Konstitutionsutskottets betänkande

2004/05:KU23

Författningsfrågor

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlas 15 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
2004 som rör rikets styrelse. Motionerna rör bl.a. frågor om
Grundlagsutredningens uppdrag, statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet,
flerkammarsystem, valperiodens längd och en förtroendekommission för
politiken.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motioner. Till betänkandet
har fogats sju reservationer och två särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Grundlagsutredningens uppdrag
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K273, 2004/05:K319, 2004/05:K323
yrkande 2, 2004/05:K413 och 2004/05:K417.
Reservation 1 (kd)
Reservation 2 (v)
Reservation 3 (c)

2. Författningskonvent
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K285 yrkande 1 och 2004/05:K437
yrkande 1.
Reservation 4 (fp, c)

3. Statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K220, 2004/05:K237 yrkande 7 och
2004/05:K389.

4. Flerkammarsystem
Riksdagen avslår motion 2004/05:K229.
Reservation 5 (c)

5. Valperiodens längd
Riksdagen avslår motion 2004/05:K230 yrkande 2.

6. Förtroendekommission
Riksdagen avslår motion 2004/05:K237 yrkande 1.
Reservation 6 (mp)

7. EU-medlemskapet och grundlagen
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K228 yrkande 13 i denna del och
2004/05:K282 i denna del.
Reservation 7 (v, mp)

Stockholm den 8 februari 2005
På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m),
Göran Magnusson (s), Tobias Krantz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Ingvar
Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Inger Jarl Beck (s), Henrik S Järrel
(m), Anders Bengtsson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c),
Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s),
Gustav Fridolin (mp), Karin Åström (s) och Kenneth G Forslund (s).

Redogörelse för ärendet
I detta betänkande behandlas 15 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2004 som rör rikets styrelse.
I ett särskilt betänkande (bet. 2004/05:KU13 Författningsfrågor -
förenklad ordning) behandlas ett antal motionsyrkanden som rör förslag
som utskottet har tagit ställning till och avstyrkt i tidigare
motionsbetänkanden under mandatperioden.

Utskottets överväganden
Grundlagsutredningens uppdrag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motioner om tilläggsdirektiv
till Grundlagsutredningen såvitt avser frågor rörande analys av
författningen ur ett könsperspektiv, en samhällsordning byggd på federalismens
principer samt kommunal självstyrelse och flernivådemokrati. Vidare
avstyrker utskottet bifall till motioner om författningskonvent. Detta
sker i samtliga fall med hänvisning till att vad som efterfrågas i
motionerna synes vara tillgodosett genom direktiven till Grundlagsutredningen.
Slutligen föreslår utskottet med hänvisning till tidigare ställningstaganden
att riksdagen avslår en motion om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen
rörande avskaffande av monarkin.
Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (v), 3 (c) och 4 (fp, c) samt särskilt
yttrande 1 (mp).
Grundlagsutredningen
Regeringen beslutade den 1 juli 2004 (dir. 2004:96) att tillkalla en
parlamentariskt sammansatt kommitté, Grundlagsutredningen (Ju 2004:11),
med uppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen. Kommitténs
arbete skall framför allt koncentreras och inriktas på att stärka och
fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för
demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet. I uppdraget ingår
därför att göra en utvärdering och översyn av hela valsystemet samt av
de bestämmelser som reglerar regeringsbildningsprocessen och förhållandet
mellan riksdag och regering i övrigt. Kommittén ges enligt direktiven
vida ramar för sitt arbete. Den är i princip oförhindrad att ta upp
alla frågor som kan anses falla inom ramen för de frågeställningar som
kommittén har i uppdrag att se över. Uppdraget omfattar dock inte de
grundläggande principer för statsskicket som slås fast i regeringsformens
inledande bestämmelser och inte heller det förhållandet att Sverige är
en monarki. Om kommittén bedömer det som lämpligt står det kommittén
fritt att redovisa sitt arbete i ett eller flera delbetänkanden.
När det gäller kommunala frågor innefattande regionfrågor,
kompetensfördelningsfrågor och kommunalt självstyre, konstateras det i
direktiven
till Grundlagsutredningen att dessa frågor i stort faller inom det
uppdrag som Ansvarskommittén (Fi 2003:02) har. Vidare erinras om att det
i Ansvarskommitténs uppdrag också ingår att bedöma behovet av förändringar
i uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de statliga och kommunala
nivåerna. I den utsträckning Ansvarskommitténs arbete kan komma att
förutsätta ändringar i regeringsformen eller i andra författningar av
konstitutionell natur bör dessa emellertid hanteras inom ramen för den
författningsöversyn som Grundlagsutredningen har i uppdrag att utföra.
Regeringen avser i sådant fall att genom tilläggsdirektiv komplettera
kommitténs uppdrag.
I direktiven anges att kommittén har en viktig uppgift i att skapa debatt
och stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor
och om det svenska folkstyret. Kommittén bör därför bedriva sitt arbete
under stor öppenhet och stimulera en författningspolitisk diskussion i
hela det svenska samhället. Vidare anförs att den nya tekniken här
erbjuder stora möjligheter. Kommittén är oförhindrad att arbeta med
referens- och arbetsgrupper.
Kommittén skall föreslå de grundlagsändringar och andra lagändringar
som den finner motiverade.
Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008.
Ansvarskommitténs uppdrag såvitt avser anslutande frågor
I tilläggsdirektiv till Ansvarskommittén (dir. 2004:93), som beslutades
av regeringen den 23 juni 2004, anförs bl.a. att kommittén i den andra
etappen av sitt uppdrag skall analysera och bedöma om struktur och
uppgiftsfördelning inom staten och mellan staten, landstingen och kommunerna
behöver förändras. Syftet är dels att förbättra samhällsorganisationens
möjligheter att hantera framtidens välfärdsåtaganden och bidra till
ökad tillväxt inom ramen för hållbar utveckling, dels att förbättra
medborgarnas möjligheter till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande
genom att skapa en tydligare samhällsorganisation. Kommittén skall där
den finner det motiverat föreslå förändringar. Utgångspunkten för
kommitténs arbete skall vara en välfärd på lika villkor och efter behov
som styrs demokratiskt och är solidariskt skattefinansierad. I detta
sammanhang anges begreppet likvärdighet vara centralt. I sammanhanget
anförs vidare bl.a. att fördelningen av ansvar mellan staten, landstingen
och kommunerna inte är en gång för alla given. Det är därför viktigt
att kommittén genom sina förslag skapar förutsättningar för en struktur
och uppgiftsfördelning som främjar hållbar utveckling och som möjliggör
en anpassning i takt med samhällsutvecklingen. Om kommittén finner att
förslag som den avser att lämna nödvändiggör ändringar av grundlag eller
annan författning som rör konstitutionella ämnen, skall den anmäla detta
till regeringen. Ansvarskommittén skall redovisa resultaten av sitt
arbete senast den 28 februari 2007.
Motionerna
I motion 2004/05:K273 av Mats Einarsson m.fl. (v) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
tilläggsdirektiv till översynen av regeringsformen med innebörden att
det konstitutionella regelverkets förhållande till och samspel med de
sociala, ekonomiska och kulturella maktrelationerna i samhället, bl.a.
ur ett könsmaktsperspektiv, analyseras.
I motion 2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 föreslås
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett konvent eller konventsliknande organ tillkallas vid
sidan av och/eller i nära anslutning till Grundlagsutredningen.
Motionärerna anser att idén i Grundlagsutredningens direktiv om öppenhet,
referens- och arbetsgrupper bör fullföljas genom att ett konvent eller
konventsliknande organ tillkallas vid sidan av och/eller i nära anslutning
till den parlamentariskt sammansatta kommittén. Konventet tänks enligt
motionen bestå av representanter från olika delar av landet, och inte
enbart eller kanske ens främst från de etablerade politiska partierna.

