Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2004/05:MJU8

Genteknik m.m.

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlas 21 motionsyrkanden från allmän motionstid åren
2003 och 2004 med anknytning till genteknik, avel och växtförädling.
Motionerna behandlar frågor om bl.a. miljösäkerhet, etik, forskning och
märkning och i några fall ställer motionärerna krav på
lagstiftningsförändringar.
I betänkandet redovisas de viktigaste regleringarna dels på EU-nivå,
dels på nationell nivå. Samtliga motioner avstyrks, i flera fall med
hänvisning till regleringar och internationella överenskommelser, men
även till det arbete som pågår såväl inom Europeiska unionen som i
Sverige.
I betänkandet finns 13 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36, 2004/05:MJ497
yrkande 38, 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del och 2004/05:MJ508
yrkande 20 i denna del.
Reservation 1 (fp)
Reservation 2 (kd, mp)

2. Kvaliteten på riskbedömningar
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ392 yrkande 2.
Reservation 3 (kd, v, mp)

3. Markörgener som ger antibiotikaresistens
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 24.
Reservation 4 (kd, c, mp)

4. Samexistensfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkande 25 och 2004/05:MJ508
yrkande 20 i denna del.
Reservation 5 (kd, c)
Reservation 6 (fp)

5. Odlingsavbrott i vissa fall
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 29.
Reservation 7 (c)

6. Miljösäkerhet vid kliniska prövningar
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ224 yrkandena 1 och 2.

7. Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 21.
Reservation 8 (mp)

8. Forskning och utveckling m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27 samt
2004/05:MJ392 yrkande 3.
Reservation 9 (kd, c)
Reservation 10 (v, mp)

9. Genetiska resurser, avel och förädling
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 37, 2003/04:MJ431
yrkande 9, 2004/05:MJ392 yrkande 1 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna
del.
Reservation 11 (fp)
Reservation 12 (v, mp)
Reservation 13 (kd)

10. Märkning av livsmedel
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 34, 2003/04:MJ417
och 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del.

11. Övriga frågor
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ254 yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 3 februari 2005
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Rune Berglund
(s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v),
Christina Axelsson (s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Sverker
Thorén (fp), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin
Hagberg (s), Marie Wahlgren (fp) och Claes Västerteg (c).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Under allmän motionstid åren 2003 och 2004 väcktes ett antal motioner
med sammanlagt 21 yrkanden inom området för genteknik, avel och
växtförädling m.m. Dessa yrkanden upptas genom detta betänkande till behandling.
Under våren 2003 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden med
liknande frågeställningar (bet. 2002/03:MJU11). Utskottet föreslog då
att riksdagen skulle avslå samtliga yrkanden med hänvisning bl.a. till
EG:s rättsakter och det pågående arbetet både inom Europeiska unionen
och i Sverige.
Bakgrund
EG:s rättsakter inom livsmedelsområdet också i den del det berör området
för genteknik är till övervägande del totalharmoniserade, vilket innebär
att det inte är tillåtet för ett medlemsland att ha vare sig strängare
eller mer liberala bestämmelser. Den svenska lagstiftningen baseras
därför på Rådets direktiv 98/81/EG av den 26 oktober 1998 om ändring av
direktiv 90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt modifierade
mikroorganismer samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG
av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG.
Med innesluten användning menas verksamhet där det finns någon barriär
(t.ex. växthus eller laboratorium) som begränsar organismernas kontakt
med miljön. Ytterligare några viktiga rättsakter på området är
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september
2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder samt Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om
spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och om
ändring av direktiv 2001/18/EG.
Inom ramen för FN-konventionen om biologisk mångfald undertecknades i
maj 2000 i Nairobi ett avtal för internationell handel med genetiskt
modifierade organismer (GMO) - Cartagenaprotokollet om biosäkerhet.
Protokollet, som trädde i kraft den 11 september 2003, bygger bl.a. på
försiktighetsprincipen så som den kommit att formuleras i juni 1992 i
Riodeklarationen om miljö och utveckling. Genom Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande
förflyttning av genetiskt modifierade organismer har Cartagenaprotokollet
genomförts i EU.
De nationella bestämmelserna om GMO återfinns i miljöbalken, som innehåller
grundläggande och övergripande bestämmelser om bl.a. tillståndskrav och
tillsyn. I miljöbalken finns även bestämmelser om krav på märkning av
GMO. Myndigheterna skall säkerställa att en adekvat märkning finns så
att det klart och tydligt framgår att det är frågan om en GMO. Mer
detaljerade bestämmelser finns i förordningen (2000:271) om innesluten
användning av genetiskt modifierade organismer samt i förordningen
(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer. Detaljerade
bestämmelser återfinns dessutom i en rad myndighetsföreskrifter.
Läkemedelsverket har givit ut föreskrifter och allmänna råd om avsiktlig
utsättning vid klinisk prövning av läkemedel som innehåller eller består
av GMO (LVFS 2004:10). Föreskrifterna gäller de fall läkemedel eller
dess utsöndringsprodukter som innehåller eller består av GMO införs i
miljön. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för innesluten användning
av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM). Föreskrifter om detta
finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2000:5. Arbetsmiljöverket
har dessutom givit ut föreskrifter om biologiska ämnen (AFS 1997:12).
Kemikalieinspektionen har föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska
organismer. Dessutom finns Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:2) om
genetiskt modifierade vattenlevande organismer. Det svenska regelverket
syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att säkerställa
att etiska hänsyn tas i den gentekniska verksamheten.
I Sverige har den statliga myndigheten Gentekniknämnden till uppgift
att följa den nationella och internationella utvecklingen på genteknikområdet,
bevaka de etiska frågorna och genom rådgivande verksamhet främja en
etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors
och djurs hälsa och miljön skyddas. Nämnden skall anmäla till regeringen
om något användningsområde eller någon planerad användning av gentekniken
kan sättas i fråga från etiska eller humanitära synpunkter. Bestämmelser
om Gentekniknämndens verksamhet återfinns i förordningen 1994:902 med
instruktion för Gentekniknämnden.

