottet anser att
skrivelsen är ett mycket viktigt instrument för att
riksdagen skall kunna hålla sig informerad om
utvecklingen på regelförenklingsområdet. Därvid bör
de tre aspekter som anges i Riksrevisionens
rekommendation - bedömning av hur det totala flödet
av förändrade lagar och förordningar påverkar
företagen, information om vilka lagar och
förordningar som under året förändrats med
regelförenkling som huvudsyfte och redovisning av de
svårigheter som finns i arbetet med att förändra det
befintliga regelverket - kunna tjäna som vägledning
för hur skrivelsen framöver skall kunna
vidareutvecklas.
En fråga som tas upp i motion 2004/05:N9 (fp, m,
kd, c) rör inrättande av ett oberoende offentligt
organ med uppgift att granska alla förslag till nya
och ändrade regler utifrån vilka konsekvenser de har
för företagens regelbörda. Utskottet vill här
hänvisa till de synpunkter och förslag som
Utredningen om en översyn av verksförordningen har
lagt fram när det gäller konsekvensanalyser och som
nu bereds inom Regeringskansliet. Det kan också
noteras att regeringen i sin skrivelse anger att den
i denna beredning kommer att pröva hur
konsekvensanalysmetoden kan och bör förbättras. I
denna prövning kommer också att beaktas det av
Riksrevisionen påpekade behovet av att
vidareutveckla arbetsmetoderna och instrumenten för
regelförbättringsarbetet.
När det gäller yrkandet i den nyssnämnda motionen
om att Sverige skall vara mer aktivt i
regelförenklingsarbetet på EU-nivå uppfattar
utskottet detta som något av att slå in öppna
dörrar. Som sägs i regeringens skrivelse har från
svensk sida regelförenkling och därmed
sammanhängande frågor prioriterats som en del av
EU:s modernisering. Sverige är härvid aktivt inom de
olika forum som står till buds, främst
konkurrenskraftsrådet och Ekofin.
I motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) läggs vidare
fram ett antal förslag om förenklingar som
motionärerna anser bör genomföras omgående. Som
framgått av tidigare redovisning har en del av dessa
förslag paralleller i de 291 handlingsplaner
som redovisas i regeringens skrivelse. Vissa av
förslagen rör vidare lagar på andra utskotts
ansvarsområden och innefattar politiska
ställningstaganden till bestämmelsers innehåll.
Enligt utskottets mening motiverar inget av de
aktuella förslagen i motionen någon åtgärd från
riksdagens sida i det här aktuella sammanhanget.
I den nyssnämnda motionen, liksom i några av de
andra motionerna från allmänna motionstiden, tas upp
frågan om företagens uppgiftslämnande och behovet av
en begränsning och förenkling av detta. Utskottet
delar motionärernas uppfattning om vikten av att
företagens uppgiftslämnande så långt möjligt minskas
och att återhållsamhet bör prägla statens krav på
uppgifter från företagen. Detta gäller framför allt
småföretagen som har svårare än stora företag att
avsätta tid och resurser för uppgiftslämnande. Som
tidigare redovisats pågår arbete på detta område
inom bl.a. SCB, men också centralt inom
Regeringskansliet och genom Sveriges agerande inom
EU. Utskottets bedömning är att det finns goda
möjligheter att komma vidare på detta område, genom
bl.a. ökad användning av tillgänglig offentlig
information och elektroniskt samarbete.
Frågan om en effektivisering och ökad samordning
av tillsynsverksamheten tas upp i några motioner.
Utskottet vill här erinra om att Tillsynsutredningen
hösten 2004 avlämnade sitt slutbetänkande med
förslag på området, förslag som nu bereds inom
Regeringskansliet.
Avslutningsvis vill utskottet något kommentera det
som sägs i motion 2004/05:N8 (s) om myndigheternas
servicekultur m.m. I regeringens skrivelse (s. 6)
sägs att förbättring av myndigheternas service till
företagen har ingått som ett naturligt led i arbetet
med handlingsprogrammet och att detta fortsätter att
vara en prioriterad uppgift vid sidan av
regelförbättringsarbetet i dess snävare betydelse.
Utskottet vill också erinra om att Nutek, enligt den
nya bestämmelsen i sin instruktion, skall
tillhandahålla en servicefunktion för att ta emot
synpunkter och förslag som rör regler för
företagande samt årligen svara för en
sammanställning och analys av sådana synpunkter
eller förslag som har kommit in till verket. Något
behov av en särskild åtgärd från riksdagens sida med
anledning av den nyssnämnda motionen kan utskottet
inte se.
Sammantaget anser utskottet att regeringen
bedriver ett ambitiöst arbete när det gäller
regelförenkling för företagen. Intrycket är också
att det verkar finnas goda utsikter för positiva
resultat och att de mål och ambitioner som kom till
uttryck i riksdagens tillkännagivande hösten 2002
skall kunna uppnås. Samtidigt vill utskottet
framhålla att regelförenklingsarbetet är ett
pågående arbete som inte är slutfört. Det finns ett
antal områden där det framöver krävs ökade insatser
och i vissa fall ändrad inriktning. Utskottet vill
också återigen understryka den stora betydelse
regeringens skrivelser har för att riksdagen skall
kunna följa arbetet med regelförenklingar och göra
löpande utvärderingar.
Utskottet avstyrker härmed samtliga motioner i
berörda delar. Riksdagen bör också lägga regeringens
skrivelse med redogörelse för
regelförenklingsarbetet till handlingarna, liksom
redogörelsen från Riksrevisionens styrelse.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation.

