Statlig förvaltning, m.m.

<div class="sidhuvud_publikation">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2004/05:KU14</div><h1>Statlig förvaltning, m.m.</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas 57 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden avseende bl.a. myndighetsorganisationen, myndigheters service,
opinionsbildande myndigheter, tillsättning av högre statliga tjänster,
IT i förvaltningen, översyn av lagstiftning och regeringens ärendeberedning.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns 15 reservationer och 4 särskilda yttranden.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Myndighetsstrukturen
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K309 yrkandena 1-3, 2004/05:K320
yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:K423 yrkande 5.
Reservation 1 (m, fp)

2.      Sammanläggning av ombudsmän
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K285 yrkande 9, 2004/05:Sf288
yrkande 27 och 2004/05:Ub292 yrkande 3.
Reservation 2 (fp)

3.      Justitiekanslerns roll
Riksdagen avslår motion 2004/05:K285 yrkande 10.
Reservation 3 (fp)

4.      Decentralisering inom myndigheter
Riksdagen avslår motion 2004/05:K327.

5.      Regional verksamhet
Riksdagen avslår motion 2003/04:K271 yrkandena 3 och 4.

6.      Dröjsmål hos myndigheter
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K410, 2004/05:K423 yrkande 4,
2004/05:K459 yrkande 7, 2004/05:N393 yrkande 17 och 2004/05:N400 yrkande
14.
Reservation 4 (m, fp, kd, c, mp)

7.      Statistik för offentlig verksamhet
Riksdagen avslår motion 2004/05:K459 yrkande 15.
Reservation 5 (mp)

8.      Bemötandefrågor
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K362, 2004/05:K379 och 2004/05:K459
yrkande 8.

9.      Anonymitet vid telefonkontakt med myndigheter
Riksdagen avslår motion 2004/05:K262.

10.     Opinionsbildande myndigheter
Riksdagen avslår motion 2004/05:K309 yrkande 6.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)

11.     Tillsättning av högre statliga tjänster
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K228 yrkande 11 och 2004/05:K309
yrkandena 4 och 5.

12.     Åldersgräns för högre statliga tjänster
Riksdagen avslår motion 2004/05:K423 yrkande 3.

13.     Myndigheters tillvaratagande av forskningsresultat
Riksdagen avslår motion 2004/05:K343 yrkandena 1 och 2.
Reservation 7 (v)

14.     24-timmarsmyndigheten
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T466 yrkande 15 och 2004/05:N403
yrkande 6.
Reservation 8 (fp)

15.     Hantering av spam
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K256, 2004/05:L294 yrkande 3 och
2004/05:L314.

16.     Jämställdhet i förvaltningen
Riksdagen avslår motion 2004/05:K444 yrkandena 2-4.
Reservation 9 (v, mp)

17.     HBT-kompetens i offentlig verksamhet
Riksdagen avslår motion 2004/05:K336 yrkande 5.
Reservation 10 (fp, v, c, mp)

18.     Särskild mat vid offentliga inrättningar
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K300 och 2004/05:K452.
Reservation 11 (mp)

19.     Myndigheters avgifter
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K358, 2004/05:N394 yrkande 3 och
2004/05:N413 yrkande 2.
Reservation 12 (fp, kd)

20.     Regelförenkling
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K366 och 2004/05:K423 yrkandena 1
och 2.
Reservation 13 (m, fp, kd, c)

21.     Statliga kommittéers arbete
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K270 och 2004/05:K363.

22.     Översyn av lagstiftning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:K264
och 2004/05:K381.
Reservation 14 (mp)

23.     Lagars giltighetstid
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K327 och 2004/05:K263.
Reservation 15 (mp)

24.     Beredning av regeringsärenden
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K220 och 2003/04:K286 yrkande
1.

Stockholm den 1 februari 2005
På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Göran Lennmarker (m),
Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp),
Pär Axel Sahlberg (s), Mats Einarsson (v), Inger Jarl Beck (s), Anders
Bengtsson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene
Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav
Fridolin (mp), Karin Åström (s), Carl-Erik Skårman (m) och Helena Höij
(kd).</pre><pre>
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas 57 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2003 och 2004 om statlig förvaltning m.m. Motionerna avser
myndighetsorganisationen, myndigheters service, opinionsbildande
myndigheter, tillsättning av högre statliga tjänster, IT i förvaltningen,
jämställdhet i förvaltningen, HBT-kompetens inom offentlig verksamhet,
särskild mat vid offentliga inrättningar, myndigheters avgifter,
regelförenkling, statliga kommittéers arbete, översyn av lagstiftning och
regeringens ärendeberedning.
Motionerna är förtecknade i en bilaga till betänkandet.
Vissa motionsyrkanden har samma innebörd som motionsyrkanden som tidigare
under innevarande mandatperiod har behandlats i utskottets betänkanden
2002/03:KU23 och 2003/04:KU11. Dessa motionsyrkanden ges i detta betänkande
en något förenklad behandling.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Myndighetsorganisationen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående utredning motioner om
myndighetsstrukturen, sammanläggning av ombudsmän, decentralisering
inom myndigheter och organisering av den regionala verksamheten. Med
hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrker utskottet även ett
motionsyrkande om Justitiekanslerns roll.
Jämför reservationerna 1 (m, fp), 2 (fp) och 3 (fp).
Motioner
Flera motioner tar upp myndighetsorganisationen i olika avseenden.
I motion 2004/05:K309 av Tobias Krantz m.fl. (fp) anförs att ett stort
antal myndigheter har skapats de senaste åren och att det nu är dags
att sätta stopp för denna utveckling. Antalet myndigheter bör inte
tillåtas öka. Ett tak för antalet myndigheter bör införas vid nuvarande
nivå (yrkande 1). Vidare bör en s.k. solnedgångsparagraf införas som
innebär att regeringen eller riksdagen efter en period av ett antal år
måste fatta ett nytt beslut för att myndigheten skall få fortsätta att
existera (yrkande 2). Om ett beslut inte fattas avvecklas myndigheten
automatiskt. Slutligen föreslår motionärerna att regeringen skall ta
fram en strategi för hur antalet myndigheter kan nedbringas (yrkande 3).
Även i motion 2004/05:K320 av Cecilia Widegren m.fl. (m) anförs att
antalet myndigheter bör minska. Motionärerna föreslår en översyn med
syfte att minska antalet myndigheter (yrkande 1). En lämplig inledning
av myndighetsreduktionen vore, enligt motionärerna, att nedlägga
Djurskyddsmyndigheten och därvid låta Jordbruksverket återta sina uppgifter
och djurförsöksfrågorna (yrkande 2). En översyn av den statliga
myndighetsorganisationen föreslås även i motion 2004/05:K423 av Ingvar
Svensson m.fl. (kd) yrkande 5.
I motionerna 2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9 och
2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 27 föreslås att de
fyra diskrimineringsmännen - Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen
mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) - slås samman
till en myndighet. Genom detta skulle ombudsmannaämbete få större kraft.
Även i motion 2004/05:Ub292 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 3
föreslås att de fyra nämnda ombudsmännen slås samman till en gemensam
myndighet.
I motion 2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10 föreslås
en översyn i syfte att renodla Justitiekanslerns (JK) roll. Motionärerna
anför att JK företräder både statens intressen gentemot enskilda och,
i vissa ärenden, enskildas intressen gentemot staten. Dessa dubbla
lojaliteter framkallar, enligt motionärerna, osäkerhet hos den enskilde
medborgaren. Det bör därför övervägas om JK:s åligganden att tillvarata
enskildas intressen gentemot staten bör överföras till Riksdagens
ombudsmän (JO).
I motion 2004/05:K327 av Lars Johansson (s) anförs att flera statliga
myndigheter har skapat en regional organisation, vilket medfört ökad
kontakt mellan den centrala och regionala nivån, att fler människor
getts möjlighet till arbete ute i landet på en statlig myndighet och
att myndigheterna har fått en bredare kompetens. Vad som anförs i
motionen om statliga myndigheters regionala organisation bör, enligt
motionären, riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion 2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att gamla geografiska
gränser spelar mindre roll i dag än i det samhälle där den nuvarande
fördelningen av kompetens och beslutsformer lades fast. Det avgörande
inflytandet över hälso- och sjukvården bör flyttas från landstingen
till patienterna, varpå landstingen kan avvecklas (yrkande 3). Vidare
kan finnas områden som kräver samverkan i större regioner. I sådana
fall förordar motionärerna flexibla lösningar med olika institutionella
arrangemang, t.ex. samverkan i kommunalförbund (yrkande 4).
Bakgrund
Gällande bestämmelser
Regeringsformen skiljer mellan två typer av offentliga organ, beslutande
politiska församlingar och myndigheter. Reglerna om myndighetsorganisationen
är mycket kortfattade. I 11 kap. 6 § anges att Justitiekanslern,
Riksåklagaren, de centrala ämbetsverken och länsstyrelserna lyder under
regeringen och att annan statlig förvaltningsmyndighet lyder under
regeringen, om myndigheten inte enligt regeringsformen eller annan lag
är myndighet under riksdagen.
I de flesta fall skapas en myndighet genom att regeringen, sedan riksdagen
anslagit medel, utfärdar en förordning med instruktion för myndigheten
samt utser myndighetens chef. Alla myndigheter har dock inte en instruktion,
och det finns myndigheter vars verksamhet regleras genom lag.
Verksförordningen (1995:1322) fungerar som ett av regeringens generella
styrredskap gentemot myndigheterna. Vad gäller myndigheternas interna
organisation stadgas i 17 § att myndigheten bestämmer sin organisation.
Som skäl för att låta myndigheterna bestämma sin inre organisation
anförde regeringen att den inte kunnat finna några vägande skäl som
talade för att regeringen bör styra myndigheternas inre organisation i
ett läge där myndigheterna i övrigt har fått fullt ansvar för hur de
använder sina resurser och uppfyller de uppsatta målen (prop. 1993/94:185).
Det förekommer dock att regeringen på olika sätt väljer att i myndigheters
instruktion reglera hur de skall vara organiserade. Detta sker genom
att regeringen i instruktionen gör undantag från verksförordningen och
reglerar att det vid myndigheten t.ex. skall finnas ett beslutsorgan
eller att myndigheten skall ha en regional organisation.
Vad gäller JK:s roll anges i 1 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns
tillsyn att JK har tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet
efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina
åligganden. JK får enligt lagens 5 § som särskild åklagare väcka åtal
mot befattningshavare som har begått brottslig gärning genom att åsidosätta
vad som åligger honom i tjänsten eller uppdraget. JK kan enligt 12 kap.
8 § regeringsformen väcka åtal för brott i utövningen av tjänst som
ledamot av Högsta domstolen eller Regeringsrätten. JK:s tillsyn omfattar
dock inte regeringen, statsråd, riksdagens myndigheter eller anställda
och uppdragstagare vid riksdagens myndigheter. Enligt 1 § förordningen
(1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern är JK regeringens högste
ombudsman. Det åligger JK, enligt 2 §, att under regeringen bevaka
statens rätt. I mål som rör statens rätt skall han, om det inte ankommer
på någon annan myndighet, föra eller låta föra statens talan. JK skall
tillhandagå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter.

