Näringsutskottets betänkande
2004/05:NU1
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna
anslagen för budgetåret 2005 inom utgiftsområde 24
Näringsliv (totalt ca 3,9 miljarder kronor).
Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad
regeringen föreslagit avstyrks av utskottet.
Företrädarna i utskottet för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet har avstått från att delta i beslutet
om anslag. De erinrar i särskilda yttranden om de
budgetförslag som framlagts av respektive parti.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen skall
avslå motionsyrkanden om näringspolitikens
inriktning. Utskottet redogör för sin syn på
näringspolitikens inriktning, vilken överensstämmer
med den som redovisas i budgetpropositionen och med
vad som har överenskommits i överläggningar mellan
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I en
reservation (m, fp, kd, c) presenteras dessa
partiers gemensamma uppfattning i frågan.
Utskottet tillstyrker att regeringen får vidta de
åtgärder som behövs för bildandet av och
verksamheten i ett holdingbolag för
innovationsfrämjande åtgärder. Holdingbolaget skall
bildas gemensamt av de sju teknikbrostiftelserna,
Stiftelsen Industrifonden och staten. Riksdagen bör
också ge ett bemyndigande till regeringen rörande
finansiering av Almis innovationslån. Båda dessa
beslut innebär att förutsättningarna avseende
såddfinansieringen kommer att förbättras. Tillgången
till kapital i tidiga skeden, såddkapital, är ett
centralt område som har konstaterats vara en kritisk
faktor för tillkomsten av nya företag med
utvecklingspotential. På detta område är det
motiverat med statliga insatser. I två reservationer
(m, fp, c respektive kd) tillstyrks också
regeringens förslag, men reservanterna efterlyser
ytterligare innovationsfrämjande åtgärder. I en
annan reservation (c) förordas att riskkapitalfonder
för miljöinvesteringar i näringslivet skall
inrättas.
I betänkandet behandlas vidare vissa frågor
angående förvaltningen av statligt ägda bolag.
Utskottet tillstyrker därvid att regeringen skall
ges ett bemyndigande avseende låneramar till
järnvägsrelaterade bolag, varigenom de berörda
bolagen kan få en grund för att ta upp lån på den
öppna kreditmarknaden. I en reservation (m, fp, kd,
c) avvisas bemyndigandet, med hänvisning till att
regeringen först måste presentera en långsiktig
lösning av problemen i de berörda företagen.
Utskottet tillstyrker även att regeringen skall ges
bemyndigande att avyttra hela eller delar av
aktieinnehavet i det börsregistrerade företaget
OMHEX AB, som bl.a. driver värdepappersmarknader i
Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga och Vilnius,
eller att förvärva ytterligare aktier i bolaget. I
en reservation (m, fp, kd, c) förordas att
regeringen skall bemyndigas att avyttra hela det
statliga ägandet i OMHEX, men något bemyndigande
avseende förvärv av ytterligare aktier vill
reservanterna inte ge.
Utskottet tillstyrker också den av regeringen
föreslagna ändringen av riktlinjerna för det
statliga bolaget Sveaskog AB och som innebär att
bolaget skall kunna bedriva en utökad verksamhet
inom områdena naturturism, rekreation och
upplevelser. Skogen har generellt sett en stor
betydelse som källa för rekreation och upplevelser
och det är rimligt att Sveaskog får ett uttryckligt
uppdrag av statsmakterna på detta område, anför
utskottet. Verksamheten skall bedrivas på
marknadsmässiga grunder, med avkastningskrav som
baseras på det sysselsatta kapitalet och på
risknivån. I två reservationer (m, fp respektive kd,
c) avvisas regeringens förslag. I den förstnämnda
reservationen argumenteras för en försäljning av
Sveaskog, och i den andra reservationen förordas
andra riktlinjer för bolagets verksamhet än vad
regeringen har föreslagit.
Förslaget i budgetpropositionen om godkännande av
att regeringen under år 2005 skall få vidta åtgärder
för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda
företag tillstyrks av utskottet, med hänvisning till
tidigare beslut av riksdagen i frågan. Detta förslag
avvisas i en reservation (m, fp, kd, c), i linje med
tidigare ställningstaganden i riksdagen av
företrädarna för de fyra nämnda partierna.
Ytterligare två förslag i propositionen tillstyrks
av utskottet. Det ena rör bildandet av en ideell
förening för att utveckla metoder för enklare
handel, där staten skall kunna vara medlem. I en
reservation (m) avvisas detta förslag. Det andra
förslaget gäller en lagändring som möjliggör att en
nu pågående försöksverksamhet avseende medverkan av
konsumentombudsmannen i vissa tvister kan fortsätta
till utgången av år 2006.
Slutligen avstyrker utskottet två motionsyrkanden
rörande kravet på Bolagsverket att kungöra i Post-
och Inrikes Tidningar vad som införs i
aktiebolagsregistret och den därtill kopplade frågan
om finansieringen av Svenska Akademiens ordbok.
Utskottet står fast vid tidigare ställningstaganden
och hänvisar till en aviserad proposition under år
2005.
Innehållsförteckning
Sammanfattning.....................................
1
Innehållsförteckning...............................
3
Utskottets förslag till riksdagsbeslut.............
8
Redogörelse för ärendet...........................
11
Ärendet och dess beredning......................
11
Utskottets överväganden...........................
12
Inledning.......................................
12
Näringspolitikens inriktning....................
13
Propositionen................................
13
Motionerna...................................
17
Vissa kompletterande uppgifter...............
22
Utskottets ställningstagande.................
22
Innovationsfrämjande åtgärder...................
24
Propositionen................................
24
Inledning..................................
24
Ökade möjligheter för nya produkter att
kommersialiseras........................
25
Finansiering av Almis innovationslån.......
28
Motionerna...................................
29
Vissa kompletterande uppgifter...............
32
Utskottets ställningstagande.................
36
Inledning..................................
36
Innovationsfrämjande åtgärder..............
36
Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar
i näringslivet..........................
38
Vissa frågor angående förvaltningen av
statligt ägda bolag..........................
38
Låneramar till järnvägsrelaterade bolag......
38
Propositionen..............................
38
Motionen...................................
39
Utskottets ställningstagande...............
40
Statens aktier i OMHEX AB....................
40
Propositionen..............................
40
Motionen...................................
41
Utskottets ställningstagande...............
42
Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB...........
42
Propositionen..............................
42
Motionerna.................................
43
Vissa kompletterande uppgifter.............
45
Utskottets ställningstagande...............
46
Centrum för enklare handel......................
48
Propositionen................................
48
Utskottets ställningstagande.................
49
Medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa
tvister......................................
49
Propositionen................................
49
Vissa komplettande utgifter..................
49
Utskottets ställningstagande.................
50
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv....
50
Inledning....................................
50
Näringspolitik..................................
50
Verket för innovationssystem:
Förvaltningskostnader (26:1)...............
50
Propositionen..............................
50
Motionerna.................................
51
Verket för innovationssystem: Forskning
och utveckling (26:2)......................
51
Propositionen..............................
51
Motionen...................................
51
Verket för näringslivsutveckling:
Förvaltningskostnader (38:1)...............
51
Propositionen..............................
51
Motionerna.................................
52
Näringslivsutveckling m.m. (38:2)............
52
Propositionen..............................
52
Motionerna.................................
52
Vissa kompletterande uppgifter.............
53
Institutet för tillväxtpolitiska studier:
Förvaltningskostnader (38:3).................
55
Propositionen..............................
55
Motionerna.................................
55
Turistfrämjande (38:4).......................
55
Propositionen..............................
55
Motionerna.................................
55
Vissa kompletterande uppgifter.............
56
Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersöknings-verksamhet m.m.
(38:5).........................................................
56
Propositionen..............................
56
Motionen...................................
56
Vissa kompletterande uppgifter.............
56
Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning
(38:6)......................
57
Propositionen..............................
57
Sveriges geologiska undersökning:
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
m.m.
(38:7)....................................................
57
Propositionen..............................
57
Patent- och registreringsverket..............
57
Propositionen..............................
57
Patentbesvärsrätten (38:8)...................
57
Propositionen..............................
57
Bolagsverket.................................
58
Propositionen..............................
58
Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer
(38:9).....................................
58
Propositionen..............................
58
Upprätthållande av nationell metrologi
m.m. (38:10)...............................
58
Propositionen..............................
58
Elsäkerhetsverket (38:11)....................
59
Propositionen..............................
59
Bidrag till standardisering och FoU inom
experimentell teknik m.m.
(38:12).....................
59
Propositionen..............................
59
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader
(38:13)....................................
60
Propositionen..............................
60
Rymdverksamhet (38:14).......................
60
Propositionen..............................
60
Motionerna.................................
61
Vissa kompletterande uppgifter.............
61
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
(38:15)....................................
62
Propositionen..............................
62
Konkurrensverket (38:16).....................
62
Propositionen..............................
62
Motionerna.................................
63
Vissa kompletterande uppgifter.............
63
Konkurrensforskning (38:17)..................
64
Propositionen..............................
64
Motionerna.................................
64
Medel till AB Göta kanalbolag för
upprustning och drift av kanalen
(38:18)..............
64
Propositionen..............................
64
Kostnader för omstrukturering och
genomlysning av statligt ägda företag
m.m.
(38:19)...................................................
64
Propositionen..............................
64
Motionerna.................................
65
Kapitalinsatser i statliga bolag (38:20).....
65
Propositionen..............................
65
Motionerna.................................
67
Vissa kompletterande uppgifter.............
67
Avgifter till vissa internationella
organisationer (38:21).....................
69
Propositionen..............................
69
Revisorsnämnden..............................
70
Propositionen..............................
70
Inventering av statlig mark med
saneringsbehov.............................
70
Motionen...................................
70
Vissa kompletterande uppgifter.............
70
Mätning av företagens administrativa börda...
71
Motionen...................................
71
Vissa kompletterande uppgifter.............
71
Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande........................
72
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Myndighets-verksamhet
(39:1)................
72
Propositionen..............................
72
Kommerskollegium (39:2)......................
72
Propositionen..............................
72
Motionen...................................
73
Exportfrämjande verksamhet (39:3)............
73
Propositionen..............................
73
Motionen...................................
74
Investeringsfrämjande (39:4).................
74
Propositionen..............................
74
Avgifter till internationella
handelsorganisationer (39:5)...............
74
Propositionen..............................
74
Exportkreditnämnden..........................
75
Propositionen..............................
75
Konsumentpolitik................................
75
Marknadsdomstolen (40:1).....................
75
Propositionen..............................
75
Konsumentverket (40:2).......................
76
Propositionen..............................
76
Motionerna.................................
76
Vissa kompletterande uppgifter.............
76
Allmänna reklamationsnämnden (40:3)..........
77
Propositionen..............................
77
Fastighetsmäklarnämnden (40:4)...............
77
Propositionen..............................
77
Åtgärder på konsumentområdet (40:5)..........
78
Propositionen..............................
78
Motionerna.................................
78
Bidrag till miljömärkning av produkter
(40:6).....................................
78
Propositionen..............................
78
Motionerna.................................
78
Utskottets ställningstagande....................
79
Inledning....................................
79
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv.................................
79
Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda
företag....................................
81
Bolagsverkets publiceringskrav..................
81
Bakgrund.....................................
82
Motionerna...................................
82
Vissa kompletterande uppgifter...............
83
Utskottets ställningstagande.................
84
Reservationer.....................................
86
1. Näringspolitikens inriktning (m, fp,
kd,
c)...........................................
86
2. Innovationsfrämjande åtgärder (m, fp, c).....
88
3. Innovationsfrämjande åtgärder (kd)...........
89
4. Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i
näringslivet (m, fp, kd -
motiveringen)..........................
91
5. Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i
näringslivet (c).............................
91
6. Låneramar till järnvägsrelaterade bolag
(m, fp, kd, c)...............................
92
7. Statens aktier i OMHEX AB (m, fp, kd, c).....
92
8. Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB (m, fp)...
93
9. Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB (kd, c)...
94
10.Centrum för enklare handel
(m)...............
94
11.Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda
företag (m, fp, kd, c).......................
95
Särskilda yttranden...............................
97
1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (m)...............................
97
2 Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (fp)..............................
99
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (kd).............................
100
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv (c)..............................
103
Bilagor
1. Förteckning över behandlade förslag...........
105
2. Regeringens lagförslag........................
111
3. Regeringens och oppositionspartiernas
förslag till anslag för år 2005 inom
utgiftsområde
Näringsliv...................................................
112
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Näringspolitikens inriktning
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365
yrkande 14, 2004/05:N210, 2004/05:N241 yrkande 8,
2004/05:N242 yrkande 6, 2004/05:N260,
2004/05:N284 yrkande 1, 2004/05:N393 yrkandena
1-3 och 31, 2004/05:
N398 yrkandena 2 och 5, 2004/05:N400 yrkande 1
och 2004/05:N401 yrkande 4.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2.Innovationsfrämjande åtgärder
a) Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de
åtgärder som behövs för bildandet av och
verksamheten i holdingbolag för
innovationsfrämjande åtgärder. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24
punkt 2.
b) Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera
influtna amorteringar m.m. till följd av
såddfinansiering för innovationsfrämjande
åtgärder i enlighet med vad som förordas i
propositionen. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 3.
c) Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L214
yrkande 3, 2004/05:L251 yrkande 3, 2004/05:L372
yrkande 3, 2004/05:N247, 2004/05:N254 yrkande 5,
2004/05:N373 yrkande 7, 2004/05:N392 yrkande 1,
2004/05: N393 yrkande 12, 2004/05:N408 yrkandena
2 och 4, 2004/05:N432 och 2004/05:N436.
Reservation 2 (m, fp, c)
Reservation 3 (kd)
3.Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar
i näringslivet
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ507 yrkande
8.
Reservation 4 (m, fp, kd) - motiv.
Reservation 5 (c)
4.Låneramar till järnvägsrelaterade bolag
Riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2005
besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ
AB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB,
Jernhusen AB och AB Swedcarrier på sammanlagt 5
100 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 4
och avslår motion 2004/05:N373 yrkandena 1 och 2.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)
5.Statens aktier i OMHEX AB
Riksdagen bemyndigar regeringen att
a) avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i
OMHEX AB eller
b) förvärva ytterligare aktier i bolaget,
c) vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att
genomföra transaktioner enligt punkterna a) och
b).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 24 punkt 5 och avslår motion
2004/05:N373 yrkandena 3 och 4.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
6.Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB
Riksdagen godkänner att regeringen vid
förvaltningen av Sveaskog AB, utöver vad som
tidigare beslutats, följer de riktlinjer som
förordas i propositionen. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24
punkt 6 och avslår motionerna 2004/05:MJ439
yrkande 1, 2004/05:MJ508 yrkande 29, 2004/05:N256
yrkande 21, 2004/05:N340, 2004/05:N373 yrkande 5
och 2004/05:N443.
Reservation 8 (m, fp)
Reservation 9 (kd, c)
7.Centrum för enklare handel
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
bildandet av en ideell förening för att utveckla
metoder för enklare handel. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24
punkt 9.
Reservation 10 (m)
8.Försöksverksamhet avseende medverkan av
Konsumentombudsmannen i vissa tvister
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet
avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i
vissa tvister. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 1.
9.Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv
a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2005 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå
ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare
gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 607
000 000 kr under år 2006 och 993 000 000 kr efter
år 2006. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 7.
b) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av högst 200 000 000 000 kr för
exportkreditgarantier. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 10.
c) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av högst 10 000 000 000 kr för
investeringskreditgarantier. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24
punkt 11.
d) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2005 besluta att Exportkreditnämnden får
obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för
skadeutbetalningar. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 12.
e) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2005 för ramanslaget 26:2 Verket för
innovationssystem: Forskning och utveckling ingå
ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare
gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 800
000 000 kr under år 2006 och 1 100 000 000 kr
efter år 2006. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 13.
f) Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen
under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
regeringens förslag i bilaga 3. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24
punkt 14.
g) Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L291
yrkande 6, 2004/05:N202, 2004/05:N367,
2004/05:N373 yrkande 8, 2004/05:N383,
2004/05:N387, 2004/05:N393 yrkande 32 i denna del
och 2004/05:N413 yrkande 15.
10.Förbättrad kapitalstruktur i statligt
ägda företag
Riksdagen godkänner att regeringen under år
2005 vidtar åtgärder för en förbättrad
kapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de
villkor som förordas i propositionen. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 24 punkt 8 och avslår motionerna
2004/05:Fi232 yrkande 15, 2004/05:N373 yrkande 6
och 2004/05:N393 yrkande 32 i denna del.
Reservation 11 (m, fp, kd, c)
11.Bolagsverkets publiceringskrav
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr368 yrkande
36 och 2004/05: N362.
Stockholm den 25 november 2004
På näringsutskottets vägnar
Marie Granlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie
Granlund (s), Per Bill (m)*, Ingegerd Saarinen (mp),
Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp)*, Sylvia
Lindgren (s), Berit Högman (s), Lennart Beijer (v),
Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m)*, Carina
Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp)* Åsa
Torstensson (c)*, Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie
Pålsson (m)*, Lars Johansson (s) och Mikael
Oscarsson (kd)*.
* Har avstått från att delta i beslutet under punkt
9.
2004/05
NU1
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas
..dels proposition 2004/05:1 (budgetpropositionen)
såvitt gäller utgiftsom-råde 24 Näringsliv,
..dels 35 motioner från allmänna motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför
utskottet lämnats av företrädare för
Näringsdepartementet och Sveaskog AB.
Utskottets överväganden
Inledning
Riksdagen har den 24 november 2004 fattat beslut om
ramarna för de olika utgiftsområdena för år 2005 och
en preliminär fördelning av utgifter på
utgiftsområden för åren 2006 och 2007 och därvid
ställt sig bakom de ramar för utgiftsområde 24
Näringsliv som angivits i budgetpropositionen (prop.
2004/05:1, bet. 2004/05:FiU1). I reservationer (m;
fp; kd; c) förordades avvikelser från dessa ramar.
Av följande tabell framgår regeringens och de olika
partiernas förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för
år 2005 är ca 3,9 miljarder kronor.
Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv
----------------------------------------------------
År Ram/Utgifts-Avvikelser från ramen
beräkning (milj. kr.)
----------------------------------------------------
m fp kd c
----------------------------------------------------
2005 (föresl. 3 891 - - - 15 - 130
utgiftsram) 80 356
----------------------------------------------------
2006 (prel. 3 774 - - - 11 - 140
utgiftsram) 91 356
----------------------------------------------------
2007 3 557 - - - 11 - 147
(utgiftsberäkning) 91 356
----------------------------------------------------
Efter ett inledande avsnitt om
näringspolitikens inriktning och
avsnitt om förslag i
budgetpropositionen om
innovationsfrämjande åtgärder, om
vissa frågor angående förvaltningen
av statligt ägda bolag, om centrum
för enklare handel och om
försöksverksamhet avseende medverkan
av Konsument-ombudsmannen i vissa
tvister redovisas i det följande
regeringens förslag avseende de
olika verksamheter som ingår i
utgiftsområde 24 och motsvarande
förslag i aktuella motioner. De
förslag som framlagts i motionerna
(m; fp; kd; c) har dock som
utgångspunkt en annan ram för
utgiftsområdet än vad regeringen har
föreslagit och vad riksdagen har
ställt sig bakom. Beslut om anslag
inom ett utgiftsområde skall, enligt
budgetprocessens regler, fattas
genom ett beslut. De olika anslagen
skall alltså fastställas i ett och
samma beslut.
Näringspolitikens inriktning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
näringspolitikens inriktning. Utskottet
redogör för sin syn på näringspolitikens
inriktning, vilken ligger i linje med den som
redovisas i budgetpropositionen och med vad
som har överenskommits i överläggningar
mellan regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet. Jämför reservation 1 (m, fp,
kd, c).
Propositionen
Politikområdet Näringspolitik omfattar följande sex
verksamhetsområden: kapitalförsörjning;
entreprenörskap, information, rådgivning och
kompetens-utveckling; regler, tillstånd och tillsyn;
konkurrens; forskning och utveckling;
omvärldsanalys, utvärdering och statistik.
..Målet för politikområdet Näringspolitik är att
främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad
sysselsättning genom fler och växande företag. I
budgetpropositionen för år 2003 redogjorde
regeringen för en ambition som innebar att antalet
nystartade företag liksom antalet personer som var
företagare skulle öka. En ökad ekonomisk aktivitet
genom fler och växande företag är grundläggande för
att främja tillväxten både i Sverige och i Europa.
Tillväxten är i sig en förutsättning för att värna
om och utveckla arbetstillfällen, välfärd och
jämställdhet.
..Cirka 553 000 företag var under år 2002 verksamma
inom industri-, bygg- eller tjänstenäringarna,
vilket är en ökning med nästan 20 % i förhållande
till år 1997. Under perioden 1997-2002 ökade
företagsstocken i Sverige med i genomsnitt 3,7 % per
år. Under samma period har antalet företag inom
tjänsteproducerande branscher ökat mer än inom de
varuproducerande branscherna. Tjänstesektorn stod
för 79,5 % av antalet företag år 2002, vilket var
1,4 procentenheter högre än år 1997. Antalet
nystartade företag uppgick år 2002 till 37 400
företag, varav 84 % var tjänsteproducerande och 16 %
varuproducerande företag. Nyföretagandet har från år
1994 till år 2001 legat stabilt på en årlig nivå
kring 36 000 företag. En undersökning från
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)
visar att ca 55 % av de företag som startade sin
verksamhet under år 1998 fortfarande var verksamma
tre år efter start. Av de företag som startades år
2002 leddes 29 % av enbart kvinnor och 62 % av
enbart män. I 7 % av företagen bestod ledningen av
både kvinnor och män. (För resterande 2 % av
företagen fanns ingen uppgift om huruvida ledningen
utgjordes av kvinnor och/eller män.) Antalet
företagskonkurser fortsatte att öka något under år
2003. Jämfört med år 2002 ökade antalet av tingsrätt
beslutade företagskonkurser med ca 4 %, vilket
motsvarar drygt 8 200 konkurser år 2003.
Företagsformerna enskild firma och handelsbolag står
för ökningen av antalet konkurser, medan
aktiebolagens konkurser låg på ungefär samma nivå
som föregående år. Antalet anställda personer som
berördes av konkurs under år 2003 uppgick till
knappt 27 000 personer, vilket var lika många som år
2002.
..År 2003 uppgick antalet verksamma företagare till
346 500, vilket motsvarar 8,4 % av antalet
sysselsatta. Fördelningen mellan manliga och
kvinnliga företagare har under perioden 1990-2003
varit relativt konstant med ca 74 % män och 26 %
kvinnor. Antalet kvinnor som startar nya företag
ökar dock, och år 2002 leddes ca 29 % av de
nystartade företagen av enbart kvinnor. Antalet
utlandsfödda företagare uppgick år 2003 till 41 500
personer. De utgör därmed 12 % av det totala antalet
företagare, en andel som har ökat marginellt jämfört
med år 2002. Detta år hade nära 98 % av alla företag
färre än 20 anställda. Majoriteten av dessa företag
är s.k. soloföretag, dvs. företagaren hade inga
anställda. Stora företag med fler än 250 anställda
utgör endast 0,14 % av alla företag men är viktiga
ur sysselsättningssynpunkt, eftersom de står för
nästan 40 % av antalet anställda i den privata
sektorn. I genomsnitt uppgick antalet anställda per
företag till drygt 4 personer under år 2002. Under
perioden 1994-2003 ökade antalet anställda i den
privata sektorn med nästan 397 000 personer, medan
antalet anställda i den offentliga sektorn har
minskat med nästan 64 000 under samma period.
Flertalet indikatorer visar att utvecklingen går i
positiv riktning i förhållande till målet för
näringspolitiken.
..Under rubriken Politikens inriktning påpekas i
propositionen att ökat företagande är av stor
betydelse för den svenska tillväxten och
sysselsättningen. Regeringen arbetar med att
utveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet,
både för att öka nyföretagandet och för att få redan
etablerade företag att växa. Den nationella
näringspolitiken är en del i ett europeiskt
sammanhang. Det näringspolitiska arbetet inom EU
präglas av Lissabonmålsättningen om EU:s
konkurrenskraft och av EU:s strategi för en hållbar
utveckling. Några förslag från kommissionen som har
stor betydelse för den svenska näringspolitiken är
ramdirektivet för tjänstehandel, den nya
kemikaliestrategin och kommissionens förslag till
rättsakter rörande finansieringen av tjänster av
allmänt ekonomiskt intresse. Arbetet med
handlingsplanen för innovationer och ett nytt
flerårigt program för att öka företagarandan och
konkurrenskraften fortsätter också. Den svenska
näringspolitikens inriktning ligger väl i linje med
EU:s sysselsättningsstrategi och dess mål och
riktlinjer. EU:s målsättning inom riktlinjen rörande
skapande av nya arbetstillfällen och företagaranda
är att medlemsstaterna skall främja företagaranda,
innovation, investeringsförmåga och ett gynnsamt
affärsklimat för alla företag. Det är av särskilt
intresse att skapa arbetstillfällen inom nya
företag, inom tjänstesektorn samt inom sektorn
forskning och utveckling. För småföretag skall
politiska initiativ inriktas på att förenkla och
minska de administrativa bördorna, minska
regelverket vid etablering av företag och
anställning av personal samt underlätta
kapitalanskaffning. Det är också viktigt att främja
allmän och yrkesinriktad utbildning i företagande.
De insatser som regeringen presenterar i det
aktuella avsnittet överensstämmer helt med EU:s
målsättning. Sveriges stora satsningar på
utbildning, kompetensutveckling, forskning och
utveckling har tillsammans med stora IT-
investeringar skapat ett gynnsamt klimat för
kunskapsbaserat företagande.
..Det finns ett antal omvärldsfaktorer som påverkar
förutsättningarna för hållbar tillväxt och som
innebär nya utmaningar. Den ökande globaliseringen
innebär att företagens investeringar blir alltmer
internationellt rörliga och förläggs i allt högre
grad till de regioner och länder som har de bästa
förutsättningarna. Attraktiva och geografiskt
koncentrerade kunskapsmiljöer blir därmed mer
betydelsefulla för investeringarnas lokalisering.
Den större betydelsen av unika produkter och ökat
kunskapsinnehåll i produktionen leder till att
konkurrenskraften alltmer kommer att ligga i en god
kunskapsförsörjning, produktförnyelse, effektiva
produktionsprocesser och en flexibel och
ändamålsenlig arbetsorganisation. De ökade kraven på
hållbar utveckling innebär att produktion och
konsumtion måste ske på ett ekologiskt, ekonomiskt
och socialt hållbart sätt. De nationer som är
föregångare i omställningen till ett hållbart
samhälle kan ha mycket att vinna. Den ökande andelen
äldre i befolkningen innebär att allt färre kommer
att behöva försörja allt fler. Detta ställer krav på
ökat arbetskraftsdeltagande samt ökad produktivitet.
Det innebär också nya krav, inte minst på offentliga
tjänster inom vård och omsorg. Informationstekniken
utgör ett nödvändigt stöd för att effektivisera
verksamheten och nya affärsmöjligheter kommer att
öppnas utifrån äldres livsstil och köpkraft.
..Politikområdet Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande består av följande delområden:
inre marknaden; handelspolitik; handels- och
investeringsfrämjande; näringslivsutveckling i
Östersjöregionen. Politikområdets verksamhet syftar
till att skapa tillväxt, sysselsättning och
utveckling i Sverige genom att främja öppen handel
och avveckla handelshinder i samklang med målet om
en rättvis och hållbar global utveckling. Det sker
genom att öka rörligheten på EU:s inre marknad,
vilket också förbättrar EU-ländernas
konkurrenskraft. Även globalt värnas och utvecklas
öppna, enkla, rättvisa och legitima ramvillkor för
internationell handel och investeringar inom ramen
för WTO och genom EU:s handelsavtal med andra
länder. OECD är ett viktigt forum för att skapa
tydliga regler och riktlinjer för internationell
samverkan, erfarenhetsutbyte mellan länder och
kvalificerad analys. Som en del av verksamheten
ingår insatser som syftar till att företag skall ta
ökat etiskt, socialt och miljömässigt ansvar och
motverka korruption. Målet med politikområdet uppnås
genom att bl.a. främja export, import och utländska
investeringar i Sverige samt stärka profileringen av
Sverige i utlandet liksom ekonomiskt, socialt och
ekologiskt hållbar utveckling i Östersjöregionen.
..Målet för politikområdet är en effektiv inre
marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett
förstärkt multilateralt handelssystem inom WTO, ökad
svensk export och ökade utländska
direktinvesteringar i Sverige. Under rubriken
Politikens inriktning sägs att Sverige för sitt
välstånd och sin framtida utveckling är beroende av
den globala ekonomiska utvecklingen samt ett
omfattande ekonomiskt utbyte med omvärlden. Detta
illustreras av att Sveriges export år 2003 utgjorde
44 % av BNP och att ca 60 % av landets samlade
varuproduktion exporterades. Under år 2003 utgjorde
importen ca 37 % av BNP, och handelsnettot
(differensen mellan export och import) fortsatte
vara positivt och uppgick till ca 161 miljarder
kronor. Regeringens arbete med att åstadkomma
tillväxt och sysselsättning hänger nära samman med
utvecklingen på den internationella arenan. Genom
aktivt och kraftfullt agerande för en öppnare och
mer rättvis handel, med förutsägbara och
konkurrensneutrala spelregler och en väl fungerande
inre marknad samt genom handels- och
investeringsfrämjandet bidrar politikområdet till
att öka tillväxttakten i svensk ekonomi, liksom till
att uppnå regeringens sysselsättningsmål. Sveriges
arbete för en öppnare världshandel förenas inom den
samlade utrikespolitiken med en strävan efter en
ekonomiskt och ekologiskt, jämställd och socialt
hållbar utveckling som bidrar till att uppfylla FN:s
millennieutvecklingsmål. Utvecklingsländernas
förmåga att delta i världshandeln är ett viktigt
bidrag till deras möjligheter att generera resurser
för att bekämpa fattigdom. De svenska konsumenternas
intressen värnas och näringslivet ges bättre
förutsättningar att bedriva handel till gagn för
ökad sysselsättning, välfärd och tillväxt. För att
globaliseringens fördelar skall komma
utvecklingsländerna till del behöver deras
möjligheter att exportera sina varor och tjänster
förbättras. Öppnare och mer rättvisa handelsregler
måste också kombineras med ett starkt
handelsrelaterat bistånd för att förbättra
utvecklingsländernas exportförmåga liksom deras
kapacitet att driva sina intressen i internationella
handelsförhandlingar. Det är också viktigt att
främja tillämpningen av internationellt överenskomna
regler och normer om t.ex. arbetsvillkor och
korruptionsbekämpning. Sverige är en betydande
handelsnation och har en ledande position inom många
branscher, såväl nya som etablerade. Väl fungerande
marknader och ett väl fungerande regelverk för
världshandeln är av avgörande betydelse för den
svenska ekonomin. Därför är det viktigt att EU:s
utvidgade inre marknad och det multilaterala
handelsregelverket i WTO fungerar och
vidareutvecklas för att kunna möta morgondagens
utmaningar. Det är även väsentligt att Sverige är
attraktivt för utländska investeringar och att den
ekonomiska utvecklingen är gynnsam både i närområdet
och globalt.
..Beträffande politikområdet Konsumentpolitik sägs
att de nuvarande målen för konsumentpolitiken
fastställdes av riksdagen i november 2001 i enlighet
med propositionen om en handlingsplan för
konsumentpolitiken 2001-2005 (prop. 2000/01:135,
bet. 2001/02:LU2). De övergripande målen för
konsumentpolitiken är följande:
..- Konsumenternas ställning och inflytande på
marknaden skall stärkas - inflytandemålet.
..- Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja
sina ekonomiska och andra resurser effektivt -
hushållningsmålet.
..- Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas
- säkerhetsmålet.
..- Sådana konsumtions- och produktionsmönster skall
utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och
bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling -
miljömålet.
..- Konsumenterna skall ha tillgång till god
vägledning, information och utbildning -
kunskapsmålet.
Målen skall vara styrande för såväl det nationella
konsumentpolitiska arbetet som Sveriges arbete i EU
och andra internationella forum. Sedan hösten 2003
pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta
fram en ny konsumentpolitisk strategi med anledning
av att den nuvarande handlingsplanen för
konsumentpolitiken löper ut vid årsskiftet
2005/2006. Under rubriken Politikens inriktning sägs
att konsumentpolitiken är en del av
välfärdspolitiken och skall stödja enskilda
människor i deras egenskap av konsumenter för att ge
dem ett större inflytande och för att få dem att
känna sig trygga på marknaden. Det är viktigt att ge
konsumenterna lagstadgade rättigheter och
tillgänglighet till samt kunskap och information om
varor och tjänster. Välinformerade konsumenter kan
också bidra till en förbättrad miljö och hållbar
utveckling genom medvetna val vid inköp och
användning av produkter och tjänster. Den svenska
konsumentpolitiken är en del av den europeiska
konsumentpolitiken och den europeiska inre
marknaden. Med en ökande gränsöverskridande handel,
bl.a. genom de nya möjligheter som näthandeln
erbjuder, blir betydelsen av en hög skyddsnivå även
på EU-nivå allt viktigare. Ett utvidgat EU medför
ett ökat behov av samarbete mellan olika
medlemsstater för att driva det europeiska
konsumentpolitiska arbetet framåt. Konsumentfrågorna
är därför prioriterade i Sveriges EU-arbete.
Regeringen arbetar för att stärka konsumenträtten,
särskilt i EU. Arbetet utgår ifrån skrivelsen Mål
och inriktning för det svenska arbetet med
konsumentfrågor i EU (skr. 2001/02:148), i vilken
fastställs bl.a. att regeringen skall verka för att
Sverige aktivt skall främja konsumenternas intressen
och inflytande i EU samt verka för en stark och bred
konsumentpolitik inom EU. Eftersom de nordiska
länderna har en likartad syn på konsumentskydd finns
ett starkt samarbete på området inom ramen för det
nordiska regeringssamarbetet. Under senare år har de
baltiska länderna deltagit i olika nordiska
aktiviteter på konsumentområdet.
..I den tidigare nämnda propositionen om en
handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005
angavs följande åtta delmål som gäller för perioden
2001-2005 och som tydliggör regeringens
prioriteringar inom ramen för de nämnda fem
övergripande målen för konsumentpolitiken: 1.
Vägledning, information och utbildning; 2.
Inflytande; 3. Finansiella marknader; 4.
Produktsäkerhet och marknadskontroll; 5.
Konsumentforskning; 6. Prisinformation; 7. Nyligen
konkurrensutsatta marknader; 8. Miljö.
Motionerna
I motion 2004/05:N305 (m), med rubriken Företagande,
redovisas Moderata samlingspartiets syn i frågan om
näringspolitikens inriktning, dock utan något
förslag till riksdagsbeslut. Partiets politik syftar
till att skapa ett bättre, rikare och tryggare
Sverige, där välfärden förbättras för alla. För
detta måste den ekonomiska tillväxten öka. En
politik för företagande krävs för att stimulera
tillväxt, men en politik för företagande är också en
politik för frihet, säger motionärerna. De påpekar
att det inte finns någon enskild åtgärd som kan ge
Sverige ett företagsklimat i världsklass, utan det
krävs ett antal åtgärder på många områden. En
grundbult i den föreslagna politiken är att ta bort
hinder för företagande. Framgångsrikt företagande
handlar om att hitta nya sätt att kombinera
insatsvaror, arbete och kunnande till varor och
tjänster - att höja produktiviteten - anför
motionärerna. De påpekar att produktiviteten i
näringslivet kan öka, antingen inom existerande
företag eller genom att nya företag tillkommer och
gamla försvinner. Därför är det viktigt att
villkoren är goda både för etablerade företag och
för nyföretagande. Många studier och analyser visar
att företagsklimatet på många vis är gott i Sverige,
t.ex. den rankning som World Economic Forum genomför
av företagsklimatet i olika länder, där Sverige får
en topposition, konstaterar motionärerna. De anser
att det dock finns betydande brister och hänvisar
till att ägande och huvudkontor ofta flyttar
utomlands samt att nyföretagandet är svagt och att
små företag växer dåligt. I den största
internationella analys av företagsklimat som
genomförts (Global Entrepreneurship Monitor), som
till skillnad från tidigare nämnda fokuserar på de
små företagen, hamnar Sverige nära botten.
