Kommittéberättelse 2005

Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2004/05:103
Kommittéberättelse 2005 jämte två motioner som väckts med anledning av denna.
Utskottet, som förutsätter att regeringen arbetar aktivt för att
säkerställa en jämn könsfördelning avseende kommittéernas sammansättning,
bedömer inte att det är nödvändigt att riksdagen gör något tillkännagivande
med anledning av motionerna. Utskottet avstyrker således motionerna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Kommittéberättelse
Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:103 till handlingarna.

2.      Jämn könsfördelning i kommittéerna
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K12 och 2004/05:K13 yrkande 1.
Reservation (v, c, mp)

3.      Feministisk kompetens i kommittéerna
Riksdagen avslår motion 2004/05:K13 yrkande 2.

Stockholm den 5 april 2005
På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Göran Lennmarker (m),
Göran Magnusson (s), Tobias Krantz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Ingvar
Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Inger Jarl Beck (s), Anders Bengtsson
(s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s),
Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp),
Karin Åström (s), Carl-Erik Skårman (m) och Yoomi Renström (s).

Utskottets överväganden
Skrivelsen
Enligt riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 3.6.3 skall regeringen
årligen, senast den 1 mars, lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten
inom de kommittéer som tillsatts på grund av regeringens beslut. Regeringen
lämnar i skrivelse 2004/05:103 Kommittéberättelse 2005 en redogörelse
för verksamheten inom de kommittéer som tillsatts efter beslut av
regeringen. Kommittéberättelsen innehåller uppgifter om kommittéernas
sammansättning, adresser, telefonnummer, sak- och personregister samt
en redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser. Även uppgifter
om kommittéernas kostnader, ålderssammansättning och fördelningen mellan
kvinnor och män i kommittéerna redovisas.
Av Kommittéberättelsen 2005 framgår att de totala utgifterna för
kommittéerna ökat något under 2004 jämfört med det föregående året. I den
tidsserie som redovisas framgår vidare att utgifterna ökade kraftigt
mellan åren 2002 och 2003.
Andelen kvinnor respektive män bland kommittéernas ledamöter, inklusive
ordförande, uppgick år 2004 till 43 % respektive 57 %. Av totalt 354
ordförande m.m. var 119 kvinnor och 235 män. Sedan föregående år har
andelen kvinnliga ordförande minskat med 1 procentenhet. Även andelen
kvinnliga ledamöter har minskat med 1 procentenhet.
Enligt 15 § kommittéförordningen skall sådana förslag som har betydelse
bl.a. för jämställdheten mellan kvinnor och män anges i kommittéernas
betänkanden. Den senaste uppföljningen av hur jämställdhetsperspektivet
beaktas genomfördes 1997. Enligt Kommittéberättelsen 2005 pågår för
närvarande en ny, mer omfattande utvärdering av hur kravet på beskrivning
av jämställdhetskonsekvenser uppfylls. Eventuella skärpningar på kravet
skall övervägas.
Under motionstiden för Kommittéberättelsen 2005 (skr. 2004/05:103) har
2 motioner avlämnats.

Motioner
I motion 2004/05:K12 menar Mats Einarsson m.fl. (v) att det av
Kommittéberättelsen 2005 framgår att det råder en klar manlig dominans på
kommittéernas ordförandeposter. Motionärerna pekar på att andelen
kvinnliga ordförande har sjunkit med 1 procentenhet mellan 2003 och 2004
från 35 % till 34 %. Under samma tid har även andelen kvinnliga ledamöter
sjunkit med 1 procentenhet från 46 % till 45 %. Andelen manliga ledamöter
har därmed ökat från 54 % till 55 %.
Att kvinnorepresentationen i kommittéväsendet står i proportion till
kvinnornas andel av befolkningen är en viktig demokratifråga, enligt
motionärerna. En jämn könsfördelning handlar om kommittéväsendets
legitimitet, men också om att öka förutsättningarna för ett bättre och
bredare beslutsunderlag i olika samhällsfrågor som bereds av kommittéerna.
Enligt motionärerna är det angeläget att regeringen verkar för en
jämnare könsfördelning inom kommittéväsendet. Mats Einarsson m.fl. (v)
yrkar att riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