Statskontoret
Rapport våren 2004
Regeringen gav i juli 2003 Statskontoret i uppdrag att kartlägga och
analysera ledningsformer och organisation vid statliga myndigheter.
Statskontoret avrapporterade i mars 2004 uppdraget genom rapporten
Myndigheternas ledning och organisation - kartläggning och analys av
Myndighetssverige (2004:9).
I rapporten lämnade Statskontoret förslag på hur statliga myndigheters
ledningsformer och organisation kan förbättras. Vidare presenterades en
kartläggning av 234 statliga myndigheter. Kartläggningen visade bl.a.
att många myndigheter är små; en fjärdedel av myndigheterna har högst
30 årsarbetskrafter. Statskontoret ifrågasatte värdet av att bilda många
små myndigheter. Dessa tenderar, menade Statskontoret, att ha höga
administrationskostnader och är mer sårbara än större myndigheter.
Samtidigt med att många små myndigheter har bildats har förändringsarbetet
inom flera områden också koncentrerats till färre och större myndigheter.
Inom vissa myndigheter har verksamheten koncentrerats ytterligare genom
att de regionala myndigheterna har slagits samman med den centrala
myndigheten. Hela 85 % av myndigheterna har endast en organisationsnivå.
Detta gäller t.ex. för samtliga mycket små myndigheter. Allmänt gäller
att ju större myndigheten är desto vanligare är det att den är organiserad
i två eller tre nivåer.
Regleringsbrev för 2005
Regeringen har i regleringsbrevet för 2005 gett Statskontoret i uppdrag
att i en särskild rapport ge regeringen en samlad redovisning av
utvecklingen inom statsförvaltningen, främst beträffande antalet myndigheter
och den statliga sysselsättningen på central, regional och lokal nivå.
Redovisningen bör spegla myndighetsstrukturen utifrån en översiktlig
uppdelning i olika verksamhetsområden. Redovisningen bör vara strukturerad
så att såväl myndighetstyp som huvudsaklig verksamhet framgår. I uppdraget
ingår att lämna förslag till hur utvecklingen långsiktigt skall följas
och redovisas.
Ansvarskommittén
Regeringen beslutade i januari 2003 att tillkalla en parlamentarisk
kommitté med uppdrag att se över strukturen och uppgiftsfördelningen
inom samhällsorganisationen (dir. 2003:10). Kommitténs arbete skall
enligt direktiven bedrivas i två etapper. För uppdragets andra etapp
aviserade regeringen att den kommer att lämna tilläggsdirektiv. Kommittén
har antagit namnet Ansvarskommittén. Kommittén överlämnade i december
2003 delbetänkandet Utvecklingskraft för hållbar välfärd (SOU 2003:123).
I delbetänkandet redovisas bl.a. förslag till inriktning av det fortsatta
utredningsarbetet. Dessa förslag har, tillsammans med de synpunkter på
delbetänkandet som inkommit samt kommitténs ursprungliga direktiv,
utgjort utgångspunkt för regeringens beslut om inriktningen på kommitténs
fortsatta utredningsuppdrag.
Kommittén skall i den andra etappen av sitt uppdrag analysera och bedöma
om struktur och uppgiftsfördelning inom staten och mellan staten,
landstingen och kommunerna behöver förändras (dir. 2004:93). I uppdraget
ingår bl.a. att lämna förslag på hur den statliga verksamheten på
regional nivå skall utformas, att utarbeta principer för den centrala
myndighetsstrukturen. I det senare ingår att överväga hur samordningen
av statliga myndigheters verksamhet på central nivå kan förbättras, t.
ex. genom en sammanhållen styrning av verksamhet som berör flera
myndigheter eller genom en organisatorisk samordning eller sammanläggning.
Vidare ingår i uppdraget att analysera och vid behov föreslå förändringar
av hälso- och sjukvårdens struktur och nuvarande uppgiftsfördelning
mellan staten, landstingen och kommunerna samt lämna förslag på hur
ansvaret för uppgifter med anknytning till regional utveckling skall
fördelas mellan staten och den kommunala nivån.
Kommittén skall redovisa resultaten av sitt arbete senast i februari
2007.
Diskrimineringskommittén
Regeringen har den 31 januari 2002 beslutat tillkalla en parlamentarisk
kommitté med uppdrag bl.a. att överväga en gemensam lagstiftning mot
diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder
och samhällsområden (dir. 2002:11). Kommittén har antagit namnet
Diskrimineringskommittén. Enligt direktiven har framförts att alltför många
specialiserade ombudsmän skulle kunna undergräva den auktoritet som
ligger i ombudsmannainstitutionen som sådan och medföra risk för att
vissa grupper kan falla mellan de olika ombudsmännens verksamhet.
Kommittén skall överväga möjligheterna till och analysera konsekvenserna
av en sammanslagning av några eller samtliga av JämO, DO, HO och HomO
till en institution eller att samordna dem på något annat sätt. Kommittén
skall även överväga om den eller de ombudsmannainstitutioner som kommittén
lämnar förslag om skall vara underställda regeringen eller riksdagen.
I
tilläggsdirektiv har kommittén fått i uppdrag att i sina överväganden
rörande ombudsmännen i tillämpliga delar inkludera även Barnombudsmannen
(dir. 2003:69).
Kommitténs uppdrag skall slutligt redovisas senast i juli 2005.
Budgetpropositionen för 2005
Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2005 en redogörelse för
organisations- och strukturförändringar inom statsförvaltningen (prop.
2004/05:1 utg.omr. 2 bil. 1 s. 8 f.). Enligt denna har strukturförändringarna
under 2003/04 resulterat i att 14 nya myndigheter har bildats. Under
samma period har 14 myndigheter upphört. Den mest påtagliga förändringen
är nedläggningen av de 10 regionala skattemyndigheterna och Riksskatteverket
vid bildandet av Skatteverket. Verksamheter har också renodlats genom
att myndigheter delats. Exempelvis delades Patent- och registreringsverket
i två separata myndigheter under 2004; Patent- och registreringsverket,
som har hand om det industriella rättsskyddet och Bolagsverket, som
främst sköter bolagsregistreringar.
Regeringen anför att förändringsarbetets inriktning mot effektivitet
och enhetlighet i rättstillämpningen har bidragit till att verksamheten
inom flera områden koncentrerats till färre och större myndigheter.
Samtidigt som det sker en koncentration av myndigheter inom ett antal
områden genom sammanslagningar, är flera av de nybildade myndigheterna
små, varvid regeringen hänvisar till Statskontorets kartläggning. Enligt
regeringen speglar sättet att organisera statsförvaltningen bl.a. olika
företeelsers betydelse i samhället. Nya frågor och ändrade prioriteringar
kan resultera i nya myndigheter. Flertalet av dessa myndigheter är små
till storleken. Det är också vanligt, enligt regeringen, att dessa nya
mindre myndigheter har uppgifter som innebär att de skall främja
utvecklingen inom en viss fråga eller ett visst område. Ibland tidsbegränsas
verksamheten. Som exempel nämner regeringen Valideringsdelegationen som
inledde sin verksamhet den 1 januari 2004 och som under åren 2004-2007
skall främja och stödja valideringen av vuxnas kompetens och kunskap.
Även omorganisering av befintliga organisationer kan, menar regeringen,
leda till att små myndigheter bildas. Detta sker då genom att delar av
verksamheten bryts ut för att renodla myndighetens uppgifter eller för
att förstärka en viss del av verksamheten.
För att tydliggöra det statliga ansvaret för granskning och utvärdering
samt säkerställa medborgarnas rättssäkerhet har, enligt regeringen,
myndigheters tillsynsuppgifter i flera fall skiljts från den övriga
verksamheten. Fristående myndigheter med ansvar för tillsyn och granskning
har på så sätt inrättats. Ett exempel är Djurskyddsmyndigheten, som
inledde sin verksamhet den 1 januari 2001 och som har det samlade
ansvaret för djurskyddet, uppgifter som tidigare hanterades av Jordbruksverket
och den numera nedlagda Centrala djurförsöksnämnden.
Svar på interpellation om myndighetsexpansionen
Den 15 november 2004 anförde statsrådet Sven-Erik Österberg i sitt svar
på en interpellation av Tobias Krantz (fp) om myndighetsexpansionen (ip.
2004/05:54) att samtidigt som nya myndigheter bildas så avvecklas eller
sammanslås gamla myndigheter. Av de nya mindre myndigheter som inrättas
är många, anförde Sven-Erik Österberg, utbrytningar av tillsynsfunktioner
för att göra tillsynen oberoende av den verksamhet som tillsynen riktar
sig mot. I andra fall är det ett uttryck för politiska prioriteringar
och behov av kraftsamling kring olika samhällsproblem.
När det gäller vad som i interpellationen framfördes om att regeringen
inte borde inrätta någon ny myndighet utan att samtidigt lägga ned en
redan existerande, trodde Sven-Erik Österberg inte att den skulle kunna
fungera som generell regel. Den skulle inte heller vara nödvändig för
att få till stånd en seriös prövning inför inrättandet av nya myndigheter.
Sådana frågor bereds alltid, anförde Sven-Erik Österberg, omsorgsfullt
i Regeringskansliet. Han trodde inte heller på någon solnedgångsparagraf
som automatiskt skulle avveckla myndigheter om inte regeringen fattar
ett nytt beslut om deras existens, och han framhöll att det redan i dag
förekommer att särskilda delegationer och råd inrättas för tidsbegränsade
myndighetsuppgifter samt att alla myndigheters verksamhet dessutom prövas
årligen i budgetprocessen.
Sven-Erik Österberg hänvisade i sitt svar även till Ansvarskommitténs
uppdrag, i vilket ingår att överväga hur samordningen av de statliga
myndigheternas verksamhet kan förbättras, t.ex. genom sammanläggning av
myndigheter, samt att han avsåg att ge Statskontoret i uppdrag att svara
för att en löpande statistik över antalet myndigheter utvecklas.
Tidigare behandling i utskottet
Vad gäller frågan om samordning av ovan nämnda ombudsmän avstyrkte
utskottet i betänkande 2002/03:KU26 motioner liknande de här aktuella.
Som skäl anförde utskottet att resultatet av Diskrimineringskommitténs
arbete inte borde föregripas.
Vad gäller JK:s roll behandlade utskottet i betänkande 2000/01:KU3 en
motionen liknande den här aktuella om renodling av JK:s uppgifter.
Utskottet anförde då att det finns en risk för att JK:s uppgifter (se
ovan) uppfattas som motstridiga. Utskottet hänvisade till vad 1991 års
JK-utredning uttryckt, att "JK skall bevaka i och för sig motstående
intressen..." (SOU 1993:37). Att medborgarna kan uppfatta detta som en
konflikt var, enligt utskottet, förståeligt. JK skall emellertid i sin
verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och
opartiskhet, varför utskottet ansåg att det inte fanns anledning att
befara att JK inte utför sina uppgifter med iakttagande av saklighet
och opartiskhet. Med hänvisning till det avstyrkte utskottet motionen.

Utskottets ställningstagande
När det gäller frågan om myndighetsstrukturen och antalet myndigheter
konstaterar utskottet att regeringen vidtagit åtgärder för att få till
stånd en samlad redovisning av utvecklingen på området. För en diskussion
om myndighetsstrukturen utgör en sådan redovisning ett viktigt underlag,
och utskottet ser därför positivt på regeringens åtgärd. Utskottet
konstaterar även att Ansvarskommittén för närvarande har till uppgift
att se över den nuvarande samhällsorganisationen, och i det ingår även
att överväga hur samordningen av statliga myndigheters verksamhet på
central nivå kan förbättras, t.ex. genom organisatorisk samordning eller
sammanläggning. Enligt utskottets mening bör detta arbete inte föregripas.
Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motionerna 2004/05:K309
(fp) yrkandena 1-3, 2004/05:K320 (m) yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:K423
(kd) yrkande 5.
I fråga om sammanläggning av ombudsmän konstaterar utskottet att
Diskrimineringskommittén för närvarande har i uppdrag att överväga en
gemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet
diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Kommittén skall även överväga
en samordning eller sammanslagning av JämO, DO, HO och HomO. Utskottet
har tidigare anfört att resultatet av Diskrimineringskommitténs arbete
inte bör föregripas. Utskottet vidhåller detta ställningstagande. Mot
denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2004/05:K285 (fp) yrkande
9, 2004/05:Sf288 (fp) yrkande 27 och 2004/05:Ub292 (m) yrkande 3.
Vidare finner utskottet ingen anledning att ändra sin tidigare uppfattning
om JK:s roll. JK:s uppgifter kan förvisso till en del ses som motstridiga,
men JK skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet. Utskottet finner mot denna bakgrund
inget skäl för en sådan översyn som föreslås i motion 2004/05:K285 (fp)
yrkande 10. Motionen avstyrks.
När det gäller frågan om decentralisering inom myndigheter konstaterar
utskottet att det i Ansvarskommitténs uppdrag ingår att lämna förslag
på hur den statliga verksamheten på regional nivå skall utformas. De
förslag som Ansvarskommittén kommer att lägga på detta område bör inte
föregripas, varför utskottet avstyrker motion 2004/05:K327 (s).
I Ansvarskommitténs uppdrag ingår även frågan hur den regionala nivån
skall organiseras. Av samma skäl som ovan avstyrks därför även motion
2003/04:K271 (m) yrkandena 3 och 4.
Myndigheters service m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande
motionsyrkanden om handläggningstider och dröjsmål hos myndigheter. Vidare
avstyrker utskottet ett motionsyrkande om statistik för offentlig
verksamhet. Med hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrker
utskottet också motionsyrkanden om bemötande. Slutligen avstyrker utskottet
ett motionsyrkande om myndigheternas användning av nummerpresentation.
Utskottet hänvisar härvidlag till tidigare ställningstagande.
Jämför reservationerna 4 (m, fp, kd, c, mp) och 5 (mp).
Motioner
I flera motioner tas frågan om handläggningstider och dröjsmål hos
myndigheterna upp. I motionerna 2004/05:K423 av Ingvar Svensson m.fl.
(kd) yrkande 4 och 2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 7
föreslås att en s.k. dröjsmålstalan inrättas. En sådan talan skulle ge
medborgare en möjlighet att utkräva ansvar av myndigheten när handläggningen
av att ärende tar alltför lång tid. I motion 2004/05:K410 av Eva Flyborg
(fp) föreslås att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett
förslag till ett system för straffavgifter för myndigheter som inte
korrigerar sina egna misstag, som begåtts gentemot medborgare, inom en
viss angiven tidrymd. I motionerna 2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl.
(kd) yrkande 17 och 2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande
14 föreslås att företagens kontakter med myndigheter skall underlättas
genom att myndigheter lämnar bindande löften om hur lång tid det får ta
att avgöra ett ärende. I sina årsredovisningar bör myndigheterna redovisa
hur service- och informationskraven har klarats av gentemot företagen,
t.ex. avseende handläggningstider.
I syfte att skapa möjligheter till inflytande, till att se kopplingar
mellan resurser, resultat och kvalitet samt för brukare att kunna välja
föreslås i motion 2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 15
att data och statistik för offentlig verksamhet görs tillgänglig för
medborgarna på ett enkelt sätt. Indikatorer med information om kvalitet
och servicenivå på tjänster som tillhandahålls bör utvecklas ur ett
brukarperspektiv.
Vad gäller myndigheters bemötande och tillgänglighet föreslås i motion
2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 8 att en utredning
skall tillsättas för att se över hur en rättighetslagstiftning som
garanterar en successiv implementering av tillgänglighet kan införas i
Sverige. I motionen hänvisas till den nationella handlingsplanen för
tillgänglighet, som säger att Sverige skall bli handikapptillgängligt
2010. I motion 2004/05:K362 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) anförs att
myndigheternas språk bör bli enklare. Enligt motionären bör ett
beslutsunderlag kompletteras med ett bilagt brev som på enkel och rak svenska
förklarar vad beslutet går ut på. I motion 2004/05:K379 av Margareta
Andersson och Birgitta Carlsson (båda c) föreslås utbildning och
vidareutbildning i bemötandefrågor för personal som i myndighetsutövning
möter människor. I motionen anförs att människor som kommer i kontakt
med myndigheter alltför ofta känner sig illa bemötta.
I motion 2004/05:K262 av Carina Hägg (s) föreslås skärpta regler för
att skydda den enskildes anonymitet vid telefonkontakt med myndigheter.
I nuläget ligger, enligt motionären, ansvaret för att vara anonym på
den enskilde, inte på myndigheten.
Bakgrund
Tidigare behandling
Vad gäller handläggningstider och dröjsmålstalan ansåg utskottet i
betänkande 2003/04:KU11 att en generell reglering skulle riskera att
försvåra anpassningen till enskilda myndigheters förutsättningar.
Utskottet uttalade även att det tidigare noterat att det inom ramen för
det förvaltningspolitiska programmet, En förvaltning i demokratins tjänst
- ett handlingsprogram  (Justitiedepartementet 2000), pågår arbete med
att utveckla myndigheters service gentemot medborgarna. Enligt utskottets
mening hade det inte framkommit något som föranledde utskottet att ändra
sin tidigare uppfattning avseende handläggningstider och dröjsmålstalan,
varför utskottet avstyrkte motioner därom.
I samma betänkande behandlade utskottet även en motion om riktlinjer i
förvaltningslagen för bemötande. Utskottets anförde därvid att det var
av stor vikt med ett långsiktigt och kontinuerligt kompetensutvecklingsarbete
inom förvaltningar och för deras personal. Det var enligt utskottet
inte acceptabelt att personer med funktionshinder blir dåligt bemötta
i sina kontakter med olika offentliga instanser; funktionsnedsättning
får inte, menade utskottet, utgöra ett hinder vid kontakt med myndigheter.
Utskottet betonade i sammanhanget de nationella målen i handikappolitiken
och de riktlinjer för en tillgängligare statsförvaltning som tagits
fram av Handikappombudsmannen. Utskottet utgick från att regeringen,
mot bakgrund av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken,
delade utskottets uppfattning, och tills vidare var det, enligt utskottet,
inte nödvändigt med något sådant tillkännagivande som begärdes i
motionen.
I betänkande 2002/03:KU23 behandlade utskottet regeringens proposition
2002/03:62 Några förvaltningsrättsliga frågor. I propositionen förutsatte
regeringen att myndigheterna självmant iakttar den försiktighet som är
påkallad när det gäller användning av nummerpresentation. Regeringen
ansåg att det i varje fall i nuläget inte var påkallat med en
författningsreglering av saken. Utskottet delade regeringens bedömning.
Diskrimineringskommittén
Ovan nämnda Diskrimineringskommittén har i uppdrag att bl.a. överväga
om skydd mot missgynnande av personer med funktionshinder på grund av
bristande tillgänglighet bör införas på andra samhällsområden än i
arbetslivet och högskolan (dir. 2002:11). Enligt tilläggsdirektiv skall
kommitténs uppdrag slutligt redovisas senast i juli 2005 (dir. 2003:69).

Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande avseende handläggningstider
och dröjsmål hos myndigheter. Motionerna 2004/05:K410 (fp), 2004/05:K423
(kd) yrkande 4, 2004/05:K459 (mp) yrkande 7, 2004/05:N393 (kd) yrkande
17 och 2004/05:N400 (kd) yrkande 14 avstyrks.
Vad gäller förslaget om att statistik för offentlig verksamhet skall
göras tillgänglig för medborgarna vill utskottet hänvisa till det arbete
som pågår inom ramen för det förvaltningspolitiska programmet med att
utveckla myndigheters service gentemot medborgarna. Motion 2004/05:K459
(mp) yrkande 15 avstyrks.
När det gäller bemötandefrågor vill utskottet inledningsvis betona att
det är av stor vikt med ett långsiktigt och kontinuerligt
kompetensutvecklingsarbete inom förvaltningar och för deras personal. Det är
inte
acceptabelt att personer med funktionshinder blir dåligt bemötta i sina
kontakter med olika offentliga instanser; funktionsnedsättning får enligt
utskottets mening inte utgöra ett hinder vid kontakt med myndigheter.
Utskottet vill härvidlag i likhet med föregående år lyfta fram de
nationella målen i handikappolitiken och de riktlinjer för en tillgängligare
statsförvaltning som tagits fram av Handikappombudsmannen. Utskottet
utgår som tidigare från att regeringen, mot bakgrund av den nationella
handlingsplanen för handikappolitiken, delar utskottets uppfattning.
Utskottet vill i sammanhanget även framhålla att Diskrimineringskommitténs
arbete, som skall vara avslutat senast i juli i år, kan komma att
innehålla förslag om skydd mot missgynnande av personer med funktionshinder
på grund av bristande tillgänglighet. Mot ovan anförda bakgrund är det
tills vidare enligt utskottets mening inte nödvändigt med de tillkännagivanden
som föreslås i motionerna 2004/05:K362 (m), 2004/05:K379 (c) och
2004/05:K459 (mp) yrkande 8.
När utskottet våren 2003 behandlade ovan nämnda proposition om några
förvaltningsrättsliga frågor delade utskottet regeringens bedömning att
det i nuläget inte var nödvändigt med någon författningsreglering av
myndigheternas användning av nummerpresentation. Utskottet finner för
närvarande ingen anledning att ändra sin bedömning. Motion 2004/05:K262
(s) avstyrks därför.
Opinionsbildande myndigheter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande ett
motionsyrkande om opinionsbildande myndigheter.
Jämför reservation 6 (m, fp, kd, c).
Motion
I motion 2004/05:K309 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 6 föreslås
att en granskningskommission skall tillsättas med uppgift att dels
granska omfattningen av de statliga myndigheternas opinionsbildning,
dels lägga fram förslag till bestämmelser som tydligt reglerar och anger
gränserna för myndigheternas information och opinionsbildning. Motionärerna
anför att den tilltagande politiska myndighetspropagandan, som riktar
sig både gentemot politiker och mot allmänheten, suddar ut gränsen mellan
politiker å ena sidan och myndigheter och tjänstemän å den andra, med
bl.a. oklara ansvarsförhållanden som följd.
Tidigare behandling
Utskottet har flera gånger behandlat motioner om utredning av
opinionsbildande myndigheter, senast våren 2004 (bet. 2003/04:KU11). Utskottet
vidhöll därvid sitt tidigare ställningstagande, att opinionsbildande
åtgärder i vissa fall kan vara ett mer ändamålsenligt styrmedel än regler,
och man utgick från att myndigheterna i sådana sammanhang iakttar
regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Utskottet framhöll
också att regeringen, om den så anser är påkallat, kan ändra myndigheters
arbetssätt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motion
2004/05:K309 (fp) yrkande 6.
Högre statliga tjänster
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående utredning motionsyrkanden
om ökad öppenhet vid tillsättning av högre statliga tjänster. Utskottet
avstyrker även ett motionsyrkande om åldersgräns för högre statliga
tjänster.
Motion
I motion 2004/05:K228 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 11 anförs
att regeringen har missbrukat sin utnämningsmakt. Det finns, enligt
motionärerna, behov av en förutsättningslös översyn av utnämningspolitikens
grunder. Regeringens utnämningsmakt bör reformeras i syfte att öka
genomlysningen vid tillsättningen av högre statliga tjänster, t.ex. genom
att låta kandidater till sådana tjänster frågas ut offentligt inför
riksdagens utskott. Enligt motion 2004/05:K309 av Tobias Krantz m.fl.
(fp) har Folkpartiet liberalerna vid flera tillfällen pekat på att
utnämningsmakten måste reformeras i riktning mot mera öppenhet och större
insyn. Enligt motionärernas mening finns det starka skäl för att
Grundlagsutredningen, som efter initiativ från bl.a. Folkpartiet fått i
uppdrag att utreda utnämningsmakten, behandlar frågan om regeringens
utnämningsmakt med förtur (yrkande 4). Vidare anförs att de kravprofiler
som tas fram inför sökandet av kandidater till statliga topptjänster
bör arkiveras (yrkande 5). Enligt gällande praxis arkiveras inte dessa
profiler och de blir därigenom inte heller allmänna handlingar. Detta
gör det svårt för riksdagen att i efterhand granska utnämningarna.
I motion 2004/05:K423 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 3 anförs
att rätten att arbeta till 67 års ålder inte tillämpas på högre statliga
tjänster, där 65-årsregeln fortfarande är en övre gräns. Motionärerna
anser att man måste tillämpa större flexibilitet även avseende dessa
tjänster.
Bakgrund
Gällande ordning
Enligt 11 kap. 9 § regeringsformen tillsätts tjänst vid en domstol eller
vid en förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen av regeringen
eller av en myndighet som regeringen bestämmer. Vid tillsättning av
statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom
förtjänst och skicklighet.
Enligt förarbetena (prop. 1973:90 s. 405 f.) är bestämmelsen ett uttryck
för principen att statliga tjänster skall tillsättas efter objektiva
grunder utan hänsynstagande till ovidkommande omständigheter. Med
"förtjänst" avses närmast den vana som förvärvats genom föregående
tjänstgöring. Med skicklighet brukar förstås lämpligheten för befattningen,
ådagalagd genom teoretisk och praktisk utbildning samt den dittillsvarande
verksamhetens art. Bestämmelsen är utformad så att även andra sakliga
grunder än förtjänst och skicklighet kan få vägas in i bedömningen, och
departementschefen nämnde därvid arbetsmarknadspolitiska och
lokaliseringspolitiska hänsyn. Vid behandlingen av förslaget till en ny
regeringsform kommenterade konstitutionsutskottet bestämmelsens formulering.
Utskottet förutsatte att arbetsmarknadspolitisk och lokaliseringspolitiska
hänsyn kommer att utnyttjas på ett sådant sätt att inga faror för den
enskildes rättssäkerhet kommer att uppstå (bet. KU 1973:26 s. 72).
Närmare bestämmelser om tillsättning av statliga tjänster finns i lagen
(1994:260) om offentlig anställning (LOA). Enligt 4 § skall skickligheten
sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. I
förarbetena till lagen (prop. 1993/94:65) påpekades att förtjänst och
skicklighet i regeringsformen nämns endast som exempel och att även
andra sakliga grunder kan vägas in vid bedömningen. Enligt 4 §
anställningsförordningen (1994:373), som trädde i kraft samtidigt med 1994
års lag om offentlig anställning, skall myndigheten utöver skickligheten
och förtjänsten också beakta sådana sakliga grunder som stämmer överens
med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och
sysselsättningspolitiska mål.
Enligt 32 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) har en
arbetstagare rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då
han eller hon fyller 67 år. Det går således inte att avtala om
avgångsskyldighet före 67 års ålder.
I Regeringens chefspolicy  (Justitiedepartementet 2000) anförs att
rörlighet bland myndighetschefer bör eftersträvas och att tidsbegränsade
anställningar är ett instrument för att främja rörlighet och för att
vid behov avveckla myndighetschefer. Vid nyanställning bör en myndighetschef,
enligt policyn, utses för en period av sex år. Fortsatt anställning
vid samma myndighet bör normalt begränsas till tre år. Målet är dock
att en myndighetschef skall uppnå minst tolv års sammanlagd anställning.