Utskottets överväganden
Miljösäkerhet, etik m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (kd) i vilka etiska frågor och
vissa krav med anledning av genteknikens risker tas upp. Dessutom
avstyrker utskottet en motion (fp) med krav på förändringar i lagstiftningen
och en motion med krav på en översyn av kvaliteten på riskbedömningar
i ansökningsärenden. Ett yrkande (c) om markörgener som ger
antibiotikaresistens samt tre yrkanden (fp, c) som behandlar olika specifika
risker med odling av GMO avstyrks också. Slutligen avstyrker utskottet
en motion (fp) med två yrkanden om miljösäkerhet i den kliniska
verksamheten och en motion (mp) om genmodifierat skogsodlingsmaterial m.m.
Utskottet hänvisar huvudsakligen till gällande regelverk och det arbete
som pågår såväl inom EU som i Sverige.
Jämför reservationerna 1 (fp), 2 (kd, mp), 3 (kd, v, mp), 4 (kd, c, mp),
5 (kd, c), 6 (fp), 7, (c) och 8 (mp).
Motionerna
I motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 36 efterlyses en etisk prövning vid
olika tillämpningar inom gentekniken. Motionärerna anser att dagens
lagstiftning är otillräcklig och vill att den förbättras.
Det finns enligt motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 38 en risk att grödor
med gener som gör dem motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel skall
korsa sig med vilda släktingar och bilda hybrider, med svåröverblickbara
ekologiska följder. Om genetiskt modifierade grödor överhuvudtaget skall
förekomma i öppen odling, måste nyttan med den genetiska modifieringen
noga vägas mot risken att en spridning sker i naturen. Det krävs i dag
tillstånd för att få odla en viss sort av en genetiskt modifierad gröda.
Motionärerna anser att varje enskild plats där någon önskar odla sådana
grödor bör kräva ett tillstånd. I motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11
(delvis) anförs att försiktighetsprincipen bör gälla för EU:s politik
för GMO. Dessutom anser motionärerna att eventuella risker med genmodifierade
grödor som är resistenta mot vissa sjukdomar, skadeinsekter eller
kemikalier inte är tillräckligt klarlagda. I motion 2004/05:MJ508 (fp)
yrkande 20 (delvis) efterfrågar motionärerna en enhetlig lagstiftning
för avel och förädling som är teknikneutral. De anser att Sverige borde
verka för en nationell miljölagstiftning för nya grödors och djurs
miljöpåverkan. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att vidta de
åtgärder som krävs för att utarbeta en sådan lagstiftning och att ta
fram strategier för hur frågan kan drivas på EU-nivå. Enligt motion
2004/05:MJ392 (v) yrkande 2 bör Jordbruksverket, Livsmedelsverket och
Naturvårdsverket ges i uppdrag att göra en översyn av kvaliteten på
riskbedömningar samt föreslå mer enhetliga bedömningar av företagens
ansökningar. Motionärerna anser att man måste klargöra att alla fakta
och forskningsresultat som har att göra med miljö, hälsa och säkerhet
finns med i beslutsunderlaget.
Enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 24 bör s.k. markörgener som ger
antibiotikaresistens inte förekomma i produkter på marknaden.
Vid odling av genetiskt modifierade växter som kan korsbefrukta andra
odlade grödor eller vilda växter måste enligt motion 2003/04:MJ474 (c)
yrkande 25 särskilda krav ställas på säkerhetsavstånd kring odlingen
och noggrann övervakning. Sådana regler måste finnas på EU-nivå men
måste kunna skärpas på regional och nationell nivå efter de ekologiska
förutsättningar som gäller. Särskild hänsyn måste tas till det faktum
att den ekologiska odlingen inte tillåter inblandning av genetiskt
modifierade grödor. Regeringen bör enligt motionen verka för detta i det
pågående arbetet inom EU. Enligt 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20 (delvis)
krävs det en speciallagstiftning om risken för inblandning av GMO i
konventionella grödor, särskilt ekologiskt odlade grödor. Riksdagen bör
enligt motionärerna ge regeringen i uppdrag att vidta de åtgärder som
krävs för att ta fram en sådan ny lagstiftning samt att ta fram strategier
för hur frågan kan drivas på EU-nivå.
Enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 29 måste EU verka för att
enskilda länder eller regioner har möjlighet att snabbt avbryta odling av
genetiskt modifierade grödor om fara för hälsan eller miljön uppstår.
Vi
har i dag en övergripande lagstiftning för hantering av GMO och GMM som
är likadan oberoende av vilken användning som avses anförs det i motion
2003/04:MJ224 (fp). Det vore rimligt att vi utformar en lagstiftning
som är specifik för den kliniska situationen och där ursprunget för det
genetiska materialet är underordnat de reella risker som en spridning
kan orsaka. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som skall se
över lagstiftningen för omgivningens miljösäkerhet vid kliniska prövningar
med genetiskt material (yrkande 1). Om en ändring i lagstiftningen inte
kan göras inom ramen för nuvarande EU-regler bör regeringen verka för
detta i EU (yrkande 2).
I motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 21 efterlyser motionärerna restriktioner
för genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter. Genetisk
förädling och kloning syftar till att samtliga plantor har exakt samma
genuppsättning, vilket innebär en stor sårbarhet. Med tanke på de långa
tidsaspekterna i skogsbruket, anser motionärerna det vara viktigt att
man bevarar en genetisk variation i plantmaterialet. Detta innebär att
genetiskt förädlade plantor inte hör hemma i ett uthålligt skogsbruk.
När man till Sverige inför exoter finns risk att man även tar med
sjukdomar och parasiter vilka kan skada den inhemska floran. Främmande
arter skall användas med väldigt stor försiktighet och endast efter en
noggrann riskanalys anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande
Utskottet delar uppfattningen i motion 2003/04:MJ399 (kd) att den etiska
aspekten vid all genteknisk verksamhet är viktig. Utskottet vill emellertid
framhålla att detta också understryks i miljöbalken som innehåller den
grundläggande nationella regleringen av den gentekniska verksamheten.
I enlighet härmed anges i 13 kap. 1 § andra stycket miljöbalken att
bestämmelserna syftar till att bl.a. säkerställa att särskilda etiska
hänsyn tas vid innesluten användning och avsiktlig utsättning av GMO.
Av förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 2 s. 156) framgår
att det etiska hänsynstagandet är särskilt påtagligt vid genteknisk
verksamhet och att detta därför har lyfts fram i bestämmelsen. Alla
övriga bestämmelser om genteknik på förordnings- och föreskriftsnivå
har i enlighet med miljöbalkens bestämmelser samma syfte. Det bör vidare
påpekas att den statliga myndigheten Gentekniknämnden, som inrättades
år 1994, har till uppgift att följa den nationella och internationella
utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och genom
rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning
av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas.
Det anförda innebär enligt utskottets mening att det inte kan anses
nödvändigt med ett riksdagsuttalande med anledning av motion 2004/04:MJ399
(kd) yrkande 36. Utskottet avstyrker därför motionen.
Det gemensamma regelverket inom EU om utsättning av GMO i miljön och
utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade livsmedel och foder
har försiktighetsprincipen, skydd av människors och djurs hälsa samt
den fria rörligheten för sådana produkter som grundval. Reglerna innebär
bl.a. att ett utsläppande av en GMO i miljön eller utsläppande av ett
genetiskt modifierat livsmedel eller foder på marknaden kräver gemenskapens
tillstånd. En eventuell tillståndsgivning skall föregås bl.a. av en
vetenskaplig prövning av de risker som kan vara förenade med ett
utsläppande på marknaden eller i miljön. Detta understryks också i den
svenska förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön. Vid tillämpningen av förordningen skall
tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare, i enlighet med
försiktighetsprincipen,
se till att lämpliga åtgärder vidtas för att undvika sådana negativa
effekter på människors hälsa eller miljön som kan uppkomma när GMO
avsiktligt sätts ut eller släpps ut på marknaden. Det bör vidare framhållas
att avtalet för internationell handel med GMO - Cartagenaprotokollet om
biosäkerhet - också bygger på försiktighetsprincipen så som den kom att
formuleras i juni 1992 i Riodeklarationen om miljö och utveckling.
Utskottet anser därmed att de farhågor och övriga synpunkter som framförs
i motionerna 2004/05:MJ392 (v) yrkande 2, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 38,
2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis) och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande
20 (delvis) har erhållit en sådan uppmärksamhet i regleringen av
gentekniken att ett uttalande av riksdagen inte är påkallat. Utskottet
avstyrker med hänvisning härtill motionerna.
När det gäller problemet med s.k. markörgener som ger antibiotikaresistens
vill utskottet i enlighet med tidigare behandling av frågan (bet.
2002/03:MJU11) hänvisa till att enligt 1 kap. 6 och 9 §§ förordningen
(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön,
särskild uppmärksamhet skall ägnas åt GMO med gener som ger resistens
mot antibiotika. I fråga om sådana gener som kan medföra negativa
effekter på människors hälsa eller miljön skall tillståndsprövning och
beslut bidra till en gradvis eliminering av sådana gener och säkerställa
att dessa gener helt har eliminerats senast den 31 december 2004 i GMO
som släpps ut på marknaden och senast den 31 december 2008 i GMO som är
föremål för avsiktlig utsättning. Det anförda innebär att utskottet
avstyrker motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 24.
Samexistensfrågor, dvs. frågor om samtidig odling av GMO och konventionell
eller ekologisk odling, skall enligt direktivet lösas på nationell nivå.
Det handlar om frågor såsom försvårande av någon odlingsform och om
att undvika ekonomiska skador till följd av inblandning av GMO i andra
odlingsformer. När det gäller de frågor om samexistens som tas upp i
motionerna 2003/04:MJ474 (c) yrkande 25 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande
20 (delvis) vill utskottet hänvisa till att det i Regeringskansliet
pågår arbete med att utreda möjligheten till försäkringslösning vid
ekonomiska skador genom inblandning av GMO i ekologiska grödor. Arbetet
som skall utgöra underlag för ett kommande regelverk skall vara klar
före den 1 juli 2005. Parallellt härmed pågår i Jordbruksverket arbete
med att utarbeta bestämmelser om skyddszoner m.m. vid odling av GMO.
Också detta arbete skall redovisas senast den 1 juli 2005. Detta arbete
bör inte föregripas av ett uttalande från riksdagen. Utskottet avstyrker
därför motionerna.
Vid behandlingen av ett likalydande yrkande som det som framställs i
motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 29 (bet. 2002/03:MJU11) hänvisade
utskottet till att det i direktiv 2001/18/EG finns en skyddsklausul som
ger enskilda medlemsstater möjlighet att begränsa eller förbjuda
användningen av en GMO inom sitt territorium. Utskottet påpekade vidare
att detta direktiv genomfördes i svensk rätt år 2003 genom förordningen
(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.
De svenska reglerna (3 kap. 44 och 45 §§) är utformade så att
tillsynsmyndigheten tillfälligt får begränsa eller förbjuda en produkts
användning eller försäljning om det kommer fram nya uppgifter som gör
det välgrundat att anta att produkten utgör en risk för människors hälsa
eller miljön. Utskottet avstyrkte motionen på den grunden att den
huvudsakligen fick anses tillgodosedd med det anförda. Utskottets uppfattning
kvarstår, varför också den nu aktuella motionen avstyrks.
De EG-rättsliga bestämmelserna i de delar som avser kliniska prövningar
är genomförda i svensk rätt bl.a. genom en rad myndighetsföreskrifter
och allmänna råd. Läkemedelsverket har givit ut föreskrifter och allmänna
råd om avsiktlig utsättning vid klinisk prövning av läkemedel som
innehåller eller består av GMO (LVFS 2004:10). Föreskrifterna gäller de
fall läkemedel eller dess utsöndringsprodukter som innehåller eller
består av GMO införs i miljön. Enligt bestämmelserna skall vid iakttagande
av försiktighetsmått (enligt 2 kap. 3 § miljöbalken) en uppskattning
göras av det vetenskapliga värdet och allmännyttan av att ta fram och
använda den genetiskt modifierade organismen i förhållande till risker
för människors eller djurs hälsa, risker för djurlidande och för ekologiska
risker vad gäller genetisk utarmning och spridning till icke avsedda
miljöer. Enligt läkemedelsverket klassas klinisk prövning på människor
med all sannolikhet som avsiktlig utsättning, eftersom en person alltid
har rätt att avbryta sitt deltagande i en klinisk studie, vilket kan
medföra att en planerad skyddsbarriär bryts. När det gäller djur är det
mera osäkert om det är fråga om en avsiktlig utsättning eller en innesluten
användning, beroende på typen av läkemedel. I sammanhanget bör även
nämnas att Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för innesluten användning
av GMM. Föreskrifter härom finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS
2000:5. Bestämmelserna syftar till att skydda människors hälsa och miljön.