..För de stora svenska företagen blir Sverige allt
mindre betydelsefullt, säger motionärerna vidare.
Samtidigt behöver Sverige de stora företagen, inte
bara för att de genom investeringar skapar arbete
och tillväxt, utan också för att de skapar
möjligheter för nya företag att etableras och växa.
Att företag köper upp andra företag och investerar
över nationsgränser är en naturlig följd av
internationaliseringen och av den europeiska
integrationen, menar motionärerna. De anser att
denna utveckling är sund eftersom den gynnar teknik-
och kunskapsspridning, främjar konkurrensen och ökar
möjligheterna att utnyttja skalfördelar. Situationen
för små företag är, enligt motionärerna, ännu
allvarligare än för de stora företagen. Sverige har
färre små och medelstora företag i förhållande till
sin befolkning än något annat jämförbart land,
konstaterar motionärerna. Den svenska
näringslivsstrukturen domineras av ett litet antal
gamla och stora företag, och bland de 50 största
företagen har inget startats efter år 1970, medan
över hälften startades före första världskriget.
Motionärerna hävdar att det har skett en kraftig
nedgång av nyföretagandet under de senaste åren och
hänvisar till registreringsstatistik från Patent-
och registreringsverket (PRV), enligt vilken det
totala nyföretagandet fallit med en fjärdedel mellan
åren 1993 och 2003. Det är dock inte nödvändigtvis
ett problem att företag går i konkurs, läggs ned
eller minskar sin verksamhet bara det samtidigt
startas många nya företag och andra företag växer,
säger motionärerna. De menar att ett betydande
problem för svenska små och medelstora företag är
den rättsotrygghet som många företagare utsätts för,
ett annat är den bristande tillgången till kapital.
En annan viktig tillväxtbegränsning, i Sverige och
flera andra industriländer, är att den offentliga
sektorn i huvudsak har monopol inom några sektorer
som har förutsättningar att bli framtidens
viktigaste tillväxtsektorer - sjukvård och
utbildning, anför motionärerna.
..Ett tillkännagivande om att villkoren för
företagande och företagens konkurrenskraft måste
förbättras, begärs i motion 2004/05:N210 (m), med
rubriken tillväxten i Dalarna. I en annan motion -
2004/05:N260 (m, fp, kd, c), också den med
anknytning till nämnda län - föreslås ett
tillkännagivande om åtgärder för att få ökad
tillväxt i Dalarna. Det rör sig om bl.a. bättre
villkor för företagandet, utbyggd infrastruktur och
därmed garanterad samhällsservice, aktivt svenskt
deltagande i EU, upprätthållande av rättssamhället,
utveckling av välfärdspolitiken, ökad jämställdhet
och regionalt hänsynstagande.
..I motionerna 2004/05:N242 (fp) och 2004/05:N241
(fp) föreslås tillkännagivande av riksdagen om
sänkta skatter på arbete och företagande, förenklat
regelverk och införande av en mer flexibel
arbetstidsreglering i syfte att främja återväxten av
företag. Motiveringarna i de båda motionerna är
likartade. Alla företag kommer inte att överleva,
vilket är helt naturligt, säger motionärerna. De
framhåller att affärsidéer så småningom ersätts av
nya, ibland i andra företags regi. För att denna
process inte skall leda till ökad arbetslöshet och
påfrestningar på välfärden är det viktigt att
tillväxten av nya företag är god. Så har det, enligt
motionärerna, inte varit de senaste tio åren, då
antalet företagare har minskat med 20 000. Det finns
också anledning att uppmärksamma de företag som helt
eller huvudsakligen arbetar som underleverantörer
till andra företag, påpekar motionärerna och
hänvisar till exemplet bilindustrin, där 65 000
personer arbetar i biltillverkningsindustrin och 75
000 hos underleverantörer. Många av de sistnämnda är
små eller medelstora företag, vilka behöver de bästa
förutsättningar för att kunna klara konkurrensen och
växa, anför motionärerna. De menar att det för
närvarande är för svårt att vara företagare och
föreslår att följande åtgärder skall vidtas: sänkta
skatter på arbete och företagande, bl.a. bör
arbetsgivaravgifterna i den privata sektorn sänkas;
slopad förmögenhetsskatt; förenkling av
skattereglerna för fåmansbolag (de s.k. 3:12-
reglerna); genomgång av hela regelverket som berör
företagande och borttagande av onödiga och krångliga
regler; avskaffande av arbetsgivarinträdet under den
tredje sjukveckan; avvisande av friårsmodellen och
lagstiftning om kortare arbetstid men bejakande av
en mer flexibel arbetstidsreglering.
..I motion 2004/05:N401 (fp), med rubriken Västra
Götalands och Sveriges tillväxt, begärs ett
tillkännagivande om bättre klimat för småföretagare.
Beräkningar från Verket för näringslivsutveckling
(Nutek) visar att det skulle behöva startas
ytterligare 10 000 företag i Sverige varje år för
att kompensera för de arbetstillfällen som
storföretagen väntas rationalisera bort, säger
motionärerna. De anser att det måste bli enklare att
starta och driva företag och nämner åtgärder som
förenkling av regelverket, borttagande av onödiga
hinder mot produktutveckling och investeringar och
insatser mot skattefusk som snedvrider konkurrensen
mellan företagare.
..Tillkännagivanden i fyra avseenden föreslås i
motion 2004/05:N393 (kd), nämligen om grundläggande
principer för ett gott näringslivsklimat, om statens
roll i näringspolitiken, om etikens betydelse för en
fungerande marknad samt om näringspolitikens mål. En
regering som vill åstadkomma ekonomisk utveckling,
förstärkt välfärd och rika möjligheter till arbete
måste bedriva en näringspolitik som stimulerar
enskilda initiativ och företagande, anför
motionärerna och menar att politikens roll är att
skapa en god jordmån för nya och växande företag. I
motionen redovisas principer för ett gott
näringslivsklimat under följande fyra rubriker: Det
gemensamma bästa; Förvaltarskapsprincipen; Stärk
äganderätten; Gemensamt etiskt handlingsätt och
stärkt personligt ansvar. Hela samhället vinner på
att alla verkar för det gemensamma bästa, för vilket
det är nödvändigt med etiskt medvetna medborgare,
säger motionärerna. De framhåller att arbete och
välfärd åt alla bara kan uppnås genom att individer,
familjer och företag tillsammans tillåts att
utvecklas med trygga och stabila regler.
Förvaltarskap över gemensamma resurser rör såväl
materiella som andliga värden och en socialt och
ekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi ger goda
politiska förutsättningar för ett gott
förvaltarskap, anför motionärerna och benämner detta
för förvaltarskapsprincipen. Näringslivspolitiken
skall bygga på denna princip, och lagar, skatter och
regler skall utformas på ett sätt som uppmuntrar ett
gott förvaltarskap, förordar motionärerna.
Marknadsekonomins civilrättsliga grund är frivilliga
avtal mellan självständiga aktörer, vilket
förutsätter privat äganderätt, konstateras det.
Motionärerna anser att den enskilda äganderätten
måste erkännas som en fundamental princip och ges
grundlagsskydd. En sund marknadsekonomi förutsätter
en gemensam etisk grund där karaktärsdrag som
personligt ansvarstagande och hederlighet betonas
mer än vad som sker för närvarande, sägs det vidare
i motionen. Det personliga ansvarstagandet måste
stärkas på bekostnad av kollektivism och
centralstyrning, menar motionärerna.
..Målet för Kristdemokraternas näringspolitik är att
bygga en långsiktig och stabil grund för välfärden
och sysselsättningen genom ökat företagande inom
sociala och ekologiska ramar, sägs det.
Motionärernas förslag till mål för näringspolitiken
är att den skall främja en hållbar ekonomisk
tillväxt och ökad sysselsättning genom fler och
växande företag. Det är också viktigt att regeringen
sätter upp konkreta mätbara mål, anser motionärerna
och föreslår som ett första steg att Sverige skall
följa det nederländska exemplet för
regelförenklingar och sätta upp målet att företagens
kostnader för den administrativa bördan till följd
av regelverken skall minskas med 15 % under
innevarande mandatperiod. Kristdemokraterna anser
också att regeringen snarast till riksdagen bör
lämna förslag till mål för andel kommersialiserade
patent och ett mål för andel av arbetskraften som är
sysselsatt i privat sektor.
..Etik är en förutsättning för att samhället skall
fungera utan onödiga kollisioner, säger motionärerna
vidare. De menar att etik fungerar som ett fundament
för rätt och lagstiftning, genom att minska behovet
av en krånglig och omfattande lagstiftning samt
kostsamma och komplicerade affärskontrakt. Det
svenska samhället har byggts upp kring den etik som
den kristna traditionen står för, bl.a. hederlighet,
rättvisa, personligt ansvarstagande, solidaritet med
medmänniskor och respekt för andras egendom. Statens
roll i samhällsekonomin skall vara att sätta ramar
och övervaka spelreglerna på marknaden, att ansvara
för samhällsplanering och infrastruktur samt att
skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, säger
motionärerna sammanfattningsvis. De menar att när
staten agerar såväl domare som spelare på marknaden
är risken stor att konkurrensen snedvrids och att
investeringar inte görs på ett optimalt sätt i de
företag som har de bästa förutsättningarna.
..Ett tillkännagivande om attityder till företagande
föreslås i motion 2004/05:N400 (kd). Under alltför
lång tid har företagare från socialdemokratiskt håll
enbart betraktats som skatteobjekt, hävdar
motionärerna. De menar att attityden inte sällan har
varit att de flesta företagare är potentiella
skattesmitare som behöver hållas efter genom fler
och hårdare regler. Det är förödande för Sveriges
utveckling att Socialdemokraterna har en så negativ
grundinställning till företagande, anför
motionärerna. De uppger att i Sverige finns bara
hälften så många företagare som i flera andra länder
på en jämförbar utvecklingsnivå. De hänvisar till
statistik från ITPS enligt vilken 4 204 företag
försattes i konkurs under det första halvåret 2004.
Trots en liten uppgång av nyföretagande under år
2004 uppvisade fem län minskningar inom
industrisektorn i förhållande till år 2003.
..I motion 2004/05:Sf365 (kd) begärs ett
tillkännagivande om vikten av att förbättra
småföretagarvillkoren ur ett mångfaldsperspektiv.
Uppemot en kvarts miljon människor i Sverige arbetar
i företag som startats och som drivs av personer med
invandrarbakgrund och vart femte nytt företag
startas av en person som invandrat till Sverige,
säger motionärerna. De anser att skapandet av bättre
förutsättningar för företagande och arbete är en
viktig väg för att såväl minska utanförskap och
segregation som främja tillväxten och välfärden. Den
viktigaste insatsen för att stimulera eget
företagande för invandrare är att skapa ett gott
företagsklimat generellt, vilket sker genom
näringspolitiken, skattepolitiken, energipolitiken,
utbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och
den övergripande ekonomiska politiken, anför
motionärerna.
..Ett tillkännagivande om betydelsen av att erbjuda
ett gott företagsklimat så att företagen stannar
kvar i Sverige föreslås i motion 2004/05:N284 (kd).
Det är viktigt med gynnsamma villkor för små och
medelstora företag, men inte mindre viktiga är de
betingelser under vilka storföretagen arbetar, säger
motionärerna. De framhåller att småföretag ofta är
underleverantörer till större företag. Det är av
stor vikt att svenska storföretag får likvärdiga
villkor som sina konkurrenter i andra länder, anför
motionärerna.
..I motion 2004/05:N398 (c) begärs tillkännagivanden
om att näringslivspolitiken skall inriktas på att ge
förutsättningarna för tillväxt och om att en ökad
jämställdhet gynnar Sveriges konkurrenskraft och
tillväxt. Till största delen bör
näringslivspolitiken ha generella ansatser;
detaljregleringar ger onödig byråkrati och
tröskeleffekter, säger motionärerna. De menar att
även välmenande satsningar kan slå fel och
exemplifierar med skapandet av kluster. Regeringen
och myndigheterna verkar, enligt motionärerna, utgå
från att satsningar på kluster kan hjälpa där annat
misslyckats, t.ex. för områden som staten inte har
försett med tillräcklig infrastruktur eller utrustat
med regional beslutskompetens. Forskare har dock
konstaterat att när kluster skapas av myndigheter
och institutioner minskar konkurrensen och i stället
betonas samarbete, statsunderstöd och starka länkar
till befintlig industri, säger motionärerna.
..Politiken skall medverka till att uppmärksamma den
rådande könsmakts-ordningen, men tyvärr har
regeringens främsta åtgärdsförslag länge varit att
hota med kvotering, sägs det vidare i motionen.
Motionärerna tror inte att kvotering är en
framgångsrik väg att gå utan vill i stället
framhålla att ökad jämställdhet är bra för Sveriges
ekonomi och konkurrenskraft. En konkret åtgärd som
skulle få omedelbara och positiva effekter för såväl
vårdkvalitet som för kvinnors försörjning vore att
tillåta vinstdrivande företag inom välfärdssektorn
och att i högre utsträckning konkurrensutsätta
offentliga tjänster, anser motionärerna. De
framhåller att med fler kvinnor som startar och
driver företag får Sverige en starkare ekonomisk
utveckling, men det anses även ha andra positiva
effekter, varvid en sådan effekt är att fler kvinnor
skapar och deltar i de informella nätverk från vilka
styrelseledamöter, vd:ar och ordföranden rekryteras.
Fler kvinnor i näringslivet undergräver de
könsroller och normer som exkluderar kvinnor från
inflytande och delaktighet i samhället, anför
motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Frågan om näringspolitikens inriktning behandlades
under föregående riksmöte i anslagsbetänkande
2003/04:NU1. Utskottet redovisade sin syn i frågan
och noterade att den låg i linje med den som
redovisades i den då aktuella budgetpropositionen
och med vad som hade överenskommits i överläggningar
mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
I en reservation (m, fp, kd, c) redovisades dessa
partiers gemensamma syn på näringspolitikens
inriktning. Riksdagen följde utskottet.
..Beträffande frågan om regelförenkling som tas upp
i flera motioner kan noteras att regeringen har
aviserat att en skrivelse med handlingsprogram för
minskad administrativ börda för företagen skall
lämnas till riksdagen i december 2004. Vidare har
Riksrevisionen nyligen presenterat en granskning av
arbetet med regelförenklingar för företag (RiR
2004:23). Riksrevisionens styrelse har i dagarna
fattat ett preliminärt beslut om att en
framställning senare skall lämnas till riksdagen.
Utskottet planerar att behandla regeringens
aviserade skrivelse och den eventuella
framställningen från Riksrevisionen i ett betänkande
våren 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottets syn på näringspolitikens inriktning
ligger i linje med den som redovisas i
budgetpropositionen och med vad som har
överenskommits i överläggningar mellan regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
..Vägledande för den näringspolitik som skall
bedrivas är att den skall bidra till att skapa
förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och
välfärd i hela Sverige. Det är viktigt att
understryka att tillväxten skall vara ekonomiskt,
ekologiskt och socialt hållbar.
..En ökad ekonomisk aktivitet genom fler och växande
företag är grundläggande för att främja tillväxten.
Denna är i sin tur en förutsättning för att
arbetstillfällen, välfärd och jämställdhet skall
kunna värnas och utvecklas. Näringspolitiken är
inriktad på att antalet nystartade företag, liksom
antalet personer som är företagare, skall öka.
..Ökat företagande är av stor betydelse för den
svenska tillväxten och sysselsättningen. Regeringen
arbetar, i samarbete med Vänsterpartiet och
Miljöpartiet, med att utveckla gynnsamma
förutsättningar för företagandet, både för att öka
nyföretagandet och för att få redan etablerade
företag att växa. Ett långsiktigt tillväxtarbete
kräver ökad samverkan mellan många aktörer. Sveriges
förmåga att skapa kunskap och omsätta den till en
hållbar tillväxt och nya jobb behöver stärkas och
för detta krävs det insatser på olika områden.
Kunskapsbasen i akademi och näringsliv behöver
stärkas för att bl.a. utveckla svenska
profilområden. Innovationsförmågan i näringslivet
behöver stärkas, både i befintliga företag och genom
att det skapas goda villkor för kunskapsintensivt
entreprenörskap bl.a. genom snabbare flöden från idé
till marknad. På detta område föreslås åtgärder i
propositionen som utskottet behandlar i nästföljande
avsnitt. Den offentliga sektorn bör samtidigt som
den löser angelägna samhällsproblem kunna vara
drivkraft för förnyelse och hållbar tillväxt.
..Trots att det således finns angelägna åtgärder som
behöver vidtas framöver vill utskottet framhålla att
Sverige i det stora hela är ett bra land att vara
företagare i. Detta framgår av olika internationella
jämförelser. Utskottet anser generellt sett att man
bör inta en kritisk och försiktig hållning till
rankningslistor, men vill ändå peka på några sådana
som har kommit under senare tid. En är den
granskning (Global Competitiveness Report) som den
internationella näringslivsorganisationen World
Economic Forum publicerar årligen och som redovisar
tillväxtutsikterna i ett antal länder. I den senaste
rapporten, som publicerades i september 2004 och
omfattade 104 länder, redovisades ett
jämförelseindex (Growth Competitiveness Index), som
avser att analysera ländernas potential att uppnå
hållbar ekonomisk tillväxt på både medellång och
lång sikt och är baserat på tre huvudfaktorer,
nämligen teknologisk tillväxt, makroekonomiska
villkor och kvaliteten på offentliga institutioner.
Sverige behöll där sin tredje plats från år 2003,
efter Finland och Förenta staterna. Världsbanken har
vidare i en rapport (Doing business in 2005 -
removing obstacles to growth) jämfört 145 länder på
basis av kvantitativa indikatorer som gäller regler
för näringslivet. Sverige ligger på nionde plats när
det gäller förutsättningar för att driva företag,
där detta har mätts som ett genomsnitt av följande
sju faktorer: start av ett företag, anställning och
uppsägning av anställda, upprätthållande av
respekten för kontrakt, tillgång till kredit,
nedläggning av ett företag, registrering av egendom
och skydd för investerare.
..Det kan vidare noteras att Sverige har rankats
högst av de 30 OECD-länderna i en
hållbarhetsvärdering som utförts av den schweiziska
banken Zürcher Kantonalbank. Hållbarhetsvärderingen
är uppdelad i en miljömässig och en social
värdering, med 50 indikatorer på vartdera området.
Sverige hamnar på första plats i den sociala
värderingen och på andra plats i den miljömässiga.
Sammantaget ligger Sverige på första plats, med 9,5
av 10 möjliga poäng, följt av Danmark och Schweiz.
..Avslutningsvis vill utskottet framhålla att
Sverige totalt sett har ett modernt och bra
företagsklimat, som dock kan bli bättre, speciellt
för de små företagen. Sverige skall inte konkurrera
med låga löner och okvalificerade arbeten utan med
kunnande, kompetens och ett högt tekniskt innehåll i
tjänste- och varuproduktionen. I den näringspolitik
som krävs för framtiden ingår olika delar som berörs
i vissa av de här aktuella motionerna. Ett område
avser olika åtgärder för att främja förnyelse av
näringslivet. Det rör sig om teknikspridning,
kompetensutveckling och innovationsfrämjande
åtgärder. Vidare måste lönsamheten för investeringar
i företag ligga på en rimlig nivå och hinder för en
tillfredsställande kapitalförsörjning till framför
allt små, växande företag undanröjas. En effektiv
konkurrens är också av stor betydelse, såväl för de
små företagen som för konsumenterna. Frågan om
regelförenklingar för företagen kommer utskottet att
behandla i ett särskilt betänkande under våren 2005
i anslutning till den aviserade tidigare nämnda
skrivelsen från regeringen och en eventuell
framställning till riksdagen från Riksrevisionen.
..Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här
aktuella motioner i berörda delar.
Innovationsfrämjande åtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bemyndiga regeringen att vidta
de åtgärder som behövs för bildandet av och
verksamheten i ett holdingbolag för
innovationsfrämjande åtgärder. Holdingbolaget
skall bildas gemensamt av de sju
teknikbrostiftelserna, Stiftelsen
Industrifonden och staten. Riksdagen bör
också ge ett bemyndigande till regeringen
rörande finansiering av Almis innovationslån.
Båda dessa beslut innebär att
förutsättningarna avseende såddfinansieringen
kommer att förbättras. Tillgången till
kapital i tidiga skeden, såddkapital, är ett
centralt område som har konstaterats vara en
kritisk faktor för tillkomsten av nya företag
med utvecklingspotential. Jämför
reservationerna 2 (m, fp, c), 3 (kd), 4 (m,
fp, kd) och 5 (c).
Propositionen
Inledning
För att möta de krav som en föränderlig värld
ställer krävs ett långsiktigt tillväxtarbete med
ökad samverkan mellan många aktörer, sägs det i
propositionen. Riktlinjerna för detta arbete
redovisades i skriften Innovativa Sverige - en
strategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36),
som år 2004 presenterades av dåvarande
näringsminister Leif Pagrotsky och dåvarande
utbildningsminister Thomas Östros. Strategin syftar
till att stärka Sveriges förmåga att skapa kunskap
och omsätta den till en hållbar tillväxt och nya
jobb. Strategin anger den långsiktiga inriktningen
inom följande fyra områden:
..- Hur Sverige skall stärka kunskapsbasen, i
akademi och näringsliv, för att bl.a. utveckla
svenska profilområden.
..- Hur Sverige skall stärka innovationsförmågan i
näringslivet både i befintliga företag och genom att
skapa goda villkor för innovation och
kunskapsintensivt entreprenörskap, bl.a. genom
snabbare flöden från idé till marknad.
..- Hur en innovativ offentlig sektor som löser
angelägna samhällsproblem samtidigt skall kunna vara
drivkraft för förnyelse och hållbar tillväxt.
..- Hur människors initiativkraft skall stimuleras
och den befintliga kompetensen bättre tas till vara.
I budgetpropositionen redovisas under utgiftsområde
24 ett antal åtgärder inom näringspolitiken som
avses att genomföras de närmaste åren och därmed
bidra till att genomföra strategin.
Ökade möjligheter för nya produkter att
kommersialiseras
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att vidta
de åtgärder som behövs för bildandet av och
verksamheten i ett holdingbolag för innovations-
främjande åtgärder. Holdingbolaget skall bildas
gemensamt av de sju stiftelserna för samverkan
universitet/högskola och näringsliv (teknikbro-
stiftelserna), Stiftelsen Industrifonden och staten.
..Det finns en betydande potential att bilda fler
nya företag baserade på forskning vid universitet
och högskolor. Nya företag kan också uppstå som
avknoppningar från det FoU-intensiva näringslivet.
En annan viktig källa för nya produkter och företag
är fristående uppfinnare. För närvarande saknas inte
bara finansiering utan även en långsiktigt hållbar
struktur för rådgivning och mötesplatser i tidiga
skeden mellan idéskapare, entreprenörer och
finansiärer. Strukturerna för att ta hand om
affärsidéer, avknoppningar och uppfinningar behöver
utvecklas. Tillgång till kapital i tidiga skeden är
en kritisk faktor för tillkomsten av nya företag med
hög utvecklingspotential. Projekt i de tidigaste
skedena är också de som ofta har svårast att
attrahera riskvilligt kapital. För finansiering av
företag i tidiga skeden finns flera statligt
initierade aktörer, bl.a. Industrifonden,
teknikbrostiftelserna, Almi Företagspartner AB
(Almi), länsstyrelserna och de regionala
samverkansorganen. Det finns behov av att skapa en
tydligare struktur och ansvarsfördelning. Samtidigt
understiger investeringarna för närvarande behovet,
och de statliga insatserna för förkommersiell
finansiering är inte långsiktigt tillfredsställande.
..De sju regionala teknikbrostiftelserna tillfördes
i samband med bildandet år 1994 ett kapital om 1
miljard kronor. Vid utgången av år 2007 skall
stiftelserna upphöra och tillgångarna återbetalas
till staten, ett förhållande som hotar att hämma den
verksamhet som stiftelserna bedriver. Stiftelsen
Innovationscentrum avvecklades den 1 juli 2004, och
stiftelsens resurser är uttömda. Verket för
näringslivsutveckling (Nutek), som under 15 år har
varit en betydande s.k. såddfinansiär för
teknikutvecklingsprojekt, har sedan en tid bedrivit
denna verksamhet i mycket begränsad omfattning.
Länsstyrelser och samverkansorgan har sedan år 1999
haft möjlighet att bevilja såddfinansiering, vilket
i vissa län har kompletterat Nuteks insatser.
Teknikbrostiftelserna har, vid sidan av Nutek, varit
den dominerande aktören som erbjudit
såddfinansiering till avknoppningsprojekt inom den
universitetsnära forskningen. Därutöver har Verket
för innovationssystem (Vinnova) sedan år 2003
finansierat kompetenshöjning och
erfarenhetsspridning genom inkubatorer, dvs. en
verksamhet som arbetar med affärsidéer och företag
som befinner sig i den förkommersiella fasen. Den
totala statliga finansieringen av företag i tidiga
skeden har dock inte bedömts vara tillräcklig.
..På uppdrag av regeringen genomförde företaget
Öhrlings Pricewaterhouse-coopers hösten 2003 en
utvärdering av teknikbrostiftelsernas verksamhet.
Teknikbrostiftelsernas insatser inom
kommersialisering bedömdes ha gett tydliga positiva
effekter och för flera företag ha haft en avgörande
betydelse. Arbetet med attitydpåverkan bedömdes ha
lett till att synen på kommersialisering inom
högskolan blivit mer positiv. Betydelsen av
teknikbrostiftelsernas regionala förankring och
kunskapen om lokala förhållanden lyftes fram i
utvärderingen, liksom att den regionala nivån är
betydelsefull för hur väl innovationssystemet
fungerar. Samtidigt gjordes bedömningen att
samverkan mellan teknikbrostiftelserna och centrala
aktörer behöver utvecklas.
..Näringsdepartementet tillsatte hösten 2003 en
förhandlingsman, Claes de Neergaard, med uppdrag att
föreslå hur staten skall kunna förbättra den
förkommersiella finansieringen - såddfinansieringen
- genom resursöverföring och samarbetslösningar. I
rapporten Bättre finansiering för kommersialisering
av innovationer (N2004/5322/NL), som avlämnades i
juni 2004, konstaterades att det finns en brist på
statligt kapital inom förkommersiell finansiering
och en brist på ägarkapital i den tidiga startfasen.
Förhandlingsmannen gjorde bedömningen att en
förstärkt och mer uthållig finansiell och
organisatorisk bas för regionalt innovationsstöd bör
utvecklas. Rapporten innehöll bl.a. följande
förslag:
..- Teknikbrostiftelserna omorganiseras i regionala
bolag och en koncern bildas med ansvar för
finansiering av produkter i tidig utvecklingsfas med
högt förädlingsvärde. Koncernen skall ha ett
långsiktigt perspektiv.
..- Almi skall fortsätta med sin
innovationsfrämjande verksamhet avseende produkter
från enskilda uppfinnare med lägre kapitalbehov.
..- En ny fond för tidigt ägarkapital skall skapas.
Uppdraget har bedrivits i nära samarbete med
Industrifonden, teknikbrostiftelserna, Almi,
Stiftelsen innovationscentrum, Vinnova och Nutek.
Vidare har holdingbolag knutna till universitet och
högskola, industriella utvecklingscentrum (IUC),
Connect, Wallenbergstiftelsen, andra
forskningsstiftelser och Riskkapitalföreningen
konsulterats. Ett stort antal andra aktörer, såsom
högskolor, företag, enskilda innovatörer och
entreprenörer, har också fått yttra sig.
..I förhandlingarna har teknikbrostiftelserna,
Industrifonden och Vinnova uttalat stöd för att
genomföra förslaget om att teknikbrostiftelserna
tillsammans med Industrifonden och staten skall
bilda ett gemensamt holdingbolag där staten får
röstmajoritet. Statens förvärv av aktier i
holdingbolaget finansieras inom anslaget
Näringslivsutveckling m.m. Regeringen anser, i
likhet med förhandlingsmannen, att de sju
teknikbrostiftelserna bör formera sig i en koncern,
genom att varje stiftelse bildar regionala bolag.
Efter att teknikbrostiftelserna bildat regionala
bolag och överfört sin verksamhet till respektive
dotterbolag, överför stiftelserna samtliga aktier
och en del av kapitalet i respektive dotterbolag
till holdingbolaget genom ett aktieägartillskott.
Holdingbolaget tillförs dessutom ytterligare
kapital, genom att Industrifonden tillskjuter minst
200 miljoner kronor under perioden 2005-2007.
Vinnova skall via holdingbolaget förmedla sin
inkubatorfinansiering. Återbetalningen av medlen
från teknikbrostiftelserna till staten fullgörs
genom att stiftelserna vid årsskiftet 2007/08
överlämnar sina aktier i holdingbolaget till staten.
Staten kommer därefter att inneha huvuddelen av
aktierna i koncernen och teknikbrostiftelsernas
kapital bibehålls därigenom inom den nya strukturen.
Det är regeringens målsättning att koncernen skall
vara operativ fr.o.m. januari 2005.
..Den nya koncernen beräknas med befintliga medel
kunna finansiera såddlån m.m. med ca 1,8 miljarder
kronor under en tioårsperiod. Koncernens
finansiering skall syfta till att hjälpa företag att
nå lönsamhet. Samtidigt kommer verksamheten att
inrikta sig på projekt som befinner sig i mycket
tidiga utvecklingsskeden, vilket innebär att en stor
andel av engagemangen inte kommer att bli
kommersiellt framgångsrika och medföra höga
kreditförluster i koncernen. Det är därför angeläget
att koncernen söker ta till vara möjligheter att få
del av vinst eller värdestegring i de berörda
bolagen i syfte att undvika en erosion av systemets
finansiella uthållighet.
..Den nya koncernen föreslås vara mer inriktad på
innovationer som kommer från näringslivet än vad som
tidigare varit fallet i liknande system. Det nya
systemet skall vara öppet för alla innovationer med
en viss teknikhöjd och marknadspotential, oavsett
från vilken miljö de kommer, en
verksamhetsinriktning som är konsistent med
teknikbrostiftelsernas uppdrag. Genom bildandet av
en koncern uppnås en förbättrad samordning och
samverkan mellan de ingående parterna. Möjligheterna
till effektivare kapitalförvaltning,
kvalitetsutveckling, kontroll och effektmätning inom
teknikbrosystemet ökar också. Dessutom skapar den
nya organisationen, enligt regeringens bedömning,
förutsättningar för ett utökat samarbete med Almi,
ett samarbete som redan har inletts på flera ställen
i landet. De regionala bolagen bör på affärsmässig
grund samarbeta med Almi, som genom sina 21 kontor
arbetar med rådgivning och lånefinansiering av ett
brett spektrum av innovationer från företag och
enskilda innovatörer. Almi har, enligt
förhandlingsmannen, förklarat sig villigt att i
större utsträckning regionalisera sin
innovationsfrämjande verksamhet med utgångspunkt i
de orter där teknikbrostiftelserna finns. Vidare bör
nämnas att förhandlingsmannen har föreslagit att den
skattefrihet som Industrifonden och
teknikbrostiftelserna åtnjuter enligt (7 kap. 17 §)
inkomstskattelagen (1999:1229) skall utökas till att
omfatta även bolagen i den nya koncernen. Regeringen
avser att behandla denna fråga separat i samband med
att koncernen bildas.
..Regeringen kommer, i samarbete med Industrifonden,
att vidareutveckla förslaget om en ny fond för
tidigt ägarkapital. Ambitionen är att en ny sådan
fond skall bildas i januari 2005. Förslaget är
emellertid beroende av andra finansiärers intresse
att medverka. Fonden är tänkt att samarbeta med
lokala och regionala aktörer inom området.
..Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen
att vissa anslag under utgiftsområde 19 Regional
utveckling skall få användas till pilotprojekt i
form av finansiering av särskilda regionala
riskkapitalinsatser. Detta förslag behandlas i
betänkande 2004/05:NU2.
Finansiering av Almis innovationslån
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att
disponera influtna amorteringar m.m. till följd av
såddfinansiering för innovationsfrämjande åtgärder i
enlighet med vad som förordas i propositionen.
..Stiftelsen Innovationscentrums verksamhet har på
regeringens uppdrag de senaste åren integrerats
successivt i Almi, som fr.o.m. år 2004 fullt ut har
tagit över rådgivning och finansiering av
innovationslån. Fram till den 1 juli 2004 täcktes
uppkomna kreditförluster av medel från stiftelsen.
Eftersom stiftelsens medel är förbrukade är det
nödvändigt att annan finansiering kommer till stånd.
Regeringen anser att Almi skall fortsätta att
finansiera oberoende innovatörer och nystartade
innovativa företag. Mot bakgrund av de höga
kreditriskerna i denna verksamhet och de
restriktioner som omgärdar Almis lånefond bör ett
årligt statligt tillskott göras för att möjliggöra
ett verkningsfullt innovationsstöd. Det statliga
tillskottet till Almi som skall täcka uppkomna
kreditförluster skall enligt förslaget åstadkommas
på följande två sätt:
..- Nuteks såddfinansiering, i enlighet med
förordning (1995:1254) om statligt stöd till teknisk
forskning, industriellt utvecklingsarbete och
uppfinnarverksamhet, föreslås upphöra och
återbetalningarna av den existerande
kreditportföljen användas för innovationsfrämjande
ändamål. Genom att regeringen bemyndigas att
disponera influtna amorteringar på Nuteks
kreditportfölj ökar incitamenten för den aktör som
får tillgång till medlen att följa upp engagemangen
då högre överlevnad hos företagen ger ökade
möjligheter till nyutlåning. Detta är en återgång
till vad som tidigare har gällt inom anslaget.
Regeringens förslag innebär minskade inleveranser på
inkomsttitel. För att finansiera denna minskning
föreslås att anvisade anslag inom utgiftsområde 24
minskas med sammanlagt 10 miljoner kronor.
..- Anslaget Näringslivsutveckling m.m. föreslås öka
med 25 miljoner kronor årligen för att finansiera
innovationslån. Av detta tillskott skall 10 miljoner
kronor avsättas för att finansiera innovationslån i
stödområde B.
Regeringen bedömer att den årliga lånevolymen till
innovatörer därmed kan uppgå till en nivå som skapar
möjlighet till en effektiv innovations-finansiering.
Utlåningsvolymen är beroende av den årliga
förlustnivån. Almi skall fortsätta att utveckla
finansieringsformen så att återbetalningsnivån ökar.
Almis totala utlåning till nya och växande företag
har de senaste åren uppgått till ca 900 miljoner
kronor per år.
..I syfte att få en bättre samordning och ökad
effektivitet inom statens insatser för
företagsutveckling på regional nivå tillkallade
regeringen hösten 2001 en särskild utredare, f.d.
landshövding Ulf Lönnqvist, som hösten 2002
avlämnade betänkandet Företagsutveckling på regional
nivå (SOU 2002:101). Almi bedömdes vara en central
aktör i det regionala systemet för
företagsutveckling, med sin bas främst i
kreditförsörjning till små och medelstora företag.
Förhandlingar har under åren 2003 och 2004 förts
mellan staten och de regionala delägarna i syfte att
åstadkomma en tydligare inriktning av verksamheten.
Dessa har lett till att nya avtal har tagits fram
mellan ägarna rörande verksamheten för åren 2005 och
2006. Avtalet innehåller en tydlig inriktning av
verksamheten och krav på effektivisering av
organisationen.
..Regeringen föreslår i budgetpropositionen inom
utgiftsområde 19 Regional utveckling - i syfte att
reducera användningen av bidrag till företag - att
regionalt utvecklingsbidrag som beslutas på den
regionala nivån skall avvecklas inom stödområde B.