I motion 2004/05:K319 av Mats Einarsson m.fl. (v, fp, mp) föreslås att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen angående utredning
av monarkins avskaffande.
I motion 2004/05:K323 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) yrkande 2 föreslås
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen. Motionärerna
anser att direktiven till Grundlagsutredningen bör vidgas så att
utredningen ges möjlighet att också studera decentraliserade samhällsformer,
som t.ex. en federal organisation. I motion 2004/05:K437 av Kerstin
Lundgren m.fl. (c) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett Sverige
uppbyggt underifrån, utifrån federalismens principer, skulle göra makten
tydlig och ge medborgarna ökad möjlighet att både delta, påverka och
utkräva ansvar på alla nivåer. Motionärerna föreslår därvid bl.a. att
det inrättas ett särskilt demokratikonvent, öppet för såväl det civila
samhället, marknaden som den offentliga sektorn. I motionen framhålls
att konventet också måste samla representanter från dagens olika nivåer
- såväl kommuner, landsting, regioner som riksdag.
I motion 2004/05:K413 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att riksdagen
begär att regeringen genom tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen
genomför en utredning med syfte att fastställa en tydlig kommunal
kompetens i grundlagen, t.ex. genom hänvisning till en särskild kommunalordning
likartad riksdagsordningen enligt vad i motionen anförs. Huvudbestämmelserna
i en sådan "kommunalordning" om den kommunala beslutskompetensen skulle,
enligt motionen, bara kunna ändras på samma sätt som grundlag eller
vid ett beslutstillfälle i riksdagen med tre fjärdedelars majoritet. I
tilläggsbestämmelserna skulle man med enkel majoritet kunna besluta om
vissa praktiska följdbestämmelser.
I motion 2004/05:K417 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en
utredning om subsidiaritetsprincipen i syfte att grundlagsfästa den och
därmed göra den till en vägledande norm för den demokratiska uppbyggnaden.
Motionärerna anser att detta arbete lämpligen kan utföras inom
Grundlagsutredningens ram.
Tidigare behandling
Utskottet behandlade under våren 2004 i betänkande 2003/04:KU9 ett
flertal motioner rörande frågor om en översyn av den svenska författningen.