Regelförenkling

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m),
Yvonne Ångström (fp), Krister Hammarbergh (m),
Mikael Oscarsson (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut
borde ha följande lydelse:

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:48
och Riksrevisionens styrelses redogörelse
2004/05:RRS13 till handlingarna och tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Kr239 yrkande 4, 2004/05:N9 yrkandena 1-5,
2004/05:N208, 2004/05:N235 yrkande 2, 2004/05:N254
yrkandena 3 och 4, 2004/05:N280, 2004/05:N294
yrkandena 1 och 2, 2004/05:N305 yrkandena 4, 5 och
8-10, 2004/05:N308 yrkande 1, 2004/05:N339,
2004/05:N393 yrkande 9, 2004/05:N394 yrkandena 1 och
2, 2004/05:N400 yrkande 2, 2004/05:N408 yrkande 5,
2004/05:N412 yrkande 7, 2004/05:N413 yrkande 1,
2004/05:N416 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A221 yrkande
7 och 2004/05: A350 yrkande 7, bifaller delvis
motion 2004/05:N398 yrkande 6 och avslår motionerna
2004/05:N8, 2004/05:N235 yrkandena 1 och 3 och
2004/05:N403 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi är - i likhet med vad som anförs i motion
2004/05:N9 (fp, m, kd, c) - mycket kritiska till hur
regeringen har skött arbetet med regelförenklingar
och hur riksdagens beställningar från våren 1999 och
hösten 2002 har hanterats. Regeringens arbete har
bedrivits motvilligt och utan entusiasm.