Almi skall samtidigt, dvs. fr.o.m. juli 2005,
erbjuda lån med större risktagande i stödområde B.
Förslaget innebär en renodling och effektivisering
av de statliga insatserna för företagsutveckling på
regional nivå.
Motionerna
Här redovisas 12 motioner som på olika sätt berör
frågan om innovationsfrämjande åtgärder.
..I motion 2004/05:N436 (s) framförs farhågor för
att såddkapitalet alltför hårt skall styras till de
i propositionen angivna aktörerna
teknikbrostiftelserna, Vinnova, Industrifonden, Almi
och Kreditgarantiföreningen och att detta kan
innebära att vissa grupper exkluderas och att
innovationskraften därmed bromsas. Den nya
såddfinansieringen måste därför också avse små
lokala och regionala aktörer som kopplar samman
näringsliv, offentlig sektor, akademi och
entreprenörer på de regionala och lokala planen,
anför motionärerna. De anser att en del av det
statliga riskkapitalet bör tilldelas regionala
inkubatorer och exemplifierar med en sådan aktör -
Stiftelsen Inova i Värmland. Bakom Inova står
Karlstads universitet, Länsstyrelsen i Värmland,
Region Värmland och Karlstads kommun.
..Regeringens förslag välkomnas i motion
2004/05:N373 (m), men motionärerna anser samtidigt
dels att förslagen borde kommit tidigare, dels att
de inte är tillräckliga. Regeringens förhandlingsman
Claes de Neergaard gavs i motionärernas mening ett
alltför snävt mandat. Riksdagen bör därför anmoda
regeringen att ta initiativ till en bredare översyn
över kapitaltillgången för företag i tidiga skeden,
anför motionärerna.
..I motion 2004/05:N247 (m) begärs ett
tillkännagivande av riksdagen om
innovationsbefrämjande åtgärder och föreslås olika
åtgärder. De aktörer som finns för att finansiera
innovationer bör läggas under en hatt, anser
motionären. Han menar att det finns geografiska
begränsningar som gör att disponibla medel inte kan
användas på ett optimalt sätt och att prioriteringar
mellan olika teknik- och produktområden bör tas bort
helt. En ansökan om forskningsbidrag bör om möjligt
bedömas med avseende på kommersialiserbarhet inom
överskådlig tid, anför motionären. Han föreslår att
om det blir framgångsrika projekt skall respektive
läroanstalt få behålla en betydande del av
avkastningen för att framöver använda den för andra
forskningsprojekt. Ett stort problem för en
uppfinnare är risken att bli berövad sitt verk genom
patentintrång, säger motionären. Han för fram olika
förslag för att komma till rätta med detta problem -
tillsättande av en utredning, insatser av regeringen
inom EU för att ett enda patent skall bli giltigt i
hela Europa, tillsättande av en ombudsman för
patenträttsfrågor för att bistå uppfinnarna vid
patentintrång och inrättande av en intressenämnd
inom PRV med den nyssnämnda uppgiften.
..Även i motion 2004/05:N408 (fp) efterlyses
åtgärder för att stödja uppfinnare, patent och
idéutveckling. Vidare anförs att det behövs mer
statligt såddkapital. Enligt Europeiska
patentkontoret är svenskarna bland de mest
innovativa i Europa, räknat som antal ansökningar om
nya patent i relation till befolkningen, konstaterar
motionärerna. Idéer och patentansökningar leder
normalt till att företag startas. I Sverige sker
detta dock i mindre utsträckning än i andra länder,
och svenska idéer ger ofta upphov till
arbetstillfällen i andra länder i stället för i
Sverige, säger motionärerna. De anser att flera
åtgärder måste vidtas för att stödja uppfinnare och
patent och exemplifierar med följande: avsättning av
statliga medel till bidrag och villkorslån för
idéutveckling i ett tidigt skede, införande av
patentintrångsförsäkring som alla patentinnehavare
ansluts till när patentet beviljas och stipendier
till uppfinnare som vill arbeta heltid med att
utveckla en uppfinning. Motionärerna menar också att
det behövs mer offentligt såddkapital, med
hänvisning till det s.k. marknadsmisslyckande som
kan råda i tidiga skeden men att statlig medverkan
inte är nödvändig i ett senare skede av
utvecklingen. För att statlig såddfinansiering skall
fungera bra bör det, enligt motionärerna, finnas
privat medfinansiering.
..Bristen på riskkapital för nyföretagande och
expansion av befintliga företag är också föremål för
yrkande i motion 2004/05:N254 (fp). Bankerna eller
Almi är ofta inget alternativ, eftersom det först
krävs ett eget kapital, anför motionärerna. De menar
att regionala stödpengar och pengar ur
landsbygdsutvecklingsprogrammen bör kunna användas
för att ge statliga lånegarantier.
..Det behövs opinionsbildning för att höja
entreprenörers status och en sådan bör kontinuerligt
drivas av såväl regeringen och näringsministern som
näringslivet, anförs det i motion 2004/05:N392 (fp).
Frånsett i vissa geografiska områden saknas en
entreprenörsanda i Sverige, säger motionären. Hon
bedömer att en av förklaringarna till det låga
entreprenörskapet är den s.k. bruksandan, med
storföretag som bas för försörjningen. En annan och
större roll spelar dock sannolikt den bristande
sociala acceptansen, den låga statusen och de få
förebilderna, tror hon och hänvisar till forskning
som har pekat på sambandet mellan värdering av
entreprenörskap och antalet entreprenörer.
..I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås att regeringen
skall tillsätta en parlamentarisk utredning om
riskkapitalförsörjningen. Det är viktigt att det
finns riskkapital, inte minst för att finansiera
produkters eller tjänsters mycket tidiga utveckling,
anför motionärerna. De menar att tillgången till
riskkapital måste öka för att möjliggöra ett ökat
nyföretagande och en utveckling av befintliga
företag, speciellt måste de onoterade, små och nya
företagens finansieringsbehov säkras. Företag som
inte producerar varor har ofta svårt att erhålla
kapital för att finansiera sin affärsidé, vilket
framför allt missgynnar kvinnliga entreprenörer då
majoriteten av företagen inom servicesektorn startas
av kvinnor, säger motionärerna. De anser att bristen
på kapital i små företag till stor del beror på
skattemässigt missgynnande jämfört med stora företag
och därutöver på en dålig marknad för placeringar i
små och onoterade företag och att det för
privatpersoner ofta tett sig mer lönsamt och
riskfritt att spara i bank eller i obligationer.
Motionärerna vill därför införa ett
riskkapitalavdrag. Riskkapitalfinansieringen i
företags och innovationers tidiga skeden,
såddfinansieringen, håller på att stanna av, påpekar
motionärerna och menar att problemet är de direktiv
som Industrifonden och Almi arbetar efter med
avkastningskrav som företag i såddfasen inte klarar
av att uppfylla. Kraven bör därför ändras för en del
av Almis medel så att de kan användas till
innovationer i tidigt skede och staten bör ta ansvar
för det tidiga riskkapitalet, föreslår motionärerna.
De konstaterar att regeringen i budgetpropositionen
ökar anslagen till såddfinansiering men säger att
det inte handlar om några nya medel utan endast om
en omfördelning av pengar. Kristdemokraterna vill
däremot öka anslaget till näringslivsutveckling med
30 miljoner kronor år 2005, varav en del av anslaget
bör förmedlas direkt till de s.k. IUC-bolagen (se
vidare i det följande).
..Även i motion 2004/05:L251 (kd), med rubriken
Förmånsrättsregler, föreslås att regeringen skall
anmodas att låta utreda små och medelstora företags
kapitalförsörjning och återkomma till riksdagen
senast den 1 juli 2005 med förslag om hur
kapitalförsörjningssituationen skall kunna stärkas.
Motiveringen är likartad den i nyssnämnda motion
2004/05:N393 (kd).
..De från den 1 januari 2004 ändrade
förmånsrättsreglerna bildar också bakgrund till de
två motionerna 2004/05:L214 (c) och 2004/05:L372
(c), i vilka begärs ett tillkännagivande om att
tillgången till statligt riskkapital snarast måste
öka. Motiveringarna bakom de båda motionerna är
likartade. Flera studier av små företags finansiella
villkor visar att finansiering via bank fortfarande
är den vanligaste och viktigaste finansieringskällan
för små och medelstora företag, säger motionärerna.
De menar att detta indikerar att effekterna av de
försämrade företagshypotekens säkerhetsvärde drabbar
de små företagen i högre grad än de stora. I Finland
har säkerhetsproblemen för småföretagen lösts genom
att ett statligt riskkapitalbolag, Finnvera, har
tillskapats, påpekar motionärerna. Det nämnda
bolaget arbetar inom områden där banksäkerheterna
inte täcker mellanskillnaden mellan 55 och 100 % av
den underliggande säkerheten.
..Staten bör tillse att det inrättas
riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i
näringslivet, anförs det i motion 2004/05:MJ507 (c).
Generellt anser Centerpartiet att det är bättre att
stimulera och uppmuntra dem som väljer ett
miljövänligare alternativ än att försöka ändra
människors och företags beteenden genom straff,
säger motionärerna. De nämner skattelättnader som
exempel på stimulans till företag som väljer att
arbeta med miljö och etik. En annan åtgärd kan,
enligt motionärerna, vara riskkapitalfonder för
miljöinvesteringar, med hänvisning till att det inte
alltid är lätt att hitta finansiering till ny,
obeprövad teknik.
..I motion 2004/05:N432 (c) föreslås att det skall
inrättas en teknisk risknämnd i syfte att stärka
utvecklingen av svenska uppfinningar. Sverige är
dåligt på att ta till vara uppfinnares idéer och att
vidareutveckla det som kan bidra till tillväxt,
säger motionären. Han menar att steget mellan
riskkapitalfinansiärer, inklusive Nutek och Almi,
och innovatörer behöver stärkas, med hänvisning till
att de nämnda aktörerna sägs endast gå in i projekt
där affärsmöjligheterna fastställts och avkastningen
i huvudsak säkrats. Innovatören måste garanteras att
patent och idéer inte plagieras, genom att den
föreslagna risknämnden skall ta till vara och
förmedla kontakter för innovationer, anför
motionären.
Vissa kompletterande uppgifter
I flera av de här aktuella motionerna påtalas
behovet av insatser för att främja
innovationskraften och entreprenörsandan. I
budgetpropositionen sägs i ett särskilt avsnitt med
rubriken Ökat entreprenörskap (propositionen s. 27)
att små och kunskapsintensiva företag står för en
stor del av innovationskraften och är viktiga för
att skapa nya jobb. Nya företag bidrar även till
produktivitetsutveckling genom att de ökar
konkurrensen och utvecklar ny kunskap. Att främja
entreprenörskap är därför viktigt. Intresset för
entreprenörskap, liksom nyfikenhet och
upptäckarlust, behöver väckas redan i tidig ålder.
Det är av stor vikt att stödja insatser som stärker
ungdomars företagsamhet och som skapar
förutsättningar för ungdomar att förverkliga sina
idéer som företagare och innovatörer.
Entreprenörskap bör få en självklar plats i
undervisningen och samspelet mellan skola och
företag bör utvecklas. Gymnasieskolan skall
förbereda både för anställning och för verksamhet i
eget företag. Entreprenörskap i akademiska miljöer
skall uppmuntras. För att bidra till detta avser
regeringen att ge Nutek i uppdrag att genomföra ett
nationellt entreprenör-skapsprogram i huvudsak
inriktat på grund- och gymnasieskola samt högskolor
och universitet. Programmet bör präglas av ett
jämställdhetsperspektiv. Uppdraget bör komplettera
och samspela med de insatser som sker på de
regionala och lokala nivåerna. För att skapa bättre
förutsättningar för fler individer att bli
företagare har regeringen under perioden 2002-2004
gett ett särskilt stöd till kvinnors och invandrares
företagande samt till kooperativt företagande. Detta
stöd förlängs från år 2005, och årligen avsätts
sammanlagt 54 miljoner kronor för rådgivning och
kompetensutvecklingsinsatser. Nutek har nyligen
presenterat en handlingsplan för entreprenörskap.
Förslaget bereds inom Näringsdepartementet, och
regeringen avser att i regleringsbrevet till Nutek
återkomma i frågan.
Olika frågor om patent berörs i några motioner.
Dessa frågor behandlas i propositionen i ett
särskilt avsnitt med rubriken Patent för tillväxt
(propositionen s. 27). Där sägs att patent spelar en
viktig roll när det gäller innovationer och
ekonomiskt agerande. Genom patentskyddet ges
förutsättningar för företagen att i högre
utsträckning exploatera och kommersialisera sina
innovationer både nationellt och internationellt. De
senaste åren har de immateriella rättigheterna som
upphovsrätt, varumärken, patent etc. fått en större
betydelse för bedömning av affärsrisker och framtida
värde av investeringar. Betydelsen av att säkra
immateriella rättigheter för ekonomiska aktörer har
därför ökat kraftigt sedan början av 1990-talet.
Betydelsen av patenträtten har också ökat
dramatiskt. Det är inte längre innovationen i sig
utan också i ökad omfattning den överlåtbara
immateriella rättigheten som skapar värde, sägs det
i propositionen. Regeringen beslöt i april 2004 att
tillkalla en särskild utredare, professor Ove
Granstrand, med uppdrag att se över de ekonomiska
aspekterna av patentering för företags tillväxt i
Sverige, Norden och Europa (dir. 2004:55).
Utredningen skall omfatta en analys av hur svenska
företag hanterar patentering som konkurrensmedel i
jämförelse med företag i andra länder i Europa och
den övriga världen och hur patentering fördelar sig
på företag av olika storlek. Här bör också den
senaste utvecklingen inom EU vägas in. Studien skall
även innefatta en nordisk jämförelse och skall
identifiera problem och möjligheter på den nordiska
patentmarknaden. Uppdraget skall enligt direktiven
redovisas senast den 31 januari 2005, men denna
tidpunkt kommer enligt uppgift från
Näringsdepartementet sannolikt att senareläggas till
hösten 2005, eftersom utredningens arbete inte kom
gång förrän i oktober 2004. Utredningens arbete
skall innefatta följande:
- leda fram till förslag som kan skapa förståelse
och insikt hos främst de små kunskapsintensiva
företagen om de ekonomiska vinsterna - och
kostnaderna - med patentering,
- leda fram till förslag om hur kunskapsintensiva
företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning
patentera sina innovationer,
- belysa sambandet mellan patentering och
ekonomisk tillväxt,
- innehålla en analys av nedgången av
patenteringsfrekvensen i Sverige och de viktigaste
orsakerna till denna.
I ett par motioner berörs effekterna på
kapitalförsörjningen för småföretag av de ändrade
förmånsrättsreglerna (prop. 2002/03:49, bet.
2002/03:LU17). Riksdagen beslöt våren 2003 om bl.a.
en ny lag om företagsinteckning som ersätter den
tidigare lagen om företagshypotek. Den nya
företagsinteckningen ger allmän förmånsrätt och
gäller i 55 % av värdet av all gäldenärens egendom
som återstår sedan borgenärer med bättre förmånsrätt
fått betalt. Vidare innebar beslutet att
förmånsrätten för skatter och avgifter avskaffades
och att lönegarantin utökades. De övergripande
syftena med reformen var att underlätta för företag
att genomföra företagsrekonstruktion i stället för
att gå i konkurs och att förbättra löneskyddet.
Vidare syftade reformen till att bidra till att
kreditgivning och kredituppföljning ytterligare
inriktas på ett projekts utsikter till lönsamhet,
att insolvenshanteringen sker mer skyndsamt och att
oprioriterade borgenärer får bättre utdelning i
konkurs. Lagutskottet ansåg det angeläget med en
grundlig utvärdering av reformens olika effekter och
underströk vikten av att en i propositionen aviserad
utvärdering av konsekvenserna av reformen kommer
till stånd omgående, varvid det ansågs särskilt
angeläget att effekterna för små och medelstora
företag kontinuerligt blir föremål för särskild
uppmärksamhet. Utskottet uttalade vidare att
effekterna i olika delar av landet, särskilt i
glesbygdsområden, skall analyseras, liksom
kreditsituationen för entreprenörer som är i färd
med att starta, expandera eller utveckla företag.
Det ansågs också viktigt att regeringen förbereder
ytterligare åtgärder för att underlätta små företags
kapitalförsörjning om konsekvensanalysen skulle visa
att ändringen av företagshypoteket haft negativa
effekter i detta avseende. Regeringen skall
återkomma med en redovisning av utvärderingsarbetet
senast inom ett år och med förslag till konkreta
åtgärder om så är erforderligt.
Regeringen har nyligen fattat beslut om att ge
ITPS i uppdrag att genomföra den nyssnämnda
utvärderingen. Enligt regeringsbeslutet
(Ju2004/7178/L2, Ju2004/7317/L2) skall ITPS bedöma
om målen med förmånsrättsreformen har uppnåtts och
utvärdera reformens effekter. Som en del av
uppdraget skall institutet undersöka
förutsättningarna generellt för kapitalförsörjning
till företag, varvid små och medelstora företag
liksom entreprenörer särskilt skall uppmärksammas.
ITPS skall analysera konsekvenserna i olika delar av
landet, särskilt i nationella stödområden och
landsbygdsområden utanför dessa. Även konsekvenserna
för anställda skall särskilt beaktas. Institutet
skall hålla kontakt med berörda myndigheter, bl.a.
Glesbygdsverket och Nutek, och med berörda fackliga
organisationer och näringslivsorganisationer. ITPS
skall senast den 15 december 2004 redovisa en
sammanställning av inhämtat material och senast den
1 juli 2005 rapportera resultatet av undersökningen
dittills när det gäller kapitalförsörjningen till
företag. ITPS, som skall redovisa uppdraget i dess
helhet senast den 1 december 2007, skall föreslå de
åtgärder som bedöms lämpliga, bl.a. för att begränsa
eventuella negativa effekter utan att de positiva
går förlorade. Kostnaderna för åtgärderna skall
beräknas. Om ITPS uppmärksammar andra frågor än de
angivna och som rör anslutande områden, skall
institutet rapportera detta. I uppdraget ingår inte
att bedöma reformens effekter när det gäller
betalning och indrivning av skatter och avgifter.
Frågan om de ändrade förmånsrättsreglerna är för
närvarande föremål för behandling i riksdagen med
anledning av ett flertal motionsyrkanden (m, fp, kd,
c, mp) från allmänna motionstiden. Tillsammans med
ett nyligen justerat yttrande (yttr. 2004/05:LU1y)
har lagutskottet överlämnat de aktuella
motionsyrkandena till finansutskottet med hänvisning
till att de har statsfinansiella effekter och i
syfte att möjliggöra en samordning av beredningen av
motionsförslagen med beredningen av
budgetpropositionen för år 2005. Finansutskottet har
i sitt nyligen justerade betänkande 2004/05:FiU1
avstyrkt att omvandlingen av äldre företagshypotek
skall skjutas upp till den 1 januari 2007 och att
företagsinteckningens värde skall utgöra 100 % av
den underliggande säkerheten. I reservationer (m;
fp; c) förordades i första hand att
företagsinteckningens värde skall återställas till
100 % och i andra hand bl.a. att ikraftträdandet av
den andra delen av förmånsrättsreformen skall
skjutas upp till den 1 januari 2007. I ytterligare
en reservation (kd) förordades bl.a. också att
ikraftträdandet skall skjutas upp till den 1 januari
2007. Riksdagen beslöt i går i enlighet med
finansutskottets förslag.
I ett par motioner berörs frågan om införande av
riskkapitalavdrag. Skatteavdrag tillhör
skatteutskottets ansvarsområde. Tidigare försök med
skattereduktion för investeringar i eget företag har
inte fallit så väl ut, sägs det från
Näringsdepartementet. I förhandlingsmannen Claes de
Neergards rapport finns det dock ett förslag om
uppskjuten reavinstbeskattning för onoterade aktier.
Frågan kommer att beredas inom Regeringskansliet.
I en motion förordas riskkapitalfonder för
miljöinvesteringar. I propositionen finns ett
särskilt avsnitt om miljöteknikcentrum
(propositionen s. 28). Där sägs att
miljöteknikmarknaden bedöms av många vara en viktig
tillväxtmarknad då kraven på miljöanpassning kommer
att öka under kommande år. Särskilt gäller det i de
nya EU-medlemsstaterna, som under de närmaste åren
måste anpassa sin produktionsapparat till EU:s krav.
Vidare utvecklas miljöinsatserna alltmer mot
miljöanpassning av produktionsprocesser och
produkter för att undvika miljöpåverkan under
produkternas hela livscykel. Detta ställer krav på
utveckling av ny teknik. Insatser görs redan för att
främja introduktion av ny miljöteknik och spridning
av befintlig miljöteknik. Statens insatser genomförs
av ett stort antal aktörer inriktade på olika led av
värdekedjan, sägs det i propositionen. Insatserna
bedöms kunna ge bättre effekt om de samordnas.
Regeringen gav i februari 2004 en särskild utredare,
riksdagsledamoten Claes Roxbergh, i uppdrag att
föreslå en lämplig organisation för ett nationellt
centrum för miljödriven näringslivsutveckling och
miljöteknikexport. Uppgiften för centrumet skall
vara att uppnå en förbättrad samordning och
kraftsamling av statens insatser på området.
Utredaren avlämnade i augusti 2004 betänkandet
Swentec AB - för en nationell kraftsamling på svensk
miljöteknik (SOU 2004:84). Förslaget bereds nu med
inriktningen att arbetet med en ny organisation
skall kunna avslutas under våren 2005. Regeringen
avser att om så erfordras återkomma till riksdagen
med ett förslag om hur miljöteknikcentrumet skall
organiseras. För att samordningsarbetet skall kunna
starta så snabbt som möjligt kommer regeringen inom
kort att inrätta en tillfällig projektorganisation,
där berörda myndigheter och organisationer ingår.
Uppgiften för projektorganisationen skall vara att
inleda samordningen av de statliga
främjandeinsatserna på miljöteknikområdet.
När det gäller kreditgarantiföreningar som berörs
i en motion kan noteras att regeringen i
budgetpropositionen under anslaget (38:2)
Näringslivsutveckling m.m. har avsatt 5 miljoner
kronor för att främja framväxten av
kreditgarantiföreningar (se vidare i det följande).
Närmare anvisningar om hur dessa medel skall
användas kommer att redovisas i regleringsbrevet
till Nutek avseende det nämnda anslaget. Det kan
vidare noteras att mikrolån, som omnämns i samma
motion, infördes hos Almi år 2003.
I motion 2004/05:N436 (s) berörs en regional
inkubator, Stiftelsen Inova i Värmland, och förordas
att det i budgetpropositionen nu aktuella
såddkapitalet inte skall styras för hårt till de
aktörer som nämns i budgetpropositionen. Enligt
uppgift från Näringsdepartementet finansierar dessa
aktörer just lokala och regionala verksamheter, och
medlen kanaliseras i de flesta fall till de lokala
och regionala verksamheter som innehar kompetens och
som fungerar bra. Bland annat har
Teknikbrostiftelsen i Göteborg medverkat i det i
motionen nämnda projektet Inova.
I motion 2004/05:N393 (kd) berörs industriella
utvecklingscentrum (IUC). IUC-bolagen har via
anslaget Näringslivsutveckling, som Nutek
disponerar, möjlighet att få ta del av de medel som
finns avsatta för att främja produktutveckling i små
företag.
Frågan om generationsskiften behandlas i
propositionen i ett särskilt avsnitt (propositionen
s. 28). Där sägs att det är viktigt att underlätta
generationsskiften för att få fler och växande
företag. Ett stort antal företag står inför
generationsskiften de närmaste åren. Enligt en
rapport från Nutek har många företagsledare inte
vidtagit några åtgärder för att förbereda ett
kommande generationsskifte. Samtidigt är bristen på
förberedelser ett av de viktigaste problemen vid
ägarskiften i företag. Regeringen har därför givit
Nutek i uppdrag att utforma ett nationellt program i
syfte att genomföra åtgärder som skall underlätta
ägarbyten i små företag, sägs det i propositionen.
Uppdraget, som har skett i samverkan med Almi och
organisationerna Företagarna, Svenskt Näringsliv och
Family Business Network Sweden, har nyligen
redovisats för regeringen, med förslag till program
som skall genomföras fram till den 30 juni 2007.
Beträffande förslaget i budgetpropositionen om att
regeringen skall bemyndigas att disponera influtna
amorteringar m.m. till följd av såddfinansiering för
innovationsfrämjande åtgärder kan noteras att detta
inte kan anses vara helt förenligt med den s.k.
budgetlagens (1996:1059) principer om
bruttoredovisning.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet behandlar först frågan om
innovationsfrämjande åtgärder generellt och därefter
separat ett förslag i en motion om inrättande av
riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i
näringslivet.
Innovationsfrämjande åtgärder
Utskottet redovisade i föregående avsnitt sin
uppfattning om att en ökad ekonomisk aktivitet genom
fler och växande företag är grundläggande för att
främja tillväxten - en tillväxt som skall vara
ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Ett
långsiktigt tillväxtarbete kräver insatser på olika
områden, varvid ett viktigt område är att stärka
innovationsförmågan i näringslivet, genom att det
skapas goda villkor för kunskapsintensivt
entreprenörskap bl.a. genom snabbare flöden från idé
till marknad.
Inom regeringen har, som tidigare redovisats,
bedrivits ett arbete i syfte att utveckla en
strategi för att främja innovationer. Olika
utrednings- och utvärderingsinsatser har genomförts.
Ett centralt område som har konstaterats vara en
kritisk faktor för tillkomsten av nya företag med
utvecklingspotential är tillgången till kapital i
tidiga skeden, s.k. såddkapital. Projekt i tidiga
skeden har ofta svårt att attrahera riskvilligt
kapital på den öppna riskkapitalmarknaden. På detta
område är det motiverat med statliga insatser.
Regeringens förslag om bemyndigande av riksdagen -
avseende bildandet av ett holdingbolag och
finansiering av Almis innovationslån - innebär båda
att förutsättningarna avseende såddfinansieringen
kommer att förbättras. Utskottet ser det föreslagna
holdingbolaget som ett instrument för att skapa en
tydligare struktur och ansvarsfördelning. Ett
problem med det hittillsvarande systemet har varit
en otydlig struktur och ansvarsfördelning mellan de
olika statligt initierade aktörer som har varit
verksamma på såddfinansierings-området. Ett annat
problem har varit att det tillgängliga såddkapitalet
inte har varit tillräckligt. Regeringen beräknar att
den nya koncernen skall kunna finansiera såddlån
m.m. med totalt ca 1,8 miljarder kronor under en
tioårsperiod.
Utskottet stöder också regeringens förslag om
Almis innovationslån. Almi skall således fortsätta
sin finansieringsverksamhet avseende innovatörer och
nystartade innovativa företag, och medel för att
täcka uppkomna kreditförluster skall bl.a.
tillhandahållas genom att regeringen får disponera
återbetalningar på Nuteks kreditportfölj avseende
såddfinansiering. Almi har en viktig uppgift att
fylla genom sin regionala förankring.
Flera av de här aktuella motionerna präglas av en
positiv inställning till olika innovationsfrämjande
åtgärder, en inställning som i princip
överensstämmer med utskottets. Utskottet ser de nu
aktuella förslagen i propositionen som syftande till
att åstadkomma just en sådan ökning och
effektivisering av tillgången till kapital i tidiga
skeden som efterfrågas i flera motioner. I vissa
motioner efterfrågas ytterligare utredningsinsatser
avseende kapitalförsörjningen. Utskottet anser dock
att frågan har varit föremål för ett omfattande och
tillräckligt utrednings- och översynsarbete och att
det nu är dags att gå från ord till handling. Det är
slående att det är företrädare för partier som ofta
kritiserar regeringen för brist på handling som nu
förordar ytterligare utredningar.
I motion 2004/05:N436 (s) berörs - utifrån
exemplet Stiftelsen Inova i Värmland, som är en
regional inkubator - frågan om att den föreslagna
såddfinansieringen också skall inriktas mot små
regionala och lokala aktörer. Utskottet anser att
det är viktigt att den nya verksamheten skall
bedrivas på ett sådant sätt att regionala och lokala
krafter aktiveras och blir delaktiga. Enligt vad
utskottet erfarit är detta helt förenligt med
intentionerna i regeringens arbete. Något särskilt
uttalande av riksdagen i frågan är därför inte
erforderligt.
I några motioner tas upp olika frågor rörande
patent. Utskottet vill här hänvisa till den
utredning som regeringen tillsatt med uppdrag att se
över de ekonomiska aspekterna av patentering för
företags tillväxt i Sverige, Norden och Europa och
som tidigare redogjorts för.
När det gäller effekterna på kapitalförsörjningen
för småföretag av de ändrade förmånsrättsreglerna
har, som tidigare redovisats, ITPS nyligen getts i
uppdrag att bedöma om målen med förmånsrättsreformen
har uppnåtts och att utvärdera reformens effekter.
Som en del av uppdraget skall institutet undersöka
förutsättningarna generellt för kapitalförsörjning
till företag, varvid små och medelstora företag
liksom entreprenörer särskilt skall uppmärksammas.
ITPS skall analysera konsekvenserna i olika delar av
landet, särskilt i nationella stödområden och
landsbygdsområden utanför dessa.
I en motion berörs kreditgarantiföreningar.
Regeringen har, som tidigare nämnts, i propositionen
avsatt 5 miljoner kronor under anslaget Näringslivs-
utveckling m.m. för att främja framväxten av sådana
föreningar. Utskottet behandlar detta anslag i ett
senare avsnitt.
Med det anförda tillstyrker utskottet de båda här
aktuella förslagen i propositionen och avstyrker
samtliga motioner i berörda delar.
Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i
näringslivet
I motion 2004/05:MJ507 (c) föreslås att
riskkapitalfonder för miljöinvesteringar skall
inrättas. Utskottet anser inte att det är lämpligt
med denna typ av specialdestinerade insatser.
Miljöinvesteringar bör inte särbehandlas utan ses
som en naturlig, integrerad del av
näringslivsverksamheten. Detta bör även gälla olika
typer av insatser för såddfinansiering. Med detta
avstyrks den nämnda motionen i berörd del.
Vissa frågor angående förvaltningen
av statligt ägda bolag
Låneramar till järnvägsrelaterade bolag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör ge regeringen det begärda
bemyndigandet avseende låneramar till
järnvägsrelaterade bolag. Därmed kan de
berörda bolagen få en grund för att ta upp
lån på den öppna kreditmarknaden. Jämför
reservation 6 (m, fp, kd, c).
Propositionen
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att för år
2005 besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ
AB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB,
Jernhusen AB och AB Swedcarrier på sammanlagt 5,1
miljarder kronor.
Våren 2003 bemyndigade riksdagen regeringen att ge
SJ en låneram i Riksgäldskontoret om 2 miljarder
kronor för perioden 2004-2007 (prop. 2002/03:86,
bet. 2002/03:NU13). Hösten 2003 beslöt riksdagen om
låneramar i Riksgäldskontoret för Euromaint, Green
Cargo, Jernhusen och Swedcarrier om sammanlagt 6 550
miljoner kronor under år 2004 (prop. 2003/04:1, bet.
2003/04:TU1). Våren 2004 beslöt riksdagen vidare om
låneramar i Riksgäldskontoret under åren 2005 och
2006 för dessa bolag om sammantaget 2,3 miljarder
kronor (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21).
Syftet var att skapa stabilitet i
finansieringsförutsättningarna och därmed en rimlig
förhandlingsposition vid upptagande av lån i dessa
bolag på den öppna kreditmarknaden.
Beloppet om 2,3 miljarder kronor inbegrep de
medelfristiga kreditbehoven fram till slutet av år
2006. För den kortfristiga finansieringen under år
2005 anser regeringen att Euromaint, Swemaint, Green
Cargo, Jernhusen och Swedcarrier behöver en
ytterligare kreditmöjlighet i Riksgäldskontoret om
800 miljoner kronor, dvs. en samlad låneram om 3,1
miljarder kronor. De föreslagna totala kort- och
medelfristiga låneramarna år 2005 på 5,1 miljarder
kronor är en reduktion med 3 450 miljoner kronor
från beloppet på 8 550 miljoner kronor som gällde
för år 2004. Skälet till denna minskning är att
Jernhusen har flyttat över huvuddelen av sin
finansiering till den öppna lånemarknaden.
Motionen
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om
bemyndigande avseende låneramar till
järnvägsrelaterade bolag, anförs det i motion
2004/05:N373 (m). I stället bör riksdagen anmoda
regeringen att utforma en långsiktigt hållbar
lösning på problemen i SJ, Euromaint, Swemaint,
Green Cargo, Jernhusen och Swedcarrier samt andra
statligt hel- eller delägda företag inom tågsektorn.
På järnvägsområdet äger staten, helt eller delvis,
ett antal företag som i många fall vid
bolagiseringen kraftigt underkapitaliserats, varför
staten gång på gång har tvingats till
brandkårsutryckningar för att lösa akuta kriser,
säger motionärerna. De anser att en genomtänkt och
långsiktig lösning av problemen i dessa företag
måste presenteras och att regeringen skall återkomma
till riksdagen med förslag till en sådan lösning,
vilken bör vila på följande principer:
- ett väl fungerande, miljövänligt och
konkurrenskraftigt transportsystem i hela landet,
- god konkurrens och konkurrensneutralitet mellan
olika företag,
- minimering av det statliga ägandet; i den
utsträckning staten skall behålla sitt ägande i
något eller några företag på järnvägsområdet måste
detta motiveras väl.
- god hushållning med skattemedel.
Motionärerna vill inte godkänna regeringens begäran
om bemyndigande förrän den efterfrågade långsiktiga
lösningen presenterats. Risken är annars stor att
staten ständigt tvingas till nya kapitaltillskott
till företag som inte är långsiktigt livskraftiga,
anförs det.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringen bör ges det begärda
bemyndigandet avseende låneramar till
järnvägsrelaterade bolag. Därmed kan de berörda
bolagen få en grund för att ta upp lån på den öppna
kreditmarknaden.
Regeringens förslag tillstyrks alltså av
utskottet. Samtidigt avstyrks i berörda delar motion
2004/05:N373 (m), i vilken bl.a. yrkas avslag på
regeringens förslag.
Statens aktier i OMHEX AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör ge regeringen det begärda
bemyndigandet rörande OMHEX AB. Härigenom ges
staten bättre förutsättningar att som ägare
agera på det sätt som är bäst ur kommersiell
synpunkt och som bäst kan gagna statens
intressen. Jämför reservation 7 (m, fp, kd,
c).
Propositionen
Staten äger ca 7 % av det börsregistrerade företaget
OMHEX AB, som bl.a. driver värdepappersmarknader i
Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga och Vilnius.
Statens ägande i bolaget har sin grund i att
riksdagen år 1997 bemyndigade regeringen att sälja
statens andel i Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
(VPC). Regeringen bedömde därvid att utvecklingen i
framtiden kunde leda till att staten, på annat sätt
än genom direktägande i VPC, även fortsättningsvis
bör ha ett direktägande i någon av de centrala
verksamheterna inom den svenska finansiella sektorn.
Regeringen bemyndigades att disponera ersättningen
från en avyttring av aktierna i VPC till förvärv av
aktier i eller bildande av bolag som direkt eller
indirekt drev verksamhet enligt lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet eller aktiekontolagen
(1989: 827). Vidare anvisades 10 miljoner kronor som
ramanslag för kostnader som uppkom i samband med
värdering och försäljningsåtgärder vid avyttring.
Ytterligare 500 miljoner kronor anvisades för att
investera i företag som hade en central roll inom
den svenska finansiella infrastrukturen (prop.
1996/97: 150, bet. 1996/97:FiU20).