Gudrun Schyman anför i motion 2004/05:K13 att kommittéväsendet spelar
en central roll i beredningen av regeringsärenden. Kommittéer förbereder
regeringens åtgärder genom att ta fram och analysera fakta samt presentera
förslag. Kommittéerna utgår i sitt arbete från regeringens direktiv,
men arbetar utöver dessa helt självständigt. Enligt motionären är det
därför inte osannolikt att kommittéernas resultat, som ligger till grund
för politiska beslut, påverkas av vem som leder arbetet, vilken
sammansättning kommittéerna har och vilken kompetens de personer har som
ingår i kommittéerna. Av denna anledning är det viktigt att se på frågan
om kommittéernas sammansättning ur ett könsmaktsperspektiv, menar
motionären. Enligt motionären visar Kommittéberättelse 2005 att regeringen
misslyckats med att nå målet om en jämn könsfördelning i kommittéerna
och att utvecklingen t.o.m. gått åt fel håll det senaste året. Andelen
kvinnliga ledamöter var år 2004 45 % jämfört med 46 % år 2003. Bland
ordförandena var andelen kvinnor endast 34 % år 2004 jämfört med 35 %
år 2003. Motionären bedömer att arbetet med en jämn könsrepresentation,
som motionären anser är bland de mest konkreta och lättåtgärdade
jämställdhetsinsatserna, således har gått bakåt. Regeringen har i olika
sammanhang slagit fast att en jämn könsrepresentation föreligger när
åtminstone  40 % av en aktuell kategori utgörs av kvinnor eller män.
För att åstadkomma ett positivt trendbrott och möjliggöra en ordning
med en reell jämn könsfördelning (dvs. 50/50) föreslår motionären att
man under en femårsperiod bör fördela ordförandeposterna så att 60 %
tillsätts med kvinnor och 40 % med män. Motionären yrkar att riksdagen
bör ge regeringen detta till känna (yrkande 1).
När det gäller frågan om integrering av jämställdhetsperspektiv i
utredningarna har det enligt motionären skett en försämring i och med de
regelförändringar som trädde i kraft 1999. Förändringarna innebar, enligt
motionären, att skrivningen om jämställdhet blev svagare och mer undanskymd.
Enligt 15 § kommittéförordningen (1998:1474) skall jämställdhetsperspektivet
beaktas tillsammans med en rad andra frågeställningar. Motionären menar
vidare att regeringens utgångspunkt enligt kommittéhandboken är att
alla utredningsförslag skall föregås av konsekvensanalyser ur ett
jämställdhetsperspektiv, och att en analys eller utredning är ofullständig
om effekten av kön inte har övervägts. Om detta skall realiseras krävs
det enligt motionären stora förändringar i regleringarna.
Enligt motionären är i princip alla överens om att det krävs kunskap
för att kunna anlägga ett jämställdhetsperspektiv. Därför borde det
finnas krav på att det i samtliga statliga utredningar skall finnas en
dokumenterad feministisk kompetens. Motionären bedömer att det i dag
ofta inte finns någon sådan kompetens alls inom kommittéerna.
Jämställdhetsperspektivet blir därför i bästa fall en fråga som bevakas av
remissinstanser, vilka ofta är ideella organisationer. Enligt motionären
är detta inte rimligt. Motionären föreslår därför att en feministisk
kompetens bör säkerställas genom kommittéernas sammansättning och yrkar
att riksdagen bör ge regeringen detta till känna (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att arbetet med att nå en jämn könsfördelning i
kommittéerna är mycket viktigt ur såväl demokratisk synpunkt som för
möjligheten att ta tillvara både kvinnors och mäns kunskaper och erfarenheter.
Utskottet förutsätter att regeringen arbetar aktivt för att säkerställa
en jämn könsfördelning avseende kommittéernas sammansättning inklusive
ordförandeposterna.
Enligt 15 § kommittéförordningen (1998:1474) skall konsekvenserna av
sådana förslag som har betydelse för bl.a. jämställdheten mellan kvinnor
och män anges i kommittéernas betänkanden. Inom Regeringskansliet pågår
för närvarande en omfattande utvärdering av hur kravet på beskrivningar
av jämställdhetskonsekvenser uppfylls i kommittéernas betänkanden.
Eventuella skärpningar av kravet skall övervägas. Utskottet ställer sig
positivt till att en utvärdering av detta slag genomförs och emotser
med intresse utvärderingens resultat.
Utskottet bedömer att det inte är nödvändigt att riksdagen gör något
tillkännagivande med anledning av motionerna 2004/05:K12 och 2004/05:K13.
Motionernas yrkanden avstyrks således.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Jämn könsfördelning i kommittéerna
av Mats Einarsson (v), Kerstin Lundgren (c) och Gustav Fridolin
(mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om en jämn könsfördelning i kommittéerna. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:K12 och avslår motion 2004/05:K13 yrkande
1.
Ställningstagande
Av Kommittéberättelsen 2005 framgår att det råder en klar manlig dominans
på kommittéernas ordförandeposter och att både andelen kvinnliga ordförande
och ledamöter sjunkit mellan åren 2003 och 2004. Mot den bakgrunden
anser vi att det är angeläget att regeringen verkar för en jämnare
könsfördelning inom kommittéväsendet. Riksdagen bör ge regeringen detta
till känna.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2004/05:103 Kommittéberättelse 2005.
Följdmotioner
2004/05:K12 av Mats Einarsson m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den ojämna könsfördelningen i kommittéerna.
2004/05:K13 av Gudrun Schyman (-):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändring av könsfördelningen bland kommittéernas ordförandeposter.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om säkerställning av feministisk kompetens inom kommittéernas
sammansättning.