Utskottet anser att det anförda innebär att det inte föreligger behov
av någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 2003/04:MJ224 (fp)
yrkandena 1 och 2. Motionen avstyrks.
När det gäller kravet på restriktioner för genetiskt modifierat
skogsodlingsmaterial och exoter, dvs. plantmaterial som inte naturligen
finns i Sverige, som framförs i motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 21
vill utskottet anföra följande. Det förekommer viss grundforskning om
genmodifiering av trädsorter i Sverige men det finns hittills ingen
ansökan om utsläppande på marknaden av en sådan trädsort. Skogsodlingsmaterial
får föras in i Sverige från ett land utanför EU endast om Skogsstyrelsen
givit tillstånd till det. Tillståndet skall vara förenligt med rådets
direktiv 1999/105/EG om saluföring av skogsodlingsmaterial. Skogsvårdslagen
(1979:429) tillåter regeringen att meddela bestämmelser om skogsodlingsmaterial
om det är påkallat från skogsvårdssynpunkt. Regeringen har i sin tur i
skogsvårdsförordningen (1993:1096) givit Skogsstyrelsen bemyndigande
att meddela föreskrifter om produktion, handel och införsel av
skogsodlingsmaterial. Det finns således i Sverige föreskrifter om den
importerade contortatallen och den sibiriska lärken men utskottet har
erfarit att eftersom användningen av dessa trädsorter är på stark
tillbakagång saknar dessa regler numera praktisk betydelse. Enligt
skogsvårdsförordningen får utländska trädsorter användas som
skogsodlingsmaterial
endast i undantagsfall. Risken att införsel av sådana exoter också
innebär att främmande parasiter etableras eller andra problem uppkommer
bedöms som liten, eftersom regelverket föreskriver att Växtskyddsinspektionen
kontrollerar allt importerat skogsodlingsmaterials fytosanitära status.
En tänkbar risk är emellertid att en införd art kan komma att ta över
på växtplatsen och tränga undan andra arter, men enligt vad utskottet
erfarit innebär trädens livscykel och växtsätt att detta inte utgör
någon reell risk, eftersom träd lätt kan gallras eller utrotas. Utskottet
anser därmed att det inte är nödvändigt att riksdagen uttalar sig med
anledning av motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 21. Motionen
avstyrks.
Forskning och utveckling m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion (c) om ökade resurser till forskning och
utveckling inom genteknikområdet samt två motioner (v, c) om allmänhetens
tillgång till uppgifter med anknytning till genteknisk verksamhet.
Utskottet hänvisar bl.a. till att den uppfattning som kommer till uttryck
överensstämmer med den som regeringen i olika sammanhang redovisat.
Jämför reservationerna 9 (kd, c) och 10 (v, mp).
Motionerna
Sverige och EU bör enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 26 satsa mer
resurser på forskning och utveckling på genteknikområdet. Motionärerna
anför att tekniken rätt använd kan minska miljöbelastningen och öka
livsmedelsproduktionen på ett uthålligt sätt. Det är nödvändigt att det
finns tillräckligt med offentliga forskningsmedel för att inte utvecklingen
på området skall styras av de stora förädlingsföretagen eller tillverkarna
av bekämpningsmedel.
Enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 27 är det viktigt att forskarna
får fri tillgång till de gentekniska forskningsresultaten. Dessa får
inte gömmas som några privata företags affärshemligheter. Det är enligt
motionärerna mycket oroande att se hur stora multinationella företag
genom genteknik vill anpassa utsäden att bli resistenta mot just dessa
företags bekämpningsmedel. En stark beroendesituation skapas, vilket
inte är önskvärt. Detta hotar också den sedan urminnes tider rotade
traditionen att bonden har rätt till sitt utsäde. Att utarbeta grödor
som är motståndskraftiga mot bekämpningsmedel leder jordbruket i fel
riktning och bör inte godkännas.
Det måste enligt motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 3 klargöras att alla
fakta och forskningsresultat om miljö, hälsa, säkerhet och risker vid
ansökan för kommersiell användning av ett genmodifierat medel måste
vara offentliga. Sverige är ett av de länder som av tradition har arbetat
för en större öppenhet inom EU och förhoppningsvis kommer detta även
fortsättningsvis vara den svenska linjen. Det är mycket viktigt att
allmänheten har en så hög grad av offentlighet i genteknikfrågor som
möjligt. När stora delar av en ansökan sekretessbeläggs innebär det att
miljöorganisationer och fristående forskare inte kan göra någon
självständig granskning. Att motivera hemligstämpling av stora delar av en
kontroversiell ansökan med att det kan orsaka företaget skada kan också
vara känsligt. Om detta motiv skall väga tyngre än kravet på öppenhet
sätts företagens bästa framför allmänhetens.
Utskottets ställningstagande
När det gäller kravet i motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 26 om att satsa
mer resurser på forskning och utveckling inom genteknikområdet vill
utskottet hänvisa till att riksdagen vid behandlingen av den
forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3,
bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98) beslutade att biovetenskap och
bioteknik skulle utgöra ett av de prioriterade områdena. I propositionen
fördelades sammanlagt 120 miljoner kronor i höjda anslag för 2001-2003
för grundforskning, forskarskolor och behovsmotiverad forskning inom
biovetenskap och bioteknik. Medel för dessa ändamål anvisades till
Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (Formas), Verket för innovationssystem (Vinnova) och för
forskarskolorna till Stockholms universitet och Göteborgs universitet.
Formas erhöll medel för ämnesövergripande forskning och har med dessa
medel bl.a. tagit fram ett program för ekologisk riskforskning som dels
avser utsättning av GMO, dels biologisk bekämpning. Regeringen avser
att i månadsskiftet februari/mars 2005 presentera en ny forskningspolitisk
proposition. Enligt vad utskottet erfarit anser regeringen att biovetenskap
och bioteknik även fortsättningsvis skall utgöra prioriterade områden.
Utskottet anser att riksdagen bör avvakta propositionen innan några
åtgärder vidtas. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i
den del den har behandlats.
Ett likalydande yrkande som det i motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 27
har tidigare behandlats av utskottet (bet. 2002/03:MJU11). Utskottet
framhöll att forskningsresultaten normalt görs tillgängliga för allmänheten
genom publicering i vetenskapliga tidskrifter. Publiceringen stöds av
t.ex. Vetenskapsrådet, Formas, Stiftelsen för strategisk forskning och
Wallenbergsstiftelsen. Utskottet påpekade emellertid att en stor del av
den tillämpade forskningen med inriktning mot produkter sker inom eller
med stöd av företag, eftersom denna typ av forskning ofta är mycket
resurskrävande. Projekt av denna karaktär är ofta sekretessbelagda.
Detta kan motiveras med att företag som satsar stora pengar och mycket
av sitt kunnande vill få möjlighet att ta patent på sina uppfinningar
för att få skydd för sina investeringar. Resultaten publiceras dock
ofta så småningom i vetenskapliga tidskrifter eller via patentskrifter.
Detta innebär att resultaten blir tillgängliga för allmänheten med en
viss fördröjning. Det anförda innebär enligt utskottet att syftet med
motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 27 är tillgodosett. Motionen avstyrks
därför.
Utskottet instämmer i vad som framförs i motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande
3 om vikten av offentlighet vid olika typer av tillståndsärenden med
GMO. Största möjliga öppenhet är av stor vikt inte minst för att
allmänhetens intressen skall kunna tillvaratas. Sverige har en lång tradition
av stor öppenhet i ärenden och i andra sammanhang också inom området
för GMO och enligt vad utskottet erfarit lämnar Sverige generellt ut
mer information än andra medlemsstater i EU. Information om
tillståndsansökningar publiceras på Europeiska kommissionens och Europeiska
myndigheten för livsmedelssäkerhets (EFSA) hemsidor. Allmänheten och
organisationer har möjlighet att inkomma till EG-kommissionen med
synpunkter på EFSA:s yttrande över en ansökan. Den svenska behöriga
myndigheten, Jordbruksverket, publicerar yttranden över ansökningar om
tillstånd för utsläppande på marknaden på sin hemsida. I direktiv
2001/18/EG regleras vilken information i en tillståndsansökan som måste
vara offentlig och vilket utrymme det finns när det gäller att
sekretessbelägga uppgifter i en sådan ansökan med hänsyn till sökandens
konkurrenskraft. Denna reglering har genomförts i svensk rätt och tillämpas
i första hand av Jordbruksverket. Enligt regelverket skall en avvägning
göras mellan allmänhetens krav på insyn och skyddet av företagens
intressen. Jordbruksverkets beslut om avslag på en begäran om att lämna
ut en uppgift kan överklagas i kammarrätten. Utskottet förutsätter att
hanteringen av tillståndsärenden även i fortsättningen kommer att
kännetecknas av största möjliga öppenhet. Det anförda innebär att det
inte är nödvändigt med ett uttalande från riksdagens sida. Utskottet
avstyrker därför motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 3.
Genetiska resurser, avel och förädling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motioner (fp) med krav på förändringar i
lagstiftningen vad gäller avel och växtförädling. Dessutom avstyrker
utskottet en motion (kd) i vilken tas upp farhågorna med en utarmning av
den genetiska variationen och en motion (v) om ursprungsbefolkningars
rätt till sina genetiska resurser. Utskottet finner att det arbete som
pågår på området innebär att motionernas syften huvudsakligen är
tillgodosedda.
Jämför reservationerna 11 (fp), 12 (v, mp) och 13 (kd).
Motionerna
Sverige borde verka för en enhetlig lagstiftning inom EU vad gäller
konsumentsäkerhet och etik rörande avel och växtförädling, både
traditionell och genteknisk anförs det i motion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande
9. Den etiska lagstiftningen borde ta hänsyn till hur djurhälsan påverkas
av förädling och borde leda till att avarter såsom t.ex. uppfödning av
nötkreatursrasen belgisk blå och vit boskap skulle kunna hindras. Samma
uppfattning kommer till uttryck i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20
(delvis). Riksdagen bör enligt motionen ge regeringen i uppdrag att
vidta de åtgärder som krävs för att ta fram en sådan ny lagstiftning
samt att ta fram strategier för hur frågan kan drivas på EU-nivå.
Enligt motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 37 kan växt- och djurförädlingen
också bidra till en utarmning av det genetiska kapitalet genom att
konkurrera ut befintliga sorter och raser. Utarmningen av gener ger mindre
variation att bygga vidare på. Vi vet inte exakt vilka betingelser som
kommer att gälla i framtiden. Därför är en så bred genetisk bas som
möjligt en form av försäkring inför en okänd framtid. Utifrån
förvaltarskapsprincipen skall EU och Sverige vara synnerligen restriktiva i
att tillåta introduktion av genetiskt modifierade livsmedel.
Enligt motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 1 bör Sverige i FN, WTO och i
andra internationella sammanhang kräva att befolkningens kunskap om
nyttjande av lokala genetiska resurser skall skyddas och att varje
befolkning bör ges rätten till de egna genetiska materialen från såväl
växter som djur. Det förekommer att ursprungsbefolkningar tvingas att
ställa sina kunskaper om medicinalväxter och områdets biologiska mångfald
till förfogande för forskning för att sedan behöva betala för de
patenterade mediciner som forskarna tagit fram.
Utskottets ställningstagande
Inom EU är det enligt direktiv 92/22/EEG om förbud mot användning av
vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan förbjudet att ge djur
hormoner för att få dem att växa fortare. Enligt EU:s nya förordning
(EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser, som antogs den 1 september 2003,
skall användningen av antibiotika i foder fasas ut och vara förbjuden
från den 1 januari 2006. Beslutet gäller inte koccidiostatika. Det är
dock tillåtet att från land utanför EU importera djur som behandlats
med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte förutsatt att preparaten är
godkända i EU. Däremot är det förbjudet att importera djur och produkter
från djur som behandlats med hormoner i tillväxtfrämjande syfte. Inom
Sverige är det enligt 29 § djurskyddsförordningen (1988:539) förbjudet
att bedriva avel med en sådan inriktning att den kan medföra lidande
för djuren. Jordbruksverket har meddelat närmare föreskrifter om
djurskyddskrav vid avelsarbete (SJVFS 1999:106), där det bl.a. framgår att
nötkreatur, svin, hästar, får och getter som nedärver defekter inte får
användas för reproduktion. En förteckning över vilka defekter som avses
finns som bilaga till föreskriften. I denna bilaga ingår bl.a.
muskelhypertrofi, dvs. abnorm muskelansättning, vilket kännetecknar rasen
belgisk blå och vit boskap. Renrasiga avelsdjur av nötkreatur, svin,
får och getter som godkänts för avel i ett annat land inom EU får dock
även användas i Sverige. När det gäller belgisk blå och vit boskap fann
EG-domstolen i november 1998 att Sverige inte har rätt att ställa
särskilda villkor för avel med nötkreatur som kan orsaka lidande.
EG-domstolens dom kan inte överklagas. Sverige rättar sig visserligen efter
