Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2004/05:MJU2
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen för
år 2005 om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar och om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar
om jordbruksprodukter. Lagändringen innebär anpassningar till ändringar
i EG:s regelverk. I samband med budgetpropositionen behandlar utskottet
43 motionsyrkanden från allmän motionstid åren 2003 och 2004.
Utgiftsområdet omfattar 38 anslag fördelade på sju politikområden. Det
mest omfattande av dessa är området Livsmedelspolitik som omfattar i
första hand verksamhet som avser jordbruks- och trädgårdsnäringarna,
fiskerinäringen samt livsmedel. Övriga politikområden är Skogspolitik,
Djurpolitik, Landsbygdspolitik, Samepolitik, Utbildningspolitik och
Forskningspolitik. Regeringen föreslår inom utgiftsområdet satsningar
för år 2005 som bl.a. gäller Artdatabanken, Djurskyddsmyndigheten,
ekologisk produktion av livsmedel samt biotopskydd inom skogsbruket.
Riksdagen har den 24 november 2004 fastställt utgiftsramen för utgiftsområdet
till 14 655 991 000 kr i enlighet med finansutskottets förslag. I
jämförelse med anvisade medel år 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med
364 miljoner kronor år 2005. Förändringen förklaras huvudsakligen av
att EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag ökar med 150 miljoner
kronor.
Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks, och
utskottet ställer sig bakom de bedömningar som regeringen har redovisat.
Samtliga motioner som behandlas i samband med budgetpropositionen
avstyrks.
I betänkandet finns sju reservationer och sex särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
Riksdagen1. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget
42:3 Djurhälsovård, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2006,2. bemyndigar
regeringen att under år 2005, för ramanslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 3 500 000 kr under år 2006,3. bemyndigar
regeringen att för år 2005 låta Kammarkollegiet ha tillgång till en
kredit på myndighetens särskilda räntekonto för Viltvårdsfonden i
Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kr,4. bemyndigar regeringen att under
år 2005, för ramanslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten, besluta om bidrag
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000
kr under år 2006,5. bemyndigar regeringen att för år 2005 låta Statens
jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda
räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 6 000 000 000
kr,6. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 43:5
Arealersättning och djurbidrag m.m., besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 086 200 000 kr
under år 2006 och 13 800 000 kr under år 2007,7. bemyndigar regeringen
att under år 2005, för ramanslaget 43:6 Intervention och exportbidrag
för jordbruksprodukter, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2006,8. bemyndigar
regeringen att under år 2005, för ramanslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur, besluta om bidrag som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 808 052 000 kr under år 2006,
högst 182 090 000 kr år 2007, högst 62 708 000 kr år 2008, högst
35 650 000 kr år 2009 och högst 61 500 000 kr därefter,9. bemyndigar
regeringen att under år 2005, för ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
883 626 000 kr under år 2006, högst 225 757 000 kr år 2007, högst
75 290 000 kr år 2008, högst 40 474 000 kr år 2009 och högst 61 853 000
kr därefter,10. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000
kr under år 2006,11. bemyndigar regeringen att under år 2005, för
ramanslaget 44:7 Ekologisk produktion, besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 20 000 000 kr under
år 2006,12. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget
45:1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kr under
år 2006,13. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad forskning, besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 220 000 000 kr under
år 2006, högst 150 000 000 kr år 2007, högst 95 000 000 kr år 2008 och
högst 45 000 000 kr år 2009,14. godkänner vad regeringen förordar om
ersättning vid skördeskador,15. anvisar anslag för budgetåret 2005 under
utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga 3.Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkterna 1-13, 16 och
19 samt avslår motionerna 2003/04:MJ217, 2003/04:MJ446, 2004/05:MJ217,
2004/05:MJ259, 2004/05:MJ270, 2004/05:MJ379, 2004/05:MJ434 yrkande 36,
2004/05:MJ467, 2004/05:MJ473 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:MJ497
yrkandena 29, 32-34, 37, 41, 43 i denna del och 46, 2004/05:MJ499 yrkande
20, 2004/05:MJ508 yrkande 36, 2004/05:MJ513 yrkande 1 och 2004/05:MJ525
yrkandena 1 och 2.
2. Myndighetsansvaret för sjukdomar hos vilda djur
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkande 43 i denna del.
Reservation 1 (fp, kd, v, mp)
3. Ersättning för rovdjursdödade renar
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkande 42.
Reservation 2 (kd)
4. Disposition av avgiftsintäkter
Riksdagen1. godkänner vad regeringen förordar om disposition av
avgiftsintäkter vid Djurskyddsmyndigheten,2. godkänner vad regeringen
förordar om disposition av avgiftsintäkter vid Statens jordbruksverk.Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkterna 14
och 15 samt avslår motion 2004/05:MJ473 yrkande 3.
Reservation 3 (m)
5. Ändring i lagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkt 18.
6. Mål för politikområde Livsmedelspolitik
Riksdagen godkänner nytt mål för politikområde Livsmedelspolitik i
enlighet med vad regeringen förordar och beslutar att nuvarande mål
skall upphöra att gälla. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
Utgiftsområde 23 punkt 17.
7. Principer för utbetalning av vissa stöd
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk405 yrkande 5, 2004/05:MJ208
yrkande 1, 2004/05:MJ209, 2004/05:MJ222, 2004/05:MJ321 yrkande 1,
2004/05:MJ376 yrkande 1, 2004/05:MJ408, 2004/05:MJ437 yrkande 5, 2004/05:MJ463
och 2004/05:MJ497 yrkande 6.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)
8. Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ279, 2004/05:MJ470 och 2004/05:MJ508
yrkande 18.
Reservation 5 (fp)
9. Inriktningen på offentligt finansierad forskning
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk405 yrkande 8.
Reservation 6 (m)
10. Ytterligare tjänster vid Sveriges lantbruksuniversitet
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ378.
11. Kvaliteten i veterinärutbildningen
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ246.
12. Översyn av forskningsfinansieringen
Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ508 yrkande 19.
Reservation 7 (fp)
Stockholm den 30 november 2004
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Catharina Elmsäter-Svärd
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd
(m)1Deltar ej under punkt 1, Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf
Eriksson (s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson
(kd)2Deltar ej under punkt 1, Christina Axelsson (s), Lars Lindblad
(m)3Deltar ej under punkt 1, Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c)4Deltar
ej under punkt 1, Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m)5Deltar
ej under punkt 1, Christin Hagberg (s), Anita Brodén (fp)6Deltar ej
under punkt 1, Sven-Erik Sjöstrand (v) och Marie Wahlgren (fp)7Deltar
ej under punkt 1.
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens och oppositionens
förslag till fördelning av utgifterna m.m. under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, se bilaga 4. Därutöver
behandlas regeringens förslag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s
förordningar om jordbruksprodukter. Lagändringen innebär en anpassning
till ändringar i EG:s regelverk. Detta förslag återfinns i bilaga 2.
Regeringens samtliga förslag har utformats i samarbete med Vänsterpartiet
och Miljöpartiet de gröna.
Utskottet behandlar också ett antal motioner med anknytning till budgeten.
Bakgrund
Utgiftsområdet omfattar 38 anslag fördelade på sju politikområden. Det
mest omfattande politikområdet är Livsmedelspolitik som omfattar i första
hand verksamhet som avser jordbruks- och trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen
samt livsmedel. Övriga politikområden är Djurpolitik, Landsbygdspolitik,
Samepolitik, Skogspolitik, Utbildningspolitik och Forskningspolitik.
Inom utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens jordbruksverk,
Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens
veterinärmedicinska anstalt, Djurskyddsmyndigheten, Livsmedelsverket,
Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt
Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna. Sametinget redovisas under
utgiftsområde 1. För budgetåret 2005 föreslås att sammanlagt 14,7
miljarder kronor anslås för utgiftsområdet. Ungefär 50 % av utgifterna
finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet avser obligatoriska
åtgärder såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag.
Därtill kommer delfinansierade stöd och ersättningar som förutsätter
nationell medfinansiering. Till dessa hör landsbygdsprogrammet och
strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige.
Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat kraftigt det senaste decenniet.
En i vissa delar väsentligt reformerad gemensam jordbrukspolitik kommer
att träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 2005. Reformen beräknas inte
medföra ökade utgifter i statsbudgeten.
I jämförelse med anvisade medel år 2004 ökar ramen för utgiftsområdet
med 364 miljoner kronor år 2005. Förändringen förklaras huvudsakligen
av att EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag ökar med 150 miljoner
kronor. Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 32 miljoner kronor till
följd av satsningar på landsbygdsutveckling. Därutöver beräknas
utgiftsområdet öka med 45 miljoner kronor till följd av åtgärder för att
främja mindre kända arter och med 43 miljoner kronor till följd av
satsningar på förbättrat djurskydd och bekämpning av djursjukdomar.
Slutligen beräknas utgiftsområdet öka med 35 miljoner kronor till följd
av insatser för att främja bl.a. närslakt och småskalig livsmedelsförädling
samt med 61 miljoner kronor till följd av åtgärder för förbättrat
biotopskydd inom skogsbruket.
I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års
ekonomiska vårproposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 117
miljoner kronor år 2005. Detta förklaras huvudsakligen av ovan nämnda
åtgärder.
Utskottets överväganden
Skogspolitik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna
åtgärder inom politikområdet.
Propositionen
Omfattning
Området Skogspolitik omfattar den skogspolitik som beslutades av riksdagen
1993 (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). Inom
politikområdet ryms de flesta statliga ekonomiska medel som har beslutats
för att nå de skogspolitiska målen. I budgetpropositionen behandlas
särskilt skogsvårdsorganisationen som består av Skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna. Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet
med ansvar för frågor som rör skogsbruket och chefsmyndighet för de tio
regionala skogsvårdsstyrelserna.
Skogspolitiken kännetecknas av att den har två jämställda mål, ett
produktionsmål och ett miljömål. Produktionsmålet innebär att skogen och
skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger
en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge
handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.
Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall
bevaras. Biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras.
Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma
i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser
och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas.
Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall
värnas.
Skogspolitiken utvärderas regelbundet och en första utvärdering redovisades
för riksdagen våren 1998 (prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3, rskr.
1998/99:32). Regeringen gjorde då bedömningen att skogspolitikens mål
skulle ligga fast. Riksdagen hade ingen erinran mot detta. Den andra
utvärderingen av skogspolitikens effekter redovisades till regeringen
av Skogsstyrelsen i december 2001, och regeringen har i skrivelsen
Uppföljning av skogspolitiken (skr. 2003/04:39) redovisat utvärderingen
för riksdagen. Regeringen anser med stöd av utvärderingen att skogspolitikens
mål bör ligga fast.
Regeringen beslutade i maj 2004 att tillkalla en särskild utredare med
uppdrag att utvärdera och se över skogspolitiken (dir. 2004:70). Bakgrunden
är att hittillsvarande utvärderingar av 1993 års skogspolitik har
genomförts av skogsvårdsorganisationen. Regeringen anser därför att det
är dags att genomföra en oberoende utvärdering som omfattar även
skogsvårdsorganisationens arbete. Utvärderingen skall ta som utgångspunkt
att grunderna för gällande skogspolitik ligger fast. Det innebär att
skogspolitikens två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål,
ligger fast. Regeringen bedömer att det är väsentligt att utvärdera
hur väl målen för skogspolitiken har uppfyllts under de dryga tio år
som den har tillämpats. Det är först nu som det är möjligt att mera
genomgripande utvärdera effekterna av 1993 års skogspolitik. Uppdraget
skall redovisas senast den 31 december 2005.
Resultatbedömning, analys m.m.
Produktionen av svenska skogsindustriprodukter var under år 2003 rekordhög.
Den samlade produktionen av massa uppgick till 11,8 miljoner ton jämfört
med 11,4 miljoner ton år 2002. Produktionen av papper steg med 3 % till
11 miljoner ton. 87 % gick till export, vilket motsvarar ca 66 miljarder
kronor. Mer än två tredjedelar av exporten gick till EU-länderna.
Avverkningen ökade under år 2003 och beräknas till ca 83,4 miljoner
kubikmeter. År 2002 uppgick avverkningen till 82,4 miljoner kubikmeter.
Avverkningens bruttovärde år 2002 beräknas till 21 miljarder kronor,
varav avverkningskostnader ca 8 miljarder kronor och rotnettovärde 14
miljarder kronor. Skogsnäringens produktionsvärde under år 2001 var 181
miljarder kronor. Skogsindustrins förädlingsvärde var ca 15 % av
tillverkningsindustrins totala förädlingsvärde. Det totala skogsbruksvärdet
vid 1998 års allmänna fastighetstaxering var 181 miljarder kronor.
Skogsbruksvärdet efter den årliga omräkningen 2003 var 231 miljarder
kronor. Importen av rundvirke och flis under år 2003 var 11,4 miljoner
kubikmeter barkat virke. Det är en minskning med 4 % jämfört med år
2002. Det totala importvärdet av rundvirke och flis uppgick till 4,6
miljarder kronor. Även om importnivån inte nådde upp till rekordåret
2000 då 12,8 miljoner kubikmeter importerades, spelar importen en viktig
roll för skogsindustrins virkesförsörjning.
Enligt konsekvensanalyser som utförts i Skogsstyrelsens regi bör det
vara möjligt att med nuvarande skogsvårds- och naturvårdsambitioner
successivt öka den uthålliga årliga avverkningen under den närmaste
100-årsperioden från nuvarande ca 80 miljoner kubikmeter till ca 90-95
miljoner kubikmeter. Även med dessa avverkningsnivåer kommer virkesförrådet
att fortsätta öka liksom andelarna lövträd, äldre lövrik skog, gammal
skog och antalet gamla grova träd. Grundläggande förutsättningar för
denna utveckling är en fortsatt strävan att nå de skogspolitiska målen.
I såväl den senaste utvärderingen av skogspolitiken år 2001 som i
utvärderingen år 1998 konstaterades brister både när det gäller
produktionsmålet och miljömålet. Den senaste uppföljningen av
föryngringsresultaten
visar att 25 % av de undersökta områdena inte uppfyller de krav som
ställs i skogsvårdslagen. När det gäller generell naturvårdshänsyn
uppfylls inte kraven i 19 % av områdena. Båda utvärderingarna visar på
ytterligare behov av insatser i form av rådgivning i produktions- och
miljöfrågor samt tillsyn särskilt vad gäller återväxtåtgärder. Vidare
behövs ökade insatser för områdesskydd.
Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet har alltsedan
skogsvårdsstyrelsernas
tillkomst utgjort en betydande del av organisationens verksamhet.
Uppdragsverksamheten utgör 26 % av verksamheten, beräknat som
tjänstgöringsdagar,
och 43 % av omsättningen. Omsättningen ökade något i förhållande till
år 2002 då uppdragsverksamheten utgjorde 26 % av verksamheten och 39 %
av omsättningen. Omsättningsökningen beror på att en större andel av de
arbetssökande i arbetsmarknadsprojekten har någon form av anställningsstöd.
Uppdragsverksamheten förväntas öka ytterligare genom ett avtal som
slöts i mars 2004 med Arbetsmarknadsverket och svenska ESF-rådet om en
kraftig ökning av arbetsmarknadssatsningen Gröna jobb.
Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen
för år 2003 avseende skogsvårdsorganisationen. Någon effektivitetsrapport
har inte lämnats.
Utgiftsutveckling inom politikområdet Skogspolitik
Miljoner kronor
Utfall2003 Budget20041 Prognos2004 Förslag2005 Beräknat 2006
Beräknat
2007
544 525 531 544 547 553
1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition
(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för år 2005.
Utskottets ställningstagande
Det framgår av propositionen att det arbete som lagts ned på miljösidan
medfört en positiv utveckling under hela 1990-talet, men att det
fortfarande återstår mycket arbete innan målet om att bevara biologisk
mångfald i skogslandskapet kan anses vara uppnått. Däremot har det på
produktionssidan skett ett negativt trendbrott när det gäller
föryngringsresultaten mellan utvärderingen år 1998 och utvärderingen år 2001.
Även röjningsaktiviteten ligger kvar på en alltför låg nivå. Utskottet
instämmer i regeringens uppfattning att insatser kommer att krävas både
av skogsnäringen själv och av skogsvårdsorganisationen om de båda
skogspolitiska målen skall nås. Dessutom ställer miljökvalitetsmålet
Levande skogar och dess delmål (prop. 2000/01:130, Svenska miljömål -
delmål och åtgärdsstrategier, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:326)
stora krav på engagemang från skogsvårdsorganisationens sida. Skog och
skogsbruk behandlas för övrigt även i flera av de andra miljökvalitetsmålen.
Av regeringens redovisning framgår att rådgivning och tillsyn har visat
sig vara effektiva redskap för att nå skogspolitikens mål. Rådgivningen
synes dessutom vara ett mer effektivt medel för att nå skogspolitikens
mål än omfattande statliga subventioner som tillämpas i många andra
länder. I övrigt vill utskottet avvakta resultatet av den utvärdering
av skogspolitiken som nu pågår.
41:1 Skogsvårdsorganisationen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och
avstyrker därmed ett yrkande (fp) om minskat anslag.
Propositionen
Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är central förvaltningsmyndighet
för skogsfrågor och chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Vidare
bör anslaget få användas för bidrag till vissa miljöorganisationer.
Regeringen bedömer att det ökande samarbetet inom EU kring skogsfrågor
kommer att ställa högre krav på svenskt engagemang. EU-arbetet kommer
därmed att ytterligare behöva prioriteras av skogsvårdsorganisationen.
Regeringen föreslår en anslagstilldelning för 2005 om 315,9 miljoner
kronor.
Motionen
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis en
minskning av medelstilldelningen med 162 967 000 kr i förhållande till
regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner regeringens förslag om medelstilldelning väl avvägt
och tillstyrker propositionen i denna del. Med hänvisning till detta
avstyrker utskottet motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i den del den
avser förslag om minskning av anslaget.
41:2 Insatser för skogsbruket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker tre motioner (m, kd, c) om annan medelstilldelning.
Utskottet avstyrker dessutom en motion (mp) om att det s.k. Nokåsanslaget
bör uppräknas.
Propositionen
Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen och täcker kostnaderna för
statsbidrag enligt förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket
och förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsåtgärder.
Anslaget finansierar bidrag till sådant ädellövskogsbruk som regleras
särskilt i skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och
kulturmiljövårdsåtgärder. Vidare täcker det statens kostnader för biotopskydd
och naturvårdsavtal. Anslaget får även användas för utvecklingsarbete
avseende kontinuitetsskogsbruk. Anslaget finansierar sedan sin tillkomst
år 1994 vissa administrationskostnader hos skogsvårdsorganisationen.
Dessa kostnader får, när det gäller de förordningsreglerade statsbidragen,
uppgå till högst 2 miljoner kronor för år 2005. Därtill kommer
skogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal,
som får uppgå till högst 35 miljoner kronor under år 2005. Utfallet för
anslaget under år 2003 var 11 miljoner kronor högre än anslagsnivån för
budgetåret. Anslagssparandet består till största delen av beslutade men
ännu ej utbetalade stöd.
Mot bakgrund av vad regeringen föreslagit i propositionen Svenska
miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) bör fortsatta
insatser göras för biotopskydd och naturvårdsavtal även under år 2005.
Regeringen föreslår att anslaget tillförs 60,5 miljoner kronor per år
för skogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal.
Regeringen föreslår vidare att anslaget tillförs 5 miljoner kronor per
år som får användas för utvecklingsarbete avseende kontinuitetsskogsbruk.
Anslaget bör liksom hittills till viss del kunna disponeras för
skogsvårdsorganisationens administrationskostnader, även vad gäller sådana
kostnader som är relaterade till biotopskydd och naturvårdsavtal.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2005 skall uppgå till 221,2
miljoner kronor.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4
delvis en minskning av medelstilldelningen i förhållande till regeringens
förslag om 65 500 000 kr. Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:MJ497
(kd) yrkande 46 delvis att anslaget bör ökas med 25 000 000 kr i
förhållande till vad regeringen föreslår. Centerpartiet å sin sida föreslår
en anslagsökning med 85 000 000 kr i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande
2 delvis.
I motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 36 föreslås att det anslag som finns
för skydd av natur och kulturmiljöer i skogslandskapet (Nokåsanslaget)
bör uppräknas för att tillgodose de stora behov som finns. Motionärerna
anför att dessa bidrag år 2002 uppgick till 7 miljoner, vilket inte på
långa vägar räcker för att täcka behovet. Motionärerna vill därför att
anslaget uppräknas och förenas med andra skyddsåtgärder, såsom information
och rådgivningsinsatser.
Utskottets ställningstagande
När det gäller yrkandet om att uppräkna den del av anslaget som omfattar
bidrag till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås) vill
utskottet anföra följande. Som regeringen anger i propositionen disponeras
det totala anslaget av Skogsstyrelsen för att bl.a. finansiera bidrag
för vissa natur- och kulturmiljövårdsåtgärder. Genom Nokåsprogrammet
kan markägare få 70 % av godkända kostnader för skötselberoende värden
i skogen ersatta. Anslaget för Nokåsprogrammet är enligt Skogsstyrelsen
för närvarande totalt 10,7 miljoner kronor. Stödet har hittills i sin
helhet varit finansierat med nationella medel men är sedan i år
delfinansierat från miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU-programmet).
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om vikten av detta
bidrag men anser sig inte berett att föreslå något riksdagsuttalande
med anledning av yrkandet. Därmed avstyrker utskottet förslaget i motion
2004/05:MJ434 (mp) yrkande 36. Yrkandena om höjda anslag som framställs
i motionerna 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande
2 ryms inte inom ramen för utgiftsområdet. Utskottet avstyrker därför
dessa. Sammanfattningsvis anser utskottet regeringens förslag väl avvägt
och tillstyrker detta. Därmed avstyrker utskottet också motion 2004/05:MJ473
(m) yrkande 4 i den del den berör detta anslag.
41:3 Internationellt skogssamarbete och 41:4 Från EG-budgeten finansierade
medel för skogsskadeövervakning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslagen 41:3 och 41:4.
Djurpolitik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna
åtgärder inom politikområdet. Med hänvisning till att Djurskyddsmyndigheten
inrättats avstyrker utskottet en motion (c) om att 20 miljoner kronor
bör tillföras ett nytt anslag för Centrala försöksdjursnämnden.
Propositionen
Omfattning
Politikområdet omfattar verksamhet som avser djur som människan håller
eller på annat sätt har tagit ansvar för samt den del av faunavården
som avser viltvård. Verksamhet vid Statens jordbruksverk med
distriktsveterinärorganisationen, Statens veterinärmedicinska anstalt,
Djurskyddsmyndigheten, Veterinära ansvarsnämnden, Livsmedelsverket,
Naturvårdsverket, Sametinget och länsstyrelserna ingår.
Djurskyddsmyndigheten inrättades den 1 januari 2004. Djurskyddsmyndigheten
är nu den centrala myndigheten avseende djurskydd enligt djurskyddslagen.
Detta är uppgifter som överlämnats från Jordbruksverket och Centrala
försöksdjursnämnden (CFN). Avveckling av CFN pågår.
Målet för djurpolitiken är ett gott djurskydd och ett gott djurhälsotillstånd
bland djur i människans tjänst och att viltstammarna förvaltas på ett
sådant sätt att oacceptabla skador på människor och egendom inte uppstår.
Etiska frågor är särskilt i fokus. En god djurhållning är en viktig
del i livsmedelskedjan. Den svenska grundtanken är att djurmiljön skall
anpassas till djurens behov i så hög grad som möjligt och att djuren
skall ges möjlighet att bete sig naturligt. Tillgång till näringsrikt
foder, fritt från smittämnen och föroreningar är en förutsättning för
friska djur och en god livsmedelskvalitet. Effektiva kontroller i alla
delar i livsmedelskedjan behövs för att säkerställa hög produktion,
livsmedelskvalitet och för att bibehålla god djur- och folkhälsa.
Kraven på djurpolitiken formuleras både nationellt och i EU men kräver
många gånger beslut på EU-nivå. Under år 2003 och början av år 2004 har
en rad beslut om ny lagstiftning fattats inom EU, och hög aktivitet
väntas också under kommande år. Också i arbetet med EU:s nya jordbrukspolitik
har djurens välfärd fått ett allt större utrymme. Den svenska regeringen
avser att aktivt verka på den internationella arenan för att denna
utveckling skall fortsätta och för att få gehör för den svenska modellen
avseende djurskydd och djur- och folkhälsa.
Resultatbedömning, analys m.m.
Sveriges djurhälsoläge har under år 2003 varit stabilt och gott. Sverige
har varit förskonat från större utbrott av allvarliga smittsamma
djursjukdomar, trots att sådana förekommer relativt frekvent i vår nära
omgivning. Att djurhälsoläget är gott visas också av den indikator som
valts för djurhälsa (antal sjukdomsanmärkningar på svin vid slakt
respektive juverinflammationer hos mjölkkor). Trenden är stabil eller
fallande, vilket tyder på ett totalt sett förbättrat hälsoläge. De
indikatorer som fastlagts för att följa utvecklingen på djurskyddsområdet
tyder på att också djurskyddet förbättrats år 2003 jämfört med år 2002.
Antalet förelägganden etc. eller anmälan till åtal har inte ökat trots
att fler tillsynsobjekt besökts (indikatorn "lokal tillsyn"), antalet
beslut hos länsstyrelserna om omhändertagande av djur respektive djurförbud
har minskat, och slutligen har antalet förprövade djurplatser totalt
sett ökat.