Flertalet myndighetschefer anställs således för bestämd tid och omfattas
därigenom inte av reglerna i 32 a § LAS om rätt att kvarstå i anställningen
till 67 års ålder. Däremot gäller att myndighetschefer inte kan sägas
upp innan anställningstiden löpt ut. Enligt 33 § andra stycket LOA får
chefen för en förvaltningsmyndighet som lyder omedelbart under regeringen
(ej Arbetsgivarverket) och som är anställd för bestämd tid, förflyttas
till en annan statlig anställning som tillsätts på samma sätt, om det
är påkallat av organisatoriska skäl eller annars är nödvändigt av hänsyn
till myndighetens bästa.
Tidigare behandling
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden om att öka
öppenheten vid tillsättningar av högre statliga tjänster, senast våren
2004 (bet. 2003/04:KU11). Utskottet avstyrkte motionsyrkandena med
hänvisning till tidigare ställningstagande. Reservation avgavs av m, fp,
kd, c och mp, i vilken föreslogs att riksdagen skulle tillkännage för
regeringen att regeringen bör utreda frågan om tillsättning av högre
statliga tjänster och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder
som ökar öppenheten vid tjänstetillsättningar. Kammaren biföll reservationen
(rskr. 2003/04:173).
Utskottet har vid flera tillfällen även granskat regeringens utövande
av utnämningsmakten och därvid inte funnit grund för någon kritik. Senast
skedde detta våren 2004 (bet. 2003/04:KU20). I en reservation till
utskottets ställningstagande anförde representanter från m, fp, kd, c
och mp att tendensen vid utnämningar är sådan att misstanke kan uppstå
om att vid tillsättning inte enbart - såsom grundlagen föreskriver -
avseende fästs vid sakliga grunder. I reservationen anfördes vidare att
regeringens sätt att bereda utnämningsärenden innebär att de utnämningar
som görs är svåra att granska i efterhand, t.ex. med avseende på vilka
grunder som tillämpats vid utnämningen. De kravprofiler som tas fram
innan sökandet av kandidater påbörjas arkiveras inte, och därigenom
blir de inte heller allmänna handlingar. Enligt reservanternas mening
borde regeringen överväga att ändra denna praxis. Genom att behandla
kravprofiler så att de blir allmänna handlingar skulle möjligheten att
granska regeringens sätt att hantera utnämningar underlättas. Kammaren
biföll reservationen (rskr. 2003/04:246).
Grundlagsutredningen
Regeringen beslutade den 1 juli 2004 att tillkalla en parlamentarisk
kommitté med uppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen (dir.
2004:96). I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att se över möjligheten att
öka öppenheten vid tillsättningar av högre statliga tjänster; i direktiven
hänvisas till riksdagens tillkännagivande våren 2004.
Kommittén, som antagit namnet Grundlagsutredningen, skall redovisa sitt
uppdrag senast den 31 december 2008.
Svar på interpellation om åldersgräns för högre statliga tjänster
Den 14 december 2004 anförde statsrådet Sven-Erik Österberg i sitt svar
på en interpellation av Ingvar Svensson (kd) om åldersgräns för högre
statliga tjänster (ip. 2004/05:164) att regeringen alltid prövar för
hur lång tid en myndighetschef skall vara anställd, vare sig det gäller
en ny anställning eller en förlängning. Tidigare har regeringen normalt
begränsat sådana anställningar att gälla till den tidpunkt då vederbörande
chef uppnår pensionsåldern, 65 år. Till följd av den nya bestämmelsen
i LAS om rätt att arbeta till 67 år intar regeringen numer en positiv
inställning till att även myndighetschefer, som så önskar, fortsätter
att arbeta efter 65 år. Som exempel nämnde Sven-Erik Österberg att
regeringen beslutat om fortsatt anställning en tid efter 65-årsdagen för
den tidigare rektorn vid Karolinska Institutet samt om fortsatt anställning
för den nuvarande landshövdingen i Kronobergs län t.o.m. månaden innan
han fyller 67 år. Av det redovisade framgår, menade Sven-Erik Österberg,
att det inte finns någon övre gräns vid 65 år för möjligheten att inneha
anställning som myndighetschef.
Utskottets ställningstagande
I fråga om tillsättning av högre statliga tjänster noterar utskottet
att regeringen, med hänvisning till riksdagens tillkännagivande, har
gett Grundlagsutredningen i uppdrag att se över möjligheten att öka
öppenheten vid tillsättningar av högre statliga tjänster. Utskottet
anser att Grundlagsutredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker
motionerna 2004/05:K228 (m) yrkande 11 och 2004/05:K309 (fp) yrkandena
4 och 5.
När det gäller åldersgräns för högre statliga tjänster konstaterar
utskottet att statsrådet Sven-Erik Österberg under en interpellationsdebatt
angett att det inte finns någon övre gräns vid 65 år. Till följd av den
nya bestämmelsen i LAS om rätt att arbeta till 67 år intar regeringen
numer en positiv inställning till att även myndighetschefer, som så
önskar, fortsätter att arbeta efter 65 år. Utskottet vill framhålla att
den flexibilitet som i dag gäller enligt LAS även bör gälla avseende
högre statliga tjänster. Mot bakgrund av den information som getts av
regeringen finner utskottet inte det nödvändigt med ett sådant
tillkännagivande som föreslås i motion 2004/05:K423 (kd) yrkande 3. Utskottet
avstyrker motionen.
Myndigheters tillvaratagande av forskningsresultat
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om myndigheters tillvaratagande av
forskningsresultat.
Jämför reservation 7 (v).
Motion
I motion 2004/05:K343 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) anförs att fel
och misstag som begås till följd av bristande kunskap etc. i samband
med reformer och större projekt kan kosta stora summor att avhjälpa.
Myndigheter bör därför utöka nyttjandet av de resultat som både
grundforskning och tillämpad forskning ger. Motionärerna föreslår att det
i myndigheternas regleringsbrev införs att myndigheterna är skyldiga
att söka och använda befintlig kunskap och forskningsresultat samt
redovisa detta vid genomförande av stora projekt (yrkande 1). Vidare bör
strategier utvecklas för att bättre utnyttja kunskap och forskning inom
statliga myndigheter. Utvecklingen av kompetens för att kunna beställa,
ta emot och nyttiggöra forskning bör, enligt motionärerna, betonas i
myndigheternas regleringsbrev (yrkande 2).
Gällande ordning
Regeringen har delegerat kompetensförsörjningen inom statsförvaltningen
till myndigheterna. Enligt 8 § verksförordningen skall myndighetens
chef bl.a. skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla
de anställdas kompetens och erfarenhet (p. 4). Myndighetens chef skall
också, enligt 9 §, se till att regeringen får det underlag som den
behöver för att ta ställning till omfattningen och inriktningen av
verksamheten.
Statens kvalitets- och kompetensråd är en central förvaltningsmyndighet
som inrättades av regeringen i januari 1999. Enligt 1 § förordningen
(1998:1647) med instruktion för Statens kvalitets- och kompetensråd har
rådet till uppgift att i medborgarnas intresse stödja och stimulera
arbetet med kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den
statliga förvaltningen.
För att regeringen skall kunna följa utvecklingen och vid behov vidta
åtgärder infördes 1997 ett särskilt uppföljningssystem för arbetsgivarpolitiken.
Det omfattar de myndigheter som lyder direkt under regeringen och bygger
på att regeringen varje år begär in uppgifter om målen för deras
kompetensförsörjning och i vilken mån som målen har uppnåtts. Med
kompetensförsörjning avses processen att säkerställa att rätt kompetens finns
för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång
sikt (prop. 2004/05:1 utg.omr. 2 bil. 1 avsnitt 5).
Enligt 2 § högskolelagen (1992:1434) har universitet och högskolor till
uppgift att, vid sidan av utbildning och forskning, samverka med det
omgivande samhället.
Sedan 2002 finns den nationella webbplatsen forskning.se. På webbplatsen
samlas och sorteras material om forskning. Syftet är bl.a. att bidra
till att forskningsresultat skall komma till nytta i arbetsliv och
samhälle.
Utskottets ställningstagande
Att anställda inom offentlig förvaltning besitter hög och relevant
kompetens för sina arbetsuppgifter har enligt utskottets mening stor
betydelse för om myndigheterna skall kunna fullgöra de uppgifter som
åläggs dem. Det arbete som pågår med kvalitetsutveckling och
kompetensförsörjning inom den statliga förvaltningen är därför mycket viktigt.
Något skäl för att riksdagen härvidlag skulle tillkännage för regeringen
vikten av att forskningsresultat tas till vara finner dock inte utskottet.
Motion 2004/05:K343 (v) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.
IT i förvaltningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående arbete motionsyrkanden
om 24-timmarsmyndigheten. Utskottet avstyrker av samma skäl motionsyrkanden
om myndigheters hantering av spam.
Jämför reservation 8 (fp).
Motioner
Frågor kring IT i förvaltning tas upp i flera motioner.
I motion 2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp) välkomnas det
pågående arbetet med 24-timmarsmyndigheten. Det finns emellertid, enligt
motionärerna, anledning att överväga ytterligare åtgärder för att
påskynda utvecklingen dithän, att hela det offentliga Sverige skall vara
möjligt att nå via Internet för den enskilde medborgaren. Ett mål kunde
vara att varje myndighet skall ha byggt upp en fungerande 24-timmarsfunktion
senast den 1 juli 2006 (yrkande 15). I motion 2004/05:N403 av Christer
Nylander m.fl. (fp, kd, m, c) anförs att det är viktigt att förbättra
den offentliga servicen från myndigheternas sida i Skåne och Öresundsregionen.
Den svenska regeringen måste visa ledarskap och se till att en svensk
24-timmarsmyndighet snarast inrättas. Slutmålet bör vara en gemensam
dansk-svensk 24-timmarsmyndighet (yrkande 6).
Tre motioner tar upp frågan om skräppost, s.k. spam, till myndigeter.
I motion 2004/05:K256 av Tomas Eneroth och Kent Härstedt (båda s)
föreslås en översyn av skyddet mot spam i offentlig verksamhet. Enligt
motionärerna är offentliga verksamheter i dag av juridiska skäl förhindrade
att använda sig av funktionella filter för spamtrafiken. I motion
2004/05:L294 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp) yrkande 3 föreslås
att ett centralt spamfilter för kommuner och myndigheter införs. En
gemensam lösning skulle innebära stora administrativa och ekonomiska
fördelar. Även i motion 2004/05:L314 av Marie Nordén (s) föreslås en
central lösning för kommuners och myndigheters hantering av spam.
Bakgrund
24-timmarsmyndigheten
Regeringens mål med det arbete som sammanfattas i begreppet 24-timmarsmyndighet
är att förenkla och förbättra samhällsservicen till medborgare och
företag (skr. 2000/01:151 s. 32). Det innebär att tillgången till service
skall vara oberoende av tid och plats, att kontakterna med myndigheterna
skall göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbättras.
Informationstekniken skall användas för att underlätta för medborgarna
att få tillgång till information, som möjliggör ett aktivt deltagande
i beslutsprocesserna i den offentliga förvaltningen. Den skall också
användas för att öka medborgarnas insyn och möjligheter att följa
handläggningen och lämna synpunkter i enskilda ärenden.
Som ett led i regeringens satsningar för att stimulera utvecklingen och
användningen av elektroniska tjänster i offentlig sektor tillsatte
regeringen under hösten 2003 en delegation för utveckling av offentliga
e-tjänster (dir. 2003:81). Delegationen, som tagit namnet
24-timmarsdelegationen,
har som övergripande mål för sitt arbete att vara pådrivande i
utvecklingen och användandet av sådana elektroniska tjänster inom offentlig
verksamhet som kan skapa mervärde för medborgare och företag. Syftet är
att förbättra och effektivisera offentlig verksamhet, öka tillgängligheten
till viktig samhällsservice, underlätta medborgarnas insyn och delaktighet
i offentliga beslutsprocesser samt stimulera näringslivets konkurrenskraft.
Delegationen består av företrädare för stat, kommun och landsting,
näringsliv och forskningssektor. I april 2004 överlämnades ett första
delbetänkande - E-tjänster för alla (SOU 2004:56).
I budgetpropositionen för 2005 anför regeringen att det är av stor vikt
att få en redovisning av vilka effekter som utvecklingen mot
24-timmarsmyndigheten genererar (prop. 2004/05:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.4.2). I
samband med detta behövs också, enligt regeringen, en analys av de
faktorer som är av avgörande betydelse för en effektiv utveckling.
Regeringen har därför i september 2004 givit Statskontoret i uppdrag att
utarbeta ett system för återkommande uppföljning av 24-timmarsmyndigheten
med utgångspunkt i de mål som regeringen fastlagt. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 maj 2005.
Service och samverkan
Enligt budgetpropositionen för 2005 har regeringen uppdragit åt
Statskontoret, Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden,
Riksförsäkringsverket, Skatteverket och Tullverket att gemensamt utveckla
och pröva nya former för lokal service- och produktionssamverkan (prop.
2004/05:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.4.3). Arbetet genomförs i regionala
samverkansprojekt inom Skåne, Västra Götalands, Västerbottens och
Norrbottens län. I Skåne pågår bl.a. projekt som syftar till att förenkla
och samordna flyktingars och invandrares kontakter med myndigheterna.
I Västra Götaland sker bl.a. en kartläggning av gemensamma behov av
kompetens och tjänster där det finns möjligheter till samutnyttjande
och samverkan mellan myndigheterna. I Norrbotten och Västerbotten är
projekten inriktade på att genom myndighetssamverkan behålla och utveckla
offentlig service i glesbygdskommuner.
En rapport med en samlad redovisning av arbetet skall lämnas till
regeringen senast den 1 september 2005.
Spamhantering
Statens e-forum, som är ett samarbetsorgan för statliga myndigheter som
är engagerade i utvecklingen av elektroniska tjänster och tillämpningar,
beslöt vid styrgruppsmötet i februari 2004 att be Statskontoret lämna
förslag på ett för styrgruppsmyndigheterna gemensamt projekt inriktat
på myndigheternas specifika problem vid hanteringen av s.k. spam. I
uppdraget ingår att belysa problematiken med spam, i första hand relaterat
till myndigheternas hantering kopplat till gällande lagkrav för offentlig
förvaltning. Problemen kategoriseras i fyra delområden: juridik, praktiska
åtgärder, insatser under teknik- och tjänsteupphandlingsfasen samt de
samhälleliga frågorna och relationerna till berörda IT-företag. Projektet
skall prioritera problemområden och klarlägga situationen genom att
utforma lämplig vägledning och föreslå eventuella övriga åtgärder.
Tidigare behandling och beslut - demokrati och IT
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om IT i förvaltningen,
senast våren 2004 i betänkande 2003/04:KU11 (s. 12).
Våren 2004 behandlade utskottet i betänkande 2003/04:KU19 även motioner
om demokrati och IT. Utskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till
pågående arbete. Utskottets m-, fp-, kd-, c- och mp-ledamöter reserverade
sig mot utskottets förslag till riksdagsbeslut. I reservation föreslogs
ett tillkännagivande till regeringen om demokrati och IT. Kammaren biföll
reservationen (rskr. 2003/04:277).
Regeringen beslutade den 16 december 2004 att ge Örebro universitet i
uppdrag att, med riksdagens tillkännagivande som utgångspunkt, utreda
användningen av IT i demokratiska beslutsprocesser (dnr Ju2004/5731/D).
I uppdraget ingår även att utreda förekomsten av eventuella rättsliga
och tekniska hinder för användningen samt att föreslå möjliga åtgärder
för att undanröja dessa hinder. Inom ramen för uppdraget skall också
lämnas förslag till hur kommunala initiativ för att öka deltagandet i
demokratiska processer kan uppmuntras. Uppdraget skall redovisas till
Justitiedepartementet senast den 30 juni 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att det redan pågår omfattande arbete inom området IT
och förvaltning, bl.a. med att utveckla 24-timmarsmyndigheten och
myndigheternas hantering av s.k. spam. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet dels motionerna 2004/05:T466 (fp) yrkande 15 och 2004/05:N403
(fp, kd, m, c) yrkande 6, som handlar om 24-timmarsmyndigheten, dels
motionerna 2004/05:K256 (s), 2004/05:L294 (mp) yrkande 3 och 2004/05:L314
(s), som handlar om myndigheternas hantering av spam.
Jämställdhet i förvaltningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående utredning motionsyrkanden
om jämställdhet i förvaltningen.
Jämför reservation 9 (v, mp).
Motion
I motion 2004/05:K444 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås att en
jämställdhetsmyndighet inrättas (yrkande 2). I motionen anförs att dagens
organisering av jämställdhetsarbetet utgörs av dels JämO och
Jämställdhetsnämnden, som svarar för jämställdhetslagens efterlevnad, dels av
de länsexperter för jämställdhetsfrågor som 1995 inrättades vid landets
länsstyrelser. Härutöver är det i dag varje myndighets ansvar att göra
jämställdhetsanalyser anpassade till respektive verksamhet. Motionärerna
anser att det arbetssätt som präglar jämställdhetspolitiken, gender
mainstreaming  eller jämställdhetsintegrering, och som innebär att
ansvaret för analys och genomförande ligger på varje myndighet, inte
fungerar i praktiken. Jämställdhetsfrågor faller mellan stolarna. En
jämställdhetsmyndighet institutionaliserar jämställdhetsarbetet. Vidare
anser motionärerna att en ny jämställdhetsförordning bör inrättas
liknande den som finns inom integrationspolitikens område (yrkande 3).
Utöver att den förordningen (SFS 1999:593) reglerar statliga myndigheters
ansvar för genomförandet av integrationspolitiken fastställer den även
samordningen med den stödfunktion som Integrationsverket och DO utgör.
Motionärerna menar även att det i myndigheternas regleringsbrev och
instruktioner bör definieras, identifieras och formuleras myndighetsspecifika
mål, återrapporteringskrav och uppdrag som har ett tydligt feministiskt
perspektiv (yrkande 4).
Bakgrund
Gällande ordning
Enligt 7 § verksförordningen (1995:1322) skall myndighetens chef se
till att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. Chefen
skall bl.a. beakta de krav som ställs på verksamheten när det gäller
jämställdheten mellan kvinnor och män (p. 4).
Utöver verksförordningen, som är tillämplig på alla myndigheter under
regeringen, förtydligas också ansvaret för jämställdhetsfrågor i
instruktionen till ett fåtal myndigheter.
Jämställdhetspolitiken
Målet för regeringens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män skall
ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla
områden (prop. 2004/05:1 utg.omr. 14 avsnitt 4). Politikområdet
Jämställdhetspolitik omfattar två verksamhetsområden: Samordningsansvar för
jämställdhetspolitiken och särskilda jämställdhetsåtgärder  samt Motverka
könsdiskriminering. Till politikområdet hör JämO. JämO:s uppgift är
enligt jämställdhetslagen (1991:433) att utöva tillsyn över lagens
efterlevnad.
Enligt regeringens mening är jämställdhet ett sektorsövergripande
politikområde, vilket innebär att jämställdhet även är ett integrerat mål
inom andra politikområden. Från och med 2005 omfattar politikområdet
Jämställdhetspolitik också en delegation som bildats för att stödja
arbetet med jämställdhetsintegrering i den statliga verksamheten.
Delegationen inrättas för en period om ett år.
Jämställdhetspolitiska utredningen
Regeringen beslutade i februari 2004 att tillkalla en särskild utredare
för att göra en översyn av jämställdhetspolitikens mål, inriktning,
organisation och effektivitet (dir. 2004:18). Utredningen, som antagit
namnet Jämställdhetspolitiska utredningen, skall bl.a. analysera hur
den nuvarande organisationen för jämställdhetspolitiken fungerar och
lämna förslag till hur den skall kunna förbättras och effektiviseras.
Utredaren
skall redovisa uppdraget till regeringen senast den 1 juni 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen har tillkallat en särskild utredare
för att göra en översyn av jämställdhetspolitikens mål, inriktning,
organisation och effektivitet. Resultaten av utredningens arbete bör
enligt utskottets mening avvaktas innan något ställningstagande görs i
frågan. Av denna anledning avstyrker utskottet motion 2004/05:K444 (v)
yrkandena 2-4.
HBT-kompetens inom offentlig verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande ett
motionsyrkande om HBT-kompetens i offentlig verksamhet.
Jämför reservation 10 (fp, v, c, mp).
Motion
I motion 2004/05:K336 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp, c, mp) yrkande
5 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att de som verkar vid myndigheter skall ha kompetens
i HBT-frågor. Enligt motionärerna finns det allvarliga kunskapsbrister
inom exempelvis hälso- och sjukvården, utbildningsväsendet, rättsväsendet
och poliskåren samt socialtjänsten om homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners situation, och regeringen bör verka generellt för att
personal vid myndigheter får bättra kompetens i HBT-frågor.
Bakgrund
Tidigare behandling
Utskottet har flera gånger behandlat motioner om höjd kompetens inom
den offentliga sektorn avseende homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
(HBT) livsvillkor, senast våren 2004 (bet. 2003/04:KU11). Utskottet
betonade därvid att förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör
uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet, enligt
regeringsformen, skall beakta allas likhet inför lagen samt iaktta
saklighet och opartiskhet. Myndigheter och deras personal får således
inte låta sig påverkas av en önskan om att gynna eller missgynna vissa
enskilda intressen, och de får inte ta hänsyn till ovidkommande
omständigheter. Vidare anförde utskottet att det i regeringsformen också
finns uttryckliga bestämmelser om att myndigheter skall motverka
diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller
etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder,
sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde
som person. Myndigheterna har även, enligt förvaltningslagen, en allmän
serviceplikt gentemot allmänheten. Myndigheterna skall hjälpa enskilda
att ta till vara sin rätt i förvaltningsärenden, och de har ett ansvar
för att se till att ärenden blir tillräckligt utredda.
Utskottet ansåg dock att det trots dessa grundläggande bestämmelser
ibland kunde finnas skäl att vidta vissa riktade åtgärder avseende
myndigheters kontakt med och sätt att behandla olika grupper i befolkningen.
För att personal vid olika myndigheter skall handlägga ärenden på ett
sätt som svarar mot de grundläggande bestämmelserna kan kompetenshöjande
insatser vara nödvändiga. Utskottet konstaterade att regeringen hade
tagit initiativ eller avsåg att ta initiativ som riktar sig mot olika
delar av den offentliga förvaltningen. Enligt utskottets mening fanns
det tills vidare därför inget behov av ett uttalande från riksdagen för
att fästa regeringens uppmärksamhet på behovet av åtgärder. Motionerna
avstyrktes.
Proposition om diskriminering inom det sociala området
I september 2004 överlämnade regeringen proposition 2004/05:22 Diskriminering
inom det sociala området på grund av sexuell läggning. I propositionen
föreslog regeringen att diskriminering som har samband med sexuell
läggning skall vara förbjuden inom det sociala området, dvs. socialtjänsten
m.m., socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och hälso-
och sjukvården. Enligt propositionen skulle förslaget genomföras genom
att förbuden mot diskriminering i 10-13 §§ lagen (2003:307) om förbud
mot diskriminering utvidgas till att, utöver diskrimineringsgrunderna
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, även omfatta
sexuell läggning.
Propositionen behandlades av arbetsmarknadsutskottet, som föreslog att
riksdagen skulle bifalla propositionen (bet. 2004/05:AU2). Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2004/05:72).
De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motion
2004/05:K336 (v, fp, c, mp) yrkande 5.
Särskild mat vid offentliga inrättningar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande
motioner om särskild mat vid offentliga inrättningar.
Jämför reservation 11 (mp).
Motioner
I motion 2004/05:K300 av Birgitta Ohlsson (fp) föreslås att offentliga
inrättningar i Sverige, såsom förskolor, grund- och gymnasieskolor,
äldreomsorg, fängelser och sjukhus, skall vara skyldiga att erbjuda
vegetarisk och vegansk mat när så efterfrågas.
I motion 2004/05:K452 av Åsa Lindestam (s) föreslås att incitament skapas
för myndigheter att välja ekologiskt odlad mat. Myndigheter och även i
förlängningen företag bör, enligt motionären, ges möjlighet att göra
avdrag för inköp av dokumenterat ekologiska och rättvisemärkta produkter.