Utskottet avstyrkte därvid bifall till motioner i frågor rörande analys
av författningen ur ett könsperspektiv och en samhällsordning byggd på
federalismens principer. I anslutning härtill erinrade utskottet om att
samtalen kring innehållet i den kommande författningsöversynen helt
nyligen hade inletts. Enligt utskottets mening kunde det förutsättas
att frågor rörande relationen mellan de organ som uppbär den offentliga
makten och deras uppgifter skulle komma att beröras. Utskottet utgick
också från att en analys av den framtida maktfördelningen bl.a. sker
utifrån ett könsperspektiv.
Vidare avstyrkte utskottet bifall till motioner i frågor rörande
flernivådemokrati och kommunal självstyrelse. I sammanhanget konstaterade
utskottet att Ansvarskommittén i förslaget för sitt kommande utredningsarbete
aktualiserade en väsentlig del av de frågor som behandlades i de aktuella
motionerna. Utskottet noterade att frågorna kunde föranleda överväganden
rörande huruvida lagstiftningsåtgärder behövs och på vilken nivå det
skall ske. Vidare förutsatte utskottet att regeringen i sina överväganden
rörande Ansvarskommitténs uppdrag och den kommande författningsutredningens
arbete beaktade att de överväganden av grundlagskaraktär som motionerna
kunde föranleda fick sin plats i nämnda utredningar.
Utskottet avstyrkte även bifall till motioner om sammankallande av ett
särskilt författningskonvent. I anslutning härtill uttalade utskottet
att en samlad översyn av regeringsformen, där syftet är att finna regler
för den svenska demokratin som svarar mot behoven i dagens svenska
samhälle, gagnas av att arbetet sker under stor öppenhet och med biträde
av en författningspolitisk diskussion i hela det svenska samhället.
Vidare framhöll utskottet att den nya tekniken härvid erbjuder stora
möjligheter. Utskottet var dock inte berett att förorda att ett särskilt
konvent sammankallas, varför motionerna härom avstyrktes.
Slutligen avstyrkte utskottet med hänvisning till sin tidigare bedömning
bifall till motioner om monarkins avskaffande. Av bakgrundsredogörelsen
i betänkandet (s. 22) framgår att utskottet tidigare vid ett stort antal
tillfällen behandlat motionsyrkanden om övergång till republik och
avstyrkt dessa under erinran om den ståndpunkt angående statsskicket som
intogs vid 1974 års författningsreform.
Utskottets ställningstagande
I motionerna 2004/05:K273 och 2004/05:K323 yrkande 2 begärs tilläggsdirektiv
till Grundlagsutredningen med avseende på frågor rörande analys av
författningen ur ett könsperspektiv samt en samhällsordning byggd på
federalismens principer. Vidare tas i motionerna 2004/05:K285 yrkande
1 och 2004/05:K437 yrkande 1 upp frågor om sammankallande av ett särskilt
författningskonvent. Enligt utskottets mening kan det förutsättas att
frågor rörande relationen mellan de organ som uppbär den offentliga
makten och deras uppgifter kommer att beröras i det arbete som
Grundlagsutredningen nyligen har inlett. Utskottet utgår också från att en
analys av den framtida maktfördelningen därvid sker bl.a. utifrån ett
könsperspektiv. I sammanhanget erinrar utskottet också om att
Grundlagsutredningen har som en viktig uppgift att med olika medel skapa debatt
och stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor
och om det svenska folkstyret. Vad som efterfrågas i motionerna synes
därmed vara tillgodosett, varför de avstyrks.
Motionerna 2004/05:K413 och 2004/05:K417 berör Grundlagsutredningens
uppdrag med avseende på frågor om kommunal självstyrelse och flernivådemokrati.
Utskottet noterar att tilläggsdirektiven till Ansvarskommittén
aktualiserar en väsentlig del av de frågor som behandlas i de aktuella
motionerna. Frågorna kan föranleda överväganden rörande huruvida
lagstiftningsåtgärder behövs och på vilken nivå det skall ske. I direktiven
till Ansvarskommittén har även beaktats möjligheten att de förslag
kommittén avser att lämna kan nödvändiggöra ändringar av grundlag eller
annan författning rörande konstitutionella ämnen. Av direktiven till
Grundlagsutredningen framgår att regeringen i sådant fall avser att
genom tilläggsdirektiv komplettera den kommitténs uppdrag i nu aktuellt
hänseende. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet bifall till de här
berörda motionerna.
Vad slutligen gäller utredning av monarkins avskaffande vidhåller
utskottet alltjämt sin tidigare bedömning och avstyrker därmed bifall
till motion 2004/05:K319.
Statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår med hänvisning till pågående utredningsarbete att
riksdagen avslår motioner om krav på att statsråd skall ha en bakgrund
som riksdagsledamot. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en
motion om karantänsregler för statsråd som övergår till annan verksamhet.
Utskottet vill dock på nytt markera att det finns anledning för regeringen
att pröva möjligheterna att vidta lämpliga åtgärder i sammanhanget, t.
ex. införandet av en tidskarantän. Jämför särskilt yttrande 2 (mp).
Motionerna
I motion 2004/05:K220 av Torsten Lindström (kd) föreslås att riksdagen
begär att regeringen återkommer med förslag till ändring i grundlagen
avseende statsråds bakgrund i enlighet med vad som anförs i motionen.
Enligt motionären bör det i grundlagen krävas att statsråd är eller har
varit ledamot av riksdagen. I motion 2004/05:K237 av Gustav Fridolin
(mp) yrkande 7 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om att statsråden skall hämtas ur
riksdagen. Motionären anser att ett rimligt krav vore att regeringens
ledamöter hämtas ur riksdagen.
I motion 2004/05:K389 av Sven Gunnar Persson (kd) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
karantänsregler för ministrar. Motionären anser att regeringen bör utreda
behovet av någon form av karantänsregler för ministrar som lämnar
regeringen för att gå direkt till arbete inom näringslivet i en bransch
som han eller hon haft tillsyn över.
Gällande bestämmelser
Det enda behörighetskrav som uppställs för statsråd är ett krav på
svenskt medborgarskap sedan minst tio år (6 kap. 10 § första stycket
regeringsformen). I motiven till denna bestämmelse har departementschefen
uttalat att det uppenbarligen i högsta grad ligger "i regeringens eget
intresse att dess medlemmar har sådana egenskaper att de tillvinner sig
förtroende i riksdagen och hos allmänheten" (prop. 1973:90 s. 283).
Enligt 6 kap. 9 § andra stycket regeringsformen får statsråd inte utöva
allmän eller enskild tjänst. Han får inte heller inneha uppdrag eller
utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom. Regeringsformens
förbud mot att utöva vissa uppdrag gäller endast den som är statsråd,
inte ett f.d. statsråd.
Enligt förarbetena (prop. 1973:90, s. 284) är bestämmelsens syfte i
första hand att värna om statsrådens integritet, men den kan också
motiveras av önskemålet att statsråd inte skall splittra sina
krafter.
Sekretesslagen (1980:100) innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i
det allmännas verksamhet. Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift
vare sig det sker muntligen eller genom utlämnande av allmän handling.
Enligt 1 kap. 6 § gäller förbud att röja sekretessbelagd uppgift för