Inom zoonosområdet har år 2003 dominerats av det största salmonellautbrottet
i Sverige i modern tid. Smittkällan var foder. Totalt drabbades 48
besättningar. Berörda myndigheter agerade kraftfullt för att i möjligaste
mån begränsa utbredningen. Jordbruksverket fyllde väl sin koordinerande
roll och distriktsveterinärorganisationen (DVO) bidrog genom att effektivt
omdirigera personal för provtagning etc. till den drabbade regionen.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ställde snabbt de resurser
till förfogande som krävdes för analyser m.m., vilket visade att de
satsningar som gjorts för att skapa förbättrad beredskap givit resultat.
SVA uppvisade år 2003 ett underskott på 1,6 miljoner kronor. År 2002
var underskottet 5,9 miljoner kronor. En investeringsfas med om- och
tillbyggnader på drygt 100 miljoner kronor har just avslutats. All
SVA-verksamhet förutom blodproduktion har därmed kunnat samlas till
lokaler i Uppsala på samma område som Sveriges lantbruksuniversitet.
Statsanslaget höjdes år 2003 med 2 %, vari ingick 5 miljoner kronor
särskilt tilldelade medel för det nya säkerhetslaboratoriet. SVA:s nya
laboratorium innebär stärkt beredskap vid bioterrorism och avsiktlig
spridning av smittämnen.
På det veterinärorganisatoriska området inrättades i april 2003, under
ledning av statssekreteraren, en samarbetsgrupp med huvudsyfte att
förbättra samverkan mellan privatpraktiserande veterinärer och
distriktsveterinärer. Gruppens arbete har bl.a. lett till dels en modell för
hur privata veterinärer kan utöva tillsyn i enlighet med EU:s
mjölkhygiendirektiv (92/46/EEG), dels åtgärder för finansiering av
veterinärtjänster
för avlägset boende.
En viktig djurskyddsfråga för Sverige under år 2003 och våren 2004 har
varit förhandlingsarbetet inom EU rörande skydd av djur under transport.
Enighet har inte kunnat uppnås, men ett delresultat kan sägas vara att
Sverige bidragit till att blockera förslag som ur svensk synvinkel
snarare hade lett till försämring. En annan djurskyddsfråga som ännu
inte är fullständigt löst rör burhöns. I januari 2004 löpte de sista
dispenserna för värphöns i traditionella burar ut. Vid årsskiftet hölls
dock fortfarande minst 813 500 värphöns, eller ca 15 % av totalantalet,
i oinredda burar utan dispens. Jordbruksverket har därför polisanmält
27 företag som fortsatt håller värphöns i icke tillåtna burar.
Riksrevisionen bedömer att SVA:s och CFN:s årsredovisningar för 2003 i
allt väsentligt är rättvisande.
Utgiftsutveckling inom politikområdet Djurpolitik
Miljoner kronor
Utfall2003 Budget20041 Prognos2004 Förslag2005 Beräknat2006
Beräknat2007
440,
3 462,2 461,7 508,5 511,8 516,8
1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition
(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för år 2005.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkandena 1 och 2
delvis att 20 000 000 kr bör tillföras ett nytt anslag för Centrala
försöksdjursnämnden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att indikatorerna på förbättrat
djurskydd respektive djurhälsa visar att utvecklingen är positiv. Att
Sverige är det enda EU-land som inte drabbats av BSE och att fågelinfluensa
inte nått Sverige trots att stora utbrott drabbat länder i vår närhet,
tyder också på detta. Det är viktigt att det goda djurhälso- och
smittskyddsläget upprätthålls. Betoningen bör ligga på att arbeta
förebyggande och därmed undvika att problemen uppstår. Ett viktigt led i
arbetet för hög djur- och folkhälsa är kontroll- och bekämpningsprogram
för olika sjukdomar, men även de hälsoförebyggande program som utarbetas
i samarbete mellan Jordbruksverket och näringen. Det förebyggande arbetet
behöver dock kompletteras med fortsatt utveckling av beredskap för större
utbrott av djursjukdomar etc., med eller utan risk för folkhälsan, som
trots allt kan komma att inträffa. Som regeringen anför bör därför
Jordbruksverket i samarbete med övriga berörda myndigheter fortsätta
sitt arbete med den nationella strategin för beredskap vid djursjukdomsutbrott,
bl.a. genom praktiska beredskapsövningar.
På djurpolitikens område redovisar regeringen omfattande insatser för
att revidera lagstiftningen, både nationellt och inom EU. Ny kunskap i
form av vetenskapliga underlag tillkommer hela tiden och bidrar till
behov av förändring av lagar och regler. En speciell fråga med koppling
till lagstiftning är att Sveriges utestående ansökningar om tilläggsgarantier
behandlas inom EU. I februari 2004 beviljades tilläggsgarantier för en
rad fisksjukdomar. Det är en framgång och ambitionen bör vara att även
övriga utestående ärenden om tilläggsgarantier behandlas i EU inom rimlig
tid. Inom EU och internationellt har djurfrågorna fått allt större
uppmärksamhet. Ett fortsatt aktivt svenskt engagemang i internationella
forum bidrar till en positiv utveckling. Ambitionen är att verka för
att få gehör internationellt för den svenska modellen avseende djurskydd
och djur- och folkhälsa. EU-arbetet är fortsatt av särskilt stor betydelse
mot bakgrund av att en stor del av lagstiftningen beslutas inom EU.
Den statliga regleringen av djurförsöksverksamheten och den djurförsöksetiska
prövningen har enligt regeringens bedömning haft en stor betydelse för
att uppnå en begränsning av antalet försöksdjur. Den bidrar också till
en ökad etisk medvetenhet om frågor med anknytning till försöksdjursanvändning.
Det anförda innebär att utskottet inte har någon erinran mot regeringens
redovisning och resultatbedömning inom området för djurpolitik.
Bildandet av Djurskyddsmyndigheten förutsätts bidra till ett samlat
grepp om djurskyddsfrågorna. Tre rådgivande organ skall inrättas och
förväntas bli verkningsfulla redskap för samråd mellan bl.a. näring och
myndighet. Myndighetens rätt att meddela föreskrifter för djurskyddstillsynen
är också ett kraftfullt redskap som kommer att förstärka djurskyddet.
För att ytterligare belysa möjliga sanktionsmedel inom djurskyddet kommer
enligt regeringen ett system för djurskyddssanktionsavgift att utredas.
När det gäller motion 2004/05:MJ525 (c) yrkandena 1 och 2 i den del
det berör förslaget om inrättande av ett nytt anslag för Centrala
försöksdjursnämnden vill utskottet framhålla att Djurskyddsmyndigheten
övertagit uppgifterna från Centrala försöksdjursnämnden som nu håller
på att avvecklas. Utskottet som inte finner anledning för någon annan
bedömning än regeringens i detta avseende avstyrker motionen.
42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker en motion (kd) med krav dels på ytterligare
resurser för forskning om sjöfågelsdöden, dels på ett tydliggörande av
ansvaret för sjukdomar hos vilda djur.
Propositionen
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är veterinärmedicinskt expert-
och serviceorgan för myndigheter och enskilda och utreder bl.a. uppkomst,
orsak och spridningssätt av sjukdomar hos djur. SVA:s uppgift är att
uppnå och vidmakthålla en god djur- och folkhälsa. Arbetet bedrivs genom
förebyggande, diagnostiserande och bekämpande av infektionssjukdomar
hos djur. SVA medverkar vid utbrott av epizootiska sjukdomar och ansvarar
för Zoonoscenter i Sverige. SVA är veterinärmedicinskt centrallaboratorium
och svenskt referenslaboratorium enligt en rad EG-rättsakter.
SVA:s verksamhet består av anslagsfinansierade myndighetsuppgifter,
avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet och forskning. Uppdragsverksamhetens
intäkter inklusive uppdragsforskning har jämfört med år 2002 ökat från
200,2 miljoner kronor till 209,5 miljoner kronor år 2003.
Verksamheten vid SVA visar resultat i linje med satta mål. Det är viktigt
att utveckla arbetet med riskvärdering såsom riskidentifiering,
riskkategorisering och bedömning av exponering, också i samarbete med andra
aktörer. SVA bör prioritera detta arbete inom sina befintliga ramar.
Frågeställningar rörande ekologisk produktion (bl.a. foderhygien och
smittskydd i kretsloppet), liksom antibiotikaresistens, är också frågor
som SVA bör prioritera inom ramarna. De gångna årens händelser i EU har
på ett tydligt sätt visat hur viktigt det är att enskilda länder har en
god beredskap mot epizootier och andra allvarliga smittsamma djursjukdomar,
inklusive zoonoser. SVA har i detta sammanhang en viktig uppgift i
bevarandet av Sveriges goda djurhälsoläge och därmed också i att bidra
till god folkhälsa.
Regeringen föreslår att 99 735 000 kr anvisas under anslaget för år
2005.
Motionen
Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 43 att
ansvaret för sjukdomar hos vilda djur bör tydliggöras. Naturvårdsverket
ansvarar för de vilda friska djuren och Jordbruksverket för sjukdomar
hos tamdjur. Vid SVA uppskattar man att minst hälften av viltfåglarna
längs Sveriges kuster och stora sjöar är borta, och i Blekinge har
beståndet minskat med två tredjedelar. Motionärerna anser att ansvaret
för sjukdomar hos vilda djur också behöver tydliggöras genom en lämplig
förordning. Dessutom anser motionärerna att det är angeläget att SVA
tilldelas de medel som behövs för forskning kring sjöfågelsdöden.
Utskottets ställningstagande
När det gäller yrkandet om ett tydliggörande av ansvaret för sjukdomar
hos vilda djur som tas upp i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 43 vill
utskottet hänvisa till att den som i naturen hittar t.ex. en död trut
på SVA:s bekostnad kan skicka fågeln till SVA för obduktion. SVA kan då
i grova termer såsom naturlig död, viss typ av sjukdom eller inre skada
fastställa dödsorsaken. Detta registreras och utgör en passiv del i den
miljöövervakning som ankommer på SVA. Härutöver vill utskottet framhålla
Viltvårdsfondens finansiering av bl.a. viltforskning genom bidrag till
jägarorganisationernas arbete med jakt- och viltvård. Utskottet anser
att det inte är nödvändigt med ett tillkännagivande med anledning av
motionen i den del den avser ansvaret för sjukdomar hos vilda djur. När
det sedan gäller kravet på ytterligare medel för forskning om sjöfågelsdöden
vill utskottet hänvisa till att regeringens förslag om medelstilldelning
under anslaget är väl avvägt och att den av riksdagen fastställda ramen
för utgiftsområdet inte medger någon höjning av anslaget. Sammanfattningsvis
tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionen
i berörda delar.
42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker två motioner (fp, kd) om sänkning av
anslaget.
Propositionen
Anslaget disponeras för statens bidrag till distriktsveterinärorganisationen
(DVO). Jordbruksverket är chefsmyndighet för DVO. DVO är avpassad främst
för att tillgodose behovet av sjuk- och hälsovård hos djur inom
animalieproduktionen och hos hästar som används i jord- och skogsbruket. Om
det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan anvisas,
är en distriktsveterinär skyldig att även tillhandahålla djursjukvård
för övriga husdjur. DVO skall i samarbete med bl.a. den av lantbruksnäringen
organiserade hälsokontrollverksamheten medverka vid förebyggande åtgärder,
delta i kontroll och bekämpningsprogram samt utföra officiella
veterinäruppgifter. DVO finansieras till största delen av uppdragsgivarna,
dvs. i första hand djurägarna och i övrigt av anslag över statsbudgeten.
Anslaget belastas av kostnader för löner, varav kostnaderna för
jourverksamhet utgör en betydande del, samt för utbildning och gemensam
administration för organisationen. Under anslaget anvisas även medel
för att minska avlägset boende djurägares veterinärkostnader för vård
av jord- och skogsbrukets djur. Dessa medel får disponeras till veterinär
inom DVO eller annan veterinär som arbetar under liknande former. Enligt
förordningen (1994:1313) om avgifter vid veterinär yrkesutövning meddelar
Jordbruksverket föreskrifter om avgifter vid sådan veterinär yrkesutövning
som står under verkets tillsyn och som avser arbetsuppgifter som utförs
av en distriktsveterinär eller av annan veterinär på grund av en föreskrift
eller ett myndighetsförordnande.
Regeringen föreslår att 94 715 000 kr anvisas under anslaget för år
2005.
Motionerna
Enligt motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis vill Folkpartiet
liberalerna minska anslaget med 20 000 000 kr i förhållande till
regeringens förslag. Också Kristdemokraterna vill minska anslaget enligt
motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 delvis. Partiet anser att anslaget
bör tilldelas 25 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslår. Yrkandet
motiveras med att distriktsveterinärorganisationen under flera år med
undantag för år 1999 har redovisat ett ekonomiskt överskott och att det
därför är rimligt med en besparing på anslaget utan att det ger skadliga
effekter på verksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som finner regeringens förslag om medelstilldelning väl avvägt,
tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna
2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i de delar
de berör anslaget 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen.
42:3 Djurhälsovård
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker en motion (fp) om höjning av anslaget. Utskottet
tillstyrker vidare regeringens förslag om bemyndigande.
Propositionen
Under anslaget som disponeras av Jordbruksverket anvisas medel för
djurhälsovård i form av förebyggande hälsokontroll och till djursjukdatasystem.
Insatser skall begränsa skadeverkningarna av djursjukdomar och förebygga
spridning av smittsamma djursjukdomar som kan överföras till både djur
och människor.
Det av EU till hälften medfinansierade stödet till biodlingen som i
Sverige i huvudsak utnyttjas för bekämpande av bisjukdomar, totalt
omfattande 3 550 000 kr, beviljas för ett år i taget och löper i enlighet
med EU:s budgetår under perioden den 16 oktober till den 15 oktober.
Detta innebär att staten behöver åta sig framtida förpliktelser som
inte ryms inom ramen för redan beviljade anslag. Av denna anledning
föreslås att regeringen bemyndigas att under år 2005, i fråga om
förevarande anslag, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2006.
Medel från detta anslag bör fortsatt i huvudsak gå till djurhälsovård
i samarbete med näringens djurhälsoorganisationer. Även stöd till
biodling samt djursjukdata finansieras här. Primärproduktionens olika led,
däribland djurhållningen och dess påverkan på djurhälsan, har betydelse
för att uppnå uppsatta folkhälsomål. Detta perspektiv är centralt vid
användningen av anslaget.
Regeringen föreslår att 14 797 000 kr anvisas under anslaget för år
2005.
Motionen
Folkpartiet liberalerna anser i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36
delvis att anslaget skall tilldelas 5 000 000 kr mer än vad regeringen
föreslår.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringens förslag om medelstilldelning är väl
avvägt och tillstyrker därför förslaget. Därmed avstyrker utskottet
motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i den del den efterlyser en höjning
av anslaget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande.
42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker en motion (c) om höjning av anslaget. Utskottet
tillstyrker även regeringens förslag om bemyndigande.
Propositionen
Anslaget som disponeras av Jordbruksverket används för bekämpande av
och beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, varvid ersättning lämnas
enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) och lagen om
provtagning på djur m.m. (1992:1638) eller med stöd av lagarna meddelade
föreskrifter. Vidare används anslaget för bidrag till obduktionsverksamhet
samt för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller.
Sverige har ett unikt gott djurhälsoläge, vilket i sin tur har positiv
betydelse för folkhälsan. Detta har i stor utsträckning uppnåtts genom
kontroll- och bekämpningsprogram som i genomsnitt finansieras till
hälften av näringen och till hälften av staten. Inför budgetåret 2002
reducerades den statliga finansieringen av kontroll- och bekämpningsprogrammen
från 38 000 000 kr till 30 000 000 kr. Av de 30 000 000 kr var 10 000 000
kr finansierade genom återföring av handelsgödselskatt. År 2005 tillskjuts
15 000 000 kr för att nå upp till det beräknade resursbehovet på 35 000 000
kr. Åtgärderna är angelägna för att Sverige skall klara sina skyldigheter
gentemot EU vad gäller sjukdomsövervakningen. Programmens djurhälsofrämjande
och förebyggande insatser möjliggör snabba ingripanden och en kontinuerlig
övervakning. Denna utgör en förutsättning för att bibehålla befintliga
och skapa förutsättningar för ytterligare tilläggsgarantier i EG, liksom
att bibehålla sjukdomsfrihetsstatus, vilket har betydelse bl.a. i
handelssammanhang. Anslaget används även för nationell medfinansiering av
TSE-kontroller. Sverige är enligt EU:s krav skyldigt att för BSE
stickprovskontrollera 10 000 djur samt i tillägg testa alla självdöda och
avlivade djur. När det gäller scrapie hos får skall 6 050 tester också
genomföras för att uppfylla kraven. Kontrollerna finansieras delvis av
näringen. Kostnaden för TSE-provtagningen har ökat per den 1 januari
2004 eftersom EU-finansieringen sänkts från 10,5 euro till 8 euro/test,
vilket medför ett ökat behov av statlig finansiering med 3 000 000 kr.
Regeringen föreslår att den bemyndigas att under år 2005 ingå ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 3 500 000 kr under år 2006. Regeringen föreslår dessutom att
125 100 000 kr anvisas under anslaget för år 2005.
Motionen
Centerpartiet anser i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att
djurhälsovården och djurskyddsfrämjande åtgärder bör förstärkas och
föreslår i enlighet härmed att anslaget tilldelas 10 000 000 kr ytterligare
i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
I likhet med regeringen anser utskottet det angeläget att de olika
kontrollprogram som pågår kan fortsätta och finner regeringens förslag
till medelstilldelning väl avvägt. Det i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande
2 delvis framställda förslaget om en höjning av anslaget ryms inte inom
den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionen. Utskottet
tillstyrker dessutom det bemyndigande som regeringen föreslår.
42:5 Ersättning för viltskador
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker fyra motioner (fp, kd, c) om höjning av anslaget.
Utskottet avstyrker vidare en motion (kd) som behandlar frågan om var
medlen för ersättningen för rovdjursdödade renar bör anslås. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till bemyndigande.
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder för att
förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Rätten till
ersättning regleras i viltskadeförordningen (2001:724).
Årets inventeringar av järv, lo och varg visar att antalet lodjur minskat
något i renskötselområdet i förhållande till föregående år. I övrigt är
rovdjursantalet i stort sett oförändrat. Det är mycket viktigt att en
strategisk satsning görs för att introducera rovdjursstängsel i rovdjurens
naturliga utbredningsområde, så att den konflikt som annars kan bli
mellan rovdjursetablering och betesdrift undviks. Därför kommer en
omfördelning att ske inom ramen för anslaget för att stärka insatserna
utanför renbetesområdet då det gäller att förebygga skador på tamdjur.
Den som jagar är enligt 49 § jaktförordningen (1987:905) skyldig att
betala en viltvårdsavgift på 200 kr per jaktår till Viltvårdsfonden.
Medlen i Viltvårdsfonden används för att främja viltvården och andra
liknande syften som är förenliga med syftet med jaktlagen, bl.a.
finansieras viltforskning och lämnas bidrag till jägarorganisationernas
arbete med jakt- och viltvård. Viltvårdsfonden förvaltas av Kammarkollegiet.
Jaktåret omfattar tiden den 1 juli-den 30 juni. Huvuddelen av
viltvårdsavgifterna betalas till fonden i början av jaktåret medan utgifterna
är fördelade över kalenderåret. Regeringen föreslår mot denna bakgrund
att Kammarkollegiet bör ha tillgång till en särskild kredit för
Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kr.
Regeringen föreslår att 87 500 000 kr anvisas under anslaget för år
2005.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna anser i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36
delvis att anslaget bör tilldelas 3 000 000 kr mer än regeringens förslag.
Kristdemokraterna å sin sida anser i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande
46 delvis att anslagstilldelningen bör vara 4 000 000 kr högre än
regeringens förslag. Som skäl för detta anför Kristdemokraterna att hägnade
hjortar ofta räknas som vilt. Detta får den följden att man inte får
ersättning för rovdjursdödade hjortar i hägn trots att hjortarnas
möjligheter att fly undan rovdjuret är mycket begränsade i hägnet.
Kristdemokraterna föreslår dessutom att detta bör ges till känna för
regeringen (yrkande 41). Centerpartiet anser i motion 2004/05:MJ525 (c)
yrkande 2 delvis att det är viktigt att ersättningen för viltskador är
tillräcklig för att man skall acceptera en livskraftig rovdjursstam.
För att förebygga dessa skador bör anslaget ökas med 3 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag. Medlen skulle kunna användas till
bl.a. rovdjursstängsel.
För att säkra rovdjursstammens långsiktiga överlevnad i Sverige och
samtidigt undvika alltför hög koncentration i ett område är det enligt
motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 42 angeläget att rovdjuren sprids i
landet. Ersättningen för viltskador bör därför även i fortsättningen
betalas ut av staten och inte ingå i ett gemensamt ramanslag för Sametinget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner regeringens förslag om medelstilldelning under anslaget
väl avvägt och tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning
under anslaget. Därmed avstyrker utskottet motion 2004/05:MJ508 (fp)
yrkande 36 delvis. Med hänvisning härtill och till beslutet om utgiftsram
för utgiftsområde 23 (bet. 2004/05:FiU1), vilket har godkänts av riksdagen,
avstyrker utskottet även motionerna 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 41
och 46 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i berörda delar. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande.
När det gäller kravet i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 42 vill
utskottet påpeka att rätten till ersättning för skada av vilt sedan flera
år regleras i viltskadeförordningen (2001:724). Enligt bestämmelserna
betalar Sametinget ut ersättningen för skador på ren. Medlen härför
faller under detta anslag och ingår således inte i ett gemensamt ramanslag
för Sametinget. Utskottet avstyrker motionen.
42:6 Djurskyddsmyndigheten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsförslag och avstyrker tre
motioner (m, kd, c) med förslag till annan medelstilldelning. Utskottet
avstyrker dessutom två motioner (m, kd, c) med krav på att Djurskyddsmyndigheten
läggs ned. Regeringens förslag till bemyndigande tillstyrks av utskottet
och i samband därmed avstyrker utskottet två motioner (m) med anknytning
till dessa bemyndiganden.
Propositionen
Anslaget disponeras för Djurskyddsmyndighetens förvaltningskostnader,
tillsynsvägledning, forskning och utveckling, registerhållning samt
information och utbildning.
Forskning och utveckling beträffande djur och djurs behov är viktigt
för att klarlägga hur djurskyddet kan främjas. Det behövs mer kunskap
om djurs grundläggande beteenden och hur dessa är kopplade till de krav
som kan ställas på djurmiljön för att denna skall kunna anses hålla en
djurskyddsmässigt hög standard. Det ökade resursbehovet till bl.a.
djurskyddsforskning, registerhållning och förstärkt tillsynsvägledning
bedöms till sammanlagt 15 000 000 kr. De djurförsöksetiska nämnderna är
i dag delvis mycket hårt arbetsbelastade, och för att garantera en
grundlig prövning behöver utökade resurser avsättas. Den djurförsöksetiska
prövningen har analyserats i betänkandena Etisk prövning av djurförsök
(SOU 2002:86 och SOU 2003:107). I utredningen föreslås en rad åtgärder
som syftar till att förbättra den djurförsöksetiska prövningen. Förslagen
avses behandlas i en proposition till riksdagen. Det totala resursbehovet
med anledning av den kommande propositionen samt myndighetens kommande
handlingsplan för att begränsa antalet djurförsök bedöms till sammanlagt
10 000 000 kr. För att förbättra förutsättningarna att planera
forskningsprojekt föreslår regeringen att regeringen bemyndigas att under år
2005 i fråga om ramanslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten ingå ekonomiska
förpliktelser (i samband med forskningsprojekten) som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kr under år 2006.
Djurskyddsmyndigheten uppbär offentligrättsliga avgifter i ärenden enligt
djurskyddslagen (1988:534) och lagen (2000:537) om märkning och
registrering av hundar. Avgiftsinkomsternas storlek beräknas till ca 20,3
miljoner kronor årligen under perioden 2004 till 2007. Regeringen
föreslås få disponera avgiftsintäkterna avseende djurskydd enligt
djurskyddslagen samt märkning och registrering av hundar inom
Djurskyddsmyndighetens
område för att täcka statens kostnader för dessa verksamheter.
Regeringen föreslår att 86 674 000 kr anvisas under anslaget 42:6
Djurskyddsmyndigheten för år 2005.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 att
Djurskyddsmyndigheten inte behövs. Denna verksamheten kan skötas av
Jordbruksverket, och Moderaterna har anslagit 30 miljoner kronor för
detta ändamål till Jordbruksverket. Med hänvisning till detta anslår
Moderaterna 56 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit. Moderata
samlingspartiet föreslår dessutom att regeringens förslag om bemyndigande
under anslaget skall avslås (yrkande 1). Kristdemokraterna föreslår i
motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 delvis en anslagstilldelning med
25 000 000 kr mindre än regeringens förslag. Centerpartiet anser i motion
2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att Djurskyddsmyndigheten bör läggas
ned och föreslår att inga medel tilldelas anslaget. Kravet på att lägga
ned Djurskyddsmyndigheten upprepas i motionerna 2004/05:MJ259 (m, kd,
c) och 2004/05:MJ513 (m) yrkande 1.