Då OM Gruppen Aktiebolag år 1998 förvärvade
Stockholms Fondbörs Aktiebolag, förvärvade staten
initialt aktier motsvarande 7,7 % av rösterna i OM
Gruppen. År 2000 förvärvade staten ytterligare
aktier i OM Gruppen med medel från försäljningen av
VPC, och statens andel ökade till 9,5 %. Som en
följd av OM Aktiebolags (f.d. OM Gruppen Aktiebolag)
förvärv av finska HEX Integrated Markets Plc år 2003
har statens ägarandel minskat till nuvarande nivå,
6,9 %. Värdet på statens aktieinnehav uppgår till ca
650 miljoner kronor. Efter förvärvet bytte företaget
firmanamn till OMHEX Aktiebolag.
Regeringen begär i budgetpropositionen riksdagens
bemyndigande att vidta någon av följande åtgärder:
- att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i
OMHEX AB eller
- att förvärva ytterligare aktier i bolaget.
Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att
vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att
genomföra transaktioner enligt nyssnämnda punk-ter.
OMHEX består för närvarande av två affärsområden,
OM Technology och HEX Integrated Markets. OM
Technology utvecklar systemlösningar åt företag på
världens finans- och energimarknader och HEX
Integrated Markets äger och driver börser i Sverige,
Finland, Estland, Lettland och Litauen samt
tillhandahåller olika finansiella tjänster.
Koncernen omsatte år 2003 2 686 miljoner kronor,
varav OM Technology svarar för ca 65 % och HEX
Integrated Markets för ca 35 %. Antalet anställda är
ca 1 600 personer. Ytterligare uppgifter om OMHEX
återfinns i regeringens skrivelse 2003/04:120 med
2004 års redogörelse för företag med statligt
ägande.
Ett ägande i ett börsnoterat företag ställer höga
krav på staten vad gäller flexibilitet i utövandet
av ägandet, t.ex. avseende möjligheten att snabbt ta
ställning till nyemissioner och förvärvserbjudanden,
sägs det i propositionen. Riksdagen har tidigare
bemyndigat regeringen att reducera det statliga
ägandet i de noterade bolagen Nordea Bank AB och
Telia Sonera AB. Regeringens här aktuella förslag
syftar till att åstadkomma en effektivare
förvaltning genom att skapa förutsättningar som
bättre överensstämmer med dem som råder i
näringslivet. Genom det föreslagna bemyndigandet ges
staten bättre förutsättningar att som ägare agera på
det sätt som är bäst ur kommersiell synpunkt och som
bäst kan gagna statens intressen. Staten får
möjlighet att kunna agera med flexibilitet och ges
möjlighet att skapa en bättre värdeutveckling av
sitt kapital. Regeringen vill därför, som nämnts, få
möjlighet att välja lämplig tidpunkt att öka,
reducera eller avyttra statens aktieinnehav i OMHEX
i den takt som är affärsmässigt fördelaktig.
Regeringen har vidare behov av att i samband med
förberedelser för att förändra ägandet i bolaget
vidta nödvändiga åtgärder, såsom t.ex. värdering. I
det fall det skulle bli aktuellt att öka statens
andel i OMHEX avser regeringen att återkomma till
riksdagen med förslag till finansiering.
Motionen
I motion 2004/05:N373 (m) yrkas avslag på
regeringens förslag om bemyndigande avseende
åtgärder i OMHEX. I stället föreslås att riksdagen
skall bemyndiga regeringen att avyttra hela
aktieinnehavet i OMHEX samt att vidta de åtgärder i
övrigt som behövs för att genomföra transaktioner
med detta syfte.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att regeringen skall ges det
begärda bemyndigandet rörande OMHEX. Härigenom ges
staten bättre förutsättningar att som ägare agera på
det sätt som är bäst ur kommersiell synpunkt och som
bäst kan gagna statens intressen. Motion
2004/05:N373 (m) - i vilken bl.a. yrkas avslag på
regeringens förslag - avstyrks samtidigt i berörda
delar.
Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna en ändring av
riktlinjerna för Sveaskog AB som innebär att
bolaget skall kunna bedriva en utökad
verksamhet inom områdena naturturism,
rekreation och upplevelser. Skogen har
generellt sett en stor betydelse som källa
för rekreation och upplevelser och det är
rimligt att Sveaskog får ett uttryckligt
uppdrag av statsmakterna på detta område.
Verksamheten skall bedrivas på
marknadsmässiga grunder, med avkastningskrav
som baseras på det sysselsatta kapitalet och
på risknivån. Jämför reservationerna 8 (m,
fp) och 9 (kd, c).
Propositionen
Regeringen begär riksdagens godkännande av att
regeringen vid förvaltningen av Sveaskog AB, utöver
vad som tidigare beslutats, skall följa de
riktlinjer som regeringen redovisar i propositionen.
Riksdagen beslöt hösten 1998 (prop. 1998/99:1
utg.omr. 24, bet. 1998/99: NU1) att ett statligt ägt
skogsbolag, Sveaskog, skulle bildas. Riksdagen
behandlade därvid riktlinjerna för bolagets
verksamhet. Hösten 2001 beslöt riksdagen (prop.
2001/02:39, bet. 2001/02:NU7) att staten genom
Sveaskog skulle förvärva utestående aktier i Assi
Domän AB, ett bolag som vid det tillfället delvis
ägdes av staten. Med hänsyn till att Sveaskog nu
blivit mycket större och funnit sin roll finns det
skäl att i några avseenden ta upp frågan om
riktlinjerna för bolagets verksamhet, säger
regeringen.
Sveaskog bedriver inom sin organisation en liten
verksamhet inom jakt, fiske och naturupplevelser.
Statsskogsutredningen har kartlagt statens
skogsinnehav i betänkandet Statlig skog och skyddad
mark (SOU 2002:40). Utredningen pekar på skogens
betydelse som källa för rekreation och upplevelser.
När Sveaskog bildades fick bolaget inte någon
särskild roll inom området naturturism, rekreation
och upplevelser. Riktlinjerna för Sveaskog bör
ändras på denna punkt, anser regeringen. Utöver de
riktlinjer som tidigare beslutats för bolaget bör
bolaget även kunna bedriva en utökad verksamhet inom
området naturturism, rekreation och upplevelser.
Verksamheten skall bedrivas på marknadsmässiga
grunder, varvid det skall finnas ett avkastningskrav
som baseras på det kapital som sysselsätts och
risknivån. I inledningsskedet bör bolagets marker i
norra delen av landet prioriteras.
Det finns anledning att ta upp ytterligare en
fråga som berör Sveaskog, säger regeringen vidare. I
beslutet om förvärvet av utestående aktier i Assi
Domän hösten 2001 sades i fråga om de industriella
verksamheterna att Assi Domäns framgångsrika
utplacering i nya strukturer skall fortsätta och
avslutas. Staten skall inte, sades det i
propositionen, vara en långsiktig ägare till
industriell verksamhet på det skogliga området.
Sedan förvärvet av Assi Domän har sågverken förts
över till ett bolag som ägs gemensamt med andra
skogsägarintressen. Pappersbruket i Frövi ägs helt
av Sveaskog. Regeringen understryker att bolaget vid
sitt arbete att förändra ägarstrukturerna bör, utan
att ge avkall på den ursprungliga intentionen, ta
till vara möjligheterna att få ut ett bra värde för
tillgångarna.
Motionerna
Regeringens förslag avvisas i motion 2004/05:N373
(m). Det är förkastligt att expandera den statliga
näringsverksamheten till ännu ett område, anser
motionärerna. De menar att det inte är en statlig
uppgift att driva företag inom turistbranschen.
Tvärtom bör statens ägande i Sveaskog avvecklas,
anför motionärerna.
Även i motion 2004/05:N340 (fp) avvisas förslaget
om ändrade riktlinjer för Sveaskog. Folkpartiet
anser att om man äger skog, måste man se till att
den sköts och att människor som vill ut i den och
söka efter rekreation och naturupplevelser skall få
det, säger motionärerna. Men de anser samtidigt att
det offentliga, i detta fall staten, inte skall äga
bolag, eftersom det snedvrider konkurrensen.
Folkpartiet har hela tiden motsatt sig att Sveaskog
skall finnas i statlig ägo, och motionärerna erinrar
om att partiet i en annan motion, om statliga bolag,
har krävt att Sveaskog skall säljas. Att bolaget nu
skall ge sig in på områden såsom naturturism,
rekreation och upplevelser är helt förkastligt,
anför motionärerna. De menar att det i stället borde
vara ett gyllene tillfälle att släppa in privata
aktörer för att sköta sådana områden i Sveaskogs
skogsbestånd.
I motion 2004/05:MJ508 (fp) förordas också en
försäljning av Sveaskog och att bolaget, fram till
dess att en försäljning sker, bör ta ett större
miljöansvar. Ägandet av skog är ojämnt fördelat över
landet - i södra Sverige finns framför allt en stor
andel privat ägd skog medan norra Sverige i huvudsak
har statligt ägd skog - konstaterar motionärerna.
Deras uppfattning är att staten inte skall bedriva
kommersiell verksamhet, där detta kan göras av det
privata näringslivet. Risken för en snedvridning av
konkurrenssituationen är alltför stor, anför
motionärerna. De anser att den föreslagna
försäljningen skall göras på ett sådant sätt att
inte en stor privat skogsägare tillkommer utan att
det är möjligt för lokala aktörer att delta, vilket
kräver hänsynstagande till bl.a.
marknadssituationen. Fram till dess en försäljning
kan ske bör målet för Sveaskog vara att sköta
statens skogar och att tillhandahålla
ersättningsmark vid reservatsbildningar, säger
motionärerna. De menar att Sveaskog - i takt med att
den egna industrin avvecklas och rådande avtal löper
ut - bör begränsa sin virkesförmedlande roll till
att enbart omfatta statens skogar. Riksdagens beslut
att sälja ut sågverk har ännu ej effektuerats och
orsaken till detta bör redovisas, anför motionärerna
avslutningsvis.
Sveaskog är ett företag som agerar utifrån
marknadsmässiga krav, samtidigt som det också
bedriver en verksamhet som motiveras utifrån
särskilda samhällsintressen, sägs det i motion
2004/05:N256 (kd). Genom möjligheten att erbjuda
bytesmark kan Sveaskog, på det allmännas uppdrag,
bidra till att bevara en levande landsbygd och
säkerställa den biologiska mångfalden. Men i
huvudsak är Sveaskog ett kommersiellt skogsbolag med
en betydande skogsindustriell verksamhet. I ett
första steg bör Sveaskog sälja sin skogsindustriella
verksamhet. Regeringen bör sedan se över hur mycket
mark som behövs för att tillvarata de särskilda
samhällsintressen som Sveaskog för närvarande
värnar. Därefter bör resterande mark säljas ut till,
i första hand, lokala skogsbrukare. Den del av
Sveaskog som blir kvar bör omvandlas till ett sådant
samhällsnyttigt företag som beskrivs i motionen.
Däremot bör bolagets verksamhet inte utökas
ytterligare
Sveaskog skall inom sitt skogsinnehav verka för
uppfyllandet av miljömålet Levande skogar, dvs. att
skogsområden med höga naturvärden skall undantas
andra åtgärder än skötsel som är påkallad för att
bevara och främja biotopens naturliga biologiska
mångfald, anförs det i motion 2004/05:N443 (v).
Sveaskog har ett markinnehav som omfattar ca 18 % av
Sveriges sammanlagda skogsareal, ca 4,4 miljoner
hektar mark, varav ca 3,3 miljoner hektar är
produktiv skogsmark, konstaterar motionärerna.
Sveaskog har 1 500 anställda och
äger även en industrirörelse bestående av Assi Domän
Cartonboard samt är hälftenägare i Setra Group.
Värdeskapandet mäts som avkastning på
skogskapitalet. Bolaget har dock antagit en rad
andra riktlinjer för sin verksamhet, inte minst på
miljöområdet och det sociala området, påpekar
motionärerna men uppger att bolaget icke desto
mindre kritiseras kontinuerligt från miljövårdande
håll. Inventeringar av den statliga skogen
genomförda av Naturvårdsverket och länsstyrelserna
visar att endast 48 % av de utpekade områdena var
undantagna från skogsbruk av skogsförvaltarna
själva, däribland Sveaskog, säger motionärerna. I
Norrbotten har Sveaskog klassificerat 51 % av de
utpekade skogarna som områden där skogsbruk kan ske.
De statliga skogsägarnas klassificering inom de
utvalda områdenas värdekärnor visar att man anser
sig kunna bedriva skogsbruk inom 45 % av arealen,
säger motionärerna vidare. De framhåller att
Sveaskog, efter det att inventeringen hade
publicerats i slutet av februari 2004, tydliggjorde
att bolaget inte är berett att införa ett
avverkningsstopp i de utpekade skogarna. Det av
riksdagen antagna miljömålet Levande skogar innebär
att skogens och skogsmarkens värde för biologisk
produktion skall skyddas samtidigt som den
biologiska mångfalden skall bevaras samt
kulturmiljövärden och sociala värden värnas, erinrar
motionärerna om. Inriktningen är att
miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.
Sveaskogs arbete i fråga om bevarandet av den
biologiska mångfalden har brister, både vad gäller
ambitionsnivån och i förmåga att föra ut
målsättningarna inom organisationen, hävdar
motionärerna. De föreslår att regeringen, genom
ägardirektiv till Sveaskog, skall uppdra åt bolaget
att inom sitt skogsinnehav verka för uppfyllandet av
miljömålet Levande skogar. Skogsområden med höga
naturvärden på Sveaskogs marker skall undantas andra
åtgärder än skötsel som är påkallad för att bevara
och främja biotopens naturliga biologiska mångfald,
och undantaget skall ske genom att marken ges ett
långsiktigt och heltäckande skydd, anför
motionärerna avslutningsvis.
Statens ansvar - bl.a. som ägare av Sveaskog - för
att uppsatta miljömål skall uppnås berörs även i
motion 2004/05:MJ439 (v). I motionen föreslås ett
tillkännagivande om att regeringen, genom
ägardirektiv och regleringsbrev samt i andra
instruktioner till berörda statliga bolag och verk,
skall klargöra hur dessa skall agera för att staten
skall ta sitt ansvar för de kollektiva nyttigheterna
i skogssektorn. Miljömålen som rör biologisk
mångfald och klimatmålen har störst betydelse för
kollektiva nyttigheter i skogssektorn, säger
motionärerna. De menar dock att det finns
ytterligare kollektiva nyttigheter eller
samhällsintressen som staten inom skogssektorn också
måste ta ett delansvar för och anger följande:
skogens sociala roll för både hälsa och rekreation;
skogens roll som bas för utveckling av andra
näringar såsom turism och upplevelseindustri;
tätortsnära skogars speciella roll - 90 % av
människors vistelse i skog sker i denna typ av
skogar; den svenska skogens roll i ett
internationellt sammanhang.
Vissa kompletterande uppgifter
I motion 2004/05:MJ508 (fp) anförs att det finns
risk för att Sveaskog medverkar till att
konkurrensen snedvrids. Enligt Näringsdepartementet
finns ingen sådan risk, eftersom principen är att
bolaget skall ge samma avkastning som privata
motsvarigheter.
I anslutning till det som sägs bl.a. i motion
2004/05:N443 (v) om Sveaskogs agerande på
miljöområdet kan noteras att Sveaskogs styrelse i
april 2002 antog en ny miljöpolicy för företaget,
vilken redovisas på företagets hemsida. Den innebär
bl.a. att minst 20 % av den produktiva skogsmarken
skall användas till naturhänsyn och naturskydd.
Målsättningen gäller per skogsregion eftersom
naturvärdet varierar i de olika skogslandskapen.
Detta kommer att ske genom att s.k. ekoparker
utvecklas, via nya reservatsbildningar och genom att
bolaget i all egen skog fortsatt skall följa den
svenska s.k. FSC-standarden (Forest Stewardship
Council). Utveckling av Sveaskogs ekoparker blir ett
sätt att ta ansvar för de unika skogslandskap som
finns på bolagets marker, sägs det. Ekoparkerna
kommer att omfatta minst 5 % av den produktiva
skogsmarken, där särskilda natur- och kulturvärden
styr omfattning och utformning av skogsbruket.
Frågan om avverkning av skyddsvärd, statligt ägd
skog har nyligen varit föremål för en granskning av
miljöorganisationen Greenpeace. Enligt denna
granskning, som avser inlämnade
avverkningsanmälningar och gäller skogar som pekats
ut som skogar med höga naturvärden, vill de statliga
skogsförvaltarna Fastighetsverket och Sveaskog
avverka i skyddsvärda skogar i Västerbottens,
Norrbottens, Örebro, Dalarnas och Jämtlands län.
Greenpeaces undersökning i dessa fem län visar att
totalt 33 anmälningar och ansökningar om
avverkningar i skyddsvärda skogar har lämnats in
till skogsvårdsstyrelserna under perioden den 24 maj
2003 till den 15 augusti 2004. Norrbottens och
Västerbottens län berördes av flest anmälningar. 27
av anmälningarna gjordes under den pågående
inventeringen och 6 efter, visar undersökningen.
Sveaskog stod för 29 av 33 anmälningar. Greenpeace
anser att de sista gammelskogarna och andra skogar
med höga naturvärden är allvarligt hotade. Det enda
sättet att avvärja detta hot är, enligt Greenpeace,
att ge dem ett lagstadgat skydd.
Sveaskog har i ett pressmeddelande (2004-10-21)
kommenterat granskningen och anfört följande.
Sveaskog kommer inte att genomföra avverkningar i
skogsområden som Naturvårdsverket och
länsstyrelserna pekat ut i sin inventering av
skyddsvärda skogar utan att först komma överens med
dem. Sveaskog har ett bra samarbete med
Naturvårdsverket och länsstyrelserna kring
prioriteringen av vilka utpekade områden som skall
skyddas genom naturreservat eller hanteras i
enlighet med Sveaskogs miljöpolicy. Naturvårdsverket
och länsstyrelserna har gjort en inventering av
skyddsvärda skogar på statlig mark. Resultatet av
inventeringen presenterades i en rapport i februari
2004. Nu pågår ett arbete med att prioritera vilka
av dessa områden som skall skyddas och hur det skall
ske. Under och även efter den inventering som
gjordes av Naturvårdsverket och länsstyrelserna har
Sveaskog lämnat in anmälningar till
skogsvårdsstyrelserna om planerade avverkningar. Det
beror i de flesta fall på att resultatet av deras
inventering inte var känt när planeringen gjordes,
och i vissa fall på att gränsdragningen mellan
utpekade områden och vanlig produktionsskog är
otydlig. Sveaskog kommer inte i något fall att
genomföra avverkning i dessa skogar innan
Naturvårdsverket och länsstyrelserna har beslutat
vilka områden som skall undantas från skogsbruk
genom reservatsbildning. Sveaskog uppger att bolaget
har ett bra samarbete med och är helt överens med
Naturvårdsverket och länsstyrelserna om det arbete
som nu sker.
Beträffande önskemålen i motionerna 2004/05:N443
(v) och 2004/05: MJ439 (v) om att regeringen skall
utfärda ägardirektiv till Sveaskog kan noteras att
särskilda ägardirektiv inte används av
Näringsdepartementet, beroende på att denna typ av
direktiv anses oklar och otydlig. Särskilda direktiv
kan ges till en myndighet, men styrningen av bolag
skall ske genom bolagsordning, lag och avtal.
Riksdagsbeslut skall återspeglas i bolagsordningen.
Företrädare för Näringsdepartementet och för
Sveaskog har vid ett utskottssammanträde lämnat
information om Sveaskog och det här aktuella
förslaget i budgetpropositionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet stöder regeringens förslag om att Sveaskog
skall kunna bedriva en utökad verksamhet inom
områdena naturturism, rekreation och upplevelser.
Skogen har generellt sett en stor betydelse som
källa för rekreation och upplevelser och det är
rimligt att det statliga bolaget Sveaskog får ett
uttryckligt uppdrag av statsmakterna på detta
område. Verksamheten skall, som det sägs i
propositionen, bedrivas på marknadsmässiga grunder,
med avkastningskrav som baseras på det sysselsatta
kapitalet och på risknivån. Det är också lämpligt
att Sveaskogs marker i norra delen av Sverige
prioriteras i inledningsskedet.
I några motioner framförs farhågor för att
Sveaskogs verksamhet beträffande naturturism kan
komma att försvåra för privata aktörers verksamhet
på området. Företrädare för Näringsdepartementet och
Sveaskog har dock inför utskottet framhållit att
avsikten inte är att Sveaskogs verksamhet skall ske
på bekostnad av privata aktörer. Snarare ses
regeringens förslag som att det kan skapa
möjligheter för lokala entreprenörer och därmed vara
positivt ur sysselsättningssynpunkt.
I propositionen tas upp ytterligare en fråga som
rör Sveaskogs skogsindustriella verksamhet. Staten
skall inte vara en långsiktig ägare till industriell
verksamhet på det skogliga området sades det hösten
2001 i den tidigare nämnda propositionen om förvärv
av aktier i Assi Domän. Utskottet finner det rimligt
att, som regeringen nu föreslår, Sveaskog vid sitt
arbete med att förändra ägarstrukturen - dock utan
att ge avkall på den nyssnämnda ursprungliga
intentionen - tar till vara möjligheterna att få ut
ett bra värde för tillgångarna. Det är viktigt att
den förmögenhetsmassa som ett statligt ägt företag
utgör och som ytterst tillhör svenska folket
förvaltas på ett professionellt och effektivt sätt.
I ett par motioner yrkas avslag på regeringens
förslag. Där pläderas i stället för att Sveaskog
skall säljas. En försäljning förordas också i
ytterligare två motioner, då med synpunkter på hur
bolagets verksamhet skall bedrivas fram till dess
att en försäljning sker. Utskottet delar inte dessa
uppfattningar utan anser att staten har en viktig
roll att fylla när det gäller ägandet av skog.
I motion 2004/05:N443 (v) föreslås att riksdagen
skall uttala sig för att Sveaskog inom sitt
skogsinnehav skall verka för att miljömålet Levande
skogar uppfylls. Även i motion 2004/05:MJ439 (v)
berörs statens ansvar, bl.a. som ägare av Sveaskog,
för att uppsatta miljömål skall uppnås. I det
föregående har det arbete som bedrivs inom Sveaskog
på miljöområdet redovisats. Företrädare för
Näringsdepartementet och för Sveaskog har också vid
ett utskottssammanträde lämnat information om
bolaget och dess arbete på miljöområdet. Sveaskog
kommer inte, som tidigare nämnts, att genomföra
avverkningar i skogsområden som Naturvårdsverket och
länsstyrelserna pekat ut i sin inventering av
skyddsvärda skogar utan att först komma överens med
dem. Det kan också noteras att bolaget nyligen
beslutat att minska sina avverkningar i Norrbotten
och Västerbotten med 15 %. Det motsvarar ca 400 000
kubikmeter virke per år. Sänkningen till den nya
nivån kommer att ske successivt och vara fullt
genomförd under år 2007.
Utskottet anser självfallet att det av
statsmakterna fastlagda miljömålet Levande skogar
skall vara styrande för alla kategorier av
skogsägare. Målet skall uppfyllas inom ramen för all
produktiv skogsmark. Om Sveaskog skulle ges den
uppgiften i större utsträckning än privata
skogsägare skulle det kunna ses som att de
sistnämnda markägarna befrias från ansvar. Kriterium
för avsättning skall givetvis vara skyddsvärdhet och
inte ägarkategori. Grundläggande i miljöpolitiken på
skogsområdet är att alla skogsägare skall ta sitt
ansvar. Utskottet vill också påpeka att om Sveaskog
skulle öka sina avsättningar, utöver det som bolaget
beslutat om, skulle det negativt drabba
virkesförsörjningen hos den industri som bolaget
levererar till.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker samtliga här aktuella motioner
i berörda delar.
Centrum för enklare handel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
bildande av en ideell förening för att
utveckla metoder för enklare handel, där
staten skall kunna vara medlem. Jämför
reservation 10 (m).
Propositionen
Regeringen begär riksdagens godkännande av vad som
föreslås i propositionen om bildande av en ideell
förening för att utveckla metoder för enklare
handel, där staten skall kunna vara medlem.
Målmedveten och systematisk förenkling av
handelsprocedurerna sänker aktörernas kostnader,
effektiviserar handeln och ökar företagens
konkurrenskraft, säger regeringen. Att aktivt stödja
sådan förenkling och effektivisering är ett viktigt
led i handelspolitiken - både nationellt och på ett
globalt plan. I detta syfte och med utgångspunkt i
regeringsförklaringen hösten 2003 har företrädare
för Regeringskansliet, Kommerskollegium och
Tullverket, i nära samverkan med Business Region
Göteborg, Svenskt Näringsliv, företag inom handel,
logistik och transport och företrädare för den
akademiska världen arbetat för att etablera ett
centrum för att utveckla metoder för enklare handel.
Försöksverksamheten, som hålls samman i en ideell
förening, har fått arbetsnamnet tradEasy. Arbetet
med att förenkla handelsprocedurer intensifieras
därmed genom samspel mellan tre intressentsfärer -
näringsliv, akademi och myndigheter.
tradEasy har sin hemvist i Göteborg, i anslutning
till Business Region Göteborg. Det är en naturlig
lokalisering med hänsyn till stadens position som
framträdande handelsstad och att Nordens ledande
hamn och många av de största speditions- och
handelsföretagen finns där. Göteborg erbjuder därmed
en kritisk massa av kompetens som kommer hela
Sverige till godo. Centrumet skall i vid bemärkelse
verka för effektivare handelsprocedurer till
samhällelig och kommersiell nytta, som stärker
näringslivets och Sveriges konkurrenskraft och som
kan lämna ett bidrag till det internationella
arbetet för enklare, effektivare och billigare
handel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar den bedömning som regeringen gör
rörande bildande av en ideell förening för att
utveckla metoder för enklare handel, där staten
skall kunna vara medlem. Därmed tillstyrks
regeringens förslag.
Medverkan av Konsumentombudsmannen i
vissa tvister
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör besluta att den nu pågående
försöksverksamheten avseende medverkan av
Konsumentombudsmannen i vissa tvister skall
fortsätta till utgången av år 2006.
Propositionen
Regeringen föreslår att den försöksverksamhet
avseende medverkan av Konsumentombudsmannen (KO) i
vissa tvister som har bedrivits skall förlängas till
utgången av år 2006 (se bilaga 2).
Lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende
medverkan av KO i vissa tvister (försökslagen)
trädde i kraft den 1 december 1997 (prop.
1996/97:104, bet. 1996/97:LU21). Lagen gäller efter
förlängning (prop. 2001/02:113, bet. 2001/02:LU21)
till utgången av år 2004. Försökslagen tillämpas på
tvister mellan konsumenter och näringsidkare och
innebär att KO har möjlighet att företräda
konsumenten som ombud vid allmän domstol och
kronofogdemyndighet. Försöksverksamheten är
begränsad till tvister som gäller finansiella
tjänster.
Inom Jordbruksdepartementet har upprättats en
utredningsrapport, KO:s medverkan vid vissa
konsumenttvister (dnr Jo2004/680), som innehåller en
utvärdering av försöksverksamheten. I rapporten
föreslås bl.a. att försöksverksamheten skall
förlängas och utvidgas till att omfatta även andra
sakområden än finansiella tjänster. Rapporten har
remissbehandlats, och flertalet remissinstanser är
positiva till förslaget eller lämnar det utan
erinran. Förslaget bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Med hänvisning till det pågående beredningsarbetet
- bl.a. måste resursfrågan analyseras innan ett
eventuellt förslag kan läggas fram - anser
regeringen att det är viktigt att den nuvarande
verksamheten får fortsätta under den fortsatta
beredningen av frågan. Det nu aktuella lagförslaget
om en förlängning av försöksverksamheten är
lagtekniskt sett av enkel beskaffenhet, varför
regeringen har ansett att Lagrådets hörande skulle
sakna betydelse.
Vissa komplettande utgifter
Lagen om försöksverksamhet avseende medverkan av KO
i vissa tvister tillhör lagutskottets ansvarsområde.
Det nu aktuella lagförslaget avser endast en
förlängning av en pågående försöksverksamhet. Därmed
har det inte ansetts att det finns något behov av
att näringsutskottet vare sig skulle överlämna
förslaget till eller inhämta yttrande från
lagutskottet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att den nu
pågående försöksverksamheten avseende medverkan av
KO i vissa tvister bör fortsätta till utgången av
december månad år 2006 och tillstyrker därmed
regeringens förslag.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa anslag under
utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med
vad som föreslagits i budgetpropositionen och
som framgår av bilaga 3. Vidare bör riksdagen
besluta enligt de förslag rörande
bemyndiganden som läggs fram i propositionen
under detta utgiftsområde. Riksdagen bör
också avslå samtliga här aktuella
motionsyrkanden.
Riksdagen bör vidare godkänna att regeringen
under år 2005 skall få vidta åtgärder för en
förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda
företag enligt de villkor som redovisas i
propositionen. Utskottet hänvisar härvid till
tidigare beslut av riksdagen i frågan. Jämför
reservation 11 (m, fp, kd, c).
Inledning
Utskottet redogör i det följande - avseende de
anslag som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv - för
regeringens förslag och motsvarande förslag i
motioner (se bilaga 3). Därefter redovisar utskottet
sitt ställningstagande i ett sammanhang.
Näringspolitik
Verket för innovationssystem:
Förvaltningskostnader (26:1)
Propositionen
Anslaget finansierar förvaltningskostnader vid
Verket för innovationssystem (Vinnova) som bildades
den 1 januari 2001. Myndighetens uppgift är att
främja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och
arbetsliv genom utveckling av effektiva
innovationssystem och finansiering av
behovsmotiverad forskning och utveckling. För att
finansiera kostnader för arkivering föreslås en
överföring om 44 000 kr fr.o.m. år 2005 till
anslaget Riksarkivet och landsarkiven under
utgiftsområde 17 Kultur, medier trossamfund och
fritid.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till
115,9 miljoner kronor.
Motionerna
I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en minskning av
anslaget med 6 miljoner kronor.
Även i motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en
besparing - med 5 miljoner kronor - med hänvisning
till en bedömning att Vinnova kan göra
administrativa effektiviseringar.
För Vinnova har motionärerna bakom motion
2004/05:N383 (c) upprättat effektiviserings- och
besparingsmål om 3 miljoner kronor för år 2005.
Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling (26:2)
Propositionen
Anslaget finansierar behovsmotiverad forsknings- och
utvecklingsverksam-het, utveckling av
innovationssystemet och liknande. Inriktningen för
de närmaste årens verksamhet har tidigare beskrivits
i en proposition om forskning och förnyelse (prop.
2000/01:3) samt i en proposition om FoU och
samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2).
Anslaget beräknas minska med 2 miljoner kronor
årligen under åren 2006 och 2007 för att bidra till
finansieringen av ett förbättrat system för
marknadskompletterande kapital i tidiga skeden.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 1
122,1 miljoner kronor. Regeringen begär vidare
riksdagens bemyndigande att under år 2005 ingå
ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare
gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 800
miljoner kronor under år 2006 och 1 100 miljoner
kronor efter år 2006.
Motionen
I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en besparing på
anslaget med 310 miljoner kronor.
Verket för näringslivsutveckling:
Förvaltningskostnader (38:1)
Propositionen
Anslaget täcker förvaltningskostnader för Verket för
näringslivsutveckling (Nutek) och används för
driftsbidrag till Almi Företagspartner AB (Almi).
Anslagssparandet från år 2003 på 14,2 miljoner
kronor hänförs i huvudsak till finansiering av
uppbyggnad av ärendesystem rörande de regionala
stöden. Från och med den 1 juli 2004 lånefinansieras
uppbyggnaden av detta datasystem. Av
anslagssparandet har 4 miljoner kronor dragits in
till statsbudgeten. Anslaget föreslås öka med 12,3
miljoner kronor till följd av justering av pris- och
löneomräkningen (inklusive retroaktiv justering).
Anslaget föreslås även öka med 1 miljon kronor för
att finansiera verkets ansvar enligt förordningen
(2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering
och höjd beredskap. Finansiering sker från anslaget
Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar samt
beredskap mot sårbarhet.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till
218,8 miljoner kronor.
Motionerna
I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en minskning av
anslaget med 19 miljoner kronor.
Kristdemokraterna avvisar uppbyggnad av
ärendesystem rörande de regionala stöden och
föreslår med hänvisning därtill en minskning av
anslaget med 15 miljoner kronor, sägs det i motion
2004/05:N393 (kd).
Även i motion 2004/05:N383 (c) föreslås en
minskning av anslaget - med 3 miljoner kronor - med
hänvisning till upprättade effektiviserings- och
besparingsmål för Nutek.
Näringslivsutveckling m.m. (38:2)
Propositionen
Anslaget skall användas för näringslivsfrämjande
åtgärder. Anslagssparandet från år 2003 är i
huvudsak uppbundet i beslut, och 1,9 miljoner kronor
har dragits in till statsbudgeten. I enlighet med
regeringens förslag på tilläggsbudget i
budgetpropositionen för år 2005 förs 15 miljoner
kronor till anslaget Rymdverksamhet inom
utgiftsområde 24 Näringsliv och 15 miljoner kronor
till anslaget Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling inom utgiftsområde 6 Försvar
samt beredskap mot sårbarhet.
Det särskilda stödet om 54 miljoner kronor till
kvinnors och invandrares företagande samt
kooperativt företagande förlängs efter år 2004.
Anslaget föreslås öka med 25 miljoner kronor årligen
för att finansiera innovationslån. Av tillskottet
skall 10 miljoner kronor finansiera innovationslån i
stödområde B. Finansieringen av dessa lån sker från
utgiftsområde 19, anslaget Allmänna
regionalpolitiska åtgärder. Samtidigt föreslås
anslaget minska med 4 miljoner kronor för att bidra
till finansieringen av ett förbättrat system för
marknadskompletterande kapital i tidiga skeden.
Därutöver föreslås anslaget öka med 5 miljoner
kronor årligen för stöd till
kreditgarantiföreningar. Anslaget beräknas minska
med 20 miljoner kronor år 2006 till följd av att den
temporära satsningen på design upphör.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till
275,6 miljoner kronor.
Motionerna
Anslaget bör minskas med 54 miljoner kronor, anförs
det i motion 2004/05: N373 (m). Anslaget skall
användas för bl.a. medel för en särskild satsning på
insatser för kvinnor, invandrare och kooperativt
företagande om 54 miljoner kronor, konstaterar
motionärerna. De tror dock inte att denna typ av
insatser främjar kvinnors eller invandrares
företagande och anser inte heller att särskilda
insatser bör göras för just kooperativt drivna
företag. I stället bör politiken, enligt
motionärerna, inriktas på att undanröja hinder för
alla typer av företag och företagare, varför den
nämnda insatsen avvisas.
Basfinansieringen för Institutet för
kvalitetsutveckling (SIQ) bör säkerställas genom ett
uttalande av riksdagen, och lämplig myndighet bör
ges i uppdrag att svara för detta, anförs det i
motion 2004/05:N367 (fp). Sveriges konkurrenskraft
är beroende av en ständig förbättring av varor,
tjänster och processer, och arbetet med ett
effektivt kvalitetsarbete underlättas om det finns
en medvetenhet om kvalitetsbegrepp och god kunskap
om kundorienterad verksamhetsutveckling, säger
motionären. Hon redovisar att man utifrån detta
behov år 1986 bildade Nationalkommittén för Svensk
Kvalitet. År 1990 formerades Intressentföreningen
Kvalitetsutveckling, som i november samma år slöt
ett avtal med regeringen om bildandet av SIQ.
Institutet övertog då från Nationalkommittén
uppgiften att aktivt bidra till
kvalitetsutvecklingen i alla delar av det svenska
samhället. SIQ:s status som nationellt centrum har
inneburit att institutet kunnat bygga upp goda
kontakter i Sverige och utomlands. Motionären
erinrar om vad utskottet anförde hösten 2000 (bet.