Bakgrund
Vegetarisk och vegansk mat
Våren 2003 behandlade utskottet flera motioner liknande den här aktuella
om vegetarisk och vegansk mat (bet. 2002/03:KU23). Enligt utskottet var
det inte en angelägenhet för riksdag och regering att besluta om regler
för vilken slags mat som serveras i offentlig regi, t.ex. i skolan,
utan för kommuner inom ramen för den kommunala självstyrelsen och andra
berörda myndigheter. Utskottet var därför inte berett att förorda en
nationell princip i detta avseende och avstyrkte motionerna.
Ingående moms
Reglerna kring mervärdesbeskattningen är i stort sett desamma för staten
som för övriga sektorer, men det gäller inte för ingående moms. Regler
om hur statliga myndigheter skall hantera ingående moms finns i förordning
(2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt.
Det nya mervärdesskattesystemet för myndigheter, som infördes 1991,
innebär att anslagen beräknas exklusive moms och att de myndigheter som
omfattas av mervärdesskatteförordningen (1994:223) får kompensation för
ingående moms, dvs. för den moms som betalas vid inköp till verksamheten.
Syftet med systemet är att uppnå konkurrensneutralitet mellan produktion
i egen regi och upphandling utanför staten.
Utskottets ställningstagande
I fråga om skyldighet att erbjuda vegetarisk och vegansk mat vid offentliga
inrättningar vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och
avstyrker motion 2004/05:K300 (fp). När det gäller avdrag för inköp av
ekologiska och rättvisemärkta produkter konstaterar utskottet att
statliga myndigeter redan får kompensation för ingående moms, vilket
innebär att avdrag för betald moms på nämnda produkter inte vore en
lämplig ordning. Utskottet avstyrker därför även motion 2004/05:K452 (s).

Myndigheters avgifter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om myndigheters avgifter med hänvisning
till att rekommendationer i frågan för närvarande övervägs inom
Regeringskansliet.
Jämför reservation 12 (fp, kd).
Motioner
I motion 2004/05:K358 av Bengt-Anders Johansson (m) anförs att
myndighetsutövning måste utövas med statliga eller kommunala medel. Principen
bör vara att myndighetsutövning när det gäller sedvanlig utövning skall
vara skattefinansierad. I den mån det uppdagas behov av åtgärd, ingripande
eller återbesök skall dock detta extraarbete debiteras den försumlige.

Frågan om myndighetsavgifter för företagare tas upp i två motioner. I
motion 2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp) anförs att det inte är
rimligt att belägga småföretagare med höga avgifter för kontroller och
inspektioner. Kommuner och länsstyrelser måste, enligt motionärerna,
kunna utöva sådana verksamheter utan att onödigt höga kostnader vältras
över på företagarna. Motionärerna föreslår att de offentliga avgiftsprinciperna
bör ses över (yrkande 2). Även i motion 2004/05:N394 av Tobias Krantz
(fp) föreslås att den offentliga avgiftspolitiken ses över (yrkande 3).

Bakgrund
Gällande ordning
Enligt 8 kap. 3 § regeringsformen meddelas föreskrifter om förhållandet
mellan enskilda och det allmänna som gäller åligganden för enskilda
eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska
förhållanden genom lag. Utan hinder av denna bestämmelse kan regeringen
eller kommun, enligt 9 § andra stycket, efter riksdagens bemyndigande
meddela sådana föreskrifter om avgifter som på grund av 3 § annars skall
meddelas av riksdagen.
Riksrevisionens rapport
Under 2004 granskade Riksrevisionen Regeringskansliets och myndigheternas
hantering av tvingande avgifter (RiR 2004:17). Enligt Riksrevisionen
råder flera oklarheter och brister när det gäller statens tvingande
avgifter. Riksrevisionen anser att lagstiftningen är oklar på flera
punkter och att de tvingande avgifterna är svåra att överblicka. Vidare
konstateras att många avgifter varit för höga och att överskotten använts
till att finansiera verksamhet som inte hänger samman med den avgift
som betalats. Riksrevisionen lämnar ett antal rekommendationer för att
avhjälpa bristerna.
Enligt budgetpropositionen för 2005 övervägs rekommendationerna för
närvarande i Regeringskansliet (prop. 2004/05:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.7);
rekommendationer rörande vissa myndigheter kommenterades också i olika
utgiftsområden.
Tidigare behandling
Hösten 2000 behandlade utskottet en motion om att reglerna för
tillsynsmyndigheternas rätt att ta ut avgifter måste klarläggas och att vissa
principer måste läggas fast (bet. 2000/01:KU3). I motionen anfördes att
en tillsynsmyndighet aldrig skall ha rätt att ta ut avgift utan att ha
utfört en konkret prestation. En annan huvudregel borde enligt motionen
vara att avgift inte skall utgå för den näringsidkare som vid kontroll
fullföljt sina åligganden så att det inte finns något att anmärka.
Utskottet var inte berett att föreslå ytterligare reglering av hur
tillsynsavgifter skall bestämmas och avstyrkte motionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att man inom Regeringskansliet för närvarande överväger
Riksrevisionens rekommendationer avseende oklarheter och brister när
det gäller statens tvingande avgifter. I avvaktan på detta anser utskottet
att motionerna 2004/05:K358 (m), 2004/05:N394 (fp) yrkande 3 och
2004/05:N413 (fp) yrkande 2 bör avstyrkas.
Regelförenkling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande
motionsyrkanden om regelförenkling.
Jämför reservation 13 (m, fp, kd, c).
Motioner
I motion 2004/05:K423 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) anförs att många
människor inte känner till lagstiftningen eller har svårt att förstå
regler och bestämmelser. De byråkratiska reglerna bör därför ses över
och förenklas (yrkande 1). Vidare anförs att enskilda ibland kan drabbas
på ett sådant sätt av formella regler och lagstiftning att det knappast
varit i överensstämmelse med syftet bakom regelverken eller lagen. Enligt
motionärerna skulle behövas någon form av återkoppling mellan de
verkställande tjänstemännen och de som formulerat regelverket eller lagarna
på området, och de anser att regeringen bör återkomma med förslag för
att minimera riskerna att enskilda drabbas av orimliga konsekvenser av
formella regelverk (yrkande 2). I motion 2004/05:K366 av Allan Widman
m.fl. (fp) föreslås att kommittéförordningen kompletteras så att samtliga
offentliga utredningar tvingas att i sina betänkanden ange vilka
avregleringar som är möjliga på det område som behandlas av
utredningen.
Bakgrund
Verksförordningen
I 27 och 28 §§ verksförordningen (1995:1322) behandlas myndigheternas
föreskriftsrätt och skyldigheten att göra konsekvensutredning. Enligt
förordningen skall myndigheten i samband med förslag till föreskrifter
och allmänna råd presentera en konsekvensutredning som bl.a. beskriver
problemställningen, målsättningen med förslaget, alternativ till
regleringen och ekonomiska konsekvenser för dem som berörs av förslaget.
De som berörs skall ges rätt att yttra sig i frågan och om
konsekvensutredningen.
Undantag från konsekvensutredning medges endast för föreskrifter och
allmänna råd som uteslutande rör verksamheten inom myndigheten (interna
föreskrifter) eller föreskrifter om avgifter för vilka samrådsskyldighet
föreligger enligt 7 § avgiftsförordningen. I vissa brådskade fall får
man även vänta med konsekvensutredningen tills efter beslutet. Skyldigheten
att göra en konsekvensutredning är undantagslös och omfattar samtliga
nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd, vare sig det rör sig om
en mindre justering eller en betydande förändring.
I februari 2004 överlämnade Utredningen om en översyn av verksförordningen
betänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23)
till regeringen. Utredningens uppdrag var att, mot bakgrund av de
förvaltningspolitiska riktlinjerna (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31,
rskr. 1997/98:294), utarbeta förslag till en ny verksförordning (dir.
2001:117). I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en ny förordning
om konsekvensanalys vid regelgivning. Förordningen innehåller checklista
vid konsekvensanalyser samt bestämmelse om att myndigheterna fortlöpande
skall följa upp kostnadsmässiga och andra konsekvenser av föreskrifter
och allmänna råd. Har förutsättningarna för regleringen ändrats skall
en omprövning ske (s. 297 f.).
Utredningen gör även bedömningen att det är viktigt att det förs en
löpande dialog mellan ansvarigt departement och myndigheten om kraven
på återrapportering och att kraven, med utgångspunkt i vad som kommer
fram i dialogen, anpassas efter myndighetens verksamhet och begränsas
till uppgifter som verkligen behövs för att bedöma effektivitet,
måluppfyllelse och utveckling av verksamheten (s. 174).
Betänkandet har varit föremål för remiss och bereds inom Regeringskansliet
(skr. 2004/05:48 s. 10).
Statens offentliga utredningar
I fråga om Statens offentliga utredningar kan nämnas att samtliga
kommittédirektiv skall gemensamberedas med Näringsdepartementets simplexenhet
(Statsrådsberedningens PM 1997:4, reviderad 2002-02-06), som är en
särskild funktion inom Regeringskansliet som ansvarar för
regelförenklingsarbetet
ur ett småföretagarperspektiv. Vid granskningen av kommittédirektiv
identifierar Simplex vilka utredningar som bör göra en särskild
konsekvensanalys. För dessa utredningar anges i direktiven att analysen
skall göras i samråd med Näringslivets Regelnämnd. Vidare skall
kommittéerna enligt 15 § kommittéförordningen (1998:1474) bl.a. ange i sina
betänkanden om lämnade förslag har betydelse för små företags
arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande
till större företags. I den av Statsrådsberedningen utgivna Kommittéhandboken
(Ds 2000:1 s. 71 f.) redovisas Simplexförordningens checklista och det
slås fast att checklistan för konsekvensanalyser är avsedd att gälla
för kommittéer och utredningar. Vidare anges att analysen skall redovisas
i kommittéernas betänkanden.
Tidigare behandling
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om regelförenkling,
senast våren 2004 (bet. 2003/04:KU11). Utskottet konstaterade därvid
att det pågår ett omfattande och löpande arbete inom Regeringskansliet
samt att en utredning nyligen överlämnat ett betänkande till regeringen
som innehåller förslag på nya bestämmelser om bl.a. konsekvensanalyser.
I fråga om Statens offentliga utredningar konstaterade utskottet att,
enligt gällande ordning, samtliga kommittédirektiv skall beredas
gemensamt med Simplexenheten och att alla kommittéer och utredningar måste
genomföra konsekvensanalyser i enlighet med Simplexförordningen. Något
uttalande av riksdagen för att fästa regeringens uppmärksamhet på behovet
av regelförenklingar var mot denna bakgrund, enligt utskottets mening,
inte nödvändigt. Motionerna avstyrktes.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare avstyrkt motioner om regelförenkling med hänvisning
till att det pågår ett omfattande och löpande arbete inom Regeringskansliet
samt till den ordning som gäller för beredning av kommittédirektiv och
kommittéers arbete med konsekvensanalyser. Mot samma bakgrund avstyrker
utskottet även motionerna 2004/05:K366 (fp) och 2004/05:K423 (kd)
yrkandena 1 och 2.
Statliga kommittéers arbete
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om statliga kommittéers arbete.
Motioner
I motion 2004/05:K363 av Anna Lilliehöök (m) anförs att uttryck som
hedersmord eller hedersrelaterat våld bör utmönstras ur vokabulären i
statliga utredningar och dokument. Våldsgärningar som mord och dråp får
aldrig, menar motionären, förknippas med heder.
I motion 2003/04:K270 av Tuve Skånberg (kd) anförs att de flesta
utredningar har ingen eller otillräcklig källhänvisning. Riksdagen bör
tillkännage för regeringen att källhänvisningar bör ingå i Statens
offentliga utredningar.
Gällande ordning
Om språket i statliga utredningar sägs i 18 § kommittéförordningen
(1998:1474) att språket i betänkanden skall vara enkelt och klart.
I kommittéhandboken (Ds 2000:1 s. 106) framhålls att när en kommitté i
sitt betänkande vill citera eller återge innehållet i facklitteratur
eller andra upphovsrättsligt skyddade verk är det viktigt att intrång
inte görs i upphovsrätten. Utgångspunkten är att ett återgivande kräver
upphovsmannens samtycke. Återgivande utan samtycke får ske i den begränsade
omfattning som anges i 22 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Bestämmelsen innebär att man
får citera offentliggjorda verk för att illustrera eller bygga upp den
egna framställningen. Citaten får inte vara för långa. Källan och
upphovsmannen skall anges. Det citerade materialet skall i princip återges
i oförändrat skick.
JK har i ett avgörande den 15 april 1999 (dnr 780-97-40) i ett
skaderegleringsärende funnit att upphovsrättsintrång skett genom att ett
betänkande i stora delar ordagrant återgav fem kortare partier ur en
facklitterär juridisk bok utan tillstånd av bokens författare. Även det
förhållandet att betänkandet plagierade vissa hänvisningar från boken
ansåg JK vara upphovsrättsintrång. JK beslutade därför att staten skulle
betala skadestånd till författaren för upphovsrättsintrång.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner ingen anledning att riksdagen tar initiativ till att
inrätta ytterligare bestämmelser på de områden som föreslås i motionerna
2004/05:K363 (m) och 2003/04:K270 (kd). Motionerna avstyrks.
Översyn av lagstiftning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till bl.a. pågående utredning
motionsyrkanden om översyn av lagstiftningen i olika avseenden. Utskottet
avstyrker även motionsyrkanden om lagars giltighetstid.
Jämför reservationerna 14 (mp) och 15 (mp).
Motioner
I motion 2003/04:K225 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anförs att
alla kommande regeringsförslag som berör kommunal verksamhet skall
innehålla en redovisning av på vilket sätt den kommunala självstyrelsen
påverkas (yrkande 1). Vidare anförs att det bör göras en genomgång av
all befintlig lagstiftning i syfte att vidta sådana ändringar som
återupprättar den kommunala självstyrelsen (yrkande 2). I motionen hänvisas
till flera beslut som fattats de senaste åren och som, enligt motionären,
har inskränkt det kommunala självstyret.
I motion 2004/05:K381 av Ulf Holm m.fl. (mp) anförs att all lagtext,
där det är lämpligt, skall referera till personer och befattningar m.m.
med könsneutrala benämningar. I flertalet lagtexter refererar man,
enligt motionären, till personer och olika befattningshavare genom att
använda benämningen "han".
I motion 2004/05:K264 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) anförs att det bör
vidtas en översyn av lagstiftningen ur ett perspektiv som ifrågasätter
heteronormativiteten. Den heteronormativa tolkningsramen bygger på en
klar åtskillnad mellan de biologiska könen man och kvinna, och i en
sådan tolkningsram blir, anför motionärerna, homosexualitet och
könsöverskridande obegripligt.
I motion 2003/04:K327 av Gustav Fridolin (mp) anförs att lagstiftningen
ibland blir föråldrad och att det i dag är svårt att finna tid, möjligheter
och resurser för arbetet med att ompröva befintlig lagstiftning. Motionären
anser därför att varje lagstiftning som görs bör bli föremål för omprövning
inom en viss tid. En s.k. solskensprincip bör införas som innebär att
varje gång en lag stiftas skall också bestämmas när lagen skall upphöra
att gälla ifall riksdagen inte fattar ett nytt beslut. Även i motion
2004/05:K263 av Anita Sidén och Ewa Thalén Finné (båda m) anförs att
ett system med begränsad giltighetstid för lagar bör införas.
Bakgrund
Kommunal självstyrelse
Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen
skall, enligt 15 § kommittéförordningen (1998:1474), konsekvenserna i
det avseendet anges i betänkandet.
Frågan om vilka uppgifter som den kommunala nivån bör ansvara för utreds
för närvarande av Ansvarskommittén (dir. 2004:93). Kommittén skall också
föreslå principer för relationen mellan staten och den kommunala nivån.