Enligt motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 3 delvis bör regeringen årligen
återkomma till riksdagen med en redovisning för hur de avgiftsintäkter
som influtit till Djurskyddsmyndigheten disponeras.
Utskottets ställningstagande
Som angivits ovan inrättades Djurskyddsmyndigheten den 1 januari 2004.
Med detta tas ett samlat grepp över djurskyddsfrågorna, och utskottet
delar regeringens uppfattning att detta innebär en ambitionshöjning som
förväntas kunna motsvara de ökande krav som ställs i samhället. Utskottet
anser vidare att den av regeringen föreslagna medelstilldelningen är
val avvägd. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker förslagen i motionerna 2004/05:MJ473 (m) yrkande
4, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 om
annan medeltilldelning under anslaget och i motionerna 2004/05:MJ259 (m,
kd, c) och 2004/05:MJ513 (m) yrkande 1 om att avveckla Djurskyddsmyndigheten.
Utskottet tillstyrker dessutom regeringens förslag till bemyndigande
om att få besluta om vissa bidrag. Därmed avstyrks motion 2004/05:MJ473
(m) yrkande 1.
Riksrevisionen har i rapporten Rätt avgifter? Statens uttag av tvingande
avgifter (RiR 2004:17) funnit det vara något oklart om riksdagen
uttryckligen bemyndigat regeringen att förfoga över avgiftsintäkterna från
Jordbruksverkets resultatområden Djur och Växt. Viss verksamhet inom
dessa resultatområden har förts över till Djurskyddsmyndigheten. Utskottet
anser i likhet med regeringen att det bör klargöras att regeringen får
disponera avgiftsintäkterna från dessa verksamheter för att täcka statens
kostnader för verksamheterna. Regeringens förslag till bemyndigande i
denna del tillstyrks därför. I propositionen redovisar regeringen de
intäkter och kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten som berör
Djurskyddsmyndigheten och påpekar att regeringen årligen har gjort en
sådan redovisning. Det framgår vidare av propositionen (volym 1, s.
259) att regeringen avser att redovisa totala intäkter och kostnader
per politikområde. Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen
och den som framförs i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 3 delvis om att
intäkter, däribland Djurskyddsmyndighetens avgiftsintäkter, och kostnader
bör redovisas för riksdagen varje år. Det anförda innebär enligt utskottet
att motionen i den här delen är tillgodosedd.
Livsmedelspolitik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna
åtgärder inom politikområdet. Utskottet avstyrker motionsförslag om att
inrätta nya anslag för skördeskadeskydd (kd) och för ett nytt verk för
landsbygden och de areella näringarna (fp). Utskottet anser i likhet
med regeringen att statens ansvar för jordbruket bör vara av samma
omfattning som för andra företagare och näringar och att staten inte
skall ha något särskilt ansvar för skördeskador i samband med
naturkatastrofer.
Propositionen
Omfattning m.m.
Till politikområdet hör verksamheter som kan hänföras till EU:s gemensamma
fiskeripolitik, verksamheter tillhörande området säkra livsmedel samt
EU:s gemensamma jordbrukspolitik, med undantag för verksamhet som kan
hänföras till förordningen (EG) nr 1257/99 och därmed sammanhängande
verksamhet. Områdets utgifter bestäms i stor utsträckning av beslut
inom EU men är också till vissa delar, främst vad gäller delar av området
säkra livsmedel, baserade på nationella beslut.
Verksamhetsområdena omfattar vegetabilie- och animalieproduktion,
trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, konsumentfrämjande åtgärder
inom livsmedelsområdet, statistikproduktion på jordbruks- och
livsmedelsområdet, jordbruksadministration, fiskeriadministration m.m. Centrala
förvaltningsmyndigheter inom politikområdet är Statens jordbruksverk,
Fiskeriverket och Livsmedelsverket. Andra myndigheter inom politikområdet
är Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd samt Livsmedelsekonomiska
institutet.
Riksrevisionen bedömer att Jordbruksverkets, Livsmedelsverkets,
Fiskeriverkets, Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnds och
Livsmedelsekonomiska institutets årsredovisningar för 2003 i allt väsentligt
är rättvisande.
Politikens inriktning
Verksamhetsområde Jordbruk
Utgångspunkten för regeringens arbete med EU:s gemensamma jordbrukspolitik
är de principer som riksdagen antog vid behandlingen av propositionen
Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken
inom Europeiska unionen (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr.
1997/98:241). Riksdagen beslutade tre övergripande mål för regeringens
arbete med att förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU,
nämligen att jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion skall styras
av konsumenternas efterfrågan, att produktionen skall vara långsiktigt
hållbar både från ekologiska och ekonomiska utgångspunkter samt att EU
skall medverka till global livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda
frihandelns principer även på jordbruks- och livsmedelsområdet.
Reformbehoven av den gemensamma jordbrukspolitiken har varit påtagliga
då budgetkostnaderna är stora, överproduktionen är betydande,
konsumentpriserna är höga och byråkratin är omfattande. De höga
produktionsstöden
har drivit upp intensiteten i jordbruksproduktionen, vilket har skapat
ett ensidigt jordbruk där miljön och djuromsorgen har blivit lidande.
I
juni 2003 träffade EU:s jordbruksministrar en politisk överenskommelse
om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken och i april 2004
träffades en politisk överenskommelse om reform för bl.a. tobak och
olivolja. Besluten om den framtida jordbrukspolitiken har även inneburit
att EU:s position i WTO-förhandlingarna har stärkts. Den 1 augusti 2004
uppnåddes en överenskommelse i WTO.
Verksamhetsområde Fiske
Fiskeripolitiken är ett av de gemensamma politikområdena inom EU. Endast
i begränsad omfattning kan medlemsstaterna införa nationella regler.
En ny grundförordning för den gemensamma fiskeripolitiken antogs i
december 2002. Den betonar vikten av att de levande akvatiska resurserna
nyttjas på ett hållbart sätt och att fiskeverksamhetens negativa påverkan
på de marina ekosystemen minimeras. Grundförordningen innehåller åtaganden
om bl.a. en mer långsiktig anpassning av fiskeriförvaltningen genom
fleråriga förvaltnings- eller återhämtningsplaner. Dessa skall baseras
på försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen.
Sverige kommer även fortsättningsvis att vara drivande i arbetet för
striktare och effektivare tillämpning av den gemensamma fiskeripolitiken
så att den negativa beståndsutvecklingen kan hävas och ett hållbart
fiske uppnås. Det allvarliga hot som den europeiska fiskeflottans
överkapacitet utgör för arter som torsk och ål måste åtgärdas. Tillämpningen
av försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen baserat på vetenskapliga
råd spelar därvid en viktig roll. Sverige kommer fortsatt att sträva
efter att försiktighetsprincipen tillämpas och att fiskekvoter och
förvaltningsåtgärder baseras på de vetenskapliga råden främst från
Internationella havsforskningsrådet (ICES). Detta innebär att frågan om
fiskestopp kommer att drivas när rådgivningen så föreslår, t.ex. då det
gäller det östra beståndet av östersjötorsk för år 2005.
Den gemensamma fiskeripolitiken är tillämplig i alla delar av världen
där EU-fiske bedrivs. EU agerar även i internationella och regionala
organ på fiskets område. Sverige bör därvid verka för ett genomförande
av de internationella instrument på fiskeripolitikens område som
framförhandlats under det senaste decenniet. Nationellt skall fiskeripolitiken
bidra till att miljökvalitetsmål och delmål uppnås under miljömålen Hav
i balans samt levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag.
Säkra livsmedel
För att konsumenterna skall kunna lita på att maten är säker krävs ett
bra regelverk, en god livsmedelstillsyn och tillgång till vederhäftig
och oberoende information. Som grund och stöd för detta krävs forskning
om det vi äter och om hur maten påverkar oss. Regeringen kommer att
verka för att kostens och den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa
och välbefinnande även framöver utgör en central del av debatten på
området.
Större delen av regelverket på livsmedelsområdet är harmoniserat inom
EU. Det innebär att ingen medlemsstat kan ha vare sig strängare eller
liberalare bestämmelser i sitt land. Regeringen prioriterar därför det
gemensamma lagstiftningsarbetet.
Det arbete som bedrivs inom ramen för Codex Alimentarius, FAO:s och
WHO:s gemensamma livsmedelsstandardiseringsorgan, får allt större
betydelse. Den svenska regeringen och övriga EU-medlemsstaters regeringar
prioriterar därför det arbete som sker i Codex Alimentarius.
Resultatbedömning, analys m.m.
Jordbruk
Indikatorer som visar på en positiv utveckling för det svenska jordbruket
är bl.a. den ökade produktionsvolymen och högre arrende- och markpriser.
Strukturomvandlingen har resulterat i färre men större jordbruksföretag.
Värdet av jordbruksföretagens investeringar är en indikator som kan
åskådliggöra jordbrukets utveckling över tiden och företagarnas
förväntningar om framtida utveckling. Mellan år 2000 och 2002 uppgick
investeringarna i genomsnitt till knappt 4,2 miljarder kronor per år.
Osäkerheten kring genomförandet av den senast beslutade jordbruksreformen
kommer troligen att vara en bidragande faktor till minskande investeringar
2003 och 2004.
Sverige kommer att införa ett från produktionen frikopplat stöd fr.o.m.
den 1 januari 2005. För Jordbruksverket och länsstyrelserna innebär
genomförandet av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken där även
förändringar i miljö- och landsbygdsprogrammet ingår förändrade
arbetsuppgifter i form av utveckling av nya IT-system, informationsinsatser,
nya administrativa rutiner m.m. Dessa åtgärder kommer att resultera i
ökade kostnader under en övergångsperiod. Regeringen föreslår på
tilläggsbudget i samband med denna proposition att sammanlagt 59 miljoner
kronor anvisas år 2004 till Jordbruksverket och länsstyrelserna för
detta ändamål. Regeringen avser att ytterligare pröva frågan om
resursbehovet under genomförandefasen och om så krävs återkomma till frågan
under 2005.
Med hänsyn till den förändring av arbetsuppgifterna som reformen av den
gemensamma jordbrukspolitiken innebär för Jordbruksverket och länsstyrelserna
också på sikt så avser regeringen att under 2005 initiera en översyn av
jordbruksadministrationen för att fortsätta utvecklingen av en
kostnadseffektiv och modern förvaltning.
Jordbruksverket kommer löpande att följa upp jordbrukssektorns utveckling
som en följd av reformen. Frikopplingen av stöden kommer sannolikt att
medföra en minskad spannmåls- och nötköttsproduktion. Då all jordbruksmark
blir stödberättigad innebär detta också att slåttervallens relativa
lönsamhet gentemot spannmålsproduktionen stärks jämfört med dagens
situation.
Fiske
Läget är allvarligt för bl.a. torsk-, ål- och kummelbestånden (generellt)
samt för gädda, abborre och sill i Östersjön (specifikt). En positiv
utveckling har dock skett för framför allt skarpsill men även lax i
Östersjön och sill i Nordsjön. Mot denna bakgrund är de förstärkta
instrumenten i den gemensamma fiskeripolitiken och de ökade möjligheterna
att integrera miljöskyddande åtgärder i fiskeripolitiken viktiga. En av
de viktigaste komponenterna inom gemenskapens resurspolitik får anses
vara tillämpningen av återhämtningsplaner.
Arbetet med att genomföra gemenskapens strategi för en hållbar utveckling
inom fiskesektorn (Cardiffstrategin) fortsätter genom test av indikatorer
för hållbar utveckling och uppföljning av den pågående miljöintegreringen
genom EU-kommissionens syntesrapporter.
Fiskbeståndens tillstånd ställer allt större krav på kontrollmyndigheternas
förmåga att genomdriva såväl den nationella som den gemensamma
fiskeripolitiken.
Regeringens bedömning är att målet för Kustbevakningens kontroll av
fisket i stort har uppnåtts när det gäller både de segmentbaserade målen
för landningskontroll och kontroller till sjöss. Fortsatta ansträngningar
bör göras för att uppnå målen inom samtliga segment. Vidare kan vissa
brister konstateras i kontrollen avseende provtagningar av landningar
av osorterad pelagisk fisk. Avseende förvaltningen av fiskeflottan är
det grundläggande målet att flottan skall vara i balans med tillgängliga
fiskresurser.
EU:s utvidgning kommer med all sannolikhet att innebära en bättre
förvaltning av fisket i Östersjön och kommer att ha stor betydelse för
kontrollinsatser och kontrollens inriktning.
Säkra livsmedel
Sammantaget anser regeringen att Livsmedelsverket bidragit till att
uppfylla målet för politikområdet. De rättsakter på livsmedelsområdet
som förhandlats färdigt på gemenskapsnivå har också bidragit till att
uppfylla målet för politikområdet. Livsmedelsverket har fortsatt
utvecklingen mot en 24-timmarsmyndighet. Den ständiga förbättringen av
webbplatsen är den viktigaste delen av detta arbete.
Statens ansvar för skördeskadeskydd i samband med naturkatastrofer
I budgetpropositionen för år 2002 angavs att regeringen anser att varje
näring och produktionsgren i mesta möjliga mån bör bära sina
produktionskostnader och att resultatvariationer är något som varje företag
måste ta med i beräkningen. Det påpekades vidare att regeringens
uppfattning är att staten även fortsättningsvis bör ha ett visst övergripande
ansvar vid skördeskador av naturkatastrofkaraktär som drabbar stora
områden (prop. 2001/02:1). Förslaget antogs av riksdagen, men i samband
med behandlingen av budgetpropositionen framfördes att behov förelåg av
att se över den närmare omfattningen av statens ansvar för skördeskador
i samband med naturkatastrofer (bet. 2001/02:MJU2, rskr. 2001/02:106).
Med anledning av det behov som riksdagen uppmärksammat tillsatte den
dåvarande jordbruksministern en arbetsgrupp inom Jordbruksdepartementet
med uppdrag att se över omfattningen av statens ansvar för skördeskador
i samband med naturkatastrofer. Arbetsgruppen fann det, i sin rapport
Statens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer (dnr
Jo2003/1612), inte möjligt att kvantifiera hur mycket större än tidigare
år skadorna skulle vara för att ett statligt ansvar skulle träda in.
Rapporten har remissbehandlats.
Utgiftsutveckling inom politikområdet Livsmedelspolitik
Miljoner kronor
Utfall2003 Budget20041 Prognos2004 Förslag2005 Beräknat2006
Beräknat2007
3
226,4 7 680,9 6 639,9 7 852,8 8 359,5 8 771,3
1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition
(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för år 2005.
Motionerna
Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 29 att
jordbruket på grund av näringens speciella natur och starka väderberoende
bör ha ett statligt garanterat skydd vid skördeskadekatastrofer. I
yrkande 46 delvis föreslår motionärerna att 15 000 000 kr anslås på ett
nytt anslag för ersättning till skördeskador.
Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis att
504 413 000 kr bör anslås för ett samlat verk, Verket för landsbygden
och de areella näringarna (LAN). I LAN skall alla frågor som hör till
näringsdelen av jord, skog, fiske och landsbygdsutveckling ingå. Det
innebär de verksamheter som till stor del nu ingår i Glesbygdsverket,
Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket. Den del av Fiskeriverket
som berör havsmiljön bör falla in under Naturvårdsverkets ansvarsområde.
Ansvarsfördelningen mellan länsstyrelser och nuvarande skogsvårdsstyrelse
(i framtiden en del av LAN) avseende skogliga skyddsfrågor bör tydliggöras
och renodlas.
Utskottets ställningstagande
Jordbruk
Utskottet instämmer i att en utveckling av jordbrukspolitiken förutsätter
en övergång från marknadsprisstöd till riktade insatser på miljö- och
landsbygdsområdet. Produktionen bör styras av konsumenternas efterfrågan.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det kan vara motiverat att
gå in med stöd för att tillfredsställa samhällets krav och behov av
kollektiva nyttigheter som marknaden inte förmår att tillfredsställa
men som jordbruket kan bidra med för att uppnå målet för en ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Även utskottet
anser att regeringen bör eftersträva att sänka de samhällsekonomiska
kostnaderna samt budgetkostnaderna.
Utskottet instämmer även i att en av regeringens ambitioner bör vara
att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. På en gemensam
EU-marknad är de nationella regelverken av stor betydelse för sektorns
konkurrenskraft. Sverige bör arbeta aktivt på EU-nivå för att höja
ambitionsnivån inom bl.a. djurskydds- och miljöskyddslagstiftningen med
den svenska lagstiftningen som förebild. Som regeringen anför innebär
reformen av EU:s jordbrukspolitik, med stöd frikopplade från produktionen,
en väsentlig förändring av grunderna för jordbruksföretagens ekonomi.
Detta leder till att bl.a. produktionsmedelsskatter får större relativ
tyngd vid beslut om fortsatt produktion och nyinvesteringar inom jordbruket.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 2005 att nuvarande
skattesats för dieselolja i miljöklass 1 som används i yrkesmässig
jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet sänks från 2005 med ca
2 kr per liter. Utskottet instämmer i att en sänkt skatt på diesel som
används inom jordbruket kommer att få positiva effekter för lönsamheten
och konkurrenskraften för den svenska livsmedelsproduktionen.
Som regeringen anfört gör frikopplingen av de produktionskopplade
direktstöden att svenska jordbrukare inte längre behöver producera för
stödsystemen utan i stället kan svara mot en ökad efterfrågan på svenska
jordbruksråvaror från utlandet och från svensk livsmedelsindustri.
Även utskottet anser att frikopplingen av de nuvarande direktstöden
kommer att medföra en minskad lönsamhet i vissa produktionsgrenar inom
jordbruket. Det ökade trycket på kostnadsminskningar kommer sannolikt
att leda till att takten i strukturrationaliseringen ökar. Frikopplingen
ger jordbruket stora möjligheter att anpassa sig till konsumenternas
efterfrågan och producera med lönsamhet. Därigenom kommer jordbrukarna
att på sikt bli mindre beroende av stödsystemen. På lite längre sikt
ger reformen alltså möjligheter till ökad lönsamhet i jordbruket.
Utvecklingen kommer också eventuellt att gå mot fler mindre deltidsjordbruk
med ett ökat inslag av diversifiering.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en genomgripande reform av
sockersektorn inom EU är viktig och att ytterligare reformering av EU:s
reglering för frukt och grönsaker är nödvändig.
Utskottet har beslutat att under innevarande riksdagsår följa upp och
analysera regeringens redovisning av resultat för politikområdet
Livsmedelspolitik i budgetpropositionerna för åren 2005 och 2006 samt att
göra en fördjupad uppföljning inom någon del av politikområdet. Resultatet
av utskottets arbete med uppföljningen kommer att redovisas vid lämpligt
tillfälle, troligtvis vid beredningen av budgetpropositionen för år
2006.
Fiske
Som regeringen anför har under de 20 år som den gemensamma fiskeripolitiken
funnits lagstiftningen successivt utvecklats, avseende såväl antalet
reglerade bestånd och förvaltningsverktyg som kontrollens omfattning.
Målen om att skydda och bevara de levande akvatiska resurserna har dock
inte uppfyllts utan situationen för de flesta fiskbestånden har visat
en negativ utveckling.
Utskottet instämmer med regeringen i att fiskeriförvaltningens praktiska
tillämpning av försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen bör ha hög
prioritet både nationellt och regionalt. Ett uttryck härför bör vara de
fleråriga planer som redan fastlagts för flera bestånd och som är under
utarbetande för andra.
Utskottet anser i likhet med regeringen att fiskerikontroll bör utgöra
en viktig del i en ansvarsfull hushållning med fiskresurserna. För att
säkerställa beståndens förnyelse är det nödvändigt att förhindra överfiske.
Säkra livsmedel
Utskottet instämmer i att den förstärkning av stödet till den kommunala
livsmedelstillsynen som Livsmedelsverket gjort var nödvändig för att
förbättra tillsynens kvalitet och öka likvärdigheten i tillsynen. Det
är angeläget att Livsmedelsverket ytterligare förbättrar detta stöd i
dialog med de lokala tillsynsmyndigheterna. Som regeringen framhåller
bör Livsmedelsverket, särskilt mot bakgrund av den höga graden av
anslagsfinansiering, göra en översyn av den egna kunskapsuppbyggnadens
vetenskapliga kvalitet och dess relevans för myndighetens övriga verksamhet.
Även riksdagen har framhållit behovet av en översyn av Livsmedelsverkets
verksamhet (jfr bet. 2001/02:MJU22 s. 14).
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att konsumenterna
kan välja mellan ett stort utbud av livsmedel. Oavsett priset på livsmedlen
skall konsumenten kunna lita på att de är säkra. Den information som
ges på förpackningarna i form av märkning och annan information skall
vara tillräckligt tydlig och bra för att konsumenterna skall kunna göra
ett medvetet val.
Statens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer m.m.
Som regeringen anför har det över tiden skett en svängning i politiken
vad gäller synen på jordbruket och jordbrukarens roll. Jordbrukaren har
alltmer kommit att ses som en företagare på samma premisser som andra
företagare. Jordbrukaren tillskrivs en viktig roll utöver den direkta
produktionen av råvaror till livsmedel och vissa tekniska ändamål som
producent av kollektiva nyttigheter, t.ex. ett öppet och varierat
landskap och biologisk mångfald, produkter som marknaden ofta inte ger
tillräcklig ersättning för.
Den förändrade synen på jordbrukaren som företagare innebär att något
särskilt skydd just för jordbrukare i händelse av naturkatastrof som
drabbar stora områden är mindre befogat än tidigare. Statens ansvar för
jordbrukare bör vara av samma omfattning som för andra företagare. Det
förutsätts således att jordbrukets situation vid eventuella väderbetingade
olyckor prövas på samma sätt som för övriga drabbade.
En lantbrukare som vill försäkra sig om en viss inkomst och vill fördela
resultaten över åren åstadkommer enligt utskottets uppfattning detta
främst genom en sund företagsekonomisk styrning och riskspridning, t.ex.
genom diversifiering av produktionen.
Behovet av ett skydd mot skördeskador har enligt utskottets uppfattning
snarare minskat än ökat, eftersom lantbrukarnas inkomstandel från
arealstöd generellt sett har ökat. Detta förhållande har accentuerats
ytterligare i och med halvtidsöversynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik
där stödet frikopplats från produktionen. Därmed får stödet i ännu större
utsträckning karaktären av ett inkomststöd.
Utskottet instämmer i vad regeringen anfört i fråga om skördeskador och
tillstyrker regeringens förslag i den delen. Den 24 november 2004
fastställde riksdagen ramen för utgiftsområdet för budgetåret 2005 till
14 655 991 000 kr. Utskottet avstyrker förslaget i motion 2004/05:MJ497
(kd) yrkandena 29 och 46 i berörda delar med hänvisning till vad som
anförts ovan och till att det inte ryms inom den fastställda ramen för
utgiftsområdet. Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot
redovisningen av politikens inriktning och resultatbedömningen och avstyrker
därmed även förslaget till nytt anslag i motion MJ508 (fp) yrkande 36
delvis.
Lagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter ändras så att bestämmelserna i lagen, utöver pris-
och marknadsreglering, kommer att gälla direktstöd och särskilda stödsystem
i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av
gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma
jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.
Propositionen
Lagändringen innebär endast att lagen anpassas till ändringar i EG:s
regelverk. De områden som omfattas av EG:s direktstöd och särskilda
stödsystem har tidigare varit en del av pris- och marknadsregleringen.
Det är således inte fråga om någon faktisk utökning av lagens
tillämpningsområde. För den enskilde innebär lagändringen som sådan inte
något nytt i sak. De förändringar för den enskilde som kan bli aktuella
följer i stället direkt av EG:s stödförordning, vilken således avser
områden som annars skulle omfattats av ändringar inom pris- och
marknadsregleringen.
Förslaget har under beredningen delats med Jordbruksverket som inte har
haft något att erinra mot den föreslagna ändringen. Med beaktande av
att den föreslagna lagändringen inte innebär någon ändring i sak har
någon ytterligare beredning inte bedömts vara behövlig. Lagändringen
har inte bedömts vara av sådan karaktär att förslaget behövt remissbehandlas
eller granskas av Lagrådet.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anför finns i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter vissa bestämmelser om kontroll etc. som behövs för
administreringen av EG:s jordbruksstöd. Antagandet av rådets förordning
(EG) nr 1782/2003 föranleder ändring i lagen. Rådet har genom förordningen
beslutat om en ny stödordning, direktstöd, som kommer att ersätta delar
av stöden i de nuvarande marknadsregleringarna. Samma behov av kompletterande
bestämmelser i svensk lag som tidigare kommer att finnas för den nya
stödordningen.
Utskottet instämmer i att 1 § i lagen bör ändras så att bestämmelserna,
utöver pris- och marknadsreglering, kommer att gälla direktstöd och
särskilda stödsystem enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003.
Mål för politikområde Livsmedelspolitik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nytt mål för politikområdet.
Propositionen
Regeringen föreslår att målet för livsmedelspolitiken skall vara en
ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som
speglar konsumenternas efterfrågan. Målet för politikområdet har tidigare
varit en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anför tar det nu gällande målet i praktiken enbart fasta
på de förutsättningar som bör gälla för produktionen. För att bättre
spegla de ambitioner som finns när det gäller nyttan även för konsumenterna
anser utskottet i likhet med regeringen att målet bör ändras till ett
mål som tydligare sätter fokus även på konsumenten.
43:1 Statens jordbruksverk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under
anslaget och avstyrker motionsyrkanden om annan medelstilldelning (m,
fp, c). Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om bemyndigande.
