Lagutskottets betänkande
2004/05:LU11
Vissa frågor rörande 2003 års reform avförmånsrättslagstiftningen
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner
rörande 2003 års reform av
förmånsrättslagstiftningen. I motionerna, som väckts
under den allmänna motionstiden år 2004, yrkas
tillkännagivanden om en skyndsam utvärdering av
reformen. Vidare yrkas ändringar och tillägg i
övergångsbestämmelserna till förmånsrättslagen.
Därutöver behandlas en motion som gäller en aviserad
utredning om ett samlat insolvensförfarande.
Utskottet föreslår att riksdagen skall avslå
samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns fyra reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Utvärdering av 2003 års reform
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L214
yrkande 2, 2004/05:L220 yrkande 4, 2004/05:L240,
2004/05:L251 yrkande 2, 2004/05:L257 yrkande 2,
2004/05:L274 yrkande 3, 2004/05:L337 yrkande 9,
2004/05: L372 yrkande 2, 2004/05:L390 och
2004/05:N398 yrkande 4.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Ändringar i övergångsbestämmelserna
Riksdagen avslår motion 2004/05:L337 yrkande
7.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
3. Ytterligare övergångsbestämmelser
Riksdagen avslår motion 2004/05:L337 yrkande 8.
Reservation 3 (m, fp, c)
4. Utredning om samlat
insolvensförfarande
Riksdagen avslår motion 2004/05:L368.
Reservation 4 (kd)
Stockholm den 16 november 2004
På lagutskottets vägnar
Inger René
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen
(s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi
Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis
(v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene
Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Viviann
Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Johan Löfstrand
(s), Christin Hagberg (s) och Ewa Thalén Finné (m).
2004/05
LU11
Bakgrund
Inledning
Efterlevnaden av civilrättsliga regler om
betalningsskyldighet regleras i sista hand av att en
gäldenärs egendom tvångsvis genom konkurs eller
utsökning kan användas för att tillgodose
fordringsägarna. De väsentligaste bestämmel- serna
om konkurs finns i konkurslagen (1987:672).
Konkursförfarandet, som utgår från att gäldenären är
på obestånd eller insolvent, har karaktär av gene-
ralexekution där i princip all gäldenärens egendom
tas i anspråk.
Den ordning i vilken betalningsanspråken skall
tillgodoses vid konkurs och utmätning regleras i
förmånsrättslagen (1970:979) och i utsökningsbalken.
Utgångspunkten är att alla fordringar har samma
rätt. I förmånsrättslagen finns dock en uppräkning
av vissa fordringar som har bättre rätt än andra,
dvs. förmånsrätt, och vilken ordning som gäller
mellan dessa s.k. prioriterade fordringar. I lagen
görs skillnad mellan dels särskilda förmånsrätter,
som avser enbart viss egendom och som gäller både i
konkurs och vid utmätning, dels allmänna
förmånsrätter, som avser all gäldenärens egendom och
som gäller enbart i konkurs.
Vid sidan av konkurs finns numera enligt lagen
(1996:764) om företagsrekonstruktion ett särskilt
insolvensrättsligt förfarande inom vars ramar
åtgärder kan vidtas för att rekonstruera företag i
kris som bedöms ha utsikter till en fortsatt lönsam
verksamhet (prop. 1995/96:5 och 1995/96:115, bet.
LU11). En sådan rekonstruktion kan innefatta såväl
åtgärder som förbättrar rörelsens resultat som en
uppgörelse med borgenärerna.
I det insolvensrättsliga regelsystemet ingår även
lönegarantilagen (1992:497) som en väsentlig del.
Lagen syftar till att säkerställa att arbetstagare
skall få betalning för sin lönefordran mot en
arbetsgivare som försätts i konkurs. Lagen innebär
sammanfattningsvis att staten under vissa närmare
förutsättningar garanterar prioriterade fordringar
på lön och pension samt att staten övertar
fordringarna - med motsvarande förmånsrätt - och
inträder i konkursen som borgenär på respektive
löntagares plats.