Regeringens oengagerade inställning till
förenklingsarbetet ledde till att de borgerliga
partierna tillsammans med Miljöpartiet - under
motstånd från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet
- i december 2002 drev igenom ett riksdagsbeslut med
syfte att få mer fart på förenklingsarbetet. Det
rörde sig om en genomgång under innevarande
mandatperiod av det regelverk som berör
företagandet, uppsättande av ett kvantitativt mål
för regelförenklingsarbetet, åtgärder för en
påtaglig minskning av företagens kostnader för
regelverket under innevarande mandatperiod,
framtagande av ett mått som visar hur regelbördan
utvecklas, ökning av takten i
regelförenklingsarbetet redan under år 2003,
inlämnande av anmälan till OECD med begäran om
granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige,
uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i
samband med administration av företagsstart samt
tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots
vid företagskontakter.
Regeringens passiva hållning till
regelförenklingsarbetet kan exemplifieras med att
den inte har framlagt någon proposition där
huvudmotivet - eller ett av huvudmotiven - varit att
förenkla reglerna för företag. Regeringen har inte
heller ändrat någon lag med det huvudsakliga syftet
att göra reglerna enklare för företag. Hanteringen
av Simplexgruppen är också ett uttryck för den
passivitet som har präglat den socialdemokratiska
regeringens regelförenklingsarbete. Gruppen har inte
fått det mandat och den uppbackning som hade krävts
för att arbetet skulle ha kunnat bedrivas på ett
effektivt sätt. Nu har gruppen avskaffats även till
namnet och berörda tjänstemän på
Näringsdepartementet har inordnats i den aktuella
enheten på departementet.
Regeringens hittillsvarande arbete med
regelförenklingar har präglats av mycket prat och
lite handling. Ett exempel på detta är den
beskrivning som lämnas i regeringens skrivelse om
arbetet med den s.k. 24-timmars-myndigheten och den
elektroniska förvaltningen. Av redovisningen att
döma pågår ett omfattande arbete på området. I den
granskning som Riksrevisionen presenterade i juni
2004 i rapporten Vem styr den elektroniska
förvaltningen? (RiR 2004:19) framkommer dock en
annan bild. Riksrevisionens samlade slutsats är att
den aktuella reformen har fått begränsat genomslag
hos samtliga tio granskade myndigheter. Det finns
allvarliga brister i förutsättningarna för
införandet av elektronisk förvaltning, vilket
drabbar såväl medborgare och företag som
myndigheterna själva, sägs det i rapporten.
Riksrevisionen bedömer att det finns risk för
betydande negativa konsekvenser för utvecklingen av
den elektroniska förvaltningen om inte de problem
och hinder som identifierats i granskningen
åtgärdas. Inrättandet av Nämnden för elektronisk
förvaltning och Delegationen för utveckling av
offentliga e-tjänster, som omnämns i regeringens
skrivelse, är enligt Riksrevisionen inte
tillräckliga för att lösa de problem som hotar
reformen och för att ta till vara dess potential.
Riksrevisionen lämnade mot bakgrund härav
rekommendationer under följande tre rubriker:
Regeringen bör ange vad som förväntas av
myndigheterna, Skapa bättre legala förutsättningar
samt Informationen till riksdagen kan förbättras.
Den kritiska hållning vi intar till hur regeringen
har bedrivit arbetet med regelförenklingar präglar
också den granskningsrapport som Riksrevisionen
presenterade i oktober 2004. Riksrevisionens
styrelse har till riksdagen överlämnat en
redogörelse angående regelförenklingar för företag,
enligt vilken den anser det angeläget att såväl
slutsatserna som samtliga rekommendationer i
Riksrevisionens rapport prövas av riksdagen i
samband med behandlingen av regeringens skrivelse.
Vi ställer oss bakom de slutsatser och
rekommendationer som presenteras i rapporten.
Riksrevisionen konstaterade i sin rapport att för
lite kraft läggs på att förenkla befintliga regler
och att regeringen därför måste öka sina insatser på
detta område. En genomgång av det befintliga
regelverket i syfte att förenkla det var en del av
riksdagsbeslutet i december 2002. Vi finner det
anmärkningsvärt att regeringen inte på tillbörligt
sätt har hörsammat detta. Riksrevisionen
rekommenderade vidare att regeringen i högre grad än
för närvarande i skrivelsen bör belysa tre aspekter,
nämligen ett försök till en samlad bedömning av hur
det totala flödet av förändrade lagar och
förordningar påverkar företagen, uppgift om vilka
lagar och förordningar som under året förändrats med
regelförenkling som huvudsyfte samt redovisning av
de svårigheter som finns i arbetet med att förändra
det befintliga regelverket. Riksrevisionens andra
rekommendationer kommenteras vidare i det följande.
Vi välkomnar arbetet med att systematiskt
kartlägga vad olika offentliga regelverk kostar de
svenska företagen i form av administrativa bördor.
Vi anser dock att detta arbete borde ha kunnat
inledas tidigare, med hänvisning till att den
beräkningsmodell som nu används har funnits i flera
år och använts redan år 2002 för en total
kartläggning av regelbördan i Nederländerna. Enligt
vår mening är det vidare inte acceptabelt att