EG-domstolens dom, men regeringens syn på vad som är god djurhållning
och vad som borde anses vara genetiska defekter är dock oförändrad.
Utskottet har erfarit att regeringen fortfarande anser att det är fel
att i avel medvetet utsätta nötkreatur för risken att få kalvningsproblem,
svagt skelett och underutbildade inre organ som hjärta och lungor enbart
för att tjäna pengar på den större muskelmassan. Utskottet konstaterar
att det i Sverige råder en stor enighet om att nötkreatur med anlag för
muskelhypertrofi inte är acceptabelt. Denna uppfattning företräds av bl.
a. konsumentorganisationer, djurskyddsorganisationer, veterinärer, mjölk-
och köttproducenter, slakterier och Lantbrukarnas Riksförbund. Utskottet
utgår från att den svenska uppfattningen kommer till uttryck i det
fortsatta arbetet såväl nationellt som internationellt. Utskottet anser
därmed att syftet med motionerna 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 9 och
2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20 (delvis) får anses vara tillgodosett.
Motionerna avstyrks.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande
37 om att moderna växtsorter och djurraser ofta har egenskaper som bättre
svarar mot dagens efterfrågan än de sorter och raser som är av äldre
datum och att det äldre materialet därför riskerar att försvinna från
marknaden. I många fall använder sig den enskilde lantbrukaren av det
material som ger den bästa avkastningen. Problemet med genetisk erosion
är gammalt och hänger inte specifikt samman med gentekniken. Det är
riktigt att vi i dag inte kan överblicka vilka gener som det kan finnas
behov av för att möta framtidens behov och det är därför viktigt att så
långt det är möjligt behålla den genetiska diversiteten. Detta kan ske
genom att bibehålla äldre material i praktisk verksamhet eller genom
bevarande i genbanker, där material som inte längre är attraktivt för
de enskilda bönderna i deras näringsutövning kan bevaras som en resurs
för framtida forskning och förädling. I Norden finns för detta ändamål
Nordiska Genbanken där de nordiska länderna i samarbete sedan 25 år
bevarar, karakteriserar och dokumenterar jordbruks- och trädgårdsväxter
av nordiskt ursprung. Regeringen presenterade nyligen skrivelsen 2004/05:73
Husdjursgenetiska resurser. I denna skrivelse redovisar regeringen sin
syn på bevarande och hållbart nyttjande av husdjursgenetiska resurser.
I skrivelsen lämnas dessutom en redogörelse för det internationella
samarbetet på området. Utskottet, som under våren kommer att behandla
skrivelsen, avstyrker motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 37.
Ursprungsbefolkningars rätt till skydd för genetiska resurser och
traditionell kunskap är föremål för diskussioner och förhandlingar i flera
internationella sammanhang. Enligt regeringen företräder Sverige en
linje som ser till ursprungsbefolkningarnas intressen samtidigt som
immaterialrätten försvaras och betydelsen av att genetiska resurser och
kunskap om att dessa kommer till nytta betonas. Utskottet vill med
anledning av motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 1 särskilt lyfta fram några
viktiga internationella överenskommelser och kommittéer vars syfte bl.
a. är att skydda de intressen som tas upp i motionen. FN-konventionen
om biologisk mångfald har i princip tre syften, dels att bevara genetiska
resurser, dels att hållbart utnyttja de genetiska resurserna, dels att
rättvist fördela den nytta som kan uppstå vid användningen av de genetiska
resurserna. Inom ramen för konventionen godkände ett partsmöte år 2002
de s.k. Bonnriktlinjerna, som är ett slags internationella riktlinjer
för tillgång till genetiska resurser och fördelning av nyttan. En bärande
tanke är att det är viktigt att genetiska resurser - även de som används
och förvaltas av ursprungsbefolkningar - görs tillgängliga för forskare
och utvecklare samtidigt som det är väsentligt att uppkommen nytta
fördelas på ett rättvist sätt. Det internationella fördraget om växtgenetiska
resurser för livsmedel och jordbruk har en bestämmelse som handlar om
jordbrukarnas rättigheter (artikel 9). Den innebär ett erkännande av de
stora insatser som under tusentals år gjorts av ursprungsbefolkningar
och andra jordbrukare i alla regioner för att utveckla och bevara de
genetiska resurser som i dag utgör grunden för det moderna jordbruket
och växtförädlingen. Fördraget innebär en skyldighet för parterna att
vid behov och i enlighet med nationell lagstiftning skydda och stärka
jordbrukarnas rättigheter t.ex. till en rättvis fördelning av den nytta
som uppkommer vid användning av genetiska resurser och rätt att delta
i beslut som rör bevarande och användning av traditionell kunskap och
traditionellt odlade växtsorter. Inom WTO finns sedan några år en
mellanstatlig kommitté för intellektuell äganderätt och genetiska resurser,
traditionell kunskap och folklore. Kommittén arbetar bl.a. med att
utveckla olika former av skydd för traditionell kunskap. Inom FN-organet
WIPO (World Intellectual Property Organization) förs förhandlingar om
angivande av ursprung eller källa för genetiska resurser och relaterad
traditionell kunskap i patentansökningar. Sverige och EU har i detta
sammanhang varit pådrivande i förhandlingarna och initierat tanken på
att uppgiftsskyldigheten skall sanktioneras genom ett patenträttsligt
formkrav. Utskottet anser att det anförda innebär att syftet med motion
2004/05:MJ392 (v) yrkande 1 är tillgodosett. Motionen avstyrks.
Märkning av livsmedel
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motioner (kd, c) om märkning av livsmedel som
innehåller GMO. Utskottet finner dem tillgodosedda med det regelverk
som finns.
Motionerna
Enligt motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 34 bör de producenter som
använder GMO i sina produkter tydligt informera om detta, eftersom de
långsiktiga riskerna med GMO ännu är okända. Samma uppfattning kommer
till uttryck i motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis). Också
enligt motion 2003/04:MJ417 (c) bör det vara en självklarhet att
genmodifierade produkter skall vara märkta. Sverige måste vara pådrivande
inom såväl EU som andra internationella organ så att de märkningssystem
som införs är tydliga och lättförstådda. Även livsmedel som kan innehålla
genmodifierade ingredienser skall omfattas av obligatoriska krav på
märkning.
Utskottets ställningstagande
Märkning av GMO i livsmedel regleras i Europaparlamentet och rådets
förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt
modifierade livsmedel och foder samt i Europaparlamentet och rådets
förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och
märkning av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv
2001/18/EG. Alla produkter som består av, innehåller eller har framställts
av GMO skall märkas. Märkningsreglerna gäller produkter som framställts
av GMO även om DNA eller protein från GMO inte kan påvisas (t.ex. i
oljor). Tidigare gällde märkningsregeln endast för varor där man kunde
påvisa GMO genom analys. Avsiktlig användning av GMO i ett livsmedel
skall alltid framgå av märkningen oavsett hur liten mängd som är tillsatt.
Information om att ett livsmedel har sitt ursprung i GMO skall lämnas
i alla steg i livsmedelskedjan. Förekomst av GMO som inte överstiger 0,
9 % av en specifik ingrediens behöver inte märkas, förutsatt att
inblandningen är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig (artikel 12 [EG] nr
1829/2003). Detta innebär dock att företaget måste ha vidtagit lämpliga
åtgärder för att förhindra inblandning av GMO. För riskbedömda (positivt
utlåtande) men ännu inte godkända GMO gäller ett tröskelvärde om högst
0,5 % av ingrediensen. Detta är en övergångsregel som gäller i 3 år.
Artikel 13 (EG) nr 1829/2003 samt artikel 4.6 (EG) nr 1830/2003 anger
hur den obligatoriska märkningen ska utformas. Det är möjligt att de
enskilda besluten om godkännande för de olika produkterna kan ställa
ytterligare krav (artikel 13.2 [EG] nr 1829/2003). För levande GMO skall
även en unik identitetsbeteckning anges enligt förordning (EG) nr 65/2004.
Generella märkningsbestämmelser återfinns i myndighetsföreskrifter
såsom t.ex. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 1993:19 om märkning
och presentation av livsmedel (Dessa bestämmelser kommer att ersättas
av Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2004:27 om märkning och
presentation av livsmedel. De nya bestämmelserna träder i kraft den 25
november 2005 men får tillämpas redan fr.o.m. den 25 november 2004).
Uppgifterna får anges i en fotnot till ingrediensförteckningen, men
bokstäverna skall tryckas med minst samma teckenstorlek som
ingrediensförteckningen. Märkningen skall vara lätt att förstå och får inte
vara vilseledande för konsumenten, enligt de generella märkningsreglerna.
Utskottet anser att motionerna 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 34, 2003/04:MJ417
(c) och 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis) är tillgodosedda. Motionerna
avstyrks därför.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (m) om bl.a. tillståndsgivningen
för det genmodifierade s.k. gyllene riset. Utskottet hänvisar bl.a.
till att framställningen inte bör behandlas i sak av riksdagen.
Motionen
Enligt motion 2003/04:MJ254 (m) har det gyllene riset fått sitt namn
efter den gyllene färg det fått av den gen för produktion av betakaroten
från påsklilja som fått ersätta en av ursprungsrisets gener. Betakaroten
omvandlas i människokroppen till A-vitamin. Enligt motionen är de
tillstånd som finns för gyllene ris så begränsade att fördelarna med denna
teknik aldrig når de fattiga länderna. Motionären anser att villkoren
för tillståndsgivningen för gyllene ris bör ändras, eftersom riskerna
med gyllene ris inte är större än dem vi är vana vid från traditionell
förädling. I dag är villkoren framför allt baserade på politiska grunder
och inte på vetenskapliga fakta (yrkande 1). Den viktigaste uppgiften
förutom att stödja denna teknik rent vetenskapligt är att hitta partner
i u-länderna för att utveckla lokala rissorter nödvändiga för en vidare
användning i dessa länder. För att kunna uppnå dessa kontakter krävs
också en seriös information om det gyllene risets fördelar på ett adekvat
sätt i u-länderna. I detta arbete bör Sverige kunna vara mycket mer
engagerat än vad fallet är i dag (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Det genmodifierade gyllene riset presenterades år 2000. Växten innehåller
en gen för produktion av betakaroten som i kroppen omvandlas till
A-vitamin. Inom EU gäller generella regler för tillståndsprövning av
genmodifierade grödor. Beslut om godkännande och villkor sker efter en
prövning i varje enskilt fall och resultatet kan givetvis variera mycket
mellan olika GMO. Tillståndsprocessen i Sverige regleras i förordningen
(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.
I denna typ av fall är Jordbruksverket tillsynsmyndighet. Gentekniknämnden
och Naturvårdsverket skall ges tillfälle att yttra sig i ärendet. Enligt
vad utskottet erfarit från Jordbruksverket föreligger ingen ansökan om
tillstånd till avsiktlig utsättning av det gyllene riset i Sverige eller
EU. En eventuell ansökan skall enligt gällande bestämmelser genomgå en
vetenskaplig prövning av riskerna för människors hälsa och miljön och
av etiska hänsyn. Utskottet anser att framställningen i motion 2003/04:MJ254
(m) yrkande 1 är sådan att den inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motionen i berörd del.
När det gäller den andra frågan i motionen (yrkande 2) instämmer utskottet
i att vissa utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier kan
sakna resurser för att fatta välgrundade beslut om import eller export
av GMO. Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör naturligtvis
hjälpa dessa med kapacitetsuppbyggnad på området. Detta sägs också i
ingressen till den EG-förordning (EG nr 1946/2003) som genomför
Cartagenaprotokollet om biosäkerhet, vilket trädde i kraft den 11 september
2003. Cartagenaprotokollet är ett protokoll till FN-konventionen om
biologisk mångfald som reglerar den internationella handeln med GMO.
Utskottet, som anser att ett riksdagsuttalande inte är påkallat, avstyrker
motionen också i denna del.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor, punkt 1 (fp)
av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om lagstiftning för nya grödors och djurs
miljöpåverkan. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande 20
i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36, 2004/05:MJ497
yrkande 38 och 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del.
Ställningstagande
Det finns för närvarande inga vetenskapliga bevis för att gentekniken
som sådan, om den används på ett riktigt sätt, orsakar risker för
konsumenter eller miljö. Däremot kan man inte utesluta att vissa GMO
likaväl som organismer som förädlats enligt traditionella metoder kan
orsaka problem både för konsumentsäkerheten och miljön. Vi anser att
regeringen bör verka för en nationell reglering av frågor om nya grödors
och djurs miljöpåverkan. Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för
att ta fram en sådan ny lagstiftning samt att ta fram strategier för
hur frågan kan drivas på EU-nivå. Detta bör ges regeringen till känna.

2. Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor, punkt 1 (kd, mp)
av Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om etiska frågor och vissa risker med gentekniken.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36,
2004/05:MJ497 yrkande 38 och 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del och avslår
motion 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att dagens lagstiftning om gentekniken är otillräcklig. Den
behöver förbättras på en rad områden och innehålla krav på märkning,
etisk prövning, nyttoprövning, samhällsekonomisk lönsamhet och
skadeståndsmöjlighet. Risken finns att grödor med gener som gör dem
motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel skall korsa sig med vilda
släktingar och bilda hybrider, med svåröverblickbara ekologiska följder.
Om genetiskt modifierade grödor över huvud taget skall hållas i öppen
odling måste nyttan med den genetiska modifieringen noga vägas mot risken
att en spridning sker i naturen. I dag krävs det tillstånd för att få
odla en viss sorts genmodifierad gröda. Vi anser att det dessutom bör
krävas tillstånd för varje enskild plats där någon önskar odla genmodifierade
grödor.
Dessutom anser vi att försiktighetsprincipen skall gälla för EU:s politik
för GMO. Eventuella risker med genmodifierade grödor som är resistenta
mot vissa sjukdomar, skadeinsekter eller kemikalier är inte tillräckligt
klarlagda.
Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

3. Kvaliteten på riskbedömningar, punkt 2 (kd, v, mp)
av Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson (kd) och Kjell-Erik Karlsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kvaliteten på riskbedömningar. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:MJ392 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att det måste klargöras att alla gentekniska fakta och
forskningsresultat som har att göra med miljö, hälsa och säkerhet skall
finnas med i beslutsunderlaget då en ansökan prövas. Vi ställer oss
tveksamma till att så alltid är fallet. Därför bör Jordbruksverket,
Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ges i uppdrag att göra en översyn
av kvaliteten på riskbedömningar och föreslå regler som möjliggör större
enhetlighet vid bedömningar av företagens ansökningar. Detta bör ges
regeringen till känna.