Rättsläget före den 1 januari 2004
Med företagshypotek avses en särskild säkerhetsrätt
som utvecklats för att näringsidkares rörelseegendom
skall kunna utnyttjas som kreditsäkerhet utan att
näringsidkaren behöver avstå från besittningen till
egendomen. Bestämmelser om företagshypotek fanns
tidigare i den numera upphävda lagen (1984:649) om
företagshypotek. Lagen innebar att en näringsidkare
genom inskrivning i ett särskilt register kunde
beviljas företagsinteckning i sin näringsverksamhet.
Som bevis för inskrivningen utfärdades ett
företagshypoteksbrev att överlämnas till en borgenär
som säkerhet för en fordran. Borgenären hade därmed
säkerhet i form av företagshypotek och förmånsrätt
till betalning ur den egendom som utgjorde underlag
för inteckningen. Företagshypoteket gällde i den
lösa egendom som tillhörde näringsidkaren och
verksamheten. Underlaget kunde således skifta från
tid till annan. Kassa- och banktillgodohavanden,
aktier, obligationer, förlagsbevis och liknande
skuldebrev omfattades inte av företagsinteckningen.
En annan kategori av egendom som var undantagen från
inteckningsunderlaget var egendom som kunde vara
föremål för panträtt på grund av inteckning,
exempelvis tomträtt, skepp och luftfartyg.
Företagshypoteket gav, enligt 5 § förmånsrättslagen,
särskild förmånsrätt och gällde således både vid
konkurs och vid utmätning.
Statens fordringar på skatt och allmänna avgifter
hade, före den 1 januari 2004, allmän förmånsrätt
enligt 11 § förmånsrättslagen. Förmånsrätten
omfattade bl.a. inkomstskatt, förmögenhetsskatt,
fastighetsskatt och mervärdesskatt.
Skatteförmånsrätten gällde efter de särskilda
förmånsrätterna och den allmänna förmånsrätten för
nya fordringar under rekonstruktionsförsök.
Efter skatteförmånsrätten följde, enligt 12 §
förmånsrättslagen, allmän förmånsrätt för fordringar
avseende löntagares lön och annan ersättning på
grund av anställningen. Eftersom det var fråga om en
allmän förmånsrätt krävdes att arbetsgivaren
försattes i konkurs för att fordringen skulle kunna
göras gällande. I likhet med vad som gäller i dag
svarade staten, enligt lönegarantilagen, för
förmånsberättigade lönefordringar i konkurs.
2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen
I juni 2003 fattade riksdagen beslut om en
genomgripande reform av förmånsrättslagstiftningen
(prop. 2002/03:49, bet. LU17, rskr. 222). Reformen
syftade i huvudsak till att underlätta för företag
att genomföra företagsrekonstruktion i stället för
att gå i konkurs, att bidra till att kreditgivning
och kreditprövning ytterligare inriktas på ett
projekts utsikter till lönsamhet, att
insolvenshanteringen sker mer skyndsamt, att
oprioriterade borgenärer får bättre utdelning samt
att stärka löneskyddet för de anställda vid konkurs.
Genom den nya lagstiftningen har företagshypoteket
omvandlats till en företagsinteckning med allmän
förmånsrätt i 55 % av värdet av all gäldenärens
egendom, sedan borgenärer med bättre förmånsrätt
fått betalt (11 § förmånsrättslagen). Lagen om
företagshypotek har ersatts av en ny lag (2003:528)
om företagsinteckning. Vidare har förmånsrätten
avseende dels hyra och arrende, dels skatter och
allmänna avgifter avskaffats.
Vad gäller löneskyddet har det maximala beloppet
för lönegarantin höjts från 100 000 kr till fyra
prisbasbelopp (f.n. 157 200 kr). Den tid under
vilken lönegaranti kan utgå har utökats från sex
månader till åtta månader. Samtidigt har
förmånsrätten för lönefordringar begränsats till tio
prisbasbelopp (f.n. 393 000 kr). Den nya
lagstiftningen innebär även förändringar i fråga om
ett konkursbos ansvar för hyra och uppsägningslön.
Utskottet övergår därmed till att under
skilda rubriker behandla de spörsmål som
har aktualiserats i motionerna.
Utskottets överväganden
Utvärdering av 2003 års reform
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden med krav på
en skyndsam utvärdering av 2003 års reform av
förmånsrättslagstiftningen. Utskottet
hänvisar till att regeringen redan har
beslutat om ett sådant arbete. Jämför
reservation 1 (m, fp, kd, c).