regeringen valt att undanta flera stora regelverk
från kartläggningen, bl.a. jordbruks- och
livsmedelsområdena. Det betyder att drygt en
tredjedel av regelverket inte kommer att kartläggas.
Självklart skall hela regelverket kartläggas! Den
administrativa bördan är dessutom bara en del av vad
olika regelverk kostar företagen. Som exempel kan
nämnas miljöbalken, där den administrativa kostnaden
bara utgör en liten del av den totala bördan. Därför
anser vi att kartläggningsarbetet måste fortsätta
och omfatta samtliga kostnader för ett regelverk.
Först då går det att - på ett rättvisande sätt -
avgöra om fördelarna av att ha vissa regler uppväger
nackdelarna. En av Riksrevisionens rekommendationer
avser just den sistnämnda delen, dvs. att regeringen
närmare bör undersöka möjligheten att starta ett
utvecklingsarbete som syftar till att även beakta
övriga regelbördor, dvs. inte enbart administrativa
bördor.
Vi anser också att ett mål för
regelförenklingsarbetet bör sättas upp redan nu.
Regeringen tycks dock använda de pågående
mätningarna av regelverkets kostnader som en ursäkt
för att ytterligare skjuta på beslutet att slå fast
ett mål för hur mycket och hur fort regelbördan
skall minskas. Vi anser att arbetet med att förenkla
reglerna kan få större tyngd och ta fart på allvar
först när regering och riksdag tydligt formulerar
ett kvantitativt löfte med en bestämd tidsplan. Vi
vill därför att riksdagen skall uttala att
företagens administrativa kostnader för regelverket
skall minska med minst 25 % till år 2010. Det är ett
likartat mål som gäller bl.a. i Danmark. Riksdagen
bör också slå fast ett delmål som innebär att
regelbördan skall ha minskat med minst 10 % till år
2006.
I flera förordningar föreskrivs att alla nya
förslag till regler som berör företagen skall
granskas utifrån om de ökar eller minskar företagens
regelbörda. Den årliga granskning som Näringslivets
regelnämnd gör visar dock att detta oftast inte
sker. Bara i en bråkdel av fallen analyseras vilka
administrativa kostnader ett enskilt förslag innebär
för företagen. Så länge detta är fallet kommer inte
arbetet med att förenkla regelverket att kunna nå
några påtagliga resultat. Vi anser att det finns
goda skäl för att Sverige skall ta efter den ordning
som gäller i Nederländerna, där alla förslag till
nya eller ändrade regler som berör företagen måste
granskas av ett utomstående organ innan de kan träda
i kraft. Granskningen skall tillse att alla förslag
har ordentliga beskrivningar av konsekvenserna för
företagens regelbörda och göra det möjligt att
utforma förslagen så att de uppnår samma syfte på
ett enklare sätt. Vi föreslår att denna uppgift
skall läggas på ett nytt offentligt organ med
motsvarande oberoende ställning som Lagrådet. Denna
ordning skall gälla under en begränsad tid för att
skynda på regelförenklingsarbetet.
De kartläggningar som gjorts av regelbördan i
Nederländerna visar att närmare hälften av
företagens regelbörda har sitt ursprung i EU:s
regelverk. Därför är det ytterst viktigt att
förenklingsarbetet även bedrivs på EU-nivå. Vi
välkomnar de initiativ som har tagits av EG-
kommissionen och av bl.a. Nederländerna och Irland.
Sverige måste ansluta sig till de länder som driver
på regelförenkling på EU-nivå. Vi anser vidare att
EU bör inrätta en permanent regelrevision med
uppgift att förenkla existerande regelverk och
bevaka hur ny EG-lagstiftning påverkar företagens
administrativa börda.
Vi står bakom de 291 förslag till
regelförenklingar som regeringen presenterar i
skrivelsen. Det handlar dock - precis som i tidigare
skrivelser - främst om mycket små förändringar inom
spridda områden. Bara några enstaka förslag
innehåller uppskattningar av hur stora förenklingar
förslaget innebär; i övrigt får riksdagen sväva i
okunnighet om huruvida de 291 förslagen egentligen
innebär någon betydande förenkling av företagens
vardag. Att flera förslag innebär mycket begränsade
förenklingar kan exemplifieras med förslaget (nr
255) om att blanketter för att söka tillstånd att
använda radiosändare skall finnas tillgängliga på
Internet eller förslaget (nr 232) om att ta bort
kravet på tillstånd för att dra telefonledningar
över riksgränsen. I de fåtal fall regeringens lista
innebär en mer omfattande förenkling, såsom t.ex.
förslaget (nr 241) om Arbetsmiljöverkets plan att
ompröva hälften av sitt regelverk under de kommande
två åren, återstår att se om arbetet verkligen leder
till att reglerna blir färre och enklare. I
Riksrevisionens rapport, som presenterades i oktober
2004, kommenterades den beredning som då pågick med
departementens och myndigheternas handlingsplaner.
Arbetet med handlingsplanerna har haft en ad hoc-
karaktär, sades det i rapporten. Enligt vår mening
bekräftar utformningen av regeringens
handlingsprogram att den inte har insett
grundorsakerna till problemen.
Vi anser att det finns skäl att nu föreslå fler
och mer omfattande förenklingar än de som redovisas
i regeringens skrivelse. De förslag på avskaffade
eller förenklade regler som redovisas i det följande
behöver inte heller vänta tills den pågående
kartläggningen av regelbördan är avslutad. Förslagen
har grupperats i åtta områden.