Kommittén skall redovisa resultaten av sitt arbete senast i februari
2007.
Könsneutral lagtext
Statsrådsberedningen har gett ut vissa anvisningar för författningsskrivning
i den s.k. Gröna boken (Ds 1998:66). I denna hänvisas i fråga om språket
i nya författningar och i ändringsförfattningar till bl.a. Statsrådsberedningens
promemoria 1994:4 Några riktlinjer för författningsspråket och Myndigheternas
föreskrifter: Handbok i författningsskrivning (Ds 1998:43).
I Statsrådsberedningens promemoria från 1994 (reviderad 1998-06-30)
framhålls (s. 12) att ett sätt att skriva könsneutralt är att använda
sig av han eller hon (inte han/hon). Enligt promemorian rekommenderas
denna lösning t.ex. när författningen är kort eller när kombinationen
bara behöver användas några få gånger. Om texten däremot kräver ett
ymnigt bruk av pronomen blir kombinationen störande, särskilt vid böjning.
I promemorian anförs att ett annat och ofta bättre sätt är att använda
pluralformer i stället för singularformer. Ett tredje sätt anges vara
att med hjälp av omskrivningar undvika personliga pronomen i texten.
Avslutningsvis anges i promemorian att det i regel går att skriva
könsneutralt med hjälp av de angivna sätten. Men om det av någon anledning
inte går, kan man i ändringsförfattningar behålla han, honom, hans. I
nyskrivna författningar bör man enligt promemorian emellertid välja
könsneutrala alternativ.
I Myndigheternas skrivregler (Sjätte utökade upplagan), Ds 2004:45,
anges (avsnitt 4.4.1) beträffande användningen av pronomenet han att
detta tidigare alltid användes i många texter, särskilt författningstexter,
när man syftade på båda könen. Det anges fortfarande vara användbart
när man avser både män och kvinnor eller där substantivet är en abstraktion.
I texter där man måste skilja på könen eller i texter som man vill
göra helt könsneutrala kan man välja något eller några av följande sätt:
han eller hon, upprepning av huvudordet, omskrivning med plural eller
könsneutrala substantiv.
Konstitutionsutskottet behandlade motionsyrkanden om ett könsneutralt
språk såväl under riksmötet 1997/98 som under de tre riksmötena närmast
dessförinnan. Vid behandlingen under riksmötet 1994/95 underströk
utskottet betydelsen av att det språk som används i officiella texter i
så stor utsträckning som möjligt är könsneutralt. Utskottet ansåg sig
kunna utgå ifrån att de nämnda riktlinjerna för språket i lagar och
andra författningar samt inom den offentliga förvaltningen följdes.
Utskottet ansåg att motionen borde lämnas utan bifall (bet. 1994/95:KU13).
Vid riksmötet 1995/96 saknades det enligt utskottets mening anledning
att göra någon annan bedömning än vid tidigare riksmöten. Den då aktuella
motionen avstyrktes (bet. 1995/96:KU7). Utskottet vidhöll sin tidigare
inställning även vid riksmötet 1997/98 (bet. 1997/98:KU5) och avstyrkte
även då den aktuella motionen.
Våren 2004 behandlade utskottet en motion, väckt med anledning av
regeringens proposition 2003/04:86 Ändringar i sametingslagen (1992:1433),
m.m., om att sametingslagen skall vara könsneutral (bet. 2003/04:KU18).
Utskottet ville därvid än en gång stryka under betydelsen av att språk
i officiella texter används på ett könsneutralt sätt i så stor utsträckning
som möjligt. Enligt utskottets mening tillgodosåg de redovisade
riktlinjerna för författningsskrivning (jfr ovan) i allt väsentligt de krav
på författningsspråket som kan ställas i detta avseende. Mot den bakgrunden
hyste utskottet förståelse för de av motionärerna framlagda synpunkterna.
Av propositionen framgick emellertid att regeringen avsåg att i annat
sammanhang behandla de övriga frågor som Sametingsutredningen har
behandlat i betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU
2002:77). Utskottet förutsatte att regeringen i samband därmed även
behandlar frågan om att i sametingslagen genomgående föra in ett annat
uttryck än han. Motionen avstyrktes.
Heteronormativitet i lagstiftningen
Våren 2004 behandlade lagutskottet en motion om lagöversyn med
queer-perspektiv (bet. 2003/04:LU22). Queer handlar enligt motionen om att
bryta ned den heteronormativitet som råder och ersätta den med ett
samhälle där människor har rätt och bereds möjlighet att vara de personer
de egentligen är, och de lag- och regelförändringar som görs framöver
måste bygga på denna princip. Lagutskottet ansåg, liksom motionären,
att lagändringar som görs i framtiden skall utgå från att alla människor
inte är heterosexuella. Utskottet ville peka på att regeringen redan i
dag gör sådana överväganden (se t.ex. prop. 2001/02:123, bet. 2001/02:LU27,
prop. 2002/03:80, bet. 2002/03:LU19). Även för framtiden utgick utskottet
från att regeringen i relevanta lagstiftningsärenden kommer att göra
dessa överväganden. På grund av det anförda var utskottet inte berett
att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen.
Utskottets ställningstagande
När det gäller översyn av lagstiftningen och den kommunala självstyrelsen
konstaterar utskottet att dels kommittéförordningen innehåller bestämmelse
om att konsekvenser för den kommunala självstyrelsen skall redovisas
när förslagen i ett betänkande har betydelse för denna, dels Ansvarskommittén
för närvarande ser över ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Med
hänvisning till detta avstyrker utskottet motion 2003/04:K225 (m)
yrkandena 1 och 2.
När det gäller könsneutral lagtext och heteronormativitet i lagstiftningen
vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande i fråga om
könsneutralitet samt delar lagutskottets bedömning i fråga om
heteronormativitet.
Således avstyrker utskottet även motionerna 2004/05:K381 (mp) och
2004/05:K264 (v).
I fråga om lagars giltighetstid utgår utskottet från att lagar som är
föråldrade omprövas. Initiativ till sådan omprövning kan komma antingen
från regeringen eller från riksdagen, t.ex. genom att riksdagens ledmöter
i motioner eller på annat sätt uppmärksammar problem med lagstiftningen.
Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motionerna 2003/04:K327
(mp) och 2004/05:K263 (m).
Regeringens ärendeberedning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om regeringens ärendeberedning.
Motioner
I motion 2003/04:K220 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anförs att på
senare tid, som ett led i regeringens ärendeberedning, fler och fler
remissmöten och s.k. hearingar har ägt rum som ersättning för det
skriftliga remissförfarandet. Enligt motionären bör riksdagen tillkännage
för regeringen att remissförfarandet som regel skall vara skriftligt.
I
motion 2003/04:K286 av Inger Lundberg m.fl. (s) anförs att det är dags
att EU-arbetet på ett mer naturligt sätt än hittills vävs in i det
dagliga politiska arbetet. En väg att säkra att så sker är, enligt
motionärerna, att tillse att EU-frågorna, i likhet med t.ex.
jämställdhetsfrågorna,
beaktas när propositioner skrivs. När ett sakområde behandlas i en
proposition bör det i propositionen framgå om och hur sakområdet behandlas
inom EU samt vilka positioner den svenska regeringen intar eller har
intagit i frågan (yrkande 1).
Bakgrund
Regeringens ärendeberedning - remiss m.m.
I grundlagen finns inga bestämmelser som, förutom vad gäller
lagrådsgranskningen, särskilt tar sikte på regeringens beredning av lagärenden.

Däremot gäller allmänt för beredning av regeringsärenden att det skall
finnas ett regeringskansli (7 kap. 1 § regeringsformen). I detta ingår
departement för skilda verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena
mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för
departementen.
Vidare föreskrivs i 7 kap. 2 § regeringsformen att behövliga upplysningar
och yttranden skall inhämtas från berörda myndigheter vid beredningen
av regeringsärenden.
I Statsrådsberedningens skrift Propositionshandboken (Ds 1997:1) beskrivs
gången i propositionsarbetet och visas möjliga sätt att förenkla arbetet
och att klara de praktiska problem som möter propositionsskrivaren. Den
innehåller också bl.a. riktlinjer för den formella utformningen av
propositioner och lagrådsremisser.
När det gäller beredningskravet i 7 kap. 2 § regeringsformen framhålls
i handboken att det traditionella sättet för regeringen att få upplysningar
och yttranden är att skicka ut betänkanden och promemorior på remiss (s.
27). Regeringen kan dock även på annat sätt skaffa sig information,
främst genom remissmöten och genom att hämta in underhandskontakter. I
promemorian anförs att alla komplicerade lagstiftningsärenden skall
föregås av remissbehandling. Remissmöten kan dock i sådana fall användas
som en del av beredningsförfarandet, om ärendet har föregåtts av tidigare
utredningar och remissförfaranden. Det skall enligt handboken starkt
understrykas att det endast är i verkliga undantagssituationer som
regeringen i stället för remissbehandling eller remissmöte kan ta kontakt
med berörda myndigheter under hand och ha överläggningar med dessa.
Vidare framhålls att det måste i varje fall bedömas om situationen är
sådan att remissbehandling kan underlåtas.
Utskottet har tidigare understrukit vikten av sedvanlig remissbehandling
särskilt i fråga om lagstiftningsärenden (jfr bet. 2003/04:KU10 s. 56).
Vidare har utskottet under hösten 2004 granskat remissberedningen av
svenska ståndpunkter inför ministerrådets beslut om EG-direktiv (bet.
2004/05:KU10). Utskottet betonade därvid även remissberedning av
direktivförslag.
Utformning av propositioner
Enligt 3 kap. 1 § andra stycket riksdagsordningen skall en proposition
bl.a. innehålla en redogörelse av ärendets beredning.
Enligt Propositionshandboken (Ds 1997:1) skall alla propositioner
innehålla ett avsnitt som benämns Ärendet och dess beredning och i vilket
redogörs så kortfattat som möjligt för ärendets tidigare behandling (s.
68). Det innebär som regel en redogörelse för hur ärendet uppkommit
och vilken utredning eller kommitté som har utrett de frågor som behandlas
i propositionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det redan finns klara bestämmelser om hur
regeringens ärendeberedning m.m. skall gå till. Utskottet har också vid
flera tillfällen understrukit vikten av sedvanlig remissbehandling,
särskilt i fråga om lagstiftningsärenden. I samband med utskottets
granskning hösten 2004 uppmärksammade utskottet remissberedningen av
svenska ståndpunkter inför ministerrådets beslut om EG-direktiv. Även
därvid underströk utskottet vikten av remissbehandling. I fråga om
innehållet i propositioner torde det enligt utskottets mening vara
självklart att regeringen när den lägger fram förslag till riksdagen i
frågor som har sin grund i eller på annat sätt är kopplade till EU också
redovisar denna bakgrund i propositionen. Enligt utskottets mening är
några sådana tillkännagivanden som föreslås i motionerna 2003/04:K220
(m) och 2003/04:K286 (s) yrkande 1 inte nödvändiga. Utskottet avstyrker
motionerna.</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Myndighetsstrukturen, punkt 1 (m, fp)
av Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp),
Nils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om myndighetsstrukturen. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:K309 yrkandena 1-3, 2004/05:K320 yrkandena 1 och 2
samt 2004/05:K423 yrkande 5.
Ställningstagande
Statskontoret har i en rapport nyligen konstaterat att 31 helt nya
myndigheter tillkommit sedan sekelskiftet (Statskontoret 2004:9).
Ytterligare ett antal myndigheter bildas i år, nästa år eller är på förslag.
Flera av myndigheterna är mycket små. Dessa dras inte bara med höga
administrationskostnader; de visar också på större sårbarhet än större
myndigheter. Sammantaget bidrar de till att minska effektiviteten i
statsförvaltningen. I sin rapport uppmanar Statskontoret regeringen att
överväga att se över befintliga små myndigheter med utgångspunkt att
försöka skapa större enheter.
Enligt vår mening är det dags att sätta stopp för myndighetsexpansionen.
Sverige klarar sig mer än väl med de som vi redan har. Antalet myndigheter
skall inte tillåtas att öka utan det bör införas ett tak vid nuvarande
nivå. Om regeringen vill inrätta ytterligare en myndighet måste den
samtidigt avveckla en tidigare existerande myndighet. Vid sidan av detta
bör också tillskapandet av nya myndigheter kopplas till ett förfarande
om en s.k. solnedgångsparagraf, vilken innebär att regeringen eller
riksdagen efter en period av ett visst antal år måste fatta ett nytt
beslut för att myndigheten skall få fortsätta att existera. Regeringen
bör även ta fram en strategi för hur antalet myndigheter bör nedbringas.