2000/01:NU1) om att den typ av verksamhet som SIQ
bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt
perspektiv. Likaså menade utskottet att formen för
verksamheten, som karakteriseras av att företag,
organisationer och förvaltningar samverkar, har en
effektiv utformning. Utskottet såg det därför som
angeläget att verksamheten även i fortsättningen
skulle kunna erhålla statligt stöd för sin
basfinansiering. Några åtgärder från statens sida
för att säkerställa SIQ:s finansiering har trots
detta inte vidtagits, utan det statliga bidraget har
uteblivit under åren 2001 och 2002. Hon uppger att
SIQ därmed har ett strukturellt underskott som
allvarligt hotar verksamheten och institutets hela
existens.
I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en ökning av
anslaget med 30 miljoner kronor.
Regeringens satsning med 20 miljoner kronor för att
utveckla ett designprogram som skall främja
näringslivsutvecklingen på området ställer sig
motionärerna dock tveksamma till. De betecknar detta
som ett kortsiktigt projekt och menar att
långsiktiga strukturella reformer av generell
karaktär är till större nytta för näringslivet.
Däremot anser motionärerna att såddfinansieringen
bör ökas med 50 miljoner kronor åren 2005, 2006 och
2007. Sammantaget föreslås anslaget alltså öka med
30 miljoner kronor år 2005.
En överflyttning med 100 miljoner kronor från
anslaget Näringslivsutveckling till ett föreslaget
nytt anslag, Regionalt och lokalt utvecklingsarbete,
under utgiftsområde 19 Regional utveckling, föreslås
i motion 2004/05:N383 (c). Det arbete som
motionärerna föreslår skall bedrivas med medel från
det föreslagna nya anslaget skall stimulera tillväxt
och innebära att regioner och kommuner får mer makt
över de aktuella ekonomiska medlen, vilket av
motionärerna anses ge bättre beslutsunderlag och
större effektivitet.
Vissa kompletterande uppgifter
Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ), som är
föremål för yrkande i motion 2004/05:N367 (fp),
bildades, som tidigare redovisats, år 1990 på
initiativ av regeringen och Intressentföreningen
Kvalitetsutveckling. I enlighet med stadgarna skall
institutet stimulera och bidra till en positiv
kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska
samhället. Vid utgången av år 2001 upphörde det
tidigare statliga stödet till verksamheten. SIQ har
därefter vid två tillfällen, åren 2001 och 2002,
hemställt hos regeringen om statligt stöd för
finansiering av verksamheten.
I samband med omorganisationen av Närings- och
teknikutvecklings-verket, då två nya myndigheter -
Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och Verket
för innovationssystem (Vinnova) - bildades, skedde
en fördelning av ansvarsuppgifter. Vinnova fick i
uppgift att hantera frågor om forskningsinstituten
och finansieringen av bl.a. SIQ:s verksamhet.
Vinnova finansierade SIQ:s verksamhet med 2 miljoner
kronor under åren 2001 och 2002. Finansieringen var
kopplad till projekt inom SIQ:s verksamhet.
Frågan om basfinansiering för SIQ behandlades, som
sägs i den nyssnämnda motionen, av utskottet hösten
2000 i betänkande 2000/01:NU1. Företrädare för SIQ
hade under utskottets beredningsarbete framfört sina
farhågor för att den verksamhet som institutet
bedriver skulle hamna i ett oklart läge i
förhållande till de båda då nyinrättade
myndigheterna Vinnova och Nutek. Utskottet ansåg att
den typ av verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur
ett näringspolitiskt perspektiv. Likaså menade
utskottet att formen för verksamheten, som
karakteriseras av att företag, organisationer och
förvaltningar samverkar, har en effektiv utformning.
Utskottet såg det därför som angeläget att
verksamheten även i fortsättningen skulle kunna
erhålla statligt stöd för sin basfinansiering.
Regeringen beslöt i juni 2003 att 1 miljon kronor
skulle betalas ut mot rekvisition senast den 31
oktober 2003 till SIQ. Kostnaderna belastade ett
äldreanslag (från budgetåret 2000) under
utgiftsområde 24 - Fortsatt program för
småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt,
anslagsposten Till regeringens disposition. I maj
2004 beslöt regeringen att bevilja SIQ 1 250 000 kr
för verksamheten under år 2004 att betalas ut efter
rekvisition. Kostnaderna skall belasta utgiftsområde
24, anslaget Näringslivsutveckling m.m., anslagspost
5 Till regeringens disposition med 1 miljon kronor
och utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning, anslaget Utveckling av
skolväsende och barnomsorg, anslagspost 8 (som
disponeras av Myndigheten för skolutveckling och
fördelas efter beslut av regeringen), med 250 000
kr. Som villkor för att medlen från utgiftsområde 16
skall utbetalas ställs att SIQ skall bedriva
verksamhet inom utbildningssektorn, bl.a. inom
skolans område, samt att SIQ anordnar den årliga
konferensen Kvalitet i klassrum och skola utan krav
på ytterligare finansiering från regeringen.
Enligt uppgift från Näringsdepartementet är
avsikten att medel till SIQ framöver skall förmedlas
av Nutek via anslaget Näringslivsutveckling m.m. och
att detta på något sätt skall anges i Nuteks
regleringsbrev.
Institutet för tillväxtpolitiska studier:
Förvaltningskostnader (38:3)
Propositionen
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har
till uppgift att utveckla och förbättra
kunskapsunderlaget för tillväxtpolitiken. Institutet
utför omvärldsbevakning och utvärderingar med
relevans för näringspolitiken, innovationspolitiken
och den regionala utvecklingspolitiken.
Omvärldsbevakningen är delvis utlandsbaserad. ITPS
har även ett statistikansvar för delar av den
officiella statistiken. I anslaget ingår ITPS
förvaltningskostnader. Anslaget föreslås minska år
2005 med totalt 3 miljoner kronor, varav 1 miljon
kronor överförs till anslaget Patentbesvärsrätten
och 2 miljoner kronor skall bidra till
finansieringen av ett förbättrat system för
marknadskompletterande kapital i tidiga skeden.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 72,2
miljoner kronor.
Motionerna
I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en minskning av
anslaget med 25 miljoner kronor.
En besparing på anslaget med 5 miljoner kronor
bedöms i motion 2004/05:N393 (kd) som rimlig, genom
en effektivisering av verksamheten.
Även i motion 2004/05:N383 (c) föreslås en
besparing - med 3 miljoner kronor - med hänvisning
till i motionen upprättade effektiviserings- och
besparingsmål för myndigheten.
Turistfrämjande (38:4)
Propositionen
Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet
för turistfrågor. Verksamheten inom turistområdet
bedrivs dels i Turistdelegationen, dels i det av
staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget
Sveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet).
Betänkandet Turistfrämjande för ökad tillväxt (SOU
2004:17), framlagt av Utredningen om översyn av
turistfrämjandets funktion, organisation och
rollfördelning, har remissbehandlats, och regeringen
avser att återkomma angående turistpolitiken.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till
101,4 miljoner kronor.
Motionerna
I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en minskning av
anslaget med
10 miljoner kronor.
En ökning av anslaget med 100 miljoner kronor
föreslås i motion 2004/05: N393 (kd) för att
finansiera ökade satsningar på marknadsföringen av
Sverige som turistland. Sverige har en stor
potential att utvecklas som turistland, anför
motionärerna. De påpekar att turistnäringen skapar
stora värden i form av arbetstillfällen och
skatteintäkter. En god marknadsföring av hela
Sverige är av största betydelse för att attrahera
ytterligare turister, sägs det.
En besparing med 20 miljoner kronor föreslås i
motion 2004/05:N383 (c), med hänvisning till att
Centerpartiet i en annan motion föreslår en
turismsatsning på sammanlagt 100 miljoner kronor
under utgiftsområde 19 Regional utveckling.
Vissa kompletterande uppgifter
Regeringen har aviserat att en proposition om
främjande för ökad tillväxt inom turistnäringen
skall lämnas till riksdagen i december 2004.
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersöknings-verksamhet m.m. (38:5)
Propositionen
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central
förvaltningsmyndighet för frågor om landets
geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I
detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,
som utfärdar tillstånd och bedriver tillsyn enligt
minerallagen (1991:45). SGU har uppdraget att
förvalta och miljösäkra anläggningar som tidigare
använts för statens civila beredskapslager för olja
samt det statliga gruvfältet i Adak. SGU svarar
också för samordning, uppföljning och rapportering i
fråga om miljökvalitetsmålet Grundvatten av god
kvalitet. Anslaget disponeras av SGU för
myndighetsverksamhet, Bergsstaten och förvaltning av
anläggningar som tidigare använts för statens civila
beredskapslager för olja samt av regeringen.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 174,
3 miljoner kronor.
Motionen
En minskning av anslaget med 10 miljoner kronor
föreslås i motion 2004/05: N393 (kd). Antalet
ansökningar om förlängning av befintlig
prospektering är visserligen lika många som tidigare
år, men förlängning söks endast med ett år i stället
för som brukligt tre år, säger motionärerna. De
förmodar att detta sannolikt beror på
konjunkturbedömningar och inväntandet av den nya
minerallagen. Regeringen har aviserat att en
proposition kommer under hösten 2004 efter en mycket
lång fördröjning. Kristdemokraterna gör bedömningen
att en besparing på Bergsstatens verksamhet kan ske
med 10 miljoner kronor i väntan på en ny minerallag.
Vissa kompletterande uppgifter
Regeringen har nyligen avlämnat proposition
2004/05:40 om ändringar i minerallagen. Utskottet
avser att behandla propositionen under våren 2005.
Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning (38:6)
Propositionen
Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja
riktad geovetenskaplig grundforskning, tillämpad
forskning och kompetensutveckling.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 5,3
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring
av oljelagrings-anläggningar m.m. (38:7)
Propositionen
Anslaget disponeras av SGU och regeringen för att
täcka kostnader för efterbehandling av tömda
oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet
i Adak, Malå kommun. Efter olyckan vid anläggningen
i Sala har miljösäkringen av den anläggningen och
ett antal liknande anläggningar fått förskjutas i
tiden. Arbetet har återupptagits under första delen
av år 2004. Olyckan leder till ökade
entreprenadkostnader och förskjutning av dessa
kostnader. Anslaget kommer dock successivt att kunna
minskas i takt med att miljösäkringsarbetet
avslutas.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 22
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Patent- och registreringsverket
Propositionen
Patent- och registreringsverket är central
förvaltningsmyndighet för ärenden om patent,
varumärken, mönster, efternamn och förnamn. Verket
är internationell myndighet enligt konventionen om
patentsamarbete samt handlägger ärenden om
registrering av kommunala vapen och om utgivning av
periodisk skrift. Verksamheten finansieras genom
avgifter. Verksamheten med patent, varumärken och
mönster skall ge intäkter som motsvarar kostnaderna
för Patentbesvärsrättens verksamhet.
Inga motioner har väckts på detta område.
Patentbesvärsrätten (38:8)
Propositionen
Enligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten skall
rätten i egenskap av förvaltningsdomstol pröva
överklaganden av beslut meddelade av Patent- och
registreringsverket. Anslaget används för
förvaltningskostnader för Patentbesvärsrätten och
motsvaras av inbetalningar från Patent- och
registreringsverket till inkomsttitel på
statsbudgeten. Anslaget föreslås öka med 1 miljon
kronor år 2005 för att domstolen skall kunna klara
sina uppgifter. Ökningen finansieras genom att
förvaltningsanslaget till ITPS minskas med
motsvarande belopp.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 16,5
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Bolagsverket
Propositionen
Bolagsverket, som inrättades den 1 juli 2004 (prop.
2003/04:34, bet. 2003/04: NU7), är central
förvaltningsmyndighet för registreringsärenden som
gäller aktiebolag, filialer, europeiska ekonomiska
intressegrupperingar och europabolag, för handels-
och föreningsregisterärenden och för bank- och
försäkringsregisterärenden. Bolagsverket är vidare
inskrivningsmyndighet enligt 2 kap. 2 § lagen
(2003:528) om företagsinteckning. Bolagsverket för
också register över näringsförbud och tillfälliga
näringsförbud, över fysiska personers och dödsbons
konkurser och över förbud att lämna juridiskt eller
ekonomiskt biträde. Bolagsverkets verksamhet
finansieras genom avgifter.
Inga motioner har väckts på detta område.
Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer
(38:9)
Propositionen
Anslaget finansierar verksamhet vid Bolagsverket
avseende kostnader i samband med likvidation av
företag.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 8
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Upprätthållande av nationell metrologi m.m.
(38:10)
Propositionen
Anslaget används för bidrag till riksmätplatserna
vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
(SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI). Riksmät-
platsbidraget används för närvarande för drift och
underhåll av riksmätplatser, upprätthållande av
internationell spårbarhet för mätstorheter,
investeringar i mätteknisk utrustning samt till
mätteknisk FoU. Området kemisk metrologi är under
utveckling inom det europeiska samarbetet och en
långsiktig gemensam satsning är nödvändig. En kemisk
metrologisk infrastruktur innebär dels att SP kan
upprätthålla spårbarhet för ett antal kemiska
enheter, dels att SP kan fungera som knutpunkt
mellan referenslaboratorer i och utanför Sverige med
kunskap inom andra kemiska enheter. För att Sverige
skall utveckla en metrologisk infrastruktur inom
kemiområdet föreslås därför att anslaget tillförs
800 000 kr fr.o.m. år 2005. Finansiering sker genom
att anslaget Bidrag till standardisering och FoU
inom experimentell teknik m.m. minskas med
motsvarande belopp.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 27,6
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Elsäkerhetsverket (38:11)
Propositionen
Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för
tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De
övergripande målen för verksamheten är att förebygga
av elektricitet orsakad skada på person och egendom
samt störningar på radiokommunikation och
näringsverksamhet inom området elektromagnetisk
kompatibilitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara
för statliga insatser för att bygga upp,
upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för
elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt
medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk
kompatibilitet.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 41,4
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Bidrag till standardisering och FoU inom
experimentell teknik m.m. (38:12)
Propositionen
Från anslaget betalas bidrag till den svenska
standardiseringsorganisationen för att verka för
svensk standardisering, nationellt, europeiskt och
globalt. Det övergripande målet för
standardiseringen är att öppna marknader, höja
produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt
näringsliv samt bidra till att statens specifika
ansvar för medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö
och egendom tillgodoses. Från anslaget lämnas också
bidrag till forskning och utveckling inom
experimentell teknik. För teknisk
informationsförsörjning lämnas bidrag till AB
Terminologicentrum och Svensk förening för
informationsspecialister. Den svenska
standardiseringsorganisationen har med framgång
drivit svenska intressen i det europeiska och
internationella standardiseringsarbetet. Den nya
organisationen har medfört en ökad effektivitet och
internationell slagkraft. För att bidra till
finansieringen av en ökad satsning på området kemisk
metrologi föreslås, som nyss nämnts, en överföring
om 800 000 kr till anslaget Upprätthållande av
nationell metrologi m.m.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 71,4
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel till
förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen.
Rymdstyrelsen utgör en liten expertmyndighet med
ansvar för svensk rymdverksamhet och rymdforskning.
Verksamheten bedrivs till stor del inom ramen för
det europeiska rymdsamarbetet inom det europeiska
rymdorganet (European Space Agency; ESA).
Rymdstyrelsen fördelar också medel till verksamhet
som bedrivs nationellt eller i bilaterala samarbeten
med framför allt Frankrike. Myndigheten bereder
också ärenden om tillstånd att bedriva
rymdverksamhet från svenskt territorium och utövar
kontroll av sådan verksamhet.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 22,6
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Rymdverksamhet (38:14)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för
industriutvecklingsprojekt, fjärranalys och
forskning, som bedrivs inom ramen för deltagande i
internationellt samarbete, framför allt inom det
europeiska rymdsamarbetet inom ESA. Verksamheten kan
också bedrivas i nationella eller bilaterala
program. Vidare bekostas vissa informationsinsatser
från anslaget. Huvuddelen av anslaget, drygt 70 %,
utgörs av betalningar till ESA för Sveriges
deltagande i långsiktiga samarbetsprojekt. Anslaget
disponeras av Rymdstyrelsen. Regeringen föreslår ett
bemyndigande om ekonomiska åtaganden även för år
2005. Detta möjliggör att det för delar av
verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som
exempelvis omfattar långsiktiga program under en
flerårig planeringsperiod.
Rymdstyrelsen har framgångsrikt verkat för att
stärka svensk forskning och industri inom framför
allt det europeiska rymdsamarbetet. Rymdverksamheten
bidrar till att stärka den svenska industrins
konkurrenskraft. Regeringen bedömer att
rymdverksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt
och att uppnådda resultat svarar mot de fastställda
målen. Från och med år 2005 ökar anslaget med 10
miljoner kronor då en tidigare beslutad tillfällig
neddragning för åren 2002 och 2003 upphör. För att
säkerställa ett fortsatt svenskt deltagande i det
europeiska bärraketprogrammet Ariane föreslås
anslaget tillföras 235 miljoner kronor för år 2005
och 100 miljoner kronor för år 2006.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till
791,9 miljoner kronor. Regeringen begär vidare, som
nämnts, riksdagens bemyndigande att under år 2005
för ramanslaget Rymdverksamhet ingå ekonomiska
förpliktelser som, inklusive tidigare gjorda
åtaganden, medför utgifter på högst 607 miljoner
kronor under år 2006 och 993 miljoner kronor efter
år 2006.
Motionerna
I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en besparing med
35 miljoner kronor. Anslaget täcker bl.a. inhemsk
rymdforskning men huvuddelen av anslaget avser
deltagandet i det europeiska rymdsamarbetet och
stora delar av anslaget hanteras via ett
bemyndigande, konstaterar motionärerna. De anser att
det är viktigt att Sverige fortsätter att delta i
ESA:s olika program. Eftersom anslaget dock får hela
791,9 miljoner kronor i anslag, varav 70 % används
till det europeiska rymdsamarbetet, gör motionärerna
bedömningen att en besparing på 35 miljoner kronor
är rimlig, genom en effektivisering av verksamheten.
Riksdagen bör anmoda regeringen att ge
Rymdstyrelsen sådana direktiv att det är möjligt att
inrikta rymdverksamheten även mot icke-europeiska
länder, främst Förenta staterna, inom områden där
svensk industri är internationellt
konkurrenskraftig, anförs det i motion 2004/05:N387
(kd). Sverige har under lång tid varit en aktiv part
i ESA-samarbetet och svenska företag, främst Saab
Ericsson Space AB och Volvo Aero AB, har
framgångsrikt kunnat hävda sig med leveranser inom
olika utvecklingsprojekt, säger motionären. Han
erinrar om att den europeiska rymdverksamheten har
som ett huvudmål att skapa och bibehålla en egen
självständig programverksamhet oberoende av Förenta
staterna. Dock gagnar det inte konkurrenskraften hos
berörda industrier att begränsa möjligheten att även
samarbeta med andra industrier utanför Europa, anser
motionären och exemplifierar med samarbetsprojekt
med industrier i Förenta staterna som skulle
innebära att den svenska konkurrenskraften ökar och
därmed också möjligheterna för Arianeprogrammet att
utvecklas positivt.
Vissa kompletterande uppgifter
Beträffande det nyssnämnda förslaget om att
Rymdstyrelsen skall ges sådana direktiv som
möjliggör inriktning av rymdverksamheten även mot
icke-europeiska länder, främst Förenta staterna, kan
noteras att det, enligt Näringsdepartementet, inte
finns något som hindrar att Rymdstyrelsen riktar
verksamhet även mot icke-europeiska länder.
Rymdstyrelsens instruktion specificerar inte - vad
gäller internationellt samarbete - vilka länder
Rymdstyrelsen skall samarbeta med. Enligt förordning
(1996:80) med instruktion för Rymdstyrelsen skall
Rymdstyrelsen (2 §) särskilt verka internationellt
genom att a) bereda ärenden om internationellt rymd-
och fjärranalyssamarbete, b) vara kontaktorgan för
samarbete med internationella organisationer och
utländska institutioner på rymd- och
fjärranalysområdet samt c) sluta för verksamheten
nödvändiga överenskommelser med motsvarande
utländska organ och internationella organisationer
under förutsättning att överenskommelserna inte
kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.
Det finns således ingenting som hindrar att
Rymdstyrelsen deltar i bilaterala samarbeten utanför
Europa och sådant samarbete förekommer, enligt
Näringsdepartementet. Rymdstyrelsen beslutar om
deltagande i ESA-projekt, andra internationella
projekt och nationella projekt utifrån kriterier som
tillgängliga medel, projektens kvalitet, uppfyllelse
av Rymdstyrelsens mål m.m. Ett exempel på samarbete
som sträcker sig utanför Europa är den svenska
forskningssatelliten Odin som utvecklades
tillsammans med Kanada, Frankrike och Finland.
Rymdstyrelsen har även samarbetsavtal eller liknande
med olika rymdorganisationer i flera länder,
däribland Ryssland och Förenta staterna.
Den svenska rymdverksamheten bedrivs dock
huvudsakligen inom ramen för ESA, som i sin tur
samarbetar med olika icke-europeiska länder i många
projekt; det mest kända är den internationella
rymdstationen (ISS) som är ett globalt samarbete.
Förenta staterna är ett viktigt samarbetsland för
ESA. Rymdforskning och jordobservation är exempel på
områden inom vilka samarbeten med Förenta staterna
förekommer. Inom vissa områden har Europa uttalat
att det är viktigt att ha egen kapacitet, det gäller
bärraketen Ariane för satellituppsändningar och
satellitnavigeringssystemet Galileo som är under
utveckling. Ett annat exempel på ett globalt
samarbetsinitiativ inom rymdområdet är GEO (Group on
Earth Observation), som tillkommit på amerikanskt
initiativ och där Sverige är fullvärdig medlem. I
GEO diskuteras hur ett sammanhållet system för
jordobservation kan åstadkommas för att tillgodose
vetenskapliga, ekonomiska och sociala behov av data
om hela jordens miljö. I GEO svarar
Miljödepartementet för den svenska representationen,
med bistånd från bl.a. Rymdstyrelsen.
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
(38:15)
Propositionen
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är en
sammanslutning av invalda ledamöter som är verksamma
inom teknik, industriell produktion och ekonomi.
IVA:s huvuduppgift är att följa, analysera och
informera om den tekniska och industriell-ekonomiska
utvecklingen samt att skapa och initiera samverkan
mellan olika teknikområden. Från anslaget lämnas
statens bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet,
t.ex. ledningsfunktion, utrednings-, informations-
och ekonomiverksamheterna. IVA:s verksamhet inriktas
på att följa, analysera och sprida information om
aktuella utvecklingstendenser samt på att skapa och
initiera samverkan mellan olika aktörer i samhället.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 5,4
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Konkurrensverket (38:16)
Propositionen
Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet
för konkurrensfrågor. Under anslaget anvisas medel
till förvaltningskostnader för Konkurrens-verket.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 83,7
miljoner kronor.
Motionerna
I motion 2004/05:N373 (m) föreslås en ökning av
anslaget med 5 miljoner kronor. För ekonomins
funktionssätt är en väl fungerande och stark
konkurrensövervakning viktig, säger motionärerna. De
menar att Konkurrensverket bör stärkas och ges ett
vidare mandat - verket bör bl.a. ge en ökad
prioritet åt att belysa de konkurrenssnedvridningar
som kan följa av den offentliga sektorns monopol
samt kommunalt och statligt ägande av bolag som
konkurrerar med privata företag.
Konkurrensverket och Konsumentverket bör slås
samman till en ny myndighet med namnet Kundverket,
anförs det i motion 2004/05:N202 (m). Såväl
Konkurrensverket som Konsumentverket har till
uppgift att tillvarata intressen hos de människor
och företag som uppträder som kunder på en marknad
och båda har också som huvudmål att ta till vara de
möjligheter som en fri och väl fungerande marknad
ger, säger motionären. Han hänvisar till att de två
myndigheternas egna beskrivningar av sina
verksamheter på respektive hemsidor visar hur nära
dessa ligger varandra. En myndighet som ägnar sig åt
att bekämpa kartellbildningar och
konkurrensbegränsningar borde med fördel kunna
kombineras med en som slår vakt om behovet av
information till konsumenterna kring samma
problemområden, menar motionären. Han hävdar att
förekomsten av två myndigheter innebär ett onödigt
dubbelarbete och att en samordning skulle medföra
vinster.
I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en ökning av
Konkurrensverkets anslag med 24 miljoner kronor.
Även i motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en ökning
av Konkurrensverkets anslag - med totalt 9 miljoner
kronor. Motionärerna vill öka Konkurrensverkets
möjligheter att driva viktiga konkurrensmål och
föreslår därför ytterligare 5 miljoner kronor för
detta ändamål. De föreslår vidare att Nämnden för
offentlig upphandling (NOU) skall göras till en
självständig del av Konkurrensverket och att 4
miljoner kronor skall föras över från utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, varifrån
NOU finansieras för närvarande.
I motion 2004/05:N383 (c) föreslås en ökning av
anslaget till Konkurrensverket med 7 miljoner kronor
för att verket på ett bättre sätt skall kunna
kartlägga konkurrenssituationen i Sverige och t.ex.
kunna öka antalet gryningsräder.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 2002 (bet. 2002/03:NU1) ett
motionsyrkande om sammanslagning av Konkurrensverket
och Konsumentverket, liknande det här aktuella i
motion 2004/05:N202 (m). Utskottet redovisade att
frågan om en sammanslagning av de båda myndigheterna
hade tagits upp i regeringsförklaringen år 2001. I
budgetpropositionen för år 2003 (prop. 2002/03:1)
sades dock att frågan hade analyserats inom
Regeringskansliet och att slutsatsen var att
synergierna inte var så stora att de motiverade en
sammanslagning. Däremot bör det samarbete som redan
existerar mellan myndigheterna i frågor där detta
gynnar konsumentintresset förtydligas, ansåg
regeringen. Utskottet delade denna ståndpunkt.
Konkurrensforskning (38:17)
Propositionen
Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för
att främja konkurrensrelaterad forskning inom i
första hand disciplinerna ekonomi och juridik.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 6,6
miljoner kronor.
Motionerna
I motion 2004/05:N373 (m) föreslås en ökning av
anslaget till konkurrensforskning med 1 miljon
kronor. Inte minst i ett EU-perspektiv är det
viktigt att Sverige ligger väl till inom
konkurrensforskningens område, säger motionärerna.
Även i motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en ökning
av anslaget - med 6 miljoner kronor.
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning
och drift av kanalen (38:18)
Propositionen
Anslaget disponeras för kostnader i samband med
upprustning och drift av kanalen. Riksdagen beslöt
våren 1992 (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92: NU33)
bl.a. att finansieringen av kanalens upprustning
skall tillförsäkras genom statsmakternas försorg.
Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret
1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för
upprustning och drift av kanalen. De statliga
insatserna har bidragit till att kanalens värde som
kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt
turistmål ökat. Även för år 2005 bedöms 15 miljoner
kronor vara tillräckligt för att klara av nödvändig
upprustning och drift av kanalen. Regeringen bedömer
att denna nivå även är tillräcklig för åren 2006 och
2007.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 15
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Kostnader för omstrukturering och genomlysning
av statligt ägda företag m.m. (38:19)
Propositionen
Anslaget finansierar kostnader för omstrukturering
och genomlysning av företag med statligt ägande.
Genom Regeringskansliet förvaltas 59 företag med
statligt ägande, varav 47 är helägda av staten.
Värdet av de förvaltade bolagen ligger på 360-380
miljarder kronor. Under år 2003 lämnades ca 12
miljarder kronor i utdelningar. Svenska staten är
den största ägaren på Stockholmsbörsen. Detta medför
ett stort ansvar och ställer krav på att regeringens
ägarförvaltning är långsiktig och professionell. Det
övergripande målet är att skapa värde för ägarna,
det svenska folket. I regeringens arbete med
bolagsförvaltningen ingår att arbeta med olika typer
av ägarfrågor. Regeringen arbetar också med att både
förbereda och genomföra de beslut riksdagen fattat
avseende det statliga ägandet och ett antal
specifika bolag.
Regeringen lämnar varje år en skrivelse till
riksdagen med en redogörelse för företag med
statligt ägande. Genomlysning är ett viktigt verktyg
i utvärderingen av förvaltningen av den del av
statens tillgångar som finns i företag med statligt
ägande. Regeringen framställer därför årligen en
verksamhetsberättelse och fyra kvartalsrapporter för
den statliga bolagssfären. Statens
förvaltningskostnad för företag med statligt ägande
uppgick under år 2003 till 38,6 miljoner kronor,
varav 17,4 miljoner kronor avsåg interna kostnader,
såsom löner, resor och kontorsmaterial, och ca 21,2
miljoner kronor avsåg externt köpta tjänster. Extern
rådgivning är ett komplement till Regeringskansliets
löpande ägarförvaltning.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 25
miljoner kronor.
Motionerna
Anslaget bör avvecklas, anförs det i motion
2004/05:N373 (m). En central ståndpunkt för Moderata
samlingspartiet är att staten som huvudregel inte
skall äga företag, säger motionärerna. De anser att
om staten skall äga företag krävs det mycket goda
skäl för detta. Det är oklart vilka försäljningar av
statligt aktieinnehav regeringen planerar, varför
det inte kan uteslutas att de aktuella medlen i
praktiken är tänkta att användas till förvaltning av
statligt ägda bolag, vilket motionärerna finner
anmärkningsvärt. Bolagen skall, enligt motionärerna,
själva stå för förvaltningen och de kostnader som
uppstår i samband med de försäljningar som kan komma
att ske i framtiden skall täckas av
försäljningsintäkten.
Även i motion 2004/05:N413 (fp) föreslås att
anslaget skall tas bort.
I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås också att
anslaget skall tas bort Företag som är verksamma på
en konkurrensutsatt marknad skall inte ägas av
staten, anför motionärerna. De anser därför att
statliga företag bör avyttras i den takt som
marknaden kan absorbera dem och att försäljningen
bör finansieras inom bolagen.
Slutligen föreslås också i motion 2004/05:N383 (c)
att anslaget skall tas bort. Anslaget är omotiverat,
då de berörda kostnaderna skall bäras av företagen
själva, såsom privata företag gör, anför
motionärerna.
Kapitalinsatser i statliga bolag (38:20)
Propositionen
Regeringen begär riksdagens godkännande av att under
år 2005 få vidta åtgärder för en förbättrad
kapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de
villkor som redovisas i propositionen.
Anslaget finansierar kapitalinsatser i statliga
bolag. I Riksgäldskontoret finns ett konto dit extra
utdelningar om högst 5 miljarder kronor kan föras
från statliga bolag i syfte att användas för
kapitalinsatser i statliga bolag. Riksdagen beslutar
om kapitaltillskott i varje enskilt fall (prop.
2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21 och prop.
2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21). Sammanlagt har 2
355 miljoner kronor förts till och tagits i anspråk
från det särskilda kontot under åren 2003 och 2004.
Efter den höjning av totalramen som riksdagen beslöt
om våren 2004 skulle därmed återstå ett utrymme på 2
645 miljoner kronor för ytterligare kapitaltillskott
under åren 2004 och 2005 under förutsättning att
extra utdelningar på motsvarande belopp tillförs
kontot. Den 30 juni 2004 fanns på kontot 10 421 435
kr som utgör ränta på den behållning som under åren
2003 och 2004 funnits på kontot.
Enligt regeringens uppfattning har den ordning som
under de senaste åren formats för att
kapitalstrukturen i statliga bolag skall kunna
förbättras förutsättningar att svara mot behoven.
Regeringen anser därför att ordningen med ett konto
i Riksgäldskontoret och ett anslag som får
överskridas under året bör tillämpas även under år
2005. Sammanfattningsvis bör följande villkor gälla
för kapitaltillskott till statliga bolag och
finansiering av tillskotten. Regeringen bör även
under år 2005 få föra extra utdelningar från
statliga bolag till kontot i Riksgäldskontoret och
efter riksdagens beslut i varje särskilt fall
använda medlen för kapitaltillskott i statliga
bolag. Den sammantagna ramen, dvs. inklusive de
åtgärder som vidtagits under åren 2003 och 2004, bör
även under år 2005 vara 5 miljarder kronor.
Motsvarande villkor för anslagets utnyttjande som
riksdagen beslöt om för år 2004 bör gälla även för
år 2005. Det betyder att anslaget endast skall
belastas om det vid tillfället för en kapitalinsats
inte finns medel på kontot i Riksgäldskontoret.
Anslaget bör under loppet av år 2005 få överskridas
med högst 2 miljarder kronor. Endast om
överskridande av anslaget skett skall medel från
kontot i Riksgäldskontoret föras till anslaget. Om
anslaget belastas skall hela underskottet inklusive
ränta återbetalas före utgången av år 2005 genom att
medel från kontot, dvs. medel från extra
utdelningar, tillförs anslaget. Anslaget skall
således inte vara belastat vid utgången av år 2005.
Medel som finns på kontot vid utgången av år 2004
bör få användas för avsett ändamål även under år
2005. För närvarande har regeringen ett bemyndigande
att göra ägarförändringar, tillskjuta kapital eller
vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att
genomföra en omstrukturering av Green Cargo AB
(prop. 2003/04:127, bet. 2003/04:NU15). Dessa
åtgärder kräver olika former av beslutsunderlag.
Rådgivare inom ekonomi, finans och juridik kommer
eventuellt att behöva anlitas. Kostnaderna för denna
rådgivning bör kunna räknas in i den totala
kostnaden för finansieringen av åtgärderna i Green
Cargo. Därmed finns skäl att kostnader för
rådgivning i detta fall skall rymmas inom ramen för
de medel som kan disponeras från det särskilda
kontot i Riksgäldskontoret. I förhållande till
aktuella tillskott eller transaktionsbelopp är
kostnaderna för rådgivning regelmässigt små.
Regeringen kommer senast i samband med
budgetpropositionen för år 2006 att redovisa
beloppen och vad som gjorts i fråga om rådgivning i
samband med redogörelsen för hur kontot i
Riksgäldskontoret utnyttjats.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 1
miljon kronor.
Motionerna
I motion 2004/05:N373 (m) avvisas regeringens
begäran om godkännande av att under år 2005 få vidta
åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i
statligt ägda bolag. Regeringen begär att riksdagen
i princip skall ge carte blanche för regeringen att
göra kapitalinsatser i statliga bolag, anför
motionärerna. De betecknar detta som ett orimligt
åsidosättande av folkets valda ombud och de anser
att det innebär att riksdagen inte ges möjlighet att
bedöma om statliga medel satsas på ett ansvarsfullt
sätt. I det fall kapitalinsatser behövs i statliga
företag måste regeringen förse riksdagen med ett
fullödigt beslutsunderlag och låta riksdagen ta
ställning i varje enskilt fall, säger motionärerna.
Med motsvarande argument som redovisades avseende
det förra anslaget - Kostnader för omstrukturering
och genomlysning av statligt ägda företag m.m. -
vill motionärerna avveckla det här aktuella anslaget
Kapitalinsatser i statliga bolag.
Det särskilda kontot i Riksgäldskontoret för
insatser i av staten hel- och delägda aktiebolag bör
avskaffas, anförs det också i motion 2004/05:Fi232
(fp). Konkurrensen snedvrids på de marknader där
privata företag konkurrerar med statliga, framhåller
motionärerna. Dessutom har flera av de statliga
företagen en monopolställning. Att använda
avkastningen från sådana företag, av motionärerna
betecknad som ett slags beskattning, för att ge
kapitaltillskott till företag som är
konkurrensutsatta, vilket regeringen gjort under
senare tid när det gäller t.ex. SJ, innebär att
skattemedel används för att subventionera de
statliga konkurrensutsatta företagen, hävdar
motionärerna. De anser att detta är förkastligt. När
de finansiella problemen i SJ blev akuta år 2003
beslöt riksdagen, på regeringens förslag, att vissa
andra statliga företag skulle avsätta medel på ett
konto i Riksgäldskontoret, varifrån medel kunde
överföras till SJ utan att passera budgeten, säger
motionärerna. De påpekar att regeringen därigenom
inte behövde prioritera inom utgiftstakets ram.