Gör det lättare att starta ett företag

1. Ta bort de restriktioner som finns för närvarande för att få
F-skattsedel och låt i stället alla medborgare som
inte har skatteskulder eller näringsförbud få rätt
till F-skattsedel.

2. Gör det möjligt att registrera företag över
Internet.

Minska företagens allmänna uppgiftslämnande

3. Inför en princip om att det skall räcka för ett företag att
göra anmälan till en myndighet, då en och samma
händelse föranleder anmälningsplikt till flera
myndigheter.

4. Ge samtliga myndigheter som samlar in statistik,
i första hand SCB, i uppdrag att så långt möjligt
ersätta statistiska totalundersökningar med
urvalsundersökningar; totalundersökningar skall
endast tillämpas när det finns tungt vägande skäl.

Förenkla redovisningsreglerna

5. Undanta små och medelstora företag från den revisionsplikt
som gäller för större företag. Ett sådant undantag
tillämpas i de flesta EU-länder utom de nordiska.
Ett förslag om detta har dock nyligen framlagts i
Finland.

6. Förenkla redovisningsreglerna för enskilda
näringsidkare i enlighet med det förslag som
Bokföringsnämnden lagt fram.

Förenkla arbetsgivarreglerna

7. Avskaffa lagen om obligatorisk platsanmälan - de företag som
har ett intresse av att anmäla lediga arbeten till
arbetsförmedlingen kommer ändå att göra det.

8. Avskaffa kravet att företag med fler än tio
anställda skall redovisa sjukfrånvaro i
årsredovisningen.

9. Genomför utan dröjsmål de förslag som den
parlamentariska utredningen om nya regler för
arbetstid och semester (Knas) lade fram år 2003 och
som skall minska företagens administrativa börda
utan att arbetstagarnas förmåner försämras.