Motionerna
Viviann Gerdin m.fl. (c) framhåller i motion L214
att 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen
har medfört försämrade kreditvillkor, särskilt för
småföretag. Reformen föregicks inte, anförs det, av
någon analys av effekterna för kreditförsörjningen.
Motionärerna anser att en sådan analys snarast måste
genomföras. I motionen begärs ett tillkännagivande
härom (yrkande 2).
Motionsyrkanden med samma inriktning finns i
motion L372 av Roger Tiefensee (c) (yrkande 2) och
N398 av Maud Olofsson m.fl. (c) (yrkande 4).
I motion L220 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)
påpekas att den av regeringen utlovade utvärderingen
av reformen ännu inte har presenterats.
Lagstiftningen kan, hävdas det, komma att innebära
ett dråpslag mot livskraft och sysselsättning bland
små och medelstora företag. I motionen begärs ett
tillkännagivande om vikten av att det snarast kommer
till stånd en fullständig analys av vilka
konsekvenser lagändringarna om företagshypotek
hittills har haft (yrkande 4).
Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander
(båda s) anför i motion L240 att den nya
lagstiftningen visat sig innebära en del problem,
särskilt för småföretag i glesbygd, och att den
därmed är ett hot mot sysselsättning och ekonomisk
tillväxt. Det är därför, menar motionärerna, viktigt
att regeringen noga följer utvecklingen på området.
I motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet
med det anförda.
Maria Larsson m.fl. (kd) understryker i motion
L251 det angelägna i att regeringen låter utreda
konsekvenserna av det slutliga ikraftträdandet av
2003 års reform. I motionen begärs ett
tillkännagivande om behovet av en skyndsam
utvärdering av hur ändrade förmånsrättsregler
påverkar små och medelstora företag (yrkande 2).
I motion L274 av Inger René m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen skyndsamt skall
utreda hur ändrade förmånsrättsregler påverkar små
och medelstora företag och deras möjligheter till
kapitalförsörjning (yrkande 3).
Anders Sjölund (m) har i motion L257 ett
motsvarande motionsyrkande (yrkande 2).
I motion L337 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) påpekas
att regeringen ännu inte påbörjat den utlovade
utvärderingen av lagstiftningens inverkan på små
företags kreditmöjligheter. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om att regeringen skall låta
genomföra en sådan analys (yrkande 9).
Kenth Högström (s) anför i motion L390 att en rad
rapporter talar i samma riktning, nämligen att det
blivit svårare för företag att låna pengar och att
bankerna kräver ytterligare säkerhet. Därtill kommer
Basel II-reglerna om kapitaltäckning och
riskvärdering, som gör det ännu svårare och dyrare
att erhålla kredit. I motionen begärs ett
tillkännagivande om att den nya förmånsrättslagen
skall utvärderas innan Basel II-reglerna införs
fullt ut.
Utskottets ställningstagande
Som framhölls av utskottet vid 2003 års
riksdagsbeslut (se bet. 2002/03:LU17 s. 14 f.) och
som nyligen även har understrukits av
finansutskottet (se bet. 2004/05:FiU1 avsnitt 5.11)
är det angeläget att det kommer till stånd en
grundlig utvärdering av reformens olika effekter,
särskilt för små och medelstora företag, och att
även kapitalförsörjningen för dessa företag därvid
uppmärksammas. Utskottet kan med tillfredsställelse
konstatera att ett sådant utvärderingsarbete nu har
påbörjats. Sålunda beslutade regeringen den 14
oktober 2004 att uppdra åt Institutet för
tillväxtpolitiska studier (ITPS) att bedöma om målen
med förmånsrättsreformen har uppnåtts och att
utvärdera reformens effekter. Som en del av
uppdraget skall ITPS undersöka förutsättningarna
generellt för kapitalförsörjning till företag,
varvid små och medelstora företag, liksom
entreprenörer särskilt skall uppmärksammas. ITPS
skall analysera konsekvenserna i olika delar av
landet, särskilt i nationella stödområden och
landsbygdsområden utanför dessa. Även konsekvenserna
för anställda skall särskilt beaktas. ITPS skall,
enligt regeringsbeslutet, hålla kontakt med berörda
myndigheter, fackliga organisationer och
näringslivsorganisationer. Institutet skall föreslå
de åtgärder som bedöms lämpliga, bl.a. för att
begränsa eventuella negativa effekter utan att de
positiva effekterna går förlorade. Om ITPS
uppmärksammar andra frågor som rör anslutande
områden skall institutet rapportera dessa.