Även i motion 2004/05:N413 (fp) föreslås att
anslaget skall avskaffas.
Motionärerna bakom motion 2004/05:N393 (kd)
motsätter sig slutligen också regeringens förslag om
ett anslag på 1 miljon kronor till kapitalinsatser i
statliga bolag och föreslår därför en
utgiftsbesparing på 1 miljon kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Våren 2003 godkände riksdagen regeringens förslag
att, i samband med en översyn av kapitalstrukturen i
statligt ägda bolag, högst 3 miljarder kronor i form
av extra utdelningar från de statliga bolagen år
2003 fick överföras till ett särskilt konto i
Riksgäldskontoret och användas för insatser i av
staten hel- eller delägda bolag (prop. 2002/03:100,
bet. 2002/03:FiU21). Finansutskottet ansåg att det
fanns goda skäl att skapa en ordning som underlättar
kapitalomstruktureringar i den statliga
företagssfären genom att tillämpa
specialdestination. Staten bör kunna agera på samma
sätt som ett moderbolag som ger koncernbidrag till
vissa dotterbolag och finansiera detta med medel
från andra dotterbolag. Finansutskottet underströk
dock att förslaget bör ges en sådan form att
riksdagens inflytande på ett rimligt sätt garanteras
och att riksdagen ges möjlighet att på ett korrekt
sätt utöva finansmakten. Av detta skäl skall
riksdagen besluta om kapitaltillskott i varje
enskilt fall. Vidare uttalade finansutskottet att
underskott ej får uppkomma på kontot, dvs. någon
kredit skall inte vara knuten till kontot. I den mån
kapitaltillskott behövs och de ej kan finansieras
med tillgängliga medel på kontot bör tillskottet i
stället tillskjutas genom att anslag anvisas över
statsbudgeten. I reservationer (m, fp, c; kd)
avvisades regeringens förslag och andra förslag till
lösningar framfördes.
Sammanfattningsvis innebar riksdagens beslut våren
2003 följande:
- Ett konto har inrättats i Riksgäldskontoret dit
extra utdelningar i de statliga bolagen förs.
- Riksdagen beslutar för ett år i taget om hur
stort belopp som skall tillföras kontot. För år 2003
fick kontot tillföras högst 3 miljarder kronor.
- Från kontot förs utgifter för kapitaltillskott
eller utnyttjande av hembudsavtal i den statliga
företagssfären. Riksdagen beslutar om utgifterna i
varje enskilt fall.
- Lån till statliga bolag hanteras ej över kontot.
- Om behoven av kapitaltillskott överstiger
tillgängliga medel på kontot får skillnaden
tillskjutas genom att anslag anvisas över
statsbudgeten. Underskott får ej uppkomma på kontot.
- Regeringen förutsätts göra en tydlig
presentation varje år i budgetpropositionen av hur
kontot skall finansieras och utnyttjas.
Huvudprincipen bör vara att riksdagen i anslutning
till det s.k. rambeslutet på hösten fattar beslut om
ramarna för verksamheten genom att ange hur stort
belopp som beräknas tillföras kontot nästa budgetår.
Därefter fattar riksdagen beslut i varje enskilt
fall i budgetprocessens andra steg eller senare på
tilläggsbudget under det löpande budgetåret om
tillskotten till de statliga bolagen.
I den ekonomiska vårpropositionen våren 2004 (prop.
2003/04:100) föreslog regeringen att behållningen på
det särskilda kontot vid utgången av år 2003 får
användas även under år 2004 för kapitaltillskott
till SJ. Regeringen föreslog vidare att den skall få
utnyttja kontot under år 2004 genom att tillföra
kontot medel för insatser i av staten hel- och
delägda bolag på de villkor som riksdagen tidigare
fattat beslut om med två tillägg. Regeringen
föreslog att kontot skall ha en kredit på högst 2
miljarder kronor under år 2004 och om krediten
utnyttjas skall den ha återbetalats inklusive ränta
med extra utdelningar från statligt ägda bolag före
utgången av år 2004. Vidare föreslog regeringen att
den sammanlagda ramen för extra utdelningar som får
tillföras kontot därmed höjs till totalt 5 miljarder
kronor för åren 2003 och 2004.
Riksdagens beslut, med delvis bifall till
regeringens förslag, innebar sammanfattningsvis
följande (bet. 2003/04:FiU21):
- Inklusive den tidigare medgivna ramen på högst 3
miljarder kronor bör högst 5 miljarder kronor i form
av extra utdelningar från de statliga bolagen få
tillföras det särskilda kontot i Riksgäldskontoret
under åren 2003 och 2004.
- Underskott får inte uppkomma på kontot.
- Ett nytt ramanslag, Kapitalinsatser i statliga
bolag, om 1 miljon kronor anvisas på tilläggsbudget
för år 2004 under utgiftsområde 24 Näringsliv.
Regeringen bemyndigas att överskrida anslaget med
högst 2 miljarder kronor. I den takt som medel
tillförs anslaget från kontot avräknas dessa mot
anslaget. Avsikten är att anslaget inte skall
belastas vid årets slut.
- Behållningen på kontot vid utgången av år 2003
får användas även under år 2004 för kapitaltillskott
till SJ.
Finansutskottet delade den uppfattning som
konstitutionsutskottet framfört i ett yttrande om
vikten av att regeringen återkommer till riksdagen
med förslag till en permanent ordning för
kapitalomstruktureringen i den statliga
företagssfären, om regeringen menar att
erfarenheterna talar för att en sådan ordning bör
finnas. Riksdagsbesluten våren 2003 och våren 2004
bör därvid ligga till grund om regeringen återkommer
till riksdagen med förslag till en permanent
ordning. En reservation (m, fp, kd, c) avlämnades.
Näringsutskottet har nyligen i betänkande
2004/05:NU4 om statliga företag behandlat frågan om
det särskilda kontot i Riksgäldskontoret, med
anledning av motionsyrkanden. Utskottet hänvisade
därvid till de nyss redovisade tidigare besluten av
riksdagen och till att utskottet inom kort i det här
föreliggande anslagsbetänkandet 2004/05:NU1 skulle
behandla det nu aktuella förslaget i
budgetpropositionen för år 2005. Mot bakgrund härav
såg utskottet ingen anledning att i det då aktuella
sammanhanget ta upp frågan till behandling. I en
reservation (m, fp, kd, c) tillstyrktes
motionsyrkandena. Riksdagen fattar i dagarna beslut
med anledning av betänkande 2004/05:NU4.
I budgetpropositionen sägs, som redovisats, att
kostnader för den rådgivning som krävs i anslutning
till åtgärderna i Green Cargo bör kunna räknas in i
den totala kostnaden för finansieringen av
åtgärderna i Green Cargo. Regeringen anser att det
därmed finns skäl att kostnader för rådgivning i
detta fall skall rymmas inom ramen för de medel som
kan disponeras från det särskilda kontot i
Riksgäldskontoret. Om budgetlagens principer om
bruttoredovisning hade tillämpats skulle dessa
rådgivningskostnader ha tagits upp under föregående
anslag Kostnader för omstrukturering och
genomlysning av statligt ägda företag m.m. (38:19).
Avgifter till vissa internationella
organisationer (38:21)
Propositionen
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella
näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är
medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt
fluktuationer i valutakurser. Deltagandet bedöms av
regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk
påverkan på den internationella utvecklingen och för
ett aktivt svenskt deltagande i internationellt
samarbete samt för informationsinhämtning på för
Sverige viktiga områden. Av anslagssparandet för år
2003 på 440 000 kr har 244 000 kr dragits in.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 6,5
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Revisorsnämnden
Propositionen
Revisorsnämndens verksamhet är helt
avgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick under år 2003
till ca 23,4 miljoner kronor, varav årsavgifter
utgjorde ca 14 miljoner kronor. Nämndens
kostnader uppgick till ca 21,5 miljoner kronor,
varav personalkostnader utgjorde ca 14 miljoner
kronor. Vid utgången av år 2003 hade Revisorsnämnden
ett negativt myndighetskapital om
34 000 kr. Under år 2004 beräknas ett negativt
resultat om ca 0,3 miljoner kronor uppstå.
Inga motioner har väckts på detta område.
Inventering av statlig mark med saneringsbehov
Motionen
I motion 2004/05:N383 (c) föreslås att det skall
inrättas ett nytt anslag, på 20 miljoner kronor,
till inventering och utredning av förorenade områden
(riskklasserna 1 och 2) där staten har
verksamhetsansvaret. SGU bör, enligt motionärerna,
bli ansvarig myndighet.
Vissa kompletterande uppgifter
Utskottet behandlade hösten 2003 ett likartat
förslag om införande av ett nytt anslag avseende
sanering av statlig mark i betänkande 2003/04:NU1.
Utskottet redovisade att det under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård finns ett anslag,
Sanering och återställning av förorenade områden
(34:4), som bl.a. disponeras av Naturvårdsverket.
För budgetåret 2005 föreslås i den nu aktuella
budgetpropositionen 543,9 miljoner kronor för detta
anslag. SGU och Naturvårdsverket bedriver gemensamt
ett arbete på det område som berörs i motionen. Från
Näringsdepartementet har följande aktuell
information om detta arbete erhållits. Vid SGU finns
en samlad kunskap om hur föroreningar uppträder i
jord, berg och grundvatten. SGU har också, genom
uppgiften att avveckla ett femtiotal
oljelagringsanläggningar, byggt upp en bred
kompetens och erfarenhet av att som beställare
hantera såväl miljöjuridiska frågor som
upphandlingar och genomförande av konsultutredningar
och entreprenader. Ett kontaktnät har skapats med
såväl tillsynsmyndigheter som tillståndsgivande
myndigheter.
Flera års utbyte av erfarenheter mellan SGU och
Naturvårdsverket har under senare år vidgats och
strukturerats till ett avtalsformulerat samarbete.
Avtalet, på 0,3 miljoner kronor per år, innebär att
SGU fungerar som ett allmänt stöd till
Naturvårdsverket i miljömålsarbetet och bistår
länsstyrelserna i hanteringen av förorenade områden,
främst i form av stöd vid upphandlingar, teknisk
rådgivning och utbildningsinsatser. Tilläggsavtal
har också tecknats med flera länsstyrelser om mer
fördjupade samarbeten. Detta finansieras med medel
som länsstyrelserna får för olika saneringsobjekt.
SGU arbetar också på uppdrag av Naturvårdsverket som
huvudman för miljötekniska utredningar vid fyra
förorenade områden där staten tidigare bedrivit
verksamhet men där den statliga verksamhetsutövaren
inte längre finns kvar. Dessa områden inbegriper
gruvavfallsdammar i Yxsjöberg och Stollberg i Örebro
respektive Dalarnas län samt lämningar från
oljeskifferbrytning i Kinne-Kleva och Kvarntorp i
Västra Götalands respektive Örebro län.
Utredningarna skall ligga till grund för kommande
efterbehandlingsinsatser och arbetet har nu kommit
så långt att förstudierna i huvudsak är slutförda
för Yxsjöberg och Kinne-Kleva, liksom en huvudstudie
för Stollbergsområdet. För Kvarntorp håller
förfrågningsunderlag på att färdigställas för
planerade utredningar under år 2004. För detta har
SGU och Naturvårdsverket ett s.k. objektsavtal som
under år 2004 ej får överskrida 10 miljoner kronor.
Mätning av företagens administrativa börda
Motionen
I motion 2004/05:N373 (m) föreslås att det skall
inrättas ett nytt anslag - Mätning av företagens
administrativa börda - om 5 miljoner kronor som
skall förvaltas av ITPS. Regeringens arbete med att
lätta företagens administrativa börda har gått
alltför långsamt och i vissa fall åt fel håll, anser
motionärerna. De erinrar om att riksdagen har begärt
att regeringen sätter upp kvantitativa mål för
förenklingsarbetet. Som ett led i detta arbete bör
det skapas ett system för att kvantitativt mäta
företagens administrativa börda och för att
genomföra konsekvensanalyser av ny lagstiftning, och
för detta behövs ett nytt anslag.
Vissa kompletterande uppgifter
Som tidigare redovisats har regeringen aviserat att
en skrivelse med handlingsprogram för minskad
administrativ börda för företagen skall lämnas till
riksdagen i december 2004. Vidare har Riksrevisionen
nyligen presenterat en granskning av arbetet med
regelförenklingar för företag (RiR 2004:23).
Riksrevisionens styrelse har i dagarna fattat ett
preliminärt beslut om att en framställning senare
skall lämnas till riksdagen. Utskottet planerar att
behandla regeringens aviserade skrivelse och den
eventuella framställningen från Riksrevisionen i ett
betänkande våren 2005.
Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Myndighets-verksamhet (39:1)
Propositionen
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
(SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet för
teknisk kontroll och nationellt ackrediteringsorgan
för laboratorier och för certifierings-, provnings-
och besiktningsorgan. Myndighetsverksamheten
omfattar samordningsansvar för den totala
marknadskontrollen i Sverige (ett tjugotal
myndigheters tillsyn på marknaden av att produkter
uppfyller väsentliga säkerhets-, miljö- och
hälsokrav). Härutöver har SWEDAC ett sektorsansvar
för legal mätteknik, dvs. att varor håller mått och
vikt, och ädelmetallkontrollen.
Ackrediteringsverksamheten svarar för drygt 75 % av
SWEDAC:s omsättning. Som ackrediteringsorgan åligger
det SWEDAC att i internt och externt arbete uppfylla
högt ställda kvalitetskrav och genomgå
internationella kvalitetsrevisioner.
Under år 2003 uppgick intäkterna från
uppdragsverksamheten till knappt 90 miljoner kronor,
vilket innebar ett bättre resultat jämfört med
föregående år. Kostnaderna understeg intäkterna med
2 miljoner kronor, vilket sammantaget innebär ett
betydligt bättre resultat än föregående år, då ett
underskott på 2 miljoner kronor redovisades.
Kvaliteten i verksamheten är fortsatt hög. Det är
viktigt att SWEDAC fortsätter att utveckla svenska
kontrollordningar i öppna system. Det är vidare
angeläget att arbetet med att förbättra och
internationalisera bedömningskriterier avseende
teknisk provning och kontroll drivs vidare. SWEDAC
har fortsatt en viktig roll att fylla genom att
skapa goda förutsättningar för de nya
medlemsländerna i EU.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 20,1
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Kommerskollegium (39:2)
Propositionen
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet
för utrikeshandel och handelspolitik. Det är
angeläget att Kommerskollegium fortsätter att ha
kontinuerlig beredskap att bistå Regeringskansliet i
det löpande arbetet och förser regeringen med
kvalificerat underlag inför beslut och
förhandlingar. Detta gäller särskilt arbetet med att
förbättra den inre marknadens funktion, arbetet inom
den gemensamma handelspolitiken, pågående WTO-
förhandlingar, arbetet med EU:s
antidumpningsåtgärder och arbetet med regionala och
bilaterala frihandelsavtal. Detsamma gäller
kollegiets insatser för att öka kunskapen om
handelspolitiska frågor i ett vidare perspektiv hos
allmänheten. Vidare är kollegiets roller inom
anmälningsprocedurerna för tekniska frågor och som
samordningscentral och kontaktpunkt för aktivt
arbete mot handelshinder fortsatt viktiga.
Regeringen ser också positivt på kollegiets
engagemang för inrättande av en kontaktpunkt för
export från utvecklingsländer. Sverige har varit
drivande för att en liknande funktion skall inrättas
i EU, vilket har resulterat i en särskild webbsida
med information om gällande regelverk.
Kommerskollegium har vidare en viktig roll i att
medverka i arbetet med att utveckla det nationella
centrum för förenkling av handelsprocedurer,
tradEasy, som skall verka för effektivare
handelsprocedurer, med stark betoning på resultat av
samhällelig och kommersiell nytta som stärker
näringslivets och Sveriges konkurrenskraft.
Regeringen fattade i maj 2004 beslut om hur det
utgående anslagssparandet som översteg 3 % av
anslaget för år 2003 skall disponeras, vilket
innebar att 1,8 miljoner kronor skall föras bort som
indragning.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 66,3
miljoner kronor.
Motionen
I motion 2004/05:N393 (kd) görs bedömningen att en
utgiftsbesparing på 5 miljoner kronor är rimlig,
genom en effektivisering av verksamheten.
Exportfrämjande verksamhet (39:3)
Propositionen
Anslaget finansierar det statliga uppdraget till
Sveriges exportråd (Exportrådet), exportfrämjande
insatser, särskilda handelsfrämjande och
handelspolitiska insatser samt Sverigeprofilering
till stöd för främjande. Exportrådets verksamhet
grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges
Allmänna Utrikeshandelsförening. Verksamheten
inriktas på tre områden, nämligen exportinformation,
exportprogram och exportkonsultverksamhet.
Exportinformationen finansieras i huvudsak med
statliga medel. Många exportprogram är
delfinansierade med statliga medel, medan
konsultverksamheten bedrivs med avgifter på
marknadsmässiga grunder. Regeringen finner det
angeläget att långsiktiga, strategiska och offensiva
satsningar görs inom exportfrämjandet i enlighet med
regeringens tiopunktsprogram för tillväxt i
regeringsförklaringen år 2003 och den s.k.
främjandeoffensiv för mandatperioden - benämnd
Aktiva, attraktiva Sverige - som lanserades år 2002.
Satsningarna inriktas bl.a. på exportinformation,
exportutvecklingsprogram och internationell
marknadsföring av särskilda branscher och svenskt
spjutspetskunnande, förstärkt svensk närvaro i
ekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt
särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska
insatser. Anslaget ökar till följd av den nämnda
satsningen Aktiva, attraktiva Sverige, som
innefattar bl.a. ett aktivt samarbete mellan
främjandets olika aktörer inklusive Nämnden för
Sverigefrämjande i utlandet.
Under anslaget har medel beräknats för särskilda
främjandeinsatser för att öka svenska företags
affärsmöjligheter i EU:s nya medlemsländer och
grannländer. Från anslaget har 4 miljoner kronor år
2005 och 3 miljoner kronor åren 2006 och 2007
beräknats för att bidra till finansieringen av ett
förbättrat system för marknadskompletterande kapital
i tidiga skeden. Regeringen fattade i maj 2004
beslut om att av anslagssparandet år 2003 på 9
miljoner kronor skall 2,6 miljoner kronor disponeras
av Regeringskansliet och resterande medel återföras
till statskassan.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 320
miljoner kronor.
Motionen
I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en besparing på
anslaget med 50 miljoner kronor. Många
indikatorer pekar på att Sverige står inför en
stundande högkonjunktur, säger motionärerna. De
ifrågasätter att regeringen trots detta föreslår
kraftigt ökade medel om 96 miljoner kronor för
utökade satsningar på exportfrämjande åtgärder.
Sådana satsningar kan vara motiverade i en
lågkonjunktur men med hänsyn till den starka
konjunkturutvecklingen och den förväntat positiva
bytesbalansen avvisar motionärerna denna ökning.
Investeringsfrämjande (39:4)
Propositionen
Anslaget finansierar verksamheten vid Myndigheten
för utländska investeringar i Sverige, Invest in
Sweden Agency (ISA), som är den centrala myndigheten
för investeringsfrämjande åtgärder i Sverige.
Verksamheten inriktas på informationsinsatser,
marknadsföringsprojekt inom särskilda fokusområden
samt regional samverkan och utbildningsverksamhet.
Verksamheten finansieras dels med anslagsmedel, dels
med bidrag från regeringen avseende bl.a.
regionalpolitiska medel och från s.k. partner i
projektverksamheten. Regeringen finner det angeläget
att offensiva satsningar genomförs inom
investeringsfrämjandet. För år 2005 föreslår
regeringen medel på motsvarande nivå som för år
2004. Regeringen fattade i maj 2004 beslut om att
myndigheten får disponera hela anslagssparandet för
år 2003 på 4 miljoner kronor.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 68,2
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Avgifter till internationella
handelsorganisationer (39:5)
Propositionen
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella närings-
och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer
är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta
och valutakursernas utveckling. Anslaget disponeras
av regeringen och belastas främst för avgifter och
bidrag till följande organ:
Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella
rådet för samarbete på tullområdet, Internationella
Tulltariffbyrån och Internationella Byrån för
Utställningar i Paris. Deltagandet bedöms av
regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk
påverkan på den internationella utvecklingen, för
ett aktivt svenskt deltagande i internationellt
samarbete samt för informationshämtning på för
Sverige viktiga områden. Regeringen fattade i maj
2004 beslut om att hela anslagssparandet för år 2003
på 2,6 miljoner kronor skall föras bort som
indragning.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 15,5
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Exportkreditnämnden
Propositionen
Exportkreditnämndens (EKN) uppgift är att främja
svensk export genom utfärdande av garantier.
Garantierna skyddar mot förlustrisk i samband med
export till och investeringar i utlandet.
Verksamheten skall bedrivas så att den är
självbärande över tiden och samtidigt ger ett stöd
åt den svenska exporten som motsvarar vad
konkurrerande företag i andra länder kan erhålla.
Utnyttjandet av investeringsgarantier har minskat
kraftigt de senaste åren, vilket till största delen
beror på att det i investeringsverksamheten i högre
utsträckning används externa finansiärer. Den
förändring i villkoren för investeringsgarantin som
inom kort genomförs tar hänsyn till detta
förhållande.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2005 ikläda staten
betalningsansvar intill ett belopp om högst 200
miljarder kronor för exportkreditgarantier samt att
under år 2005 ikläda staten betalningsansvar intill
ett belopp om högst 10 miljarder kronor för
investeringsgarantier. Vidare föreslår regeringen
att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2005 besluta att EKN, liksom tidigare år, får
obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för
skadeutbetalningar.
Inga motioner har väckts på detta område.
Konsumentpolitik
Marknadsdomstolen (40:1)
Propositionen
Anslaget finansierar Marknadsdomstolen som enligt
lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. handlägger
mål och ärenden enligt framför allt konkurrens- och
marknadsföringslagarna. Efter ett antal år med
alltfler omfattande mål och begränsade resurser är
domstolens ekonomi i balans. På tilläggsbudget år
2004 (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21) har
domstolen fått ett tillskott på 1 miljon kronor för
att möjliggöra hantering av ett mycket omfångsrikt
mål enligt konkurrenslagen under hösten 2004, det
s.k. bensinmålet.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 9,1
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Konsumentverket (40:2)
Propositionen
Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för
konsumentfrågor. Anslaget finansierar
Konsumentverkets arbete med att genomföra den
fastställda konsumentpolitiken. Från och med år 2004
tillfördes anslaget ökade medel för att tills vidare
ansvara för driften av den servicedatabas som
regeringen uppdragit åt Konsumentverket att driva.
Från och med år 2005 föreslås anslaget ökas med 1
miljon kronor från utgiftsområde 9 anslaget
Folkhälsopolitiska åtgärder. I proposition
2003/04:161 om alkoholpolitiska frågor föreslås att
Konsumentverket skall intensifiera tillsynen rörande
marknadsföringen av alkoholhaltiga drycker.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till
106,8 miljoner kronor.
Motionerna
Konsumentverket bör läggas ned och dess
myndighetsutövning överföras till Konkurrensverket,
anförs det i motion 2004/05:L291 (m).
Konsumentverkets myndighetsuppgifter bör skiljas
från verkets övriga uppgifter, i syfte att
effektivisera verksamheten, anser motionärerna. De
menar att Konsumentverkets myndighetsfunktion bör
begränsas till ren produktkontroll och tillsyn över
den konsumenträttsliga lagstiftningens efterlevnad,
en myndighetsfunktion som med fördel kan utföras av
Konkurrensverket. Konsumentverkets förlagsverksamhet
med utgivning av böcker och tidskriften Råd & Rön
samt provtagningsverksamhet bör avyttras, förordar
motionärerna. De påpekar att konsumenterna kan
ställa krav på producenter, handlare och andra
aktörer, inklusive den offentliga sektorns
serviceorgan, genom att agera gemensamt, vilket
förutsätter att samverkan i organisationer byggs upp
nedifrån. För att konsumentsammanslutningar av olika
slag skall kunna bildas, växa och ta på sig större
uppgifter måste den offentliga insatsen gradvis
tonas ned, anför motionärerna.
Kristdemokraterna har, som tidigare redovisats,
föreslagit en ökning av anslaget till
Konkurrensverket för att verket skall kunna driva
konkurrensfrågor effektivare. Med hänvisning härtill
föreslås i motion 2004/05:N393 (kd) en besparing med
5 miljoner kronor på anslaget till Konsumentverket.
Även i motion 2004/05:N383 (c) föreslås en
besparing på anslaget till Konsumentverket - med 3
miljoner kronor - med hänvisning till i motionen
angivna effektiviserings- och besparingsmål.
Vissa kompletterande uppgifter
Frågan om överföring av uppgifter från
Konsumentverket till Konkurrensverket som föreslås i
motion 2004/05:L291 (m) har nära beröringspunkter
med förslaget i en tidigare nämnd motion,
2004/05:N202 (m), om en sammanslagning av
Konkurrensverket och Konsumentverket. Den sistnämnda
motionen togs upp i det föregående under avsnittet
om Konkurrensverket. Utskottet hänvisar nu till vad
som där redovisades under rubriken Vissa
kompletterande uppgifter.
Allmänna reklamationsnämnden (40:3)
Propositionen
Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att
pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare
rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som
tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk,
s.k. konsumenttvister, samt ge rekommendationer om
hur tvister bör lösas. För att nämnden skulle kunna
återuppta tidigare exkluderade ärendekategorier
tillfördes anslaget 1,1 miljoner kronor på
tilläggsbudget år 2004 (prop. 2003/04:100, bet.
2003/04: FiU21).
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 23,8
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Fastighetsmäklarnämnden (40:4)
Propositionen
Fastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av
och tillsyn över fastighetsmäklare enligt
fastighetsmäklarlagen (1995:400) och
fastighetsmäklarförordningen (1995:1028), dvs.
prövning av att den som registreras som
fastighetsmäklare har relevant utbildning, är
lämplig och uppfyller uppställda formella krav samt
även i övrigt iakttar god fastighetsmäklarsed.
Nämnden skall även föra talan i domstol samt sprida
information om god fastighetsmäklarsed.
Fastighetsmäklarnämnden tillfördes engångsvis 400
000 kr på tilläggsbudget i 2003 års ekonomiska
vårproposition för sitt nya ansvar för
hyresförmedlare i enlighet med lagen (2003:456) om
ändring i fastighetsmäklarlagen (1995:400). Mot
bakgrund av att den nya lagen började gälla den 1
oktober 2003 och att arbetet med registrering av och
tillsyn över hyresförmedlarna kommit i gång med full
kraft först år 2004 har nämnden ett stort
anslagssparande år 2003 på 1,6 miljoner kronor. Från
den 1 januari 2005 omfattas fastighetsmäklarna av
den nya penningtvättslagen (prop. 2003/04:156). Det
kommer att innebära utökade arbetsuppgifter för
Fastighetsmäklarnämnden. Sedan år 2002 har antalet
ansökningar om registrering ökat. Mot bakgrund av
att högskoleutbildningen för fastighetsmäklare är
attraktiv förväntas antalet ansökningar öka även i
framtiden.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 9,5
miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Åtgärder på konsumentområdet (40:5)
Propositionen
Anslaget avser fasta bidrag och projektstöd till
lokala och nationella projekt som på olika sätt
främjar en god konsumentpolitik. Statsbidrag utgår
bl.a. till de svenska konsumentorganisationerna
Sveriges Konsumentråd, Sveriges Konsumenter i
Samverkan, Nationella centrumet för
konsumentvetenskap och fr.o.m. år 2004 även
organisationen Rättvisemärkt.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 17,6
miljoner kronor.
Motionerna
I motion 2004/05:N373 (m) föreslås en minskning av
anslaget med 8,8 miljoner kronor.
Anslaget bör fasas ut - det finns inget skäl att
staten ger speciella bidrag till enskilda
föreningar, anför motionärerna. De avvisar därför
också utökningen av anslaget för stöd till
organisationen Rättvisemärkt.
En höjning av anslaget med 10 miljoner kronor
föreslås i motion 2004/05: N413 (fp). Det höjda
anslaget skall dock fasas över till de olika
organisationerna på konsumentområdet, säger
motionärerna och hänvisar till vad som anförs i
Folkpartiets konsumentmotion.
Bidrag till miljömärkning av produkter (40:6)
Propositionen
Anslaget avser bidrag för att utveckla, informera om
och marknadsföra miljömärkningskriterier för
konsumentvaror. Bidraget är ställt till SIS
Miljömärkning AB, och medlen utbetalas via
Kammarkollegiet.
Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 4,4
miljoner kronor.
Motionerna
I motion 2004/05:N373 (m) föreslås en minskning av
anslaget med 2,2 miljoner kronor.
Anslaget bör fasas ut, anser motionärerna. De menar
att miljömärkning är ett led i företagens
marknadsföring och inte bör vara föremål för
särskilda statliga insatser.
En höjning av anslaget med 2 miljoner kronor
föreslås i motion 2004/05: N393 (kd).
Kristdemokraterna anser att den verksamhet som SIS
Miljömärkning ansvarar för när det gäller att
utveckla och informera om miljömärkning av
konsumentvaror är en angelägen uppgift, sägs det i
motionen. Partiet har dessutom krävt att
verksamheten också skall innefatta en utveckling av
rättvise- och jämställdhetsmärkning av
konsumentprodukter, erinrar motionärerna om och
föreslår att 2 miljoner kronor skall anvisas för
jämställdhetsmärkning.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet tar först upp frågan om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. Därefter behandlas ett
i propositionen begärt godkännande avseende
förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Utskottets syn på näringspolitikens inriktning
ligger, som tidigare nämnts, i linje med den som
redovisas i budgetpropositionen och med vad som har
överenskommits i överläggningar mellan regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Regeringens förslag
till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv är
beräknat med utgångspunkt i den inriktning av
näringspolitiken som redovisas i
budgetpropositionen. Utskottet ställer sig bakom den
av regeringen föreslagna ramen för utgiftsområde 24
Näringsliv och som riksdagen nyligen fattat beslut
om. Utskottet kommenterar i det följande vissa av de
här aktuella anslagen. I den tidigare redovisningen
har under berörda rubriker lämnats vissa
kompletterande uppgifter, till vilka utskottet
hänvisar.
Beträffande turistfrämjande, där det lagts fram
förslag i en motion om ökade medel vad gäller
marknadsföringen av Sverige som turistland, medan
det i två andra motioner föreslagits minskade medel,
vill utskottet erinra om att regeringen har aviserat
att en proposition om främjande för ökad tillväxt
inom turistnäringen skall lämnas till riksdagen i
december 2004.
När det gäller Konkurrensverket, som föreslås få
ökade medel i fyra motioner, kan noteras att
anslaget höjdes för år 2003 med 2 miljoner kronor
mot bakgrund av de ökade arbetsuppgifter som verket
fick till följd av de ändringar i konkurrenslagen
(1993:20) som riksdagen beslöt om våren 2002 med
syfte att effektivisera kartellbekämpningen.
Utskottet vill också erinra om att anslaget
dessförinnan nivåhöjdes med 5 miljoner kronor
fr.o.m. år 2001. Det bör vidare framhållas att
Konkurrensverkets möjligheter att ta egna initiativ
för att spåra, utreda och bevisa skadliga
konkurrensbegränsningar har ökat. Detta beror till
en del på att verkets resurser inte längre i lika
stor utsträckning som tidigare tas i anspråk för ren
ärendehantering; konkurrenslagen har nu varit i
kraft i cirka tio år och marknadens aktörer har
därmed bättre kunskap om lagen och inte längre samma
behov som tidigare av att få olika frågor prövade.
Även riksdagens beslut våren 2004 med anledning av
proposition 2003/04:80 om moderniserad
konkurrensövervakning innebär att det hos
Konkurrensverket kommer att frigöras resurser, vilka
kan användas för övervakning och bekämpning av
allvarliga konkurrensstörningar (bet. 2003/04:
NU13).
I anslutning till Konkurrensverkets verksamhet
noterar utskottet att två av de partier som vill öka
anslaget (38:16) till Konkurrensverket samtidigt
vill minska anslaget (40:2) till Konsumentverket.
Enligt utskottets uppfattning är medvetna och aktiva
konsumenter en betydelsefull faktor för att uppnå en
mer effektiv och sund konkurrens. Detta innebär att
den verksamhet som Konsumentverket bedriver är
viktig för strävandena att uppnå ett ökat
konkurrenstryck på olika marknader. Det finns också
motioner i vilka en sammanslagning av
Konkurrensverket och Konsumentverket förespråkas.
Som tidigare nämnts togs denna fråga upp i
regeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen
för år 2003 sades dock att frågan hade analyserats
inom Regeringskansliet och att slutsatsen var att
synergierna inte är så stora att de motiverar en
sammanslagning. Däremot bör det samarbete som redan
existerar mellan myndigheterna i frågor där detta
gynnar konsumentintresset förtydligas, ansåg
regeringen, en ståndpunkt som utskottet delar.
Frågan om inriktningen av rymdverksamheten berörs
i en motion, varvid det efterfrågas att
Rymdstyrelsen skall kunna inrikta verksamheten även
mot icke-europeiska länder, särskilt Förenta
staterna. Som tidigare redovisats finns det dock
enligt Näringsdepartementet inget som hindrar att
Rymdstyrelsen riktar verksamhet även mot icke-
europeiska länder. Skrivningen i Rymdstyrelsens
instruktion vad gäller internationellt samarbete
specificerar inte vilka länder Rymdstyrelsen skall
samarbeta med. Samarbete med icke-europeiska länder,
bl.a. Förenta staterna, förekommer också enligt
uppgift.
I fyra motioner förordas att anslaget (38:19) för
omstrukturering och genomlysning av statligt ägda
företag skall slopas. Anslaget är avsett bl.a. för
att finansiera kostnader i samband med förvaltning
av företagen. Enligt utskottets mening är det
viktigt att den förmögenhetsmassa som de statligt
ägda företagen utgör och som ytterst tillhör svenska
folket förvaltas på ett professionellt och effektivt
sätt. Utskottet anser också att åtgärder för att
förbättra genomlysningen av statligt ägda företag är
mycket angelägna.
Beträffande anslaget (38:2) till
näringslivsutveckling vill utskottet något beröra en
fråga som aktualiserats i motion 2004/05:N367 (fp)
och som rör basfinansiering av verksamheten vid
Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottet
har inte ändrat uppfattning beträffande SIQ:s
verksamhet utan anser att den typ av verksamhet som
SIQ bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt
perspektiv. Likaså menar utskottet att formen för
verksamheten, som karakteriseras av att företag,
organisationer och förvaltningar samverkar, har en
effektiv utformning. Som redovisats är
Näringsdepartementets avsikt att medel till SIQ
framöver skall förmedlas av Nutek via anslaget
Näringslivsutveckling m.m. och att detta på något
sätt skall anges i Nuteks regleringsbrev.
Ett nytt anslag avsett för mätning av företagens
administrativa börda föreslås i en motion. Som
tidigare redovisats har regeringen aviserat att en
skrivelse med handlingsprogram för minskad
administrativ börda för företagen skall lämnas till
riksdagen i december 2004. Vidare har Riksrevisionen
nyligen presenterat en granskning av arbetet med
regelförenklingar för företag (RiR 2004:23).
Riksrevisionens styrelse har i dagarna fattat ett
preliminärt beslut om att en framställning senare
skall lämnas till riksdagen. Utskottet planerar att
behandla regeringens aviserade skrivelse och den
eventuella framställningen från Riksrevisionen i ett
betänkande våren 2005.
Inom utgiftsområdet föreslås ett nytt anslag även
i en annan motion. Det gäller sanering av statlig
mark, varvid Sveriges geologiska undersökning (SGU)
föreslås få ett särskilt anslag för ändamålet. Som
tidigare redovisats deltar SGU redan för närvarande
i det aktuella arbetet, som finansieras via anslag
från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Samarbetet med Naturvårdsverket fungerar väl enligt
vad utskottet erfarit.