Förenkla skattereglerna

10. Förenkla företagens månatliga mervärdesskattedeklarationer
genom att slopa kravet att skattedeklarationen skall
skrivas under av behörig firmatecknare.

11. Gör reglerna för inlämnande av
skattedeklarationer mer flexibla för små företag.
Företag med en årsomsättning under 40 miljoner
kronor skall enligt gällande regler redovisa och
betala in mervärdesskatt senast den 12:e i andra
månaden efter redovisningsperioden. Denna regel har
börjat leda till problem för små företag i takt med
att den faktiska perioden för betalning av fakturor
har förlängts, särskilt beträffande fakturor från
små företag till stora.

Förenkla miljöbalken

12. Förenkla och arbeta om miljöbalken och de författningar och
föreskrifter som utfärdats om tillämpningen av den
för att uppnå följande: a) förkortning av
handläggningstiderna; b) begränsning av antalet
anmälnings- och tillståndspliktiga objekt; c)
tydliggörande av regelverket för dem som berörs;
d) minskad rapporteringsplikt eller i större
utsträckning anpassning av rapporteringskraven till
verksamhetens art; e) avkriminalisering av smärre
förseelser.

Förenkla plan- och bygglagen

13. Ändra plan- och bygglagen så att följande uppnås: a)
Kommunernas möjligheter att reglera handelsändamålet
avskaffas; b) fastighetsägaren ges initiativrätt i
planärendet; c) krav införs på att kommunen
handlägger planärenden inom viss tid och att det
införs en möjlighet att snabbt kunna avföra s.k.
okyn-nesöverklaganden; d) sakägarkretsen begränsas
till dem som rimligtvis berörs av åtgärden; e) krav
införs på att standardmässiga bygglov skall kunna
sökas på Internet senast om tre år; f) reglerna för
överklagande av planärenden förändras för att
åstadkomma en snabbare hantering; g) detaljplanerna
görs flexiblare vad gäller ändamålet för att lättare
kunna ändras om ett visst projekt kräver det.

Effektiv och samordnad tillsyn

14. Tillsynsverksamheten finansieras för närvarande av avgifter
från de företag som är föremål för tillsynen.
Tillsyn kan vara berättigad i många fall, men den
bör samordnas mellan myndigheter bättre än vad som
sker för närvarande och anpassas så att den inte
stör företagens verksamhet mer än absolut
nödvändigt.

Sammanfattningsvis anser vi att riksdagen bör anmoda
regeringen att göra följande:

- kartlägga företagens alla kostnader för de
offentliga regelverken,
- lägga fast ett mål om att företagens
administrativa kostnader för regelverket skall
minska med minst 10 % fram till år 2006 och med
minst 25 % fram till år 2010,
- inrätta ett oberoende offentligt organ med
uppgift att granska alla förslag till nya och
ändrade regler utifrån vilka konsekvenser de har för
företagens regelbörda,
- agera inom EU beträffande regelförenkling på det
sätt som angetts i motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c),
- lägga fram förslag till regelförenklingar på de
åtta områden som har redovisats i det föregående.

Med ett sådant beslut blir den nämnda motionen helt
tillgodosedd och tillstyrks. Även de flesta övriga
motionerna blir tillgodosedda i berörda delar och
tillstyrks. Motion 2004/05:N235 (fp), i vilken
föreslås bl.a. att regelbördan för de små företagen
skall minska med minst en tredjedel före valet år
2006 och att det skall införas ett regelbördetak,
avstyrks i dessa båda delar. Även motion
2004/05:N403 (fp, m, kd, c), där det föreslås att
Skåne skall bli försöksregion när det gäller bl.a.
regelförenklingar för företag, avstyrks. Motion
2004/05:N8 (s) avstyrks också, men vi noterar att
motionären för fram ett antal goda idéer för att
åstadkomma en servicekultur hos myndigheterna
gentemot företagen. Riksdagen bör vidare lägga
regeringens skrivelse och redogörelsen från
Riksrevisionens styrelse till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelse 2004/05:48

I skrivelse 2004/05:48 presenterar regeringen ett
handlingsprogram för minskad administration för
företagen m.m.