4. Markörgener som ger antibiotikaresistens, punkt 3 (kd, c, mp)
av Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om markörgener som ger antibiotikaresistens.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 24.
Ställningstagande
Tillämpningen av genteknik inom jordbruk och livsmedelsproduktion är
omdiskuterad och väcker starka reaktioner hos såväl konsumenter som
producenter. Tekniken är relativt ny och det sker hela tiden nya framsteg.
Utvecklingen upplevs ibland som alltför snabb. Tiden mellan forskning
och praktisk tillämpning blir ibland för kort för att effekterna på
miljön och de etiska problemen skall kunna anses tillräckligt utredda.
Det är en utmaning att utveckla ny teknik och samtidigt utarbeta ett
regelverk för miljö- och hälsosäkerhet. Det är emellertid möjligt att
lägga fast vissa generella gränslinjer såsom att markörgener som ger
antibiotikaresistens inte skall förekomma i produkter på marknaden.
Detta bör ges regeringen till känna.

5. Samexistensfrågor, punkt 4 (kd, c)
av Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om risker vid korspollinering. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 25 och avslår motion 2004/05:MJ508
yrkande 20 i denna del.
Ställningstagande
Det är viktigt att man vid odling av genetiskt modifierade växter som
kan korsbefrukta andra odlade grödor eller vilda växter ställer särskilda
krav på säkerhetsavstånd i förening med en noggrann övervakning. Sådana
regler måste finnas på EU-nivå men skall vara möjliga att skärpa på
regional och nationell nivå, utifrån de ekologiska förutsättningar som
gäller där. Särskild hänsyn måste tas till det faktum att ekologisk
odling inte tillåter någon inblandning av genmodifierade grödor. Regeringen
bör verka för detta i det pågående arbetet inom EU. Detta bör ges
regeringen till känna.