Utskottet tillstyrker vidare förslaget att regeringen får disponera
avgiftsintäkterna för resultatområdena Djur, Distriktsveterinärorganisationen
och Växt vid Jordbruksverket för att täcka statens kostnader för
verksamheterna.
Propositionen
Anslaget belastas med Statens jordbruksverks förvaltningskostnader,
länsstyrelsernas kostnader för ajourföring av blockdatabasen, Tullverkets
särkostnader för exportbidragskontroller m.m. Vidare får anslaget
användas för bidrag till vissa miljöorganisationer. Jordbruksverket skall
medverka till en korrekt tillämpning av EU:s regelverk så att finansiella
korrigeringar undviks. Jordbruksverket är fondkoordinator för EU-stöden
och det enda ackrediterade utbetalningsstället för EU-stöden som
finansieras av EU:s jordbruksfonds garantisektion. Jordbruksverket bistår
regeringen och medverkar i EU-arbetet och internationellt arbete inom
jordbruksområdet.
Jordbruksverket uppbär och disponerar avgifter som härrör från foderkontroll,
införsel av djur, köttklassificering, avgifter för djurmärken, avgifter
enligt förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer,
äggmärkning, exportpass, avgifter för animaliska biprodukter, BSE-tester
i normalslakten samt pass för sällskapsdjur, vilka redovisas under
resultatområde Djur och avgifter som härrör från registren för nöt, gris,
höns, får och get, vilka redovisas under resultatområde Djurregister,
vissa avgifter inom distriktsveterinärorganisationen för kontroller
inom mjölkproduktionen, gränskontroll och övriga officiella uppdrag
samt avgifter som härrör från växtinspektionen, avgifter enligt
förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer, PET
hanteringstillstånd enligt förordningen (1991:338) om vissa dryckesförpackningar
samt dispenser angående djurtäthetsregler, vilka redovisas under
resultatområde Växt.
Eftersom utbetalningarna av EU-stöd ersätts i efterskott från EU-budgeten
uppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta
kreditbehov till 6 000 000 000 kr för år 2005. Vidare bör anslaget få
användas för bidrag till vissa miljöorganisationer.
Regeringen föreslår en anslagstilldelning för år 2005 om 308 346 000 kr.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anför i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 3
delvis att riksdagen bör begära att regeringen årligen återkommer till
riksdagen med redovisning för hur de avgiftsintäkter som influtit till
Statens jordbruksverk har disponerats. Förslaget kan accepteras av
praktiska skäl, men regeringen bör årligen informera riksdagen hur dessa
medel används. Enligt motionens yrkande 4 delvis behövs inte
Djurskyddsmyndigheten. I konsekvens härmed tillför motionärerna Jordbruksverket
ytterligare 30 000 000 kr för ändamål som nu avses utföras av
Djurskyddsmyndigheten.
Folkpartiet anför i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis att
Jordbruksverket bör omvandlas till en effektiv enhet Verket för landsbygd
och areella näringar, LAN, med fokus på bred landsbygds- och kustutveckling.
Anslaget bör därför minskas med 308 346 000 kr.
Centerpartiet anför i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att
Djurskyddsmyndigheten bör läggas ned. Dess uppgifter bör återföras och
uppdras åt Jordbruksverket och Centrala försöksdjursnämnden. Det nu
aktuella anslaget bör förstärkas med 15 000 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Riksrevisionen har i rapporten Rätt avgifter? Statens uttag av tvingande
avgifter (RiR 2004:17) funnit det vara något oklart om riksdagen
uttryckligen bemyndigat regeringen att förfoga över avgiftsintäkterna från
Jordbruksverkets resultatområden Djur och Växt. Utöver dessa resultatområden
förfogar regeringen över avgiftsintäkter från resultatområdet
Distriktsveterinärorganisationen. Utskottet anser i likhet med regeringen att
det bör klargöras att regeringen får disponera avgiftsintäkterna från
dessa tre resultatområden för att täcka statens kostnader för verksamheterna
och tillstyrker därför propositionen i denna del. Regeringen har årligen
redovisat avgiftsintäkterna för riksdagen. Det framgår av propositionen
(volym 1 s. 259) att regeringen redovisar totala intäkter och kostnader
per politikområde. Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen
och den som framförs i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 3 delvis om att
intäkter, däribland Jordbruksverkets avgiftsintäkter, och kostnader bör
redovisas för riksdagen varje år. Motionen bör härmed anses vara
tillgodosedd i den här delen.
Utskottet vill (jfr bet. 2003/04:MJU2) framhålla Jordbruksverkets viktiga
roll som central förvaltningsmyndighet på det jordbruks- och
livsmedelspolitiska området. Jordbruksverket har ett samlat sektorsansvar för
jordbruks- och trädgårdsnäring, rennäring samt är chefsmyndighet för
landets distriktsveterinärer och ansvarig myndighet för livsmedelsberedskapen
inom totalförsvarets civila del. Verksamheten är i hög grad inriktad på
tillämpning av EG:s regleringar och stödsystem. Jordbruksverket skall
arbeta för ett rikt och varierat odlingslandskap med biologisk mångfald
och verka för att miljöbelastningen från jordbruket blir så liten som
möjligt. När det gäller Djurskyddsmyndigheten vill utskottet påpeka att
regeringen i proposition 2001/02:189 En ny djurskyddsmyndighet redovisade
bedömningen att en ny djurskyddsmyndighet bör inrättas för att stärka
djurskyddet. Den nya myndigheten ges ett övergripande ansvar för
djurskyddet. Utskottet har tidigare instämt i de bedömningar regeringen
gjort om riktigheten av att inrätta en sådan myndighet (se bet.
2002/03:MJU5).
Som regeringen påpekar har Jordbruksverkets kostnader tack vare
rationaliseringar varit relativt konstanta de senaste åren. Reformen av den
gemensamma jordbrukspolitiken innebär emellertid förändringar i form av
utveckling av nya IT-system, informationsinsatser, nya administrativa
rutiner m.m. Med hänsyn till den förändring av arbetsuppgifterna som
reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär för Jordbruksverket
och länsstyrelserna avser regeringen att under 2005 initiera en översyn
av jordbruksadministrationen för att fortsätta utvecklingen av en
kostnadseffektiv och modern förvaltning.
Det anförda innebär att utskottet vill ansluta sig till regeringens
bedömning av medelsbehovet under anslaget. Det motionsyrkande som
framförs om besparingar på anslaget grundas inte på någon mer ingående
eller sakligt motiverad analys av vilka verksamheter och uppgifter som
skall reduceras med verkan redan under budgetåret 2005. Utskottet
tillstyrker propositionen i den här delen och avstyrker motionerna
2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i berörda
delar. Det i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis framställda
förslaget om en höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen
fastställda ramen för utgiftsområdet. Utskottet avstyrker motionen i den
delen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till bemyndigande.
43:2 Statens utsädeskontroll, 43:3 Statens växtsortnämnd och 43:4
Bekämpande av växtsjukdomar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslagen 43:2-43:4.
43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker motionsyrkanden (m, fp, kd, c) om ändrade
utbetalningstillfällen för vissa EU-stöd. Utskottet tillstyrker dessutom
regeringens förslag om bemyndigande.
Propositionen
Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av arealersättning, djurbidrag
och mjölkbidrag samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar.
Anslaget är obligatoriskt för alla medlemsstater inom EU och finansieras
helt från EU-budgeten. Arealersättning lämnas för odling av spannmål,
oljeväxter, baljväxter, oljelin, gräsensilage och areal uttagen ur
produktion. Vidare finns arealbaserade ersättningssystem för bl.a.
spånadslin, vicker m.m. Ett villkor för ersättning är att åkermark tas ur
livsmedels- eller foderproduktion. Det totala bidraget är begränsat
till en maximiareal, kallad basareal. För svenskt vidkommande uppgår
basarealen till drygt 1,73 miljoner hektar. År 2003 var det genomsnittliga
arealstödet 2 328 kr per hektar.
Basarealen har överskridits och därför har ersättningen reducerats,
främst till gräsensilage där endast ersättning lämnats till ca 46 % av
den ansökta arealen. Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av
nötkreatur, tackor och getter samt för slaktbidrag av storboskap och
kalvar.
Utöver bidragen per djur betalas extensifieringsbidrag ut till producenter
av handjur och am- och dikor om djurtätheten är högst 1,4 djurenheter
per hektar. Extensifieringsbidraget uppgår till 100 euro/bidrag. År
2003 beviljades 350 496 extensifieringsbidrag, dvs. ca 318 miljoner
kronor. Sverige har dessutom tilldelats en summa pengar som skall
fördelas efter medlemsstatens eget val. Det har beslutats att detta belopp,
som uppgår till 9,2 miljoner euro (ca 82 miljoner kronor), skall lämnas
som ett tilläggsbelopp till slaktbidraget.
Med hänsyn till beräknade ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen
bemyndigas att under 2005 avseende ramanslaget 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m. godkänna stöd som innebär utgifter på högst 6 086 200 000
kr under år 2006 och 13 800 000 kr under år 2007.
Regeringen föreslår att 5 557 400 000 kr anvisas under anslaget för år
2005.
Motionerna
I ett flertal motioner framförs krav på ändrade rutiner för utbetalning
av arealstöd m.m. I motionerna 2004/05:MJ208 (m, c, kd, fp) yrkande 1,
2004/05:MJ408 (kd), 2004/05:MJ437 (m) yrkande 5, 2004/05:MJ463 (c) och
2004/05:MJ497 (kd) yrkande 6 anförs att utbetalningar av EU-stöden bör
ske så snart Sverige har tillgång till pengarna, dvs. under respektive
budgetår. Enligt motionerna 2004/05:MJ209 (c) och 2004/05:MJ376 (c)
yrkande 1 bör ersättningarna till Sveriges bönder betalas ut senast den
30 november det år de gäller. I motionerna 2004/05:MJ222 (c) och
2004/05:MJ321 (c) yrkande 1 anförs att regeringens förslag att senarelägga
utbetalningen av direktersättningarna till jordbruket är ett problem.
Staten bör enligt motion 2004/05:Sk405 (m) yrkande 5 inte ens för en
kortare tid disponera över EU-bidrag som betalas till svensk näringsverksamhet.
Utskottets ställningstagande
Finansminister Bosse Ringholm anförde den 19 oktober 2004 som svar på
interpellationerna 2004/05:27 och 31 om utgiftstaket i budgeten m.m.
att utgiftstaken har bidragit till att Sverige jämfört med många andra
länder har starka offentliga finanser trots en utdragen internationell
lågkonjunktur. Utgiftstaket har klarats varje år sedan det infördes
1997, och regeringen är fast besluten att klara utgiftstaken även
framöver. Om det finns risk för att utgiftstaket ett år kommer att
överskridas är regeringen enligt budgetlagen skyldig att vidta eller föreslå
riksdagen åtgärder för att undvika detta. I 2004 års ekonomiska
vårproposition gjorde regeringen bedömningen att utgiftstaket för år 2004
riskerade att överskridas om inga åtgärder vidtogs. Regeringen aviserade
därför en rad utgiftsbegränsande åtgärder. Jordbruksområdet var ett av
en rad områden där utgiftsbegränsningar infördes för att taket för
innevarande år skall klaras. För jordbruksområdet innebär utgiftsbegränsningarna
att utbetalningen av vissa stöd kommer att senareläggas från slutet av
år 2004 till början av år 2005. Denna senareläggning är helt i enlighet
med de av EU fastställda reglerna för utbetalning. Det finns ingenting
i EU:s regler som säger att de skall betalas ut den 1 januari eller
tidigare. EU:s regler anger att de skall betalas under november, december
och januari. Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist anförde som svar på
interpellation 2004/05:3 om EU-stöd den 28 september 2004 bl.a. att
regeringen har ett ansvar för att de av riksdagen fastlagda riktlinjerna
för budgetpolitiken följs och att regeringen och riksdagen vidtagit
olika åtgärder för att förbättra jordbruksföretagens situation.
Utskottet instämmer i vad som framförts i olika motioner om vikten av
att de olika EU-stöden betalas ut så tidigt som möjligt under året.
Utskottet har tidigare uttalat att (bet. 2003/04:MJU2 s. 48) det är
viktigt att de lantbrukare som uppbär arealersättning eller djurbidrag
m.m. kan förutse utbetalningstillfällena för att på så vis närmare kunna
planera sin verksamhet. Bestämmelserna inom EU som reglerar
utbetalningsperioden för arealersättningar anger att i princip hela
utbetalningen
skall ske under perioden den 16 november-den 31 januari för att full
täckning skall medges av EU. Utbetalningen av djurbidrag för am- och
dikor, handjur av nötkreatur, tackor samt slaktbidrag sker vid två
tillfällen. I december betalas ett förskott av bidraget ut på grundval
av uppgifterna från de tre senaste kvartalen under bidragsåret, vilket
är detsamma som kalenderåret. Slutbetalning av dessa bidrag och
extensifieringsbidraget utbetalas i april året därpå. Enligt EU-reglerna
skall i princip alla dessa bidrag vara utbetalda före juni månad för
att Sverige skall erhålla full täckning. Utskottet vill framhålla att
med dessa bestämmelser och den praxis för utbetalning av de olika stöden
som finns anser utskottet att lantbrukarnas behov av fasta rutiner för
utbetalningarna bör kunna tillgodoses. Mot bakgrund härav anser utskottet
att motionerna 2004/05:MJ208 (m, c, kd, fp) yrkande 1, 2004/05:MJ209
(c), 2004/05:MJ222 (c), 2004/05:MJ321 (c) yrkande 1, 2004/05:MJ376 (c)
yrkande 1, 2004/05:MJ408 (kd), 2004/05:MJ437 (m) yrkande 5, 2004/05:MJ463
(c), 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 6 samt 2004/05:Sk405 (m) yrkande 5 inte
bör föranleda något riksdagsuttalande. Motionerna avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under
anslaget och det föreslagna bemyndigandet.
43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter och 43:7
Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslagen 43:6 och 43:7. Vidare tillstyrker utskottet det bemyndigande
under anslagen 43:6 som föreslås av regeringen.
43:8 Fiskeriverket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker därmed motionsyrkanden om andra insatser (s)
eller medelstilldelning (fp).
Propositionen
Anslaget disponeras för Fiskeriverkets förvaltningskostnader.
Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och tjänsteexport. För budgetåret
2003 erhöll Fiskeriverket 30,4 miljoner kronor i avgiftsintäkter från
sin uppdragsverksamhet och tjänsteexport. Avgiftsintäkterna får disponeras
av Fiskeriverket. Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten härrör från
Fiskeriverkets undersökningsfartyg, utredningskontor och laboratorier.
Fiskeriverkets tjänsteexport är hänförlig till internationell
konsultverksamhet.
Intäkterna från avgiftsbelagd verksamhet beräknas vara oförändrade,
totalt sett, jämfört med utfallet för 2003. Skillnaden mellan utfallet
för 2003 och prognosen för 2004 avser tjänsteexporten där ändringar
inom uppdraget har inträffat samt att twinningprojekten har försenats.
Regeringen föreslår att 101 158 000 kr anvisas för år 2005.
Motionerna
Enligt motion 2004/05:MJ270 (s) bör insatser göras för att trygga
beståndet av vätterröding. Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ508
(fp) yrkande 36 delvis att anslaget minskas med 101 158 000 kr. Enligt
motionärerna bör Glesbygdsverket samt delar av Fiskeriverket ingå i det
nya LAN medan resten av Fiskeriverket (hantering av naturresursen etc.
) bör inkorporeras i Naturvårdsverket. Fiskeriverket bör alltså upphöra
som egen myndighet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i regeringens förslag att för utökade kontroller
som föreskrivs av EU bör anvisas 2 500 000 kr. Som regeringen anför
skall Fiskeriverket medverka i Sveriges strävan att inom den gemensamma
fiskeripolitiken uppnå ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart fiske och
medverka till att miljökvalitetsmålen uppnås, skapa förutsättningar för
ett ekologiskt hållbart och miljöanpassat fiske och vattenbruk samt
följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om fiskresursernas
tillstånd och utvecklingen inom fiskerinäringen. Fiskeriverket skall
bidra till en livskraftig och miljöanpassad livsmedelsproduktion till
nytta för konsumenterna samt medverka till att öka allmänhetens
fiskemöjligheter samt främja och bedriva forskning och utvecklingsverksamhet
inom fiskets område. Verket skall även medverka i genomförandet av
politiken för regional utveckling, bistå regeringen och medverka i arbetet
med internationella fiskefrågor och förhandlingar samt ha det övergripande
ansvaret för fiskerikontrollen.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av medelsbehovet och
avstyrker därmed motionerna 2004/05:MJ270 (s) och 2004/05:MJ508 (fp)
yrkande 36 delvis. Utskottet vill påpeka att de krav på besparing som
framställs i den sist nämnda motionen inte grundar sig på några ingående
analyser av den närmare prioriteringen i verksamheten redan från år
2005.
43:9 Strukturstöd till fisket m.m., 43:10 Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m. och 43:11 Fiskevård
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslagen 43:9-43:11.
43:12 Livsmedelsverket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och
avstyrker motioner (kd, fp) om en höjning av anslaget.
Propositionen
Anslaget disponeras för Livsmedelsverkets förvaltningskostnader.
Livsmedelsverket skall som central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor
i konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra livsmedel av hög
kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Dess främsta
uppgifter är att utarbeta regler inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn
enligt livsmedelslagen (1971:511) samt leda och samordna livsmedelstillsynen,
hålla regeringen informerad om utvecklingen på livsmedelsområdet,
medverka samt bistå regeringen i EU-arbetet och annat internationellt
arbete på livsmedelsområdet. Vidare genomför verket utredningar och
praktiska vetenskapliga undersökningar om livsmedel och matvanor samt
utvecklar metoder för livsmedelstillsynen, informerar konsumenter och
intressenter i livsmedelskedjan om gällande regelverk och om andra
viktiga förhållanden på livsmedelsområdet. I tillsynsverksamheten ingår
också besiktningsveterinärorganisationen som utför tillsyn i form av
köttbesiktning vid kontrollslakterier m.m.
Regeringen föreslår att 156 586 000 kr anvisas för år 2005.
Motionerna
Enligt motionerna 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ499 (kd)
yrkande 20 i berörda delar bör anslaget förstärkas med 5 000 000 kr.
Kristdemokraterna anför att det är angeläget att Livsmedelsverket
tillförsäkras nödvändiga medel för att kunna garantera en god konsumentsäkerhet
och bidra till ett samhälle med hälsosamma livsmedel. Även Folkpartiet
liberalerna föreslår i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis att
anslaget förstärks med 5 000 000 kr. Folkpartiet vill flytta över vissa
delar av Jordbruksverkets inspektionsverksamhet vad avser t.ex.
foderanläggningar till Livsmedelsverket och ökar därför anslaget med 5
miljoner kronor. Livsmedelsverket bör ta över merparten av livsmedelsfrågorna,
vilket skulle ge en mer sammanhållen syn på livsmedelssäkerheten från
jord till bord.
Utskottets ställningstagande
Livsmedelsverket är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor.
Verkets främsta uppgifter är att utarbeta regler inom livsmedelsområdet,
utöva tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511) samt leda och samordna
livsmedelstillsynen, hålla regeringen informerad om utvecklingen på
livsmedelsområdet, medverka samt bistå regeringen i EU-arbetet och annat
internationellt arbete på livsmedelsområdet.
Utskottet tillstyrkte vid riksdagsbehandlingen av 2004 års statsbudget
(bet. 2003/04:MJU2) regeringens förslag att fr.o.m. år 2004 öka verkets
resurser med 7 miljoner kronor och konstaterade att anslagsökningen
syftar till att bl.a. främja den småskaliga slakten, främja det fortsatta
EU-arbetet inom livsmedelsområdet samt förstärka det viktiga forsknings-
och utvecklingsarbetet.
Utskottet välkomnar att Livsmedelsverket fr.o.m. år 2005 tillförs
10 000 000 kr för pilotprojekt rörande närslakt.
Den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet medger inte några
ytterligare medel till anslaget, och utskottet avstyrker därför motionerna
2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 20 i de
delar som berör det aktuella anslaget. Den medelstilldelning som regeringen
föreslår är enligt utskottets bedömning väl avvägd och utskottet avstyrker
därmed även motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis.
43:13 Livsmedelsekonomiska institutet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslagstilldelning under
anslaget. Två motionsförslag (m, c) om besparingar på anslaget avstyrks.
Propositionen
Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) för analyser
och utredningar inom jordbruks- och livsmedelsområdet. SLI:s arbete
syftar till att belysa frågor om bl.a. den gemensamma jordbrukspolitikens
effekter och olika styrmedels effektivitet, landsbygdens utveckling,
strukturutvecklingen, miljön, djurskyddet, konsumentintresset, den
globala livsmedelssituationen, handeln med livsmedel och utvidgningen av
EU. Analyserna skall avse såväl nationella som internationella aspekter.
Regeringen föreslår att 9 977 000 kr anvisas för år 2005.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anför i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4
delvis att myndigheten inte behövs och föreslår att anslaget minskas
med 4 989 000 kr. Verksamheten som bedrivs eller skall bedrivas där kan
skötas av andra myndigheter inom deras nuvarande ramar. Anslaget bör
fasas ut. Även Centerpartiet förespråkar i motion 2004/05:MJ525 (c)
yrkande 2 delvis att Livsmedelsekonomiska institutet läggs ned och
förordar att anslaget minskas med 6 000 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anfört kommer bl.a. reformen av den gemensamma
jordbrukspolitiken att få betydelse för SLI:s verksamhet. Vidare kommer under
år 2005 arbetet med livsmedelssäkerhetsrelaterade frågor att fortsätta.
Det fiskeripolitiska området präglas av stora förändringar. Det är
därför angeläget att fiskeripolitikens effekter och olika styrmedels
effektivitet analyseras.
I SLI:s verksamhet är det särskilt angeläget med analyser av samhällsekonomiska
konsekvenser inför olika ställningstaganden på livsmedelsområdet och
det veterinära området samt med uppbyggnad av fiskeriekonomisk kompetens.
Utskottet instämmer i att det därför finns ett behov av att dessa
områden prioriteras och att en kontinuitet och permanent kompetens inom
den egna organisationen för flera av SLI:s centrala områden bör bibehållas.
Under åren 2003 och 2004 fick SLI 1 000 000 kr per år från Fiskeriverket
för uppbyggnad av fiskeriekonomisk kompetens. Från och med år 2005 bör
enligt utskottets uppfattning motsvarande belopp om 1 000 000 kr permanent
tillföras SLI:s anslag och användas för fiskeriekonomiska analyser på
SLI.
Utskottet, som finner regeringens förslag om medelstilldelning väl avvägt,
tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna
2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i de delar de
berör anslaget 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet.
43:14 Livsmedelsstatistik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och
avstyrker ett förslag (fp) om en sänkning av anslaget.
Propositionen
Anslaget disponeras av Jordbruksverket för statistik inom jordbruksområdet
inklusive kostnader för en statistisk årsbok inom jordbruks- och
livsmedelsområdet samt sammanställningar av statistik i senare led i
livsmedelskedjan. I anslaget ingår även framtagandet av statistik över
prisutvecklingen i konsument- och producentled på jordbruksprodukter.
Regeringen föreslår att anslaget engångsvis sänks med 1 500 000 kr för
att finansiera åtgärder under anslaget 45:1 Sametinget på utgiftsområde
1.
Regeringen föreslår att 22 392 000 kr anvisas för år 2005.
Motionen
Folkpartiet liberalerna anför i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36
delvis att anslaget för Jordbruksverkets insamlande av statistiska
uppgifter på livsmedelsområdet bör minskas med 10 000 000 kr. Enligt
motionärerna bör dessa frågor ligga under Livsmedelsverket.
Utskottets ställningstagande
Enligt årsredovisningen för år 2003 producerar och publicerar Jordbruksverket
jordbruks- och livsmedelsstatistik i enlighet med vad som föreskrivs i
förordning (2001:100) om den officiella statistiken och i EU:s regelverk.
Jordbruksverket skall ta fram en statistisk årsbok inom jordbruks- och
livsmedelsområdet, producera och publicera statistik rörande konsumtion
och prisutveckling i konsument- och producentled för jordbruksprodukter
samt ta fram jordbruks- och livsmedelsstatistik som beslutsunderlag.
Jordbruksverket skall även analysera utvecklingen inom sektorn.
Jordbruksverket skall varje år göra en översiktlig sammanställning över
vilken statistik som har producerats och kostnaderna för de olika
statistikprodukterna.
I förordning om den officiella statistiken anges att Jordbruksverket
inom statistikområdet Jord- och skogsbruk, fiske är ansvarig myndighet
för statistikgrenarna jordbrukets struktur, jordbrukets produktion,
sysselsättning inom jordbruket, jordbrukets ekonomi och prisutveckling
i jordbruket. Inom vart och ett av dessa områden finns en eller flera
statistikprodukter, för vilka det publiceras årliga, månatliga eller
intermittenta Statistiska Meddelanden på Jordbruksverkets webbplats.
Utöver detta översänds månatlig, årlig eller intermittent statistik
till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Denna statistik regleras av
direktiv, förordningar, beslut eller s.k. gentlemen''''''''''''''''s agreement. Enligt
regleringsbrevet skall Jordbruksverket även analysera utvecklingen inom
sektorn. Detta görs främst genom att verket publicerar utredningsrapporter.