Riksrevisionens styrelses
redogörelse 2004/05:RRS13

I redogörelse 2004/5:RRS13 redovisar Riksrevisionens
styrelse sina överväg-anden med anledning av
Riksrevisionens granskningsrapport (RiR 2004:23) om
regelförenklingar för företag.

Motioner med anledning av skrivelsen

2004/05:N8 av Christina Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om regelförenklingar för
småföretag.

2004/05:N9 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, kd, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionens avsnitt 5.1 anförs om att
kartlägga företagens alla kostnader för de
offentliga regelverken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionens avsnitt 5.2 anförs om att
företagens administrativa kostnader för
regelverket skall minska med minst 10 % fram till
år 2006 och med minst 25 % fram till år 2010.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionens avsnitt 5.3 anförs om att
inrätta ett oberoende offentligt organ med uppgift
att granska alla förslag till nya och ändrade
regler utifrån vilka konsekvenser de har för
företagens regelbörda.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionens avsnitt 5.4 anförs om
regelförenkling på EU-nivå.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram skarpa
förslag till regelförenklingar på de åtta områden
som anges i motionens avsnitt 5.5.

Motioner från allmänna motionstiden

2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konstnärer som
småföretagare.

2004/05:N208 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av
regelförenklingar för det svenska nyföretagandet i
syfte att skapa bättre villkor för entreprenörer i
Sverige.

2004/05:N235 av Anna Grönlund Krantz (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att minska
regelbördan för de små företagen med minst en
tredjedel före valet 2006.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa s.k.
konsekvensanalyser vid regelförändringar som berör
småföretag.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa ett
regelbördetak.

2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad service
till företagare via one-stop shops.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad service
till företagare via en företagswebbportal.

2004/05:N280 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om regelförenklingsarbetet.

2004/05:N294 av Henrik von Sydow (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett mål att minska
regelmassan för företagande med 25 % till år 2010.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett oberoende
institut för regelförenkling.

2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
permanent regelrevision inom EU (avsnitt 5.2).

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
konkreta förslag om regelförenklingar i enlighet
med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.2.1).

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om striktare tillämpning av kraven på
konsekvensanalys i existerande lagstiftning
(avsnitt 5.2.5).

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att stärka rättstryggheten för
företagare i enlighet med vad som anförs i
motionen (avsnitt 5.2.1).

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i övrigt anförs i motionen om
regelförenkling och minskning av företagens
administrativa börda (avsnitt 5.2).

2004/05:N308 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp,
c, kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov av
förenklade regelverk.

2004/05:N339 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett bättre klimat för
småföretag och småföretagare.

2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om genomförande av
Småföretagsdelegationens förslag.

2004/05:N394 av Tobias Krantz (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om minskat krångel
för företagandet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det skall bli
lättare att starta och registrera företag,
exempelvis via Internet.

2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att företagens
regelbörda bör minska med 25 % inom en
fyraårsperiod.

2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om enklare regler för
företagen.

2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd,
c):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skåne skulle få
gå före och bli försöksregion för förenklade regler
vad avser skattepolitik, förenklingar för
företagande, arbetsrättslagstiftning och
arbetskraftsinvandring.

2004/05:N408 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om s.k. one-stop
shops.

2004/05:N412 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av minskad
byråkrati, myndighetskontroll och
regelförenklingar.

2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om färre och enklare
regler för företagare.

2004/05:N416 av Kenneth Johansson och Sven Bergström
(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samordning mellan
myndigheter när det gäller tillståndsgivn