Vad som anförts ovan bör riksdagen med bifall till motionerna 2004/05:K309
yrkandena 1-3, 2004/05:K320 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:K423 yrkande
5 ge regeringen till känna.

2.      Sammanläggning av ombudsmän, punkt 2 (fp)
av Tobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om sammanläggning av ombudsmän. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:K285 yrkande 9, 2004/05:Sf288 yrkande 27
och 2004/05:Ub292 yrkande 3.
Ställningstagande
Ombudsmannainstitutionen bör enligt vår mening tydliggöras och förenklas.
Ingripanden mot statliga och kommunala ämbetsmän och myndigheter bör
samordnas under JO-ämbetet. Övriga ombudsmän bör slås samman till ett
ombudsmannaämbete. Hit kan då föras eventuella nya ombudsmannauppgifter;
stor återhållsamhet bör dock iakttas när det gäller att införa sådana.
Med åtgärder som dessa skulle de enskilda medborgarnas möjligheter öka
och JO kanske återfå något av sin forna status. Det sammanslagna
ombudsmannaämbetet skulle få större kraft. Med bifall till motionerna
2004/05:K285 yrkande 9, 2004/05:Sf288 yrkande 27 och 2004/05:Ub292 yrkande
3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.

3.      Justitiekanslerns roll, punkt 3 (fp)
av Tobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om Justitiekanslerns roll. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:K285 yrkande 10.
Ställningstagande
Till Justitiekanslerns (JK) åligganden hör att företräda statens intressen
gentemot enskilda, men också att, i vissa ärenden, företräda den enskildes
intressen gentemot staten. Enligt vår mening bör det övervägas om
åliggandet att tillvarata enskildas intressen gentemot staten bör överföras
till Riksdagens ombudsmän (JO). Därigenom skulle JK:s roll renodlas
till att endast vara regeringens företrädare. Vi anser att en översyn
bör ske i syfte att renodla JK:s roll. Detta bör, med bifall till motion
2004/05:K285 yrkande 10, riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

4.      Dröjsmål hos myndigheter, punkt 6 (m, fp, kd, c, mp)
av Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp),
Kerstin Lundgren (c), Nils Fredrik Aurelius (m), Gustav Fridolin (mp),
Carl-Erik Skårman (m) och Helena Höij (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om dröjsmål hos myndigheter. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:K410, 2004/05:K423 yrkande 4, 2004/05:K459
yrkande 7, 2004/05:N393 yrkande 17 och 2004/05:N400 yrkande 14.

Ställningstagande
I en rättsstat är det viktigt att medel står till buds som garanterar
den enskilde medborgarens rätt till en säker och snabb handläggning av
ett ärende. Detta är enligt vår mening särskilt angeläget vad gäller
fall av myndighetsutövning mot den enskilde. Den enskildes ställning
gentemot den offentliga förvaltningen bör därför stärkas härvidlag.
Medborgarna bör ha möjlighet att utkräva ansvar på juridisk väg. Det
kan ske t.ex. genom införande av en s.k. dröjsmålstalan, vilken skulle
ge den enskilde en möjlighet att i domstol få prövat om ett förvaltningsärende
onödigt uppehålls hos den myndighet som har att fatta beslut i ärendet.
Här kan nämnas Fri- och rättighetskommitténs förslag om att en generell
möjlighet till talan mot den offentliga förvaltningens underlåtenhet
att avgöra ärenden borde införas i svensk rätt (SOU 1994:117). Ytterligare
ett sätt att stärka den enskildes ställning gentemot det offentliga kan
vara att införa en ordning med straffavgift för myndigheter som inte
korrigerar sina egna misstag inom en angiven tidsrymd. Vi anser mot
denna bakgrund att regeringen, i enlighet med vad som anförs i motionerna
2004/05:K410, 2004/05:K423 yrkande 4, 2004/05:K459 yrkande 7, 2004/05:N393
yrkande 17 och 2004/05:N400 yrkande 14, bör lägga fram förslag till
åtgärder avseende myndigheters handläggningstider och dröjsmål. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.      Statistik för offentlig verksamhet, punkt 7 (mp)
av Gustav Fridolin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om statistik för offentlig verksamhet. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:K459 yrkande 15.
Ställningstagande
Jag anser att brukaren måste sättas i centrum för den offentliga servicen.
Brukaren måste ses som den informerade och tänkande individ som hon är
och själv ges verktyg för att kunna vara med och ställa krav, utvärdera
och förbättra den offentliga servicen. Ett sätt att göra det och därmed
öka medborgarnas makt är att inrätta s.k. brukarindikatorer. Sådana
indikatorer är system där brukaren av offentliga tjänster och service
själv kan följa utvecklingen, se vilken kvalitet man kan förvänta sig
av en service, göra jämförelser mellan olika enheter samt kunna utkräva
ansvar från politiker och tjänstemän. Exakt hur systemen skall skapas
måste bestämmas utifrån den verksamhet det gäller, men i samband med
att brukarindikatorer utvecklas är det viktigt att ställa frågor som:
Vad är viktigt att mäta? Vilken typ av information vill man ha som
medborgare? Var finns oron hos medborgaren och vilka indikatorer är
relevanta och betydelsefulla? Vilka indikatorer behöver ledning, tjänstemän,
organisationsutvecklare? etc. Generellt bör enligt min mening tillgängliga
data och statistik för offentlig verksamhet publiceras och finnas
tillgängliga för medborgarna på ett enkelt sätt. Denna information bör
genomsyras av ett brukarperspektiv. Detta bör, med bifall till motion
2004/05:K459 yrkande 15, ges regeringen till känna.

6.      Opinionsbildande myndigheter, punkt 10 (m, fp, kd, c)
av Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp),
Kerstin Lundgren (c), Nils Fredrik Aurelius (m), Carl-Erik Skårman (m)
och Helena Höij (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om opinionsbildande myndigheter. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:K309 yrkande 6.
Ställningstagande
Under senare år har det vuxit fram alltfler myndigheter vars främsta
uppgift egentligen inte är att verkställa av statsmakterna fattade beslut,
dvs. det som myndigheter traditionellt sett är inrättade för. Det mer
eller mindre uttalade syftet är att ägna sig åt opinionsbildning och
skapa debatt. Förekomsten av de nya opinionsbildande myndigheterna bidrar
till att göra rollfördelningen mellan folkvalda politiker å ena sidan
och verkställande tjänstemän å den andra otydlig. Detta kan i förlängningen
bli ett problem för demokratin. Vi menar att den opinionsbildande rollen
främst bör fyllas av folkvalda politiker, fristående föreningar och
organisationer i det civila samhället, inte av statliga myndigheter och
deras tjänstemän. Frågan om de nya opinionsbildande myndigheternas roll
bör därför noggrant analyseras och utredas. Syftet bör därvid vara att
utreda regler som sätter gränser för myndigheters information och
opinionsbildning. Med bifall till motion 2004/05:K309 yrkande 6 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.

7.      Myndigheters tillvaratagande av forskningsresultat, punkt 13 (v)
av Mats Einarsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om myndigheters tillvaratagande av forskningsresultat.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K343 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande
Enligt min mening bör åtgärder vidtas för att myndigheter skall utöka
nyttjandet av de resultat som grundforskning och tillämpad forskning
ger. Detta bör med bifall till motion 2004/05:K343 yrkandena 1 och 2
ges regeringen till känna.

8.      24-timmarsmyndigheten, punkt 14 (fp)
av Tobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om 24-timmarsmyndigheten. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:T466 yrkande 15 och 2004/05:N403 yrkande 6.

Ställningstagande
Många olika projekt har bedrivits i syfte att utveckla en ny myndighetsroll
som bättre tar till vara den nya teknikens möjligheter och medborgarnas
intressen. Det senaste arbetet är 24-timmarsmyndigheten, med vägledning,
handlingsprogram och erfarenhetsutbyte mellan olika myndigheter som
bedriver utvecklingsprojekt. Vi välkomnar denna arbetsform. Det har
lett fram till en rad dokument med bl.a. vägledningar och standarder.
Detta är ett viktigt ansvar som måste utvecklas vidare. 24-timmarsmyndigheten
är dock ännu bara i sin linda. Bara ett fåtal myndigheter har ännu
utvecklat sin tillgänglighet genom IT för medborgarna på ett tillfredsställande
sätt. Riksrevisionen har i rapporten Vart tog 24-timmarsmyndigheten
vägen? (RiR 2004:19) pekat på att regeringens styrning av myndigheternas
arbete med att införa elektronisk förvaltning har varit otydlig. Reformens
syften hotas enligt Riksrevisionen av att myndigheterna inte prioriterat
bättre service för medborgare och företag. Inför den IT-proposition som
kommer våren 2005 finns anledning att överväga ytterligare åtgärder för
att påskynda utvecklingen dithän, att hela det offentliga Sverige skall
vara möjligt att nå via nätet för den enskilde medborgaren. Ett mål
kunde vara att varje myndighet skall ha byggt upp en fungerande
24-timmarsfunktion senast den 1 juli 2006. Detta bör med bifall till motionerna
2004/05:T466 yrkande 15 och 2004/05:N403 yrkande 6 ges regeringen till
känna.

9.      Jämställdhet i förvaltningen, punkt 16 (v, mp)
av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om jämställdhet i förvaltningen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:K444 yrkandena 2-4.
Ställningstagande
Jämställdhetsarbetet bör enligt vår mening ändras i enlighet med vad
som anförs i motion 2004/05:K444 yrkandena 2-4. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

10.     HBT-kompetens i offentlig verksamhet, punkt 17 (fp, v, c, mp)
av Tobias Krantz (fp), Mats Einarsson (v), Helena Bargholtz (fp),
Kerstin Lundgren (c) och Gustav Fridolin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om HBT-kompetens i offentlig verksamhet. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:K336 yrkande 5.
Ställningstagande
Arbetet inom den offentliga sektorn skall genomsyras av jämställdhet,
jämlikhet och respekt för den enskildes integritet. Stat, landsting och
kommuner eller deras uppdragstagare skall inte särbehandla människor
negativt utifrån kön, ålder, social ställning, etnisk eller religiös
tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet eller
liknande. Enligt vår mening är ökad medvetenhet samt aktiva satsningar
på kunskap och utbildning nyckelfaktorer för att säkerställa att negativ
särbehandling av homosexuella, bisexuella och transpersoner inte förekommer.
Att öka insikterna om dessa gruppers livsvillkor är extra viktigt inom
vissa nyckelsektorer inom den offentliga sektorn, bl.a. rättsväsendet,
utbildningen, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Med bifall
till motioner 2004/05:K336 yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen detta till känna.

11.     Särskild mat vid offentliga inrättningar, punkt 18 (mp)
av Gustav Fridolin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om särskild mat vid offentliga inrättningar.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K300 och avslår motion
2004/05:K452.
Ställningstagande
Frågan om vegetarisk och vegansk mat handlar om människors möjlighet
att ta etiska ställningstaganden, och ytterst också om människors frihet.
Det är oacceptabelt att t.ex. elever på skolor inte får fullvärdig mat
med hänvisning till att de är vegetarianer eller veganer. Utöver att de
blir utsatta för diskriminering så försämras också deras möjligheter
att prestera goda studieresultat. Regeringen bör skyndsamt arbeta fram
förslag om hur de som är vegetarianer eller veganer av etiska skäl skall
kunna garanteras att få fullvärdig mat på skolor, behandlingshem,
fängelser, ålderdomshem och i andra sammanhang där maten bekostas av det
offentliga. Med bifall till motion 2004/05:K300 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen detta till känna.

12.     Myndigheters avgifter, punkt 19 (fp, kd)
av Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp) och Helena Höij (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om myndigheters avgifter. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:K358, 2004/05:N394 yrkande 3 och 2004/05:N413 yrkande
2.
Ställningstagande
Det är enligt vår mening inte rimligt att belägga småföretagare med
höga avgifter för olika typer av kontroller och inspektioner. Kommuner
och länsstyrelser måste kunna utöva sådana verksamheter utan att onödigt
höga kostnader vältras över på företagarna. Emellertid regleras det om
kontroller, tillsyns- och straffavgifter till orimliga belopp. Dessa
avgifter har växt nästan varje år sedan mitten på 1970-talet. Riksrevisionen
har nyligen granskat Regeringskansliets och myndigheternas hantering av
tvingande avgifter (RiR 2004:17). Granskning visade att det råder flera
oklarheter och brister när det gäller statens tvingande avgifter. Vi
menar mot denna bakgrund att den offentliga avgiftspolitiken måste ses
över. Med bifall till motionerna 2004/05:K358, 2004/05:N394 yrkande 3
och 2004/05:N413 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
detta till känna.

13.     Regelförenkling, punkt 20 (m, fp, kd, c)
av Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp),
Kerstin Lundgren (c), Nils Fredrik Aurelius (m), Carl-Erik Skårman (m)
och Helena Höij (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om regelförenkling. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:K366 och 2004/05:K423 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Antalet lagar och andra regler som påverkar medborgarnas vardagsliv
ökar i omfattning och antal. Ett överbyråkratiserat samhälle vinner
ingen på, och särskilt drabbas de som inte har kunskap, tid eller
resurser. De byråkratiska reglerna måste därför ses över och förenklas.
Ett sätt skulle kunna vara att kommittéförordningen kompletteras så att
samtliga offentliga utredningar i sina betänkanden tvingas att ange
vilka avregleringar som är möjliga på det aktuella området. Vidare kan
enskilda drabbas av formella regler och lagstiftning på ett sådant sätt
att det knappast varit i överensstämmelse med syftet bakom regelverken
eller lagen. För att minimera riskerna för att enskilda drabbas av
orimliga konsekvenser skulle det behövas någon form av återkoppling mellan
de verkställande tjänstemännen och de som formulerat regelverk eller
lagar på området. Med bifall till motionerna 2004/05:K366 och 2004/05:K423
yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till
känna.