Med det anförda tillstyrker utskottet de av
regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2005
inom utgiftsområde 24 Näringsliv (se bilaga 3).
Likaså tillstyrks de övriga här aktuella förslagen
till riksdagsbeslut som lagts fram i
budgetpropositionen. Samtliga behandlade
motionsyrkanden avstyrks.
Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda
företag
I det föregående (s. 67) har lämnats en utförlig
redovisning av riksdagens tidigare beslut i frågan
om förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda
företag, till vilken utskottet nu hänvisar. I
korthet innebär besluten att riksdagen har ansett
att det finns goda skäl att skapa en ordning som
underlättar kapitalomstruktureringar i den statliga
företagssfären genom att tillämpa
specialdestination. Staten bör kunna agera på samma
sätt som ett moderbolag som ger koncernbidrag till
vissa dotterbolag och finansiera detta med medel
från andra dotterbolag. Riksdagen har understrukit
att systemet skall ges en sådan form att riksdagens
inflytande på ett rimligt sätt garanteras och att
riksdagen ges möjlighet att på ett korrekt sätt
utöva finansmakten. Av detta skäl skall riksdagen
besluta om kapitaltillskott i varje enskilt fall.
Vidare får underskott inte uppkomma på kontot, dvs.
någon kredit skall inte vara knuten till kontot. I
den mån kapitaltillskott behövs och de inte kan
finansieras med tillgängliga medel på kontot bör
tillskottet i stället tillskjutas genom att medel
anvisas över statsbudgeten via anslaget (38:20)
Kapitalinsatser i statliga bolag.
Utskottet ser inget skäl till att riksdagen nu
skulle ändra sina tidigare ståndpunkter. Därmed
anser utskottet att riksdagen skall godkänna att
regeringen under år 2005 får vidta åtgärder för en
förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag
enligt de villkor som redovisas i propositionen.
Motionerna 2004/05:N373 (m), 2004/05:Fi232 (fp) och
2004/05:N393 (kd) avstyrks härmed i berörda delar.
Bolagsverkets publiceringskrav
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden
rörande kravet på Bolagsverket att kungöra i
Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i
aktiebolagsregistret och den därtill kopplade
frågan om finansieringen av Svenska
Akademiens ordbok. Utskottet står fast vid
tidigare ställningstaganden och hänvisar till
en aviserad proposition under år 2005.
Bakgrund
Riksdagen beslöt i december 2002, på förslag av ett
enhälligt utskott, om ett förnyat tillkännagivande
till regeringen i frågan rörande kravet på Patent-
och registreringsverket (PRV) att kungöra i Post-
och Inrikes Tidningar (PoIT) vad som införs i
aktiebolagsregistret (bet. 2002/03:NU1). Hösten 2001
hade riksdagen, på förslag även då av ett enhälligt
utskott, gjort ett tillkännagivande om PRV (bet.
2001/02:NU1). Riksdagen anmodade då regeringen att
skyndsamt finna en lösning så att kravet på PRV att
kungöra i PoIT vad som införs i aktiebolagsregistret
kan slopas. Enligt utskottets mening är detta
publiceringskrav ineffektivt och kostnadskrävande.
Utskottet redovisade sakförhållandet, som innebär
att det enligt aktiebolagslagen (1975:1385) krävs
att PRV skall kungöra vad som införs i
aktiebolagsregistret i PoIT. PRV har i stället
förordat att uppgifterna skall kungöras elektroniskt
via Internet i en s.k. elektronisk tidning. I och
med ombildningen av PRV den 1 juli 2004 har det
nybildade Bolagsverket övertagit ansvaret för den
berörda publiceringen.
Hösten 2003 behandlade utskottet frågan om
publiceringskravet på nytt mot bakgrund av två
motioner. I sitt ställningstagande (bet.
2003/04:NU1) erinrade utskottet om att riksdagen, på
utskottets förslag, vid två tillfällen gjort
tillkännagivanden rörande en förändring av PRV:s
publiceringskrav. Detta krav är ineffektivt och
kostnadskrävande, anförde utskottet. I slutändan är
det företagen som får bära kostnaderna. Vägledande
för utskottets ställningstaganden att
publiceringskravet bör förändras har varit omsorgen
om framför allt småföretagen och att dessa inte
skall belastas av kostnader i större utsträckning än
vad som är nödvändigt, noterade utskottet och fann
inte någon anledning att ändra sitt
ställningstagande i detta avseende. När det gällde
det praktiska genomförandet av en förändring hade
utskottet fått information från företrädare för
Justitiedepartementet om beredningsläget. En
förändring för med sig ett antal problem, främst
rörande finansieringen av Svenska Akademiens ordbok.
En tankeskiss för en möjlig lösning hade redovisats
för utskottet. Utskottet tog inte ställning i sak
till den skisserade lösningen men konstaterade att
det pågick en aktiv beredning i Regeringskansliet
med inriktning att en proposition skulle kunna
lämnas till riksdagen hösten 2004. Med hänvisning
till det anförda avstyrkte utskottet de båda då
aktuella motionerna. Riksdagen följde utskottet.
Motionerna
I motion 2004/05:N362 (fp, m, kd, c) föreslås ett
tillkännagivande av riksdagen om att öka
tillgängligheten av kungörelser samt säkra en
fortsatt framtida utgivning av PoIT. Svenska
Akademien och Edita Publishing AB, som på uppdrag av
Svenska Akademien ger ut PoIT, har i en skrivelse
till regeringen framfört att de är villiga att åta
sig att publicera en kostnadsfri elektronisk version
av PoIT, samtidigt som den tryckta versionen av
tidningen fortsätter att publiceras, säger
motionärerna. Förslaget innebär också en
omfördelning av kostnaderna för kungörelser så att
Bolagsverket får en budgetlättnad på 6,4 miljoner
kronor. Regeringen och Bolagsverket bör inleda en
diskussion med Svenska Akademien om hur PoIT kan
utvecklas i enlighet med det skisserade förslaget,
anför motionärerna. De påpekar att i
departementspromemorian Elektroniskt kungörande (Ds
2003:42) anförs såväl kostnadsskäl som
tillgänglighetsskäl för att övergå till elektronisk
publicering i Bolagsverkets regi. Huvuddragen i
Svenska Akademiens förslag jämförs i motionen, under
rubrikerna Tillgänglighet, Tillförlitlighet,
Arkivering och Kostnadsbesparing, med rådande
förhållanden och med vad som skulle bli
konsekvenserna om det i departementspromemorian
skisserade förslaget genomfördes.
Regeringen bör snarast till riksdagen lämna
förslag om en långsiktig finansiering av utgivningen
av Svenska Akademiens ordbok, anförs det i motion
2004/05:Kr368 (fp). En nationell institution av stor
betydelse är Svenska Akademien och dess verksamhet,
där i synnerhet finansieringen av utgivningen av
Akademiens ordbok är ett överhängande problem, säger
motionärerna. De påpekar att sedan beslutet om att
lägga ned PoIT fattades har frågan beretts inom
Regeringskansliet och anser att frågan om den
långsiktiga finansieringen av ordbokens utgivning nu
måste få en lösning.
Vissa kompletterande uppgifter
Regeringskansliet (Justitiedepartementet) gav
sommaren 2004 rättschef Olle Abrahamsson i uppdrag
att utreda och lämna förslag till en ny ordning för
kungörelser som tillgodoser följande villkor:
- Kungörelser som för närvarande sker i PoIT skall
publiceras elektroniskt på en webbplats via
Internet.
- Datasäkerheten för webbplatsen skall vara
tillfredsställande.
- Publicerade kungörelser skall arkiveras på ett
sätt som motsvarar nu gällande arkivering.
- Kungörelsesystemet skall medföra en
kostnadsbesparing för annonsörer på webbplatsen.
- Kungörelsesystemet skall inte leda till
utgiftsökningar för staten.
Utredaren skall undersöka om det finns några andra,
statsfinansiellt neutrala, sätt att finansiera
utgivningen av Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Om
så inte skulle vara fallet bör det nya
kungörelsesystemet utformas så att det så långt
möjligt kan finansiera arbetet med SAOB. Utredaren
skall särskilt undersöka om Svenska Akademien är
beredd att upplåta utgivningsrättigheterna för PoIT
till Bolagsverket. I sammanhanget måste beaktas att
det mellan Svenska Akademien och Norstedts Förlag
för närvarande finns ett avtalsförhållande om
utgivningsrätten till PoIT. Hänsyn måste därför tas
till eventuella kostnader som kan vara förknippade
med att ett sådant avtalsförhållande löses upp. Inom
ramen för uppdraget kan det bli aktuellt att föra
förhandlingar med Svenska Akademien, Norstedts
Förlag och Bolagsverket. Utredaren får också, i
lämplig utsträckning, undersöka andra lösningar som
uppfyller de ovan angivna villkoren.
I promemorian med utredningsuppdraget sägs, under
rubriken Utgångspunkter för ett uppdrag, att mot den
bakgrund som har tecknats i ett föregående avsnitt
finns det anledning att överväga om det går att
genomföra en något annorlunda lösning än den som
våren 2003 hade föreslagits i
departementspromemorian Elektroniskt kungörande (Ds
2003:42). Till de intressen som ett nytt
kungörelsesystem bör tillgodose hör inte minst
intresset av effektivitet och tillgänglighet, sägs
det i uppdraget. I departements-promemorian
konstaterades att läsbarheten och överskådligheten
skulle öka om kungörelserna sker elektroniskt. Som
har konstaterats i departementspromemorian är
allmänhetens tillgång till Internet dessutom så god
att en övergång till elektroniska kungörelser inte
kan anses försämra kungörelsernas tillgänglighet. En
annan viktig aspekt är att det nya
kungörelsesystemet måste vara kostnadseffektivt och
leda till besparingar för företagen. Redan en
övergång till ett elektroniskt kungörelsesystem
medför en betydande kostnadsbesparing jämfört med
det nuvarande systemet. Slutligen är det angeläget
att frågan om finansieringen av arbetet med SAOB får
en lösning i samband med att en reform av
kungörelsesystemet genomförs, sägs det i
utredningsuppdraget. I den delen kan det noteras att
också en reform som innebär att en viss del av
annonsintäkterna för en elektronisk
kungörelsetidning går till arbetet med SAOB kommer
att kunna leda till besparingar för Bolagsverket och
övriga annonsörer.
En tänkbar ordning är att kungörelser även i
fortsättningen sker i PoIT, att tidningen emellertid
framdeles ges ut som en elektronisk tidning samt att
staten och Svenska Akademien överenskommer att
Akademien skall upplåta rätten att ge ut PoIT till
Bolagsverket mot en ersättning som, helt eller
delvis, motsvarar de årliga kostnaderna för
utgivningen av SAOB, sägs det vidare i
utredningsuppdraget. En sådan lösning som den nu
angivna aktualiserar ett antal frågor. Det måste
exempelvis analyseras om och i så fall på vilket
sätt Svenska Akademien kan upplåta utgivningsrätten
för kungörelserna till Bolagsverket. Det måste också
övervägas om en elektronisk webbplats fortfarande
kan bära namnet Post- och Inrikes Tidningar. Härtill
kommer frågan om vad Svenska Akademiens befintliga
avtal med Norstedts Förlag får för konsekvenser för
den skisserade lösningen. Även andra, liknande
lösningar är tänkbara.
Uppdraget skall redovisas inom kort. Därefter
planeras, enligt uppgift från Justitiedepartementet,
remissbehandling, lagrådsremiss och en proposition
till riksdagen under år 2005.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har, som redovisats, på utskottets förslag
vid två tillfällen gjort tillkännagivanden rörande
en förändring av det publiceringskrav som tidigare
låg på PRV och som nu åvilar Bolagsverket. Detta
krav är ineffektivt och kostnadskrävande. I
slutändan är det företagen som får bära kostnaderna.
Vägledande för utskottets ställningstaganden att
publiceringskravet bör förändras har varit omsorgen
om framför allt småföretagen och att dessa inte
skall belastas av kostnader i större utsträckning än
vad som är nödvändigt. Utskottet finner inte någon
anledning att ändra sitt ställningstagande i detta
avseende.
När utskottet behandlade frågan hösten 2003
aviserades en proposition till riksdagen under
hösten 2004. Som framgått av den tidigare
redovisningen har tidsplanen dock förskjutits, så
att en proposition nu i stället kan förväntas komma
under år 2005.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet de här aktuella motionsyrkandena.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Näringspolitikens inriktning (punkt 1)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),
Anne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf365 yrkande
14, 2004/05:N210, 2004/05:N241 yrkande 8,
2004/05:N242 yrkande 6, 2004/05:N260, 2004/05:N284
yrkande 1, 2004/05:N393 yrkandena 1-3 och 31,
2004/05:N398 yrkandena 2 och 5, 2004/05:N400 yrkande
1 och 2004/05: N401 yrkande 4.
Ställningstagande
Vår syn på näringspolitikens inriktning
överensstämmer med den som redovisas i de här
aktuella motionerna från företrädare för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet. Ett
framgångsrikt företagande är den absolut viktigaste
förutsättningen för välstånd. Utan ett livskraftigt
näringsliv och ett gott företagsklimat är det
omöjligt att skapa tillräckliga resurser för en
fungerande sjukvård, en bra skola och en värdig
äldreomsorg. Det måste bli enklare att starta och
driva företag. Globalisering, liberalisering och
informationsteknikens snabba utveckling öppnar
enorma möjligheter för dem som förstår att göra sig
attraktiva genom att skapa ett internationellt
konkurrenskraftigt klimat för arbete och
företagande. Inte bara de svenska företagen utan i
högsta grad Sverige som land befinner sig därmed i
en knivskarp konkurrenssituation.
Det nationella näringsklimatet måste formas så att
Sverige klarar av att tävla med de mest
konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om
goda villkor för företagande och investeringar.
Omvärldsförståelse och förändringsbenägenhet i
politiken är helt avgörande för Sveriges framtida
position. Tillkomsten av jobb bygger på en tillväxt
bland de små och medelstora företagen.
Statens roll i näringspolitiken skall främst vara
att sätta ramar för och övervaka spelreglerna på
marknaden, ansvara för samhällsplanering och
infrastruktur samt att skapa förutsättningar för
långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare
som spelare på marknaden är risken stor att
konkurrensen snedvrids och att investeringar inte
görs på ett optimalt sätt i de företag som har de
bästa förutsättningarna.
Negativa attityder till småföretagande har under
lång tid påverkat företagsstrukturen. Villkoren för
företagande har anpassats till storföretagen, vilket
i förlängningen lett till en bristande mångfald av
medelstora, växande företag, något som finns i många
andra länder. Av Sveriges cirka en halv miljon
företag är den överväldigande majoriteten
enmansföretag, och bara 3 % av företagen har fler än
20 anställda. Sverige har färre små och medelstora
företag i förhållande till sin befolkning än något
annat jämförbart land. Den svenska
näringslivsstrukturen domineras av ett litet antal
gamla och stora företag. Bland de 50 största
företagen har inget startats efter år 1970, och över
hälften startades före första världskriget!
Framväxt av nya företag inom tjänste- och
servicesektorerna har effektivt hindrats genom den
offentliga sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.
I detta sammanhang kan noteras att framväxt av
kvinnors företagande hindras av det politiska
motståndet mot privata alternativ inom de yrken där
kvinnor traditionellt sett har erfarenhet och
kompetens. För att främja kvinnors företagande bör
det således ske en uppbrytning av offentliga
monopol. Världens största offentliga sektor har
vidare krävt världens högsta skatter, vilket
ytterligare har bromsat tillkomst av företag och
tillväxt. Den arbetsintensiva privata tjänstesektorn
som fungerat som sysselsättningsmotor i exempelvis
Förenta staterna har utvecklats betydligt
långsammare i Sverige.
Inom ramen för Allians för Sverige har en
arbetsgrupp, med beteckningen Tillväxtregion
Sverige: arbetsmarknads- och näringspolitik för
jobb, entreprenörskap och tillväxt i hela landet,
getts i uppdrag att utreda hur företagsamheten skall
stimuleras i Sverige. I bakgrundstexten för
arbetsgruppen sägs att Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet
delar visionen om ett företagsklimat som uppmuntrar
och stärker människor i deras entreprenörskap.
Gruppen skall utreda hur en ny regering skall
stimulera företagsamheten i Sverige, varmed menas
hur staten kan underlätta för fler människor att
starta företag, för befintliga företag att anställa,
för offentlig sektor att använda sig av
intreprenörskap m.m. Företagandets villkor och
företagarens situation skall vara i fokus.
Sammanfattningsvis måste en ökning i
nyföretagandet nu komma till stånd. För detta krävs
en annan näringspolitik än den som regeringen
bedriver. Sverige behöver en god företagarpolitik,
vilket omfattar en mängd förändringar inom områdena
skatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling
och Europaengagemang. Grundläggande är att i hela
samhället förändra attityderna till företagande och
entreprenörskap. Det måste skapas ett gott
företagarklimat så att fler kvinnor och män vill -
och vågar - starta och driva företag och anställa
medarbetare. För att Sverige skall få en växande
företagsamhet måste entreprenörskap och företagande
löna sig bättre än det gör för närvarande.
Riksdagen bör ställa sig bakom vad vi här har
anfört beträffande inriktningen av näringspolitiken.
Därmed blir samtliga här aktuella motioner i sak
tillgodosedda i berörda delar.
2. Innovationsfrämjande åtgärder (punkt 2)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c)
och Anne-Marie Pålsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. a) (= utskottet)
b) (= utskottet)
c) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:L214
yrkande 3, 2004/05:L372 yrkande 3, 2004/05:N254
yrkande 5, 2004/05:N373 yrkande 7, 2004/05:N392
yrkande 1 och 2004/05:N408 yrkandena 2 och 4,
bifaller delvis motionerna 2004/05:L251 yrkande
3 och 2004/05:N393 yrkande 12 och avslår
motionerna 2004/05:N247, 2004/05:N432 och
2004/05:N436.
Ställningstagande
Vi anser - i likhet med vad som anförs i flera av de
här aktuella motionerna, bl.a. motionerna
2004/05:N373 (m), 2004/05:N408 (fp), 2004/05:N254
(fp), 2004/05:L214 (c) och 2004/05:L372 (c) - att
tillgången på statligt såddkapital måste öka. De två
här aktuella förslagen i propositionen om
innovationsfrämjande åtgärder innebär steg i rätt
riktning, men de är inte tillräckliga.
Den arbetsgrupp som Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet har
bildat inom ramen för Allians för Sverige och som
skall arbeta med bl.a. näringspolitiska frågor skall
lämna förslag beträffande bl.a. riskkapital och
innovationspolitik. Utgångspunkten skall därvid vara
att föreslå marknadskonforma lösningar som
underlättar för företag framför allt i tidiga skeden
att få tillgång till riskkapital, s.k. såddkapital.
Av stor vikt är att lägga förslag som underlättar
kommersialisering av innovationer, vari också ligger
att beakta kopplingen mellan riskkapital och
forskning. I arbetet skall vidare särskilt beaktas
hur det aktuella politikområdet kan utformas för att
främja god tillväxt i hela landet och främja
innovationer som leder till bättre miljö och en
hållbar utveckling. Det som här sagts om
arbetsgruppens arbete skisserar det ytterligare
arbete som vi anser behöver göras på området
innovationsfrämjande åtgärder.
Enligt Europeiska patentkontoret är svenskarna
bland de mest innovativa i Europa räknat efter
antalet ansökningar om nya patent i relation till
befolkningen. Idéer och patentansökningar leder
normalt till att företag startas, men i Sverige sker
detta i mindre utsträckning än i andra länder.
Svenska idéer blir patent och ger upphov till
arbetstillfällen i andra länder i stället för i
Sverige. Det behövs olika åtgärder för att stödja
uppfinnare och patent. Det finns ett samband mellan
den rådande värderingen av entreprenörskap och det
alltför låga antalet entreprenörer, varvid olika
faktorer såsom bristande social acceptans, låg
status och få förebilder för entreprenörer spelar
roll. Entreprenörers status måste höjas!
Vi tillstyrker alltså de båda här aktuella
förslagen i propositionen. Riksdagen bör emellertid
samtidigt genom ett tillkännagivande anmoda
regeringen att driva arbetet med
innovationsfrämjande åtgärder vidare, varvid
kapitaltillgången för företag i tidiga skeden bör
bli föremål för en fortsatt översyn. Därmed blir
motionerna 2004/05:N373 (m), 2004/05:N408 (fp),
2004/05: N254 (fp), 2004/05:N392 (fp), 2004/05:L214
(c) och 2004/05:L372 (c) tillgodosedda i berörda
delar och tillstyrks i dessa delar. Det som tas upp
i motionerna 2004/05:N393 (kd) och 2004/05:L251 (kd)
ligger i sak väl i linje med vårt ställningstagande.
Beträffande förslagen i motion 2004/05:N247 (m), som
i huvudsak rör olika frågor om patent, konstaterar
vi att - som tidigare redovisats - en utredning
nyligen har tillsatts med uppdrag att se över de
ekonomiska aspekterna av patentering för företags
tillväxt i Sverige, Norden och Europa; motionen
avstyrks Även motionerna 2004/05:N436 (s) om en
regional inkubator i Värmland och 2004/05:N432 (c)
om inrättande av en teknisk risknämnd avstyrks.
3. Innovationsfrämjande åtgärder (punkt 2)
av Mikael Oscarsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. a) (= utskottet)
b) (= utskottet)
c) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:L251 yrkande
3 och 2004/05:N393 yrkande 12, bifaller delvis
motionerna 2004/05: L214 yrkande 3, 2004/05:L372
yrkande 3, 2004/05:N254 yrkande 5, 2004/05:N373
yrkande 7, 2004/05:N392 yrkande 1 och 2004/05:N408
yrkandena 2 och 4 och avslår motionerna
2004/05:N247, 2004/05:N432 och 2004/05:N436.
Ställningstagande
Jag anser - i likhet med vad som anförs i motionerna
2004/05:N393 (kd) och 2004/05:L251 (kd) - att det
bör tillsättas en parlamentarisk utredning om
riskkapitalförsörjningen. De två här aktuella
förslagen i propositionen om innovationsfrämjande
åtgärder innebär ansatser i den riktning som jag
förordar, men de är långt ifrån tillräckliga. Den
statliga lånedelen inriktad mot tidiga skeden
förstärks något genom förslagen i propositionen -
dock är det inga nya pengar som tillkommer och
nivåerna är fortfarande alltför låga.
Det är viktigt att det finns riskkapital, inte
minst riskkapital för att finansiera produktens
eller tjänstens mycket tidiga utveckling. För att
möjliggöra och möta ett ökat nyföretagande och en
utveckling av befintliga företag måste tillgången
till riskkapital öka. Speciellt måste de onoterade,
små och nya företagens finansieringsbehov säkras. De
företag som inte producerar varor har ofta svårt att
erhålla kapital för att finansiera sin affärsidé.
Detta är ett stort problem, vilket framför allt
missgynnar kvinnliga entreprenörer då majoriteten av
företagen inom exempelvis servicesektorn startas av
kvinnor. Bristen på kapital i små företag beror till
stor del på att de och deras ägare varit och är
skattemässigt missgynnade jämfört med ägarna till
stora företag. Därutöver har de små företagen haft
brist på ägarkapital, bl.a. beroende på en dålig
marknad för placeringar i små och onoterade företag
och att det för privatpersoner ofta tett sig mer
lönsamt och riskfritt att spara i bank eller i
obligationer.
Riskkapitalförsörjningen för svenska företag måste
nu lösas. Kristdemokraterna vill bl.a. införa ett
riskkapitalavdrag. Staten har ett ansvar för att se
till att det finns tillgång till riskkapital.
Riskkapitalfinansieringen i företags och
innovationers tidiga skeden, såddfinansiering,
håller på att stanna av. Problemet är de direktiv
som Industrifonden och Almi arbetar efter, med
avkastningskrav som inte företag i såddfasen klarar
av att uppfylla. Lösningen är att kraven ändras för
en del av Almis medel så att de kan användas till
innovationer i tidigt skede. Sveriges innovatörer
och entreprenörer måste ges den goda jordmån som
behövs för att deras idéer skall utvecklas och tas
till vara, vari ingår ett statligt ansvar för det
tidiga riskkapitalet. Sverige bör kunna ta efter och
tillämpa en del av vad som gjorts i Finland. Bland
annat har det bildats en statlig stiftelse, SITRA,
som fungerar som offentlig riskkapitalaktör och som
är underställd den finska riksdagen. Vidare bildades
i slutet av 1990-talet Finlands Industriinvesterings
AB, med medel från försäljning av statliga företag
och med mål att bl.a. förstärka investeringar i form
av eget kapital i innovativa företag på groddstadiet
eller i startskedet.
Jag vill också erinra om den arbetsgrupp som
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet har bildat inom
ramen för Allians för Sverige och som skall arbeta
med bl.a. näringspolitiska frågor och lämna förslag
beträffande riskkapital och innovationspolitik m.m.
Utgångspunkten skall därvid vara att föreslå
marknadskonforma lösningar som underlättar för
företag framför allt i tidiga skeden att få tillgång
till riskkapital, s.k. såddkapital. Av stor vikt är
att lägga förslag som underlättar kommersialisering
av innovationer, vari också ligger att beakta
kopplingen mellan riskkapital och forskning. I
arbetet skall vidare särskilt beaktas hur det
aktuella politikområdet kan utformas för att främja
god tillväxt i hela landet och främja innovationer
som leder till bättre miljö och en hållbar
utveckling.
Jag tillstyrker alltså de båda här aktuella
förslagen i propositionen. Riksdagen bör emellertid
samtidigt genom ett tillkännagivande anmoda
regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning
med det uppdrag som nyss har redogjorts för. Därmed
blir motionerna 2004/05:N393 (kd) och 2004/05:L251
(kd) tillgodosedda i berörda delar och tillstyrks i
dessa delar. Det som tas upp i motionerna
2004/05:N373 (m), 2004/05:N408 (fp), 2004/05:N254
(fp), 2004/05:N392 (fp), 2004/05:L214 (c) och
2004/05:L372 (c) ligger i sak väl i linje med mitt
ställningstagande. Beträffande förslagen i motion
2004/05: N247 (m), som i huvudsak rör olika frågor
om patent, konstaterar jag att - som tidigare
redovisats - en utredning nyligen har tillsatts med
uppdrag att se över de ekonomiska aspekterna av
patentering för företags tillväxt i Sverige, Norden
och Europa; motionen avstyrks. Även motionerna
2004/05:N436 (s) om en regional inkubator i Värmland
och 2004/05:N432 (c) om inrättande av en teknisk
risknämnd avstyrks.
4. Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i
näringslivet (punkt 3, motiveringen)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m)
och Mikael Oscarsson (kd).
Ställningstagande
I motion 2004/05:MJ507 (c) föreslås att
riskkapitalfonder för miljöinvesteringar skall
inrättas. Vi har i det föregående redovisat vår syn
på den generella utformningen av
innovationsfrämjande åtgärder. Vi ser ingen
anledning för riksdagen att särskilt uttala sig om
riskkapitalfonder för miljöinvesteringar och
avstyrker därmed den nämnda motionen i berörd del.
5. Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i
näringslivet (punkt 3)
av Åsa Torstensson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ507 yrkande 8.
Ställningstagande
Jag anser - i likhet med vad som anförs i motion
2004/05:MJ507 (c) - att riksdagen genom ett
tillkännagivande bör anmoda regeringen att vidta
åtgärder så att det kan inrättas riskkapitalfonder
för miljöinvesteringar i näringslivet. Generellt
sett är det bättre att stimulera och uppmuntra dem
som väljer ett miljövänligare alternativ än att
försöka ändra människors och företags beteenden
genom straff. Stimulans till företag som väljer att
arbeta med miljö och etik kan utformas som
skattelättnader. Ett annat sätt är att inrätta
riskkapitalfonder för miljöinvesteringar. Det är
inte alltid lätt att hitta finansiering till ny,
obeprövad teknik och därför är det nödvändigt med en
riskkapitalfond, som kan möjliggöra investeringar
med stor miljönytta. Regeringen bör alltså återkomma
till riksdagen med förslag om inrättande av
riskkapitalfonder för miljöinvesteringar. Med detta
tillstyrks den nämnda motionen i berörd del.
6. Låneramar till järnvägsrelaterade bolag
(punkt 4)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),
Anne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1
utgiftsområde 24 punkt 4 och tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:N373 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Vi anser - i likhet med vad som anförs i motion
2004/05:N373 (m) - att regeringens förslag om
bemyndigande avseende låneramar till
järnvägsrelaterade bolag skall avslås av riksdagen.
På järnvägsområdet äger staten, helt eller delvis,
ett antal företag som i många fall vid respektive
bolagisering kraftigt har underkapitaliserats.
Därför har staten gång på gång tvingats till
brandkårsutryckningar för att lösa akuta kriser. Vi
anser att en genomtänkt och långsiktig lösning av
problemen i dessa företag måste presenteras och att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till en sådan lösning, vilken bör vila på följande
principer:
- ett väl fungerande, miljövänligt och
konkurrenskraftigt transportsystem i hela landet,
- god konkurrens och konkurrensneutralitet mellan
olika företag,
- minimering av det statliga ägandet; i den
utsträckning staten skall behålla sitt ägande i
något eller några företag på järnvägsområdet måste
detta motiveras väl,
- god hushållning med skattemedel.
Vi anser att regeringens begäran om bemyndigande
inte bör godkännas förrän en långsiktig lösning
presenterats. Risken är annars stor att staten
ständigt tvingas till nya kapitaltillskott till
företag som inte är långsiktigt livskraftiga.
7. Statens aktier i OMHEX AB (punkt 5)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),
Anne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen bemyndigar regeringen att avyttra hela
aktieinnehavet i OMHEX AB samt att vidta de åtgärder
i övrigt som behövs för att genomföra transaktioner
med detta syfte. Därmed bifaller riksdagen delvis
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 5 och
bifaller motion 2004/05:N373 yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör riksdagen bemyndiga regeringen
att avyttra hela det statliga ägandet i OMHEX. Något
bemyndigande avseende förvärv av ytterligare aktier
bör dock inte ges. Ett beslut av riksdagen i
enlighet härmed innebär att motion 2004/05:N373 (m)
blir tillgodosedd i berörd del.
8. Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB (punkt 6)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Yvonne Ångström (fp) och Anne-Marie Pålsson
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1
utgiftsområde 24 punkt 6 tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i reservation 8.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N340
och 2004/05:N373 yrkande 5 och avslår motionerna
2004/05:MJ439 yrkande 1, 2004/05:MJ508 yrkande 29,
2004/05:N256 yrkande 21 och 2004/05:N443.
Ställningstagande
Vi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna
2004/05:N373 (m) och 2004/05:N340 (fp) - att
regeringens förslag om ändrade riktlinjer för
förvaltningen av Sveaskog skall avslås av riksdagen.
Det är helt förkastligt att staten skall ge sig in
på områden som naturturism, rekreation och
upplevelser. Detta är områden som väl lämpar sig för
privata aktörer och som självfallet skall utföras av
dessa.
I stället för att utveckla den statliga
verksamheten på det skogliga området borde Sveaskog
säljas. Staten bör som huvudregel inte äga bolag,
bl.a. eftersom det snedvrider konkurrensen.
Vi avstyrker således regeringens förslag och
tillstyrker de båda nämnda motionerna i berörda
delar. I motionerna 2004/05:MJ508 (fp) och 2004/05:
N256 (kd) framförs synpunkter som till en del ligger
i linje med vår uppfattning. Där förordas
försäljning av hela eller del av Sveaskog, dock i en
mer obestämd framtid och med koppling till olika
synpunkter på bolagets verksamhet fram till dess.
Dessa motioner avstyrks i aktuella delar, liksom
även motionerna 2004/05:N443 (v) och 2004/05:MJ439
(v).
9. Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB (punkt 6)
av Åsa Torstensson (c) och Mikael Oscarsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1
utgiftsområde 24 punkt 6 och tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:N256 yrkande 21, 2004/05: N340 och
2004/05:N373 yrkande 5 och avslår motionerna
2004/05:MJ439 yrkande 1, 2004/05:MJ508 yrkande 29
och 2004/05:N443.
Ställningstagande
Vi anser - i likhet med vad som anförs i motion
2004/05:N256 (kd) - att riktlinjerna för Sveaskogs
verksamhet bör ändras. De ändrade riktlinjerna bör
dock inte ha den utformning som regeringen föreslår
utan den som redovisas i den nyssnämnda motionen.
Sveaskog är ett företag som agerar utifrån
marknadsmässiga krav, samtidigt som det också
bedriver en verksamhet som motiveras utifrån
särskilda samhällsintressen. Genom möjligheten att
erbjuda bytesmark kan Sveaskog, på det allmännas
uppdrag, bidra till att bevara en levande landsbygd
och säkerställa den biologiska mångfalden. Sveaskog
är dock i huvudsak ett kommersiellt skogsbolag med
en betydande skogsindustriell verksamhet. I ett
första steg bör Sveaskog sälja sin skogsindustriella
verksamhet. Regeringen bör därefter se över hur
mycket mark som behövs för att tillvarata de
särskilda samhällsintressen som Sveaskog för
närvarande värnar. Härefter bör resterande mark
säljas ut till, i första hand, lokala skogsbrukare.
Den del av Sveaskog som blir kvar bör få ställning
som ett samhällsnyttigt företag. Bolagets verksamhet
bör alltså inte utökas ytterligare.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda
regeringen att i förvaltningen av Sveaskog följa de
riktlinjer som vi förordar. Därmed tillstyrks den
nämnda motionen i berörd del och avstyrks
regeringens förslag. Motionerna 2004/05:N373 (m) och
2004/05:N340 (fp), i vilka yrkas avslag på
regeringens förslag, blir därmed formellt
tillgodosedda, även om där förordas en omedelbar
försäljning av hela Sveaskog. De tre övriga här
aktuella motionerna 2004/05:MJ439 (v), 2004/05:MJ508
(fp) och 2004/05:N443 (v) avstyrks i berörda delar.
10.Centrum för enklare handel (punkt 7)
av Per Bill, Ulla Löfgren och Anne-Marie Pålsson
(alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1
utgiftsområde 24 punkt 9.
Ställningstagande
Vi anser att det inte är en uppgift för staten att
bedriva den typ av verksamhet som här är aktuell. I
stället bör det vara företagen och näringslivet som
själva svarar för sådan verksamhet. Regeringens
förslag om att riksdagen skall godkänna vad som
föreslås i propositionen om bildande av en ideell
förening för att utveckla metoder för enklare
handel, där staten skall kunna vara medlem, bör
således avslås av riksdagen.
11.Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda
företag (punkt 10)
av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),
Anne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1
utgiftsområde 24 punkt 8 och tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Fi232 yrkande 15, 2004/05: N373 yrkande 6
och 2004/05:N393 yrkande 32 i denna del.
Ställningstagande
Vi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna
2004/05:N373 (m), 2004/05:Fi232 (fp) och
2004/05:N393 (kd) - att regeringens begäran om
godkännande av att under år 2005 få vidta åtgärder
för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda
företag enligt de villkor som redovisas i
propositionen skall avslås. Liknande synpunkter på
det särskilda kontot i Riksgäldskontoret har
framförts i en motion av Centerpartiet som
behandlades i det nyligen justerade betänkandet
2004/05:NU4 om statliga företag.
I en gemensam reservation av företrädarna för
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet till det
nyssnämnda betänkandet anfördes att kontot i
Riksgäldskontoret bör avskaffas. I reservationen
hänvisades till ställningstaganden som gjorts våren
2004 i en reservation (m, fp, kd, c) till
finansutskottets betänkande 2003/04:FiU21. I den
sistnämnda reservationen avvisades regeringens då
aktuella förslag om förbättrad kapitalstruktur. En
grundläggande invändning är att förslaget står i
strid med budgetlagen och är konstitutionellt
tvivelaktigt. En annan invändning gäller
användningen av bemyndigande på finansmaktens
område.