Utskottet kan inte finna annat än att inriktningen
av det beslutade utvärderingsarbetet ligger väl i
linje med såväl 2003 års riksdagsbeslut som
motionsönskemålen. Motionärerna är därmed
tillgodosedda, och utskottet föreslår att riksdagen
avslår motionerna L214 yrkande 2, L220 yrkande 4,
L240, L251 yrkande 2, L257 yrkande 2, L274 yrkande
3, L337 yrkande 9, L372 yrkande 2, L390 och N398
yrkande 4.
Övergångsbestämmelserna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden med krav på
ändringar och tillägg i
övergångsbestämmelserna till ändringarna i
förmånsrättslagen. Jämför reservation 2 (m,
fp, kd, c) och 3 (m, fp, c).
Gällande rätt
Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1
januari 2004. Genom vissa övergångsbestämmelser
kommer dock det slutliga genomförandet av reformen
att ske först vid en senare tidpunkt.
För det fall en företagsinteckning har beviljats
före den 1 januari 2004 gäller, enligt punkt 3 i
övergångsbestämmelserna till lagen om
företagsinteckning, lagen om företagshypotek fram
till den 1 januari 2005. Därefter skall inteckningen
anses som en företagsinteckning enligt den nya lagen
och företagshypoteksbrevet som ett
företagsinteckningsbrev på samma belopp.
Vidare föreskrivs i punkt 2 i
övergångsbestämmelserna till ändringarna i
förmånsrättslagen att i fråga om företagshypotek på
grund av en inteckning som har beviljats före
ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser fram
till den 1 januari 2005. Vid en konkurs eller
utmätning som har beslutats på grund av en ansökan
som gjorts före ikraftträdandet tillämpas, enligt
punkt 3 i samma övergångsbestämmelser, alltid äldre
bestämmelser.
Av punkt 4 i övergångsbestämmelserna till
ändringarna i förmånsrättslagen framgår att om de
nya bestämmelserna, vid en tillämpning den 1 januari
2004, skulle ha medfört att ett företagshypotek
tillsammans med övriga säkerheter inte längre hade
utgjort betryggande säkerhet och ställer gäldenären
inte inom en månad efter anmodan kompletterande
säkerhet som borgenären skäligen kan nöja sig med,
får borgenären före den 1 januari 2005 säga upp den
fordran för vilken företagshypoteket upplåtits till
betalning inom sex månader. Detta gäller även om
längre uppsägningstid har avtalats eller om
uppsägning inte får ske. Har borgenären före den 1
januari 2005 väckt talan om betalning och anmält
detta till inskrivningsmyndigheten för
företagsinteckning gäller vidare, enligt punkt 4,
under vissa förutsättningar äldre bestämmelser i
fråga om förmånsrätt som följer med företagshypotek
i en konkurs eller en utmätning.
Motionen
I motion L337 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) anförs att
punkt 2 i övergångsbestämmelserna till ändringarna i
förmånsrättslagen är oklar i frågan om äldre eller
nya bestämmelser skall tillämpas efter den 31
december 2004 i konkurser som har beslutats under år
2004 och som inte är avslutade vid årsskiftet
2004/2005. Motionärerna anser att denna
övergångsbestämmelse bör förtydligas genom ett
tillägg som innebär att äldre bestämmelser
beträffande företagsinteckningar skall gälla för
alla konkurser som inträffat under år 2004, oavsett
när dessa konkurser avslutas. I motionen yrkas att
riksdagen beslutar att punkt 2 i
övergångsbestämmelserna till lagen (2003:535) om
ändring i förmånsrättslagen får följande lydelse: I
fråga om företagshypotek på grund av en inteckning
som har beviljats före ikraftträdandet tillämpas
äldre bestämmelser i konkurser som har beslutats på
grund av ansökningar som inkommit före den 1 januari
2005 (yrkande 7).