Vidare deltar Jordbruksverket i internationellt samarbete avseende
jordbruks- och landsbygdsstatistik. Av resultatredovisning för år 2003
framgår att av kostnaderna för jordbruks- och livsmedelsstatistik var
281 000 kr kostnader för ren livsmedelsstatistik, i detta fall för de
s.k. konsumtionsberäkningarna. Utöver detta fanns kostnader på 188 000
kr för bearbetning av utrikeshandelsstatistiken, som till viss del berör
livsmedelsområdet.
Enligt uppgift från Jordbruksverket har konsumtionsberäkningarna sedan
många år genomförts av Jordbruksverket (och dess föregångare Jordbruksnämnden)
och avses belysa livsmedelskonsumtionen i Sverige uppdelat på ett stort
antal varugrupper. Någon liknande sammanhållen statistik över
livsmedelskonsumtionen görs inte av andra organisationer eller institut.
Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar efterfrågas av organisationer
och institut inom livsmedelsområdet som använder denna statistik i sin
verksamhet. Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet att i
möjligaste mån minimera insamling av data från företag och har inhämtat
från Jordbruksverket att verket för denna statistik använder i huvudsak
redan befintliga statistikuppgifter. Exempel på detta är utrikeshandels-
och produktionsstatistik från SCB samt mjölk- och slaktstatistik från
Jordbruksverket. Dessa områden utgörs av statistik som enligt Jordbruksverket
krävs av EU och som tas fram även om inte konsumtionsberäkningar genomförs.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag om medelstilldelning
under anslaget och avstyrker därmed motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande
36 delvis.
43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från
EG-budgeten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget.
43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed
motionsyrkanden om en sänkning av anslaget (m), stöd till resurscentrum för
småskalig livsmedelsförädling (c) och exportfrämjande åtgärder (kd).
Propositionen
Anslaget disponeras för att främja exporten av svenska livsmedel samt
för andra åtgärder inom livsmedelsområdet, med särskild tonvikt på
regional utveckling av livsmedelsförädling. Regeringen föreslår att 15
000 000 kr anvisas för år 2005.
Motionerna
Enligt motion 2004/05:MJ379 (c) behövs ett fast årligt stöd till Eldrimner,
som är ett resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling. Det är
viktigt att Eldrimner får möjlighet att arbeta långsiktigt med att stödja
utvecklingen av den småskaliga, hantverksmässiga livsmedelsförädlingen.
Enligt Moderata samlingspartiets motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4
delvis bör anslaget minskas med 10 000 000 kr. Investeringar bör ske på
marknadsmässiga grunder, annars riskerar man att medel satsas på
verksamheter utan egen livskraft.
Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 33 att
Sverige nu likt andra EU-länder bör satsa ordentligt med nationella medel
för att stötta marknadsföringen av svenska livsmedel. Kristdemokraterna
står därför bakom regeringens förslag om satsningar inom livsmedelsområdet
för att främja exporten av svenska livsmedel och regional utveckling av
livsmedelsförädling.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inhämtat att Eldrimner Resurscentrum för småskalig
livsmedelsförädling är resultatet av ett mångårigt utvecklingsarbete vid
Länsstyrelsen i Jämtlands län. Under de senaste åren har länsstyrelsen
i projektform drivit verksamheten med ett resurscentrum för småskalig
livsmedelsförädling i Ås utanför Östersund.
Genom beslut den 18 mars 2004 uppdrog regeringen åt Länsstyrelsen i
Jämtlands län att under åren 2004 och 2005 bedriva projektverksamhet i
form av ett resurscentrum för småskalig livsmedelsproduktion. Syftet
med verksamheten skall vara att, genom olika åtgärder som stimulerar
till nystart och utveckling av företag som bedriver småskalig
livsmedelsförädling, främja en regional utveckling. Länsstyrelsen beviljades
för verksamhet för detta ändamål 2 miljoner kronor för åren 2004 och
2005. Länsstyrelsen skall senast den 1 mars 2006 lämna en slutlig rapport
till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) över genomförandet av
projektet inklusive en redovisning av hur medlen använts.
Genom beslut den 29 april 2004 uppdrog regeringen åt Livsmedelsverket
och Statens jordbruksverk att tillsammans lämna förslag till åtgärder
för att främja och underlätta för lantbruks- och/eller landsbygdsföretagare
att utveckla sina företag med ekonomiskt bärkraftig, småskalig
livsmedelsförädling samt för redan etablerade landsbygdsföretag inom den
småskaliga livsmedelsförädlingen att bibehålla och öka antalet sysselsatta.
Myndigheterna skall också lämna förslag till hur och av vilka aktörer
sådana åtgärder kan vidtas eller verksamhet bedrivas på ett effektivt
sätt. Uppdraget skall redovisas gemensamt senast den 31 januari 2005.
Uppdraget är en vidareutveckling av det uppdrag SLV fick av regeringen
år 2001 och skall inte i första hand behandla problem och hinder avseende
regelverket utan i stället inriktas på aspekter som företagsekonomiska
förutsättningar samt behov och metoder för rådgivning, utbildning och
kunskapsförmedling. I beslutet anges att sedan medlemskapet i EU har
den svenska varuexporten av livsmedel varit mycket framgångsrik och det
torde finnas ett utrymme för tillväxt inom denna näring.
Utskottet välkomnar att anslaget för år 2005 förstärks med 10 000 000
kr för projekt rörande nationella och regionala resurscentrum för
småskalig livsmedelsförädling. Utskottet gör ingen annan bedömning än
regeringen av det beräknade medelsbehovet på anslaget och avstyrker
därmed motionerna 2004/05:MJ379 (c), 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 och
2004/05:MJ497 (kd) yrkande 33 i de delar de berör det aktuella anslaget.
43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
Utskottets beslut i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget.
Landsbygdspolitik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna
åtgärder inom politikområdet. Utskottet avstyrker motionsförslag om att
inrätta ett nytt anslag, Avbytartjänst (kd).
Propositionen
Omfattning m.m.
Politikområdet omfattar verksamhet för en hållbar utveckling av landsbygden.
Åtgärderna är i stor utsträckning riktade till lantbruksföretag men
också till andra företag på landsbygden. Avgränsningen följer i huvudsak
rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från
Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruk (EUGFJ) till
utveckling av landsbygden samt åtgärder som syftar till att underlätta
genomförandet av denna. Politikområdet omfattar också försöks- och
utvecklingsverksamhet inom ramen för olika nationella handlingsprogram
för jordbrukets miljöpåverkan. I politikområdet ingår även nationellt
stöd för att upprätthålla jordbruksproduktionen i norra Sverige.
Politikområdet omfattar verksamhet vid Jordbruksverket och länsstyrelserna.
Målet är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av
landsbygden. Målet omfattar en hållbar livsmedelsproduktion, sysselsättning
på landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och uthållig
tillväxt. Vidare skall jordbrukets natur- och kulturvärden värnas om
samt jordbrukets negativa miljöpåverkan minimeras i syfte att bidra
till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås inom en
generation.
Riksrevisionen bedömer att Jordbruksverkets årsredovisning för 2003 i
allt väsentligt är rättvisande inom ramen för politikområdet.
Politikens inriktning
Regeringen beslutade den 17 juni 2004 att tillsätta en utredning med
parlamentarisk medverkan med uppdrag att utarbeta en långsiktig strategi
för den nationella politiken för landsbygdsutveckling. Denna strategi
skall ta ett samlat grepp om politiken och utgå från målet om en ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Med de areella
näringarna som bas är strategin tänkt att skapa förutsättningar för
ökad tillväxt och ett mer mångsidigt företagande på landsbygden.
Resultatbedömning, analys m.m.
Större delen av verksamheten inom politikområdet bedrivs inom ramen för
fleråriga program, framför allt miljö- och landsbygdsprogrammet men
även Mål 1- och Leader+programmen. Inom varje program finns fastställda
operativa mål för de åtgärder som ingår i programmen. De operativa målen
för insatserna inom politikområdet har i de flesta fall uppnåtts eller
förväntas uppnås. Regeringens samlade bedömning är att resultaten av
insatserna i stort varit goda och i överensstämmelse med de uppställda
målen. Därigenom bedömer regeringen att de offentliga insatserna bidrar
till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av
landsbygden.
I november 2003 överlämnades till regeringen betänkandet Levande
kulturlandskap - en halvtidsutvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet
(SOU 2003:105). Utredningen drog slutsatsen att programmet i huvudsak
fungerat väl och att det har bidragit till uppfyllelsen av mål på
samtliga nivåer i programmet även om undantag finns som t.ex. anläggning
av våtmarker. Programmet har enligt utredningen på ett påtagligt sätt
också bidragit till uppfyllelsen av de övergripande miljökvalitetsmålen
Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Avseende ekonomisk och
social utveckling på landsbygden drogs slutsatsen att programmet har
bidragit till uppfyllelsen av flera av målen men att bilden är mer
otydlig och att ytterligare analyser behövs. Administrationen av programmet
bedöms i stort sett ha fungerat tillfredsställande.
Utredningen har också utvärderat jordbruksåtgärderna i Mål 1 och drar
slutsatsen att måluppfyllelsen överlag är hög, dock delvis beroende på
lågt satta resultatmål. Vidare föreligger stora skillnader mellan kust-
respektive inlandsområdena. För Mål 1-programmen har även genomförts
separata halvtidsutvärderingar. Av dessa framgår att det har varit svårt
att integrera strukturåtgärderna på jordbruksområdet med åtgärder inom
andra insatsområden.
Åtgärden Främja anpassning och utveckling av landsbygden har enligt
utvärderarna en tydligare koppling till övriga Mål 1-åtgärder. Målet
för den ekologiska produktionen är att den ekologiskt odlade arealen
bör fördubblas (till 20 %) till 2005 och att den ekologiska
animalieproduktionen bör öka. 10 % av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och
lamm bör finnas i ekologisk produktion till 2005. År 2004 är ca 17 % av
åkerarealen i Sverige ekologiskt odlad dock med stora regionala skillnader.
Måluppfyllelsen förväntas bli god även om målet inte uppnås helt. För
animalieproduktionen är målet redan uppnått.
Utgiftsutveckling inom politikområdet Landsbygdspolitik
Miljoner kronor
Utfall2003 Budget20041 Prognos2004 Förslag2005 Beräknat2006
Beräknat2007
3
898,7 4 049,4 3 015,0 4 114,0 4 710,5 4 227,5
1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition
(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för år 2005.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 32 och
46 i berörd del att 20 000 000 kr anvisas till ett nytt anslag för stöd
till avbytartjänster. Det är enligt motionärerna rimligt att också
jordbrukare skall kunna vara lediga från sitt arbete utan att de drabbas
hårt ekonomiskt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i att en allmän utgångspunkt för målet och insatserna
inom politikområdet bör vara att de skall medverka till en positiv
utveckling av en väl fungerande landsbygd som är ekonomiskt livskraftig
och som har höga natur- och kulturvärden. För att utveckla och bevara
en livskraftig landsbygd krävs förutsättningar för en integrerad utveckling
av jordbruket och övriga sektorer.
Som regeringen anför bör åtgärder inom politikområdet ha som syfte att
stärka jordbrukets positiva miljöeffekter och minimera dess negativa
miljöeffekter samt förbättra landsbygdens konkurrenskraft genom att
underlätta en nödvändig anpassning av jordbrukssektorn till nya
förutsättningar och företagande på landsbygden. Åtgärderna tar hänsyn till
de skilda produktionsförutsättningar som råder i olika delar av landet,
och samma möjligheter till utveckling för kvinnor och män skall främjas.
Utskottet har ingen erinran mot redovisningen av politikens inriktning
eller mot resultatbedömningen. Utskottet har tidigare redovisat att
riksdagen den 24 november 2004 fastställde ramen för utgiftsområde 23
till 14 655 991 000 kr för budgetåret 2005. Utskottet finner att de i
motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 32 och 46 delvis framställda kraven
på ytterligare utgifter på ett nytt anslag inte ryms inom den av riksdagen
beslutade ramen. Motionen avstyrks i berörd del.
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och
avstyrker samtidigt förslag om en höjning av anslaget (fp, kd, c) och
sänkning av anslaget (m). Utskottet tillstyrker även regeringens förslag
till bemyndigande.
Propositionen
Anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur används för
att finansiera strukturstöd och miljöersättningar med anknytning till
jordbruket. Miljöersättningar riktade mot jordbruket, stöd till mindre
gynnade områden, kompetensutveckling, startstöd till yngre jordbrukare,
stöd till investeringar i jordbruksföretag, stöd till bearbetning och
saluföring av jordbruksprodukter samt åtgärder för landsbygdens utveckling
finansieras under anslaget. Åtgärderna återfinns inom ramen för Sveriges
miljö- och landsbygdsprogram och Sveriges två Mål 1-program. Från
anslaget utbetalas även ersättningar för löpande åtaganden från den
tidigare programperioden. Under anslaget finansieras det nationella stödet
till jordbruket i norra Sverige. Anslaget används även för att finansiera
ett nationellt anläggningsstöd för plantering av energiskog i enlighet
med rådets förordning (EEG nr 1251/99) om upprättande av ett stödsystem
för vissa jordbruksgrödor. Under förutsättning att EU-kommissionen
godkänner det svenska förslaget till ändring av miljö- och landsbygdsprogrammet
som skickades in den 1 juli 2004, kommer fortsatt anläggningsstöd för
energiskog att finansieras inom ramen för detta program fr.o.m.
2005.
Mål 1-programmen har från EU-budgeten tilldelats ytterligare ca 35 000 000
kr under perioden 2004-2006 genom den s.k. resultatreserven. De ytterligare
medlen från EU:s budget motsvaras av anslagsförändringar under anslaget
44:2. Nationell medfinansiering av de ytterligare EU-medlen kommer i
tillämpliga delar att ske inom ramen för anslaget 44:1. Regeringens
avsikt är att följa de beslutade programmen inklusive till EU-kommissionen
överlämnade förslag till förändringar av programmen, i syfte att nå de
i programmen fastställda målen.
Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer
som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Detta innebär
att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms
inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen
föreslår därför att regeringen bemyndigas att under 2004, i fråga om
ramanslaget 44:1, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden
medför utgifter på högst 80 052 000 kr år 2006, högst 182 090 000 kr år
2007, högst 62 708 000 kr år 2008, högst 35 650 000 kr år 2009 och högst
61 500 000 kr därefter.
Regeringen föreslår att 2 223 000 000 kr anvisas under anslaget 44:1
för år 2005.
Under anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur har anvisats medel motsvarande EU:s finansiering
för de av Sverige tillämpade miljö- och strukturstöden med anknytning
till jordbruket samt Leader+programmet. Huvuddelen av åtgärderna som
finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga
förpliktelser om utbetalningar. Detsamma gäller åtgärder inom ramen för
strukturfondsprogrammen i Mål 1 och Leader+. Detta innebär att staten
åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för
de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen föreslår
därför att regeringen bemyndigas att under år 2005, i fråga om ramanslaget
44:2, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter
på högst 883 626 000 kr år 2006, högst 225 757 000 kr år 2007, högst
75 290 000 kr år 2008, högst 40 474 000 kr år 2009 och högst 61 853 000
kr därefter.
Regeringen föreslår att 1 575 558 000 kr anvisas under anslaget för år
2005.
Motionerna
I motion 2004/05:MJ467 (kd) anförs att budgetramarna för insatser för
att upprätthålla värdefulla ängar och hagar till nytta för artrikedomen
inom såväl växt- som djurvärlden är otillräckliga.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4
delvis att anslaget 44:1 minskas med 135 000 000 kr. Anslaget bör inte
utökas utöver vad som motiveras av förändringen i den gemensamma
jordbrukspolitiken. Motionärerna motsätter sig att medel från skatterna på
växtnäring och bekämpningsmedel först tas in för att sedan användas
till offentliga bidrag.
Anslaget 44:1 bör enligt Folkpartiet liberalernas motion 2004/05:MJ508
(fp) yrkande 36 delvis förstärkas med 30 000 000 kr. De miljösatsningar
som görs bland landets konventionella brukare har enligt motionärerna
en mycket stor betydelse. Miljöåtgärder bör vägas samman i miljö- och
landsbygdsprogrammen, och satsningar bör göras där man får mesta möjliga
miljönytta.
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att
anslaget 44:1 förstärks med 272 000 000 kr. Detta anslag bör användas
till bl.a. återskapande av våtmarker samt för utsatta områden (Less
Favoured Areas) som Norrland, skärgården och sydsvenska höglandet för
att stärka dessa områdens konkurrenskraft.
Utskottets ställningstagande
Under anslaget 44:1 har anvisats medel för de av Sverige tillämpade
miljö- och strukturstöden med anknytning till jordbruket samt det
nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Som regeringen anför
sker återföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel för
närvarande under anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m. Från år 2005 kommer miljö- och landsbygdsprogrammet,
att förstärkas genom s.k. modulering, dvs. överföring av EU-medel från
produktionsstöd till miljö- och landsbygdsprogrammet, med utbetalning
först år 2006. Den nationella medfinansieringen av EU-medlen sker genom
en återföring av skatten på handelsgödsel. Storleken på den nationella
medfinansieringen är osäker men beräknas preliminärt uppgå till ca 273
000 000 kr år 2006 och ca 233 000 000 kr år 2007. Enligt regeringen bör
återföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel fr.o.m.
år 2007 ske under anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur.
En ny programperiod för Miljö- och landsbygdsprogrammet inleds år 2007.
Omfattningen av programmet fr.o.m. år 2007 går nu inte att fastställa,
bl.a. då medelsfördelningen mellan EU:s medlemsländer inte är klarlagd.
Som regeringen anför under anslaget 44:2 har Sverige tilldelats ca 169
miljoner euro från Jordbruksfondens garantisektion för finansiering av
miljö- och landsbygdsprogrammet för garantisektionens budgetår 2004/05.
Till miljö- och landsbygdprogrammet har tillförts ytterligare medel
till följd av s.k. modulering. Beloppet uppgår till ca 14 miljoner euro
år 2005.
Vid beräkning av de finansiella ramarna för Mål 1- och Leader+programmen
under programperioden 2000-2006 skall, enligt förordning (1999:710) om
valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder, kursen 8 kr och 50 öre
per euro användas. Det råder sedan flera år tillbaka en betydande
differens mellan denna kurs och den verkliga kursen. Det är även differens
mellan kurs i förordning och av regeringen prognostiserad kurs. Regeringen
avser därför att anpassa kursen i förordningen under år 2005 och därmed
nivån på anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur fr.o.m. 2006 i budgetpropositionen för
år 2006. Som regeringen anför möjliggörs härmed ett ökat återflöde från
EU.
Som regeringen anför (prop. 2004/05:1 utg.omr. 23 s. 94) innebär beslutet
om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (rådets förordning
(EG) nr 1782/2003) ett ökat fokus på åtgärder som syftar till en hållbar
utveckling av landsbygden. Riksdagen behandlade i juni 2004 regeringens
skrivelse om genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige (skr.
2003/04:137, bet. 2003/04:MJU22, rskr. 2003/04:282). Utskottet redovisade
samma överväganden som regeringen vad gäller tillämpningen av EU:s nya
jordbrukspolitik. Nuvarande miljö- och landsbygdsprogram skall förstärkas
under resterande del av programperioden 2000-2006, bl.a. genom s.k.
modulering (överföring av EU-medel från produktionsstöd till miljö- och
landsbygdsprogrammet). Utskottet instämde i att programmet bör förstärkas
med 400 miljoner kronor per år genom tillförsel av medel från modulering
och en återföring av handelsgödselskatt. Av dessa medel används drygt
100 miljoner kronor för att stimulera den grovfoderbaserade
animalieproduktionen genom en höjning av kompensationsbidraget till vall och
betesmark i de mindre gynnade områdena. Miljöersättningen till betesmarker
och slåtterängar utökas med 75 miljoner kronor genom att grundersättningen
höjs med ca 100 kr per hektar samtidigt som särskilda insatser genomförs
för att ytterligare stimulera skötsel av slåtterängar. För att bidra
till att miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning
och Giftfri miljö skall kunna uppnås införs en miljöersättning till
vallodling utanför de mindre gynnade områdena till en kostnad av 100
miljoner kronor. Ytterligare drygt 100 miljoner kronor satsas för att
bl.a. stimulera investeringar inom områdena djurvälfärd och småskalig
livsmedelsförädling samt för införandet av det obligatoriska systemet
för jordbruksrådgivning.
Som anförs i budgetpropositionen gäller förstärkningen av miljö- och
landsbygdsprogrammet fr.o.m. den 1 januari 2005 med utbetalning först
år 2006. Där anförs även att Jordbruksverket den 24 maj 2004 redovisade
ett uppdrag från regeringen om den närmare utformningen av förstärkningen.
Den 1 juli 2004 överlämnade regeringen ett förslag till ändring av
miljö- och landsbygdsprogrammet till EU-kommissionen.
Utskottet tillstyrker med det anförda den av regeringen föreslagna
anslagstilldelningen och avstyrker därmed motionerna 2004/05:MJ467 (kd),
2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i berörda
delar. Med hänvisning till beslutet om utgiftsram för utgiftsområde 23
(bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47 m.fl.), vilket har godkänts av
riksdagen, avstyrker utskottet även motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2
delvis. Den fastställda ramen för utgiftsområdet medger inte att några
ytterligare medel tillförs anslaget. Utskottet tillstyrker föreslagna
bemyndiganden.
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker ett motionsyrkande (kd) om att förstärka anslaget.
Härutöver tillstyrker utskottet regeringens förslag om
bemyndigande.
Propositionen
Anslaget disponeras av Jordbruksverket för att inom skilda nationella
handlingsprogram, huvudsakligen genom försöks- och utvecklingsverksamhet,
styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat
växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning
av bekämpningsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande
av kulturvärden. Anslaget får likaså disponeras för informations-,
rådgivnings- och utvecklingsverksamhet inom trädgårdsområdet samt
uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken liksom
effekterna av de verksamheter som finansieras under anslaget.
Huvuddelen av den verksamhet som finansieras under anslaget bygger på
fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas
att under 2004, i fråga om ramanslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder
i jordbruket, besluta om bidrag som medför utgifter på högst 10 000 000
kr under år 2006.
Regeringen föreslår att 11 901 000 kr anvisas för år 2005.
Motionen
Enligt Kristdemokraternas motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 delvis
är miljöförbättrande åtgärder i jordbruket nödvändiga för att nå de
uppsatta miljömålen, framför allt för att minska näringsläckaget.
Anslaget bör därför förstärkas med 10 000 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anför kan aktuella, konkreta och angelägna frågeställningar
med bäring på uppfyllelse av de nationella miljömålen behandlas genom
försöks- och utvecklingsverksamhet inom ramen för de nationella
handlingsprogrammen för jordbrukets miljöpåverkan. Resultaten ligger till
grund för den rådgivnings- och utbildningsverksamhet som årligen omfattar
ca 60 000 utbildningstillfällen. Resultatet från verksamheten ligger
även till grund för lagstiftning, t.ex. inom växtnäringsområdet, samt
i framtagande och utveckling av åtgärder inom ramen för miljö- och
landsbygdsprogrammet. Verksamheten under anslaget bidrar till att uppnå
de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap,
Ingen övergödning och En giftfri miljö.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag till
medelstilldelning under anslaget och avstyrker motion 2004/05:MJ497 (kd)
yrkande 46 i den här delen med hänvisning till att den av riksdagen
fastställda ramen för utgiftsområdet inte medger att några ytterligare
medel tillförs anslaget. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag
till bemyndigande.
44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning. Utskottet
avstyrker yrkanden om förstärkning av anslaget (m, kd, c).
Propositionen
Från anslaget betalas bidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering
enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets
rationalisering. Från och med år 2004 disponeras anslaget helt för vissa
omarronderingsprojekt i Dalarnas och Västra Götalands län.
Regeringen föreslår att 3 000 000 kr anvisas för år 2005.
Motionerna
Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 34 och 46
i berörda delar att anslaget bör förstärkas med 5 000 000 kr för att
garantera fortsatt omarronderingsverksamhet med möjlighet till tillkommande
objekt samt för fortsatt stöd för åtgärder kring Emån. I motionerna
2003/04:MJ217 (m) och 2004/05:MJ217 (m) yrkas tillkännagivande om att
slutföra och kostnadstäcka projektet om stöd för åtgärder mot översvämningen
av Emån. Enligt motion 2003/04:MJ446 (c) bör det ges statliga garantier
till åtgärder för att slutföra arbetet med att förhindra översvämningar
i Emån.
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis en
förstärkning av anslaget med 2 000 000 kr för att fullfölja de
omarronderingsprojekt som pågår i bl.a. Dalarnas län, vilket på sikt är
samhällsekonomiskt lönsamt.
Utskottets ställningstagande
I samband med beredningen av 2003 års ekonomiska vårproposition (prop.
2002/03:100, bet. 2002/03:MJU2y) betonade utskottet vikten av att den
omarronderingsverksamhet som bekostas från förevarande anslag kan
bedrivas i oförändrad omfattning. Riksdagen beslutade därefter efter
förslag av regeringen i tilläggsbudget för år 2003 (prop. 2003/04:1 vol.
1 s. 250, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:43 m.fl.) att anslaget för
år 2003 skulle ökas till samma nivå som nu föreslås av regeringen.