den som deltar i eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid
fått kännedom om uppgiften. En befattningshavare är skyldig att iaktta
sekretess också sedan han lämnat sin befattning. Detta gäller givetvis
oavsett om vederbörande avgår med pension eller övergår till någon annan
allmän eller enskild tjänst.
Enligt 20 kap. 3 § brottsbalken döms den som röjer uppgift som han är
pliktig att hemlighålla för brott mot tystnadsplikt till böter eller
fängelse i högst ett år.
Enligt 2 § insiderstrafflagen (2000:1086) döms den som har anställning,
uppdrag eller annan befattning som normalt innebär att han eller hon
får kännedom om omständigheter som har betydelse för kursen på finansiella
instrument, och som på grund härav fått insiderinformation för insiderbrott,
till fängelse i högst två år om han eller hon för egen eller någon
annans räkning genom handel på värdepappersmarknaden förvärvar eller
avyttrar sådana finansiella instrument som informationen rör, eller
använder informationen till att med råd eller på annat sådant sätt
föranleda någon annan till förvärv eller avyttring.
Den som har anställning, uppdrag eller annan befattning som normalt
innebär att han eller hon får kännedom om omständigheter som har betydelse
för kursen på finansiella instrument, och som på grund härav fått
insiderinformation och som obehörigen röjer sådan information, döms enligt
7 § insiderstrafflagen för obehörigt röjande av insiderinformation till
böter eller fängelse i högst sex månader.
Tidigare behandling m.m.
Vid 2000/01 års riksmöte behandlade utskottet motioner (m), i vilka
anfördes bl.a. att en politikers övergång till lobbyverksamhet bör
regleras till form och karantänsperiod. Utskottet avstyrkte motionerna
med hänvisning till att det pågående arbetet i Regeringskansliet med
anledning av Demokratiutredningens slutbetänkande borde avvaktas (bet.
2000/01:KU4 s. 34).
Vid 2003 års vårgranskning granskade utskottet statsministerns roll när
det gällde f.d. näringsminister Björn Rosengrens uppdrag åt Stenbecksfären.
Utskottet gjorde därvid en genomgång av bl.a. förhållandena i vissa
andra länder. Beträffande detaljerna i redovisningen hänvisas till
betänkandet (bet. 2002/03:KU30 s. 121-124). Utskottet fann att det
saknades anledning att rikta någon kritik mot statsministern när det gäller
f.d. näringsminister Björn Rosengrens uppdrag för Stenbecksfären. Vidare
konstaterade utskottet att det inte finns förutsättningar för statsministern
att hindra att ett statsråd, som lämnar regeringen, tar ett nytt uppdrag
inom t.ex. näringslivet. Utskottet ansåg i princip att det både i
offentlig och privat verksamhet är av godo med erfarenhet från samhällets
skilda sektorer. Sekretesslagens och även insiderlagens regler med det
straffansvar som reglerna innebär ger, enligt vad utskottet anförde,
ett gott skydd för statens intressen när verksamhet i staten lämnas för
tjänstgöring inom t.ex. näringslivet. Utskottet tillade emellertid att
det inte kan bortses från att ett statsrådsuppdrag kan lämnas för en
tjänst eller ett uppdrag som skulle kunna rubba allmänhetens förtroende
för att ett f.d. statsråd utövat sitt statsrådsuppdrag helt utan hänsyn
till kommande anställnings- eller uppdragsmöjligheter eller för att det
f.d. statsrådet i sin nya anställning eller i sitt nya uppdrag inte får
särskilda fördelar i kontakterna med företrädare för staten. Det kan
därför finnas anledning för regeringen att pröva t.ex. en möjlighet för
en tidskarantän. Granskningen föranledde inte något annat uttalande
från utskottets sida (a. bet. s. 127).
Enligt uppgift från Statsrådsberedningen har det inte inom Regeringskansliet
utarbetats några regler eller rutiner rörande tidskarantän för statsråd.
Vidare har inhämtats att det, såvitt känt, inte heller pågår något
arbete av det slaget inom Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
När det gäller karantänsregler för ministrar vill utskottet till en
början slå fast att utskottet alltjämt är av den uppfattningen att
sekretesslagens och även insiderlagens regler med det straffansvar som
reglerna innebär ger ett gott skydd för statens intressen när verksamhet
i staten lämnas för tjänstgöring inom t.ex. näringslivet. Som utskottet
tidigare har konstaterat kan det emellertid inte bortses från att ett
statsrådsuppdrag kan lämnas för en tjänst eller ett uppdrag som skulle
kunna rubba allmänhetens förtroende för att ett f.d. statsråd utövat
sitt statsrådsuppdrag helt utan hänsyn till kommande anställnings- eller
uppdragsmöjligheter eller för att det f.d. statsrådet i sin nya anställning
eller i sitt nya uppdrag inte får särskilda fördelar i kontakterna med
företrädare för staten. Utskottet vill därför på nytt markera att det
finns anledning för regeringen att pröva möjligheterna att vidta lämpliga
åtgärder i sammanhanget, t.ex. införandet av en tidskarantän. Något
initiativ från riksdagens sida med anledning av motion 2004/05:K389
framstår dock inte som erforderligt. Mot bakgrund av vad som nu har
anförts avstyrker utskottet således bifall till motionen.
I fråga om krav på att statsråd skall ha en bakgrund som riksdagsledamot
anser utskottet att resultatet av det arbete som bedrivs av
Grundlagsutredningen bör avvaktas. Motionerna 2004/05:K220 och 2004/05:K237
yrkande 7 bör därför avslås.
Flerkammarsystem
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion om införande av
flerkammarsystem i riksdagen. Jämför reservation 5 (c).
Motionen
I motion 2004/05:K229 av Åsa Torstensson (c) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om
att i riksdagen införa flerkammarsystem med representation från kommuner
och regioner. Motionären anser att det är dags att pröva tanken att
komplettera riksdagens direktvalda kammare med en regional representation,
där kammaren och den regionala representationen har olika sammansättning
och delvis olika uppgifter. Den nya kammaren skall därvid enligt motionen
vara ett forum för värnandet av självstyret och trygga människors
möjlighet att lokalt besluta om sina egna angelägenheter. Som en väg att
uppnå detta syfte anges att kammaren kompletteras med att kommuner och
regioner blir direkt representerade i en regional representation för
att där kunna bromsa centraliseringstendenser. Regeringen skall även
fortsättningsvis ha sitt mandat från den direkt valda kammaren.
Gällande bestämmelser
I den inledande portalparagrafen i 1 kap. regeringsformen, som har
rubriken Statsskickets grunder, anges att all offentlig makt i Sverige
utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning
och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt
och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Enligt
4 § samma kapitel är riksdagen folkets främsta företrädare. Med detta
markeras enligt förarbetena att medborgarna regionalt och lokalt kan ha
andra företrädare (SOU 1972:15 s. 121). I Gustaf Petréns och Hans
Ragnemalms grundlagskommentar anförs i anslutning till detta lagrum att
riksdagsledamöterna på riksplanet ensamma är folkets företrädare; på
lokal och regional nivå tillkommer medlemmarna av de kommunala församlingarna.