I samma motion anförs vidare att upphävandet av 5
§ förmånsrättslagen inneburit att fordringar med
allmän förmånsrätt enligt 10 § och 10 a § får
utdelning först sedan företagsinteckningshavarna
fått full betalning, i varje fall i konkurser som
inträffat under år 2004 och där äldre bestämmelser
tillämpas. Detta var, menar motionärerna, sannolikt
inte lagstiftarens avsikt. Det bör därför införas en
ny övergångsbestämmelse med följande lydelse: För
fordringar med allmän förmånsrätt enligt 10 § och 10
a § skall 5 § och 15 § i dess äldre lydelse gälla i
konkurser som har beslutats på grund av ansökningar
som inkommit före den 1 januari 2005 (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
Vad först gäller yrkande 7 i motion L337 kan
utskottet inte finna att ifrågavarande
övergångsbestämmelse till ändringarna i
förmånsrättslagen är oklar. Har borgenären före den
1 januari 2005 inte väckt talan i enlighet med vad
som föreskrivs i punkt 4 ändrar företagshypoteket
värde i en konkurs eller i ett utmätningsförfarande
som har inletts men inte avslutats under år 2004. En
sådan ordning har valts mot bakgrund av önskemålet
om att de nya bestämmelserna snabbt skulle få
genomslag samtidigt som innehavarna av
företagshypotek givits tid fram till den 1 januari
2005 att hantera det nya regelverket (prop.
2002/03:49 s. 153 f.). Några motionsledes framförda
invändningar mot övergångsbestämmelsen framfördes
inte i 2003 års lagstiftningsärende, och några
erinringar fanns inte heller från Lagrådets sida.
Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte
finna annat än att ett bifall till motionsyrkandet
skulle innebära ändring av en av de av riksdagen år
2003 beslutade övergångsbestämmelserna till
ändringarna i förmånsrättslagen. Några sådana
ändringar bör, enligt utskottets mening, inte komma
till stånd. De skäl som ligger till grund för den
nuvarande bestämmelsen äger alltjämt giltighet.
Därtill kommer att såväl borgenärer som gäldenärer
torde ha inrättat sig efter den ordning som följer
av den gällande övergångsbestämmelsen, varför också
förutsebarhetsskäl talar mot ett bifall till
motionsyrkandet.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion L337 yrkande 7.
Vad sedan gäller yrkande 8 är utskottet inte
berett att inom ramen för förevarande ärende förorda
några åtgärder från riksdagens sida. Skulle det visa
sig att tillämpningen av de nya bestämmelserna i
dessa delar leder till olämpliga resultat utgår
utskottet från att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till erforderliga
lagändringar. Riksdagen bör därför avslå motion L337
yrkande 8.
Utredningen om ett samlat
insolvensförfarande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande som
gäller inriktningen av en aviserad utredning
om ett samlat insolvensförfarande. Jämför
reservation 4 (kd).
Bakgrund
I den proposition som låg till grund för 2003 års
riksdagsbeslut anfördes att den föreslagna
lagstiftningen utgjorde en grundläggande del i ett
långsiktigt och generellt arbete med en reformering
av den civilrättsliga lagstiftning som påverkar
kreditgivning och insolvenshantering. Regeringen
aviserade i propositionen att man, som ett
ytterligare steg i detta arbete, avsåg att tillkalla
en utredning om ett samlat insolvensförfarande
(prop. 2002/03:49 s. 58 f.).
Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande
ett långt framskridet arbete med direktiv till en
sådan utredning.
Motionen
I motion L368 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)
framförs synpunkter på inriktningen av det aviserade
utredningsarbetet. Motionärerna tar bl.a. upp frågor
kring förfarandet i företagsrekonstruktioner,
jämkning av oskäliga villkor i avtal mellan
näringsidkare, ackord i företagsrekonstruktion och
tillsyn i rekonstruktion. I motionen framhålls
särskilt vikten av att utredningen tar hänsyn till
den internationella utvecklingen på det
insolvensrättsliga området. Motionärerna begär ett
tillkännagivande härom.
Utskottets ställningstagande
Utskottet förutsätter att vad som anförts i motionen
beaktas i samband med pågående arbete med
utredningsdirektiven och föreslår att riksdagen
avslår motion L368.