Inom ramen för miljö- och jordbruksutskottets arbete med uppföljning av
riksdagens budgetbeslut beslutade utskottet i januari 2004 att inhämta
information från Länsstyrelsen i Dalarna angående omarronderingsverksamheten
i länet och eventuella effekter av riksdagens anslagsbeslut. Länsstyrelsen
redovisade i en skrivelse till utskottet den 9 mars 2004 att effekterna
av riksdagens beslut att återställa nivån på bidraget till 3 miljoner
kronor bl.a. innebar att Lantmäteriet fick förutsättningar att anställa
personal och att markägarna vid informationer inför nya projekt kunde
få besked om deras kostnad. Genomförandetiden blir emellertid alltför
lång vid nuvarande bidragsnivå. Länsstyrelsen beräknar tidsåtgången för
att omarrendera ca 120 000 ha i Siljansbygden till 12 år vid ett årligt
bidrag om 10,5 miljoner kronor.
Mot bakgrund av att hela anslaget avser omarronderingsverksamheten anser
utskottet att den medelstilldelning som regeringen föreslår för kommande
budgetår är ägnad att tillgodose behovet. Den av riksdagen fastställda
ramen för utgiftsområdet medger för övrigt inte några ytterligare medel
till anslaget. Utskottet tillstyrker propositionen i den här delen och
då det som i övrigt framförs i motionerna inte föranleder någon annan
bedömning från utskottets sida avstyrker utskottet motionerna 2003/04:MJ217
(m), 2003/04:MJ446 (c), 2004/05:MJ217 (m), 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena
34 och 46 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i berörda delar.
44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslag 44:5.
44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och
avstyrker yrkanden (m, kd, fp, c) om annan medelstilldelning.
Propositionen
Anslaget används för att återföra uppburen skatt på bekämpningsmedel
och kväve i handelsgödsel i jordbruket till jordbruksnäringen. Huvuddelen
av den återförda skatten används till åtgärder för att minska
växtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna inom
växtskyddsområdet.
Cirka 25 % av beloppet återförs kollektivt till jordbruksnäringen för
bl.a. forskning, informations-, utbildnings-, rådgivnings- och
utvecklingsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder inom
jordbruket och trädgårdsnäringen. Medel används även för kontroll- och
bekämpningsprogram för smittsamma husdjurssjukdomar.
Regeringen föreslår att 269 000 000 kr anvisas för år 2005.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4
delvis att anslaget minskas med 269 000 000 kr. Motionärerna har motsatt
sig att skatt tas ut på vissa produktionsmedel för att sedan gå till
för jordbruket gemensamma ändamål. Motionärerna vill inte ha någon
återföring av dessa medel. Även Folkpartiet vänder sig i motion 2004/05:MJ508
(fp) yrkande 36 delvis mot återföringen av skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m. och att anslaget minskas med 269 000 000 kr.
Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att
anslaget minskas med 169 000 000 kr. Svensk jordbruksnäring bör ges
ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor med jordbruksnäringen i t.ex.
Finland och Danmark.
Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 37[Avslag]
att det är angeläget att den skatt som tas upp på bekämpningsmedel och
handelsgödsel återförs till jordbruksnäringen för att jordbrukets
ställning i Sverige inte skall försvagas till följd av skatter och pålagor.
Enligt motionens yrkande 46[Avslag] delvis bör anslaget förstärkas med
150 000 000 kr. Det krävs ytterligare medel för att minska användningen
av kemiska bekämpningsmedel.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anför beräknas den nuvarande återföringen av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel fortgå till år 2006. Nuvarande beslut
om återföring av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel gäller
uppburen skatt under treårsperioden 2001-2003.
Återföringen av skattemedel kommer fr.o.m. år 2007 att ske under anslaget
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under vilket anslag
viss återföring kommer att ske redan år 2006. Från och med år 2005
anvisas medel för kontroll- och bekämpningsprogram för smittsamma
husdjurssjukdomar under anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar.
Som anges i budgetpropositionen är en av regeringens ambitioner att
stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. På en gemensam EU-marknad
är de nationella regelverken av stor betydelse för sektorns konkurrenskraft.
Nationella regelverk av betydelse berör bl.a. djurskydd, miljökrav och
produktionsmedelsskatter. Sverige arbetar därför aktivt på EU-nivå för
att höja ambitionsnivån inom bl.a. djurskydds- och miljöskyddslagstiftningen
med den svenska lagstiftningen som förebild. Reformen av EU:s
jordbrukspolitik innebär, med stöd frikopplade från produktionen, en väsentlig
förändring av grunderna för jordbruksföretagens ekonomi. Detta leder
till att bl.a. produktionsmedelsskatter får större relativ tyngd vid
beslut om fortsatt produktion och nyinvesteringar inom jordbruket.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att nuvarande skattesats för
dieselolja i miljöklass 1 som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks-
och vattenbruksverksamhet sänks från år 2005 med ca 2 kr per liter.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning på
anslaget och avstyrker därmed motionerna 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4,
2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i berörda
delar. Med hänvisning härtill och till att ytterligare utgifter på
anslaget inte ryms inom den av riksdagen fastställda ramen avstyrker
utskottet även motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 37 och 46 i berörda
delar.
44:7 Ekologisk produktion
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och
avstyrker motionsyrkanden (m, kd och fp) om en sänkning av anslaget.
Härutöver tillstyrker utskottet regeringens förslag om bemyndigande.
Propositionen
Anslaget disponeras av Jordbruksverket för försöks- och utvecklingsverksamhet,
marknadsfrämjande åtgärder och satsningar på djurhälsa rörande ekologisk
produktion.
Delar av den verksamhet som finansieras under anslaget bygger på fleråriga
förpliktelser om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att
under år 2005, i fråga om anslaget 44:7 Ekologisk produktion, besluta
om bidrag som medför utgifter på högst 20 000 000 kr under år 2006.
Regeringen föreslår att 30 000 000 kr anvisas under anslaget för år
2005.
Motionerna
Enligt Moderata samlingspartiets motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 2 bör
regeringens förslag om bemyndigande under anslaget 44:7 Ekologisk
produktion avslås. Motionärerna föreslår i motionens yrkande 4 delvis
att anslaget minskas med 30 000 000 kr. Medel bör inte anslås för att
stödja en produktionsmetod. Ekologisk produktion är inte mer miljövänlig
än konventionell och det finns inte något motiv att av miljöskäl stödja
ekologisk produktion. Anslaget bör utgå. Kristdemokraterna föreslår i
motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 delvis att anslaget minskas med
15 000 000 kr. Även Folkpartiet liberalerna yrkar i motion 2004/05:MJ508
(fp) yrkande 36 delvis att anslaget minskas med 30 000 000 kr. Motionärerna
anser att ekologisk odling kan spela en stor roll för att förbättra
jordbrukets miljöprofil, men detta gäller också andra insatser som t.ex.
Greppa näringen och Odling i balans.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anför berör flera av de 14 miljökvalitetsmålen jordbruket,
t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning och Giftfri miljö,
och en utveckling av ekologisk produktion ses som angelägen för en ökad
måluppfyllelse.
Som utskottet anförde vid riksdagsbehandlingen av förra årets
budgetproposition (bet. 2003/04:MJU2) innebär ekologisk produktion en strävan
att uppnå en helhetssyn utifrån företagets förutsättningar. Både vad
gäller växtnäring och foder utnyttjas så långt som möjligt förnybara
resurser och produkter som producerats på gården. Utfodringen av djuren
baseras i hög grad på vall och grönfoder. Tillförseln av växtnäring
från källor utanför gården är oftast begränsad och ogräs och skadegörare
bekämpas med hjälp av andra metoder än kemiska bekämpningsmedel. I
enlighet härmed bidrar ekologisk produktion till att uppnå miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö. Produktionsmetoden kan även direkt och indirekt ha
positiva effekter för möjligheten att uppnå andra miljökvalitetsmål och
då främst Ingen övergödning och Ett rikt odlingslandskap.
Verksamheten inom anslaget omfattar försöks- och utvecklingsverksamhet,
marknadsfrämjande åtgärder och satsningar på djurhälsa. Regeringen
redovisar i budgetpropositionen att under perioden 2002-2004 har under
anslaget 43:1 Statens jordbruksverk 23 000 000 kr anvisats för
marknadsåtgärder med syfte att främja ekologisk produktion. Utskottet anser
i likhet med regeringen att det finns behov av förstärkta satsningar på
detta område inklusive uppföljning och utvärdering av de verksamheter
som finansieras av anslaget samt andra offentliga åtgärder utanför miljö-
och landsbygdsprogrammet som främjar ekologisk produktion. Även utskottet
anser att för att möjliggöra fortsatt arbete med främjande av ekologisk
produktion bör ytterligare 15 000 000 kr anvisas på anslaget. Utskottet
tillstyrker med det anförda den föreslagna medelstilldelningen samt det
bemyndigande regeringen föreslår och avstyrker därmed kraven i motionerna
2004/05:MJ473 (m) yrkandena 2 och 4, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och
2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i berörda delar.
Samepolitik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna
åtgärder inom politikområdet.
Propositionen
Omfattning
Politikområdet omfattar verksamheten vid Sametinget, med rennäringen
och information om samer och samisk kultur. Till politikområdet hör
också urbefolkningsfrågor där både nationell och internationell verksamhet
ingår. Sametingets verksamhet regleras i sametingslagen (1992:1433) och
förordningen (1993:327) med instruktion för Sametinget. Rennäringen
regleras i huvudsak i rennäringslagen (1971:437) och i rennäringsförordningen
(1993:384). Jordbruksverket är central förvaltningsmyndighet för
rennäringen.
Verksamhet som berör samer, samisk kultur och rennäringen bedrivs inom
flera andra politikområden såsom djurpolitiken, utbildningspolitiken,
kulturpolitiken och minoritetspolitiken. De skador som vilda djur orsakar
rennäringen ersätts enligt viltskadeförordningen (2001:724).
Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur
byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.
Regeringens inriktning är att successivt pröva ett utvidgat samiskt
självbestämmande inom områden där detta är möjligt och med beaktande av
resultatet av avslutade utredningar. Regeringen för samtal med Sametinget
som syftar till en närmare dialog mellan staten och samerna. Regeringen
arbetar långsiktigt för en ratificering av ILO-konvention 169. Därför
har regeringen tillsatt en gränsdragningskommission för att fastställa
gränserna för renskötselområdet och en jakt- och fiskeutredning för att
närmare utreda omfattningen av samebymedlemmars och markägares rätt
till jakt och fiske inom lappmarkerna och renbetesfjällen.
Rennäringen är en viktig del av det samiska kulturarvet. Staten har ett
övergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av
kulturen. Rennäringen skall bedrivas på ett ekologiskt, ekonomiskt och
kulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt så att den ger ett rimligt antal
samer en tryggad försörjning.
Sametinget har fått regeringens uppdrag att utveckla och etablera ett
nationellt informationscentrum om samisk kultur. Centrumet skall vara
etablerat i början av 2005. Avsikten är att detta skall vara den
långsiktiga och bestående fortsättningen på regeringens informationssatsning
om samer och samisk kultur som pågått i fyra år och som avslutas under
år 2004.
Resultatbedömning m.m.
Prisstöd till rennäringen lämnades för slaktåret 2003/04 med drygt 14,
5 miljoner kronor för ca 1 294 ton renkött. Det genomsnittliga
avräkningspriset var 28,38 kr per kilo, exklusive mervärdesskatt och prisstöd,
vilket innebär en sänkning med 8,72 kr sedan förgående år. Antalet
slaktade renar uppgick till ca 48 000, vilket är en sänkning med 12 000
djur.
Inom ramen för informationssatsningen har regeringen under de första
åren bl.a. beviljat projektmedel på ca 9 miljoner kronor till ett
trettiotal lokala eller regionala projekt. Bland andra har LRF-skogsägarna
och Svenska Samernas Riksförbund (SSR) fått medel för projektet Dialog
och samverkan mellan rennäring och familjeskogsbruk. Projektet är
slutrapporterat under våren 2004 och bedöms som framgångsrikt.
Regeringen har år 2002 beslutat att ge Sametinget i uppdrag att utveckla
och etablera ett permanent nationellt informationscentrum för samefrågor.
För detta anvisades Sametinget ett engångsbelopp på 3 miljoner kronor.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2004. Informationscentrumet
skall vara ett bestående och långsiktigt resultat av regeringens
informationssatsning. Genom ett sådant informationscentrum kan tillgången
på relevant och trovärdig information om samer och samisk kultur säkras
och öka.
Riksrevisionen bedömer att Sametingets årsredovisning för år 2004 i
allt väsentligt är rättvisande.
Utgiftsutveckling inom politikområdet Samepolitik
Miljoner kronor
Utfall2003 Budget20041 Prognos2004 Förslag2005 Beräknat2006
Beräknat2007
60,
5 68,3 72,9 69,0 67,8 68,1
1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition
(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för år 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att antalet slaktade renar minskat under året och
att antalet slaktkroppar som kasserats på grund av hög cesiumhalt är
närmare 600 stycken, vilket är en ökning med närmare 550 djur jämfört
med föregående år. Ökningen kan enligt regeringen förklaras med hög
förekomst av svamp hösten 2003. Det framgår dessutom av propositionen
att verksamheten med medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare
när det gäller konflikter på grund av renbetning på åkermark kommit i
gång under året. Det har även under detta år varit mycket goda
väderförhållanden för rennäringen, vilket medfört att några bidrag för
utfodringen på grund av synnerligen svåra betesförhållanden inte har
betalats ut.
Den nationella informationssatsningen om samerna som Sveriges urbefolkning
och samisk kultur som pågått sedan år 2001 avslutas under detta år. Det
framgår att regeringen har anslagit sammanlagt 20 miljoner kronor för
denna informationssatsning. Sedan år 2002 har Sametinget i uppdrag att
utveckla och etablera ett permanent nationellt informationscentrum för
samefrågor. Utskottet avvaktar redovisningen av detta uppdrag som skall
ske senast den 31 december 2004. I övrigt vill utskottet instämma i
regeringens analys av resultatet av vidtagna åtgärder inom politikområdet.
45:1 Främjande av rennäringen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslag 45:1.
Utbildningspolitik och forskningspolitik under utgiftsområdena 16 och
20
Propositionen
Politikområde Utbildning inom utgiftsområde 23
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår i politikområdet Utbildning
som redovisas under utgiftsområde 16. Verksamheten vid SLU utgör också
ett viktigt medel för att förverkliga målen inom skogspolitiken,
djurpolitiken, livsmedelspolitiken, landsbygdspolitiken samt samepolitiken
under utgiftsområde 23.
Politikområde Forskning inom utgiftsområde 23
Forskningen som bedrivs inom de areella näringarna har ett särskilt
ansvar för att kunskaperna om naturresurserna utvecklas för kommande
generationers behov. Viktiga globala livsmedelsförsörjnings- och
miljöfrågor måste lösas genom samverkan mellan många länder och mellan
forskare från olika vetenskapliga discipliner. Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har till uppgift att
främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena
miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet sorterar under
utgiftsområde 20 men anvisas medel under ett anslag för forskning under
utgiftsområde 23. En resultatredovisning för samtliga forskningsfinansierande
myndigheter görs under politikområdet Forskning under utgiftsområde 16.
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker fyra motioner (m, fp, kd, c) med förslag till
annan tilldelning. Utskottet avstyrker vidare en motion (s) om avsatta
medel till fritidsodlingen m.m. I två motioner (s, fp) efterlyses ett
klargörande av Sveriges lantbruksuniversitets sektorsansvar. Utskottet
avstyrker dessa. Slutligen avstyrker utskottet tre olika motioner (m,
fp, kd, c) dels om inriktningen på den offentligt finansierade forskningen,
dels om inrättande av en professur vid Lantbruksuniversitetet och dels
om veterinärutbildningen.
Propositionen
Sveriges lantbruksuniversitet skall utveckla kunskapen om de biologiska
naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker
genom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information.
Anslaget finansierar grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning,
forskning, fortlöpande miljöanalys samt information och fortbildning.
Verksamheten bedrivs utifrån en sektorsroll som preciseras av fem
ansvarsområden:
kvalitet i livsmedelskedjan,
djurhållning, djurhälsa och djurskydd,
skog, skogsbruk och förädling av skogsråvaran,
naturresurser för landsbygdsutveckling, rekreation och fritid,
landskapsplanering och markanvändning.
Verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår som en del
i politikområdet Utbildning och omfattas därför av den övergripande
resultatredovisning som görs för högskoleväsendet under utgiftsområde
16. Den fakultetsorganisation som styrelsen fattade beslut om i mars
2003 trädde i kraft den 1 januari 2004. Syftet med denna var att uppnå
en effektiv intern organisation för att snabbare kunna möta omvärldens
krav på förändring och förnyelse. Den nya strukturen har fyra ortsbundna
fakulteter: fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap och
fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap med bas i Uppsala,
fakulteten för skogsvetenskap i Umeå samt fakulteten för landskapsplanering,
trädgårds- och jordbruksvetenskap i Alnarp.
I regeringens ekonomiska vårproposition för 2001 föreslogs en förstärkning
av forskning om biologisk mångfald och forskning till stöd för en
ekologiskt hållbar utveckling. Som en del i satsningen anvisades medel
till Artdatabanken med 10 000 000 kr för åren 2002 och 2003 samt 20 000 000
kr för år 2004. Syftet var att ge Artdatabanken en möjlighet att ta
fram ett taxonomiskt referensverk över samtliga i Sverige förekommande
flercelliga arter. Denna satsning är permanent och bör fr.o.m. år 2005
omfatta 30 000 000 kr. Artdatabanken anvisas även ytterligare medel om
20 000 000 kr för stöd till biologiska samlingar samt 15 000 000 kr för
taxonomisk forskning och inventeringar avseende dåligt kända artgrupper.
Inom SLU finns Movium (Mark och vegetation i urban miljö). Anslagsmedel
för verksamheten vid Movium om 3 000 000 kr har erhållits via anslaget
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad forskning (Formas), ap. 2 stöd till
samfinansierad forskning för trädgårdsforskning. Regeringen föreslår att
den del av anslaget för trädgårdsforskning som via Formas har anvisats
till Movium, 3 000 000 kr, överförs till anslaget 25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet.
SLU har, i samverkan med näringsliv och andra intressenter, påbörjat en
översyn av sektorsrollens omfattning och mål. En grundläggande utgångspunkt
för den översynen är att SLU:s sektorsroll primärt omfattar universitetets
samlade verksamhet inom forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys,
men att det därutöver kan finnas specifika uppgifter som bör finansieras
genom statsanslaget. Fakultetsnämnderna har av styrelsen fått i uppdrag
att till mars 2005 redovisa strategier i vilka skall belysas de
sektorsuppgifter som fakulteterna anser sig utföra och för vilka de även
framgent kan ta ett långsiktigt ansvar. Regeringen ser positivt på den
öppna dialog med berörda parter som SLU initierat om sektorsrollen. Den
process som SLU har initierat kommer regeringen att följa upp genom en
särskild utredning.
Som ett led i åtgärderna för att komma till rätta med den ekonomiska
situationen vid SLU har verksamheten i Skara varit föremål för en översyn.
Slutsatsen av denna översyn var att verksamheten i Skara skall fortsätta
och att den bör utvecklas i nära samarbete med näringsliv och myndigheter.
SLU har under året slutit avtal med två nya huvudmän om övertagande av
djursjukhusets i Skara kommersiella verksamhet. Avtalet innebär samarbete
kring utbildning och forskning, främst djursjukvårdarutbildningen. Vidare
har driften av hovslagarutbildningen, som inte är en utbildning på
högskolenivå, övertagits av annan huvudman. SLU har, liksom många andra
lärosäten, under flera år haft ett vikande sökandetryck till vissa
utbildningar. Dock har sökandetrycket till SLU, liksom totalt till
högskolan, ökat något för höstterminen 2004. Flera utbildningar har dock
färre förstahandssökande än utbildningsplatser. SLU har analyserat
situationen och vidtagit särskilda åtgärder för att locka fler studenter
till sina utbildningar.
Regeringen föreslår att 1 356 200 kr anvisas under anslaget för år 2005.
Motionerna
I motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 delvis föreslår Moderata samlingspartiet
en anslagstilldelning som understiger regeringens förslag med 45 000 000
kr. Folkpartiet å sin sida föreslår i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande
36 delvis en anslagsökning med 15 000 000 kr. Kristdemokraterna avvisar
regeringens förslag om ytterligare satsningar på Artdatabanken och anslår
därför 35 000 000 kr mindre än regeringen enligt motion 2004/05:MJ497
(kd) yrkande 46 delvis. Inte heller Centerpartiet stöder regeringens
extra satsning på Artdatabanken och föreslår därför en anslagsminskning
om 45 000 000 kr i förhållande till regeringen i motion 2004/05:MJ525
(c) yrkande 2 delvis.
Enligt motion 2004/05:MJ279 (s) är det angeläget att det sedan tidigare
avsatta beloppet för fritidsodling och grönytor verkligen används för
dessa ändamål. De resterande medlen bör i sin helhet fördelas på
Fritidsodlingens riksorganisation, Stiftelsen Trädgårdsodlingens
Elitplantstation och Movium. Alternativt bör organisationerna på annat sätt
ges avgörande inflytande över hur medlen används.
Två motioner tar upp frågan om SLU:s sektorsansvar. Enligt motion
2004/05:MJ508 (fp) yrkande 18 har universitetets specialstatus diskuterats.
Om verksamheten också i fortsättningen skall ligga kvar under
Jordbruksdepartementet bör regeringen klarlägga i vilka frågor universitetet
har ett speciellt nationellt ansvar gentemot sina näringar. Detta borde
också tydliggöras genom att i budgeten öronmärka pengar till sektorsansvaret,
dvs. samverkan med näringen och myndigheter. Det senare är ett sätt
att tydliggöra i vilken omfattning staten anser att universitetet skall
ägna sig åt den s.k. tredjeuppgiften eller sektorsansvaret och en signal
till universitetet om att ta hänsyn till detta i sin interna verksamhet.
I motion 2004/05:MJ470 (s) framhålls betydelsen av att den i
budgetpropositionen aviserade utvärderingen av SLU:s sektorsansvar uppmärksammar
behovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad och systemutveckling för
ekologisk produktion.
Enligt motion 2004/05:Sk405 (m) yrkande 8 måste den offentligt finansierade
forsknings- och försöksverksamheten om de areella näringarna lägga ökad
vikt vid produktion, produktivitet och avkastning.
Enligt motion 2004/05:MJ378 (c, m, fp, kd) bör regeringen inrätta en
professur vid SLU i Skara till minne av Edward Nonnen, denna med inriktning
på innovationer och nytänkande inom växtodlingsområdet.
Slutligen tas i motion 2004/05:MJ246 (m) upp behovet av att kvaliteten
i veterinärutbildningen upprätthålls genom en tillräckligt omfattande
klinisk tillämpning av djursjukvård dygnet runt.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av propositionen har regeringen under flera år föreslagit
förstärkning av forskningen om biologisk mångfald och forskning till
stöd för en ekologiskt hållbar utveckling och i enlighet härmed anvisat
medel till Artdatabanken för arbetet med att ta fram ett taxonomiskt
referensverk över samtliga i Sverige förekommande flercelliga arter.
Denna satsning är permanent. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning
om vikten av detta arbete. Utskottet anser dessutom att regeringens
förslag om ytterligare medel till Artdatabanken för stöd till biologiska
samlingar samt för taxonomisk forskning och inventeringar avseende dåligt
kända artgrupper är angeläget. Sammanfattningsvis instämmer utskottet
i regeringens överväganden och tillstyrker förslaget om medelstilldelning
i propositionen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2004/05:MJ473
(m) yrkande 4, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46, 2004/05:MJ508 (fp) yrkande
36 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i berörda delar.
När det gäller frågan i motion 2004/05:MJ279 (s) om medlen till
fritidsodlingen och parksektorn vill utskottet anföra följande. I samband
med utskottets behandling av en liknande motion (bet. 2003/04:MJU10)
uppvaktades utskottet av företrädare för Fritidsodlingens Riksorganisation.
I betänkandet framhöll utskottet fritidsodlingens stora betydelse och
behovet av åtgärder för att säkra tillgången på bra växter för
fritidsodlingen. Med hänvisning till trädgårdsodlingens speciella behov
poängterade utskottet dessutom att det är av stor vikt att de
informationskanaler som finns mellan forskning och praktik kan bibehållas och
utvecklas. Enligt utskottets uppfattning måste det ses som ett
samhällsintresse att de berörda organisationerna erhåller en väsentlig del
av de föreslagna medlen och förutsätter att det skapas förutsättningar
för en informations- och rådgivningsverksamhet inom hemträdgårdsområdet.
I detta sammanhang hänvisade utskottet bl.a. till att Movium -
sekretariatet för den yttre miljön, Fritidsodlingens Riksorganisation och
Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation sedan år 1993 erhåller
sammanlagt ca 11 miljoner kronor per år för dessa ändamål. Med hänvisning
till det anförda anser utskottet att det inte är nödvändigt med ett
riksdagsuttalande med anledning av motionen, som därför avstyrks.
Som regeringen redovisar i propositionen har SLU, i samverkan med
näringsliv och andra intressenter, påbörjat en översyn av sektorsrollens
omfattning och mål. Utskottet konstaterar att de olika fakultetsnämnderna
senast i mars 2005 skall redovisa bl.a. vilka sektorsuppgifter som
fakulteterna utför och för vilka de kan ta ett långsiktigt ansvar.
Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av den öppna dialog med
berörda parter som SLU initierat i denna fråga. Utskottet välkomnar
också regeringens avsikt att följa upp denna process genom en särskild
utredning. Det anförda innebär enligt utskottets mening att motionerna
2004/05:MJ470 (s) och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 18 är tillgodosedda.
Utskottet avstyrker dem därför.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen (se bl.a. bet. 2003/04:MJU2)
i samband med motsvarande motionsförslag som tas upp i motionerna
2004/05:MJ378 (c, m, fp, kd) och 2004/05:Sk405 (m) yrkande 8 uttalat att
enligt förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet är det
en uppgift för universitetets styrelse att besluta i viktigare frågor
om verksamhetens övergripande inriktning och om universitetets organisation
samt viktigare frågor om den interna resursfördelningen, dvs. även
inrättande av tjänster och resurser för forskning och utveckling. Vidare
är det en fråga för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (Formas) att inom ramen för forskningsprogrammet fördela
medel till olika forskningsprojekt. Utskottet avstyrker motionerna.
Det framgår av propositionen att djursjukhusverksamheten i Skara varit
föremål för en översyn som ett led i åtgärderna för att komma till rätta
med den ekonomiska situationen vid SLU. Slutsatsen av denna översyn var
att verksamheten i Skara skall fortsätta och att den bör utvecklas i
nära samarbete med näringsliv och myndigheter. SLU har under året slutit
avtal med två nya huvudmän om övertagande av djursjukhusets kommersiella
verksamhet. Avtalet innebär samarbete kring utbildning och forskning,
främst djursjukvårdarutbildningen. Utskottet anser mot bakgrund av detta
att motion 2004/05:MJ246 (m) får anses vara tillgodosedd och avstyrker
därför motionen.
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad forskning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker därmed två motioner (fp, c) med förslag om en
höjning av anslaget. Utskottet avstyrker dessutom en motion (fp) i vilken
motionärerna efterlyser en översyn av forskningsfinansieringen. Slutligen
tillstyrker utskottet det förslag till bemyndigande som framställs i
propositionen.
Propositionen
Anslaget disponeras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (Formas) och finansierar stöd till forskning om de
areella näringarna samt projektrelaterade kostnader i anslutning till
sådan forskning såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser,
vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. Forskningsstödet
finansierar även med näringen samfinansierad forskning som omfattar
jordbruksteknisk forskning, viss skogsforskning, trädgårdsforskning
samt växtförädling. För forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande
finns anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning under utgiftsområde
20.
För att underlätta planering, upphandling och genomförande av
forskningsprojekt föreslår regeringen att regeringen bemyndigas att under
detta anslag ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter på högst
220 000 000 kr under år 2006, högst 150 000 000 kr under år 2007, högst
95 000 000 kr under år 2008 och högst 45 000 000 kr under år 2009.
Anslaget för stöd till samfinansierad forskning avser bl.a. stöd till
trädgårdsforskning. Movium (Mark och Vegetation i Urban Miljö) vid
Sveriges lantbruksuniversitet erhåller från detta anslag 3 000 000 kr.
Movium svarar för forskningskommunikation, forskningssamverkan, vägledning
och kunskapsutveckling, vilket är en verksamhet som inte ligger inom
ramen för den verksamhet som enligt instruktionen ankommer på Formas.
En utvärdering av Movium har avrapporterats under år 2003 och verksamheten
har fått positiva omdömen. Regeringen, som finner verksamheten angelägen,
föreslår att den del av anslaget för trädgårdsforskning som har anvisats
till Movium, 3 000 000 kr, överförs till anslaget 25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet.
Regeringen föreslår att 231 759 000 kr anvisas under anslaget 26:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
och samfinansierad forskning för år 2005.
Motionerna
Folkpartiet anser i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis att
anslaget bör höjas med 5 000 000 kr i förhållande till regeringens
förslag. Dessutom anser Folkpartiet att den forskning som stöds av bidrag
från Formas inte täcker området längre än till råvaruproduktionen, och
förädlingen av livsmedel till färdig produkt finns inte med. Enligt
motionärerna bör Formas bidrag även täcka den livsmedelstekniska och
teknologiska forskningen. Motionärerna anser att Formas ställning inom
forskningsfinansieringen bör utvärderas (yrkande 19).
Centerpartiet anser i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att det
inom skogssektorn som är Sveriges största nettoexportör, finns ett stort
behov av forskning och utveckling. Forskning bör inriktas mot bl.a.
svampangrepp och trämaterialens användningsområden samt en generell
minskad miljöpåverkan av jord- och skogsbruk. Partiet föreslår därför
en anslagstilldelning som är 100 000 000 kr större än vad regeringen
föreslår.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som finner regeringens förslag till medelstilldelning under
anslaget väl avvägt, tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionerna 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande
2 i berörda delar. Utskottet tillstyrker också det bemyndigande som
regeringen föreslår.
Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och
behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och
samhällsbyggande.
Rådet skall således finansiera grundläggande forskning på initiativ av
forskare och forskning där samhällsrelevansen står i centrum. Av
regeringens resultatredovisning under utgiftsområde 16 framgår att andelen
forskarinitierad forskning utgör omkring två tredjedelar av
forskningsverksamheten medan programsatsningarna utgör ungefär en tredjedel.
Rådets disponibla medel har till största delen fördelats efter utlysning
där forskarna beretts tillfälle att inkomma med ansökningar. Det framgår
vidare att prioritering och kvalitetssäkring av ansökningar under år
2003 har skett i 20-talet externa beredningsgrupper inom rådets olika
verksamhetsområden. Beredningsgrupperna består till huvuddelen av aktiva
forskare men också av ledamöter som representerar avnämarintressen. För
att höja kvaliteten och för att undvika jäv är 25 % av ledamöterna från
andra länder än Sverige. Ansökningarna bedöms efter vetenskaplig kvalitet
samt relevans för samhället och berörd sektor. Regeringen avser att
presentera en forskningspolitisk proposition under slutet av år 2004.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2004/05:MJ508
(fp) yrkande 19.
26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under
anslaget 26:2.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Myndighetsansvaret för sjukdomar hos vilda djur, punkt 2 (fp, kd, v,
mp)
av Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson (kd), Anita Brodén (fp),
Sven-Erik Sjöstrand (v) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om myndighetsansvaret för sjukdomar hos vilda
djur. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ497 yrkande 43 i denna
del.
Ställningstagande
En okänd sjukdom har slagit ut minst hälften av mås, trut och tärna i
Sverige de senaste fem åren. Sjukdomen upptäcktes i maj 2000, men dess
orsak är ännu okänd. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att sammanställa det aktuella
kunskapsläget. Ett problem i sammanhanget är att ingen myndighet har ansvar
för sjukdomar hos vilda djur. På Statens veterinärmedicinska anstalt
(SVA) uppskattar man att minst hälften av vitfåglarna längs Sveriges
kuster och stora sjöar är borta och i Blekinge har beståndet minskat
med två tredjedelar. Ansvaret för sjukdomar hos vilda djur behöver
tydliggöras genom lämplig förordning. Detta bör ges regeringen till känna.
2. Ersättning för rovdjursdödade renar, punkt 3 (kd)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ersättningen för rovdjursdödade renar. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ497 yrkande 42.
Ställningstagande
För att säkra rovdjursstammarnas långsiktiga överlevnad i Sverige och
samtidigt undvika alltför hög koncentration i ett område är det angeläget
att de sprids till hela sitt naturliga utbredningsområde i landet. Detta
innebär att vargen bör etablera sig i stort sett i hela Norrland.
Ersättningen för rovdjursdödade renar är en del i den nationella miljöpolitiken,
och denna ersättning bör även fortsättningsvis betalas ut av staten.
Rovdjursersättningen bör också i fortsättningen betalas ut med öronmärkta
pengar, vilka inte skall ingå i ett gemensamt ramanslag för Sametinget.
Detta bör ges regeringen till känna.
3. Disposition av avgiftsintäkter, punkt 4 (m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders
Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om disposition av avgiftsintäkter. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkterna 14 och 15
samt motion 2004/05:MJ473 yrkande 3.
Ställningstagande
Regeringen begär att få disponera avgiftsmedel som tas ut av Statens
jordbruksverk och Djurskyddsmyndigheten. Av praktiska skäl kan vi
acceptera detta. Emellertid bör regeringen årligen informera riksdagen
hur dessa medel använts. Detta bör ges regeringen till känna.
4. Principer för utbetalning av vissa stöd, punkt 7 (m, fp, kd, c)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad
(m), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m), Anita Brodén (fp)
och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om principer för utbetalning av vissa stöd. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk405 yrkande 5, 2004/05:MJ208
yrkande 1, 2004/05:MJ209, 2004/05:MJ222, 2004/05:MJ321 yrkande 1,
2004/05:MJ376 yrkande 1, 2004/05:MJ408, 2004/05:MJ437 yrkande 5, 2004/05:MJ463
och 2004/05:MJ497 yrkande 6.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att utbetalningen av direktersättningarna till
jordbruket skall senareläggas. Stödet används av regeringen som en
regulator för att inte spräcka det s.k. budgettaket. Det är inte acceptabelt
att en enskild företagargrupp används för att klara utgiftstaket i den
nationella budgeten. Vi anser att det behövs en långsiktig lösning på
denna fråga. EU-ersättningarna bör enligt vår uppfattning betalas ut
senast den 30 november det år de gäller. Detta bör ges regeringen till
känna.
5. Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., punkt 8
(fp)
av Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om klargörande av Sveriges lantbruksuniversitets
sektorsansvar. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande
18 och avslår motionerna 2004/05:MJ279 och 2004/05:MJ470.
Ställningstagande
Sveriges lantbruksuniversitets specialstatus har diskuterats. Om
verksamheten även i fortsättningen skall administreras under
Jordbruksdepartementet
bör regeringen klarlägga i vilka frågor universitetet har ett speciellt
nationellt ansvar gentemot näringen. Detta bör också tydliggöras genom
att i budgeten särskilt ange vilka medel som avser universitetets
sektorsansvar. Det senare är ett sätt att tydliggöra i vilken omfattning
staten anser att universitet skall ägna sig åt sektorsansvaret och en
signal till universitet om att beakta detta i sin interna verksamhet.
Detta bör ges regeringen till känna.
6. Inriktningen på offentligt finansierad forskning, punkt 9 (m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders
Johansson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om inriktningen på offentligt finansierad
forskningsverksamhet m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk405
yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att den offentligt finansierade forsknings- och försöksverksamheten
för de areella näringarna i högre utsträckning måste ägna sig åt produktion,
produktivitet och avkastning. Detta bör ges regeringen till känna.
7. Översyn av forskningsfinansieringen, punkt 12 (fp)
av Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om forskningsfinansieringen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande 19.
Ställningstagande
Den forskning som Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (Formas) finansierar täcker inte råvaruproduktionen och
förädlingen av livsmedel till färdig produkt. Vi anser att detta är fel
och att Formas även skall ta ansvar för den livsmedelstekniska och
teknologiska forskningen. Vi anser dessutom att man på sikt borde se
över var rådsforskningen om livsmedelsproduktion bör ligga. Vi anser
dessutom att man bör utvärdera Formas ställning inom forskningsfinansieringen.
Man bör överväga att lägga ned Formas och i stället flytta delar av
livsmedelsforskningen till Vetenskapsrådet under ett eget forskningsområde.
Formas anslag bör kunna användas för att öka den direkta fakultetsfinansieringen
av högskolor och universitet t.ex. via forskarskolor inom livsmedels-
och jordbruksområdet. Detta bör ges regeringen till känna.
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, punkt 1 (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders
Johansson (m) anför:
En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister
och miljöpartister beslutade den 24 november att fastställa ekonomiska
ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en
beräkning av statens inkomster avseende år 2005. Samtidigt fastställdes
utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten för åren 2005 och 2006.
Moderaterna har i partimotion 2004/05:Fi231 En politik för arbete och
i kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att bryta
bidragsberoende och utanförskap, ge fler medborgare makt över den egna
vardagen samt trygga goda statsfinanser och en långsiktig finansiering
av välfärden. Vi vill satsa på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,
rättstrygghet och skola i stället för på bidragssystem.
Vi föreslår en växling från subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst för låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser
för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som
måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen
inom utgiftsområde 23. I det följande redovisar vi vilken fördelning på
anslagen inom utgiftsområde 23 som vi förordade i vår anslagsmotion.
En stor del av utgiftsområdet styrs av EU:s gemensamma jordbruks- och
landsbygdspolitik (CAP). Området innehåller såväl direktbidrag från
unionen som svensk medfinansiering, vilket i många fall är ett villkor
för att stöd skall kunna erhållas. Då dessa utgifter inte styrs från
Sverige har vi heller ingen möjlighet att föreslå andra nivåer. Rent
principiellt borde europeisk lantbruksnäring klara sig med avsevärt
lägre stödnivåer. Det gäller såväl direkt eller indirekt stöd till
produktion, som det stöd som betalas till landsbygden. Det sistnämnda
borde inte heller betraktas som en del av jordbrukspolitiken utan som
en del av regionalpolitiken. Stödminskningen kan inte göras ensidigt
utan måste ske parallellt i alla länder.
I år föreslås tillkomsten av vissa åtgärder för skogsbruket. Vad gäller
resurser för upprättande och tecknande av naturvårdskontrakt bör dessa
tas från anslaget för biologisk mångfald under utgiftsområde 20.
Anslagen 42:6 och 43:13 är myndighetsanslag för den nya Djurskyddsmyndigheten
och för Livsmedelsekonomiska institutet. Vi anser inte att någon av
dessa myndigheter behövs. Verksamheten som bedrivs eller skall bedrivas
där kan skötas av andra myndigheter inom deras nuvarande ramar. Anslagen
till dessa myndigheter kan därför fasas ut. I konsekvens med detta
tillför vi anslaget 43:1 Statens jordbruksverk medel för ändamål som nu
avses utföras av Djurskyddsmyndigheten. Eftersom Djurskyddsmyndigheten
bör läggas ned skall heller ingen kredit för dess verksamhet beviljas.
Regeringen begär att få disponera avgiftsmedel som tas ut av Statens
jordbruksverk och Djurskyddsmyndigheten. Av praktiska skäl kan vi
acceptera detta. Emellertid bör regeringen årligen informera riksdagen om
hur dessa medel använts.
Vad gäller bidrag till regionala resurscentrum för småskalig
livsmedelsproduktion har vi ingen annan synpunkt än vad vi har på bidrag för
andra ändamål. Investeringar skall ske på marknadsmässiga grunder. I
annat fall riskerar vi att medel satsas på verksamheter som saknar egen
livskraft. Därför minskar vi anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet.
Den nya jordbrukspolitiken som beslutats på EU-nivå ger utrymme för
vissa nationella bidrag. De samlas under anslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur. Vi anser inte att detta skall utökas
utöver vad som motiveras av förändringen i den gemensamma jordbrukspolitiken.
Vi kommer att ta ny ställning när nuvarande miljö- och landsbygdsprogram
löpt ut. Vi motsätter oss att medel från skatterna på växtnäring och
bekämpningsmedel först tas in för att sedan användas till offentliga
bidrag. Detta påverkar vår inställning till anslag 44:1.
Inom utgiftsområdet finns också en rundgång av skatt på jordbrukets
produktionsmedel på eget anslag. Då vi motsatt oss att skatt först tas
ut på vissa produktionsmedel för att sedan gå till för jordbruket
gemensamma ändamål vill vi naturligtvis inte heller ha någon återföring
av dessa medel. Det är bättre att skatterna aldrig tas ut. Systemet
påminner inte så lite om den jordbruksprisreglering som övergavs för
drygt tio år sedan. Den sänkning av dieselskatten som regeringen nu
föreslår blir i realiteten endast 1:70 kr per liter. Även om skatterna
på växtnäring och bekämpningsmedel tas bort är således det svenska
jordbruket hårdare beskattat än konkurrentländernas. Eftersom vi i vårt
budgetalternativ tar bort dessa skatter blir konsekvensen att anslaget
44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.
utgår.
Anslaget 44:7 Ekologisk produktion som inrättades förra året fördubblas
nu. Liksom tidigare motsätter vi oss att medel anslås för att stödja en
produktionsmetod. En stor del av medlen avses användas till marknadsföringsstöd.
Det är anmärkningsvärt att staten ger marknadsföringsbidrag till en
förhållandevis lönsam nisch av livsmedelsmarknaden. Ekologisk produktion
är på det hela taget inte mer miljövänlig än konventionell. Det finns
således inte något motiv att av miljöskäl stödja ekologisk produktion.
Vi anser att anslaget 44.7 Ekologisk produktion bör utgå. Som en
konsekvens bör inte regeringen bemyndigas besluta om bidrag under detta
anslag.
Vad gäller försöksverksamhet finansieras den lämpligen med medel inom
Forskningsrådets för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
(Formas) eller Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) ordinarie budgetar.
Detta är inte en myndighetsuppgift.
Vi motsätter oss ökningen av medel till Artdatabanken. Det utvecklingsarbete
som Livsmedelsverket skall göra vad gäller småskalig slakt bör ske i
projektform. Medel för detta bör tilldelas under två år, 2005 och 2006.
2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, punkt 1 (fp)
Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det
är en politik för arbete och tillväxt. Folkpartiets förslag till utgiftsram
för utgiftsområde 23 har avslagits i budgetsprocessens första steg. Då
vårt budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att delta i
fördelningen på anslag inom utgiftsområdet. I det följande redovisas i
sammanfattning vårt budgetförslag för utgiftsområde 23.
Vi går förhoppningsvis mot ett paradigmskifte i synen på stöd till
jordbruket, bort från direktstöd och mot ett system där samhället betalar
för de nyttigheter som jordbruket producerar i form av miljö- och
kulturvärden.
Folkpartiet har i sin landsbygdsmotion skissat på en ny organisation
för de areella näringarna. Vi anser att det behövs en sammanhållande
landsbygdspolitik. Det är dessutom helt i linje med intentioner från EU
om att samla miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU) och strukturfonder
under ett tak. Det innebär ett samlat grepp också inom myndighet och
verk. Folkpartiet anser därför att ett samlat verk bör inrättas, Verket
för landsbygden och de areella näringarna, (LAN). I LAN skall alla frågor
som hör till näringsdelen av jord, skog, fiske och landsbygdsutveckling
ingå. Det innebär de verksamheter som till stor del nu ingår i
Glesbygdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket. Den del
av Fiskeriverket som berör havsmiljön bör falla in under Naturvårdsverkets
ansvarsområde. Ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och de nuvarande
skogsvårdsstyrelserna (vilka i framtiden skall utgöra en del av LAN)
avseende skogliga skyddsfrågor bör tydliggöras och renodlas. Vi bedömer
att det första steget kan tas redan till årsskiftet 2004/05 och räknar
med samordningsvinster i en storleksordning av 30-60 miljoner kronor
under perioden. Sammanslagningen bör vara helt genomförd vid halvårsskiftet
2005. Detta innebär att kostnaderna för Fiskeriverket och Jordbruksverket
överförs till LAN vid årsskiftet och att kostnaderna för
skogsvårdsorganisationerna
överförs från halvårsskiftet 2005.
Det fortsatta ansvaret för allt djurskydd skall ligga under
Djurskyddsmyndigheten, och regeringen bör till nästa år låta utreda vilka
ytterligare verksamheter från nuvarande Jordbruksverket som skall flyttas
till Djurskyddsmyndigheten.
Folkpartiet har varit kritiskt till organisationen av distriktveterinärerna
samt varnat för risken att statliga medel används för att konkurrera
med privata aktörer och föreslår därför en viss neddragning av verksamheten.
Folkpartiet vill också flytta över vissa delar av Jordbruksverkets
inspektionsverksamhet, t.ex. inspektionen av foderanläggningar, till
anslaget 43:12 Livsmedelsverket och ökar därför det anslaget med 5
miljoner. Tillskottet skall i huvudsak täcka det nya uppdraget men kan
också användas för ytterligare skärpningar av kontrollverksamheten. Det
ligger då helt i linje med ansvaret från jord till bord. Folkpartiet
har länge krävt att livsmedelstillsynen i landet skärps. Vi konstaterar
nu att regeringen utökar anslagen till Livsmedelsverket men vill påpeka
att det är viktigt att utökningen oavkortat går till en förbättrad
livsmedelstillsyn.
Folkpartiet anser att man bör minska på anslaget till Jordbruksverkets
insamlande av statistiska uppgifter vad avser livsmedelsområdet. I linje
med vår organisationsstruktur anser vi dels att dessa frågor bör ligga
under Livsmedelsverket, dels att en minskning av anslaget bör kunna ske.
Vi anser att det finns ett flertal organisationer och institut som
arbetar med liknande frågor varför en besparing är befogad. Dessutom
bör man vara medveten om att statistiska insamlingar inte enbart genererar
kostnader för den som samlar in informationen utan även för dem som
tillhandahåller informationen. Det finns alltså all anledning att ur
ett företagarperspektiv försöka minska insamlingen av statistiska data.
Ekologiska odlare har många gånger varit en spjutspets i att åstadkomma
ett långsiktigt hållbart brukande. Folkpartiet vänder sig ändå mot att
regeringen bryter ut ekologisk odling och satsar på denna för att uppnå
önskvärda miljömål. Vi anser att ekologisk odling kan spela en stor
roll för att förbättra jordbrukets miljöprofil, men detta gäller också
andra insatser som t.ex. Greppa Näringen och Odling i Balans. Folkpartiet
anser att de miljösatsningar som görs bland landets konventionella
brukare har en mycket stor betydelse. Vi anser därför att olika miljöåtgärder
skall vägas samman i LBU-programmen och satsningarna göras där man får
mesta möjliga miljönytta. Därför vill Folkpartiet avskaffa anslag 44:7
Ekologisk produktion och överföra dessa pengar till anslag 44:1 Åtgärder
för landsbygdens miljö och struktur.
Omarronderingsarbetet i Dalarna och angränsande län går alltför sakta.
Folkpartiet vill att arbetet påskyndas.
Folkpartiet vill även öka ersättningen för viltskador för att säkerställa
en god ersättning till dem som drabbas av skador orsakade av de stora
rovdjuren.
Folkpartiet vänder sig emot återföringen av skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m. Vi anser att detta går emot principen att förorenaren
betalar och att denna typ av växling inte är effektiv. Vi vill i stället
förbättra jordbrukets situation med mer generella åtgärder inom
företagspolitiken.
Folkpartiet vill också öka satsningarna på forskning och utveckling
inom politikområdet. Sveriges lantbruksuniversitet har haft en ekonomiskt
besvärlig situation de senaste åren, och vi föreslår att anslaget ökas
med 15 miljoner kronor. Vidare föreslår vi en satsning på livsmedelsforskningen
och ökar anslagen till extern finansiering av denna forskning med 5
miljoner kronor.
Folkpartiet vill ställa krav på jordbruket på en övergång från användningen
av fossila bränslen till biobränslen. Vi tror att detta är en utveckling
som på sikt gynnar jordbruket både genom att man minskar sitt beroende
av fossila bränslen och genom att man själv blir producent av alternativ
såsom t.ex. rapsmetylester (RME). Folkpartiet föreslår därför att man
ställer krav på inblandning av förnybara drivmedel i samband med en
sänkning av dieselskatten för jordbrukets och skogsbrukets maskiner.
Folkpartiet bedömer att en inblandning av 2 % förnybara drivmedel under
år 2005 skall ställas som minimikrav. Det bör sedan utökas till att
under år 2006 vara 5 %. Det skulle innebära en avsevärd sänkning av
klimatpåverkande utsläpp.
3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, punkt 1 (kd)
Sven Gunnar Persson (kd) anför:
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den
regeringen och dess stödpartier föreslår.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra
Sveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för minskad
ohälsa, förbättrad lönebildning och strategiska skattesänkningar på
arbete och sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att välfärden tryggas
för alla.
Marknadsekonomin behöver ordning och regler för att kunna fungera
effektivt. Modern institutionell ekonomisk teori visar också att en sund
och väl fungerande marknadsekonomi förutsätter institutioner som lagar,
förordningar, normer och sociala konventioner. En ekonomi som vilar på
väl fungerande institutioner - såsom förutsägbart rättssystem, personligt
ansvarstagande, god affärsetik och hederlighet i uppträdande människor
emellan - utmärks av ordning och låg osäkerhet. Denna ordning har inte
uppkommit spontant utan bygger på det kristna och det klassiska kulturarvet.
Här betonas bl.a. skillnaden mellan rätt och fel, karaktär, hederlighet,
personligt ansvarstagande, duglighet och arbetsetik. Det kostar merarbete,
tid och pengar att kompensera och reducera osäkerhet.
Inom ramen för marknadsekonomin vill vi förena frihet och solidaritet.
Grundläggande är frihet under ansvar. Enskilda initiativ och personligt
ansvarstagande skall uppmuntras. Statens uppgift är att säkra en
grundläggande ekonomisk trygghet för alla. Det sker genom socialpolitiken,
skattesystemet, lagar och den offentliga verksamheten. Ett exempel på
detta är gemensamt och solidariskt finansierad social service som alla
medborgare har rätt till, men också stor frihet för individen att välja
vem skall tillhandahålla denna service.
Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer flexibel och
där den kraftigt ökande sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad
arbetsmiljö och rehabilitering. Det handlar om skatterna på arbete och
företagande som måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens
betydligt lägre skattetryck. Det handlar om det svenska konkurrenstrycket
som måste förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn förnyas för
att bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata
personalens kompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom
familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas, pensionärernas ekonomiska
situation stärkas och infrastrukturen förbättras. Kristdemokraterna
anser också att statens lånebehov kan minskas jämfört med regeringens
förslag genom ett starkare finansiellt sparande och genom en snabbare
avveckling av det statliga ägandet av bolag som verkar på den
konkurrensutsatta marknaden.
Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar
för en uthållig tillväxt på åtminstone 3 % över en konjunkturcykel, där
sysselsättningen kan öka utan att inflationen tar fart, där den enskildes
valfrihet, personliga ansvar och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,
där den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta ökande behov utan
att jagas av krympande skattebaser och där statens finanser blir mindre
konjunkturkänsliga.
Riksdagsmajoriteten - bestående av socialdemokrater, vänsterpartister
och miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens inkomster ställt sig bakom en
annan inriktning av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.
Därför redovisar vi i detta särskilda yttrande (i stället för i en
reservation) den del av vår politik som rör utgiftsområde 23 och som vi
skulle ha yrkat bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit
riksdagens bifall i den första beslutsomgången.
Kristdemokraterna vill öka andelen skogsmark som är undantagen produktivt
skogsbruk genom naturvårdsavtal i större utsträckning än vad som sker
i dag. Därför föreslår vi att anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket
ökar med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Det är enligt Kristdemokraterna ett problem att det inte finns något
samlat myndighetsansvar när det gäller sjukdomar hos vilda djur.
Naturvårdsverket ansvarar för de vilda friska djuren och Jordbruksverket
för sjukdomar hos tamdjur. Vi anser att det är angeläget att Statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA) tilldelas de medel som behövs för
forskning kring sjöfågeldöden.
I budgetpropositionen för år 2005 är anslaget 42:2 Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen nu uppe i 94 miljoner kronor. I dag har
distriktsveterinärorganisationen (DVO) ca 280 anställda veterinärer.
DVO har också under flera år med undantag av år 1999 redovisat ett
ekonomiskt överskott för verksamheten. Kristdemokraterna anser att det
är rimligt med en besparing på 25 miljoner kronor på anslaget utan att
det ger skadliga effekter på verksamheten.
För att minska friktionen mellan människa och rovdjur bör djurägare
kompenseras fullt ut för rovdjursskador som inträffar även för tamdjur
som inte är kopplade till näringsverksamhet. Kristdemokraterna föreslår
därför att anslaget till ersättning för viltskador ökas och att en modell
tas fram för ersättning till tamdjur som inte är kopplade till
näringsverksamhet. Hägnade hjortar räknas ofta som vilt. I vissa sammanhang
är detta korrekt, men därmed utgår ingen ersättning för rovdjursdödade
hjortar i hägn. Detta trots att hjortarnas möjligheter att fly undan
rovdjuret är mycket begränsade om rovdjuret skulle komma in i hägnet.
Kristdemokraterna föreslår att ersättning för viltskador skall utgå
även för rovdjursdödade hjortar i hägn och anslår 4 miljoner kronor
utöver regeringens anslagsnivå till anslaget 42:5.
Kristdemokraterna säger nej till regeringens ökning av anslaget till
Djurskyddsmyndigheten. Anslaget 42:2 Djurskyddsmyndigheten är därför
25 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Det allmänna skördeskadeskyddet för vissa jordbruksgrödor upphörde genom
riksdagens beslut år 1994. Sedan dess har staten officiellt haft ett
övergripande ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer. Av
regeringens budgetproposition för år 2005 framgår däremot tydligt att
regeringen anser att staten inte skall ha något ansvar för ersättningar
vid skördeskador. Kristdemokraterna anser tvärtom att jordbruket på
grund av näringens speciella natur och starka väderberoende skall ha
ett statligt garanterat skydd vid skördeskadekatastrofer. Kristdemokraterna
föreslår att ett nytt anslag för ersättning till skördeskador inrättas.
Till detta anslag anvisar Kristdemokraterna 15 miljoner kronor för år
2005.
Det är viktigt att Sverige har egen nationell kompetens och kan producera
eget vetenskapligt material för att slippa vara beroende av andras
bedömningar. För att kunna garantera en god konsumentsäkerhet, för att
kunna hävda sig internationellt och för att kunna försvara svenska
nationella intressen i EU krävs att Livsmedelsverket (SLV) har tillräcklig
kompetens att hantera frågor inom bl.a. kemi, toxikologi, mikrobiologi
och nutrition. Det är därför av yttersta vikt att Livsmedelsverket har
erforderliga resurser för att göra egna vetenskapliga bedömningar.
Anslaget 43:12 Livsmedelsverket bör förstärkas med 5 miljoner kronor.
I takt med att svenska livsmedelsprodukter blir kända ute i Europa ökar
förutsättningarna för export. Sverige bör likt andra EU-länder nu satsa
ordentligt med nationella medel för att stötta marknadsföringen av
svenska livsmedel. Viktigt är att stödja mindre livsmedelsföretag för
att nå ut på marknaden med förädlade produkter. Kristdemokraterna står
därför bakom regeringens förslag om satsningar inom livsmedelsområdet
för att främja exporten av svenska livsmedel och regional utveckling av
livsmedelsförädling.
I ett samhälle som strävar efter välfärd för alla är det rimligt att
också bönder skall kunna vara lediga från sitt arbete när de till exempel
vill ha semester eller är sjuka utan att de drabbas hårt ekonomiskt.
Kristdemokraterna anvisar 20 miljoner kronor till ett nytt anslag för
stöd till avbytartjänster.
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket är nödvändiga för att nå de
uppsatta miljömålen. Framför allt handlar det om att minska näringsläckaget,
vilket är nödvändigt för att nå miljömålet Ingen övergödning, som enligt
Miljömålsrådet är ett av de mål som är svårast att uppnå i nuläget.
Kristdemokraterna vill därför satsa 10 miljoner kronor mer än regeringen
på anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för år
2005.
Regeringen har förordat att inga ytterligare statsbidrag skall lämnas
till åtgärder mot översvämningar i Emån. Kristdemokraterna anser att en
MKB-undersökning i första hand måste slutföras och att ytterligare
åtgärder därefter kan bli aktuella. För att garantera fortsatt
omarronderingsverksamhet med möjlighet till tillkommande objekt samt fortsatt
stöd för åtgärder kring Emån föreslår Kristdemokraterna att anslaget
44:4 Stöd för jordbrukets rationalisering m.m. ökas med 5 miljoner kronor.
Enligt Kristdemokraternas uppfattning bör skatten på bekämpningsmedel
och handelsgödsel även fortsättningsvis återföras till näringen. Det
krävs ytterligare forskning, utveckling, utbildning, information och
andra insatser för att användningen av kemiska bekämpningsmedel skall
minskas. Därför anslår Kristdemokraterna 150 miljoner kronor mer än
regeringen till utgiftsområde 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel
och bekämpningsmedel.
Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) finns i dag en stark kompetens
inom såväl livsmedels- som lantbruksekonomi. Denna kompetens kan rätt
använd utvecklas vidare inom värdefulla områden för svensk livsmedelsproduktion.
Kristdemokraterna avvisar en del av regeringens förslag om ytterligare
satsningar på Artdatabanken och anvisar 35 miljoner kronor mindre än
regeringen till anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet. Kristdemokraterna
anser att det är viktigt att arbetet med det taxonomiska referensverket
kan fortsätta.
4. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, punkt 1 (c)
Jan Andersson (c) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena
samt beräkningen av statens inkomster avseende år 2005 i den statliga
budgeten. Samma majoritet har också uttalat sitt stöd för beräkningen
av det offentliga utgiftstaket samt förslaget om preliminära utgiftstak
för åren 2005 och 2006.
Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - skall ses som en helhet, där inte
någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de
andra.
Centerpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns på det friska och
inte på det sjuka. Att mer än 20 % av den arbetsföra befolkningen är i
arbetsåtgärder, öppen arbetslöshet, sjukskrivning eller förtidspension
är inte tillfredsställande. Alla dessa människor är en resurs. Varje
individ kan, med en annan syn, ges möjlighet att bidra med vad han eller
hon kan prestera.
För att uppnå en positiv förändring fordras ett annat tänkande, där
individen ges självkänsla och självbestämmande och där samhället ser
till människan i första hand och inte till systemet som i dag, ett
samhälle som bygger på federalismens principer där individen och
lokalsamhället är grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess bl.
a. genom att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.
Den globala tillväxten, energiförsörjningen och den därmed sammanhängande
miljöproblematiken väcker stora frågor om framtiden. Den långsiktiga
lösningen för en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som använder
förnybara resurser. Vi i Centerpartiet vill genom vårt budgetalternativ
beträda vägen som leder in i kretsloppssamhället. Näringsliv och
företagande är grunden för ett blomstrande samhälle. Ett Sverige där
företagande är minst lika naturligt som anställning måste vara ett
framtidsmål. I allt, från skola till myndigheter, måste vikten av företagande
och företagsamhet uppmuntras. Allt detta tillsammans med en tydlig bild
av ett framtida hållbart och grönt samhälle är bärande delar i den resa
in i framtiden som Centerpartiets budgetmotion anslår.
Svenskt jord- och skogsbruk skapar mervärden i form av god djuromsorg,
bra miljöhänsyn, biologisk mångfald och en levande landsbygd. Centerpartiet
anser att dessa mervärden är samhällsnyttor som samhället också skall
vara med och betala för. Utöver skattesänkningar och regelförenklingar,
som gör att det svenska lantbruket får möjlighet att konkurrera på
likvärdiga villkor med andra länders lantbruk, behövs ett antal offensiva
satsningar.
Skogsvårdsstyrelsernas arbete med rådgivning för att upprätthålla en
god virkesproduktion utan tvångsåtgärder är en investering för framtidens
skogsnäring. Det arbete som sker i skogen för att bevara den biologiska
mångfalden måste också premieras med en ökad satsning på naturvårdsavtal
och rådgivning. Anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket bör därmed räknas
upp med 85 miljoner kronor.
För att ytterligare förstärka djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder bör anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
höjas med 10 miljoner kronor.
För att få en god acceptans i samhället för en livskraftig rovdjursstam
måste åtgärder vidtas för att utbetala tillräckliga ersättningar för
viltskador. För att förebygga och ersätta dessa viltskador bör anslag
42:5 Ersättning för viltskador m.m. utökas med drygt 3 miljoner kronor.
Centerpartiet anser att Djurskyddsmyndigheten bör läggas ned och dess
uppgifter bör återföras till och uppdras åt Jordbruksverket och Centrala
försöksdjursnämnden. Denna lösning är mer effektiv med tanke på de stora
samordningsvinsterna, samtidigt som ett helhetsgrepp saknas i den nya
myndigheten. Därmed föreslår vi att anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten
minskas med 87 miljoner kronor. Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk
bör följaktligen förstärkas med 15 miljoner kronor. Därutöver bör
anslaget till Centrala försöksdjursnämnden återinföras. Vi ser även en
möjlighet till anslagsbesparing genom en, till viss del, självfinansiering
av dem som ansöker om att få utföra djurförsök, varför vi föreslår ett
anslag på 20 miljoner kronor.
Vi förespråkar att Livsmedelsekonomiska institutet läggs ned och således
bör anslaget 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet minskas med 6 miljoner
kronor. I stället kan detta institut samordnas med anslaget 43:14
Livsmedelsstatistik.
Anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur bör utökas
med 272 miljoner kronor. Detta anslag bör användas till bl.a. återskapande
av våtmarker och utsatta områden (Less Favoured Areas) som Norrland,
skärgården, sydsvenska höglandet. Pengarna skall också gå till att stärka
dessa områdens konkurrenskraft samt startstöd till landsbygdsföretagare
för ökat företagande på landsbygden.
En extra satsning på 2 miljoner kronor bör göras under anslaget 44:4
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. Satsningen handlar om att
fullfölja de omarronderingsprojekt som pågår i bl.a. Dalarnas län, något
som på sikt är samhällsekonomiskt lönsamt.
Svensk jordbruksnäring måste ges ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor
med jordbruksnäringen i t.ex. Finland och Danmark. Centerpartiet föreslår
därför i andra motioner att jordbrukets s.k. ryggsäck lyfts av och därmed
att skatten på kväve i handelsgödsel slopas. Mot bakgrund av detta kan
anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel
m.m. räknas ned med 169 miljoner kronor. Kvar på anslaget återstår 100
miljoner kronor - dessa pengar utgör bekämpningsmedelsavgifter och skall
återföras till näringen på lämpligt sätt.
Vi stöder inte regeringens extra satsning på Artdatabanken under anslag
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet. Vi föreslår därför att anslaget
minskas med 45 miljoner kronor.
Inom skogssektorn, som är Sveriges största nettoexportör, finns det ett
stort behov av forskning och utveckling. Forskning bör inriktas mot bl.
a. svampangrepp och trämaterialens användningsområden samt en generellt
minskad miljöpåverkan av jord- och skogsbruk. Ytterligare 100 miljoner
kronor bör tillföras anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning.
5. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar, punkt 1 (v, mp)
Åsa Domeij (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v) anför:
Så kallat NOKÅS-bidrag kan ansökas för skydd av natur och kulturmiljöer
i skogslandskapet såsom naturvårdsbränning, skogsbete, våtmarker och
för uppröjning kring kulturlämningar. År 2002 uppgick dessa bidrag till
7 miljoner kronor, vilket inte på långa vägar räcker för att täcka
behovet. Miljöpartiet vill på sikt se en uppräkning av NOKÅS-anslaget i
kombination med andra skyddsåtgärder, framför allt information och
rådgivningsinsatser.
Sedan några år tillbaka drivs projektet Eldrimner, resurscentrum för
småskalig livsmedelsförädling, i Ås, beläget utanför Östersund i Krokoms
kommun. Syftet med projektet är att skapa en mötesplats för företagare
inom småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling, ett centrum för
tillämpad kunskap som hjälper i gång och stöder företagare inom denna
bransch. Det är viktigt att Eldrimner får möjlighet att arbeta långsiktigt
med att stödja utvecklingen av den småskaliga, hantverksmässiga
livsmedelsförädlingen. Som nationellt resurscentrum kan Eldrimner stödja
företagare inom denna näring i hela landet. Eldrimner kommer därför, i
enlighet med avtal mellan s, mp och v, att fr.o.m. år 2005 få ett fast
årligt anslag.
6. Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., punkt 8
(mp)
Åsa Domeij (mp) anför:
I likhet med vad som redovisas i betänkandet och vad regeringen anför
i propositionen ser jag positivt på att Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) påbörjat en översyn av sektorsrollens omfattning och mål samt att
regeringen kommer att följa upp detta genom en särskild utredning. Jag
vill emellertid närmare utveckla min syn på vad Miljöpartiet tillsammans
med regeringen och Vänstern kommit överens om i denna del.
SLU har en särposition inom det svenska högskoleväsendet genom sin
tydliga koppling till de areella näringarna. De areella näringarna är
under omvandling och kommer att inta en central plats i det framtida
samhället. Nya viktiga delar av sektorsansvaret vid sidan av produktion
av föda, foder och fiber är utvidgat miljöansvar, ekosystemtjänster,
rekreation, kulturmiljö, djurvälfärd m.m. Ett allt större fokus kommer
också att ställas på såväl produkters som produktionsmetoders kvalitet.
Dessa förändringar bör SLU beakta för att kunna försvara sin position,
eftersom det är sektorsansvaret som är anledningen till att
Lantbruksuniversitetet till skillnad från andra universitet och högskolor inte
lyder under Utbildningsdepartementet utan under Jordbruksdepartementet.
Sektorsansvaret innebär att universitetet bör koncentrera sig på
utbildningar med en klar koppling till dessa näringar.
SLU har dock under den senaste tioårsperioden etablerat utbildningar
som också ges på andra universitet. Ett större fokus på det som är unikt
för SLU är viktigt om universitetet skall kvarstå i nuvarande form och
huvudmannaskap. En sådan fokusering är också nödvändig med tanke på den
ekonomiska situation som SLU för närvarande befinner sig i. Den strategiska
inriktningen av SLU är en politisk fråga och ej en fråga för den interna
universitetsledningen. För SLU kommer det att finnas en ambition att
bredda kursutbudet och därigenom konkurrera med andra universitet. Jag
anser i stället att SLU bör inriktas på att hålla en hög vetenskaplig
kvalitet då det gäller forskning, undervisning och samhällsinformation
inom sitt område.
Jag ser därför ett behov av en särskild utredare, som skall ha till
uppgift att:
utveckla och renodla sektorsansvaret,
föreslå möjligheter till samordningsvinster över fakultetsgränser och
studieorter,
föreslå möjligheter till samordningsvinster med näraliggande universitet
när det gäller baskursutbud som ges av både SLU och sådana universitet,
belysa SLU:s relation till kursutbud som erbjuds på den "ordinarie
universitetsmarknaden" samt
utreda modeller för kvalitetssäkring och prioritering av utbildningar
unika för SLU.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 23:
1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget
42:3 Djurhälsovård, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor under 2006 (avsnitt
5.8.3).
2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget
42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3 500 000
kronor under 2006 (avsnitt 5.8.4).
3. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Kammarkollegiet
ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för
Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kronor (avsnitt
5.8.5).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget
42:6 Djurskyddsmyndigheten, besluta om bidrag som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kronor under 2006
(avsnitt 5.8.6).
5. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Statens
jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto
för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 6 000 000 000 kronor
(avsnitt 6.9.1).
6. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget
43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m., besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 086 200 000 kronor
under 2006 och 13 800 000 kronor under 2007 (avsnitt 6.9.5).
7. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget
43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
2 000 000 kronor under 2006 (avsnitt 6.9.6).
8. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om bidrag
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
808 052 000 kronor under 2006, högst 182 090 000 kronor 2007, högst 62 708 000
kronor 2008, högst 35 650 000 kronor 2009 och högst 61 500 000 kronor
därefter (avsnitt 7.8.1).
9. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget
44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 883 626 000 kronor under 2006, högst 225 757 000
kronor 2007, högst 75 290 000 kronor 2008, högst 40 474 000 kronor 2009
och högst 61 853 000 kronor därefter (avsnitt 7.8.2).
10. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000
kronor under 2006 (avsnitt 7.8.3).
11. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget
44:7 Ekologisk produktion, besluta om bidrag som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst 20 000 000 kronor under 2006
(avsnitt 7.8.7).
12. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget
45:1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor
under 2006 (avsnitt 8.8.2).
13. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad forskning, besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 220 000 000 kronor
under 2006, högst 150 000 000 kronor 2007, högst 95 000 000 kronor 2008
och högst 45 000 000 kronor 2009 (avsnitt 9.1.2).
14. Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om disposition av
avgiftsintäkter vid Djurskyddsmyndigheten (avsnitt 5.8.6).
15. Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om disposition av
avgiftsintäkter vid Statens jordbruksverk (avsnitt 6.9.1).
16. Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om ersättning vid
skördeskador (avsnitt 6.7.2.3).
17. Riksdagen godkänner nytt mål för politikområde Livsmedelspolitik
i enlighet med vad regeringen förordar och beslutar att nuvarande mål
skall upphöra att gälla (avsnitt 6.4).
18. Riksdagen antar regeringens förslag om ändring i lagen (1994:1710)
om EG:s förordningar om jordbruksprodukter (avsnitt 2 och 6.7.2.2).
19. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar i enlighet med
uppställning under avsnitt 19.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:MJ217 av Nils Fredrik Aurelius (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om slutförande och kostnadstäckning av projekt med anledning av
Emån.
2003/04:MJ446 av Agne Hansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statliga garantier till åtgärder för att slutföra arbetet med
att förhindra översvämningar i Emån.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Sk405 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbetalning av EU-bidrag.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inriktning på offentligt finansierad forsknings- och
försöksverksamhet.
2004/05:MJ208 av Cecilia Widegren m.fl. (m, c, kd, fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utbetalningar av EU-stöden håller tidsplanen, dvs.
utbetalningarna skall ske så snart Sverige har tillgång till pengarna,
dvs. före årsskiftet.
2004/05:MJ209 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ersättningarna till Sveriges bönder skall betalas ut till
dem senast den 30 november det år de gäller.
2004/05:MJ217 av Nils Fredrik Aurelius (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om slutförande och kostnadstäckning av projekt med anledning av
Emån.
2004/05:MJ222 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hanteringen av EU-ersättningar till Sveriges jordbrukare.
2004/05:MJ246 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att kvaliteten i veterinärutbildningen skall
upprätthållas genom en tillräckligt omfattande klinisk tillämpning av
djursjukvård dygnet runt.
2004/05:MJ259 av Cecilia Widegren m.fl. (m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avskaffa Djurskyddsmyndigheten.
2004/05:MJ270 av Göte Wahlström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om insatser för att trygga beståndet av vätterröding.
2004/05:MJ279 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de sedan tidigare avsatta medlen för fritidsodlingen och
parksektorn i sin helhet skall användas för dessa syften.
2004/05:MJ321 av Kenneth Johansson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbetalningen av EU-ersättningar till det svenska
jordbruket.
2004/05:MJ376 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (båda c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utbetalning av EU-ersättningar till jordbruksföretagare
skall ske årligen i månadsskiftet november/december.
2004/05:MJ378 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta en professur vid SLU i Skara till minne av Edward
Nonnen, med inriktning på innovationer och nytänkande inom växtodlingsområdet.
2004/05:MJ379 av Håkan Larsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fast årligt stöd till Eldrimner, resurscentrum för småskalig
livsmedelsförädling.
2004/05:MJ408 av Lars Gustafsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utbetala EU-stödet under respektive budgetår.
2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):
36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om att NOKÅS-anslaget bör uppräknas för att tillgodose
de stora behov som påtalas i motionen.
2004/05:MJ437 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
5. Riksdagen begär att regeringen betalar ut stödet till jordbruket
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:MJ463 av Åsa Torstensson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att regeringen skall rekvirera böndernas EU-ersättningar så
snart de blir tillgängliga.
2004/05:MJ467 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av insatser för att upprätthålla värdefulla ängar och
hagar till nytta för artrikedomen inom såväl växt- som djurvärlden.
2004/05:MJ470 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om betydelsen av att den i budgetpropositionen aviserade
utvärderingen av Sveriges lantbruksuniversitets sektorsansvar uppmärksammar
behovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad och systemutveckling för
ekologisk produktion.
2004/05:MJ473 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att besluta
om bidrag under anslag 42:6 Djurskyddsmyndigheten.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att besluta
om bidrag under anslag 44:7 Ekologisk produktion.
3. Riksdagen begär att regeringen årligen återkommer till riksdagen
med redovisning för hur de avgiftsintäkter som influtit till
Djurskyddsmyndigheten och Statens jordbruksverk disponerats.
4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag för år 2005 anslagen under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt i motionen redovisad
uppställning.
2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att arealersättning skall betalas ut under det kalenderår
som stödet avser.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skördeskadeskydd.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd till avbytartjänst.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om exportfrämjande åtgärder.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd till omarronderingar.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att återföra skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel
till jordbruksnäringen.
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om rovdjursdödade hjortar i hägn.
42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ersättningen för rovdjursdödade renar även
fortsättningsvis skall betalas ut i form av öronmärkta pengar från regeringen.
43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ansvaret för sjukdomar hos vilda djur bör
tydliggöras.
46. Riksdagen anvisar med följande förändringar i förhållande till
regeringens förslag för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt i motionen
redovisad uppställning.
2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Livsmedelsverket.
2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att klargöra SLU:s sektorsansvar i budgeten.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om FORMAS ansvar för livsmedelsforskningen och en översyn
av rådsforskningen.
36. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar enligt i motionen redovisad uppställning.
2004/05:MJ513 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa Djurskyddsmyndigheten.
2004/05:MJ525 av Jan Andersson m.fl. (c):
1. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för Centrala
försöksdjursnämnden.
2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar enligt i motionen redovisad uppställning.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1Senaste lydelse 1999:1317.
I denna lag ges bestämmelser som behövs för att den pris- och
marknadsreglering som ingår i EG:s gemensamma jordbrukspolitik skall kunna
genomföras i Sverige. I denna lag ges bestämmelser som behövs för att
de stöd och den pris- och marknadsreglering som ingår i EG:s gemensamma
jordbrukspolitik skall kunna genomföras i Sverige.
Med EG:s förordningar om jordbruksprodukter avses i denna lag EG:s
förordningar om
1. marknadsreglering av jordbruksprodukter,
2. produkter som omfattas av Romfördragets bilaga I men som inte omfattas
av någon marknadsreglering,
3. produkter som har framställts av jordbruksprodukter,
4. uppgiftsskyldighet i fråga om inkomstförhållanden och driftsekonomiska
förhållanden i jordbruket, och 4. uppgiftsskyldighet i fråga om
inkomstförhållanden och driftsekonomiska förhållanden i jordbruket,
5. särskilda omräkningskurser som används inom den gemensamma
jordbrukspolitiken. 5. särskilda omräkningskurser som används inom den
gemensamma
jordbrukspolitiken, och6. direktstöd och särskilda stödsystem för
jordbrukare.
Denna lag tillämpas inte i fråga om sådana bestämmelser i EG:s förordningar
om jordbruksprodukter som helt faller inom tillämpningsområdet för
livsmedelslagen (1971:511).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
Bilaga 3
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 23
Bilaga 4
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005
inom utgiftsområde 23