6. Samexistensfrågor, punkt 4 (fp)
av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kommersiellt skydd för konventionella grödor.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del
och avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 25.
Ställningstagande
Vi anser att det krävs en speciallagstiftning om riskerna för inblandning
av GMO i konventionella grödor, särskilt ekologiskt odlade grödor.
Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att dels ta fram en sådan
ny lagstiftning, dels ta fram strategier för hur frågan kan drivas på
EU-nivå. Detta bör ges regeringen till känna.

7. Odlingsavbrott i vissa fall, punkt 5 (c)
av Claes Västerteg (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om möjlighet att snabbt avbryta odling av genetiskt
modifierade grödor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474
yrkande 29.
Ställningstagande
Det är mycket viktigt att enskilda länder eller regioner har möjlighet
att snabbt avbryta odling av genetiskt modifierade grödor om fara för
människors hälsa eller miljön uppstår. Regeringen bör verka för detta
i EU. Riksdagen bör ge detta till känna för regeringen.

8. Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter, punkt 7 (mp)
av
Åsa Domeij (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om restriktioner för skogsodlingsmaterial och
exoter. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkande 21.

Ställningstagande
Genetisk förädling och kloning syftar till att samtliga plantor har
exakt samma genuppsättning. Detta medför en stor sårbarhet. Det är med
tanke på de långa tidsaspekterna i skogsbruket viktigt att bevara en
genetisk variation i plantmaterialet. Genetiskt förädlade plantor hör
därför inte hemma i ett uthålligt skogsbruk.
När man inför exoter, dvs. plantmaterial som inte naturligen finns i
Sverige, finns risk för att man även inför främmande sjukdomar och
parasiter, vilka kan skada den inhemska floran. Främmande arter bör därför
i Sverige användas med mycket stor försiktighet och endast efter en
noggrann riskanalys.
Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

9. Forskning och utveckling m.m., punkt 8 (kd, c)
av Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om mer resurser till forskning och utveckling
inom genteknikområdet samt tillgången till genforskningsresultat. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27 samt avslår
motion 2004/05:MJ392 yrkande 3.
Ställningstagande
Det är viktigt att Sverige och EU satsar stora resurser på forskning
och utveckling inom genteknikområdet. Rätt använd kan tekniken minska
miljöbelastningen och öka livsmedelsproduktionen på ett uthålligt sätt.
Det är nödvändigt att det finns tillräckligt med offentliga forskningsmedel
för att inte utvecklingen på området skall styras av de stora
förädlingsföretagen eller tillverkarna av bekämpningsmedel. Forskningen bör
inriktas på grödor med ett bättre näringsinnehåll, tålighet mot sjukdomar
och utveckling av råvaror till bl.a. energi.
Det är viktigt att forskarna får fri tillgång till gentekniska
forskningsresultat. Dessa får inte gömmas som några privata företags
affärshemligheter. Det är mycket oroande att se hur stora multinationella
företag genom genteknik vill anpassa utsäden till att bli resistenta
mot just dessa företags bekämpningsmedel. En stark beroendesituation
skapas, vilket inte är önskvärt. Detta hotar också den sedan urminnes
tider rotade traditionen att bonden har rätt till sitt utsäde. Framställning
av grödor som är motståndskraftiga mot bekämpningsmedel leder jordbruket
i fel riktning och bör inte godkännas.
Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

10. Forskning och utveckling m.m., punkt 8 (v, mp)
av Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om offentlighet vid genteknisk verksamhet. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ392 yrkande 3 och avslår motion
2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27.
Ställningstagande
Sverige är ett av de länder som av tradition har arbetat för en större
öppenhet inom EU, och förhoppningsvis kommer detta även fortsättningsvis
att vara den svenska linjen. Det är mycket viktigt att allmänheten har
en så hög grad av insyn i genteknikfrågor som möjligt. När stora delar
av en ansökan sekretessbeläggs innebär det att miljöorganisationer och
fristående forskare inte kan göra någon självständig granskning. Att
motivera hemligstämpling av stora delar av en kontroversiell ansökan
med att ett offentliggörande kan orsaka företaget skada är känsligt,
eftersom det kan leda till uppfattningen att företagens bästa sätts
framför allmänhetens bästa. Det måste således alltid klargöras att alla
faktum och forskningsresultat avseende miljö, hälsa, säkerhet och risker
vid ansökan för kommersiell användning av en genmodifierat organism
måste vara offentliga. Detta bör ges regeringen till känna.