Reservationer
1. Utvärdering av 2003 års reform (punkt 1)
av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne
Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin
Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Ewa
Thalén Finné (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2004/05:L214 yrkande 2,
2004/05:L220 yrkande 4, 2004/05:L240, 2004/05:L251
yrkande 2, 2004/05:L257 yrkande 2, 2004/05:L274
yrkande 3, 2004/05:L337 yrkande 9, 2004/05: L372
yrkande 2, 2004/05:L390 och 2004/05:N398 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi konstaterar att regeringen nu i enlighet med
riksdagens tidigare uttalade mening beslutat att
genomföra en grundlig utvärdering av reformens olika
effekter. Vi känner en tillfredsställelse med att
uppdraget lämnats till Institutet för
tillväxtpolitiska studier (ITPS) att bedöma om målen
med förmånsrättsreformen har uppnåtts och att
utvärdera reformens effekter. I regeringens beslut
anges att uppdraget skall slutredovisas senast den 1
december 2007. Det är uppenbart att vissa effekter
av reformen och problematiken kring
kapitalförsörjning till framför allt små företag
inte i sin helhet framkommer omedelbart och att
förhållandevis lång tid erfordras för en
genomarbetad utvärdering. Emellertid gäller detta
inte försämringen av företagsinteckningens
förmånsrätt. Här kan ett utvärderingsarbete om
effekterna på bankernas kreditgivning sättas i gång
omedelbart och en första delrapport tas fram redan
under våren/sommaren 2005. Detta är nödvändigt och
synnerligen angeläget för att kunna vidta eventuella
förändringar.
Vad som sålunda anförts om att en första
delrapport skall lämnas senast den 31
augusti 2005 bör riksdagen, med delvis
bifall till motionerna L214 yrkande 2, L220
yrkande 4, L240, L251 yrkande 2, L257
yrkande 2, L274 yrkande 3, L337 yrkande 9,
L372 yrkande 2, L390 och N398 yrkande 4, som
sin mening ge regeringen till känna.
2. Ändringar i övergångsbestämmelserna
(punkt 2)
av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne
Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin
Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Ewa
Thalén Finné (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion 2004/05:L337 yrkande 7.
Ställningstagande
Enligt vår mening är punkt 2 i
övergångsbestämmelserna oklar och kan ges olika
tolkningar. En tolkning enligt bestämmelsens
ordalydelse innebär att alla
företagsinteckningshavare tvingas att senast den 31
december 2004 väcka talan enligt punkt 4 i
övergångsbestämmelserna för att vara bibehållna sin
rätt enligt äldre bestämmelser i konkurser som
inträffat under år 2004 och som inte är avslutade
vid årsskiftet 2004/05. Det kan komma att bli fråga
om minst 3 000 mål vid redan hårt ansträngda
tingsrätter. Bestämmelsen kan också, i enlighet med
den s.k. frysningsprincipen, tolkas så att alla
konkurser som inträffat under år 2004 skall följa
äldre bestämmelser oavsett när konkursen avslutas.
Vi anser att bestämmelsen bör tillämpas på så sätt.
Det bör därför göras ett klarläggande i frågan genom
ett tillägg till övergångsbestämmelserna med den
innebörden att äldre bestämmelser skall gälla
beträffande företagsinteckningar i alla konkurser
som inträffat under år 2004 eller tidigare,
oberoende av när konkursen avslutas.
Förevarande fråga borde inte kräva något mer
ingående beredningsarbete. Det torde därför räcka
med att regeringen - med lagförslaget i motion L337
som underlag - omgående upprättar ett förslag till
lagrådsremiss. Ett sådant kan sedan, efter ett kort
remissförfarande, läggas till grund för en
lagrådsremiss, som kan leda till en proposition. Ett
sådant förfarande möjliggör för riksdagen att
behandla lagförslaget före årsskiftet.
Vad som anförts i reservationen bör riksdagen,
med delvis bifall till motion L337 yrkande
7, som sin mening ge regeringen till känna.
3. Ytterligare övergångsbestämmelser (punkt 3)
av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Bertil
Kjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann
Gerdin (c) och Ewa Thalén Finné (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion 2004/05:L337 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi vill peka på att upphävandet av 5 §
förmånsrättslagen har medfört att fordringar med
förmånsrätt enligt 10 § och 10 a § får utdelning
först sedan företagsinteckningshavarna fått full
betalning, i varje fall i konkurser som inträffat
under år 2004 och där äldre bestämmelser tillämpas.