Riksdagen blir det dominerande centrala organet just därför att det
ensamt företräder hela det folk varifrån all offentlig makt utgår (Gustaf
Petrén och Hans Ragnemalm, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar
med förklaringar, 1980, s. 24).
Regler om riksdagens bildande och sammansättning finns i 3 kap.
regeringsformen. I 1 § andra stycket föreskrivs att riksdagen består av en
kammare med trehundrafyrtionio ledamöter. I paragrafen fastslås det
enkammarsystem som trädde i funktion år 1971. Tidigare bestod riksdagen
av två kamrar. Av kamrarna valdes den första av landstingen och de
landstingsfria städerna. Den andra kammaren valdes av de röstberättigade
medborgarna direkt. I förarbetena till den partiella författningsreformen
(prop. 1968:27 s. 189) konstaterades att det hade blivit en alltmer
spridd uppfattning inom alla politiska partier att tvåkammarriksdagen
hade spelat ut sin roll. Därvid pekades på att ingen hade försvarat den
betydande opinionseftersläpning i riksdagen som följde främst av
förstakammarledamöternas långa valperioder. Vidare framhölls att ingen
heller hade förnekat att det är en brist i ett system med två likaberättigade
kamrar att motsatta majoritetsförhållanden kan försvåra regeringsbildningen
och försvaga regeringspolitiken. Likaså angavs att tvåkammarsystemet
därjämte hade arbetstekniska olägenheter.
Utskottets ställningstagande
De frågor som aktualiseras i motion 2004/05:K229 berör vissa av grunddragen
i statsskicket. Utskottet ser inga skäl att överväga en förändring av
den nuvarande ordningen på området med en direktvald enkammarriksdag
som på riksplanet företräder hela det folk varifrån all offentlig makt
utgår. En avgörande förtjänst med enkammarsystemet är att sammansättningen
av den lagstiftande församlingen bestäms av folket vid val som äger rum
vid ett och samma tillfälle. Motionen bör därför avslås.
Valperiodens längd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår med hänvisning till pågående utredningsarbete att
riksdagen avslår en motion om förändring av valperiodens längd.
Motionen
I motion 2004/05:K230 av Owe Hellberg (v) yrkande 2 föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
mandatperioden för kommunal- och riksdagsval blir femårig i samband med
valet 2014. Motionären menar att man, under förutsättning att Sverige
fortfarande är med i EU år 2014, skall gå över till ett system med
femåriga mandatperioder och att kommunalvalet, riksdagsvalet och valet
till Europaparlamentet skall äga rum på samma dag.
Gällande bestämmelser
Mellan åren 1970 och 1994 var valperioden tre år. Vid de överläggningar
som under hösten 1993 hölls mellan företrädare för riksdagspartierna om
vissa författningsfrågor kom man överens om att mandatperioden för
riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige skulle förlängas till
fyra år. Valperioden blev fyraårig genom beslut år 1994 (se prop.
1993/94:115, bet. 1993/94:KU44 och 1994/95:KU1).
Ordinarie val till riksdagen förrättas numera enligt 3 kap. 3 §
regeringsformen vart fjärde år. I 3 kap. 5 § ges en bestämmelse om när nyvald
riksdag skall samlas. Vidare anges att varje val gäller för tiden från
det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter
valda riksdagen samlas, och att denna tid är riksdagens valperiod.
I riksdagsordningen finns bestämmelsen att ordinarie val till riksdagen
hålls i september (1 kap. 1 §). Närmare bestämmelser om tidpunkten för
val finns i vallagen (1997:157). Enligt 1 kap. 10 § denna lag skall
ordinarie val till riksdagen samt val till landstings- och kommunfullmäktige
hållas samma dag. Valdag skall vara den tredje söndagen i september.
Vid riksmötet 2003/04 (bet. 2003/04:KU13) avstyrkte utskottet en rad
motioner rörande tidpunkten för val till riksdagen, landsting och
kommunfullmäktige med hänvisning till de samtal som då hade inletts om en
översyn av regeringsformen. Därvid avstyrktes en motion (m) som bl.a.
aktualiserade frågan om en förläggning av riksdagsvalen till våren.
Beslut om att utlysa ett extra val fattas av regeringen. Ett extra val
ändrar emellertid inte tidpunkten för nästa ordinarie val.
För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar, och riksdagsmandaten
utgörs av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat (3 kap. 6 §
regeringsformen). De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på
grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade
i varje valkrets och antalet röstberättigade i hela landet. Denna
fördelning fastställs för fyra år i sänder.
I kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om mandattider inom
kommuner och landsting. Mandattiden är fyra år för ledamöterna och ersättarna
i fullmäktige (5 kap. 5 §).
I artikel 190.3 fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen1För
senaste lydelse, se Europeiska unionens officiella tidning C 325 av den
24 december 2002. föreskrivs att Europaparlamentets företrädare skall
väljas för en period av fem år. Ytterligare bestämmelser om val av
ledamöter till Europaparlamentet finns i valrättsakten från 19762Akten
den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen
(Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25
juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt.. Valrättsakten
har antagits av samtliga medlemsstater i enlighet med deras respektive
konstitutionella bestämmelser och ingår i det man brukar kalla EG:s
primärrätt, dvs. den har status som fördrag. För svenskt vidkommande
gäller att valrättsakten ingår i den uppräkning av olika gemenskapsrättsliga
fördrag och andra instrument som finns i 4 § lagen med anledning av
Sveriges anslutning till Europeiska unionen (1994:1500).
Enligt artikel 9.1 skall valet förrättas under samma tidsperiod i hela
unionen och den perioden skall börja en torsdag morgon och sluta närmast
följande söndag. Det står medlemsstaterna fritt att välja valdag under
tidsperioden. För det första direktvalet av ledamöter till parlamentet
år 1979 valde rådet en viss tidsperiod i juni månad. Sedan den tidpunkten
fastställts gäller den även för senare val (artikel 10.1). Om det skulle
visa sig omöjligt att hålla kommande val under den tidsperioden skall
rådet enhälligt bestämma en annan period som då måste infalla under
tiden april - juli (artikel 10.2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att resultatet av det arbete som bedrivs av
Grundlagsutredningen bör avvaktas. Motion 2004/05:K230 yrkande 2 bör därför
avslås.
Förtroendekommission
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår med hänvisning till pågående utredningsarbete att
riksdagen avslår en motion om inrättande av en förtroendekommission för
politiken. Jämför reservation 6 (mp).
Motionen
I motion 2004/05:K237 av Gustav Fridolin (mp) yrkande 1 föreslås att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om behovet av en förtroendekommission för politiken. Motionären
anför bl.a. att en sådan kommission skulle kunna titta på nödvändiga
reformer för att minska politikerföraktet, åtgärder för att minska
klyftan mellan väljare och valda, ökade möjligheter för allmänheten att
delta i det politiska samtalet och analysera orsakerna till politikerföraktet.

Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det arbete som skall bedrivas av Grundlagsutredningen
och Ansvarskommittén i väsentliga delar har en sådan inriktning som
efterfrågas i motion 2004/05:K237 yrkande 1. Motionen bör därför avslås.

EU-medlemskapet och grundlagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår med hänvisning till dels beredningen av förslaget
till ett nytt konstitutionellt fördrag för EU, dels pågående utredningsarbete
i Riksdagskommittén att riksdagen avslår två motionsyrkanden om analys
och översyn av förhållandet mellan EU-medlemskapet och regeringsformens
bestämmelser. Jämför reservation 7 (v, mp).
Motionerna
I motion 2004/05:K228 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 13 föreslås
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändring av reglerna i regeringsformen som rör EU-medlemskapet
(delvis). Motionärerna anser att det bör ske en översyn av regeringsformens
regler för EU-medlemskapet, i synnerhet reglerna för överföring av
beslutanderätt.
I motion 2004/05:K282 av Mats Einarsson m.fl. (v) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen om behovet av att analysera
konsekvenserna av EU-medlemskapet för den svenska författningen med
avseende bl.a. på risken för en fortsatt federalistisk utveckling,
möjligheterna till ansvarsutkrävande och de svenska grundlagarnas
förhållande till EG-rätten (delvis). Motionärerna anser att regeringsformen
bör förändras så att de konstitutionella spärrar som finns mot en
fortsatt federalistisk utveckling av EU stärks. I motionen anförs vidare
att det av regeringsformen tydligare bör framgå att svensk grundlag är
överordnad på icke-delegerade områden samt att riksdagen suveränt tolkar
vilka dessa områden är.
Bakgrund
Inför Sveriges anslutning till Europeiska unionen (EU) gjordes vissa
grundlagsändringar (prop. 1993/94:114, bet. 1993/94:KU21, rskr. 1993/94:275,
bet. 1994/95:KU9, rskr. 1994/95:24). I 10 kap. 5 § första stycket
regeringsformen infördes en på ett medlemskap i EU särskilt inriktad
regel som gjorde det möjligt för riksdagen att överlåta beslutanderätt
till Europeiska gemenskaperna. Därutöver infördes i regeringsformen en
bestämmelse om val till Europaparlamentet (8 kap. 4 §). Dessutom infördes
ändringar i tryckfrihetsförordningen som gällde rätten till reklam (1
kap. 9 §) och rätten att äga en svensk periodisk skrift (5 kap. 1 §).
Grundlagsändringarna trädde i kraft den 1 december 1994.
I grundlagsärendet om ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.
m. (prop. 2001/02:72, bet. 2001/02:KU18, prot. 2001/02:124, bet.
2002/03:KU6, rskr. 2002/03:15) fick 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen
sin nuvarande lydelse. Enligt bestämmelsen kan riksdagen inom ramen för
samarbete i EU överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för
statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet
inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det
som ges i regeringsformen och i den europeiska konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Riksdagen beslutar om sådan överlåtelse genom beslut, varom minst tre
fjärdedelar av de röstande förenar sig. Riksdagens beslut kan också
fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse
kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt
2 § samma kapitel.
I 10 kap. 2 § första stycket regeringsformen föreskrivs att regeringen
inte får ingå bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen
har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller
upphävs eller att ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ämne i
vilket riksdagen skall besluta.
Vidare sägs i andra stycket att är i fall som avses i första stycket
särskild ordning föreskriven för det riksdagsbeslut som förutsätts,
skall samma ordning iakttas vid godkännandet av överenskommelsen.
Enligt tredje stycket får regeringen inte heller i annat fall än som
avses i första stycket ingå för riket bindande internationell överenskommelse
utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen är av större
vikt. Regeringen kan dock underlåta att inhämta riksdagens godkännande
av överenskommelsen, om rikets intresse kräver det. I sådant fall skall
regeringen i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen
ingås.
I det aktuella grundlagsärendet infördes också ett nytt fjärde stycke
i 10 kap. 2 § regeringsformen som innebar att riksdagen kan godkänna
sådan överenskommelse som avses i första och tredje styckena och som
ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen, även om
överenskommelsen inte föreligger i slutligt skick.
Därutöver infördes också ett nytt första stycke i 10 kap. 6 § regeringsformen.
Ändringen innebar att regeringens skyldighet att informera och samråda
med riksdagen i EU-frågor grundlagsfästes.
Grundlagsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2003.
Vid riksdagsbehandlingen av det aktuella grundlagsärendet konstaterade
konstitutionsutskottet (bet. 2001/02:KU18 s. 46-47) bl.a. att det ännu
inte gick att uttala sig om vad framtidsdebatten inom EU kunde komma
att resultera i. Vidare uttalade utskottet följande.