11. Genetiska resurser, avel och förädling, punkt 9 (fp)
av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om enhetlig reglering av avel och växtförädling.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ431 yrkande 9 och
2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ399
yrkande 37 och 2004/05:MJ392 yrkande 1.
Ställningstagande
Sverige borde verka för att man inför en enhetlig lagstiftning inom EU
vad gäller konsumentsäkerhet och etik för avel och växtförädling. Denna
bör gälla både den traditionella och genetiska förädlingen. Den etiska
lagstiftningen borde beakta hur djurhälsan påverkas av förädlingen och
leda till att avarter såsom t.ex. uppfödning av belgisk blå och vit
boskap hindras. Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att dels
utarbeta en sådan lagstiftning, dels ta fram strategier för hur frågan
kan drivas på EU-nivå. Detta bör ges regeringen till känna.

12. Genetiska resurser, avel och förädling, punkt 9 (v, mp)
av Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ursprungsbefolkningars rätt till genetiskt
material. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ392 yrkande 1 och
avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 37, 2003/04:MJ431 yrkande 9 och
2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del.
Ställningstagande
Ursprungsbefolkningar i många delar av världen tvingas ställa sina
kunskaper om medicinalväxter och områdets biologiska mångfald till
förfogande för forskning för att sedan i många fall t.o.m. tvingas betala
för de patenterade mediciner som tagits fram med hjälp av uppgifterna.
Vi anser därför att Sverige i FN, WTO och andra internationella sammanhang
bör kräva att ursprungsbefolkningens kunskaper om lokala genetiska
resurser skall skyddas och att varje befolkning ges rätt till sina växters
och djurs gener. Detta bör ges regeringen till känna.

13. Genetiska resurser, avel och förädling, punkt 9 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om det genetiska kapitalet. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ399 yrkande 37 och avslår motionerna 2003/04:MJ431
yrkande 9, 2004/05:MJ392 yrkande 1 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna
del.
Ställningstagande
Växt- och djurförädlingen kan bidra till en utarmning av det genetiska
kapitalet genom att befintliga sorter och raser konkurreras ut. Utarmningen
av gener ger mindre variation att bygga vidare på. Vi vet inte exakt
vilka betingelser som kommer att gälla i framtiden. En så bred genetisk
bas som möjligt är därför en försäkring inför en okänd framtid. EU och
Sverige bör utifrån förvaltarskapsprincipen vara synnerligen restriktiva
med att tillåta introduktion av genetiskt modifierade livsmedel. Detta
bör ges regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Miljösäkerhet vid kliniska prövningar, punkt 6 (fp)
Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför:
I motion 2003/04:MJ224 framförs åsikten att det inom det kliniska området
bör finnas en lagstiftning som är teknikneutral när det gäller gentekniska
användningar kontra användning av annat material som innehåller levande
genetisk information, såsom virus, bakterier m.m. I motionen framhålls
särskilt problemen med begreppen innesluten användning och avsiktlig
utsättning. Detta är i linje med Folkpartiets generella ställningstagande
för en mer teknikneutral lagstiftning inom området och vi anser att
frågan borde behandlas i en mer generell översyn av nuvarande lagstiftning.

2. Forskning och utveckling m.m., punkt 8 (fp, kd)
Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp)
anför:
Kritik har framförts från flera NGO:er (Non Governmental Organizations)
om att information rörande toxikologiska och andra säkerhetsstudier av
GMO inte varit öppet tillgänglig för granskning. Det är viktigt för
samhället, och troligen också på längre sikt för acceptansen av gentekniken,
att sådan information är öppen och tillgänglig för alla. Företag har
naturligtvis rätt att få ett visst skydd för sina företagshemligheter,
men då patentskydd redan bör vara beviljat vid ansökningsförfarandet
för marknadsgodkännande, bör huvuddelen av informationen redan vara
skyddad. Information som inte rör säkerheten, t.ex. tillverkningsprocesser
m.m., kan naturligtvis fortfarande vara sekretesskyddad. Vi tar för
givet att regeringen kommer att agera för att öppenheten vid prövning
av marknadsgodkännanden blir bättre.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:MJ224 av Marie Wahlgren (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillsätta en utredning om lagstiftning kring
omgivningens miljösäkerhet vid kliniska prövningar med genetiskt material.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen bör verka för eventuella ändringar
inom EU-lagstiftningen för att möjliggöra en förändring av lagstiftningen
kring kliniska försök med genetiskt modifierade mikroorganismer.
2003/04:MJ254 av Ewa Björling (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att villkoren för tillståndsgivning för gyllene ris
ändras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att informationsverksamheten till u-länderna angående
gyllene ris intensifieras.
2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd):

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om märkning av produkter innehållande genetiskt modifierade
organismer.
36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om etisk prövning av tillämpningar av gentekniken.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det genetiska kapitalet.
2003/04:MJ417 av Rigmor Stenmark och Viviann Gerdin (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om märkning av genmodifierade livsmedel.
2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en ny lagstiftning inom EU vad avser växtförädling
och avel.
2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att s.k. markörgener som ger antibiotikaresistens
inte skall förekomma i produkter på marknaden.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om korspollinerade grödor.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige och EU skall satsa mer resurser på
forskning och utveckling på genteknikområdet.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fri tillgång till forskningsresultat kring genteknik.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att enskilda länder eller regioner har
möjlighet att snabbt stoppa odling av genetiskt modifierade grödor om
fara för miljö eller hälsa uppstår.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:MJ392 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige
i FN, WTO och i andra internationella forum skall kräva att befolkningens
kunskap om nyttjande av lokala genetiska resurser skall skyddas och att
varje befolkning bör ges rätten till de egna genetiska materialen från
såväl växter som djur.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket bör ges i uppdrag
att göra en översyn av kvaliteten på riskbedömningarna samt föreslå mer
enhetliga bedömningar av företagens ansökningar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det
alltid måste klargöras att alla faktum och forskningsresultat om miljö,
hälsa, säkerhet och risker kring ett genmodifierat medel vid ansökan
för kommersiell användning måste vara offentliga.
2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om restriktioner kring genetiskt modifierat
skogsodlingsmaterial samt exoter.
2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det, för närvarande, bör krävas tillstånd för
varje enskild plats där någon önskar att odla GMO-grödor.
2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om GMO.
2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en enhetlig lagstiftning om avel och förädling som
är teknikneutral.