Detta har sannolikt inte varit avsikten och bör
rättas till genom en ny övergångsbestämmelse som
klargör att det aldrig varit fråga om att förändra
förmånsrätten för fordringar med förmånsrätt enligt
10 § och 10 a § förmånsrättslagen.
Frågan borde inte kräva något mer ingående
beredningsarbete. Det torde därför räcka med att
regeringen - med lagförslaget i motion L337 som
underlag - omgående upprättar ett förslag till
lagrådsremiss. Ett sådant kan sedan, efter ett kort
remissförfarande, läggas till grund för en
lagrådsremiss, som kan leda till en proposition. Ett
sådant förfarande möjliggör för riksdagen att
behandla lagförslaget före årsskiftet.
Vad som anförts i reservationen bör riksdagen, med
delvis bifall till motion L337 yrkande 8, som sin
mening ge regeringen till känna.
4. Utredning om samlat insolvensförfarande
(punkt 4)
av Yvonne Andersson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:L368.
Ställningstagande
Enligt min uppfattning skulle ett samlat
insolvensförfarande, i vilket man kan välja om
företaget skall rekonstrueras eller om verksamheten
skall likvideras, vara av stort värde. Det är därför
positivt att regeringen nu avser att påbörja
utredningsarbete i syfte att tillskapa ett sådant
insolvensförfarande. Som närmare redovisas i motion
L368 är det angeläget att den kommande utredningen
kommer att vara inriktad på att möjliggöra kontakter
mellan den enskilde näringsidkaren och
arbetslöshetskassorna, att tillsynen i
rekonstruktionsförfarandet blir
näringslivsorienterad, att reglerna om ackord i
rekonstruktion blir flexibla och att det införs en
möjlighet att jämka avtalsvillkor i
avtalsförhållanden mellan näringsidkare. Vidare bör
utredningsarbetet vara särskilt inriktat på att
anpassa den svenska lagstiftningen på det
insolvensrättsliga området till den internationella
utvecklingen.
Vad som sålunda anförts i reservationen bör
riksdagen, med bifall till motion L368, som sin
mening ge regeringen till känna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2004
2004/05:214 av Viviann Gerdin m.fl. (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
konsekvensanalys omgående påbörjas.
2004/05:L220 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den analys av
de nya förmånsrättsreglernas konsekvenser som
utlovats påbörjas omgående och utförs skyndsamt.
2004/05:L240 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Göran Norlander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om de nya förmånsreglerna.
2004/05:L251 av Maria Larsson m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skyndsamt
utvärdera hur ändrade förmånsrättsregler påverkar
små och medelstora företag.
2004/05:L257 av Anders Sjölund (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
konsekvensanalys vid införande av ändrade regler.
2004/05:L274 av Inger René m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att snarast
utvärdera hur ändrade förmånsrättsregler påverkar
små och medelstora företag och deras möjligheter
till kapitalförsörjning.
2004/05:L337 av Jan Ertsborn m.fl. (fp):
7. Riksdagen beslutar - i händelse punkten 6 ovan
icke bifalls - att punkten 2 i
övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse:
I fråga om företagshypotek på grund av en
inteckning som har beviljats före ikraftträdandet
tillämpas äldre bestämmelser i konkurser, som har
beslutats på grund av ansökningar som inkommit
före den 1 januari 2005.
8. Riksdagen beslutar att införa en ny
övergångsbestämmelse med följande lydelse: För
fordringar med allmän förmånsrätt jämlikt 10 § och
10 a § skall 5 § och 15 § i dess äldre lydelse
gälla i konkurser som har beslutats på grund av
ansökningar som inkommit före den 1 januari 2007
(alternativ den 1 januari 2005).
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att analysera
vilken påverkan på kreditgivningen som
förändringen av företagsinteckningens värde kan
förväntas medföra.
2004/05:L368 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att den aviserade
utredningen om den svenska insolvensrätten särskilt
skall ta hänsyn till den internationella
utvecklingen.
2004/05:L372 av Roger Tiefensee (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
konsekvensanalys över de försämrade
kreditvillkoren omgående påbörjas.
2004/05:L390 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att utvärdera den nya
förmånsrättslagen innan Basel II-reglerna införs
fullt ut.
2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att upprätta en
konsekvensanalys av de nya förmånsrättsreglerna där
aktiva företagare deltar.
Elanders Gotab, Stockholm 2004