14.     Översyn av lagstiftning, punkt 22 (mp)
av Gustav Fridolin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om översyn av lagstiftning. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:K264 och avslår motionerna 2003/04:K225 yrkandena
1 och 2 samt 2004/05:K381.
Ställningstagande
Enligt min mening är tiden nu mogen för att göra en lagöversyn med
queer-perspektiv. Queer handlar om att bryta ned den heteronormativitet
som råder och ersätta den med ett samhälle där människor har rätt och
bereds möjlighet att vara det de egentligen är. De lag- och regelförändringar
som görs framöver måste bygga på denna princip. Genom lagöversynen kan
man, enligt min uppfattning, se vilka privilegier som faktiskt finns
och skall brytas. Vidare anser jag att de socialt konstruerade könsrollerna
hämmar kvinnors och mäns möjligheter att fritt forma sina liv. För att
förändra detta anser jag att det krävs en ständigt pågående och fri
diskussion och ett medvetandegörande om könsroller i skolan, i familjen
och i samhället. Därutöver anser jag att sexfixeringen i medier och
reklam måste stoppas. De schabloniserade skönhetsideal av kvinnor och
män som förmedlas via medier och modeindustrin behöver ifrågasättas och
diskuteras. Detta kan göras dels genom konsumentmakt och upplysning,
dels genom att ge granskningen av reklam och medier hårda och klara
direktiv. Kvinnans och mannens objektifiering i medier måste brytas.
Skolan är också en plats för diskussion om detta. Det får ankomma på
regeringen att ta erforderliga initiativ.
Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion 2004/05:K264,
som sin mening ge regeringen till känna.

15.     Lagars giltighetstid, punkt 23 (mp)
av Gustav Fridolin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om lagars giltighetstid. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:K327 och 2004/05:K263.
Ställningstagande
Inget beslut är så bra att det håller för evigt. Understundom upptäcker
vi att lagstiftning blivit föråldrad och borde omprövas. Då är det ibland
mycket svårt att finna tid, möjligheter och resurser att utföra det
arbetet. Som ett exempel kan nämnas att det i det närmaste råder politisk
enighet sedan Göteborgshändelserna om att språkbruket i straffbestämmelserna
om upplopp och våldsamt upplopp kan anses ålderdomliga, men justitieministern
har aviserat att det nu inte finns tid att utreda eventuella ändringar.
Ingen har egentligen någon översyn över alla delar av den svenska
lagstiftningen som är i behov av reformering, och många till synes
märkliga lagparagrafer blir vi nog inte varse förrän de möjligen kommer
i bruk och någon individ därför kan komma i kläm, som skedde efter
Göteborg 2001. Den lärdom vi kan dra av detta är att vi borde inse att
varje lagstiftning som görs bör bli föremål för omprövning inom en viss
tid. Därför borde en solskensprincip införas för all ny lagstiftning.
Varje gång riksdagen stiftar en lag bör riksdagen också bestämma när
lagen skall upphöra att gälla ifall den inte fattat ett nytt beslut.
Det ger regering och riksdag incitament att vid bestämda tidpunkter
ompröva, förnya eller förkasta gammal lagstiftning. Med bifall till
motionerna 2003/04:K327 och 2004/05:K263 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen detta till känna.

Särskilda yttranden


1.      Myndighetsstrukturen, punkt 1 (kd, c)
Kerstin Lundgren (c) och Helena Höij (kd) anför:
Statskontoret har gjort en analys av myndigheternas organisation och
ledning. Rapporten är kritisk till förekomsten av små myndigheter. En
fjärdedel av myndigheterna kan betecknas som små. Och regeringen fortsätter
att bilda fler små myndigheter. Små myndigheter är som sådana inte
kostnadseffektiva.
Vi ser kritiskt på hur myndighetsorganisationen har utvecklats.
Ansvarskommittén har för närvarande i uppdrag att se över
samhällsorganisationen.
I avvaktan på resultatet av detta arbete avstår vi från att yrka bifall
till motion 2004/05:K423 yrkande 5.

2.      Sammanläggning av ombudsmän, punkt 2 (m)
Göran Lennmarker (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman
(m) anför:
Ombudsmannainstitutionen bör enligt vår mening tydliggöras och förenklas.
Ingripanden mot statliga och kommunala ämbetsmän och myndigheter bör
samordnas under JO-ämbetet. Övriga ombudsmän bör slås samman till ett
ombudsmannaämbete. Hit kan då föras eventuella nya ombudsmannauppgifter;
stor återhållsamhet bör dock iakttas när det gäller att införa sådana.
Med åtgärder som dessa skulle de enskilda medborgarnas möjligheter öka
och JO kanske återfå något av sin forna status. Det sammanslagna
ombudsmannaämbetet skulle få större kraft att verka mot diskriminering av
olika slag och för tillvaratagandet av mänskliga rättigheter. I avvaktan
på resultatet av Diskrimineringskommitténs arbete avstår vi dock från
att yrka bifall till motionerna 2004/05:K285 yrkande 9, 2004/05:Sf288
yrkande 27 och 2004/05:Ub292 yrkande 3.

3.      Regional verksamhet, punkt 5 (m)
Göran Lennmarker (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman
(m) anför:
Enligt regeringsformen utövas den svenska demokratin genom staten och
genom landstings- och primärkommuner. Staten och primärkommunerna har
breda ansvarsområden, medan landstingens uppgifter är mera specialiserade.
Det är vår uppfattning att Sverige i framtiden inte behöver två sorters
kommuner. Saken blir inte mindre angelägen av att EU-medlemskapet
tillfört Sverige ytterligare en beslutsnivå.
Moderata samlingspartiet har i andra sammanhang menat att inflytandet
över hälso- och sjukvården tydligare bör övergå till patienterna. En
sådan frihetsreform skulle, med den lösning vi tänker oss, innebära att
landstingen som politisk nivå blir överflödiga.
Ansvarskommittén har för närvarande uppdraget att se över struktur och
uppgiftsfördelning inom samhällsorganisationen. Enligt vår mening bör
landstingen avvecklas i enlighet med vad som föreslås i motion 2003/04:271
yrkandena 3 och 4, men i avvaktan på Ansvarskommitténs arbete avstår vi
från att i en reservation nu yrka bifall till motionen.

4.      Tillsättning av högre statliga tjänster, punkt 11 (m, fp, kd)
Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp), Nils
Fredrik Aurelius (m), Carl-Erik Skårman (m) och Helena Höij (kd)
anför:
Enligt 11 kap. 9 § regeringsformen skall vid tillsättning av statlig
tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och
skicklighet. Detta är en princip som regeringen genom sin utnämningspolitik
regelbundet bryter emot.
Regeringens utnämningspolitik har vid flera tillfällen varit föremål
för granskning av riksdagens konstitutionsutskott. Våren 2004 kritiserades
regeringen av riksdagen för sitt sätt att utnämna personer till statliga
topptjänster efter det att en reservation från de borgerliga partierna
och Miljöpartiet de gröna hade bifallits (bet. 2003/04:KU20, rskr. 246).
Riksdagen kritiserade också regeringens sätt att bereda utnämningsärenden.
De kravprofiler som tas fram innan sökandet av kandidater påbörjas
arkiveras inte och därigenom blir de inte heller allmänna handlingar.
Regeringen borde, enligt riksdagens beslut, överväga att ändra denna
praxis.
Efter initiativ från bl.a. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna och Kristdemokraterna har också riksdagen beslutat att formerna
för en reformering av utnämningsmakten skall utredas (bet. 2003/04:KU11,
rskr. 2003/04:173). Utnämningsmakten skall nu granskas av Grundlagsutredningen,
vars direktiv regeringen beslutade om i juli 2004 (dir. 2004:96).
Regeringens utövande av utnämningsmakten har skapat en förtroendekris
både inom och utanför det politiska systemet. Om den nuvarande tendensen
i tillsättningarna håller i sig riskerar det att leda till att det
socialdemokratiska maktinnehavet permanentas. Runt om i statsförvaltningen
kommer det nämligen efter en eventuell borgerlig valseger 2006 att finnas
mängder av socialdemokrater i ledande ämbets- och tjänstemannapositioner
med goda möjligheter att, medvetet eller omedvetet, kunna sätta käppar
i hjulet för en ny väljarmajoritets politiska vilja.
Mot denna bakgrund finns det enligt vår uppfattning starka skäl för
Grundlagsutredningen att behandla frågan om regeringens utnämningsmakt
med förtur. Vidare bör kravprofiler, som tas fram innan sökandet av
kandidater påbörjas, arkiveras så att de blir allmänna handlingar. Med
hänsyn till att Grundlagsutredningen nyligen påbörjat sitt arbete avstår
vi dock från att nu yrka bifall till motionerna 2004/05:K228 (m) yrkande
11 och 2004/05:K309 (fp) yrkandena 4 och 5.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:K220 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att remissförfarandet som ett led i regeringens ärendeberedning
som regel skall vara skriftligt.
2003/04:K225 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alla kommande regeringsförslag som berör kommunal verksamhet
skall innehålla en redovisning av på vilket sätt den kommunala självstyrelsen
påverkas.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en genomgång av befintlig lagstiftning i syfte att vidta sådana
ändringar som på berörda områden återupprättar den kommunala självstyrelsen.

2003/04:K270 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att källhänvisningar skall ingå i Statens offentliga utredningar.

2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om landstingen.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samverkan i kommunal- eller regionalförbund.
2003/04:K286 av Inger Lundberg m.fl. (s):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om EU-perspektiv i regeringens propositioner.
2003/04:K327 av Gustav Fridolin (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av en solskensprincip vid all ny lagstiftning.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:K228 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utnämningsmakten.
2004/05:K256 av Tomas Eneroth och Kent Härstedt (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av skyddet mot spam i offentlig verksamhet.
2004/05:K262 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av skärpta regler för att skydda den enskildes anonymitet
vid telefonkontakt med myndigheter.
2004/05:K263 av Anita Sidén och Ewa Thalén Finné (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lagars giltighet i tiden.
2004/05:K264 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vidta en översyn av lagstiftningen ur ett perspektiv där
man ifrågasätter heteronormativiteten.
2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en samordning av ombudsmannaämbetena.
10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn i syfte att renodla Justitiekanslerns roll.
2004/05:K300 av Birgitta Ohlsson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att offentliga inrättningar i Sverige såsom förskolor, grund-
och gymnasieskolor, äldreomsorgen, fängelser, sjukhus och övriga
myndigheter skall vara skyldiga att erbjuda vegetarisk och vegansk mat när
så efterfrågas.
2004/05:K309 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa ett tak för antalet statliga myndigheter vid
nuvarande nivå.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett förfarande om en s.k. solnedgångsparagraf vid skapandet
av nya myndigheter.
3.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en strategi
för hur antalet statliga myndigheter långsiktigt bör nedbringas.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förtur i Författningsutredningen för frågan om regeringens
utnämningsmakt.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förändrad praxis rörande arkivering vad gäller de kravprofiler
som tas fram innan sökandet av kandidater till statliga topptjänster
påbörjas.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en granskningskommission bör tillsättas med uppgift att
dels granska omfattningen av de statliga myndigheternas opinionsbildning,
dels lägga fram förslag till bestämmelser som tydligt reglerar och
anger gränserna för myndigheternas information och opinionsbildning.
2004/05:K320
av Cecilia Widegren m.fl. (m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att genomföra en översyn med syfte att minska antalet myndigheter
och ämbetsverk.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inleda myndighetsreduktionen med Djurskyddsmyndigheten.
2004/05:K327
av Lars Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statliga myndigheters regionala organisation.
2004/05:K336 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp, c, mp):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de som verkar vid myndigheter skall ha kompetens i HBT-frågor.

2004/05:K343 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i regleringsbreven införa myndigheters skyldighet att
söka och använda befintlig kunskap och forskningsresultat samt redovisa
detta vid genomförande av stora projekt och reformer.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i myndigheters regleringsbrev betona utvecklingen av
kompetens för att kunna beställa och ta emot och nyttiggöra
forskning.
2004/05:K358 av Bengt-Anders Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att principen för myndighetsutövning skall vara skattefinansierad.

2004/05:K362 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om enklare myndighetsspråk.
2004/05:K363 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utmönstra uttryck såsom hedersmord och hedersrelaterat
våld.
2004/05:K366 av Allan Widman m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om krav på offentliga utredningar att föreslå avregleringar.
2004/05:K379 av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillräcklig tid avsätts för utbildning och vidareutbildning
i bemötandefrågor för personal som möter människor i myndighetsutövning.

2004/05:K381 av Ulf Holm m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att all lagtext, där det är lämpligt, skall referera till
personer och befattningar m.m. med könsneutrala benämningar.
2004/05:K410 av Eva Flyborg (fp):
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
till ett system för straffavgifter för myndigheter enligt vad som anförs
i motionen.
2004/05:K423 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om regelförenklingar och läsförståelse.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att minimera risken för att den enskilda drabbas av orimliga
konsekvenser av formella regelverk.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förändrad maximiålder för innehavare av högre statliga tjänster.
4.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lag om
dröjsmålstalan enligt vad i motionen anförs.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av den statliga myndighetsorganisationen.
2004/05:K444 av Gudrun Schyman m.fl. ( v):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förslag på inrättande av en jämställdhetsmyndighet.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en ny jämställdhetsförordning inrättas.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det i regleringsbrev och instruktioner definieras,
identifieras och formuleras myndighetsspecifika jämställdhetsmål,
återrapporteringskrav och uppdrag.
2004/05:K452 av Åsa Lindestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om incitament för myndigheter att välja ekologiskt odlad mat.
2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av dröjsmålstalan i samband med myndighetsbeslut.
8.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att se
över hur en rättighetslagstiftning som garanterar en successiv implementering
av tillgänglighet kan införas i Sverige i enlighet med vad som anförs
i motionen.
15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att generellt göra data och statistik för offentlig verksamhet
tillgänglig.
2004/05:L294 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa ett centralt spamfilter för kommuner och myndigheter.

2004/05:L314 av Marie Nordén (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skräppost.
2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en samlad, generell, effektiv och rättssäker
lagstiftning mot alla typer av diskriminering samt en ny och starkare
diskrimineringsombudsman som ersätter dagens olika ombudsmän.
2004/05:Ub292 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de fyra ombudsmännen.
2004/05:T466 av Christer Winbäck m.fl. (fp):

15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om 24-timmarsmyndigheten.
2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att underlätta företagens kontakter med myndigheter.
2004/05:N394 av Tobias Krantz (fp):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av den offentliga avgiftspolitiken gentemot företagen.

2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):

14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att underlätta företagens kontakter med myndigheterna.
2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m, c):

6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en gemensam dansk-svensk 24-timmarsmyndighet.
2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att se över de offentliga avgiftsprinciperna.</pre><pre></pre>