Emellertid kan det förväntas att det förberedande konventet och
regeringskonferensen 2004 kommer att leda fram till förslag om förändringar
av EU-samarbetet. Detta kan i sin tur medföra behov av överväganden med
bl.a. konstitutionella inslag i medlemsländerna i samband med deras
godkännanden av en eventuell fördragsrevision. För svenskt vidkommande
kan det enligt utskottets mening vara lämpligt att i ett eventuellt
sådant sammanhang skapa utrymme för mer allmänna överväganden kring t.
ex. hur vi själva beskriver vårt deltagande i EU-samarbetet, inte minst
när det gäller uppgiftsfördelningen mellan EU och enskilda medlemsstater.
Härvid kan bl.a. konstateras att de svenska grundlagsreglerna kring
EU-samarbetet i dag återfinns i 10 kap. regeringsformen, som allmänt
rör förhållandet till andra stater. Oaktat EU-samarbetets särprägel
både till omfattning och karaktär, framstår de regler som är särskilt
inriktade på detta samarbete närmast som undantagsregler eller särlösningar
i förhållande till vad som annars gäller.

Regeringskonferensen om ett nytt konstitutionellt fördrag för Europa
inleddes i Rom den 4 oktober 2003. Konferensens uppgift var att ta
ställning till det förslag till nytt konstitutionellt fördrag som framlagts
av konventet om EU:s framtid (framtidskonventet) samt ändringsförslag
från medlemsstaterna. Regeringskonferensen avslutades i Bryssel den 18
juni 2004, då stats- och regeringscheferna vid Europeiska rådets möte
enades om utformningen av det nya fördraget. Det konstitutionella
fördraget undertecknades i Rom den 29 oktober 2004 och träder i kraft den
1 november 2006, förutsatt att samtliga medlemsländer då har ratificerat
fördraget. Det nya, konstitutionella fördraget ersätter fördragen om
Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen.
I departementspromemorian Fördraget om upprättande av en konstitution
för Europa (Ds 2004:52), som utkom i december 2004, redovisas de
huvudsakliga förändringarna i förhållande till nu gällande fördrag.
Vidare görs bl.a. en bedömning av huruvida den samlade effekten av
fördraget är förenlig med 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen (s.
93 -95).
Därvid erinras om att riksdagen vid Sveriges anslutning till EU och vid
tillträdet till Amsterdam- och Nicefördragen gjorde bedömningen att
fri- och rättighetsskyddet inom EG ligger i nivå med det som gäller i
Sverige. Enligt promemorian innebär det nya fördraget inte någon ändring
i detta avseende, snarare innebär fördraget att fri- och rättighetsskyddet
har stärkts genom att det har kommit till tydligare uttryck.
När det gäller kravet på att överlåtelsen inte får röra principerna för
statsskicket konstateras att det nya fördraget förutsätter att beslutanderätt
i viss utsträckning förs över till unionen. Det framhålls emellertid
att unionens beslutsbefogenheter på områden där grundläggande principer
i Sveriges konstitutionella system berörs, som också tidigare har bedömts
vara fallet, är utomordentligt begränsade (jämför bet. 1993/94:KU21 s.
28). Mot den bakgrunden bedöms i promemorian att överlåtelsen varken
i sak eller i omfattning är av sådant slag att den rör principerna för
statsskicket. Inte heller tillsammans med vad som tidigare har överlåtits
till EG bedöms överlåtelsen vara av sådan omfattning att den kan anses
röra principerna för statsskicket. Enligt promemorian finns därför inga
konstitutionella hinder mot att Sverige tillträder det nya fördraget.
Pågående
utredningsarbete
Av direktiven till Grundlagsutredningen framgår att frågor som rör
regeringsformens bestämmelser om förhållandet till andra stater och
mellanfolkliga organisationer faller utanför uppdraget.
Beträffande frågor som gäller det svenska medlemskapet i EU och en stärkt
roll för riksdagen hänvisas därvid i direktiven till att Riksdagskommittén
enligt sina direktiv bl.a. har i uppdrag att förutsättningslöst pröva
formerna för riksdagens arbete med EU-frågor och föreslå de organisatoriska
och författningsmässiga förändringar som är nödvändiga för att riksdagen
skall kunna delta i EU-samarbetet på ett effektivt och ansvarsfullt
sätt. Vidare hänvisas till att det i Riksdagskommitténs uppdrag också
ingår att pröva formerna för kontakterna med regeringen. Det framhålls
också att en utgångspunkt för arbetet enligt direktiven till Riksdagskommittén
skall vara att EU-frågorna så långt som möjligt skall integreras i det
sedvanliga riksdagsarbetet. En annan utgångspunkt skall vara att tydliggöra
riksdagens roll och stärka riksdagens inflytande i EU-samarbetet.
Utskottets ställningstagande
I motionerna aktualiseras frågor om behovet av en analys och översyn av
förhållandet mellan EU-medlemskapet och regeringsformens bestämmelser.
Utskottet vill inledningsvis i sammanhanget erinra om vissa allmänna
uttalanden i grundlagsärendet där 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen
fick sin nuvarande lydelse (bet. 2001/02:KU18 s. 42 f.).
I det ärendet konstaterade utskottet bl.a. att frågan om grundlagen
behöver ändras kan aktualiseras i samband med en fördragsändring som
innebär att ny överlåtelse av beslutanderätt behöver ske. Utskottet
slog också fast att det i sista hand ankommer på den svenska riksdagen
att avgöra om en grundlagsändring behöver göras på grund av en ny
överlåtelse av beslutanderätt. Vidare framhöll utskottet att det inte går
att ange i några entydiga termer hur långt EU-samarbetets räckvidd kan
sträcka sig utan att grundlagen behöver ändras. Utskottet fann det inte
minst därför betydelsefullt att, såsom dittills varit fallet, en
fördragsändrings eventuella krav på en ny överlåtelse av beslutsbefogenheter
blir föremål för analys och debatt innan fördragsändringen godkänns av
riksdagen.
Departementspromemorian om Fördraget om upprättande av en konstitution
för Europa är nu föremål för remissberedning, vilket kan antas ge upphov
till en debatt i de aktuella frågorna, t.ex. när det gäller frågor om
uppgiftsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna. På motsvarande sätt
kan Riksdagskommitténs kommande betänkande förväntas bli föremål för
remissbehandling och därigenom bidra till en debatt på området, exempelvis
när det gäller hur riksdagens arbete med EU-frågor skall organiseras
inom ramen för en framtida ordning för subsidiaritetskontroll. Mot den
anförda bakgrunden bör enligt utskottets mening remisshanteringen av
dessa ärenden och den fortsatta beredningen av frågorna avvaktas.
Motionerna 2004/05:K228 yrkande 13 och 2004/05:K282 avstyrks följaktligen.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Grundlagsutredningens uppdrag, punkt 1 (kd)
av Ingvar Svensson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K413 och 2004/05:K417 samt
avslår motionerna 2004/05:K273, 2004/05:K319 och 2004/05:K323 yrkande
2.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen genom tilläggsdirektiv skall ge Grundlagsutredningen
i uppdrag att genomföra en utredning med syfte att fastställa en tydlig
kommunal kompetens i grundlagen, t.ex. genom hänvisning till en särskild
kommunalordning likartad riksdagsordningen. Huvudbestämmelserna i en
sådan "kommunalordning" om den kommunala beslutskompetensen skulle bara
kunna ändras på samma sätt som grundlag eller vid ett beslutstillfälle
i riksdagen med tre fjärdedelars majoritet. I tilläggsbestämmelserna
skulle man med enkel majoritet kunna besluta om vissa praktiska
följdbestämmelser.
Jag menar också att regeringen skall låta utreda subsidiaritetsprincipen
i syfte att grundlagsfästa den och därmed göra den till en vägledande
norm för den demokratiska uppbyggnaden. Detta arbete kan lämpligen
utföras inom Grundlagsutredningens ram.

2. Grundlagsutredningens uppdrag, punkt 1 (v)
av Mats Einarsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K273 och 2004/05:K319 samt
avslår motionerna 2004/05:K323 yrkande 2, 2004/05:K413 och 2004/05:K417.

Ställningstagande
Jag anser att regeringen skall besluta om tilläggsdirektiv till översynen
av regeringsformen med innebörden att det konstitutionella regelverkets
förhållande till och samspel med de sociala, ekonomiska och kulturella
maktrelationerna i samhället, bl.a. ur ett könsmaktsperspektiv, analyseras.
Ytterligare ett maktperspektiv som förtjänar uppmärksamhet är det
etniska, dvs. frågor om grundlagarna tar hänsyn till att dess institutioner
och regler skall tjäna ett samhälle där diskriminering på grund av
etnicitet är en daglig erfarenhet för en stor del av dess medborgare.
I tilläggsdirektiv skall regeringen också, enligt min mening, ge
Grundlagsutredningen i uppdrag att utreda monarkins avskaffande.

3. Grundlagsutredningens uppdrag, punkt 1 (c)
av Kerstin Lundgren (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K323 yrkande 2 och avslår
motionerna 2004/05:K273, 2004/05:K319, 2004/05:K413 och 2004/05:K417.

Ställningstagande
En central brist i regeringens direktiv till utredningen är den begränsning
man lagt på utredningen genom att förbjuda den att studera frågan om
statsskickets grundläggande principer. Utredningen kommer med andra ord
inte att ha möjlighet att överväga huruvida den i grund och botten
centraliserade enhetsstaten är den bästa organisationsformen för 2000-talets
samhälle. På denna punkt bör utredningen vidgas och ges möjlighet att
också studera decentraliserade samhällsformer, som t.ex. en federal
organisation.

4. Författningskonvent, punkt 2 (fp, c)
av Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp) och Kerstin Lundgren (c).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att ett konvent eller ett konventsliknande
organ tillkallas vid sidan av och/eller i nära anslutning till
Grundlagsutredningen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K285
yrkande 1 och 2004/05:K437 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att idén i Grundlagsutredningens direktiv om öppenhet, referens-
och arbetsgrupper bör fullföljas genom att ett konvent eller konventsliknande
organ tillkallas vid sidan av och/eller i nära anslutning till den
parlamentariskt sammansatta kommittén. Vi tänker oss att konventet skall
bestå av representanter från olika delar av landet, och inte enbart
eller kanske ens främst från de etablerade politiska partierna. Konventet
skall således vara öppet för såväl det civila samhället, marknaden som
den offentliga sektorn. Vidare måste konventet också samla representanter
från dagens olika nivåer - såväl kommuner, landsting, regioner som
riksdag.