Det regeringen nu begär är att riksdagen i princip
skall ge carte blanche för regeringen att göra
kapitalinsatser i statliga bolag. Detta är ett
orimligt åsidosättande av folket valda ombud och
innebär att riksdagen inte ges möjlighet att bedöma
om statliga medel satsas på ett ansvarsfullt sätt. I
det fall kapitalinsatser behövs i statliga företag
måste regeringen förse riksdagen med ett fullödigt
beslutsunderlag och låta riksdagen ta ställning i
varje enskilt fall.
Konkurrensen snedvrids på de marknader där privata
företag konkurrerar med statliga. Dessutom har flera
av de statliga företagen en monopolställning. Att
använda avkastningen från sådana företag, ett slags
beskattning, för att ge kapitaltillskott till
företag som är konkurrensutsatta, som regeringen
gjort under senare tid när det gäller t.ex. SJ,
innebär att skattemedel används för att
subventionera de statliga konkurrensutsatta
företagen. Detta är förkastligt. När de finansiella
problemen i SJ blev akuta år 2003 drev regeringen
igenom att vissa andra statliga företag skulle
avsätta medel på ett konto i Riksgäldskontoret,
varifrån dessa medel kunde överföras till SJ utan
att passera budgeten. Därigenom behövde regeringen
inte prioritera inom utgiftstakets ram.
Med det anförda avstyrker vi regeringens förslag.
Riksdagen bör i stället genom ett tillkännagivande
anmoda regeringen att avskaffa det särskilda kontot
i Riksgäldskontoret. Därmed tillstyrker vi de tre
här aktuella motionerna i berörda delar.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
(punkt 9)
av Per Bill, Ulla Löfgren och Anne-Marie Pålsson
(alla m).
I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket.
Moderata samlingspartiet har i partimotion
2004/05:Fi231 om en politik för arbete och i
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att bryta bidragsberoende och
utanförskap, ge fler medborgare makt över den egna
vardagen samt trygga, goda statsfinanser och en
långsiktig finansiering av välfärden. Vi vill satsa
på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,
rättstrygghet och skola i stället för på
bidragssystemen.
Vi föreslår en växling från subventioner och
bidrag till omfattande skattesänkningar för alla,
främst för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt
värnar vi de människor som är i störst behov av
gemensamma insatser och som har små eller inga
möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall tillföras resurser
för att på ett tillfredsställande sätt kunna
genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
Vårt budgetalternativ skall ses som en helhet där
inte någon eller några delar kan brytas ut och
behandlas isolerat från de andra. Eftersom
riksdagens majoritet den 24 november 2004 har
beslutat om ramar för de olika utgiftsområdena i
enlighet med finansutskottets förslag och därmed
valt en annan inriktning av politiken, avstår vi
från att delta i utskottets beslut avseende punkt 9
om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I
finansutskottets betänkande 2004/05:FiU1 om
utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har
företrädarna för Moderata samlingspartiet i en
reservation lagt fram förslag till totala utgifter
på statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden.
När det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24
Näringsliv innebar den föreslagna ramen en minskning
med 80 miljoner kronor jämfört med riksdagens
beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på
olika anslag framgår av motion 2004/05:N373 (m) och
av bilaga 3.
Det krävs en rad förändringar för att Sverige
skall bli ett land som bättre än andra attraherar
och stimulerar företagande. Det handlar bl.a. om en
ny och förenklad företagsform, avvecklade
etableringshinder för småföretagare,
regelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet,
en företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig
arbetsmarknad, bättre konkurrensvillkor, slopad
överbeskattning av företagande och investeringar,
förbättrad etableringsfrihet och upphandling,
trygghet för företagare, avpolitiserad
energiförsörjning och en modern infrastruktur.
De prioriteringar som görs under utgiftsområde 24
Näringsliv bidrar, enligt oss, i mycket ringa
utsträckning till ett förbättrat företagsklimat. Vi
finner därför att en rad förändringar borde ha
gjorts. För att Sverige skall få ett bättre
företagsklimat måste konkurrenssituationen bli
hälsosammare, avreglerings-arbetet prioriteras,
arbetsmarknads- och företagslagarna reformeras,
skatterna sänkas och utbildningssituationen
förbättras.
Anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m.
innehåller bl.a. medel för en särskild satsning på
insatser för kvinnor, invandrare och kooperativt
företagande om 54 miljoner kronor. Vi tror inte att
denna typ av insatser främjar kvinnors eller
invandrares företagande och anser inte att särskilda
insatser bör göras för just kooperativt drivna
företag. Tvärtom bör politiken inriktas på att
undanröja hinder för alla typer av företag och
företagare. Vi anser därför att anslaget borde ha
minskats med 54 miljoner kronor.
Beträffande nyssnämnda anslag vill vi också något
beröra en fråga som aktualiserats i motion
2004/05:N367 (fp) och som rör basfinansiering av
verksamheten vid Institutet för kvalitetsutveckling
(SIQ). Utskottets tidigare ställningstagande
beträffande SIQ:s verksamhet och vikten av denna typ
av verksamhet ur ett näringspolitiskt perspektiv
anser vi fortfarande äger giltighet. Likaså menar vi
att formen för verksamheten, som karakteriseras av
att företag, organisationer och förvaltningar
samverkar, har en effektiv utformning. Som
redovisats är Näringsdepartementets avsikt att medel
till SIQ framöver skall förmedlas av Nutek via
anslaget till näringslivsutveckling och att detta på
något sätt skall anges i Nuteks regleringsbrev.
För ekonomins funktionssätt är en väl fungerande
och stark konkurrensövervakning viktig. Vi menar att
Konkurrensverket bör stärkas och ges ett vidare
mandat. Verket bör bl.a. ge en ökad prioritet åt att
belysa de konkurrenssnedvridningar som kan följa av
den offentliga sektorns monopol samt kommunalt och
statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata
företag. Vi anser därför att anslaget (38:16)
Konkurrensverket borde ha höjts med 5 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag. Även
anslaget (38:17) Konkurrensforskning borde ha
tillförts ytterligare medel - en ökning av anslaget
med 1 miljon kronor borde ha gjorts. Inte minst i
ett EU-perspektiv är det viktigt att Sverige ligger
väl till inom konkurrensforskningens område.
En central ståndpunkt för Moderata samlingspartiet
är att staten som huvudregel inte skall äga företag.
Om staten skall äga företag krävs mycket goda skäl
för detta. Regeringen föreslår att anslaget (38:19)
Kostnader för omstrukturering och genomlysning av
statligt ägda företag m.m. i huvudsak skall användas
till omstrukturering av vissa statligt ägda företag
m.m. Dock är det oklart vilka försäljningar av
statligt aktieinnehav som regeringen planerar,
varför det inte kan uteslutas att pengarna i
praktiken är tänkta att användas till förvaltning av
statligt ägda bolag, vilket vi finner
anmärkningsvärt. Förvaltningen skall bolagen själva
stå för och kostnader som uppstår i samband med de
försäljningar som förhoppningsvis sker i framtiden
skall täckas av försäljningsintäkten. Därmed skulle
anslaget, som nu är upptaget med 25 miljoner kronor,
kunna avvecklas. Med motsvarande argument borde
också anslaget (38:20) Kapitalinsatser i statliga
bolag, som nu är upptaget med 1 miljon kronor, kunna
avvecklas.
Regeringens arbete med att lätta företagens
administrativa börda har gått alltför långsamt, och
i vissa fall åt fel håll. Riksdagen har begärt att
regeringen sätter upp kvantitativa mål för
förenklingsarbetet. Som ett led i detta arbete bör
ett system för att kvantitativt mäta företagens
administrativa börda och för att genomföra
konsekvensanalyser av ny lagstiftning skapas. För
detta borde ett särskilt anslag, Mätning av
företagens administrativa börda, ha inrättats, under
förvaltning av Institutet för tillväxtpolitiska
studier, och tagits upp med 5 miljoner kronor.
Anslagen (40:5) Åtgärder på konsumentområdet och
(40:6) Bidrag till miljömärkning av produkter bör
fasas ut. Det finns inget skäl att staten ger
speciella bidrag till enskilda föreningar. Det
utökade anslaget för stöd till organisationen
Rättvisemärkt avvisas därför också. Miljömärkning är
ett led i företagens marknadsföring och bör inte
heller vara föremål för särskilda statliga insatser.
De två nämnda anslagen borde ha halverats och alltså
ha minskats med 8,8 respektive 2,2 miljoner kronor.
2 Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
(punkt 9)
av Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).
I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket.
Företagandet bär upp välfärden. Utan privata
företag skulle Sverige inte ha råd med sjukvård,
äldreomsorg och skolor. Framgångsrika företag kräver
också drivkraftiga entreprenörer - människor - som
står bakom företagen. Det krävs även att det finns
tillgång till kapital att satsa och ta risker med.
Allt detta kan tyckas vara självklart, men så är det
inte i dagens Sverige. Det behövs en ny politik som
tar till vara den stora potential för företagande
och tillväxt som finns i landet. För att uppnå detta
behövs bl.a. följande: mindre krångel och enklare
regler för företagande; åtgärder för att stärka
konkurrensen; kriminalisering av kartellsamarbete;
en energipolitik för tillväxt med bibehållen
kärnkraft; sänkta skatter för företag och
företagare; uppbrytande av de offentliga monopolen;
avveckling av de statliga bolagen och tillsättande
av en kommission för dessa bolag; stärkande av
frihandeln; insikt om att turismen är en
framtidssektor; offensiv forskning för fler företag.
Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 24
Näringsliv har, som nämnts, avslagits i
budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets
budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg
av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i
beslut avseende fördelning på olika anslag inom
utgiftsområdet. Vi avstår därför från att delta i
utskottets beslut avseende punkt 9 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets
betänkande 2004/05:FiU1 om utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för
Folkpartiet i en reservation lagt fram förslag till
totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på
utgiftsområden. När det gäller det här aktuella
utgiftsområde 24 Näringsliv innebar den föreslagna
ramen en minskning med 356 miljoner kronor jämfört
med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde
fördelas på olika anslag framgår av motion
2004/05:N413 (fp) och av bilaga 3. I det följande
redovisar vi vilken fördelning på anslag inom
utgiftsområde 24 som förordats av Folkpartiet.
Vi anser att ökade medel borde ha satsats på
Konkurrensverket och på konkurrensforskningen. De
båda berörda anslagen (38:16 och 38:17) borde ha
ökats med 24 respektive 6 miljoner kronor. En ökning
av anslaget (40:5) till åtgärder på konsumentområdet
borde vidare ha skett - med 10 miljoner kronor.
Anslaget (38:19) till kostnader för
omstrukturering och genomlysning av statligt ägda
företag och anslaget (38:20) Kapitalinsatser i
statliga bolag borde slopas. Därutöver borde
neddragningar ha skett på fem anslag, nämligen
Vinnovas förvaltningsanslag (26:1) med 6 miljoner
krornor, Vinnovas FoU-anslag (26:2) med 310 miljoner
kronor, Nuteks förvaltningsanslag (38:1) med 19
miljoner kronor, ITPS:s förvaltningsanslag (38:3)
med 25 miljoner kronor och anslaget (38:4)
Turistfrämjande med 10 miljoner kronor.
Beträffande anslaget (38:2) till
näringslivsutveckling vill vi också något beröra en
fråga som aktualiserats i motion 2004/05:N367 (fp)
och som rör basfinansiering av verksamheten vid
Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets
tidigare ställningstagande beträffande SIQ:s
verksamhet och vikten av denna typ av verksamhet ur
ett näringspolitiskt perspektiv anser vi fortfarande
äger giltighet. Likaså menar vi att formen för
verksamheten, som karakteriseras av att företag,
organisationer och förvaltningar samverkar, har en
effektiv utformning. Som redovisats är
Näringsdepartementets avsikt att medel till SIQ
framöver skall förmedlas av Nutek via anslaget till
näringslivsutveckling och att detta på något sätt
skall anges i Nuteks regleringsbrev.
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
(punkt 9)
av Mikael Oscarsson (kd).
I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket.
Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den
regeringen och dess stödpartier föreslår.
Inriktningen i Kristdemokraternas ekonomiska politik
vilar på kunskapen om att arbete och välfärd åt alla
bara kan uppnås genom att ansvarstagande individer,
familjer och företag tillsammans tillåts att
utvecklas och växa med trygga och stabila regler.
Det privata näringslivet har varit, är och kommer
att vara grunden för Sveriges välfärd. De nya jobben
skapas när enskilda människor finner det vara mödan
värt att starta eller utveckla ett företag. Den
privata sektorns andel av den totala produktionen
behöver således bli större.
Politikers uppgift är att skapa sådana villkor att
enskilda människor vill starta företag och att
befintliga företag kan expandera. Det är då som
jobben kommer och det är bara så som den välfärd
svenska folket vant sig vid kan upprätthållas.
Kristdemokraterna förespråkar en marknadsekonomi som
tar hänsyn till miljön och sociala faktorer och som
förenar frihet och trygghet. Statens roll skall vara
att sätta ramarna för en sund marknadsfunktion, ta
särskild hänsyn till mindre verksamheter, säkra
social trygghet och se till att miljöhänsyn tas. En
positiv attityd från politiskt håll till företagande
är viktig för att fler skall känna att det är lönt
att driva företag. Under lång tid har företagare
betraktats enbart som outtröttliga skatteobjekt.
Näringspolitiken skall huvudsakligen bedrivas med
generella medel. Historien visar att statligt stöd
och detaljstyrning är mindre effektivt än att
inrikta insatserna på att undanröja hinder och att
skapa ett allmänt gott näringsklimat.
Kristdemokraternas budgetalternativ - med förslag
till utgiftstak, anslagsfördelning och
skatteförändringar - bör ses som en helhet, där inte
någon eller några delar kan brytas ut och behandlas
isolerat från de andra. Då riksdagens majoritet har
fattat beslut om en annan inriktning av politiken,
avstår jag från att delta i utskottets beslut
avseende punkt 9 om anslag m.m. inom utgiftsområde
24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande
2004/05:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna har företrädaren för
Kristdemokraterna i en reservation lagt fram förslag
till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning
på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella
utgiftsområde 24 Näringsliv innebar den föreslagna
ramen en minskning med 15 miljoner kronor jämfört
med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde
fördelas på olika anslag framgår av motion
2004/05:N393 (kd) och av bilaga 3. I det följande
redovisar jag vilken fördelning på anslag inom
utgiftsområde 24 som förordats av Kristdemokraterna.
När det gäller anslaget (26:1) till Vinnovas
förvaltningskostnader borde en besparing med 5
miljoner kronor ha gjorts, med hänvisning till att
Vinnova bör kunna göra administrativa
effektiviseringar. Även Nuteks förvaltnings-anslag
(38:1) borde ha minskats - med 15 miljoner kronor -
med hänvisning till att uppbyggnad av ärendesystem
inom de regionala stöden borde avvisas.
I anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m. ingår
en satsning på 20 miljoner kronor för att utveckla
ett designprogram som skall främja
näringslivsutvecklingen på området.
Kristdemokraterna ställer sig tveksamma till den
sortens kortsiktiga projekt och menar att
långsiktiga strukturella reformer av generell
karaktär är till större nytta för näringslivet.
Däremot anser Kristdemokraterna att
såddfinansieringen borde ökas med 50 miljoner
kronor. En ökning med totalt 30 miljoner kronor
borde ha gjorts på anslaget.
Beträffande anslaget (38:2) till
näringslivsutveckling vill jag också något beröra en
fråga som aktualiserats i motion 2004/05:N367 (fp)
och som rör basfinansiering av verksamheten vid
Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets
tidigare ställningstagande beträffande SIQ:s
verksamhet och vikten av denna typ av verksamhet ur
ett näringspolitiskt perspektiv anser jag
fortfarande äger giltighet. Likaså menar jag att
formen för verksamheten, som karakteriseras av att
företag, organisationer och förvaltningar samverkar,
har en effektiv utformning. Som redovisats är
Näringsdepartementets avsikt att medel till SIQ
framöver skall förmedlas av Nutek via anslaget till
näringslivsutveckling och att detta på något sätt
skall anges i Nuteks regleringsbrev.
En besparing med 5 miljoner kronor borde ha gjorts
på förvaltnings-anslaget (38:3) till ITPS med
hänvisning till att en effektivisering av
verksamheten är rimlig.
När det gäller anslaget (38:4) Turistfrämjande
borde 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag
ha anvisats för att finansiera ökade satsningar på
marknadsföringen av Sverige som turistland. Sverige
har en stor potential att utvecklas som turistland,
och turistnäringen skapar betydande värden i form av
arbetstillfällen och skatteintäkter. En god
marknadsföring av hela Sverige är av största
betydelse för att attrahera ytterligare turister.
Beträffande anslaget (38:5) till Sveriges
geologiska undersökningsverk-samhet m.m. kan
konstateras att antalet ansökningar om förlängning
av befintlig prospektering är lika många som
tidigare år, dock sökes förlängning med endast ett
år i stället för som brukligt tre år. Detta beror
sannolikt på konjunkturbedömningar och inväntandet
av den nya minerallagen. Med hänsyn till det nämnda
borde en besparing på Bergsstatens verksamhet ha
kunnat ske med 15 miljoner kronor.
Anslaget (38:14) Rymdverksamhet täcker bl.a.
inhemsk rymdforskning, men huvuddelen av anslaget
avser deltagandet i det europeiska rymdsamarbetet.
Kristdemokraterna anser att det är viktigt att
Sverige fortsätter att delta i ESA:s olika program.
Anslaget uppgår dock till hela 791,9 miljoner
kronor, varav 70 % används till det europeiska
rymdsamarbetet. Kristdemokraterna gör därför
bedömningen att en utgiftsbesparing på 35 miljoner
kronor borde ha kunnat göras, genom en
effektivisering av verksamheten.
Kristdemokraterna vill öka Konkurrensverkets
möjligheter att driva viktiga konkurrensmål och
anslaget (38:16) borde därför ha höjts med 5
miljoner kronor. Vidare borde Nämnden för offentlig
upphandling (NOU) göras till en självständig del av
Konkurrensverket, och därför borde 4 miljoner kronor
föras över till Konkurrensverkets anslag från
utgiftsområde 2, varifrån NOU för närvarande
finansieras.
Företag som är verksamma på en konkurrensutsatt
marknad skall, enligt Kristdemokraternas mening,
inte ägas av staten. Statliga företag bör alltså
avyttras i den takt som marknaden kan absorbera,
varvid försäljningen bör finansieras inom bolagen.
Anslaget (38:19) till kostnader för omstrukturering
och genomlysning av statligt ägda företag m.m. borde
därmed slopas. Även anslaget (38:20) Kapitalinsatser
i statliga bolag borde avskaffas.
Beträffande anslaget (39:2) till Kommerskollegium
hade en besparing på 5 miljoner kronor varit
rimlig, genom en effektivisering av verksamheten.
Trots att många indikatorer pekar på att Sverige
står inför en stundande högkonjunktur föreslår
regeringen för anslaget (39:3) Exportfrämjande
verksamhet kraftigt ökade medel om 96 miljoner
kronor för utökade satsningar på exportfrämjande
åtgärder. Sådana satsningar kan vara motiverade i en
lågkonjunktur men med hänsyn till den starka
konjunkturutvecklingen och den förväntat positiva
bytesbalansen avvisar Kristdemokraterna denna
ökning. En besparing på anslaget med 50 miljoner
kronor borde ha gjorts.
Kristdemokraterna har, som tidigare nämnts,
föreslagit en satsning på Konkurrensverket för att
verket effektivare skall kunna driva
konkurrensfrågor. Mot denna bakgrund borde en
besparing med 5 miljoner kronor ha gjorts på
anslaget (40:2) till Konsumentverket.
Anslaget (40:6) Bidrag till miljömärkning av
produkter är ett bidrag till den verksamhet som SIS
Miljömärkning AB ansvarar för när det gäller att
utveckla och informera om miljömärkning av
konsumentvaror. Kristdemokra-terna anser att detta
är en angelägen uppgift och vill dessutom utöka
verksamheten till att också innefatta en utveckling
av rättvise- och jämställdhetsmärkning av
konsumentprodukter. Anslaget borde ha ökats med 2
miljoner kronor för jämställdhetsmärkning.
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
(punkt 9)
av Åsa Torstensson (c).
I riksdagen finns en majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket.
Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till
utgiftstak, anslagsför-delning och
skatteförändringar - bör ses som en helhet, där inte
någon eller några delar kan brytas ut och behandlas
isolerat från de andra. Då riksdagens majoritet har
fattat beslut om en annan inriktning av politiken
avstår jag från att delta i utskottets beslut
avseende punkt 9 om anslag m.m. inom utgiftsområde
24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande
2004/05:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna har företrädaren för Centerpartiet
i en reservation lagt fram förslag till totala
utgifter på statsbudgeten och fördelning på
utgiftsområden. När det gäller det här aktuella
utgiftsområde 24 Näringsliv innebar den föreslagna
ramen en minskning med 130 miljoner kronor jämfört
med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde
fördelas på olika anslag framgår av motion
2004/05:N383 (c) och av bilaga 3.
Politik kan inte skapa tillväxt. I grunden är det
människan och hennes drivkrafter som står bakom det
som benämns tillväxt, inte myndigheter och inte
heller näringslivsorganisationer. Politikens
utformning och myndigheters praxis spelar dock en
avgörande roll för om en människa väljer att satsa
på en företagsidé. Centerpartiet menar att
politikens uppdrag är att ge goda förutsättningar
för såväl entreprenörer som investerare, och därmed
också för företag att gå med vinst
För myndigheterna Vinnova, Nutek, ITPS och
Konsumentverket förordar Centerpartiet
effektiviserings- och besparingsmål om 3 miljoner
kronor för år 2005. Förvaltningsanslagen till dessa
fyra myndigheter (26:1, 38:1, 38:3 och 40:2) borde
således ha minskats med vartdera 3 miljoner kronor.
Från anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m.
borde 100 miljoner kronor ha flyttats till
utgiftsområde 19 Regional utveckling, där
Centerpartiet har föreslagit att det skall inrättas
ett nytt anslag, Regionalt och Lokalt
utvecklingsarbete. Det arbete som skulle bedrivas
med medel från detta anslag skulle stimulera
tillväxt och innebära att regioner och kommuner
skulle få mer makt över de ekonomiska resurserna,
vilket skulle ge bättre beslutsunderlag och större
effektivitet.
Beträffande anslaget (38:2) till
näringslivsutveckling vill jag också något beröra en
fråga som aktualiserats i motion 2004/05:N367 (fp)
och som rör basfinansiering av verksamheten vid
Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets
tidigare ställningstagande beträffande SIQ:s
verksamhet och vikten av denna typ av verksamhet ur
ett näringspolitiskt perspektiv anser jag
fortfarande äger giltighet. Likaså menar jag att
formen för verksamheten, som karakteriseras av att
företag, organisationer och förvaltningar samverkar,
har en effektiv utformning. Som redovisats är
Näringsdepartementets avsikt att medel till SIQ
framöver skall förmedlas av Nutek via anslaget till
näringslivsutveckling och att detta på något sätt
skall anges i Nuteks regleringsbrev.
På anslaget (38:4) Turistfrämjande borde en
besparing med 20 miljoner kronor ha gjorts, med
hänvisning till att Centerpartiet har föreslagit en
turismsatsning på sammanlagt 100 miljoner kronor
under utgiftsområde 19 Regional utveckling.
En ökning av anslaget (38:16) Konkurrensverket med
7 miljoner kronor borde ha gjorts för att verket på
ett bättre sätt skall kunna kartlägga
konkurrenssituationen i Sverige och t.ex. kunna öka
antalet gryningsräder.
Anslaget (38:19) Kostnader för omstrukturering och
genomlysning av statligt ägda företag m.m. är ett
omotiverat anslag, då dessa kostnader skall bäras av
företagen själva, på motsvarande sätt som privata
företag gör. Anslaget borde slopas.
Ett nytt anslag, Inventering av statlig mark med
saneringsbehov (38:22), borde ha förts upp under
utgiftsområde 24 Näringsliv och tagits upp med
20 miljoner kronor. Medlen borde tilldelas SGU som
ansvarig myndighet och användas för inventering och
utredning av förorenade områden (riskklasserna 1 och
2) där staten har verksamhetsansvaret.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2004/05:1 (utgiftsområde 24
Näringsliv)
Regeringen föreslår
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet
avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i
vissa tvister (avsnitten 2.1 och 6.5.1),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de
åtgärder som behövs för bildandet av och
verksamheten i holdingbolag för
innovationsfrämjande åtgärder (avsnitt 4.5.1.1),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera
influtna amorteringar m.m. till följd av
såddfinansiering för innovationsfrämjande åtgärder
i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt
4.5.1.2),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005
besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ
AB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB,
Jernhusen AB och AB Swedcarrier på sammanlagt 5
100 000 000 kr (avsnitt 4.14),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta
någon av följande åtgärder: 1. att avyttra hela
eller delar av aktieinnehavet i OMHEX Aktiebolag
eller 2. att förvärva ytterligare aktier i
bolaget, och
3. att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för
att genomföra transaktioner enligt punkterna 1 och
2 (avsnitt 4.14),
6. att riksdagen godkänner att regeringen vid
förvaltningen av Sveaskog AB, utöver vad som
tidigare beslutats, följer de riktlinjer som
regeringen förordar (avsnitt 1.14),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 607 000
000 kr under 2006 och 993 000 000 kr efter 2006
(avsnitt 4.16.14),
8. att riksdagen godkänner att regeringen under 2005
vidtar åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur
i statligt ägda bolag enligt de villkor som
regeringen förordar (avsnitt 4.16.20),
9. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om bildande av en ideell förening för att utveckla
metoder för enklare handel (avsnitt 5.6.2),
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av högst 200 000 000 000 kr för
exportkreditgarantier (avsnitt 5.10.6),
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av högst 10 000 000 000 kr för
investeringsgarantier (avsnitt 5.10.6),
12. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 besluta att Exportkreditnämnden får
obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för
skadeutbetalningar (avsnitt 5.10.6),
13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2005 för ramanslaget 26:2 Verket för
innovationssystem: Forskning och utveckling ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 800 000
000 kr under 2006 och 1 100 000 000 kr efter 2006
(avsnitt 7.1.2),
14. att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslag
under utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med
uppställningen under avsnitt 1 i propositionen.
Motioner från allmänna
motionstiden
2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
15. Riksdagen begär hos regeringen förslag om att
det i Riksgäldskontoret inrättade särskilda kontot
för insatser i av staten hel- och delägda
aktiebolag avskaffas.
2004/05:L214 av Viviann Gerdin m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att snarast öka
tillgången till statligt riskkapital.
2004/05:L251 av Maria Larsson m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda små och
medelstora företags kapitalförsörjning.
2004/05:L291 av Inger René m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Konsumentverket bör läggas ned och dess
myndighetsutövning överföras till
Konkurrensverket.
2004/05:L372 av Roger Tiefensee (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att snarast öka
tillgången till statligt riskkapital för
småföretag.
2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
förbättra småföretagarvillkoren ur ett
mångfaldsperspektiv.
2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
36. Riksdagen begär att regeringen snarast
återkommer med förslag på en långsiktig
finansiering av utgivningen av Svenska Akademiens
ordbok.
2004/05:MJ439 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen, genom ägardirektiv och
regleringsbrev samt i andra instruktioner till
berörda statliga bolag och verk, skall klargöra
hur dessa skall agera för att staten skall ta
sitt ansvar för de kollektiva nyttigheterna i
skogssektorn.
2004/05:MJ507 av Jan Andersson m.fl. (c):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av
riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i
näringslivet.
2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sveaskog bör
utförsäljas samt att Sveaskog skall ta ett större
miljöansvar fram till dess en utförsäljning sker.
2004/05:N202 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en sammanslagning av
Konkurrensverket och Konsumentverket till en ny
myndighet med namnet Kundverket.
2004/05:N210 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om villkoren för företagande.
2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sänka
skatterna på arbete och företagande, förenkla
regelverk och införa en mer flexibel
arbetstidsreglering i syfte att främja återväxten
av företag.
2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sänka
skatterna på arbete och företagande, förenkla
regelverk och införa en mer flexibel
arbetstidsreglering i syfte att främja återväxten
av företag.
2004/05:N247 av Henrik Westman (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om innovationsbefrämjande
åtgärder.
2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillgången på
riskkapital.
2004/05:N256 av Maria Larsson m.fl. (kd):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Sveaskog AB
(avsnitt 8.5).
2004/05:N260 av Rolf Gunnarsson m.fl. (m, fp, kd,
c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för att få ökad
tillväxt i Dalarnas län.
2004/05:N284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av att
erbjuda gott företagsklimat så att företagen
stannar kvar i vårt land.
2004/05:N340 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
Riksdagen avslår förslaget om ändrade riktlinjer för
Sveaskog AB.
2004/05:N362 av Cecilia Wikström m.fl. (fp, m, kd,
c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att öka tillgängligheten av
kungörelser samt säkra en fortsatt framtida
utgivning av Post- och Inrikes Tidningar.
2004/05:N367 av Eva Flyborg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att säkerställa
basfinansieringen för Institutet för
kvalitetsutveckling (SIQ).
2004/05:N373 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):
1. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag
(förslagspunkt 4) att riksdagen bemyndigar
regeringen att för 2005 besluta om låneramar i
Riksgäldskontoret för SJ AB, Euromaint AB,
Swemaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB
Swedcarrier.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
långsiktigt hållbar lösning på problemen i SJ AB,
Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB,
Jernhusen AB och AB Swedcarrier samt andra
statligt hel- eller delägda företag inom
tågsektorn.
3. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om
bemyndigande avseende åtgärder i OMHEX Aktiebolag
(förslagspunkt 5).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att avyttra hela
aktieinnehavet i OMHEX Aktiebolag samt att vidta
de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra
transaktioner med detta syfte.
5. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade
riktlinjer för förvaltningen av Sveaskog AB
(förslagspunkt 6).
6. Riksdagen avslår regeringens förslag att under
2005 vidta åtgärder för en förbättrad
kapitalstruktur i statligt ägda bolag
(förslagspunkt 8).
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en bred
översyn av kapitaltillgången för företag i tidiga
skeden.
8. Riksdagen anvisar, med ändringar i förhållande
till regeringens förslag, anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i
motionen.
2004/05:N383 av Åsa Torstensson m.fl. (c):
Riksdagen anvisar, med ändringar i förhållande till
regeringens förslag, anslagen under utgiftsområde 24
Näringsliv enligt uppställning i motionen.
2004/05:N387 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att
Rymdstyrelsen ges sådana direktiv som möjliggör
inriktning av rymdverksamheten även mot icke-
europeiska länder, främst Förenta staterna, inom
områden där svensk industri är internationellt
konkurrenskraftig.
2004/05:N392 av Tina Acketoft (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om opinionsbildning
för att höja entreprenörers status.
2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om grundläggande
principer för ett gott näringslivsklimat.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statens roll i
näringspolitiken.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om etikens betydelse
för en fungerande marknad.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en parlamentarisk
utredning om riskkapitalförsörjningen.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om näringspolitikens
mål.
32. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2005
anvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv,
med förändringar i förhållande till regeringens
förslag enligt uppställning i motionen.
2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
näringslivspolitiken skall inriktas på att ge
förutsättningarna för tillväxt.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en ökad
jämställdhet gynnar Sveriges konkurrenskraft och
tillväxt.
2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om attityder till
företagande.
2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bättre klimat för
småföretagare.
2004/05:N408 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stödja
uppfinnare, patent och idéutveckling.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statligt
såddkapital.
2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
15. Riksdagen anvisar, med ändringar i förhållande
till regeringens förslag, anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i
motionen.
2004/05:N432 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om inrättandet av en teknisk
risknämnd i syfte att stärka utvecklingen av svenska
uppfinningar.
2004/05:N436 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om såddkapital.
2004/05:N443 av Lars Ohly m.fl.
(v):
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sveaskog AB
inom
sitt skogsinnehav skall verka
för uppfyllandet av miljömålet Levande skogar, dvs. att skogsområden
med höga naturvärden skall
undantas andra åtgärder än skötsel som är påkallad för att bevara
och
främja biotopens naturliga
biologiska mångfald.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Regeringens och
oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005 inom
utgiftsområde 24 Näringsliv
Utskottets förslag
överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
Företrädarna för
(m), (fp), (kd) och (c) har
avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden
1-4)
Belopp i 1 000-tal kronor
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
Anslag
Anslags- Regeringens
typ förslag
(m) (fp) (kd) (c)
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
26:1 Verket för
innovationssystem: (ram) 115 909 -6 000 -5 000
-3 000
Förvaltningskostnader
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
26:2 Verket för
innovationssystem: (ram) 1 122 066 -310
Forskning och
utveckling 000
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
38:1 Verket för
(ram) 218 811 -19 000 -15 000 -3 000
äringslivsutveckling:
Förvaltningskostnader
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
38:2
Näringslivsutveckling m.m. (ram) 275 562 -54
+30 000 -100
000 000
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
38:3 Institutet för
(ram) 72 233 -25 000 -5 000 -3 000
tillväxtpolitiska
studier:
Förvaltningskostnader
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
38:4 Turistfrämjande
(ram) 101 403 -10 000 +100 -20
000 000
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
38:5 Sveriges
geologiska (ram) 174 313 -10
000
undersökning:
Geologisk
undersökningsverksamhet m.m.
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
38:6 Sveriges
geologiska (ram) 5 263
undersökning:
Geovetenskaplig
forskning
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
38:7 Sveriges
geologiska (ram) 22 000
undersökning:
Miljösäkring av
oljelagringsanläggningar m.m.
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
38:8
Patentbesvärsrätten (ram) 16 467
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
38:9 Bolagsverket:
Finansiering av (ram) 8 000
likvidatorer
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
38:10 Upprätthållande
av nationell (ram) 27 586
metrologi m.m.
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
38:11 Elsäkerhetsverket
(ram) 41 423
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
38:12 Bidrag till
standardisering (ram) 71 383
och FoU inom
experimentell teknik
m.m.
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
Anslag
Anslags- Regeringens
typ förslag
(m) (fp) (kd)
(c)
------------------------
---------------------------------------------------------------------
-------
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
38:13 Rymdstyrelsen: (ram) 22 610
Förvaltningskostnader
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
38:14 Rymdverksamhet (ram) 791 871
-35 000
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
38:15 Bidrag till (obet.) 5 359
Ingenjörsvetenskapsakademien
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
38:16 Konkurrensverket (ram) 83 650 +5
000 +24 000 +9 000 +7 000
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
38:17 Konkurrensforskning (ram) 6 646 +1
000 +6 000
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
38:18 Medel till AB Göta kanalbolag (obet.) 15 000
för upprustning och drift av kanalen
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
38:19 Kostnader för omstrukturering (ram) 25 000 -
25 -25 000 -25 000 -25
och genomlysning av statligt ägda
000 000
företag m.m.
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
38:20 Kapitalinsatser i statliga bolag (ram) 1 000 -1
000 -1 000 -1 000
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
38:21 Avgifter till vissa (ram) 6 519
internationella organisationer
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
38:22 Inventering av statlig mark med (ram)
+20
saneringsbehov*
000
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
38:23 Mätning av företagens (ram) +5
000
administrativa börda*
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
39:1 Styrelsen för ackreditering (ram) 20 070
och teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
39:2 Kommerskollegium (ram) 66 305
-5 000
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
39:3 Exportfrämjande verksamhet (ram) 319 956
-50 000
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------
39:4 Investeringsfrämjande (ram) 68 247
39:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer (ram)
15 510
40:1 Marknadsdomstolen (ram) 9 065
40:2 Konsumentverket (ram) 106 818 -5
000 -3 000
40:3 Allmänna reklamationsnämnden (ram) 23 825
40:4 Fastighetsmäklarnämnden (ram) 9 482
40:5 Åtgärder på konsumentområdet (ram) 17 625 -8
813 +10 000
40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter (obet.) 4
400 -2 200 +2 000
Summa 3 891 377 -80 013 -356 000 -15 000 -130
000
*=Förslag om nytt anslag