5. Flerkammarsystem, punkt 4 (c)
av Kerstin Lundgren (c).

Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om införande av flerkammarsystem. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:K229.
Ställningstagande
Jag anser att det är dags att pröva tanken att komplettera riksdagens
direktvalda kammare med en regional representation, där kammaren och
den regionala representationen har olika sammansättning och delvis olika
uppgifter. Den nya kammaren skall därvid vara ett forum för värnandet
av självstyret och trygga människors möjlighet att lokalt besluta om
sina egna angelägenheter. Detta kan uppnås genom att den direktvalda
kammaren kompletteras med att kommuner och regioner blir direkt
representerade i en regional representation för att där kunna bromsa
centraliseringstendenser. Regeringen skall även fortsättningsvis ha sitt
mandat från den direkt valda kammaren.

6. Förtroendekommission, punkt 6 (mp)
av Gustav Fridolin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en förtroendekommission. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:K237 yrkande 1.
Ställningstagande
Problemet med den växande klyftan mellan väljare och valda, och det
ökade politikerföraktet, förtjänar att tas på allvar. I grunden äventyrar
känslor som dessa det demokratiska samhällets fundament - förtroendet
för de beslut som de valda representanterna fattar. En liknande problematik
rörande minskat förtroende bland allmänheten för det svenska näringslivet
föranledde att en förtroendekommission tillsattes under ledning av Erik
Åsbrink. En förtroendekommission för politiken skulle kunna titta på
nödvändiga reformer för att minska politikerföraktet, åtgärder för att
minska klyftan mellan väljare och valda, ökade möjligheter för allmänheten
att delta i det politiska samtalet och analysera orsakerna till
politikerföraktet. Det är av särskild vikt att vi som är politiskt
förtroendevalda visar samma handlingskraft när det handlar om att hantera
minskat förtroende för vårt värv som vi visat när det handlar om
näringslivet. Därför bör en förtroendekommission för politiken omedelbart
tillsättas.

7. EU-medlemskapet och grundlagen, punkt 7 (v, mp)
av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om tilläggdirektiv till Grundlagsutredningen om
behovet av att analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet för den
svenska författningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K282 i
denna del och avslår motion 2004/05:K228 yrkande 13 i denna del.

Ställningstagande
Vi anser Grundlagsutredningen genom tilläggsdirektiv skall ges i uppdrag
att analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet för den svenska
författningen med avseende bl.a. på risken för en fortsatt federalistisk
utveckling, möjligheterna till ansvarsutkrävande och de svenska
grundlagarnas förhållande till EG-rätten. Det är vår uppfattning att
regeringsformen bör förändras så att de konstitutionella spärrar som finns
mot en fortsatt federalistisk utveckling av EU stärks. Av regeringsformen
bör också tydligare framgå att svensk grundlag är överordnad på
icke-delegerade områden samt att riksdagen suveränt tolkar vilka dessa
områden är.

Särskilda yttranden

1. Grundlagsutredningens uppdrag och Författningskonvent, punkterna 1
och 2 (mp)
Gustav Fridolin (mp) anför:
Grundlagsutredningen bör enligt min mening ges stor frihet att forma
sin verksamhet. I tidigare reservationer och yttranden, samt motioner,
har Miljöpartiet visat sina prioriteringar inför utredningen. I anslutning
till de motioner som behandlas vill jag återigen göra tydligt att
Miljöpartiet i utredningen avser lyfta behovet av att regeringsformen
utvärderas ur ett könsmaktsperspektiv. För att utredningens slutsatser
skall nå acceptans krävs att beredningen sker i öppenhet med stora
möjligheter för frivilligorganisationer och andra samhällsaktörer att
lämna in åsikter och påverka beredningen.

2. Statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet, punkt 3 (mp)
Gustav Fridolin (mp) anför:
I betänkande 2002/03:KU20 tydliggjorde konstitutionsutskottet behovet
av att regeringen ser över problem som kan finnas med statsråds
efterföljande verksamhet och möjligen tittar på införandet av någon slags
tidskarantän. Behovet av detta ökar med en utveckling där allt snabbare
utbyten sker mellan den offentliga och privata makten, och jag förväntar
mig därför att regeringen snarast ser över olika möjligheter att införa
sådana regler.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:K220 av Torsten Lindström (kd):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring i
grundlagen avseende statsråds bakgrund i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2004/05:K228 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ändring av reglerna i regeringsformen som rör
EU-medlemskapet.
2004/05:K229 av Åsa Torstensson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i riksdagen införa flerkammarsystem med representation
från kommuner och regioner.
2004/05:K230 av Owe Hellberg (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att mandatperioden för kommunal- och riksdagsval blir
femårig i samband med valet 2014.
2004/05:K237 av Gustav Fridolin (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en förtroendekommission för politiken.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att statsråden skall hämtas ur riksdagen.
2004/05:K273 av Mats Einarsson m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tilläggsdirektiv till översynen av regeringsformen med innebörden
att det konstitutionella regelverkets förhållande till och samspel med
de sociala, ekonomiska och kulturella maktrelationerna i samhället, bl.
a. ur ett könsmaktsperspektiv, analyseras.
2004/05:K282 av Mats Einarsson m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tilläggsdirektiv till Kommittén för en samlad översyn av
regeringsformen om behovet av att analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet
för den svenska författningen med avseende bl.a. på risken för en
fortsatt federalistisk utveckling, möjligheterna till ansvarsutkrävande,
de svenska grundlagarnas förhållande till EG-rätten samt riksdagens
roll i EU-systemet.
2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ett konvent eller konventsliknande organ tillkallas
vid sidan av och/eller i nära anslutning till den parlamentariskt
sammansatta kommittén.
2004/05:K319 av Mats Einarsson m.fl. (v, fp, mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tilläggsdirektiv till Kommittén för översyn av regeringsformen
angående utredning av monarkins avskaffande.
2004/05:K323 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett tilläggsdirektiv till Författningsutredningen.
2004/05:K389
av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om karantänsregler för ministrar.
2004/05:K413 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):
Riksdagen begär att regeringen genom tilläggsdirektiv till
författningsutredningen genomför en utredning med syfte att fastställa en tydlig
kommunal kompetens i grundlagen, t.ex. genom hänvisning till en särskild
kommunalordning likartad riksdagsordningen enligt vad i motionen anförs.

2004/05:K417 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning om subsidiaritetsprincipen i syfte att grundlagsfästa
den och därmed göra den till en vägledande norm för den demokratiska
uppbyggnaden.
2004/05:K437 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ett Sverige uppbyggt underifrån, utifrån federalismens
principer, skulle göra makten tydlig och ge medborgarna ökad möjlighet
att både delta, påverka och utkräva ansvar på alla nivåer.